Page 1

••

o

o

••

SNONS PAVERKAN PA MILJO, EKONOMI .. o·· OCH VALBEFINNANDE I VARA TATORTER


Stadens •• sno SNÖNS PÅVERKAN PÅ MIUÖ, EKONOMI OCH VÄLBEFINNANDE I VÅRA TÄTORTER

~~SVENSKA

KOMMUNFÖRBUNDET


© Svenska Kommunförbundet 1998 Adress: 11882 Stockholm, tfn 08-772 41 00 Epost: gata@svekom.se • Webbplats: www.svekom.se ISBN: 91-7099-769-1 Text: Maria Viklander, Per-Arne Malmqvist Form och produktion: Ulla Meier och Björn C Hårdstedt Tryck: Repro 8 AB, Stockholm Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90


Förord Vid avdelningen för VA-teknik, Luleå tekniska universitet, har det under flera års tid pågått forskning med inriktning på snö i tätorter. Bland annat har man studerat vilka föroreningar som finns i den snö som deponeras på snötippar och vad smältvattnet från dessa innehåller. Man har också undersökt hur föroreningssituationen ser ut under vintern på olika platser vid skilda tidpunkter. Det övergripande syftet med undersökningarna har varit att ta fram information och öka kunskapen om hur snön i våra tätorter påverkar vår miljö, ekonomi och välbefinnande. Med en ökad kunskap om vad snön innehåller kan vi utarbeta strategier för snöhanteringen som tar hänsyn till såväl röjning och transporter som miljö och ekonomi. Vi får också bättre underlag för beslut om lokalisering av nya snötippar. Arbetet vid Luleå tekniska universitet, som har finansierats av Kommunförbundet och Byggforskningsrådet tillsammans, har resulterat i en doktorsavhandling av Maria Viklander - Snow Quality in Urban Areas. Eftersom vi bedömer resultatet som intressant för kommunerna har vi låtit Maria Viklander sammanfatta en del av sitt arbete i denna rapport. Utöver Maria Viklander har Per-Arne Malmqvist från va-teknik vid Luleå tekniska universitet medverkat i arbetet med rapporten. Anders Björk, Björn Forsberg m fl vid Luleå kommun har också bidragit aktivt i forskningsarbetet. Du som vill veta mer om snöforskningen vid Luleå tekniska universitet kan beställa Maria Vi klanders doktorsavhandling eller andra av hennes skrifter direkt från avdelningen för VA-teknik. I vår sammanfattande rapport finns en stor mängd referenser angivna i texten. Om du vill söka vidare hittar du dessa i referenslistor till Maria Viklanders avhandling.

Svenska Kommunförbundet i december 1998

3


Innehåll Förord ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 3 Sammanfattning ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 5 En helhetssyn på snöhantering behövs

7

Snöhantering i svenska tätorter •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 9 Hur blir snön förorenad? •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 12 Hur smutsig är snön? ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 14 Vart tar föroreningarna vägen?

18

Vilka miljöeffekter och andra olägenheter kan befaras? ..... 23 Undersökningar i luleå ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 25 Rekommendationer •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• 30

4


Sammanfattning Den snö som faller över våra städer ger oss mycket glädje, men den orsakar också olägenheter som nedsatt framkomlighet och trafikfara. För att komma till rätta med dessa problem röjer kommunerna snön och bekämpar halkan på olika sätt. Under 1990 gjordes en inventering av snöhanteringspraxis i fjorton kommuner. Resultaten visade att det, förutom minst en stor snödeponi, var vanligt med ett antal mindre deponier. De flesta kommuner hade landbaserade deponier. Närheten till snödeponin, det vill säga transportavståndet, angavs som den avgörande faktorn för val av plats. Det var relativt ovanligt med kvalitetsmätningar på snön, smältvattnet, grundvattnet, recipienten eller jorden/ marken. I de fall de gjordes, rörde det sig mest om engångsprovtagningar. Snön i tätorter innehåller en mängd olika ämnen, t ex tungmetaller, kolväten, näringsämnen, bakterier, ämnen som orsakar syrebrist, suspenderat material och salter. Dessa ämnen kommer bland annat från trafik och uppvärmning av byggnader, men även snöhanteringen i sig bidrar till föroreningarna. När snön når markytan är den mer förorenad än regn eftersom den har större specifik yta och lägre fallhastighet, det vill säga den befinner sig i luften under längre tid och hinner då samla på sig mer föroreningar. Ytterligare en skillnad jämfört med regn är att snön ligger kvar på marken, medan regnet rinner av direkt. Under tiden snön ligger på marken blir den ytterligare förorenad. Under vintern 1995 gjordes en undersökning av snökvaliteten i Luleå. Resultaten visade att områdestyp (bostadsområde, centrum och ytterområde) och trafikbelastning har stor betydelse för innehållet av såväl tungmetaller som fosfor i snön. Även vägens utformning hade betydelse. Det fanns ett tydligt samband mellan pH och mängden suspenderat material i snön. Snöprover med högre halter av suspenderat material hade högre pH-värden. Koncentrationen av de olika ämnena varierade under vintern. I plogkarmarna ökade koncentrationen av föroreningar med tiden medan den på platser utan trafik varierade under hela provperioden. Mängden ämnen (mg/ m 3) ökade med tiden, såväl på platser utan trafik som med trafik. På provplatserna utefter vägarna påverkades mängden föroreningar, speciellt de partikelbundna ämnena, av sättet att hantera snön.

5


I Luleå gjordes under våren 1996 en undersökning av sediment som låg kvar på vägytan efter det att snön smält. Studien visade att mängden sediment märkbart påverkades av om det fanns en trottoar eller inte. För vägar utan trottoar ökade mängden sediment med ökad trafikbelastning. Generellt ökade metallkoncentrationerna i sedimenten med ökad trafikbelastning. Undersökningarna av snödeponier, i tre olika skalor, visade att vid en landbaserad snödeponi stannar största delen av föroreningarna i det gruslager som ansamlas under snödeponin när den smälter. Endast en mindre del, 1-10 %, följer med smältvattnet. De lösta fraktionerna lämnar snön i början av smältperioden medan de partikelbundna ämnena kontinuerligt följer med smältvattnet. En så kallad surstöt erhålls dock inte.

Rekommendationer För att minimera miljöbelastningen under vinterperioden bör man eftersträva en helhetssyn på snöhanteringen. Denna innefattar röjning, transport, deponering, avledande av smältvatten samt omhändertagande av sedimenten. Detta innebär bland annat att hänsyn måste tas till snöns innehåll av föroreningar. Detta kan göras genom att dela in kommunens centrala delar i olika områden med hänsyn till snöns kvalitet. Indelningen kommer inte att vara konstant under hela vintern utan variera med tiden. Valet av deponering bör baseras på snöns kvalitet. Om snön delats in efter dess innehåll av föroreningar kan den mindre förorenade snön deponeras på platser där dagvattenutsläpp tillåts, i vissa fall kan även deponering i vatten tillåtas. Den mer förorenade snön skall dock deponeras på land. Smältvatten från förorenad snö bör tas om hand på lämpligt sätt, det bör dock inte ledas till det kommunala reningsverket. Smältvattnet bör inte heller infiltreras i marken direkt utan föregående "behandling". Smältvattnet kan exempelvis ledas via gräsbeväxta diken, så att föroreningarna hinner avsättas/ fångas upp. Andra metoder som reducerar en stor del av föroreningarna är filtrering och sedimentering. Sedimenten som finns kvar på ett deponiområde eller sopas upp på vägarna efter snösmältningen bör inte återanvändas utan att hänsyn tas till dess kvalitet. Det är troligt att man måste dela upp sedimenten i en användbar fraktion respektive en fraktion som ej kan återanvändas.

6


Kapitel 1

En helhetssyn på snöhantering behövs I stora delar av världen faller en betydande del av nederbörden som snö. Eftersom snön påverkar såväl miljö som djur och människor på ett flertal sätt har snö studerats av forskare över hela världen ur en mängd olika aspekter. De flesta av dessa undersökningar har genomförts i obefolkade områden där snön fått vara opåverkad av människan. Snön i våra tätorter har däremot inte undersökts i lika stor utsträckning. Det finns dock vissa studier som i första hand har inriktats på: • •

snödeponier (Zinger and Delisie, 1988; Viklander, 1994), snökvalitet i olika typer av områden, exempelvis centrum, bostadsområden och vägar (Herrmann, 1975; Malmqvist, 1983; Boom and Marsalek, 1988),

olika ämnens uttransport från snön under smältperioden (Schöndorf and Herrmann, 1987; Westerström, 1995; Viklander, 1994),

föroreningsdeposition till en snöyta (Forland and Gjessing, 1975; Dasch and Cacile, 1986),

• • • •

skador på naturen och hygieniska aspekter (Dautov, 1986), smältvattnets kvalitet (Morrison et al., 1986), snöhanterings strategier (Viklander, 1991), föroreningar från snöröjning (Pierstorf and Bishop, 1980),

den fysikaliska smältningen av snön (Bengtsson, 1983; Westerström 1986; Sundin et al., 1996).

För oss människor medför snön inte bara möjligheter till skidåkning och andra friluftsaktiviteter utan orsakar också problem som nedsatt framkomlighet på vägar och gator och därmed farliga trafikförhållanden. Det är därför viktigt att gator och vägar hålls fria från snö. Kommunernas snöhantering består vanligtvis av plogning, sandning, eventuell saltning, borttransport och deponering. Kommunernas större snödeponier är vanligtvis lokaliserade utanför centrum och bostadsområden, men det finns ofta mindre snöupplag inne i bebyggelsen.

7


Denna snöhanteringsrutin medför att säkerhet och framkomlighet upprätthålls på vägnätet, men den orsakar stora olägenheter för såväl miljö som kommunernas ekonomi. Snöhanteringen medför dessutom att snön blir ytterligare förorenad, att dess struktur förändras, och att stora volymer snö flyttas till lokala eller centrala snödeponier. Under våren kan smältvattnet påverka omgivningen bland annat på grund av dess innehåll av tungmetaller och kolväten.

Kommunernas större snödeponier är vanligtvis lokaliserade utanför centrum och bostadsområden, men det finns ofta mindre snöupplag inne i bebyggelsen.

För att komma till rätta med de negativa effekter som snö kan orsaka lät bland annat Naturvårdsverket utarbeta en alternativ strategi för snöhantering (Malmqvist 1983; SNV 1991). Den grundläggande principen för denna är att den urbana snön indelas i mycket förorenad och i mindre förorenad snö. I praktiken innebär detta att tätorter delas in i olika områden beroende på vilken snökvalitet som finns inom de aktuella områdena. Snö i centrum och utefter högtrafikerade vägar är t ex mer förorenad än snö i bostadsområden. Snö som legat länge utefter vägar anses dessutom som mer förorenad än snö som transporteras bort direkt efter snöfallet. Enligt strategin ska den mer förorenade snön transporteras till en snödeponi som ska lokaliseras och utformas med hänsyn till föroreningsinnehållet. Den mindre förorenade snön kan deponeras där dagvattenutsläpp tillåts.

8


Kapitel 2

Snöhantering i svenska tätorter Under 1990 genomfördes en inventering av snöhanteringen i Sverige med avseende på såväl tekniska, ekonomiska som miljömässiga aspekter (Viklander, 1991). Inventeringen utfördes som en enkätundersökning till 14 kommuner, 10 länsstyrelser och till ett antal arbetsområden tillhörande Norrbottens dåvarande vägförvaltning. Ä ven telefonintervjuer med representanter vid Naturvårdsverket i Stockholm och Vägverkets huvudkontor i Borlänge ingick i inventeringen. Följande kommuner kommuner och tillhörande länsstyrelser har bistått med material och uppgifter till undersökningen: Kommun

Länsstyrelse

Boden Borlänge Göteborg Härnösand Kramfors Kiruna Linköping Luleå Sollefteå Stockholm Vilhelmina Växjö Ange Östersund

Norrbotten Kopparberg Göteborgs o Bohus Västernorrland Västernorrland Norrbotten Östergötland Norrbotten Västernorrland Stockholm Västerbotten Kronoberg Västernorrland Jämtland

I denna rapport redovisas endast en kort sammanfattning av de delar som behandlar snödeponier och miljöaspekter.

9

Deltagande kommuner och länsstyrelser i enkätundersökningen.


Snödeponier Antalet snödeponier varierade mellan de olika kommunerna, de flesta hade dock en till tre större deponier. Förutom de större deponierna var det vanligt med ett antal små lokala snödeponier inom bostadsområden och andra lämpliga platser i närområdena där röjningen sker. De kommuner som deltog i enkäten hade alla landbaserade deponier, med undantag av Göteborg, Stockholm och Vilhelmina. De landbaserade deponierna varierade från att vara renodlade landdeponier till strandzonsdeponier. I princip samtliga tillfrågade kommuner angav att närheten, det vill säga transportavståndet, var en viktig faktor då snödeponins placering bestämdes. Andra egenskaper man tog hänsyn till var tillgången till mark, miljöförhållandena, avvattnings- / avrinningsförhållanden, säkerheten, markförhållandena, fallhöjd och kapacitet.

Förutom de större deponierna är det vanligt med ett antal små lokala snödeponier inom bostadsområden och på andra lämpliga platser där röjningen sker.

Separering av ren och smutsig snö utfördes endast i Borlänge. Beroende på snöns kvalitet kördes den sedan till avsedd deponi. De övriga kommunerna körde snön till den deponi som låg geografiskt närmast. Mängden snö som deponerades skilde sig markant mellan kommunerna. Detta förklaras bl a av att möjligheten att lagra snö inne i centrum varierar samt av det geografiskt läget, dvs mängden snö. Exempelvis får man under en normal vinter i Göteborg inte sådana mängder snö att det behövs någon deponi. Snödeponierna användes huvudsakligen av kommunerna själva, men det var också vanligt med privata användare såsom bostadsbolag och transportföretag. Skötsel och uppföljning av deponierna bedrevs mycket olika, från i princip ingen skötsel alls till bemannade deponier, med städning varje vår och återanvändning av grus och sand.

10


Smältvattnet tilläts i de flesta fall rinna" dit naturen styrde det" och det vanligaste var därför att det rann till ett närliggande ytvattendrag. Rening eller omhändertagande av smältvattnet var mycket ovanligt. De kommuner som behandlade smältvattnet var Borlänge och Växjö (oljeavskiljare) samt Linköping (filterbäddar i form av gruslager). Länsstyrelsernas synpunkter

Ingen av länsstyrelserna hade några skriftliga direktiv för snödeponier, de var dock överens om att snödeponierna bör placeras på land, eftersom det då blir möjligt att städa deponiområdet och att ta prov om så önskas. En av länsstyrelserna ansåg att det eventuellt kunde tillåtas att snö deponeras i vatten, men att det då måste vara snö som forslas bort direkt efter ett snöfall.

Miljöaspekter Det var ovanligt med kvalitetsmätningar i anslutning till snödeponierna, t ex på snö, smältvatten, grundvatten, recipient eller markområde. Vissa mätningar hade utförts i Boden, Borlänge, Linköping, Luleå, Stockholm, Vilhelmina och Östersund. De parametrar som hade studerats varierar något mellan de olika kommunerna, liksom med avseende på vad proverna hade analyserats. De vanligaste undersökningarna gällde dock bly, koppar, zink, kadmium och pH. Analyser har även utförts för andra metaller samt kolväten. Huvudsakligen gjordes engångsprovtagningar. Undantag från detta var Vilhelrnina och Östersund, vilka båda hade kontinuerliga provtagningar enligt ett beslutat kontrollprogram. Synpunkter från länsstyrelserna

Ingen av länsstyrelserna ställde några krav på kommunerna att göra kvalitetsmätningar vid snödeponierna. Den enda länsstyrelse som hade utfört kvalitetsmätningar i egen regi var Västernorrland. De genomförde en inventering av snödeponier under vintern 1977/78.

11


Kapitel 3

Hur blir snön förorenad? Det karakteristiska för snö och smältvatten, liksom för dagvatten, är dess komplexa sammansättning aven mängd olika ämnen som tungmetaller, kolväten, näringsämnen, bakterier, ämnen som orsakar syrebrist, suspenderat material och salter. De vanligaste tungmetallerna i vägdagvatten är bly, zink, järn, koppar, kadmium, krom och nickel (Hvitved-Jacobsen och Yousef, 1991). De olika ämnena härrör från en rad olika källor, såväl från lokala som källor belägna på stora avstånd. Dessa kan vara både av naturligt ursprung och orsakade av människan. Uppvärmning av hus ger t ex utsläpp av partiklar, svavel och kolväten. Från avgasröret på bilar kommer t ex partiklar, kolväten och tungmetaller. Från däcken kommer kolväten och en mängd tungmetaller. Ä ven från slitage av bromsar m m kommer tungmetaller.

Källor till föroreningar i urbant dagvatten. (Malmqvist et al., 1997)

Vissa källor ger upphov till större kvantiteter av föroreningar under vinterperioden, exempelvis kallstarter av bilmotorer, däckoch dubbslitage samt vägslitage på grund av användning av dubbdäck. Också uppvärmning av byggnader är mycket större under vintern än året i övrigt, vilket resulterar i ökad luftförorening. Snöhanteringen i sig ger upphov till föroreningar genom lastbilstransporter till snödeponier och halkbekämpning då salt och sand sprids. Nedan visas de olika källornas betydelse för olika föroreningar:

Källor Trafik Korrosion, erosion Nederbörd, torrdeposition Lokala aktiviteter

COD

Kväve

Fosfor

Zink

Bly

Koppar

stor medel medel liten

medel liten stor medel

Liten Liten Medel Stor

direkt stor stor liten

stor liten medel liten

medel stor medel liten

12


Hur snön blir förorenad Snön börjar att förorenas redan i samband med kondensationsprocessen, dvs när snökristallerna bildas. Dessa partiklar är mycket små, endast några flm, och de kan vara såväl vattenlösliga som icke vattenlösliga. Partiklar kan även tillföras och fastna i snökristallen under dess tillväxt (så kallad" rainout") och då nederbörden faller genom förorenade luftmassor (så kallad "washout"). Snö blir mer förorenad än regn på grund av snöflingornas stora specifika yta och den lägre fallhastigheten (Gjessing, 1975). Ju mindre snöflingan är desto bättre tvättar den rent luften på föroreningar (Sood och Jackson, 1970). När snön ligger på marken tillförs föroreningar genom torrrespektive våtdeposition och genom gasadsorption. Man får en filterverkan av speciellt små partiklar, vilken bidrar till att en större del av luftföroreningarna" tvättas ur" luften, jämfört med vid regn (Gjessing och Gjessing, 1975). En undersökning i Norge visade att koncentrationen av sulfat i orörd snö dubblerades över en tiodygnsperiod och blyinnehållet ökade mer än tre gånger (Doviand och Hansen, 1975). En undersökning i Göteborg visade att halten av metaller ökade successivt när snön låg på marken (Lisper, 1974). Som nämnts tillförs snön även metaller genom driften av vägar och gator såsom röjning, sandning och saltning (Malmqvist,1984).

13


Kapitel 4

Hur smutsig är snön? Under vintern 1995 gjordes en undersökning av snökvaliteten i Luleå. Resultaten visade att områdestyp (bostadsområde, centrum och ytterområde) och trafikbelastning har en stor påverkan på snöns kvalitet. Detta stämmer väl överens med tidigare undersökningar. En studie i Göteborg visade att medelkoncentrationen av föroreningar i snö frän vägar var cirka 10 gånger högre än motsvarande medelkoncentration från gräsytor (Malmqvist, 1983). Man fann också att koncentrationen av föroreningar i snö utefter gator var i medeltal fem gånger högre än i dagvatten från samma område. Även i Miinchen har man funnit att snö var mer förorenad vid motorvägar jämfört med snö i parkområden (Herrmann, 1975). Undersökningen visade också att koncentrationen av natrium och klorid i nysnö i Miinchen var mer än 10 gänger högre än i alpin snö. Vid en studie i Sapporo fann man att koncentrationen av tungmetall i snö tydligt ökade närmare stadens centrum och att den största delen tungmetaller i staden kom från industrier (Sakai et al., 1988). Luleäundersökningen visade också ett klart samband mellan pH och mängden suspenderat material i snön. För platser med små mängder av suspenderat material erhölls låga pH-värden, vilket även påvisats av Westerström (1995). För platser utan trafik i Luleå varierade pH i smältvattnet mellan 3,3 och 5,5. En undersökning utförd i Lund visade att pH-värdet i nyfallen snö var 3,8-5,1 jämfört med 6,6-7,3 i prov taget ungefär en och en halv månad senare (Hogland, 1979). Ökningen av pH förklaras av ackumulation av ämnen med tiden. Resultaten från Luleåundersökningen visade också att snöns kvalitet varierade med tiden. I Göteborg visade Lisper (1974) att föroreningar ackumulerades i snön med tiden och fann högre koncentrationer i gammal snö än i nyfallen snö. Liknande resultat har erhållits i USA, där Sansalone and Buchberger (1996) obser-

14


verade en ökning av metallkoncentrationer och partiklar under flera dagar efter ett snötillfälle. En studie i Oslo visade att nysnö var lika förorenad efter en vecka som den gamla snövall som legat hela säsongen (Baekken, 1994). Snöhanteringen i sig har visat sig ha stor betydelse för kvaliteten på snön efter vägarna (Viklander 1997). Snöhanteringen påverkar snöns struktur och karaktär då den plogas, transporteras och dumpas på plogvallar eller körs till snödeponier. Vid en undersökning i Norge kunde ingen korrelation mellan metallkoncentration i plogvallarna och trafikbelastning påvisas (Baekken, 1994). Baekken förklarade detta med att grus och salt användes. En undersökning i Finland av Hautala et al. (1995) visade att depositionen av föroreningar bredvid en väg överskred den normala bakgrundsdepositionen och orsakades av trafikutsläpp och vinterväghållning. Resultaten från undersökningen i Luleå visar att trafikens betydelse för snöns innehåll av såväl metallerna bly, koppar och zink samt fosfor bör betonas. För bly var detta inte något anmärkningsvärt resultat eftersom ett flertal tidigare undersökningar visat liknade resultat. Bland annat visade en undersökning i Göteborg, att i ett centrumområde kan trafiken bidra med så mycket som 97 % av blyet i dagvattnet (Malmqvist, 1983). Att fosfor visade en sådan tydlig ökning med ökande trafikbelastning var däremot oväntat. Tidigare undersökningar har visat att mängden fosfor till stor utsträckning beror av lokala aktiviteter (Malmqvist et al., 1994) och kommer från hundar och fåglar (Malmqvist, 1983). En annan tänkbar källa till fosfor är det fri ktionsmaterial som används vid halkbekämpning. Det är också möjligt att fosfor kan komma från delar av bilar då stålfosfatering har används istället för galvanisering med zink.

15

Strukturen och karaktären på snön påverkas av att den plogas, transporteras och dumpas på plogvallar eller körs till snödeponier.


Kan vi förutsäga snöns kvalitet Resultat från några studier av urban snö.

I tabellen nedan redovisas resultaten från några av de undersökningar som utförts på urban snö. Trafik belastning (fordon/dygn)

Sverige Malmqvist (1983)

Konduktivitet (mS/cm)

7400 gräs

3600 gräs

1500 gräs

Norge Lygren et al. (1984)

Ptot (J.I&II)

Pb (J.I&II)

Zn (J.I&II)

Cu (J.I&II)

2100 410 540 110 1630 90

2610 250 730 40 730 40

1030 360 330 50 330 60

390 50 70 10 120 10

8000 18000 30000 50000

280 1190 1430 1110

-

-

410 330 2030 6880

900 1100 1600 6400

300 400 700 1500

O

5,4-16

16-23

1,4-4,8

6,9-22

1,0-3,0

O

1500 5000

5,2-15 3,6-18 6,4-20

19-82 290-1000 460-2700

2,6-8,1 33-76 6,3-123

9,5-24 71-226 136-406

1,4-17 41-88 62-195

O 4500 20000

8,4-18 13-56 3,2-31

48-120 580-2300 460-3800

8,1-28 27-79 82-567

22-63 128-348 228-1390

6,7-22 40-125 119-574

O

15 4000 3930 7260 3620 898

<0,1 <0,1 <0,1 4,8 3,7 <0,1

1,2 129 226 379 276 159

2,5 259 513 881 764 317

0,4 94 161 250 177 108

Sverige, Luleå Ytterområde

Denna undersökning Bostadsområde

Centrum

Norge Baekken (1994)

2000 7000 38000 88000 1-2000

En jämförelse av studierna i Göteborg och Luleå, med 1 500 fordon/ dygn, visar att blykoncentrationen minskat betydligt från 1983 till 1995, vilket förklaras av införandet av katalysatorer och blyfri bensin. (Året efter Luleåstudien förbjöds blyad bensin i Sverige). Koncentrationerna för zink och koppar är däremot ungefär desamma.

16


Tabellen visar också att koncentrationerna av de olika ämnena varierar mycket mellan olika undersökningar, men också inom de olika undersökningarna. Skillnaderna beror på en mängd olika faktorer som exempelvis lokalisering, snöns densitet, lufttemperatur och tidpunkt. Dessutom varierar koncentrationen av föroreningar år från år för samma plats, eftersom mängden snö varierar. Om vi för Bodenvägen i Luleå utgår från koncentrationerna från 1995 och antar att det under de senaste 35 åren i princip har producerats samma mängd föroreningar varje år, kan man med hjälp av mängden nederbörd uppskatta minimum- respektive maximumkoncentrationerna under denna period. Med detta sätt att räkna har exempelvis zinkkoncentrationen varierat mellan 472 /Agll (1964/65) och 2 339 /Ag/I (1995/96). För att få en mer korrekt bedömning måste man emellertid också ta hänsyn till att källorna till föroreningarna har ändrats. De årliga mängderna av olika ämnen kan vara ett mer användbart mått än koncentrationerna.

17


KapitelS

Vart tar föroreningarna vägen? Snön, och därmed föroreningarna i den, kommer att flyttas under vintern. Hur den flyttas är avgörande för var föroreningarna hamnar.

Valet av strategi för snöhantering bestämmer var föroreningarna hamnar Snö ger oss, i motsats till regn, möjlighet att bestämma var föroreningarna i slutändan ska hamna. Olika strategier för plogning, halkbekämpning, transporter och deponering kan således utvecklas för att minimera miljöbelastningen. De olika momenten kan alla utföras på olika sätt, exempelvis kan snön: • lämnas kvar på den plats där den föll; • transporteras en kort sträcka till en lokal snödeponi, eller • transporteras en längre sträcka till en central deponi. Då "snöhantering" tar hänsyn till miljön kommer tätorterna att delas in i olika områden med hänsyn till snöns kvalitet. Dessa områden kommer att ändras under vinterns gång. Till exempel kan en stad delas in i vita, grå och svarta zoner där de vita zonerna representerar områden med ren snö under hela vintersäsongen, de svarta zonerna representerar smutsig snö under hela vintern och de grå är snö som är ren i början av vintern och smutsig i slutet. Denna indelning måste ske individuellt för enskilda städer eftersom de lokala förutsättningarna varierar. Vid indelningen av staden i olika zoner ska således hänsyn tas till snöhanteringsstrategier, lokala förhållanden och källor till föroreningar. Man ska också komma ihåg att de lösta respektive partikelbundna fraktionerna av föroreningar i snön uppför sig på olika sätt med avseende på tiden. Om det är den lösta fraktionen som är av intresse måste snön tas bort tidigare än om det är de partikelbundna, eftersom de lösta substanserna lämnar snön i början av smältperioden (Viklander 1997).

18


Beroende på hur förorenad snön är och de lokala förutsättningarna kan snön deponeras på en lokal eller central deponi, som är landeller vattenbaserad. Under säsongen kommer snön och de sediment och föroreningar som finns i snön att flyttas.

Snön som transporteras till snödeponier Snö som transporteras bort från vägar och parkeringsplatser tippas antingen direkt i vatten eller på landbaserade deponier. Om snön tippas direkt i vatten kommer de partikelbundna ämnena att ansamlas på botten, medan de lösta fraktionerna till stor del går in i de biologiska systemen. För snö som deponeras på land stannar så mycket som 90 till 99 % av föroreningarna på markytan efter det att snön smält (Viklander, 1997). Det som ligger kvar på ett snödeponiområde har visat sig vara mycket förorenat (Droste and Johnston, 1993). En undersökning i Ottawa visade att koncentrationen av bly i sediment från ett snödeponiområde var mer än en tiopotens högre än motsvarande från icke sammanblandade sediment (Milne and Dickman, 1977). Sedimenten lämnas antingen på deponiområdet under en lång tid, med ett förmodat långsamt utläckage av ämnen till grundvattnet, eller så rensas de bort från deponiytan och återanvänds som exempelvis vägfyllningsmaterial eller transporteras till en grusdeponi. Metallernas rörlighet i marken beror på flera faktorer såsom jordtypen, humusinnehållet, vattnets kvalitet och den geokemiska miljön. Om pH i jorden minskar, minskar även kapaciteten att binda metalljoner och därmed kan adsorberade joner frigöras. Hög saltkoncentration minskar adsorptionen av tungmetaller. En undersökning av marken under en snödeponi visade att en del natrium och klorid lakades ur från marken under sommarmånaderna och trots detta påvisades en ackumulerad ökning av salt och bly år från år (Scott, 1980).

Behandling av smältvattnet? Om smältvattnet ska tas om hand bör det inte ledas till ett kommunalt reningsverk, eftersom det rör sig om stora mängder under en relativt kort tidsperiod. Flödesökningar på upp till 300 % har rapporterats vid snösmältning. Jämfört med kommunalt spillvatten har smältvattnet låg temperatur vilket har negativa effekter på såväl reningseffekten som den praktiska driften av verket. Ä ven

19


reningskostnaderna ökar. Dessutom innehåller smältvattnet organiska ämnen och metaller som inte de kommunala avloppsverken är dimensionerade för, vilket medför att avskiljningsgraden för dessa är låg. Det finns också risker för ökad sammanblandning av avloppsslammet. Om smältvattnet skall behandlas måste många faktorer tas i beaktande. En av dessa är möjligheten till infiltration under deponin. Mätningar under Luleå kommuns snödeponi visade att marken började tina under våren (Viklander 1997). Smältvattnet skulle därmed kunna infiltrera men eftersom jorden är vattenmättad medför det att en stor del av smältvattnet troligen rinner av som ytvatten. Andra faktorer som måste tas hänsyn till är smältvattnets behandlingsbarhet med avseende på dess låga temperatur, innehåll av metaller och organiska ämnen och dess varierande flöde. Behandlingsbarhet har studerats av Droste och Johnston (1993) och Viklander et a!., (1997). Flödets stora variationer medför att någon typ av utjämning troligen skulle bli nödvändig. Hur denna magasinering påverkar föroreningar och partikelfördelning vet vi inte.

Snön som lämnas kvar i stan Den snö som lämnas kvar i tätortens centrum och i bostadsområden kan delas in i snö som är påverkad av snöhanteringen och opåverkad snö. Smältvattnet från den opåverkade snön rinner av till dagvattensystemet, till en lokal recipient, eller infiltrerar i marken. Under snösmältningen bidrar ett större område till ytavrinning jämfört med vid regn eftersom marken är frusen och infiltrationsmöjligheterna då är begränsade. Smältvattnet från snö på gräsytor etc orsakar i princip samma miljöeffekter som ett regn dock med den skillnaden att smältvattnet kan ge upphov till en så kallad surstöt (Viklander, 1997).

20


Den bortplogade snön hamnar antingen på hårdgjorda ytor eller gräsytor som exempelvis diken. För snön på gräsytor och diken är rörelsemönstret för föroreningarna liknande som för en snödeponi. Smältvatten från snö på hårdgjorda ytor kommer antingen att avrinna till dagvattensystemet eller till en recipient. Koncentrationen av föroreningar i snön är högre än i det smältvatten som når dagvattensystemet. Smältvattnets sammansättning påverkas bl a av smältintensiteten. Under en lång smältperiod med låga flöden stannar en stor del av sedimenten, och då speciellt de större partiklarna, kvar på marken. En intensiv snösmältning med höga flöden drar med sig mer sediment från vägytan. Vid en undersökning i Göteborg fann man att koncentrationen av zink, kadmium, bly och koppar i smältvattnet trefaldigt överskred EPA:s toxicitetsvärde (EPA = Naturvårdsverket i USA) (Morrison et al., 1986). En studie i Tyskand visade att koncentrationen av suspenderat material var två till fem gånger högre i smältvatten än i dagvatten orsakat av regn (Daub et al., 1994). Sedimenten som blir kvar på vägytan blir antingen uppsopade, virvlas upp i luften eller sköljs bort vid de kommande regnen. En del av sedimenten sopas upp under våren när snön har smält. Intresset för uthålliga system och kretsloppstänkande kräver att material återanvänds. Detta gäller även den sand eller annat material som används för att erhålla halkfria gator under vintern. En sådan återanvändning skulle ge ekonomiska fördelar, men kan vara tveksam från miljösynpunkt. Under våren 1996 genomfördes en undersökning i Luleå av sediment som låg kvar på vägytan efter det att snön smält (Viklander, 1997). Studien visade att mängden sediment på vägytan var märkbart påverkad av om det fanns en trottoar eller inte. För två vägar, en med trottoar och en utan, men med i princip samma trafikbelastning, ackumulerades mycket mer sediment på vägen med trottoar. Resultaten visade också att för vägarna utan trottoar ökande mängden sediment med ökad trafikbelastning. Trottoaren påverkade också fördelningen av partikelstorleken. Sediment från en väg som gränsade till ett gräsbeväxt dike innehöll en större andel mindre partiklar jämfört med en väg med trottoar. För vägar utan trottoar var fördelningen av partikelstorleken ungefär densamma oberoende av trafjkbelastningen. En förklaring till detta skulle kunna vara att trafikbelastningen inte har någon betydelse

21


för fördelningen av partikelstorleken. En annan och mer trolig förklaring är att sopmaskinen endast tar bort partiklar inom ett visst storleksintervall. För de sediment som ingick i studien var koncentrationen av tungmetaller, med två undantag, högst för den minsta fraktionen (mindre än 75 /lm). Generellt tenderade metallkoncentrationen att minska med en ökad partikelstorlek. Blandprov av sediment från vägarna från centrum visade en ökad koncentration av metaller med ökad trafikbelastning. Rörelsemönstret för snö, sediment och föroreningar beror inte bara på snöhanteringsstrategin utan också på stadens utformning, dvs i första hand utrymme för lagring av snön, och på mängden snö, vilken varierar år från år. Mängden fallande snö påverkar mängden snö som transporteras till deponi, vilket i sin tur påverkar rörelsemönstret för sediment och föroreningar i en tätort under vintern. För att illustrera detta visas i tabellen nedan nederbördsmängd, åtgång av friktionsmaterial samt mängden snö till deponi för två år med stora skillnader i nederbörd. Variation i snömängder och sand för två olika år. (Forsberg, 1996)

Nederbörd som snö (mm) Sand och flis (ton) Snö till centrala snödeponin (tm 3 )

I

22

94/95

95/96

221 6662 150-200

61 3665 15,4


Kapitel 6

Vilka miljöeffekter och andra olägenheter kan befaras? Under smältperioden kan snö från våra tätorter ha en negativ effekt på vatten, mark, vegetation, djur och mikroorganismer. Effekten beror både på smältvattnets egenskaper, som koncentration av föroreningar, volym, flöde, och temperatur, samt på egenskaperna hos recipienten. Eftersom snösmältningen äger rum under en kort period under våren kan belastningen på recipienterna momentant bli mycket höga. Beroende på koncentrationen av föroreningar kan effekterna antingen bli akut toxiska eller uppkomma efter en längre tid. De effekter som kan drabba ett ytvatten är bland annat att: •

syreinnehållet i ytvattnet minskar,

• • • •

turbiditeten ökar, bankar av slam byggs upp, näringsämnen leder till övergödning, tungmetaller och organisk substans går in i näringskedjan vilket kan leda till förgiftning, ur ett långsiktigt perspektiv kan metaller i sedimenten som ackumulerats på botten lösas ut.

Grundvattnet påverkas genom infiltration och är mest känsligt för de höga koncentrationerna av tungmetaller och vägsalt. Sediment, tungmetaller och oljor som ligger kvar i dikena efter vägarna kan påverka marken och vegetationen. Försurning kan orsaka läckage av näringsämnen i jorden medan salt ökar metallernas rörlighet (Amherin et al., 1992). Marken kan" sättas igen" med sediment. Salt kan skada vegetationen, eftersom absorption av vatten och näringsämnen minskar på grund av natrium och klorid. Olja är giftigt för vegetationen och i koncentrerad form förstör den jorden. Tungmetaller är giftiga och påverkar vegetationens tillväxt.

23


Salt bidrar även till att fordonen, vissa delar i vägar och broar och en del va-ledningar korroderar snabbare. Exempel på sådana är bilchassin, belysningsstolpar, vägräcken, armeringsjärn i betong och vissa dagvattenledningar. Förutom de direkta skadeverkningarna av föroreningarna i smältvattnet ger det stora antalet lastbilar som är inblandade i snötransporterna upphov till miljöproblem såsom avgasutsläpp och buller. Det är dessutom vanligt att lokala snöupplag, vissa av temporär karaktär, byggs upp inne i centrum och i bostadsområden. Dessa försenar vegationsstarten på våren. De kan även medföra risk för personskada eftersom barn tycker om att leka i snöhögarna, som ibland även innehåller stora mängder skräp och glas.

24


Kapitel 7

Undersökningar i Luleå Vid avdelningen för VA-teknik, Luleå tekniska universitet, har det under ett flertal år pågått forskning med inriktning på snön i våra tätorter. Det övergripande syftet med dessa undersökningar har varit att öka kunskapen om hur snön i våra tätorter påverkar vår miljö, ekonomi och välbefinnande. Med en ökad kunskap kan man utarbeta snöhanteringsstrategier som tar hänsyn till såväl miljö som ekonomi. Forskningen som utförts i Luleå kan delas in i följande områden: •

Kvalitetsvariationen hos urban snö med avseende på föroreningsgrad, distribution av föroreningar samt tidsvariationen för såväl enskilda ämnen som koncentrationerna för olika platser. Detta arbete har i huvudsak fokuserats på tungmetaller. Syftet i denna delundersökning var att studera urban snö i sin faktiska miljö under en hel vintersäsong. På grund av att Luleå kommun utförde sin normala snöhantering under provperioden påverkades vissa av provplatserna, men eftersom detta är fallet för snö i en tätort återspeglas de faktiska förhållandena. Dessa resultat presenteras under rubriken "Snökvalitet" nedan. Innehållet av tungmetaller och fosfor samt kornstorleksfördelningen hos det sediment som ackumulerats på en väg under vintern och sedan sopats upp efter det att snön smält på våren. Syftet med denna studie var att i ett första försök undersöka om det är möjligt att återanvända det sediment som sopas upp från gator och vägar på våren. Både praktiska aspekter och kemiska egenskaper hos sedimenten var av intresse och därför utfördes såväl fysiska som kemiska analyser av materialet. För att säkerställa att analyserna utfördes på det sediment som faktiskt sopades upp på våren användes Luleå kommuns sopmaskin vid provtagningen. Dessa resultat presenteras under rubriken "Sopsand - sediment på gator" nedan.

25


Föroreningstransporten från en snödeponi.

Uttransporten av föroreningar från urbana snödeponier samt smältvattnets sammansättning har studerats i tre olika skalor: laboratorie-, pilot- och fullskala. Vid laboratorieundersökningarna utfördes en detaljerad studie av bland annat hur smältoch frysningscykler inverkar på föroreningstransporten. Pilotstudierna utfördes vid verkliga förhållanden, dock med undantaget att smältvattnet inte tilläts att infiltrera i marken. Resultaten från pilot- och laboratorieundersökningarna har sedan jämförts med resultat från Luleå kommuns huvudsnödeponi. Dessa resultat presenteras under rubriken "Snödeponier" nedan.

Snökvalitet

Resultaten visade att vägens utformning har betydelse för mängden föroreningar i snön.

Koncentrationen av suspenderat material, metaller och fosfor visade att snöns lokalisering hade stor betydelse för kvaliteten. Platser med störst trafikbelastning hade högst koncentrationer och platser utan trafik lägst koncentrationer i såväl centrum som bostadsområden. Trafiken är alltså en betydande källa till föroreningar i snö. Skillnaden mellan de olika provplatserna var än mer uttalad när man jämförde mängden (mg/ m 3) föroreningar. För de lösta fraktionerna var resultaten mer komplicerade och inget enkelt samband kunde urskiljas. Det fanns ett tydligt samband mellan pH och mängden suspenderande materia!. Snö från platser med högre trafikbelastning hade högre pH-värde, dvs partiklarna i snön hade en buffrande effekt. Konduktiviteten (dvs förmågan att leda elektrisk ström) i snön på platserna utan trafik skilde sig tydligt från de med trafik. Eftersom Luleå kommun inte använder sig av salt, varken direkt eller inblandat i friktionsmaterialet, är en trolig förklaring att salt följer med fordonen från landsvägarna in till centrum.

26


Resultaten visade också att vägens utformning har betydelse för mängden föroreningar i snön. Snö som fick ligga kvar utefter en väg tills den antingen transporterades eller smälte bort på våren, innehöll dubbelt så stora mängder föroreningar som snö utefter en väg som gränsade till en brant lutande slänt, där snön och dess föroreningar transporteras iväg från vägen.

Förändringar med tiden Koncentrationen av de olika ämnena varierade med tiden. I plogkarmarna längs vägarna ökade koncentrationen av föroreningar med tiden, medan den för platser utan trafik varierade under hela provperioden. För alla platserna erhölls dock den högsta koncentrationen av suspenderat material vid det sista provtillfället. Detta förklaras av att smältvattnet lämnar snön medan partiklarna stannar kvar (Viklander, 1997). Mängden ämnen (mg/m3 ) ökade med tiden för såväl platserna utan trafik som med trafik. För provplatserna utefter vägarna påverkades dock mängden föroreningar av snöhanteringsoperationerna, speciellt de partikelbundna ämnena. Undersökningarna visade också att snöns struktur och karaktär påverkas då den plogas, transporteras och dumpas på plogvallar eller körs till snödeponier. För de lösta fraktionerna kunde inget entydigt samband utläsas, med undantag för lägre koncentrationer i slutet av perioden då temperaturen steg över noll grader Celsius. Detta förklaras av att den lösta fraktionen, i motsats till partiklarna, lämnar snön med smältvattnet (Schöndorf, 1984, Westerström, 1996 och Viklander 1994).

Sopsand - sediment på gator I denna undersökning analyserades innehållet av tungmetaller och fosfor samt fördelningen av kornstorlek hos det sediment som ackumulerats på en väg under vintern och sedan sopats upp efter det att snön smält på våren.

Mängden sediment samt fördelning av kornstorlek För två vägar med i princip samma trafikbelastning, den ena med trottoar och den andra utan, ackumulerades betydligt större mängder sediment på vägen med trottoar. Trottoaren hindrade alltså

27


sedimenten att lämna vägbanan. För vägar utan trottoar ökade mängden sediment med ökande trafikbelastning.

För att säkerställa att analyserna utfördes på det sedirnent sorn faktiskt sopades upp på våren användes Luleå kornrnuns soprnaskin vid provtagningen.

Trottoaren påverkade också sedimentens fraktionsfördelning, en väg som gränsade till ett dike innehöll en större andel mindre partiklar än en väg med trottoar. Den mindre andelen av finpartikulärt material för vägar med trottoarer förklaras delvis av att kantstenen fungerar som ett hinder för de större partiklarna, vilka inte orkar passera trottoarkanten. För vägar utan trottoar var fraktionsfördelningen ungefär densamma oberoende av trafikbelastningen. Detta skulle kunna tolkas som att trafikbelastningen inte har någon påverkan på fördelningen av kornstorlek. Tidigare studier har dock visat att en hög trafikbelastning effektivt krossar sedimenten på vägbanan (Ellis, 1982). En annan förklaring kan vara att sopmaskinen endast tar upp en specifik sedimentsammansättning. Detta motsägs dock av resultatet från vägen med kantsten/ trottoar vilket skilde sig från de övriga. Ytterligare studier får därför anses nödvändiga.

Tungmetaller I centrum erhölls de högsta koncentrationerna av kadmium, bly och zink utefter vägen med den högsta trafikbelastningen, medan däremot den högsta koncentrationen av koppar fanns utefter vägen med lägre trafikbelastning. Att kopparkoncentrationen är högre trots en lägre trafikbelastning kan förklaras av att koppar härrör från en annan "källa". USA:s Naturvårdsverk (USEPA) har föreslagit riktlinjer för metallinnehåll i sediment (USEPA, 1974). Jämförelser med dessa riktlinjer visar att sedimenten i centrum överskred gränsvärdena för zink och koppar för såväl den låg- som högtrafikerade vägen. För den högst trafikerade vägen överskreds dessutom gränsvärdet för bly.

28


Metallernas tillgänglighet varierade mellan cirka 5 % för koppar och bly och 40 % för kadmium. Det var ingen större skillnad mellan låg- respektive högtrafikerade vägar. Jämfört med andra undersökningar (Stone and Marsalek, 1996) var andelen tillgänglig metall låg i denna undersökning. Man ska dock komma ihåg att proverna togs sent i april, och att det är troligt att en del av metallerna då redan hade lakats ur sedimenten.

Metalldistributionen i olika storleksfraktioner För de två vägarna med i princip samma trafikbelastning, en i ett bostadsområde och en i centrum, erhölls liknade resultat. Tungmetallkoncentrationerna var högst för den minsta fraktionen (mindre än 75 !-tm) och koncentrationerna tenderade att minska med en ökad partikelstorlek. Vägen med den högsta trafikbelastningen uppvisade dock andra resultat. Dels minskade inte koncentration med ökande partikelstorlek lika uttalat, dels hade inte den minsta fraktionen den högsta koncentrationen av kadmium och bly.

Snödeponier För en landbaserad snödeponi stannade den största delen av föroreningarna i det gruslager som ansamlas under snödeponin när den smälter, och endast en mindre del (1 till 10 %) följde med smältvattnet. De lösta fraktionerna lämnade snön i början av smältperioden, medan de partikelbundna ämnena kontinuerligt följde med smältvattnet. En så kallad surstöt erhölls dock inte. Då snön smälter påverkas den av tinings- och frysningscykler. Laboratorieundersökningen visade att sådana cykler fördröjde uttransporten av de partikelbundna ämnena jämfört med kontinuerlig tining. Detta kan delvis förklaras av att partiklarna i snön ackumuleras och därmed fördröjs på de islinser som formas i snöklumpen vid tining. Partiklarna filtrerades sannolikt även under passagen genom snön. I snön förekommer den största delen av föroreningarna bundna till partiklar, i motsats till i smältvattnet där de i stor utsträckning finns i löst form. Att andelen partikelbundna ämnen är betydligt större i snön än i smältvattnet förklaras av att en stor del av de partikelbundna ämnena stannar kvar i det naturliga filter som bildas då snön smälter.

29


Kapitel 8

Rekommendationer Med ledning av de kunskaper vi fått i vårt forskningsarbete vid Luleå tekniska universitet vill vi lämna följande rekommendationer om snöhantering i kommunerna.

Snöhantering För att minimera miljöbelastningen under vinterperioden bör man eftersträva en helhetssyn på snöhanteringen. En sådan innefattar röjning, transport, snödeponering, smältvattnets avledande samt omhändertagande av sedimenten. Hänsyn måste därvid tas till snöns föroreningsinnehåll. Detta kan göras genom att dela in kommunens centrala delar i olika områden med hänsyn till snöns kvalitet. Indelningen kommer inte att vara konstant under hela vintern utan variera med tiden. En kommun kan t ex delas in i vita, grå och svarta zoner, där de vita zonerna representerar områden med ren snö under hela vintersäsongen, de svarta zonerna representerar smutsig snö under hela vintern och de grå har snö som är ren i början av vintern och smutsig i slutet. Denna indelning måste ske individuellt för varje enskild kommun, eftersom de lokala förutsättningarna varierar. Vid indelningen av staden i olika zoner ska således hänsyn tas till snöhanteringsstrategier, lokala förhållanden och källor till föroreningar.

Deponier Valet av deponering bör baseras på snöns kvalitet. Om snön delats in efter dess föroreningsinnehåll så kan den mindre förorenande snön tillåtas att deponeras på platser där dagvattenutsläpp tillåts, i vissa fall kan även deponering i vatten tillåtas. Den mer förorenade snön skall dock deponeras på land. Vid val av plats för deponin bör hänsyn tas till avrinningsförhållanden och markens beskaffenhet. Marken under snödeponin bör vara tät (lågpermeabel) så att inte smältvattnet infiltreras okontrollerat.

30


Smältvattnet Smältvatten från mindre förorenad snö, kan betraktas som dagvatten, och tillåtas att infiltrera i marken eller avrinna till närmaste (lämplig) recipient. Smältvatten från förorenad snö bör tas om hand på lämpligt sätt, det bör dock inte ledas till det kommunala reningsverket. Smältvattnet bör inte heller infiltreras i marken direkt utan föregående "behandling". Exempelvis kan smältvattnet ledas via gräsbeväxta diken, så att föroreningarna hinner avsättas och fångas upp. Andra metoder som reducerar en stor del av föroreningarna i smältvattnet är filtrering och sedimentering, eftersom den största delen av föroreningarna i snön är bundna till partiklar. För att reducera de lösta fraktionerna måste exempelvis någon form av fällning användas.

Sediment Sedimenten som finns kvar på ett deponiområde eller sopas upp på vägarna efter snösmältningen bör inte återanvändas utan att hänsyn tas till dess kvalitet. För att kunna återanvända sediment är det troligt att man måste göra någon form av uppdelning i en användbar respektive inte användbar fraktion. Denna uppdelning kan exempelvis ske genom siktning.

31


KOMMUNFORBUNDETS SKRIFTER

GATUTEKNIK ORGANISATION OCH ~~SVENSKA

EKONOMI

KOMMUNFÖRBUNDET

Dec

1998

Nedanstående titlar kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-709 59 80. Efter presentationen av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vid beställning av enstaka resp minst fem ex. Svenska Kommunförbundet ger ut en mängd skrifter om gatuteknik, gatuunderhåll, parkering m m. Senaste nytt finns alltid på Kommunförbunets webbplats www.svekom.se. Upphandling & konkurrens Beställarstrategier Denna bok i serien från Kommunförbundets samarbete med Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet, beskriver på ett mycket genomgripande sätt hur kommunen kan upprätthålla och stärka en fungerande konkurrenssituation. 7099-493-5 • 175/125 kr

Funktionella gator Det blir allt mer vanligt att kommunerna upphandlar drift och underhåll av gator & vägar och parker i konkurrens. Man ställs då inför andra problem än när man upphandlar nyanläggningsprojekt. Hur ska man formulera kraven på drift- och underhållsstandard. hur ska resultatet följas upp och kontrolleras. hur utformas ett förfrågningsunderlag, vilka kontraktsbestämmelser gäller? För att underlätta kommunernas arbete finns nu denna handledning, som innehåller en omfattande beskrivning av förfrågningsunderlag och övriga anbudshandlingar. Mallar kan hämtas gratis på Internet. 7099-522-2 • 450/375 kr

Externa resurser i kommunaltekniken En ny syn på hur konkurrensutsatt kommunernas tekniska verksamheter egentligen är. En

av bokens slutsatser är att det är viktigare att öka den verkliga konkurrensgraden inom redan konkurrensutsatta verksamheter. än att ytterligare öka marknadsgraden. 7099-331-9 • 150/125 kr

Funktionella parker Handledning för upphandling av drift- och underhållsentreprenader för parker, som innehåller en omfattande beskrivning av förfrågningsunderlag och övriga anbudshandlingar. Så långt som möjligt formuleras kraven på driftoch underhållsstandard som funktionskrav. En speciell finess med denna handledning är att standarden/funktionen för parkernas olika ytor och typer av vegetation beskrivs med en standardiserad fotolikare. Mallar kan hämtas gratis på Internet. 7099-452-8 • 450/375 kr

Hårda marknader Kommunernas tekniska förvaltningar utnyttjar i stor utsträckning resurser utanför den kommunala organisationen, s k externa resurser. Men det skiljer mycket mellan olika kommuner, och volymen anbudsupphandlad verksamhet är genomgående låg. Syftet med denna skrift är att fördjupa insikten i hur de kommunaltekniska förvaltningarna samspelar

med marknadsaktörerna. Skriften bygger på en studie av marknadsutnyttjandet inom kommunalteknisk verksamhet som Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet genomfört på uppdrag av Svenska Kommunförbundet. 7099-645-8 • 175/125 kr

Ljus över konkurrensen Trots att drift & underhåll av kommunens gator och vägar generellt blir billigare, ligger belysningskostnaderna kvar på samma höga nivå. I denna skrift ges uppmuntran och stöd till kommuner som vill konkurrensutsätta skötseln av gatubelysningen, och skapa sunda och affärsmässiga förhållanden mellan väghållare och eldistributör. 7099-521-4 • 175/125 kr

Rätt pris på asfalten Asfaltunderhållet kostar varje år kommunerna 850 miljoner kronor. Skriften är en redogörelse för prisbild och konkurrenssituation (eller snarare brist på konkurrenssituation) när det gäller entreprenader för asfaltbeläggningar. 7099-176-6 • 40 kr

Upphandling av avfallshämtning Två omständigheter har bidragit till att en ny mall för upphandling av avfallshämtning tagits fram i


samråd med RenhållningsverksFöreningen och Åkeriförbundet. För det första omfattas kommunerna nu av lagen om offentlig upphandling, och för det andra finns ett producentansvar för vissa restprodukter från varor och förpackningar. Mallen omfattar specialbestämmelser för hämtning av hushållsavfall, skrymmande avfall och slam, men kan även användas vid upphandling av hämtning av andra avfallsslag och återvinningsmaterial ur avfall. Den ger utrymme för lokala anpassningar av avfallshanteringen. Mallar kan beställas på diskett eller hämtas gratis på Internet. 7099-465-X • 275/225 kr

Upphandling av gatubelysning Drift och underhåll av gatubelysning kostar kommunerna omkring 900 miljoner kronor per år. Ungefär hälften går till köp av energi, medan andra hälften används för driftåtgärder och underhåll. Erfarenheter visar att det är möjligt att spara pengar genom att konkurrensutsätta driften och underhållet utan att försämra kvaliteten. Skriften innehåller mallar som kan användas när kommunerna upprättar förfrågningsunderlag. Mallarna är anpassade till AF AM 90 och finns i två varianter - en för generalentreprenader och en för totalentreprenader. Ett exempel på teknisk beskrivning för generalentreprenad bifogas. 7099-740-3 • 275/150 kr

Upphandling av skolskjutsar Handbok i upphandling av skolskjutsar, komplett med lagstiftning, mallar för annonser, förfrågningsunderlag och andra nödvändiga dokument. Hjälp att höja kvaliteten på upphandlingen med avseende på t ex affärsmässighet, säkerhetskrav och tillsyn. Mallar kan beställas på diskett eller hämtas gratis på Internet. 7099-420-6 • 250/175 kr

Parkering Boken om P Grundläggande kunskaper om gällande lagstiftning inom parkering, och om möjliga driftformer. Information även om tekniska lösningar, och resonemang kring etiska regler och policyfrågor. 7099-518-4 • 175/125 kr

Flyttning av fordon Fordon som parkerats eller övergivits på olämpliga platser måste ibland flyttas. Men beslut om flyttning innebär svåra överväganden. Handläggningen måste vila på strikt författningsenlig grund. Den kräver också förnuft och gott omdöme. Denna handbok baseras på de typfall som kan utgöra grund för flyttning, och är en god hjälp för handläggarna. 7099-310-6 • 150/125 kr

Parkering pi gatumark Se under rubriken Nyckeltal.

ParkeringstillsUnd för rörelsehindrade En fyllig handledning för alla led i hanteringen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade och för övervakning av efterlevnaden. Skriften riktar sig alltså till ledamöterna i beslutande nämnd, handläggare som bereder och administrerar tillståndsgivningen, gatukontorets personal, som svarar för parkeringsplanering och utmärkning, samt parkeringsvakter och polis, som övervakar efterlevnad och beivrar missbruk. 7099-602-4 • 175/125 kr

Beläggning Bära eller brista - T1llsUndsbedömning av asfaltbeläggningar Effektivt gatuunderhåll kräver god kunskap om gatornas tillstånd, både för gatunätet som helhet och för enskilda objekt. Nu finns ett bra hjälpmedel vid tillståndsbedömningen. Handboken Bära

eller brista innehåller beskrivningar och färgfoton på typiska skador i asfalten, dess troliga orsaker, och förslag till åtgärder. Dessutom ett standardiserat protokoll för klassificering av skadorna. 7099-148-0 • 125/100 kr

Förseglingshandbok Slam- och bindemedelsförsegling av gator och flygfält är en enkel och billig underhållsmetod som ger beläggningen längre liv. Tekniken kan användas på åldrade och vittrade, men i övrigt intakta massabeläggningar på lågtrafikerade ytor. Exempel på sådana ytor är flygfält, bostadsgator, gem-vägar, parkeringsytor och vägrenar. Förseglingshandboken är en hjälp åt beställare för att kunna planera underhållet av belagda vägar på ett effektivt sätt. 7099-610-5 • 175/125 kr Helgjutna lösningar Busshållplatser, bussgator, trafikljuskorsningar och industriplaner är exempel på utsatta ytor där spår och gropar orsakas av den tunga trafiken. Skadorna går ibland djupt ned ivägkroppen, och tvingar väghållaren till kostsamma underhållsåtgärder och reparationer. Betong är ett styvt material som med fördel kan användas som beläggningsmaterial på platser där asfalt inte håller måttet. Betongen blir lite dyrare att anlägga, men ger lägre kostnad i längden. Nya material och metoder underlättar arbetet och ger snyggare ytor. Skriften Helgjutna lösningar beskriver olika betongmaterial, och lämnar en rikligt i1lustrElfad redogörelse för lyckade exerY\pel från kommuner som satsat p~ betongbeläggning. 7099-380-7 • 195/150 kr


Helgjutna resultat Betong är ett miljövänligt och beständigt material som lämpar sig väl för användning i stadsmiljö. Platsgjuten betong lämpar sig särskilt väl för ytor som har problem med spårbildning från tung trafik. Betongen är beständig mot deformationer och bränslespill, och går dessutom numera att anlägga med mycket korta trafikavstängningar. Underhållet är minimalt. I denna rapport redovisas erfarenheten från cirka 300 busshållplatser, huvudsakligen platsgjutna, i sex svenska städer. Erfarenheterna har medfört att platsgjutna busshållplatser blivit ett naturligt val i dessa kommuner. I rapporten ges också förslag på konstruktiva utföranden som är baserade på nämnda erfarenheter. 7099-691-1 • 175/125 kr

I valet och kvalet - Handbok för val av beläggningsåtgärd Ger ett bra beslutsunderlag vid val av beläggningsåtgärd. Med ledning av tillståndsbedömning som gjorts med hjälp av handboken Bära eller brista kan man i en lathund finna lämplig åtgärd beroende på vilka funktionsegenskaper man prioriterar. 7099-353-X • 175/125 kr

sektion har utvecklats, prövats och utvärderats för norrländska förhållanden av Luleå tekniska universitet i samarbete med framför allt Haparanda och Luleå. Denna skrift beskriver arbetsgången för anläggandet aven sådan gata, från planering och projektering till drift och underhåll. Här presenteras också erfarenheterna från projekt i Haparanda och Luleå. 7099-707-1 • 150/95 kr

gått förlorad. I ett stort projekt har Kommunförbundet samlat forskare och specialister inom ergonomi och arbetsvetenskap, tillsammans med landets mest erfarna stensättare. Resultatet är Tillbaka till stenåldern, den första handboken i stensättning sedan 1928. Den kan användas vid utbildning av stensättare, och bidra till att rädda och utveckla ett ovärderligt hantverk. 7099-404-8 • 195/150 kr

På väg igen - Atervinning av asfalt

Vägen tillbaka

I stället för att slänga bort asfalt som man fräser upp vid gatuarbeten, kan man återanvända den, och därmed skapa ett kretslopp för beläggningsmaterialet.

I väghållningens kretslopp ingår kretsloppsanpassning som en naturlig och nödvändig del. Denna skrift visar hur man hanterar och lagrar "begagnade" asfaltmassor på ett ekologiskt och ekonomiskt riktigt sätt i väntan på att lämpliga objekt blir aktuella för att asfalten ska kunna återanvändas. 7099-720-9 • 75/50 kr

7099-388-2 • 150/125 kr

Rätt och slätt - stålannering mot tjälsprickor Tjälsprickor är ett välkänt problem. Ett sätt att hindra sprickorna att komma tillbaka år efter år är att armera asfalten på utsatta platser med stålnät. Ny teknik har gjort metoden mycket effektiv. Skriften beskriver stålarmering både i teori och praktik, och är en användbar handbok för väghållare som tröttnat på att laga tjälsprickor. 7099-552-4 • 175/125 kr

Norrländsk gatusektion

Stensäkert val

Tjälskador är ett stort problem för väghållare. I tätorterna är va-ledningar i gatorna en bidragande orsak till tjälproblemen. Dels kan ledningarna skapa ett ojämnt tjälförlopp och ge skador i vägkroppen. Dels kan tjällossningen ställa till problem för vattenavrinningen och medföra översvämningar. Sedan slutet av 7o.talet har man försökt utveckla en ny gatukonstruktion som löser dagvatten problemen och minska tjälskadorna. En sådan ny gatu-

Handbok för val av stenmaterial i beläggningsmassor, för optimal kvalitet till lägsta årskostnad. 7099-429-3 • 75/50 kr

Tillbaka till stenåldern Sten är det vackraste och mest naturliga materialet för beläggning av gator och torg. Men under 6o. och 7o.talens rekordår fanns det inte plats för något hantverk i gatubyggandet. Allt skulle gå fort, och stensättning ansågs föråldrat. När intresset för stensatta ytor nu återvänder, visar det sig att mycket av yrkeskompetensen

Drift & underhåll Bevare mig väl - Skyddsbehandling av betong Fukt och salt förstör våra broar och andra betongkonstruktioner. Stora dyrbara reparationer väntar om vi inte gör något. Att impregnera betongen mot fukt förhindrar eller fördröjer skadorna. Det är mångdubbelt dyrare att reparera en bro än att impregnera den för att slippa skador. En ny metod gör dessutom att impregneringen håller mycket länge och inte behöver förnyas. Klotter är också ett problem för betongen. Saneringen kan skada betongen och klotterskyddsmedel kan slå ut skyddet mot fukt. I den här skriften få du veta varför betongen skadas, hur betongen kan behandlas mot fukt och hur klotter kan bekämpas utan att betongen tar skada. 7099-637-7 • 175/125 kr


Bättre cykeldetektorer I takt med att cyklandet ökar växer behovet av förbättrad framkomlighet i trafiksignalanläggningarna. I signalanläggningar rned cykelbana måste cyklisten idag ofta stanna, trycka på en knapp och därefter invänta att det blir grönt. I signaIanläggningar där cyklisten är hänvisad till körbana är fordonsdetektorerna ofta så utformade eller illa underhållna att de inte fungerar för cyklar. Detta uppmuntrar till cyklande mot rött. Denna skrift innehåller ett underlag för el-teknisk projektering av trafiksignalanläggningar med krav på detektering av cyklar. Rekommendationer lämnas beträffande val av slingkonfigurationer och exempel ges på förstärkartyper. Rapporten behandlar också driftfrågor och riktar sig även till underhållspersonaI. 7099-569-9 • 175/125 kr

mätare kan användas för en effektiv packningskontroll. 7099-227-4 • 85/85 kr

Ledning för grävning I gator, vägar, gångbanor och parkmark finns ledningar av olika

slag. Det är viktigt att ha tillgång till ledningarna för underhåll, reparationer och utbyggnader. Samtidigt innebär arbeten med ledningarna risk för trafikstörningar, minskad framkomlighet och påverkan på vegetation. Det ställs också höga krav på återställningen efter arbetet. En gemensam syn hos alla berörda på hur arbetena ska bedrivas kan minska problemen. "Ledning för grävning" handlar om grävning i allmän mark från det första planeringsstadiet tills gatan eller marken är återställd. Den belyser problemen kring ledningsarbeten och ger vägledning om hur man ska minska dem. 7099-701-2 • 95/75 kr

Det kommunala undemållsberget Läckande ledningar, hål i gatorna, klassrurn där taken rasar in ... Hur är det egentligen ställt med kommunernas infrastruktur? Den här rapportserien slog hål på många myter när den kom 1991, och utgör fortfarande en utomordentlig källa för dem som söker kunskap om det kommunala underhållsbehovet. Rapport l, gator & vägar 7099-149-9 • 70/50 kr Rapport 4, vatten & avlopp 7099-164-2 • 90/70 kr

lsotopmätare för packningskontroll Ett stort problem för gatuunderhållet i många kommuner är att de många grävningrna ger upphov till kortare livslängd och ökade underhållskostnader. Ett avgörande problem vid återställandet efter grävningar är packningen. Dålig packning kan ge svåra skador i form av sättningar. I den här skriften beskrivs hur isotop-

Miljöanpassad gatuskötsel Den första samlade informationen om vilka åtgärder som genomförts för att minska miljöpåverkan i den kommunala väghållningen. Skriften beskriver vilka nya möjligheter som finns att göra verksamheten ännu mer miljöanpassad. 7099-496-X • 175/150 kr

Nolltillväxten - Förebygg ogräset på hårda ytor Nya metoder och utrustningar har introducerats som alternativ till den kemiska ogräsbekämpning· en, men det är tveksamt om det någonsin kan presenteras en me· tod som kan lösa ogräsproblemet med samma resultat som de tidi· gare tillåtna bekämpningsmed· len. En konsekvens är att det blivit absolut nödvändigt att förebyg· ga ogräsproblemen redan vid projektering och anläggning, och det är detta som Nolltillväxten hand·

lar om. Skriften presenterar olika möjligheter att förebygga ogräsproblemen. I vissa fall är erfarenheterna mångåriga och väldokumenterade, medan det i andra handlar om tänkbara möjligheter för framtiden. 7099-574-5 • 250/150 kr

Skönheten och oljudet Denna handbok beskriver uppkomsten och spridningen av tra· fikbuller, och behandlar olika metoder att dämpa bullret. Stor vikt läggs på de möjligheter som finns att redan på planeringsstadiet eller med planeringsmedel begränsa bullerstörningarna. Vägtrafiken är den bullerkälla som berör flest människor i Sverige varför handboken till största delen handlar om detta trafikslag. Buller från spårburen trafik kan till stor del behandlas lika som vägtrafikbuller medan buller från flygtrafik kräver delvis andra åtgärdsprinciper. Även de estetiska frågorna behandlas, och handboken innehåller fotografier på en stor mängd utförda bullerskydd. Handboken kan utgöra ett bra underlag för att diskutera estetiken vid planeringen av trafikleder, byggnader och bullerskydd. 7099-724-1 • 275/175 kr Slingriga detektorer Kvalitetssäkring av slingdetektorer för trafiksignaler (speciellt utarbetat detektorprotokoll med· följer), och erfarenheter av nya metoder att lägga slingorna för bästa livslängd. 7099-460-9 • 95/75 kr

S1urry Seal - S1amförsegling Asfalten på lågtrafikerade gator bryts ned av ålder snarare än av trafik. Slurry Seal, eller sIamförsegling, är en ekonomisk metod för att underhålla sådana asfaltbeläggningar. Tekniken har an· vänts länge utomlands, men har nu börjat bli vanlig även i Sverige.


Skriften informerar om vad tekniken innebär, och ger praktiska råd för upphandling.

och utökats bl a med avseende på nya ordningslagen. 7099-498-6 • 195/150 kr

7099-290-8 • 60/60 kr

Belysning Saltstryparen Mindre vägsalt betyder mindre slask och smuts, mindre rost på bilarna, bättre miljö för gatuträden, minskade skador på broar och stolpar. I skriften Salts tryparen beskrivs hur saltanvändningen kan minskas dramatiskt utan att man äventyrar trafiksäkerheten. Saltstryparen vänder sig till alla som är intresserade av minskad saltanvändning - politiker såväl som arbetare i snösvängen. 7099-173-1 • 75/50 kr Ubnärtd!

Tydlig utmärkning och säkra skyddsanordningar vid arbetsplatsen är viktiga medel för att undvika olyckor vid gatuarbeten. Handboken Utmärkt! innehåller en mängd praktiska exempel på hur olika gatuarbeten kan skyltas. Dessutom diskuteras planering av arbetet och de formella beslut som krävs för vissa vägmärken. Boken är utmärkt både på konoret och ute på arbetsplatsen. Det finns kommuner som skaffar ett ex till varje arbetsfordon . 7099-626-1 • 150/125 kr

Väghållningens juridik (Ny reviderad upplaga hösten 95)

En tant snubblar på en slang och bryter benet. En bil slår sönder ett hjul när den kör ned i en grop i gatan. Sjukhuset kräver att kommunen sköter renhållningen på deras mark. Den här typen av juridiska problem brottas kommuner och andra väghållare ständigt med. Väghållningens juridik är handboken som kommer till undsättning. Med ett stort antal exempel och rättsfall redogörs för väghållarens ansvar i denna färska tredje upplaga som reviderats

Ljusa ideer - Gatubelysning till lägre kostnad Det finns många sätt att göra gatubelysningen effektivare utan att kvaliteten märkbart sänks. Man kan också se över ambitionsnivån - är det självklart att alltid ha ljust utomhus? Var skulle man kunna släcka? Och om det ska släckas, vilka trafikanter ska" offras "? Ljusa ideer riktar sig till alla som har att göra med kommunens gatubelysning, från politiker till servicetekniker. 7099-153-7 • 95/75 kr

Ljus över konkurrensen Se rubriken Upphandling & konkurrens.

Farligt nära Om farliga stolpar. Se rubriken Trafiksäkerhet.

REBEl 91 - Tekniska beskrivningar för vägbelysning Tillsammans med Vägverket har Kommunförbundet utarbetat de här nya beskrivningarna för anordnande, drift och underhåll av gatubelysning. Del 1, Grundläggande principer 7099-166-9 • 90/70 kr Del 2, Planering och projektering 7099-437-4 • 350/250 kr Del 3, Drift och underhåll 7099-225-8 • 50/50 kr

Upphandling av gatubelysning Se rubriken Upphandling & Konkurrens.

Materialadministration Effektiva maskiner En praktisk handbok i effektivare maskinförsörjning, på alla de tre nivåerna systemutformning, planering och operativa uppgifter. 7099-433-1 • 150/125 kr

Fordons- och maskinkalkylering En enkel och ändamålsenlig metod för att ta fram ekonomiska kalkyler vid anskaffningar av fordon och anläggningsmaskiner. Metoden kan också användas vid val mellan egen regi och entreprenad. Skriften innehåller ett specialutvecklat kalkylblad som underlättar arbetet med investeringskalkylen. 7099-185-5 • 85/50 kr

Fömdsrationalisering En handbok i effektivare kommunal förrådshantering. 7099-012-3 • 100/75kr

Hoppfulla transporter Effektiv materialadministration är en självklarhet i näringslivet. Kommuner och landsting däremot, har i allmänhet gjort väldigt lite för att utveckla transportfunktionerna. Hoppfulla transporter är en handbok i effektivare kommunal transportverksamhet. Den är utformad som både idegivare och konkret hjälpmedel. 7099-163-4 • 95/75 kr

Trafiksäkerhet .. .det finns bara dåliga kläder kommunen planerar för ökad och säkrare cykeltrafik På 50-talet cyklade man mer än fem gånger mer än idag. Nu tar man bilen tio gånger så ofta. Samhällets krav på trafiksäkerhet och god miljö ökar. Med nuläget och förväntningarna på framtiden som utgångspunkt kan vi påverka förutsättningarna för samhällets och trafikens fortsatta utveckling. Ett av flera medel att göra framtidens trafik mer miljövänlig är att öka andelen cyklar i trafiken, vilket också har stor betydelse för folkhälsan. Skriften beskriver möjligheterna att öka cyklandet och redovisar teknik och tänkbara åtgärder för att minska olycksriskerna. 7099-746-2·175/125 kr


Farligt nära

En vanlig trafikolycka - någon kör av vägen. Står det en stolpe, ett träd eller något annat fast hinder just där bilen hamnar kan avkörningen få katastrofala följder. Ska det behöva vara så? Kan vi göra något åt det? Stolpar behövs, och vi vill inte hugga ned våra träd. Men måste de innebära fara för livet? Denna skrift redovisar resultatet aven underökning om vad som kan göras för att en avkörning inte ska behöva få så allvarliga följder. Skriften diskuterar hur man kan prioritera insatserna. Eftersom det finns omkring en miljon belysningsstolpar i kommunerna är det ekonomiskt omöjligt att byta ut dem alla, utan man får börja där riskerna är störst. 7099-671-7 • 175/125 kr Gator för alla

För att människor med rörelsehinder av olika slag - även sådana som beror på t ex låg eller hög ålder - ska kunna ta sig fram på egen hand, är det viktigt att gatumiljön och trafiksystemet tar hänsyn till deras respektive funktionsnedsättningar. En gemensam grundsyn mellan brukare, planerare, beslutsfattare, byggare och väghållare är nyckeln till ett framgångsrikt arbete för att ge bättre gåytor för alla. Gator för alla är ett förträffligt hjälpmedel för att bygga, möblera och bibehålla gaturummet i ett sådant skick att alla kan utnyttja det. Skriften kan användas både som råd och anvisning om hur tekniska problem kan lösas, och som gemensam plattform för brukare och beslutsfattare. 7099-202-9 • 150/125 kr Gatuunderflåll för äldre

Hög standard på gatuunderhållet är en förutsättning för att många äldre ska kunna lämna bostaden

utan att göra illa sig. Den här videon handlar om de speciella krav som det ökande antalet äldre i samhället ställer på gångbaneskötseln. Agneta Ståhl medverkar. 7099-428-5 • 100 kr Sänkt pris Lugna gatan!

Lugna gatan! beskriver en planeringsprocess för förnyelse av stadens blandtrafikgator. Processen ska främja en planering som tillgodoser dagens anspråk på trafiksäkerhet, trygghet, låga bullernivåer och god luftkvalitet, och som också tillgodoser olika trafikantkategoriers behov av tillgänglighet och framkomlighet på rimlig nivå. LG lyfter fram önskemålen om att bevara och återskapa historiskt eller stadsbildsmässigt värdefulla gatumiljöer samt att försköna stadens gaturum och ge dem identitet och karaktär. Dessutom ska information, delaktighet och medinflytande för alla berörda främjas. Processen säkerställer att kvalitetskraven tillgodoses i lösningar som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och innebär god resurshushållning. 7099-719-5 • 195/125 kr Möblering av gaturummet

Många olika intressen slåss om att få utnyttja gaturummet. Resultatet blir inte alltid så lyckat. Möblering av gaturummet ser gatans möbler med fotgängares och cyklisters ögon. Allt fler föremål placeras på gång- och cykelytorna, och ibland kan de utgöra både ett besvär och en fara för de oskyddade trafikanterna. Skriften kan användas som handbok när man utformar och prioriterar bland gång- och cykelytornas möbler. 7099-405-6 • 150/125 kr

På rätt plats Våra gator, gångbanor, torg och parker används till mycket annat

än det de från början upplåtits till. Trafikanterna får allt oftare försöka samsas med t ex reklamskyltar, försäljare, uteserveringar och containrar. På rätt plats vill ge kommunen stöd i arbetet med att förbättra upplåtelserna, bl a mot bakgrund av ny lagstiftning. En praktisk beskrivning hur kommunen kan utforma en upplåtelsepolicy ingår, liksom all relevant lagtext. 7099-406-4 • 150/125 kr SÄTlK - Metodbok

En handbok i hur man kan ta itu med den lokala trafiksäkerheten. Metodboken har utvecklats på basis av de senaste rönen inom metodutveckling, och har också dragit lärdom av praktiska erfarenheter i landets kommuner. Skriften är sprängfylld med ideer, uppslag och detaljerade metodbeskrivningar för dem som ansvarar för kommunernas trafiksäkerhetsarbete . 7099-244-4 • 150/125 kr SÄTlK - Atgärdskatalog

2:a reviderade upplagan. Oklarhet råder ofta om vilka lokala trafiksäkerhetsåtgärder som är lämpliga i olika fall. Ibland är man inte ens klar över vad åtgärden syftar till - vill man sänka hastigheterna, dämpa bullret eller skärpa uppmärksamheten vid en särskilt kritisk plats? Ätgärdskatalogen förklarar på ett tydligt och praktiskt sätt ett drygt trettiotal åtgärder som kan vara lämpliga i det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Detta är en omarbetad och utökad upplaga av den tidigare skriften med samma namn. 7099-563-X • 195/125 kr

Ekonomi - Management Dela på notan

Det finns en stark efterfrågan på att rusta upp och försköna gatu-


miljön i våra städer. Samtidigt har kommunerna små möjligheter att klara detta i den takt som företag och medborgare önskar. I städernas centrala delar eller i andra centrumområden är det dock ofta möjligt att hitta samfinansieringslösningar. Fastighetsägare och näringsidkare har ett eget ekonomiskt intresse av att gatumiljön blir attraktiv och estetiskt tilltalande. Det kan bidra till att öka handels omsättning och fastigheternas värde. Syftet med denna ideskrift är att sprida erfarenheter från samfinansiering av gatuarbeten i kommunerna. I boken beskrivs ett antal goda exempel.

799-734-9' 175/125 Kontoplan för kommunal väghållning Reviderad kontoplan från 1994 med praktiskt utvik för snabb kontering. 7099-358-0 • 85/70 kr Kritik på teknik Kundenkäter 1998 Våren 1998 genomfördes kundenkäter i 51 kommuner för att ta reda på vad medborgarna tycker om den tekniska servicen i kommunen, alltså gator, parker, vatten & avlopp samt sophämtning. Kritik på teknik ger en överskådligjämförande redovisning av enkätsvaren och kan vara till vägledning när tekniska kontor eller entreprenörer prioriterar i verksamheten. 7099-752-7 • 125/75 kr Kritik på teknik Kundenkäter 1995

7099-528-1 • 125/75 kr Ledning för att styra Ledning för att styra var tänkt som en ideskrift om målstyrning i kommunaltekniken, men kom att beskriva alla de nya styr- och ledningsformer som diskuteras i kommunerna. Med praktiska exempel på hur politiker och an-

ställda arbetar med ledningsfrågor inom kommunaltekniken, är Ledning för att styra en ound· gänglig bok, en guldgruva för alla som är intresserade av kommunalt förnyelsearbete. 7099-252-5 • 150/125 kr

demokratins organisation i Tyskland, Frankrike, England, Wales och Sverige. Boken är en utmärkt översikt inte bara för den kommunaltekniskt intresserade, utan för alla som vill veta mer om europafrågor. 7099-308-4 • 150/125 kr

Resultabnått Denna bok i serien från Kom· munförbundets samarbete med Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet, ger en bild av hur man utformar och använ· der mått för prioriteringar i kom· munal verksamhet. 7099-490-0 • 175/125 kr Resultatansvar på olika vis Vilka intentioner ligger bakom införandet av resultatansvar i kommunaltekniken, och hur har den verkliga tillämpningen av resultatansvaret kommit att utformas? Svaren finns i denna skrift som bygger på djupstudier i tre kommuner. Skriften är ännu ett resultat av Kommunförbundets samarbete med Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds Universitet. 7099-531-1 • 175/125 kr

Tjäna på kvalitet Kvalitet i stället för kvantitet har blivit ett nyckelord även i kommunalteknisk verksamhet. Att hålla rätt kvalitet är numera en nödvändighet, inte minst med tanke på den nya konkurrenssituationen. I Tjäna på kvalitet ges tips och ideer om hur den tekniska förvaltningen utvecklar sitt kvalitetsmedvetande. Exempel från kvalitetsarbetet i Sundsvall och Göteborg. 7099-143-X • 75/50 kr

Nyckeltal Kommunernas parker En samlad bild av kommunernas parkskötsel. Redovisningen baseras på enkätsvar som kommunerna lämnat om föregående års kostnader. 1998 års utgåva med siffror för 1997. 7099-737-3 • 250/195 kr

Släpp fram ideerna Inom industrin är förslagsverksamheten en självklarhet. men inom offentlig verksamhet för den tyvärr en tynande tillvaro. Det är synd, för de offentliganställda är naturligtvis lika kreativa som de privatanställda. Skriften Släpp fram ideerna är en av flera aktiviteter för att utveckla kommunernas förslagsverksamhet. Parallellt ges också varje år ut en Idekatalog med belönade förslag från landets gatukontor. 7099-399-8 • 75/50 kr Idekatalog 1998:

7099-733-0 • 50/35 kr Teknisk service i Europa En kartläggning av kommunalteknikens och den lokala

Kommunernas väghållning Standardverket med jämförelsetal från den kommunala väghållningen. Presenteras vid Kommunförbundets Gatudriftdag varje höst. 1998 års utgåva med siffror för 1997. 7099-742-X • 250/195 kr Parkering på gatumark I denna rapport lämnas en samlad statistik över parkeringen på gatumark i Sveriges kommuner. Bland annat redovisas antalet parkeringsvakter samt vilka parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter som tas ut för olika ty· per av överträdelser. Uppgifterna i rapporten avser i huvudsak förhållandena den 1.1.98. 7099-723-3 • 125/75 kr


Stadens sno ••

SNÖNS PÅVERKAN PÅ MIUÖ, EKONOMI OCH VÄLBEFINNANDE I VÅRA TÄTORTER

Hur smutsig är snön i våra tätorter? Vart tar föroreningarna vägen? Hur påverkas miljön? Vid avdelningen för va-teknik, Luleå tekniska universitet, har det under flera års tid pågått forskning med inriktning på snö i tätorter. Man har bland annat studerat vilka föroreningar som finns i den snö som deponeras på snötippar och vad smältvattnet från dessa innehåller. Resultatet av undersökningarna har blivit en doktorsavhandling "Snow Quaiity in Urban Areas" av Maria Viklander. Eftersom resultaten bedöms vara intressanta för kommunerna har Maria Viklander gjort en sammanfattning av sitt arbete i denna skrift. Tanken är att vi med en ökad kunskap om vad snön innehåller kan utarbeta strategier för snöhanteringen som tar hänsyn till såväl röjning och transporter som miljö och ekonomi. Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-7095980. ISBN 91-7099-769-1

~~SVENSKA

KOMMUNFÖRBUNDET

7099 769 1  

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-769-1.pdf

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you