Page 1

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Hela vägen fram Uppföljning av energikrav i byggprocessen


Förord Som byggherre är oftast fastighetsföretagen bra på att ställa detalj- och funktionskrav vid beställning av ett byggnadsverk. Däremot är det inte lika självklart att man följer upp de levererade funktionerna och kontrollerar att man fått den prestanda man köpt. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav och energiprestanda i byggprocessen. Orsakerna till detta är flera. Hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplicerad och de rent tekniska aspekterna utgör endast en del. Det finns en mängd aktörer inom olika områden och ibland är inte ansvarsfrågorna klarlagda. Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras, ansvariga slutar etc. Det finns brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Begreppet ”energiprestanda” som kWh/kvm är ofta ett alldeles för grovt mått för komplexa anläggningar med olika verksamheter som dessutom varierar över tiden. Budskapet i denna rapport är att det krävs en systemmanual som beskriver helheten. Det krävs någon som är direkt ansvarig för uppföljning av energikraven, och i denna rapport tillhandahålles operativa verktyg för detta. I rapporten avgränsas uppföljning av energikrav till byggnadens tekniska installationer och operativa rutiner för uppföljning av energikrav på dessa. Skriften vänder sig till energiansvariga förvaltare och byggprojektledare med ansvar för energi och har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) där följande organisationer ingår: Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också delfinansierats av Statens energimyndighet. Skriften är författad av Per Wickman, ATON Teknik Konsult AB. Till sin hjälp har författaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Jan Lemming, Uppsala kommun; Mats Adell, Specialfastigheter i Sverige AB; Jan Lindberg, Landstinget Västernorrland; Stig Hoff, Akademiska hus AB; Stefan Andersson, Landstinget Uppsala; Hans Isaksson, K-konsult och Statens energimyndighet. Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S. arbetat som projektledare. Stockholm i januari 2007

1


Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1. Bäst och billigast åtgärda i byggprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Det behövs en systemmanual som beskriver helheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Inte bara i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 En ledningsfråga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2. Avgränsningar och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 3. Energiansvariges uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Programskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Projekteringsskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Genomförande (entreprenad) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Garantiperiod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 20 24 28

4. Rationell hantering av information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 5. Praktiska underlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Underlag för uppföljning av delsystem VENTILATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Underlag för uppföljning av delsystem VÄRME . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Underlag för uppföljning av delsystem kyl/värmepumpsanläggning . . . . 45

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Bilaga 1. Mall för uppföljning av energikrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2. Tabell för nusummefaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2. Mall för systemmanual . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4. Mall för verifikationsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

51 52 54 55

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

© U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Adress: 118 82 Stockholm, tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se  •  Webb: www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-215-8 Text: Per Wickman  •  Illustratör: Minna Ridderstolpe Projektledare: Fredrik Jönsson och Ulf Sandgren Tryck: EO Print, Stockholm-Skarpnäck Redigering, form och produktion: Anna Strandberg och Björn Hårdstedt Distribution: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller www.offentligafastigheter.se

2

Hela vägen fram


Sammanfattning Denna skrift beskriver hur man följer upp installationstekniska energikrav i olika skeden av byggprocessen. Med rutiner för uppföljning kan mycket pengar sparas i den kommande driften. Skriften riktar sig i första hand till projektledare och energiansvariga, och är avsedd att vara ett stöd i uppdraget och ett hjälpmedel för att hitta underlag och referenser. Det finns alltför många exempel på brister vid genomförandet av installationsprojekt. Tyvärr kan de brister som upptäcks sent bli mycket kostsamma eller till och med omöjliga att rätta till. Finns det inget tydligt beskrivet uppdrag för provning och kontroll är det svårt för beställaren att få någon ersättning i efterhand. Risken är uppenbar att ingen tar på sig ansvaret för höga framtida driftkostnader. Det är nödvändigt att uppföljningen, som kommer efter utredningsskedet eller programskedet, beskrivs på ett tydligt sätt. Energikraven beskrivs över- Livscykelenergikostnad för en pump siktligt med avseende på vad som ska 4% 8% följas upp och vem som har ansvaret. Inköp I projekteringsskedet ska lösningar tas Energi D&U fram för att uppfylla dessa krav. När anläggningen projekterats i detalj och det finns dimensionerande data för olika systemdelar ska ett underlag för provdrift 88 % tas fram innan entreprenaden kan Kostnaden för energianvändning i ett livscykelperhandlas upp och arbetet med instalspektiv är den absolut största delen av den totala lationerna påbörjas. Under utförandet kostnaden för en anläggning. (Kalkylera med ska varje systemdel kontrolleras enligt ett LCCenergi, www.industrilitteratur.se) särskilt framtaget underlag för provning och kontroll. Provning och kontroll ska genomföras så tidigt som möjligt för att inte försvåra åtgärder för att rätta till eventuella fel och brister. Inför överlämnandet redovisas resultaten från provdriften och jämförs med beräknade värden.

Samordnad prestandamätning i verklig drift vid olika driftfall utförs under garantitiden. Under garantitiden kontrolleras dessutom inomhusmiljöns kvalitet med hjälp av standardiserade enkäter. Beräkningar och provresultat dokumenteras och samlas i ett gemensamt dokument – en systemmanual. Systemmanualen utgör sedan grunden för en effektiv uppföljning av energianvändningen i drift- och förvaltningsskedet. I denna skrift redovisas vilka moment som är avgörande för att lyckas i ett processperspektiv. Samtidigt ges konkreta exempel på checklistor och beskrivningstexter med referenser. Sammanfattning

3


1. Bäst och billigast åtgärda i byggprocessen När en ny byggnad är färdig med alla tekniska installationer och har överlämnats, förväntar sig byggherren naturligtvis att allt ska fungera. Detta är inte alltid fallet i verkligheten. För att det ska vara möjligt att genomföra en verklig kvalitetssäkring genom hela byggprocessen, i detta fall med fokus på energianvändning, krävs ett definierat uppdrag som kan tidsplaneras och kostnadsberäknas. Störst möjlighet att välja de effektivaste lösningarna till lägst kostnad finns i byggprocessen, antingen man bygger nytt, bygger om eller byter ut gammal utrustning. I denna skrift beskrivs hur ett sådant uppdrag kan se ut. I en nyligen (2006) genomförd undersökning av 165 kyl- och värmepumpsanläggningar (John. A et al. Masters Program in Sustainable Energy Engineering, Royal Institute of Technology (KTH) Stockholm, Sweden. 2006) visade det sig att 87 procent hade mer eller mindre allvarliga fel och brister. En genomgång av 10 000 insamlade besiktningsprotokoll från genomförda obligatoriska ventilationskontroller visar att 2/3 av ventilationssystemen inte fungerar tillfredsställande. Det är inte ovanligt att orsaken är dåliga konstruktionslösningar. I genomsnitt har ventilationssystemen mellan fem och sex fel varav två allvarligare som leder till otillräckliga luftflöden. (Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) – uppföljning och erfarenhetsåterföring, Boverket, 1988) Förutsättningen för att uppnå ett bra resultat är att ställa tydliga krav. Kraven måste dock alltid anpassas till aktuella förhållanden och utvecklingen av kravspecifikationer pågår fortlöpande. Arbetet med internationella standarder med koppling till energikrav har intensifierats efter Sveriges inträde i EU. Idag finns kravspecifikationer inom de flesta teknikområden, men nivå, innehåll och kvalitet varierar. På det nationella planet finns Boverkets nybyggnadsregler, som uppdaterats under 2006. Energimyndigheten har tidigare publicerat energikrav för belysning i kontor och skolor. Det finns även kravspecifikationer utvecklade av olika branschorganisationer i samarbete med tekniska konsulter. Bland annat ”R1: Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav”, som ges ut av VVS tekniska föreningen och LCCenergi som tagits fram av Svensk verkstadsindustri och ges ut av Industrilitteratur.

4

Hela vägen fram


Trots utvecklade kravspecifikationer finns fortfarande brister vid uppföljningen av kraven. Skälen till detta är flera. • Hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplicerad och de rent tekniska aspekterna utgör endast en del • Det finns en mängd aktörer inom olika områden • Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras, ansvariga slutar etc • Det finns även mer subtila skäl som kan vara svåra att ta på, som exempelvis relationen mellan beställare och utförare Det finns brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Begreppet ”energiprestanda” som kWh/m2 är ofta ett alldeles för grovt mått för komplexa anläggningar med olika verksamheter som dessutom varierar över tiden.

Det behövs en systemmanual som beskriver helheten En tydlig konsekvens av detta är att det är ovanligt med samlad och lätt tillgänglig dokumentation där anläggningen beskrivs i sin helhet. Dokumentationen är i allmänhet uppdelad på olika teknikområden som exempelvis luftbehandling, värmesystem, kyla etc. I driftpärmar för de olika områdena finns i bästa fall protokoll från utförda injusteringar, driftinstruktioner av varierande kvalitet, produktblad etc. Sällan finns en övergripande beskrivning av systemet som helhet med alla dess olika funktioner och driftfall – en ”systemmanual”. I denna skrift beskrivs vad en sådan dokumentation bör innehålla och vilket underlag som bör tas fram för programskede, projektering, genomförande och garantitid. I dokumentationen ska det, förutom övergripande systembeskrivning, finnas tekniska specifikationer av de olika delsystemen kopplade till resultat från provdrift och funktionsprov. Framtagningen av dokumentation kommer att pågå under hela byggprocessen vilket innebär att någon måste ha ett särskilt ansvar för detta. Uppdraget är mer av karaktären projektledning och kan, med stöd av ett bra underlag, utföras av mindre kvalificerad inom teknikområdet. Då byggprocessen ofta spänner över långa tidsperioder kan man inte vänta flera år innan energikraven verifieras. Förutsättningarna för verksamheten kan ha ändrats, entreprenören gått i konkurs etc. I detta sammanhang måste vi därför använda andra mått än energi för uppföljningen. Det kan exempelvis vara temperaturskillnad fram och retur för ett givet system vid ett givet driftfall eller pumpeffekt per liter och sekund. Energianvändning

Sammanfattning

5


per år kan då beräknas som ett jämförelsetal baserat på antagna driftfall med specificerade drifttider och effektbehov.

Inte bara i Sverige Problemen kring uppföljningen av energikrav är inte specifika för Sverige. I till exempel USA har formerna för denna typ av uppdrag utvecklats under ett par decennier och en nationell förening ”BCA Building Commissioning Association” har bildats. I Kalifornien, som är en ledande stat i dessa frågor, har en sammanslutning av energileverantörer under överinseende av myndigheter bildats (Energy Design Resources) och bland annat tagit fram skriften ”Building Commissioning Guidelines”. Resultaten från detta arbete kan inte rakt av användas för svenska förhållanden. Modellen bygger på att ett särskild uppdrag för uppföljningen med uttalade krav på specifik kompetens. Kompetensen finns bland dagens aktörer i Sverige men själva uppdraget måste utvecklas och man måste tydligt beskriva vem som tar ansvar för vad. Det finns dock många likheter med begreppet ”comissioning” som i stort sett kan likställas med ”uppföljning av energikrav i byggprocessen”. Enligt BCA definieras begreppet ”commissioning” som: ”Systematisk process för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan enligt specificerade krav. Detta görs genom att utveckla kravspecifikationerna i programskedet och fortlöpande dokumentera funktionstester och verifiering under projektering, genomförande och garantitid. Program- och projekteringshandlingar, provning och trimning av utrustning, kalibrering och kontroll av övervakningssystem samt utbildning av personal samordnas för att uppnå ett bra slutresultat”.

En ledningsfråga En förutsättning för att lyckas är att arbetet med uppföljning förankrats i företagets ledning och att någon har ett uttalat projektansvar för detta. Arbetet med uppföljning kommer initialt att kosta mer pengar än normalt och budget för detta måste finnas. Denna extra kostnad kan jämföras med anläggningens totala LCC-kostnad. Hur arbetet med energifrågorna kan hanteras i ett mer övergripande perspektiv finns beskrivet i U.F.O.S rapporten ”Steg för steg” (2006). Här framgår att det måste finnas ett konkret stöd i de olika delprocesserna för att uppföljningen av energikrav ska fungera. Underlaget för uppföljningen måste anpassas till behovet i varje delprocess och för varje teknikområde på ett sådant sätt att projektansvarig, konsult och entreprenörer har direkt nytta av detta i sin egenkontroll. Det är

6

Hela vägen fram


av stor vikt att uppdraget integreras med den övriga byggprocessen på ett ­rationellt sätt så att det blir ett stöd istället för ett nytt ”krångligt” moment. I denna skrift redovisas ett underlag för uppföljning av energikrav i byggprocessen genom att översiktligt beskriva vilka moment som är avgörande för att lyckas i ett processperspektiv och samtidigt ge konkreta exempel på checklistor och beskrivningstexter med referenser.

Sammanfattning

7


2. Avgränsningar och definitioner Inomhusmiljö Inomhusmiljön behandlas inte i detta sammanhang men det förutsätts att kraven på termisk komfort, luftkvalitet m m har fastställts. Det är utifrån dessa krav anläggningen dimensionerats och det är delsystemens prestanda vid dimensionerande driftfall som vi kontrollerar. Inomhusmiljöns kvalitet följs lämpligen upp med hjälp av standardiserade enkäter under garantitiden. Möjligheten att koppla inomhusmiljökrav till resultaten från en enkätundersökning bör vara framkomlig men behandlas inte här.

Byggnadsteknik I denna rapport avgränsas uppföljning av energikrav till byggnadens tekniska installationer. Krav på rent byggnadstekniska lösningar berörs ej. Indirekt kommer dock läckage genom klimatskal och köldbryggor att vägas in vid mätning av värmesystemets effektbehov.

Tekniska beskrivningar I denna skrift behandlas i första hand rutiner för uppföljning av energikrav. För detaljer angående mätteknik och provning hänvisas till vedertagna metodbeskrivningar och standarder.

Verksamhetsanknutna installationssystem Verksamhetsanknutna installationer som exempelvis datorer och kontorsutrustning behandlas inte.

Verksamhetspåverkade parametrar Parametrar som kommer att påverkas av verksamheten som exempelvis ljusmiljö, färgsättning etc behandlas inte i detta sammanhang.

Övriga tekniska funktioner Övriga tekniska funktioner som inte kan relateras till energianvändning berörs inte i denna skrift. Andra parametrar som påverkar energianvändningen som exempelvis läckage genom byggnadens klimatskal och ventilationsanläggning beskrivs inte. Däremot hänvisas till standarder som behandlar detta. Vid prestandamätning under garantitid kommer dock avvikelser mellan projekterade värden och uppmätta värden att indikera brister i till exempel täthet.

8

Hela vägen fram


ISO

International Standards Organization

STEM

Statens energimyndighet

AMA

Allmän material- och arbetsbeskrivning

SCADA

Supervisory Control And Data Acquisition

LCC

Life Cycle Cost

BKK

Byggandets kontraktskommitté

VAV

Variable Air Volume

LENI

Lighting Energy Numeric Indicator

SFP

Specific Fan Power

SPP

Specific Pump Power

OVK

Obligatorisk Ventilationskontroll

ABA

Allmänna bestämmelser för industriella anläggningar

FI2

Defacto-standard för informationshantering inom fastighetssektorn

IFC

Industry Foundation Classes

IAI

International Alliance For Interoperability

2. Avgränsningar och definitioner

9


3. Energiansvariges uppdrag Uppdraget att följa upp energikraven kommer att variera beroende på organisationens typ och storlek, typ av projekt, entreprenadform etc. Samtidigt ingår alltid huvudmomenten programskede, projektering, genomförande och garanti/uppföljningsperiod i någon form i uppdraget oavsett projektets storlek och entreprenadtyp. Under alla omständigheter måste uppdraget för uppföljning av energikrav vara beskrivet så detaljerat som möjligt och, inte minst, måste det finnas en tidplan och budget för uppdraget. Då den största delen av en anläggnings livscykelkostnad hänförs till driftskedet bör huvudansvaret för energifrågorna tas av förvaltningsorganisationen men kan även läggas på projektledning, installationssamordnare eller extern part. Arbetet med kvalitetssäkring och uppföljning ska i huvudsak baseras på de olika företagens egenkontroll. Ofta är företagen i byggbranschen små och det kan vara svårt att ställa krav på ledningssystem enligt ISO. I detta avsnitt redovisas hur beställaren kan beskriva uppföljningen av energikrav oavsett hur kvalitetsarbetet i det upphandlade företaget bedrivs. Idealt ska inte arbetet med uppföljning och kontroller innebära något merarbete för konsulten eller entreprenören. Likväl är det avgörande att båda parter är helt på det klara med hur uppdraget ska utföras. ”Entreprenören skall sedan avtalet ingåtts upprätta kvalitetsplan och miljöplan för entreprenaden och därvid inarbeta kvalitets- och miljöåtgärder som beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget, om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna. Innan arbetena påbörjas skall entreprenören överlämna dessa planer till beställaren för granskning och godkännande. Sådant godkännande inskränker inte entreprenörens kontraktsenliga ansvar för utförandet av entreprenaden. Entreprenören skall under entreprenadtiden utföra och dokumentera åtaganden enligt avtalad kvalitetsplan och miljöplan. Beställaren har rätt att ta del av dokumentationen. Om entreprenören underlåter att utföra sitt åtagande enligt avtalad kvalitetsplan eller miljöplan har beställaren rätt att vidta rimliga åtgärder på entreprenörens bekostnad. Inget hindrar att kvalitets- och miljöåtgärder redovisas i en handling, exempelvis en projektplan, i stället för i två separata handlingar”. En sådan projektplan kan också avse andra åtgärder som entreprenören ålagts enligt kontraktshandlingarna, exempelvis upprättandet av en arbetsmiljöplan.

10

Hela vägen fram


I allmänna bestämmelser AB04 för byggnads, anläggnings- och installationsentreprenader kapitel 2 paragraf 2 beskrivs hur entreprenören ska hantera kvalitets- och miljöarbetet. Det som i själva verket ska kontrolleras är att olika funktioner eller egenskaper i anläggningen kommer att uppnås och ha förutsättningar att upprätthållas i ett framtida driftskede. Dessa krav måste uttryckas så att de blir entydigt definierade och angivna som mätbara storheter. I Allmänna bestämmelser för totalentreprenader ABT94, definieras begreppet funktion som: ”sådan användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap, som normalt konstateras genom mätning, provning och nyttjande”. Denna definition passar väl som grund för detta uppdrag. Hur mycket energi som kommer att användas i förvaltningsskedet beror i stor utsträckning på hur anläggningen Uppföljning energikrav i byggprocessen faktiskt används. När man så Byggprocess Stödprocess småningom under driftskedet Program Underlag kravspec/ansvar kan följa upp faktisk användning Verifikationsplan 1 av köpt energi för byggnaden i Detaljerade krav Projektering sin helhet kan det ha gått flera Underlag för provdrift 2 år. Orsaken till avvikelser från Provdrift av delsystem Utförande beräknad energianvändning kan Resultat provdrift 3 då vara svår eller omöjlig att fastGarantitid Prestandamätning system ställa. Uppföljningsbara storheter Systemmanual 4 som gör det möjligt att beräkna framtida energianvändning, här Färdig anläggning benämnda energiparametrar, måste identifieras. Upphandling

Upphandling

Överlämnande

Garantibesiktning

Utgående från effektbehovet för delsystemen och byggnaden i sin helhet vid specifika driftfall, kan man kontrollera prestanda med hjälp av provning, redovisning av komponentdata och momentana mätningar under byggprocessen. Man kan betrakta detta som numeriska indikatorer som gör det möjligt att beräkna energianvändningen. Inom till exempel belysningsområdet (standard SS EN 12 464-1) används begreppet Lighting Numeric Energy Indicators – LENI som på motsvarande sätt är tillämpligt för alla områden som kan kopplas till energianvändning. Om man relaterar uppmätta eller beräknade effekter till exempelvis yta eller flöde erhålls viktig information om anläggningens energitekniska status. Med hjälp av dessa indikatorer kan byggnadens framtida energibehov beräknas för antagna driftsituationer och verksamheter.

3. Energiansvariges uppdrag

11


Det finns några kritiska tidpunkter i byggprocessen då resultat från uppföljningen, i form av referensvärden och indikatorer för energi, måste redovisas vilket principiellt framgår av siffrorna 1 till 4 i checklistan nedan. 1. Efter utredningsskedet eller programskedet är det nödvändigt att arbetet med uppföljningen beskrivs i en verifikationsplan. Där formuleras energikrav och beskrivs översiktligt vad som ska följas upp och vem som har ansvaret. 2. I projekteringsskedet ska lösningar tas fram för att uppfylla dessa krav. När anläggningen projekterats i detalj och det finns dimensionerande data för olika systemdelar ska ett underlag för provdrift tas fram innan entreprenaden kan handlas upp och arbetet med installationerna påbörjas. 3. Under utförandet ska varje systemdel kontrolleras enligt ett särskilt framtaget underlag för provning och kontroll. Provning och kontroll ska genomföras så tidigt som möjligt för att inte försvåra åtgärder för att rätta till eventuella fel och brister. Inför överlämnandet redovisas resultaten från provdriften och jämförs med beräknade värden. 4. Samordnad prestandamätning i verklig drift vid olika driftfall utförs under garantitiden enligt särskilt framtagen plan (se bilaga). Under garantitiden är det lämpligt att följa upp inomhusmiljöns kvalitet med hjälp av standardiserade enkäter. Beräkningar och provresultat dokumenteras och samlas i ett gemensamt dokument – en systemmanual. Detta dokument utgör sedan grunden för uppföljning av energianvändningen i driftoch förvaltningsskedet. Arbetet med uppföljning av energikrav kan ingå i det ordinarie kvalitetsarbetet men måste beskrivas specifikt.

Energiledningssystem Grunden för arbetet med energiuppföljning är naturligtvis att detta är förankrat i företagets ledning och att det finns en tydlig målbeskrivning avseende miljö, energi och ekonomi. I en större organisation beskrivs detta inom ramen för ett energiledningssystem. Följande exempel är hämtat från U.F.O.S-rapporten ”Steg för steg” ”Med hjälp av ett energiledningssystem kan man på ett strukturerat sätt få en total översyn av energianvändningen, sätta upp mål och handlingsplaner för hur energianvändningen ska förändras. Energiledningssystem har börjat införas i flera industriföretag. För små organisationer med några få personer är inget formaliserat energiledningssystem nödvändigt. För större organisationer blir det allt viktigare med ordning och reda. Energiledning kan också integreras inom ramen för ett miljöledningssystem. Stöd och anvisningar för energiledningssystem till industrin ges av energimyndigheten. Följande punkter har hämtats från energimyndighetens anvisningar, men bearbetats och anpassats för fastighetsförvaltning. Det är upp till organisationen själv att bestämma om ett energiledningssystem

12

Hela vägen fram


ska tillämpas och hur det ska se ut. Nedan följer en beskrivning som kan fungera som stöd, tips och ge idéer: 1. Bygg upp en organisation för energiledningssystemet med ansvar och befogenheter för systemets olika delar 2. Anta en energipolicy 3. Kartlägg och analysera energianvändningen. I organisationer där såväl fastighetsförvaltning som ”kund” ingår, kan även ”kundens” energianvändning och dess möjligheter att medverka i effektiviseringsprocessen (ofta beteendefrågorna) ingå 4. Ställ upp mål som är utmanande, men möjliga att nå 5. Bestäm hur målen ska mätas och följas upp 6. Till varje mål upprättas en handlingsplan. Handlingsplanen kan innehålla åtgärder och förslag från energikartläggningar eller driftprocessen, men också kampanjer, utbildningsinsatser eller installation av automatiserade mät- och övervakningssystem, etc 7. Rutiner för förvaltningens viktigare processer ses över för att öka energieffektiviteten, dvs •  driftprocessen •  byggprocessen (bygg- och installationsprojekt) •  energiinventeringsprojekt (energikartläggning av byggnadsobjekt) 8. Rutiner för inköp ses över 9. Se över förvaltningens utbildnings- och utvecklingsplaner för alla medarbetare som kan påverka energianvändningen (personalresursplan) 10. Rutiner införs för hur dokument ska hanteras, hur energifrågor ska kommuniceras inom och utom företaget, hur fel i systemet ska upptäckas och rättas till och hur systemet ska revideras

Ledningssystemet Ledningssystemet ska klara ut vem som ansvarar för att rätt förutsättningar skapas, att mål sätts upp, åtgärder genomförs och att resultat och erfarenheter sammanställs. Arbetet måste kunna spridas på många händer och många nivåer i organisationen. För detta krävs en tydlig ansvarsfördelning och rutiner. Allra bäst är det om ledningssystemet utformas enligt anvisningarna för ett miljö- eller energiledningssystem. Ett sådant ledningssystem följer fastställda rutiner och skapar en inre logik som kan hålla processen levande, genom att resultaten alltid ska följas upp och nya mål formuleras. Om sedan ledningssystemet ska vara certifierat (med granskning av oberoende part) eller bara drivas som ett internt ledningssystem är en fråga som bäst avgörs av den egna organisationen och beror på hur viktig trovärdigheten är i den externa kommunikationen. Om arbetet ska bedrivas enligt någon form av standardiserat ledningssystem är en typisk fråga för ledningen att ta ställning till. Svensk standard för energiledning är SS 62 77 50 och för

3. Energiansvariges uppdrag

13


miljöledningssystem ISO 14001. Arbetet kan också ske enligt svensk standard för kvalitetsstyrning, men ger mer betoning på ordning och reda.” Mer att läsa om energiledningssystem finns på Svensk standard för energi­ ledningssystem www.sis.se och på Energimyndigheten www.stem.se

Exempel från verkligheten; I en nyligen genomförd större totalentreprenad krävde byggherren att ventilationsanläggningens SFP-värde skulle vara minst 1,5 kW/(m3/s). Anläggningen projekterades med SFP-värdet 2,3 kW/(m3/s) som entreprenören uppfattade som ett bättre värde. Driftkostnaderna för fläktel ökade med drygt 50 procent.

Programskede I programskedet specificeras övergripande krav på anläggningen som helhet med avseende på komfort, flexibilitet, energislag m m. I denna skrift skiljer vi på verksamhetsanknutna krav och krav direkt kopplade till byggnaden med dess installationer. Verksamhetsanknutna krav kan vara termiskt klimat, luftkvalitet och belysningskvalitet. Verkningsgrader för pumpar, fläktar och värmeåtervinning är exempel på krav som kan kopplas direkt till byggnadens tekniska installationer. I detta sammanhang förutsätts att de verksamhetsanknutna kraven är specificerade som grund för valet av de tekniska lösningar som ska kontrolleras. Programskedet eller utredningsskedet är i en mening lika oavsett vilken entreprenadform man väljer. Det underlag som tas fram är en sammanfattning av de förutsättningar som gäller för projektet och kommer i sin tur att vara underlag för hela byggprocessen med projektering, utförande och uppföljning. I programskedets stödprocess ingår i huvudsak följande moment: • Formulera policyaspekter avseende miljö, energi och ekonomi • Målbeskrivning med övergripande nyckeltal för energieffektivitet och kalkylering • Övergripande systembeskrivning • Plan för verifiering • Kostnadsbedömning och kalkyl som underlag för beslut • Upphandling konsulter/entreprenörer En analys av verksamhetens behov och byggnadens och installationernas status ligger till grund för projektets omfattning och behovet av investeringar. Byggnaden med dess installationer är dessutom föremål för lagstiftning som reglerar hur lokaler och utrustning ska utformas. Plan- och byggla-

14

Hela vägen fram


gen, brandlagen, elföreskrifter och obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är exempel på lagar och föreskrifter som i vissa fall kräver investeringar. Den tekniska utvecklingen avseende såväl ventilation, el- och teleinstallationer som värme och komfortkyla kan medföra krav på modernisering och utbyte av äldre system. Ibland behövs helt nya tekniska installationssystem för att uppfylla dagens krav på ändamålsenliga lokaler trots att man ofta kan nå långt med hjälp av driftoptimering. Företagets policy vad gäller ekonomi, miljö- och energifrågor påverkar kalkylsituationen och investeringsbehovet. Följande frågor måste preciseras i detta tidiga skede. Ska projektet baseras på: • • • • •

Lägsta investering Lägsta livscykelkostnad – LCC Bästa teknik Uppsatt energimål Prioritering energislag/utsläpp koldioxid

Ett aktivt beslut av företagets ledning är en direkt förutsättning för det fortsatta arbetet. I detta sammanhang görs ingen värdering av vad som är bra eller dåligt. Det är dock helt avgörande att dessa frågor behandlas innan en projektering påbörjas. Om man har ett långsiktigt perspektiv och alltid baserar besluten på LCC är det inte rimligt att samtidigt ställa krav på bästa teknik och ett angivet mål för reducerad energianvändning. Vill man profilera sig som ett företag som satsar på miljö och hållbar utveckling eller har man mer kortsiktiga mål? Vad som är lönsamt beror på företagets situation. En annan viktig policyfråga är om man ska tillämpa vite och bonus.

Övergripande systembeskrivning Utifrån dessa aspekter kan en övergripande systembeskrivning tas fram, som förutom lokalprogram, miljöprogram, tekniskt program med en allmän beskrivning av tekniska systemlösningar, kan innehålla nyckeltal för energieffektivitet. Vid en mindre ombyggnad kommer programskedets omfattning att vara begränsad men hänsyn måste likväl tas till helheten. Omfattningen av det kvalitetsarbete som ska bedrivas under processen, både inom den egna organisationen och externt, bedöms. En plan för kvalitetsarbetet i stort upprättas och ansvarig utses. Arbetet med uppföljning av energikrav preciseras och kostnadsberäknas i en särskild verifikationsplan. Utifrån effektbehov för delsystem och byggnaden i sin helhet vid specifika driftfall, är det möjligt att kontrollera prestanda med hjälp av provning och momentana mätningar under byggprocessen. Om man dessutom relaterar

3. Energiansvariges uppdrag

15


uppmätta effekter till exempelvis yta eller flöde erhålls viktig information om anläggningens status. Med hjälp av uppmätta specifika effektbehov kan då byggnadens framtida energibehov beräknas för antagna driftsituationer och verksamheter.

Målbeskrivning med övergripande nyckeltal för energieffektivitet I tabellen nedan visas energiparametrar som kan användas för uppföljning av energikrav och beräkning av energianvändning. Ett mer detaljerat underlag i form av färdiga blanketter visas i slutet av denna skrift, och kan hämtas som elektroniska dokument via U.F.O.S webbplats. Delsystem

Elenergi

Värmesystem

Vätske/luftburen Energi

Temperaturskillnad fram- och returledning

°C

Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinning

%

Specifik effekt uppvärmning av ventilationsluft

kW/°C

Specifik pumpeffekt SPP Ventilation

kW/l/s

kW/m3/s

Specifik fläkteffekt SFP Kyl/VP system

Belysning

Enhet

Specifik effekt för uppvärmning kW/°C av byggnaden

Specifik effekt för kylning av byggnaden

W/m2 BTA

Köld/Värmefaktor COP

kW/kW

Specifik pumpeffekt SPP

kW/l/s

Specifik kompressoreffekt

W/m2 BTA

Effekt per rumstyp och ytenhet

W/m2 BRA

Lighting Energy Numeric Indicator LENI

kWh/m2, år BRA

Med hjälp av dessa nyckeltal kan energikraven preciseras i programskedet. Med specifik effekt menas i detta sammanhang effekt som kan relateras till exempelvis yta, flöde eller temperatur. I detta tidiga skede kan man förstås inte bestämma i detalj hur de olika delsystemen ska se ut eller användas, men det är här som inriktningen fastställs och, framförallt, vilka parametrar som ska kontrolleras. Under projektering och utförande kommer förutsättningarna att förändras, men avvikelser måste alltid motiveras och sättas i relation till de totala kostnaderna, nu och i framtiden. I detta tidiga skede kan man välja olika vägar för att bedöma kostnader för olika energitekniska lösningar. Man kan använda schablonvärden som mot-

16

Hela vägen fram


svarar energieffektiva lösningar, uppskattade drifttider och ekonomiska förutsättningar och därmed få en uppfattning om kostnadsnivåer. Preliminära effekt- och energibehov kan också tas fram med hjälp av beräkningsprogram för bedömning av olika systemlösningar. Exempel på beräkningsprogram är IDA, VIP+ och BV2, som tagits fram för att väga in energiaspekter i ett tidigt skede av byggprocessen. BV2 är utvecklat så att det helt kan anpassas till de krav som måste ställas på ett verktyg när endast lite är känt om den blivande byggnaden, särskilt med avseende på tekniska installationer. Därför innefattas beräkningar av byggnadens värme­överskott och värmeunderskott innan explicita tekniska system kopplats till byggnaden. Byggnaden med tekniska system studeras i ett senare skede av byggprocessen då projektörer arbetar med att ta fram de bästa systemlösningarna. BV2 kan laddas ner från www.bv2.nu. Med ett omsorgsfullt framtaget underlag kan ett välgrundat beslut om hur projektet ska drivas fattas. Detta arbete är också underlag för upphandling av konsulter och entreprenörer. En grov tidplan och budget för uppföljning av energikrav kan upprättas baserat på systemlösning, anläggningens storlek, ansvarsfördelning, typ av delsystem och typ av provning. På samma sätt som vi idag budgeterar för utbildning av driftpersonal i samband med installation av en ny anläggning, kan man i förväg bedöma tidsåtgång och kostnader för provning av delsystem.

Verifikationsplan Tabellen nedan visar ett exempel på en verifikationsplan som ligger till grund för arbetet med uppföljning av energikrav och hur kostnaderna för detta ska beräknas.

Samordnad funktion

1. När

2. Vem

3. Hur

4. Dokumentation 5. Kostnad

Under garantitid

Drift/ Konsult

SÖsystem

Systemmanual

Värme Luftbehandling

20 000 16 000

Provdrift före överlämnande

Installatör

Enligt spec/ program

39 000

Provdrift före överlämnande

Installatör

Enligt spec/ program

20 000

Provdrift före överlämnande

Installatör

Enligt spec/ program

Antal 6 Kyla

Totalt kostnad

3. Energiansvariges uppdrag

95 000

17


1 När: I verifikationsplanen redovisas översiktligt vad som ska verifieras på byggnadsnivå och för de olika delsystemen. Det är också viktigt att ha en uppfattning om när kontrollerna ska göras. Principiellt är det bra att provdrift och kontroller utförs så tidigt som möjligt för att korrigera eventuella fel och brister. Det kan då vara en fördel med en decentraliserad mät- och övervakningsenhet för varje aggregat som ingår i själva montaget så att montören eller den som tar systemet i drift omgående kan se att uppställda krav uppfylls, att temperaturgivarna är rätt monterade och ger rimliga värden, etc.

2 Vem: Det betyder i sin tur att konsulten/entreprenören i första hand utför kontrollen. Fördelen med detta är att provningen blir en del, vilket den ska vara, av dennes egenkontroll och att man snabbt kan upptäcka och åtgärda fel. Nackdelen kan vara en risk för ”jäv” vilket dock kan uppvägas av ett väl beskrivet kontrollprogram. Dessutom vet alla inblandade att ytterligare uppföljningar kommer att genomföras under garantitiden vilket är en morot/piska i sig att leverera en fullgod anläggning.

3 Hur: Utförliga administrativa bestämmelser för hur provning och kontroll ska genomföras, som till stora delar är tillämpliga på installationer av tekniska system, finns i ABA99. Dessa bestämmelser måste kompletteras med ett program/protokoll för olika delsystem och typer av kontroller. Exempel på protokoll redovisas i Avsnitt 5, ”Praktiska underlag”. Det ska också framgå hur resultaten ska dokumenteras och på vilket sätt dokumenten ska leve­ reras.

4 Dokumentation: En systembeskrivning med övergripande energikrav dokumenteras i programhandlingen. Under projektets gång ska all dokumentation som berör uppföljning av energikrav sammanställas i en handling – systemmanual som levereras vid garantibesiktningen (se figur på sid 31). Systemmanualen ska bland annat innehålla revideringar av systembeskrivningen, tekniska funktionskrav och specifikationer, verifikationsprotokoll etc (se bilaga ”Mall för systemmanual”). Dokumenthanteringen bör ske elektroniskt då innehållet kommer att kompletteras och revideras fortlöpande, ofta under en lång period på kanske flera år, och dessutom av flera användare. Om dokumentet kopplas till objektet på ett standardiserat sätt kan informationen hanteras rationellt och utgöra ett viktigt underlag under förvaltningsprocessen och vid framtida om/tillbyggnader.

18

Hela vägen fram


De krav som fastställts i programskedet ska redovisas i ett sammanhang så att projektansvarig kan få överblick över systemkrav och om dessa uppfylls under processen. Projektledaren/ energiansvarig ser till att uppgifterna sammanställs och får därmed en god överblick över projektets utveckling. För utväxling av databaserad information refereras till föreslagen svensk standard (www.fi2.se). Vid upphandling av konsult eller totalentreprenör bifogas verifikationsplanen tillsammans med en sammanställning av identifierade energiparametrar.

5 Kostnader: Då mätningar och kontroller genomförs på ett standardiserat sätt är det möjligt att i förväg beräkna kostnaderna för kontrollerna. Även om kostnaderna ingår i en entreprenad kan det vara värdefullt att tidigt få en uppfattning om den totala kostnaden för verifiering och dess relation till de totala kostnaderna i projektet.

Ta fram en verifikationsplan inför projekteringen För uppföljning av energikrav ska du som projektledare eller ansvarig för uppdraget i programskedet göra följande: 1. Försäkra dig om att energiledningssystemet i företaget är uppdaterat med tydlig målbeskrivning avseende miljö, energi och ekonomi. Detta behövs till exempel för valet av bästa teknik eller livscykelenergikostnad. 2. Ta fram rutiner och underlag för dokumenthantering som berör uppföljningen av energikrav som exempelvis kravspecifikationer och verifikationsprotokoll. 3. Ta fram nusummefaktor baserat på kalkylränta, ekonomiska livslängder och energipriser samt om möjligt preliminära drifttider för de olika delsystemen som underlag för beräkning av livscykelenergikostnader. 4. Bedöm merkostnader för arbete med uppföljning som inte ingår i konsulters/entreprenörers eget kvalitetsarbete som underlag för budget. 5. Beskriv översiktligt hur projektet ska drivas med avseende på entreprenadform, övergripande energimål och vilka parametrar som ska följas upp och ta fram en verifikationsplan där ansvarsfördelningen för uppföljningen fastställs.

Exempel från verkligheten; Under projekteringen av en ventilationsanläggning tillkom ett extra aggregat för tilluft till ett kök. Flödesbalansen för huvudaggregatet ändrades radikalt men man glömde uppdatera alla handlingar och aggregatet injusterades enligt de ursprungliga handlingarna. Obalansen kostade drygt 50 000 kr om året på grund av försämrad värmeåtervinning

3. Energiansvariges uppdrag

19


Projekteringsskede Under projekteringen behandlas övergripande systemkrav och detaljerade specifikationer för anläggningen som helhet och delsystem tas fram. Beroende på entreprenadform och typ av projekt utförs detta av en konsult eller av en entreprenör. Underlaget för uppföljning av energikraven kommer dock i stort sett att vara detsamma oavsett entreprenadform. Det viktigaste är att specificera underlaget som beskriver hur provning och kontroll ska genomföras och dokumenteras utifrån dimensioneringsdata. I detta läge kan dessutom framtida energikostnader beräknas. Projekteringsfasen kan delas i ett systemskede och ett detaljprojekteringsskede.

Systemskede • • • •

Jämförelser av systemlösningar baserade på beräknad energianvändning Kostnadskalkyler med beräknad LCCenergi och totala årskostnader Beräkning av dimensioneringsdata med effekter och nyckeltal Sammanställning av kravspecifikationer

Detaljprojektering • Detaljbeskrivning av tekniska systemlösningar med fastställda nyckeltal • Underlag för prestandamätning/provdrift • Systembeskrivning som underlag till systemmanual I systemskedet bestäms hur de tekniska installationerna kan förläggas i byggnaden. Kritiska delar studeras exempelvis där installationer och byggnadsdelar ska samsas i trånga utrymmen. Man bör även titta på alternativa lösningar som effektiv solavskärmning kontra kyleffekt eller utnyttjande av dagsljus kontra belysningseffekt. Erfarenheter från driftpersonal bör fångas upp i detta skede. Nu kan olika systemlösningar jämföras med hjälp av energiberäkningar och kostnadskalkyler. Systemaspekter kan belysas som till exempel ljusmiljö, värmelaster, kylbehov etc. Detta kan lämpligen göras med hjälp av beräkningsprogram som BV2 och VIP plus. Jämförelser av olika beräkningsprogram finns bland annat på webbplatsen www.effektiv.org. Effekt- och energibehov kan tas fram för beräkning av LCCenergi-kostnader. Ett hjälpmedel för beräkning av LCC-kostnader finns på www.belok.nu/LCC. Dimensioneringskrav för valda system kan fastställas och en preliminär kostnadskalkyl för energianvändning kan göras.

20

Hela vägen fram


LCC-kalkyl Tabellen nedan visar en sammanställning av nusummefaktorer för beräkning av LCC för energianvändning (se även tabell i bilaga 2). Antal år

–2

–1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

1

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

0,9

0,9

0,9

2

2,1

2,0

2,0

2,0

1,9

1,9

1,9

1,9

1,8

1,8

1,8

3

3,1

3,1

3,0

2,9

2,9

2,8

2,8

2,7

2,7

2,6

2,6

4

4,2

4,1

4,0

3,9

3,8

3,7

3,6

3,5

3,5

3,4

3,3

5

5,3

5,2

5,0

4,9

4,7

4,6

4,5

4,3

4,2

4,1

4,0

6

6,4

6,2

6,0

5,8

5,6

5,4

5,2

5,1

4,9

4,8

4,6

7

7,6

7,3

7,0

6,7

6,5

6,2

6,0

5,8

5,6

5,4

5,2

8

8,8

8,4

8,0

7,7

7,3

7,0

6,7

6,5

6,2

6,0

5,7

9

10,0

9,5

9,0

8,6

8,2

7,8

7,4

7,1

6,8

6,5

6,2

10

11,2

10,6

10,0

9,5

9,0

8,5

8,1

7,7

7,4

7,0

6,7

11

12,4

11,7

11,0

10,4

9,8

9,3

8,8

8,3

7,9

7,5

7,1

12

13,7

12,8

12,0

11,3

10,6

10,0

9,4

8,9

8,4

7,9

7,5

13

15,0

14,0

13,0

12,1

11,3

10,6

10,0

9,4

8,9

8,4

7,9

14

16,3

15,1

14,0

13,0

12,1

11,3

10,6

9,9

9,3

8,7

8,2

15

17,7

16,3

15,0

13,9

12,8

11,9

11,1

10,4

9,7

9,1

8,6 8,9

16

19,1

17,4

16,0

14,7

13,6

12,6

11,7

10,8

10,1

9,4

17

20,5

18,6

17,0

15,6

14,3

13,2

12,2

11,3

10,5

9,8

9,1

18

21,9

19,8

18,0

16,4

15,0

13,8

12,7

11,7

10,8

10,1

9,4

19

23,4

21,0

19,0

17,2

15,7

14,3

13,1

12,1

11,2

10,3

9,6

20

24,9

22,3

20,0

18,0

16,4

14,9

13,6

12,5

11,5

10,6

9,8

Med hjälp av kalkylränta (den ränta man skulle ha fått om man placerat pengarna någon annanstans), förväntad energiprisökning och anläggningens livslängd erhålls nusummefaktorn från tabellen. Med nusummefaktor, dagens energipris och beräknad energianvändning per år beräknas LCCenergi enligt: LCCenergi = använd energi per år (kWh) · energipris (kr/kWh) · nusummefaktor

Exempel: Ett luftbehandlingsaggregat med flödet 10 m3/s och specifik fläkteffekt – SFP på 2 kW/m3/s har en medeleffekt för driftel på 20 kW. Med en drifttid på 4 000 timmar per år används 80 000 kWh per år. Aggregatets livslängd beräknas till 20 år. Kalkylränta på 5 procent och förväntad energiprisökning på 4 procent ger nusummefaktor 18. Med ett elpris på 1 kr per kWh ger detta: LCCenergi = 80 000 kWh · 1 kr/kWh · 18 = >440 000 kr

3. Energiansvariges uppdrag

21


I detta exempel tas inte hänsyn till energianvändning för värmning av ventilationsluften. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan olika systemlösningar bör även underhållskostnaderna ingå i kalkylen. Detta underlag ska i första hand användas för att jämföra förhandsberäkningar med verkligt utfall i ett tidigt skede i byggprocessen. De bedömda kostnaderna ligger också till grund för det fortsatta arbetet med uppföljning. Kostnader för provning och mätning kan relateras till LCCenergi. Avvikelser och förändringar avseende prestanda kan då på ett underbyggt sätt jämföras med anläggningens totala kostnader. Energianvändningen och livscykelkostnader kan sammanställas för hela anläggningen med dess delsystem för att få en bra överblick av kostnaderna. Slutligen kan alla krav med avseende på verksamhet, byggnad, installationer och myndighetskrav sammanställas enligt exemplet nedan. Tabellen nedan visar en sammanställning av energikrav för olika delsystem med beräknade LCCenergi-kostnader. Prestanda delsystem Värme (Varmvatten) Kyla

Krav Nyckel

Enhet

Spec effekt

kW/°C

Deltat

°C

Temp

°C

Spec effekt

W/m2

Deltat

°C

COP

%

Spec effekt

kW/°C

Flöde

m3/s

Temp

°C

SFPsystem

kW/m3/s

Spec effekt

W/m2

LENI

kWh/år

LCC

tkr

Beräknad energianvändning

Värme

kWh/m2/år

El

kWh/m2/år

Beräknade totala kostnader

årliga

kr/år

LCC

tkr

Luftbehandling

Belysning

22

Verifiering Program

Projektering Genomför. Garantitid

Hela vägen fram


Vid en totalentreprenad måste arbetet i systemskedet utföras av entreprenören eller på uppdrag av denne. Detta är förstås enklare och kan många gånger vara att föredra i mindre projekt, men kräver hög kompetens i större och komplicerade projekt. Stödprocessen för uppföljning av energikrav måste i vilket fall som helst vara väl beskriven. Man kan också låta entreprenören beräkna LCC-kostnaderna i samband med upphandlingen. Värdering av inkomna anbud kan då göras utifrån en värderingssumma som inkluderar beräknade energikostnader enligt: Värderingssumma = anbudssumma + livscykelenergikostnad (LCCenergi) Anbudsgivaren anger effektbehov för dimensionerande data och beräknar livscykelenergi-kostnaden med hjälp av drifttider och nusummefaktor som angetts i förfrågningsunderlaget. Innan detaljprojekteringen sätter igång ska alla systemaspekter vara genomgångna. Energikraven kan sammanställas i ett underlag som ligger till grund för kommande prov och kontroller. Underlaget utformas lämpligen som ett protokoll och överför på detta sätt information om energikraven från ritbordet och beräkningarna till entreprenören på fältet. Projekterade värden för flöden, verkningsgrader, effekter, temperaturer m m ska vid provningstillfället före övertagande och slutbesiktning kunna jämföras med uppmätta eller på annat sätt redovisade värden. För varje delsystem sammanställs de nyckeltal som ska redovisas som underlag för uppföljning. Se Bilaga 1 ”Mall för uppföljning av energiprestanda”. Dessa dokument blir viktiga i kommunikationen mellan beställare och övriga aktörer i processen. Under garantitiden ska samordnade prestandaprovningar genomföras för att kontrollera hur de olika delsystemen samverkar energitekniskt. Anvisningar för dessa provningar ska tas fram under projekteringen. Projektören ska också beskriva vilka system som ska provas och hur detta ska göras. Det gäller exempelvis specifikation av driftfall och hur resultaten från provningen ska redovisas. Det gäller även komplettering av fast installerad mätutrustning för mätning av luftflöden, effekter till kylkompressor, VV-beredning etc. Se exempel i Bilaga 1 ”Mall för uppföljning av energiprestanda”.

3. Energiansvariges uppdrag

23


Ta fram underlag för provning och kontroll inför genomförandet För uppföljning av energikrav inför genomförandet ska du som projektledare eller ­ansvarig för uppdraget i projekteringsskedet göra följande: 1. Upprätta mall eller databas för sammanställning och redovisning av underlag för de olika delsystemen samt upprätta rutiner så att uppgifter fortlöpande uppdateras. 2. Ta fram livscykelenergikostnad baserad på kalkylränta, ekonomisk livslängd och ­energipriser samt drifttider för de olika delsystemen. 3. Ta fram underlag och beskrivningstexter för provdrift under genomförandet och samordnade prestandamätningar under garantitiden. Underlag till styrentreprenör för eventuell installation av mätutrustning. 4. Ta fram underlag för en systemmanual med samlad dokumentation om anläggningens tekniska prestanda och nyckeltal för energianvändning samt sökvägar till annan relevant dokumentation.

Exempel från verkligheten: Vid montage av ett ventilationsaggregat visade det sig att en gjuten konstruktionsbalk var i vägen för en huvudkanal. Montören drog kanalen runt balken vilket medförde ett ökat tryckfall som kostade byggherren ca 25 000 kr om året i ökade driftkostnader.

Genomförande (entreprenad) Provning och kontroll Efter upphandling av entreprenader påbörjas genomförandet av projektet. Organisationen för genomförandet ska etableras och man ska bestämma hur projektet ska drivas med avseende på kvalitet, ekonomi, miljö, ansvar m m. Projektledare och entreprenörer tar tillsammans fram en plan för genomförandet. Tidplaner fastställs och eventuella etappindelningar för projektets genomförande bestäms med målsättningen att i tid leverera en färdig anläggning som uppfyller de energitekniska krav som ställts. Under genomförandet, som kan pågå från några veckor till år, kommer förutsättningarna att förändras. Det kan till exempel handla om förändrade krav från hyresgästen, nya tekniska lösningar, ”krockar” mellan olika entreprenader etc. Avvikelser från det ursprungliga programmet måste motiveras och dokumenteras. Orsaker och ansvar för avvikelser måste fastställas så tidigt som möjligt. Ekonomiska konsekvenser i form av LCCkostnader måste redovisas.

24

Hela vägen fram


Inom industrin finns lång erfarenhet av villkor för leveranser av komplexa tekniska anläggningar som på många sätt motsvarar dagens tekniska installationer i byggnader. Detta beskrivs utförligt i ”Bestämmelser för leverans av industriella anläggningar – ABA99”. Beskrivningen av provning och kontroll är mer detaljerad i ABA99 än i ABT94 och AB04 och är därför mer tillämplig i detta sammanhang. Den ligger till grund för följande avsnitt. Att använda ABA99 fullt ut kan inte rekommenderas generellt, då det skulle bli otympligt för mindre anläggningar och ibland komma i konflikt med andra bestämmelser. Kapitel 10 t.o.m 15 som behandlar provning och kontroll, intrimning, slutkontroll, provdrift, övertagande och prestandaprov kan dock i stort sett tillämpas eller användas som referens. Underlaget för provning och kontroll baseras på de kravspecifikationer som tagits fram i programskedet eller under projekteringen. För att fastställa anläggningens energitekniska funktion inför överlämnandet bör följande huvudmoment, vars innehåll beskrivs på följande sidor, ingå. • Intrimning av anläggningens olika delsystem (injustering, optimering m m) • Provdrift (prestandamätning inför övertagande enligt mall) • Redovisning av beräknad LCCenergi • Slutkontroll (besiktning) • Reviderad systembeskrivning • Dokumentation med underlag för framtida drift Samordnad provning avseende energiprestanda för olika driftfall ska förberedas, men utförs under garantiperioden. Det kan exempelvis innebära att utrustning för mätning måste kompletteras eller ersättas.

Intrimning Intrimningen innebär åtgärder och provning av funktioner i anläggningen som visar om anläggningen är i ett sådant skick att den kan förväntas uppfylla avtalade kravspecifikationer. Detta är ett moment i en entreprenad som ofta förbises. Vid till exempel injustering av en ventilationsanläggning är det inte säkert att energiprestanda prioriteras, då detta kan ta längre tid än att bara se till att projekterade flöden erhålls. Det kan exempelvis vara nödvändigt att genomföra injusteringen i en eller flera etapper för att minimera tryckfall i ett kanalsystem. Det kan då vara lättare att ha ett högre tryckfall över don och kanaler för att få fram de flöden som projekterats. Detta kan innebära att kravspecifikationerna inte uppnås under provdriften och att driftkostnaderna i sin tur blir onödigt höga. I övrigt hänvisas till Bestämmelser för leverans av industriella anläggningar (ABA99 avsnitt 11).

3. Energiansvariges uppdrag

25


Provdrift Provdriften är avsedd att visa att anläggningen har de driftegenskaper som krävs och uppfyller angivna krav på prestanda. Provdrift ska genomföras enligt det underlag som tagits fram av beställaren (se exempel i avsnitt 5, ”Praktiska underlag”) eller enligt de normer och principer som entreprenören tillämpar i sin egenkontroll. Vid provdrift ska uppmätta tekniska prestanda fastställas jämfört med beräknade prestanda vid specificerade driftfall. System eller delsystem ska minst uppfylla projekterade värden. Om anläggningen inte visar sig ha dessa egenskaper ska entreprenören utan dröjsmål åtgärda detta. Mätningar ska utföras enligt fastställt program och vedertagna mät­ metoder. Mätmetod, brist på noggrannhet, mätutrustning med daterad kalibrering ska dokumenteras i särskilt protokoll (se exempel i avsnitt 5, ”Praktiska underlag”). Protokollet ska redovisa hur provdriften genomförts och dess resultat samt undertecknas av entreprenören (och beställare). Om parterna har olika uppfattning om resultaten ska detta antecknas i protokollet. Om anläggningen vid provdrift inte visar sig uppfylla de särskilda krav avseende prestanda och andra egenskaper som anges i avtalet, ska leverantören utan dröjsmål åtgärda avvikelserna. Om detta inte kan ske med rimliga insatser, ska avtalad ersättning betalas. (Avvikelse från prestanda se ABA 99 punkt 15.10 rapportering) Baserat på resultaten från provdriften beräknas LCCenergi för delsystemen och hela anläggningen enligt LCC-kalkyl avsnitt 5.2.

Slutkontroll (besiktning) Resultat från provdrift sammanställs som underlag till slutbesiktning (Resultat från samordnad prestandaprov/kontroll redovisas vid garanti­ besiktning efter garantitidens utgång). Se kapitel 7 och 2 ABT94 sid 27.

Reviderad systembeskrivning Resultat från provning och kontroll ska ingå i reviderad systembeskrivning.

Dokumentation – Systemmanual Protokoll från provdrift och annan tillhörande dokumentation ska till­ handahållas i minst ett tryckt exemplar och digitalt med angiven sökväg till databas enligt FI2 eller motsvarande.

26

Hela vägen fram


Dokumentationen ska innefatta en systemmanual innehållande strategiskt viktig information om systemet med sökvägar och hänvisning till all relevant information. Förutom en beskrivning av varje delsystem ska det finnas en övergripande beskrivning av systemet som helhet, uppgifter om vilken överordnad driftstrategi som gäller och hur de olika delsystemen ska samverka. Det kan till exempel handla om övergång mellan olika driftfall som kylning/värmning eller sommar/höst. Det ska dessutom framgå hur systemen ska köras optimalt. Värden på uppföljningsbara energipara­metrar ska anges och listas i tabellform. Manualen ska innehålla följande:

Innehåll – Systemmanual • • • • • • • • • •

Reviderad övergripande systembeskrivning Miljömål, tekniska funktionskrav och prestandakrav på delsystem Beskrivning delsystem Tekniska specifikationer inklusive börvärden Beskrivning referensvärden för driftuppföljning Uppmätta tekniska prestanda Verifikationer/Protokoll prestanda Översikt driftinstruktioner Länk/hänvisning till driftkort och annan relevant dokumentation Beskrivning av uppföljning i driftskedet för säkerställande av effektiv energianvändning över tiden

Övertagande Beställaren har övertagit anläggningen vid den tidpunkt då provdriften visat att anläggningen har de driftegenskaper som anges i kravspecifikationen. Beställaren bekräftar övertagandet genom att underteckna protokoll från provdrift eller på annat sätt genom skriftligt meddelande. (Leverans av anläggning ABA99)

Resultat från provning och kontroll ska dokumenteras inför övertagandet Energiansvarig/Projektledare ska inför övertagande: 1. Se till att entreprenören genomfört och dokumenterat kontroller och provningar enligt underlag samt dokumenterat resultatet i en mall för uppföljning. 2. Se till att kravspecifikationer, ritningar och underlag för drift och underhåll är upp­ daterade. 3. Se till att systembeskrivning – systemmanual reviderats och kompletterats med resultat från kontroller och provning samt att eventuella avvikelser från krav­ specifikationerna beskrivits.

3. Energiansvariges uppdrag

27


Garantiperiod Efter slutbesiktning och övertagande av byggnadens installationssystem är det möjligt att göra samordnade prestandaprov. Här kan man utvärdera hur olika system samverkar vid olika driftfall. Underlag erhålls i första hand från det befintliga styr- och övervakningssystemet (SÖ-systemet) där huvuddelen av de parametrar som behövs för uppföljning redan mäts. I underlaget för olika delsystem som redovisas i bilagor, beskrivs vilka mätpunkter som bör ingå i SÖ-systemet som underlag för styrentreprenaden. Meningen är också att dessa parametrar ska ligga till grund för den fortsatta driften efter garantitidens slut. Om detta underlag inte finns i SÖ-systemet kan man komplettera med en särskild mätinsats baserad på underlaget till styrentreprenören. I första hand är det viktigt att definiera de driftfall som ska följas upp. Hur de olika delsystemen samverkar vid olika driftfall måste studeras under verkliga förhållanden. För sommar- och vinterfall ska valda data mätas och loggas som timmedelvärden under en veckoperiod. Det är också lämpligt att studera övergången mellan sommar och vinter respektive vinter och sommar vilken ställer särskilda krav på styr- och reglerfunktioner. Denna typ av provning har inte bara som syfte att kontrollera anläggningen i sig utan också för driftoptimering. Det är alltför vanligt att en anläggning tas i drift utan att en riktig idrifttagning sker. Driftfall

Temp ute

Sommar

>10°C

Vinter

<0°C

Höst/Vår

Dag

Natt

Helg

0–10°C

Genom att logga valda parametrar som timmedelvärden under tre veckoperioder kan sex till nio driftfall utvärderas enligt tabell nedan. Loggade värden redovisas i linjediagram och som max/min- och medelvärden eller summor för perioden.

Inomhusmiljöns kvalitet Kraven på energianvändning måste kopplas till inomhusmiljöns kvalitet. Under garantitiden är det därför lämpligt att genomföra enkätundersökningar som ger ett bra underlag för bedömning av eventuella brister hos de tekniska installationerna. Om inte brister upptäcks under garantitider förlorar beställaren med stor sannolikhet möjligheten till ersättning. Eventuella fel kommer att få konsekvenser förr eller senare och kostnaderna för

28

Hela vägen fram


att rätta till felen ökar ju längre tid det tar att upptäcka dem. Dessutom finns risk för att felen orsakar hälsoproblem. En metod för bedömning av inomhusmiljöns kvalitet är den s k Örebromodellen som har utvecklats av Yrkesmedicinska kliniken på universitetssjukhuset i Örebro och tillämpats sedan 1985. Modellen beskrivs närmare på klinikens webbsida www.orebroll.se. Olika versioner har utvecklats med inriktning på specifika miljöer, till exempel skolor, förskolor, kontor, sjukvårdsmiljöer samt boendemiljöer. Enkäterna har använts i ett mycket stort antal objekt bland annat för större kartläggande undersökningar. Ett exempel är den stora Norrlandsundersökningen som omfattade cirka 5 000 kontorsarbetande. Basenkäten MM 040 NA är översatt till många olika språk. Studier där MM-enkäterna använts eller testats framgår av referenslista åtkomlig under länken publikationer på ovan nämnda webbsida. Det är viktigt att se enkätundersökningen som en del i strategin för uppföljningen av energikrav. Enkätundersökningar som sådana kan inte besvara alla frågor. Det är viktigt att man genomför undersökningen korrekt då sättet att informera om undersökningen och administrera enkäterna kan påverka utfallet. Det är speciellt viktigt att beakta integritetsaspekterna. Tänk på att • • • •

förankra undersökningen bland alla berörda informera alla berörda om syftet med enkätundersökningen försöka minimera bortfallet och se till att detta registreras redovisa resultatet av enkätundersökningen för alla berörda på ett ­pedagogiskt sätt

Enkätundersökningen genomförs lämpligen under samma period som samordnade prestandamätningar av de tekniska installationerna. I dag finns även möjligheter att använda webbaserade enkäter som direkt kan kopplas till byggnadens klimatzoner, betjäningsområden och tekniska mätdata. Resultaten från de samordnade prestandaproven sammanställs i en rapport med förklaringar till eventuella avvikelser från ursprungliga värden och konsekvenserna för LCC. Under garantitiden kommer mycket att påverka resultaten som till exempel verksamhet, klimat, underhåll, service m m och felmarginalerna blir större vid bedömningen av avvikelser från ursprungliga krav. Det är dock först nu som hela systemets prestanda kan bedömas i ett sammanhang och därför nödvändigt att genomföra de samordnade prestandamätningarna. Orsaker till avvikelser måste utredas och de ekonomiska konsekvenserna i form av ökade livscykelkostnader måste fastställas.

3. Energiansvariges uppdrag

29


Ersättningskrav Om provning av delsystem och komponenter visar avvikelser från ställda krav och beräkningar som är större än 10 procent, ska livscykelenergikostnaden för avvikelsen bestämmas. De fastställda beloppet utgör underlag för eventuella ersättningskrav från beställaren.

Färdigställ en komplett systemmanual inför garantibesiktningen Energiansvarig/Projektledare ska inför garantibesiktning: 1. Se till att samordnade prestandamätningar är utförda och dokumenterade enligt program samt att nyckeltal förts in i uppföljningsmall 2. Initiera och se till att standardiserad enkätundersökning genomförs enligt metod­ beskrivning för att säkra inomhusmiljöns kvalitet 3. Ta fram underlag för bedömning av eventuella krav på ersättning 4. Gå igenom systembeskrivningar, kravspecifikationer, ritningar och underlag för drift och underhåll – Revidera och komplettera systembeskrivning och sammanställa en systemmanual

30

Hela vägen fram


4. Rationell hantering av information Hanteringen av information om uppföljningen av energikrav och dess koppling till förvaltningens olika processer behöver förtydligas och beskrivas mer detaljerat. Delar av informationen kan genereras direkt av byggnadens datoriserade styr- och övervakningssystem. Annan information erhålls från olika aktörer och vid olika tillfällen i processen. All denna information hanteras lämpligast digitalt. Innehållet kan då revideras fortlöpande och återanvändas på en mängd sätt. Exempel på detta är underlag för kommande energideklarationer, underlag för enkätundersökningar, referenser till uppföljning och analys av prestanda i driftskedet. Ett bra IT-stöd är ett effektivt instrument för att stödja byggprocessen och hela företagets affärsverksamhet. Information som genereras under bygget och vid drift och underhåll av fastigheten är en del i helheten när det gäller att driva företaget. Allmänt kan dock sägas att informationshanteringen kring (IT) Strategi för dokumentation energi- och driftfrågor Mål-Systemär underutvecklad om beskrivning Delsystem, man jämför med andra betjäningsområden Referensvärden drift Informations zoner, innemiljö redovisningsobjekt i Krav delsystem krav och funktion, VÅV, COP, kW etc teknologi dokumentation Kravspec veriferingsfastighetsförvaltningen Driftansvarig metod ventilation, Beställare (till exempel ekonomi, kyla och el Funktion Provning Beställare projekt och uppdrag). & Prestanda & kontroll

Metod, felanalys

Mätpunkter, mm För att underlätta hantering av metodbeskrivning Besiktningsman ABA99 förvaltningsinformation, har ett antal branschföEntreprenör retag bildat Föreningen för förvaltningsinformation. Detta gjordes inom ramen för det nationella Figuren visar principiellt informationsflödet för uppföljning av energikrav i byggprocessen forskningsprogrammet IT Bygg och Fastighet. Vidare har man skapat en defacto-standard FI2 – för informationshantering genom gemensamma IT-system och funktionskrav. Föreningen har arbetat med en gemensam standard för datautbyte mellan olika databaser för att till exempel underlätta kopplingar mellan energileverantörernas databaser och förvaltningens egna databaser.

Att styr- och övervakningssystem (SÖ) kan kommunicera enligt denna standard bör vara ett viktigt krav att ställa vid upphandlingen. SÖ-syste-

4. Rationell hantering av information

31


met bör inte längre ses som ett slutet system enbart för den driftansvarige, och som kräver specialutbildning i leverantörens system för att kunna komma åt strategiska data eller bygga upp nya sidor. De data man vill kunna skicka vidare ska följa den gemensamma standarden. Därmed möjliggörs integrering av en rad andra strategiska förvaltningsdata, som ska kunna hämtas från andra interna eller externa databaser. Ett konkret sätt att använda IT-teknik för uppföljning av energikraven är att lägga ut en webbaserad uppföljningsmall (se bilaga ”Mall för uppföljning av energikrav”) där strategiskt viktiga energiparametrar kan fyllas i under projektets gång. Detta ger projektansvarig en god överblick över projektets utveckling och av hur kraven uppfylls. Ett viktigt dokument som kommer att revideras fortlöpande är den systemmanual som ska levereras i samband med garantibesiktningen.

32

Hela vägen fram


5. Praktiska underlag Underlag för uppföljning av delsystem VENTILATION Nyckeltal och underlagsdata för ventilationssystem De energitekniska kraven på ventilationssystemet baseras på förutsättningarna för det enskilda projektet och beställarens preferenser, men riktlinjer och rekommendationer från myndigheter och branschorganisationer är ett nödvändigt underlag (se referenser). Utgående från effektbehovet för delsystemen och byggnaden i sin helhet vid specifika driftfall är det möjligt att kontrollera prestanda med hjälp av provning och momentana mätningar. Relateras uppmätta effekter till exempelvis yta eller flöde erhålls viktig information om anläggningens status. Med hjälp av nyckeltal baserade på specifika effektbehov kan då byggnadens framtida energibehov beräknas för antagna driftsituationer och verksamheter. I verifikationsplanen beskrivs vilka parametrar som ska redovisas och kontrolleras. I samband med projekteringen tas beräknade värden fram samt uppmätta värden vid provdrift.

Värme Mätbara energiparametrar för ventilationssystem

Beräknat

Uppmätt

Enhet

(värde)

(värde)

%

Nyckeltal Verkningsgrad för värmeåtervinning Flödesbalans Specifik effekt för uppvärmning av ventilationsluft LCCenergi

nn kW/°C tkr

Underlagsdata Dimensionerande frånluftsflöde

m3/s

Dimensionerande tilluftsflöde

m3/s

Temperatur uteluft

°C

Temperatur tilluft

°C

Temperatur frånluft

°C

Temperatur avluft

°C

Effekt för uppvärmning av ventilationsluft (vid dimensionerande luftflöde)

kW

5. Praktiska underlag – VENTILATION

33


El Mätbara energiparametrar för ventilationssystem

Beräknat

Uppmätt

Enhet

Nyckeltal Specifik fläkteffekt SFP

kW/m3/s

Underlagsdata Dimensionerande frånluftsflöde

m3/s

Dimensionerande tilluftsflöde

m3/s

Aktiv eleffekt till fläktar vid dimensionerande luftflöde

kW

Tryckfall över aggregat (internt tryckfall)

Pa

Tryckfall över kanalsystem (externt tryckfall)

Pa

Luftflödena är naturligtvis avgörande för behovet av el- och värmeenergi. För att optimera återvinningen av värme ur ventilationsluften ska helst från- och tilluftsflöde vara lika. Det är inte alltid möjligt men bör vara en målsättning. I drift ska den balans som projekterats upprätthållas vilket inte alltid är fallet. En förutsättning är dock att mätutrustning installerats. Beroende på installationslösning för don och kanalsystem ansätts ett börvärde på tilluftstemperatur. Börvärdet varierar beroende på temperaturen ute eller i frånluften. Temperaturen på tilluften bör hållas så låg som möjligt men är ofta högre än projekterat, särskilt som temperaturen mäts vid tilluftsdon i rum. Verkningsgraden för återvinning varierar i första hand beroende på växlartyp och luftflödesbalans men kan också påverkas av försmutsning, läckage m m. Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinning uppges i allmänhet för balans mellan från- och tilluft. Systemverkningsgrad för värmeåtervinning med hänsyn till luftflöden ska också anges som krav. Effekt för uppvärmning av ventilationsluften utgör underlag för beräkning av det totala effektbehovet för hela byggnaden och ska anges i kravspecifikationen. Eleffekt till fläktdrift ger underlag för beräkning av specifik fläkteffekt och energianvändning. I kravet ingår alla komponenter för transport av luft inklusive styrutrustning som exempelvis frekvensomriktare. Specifik fläkteffekt – SFP anges med enhet kW/(m3/s) och beräknas enligt: SFP =

    kWtilluftsfläkt + kWfrånluftsfläkt    c Det största av (m3/s)tilluft eller (m3/s)frånluft

Tryckfall över luftbehandlingsaggregatet (internt tryckfall) och över kanalsystem (externt tryckfall) ska anges för från- och tilluft. Värdena gäller vid rena filter. Används VAV-system (Variable Air Volume) kan SFP-värdet

34

Hela vägen fram


reduceras för beräkning av energianvändning med en faktor 0,8 enligt R1 eller 0,65 enligt LCCenergi. De energiparametrar som fastställts inför genomförandet sammanställs och redovisas för beställaren i uppföljningsmallen. Dessa energiparametrar utgör också underlag för entreprenörens provdrift som sammanställs i ett protokoll. Läckage genom byggnadens klimatskal och ventilationsanläggning beskrivs inte här. Vid prestandamätning under garantitid kommer dock avvikelser mellan projekterade värden och uppmätta värden att indikera brister i täthet. I svensk standard Luftbehandling – funktionskrav på ventilation och luftkonditioneringssystem SS EN 13779:2004:Swedish Standard Institute – SIS, beskrivs krav på täthet och i EN 12237 och EN 1886 beskrivs hur mätning av täthet ska utföras i kanalsystem respektive aggregat.

Underlag till provdrift av ventilationssystem Nedan återges ett exempel på beskrivningstext (Baserat på ”Riktlinjer för eleffektiv upphandling, LCC–upphandling” Lind Thomas, ÅF Installation, Göteborg.) för provning av luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning.

Provning av luftbehandlingssystem Vid provning ska aggregat vara i drift med dimensionerande luftflöde och med de dimensionerande data som ligger till grund för bestämning av effektuttag och beräkning av livscykelenergikostnader LCCenergi. Provning ska utföras med rena filter vid värmebehov och full kapacitet för värmeåtervinning.

Provning av luftflöde. Totala luftflöden ska mätas enligt ”Metoder för mätningar av luftflöden i ventilationssystem”. Byggforskningsrådet, T22:1998. Provning av statiska tryckfall. Statiska tryckfall ska mätas över aggregat respektive kanalsystem och redovisas som totalt externt, internt och totalt tryckfall för tilluft och för frånluft. Provning av eleffekt till fläktdrift. Aktiv effekt till fläktar mäts före frekvensomriktare. Provning av specifik fläkteffekt och beräkning av total fläktverkningsgrad utförs enligt beskrivning i skriften ”Eleffektivitet hos fläktar och luftbehandlingsaggregat – beräkning och kontroll av SFPvärden”. Föreningen V, V-skrift 1995:1 reviderad 2000.

5. Praktiska underlag – VENTILATION

35


Provning av värmeåtervinning. Provning av värmeåtervinning utförs genom mätning av temperaturverkningsgrad. Vid provning ska till- och frånluftsflöde vara lika. I övrigt hänvisas till SS-EN 12599 Luftbehandling – Avlämnande av luftbehandlingsentreprenader – Provningsförfaranden och mätmetoder. Provning av tillförd effekt för uppvärmning. Tillförd värmeeffekt bestäms genom mätning av temperaturskillnad mellan tilluft och uteluft samt uppmätt tilluftsflöde. Totalt tillförd effekt och andel återvunnen effekt beräknas. Alternativt avläses data på fast installerad mätutrustning för energimätning på vätskesida.

Redovisning av provningsresultat. Resultaten från provningen redovisas i underlag som tillhandahålles av beställaren.

Underlag styrentreprenad/samordnad prestandamätning Förslag till parametrar med fast installerad mätutrustning för samordnad prestandamätning och kontinuerlig övervakning: • • • • • • • • •

Totalflöden över 1 m3/s Fläkteffekt aggregat (> 5 kW) Verkningsgrad värmeåtervinning Effekt uppvärmning av ventilationsluft Temperatur ute Temperatur tilluft efter växlare om möjligt Temperatur tilluft efter värmebatteri och växlare Temperatur frånluft Temperatur avluft

Loggning Vinterdriftfall. Under vinterdriftfall med medeltemperaturer utomhus <0°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem. Sommardriftfall. Under sommardriftfall med medeltemperaturer utomhus >10°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem. Höst/vårdriftfall. Under höst/vårdriftfallet med medeltemperaturer utomhus mellan +10°C—0°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem. Loggade värden redovisas i linjediagram och som max/min och medel­ värden eller summor.

36

Hela vägen fram


LCC-kalkyl Med nusummefaktor, dagens energipris och beräknad energianvändning per år beräknas LCCenergi enligt: LCCenergi = använd energi per år (kWh) · energipris (kr/kWh) · nusumme­ faktor

Exempel Ett luftbehandlingsaggregat med flödet 10 m3/s och specifik fläkteffekt – SFP på 2 kW/m3/s har en medeleffekt för driftel på 20 kW. Med en drifttid på 4 000 timmar per år används 80 000 kWh per år. Aggregatets livslängd beräknas till 20 år. Kalkylränta på 5 % och förväntad energiprisökning på 4 % ger nusummefaktor 18. Med ett elpris på 1 kr per kWh ger detta: LCCenergi = 80 000 kWh · 1 kr/kWh · 18 = 1 440 000 kr

Referenser Luftbehandling – funktionskrav på ventilation och luftkonditioneringssystem SS EN 13779:2004. Swedish Standard Institute – SIS. Eleffektivitet hos fläktar och luftbehandlingsaggregat – beräkning och kontroll av SFP-värden. Föreningen V, V-skrift 1995:1 reviderad 2000. Krav på specifik fläkteffekt (SFP) i nyare lokalbyggnader, Jagemar L m fl, Sveriges byggindustrier, FoU-Väst 2005. Ventilation i funktion – en handledning för konsulter och kontrollanter. Sandberg M m fl, Meyers förlag 1995.

Blankett På nästa sida finns en blankett för dokumentation av provning av luft­ behandlingsaggregat. Den kan hämtas som pdf-fil via www.offentligafastigheter.se eller direkt på www.skl.se/publikationer, sök på denna rapports titel.

5. Praktiska underlag – VENTILATION

37


Provning av energiprestanda

Kommun Telefon (även riktnr)

Luftbehandlingsaggregat

Telefax (även riktnr)

Datum

Beteckning

E-postadress

Energiindikatorer

Projektkrav

Beräknat

Uppmätt

SFP-aggegat ...............................

kW/m3/s

kW/m3s

kW/m3/s

Temperaturverkningsgrad ...........

%

%

%

Flödesbalans till/från ...................

n

n

n

Livscykelenergikostnad LCCE ....

tkr

tkr

tkr

Tilluft

Frånluft

Flöde

Flöde

Projekterat ..................................

m3/s

Projekterat ..................................

m3/s

Uppmätt ......................................

m /s

Uppmätt ......................................

m3/s

3

Tryckfall

Tryckfall

Projekterat totalt ..........................

Pa

Projekterat totalt ..........................

Pa

Externt ............

Pa

Externt ............

Pa

Internt .............

Pa

Internt .............

Pa

Uppmätt totalt ..............................

Pa

Uppmätt totalt ..............................

Pa

Externt ............

Pa

Externt ............

Pa

Internt .............

Pa

Internt .............

Pa

Driftel

Driftel

Märkeeffekt .................................

kW

Märkeeffekt .................................

kW

Uppmätt effekt ............................

kW

Uppmätt effekt ............................

kW

Belastning ...................................

%

Belastning ...................................

%

Driftpunkt .....................................

Hz

Driftpunkt .....................................

Hz

Vartal fläkt ...................................

rpm

Varvtal fläkt .................................

rpm

Effektivitet

Effektivitet Verkningsgrad fläkt-motor ...........

%

Verkningsgrad fläkt-motor ...........

%

SFP-fläkt .....................................

kW/m3/s

SFP-fläkt .....................................

kW/m3/s

Kommentarer

Utfört

Företag

Namn

Adress

Postnummer

Telefon (även riktnr)

Telefax (även riktnr)

Postort

Mobiltelefon

E-postadress

38

Hela vägen fram


Underlag för uppföljning av delsystem VÄRME Energiindikatorer för värmesystem inklusive pumpar men exklusive varmvatten De energitekniska kraven på värmesystemet baseras på förutsättningarna för det enskilda projektet och beställarens preferenser, men riktlinjer och rekommendationer från myndigheter och branschorganisationer är ett nödvändigt underlag (se referenser). Utgående från effektbehovet och byggnaden i sin helhet vid specifika driftfall är det möjligt att kontrollera prestanda med hjälp av provning och momentana mätningar. Relateras uppmätta effekter till temperaturen utomhus erhålls viktig information om anläggningens status. Med hjälp av nyckeltal baserat på specifikt effektbehov kan då byggnadens framtida energibehov beräknas för antagna driftsituationer och verksamheter. I en verifikationsplan beskrivs vilka parametrar som ska redovisas och kontrolleras. I samband med projekteringen tas beräknade värden fram och dessa värden mäts eller kontrolleras vid provdrift.

Värme Mätbara energiparametrar för Värmesystem

Beräknat Uppmätt

Enhet

Nyckeltal Specifik effekt för uppvärmning av byggnaden

kW/°C

Temperaturskillnad fram- och returledning

°C

LCCenergi

tkr

Underlagsdata Dimensionerande temperatur framledning

°C

Dimensionerande temperatur returledning

°C

Temperatur utomhus

°C

Temperatur frånluft

°C

Dimensionerande luftflöde för ventilation Dimensionerande effekt för uppvärmning av hela byggnaden (vid dimensionerande luftflöde)

5. Praktiska underlag – VÄRME

m3/s kW

39


El Mätbara energiparametrar för pumpar

Beräknat Uppmätt

Enhet

Nyckeltal Specifik pumpeffekt SPP

kW/l/s

Underlagsdata Dimensionerande vätskeflöde

l/s

Aktiv eleffekt till pumpar vid dimensionerande flöde

kW

Tryckfall över pump

kPa

Totalt behov av tillförd effekt för uppvärmning vid dimensionerande utetemperatur beräknas i huvudsak utifrån byggnadens transmissionsförluster, ventilationsförluster och internt värmetillskott. Vid beräkning av byggnadens behov av primär värmeenergi måste man ta hänsyn till de systemmässiga förluster som värmesystemet har. Dessa förluster ger tillsammans med byggnadens värmebehov det nödvändiga energibehovet för uppvärmning. Med hjälp av det beräknade behovet av värme och byggnadens interna värmetillskott erhålls en så kallad energisignatur där effektbehovet kopplas till temperaturen utomhus. Genom att mäta temperatur ute och energianvändning kan man jämföra uppmätta värden med beräknade värden för den studerade perioden. Medelvärdet av tillförd energi uttryckt som värmeeffekt jämförs med medeltemperaturen under samma period och ger då ett specifikt effektbehov med enheten kW/°C. Uppföljning av specifik värmeeffekt ska utföras vid samordnad prestandamätning då systemet uppnått fortvarighetstillstånd.

Energisignatur Medeleffekt (kW)

350

I figuren visas ett exempel på hur en energisignatur kan se ut. Vid förändrad energianvändning kommer byggnadens energisignatur och specifika effektbehov att förändras.

300 250 200 150 100 50 0 -15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Temperatur ute (C)

40

Hela vägen fram


Värmesystemet dimensioneras för en viss framledningstemperatur och temperaturfall. Det kan exempelvis vara 80°C som framledningstemperatur vid dimensionerade utetemperatur och 60°C som returtemperatur, vilket ger ett temperaturfall på 20°C. Ett så kallat 80/60-system. Flöden och storlek på radiatorer anpassas efter detta. För att uppnå projekterade temperaturförhållanden måste systemet vara rätt injusterat och optimerat med avseende på flöden. Uppmätt temperaturskillnad är en indikator på att detta är riktigt utfört. Att välja rätt pump är viktigt både med avseende på driftsäkerhet och effektiv energianvändning. En för stor pump ger större elförbrukning och är dyrare i inköp. En för liten pump kan förkorta livslängden avsevärt. Fler tryckstyrda pumpar och kaskadreglering kan vara ett alternativ för stora system med stora variationer i flöde. Välj lämplig pump med hänsyn till tryckfall och flöde i systemet. Cirkulationspumpens prestanda Specific Pump Power – SPP kan beräknas genom att jämföra tillförd aktiv effekt med aktuellt flöde enligt: SPP =

Aktiv effekt (kW) Vätskeflöde (l/s)

Nedan följer flera exempel på beskrivningstexter för provning av värmesystem.

Provning av värmesystem Vid provning ska värmesystemet vara i drift med de dimensionerande data som ligger till grund för bestämning av effektuttag och beräkning av livscykelenergikostnader LCCenergi. Medeltemperaturen utomhus det senaste dygnet ska understiga +10°C. Mätutrustning för provning ska vara kontrollerad med dokumenterade specifikationer för onoggrannhet och upplösning.

Provning av temperaturförhållanden tillförd värme Under byggprocessen kontrolleras att temperaturförhållanden för framoch returledning på värmesystemets sekundärsida överensstämmer med projekterade värden vid aktuell temperatur utomhus. Fram- och returledningstemperatur samt temperatur utomhus noteras genom momentan mätning vid minst tre tillfällen under en timme.

Provning av specifikt värmeeffektbehov Om provningen utförs under normala driftförhållanden avläses tillförd energi på debiteringsmätare 1 gång per timme under en tretimmarsperiod. Vid provning ska förbrukning av varmvatten om möjligt minimeras/

5. Praktiska underlag – VÄRME

41


stängas av. Alternativt korrigeras totalt tillförd energi för värme med tillförd energi för beredning av tappvarmvatten under motsvarande period. Medeleffekt för tillförd värme i kW under perioden jämförs med medeltemperaturen ute under samma period vilket ger specifikt värmeeffektbehov.

Provning av flöde cirkulationspump Vätskeflöde för kyl/värmesystemets cirkulationspumpar ska provas. Vätskeflöde kan bestämmas genom att mäta differenstryck över kalibrerad strypventil, med hjälp av pumpkurva eller uppmätt värmeeffekt och temperaturdifferens.

Provning av tryck Tryckökning vid provning av cirkulationspump bestäms till exempel genom avläsning av differenstrycksmanometer vid pump eller med hjälp av befintligt övervakningssystem.

Provning av eleffektuttag Provning av eleffektuttag för cirkulationspumpar ska utföras genom mätning av aktiv effekt före frekvensomformare.

Redovisning av provningsresultat Resultaten från provningen samt uppgifter om mätmetoder och mätutrustning redovisas i underlag som tillhandahålles av beställaren.

Underlag styrentreprenad/samordnad prestandamätning Underlag till provningsprogram för samordnad prestandamätning under garantitiden Förslag till parametrar med fast installerad mätutrustning för samordnad prestandamätning och kontinuerlig övervakning. • • • • •

Tillförd värmeeffekt totalt (kW) Temperatur framledning °C Temperatur returledning °C Temperatur utomhus °C Tillförd effekt till beredning av tappvarmvatten (kW)

Loggning vinterdriftfall Under vinterdriftfall med medeltemperaturer utomhus under +0°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem.

42

Hela vägen fram


Loggning sommardriftfall Under sommardriftfall med medeltemperaturer utomhus över +10°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem. Loggade värden redovisas i linjediagram och som max/min och medelvärden eller summor.

LCC-kalkyl Med hjälp av kalkylränta (den ränta man skulle ha fått om man placerat pengarna någon annanstans), förväntad energiprisökning och anläggningens livslängd erhålls nusummefaktorn från tabell. Med nusummefaktor, dagens energipris och beräknad energianvändning per år beräknas LCCenergi enligt: LCCenergi = använd energi per år (kWh) · energipris (kr/kWh) · nusummefaktor

Exempel Ett värmesystem med medeleffekt över året på 50 kW ger ett energibehov på 438 000 kWh per år. Anläggningens livslängd beräknas till 25 år. Kalkylränta på 5 % och förväntad energiprisökning på 4 % ger nusummefaktor 18. Med ett energipris på 50 öre per kWh ger detta: LCCenergi = 430 000 kWh · 0,5 kr/kWh · 18 = 3 942 000 kr Mer information om LCC-kalkyler ges i UFOS rapport Energisparguiden (UFOS 2006). Vägledning ges också i utkastet till standard prEN15459 (”Värmesystem i byggnader – Indata för ekonomisk utvärdering av byggnaders energisystem”)

Blankett På nästa sida finns en blankett för dokumentation av provning av värmesystem. Den kan hämtas som pdf-fil via www.offentligafastigheter.se eller direkt på www.skl.se/publikationer, sök på denna rapports titel.

5. Praktiska underlag – VÄRME

43


Provning av energiprestanda

Kommun

Värmesystem Telefon (även riktnr)

Telefax (även riktnr)

Datum

Beteckning

E-postadress

Energiindiatorer

Projektkrav

Specifik värmeeffekt ...................

Beräknat

Uppmätt

kW/oC

kW/oC

kW/oC

Temperaturskillnad fram-retur .....

%

%

%

Specifik pumpeffekt SPP .............

kW/l/s

kW/l/s

kW/l/s

LCC Värmesystem .....................

tkr

tkr

tkr

Värmedistribution

Cirkulationspumpar

Temperaturer

Flöde Projekterat ..................................

l/s

C

Uppmätt ......................................

l/s

C

Tryckfall över pump

C

Projekterat totalt ..........................

Pa

C

Uppmätt totalt ..............................

Pa

C

Driftel

C

Märkeeffekt .................................

kW

C

Uppmätt effekt ............................

kW

C

Belastning ...................................

%

Driftpunkt .....................................

Hz

Varvtal fläkt .................................

rpm

Projekterat Dimensionerande utetemp DUT..

o

Framledning sekundär ................

o

Returledning sekundär ................

o

Temperaturskillnad fram-retur .....

o

Uppmätta temperaturer Utomhus .....................................

o

Framledning sekundär ................

o

Returledning sekundär ................

o

Temperaturskillnad fram-retur .....

o

Effekter Dimensionerande .......................

kW

Uppmätt effekt värme ..................

kW

Uppmätt effekt varmvatten ..........

kW

Verkningsgrad .............................

%

Specifik effekt värme ..................

kW/oC

SPP-pump ..................................

kW/l/s

Effektivitet

Kommentarer

Utfört

Företag

Namn

Adress

Postnummer

Telefon (även riktnr)

Telefax (även riktnr)

Postort

Mobiltelefon

E-postadress

44

Hela vägen fram


Underlag för uppföljning av delsystem kyl/värmepumpsanläggning Energiindikatorer för kyl/värmepumpssystem inklusive pumpar Att fastställa tekniska prestanda på delsystemnivå är en förutsättning för uppföljning och rationell drift. I begreppet prestandamätning ingår självfallet tekniska mätningar, men även bearbetning och analys av mätdata. Dessutom måste resultaten kommuniceras på ett för mottagarna tydligt sätt. En väl genomförd kontroll av prestanda och funktion är avgörande för att få goda driftförhållanden och bästa möjliga energieffektivitet. För att säkerställa att prestanda och funktion är tillfredsställande krävs att såväl delsystemens funktion som den totala funktionen kontrolleras. En väl genomförd kontroll kopplad till slut- och garantibesiktning är av avgörande betydelse men måste också kompletteras med uppföljning över året, då det är orimligt att skapa alla driftfall för ingående delsystem och eventuellt överordnade styrsystem under en begränsad testperiod. Uppföljning av erhållen energianvändning och komfort över året dokumenteras. I en verifikationsplan beskrivs vilka parametrar som ska redovisas och när kontrollerna ska utföras. I samband med projekteringen tas beräknade värden fram och dessa värden mäts eller kontrolleras vid provdrift.

Kyl/Värmepumpar Mätbara energiparametrar för kyla/ värmepump

Beräknat

Uppmätt

Enhet

Energiindikatorer Värmeeffekt per ytenhet

W/m2 BTA

Kyleffekt per ytenhet

W/m2 BTA

COP Värme

%

COP Kyla

%

LCCenergi

tkr

Underlagsdata Temperatur in kalla sidan (luft/köldbärare)

°C

Temperatur ut kalla sidan

°C

Temp in varma sidan (luft/värmebärare)

°C

Temperatur ut varma sidan

°C

Tryckrörstemperatur

°C

Sugledningstemperatur

°C

Vätsketemperatur före exp. ventil

°C

Kondenseringtryck

Bar(g)

Förångningstryck

Bar(g)

5. Praktiska underlag – KYL/VÄRMEPUMPANLÄGGNING

45


El Mätbara energiparametrar för pumpar

Beräknat Uppmätt

Enhet

Nyckeltal Specifik pumpeffekt SPP

kW/l/s

Tillförd eleffekt till kompressor per ytenhet

W/m2 /BTA

Underlagsdata

%

Nominellt/dimensionerande vätskeflöde

l/s

Aktiv eleffekt till pumpar vid dimensionerande flöde

kW

Aktiv eleffekt till kylkompressor

kW

Tryckfall över pump

kPa

Mätningar på kylaggregat utförs sällan med hänvisning till att det är för kostsamt. Det är dock möjligt att utföra enkla mätningar som ger en god kontroll av prestanda. Mätningar av prestanda kan ske enligt den interna och den externa metoden. Den interna metoden bör alltid användas för att kontrollera prestanda på själva aggregatet.

Intern mätning på kylaggregat Genom att mäta tryck och temperatur i köldmediekretsen kan ett kylaggregats prestanda beräknas med god noggrannhet samtidigt som alla ingående komponenters funktion kan kontrolleras. Mätningen och beräkningar kan med fördel integreras i övergripande styrsystem eller utföras som korttidsmätning med tillfällig eller fast installerad utrustning. Mätningarna överensstämmer i huvudsak med de som ingår i lagstadgad tillsyn av kylaggregat. Denna kontroll saknar dock metodbeskrivning och måste kompletteras enligt bifogade protokoll för att undvika att mätvärden blir oanvändbara. Genom att föreskriva att tillsyn av kylaggregat och värme­pumpar ska innefatta att kontroll utförs enligt bifogade protokoll kan underlaget användas för analys av prestanda. När mätvärden samlats in via övervakningssystem, dataloggningsutrustning eller manuellt enligt bilaga kan köldmediets massflöde bestämmas. Entalpierna kan tas fram ur diagram eller med hjälp av beräkningsprogram. (Mätsystem med integrerade beräkningsfunktioner finns också på marknaden.) Genom att utgå från det årliga kyl- eller värmebehovet som ska tillgodoses med aggregatet kan en LCC-kalkyl göras och avvikelser mot projekterade data tas fram.

Extern mätning av kylaggregatet Detta är den ”traditionella” metoden då man via flöden och temperatur­ differenser bestämmer kyl- eller värmeeffekt. Extern mätning med flöden bestämda via pumpkurvor och flödesmätning över ventiler ger relativt stor

46

Hela vägen fram


onoggrannhet då känsligheten för flöden och temperaturmätfel är betydande. Samtidigt kan det, om tillräckligt stabila förhållanden kan erhållas, ge ett överslag med enkla medel. För att god noggrannhet (bättre än plus/ minus 10 procent) ska erhållas krävs installation av såväl flödesmätning som temperaturgivare och en god kompetens vid installation, kalibrering och genomförande av mätning. Ett mer tillförlitligt sätt att mäta externt är att installera fast mätutrustning på motsvarande sätt som för köpt värme. En flödesmätare med två samkalibrerade temperaturmätare installeras på värmekrets eller kylkrets tillsammans med ett integreringsinstrument som registrerar kWh. Mätutrustning ska kunna kompensera för aktuell glykolblandning vid beräkning av vätskeburen energi. Elmätare för mätning av tillförd aktiv effekt till kompressor installeras. Avläsning av vätskeburen energi på kyl- eller värme­ krets ger systemets köld- respektive värmefaktor (System coefficient of performance, COPva) enligt North Test Method, Large Heat Pumps: Field testing and presentation of performance, NT VVS 076. COPva =

Avgiven vätskeburen energi till systemet Tillförd elenergi till kompressor

Nedan följer flera exempel på beskrivningstexter för provning av värmepump/kylsystem.

Provning av värmepump/kylsystem Vid provning ska systemet vara i drift så nära nominell drift (normalt driftfall) samt dimensionerande drift som möjligt som grund för bestämning av prestanda och beräkning av livscykelenergikostnader LCCenergi. Mätutrustning för provning ska vara kontrollerad med dokumenterad specifikation för onoggrannhet och upplösning.

Provning av eleffektuttag Provning av eleffektuttag för cirkulationspumpar och kompressor var för sig ska utföras genom mätning av aktiv effekt före styrutrustning som till exempel frekvensomformare.

Provning av temperaturförhållanden tillförd kyla/värme Under byggprocessen kontrolleras att temperaturförhållanden för framoch returledning på kylsystemets kalla och varma sida överensstämmer med projekterade värden vid aktuellt driftfall. Temperaturer mäts enligt underlag från beställaren.

Provning av kyl/värmefaktor Kyl- och värmeeffekt beräknas med hjälp av flöde, tryck och temperaturdifferenser. Kyl/värmefaktor beräknas genom att jämföra förhållandet

5. Praktiska underlag – KYL/VÄRMEPUMPANLÄGGNING

47


mellan kyl/värme effekt med tillförd effekt till kompressor baserat på Nord Test NT VVS 076.

Provning av flöde cirkulationspump Vätskeflöde ska provas för kyl/värmesystemets cirkulationspumpar. Vätskeflöde kan bestämmas genom att mäta differenstryck över kalibrerad strypventil, med hjälp av pumpkurva eller uppmätt kyl/värme effekt och temperaturdifferens.

Provning av tryckökning cirkulationspump Tryckökning vid provning av cirkulationspump bestäms till exempel genom avläsning av differenstrycksmanometer vid pump eller med hjälp av befintligt övervakningssystem.

Redovisning av provningsresultat Resultaten från provningen samt uppgifter om mätmetoder och mätutrustning redovisas i underlag som tillhandahålles av beställaren

Underlag styrentreprenad/samordnad prestandamätning Då ett systems energieffektivitet i stor utsträckning beror av hur de olika delsystemen samverkar bör alltid en samordnad provning göras på en övergripande nivå. Det är viktigt att säkerställa att drift- och stilleståndstider som rekommenderas av tillverkare upprätthålls och att olika systemdelar samverkar på avsett sätt. Om mätpunkter enligt protokollet integreras i befintligt styr- och övervakningssystem kan kylaggregat och värmepumpar övervakas i detalj och förändringar i prestanda identifieras på ett tidigt stadium genom kontinuerlig övervakning. Nedan redovisas förslag till parametrar med fast installerad mätutrustning för samordnad prestandamätning och kontinuerlig övervakning. • • • • • •

Tillförd värme/kyleffekt totalt via intern eller extern mätning (kW) Tillförd aktiv eleffekt till kompressor (kW) Temperatur in kalla sidan (luft/köldbärare) Temperatur ut kalla sidan Temperatur in varma sidan (luft/värmebärare) Temperatur ut varma sidan

Loggning vinterdriftfall Under vinterdriftfall med medeltemperaturer utomhus under + 0°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem.

48

Hela vägen fram


Loggning sommardriftfall Under sommardriftfall med medeltemperaturer utomhus över + 10°C loggas dessa värden som timmedelvärden under 7 dagar i följd vid normal verksamhet. Loggningsperioden ska överensstämma med loggning av andra delsystem. Loggade värden redovisas i linjediagram och som max/min och medelvärden eller summor.

LCC-kalkyl Med hjälp av kalkylränta (den ränta man skulle ha fått om man placerat pengarna någon annanstans), förväntad energiprisökning och anläggningens livslängd erhålls nusummefaktorn från tabell. Med nusummefaktor, dagens energipris och beräknad energianvändning per år beräknas LCCenergi enligt: LCCenergi = använd energi per år (kWh) · energipris (kr/kWh) · nusummefaktor

Exempel En kylanläggning med medeleffekt över året på 25 kW ger ett energibehov på 219 000 kWh per år. Anläggningens livslängd beräknas till 25 år. Kalkylränta på 5 % och förväntad energiprisökning på 4 % ger nusummefaktor 18. Med ett energipris på 50 öre per kWh ger detta: LCCenergi = 219 000 kWh · 0,5 kr/kWh · 18 = 1 971 000 kr Mer information om LCC-kalkyler ges i UFOS rapport Energisparguiden (UFOS 2006). Vägledning ges också i utkastet till standard prEN15459 (”Värmesystem i byggnader – Indata för ekonomisk utvärdering av byggnaders energisystem”)

Referenser North Test Method, Large Heat Pumps: Field testing and presentation of performance, NT VVS 076.

Blankett På nästa sida finns en blankett för dokumentation av provning av kyl/värmepumpsanläggning. Den kan hämtas som pdf-fil via www.offentligafastigheter.se eller direkt på www.skl.se/publikationer, sök på denna rapports titel.

5. Praktiska underlag – KYL/VÄRMEPUMPANLÄGGNING

49


Provning av energiprestanda

Kommun Telefon (även riktnr)

Kyl-/Värmeaggregat

Telefax (även riktnr)

Datum

Beteckning

E-postadress

Prestanda

Projektkrav

Beräknat

Uppmätt

Kyleffekt ......................................

kW

kW

kW

Värmeeffekt .................................

kW

kW

kW

Tillförd eleffekt ............................

kW

kW

kW

COP Kyla.....................................

%

%

%

COP Värme .................................

%

%

%

Varma sidan

Kalla sidan

Flöde Projekterat ..................................

m3/s, kg/s

Flöde Projekterat ..................................

m3/s, kg/s

Uppmätt ......................................

m /s, kg/s

Uppmätt ......................................

m3/s, kg/s

3

Media typ/Koncentration (om indirekt system) Typ .............................................

Media typ/Koncentration (om indirekt system) Typ .............................................

Projekterat ..................................

vikt-%

Projekterat ..................................

vikt-%

Uppmätt ......................................

vikt-%

Uppmätt ......................................

vikt-%

Temperatur in kalla sidan (luft/köldbärare)

Uppmätt 1 1)

Uppmätt 2 2)

Uppmätt 3 1)

C

Projekterat ..............................................................

o

Uppmätt ..................................................................

o

C

Temperatur ut kalla sidan (luft/köldbärare)

Projekterat .............................................................. Uppmätt ..................................................................

o

Projekterat ..............................................................

o

C

Temperatur in varma sidan (luft/köldbärare)

C

Uppmätt .................................................................. Temperatur ut varma sidan (luft/köldbärare)

Projekterat ..............................................................

o

Uppmätt .................................................................. Köldmediesidan Tryckrörstemperatur ................................................

o

C

Sugledningstemperatur ...........................................

o

Vätsketemperatur före Exp.ventil ............................

o

C C

o

C C

Kondensering tryck .................................................

Bar(g)

Förångningstryck..................................................... Eleffekt Nominell effekt ........................................................

Bar(g) kW kW

Uppmätt effekt ........................................................ 1) Mätningarna skall utföras under stabilast möjliga drift. Varje mätserie tas så samtidigt som möjligt med ett tidsintervall mellan mätserierna på 1-2 minuter

2) Uppmätt 2 skall inte avvika mer än ca 1 K, 0.2 Bar från uppmätt 1 och 3 för att acceptabel stabilitet skall råtda

Kommentarer

Utfört

Företag

Namn

Adress

Postnummer

Telefon (även riktnr)

Telefax (även riktnr)

Postort

Mobiltelefon

E-postadress

50

Hela vägen fram


Bilaga 1. Mall för uppföljning av energikrav (exempel) Prestanda delsystem

Krav Nyckel

Enhet

Spec effekt

kW/C

Deltat

C

SPP

kW/(l/s)

LCC

tkr

(Varmvatten)

Temp

C

Kyla

Spec effekt

kW/C

Deltat

C

SPP

kW/(l/s)

LCC

tkr

Spec effekt

kW/C

Flöde

m3/s

Temp

C

SFP system

kW/ (kbm/s)

LCC

tkr

Spec effekt

W/m2

LENI

kWh/år

LCC

tkr

Värme

kWh/ m2,år

El

kWh/ m2,år

årliga

kr/år

LCC

tkr

Värme

Luftbehandlning

El till belysning

Beräknad energianvändning

Beräknade totala kostnader

Bilagor

Verifiering

Drift

Program Projekter. Genomför. Garantitid År 1 År 2

51


Bilaga 2. Nusummetabell real kalkylränta energiprisökning, procent Antal år

–5

–4

–3

–2

–1

0

1

1

1,1

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

2

2,2

2,1

2,1

2,1

2,0

2,0

2,0

3

3,3

3,3

3,2

3,1

3,1

3,0

2,9

4

4,6

4,4

4,3

4,2

4,1

4,0

3,9

5

5,8

5,7

5,5

5,3

5,2

5,0

4,9

6

7,2

6,9

6,7

6,4

6,2

6,0

5,8

7

8,6

8,3

7,9

7,6

7,3

7,0

6,7

8

10,1

9,7

9,2

8,8

8,4

8,0

7,7

9

11,7

11,1

10,5

10,0

9,5

9,0

8,6

10

13,4

12,6

11,9

11,2

10,6

10,0

9,5

11

15,2

14,2

13,3

12,4

11,7

11,0

10,4

12

17,0

15,8

14,7

13,7

12,8

12,0

11,3

13

19,0

17,5

16,2

15,0

14,0

13,0

12,1

14

21,0

19,3

17,7

16,3

15,1

14,0

13,0

15

23,2

21,1

19,3

17,7

16,3

15,0

13,9

16

25,4

23,0

20,9

19,1

17,4

16,0

14,7

17

27,8

25,0

22,6

20,5

18,6

17,0

15,6

18

30,4

27,1

24,3

21,9

19,8

18,0

16,4

19

33,0

29,3

26,1

23,4

21,0

19,0

17,2

20

35,8

31,6

28,0

24,9

22,3

20,0

18,0

21

38,7

33,9

29,9

26,4

23,5

21,0

18,9

22

41,8

26,4

31,8

28,0

24,7

22,0

19,7

23

45,1

38,9

33,8

29,6

26,0

23,0

20,5

24

48,5

41,6

35,9

31,2

27,3

24,0

21,2

29

68,5

56,7

47,3

39,8

33,8

29,0

25,1

30

73,2

60,1

49,8

41,7

35,2

30,0

25,8

35

100,4

79,3

63,5

51,4

42,2

35,0

29,4

40

135,6

103,6

79,4

62,2

49,5

40,0

32,8

Nusummefaktorn = [1-(1+r)(-n)]/r

52

Hela vägen fram


t (exempel) 2

3

4

5

6

7

8

9

10

1,0

1,0

1,0

1,0

0,9

0,9

0,9

0,9

0,9

1,9

1,9

1,9

1,9

1,8

1,8

1,8

1,8

1,7

2,9

2,8

2,8

2,7

2,7

2,6

2,6

2,5

2,5

3,8

3,7

3,6

3,5

3,5

3,4

3,3

3,2

3,2

4,7

4,6

4,5

4,3

4,2

4,1

4,0

3,9

3,8

5,6

5,4

5,2

5,1

4,9

4,8

4,6

4,5

4,4

6,5

6,2

6,0

5,8

5,6

5,4

5,2

5,0

4,9

7,3

7,0

6,7

6,5

6,2

6,0

5,7

5,5

5,3

8,2

7,8

7,4

7,1

6,8

6,5

6,2

6,0

5,8

9,0

8,5

8,1

7,7

7,4

7,0

6,7

6,4

6,1

9,8

9,3

8,8

8,3

7,9

7,5

7,1

6,8

6,5

10,6

10,0

9,4

8,9

8,4

7,9

7,5

7,2

6,8

11,3

10,6

10,0

9,4

8,9

8,4

7,9

7,5

7,1

12,1

11,3

10,6

9,9

9,3

8,7

8,2

7,8

7,4

12,8

11,9

11,1

10,4

9,7

9,1

8,6

8,1

7,6

13,6

12,6

11,7

10,8

10,1

9,4

8,9

8,3

7,8

14,3

13,2

12,2

11,3

10,5

9,8

9,1

8,5

8,0

15,0

13,8

12,7

11,7

10,8

10,1

9,4

8,8

8,2

15,7

14,3

13,1

12,1

11,2

10,3

9,6

9,0

8,4

16,4

14,9

13,6

12,5

11,5

10,6

9,8

9,1

8,5

17,0

15,4

14,0

12,8

11,8

10,8

10,0

9,3

8,6

17,7

15,9

14,5

13,2

12,0

11,1

10,2

9,4

8,8

18,3

16,4

14,9

13,5

12,3

11,3

10,4

9,6

8,9

18,9

16,9

15,2

13,8

12,6

11,5

10,5

9,7

9,0

21,8

19,2

17,0

15,1

13,6

12,3

11,2

10,2

9,4

22,4

19,6

17,3

15,4

13,8

12,4

11,3

10,3

9,4

25,0

21,5

18,7

16,4

14,5

12,9

11,7

10,6

9,6

27,4

23,1

19,8

17,2

15,0

13,3

11,9

10,8

9,8

Bilagor

53


Bilaga 3. Mall för systemmanual Systemmanualen ska innefatta strategiskt viktig information om systemet med sökvägar och hänvisning till all relevant information. Innehåll Systemmanual: • Miljömål, tekniska funktionskrav och prestandakrav på delsystem I systemmanualen ska miljömål, tekniska funktionskrav och prestandakrav på delsystem vara beskrivna som underlag för driftstrategier och förvaltning. Miljömål kan gälla såväl yttre miljö uttryckt i t ex koldioxidekvivalenter som parametrar för inomhusmiljön. • Reviderad övergripande systembeskrivning Efter projektering, genomförande och samordnade prestandamätningar under garantitiden ska den ursprungliga systembeskrivningen revideras så att den stämmer med verkligheten, en form av relationshandling. • Beskrivning delsystem Beskrivningen av delsystem ska revideras på motsvarande sätt som den övergripande systembeskrivningen inklusive tekniska specifikationer. • Beskrivning referensvärden för driftuppföljning Referensvärden som t ex börvärden och uppföljningsbara energiparametrar ska vara dokumenterade på ett översiktligt sätt som underlag för driftskedet. • Uppmätta tekniska prestanda Uppmätta prestanda och resultat från provning och kontroll för delsystemen ska redovisas i systemmanualen • Verifikationer/Protokoll prestanda Protokoll från provning och kontroll ska finnas i systemmanualen • Översikt driftinstruktioner Översikt och länkar/referenser till driftinstruktioner, fabrikantdata och annan relevant dokumentation ska finnas i manualen. • Beskrivning, hantering, uppföljning i styr- och övervakningssystem I systemmanualen beskrivs hur energistatus ska följas upp och hur avvikelser från beräknade värden ska hanteras. Förslag till kontrollmätningar för att försäkra sig om att systemen inte tappar effektivitet över tiden.

54

Hela vägen fram


Bilaga 4. Mall för verifikationsplan Plan för uppföljning av energikrav (Verifikationsplan) Samordnad funktion

När

Vem

Hur

Dokumentation

Kostnad Andel av LCC

Under garantitid

Drift/ Konsult

SÖ-system

Systemmanual

20 000

Värme

16 000

Luftbehandling Provdrift före Installatör Enligt spec/ överlämnande program

39 000

Antal 6 Kyla

Provdrift före Installatör Enligt spec/ överlämnande program

Driftel

Provdrift före Installatör Enligt spec/ överlämnande program

Totalt kostnad

Bilagor

20 000

95 000

55


Referenser Kravspecifikationer ASHRAE/IESNA, 1999, Energy standard for buildings except low-rise residential buildings, Standard 90. l-l 999, American Society of Heating, Refrigeration and AirConditioning Engineers Inc. (ASHRAE), Atlanta USA, 1999. SIKI 2000 Klassindelade Inneklimatsystem, riktlinjer och specifikationer – Rekommendationer R1. Svenska Inneklimatinstitutet, Stockholm. SIKI 1992 Klassindelade luftdistributionssystem – Rekommendationer R2. Svenska Inneklimatinstitutet, Stockholm. SIKI 1992 Klassindelade luftdistributionssystem – Anvisningar A2. Svenska Inneklimat-institutet, Stockholm. Kalkylera med LCCenergi. Sveriges Verkstadsindustrier, Stockholm. Eleffektivitet hos fläktar och luftbehandlingsaggregat – beräkning och kontroll av SFP-värden, Föreningen V, V-skrift 1995:1 reviderad 2000. Krav på specifik fläkteffekt (SFP) i nyare lokalbyggnader, Jagemar L m fl, Sveriges byggindustrier, FoU-Väst 2005. Energimyndighetens handbok för energiledningssystem Boverkets nybyggnadsregler – BBR Boverket 2006. Riktlinjer för eleffektiv upphandling, LCCE – upphandling, Lind Thomas, ÅF Installation, Göteborg.

Mätmetoder North Test Method, Large Heat Pumps: Field testing and presentation of performance, NT VVS 076. Ventilation i funktion – en handledning för konsulter och kontrollanter. Sandberg M m fl, Meyers förlag 1995. Metoder för mätningar av luftflöden i ventilationssystem. Byggforskningsrådet, T22:1998.

56

Hela vägen fram


North Test Method, 1985, Buildings – Ventilating Air: Mean Age of Air. NT VVS 047, Helsinki, Finland. North Test Method, 1989, Buildings: Continuous Measurement of the Total Ventilation Air Flow Rate with the Constant Flow Technique. NT VVS 074, Helsinki, Finland.

Standarder SS-EN ISO 13790:2004, Byggnaders termiska egenskaper – Beräkning av energianvändning. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 13779:2004, Luftbehandling – Funktionskrav på ventilations- och luftkonditioneringssystem. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 12599, Luftbehandling – Avlämnande av luftbehandlingsentreprenader – Provningsförfaranden och mätmetoder. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 308, Heat exchangers – Test procedures for establishing performance of air to air and flue gases heat recovery devices. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 779, Particulate air filters for general ventilation – Determination of the filtration performance. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 1505, Ventilation for buildings – Sheet metal air ducts and fittings with rectangular cross section – Dimensions. Swedish Standard Institute – SIS. prEN 1507, Ventilation for buildings – Sheet metal air ducts with rectangular section – Requirements for strength and leakage. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 1886, Ventilation for buildings – Airhandling units – Mechanical performance. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 13053, Ventilation for buildings – Air handling units – Ratings and performance for units, components and sections. Swedish Standard Institute – SIS. SS-EN 13829,77/777a/ Performance of buildings – Determination of air permeability of buildings – Fan pressurisation method (ISO 9972:1996, modified). Swedish Standard Institute – SIS. CR 1752, Ventilation for buildings - Design criteria for the indoor environment World Health Organization. Air Quality Guidelines for Europe. WHO, 1999.

Referenser

57


Energiledningssystem SS627750 Swedish Standard Institute – SIS. Luftbehandling – funktionskrav på ventilation och luftkonditioneringssystem SS EN 13779:2004 Swedish Standard Institute – SIS. FI2 underlag för defacto-standard för informationshantering inom fastighetssektorn. Föreningen för förvaltningsinformation. IFC Industry Foundation Classes – International Alliance For Interoperability. National Institute of Building Sciences.

Litteratur Performance Evaluation Procedures. Technical University of Denmark, Laboratory of Thermal Insulation, IEA Solar Heating and???? Cooling Programme, Task VIII, Passive and Hybrid Solar Low Energy Buildings, Denmark. Rapporten tar upp energi- och inneklimatmätningar i byggnader. John.A et al. Masters Program in Sustainable Energy Engineering, Royal Institute of Technology (KTH) Stockholm, Sweden. 2006. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) – uppföljning och erfarenhetsåterföring, Boverket, 1998. Boverket 1995. Eleffektivitet i byggnader – Handbok. Boverket, Karlskrona. Föreningen V, 2000. Eleffektivitet hos fläktar och luftbehandlingsaggregat – Beräkning och kontroll av SFP-värden. V-skrift 1995:1 (rev 2000). Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö. Jagemar, L. 1991. Klassindelning med avseende på elanvändningen av luftbehandlingssystem för servicelokaler. Document Dll:1991. Avdelningen för installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Johnsson, J, Werner G, Wickman P, 1988 Effektiv elanvändning i luftbehandlingsanläggningar. Stockholms Fastighetskontor, Energisparbyrån, Stockholm, 1988. NUTEK. 1997. Nya ventilationsaggregat spar el och värme – Goda resultat i NUTEKs upphandlingstävling. Närings- och teknikutvecklingsverket. Effektivare energianvändning, Stockholm. Vattenfall. 1992. Lokalerna och energihushållningen – STIL-studien. FUD Rapport U 1991/70. Vattenfall Utveckling AB, Älvkarleby.

58

Hela vägen fram


Westerberg J. 1995, Elanvändning för ventilation i nya och gamla kontor. Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK), Rapport 1995:17 (1995) Stockholm. Riktlinjer för projektering, Akademiska Hus AB 2000. Bygg energieffektivt – kunskapen finns, Forskningsrådet för areella näringar och samhällsbyggande – Formas 2005. Driften på webben – Strategier för behovsstyrda IT-lösningar för fastighetens tekniska system. U.F.O.S 2002. Systematiskt arbete med energifrågor i offentlig fastighetsförvaltning U.F.O.S 2006. Energisparguiden – Erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler U.F.O.S 2006.

Några webbadresser www.boverket.se

Boverket

www.byggtjanst.se

Svensk Byggtjänst

www.sis.se

Swedish Standard Institute

www.industrilitteratur.se

Industrilitteratur

www.siki.se

VVS tekniska föreningen

www.sbf.se

SBF, Svenska Brandförsvarsföreningen

www.formas.se

Forskningsrådet för areella näringar och samhällsbyggande

www.liber.se

Liber läromedelsförlag

www.kys.se

Kylbranschens samarbetsstiftelse KYS

www.stem.se

Statens energimyndighet

www.effektiv.org

Kunskapsprogram koordinerat av elforsk

www.fi2.se

Föreningen för förvaltningsinformation

www.iai-na.org

International Allian

Referenser

59


Webbplats och nätbokhandel U.F.O.S nya webbplats heter www.offentligafastigheter.se. Där presenteras verksamheten och alla rapporter och andra hjälpmedel. Där finns direktlänkar till Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel (direktadress www.skl.se/publikationer) där skrifterna kan beställas. I vissa fall finns ­användbara elektroniska bilagor att hämta utan kostnad. På nätbokhandeln kan du söka på flera olika sätt ­efter det som intresserar dig ur U.F.O.S, Sveriges Kommuner och Landstings och tidigare Svenska Kommunförbundets utgivning. Välj ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kategori”, och du får en intressant träfflista. På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats www.skl.se kan du också kostnadsfritt prenumerera på det elektroniska nyhetsbladet Offentliga fastigheter.

60

Hela vägen fram

7164-215-8  

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-215-8.pdf