Page 1

Utveckling av Fastighetsfรถretagande

i Offentlig Sektor


Kretsloppsanpassad fastighetsfรถrvaltning

Kretsloppsanpassad fastighetsfรถrvaltning


@

Svenska Kommunfรถrbundet

Adress: 11882 STOCKHOLM,

1997 tfn 08-7724100

E-post: fastighet@svekom.se Webbplats:

www.svekom.se

ISBN: 91-7099-630-X Text: Nikolaj Tolstoy, Per Olof Carlson och Marie Westin, Jacobson Layout och omslagsfoto: Form och produktion: Tryck: Katarina Distributรถr:

Per Mellberg/P&DeSIGN Bjรถrn C Hรฅrdstedt

Tryck AB, Stockholm

Kommentus

fรถrlag, tfn 08-709 59 90

& Widmark


Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltn

ing

Förord

ledningen hör frågeformulär. Genom att besvara frågorna fås resultatet i form aven s k miljöros som snabbt ger en översikt av hur förvaltningen ligger till med avseende på de nio miljöaspekterna samt miljöledning. Utifrån miljörosen kan man sedan sätta upp egna mål för arbetet med att miljöanpassa fastighetsförvaltningen. Målen kan åskådliggöras i en s k kompassros.

Att värna om den yttre miljön och att anpassa oss till ett mer långsiktigt ekologiskt hållbart samhälle diskuteras idag flitigt. Ä ven byggoch förvaltningsbranschen måste ta sitt ansvar. Detta har bl a kommit till uttryck i Byggbranschens Kretsloppsråd och de miljöåtaganden som branschen frivilligt satt upp. Att bygga, förvalta och riva (demontera) mer miljöanpassat kommer att bli allt viktigare i framtiden. Den längsta perioden i en byggnads livscykel är förvaltningsfasen. Därför har UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor) genom ett utvecklingsprojekt tagit fram ett verktyg för egenkontroll av hur väl miljöanpassad fastighetsförvaltningen är i den egna organisationen på objekts- eller beståndsnivå. Utifrån den egna situationen ges tips och råd om hur man kan ta sig från en sämre s k miljöklass till en bättre.

För innehållet i skriften svarar Nikolaj Tolstoy, Per Olof Carlson och Marie Westin på AB Jacobson & Widmark. Till sin hjälp har de haft en styrgrupp som bestått av Gunder Häggström, Borlänge kom mun; Gösta Klingensjö och Ulf Tomner, Fortifikationsverket, Alf Wendel, Malmö Kyrkliga Samfällighet; Anders Lindberg, Locum AB; Maarit Seppälä, Stockholms Stad, Anders Ahlberg och Jari Lalli, Statens Fastighetsverk, C-J Kindgren, Försvarsmakten, Roger Lundmark, Norrlands Universitetssjukhus och AnnaCarin Grandin, Kommunförbundet. Kommunförbundet har fungerat som projektansvarigt kansli.

Detta hjälpmedel för egenkontroll innehåller 9 stycken miljöaspekter med beskrivning av olika ambitionsnivåer för miljöanpassning av fastighetsförvaltning samt ett avsnitt om miljöledning. Till de olika miljöaspekterna samt miljö-

Stockholm i maj 1997

3


fastighetsförva Itn ing

Kretsloppsanpassad

Innehåll Förord

5

Inledning

7

Läsanvisning

8

Begre pp

10

Miljöarbetet - en bakgrund

11

Miljöled ning

15

Miljöaspekter

19

Användning av miljöaspekterna Energi - uppvärmning Energi - el Vatten Möjlighet till källsortering av det dagliga avfallet Restprodukthantering vid ändring, underhåll och drift Möjlighet till återanvändning och materialåtervinning Miljöstörande ämnen Miljömärkning Kemikalieanvändning vid drift och underhåll

19 19 22 24 26 30 33 34 36 38

Litteratur

40

Bilagor

43

4


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

ing

Inledning

fastighetsförvaltningsskedet. Skriften är tänkt att vara ett hjälpmedel för att komma igång med miljöarbetet och ta ett första steg mot en mer miljöanpassad fastighetsförvaltning.

Samverkansgruppen för Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS) har tidigare givit ut skriften Miljöanpassat fastighetsföretagande - en förstudie. Skriften ger en översiktlig kunskapssam manställning av hur långt det yttre miljöarbetet har kom mit inom bygg- och förvaltningsbranschen. Utifrån översikten anges var eventuella kunskapsbrister inom offentligt fastighetsföretagande är som störst. Författarna pekar på att de största bristerna finns inom fastighetsförvaltningsområdet. De föreslår bl a att en manual för mer miljöanpassad förvaltning tas fram. Med anledning av detta har UFOS genomfört utvecklingsprojektet Miljöanpassad fastighetsförvaltning med målsä ttningen:

Skriftens målgrupp är huvudsakligen fastighetsförvaltare, inköpare och driftspersonal eftersom det är dessa som aktivt kan påverka miljöanpassningen under fastighetsförvaltningsskedet. Kapitlet om miljöledningssystem vänder sig dock i större utsträckning till fastighetsföretagets ledningspersonal. Projektet har avgränsats till att behandla miljöledning och de 9 miljöaspekter som, av styrgruppen i detta projekt, bedöms ha störst inverkan på fastigheternas påverkan på den yttre miljön. I det egna miljöarbetet kan man mycket väl lägga till ytterligare miljöaspekter som man vet har stora miljöförbättrande effekter i förvaltningsskedet. Den egna situationen kan också göra att vissa miljöaspekter som beskrivs här inte är relevanta, varför de kan utgå. Eftersom utvecklingen inom miljöområdet går fort finns det risk för att fakta om här beskrivna miljöaspekter blir föråldrade relativt snart. Detta får dock inte hindra att miljöarbetet påbörjas med full kraft.

att öka miljötänkandet inom offentligt fastighetsföretagande och ta fram ett verktyg för egen kontroll och kvalitetssäkring så att det blir lättare att komma igång med ett dagligt miljöarbete och att tillgodose kundernas krav på miljöanpassad fastighetsförvaltning

Resultatet av utvecklingsprojektet är denna ideskrift med olika verktyg - miljöaspekter, checklistor och miljöros - för egenkontroll och kvalitetssäkring av det yttre miljöarbetet under det längsta skedet aven byggnads livscykel, d v s

5


fastighetsförva Itn ing

Kretsloppsanpassad

Så här anvä

du skriften:

Skriften är i första

Resurshushållning

hand tänkt a tt vara ett hjälpmedel

är en mycket viktig del i

den kretsloppsanpassade

för

fastighetsförvaltning-

en. Energianvändningen

att bedöma

hur mil-

jöanpassad

fastig-

för uppvärmning

byggnaden

och varmvatten,

ventilation,

och belysning

samt vattenanvänd-

hetsförval tningen

ning är några miljöaspekter

är inom den egna

ha kontroll över.

organisa tionen, på beståndsjektsnivå,

I denna ideskrift

eller ob-

som är.viktiga

har vi valt att koncen tre ra oss

och att ge

• Miljöaspekt

nr 1: Energi - uppvärmning

miljöklass

• Miljöaspekt

nr 2: Energi - el

• Miljöaspekt

nr 3: Vatten

till en bättre.

21, Kretsloppsproposi

som t ex Agenda

tionen, Kretsloppsdelega-

tionen och Byggsektorns

Kretsloppsråd

vilka lagar och förordningar

Restprodukthantering.

samt

som omfattar

att

på:

tips och råd om hur du tar dig från en sämre

Om du är osäker på begrepp

av

kylproduktion,

tera restprodukter

den

re. Miljöfarliga

Att källsortera miljövänligt

och han-

blir allt viktiga-

ämnen som finns inbyggda

i

yttre miljön, kan du börja med att läsa det inle-

äldre hus måste tas om hand vid ombyggnad.

dande kapitlet,

Mängden

Miljöarbetet

Efter det inledande om miljöledning

kapitlet

- en bakgrund.

minskas

kom mer ett avsnitt

kraftigt. År 2000 bör högst hälften av

bygg- och rivningsavfallet

för ett fastighetsförvaltande

företag med konkreta

avfall som går till deponi måste

exempel på miljöpolicy,

miljörnål och miljöledningsprogram.

deponeras

enligt

byggbranschens

gemensam

kretsloppsrådet,

d v s minst hälften av avfallet

ma åtagande

i

skall tas tillvara genom återanvändning, Efter dessa två kapitel

följer fakta och check-

listor för 9 stycken miljöaspekter

med beskriv-

ning av olika ambitionsnivåer

för miljöanpass-

ning av fastighetsförvaltningen.

Aspekterna

yttre miljö, d v s de be-

handlar

av ändliga resurser

användning

ämnen samt hantering

är uppdelade

i 3 huvud-

- energi och vatten

(3 st

tillbyggnad

• Miljöaspekt

nr 5: Restprodukthantering

ändring,

och drift

underhåll

(2 st miljöaspekter)

samt underhåll

vid

vid ny-, om- och tillbyggnad

ett miljörnedvetet vid reparationer,

till källsorte-

kan man med stöd aven miljövärdering

miljöaspekter)

• Materialval

finns med i denna ide-

• Miljöaspekt nr 4: Möjlighet ring av det dagliga avfallet

Vid materialval

• Restprodukthantering

för

som rör

och

av restpro-

ornråden: • Resurshushållning

styrmedel

målen. Två miljöaspekter

restprodukthantering

mateNya skat-

skrift:

dukter. De 9 miljöaspekterna

eller energiutvinning.

ter och lagar är myndigheternas att uppnå

är

valda inom området miljöfarliga

riaiåtervinning

som en omfattande

ny- om- och (4 st miljö-

aspekter)

6

val. Miljövärdering livscykelvärdering

göra kan göras eller

mer förenklat

där vissa miljöaspekter

värderas.

Miljöaspekter

som valts i denna skrift är:


Kretsloppsanpassad fastighetsförva Itn i ng

Andra lagar, förordningar, kungörelser och föreskrifter som är av intresse för den miljöintresserade förvaltaren: Arbetsmiljöiagen Förordningarna om • bekämpningsmedel (1985:836) • farligt avfall (1996:971) • HFC (1995:555) • kadmium (1985:839) • miljöfarliga batterier (1989:974) • motorbensin (1985:838) • PCS m m (1985:837) • producentansvar för returpapper (1994:1205) • producentansvar för förpackningar (1994:1235) • producentansvar för däck (1994:1236) • vissa hälso- och miljöfarliga produkter m m (1985:840) • vissa klorerade lösningsmedel(1991:1289) • vissa kvicksilverhaltiga varor (1991:1290) • ämnen som bryter ner ozonskiktet (1995:636)

Kungörelserna med före krifter om • brandsläckningsanordningar med halon m m (SNFS 1993:7) • kyl och värmepumpsanläggningar med CFC-köldmedier m m (SNFS 1992:16) Kemikalieinspektionens föreskrifter om • anmälan till produktregistret (KIFS 1986:2) • formaldehyd i träbaserade skivor (KIFS 1989:5) • förpackningar och om förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter (KIFS 1987:4) • klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12) • tillståndskrav för livsfarliga och mycket f rlig k misk produkter (KIFS 1986:5) • träskyddsbehandlat virke (KIFS 1990:10) • varuinformationsblad (KIFS 1994:13)

Miljövårdsberedningen På första sidan i miljövårdsberedningens delbetänkande Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen står det att "Sverige skall

fortsätta integrera miljöarbetet utifrån sin policy. I uppdraget bör även ingå att redovisa om de miljöanpassat sin upphandling, vilka svårigheter de stött på och förslag till lösningar.

vara en pådrivande kraft och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle". Vidare fastslås att varje statlig myndighet bör ha ett generellt miljöansvar inskrivet i sin instruktion. För budgetåret 1997 bör några myndigheter få i uppdrag att göra en miljöutredning, fastställa en miljöpolicy samt ta fram en plan för att

Miljövårdsberedningen påpekar att statliga myndigheter bör redovisa resultatet av sitt miljöarbete i årsredovisningen och att detta bör granskas i en miljörevision. En förutsättning för att lyckas med integreringen är att högsta ledningen bestämt sig för att genomföra den.

Högsta ledningens engagemang

Förbättrande åtgärder

Uppföljning eller miljörevision (Hur blev det?)

Miljöpolicy (Hur ska vi arbeta?)

Regelbunden miljörevision

Organisation och fördelning av ansvar och befogenheter

Miljöutredning (Var finns våra miljöproblem?)

Miljömål (Vad ska vi uppnå?)

Miljöledningsprogram (Hur ska det gå till?)

12

Figur 1. En grundmodell (från Miljövårdsberedningen) för att integrera miljöarbetet. Det är viktigt att modellen inte ses som ett steg för steg-förfarande i vilket det ena momentet tar vid först när det föregående är avslutat. l själva verket löper flera moment parallellt. T ex ingår utbildning och kompetensutveckling i organisationssteget men denna process startar redan under arbetet med miljöutredningen och vid framtagandet och förankringen av miljöpolicyn. Själva utförandet sker i det ordinarie arbetet.


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

ing

ning Ett överlevnadsvillkor för offentligt fastighetsföretagande

Miljöfrågorna har fått en allt större roll i samhällsutvecklingen. Detta medför att miljökrav riktas mot företag och verksamheter från fler håll än tidigare. Miljöarbetet för offentligt fastighetsföretagande är viktigt för att visa trovärdighet gentemot samhälle och kunder. Offentliga fastighetsföretag är en stödfunktion till kärnverksamheterna - kunderna. Många kärnverksamheter ställer redan idag krav på miljöanpassning såväl i sin egen verksamhet som på fastighetsförvaltningen. Detta kommer med stor sannolikhet att bli vanligare i takt med ökad kunskap hos kunderna. Offentligt fastighetsföretagande bör befinna sig i främsta ledet för att kunna svara upp mot dessa krav. Miljöproblemen i Sverige har dessutom ändrat karaktär. Från början var problemen främst orsakade av större punktkällor. Det var lokala miljöproblem som kunde åtgärdas med krav på reningsutrustning och processändringar. Nu är källorna till utsläppen många och mindre. Produkter och varor utgör mer betydelsefulla källor till spridning av förorenande ämnen. Orsakerna till miljöproblemen är i stor utsträckning invävda i samhällsstrukturen, vilket ställer krav på nya åtgärdsstrategier och styrmedel. Genomgripande förändringar kommer att krävas för att genomföra en miljöanpassning av hela samhället. Miljöhänsyn måste komma in mycket tidigare i alla beslutsprocesser och integreras i den dagliga verksamheten.

• lägger fast tydliga riktlinjer och mål • klargör ansvarsförhållanden • inför rutiner för uppföljning och redovisning Detta kan man åstadkomma genom att införa ett miljöledningssystem. Ett sådant syftar till ständiga förbättringar av miljöarbetet och kompletterar därmed de minimikrav som samhället ställer i lagar och föreskrifter. Att införa ett miljöledningssystem handlar i stor utsträckning om att förändra attityder till och värderingar av arbete och miljö. För att lyckas måste därför miljöarbetet vara väl förankrat genom hela verksamhetens organisation. Arbetet med att införa ett miljöledningssystem kan ses som en intern process i ständig förändring. Om man har behov av att utåt visa att man bedriver ett aktivt och seriöst miljöarbete och har ett miljöledningssystem kan man t ex • berätta om miljöarbetet i en separat skrift

Den nya strategin innebär att miljöarbetet går alltmer från krav och kontroll utifrån samhället till målstyrning inifrån verksamheten. Miljöfrågorna är numera en strategisk fråga för ledningen och är på väg att integreras i verksamheternas organisation och dagliga arbete.

• redovisa extern eller intern miljörevision i sin årsredovisning • låta arbetet granskas enligt något etablerat miljöledningssystem, t ex EMAS (Eco Management and Audit Scheme) eller ISO 14000-serien Environmental Management Systems

Miljöarbetet underlättas om det organiseras på ett lämpligt sätt genom att man

13


Kretsloppsanpassad

Miljöledningssystem kan godkännas (EMAS) eller certifieras (ISO).

Miljöpolicy Miljöpolicyn skall peka u t den övergripande inriktningen, slå fast de principer som skall gälla och tydliggöra förvaltningens inställning till miljöarbetet. Miljöpolicyn skall innefatta ett åtagande att ständigt genomföra förbättringar och att följa tillämplig miljölagstiftning.

Det finns flera fördelar med att införa ett miljöledningssystem: • Bättre överblick påverkan

över verksamhetens

• Lättare att kontrollera påverkan • Bättre styrning och energi

och begränsa

av användningen

• Effektivare

miljö-

Exempel på formuleringar som kan ingå i en miljöpolicy: • Vår miljöpolicy

avfall

inom för-

val tningen. • Miljölagstiftningen krav.

av miljöinvesteringar

• Lägre totala kostnader

skall förstås och upprätt-

hållas av samtliga medarbetare

restprodukter

planering

• Ändamålsnytta

miljö-

av råvaror

• Mindre slöseri och mindre mängder och miljöfarliga

fastighetsförva Itn i ng

på sikt

skall vara ett minimi-

• Miljökonsekvenserna

för kunden

heter och produkter väg.

• Marknadsfördelar • Bättre relationer med olika kontaktgrupper (t ex kunder, myndigheter, försäkringsbo-

av alla nya verksamskall utvärderas

• Vi skall se till att entreprenörer arbete åt förvaltningen

lag, banker, fastighetsvärderare)

ner som motsvarar • Nödvändiga

Att införa ett miljöledningssystem För att få ett miljöledningssystem att fungera på ett bra sätt, krävs det att ledningen och de personer som ansvarar för och deltar i de olika aktiviteterna är engagerade och positivt inställda. Införande av ett miljöledningssystem skulle kunna ske i följande steg:

i för-

som utför

tillämpar

miljöruti-

våra egna.

åtgärder skall vidtas för att

undvika oavsiktliga utsläpp ser och milj öfarliga ämnen.

av naturresur-

• Vi skall verka för en avfallsminskning ökad återanvändning

samt

och materialåtervin-

ning av våra restprodukter. • Vi skall hushålla resurser.

1. Utarbeta en miljöpolicy

• Miljöarbetet förbättras.

2. Gör en inledande miljöutredning 3. Ställ upp konkreta miljömål för verksamheten

med energi- och natur-

skall ständigt

utvecklas

och

Se exempel på miljöpolicy för det fiktiva fastighetsföretaget UFOS i bilaga 1.

4. Upprätta ett miljöledningsprogram 5. Inför systemet i verksamheten - utbilda och för en miljödialog 6. Följ upp systemet och vidta förbättringar

För att komma i gång med miljöarbetet kan det vara lämpligt att bilda en miljögrupp som pådrivare. En miljögrupp kan t ex bestå av ledningsrepresentanter och miljösamordnare från olika verksamhetsgrenar inom företaget.

14


Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltn

Miljöutredning Som en av de första delarna i miljöarbetet skall en miljöutredning göras internt eller externt. Här beskrivs nuläget när det gäller verksamhetens miljöpåverkan och miljöarbete. Miljöutredningen bör omfatta fyra huvudområden:

ing

Exempel på formuleringar i ett miljöledningsprogram: Lösningsmedelsbaserade färger och lacker

1. krav enligt lagar och föreskrifter

skall ha bytts ut mot vattenbaserade senast 1997-06-01. Då nya färger och lacker inhandlas skall endast vattenbaserade väljas. För detta ansvarar de personer som gör inköpen.

2. identifiering av betydande miljöaspekter

Fastighetsföretagets

3. granskning av befintliga miljöledningsruti-

minskas med fem procent fram till 1998-12-31 genom att man installerar snålspolande toaletter vid planerad fastighetsrenovering under 1997-1998 samt förser alla vattenkranar inom fastigheten med snålspolande munstycken. Den eller de personer som ansvarar för upphandlingen har ansvaret för att detta sker.

ner 4. utvärdering av resultaten från utredningar av tidigare tillbud

Miljömål Utifrån miljöutredningen bör konkreta miljörnål sättas upp. Målen skall överensstäm ma med miljöpolicyn och brytas ned i detaljerade miljörnål som om möjligt skall vara mätbara. Miljörnålen skall fastställas på ledningsnivå.

Fastighetsföretagets

färger och lacker

skall bytas ut. • Fastighetens

vattenanvändning

skall mins-

ka med minst fem procent (5%). • Fastighetens

elanvändning

skall minska

Rengöringsmedel som

med minst tre procent (3%). • Alla rengöringsmedel

köps in till fastighetsföretaget skall vara miljömärkta med Svanen eller klara motsvarande miljökrav senast 1997-06-01. Ansvaret för detta har inköparen av medlen.

skall uppfylla krite-

rier enligt miljömärkning

med Svanen eller

motsvarande. • Fastighetens

samtliga sopor skall källsorte-

ras enligt kommunens • Samtliga medarbetare utbildning. • En miljöenkät

elanvändning skall mins-

kas med 3% fram till 1997-12-31 genom installation av lågenergibelysning i alla allmänna utrymmen, såsom källare, korridorer, trapphus, ytterbelysning m m. Fastighetsskötaren ansvarar för detta.

Exempel på vad som kan vara miljörnål: • Lösningsmedelsbaserade

vattenanvändning skall

avfallsplan.

Fastigheternas sopor skall källsorteras senast

skall genomgå miljö-

1998-09-01 i de fraktioner som framgår av kommunens avfallsplan. I dagsläget gäller:

till samtliga lokalkunder

• glas (färgat och ofärgat)

skall genomföras.

Se exempel på miljörnål för det fiktiva fastighetsföretaget UFOS i bilaga 2.

• wellpapp

Miljöledningsprogram Utifrån miljörnålen upprättas ett miljöledningsprogram. Här beskrivs hur miljörnålen skall uppnås, tidsplaner och fördelningen av ansvar inom olika funktioner och på olika nivåer i verksamheten. Ett miljöprogram skall vara konkret utformat.

• annat returpapper

• vitt papper

• trä • metall • plast • miljöfarligt avfall • övrigt avfall för deponering Fastighetsskötaren ansvarar för att detta införs och fungerar.

15


Kretsloppsanpassad

En miljöinformation samtliga lokalkunder

och en miljöenkät

fastighetsförvaltning

Miljödialog

till

skall ha genomförts

En dialog bör föras med brukare och kunder i miljöfrågor såsom t ex kretslopp, sopsortering, vad som hälls i avlopp m m, för att därigenom minska miljöbelastningen från fastigheten. Med jämna mellanrum bör berörda personer informeras om det pågående miljöarbetet, nyheter inom området etc. Detta kan förslagsvis göras via ett informationsblad.

senast 1997-07-01

Se exempel på miljöledningsprogram för det fiktiva fastighetsföretaget UFOS i bilaga 3.

Utbildning Parallellt med att miljöledningssystemet byggs upp bör fastighetsförvaltare, inköpare, driftpersonal och övriga berörda personer utbildas i allmänna miljöfrågor och informeras om de negativa miljöeffekter som verksamheten kan orsaka, betydelsen av att miljöpolicyn förverkligas, den egna rollen och det egna ansvaret i miljöarbetet.

Uppföljning Med jämna mellanrum skall man följa upp miljöarbetet för att se om miljömålen är uppfyllda. Detta gör man genom att utföra revisioner av miljöledningssystemet. En ansvarig person bör utses som ser till att miljöledningssystemet följs och att arbetet leder till ständiga förbättringar. Om förutsättningarna har ändrats skaI1 miljöledningssystemet utvärderas samt eventuellt omarbetas och förbättras. Revision på detta sätt görs i överensstäm melse med ISO 14001 och EMAS. Resultaten från extern och intern miljörevision kan redovisas i en miljöredovisning i samband med den ekonomiska årsredovisningen. EMAS föreskriver att företaget publicerar sina miljöredovisningar så att allmänheten förstår hur företaget ligger till från miljösynpunkt.

16


fastighetsförvaltn

Kretsloppsanpassad

• Energianvändning enligt de

Energianvändning

ing

• Energianvändningen följs

• Energianvändningen följs

nybyggnadskrav som fanns

månadsvis mot graddags-

datamässigt

när huset byggdes

statistik

temperatur, vindpåkänning,

• Energianvändningen följs

• Tilläggsisolering av vinds-

årsvis

bjälklag, ytterväggar och

.Värmesystemet .Tariffstyrning

fönster prövas

injusteras

.Automatik,

används för

motorshunt,

inne-och utekännare

el-värme

är installerade

• Fönstertätningar kontrolle-

• System för förebyggande

ras .Temperaturen

underhåll finns

i outnyttjade

stommens fuktighetsgrad och byggnadens energisignatur • Den aktuella användningen syns i receptionen eller liknande • Läplantering vid eller i närheten av bebyggelsen utförs

lokaler sänks

• U-värdet för fönster är

• Driftjournal och drift-

högst 1,2 W1m2 K

instruktioner för värme och

• Ytterväggar och vinds-

ventilation finns och följs .Obligatorisk

mot ute-

bjälklag är väsentligt bättre

ventilations-

isolerade än normkravet

kontroll godkänd • Elvärme används i mycket

Energikälla

liten utsträckning

• Energikälla för uppvärmning väljs från miljösynpunkt. Förnyelsebar energi som tex solfångare används • Elvärme används inte alls

• Driftpersonalen

Utbildning

utbildad i

• Kunderna utbildas i

miljö- och energifrågor

energifrågor

BASFAKTA Energianvändningen transmission

i en byggnad kan delas upp i

(värme som går igenom vägg, tak, grund

och fönster), ventilation,

uppvärmning

vatten, verkningsgradsförluster samt i elanvändning vändning

av tappvarm-

i uppvärmningskällan

för belysning, fläktar etc. Elan-

beskrivs som en egen miljöaspekt.

Transmissionens

storlek beror på omgivande

megenomgångstal,

är (antalet graddagar). genomgången

ytors vär-

ytornas storlek samt hur kallt det Åtgärder som minskar värme-

är tilläggsisolering

vindar samt förbättring

av ytterväggar

och

av fönstrens värmegenom-

gångstal. Fönstren kan exempelvis förbättras med en tredje glasruta som kan vara av typen lågemissionsglas (bättre isolerande glas).

17


Kretsloppsanpassad

Värmeenergianvändning

orsakad

fastighetsförvaltn

av ventila-

Energikällor

tionen kan ofta vara stor, 25-50% av uppvärm-

Energikälla

ningskostnaderna.

ekonomi

Denna kan nlinskas

att man t ex inför årstidsanpassad

genom

ventilation

luftflödet.

vinning

och tidsstyrning

av ventilationen Återluft

minskar

används

kostnaderna

Åter-

även för att minska energiÅterluft

och byggs därför bort i

många fastigheter.

Ä ven vid tidsstyrning,

exempelvis

att fläktarna

kontorshus,

bör risken för försämring

i mycket

i nivå 2 och inte alls i nivå 1. I fjärrvärme,

förnyelsebar

vindkraft

ener-

och bioenergi.

väljs före olja och vid oljeanvändning

prioriteras

lågsvavlig

olja. Det sistnämnda

görs

redan idag.

inte går under natten i

av rumstemperatur

På energileverantörer

av inom-

Exempelvis

minskar energian-

både i transmission

Energi för ventilation

vid val av energikälla.

liten utsträckning

Begreppet

och ventilation.

mottagaren

minskas också genom tät-

kan man ställa miljökrav.

har Svenska Naturskyddsförening-

en definierat vändningen

I miljö-

stället prioriteras Naturgas

hållas under uppsikt.

Sänkning

väljs idag utifrån

former såsom el används

gi som t ex solfångare,

ger dock

sämre luftkvalitet

husmiljön

Högvärdiga

energianvändningen.

för ventilation.

för uppvärmning

och vad som finns tillgängligt.

klass 5 ställs miljökrav

eller på annat sätt behovsstyr av ventilationsvärme

i ng

grön el såsom förnyelsebar

grön el är omdebatterat

eftersom

inte kan veta hur just hans el till-

verkats. Naturskyddsföreningens

ning av väggar och fönster. Före tätning av föns-

är dock att elleverantörerna

ter i hus utan tilluftsfläktar

öka sina andelar

bör man undersöka

energi.

målsättning

successivt

skall

av grön el.

varifrån tilluften kommer. Finns inga tilluftsdon bör sådana monteras

Finns det möjlighet att tillvarata spillvärme

före tätning av fönster.

vatten eller luft som lämnar byggnaden

Undvik om möjligt fönster på norrsidan.

prövas. Vanligast är värmeåtervinning Energianvändningen

för varmvatten

kan sänkas

genom bättre isolerade varmvattenberedare,

iso-

Utbildning av brukare

(VVC) och en minskad

I framförallt

varmvattenanvändning.

ventilationssystem

värmesystem

är injusterade

och

är grunden

Injusteringen

enligt de funktionskrav rumstemperatur instruktioner

och luftflöden.

kunnig

driftorganisation

utbilda

man endast i efterhand

eller månadsvis

kunderna

och

och genom

att fastighetsförsjälv är ett gott fö-

kan energihushållningen

Av uppvärmningsenergin

i fastigheten

för bostäder

ka hälften i transmissionsföriuster,

har inträf-

tilationsförluster

varit onor-

och varmvatten.

kan ventilationsförlusterna missionsföriusterna

kan rätt åtgärd sättas in tidiga-

För kontor

vara större än trans-

(se Elanvändning

Som exempel på uppvärmningskosblad

rensrum

nämnas att för kontor varierar

Dessa rum kontrolle-

driftjournaler

samtidigt

som

mellan

förs.

18

går cir-

resten i ven-

re. En bra åtgärd är att plocka ut ett antal refei varje byggnad.

och

Ekonomi

fångas upp dagligen

ras mot givna funktionskrav

få ned

förbä ttras.

kontroll över att det

fat något som gör att användningen malt hög. När avvikelser

en

slarvigt får

uppvärmningssäsongen

Genom att informera

valtaren/fastighetsskötaren redöme

eftersom

snabbt upptäcker

rä ttar till fel. Förs driftjournaler den gångna

Med bra drift-

i synnerhet

Detta torde i stor utsträckning

energianvändningen.

kan energianvändningen

hållas vid låga värden,

brukarbeteende.

utan att med hjälp av beteendepåverkan

har på t ex

och kunnig skötsel av uppvärm-

ning och ventilation

har studier visat att ener-

till stor del är beroende

des viktigt inte bara med god drift och skötsel

skall göras

kunderna

bostäder

gianvändningen

även gälla offentlig sektors kunder. Det är såle-

för att få en effektiv drift och skötsel samt ett effektivt underhåll.

på från-

luften för att värma tilluft eller tappvarmvatten.

lering av rör runt varmvattencirkulationen

Kontroll av att byggnadens

i

bör det

sid 23). kan

förbrukningen

80 och 180 kWh/m210kalarea.

Det finns


Kretsloppsanpassad

nyckel tal för uppvärmning av lokaler av olika typer, åldrar och klimatzonsläge, se REPABs Årskostnader eller Kommentus förlags Förvaltningsnyckeln 96 och Nyckeln till framgångNyckeltal i offentlig fastighetsförvaltning. Energianvändningen för att värma vatten från 10 till 60°C är 58 Wh/liter. Läcker 1 liter varmvatten i minuten så försvinner 30 485 kWh på ett år! Vid ett varmt karbad eller en lång dusch kan det åtgå uppåt 100 liter varmvatten eller 6 kWh/ tillfälle. Duschmunstycken med effektiv fördelning kan minska vattenförbrukningen vid duschning ner till 1/3. Innan beslut om energiinvesteringar tas skall driftpersonalen optimera energianvändningen. En anläggning som körs professionellt kan ha en så pass låg energianvändning att det inte är lönsamt att investera i en energihushålIningsåtgärd. Åtgärder som tätning och tilläggsisolering kan vara bättre än åtgärder som inkluderar apparater som kräver skötsel och underhåll. Att nyt~a tariffstyrning kan vara ett sätt att sänka kostnaderna. Enkla åtgärder kan vidtas, t ex kan rumstemperaturen sänkas efter tilläggsisolering av fönster, yttervägg eller vindsbjälklag. Detta beroende på att strålning från fönster och andra kalla ytor minskat. Injustering skall alltid göras efter energihushållningsåtgärder. Om det inte görs kan resultatet bli en övertemperatur i stället för en ekonomisk besparing.

fastighetsförva

Itn ing

Verifiering Vid verifieringen går förvaltaren igenom checklista i bilaga 4. Finns förbrukningsuppgifter för fastigheten i fråga för flera år bakåt och för andra fastigheter med likartad verksamhet och motsvarande ålder så kan värdefulla jämförelser göras. Oftast är det bäst att jämföra uppgifter för den egna fastigheten månad för månad under flera år med grad dags-kompensering samt med vetskap om utförda åtgärder som påverkar energianvändningen. Det är också bra att göra jämförelser med andra fastigheter bara man är medveten om att alla fastigheter har olika förutsättningar. Jämförelser kan ge bra tips. En diskussion med någon representant för den fastighet som jämförelsen görs med kan klargöra vad skillnaderna beror på. Ett bra hjälpmedel för att följa upp anläggningen är att använda datoriserad övervakning för att få fram en energisignatur, d v s storleken av energianvändningen kopplad till utetemperatur för fastigheten. Genom att sedan göra jämförelser meDan nuvarande energianvändning och byggnadens energisignatur fås information om händelser och trender i fastighetens energibalans.

Golvvärme bör kunna ge en energibesparing eftersom rumstemperaturen kan sänkas 1-2 grader p g a att människan känner av strålningstemperaturen samtidigt med lufttemperaturen. Golvvärme är bra vid lågtemperatursystern såsom värmepump. Ny teknik för uppvärmning som redan idag i många fall är ekonomiskt bärkraftig är värmepumpar och solfångare för varmvattenuppvärmning.

19


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltning

Elanvändning Miljöklass 3

Miljöklass 2

- Vid nybyggnad skall drift-

Elanvändning

- Elanvändningen följs dag-,

instruktion lämnas. Även i äldre hus bör finnas in-

styrs datamässigt mot tidigare statistik

-Alla anmärkningar (l:or)

struktioner för hur driften

från den obligatoriska

skall skötas

ventilationskontrollen

-Säkringssstorlek

- Elanvändning följs och

vecko- eller månadsvis

- Nya stora användningar registreras och analyseras

är åt-

gärdade

elmätaren anpassas

för att kunna minska användningen

- System för förebyggande

- Elanvändningen följs årsvis

underhåll finns

- Driftjournal och drift-

- Den aktuella användningen syns i receptionen eller

- Lågenergilampor har instal-

instruktioner för ventilation

lerats om värme inte be-

och andra stora elför-

hövs

liknande - Närvarostyrning är

brukare finns och följs -Injustering

monterad där det passar

av systemen

- HF-don är installerade på lysrörsarmaturer

-Obligatorisk ventilationskontroll genomförd och godkänd

- Driftpersonalen

Utbildning

utbildad i

- Kunderna utbildas i

miljö- och energifrågor

energifrågor

BASFAKTA Elanvändningen fastighetsel

i en byggnad

och kundens

fastighetselen

kan delas in i

ingår ventilation,

pumpar, kylanläggningar ofta den största delen.

kan lågenergilampor

I

verksamhetsel.

rörsarmatur

så elanvändningen.

belysning,

etc. Ventilationen

är

lampan

i ventilationssys-

tem kan minskas

genom att

• använda ningsgrad

motorer

• byta fläkthjul ~~hjUl_ -------r=--J ) _

:~_:~=_=_~=_=_~=-_::::: __=~~=:::.= ---

_ Faktorer

filter och dåligt utformade

anslutningar

till ventilationssystem.

För att minska elanvändningen

genom att

• använda

ler, igensatta

sig byggna-

där d t pas ar.

att minimera

från F-hjul till B-

är smutsiga

eller närmar

• sektionera ser

kylbehovet

eleffektiva

gärna utanpe-

apparater

ventilationen

utifrån driftbetingel-

• aktivt lagra energi i byggnadsstom (nattkyla)

kanakanal-

för belysning

20

att

bör man sträva cft r

driftfallet

efter årstid

- d v

när n8gon

När det gäller kylsystem

liggande

• variera luftflöden och/ellerbehov

som ökar tryckfallet

in i rummet

• ha en effektiv solavskärmning,

med hög verk-

vid vanligaste

Närvarostyrning

den - kan monteras

• minska tryckfall och flöde

HF-don pe Iys-

tänds p g a en närvarogivare

kommer

Elanvändningen

användas.

tar bort flimmer m n min kar ock-

• förändra

beteenden

• förändra

arbetstider

men


Kretsloppsanpassad fastighetsfö rva Itn ing

Fastigheter med direktverkande eluppvärmning bör konverteras till någon annan uppvärmning. Effektbehovet och tiden som utrustningen är inkopplad ger mängden elenergi. Det är därför viktigt att avstängning sker när elen inte behövs, exempelvis behövs eluppvärmning av takavvattning endast vid minusgrader.

Driftinstruktion, drift journal Idag finns normer för energihushållning vid nybyggnad. För nya ventilationsanläggningar skall driftinstruktioner och annan dokumentation lämnas vid leverans. För befintliga byggnader skall den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) genomföras i enlighet med lagkrav. Fel och brister upptäckta vid kontrollen skall åtgärdas. För att få en effektiv drift och skötsel av ventilations- och kylsystemen bör fastigheten injusteras efter de funktionskrav för t ex rumstemperatur och luftflöden som gäller för byggnaden. Hur funktionskrav uppnås och motsvarande storlek på elanvändning bör bokföras i driftjournaler. Ett bra förebyggande underhåll är ett villkor för en god energihushållning. Att satsa resurser på att ha en kompetent drift- och underhållspersonal brukar löna sig.

Köp avel Lagen om handel med el (SFS 1994:618) har gjort att elhandeln från 1996 till viss del är en fri marknad. Elpriset består av tre delar: kraftpris, nättariff och skatter. Prisinformation kan erhållas från Nutek. Lämpliga leverantörer kan fås genom fastighetsorganisationer, säljare eller mäklare. Lämpligen görs en offertförfrågan och priser begärs in från flera leverantörer. Upphandling avel kan få en viss miljöpåverkan på sikt på en avreglerad elmarknad. I UFOS-skriften El-köpet - Upphandling avelleveranser inom offentlig fastighetsförvaltning (1997) finns mallar för olika moment i upphandlingsprocessen; förfrågningsunderlag, jämförelser och utvärdering av anbud och avtal om elleveranser.

Utbildning av brukare I framförallt bostäder har studier visat att energianvändningen till stor del är beroende på brukarbeteende. Detta torde i stor utsträckning även gälla offentlig sektors kunder. Det är således viktigt inte bara med god drift och skötsel utan också att med hjälp av beteendepåverkan få ned energianvändningen. Genom att informera och utbilda kunderna och genom att fastighetsförvaltaren / fastighetsskötaren själv är ett gott föredöme kan energihushållningen i fastigheten förbättras. Nutek arbetar fortlöpande fram nytt material om eleffektiva apparater och hjälper till med produktutveckling aveleffektiv teknik genom teknikupphandling m m. Se exempelvis hemsidan www.eff.nutek.se

Ekonomi Både den yttre miljön och ekonomin tjänar på att minska elanvändningen. Solceller och vindkraft är ekonomiska alternativ för tillverkning avel på vissa platser såsom skärgårdsöar och i vissa situationer. Användning av solceller och vindkraft kan öka i en snar framtid. Att minska ventilationsflöden på vinterhalvåret leder till mindre energiförluster och är till en viss gräns även till fördel för inomhusmiljön genom att luften blir mindre torr (relativa fuktigheten, RF, bör ligga över 30% om möjligt men är ofta nere i 10-15% vintertid). Det är dock viktigt att komma ihåg att inte strypa flödet så att det ger upphov till ett dåligt inomhus klimat och missnöjda kunder. Genom att investera i markiser, utvändiga persienner eller solskyddsfilm kan man minska behovet av ventilation och kyla sommartid. Att kyla byggnaden under natten genom fläktventilation när elen är billig är ett annat sätt att spara elkostnader. En genomtänkt belysningsplanering vad gäller glödljus respektive urladdningslampor och närvarogivare kan minska kostnader både för

21


Kretsloppsanpassad

belysning

och kyla. De dyrare lågenergilampor-

na ger besparingar

Elkostnaderna mangsform

och taxeklass.

Om huvudsäkringen

fentliga sektorn.

Vid verifieringen

avel för en kontorsfastighet

går förvaltaren

igenom check-

lista i bilaga 4. Genom att föra driftjournaler

mycket.

variera mellan 35 till 80 kWh/m2

bör vara möjligt även i den of-

Verifiering

genom val av abonne-

elkostnaden

kan minska med mer än hälften.

Motsvarande

jämfört med

påverkas

kan sänkas, minskar Användning

ett villahushåll

genom den lägre elanvänd-

ningen och den längre livslängden glödljus.

fastighetsförva Itn i ng

och noggrant

följa elförbrukningen

ter olika åtgärder

kan

före och ef-

kan minskningen

verifieras.

Genom att ha olika mätare för ventilation,

lokalarea.

lysning och kyla kan elanvändningens Vad energisnåla nedanstående

val innebär

exemplifieras

med

tabell över hur elanvändningen

följas gentemot

drifttider

och belastning

Normal förbrukning, kWh

Effektiv låg förbrukning, kWh

Matförvaring

1300

300

77

950 800

350 500

Övrigt

800 900

200 500

63 38 75 44

Drittel

900

400

Matlagning Belysning

Totalt

fall.

i

Verksamhet

Tvätt

be-

storlek

5650

Minskning, %

56

2250

60

Vatten BAS FAKTA Vatten är vårt viktigaste

livsmedel.

Vattnet åter-

En liten skylt/lapp

kommer hela tiden genom vath1ets kretslopp.

fastighetens

Men är vi ovarsamma

varje diskbänk

vattenkällor

riskerar vi att förorena

och på vissa ställen och tider kan

vi tidvis få vattenbrist.

Livsmedelsverket

har

regler för kemiska och mikrobiologiska

un-

dersökningar

felanmälan upplyser

på varje toalett och vid kunden

Rutiner, exempelvis intervall,

besiktningar

vid läckage. Det

mätare när ingen verksamhet

eller trasiga pack-

sedan lokaliseras

rinner bort. Att

utan dröjsmål

bara ur miljösynpunkt läckage av varmvatten

värmekamera,

pågår är ett sätt

med olika metoder

ultraljudsmätning

såsom

eller upp-

grävning.

är viktigt inte

utan också för att mins-

ka risken för vattenskador.

vattenav vatten-

att få reda på om det läcker. Själva läckan kan

ningar som gör att kranar och toaletter blir otäta och att vatten konstant

med jämna

bör finnas för att upptäcka

läckor i ett tidigt skede. Avläsning

Mycket vatten försvinner

om vart han

att åtgärda läckaget förstår folk att det är viktigt.

av vattnets kvalitet.

kan vara hål i ledningar

mer till

skall ringa när ett läckage uppstår. Är vi snabba

Läckage

laga vattenläckor

med telefonnum

Ännu bättre är förebyggande

Genom att stoppa

vattenläckor

spar man också upp-

der upptäcks

vä rmningsenergi.

följdskador.

22

inte uppträder

åtgärder

så att

eller om de uppträ-

genast utan att orsaka en mängd Förebygga

vattenläckage

kan man


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

ing

"

I

Parameter Läckage

Miljöklass 3 - Åtgärder vidtas så att vattenläckage blir synligt

Miljöklass 2 -Vattenläckage

förebyggs ge-

-Vattenläckage

förebyggs

nom rutiner för tidig upp-

genom förebyggande un-

täckt såsom mätaravläsning

derhåll, t ex packningsbyte

när ingen verksamhet pågår

på kranar

-Vattenanvändningen

Användning

MiljöIdass 1

mäts

och följs kontinuerligt upp för hela byggnader -Viss vattensnål teknik används såsom t ex - vattensnåla toaletter

-Vattenanvändningen

mäts

och följs kontinuerligt upp i flera punkter i varje byggnad - Bruks- och dricksvatten skiljs, så att t ex spolning

- ettgreppsblandare

av toaletter och vattning av

- luftinblandning,

grönområden kan ske med

- duschar med termostater

dagvatten

och snabbavstängningsknapp - Dagvatten omhändertas

-Separata system används för urin, fekalier och BOT (Bad Disk Tvätt)-vatten

lokalt

Utbildning av kunderna

- Utbildning i vattenhushållning

- Regelbunden information till kunderna om vattenhushållning

(LPS=LowPressure System) såsom i flygplan med 0,1 liter / spolning eller torra system som urinseparerande mulltoalett. Minskning av vattenmängden bör göras efter att avloppssystemet setts över, eftersom det idag ofta är byggt för så kallad självrensning och kan kräva stora spolvolymer.

göra genom att bygga så att vattenläckage syns - t ex mattuppdragning bakom en diskmaskin. Ett annat sätt kan vara att inte ha vattentryck ända ut när inte maskinen används ex avstängningskran till tvätt- och diskmaskinskoppling. Att förlägga ledningar varmt eller att isolera dem väl, för att motverka frysning, förebygger också vattenläckage.

Ettgreppsblandare i stället för tvågreppsblandare spar ca 30 % vatten. Blandarna bör väljas mjukstängande för undvikande av brott på vattenledningar i gamla installationer på grund av tryckstötar. På offentliga toaletter kan tidsstyrning av vattnet till handfatet eller en fotocell som känner av händerna vara sätt att förhindra att kranarna står och rinner i onödan.

Vattenanvändning Minskning av vattenanvändning skall alltid övervägas vid val av utrustningar från system till enskilda detaljer. Att mäta vattenanvändningen vid några strategiska punkter och att ha en kontinuerlig uppföljning är en mycket bra åtgärd.

En effektiv dusch som fördelar vattnet bra kan ha en användning av 6 liter / min jämfört med en normal dusch som har 15 liter/min.

Det finns idag vattensnåla toaletter med 4liter / spolning och det finns urinseparerande toaletter med 5 liter / spolning för fekalier och 0,2 liter / spolning för urin. Att installera urinseparerande toaletter i en befintlig byggnad kräver ombyggnad av avloppssystemet. Ibland används lågvakuumtoaletter

Termostatstyrning och varmvattencirkulation som gör att vattentemperaturen snabbare blir den rätta spar vatten. Varmvattencirkulation ökar dock energianvändningen. Duschar med

23


Kretsloppsanpassad

fastighetsförva

snabbavstängningsknapp så att vattnet kan stängas av vid intvålning är också ett sätt att minska vattenåtgången.

Itn ing

är ett gott föredöme, kan vattenhushållningen fastigheten förbättras.

i

Vattenkvaliteten är en annan viktig miljöfråga som inte behandlas här.

Användning av dricksvatten (kommunalt vatten) kan begränsas genom att systematiskt överväga om dricksvatten skall användas eller om annan resurs (t ex dagvatten) är möjlig t ex för spolvatten i toaletter eller bevattning av växter.

Ekonomi En minskning av vattenanvändningen ger såväl naturresursvinster som ekonomiska vinster. Att hålla vatten läckage under uppsikt är lönsamt, dels för att vattenanvändningen int skall öka, dels ur fuktskadesynpunkt. Om dagvatten används som bruksvatten minskar behovet av färskvatten drastiskt.

Stora grönytor minskar mängden dagvatten att ta hand om. Dagvattensystemet kan utformas på ett sådant sätt att störande föroreningar inte uppkommer och tillförs Yt- eller grundvatten. Dagvatten kan användas för bevattning och s k ekologisk dagvattenhantering d v s avledning till vattensamling/våtmark. Perkolations- och fördröjningsmagasin kan dimensioneras för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD.

Kostnaden för vatten och avlopp varierar kraftigt, från 6 till 22 kr/m3. Mängden vatten som används årligen för kontorsfastigheter varierar från 0,1 till 1,0 m3/m2. Utbyte till nya vattensnåla blandare kan minska den totala användningen med 10%.

Spillvattnet från bad, disk och tvätt, BDT-vatten, kan i vissa fall användas till att rötas med matavfall. Det är ett sätt att ha ett lokalt omhändertagande av spillvatten, LOS.

Reducering av spolvolymen i toaletter med en tegelsten är en billig åtgärd.

Verifiering

Utbildning

Vid verifieringen går förvaltaren igenom checklista i bilaga 4.

I framförallt bostäder har studier visat att vattenanvändningen är beroende på brukarbeteende. Detta torde även gälla vattenanvändningen i offentlig sektors fastigheter. Det är således viktigt inte bara med tekniska lösningar utan också att påverka brukarbeteendet. Genom att informera och utbilda kunderna, och genom att fastighetsförvaltaren/ fastighetsskötaren själv

Vattenmätare placeras på strategiska ställen med mätarstorleken anpassad till användningen. Avläsning bör ske med täta intervall och ett larm som utlöses vid stor vattenanvändning bör finnas. Läckor kan lokaliseras med olika metoder såsom värmekamera, ultraljudsmätning eller uppgrävning.

Möjlighet till källsortering av det dagliga avfallet BASFAKTA nya renhållningslagen, som styr vårt sätt att ta hand om avfall. Varje kommun bestämmer hur lagen skall tillämpas inom kommunen och upprättar en kommunal avfallsplan.

Det är stora förändringar på gång när det gäller hanteringen av vårt avfall. De berör både byggverksamhet och den dagliga verksamhet som bedrivs i byggnaderna under driftskedet. Från den 1 januari 1994 gäller den

Avfall från en byggnad under driftskedet är vanligen dels av typen vanligt hushållsavfall,

24


Kretsloppsanpassad

givare med kvicksilver, kvicksilver,

färgrester,

reläkontakter

impregnerat

målarlut,

oljeindränkt

rengöringsmedel,

golvmassor,

som innehåller

Selektiv rivning vid ombyggnad ligaste alternativet idag.

PCB-haltiga

innehållande

PCB, lysrör och

avfall inklusive

oljespill, oorganiska

och träskyddsmedel,

från oljeavskiljare

Källsortering

och

kostnader

metal-

torrbatterier,

återvinnas,

och slamavskiljare,

bör sorteras

som finns i den normala byggnaden

Byt inte i onödan, är trasiga.

grundvatten användas

kan källsortering

ut i fraktioner i

På internet

mera. Föroreningar av bristande

kontrolleras

uppdelas

för bygg- och rivningsavfall

i interna respektive

som föreslagits

går förvaltaren

lista i bilaga 4. Före ombyggnad siktning

Det

ningsplan

hos

och inventering upprättas,

som är lagstadgad

verk-

igenom checkbör en miljöbe-

utföras samt en riv-

på sam ma sätt som den för rivning av hela byggnatill

kostnad. miljö-

farliga ämnen som skall avlägsnas/saneras rivning.

externa kostnadsavser hantering

Inventeringen syftar till att hantera

De externa kostnaderna

för transportcontainrar,

och en fördelaktig

Miljöbesiktningen syftar till att identifiera

kan

på bygget samt inköpskost-

nader för materialspill. avgifter

för köp och försälj-

från rivningar.

der, för att styra de olika restproduktslagen

poster. De interna kostnaderna

omfattar

Bygg

1998, berör i hög grad bygg- och

Vid verifieringen

med

rätt behandling

och administration

att

Verifiering

Ekonomi Kostnaderna

med avsikten

anläggningsavfall.

oljeavskiljare

i mark vid industriell

krävs att

i närområdet.

Den skatt på avfall (250 kr/ton)

i mark orsakas till stor del

är därför viktigt att tätheten avloppsledningar samhet.

motiveras

igen( http:www.byggigen.se)

tillförs mark och

täthet hos avloppsledningar.

som

erhålls ersätt-

finns från 1997 en databas

från 1 januari

och biltvättar

som kan

eller återanvändas

bygga upp en marknad

t ex byt endast de lysrör som

i restauranger

material

hög renhet (kvalitet).

ning av byggmaterial

skall fett- respektive

avfall.

Trots att det idag kan vara långa transporter

för materialåtervinning

För att hindra att föroreningar

taxor tillämpas. (osorterat)

För metallskrot

man kan garantera

för övrigt. Med tiden bör allt sorte-

ras i olika fraktioner eller energiutvinning.

av

är ofta det bil-

ning. För att kunna sälja restprodukter

från batterier

avfallshanteringen

förbrännas

fyllnadsmassor.

och ackumulatorer, färg, lin1, lösningsmedel, syror och basiskt avfall. Andra restprodukter

potentia-

uppkomst

kostar det oftast inget eller mycket li-

tet att bli kvitt källsorterat

slam och fast

elektrolyt

där differentierade

Däremot

bekämp-

sva-

av avfall ger lägre externa avfalls-

Taxan är högst för blandat

b lyba tterier, nickel- kadmi umba tterier, kvicksilverhaltiga

De interna kostnaför materialspill

och

isolerrutor

liskt kvicksilver,

på isberget").

len finns således i att förebygga avfall.

fogmassor,

annat kvicksilverhaltigt

avfall

den ("Toppen

derna inkl inköpskostnad

rar för ca 90 %. Den stora ekonomiska

avfall

har

ofta ut-

kan räk-

PCB-innehållande

kondensatorer

ningsmedel

visat att de externa avfallskostnaderna

ut.

asbest, PCB-haltiga

studier

slamsug-

nas till farligt eller miljöstörande

Farligt avfall är isolermaterial

Omfattande

gör endast ca 10 % av den totala avfallskostna-

spån el-

ogräsbekämpningsmedel

skall sorteras

föns-

färgborttagningsmedel,

batterier,

ler sand, kretskort, ningsavfall,

fogmassa,

av avfall samt avgifter

för avfallsbehandling.

smörjolja, lysrör, mögelbort-

virke,

tagningsmedel,

ning och borttransport

penselrengöringsmedel,

klotterborttagningskemikalier, terpu tsmedel,

med

fastighetsförva Itn ing

behandlingen

hämt-

30

av rivningsmaterialet.

och styra

före


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltning

Möjlighet till återanvändning och materialåtervinning Parameter Möjlighet till återanvändning och materialåtervinning

Miljöklass 1

Miljöklass 3 • Miljöstörande ämnen

• Demonterbarhet och återvinning beaktas vid val

undviks i enlighet med substitutionsprincipen

i

av produkter

• Produkter med flergångsemballage prioriteras • Produkter med hög andel

lagen om kemiska

återvunnet material priori-

produkter

teras .Återanvändning

av produk-

ter eftersträvas

BASFAKTA Kretsloppsdelegationen har angivit följande prioriteringsprinciper för material och produkter:

Undvik sammansatta material som måste delas vid källsortering. (T ex material i ram till ventilationsfilter.) Exempel på produkter som kan återanvändas eller återvinnas i förvaltningsske-

• I första hand skall prövas om produkten behövs överhuvud taget.

det:

• I andra hand skall produkten återanvändas.

• Tegelsten och takpannor kan återa~v~ndas ~ eller användas som fyllnadsmatenal! mark~

• I tredje hand skall materialet i produkten återvinnas, d v s ut~änta produkter används till att tillverka nya produkter.

• Utbytta dörrar, fönster osv kan återanvändas. • I en framtid lämnas frånluftsfilter till tvätt istället för förbränning eller deponering .

• I fjärde hand skall produkten användas till energiutvinning.

• Ut~änta elledningar lämnas för återvinning av material (koppar, aluminium,- plasten förbränns) .

• I sista hand deponeras produkten.

• Förpackningar i papp, glas, plast och metall lämnas för återvinning eller återanvändning.

Bra underlag för identifiering av miljöfarliga ämnen (vartill s k farligt avfall räknas) och inventering finns bl a i Miljöstörande material i rivningsavfall Reforsk rapport FoU 81 av Lotta Sigfrid och i Riktlinjer för rivningsplaner enl PBL (Plan och Bygglagen) rapport FoU 140, 1996 av Lotta Sigfrid.

Förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar trädde i kraft 1 oktober 1994. Den avser bl a förpackningar av wellpapp, papper, kartong, plast, glas och metall. Ett antal materialbolag har mot en avgift anslutit sig till Registret för producentansvar (REPA). REPA samlar, med finansiering av företagens anslutningsavgift, in förpackningar för omhändertagande. Producentansvaret för förpackningar gäller fullt ut fr o m den 1 januari 1997.

För drift och underhåll kan restprodukthanteringen kontrolleras och verifieras förslagsvis med hjälp aven loggbok. Karin Witalis bok Dam m, filter och gamla lysrör belyser vilka restprod ukter som finns vid drift och underhåll. Avloppsledningar kan inspekteras med TVkamera. Läckage kan spåras med olika metoder såsom värmekamera, ultraljudsmätning eller uppgrävning.

Inköpsrutiner är viktiga att se över. T ex kan det finnas returemballage för vissa varor som köps in. Engångsförpackningar bör und vikas

31

~:~:o~.. '._

0000

-----

-.::=

<-...~~


fastighetsförvaltning

Kretsloppsanpassad

för att minska avfallsmängden.

Inventera

Verifiering

vilka

varor som kan köpas utan emballage. Satsa på hög kvalitet och lång livslängd.

Vid verifieringen lista i bilaga 4.

Ekonomi

Kontrollera leverantörers

Avfallshanteringsavgift

avfalls-

och hur man lever upp till sitt producentansvar.

skatt blir lägre om man är förutseende

redan

Ställ krav på leverantörer

vid inköp och tänker på hur produkten

skall

samt framtida

går förvaltaren

deras förpackningar

tas om hand när den har tjänat ut.

igenom check-

byggvantdeklarationer

att de redovisar

och uttjänta

hur

produkter

tas

om hand t ex genom en demon teringsanvisning med angivande

av hur kompon

bytas ut och hur restprodukter packningar hanteras.

nter kan

inklusive

för-

Miljöstörande ämnen Miljöstörande ämnen

• Material och produkter

• Material och produkter

som finns att tillgå på

som innehåller miljö-

innehåller miljöstörande

marknaden köps in och an-

störande ämnen enligt

ämnen enligt Kemikalie-

vänds enligt de lagar och

Kemikalieinspektionens

inspektionens OBS-lista

bestäm melser som finns

begränsningslista

köps in och används

• Endast produkter som inte

undviks

BASFAKTA Användning

av byggmaterial

och produkter

som kan vara

miljöstörande

vid utvinning

råvara, tillverkning, eller utrivning störande

bör undvikas.

Kemikalieinspektionen principen av

den miljöstörande

brukande

I begreppet

miljö-

0111

far-

som möjligt ur hälso- och miljösynpunkt

och

utan att fördyra.

har en

Kemikalieinspektionen

lista på ca 60 ämnen som skall avvecklas

ligt avfall (1996:971).

s k Begränsningslistan)

Nedan visas exempel

kemikalier

byggmaterial

på miljöstörande

ämnen i

Den svenska produkt

kemikalielagstiftningen att den som hanterar

har det fulla ansvaret

farliga produkten används

har som

raste sättet. Det förutsätter

del är relevanta

Listorna

varav endast

för byggbranschen.

en kemisk Inom byggmaterialindustrin

för att den minst

pågår utveckling

för att ersätta miljöstörande

ur miljö och hälsosynpunkt

samt att hanteringen

eller åtminsto-

säkert (den sk OBS-listan).

alla typer av kemikalier,

en mindre

(den

och en lista på ca 270

som bör substitueras

ne hanteras

och produkter.

omfattar utgångspunkt

som alla har att iakt-

ta i syfte att alltid välja en så ofarlig kemikalie

som farligt avfall. För dessa finns föreskrifter i förordningen

ämnen. Substitutionsprinci-

pen är en aktsamhetsregel

ämnen ingår de ämnen som klassa ts

som reglerar användning

pekar på substitutions-

som en princip för att minska mäng-

rial med miljövänliga

sker på det säk-

kan nämnas

att det finns in for-

plastmattor

ämnen och mate-

alternativ.

Som exempel

utan PVC, cellplast

ma tion om prod uktens miljö- och hälsorisker

utan freon etc. Man kan därför förvänta

samt att man har tillräcklig

det kommer

kompetens

för att

rade byggmaterial

göra bedömningen.

32

sig att

att dyka upp många nya modifieoch produkter.

Dessa kan


Kretsloppsanpassad

dock ur andra aspekter vara sämre än dagens godtagbara standard. Man bör försäkra sig om att en konstruktions lösning får bibehållen teknisk kvalitet även då beprövade material ersätts med nya, miljövänliga alternativ.

Ekonomi Substitutionsprincipen i lagen om kemiska produkter innebär att det alltid måste undersökas om det finns en ur miljösynpunkt bättre produkt. Att ersätta beprövade produkter kan vara kostsamt. Exempelvis kostar alternativ till PVC i våtrum ungefär dubbelt så mycket. Det kan vara svårt att ersätta beprövade produkter utan att göra avkall på de tekniska funktionskraven och utan att detta medför högre förvalb1ings- och underhållskostnader. En bedömning måste göras från fall till fall.

fastighetsförva Itn ing

Kostnader för inköp och destruktion av materiaioch produkter som medför störningar i miljön kommer i framtiden att bli allt högre. Det gäller att vara förutseende så att man in te får en mängd avgifter och problem i ett senare skede.

Verifiering Vid verifieringen går förvaltaren igenom checklista i bilaga 4. Begär att få varudeklarationer med avseende på produkternas innehåll från materialleverantörer. Byggsektoms kretsloppsråd har lovat att enast under 1997 utforma och tillhandahålla byggvarudeklarationer för byggnadsmaterial och produkter.

Bly skall ej betraktas som farligt avfall om det är skrot. Skall skrotåtervinnas enl. SNVs rek. Lokala föreskrifter kan förekomma. Bly kan ingå som stabilisator i PVC De mest aggressiva (R11, R12) för ozonlagret är förbjudna fr o m 1995 i nya anläggningar. All användning är förbjuden utom till kylskåp, frysrum etc. Regle ras i förordning. Skall källsorteras och destrueras i godkänd anläggning. 2000 skall R11 och R12 vara borta i fastigheter och efter 1998 får de ej fyllas på Restriktioner från 1991 enligt KIFS 85:5. Finns i träbaserade skivor, lim, karba midskum Restriktioner ovan mark för krom- och arsenikbaserade medel från 1992 enligt KIFS 90:10. Får förbrännas i godkända förbränningsugnar Klorerade och bromerade flamskyddsmedel

Föreslås awecklas av Kretsloppsdelegationen. (PUR, EPS, XPS), inredning och kabel

Kvicksilver

Förbjöds i Sverige 1993. Klassas som farligt avfall. Lysrör skall källsorteras enligt kommunens anvisningar

Mjukgörare med klorparaffi ner

Föreslås awecklas till år 2000 av Kretsloppsdelegationen. ter

PVC, polyvinylklorid

Föreslås awecklas till år 2000 av Kretsloppsdelegationen. Naturvårdsverket har annan uppfattning. Lokala föreskrifter beträffande avfallshanteringen kan förekomma. Vinylmattor, plastprofiler, rör, elkanalisation, ytbeklädnad på teknisk isolering

Radioaktiv strålning

Rökdetektorer skall returneras till tillverkare enligt SSI

33

Finns bl a i cellplast, isolering

Finns i plastproduk-


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltning

Miljömärkning • Miljöfarlighetsmärkning

Miljömärkning

• Material väljs som klarar

beaktas

• Påverkar leverantör att

kriterier enligt SIS miljö-

ta fram miljömärkta

märkning (Svan), Bra miljö-

produkter

vai etc

BAS FAKTA Miljömärkning märkning

kan vara en positiv

konsumentens

val av produkter

är mer skonsam .ämförbara

produkter,

kan avse effekterna

ningssystem

Miljömärkning,

Märkningen

Fax 08-34 20 10.

länderna

fastställer

skall uppfylla

avseende

men

dokumentation

av SIS miljömärkning

avfettningsmedel, som byggskivor,

postbehållare.

Producenter

i

märket på

och måste då stödja sig på testre-

sulta t från någon oberoende av kriterier

och kom-

kan hos styrelsen

sitt land ansöka om att få använda

och kriterier.

och bränna-

en ganska blygKriterier finns bl a för målaroch tvä ttmaskiner.

Med den här symbolen

disk-

golvbelägg-

ningar, lim, möbler, köksinredningar

k djeolja,

1992 och har för

färg, diskmedel

bl a

kylskåp och frysar men även olika

byggprodukter

produktgrupper

sam omfattning.

som har

finpapper,

beslut om

närvarande

tester och

licenser för en lång rad produkter,

lim, oljepannor

som handlägger Den infördes

effektivitet

I Sverige ombesörjs

är byggskivOl',

gräsklippare,

märke och i Sverige är det SIS

produkt

högsta möjliga miljökrav

produkter

EU-blomman är EUs miljö-

ett be-

En svanen-märkt

redan på 70-talet. Ex-

re samt sanitetsrengöringsmedel.

av de nordiska

och hållbarhet.

sin produkt

kompostbehållare,

som 1989 beslöt in-

även höga kvalitetskrav

tvättmedel,

färg, golvbeläggningar,

Nord-

miljömärkning,

som infördes

empel på miljömärkta

gemen-

för olika produkt-

slut som sedan sanktionerats parlament.

märkning

i de

Det var ursprungligen nordisk

fastställda

Blå ängeln är en tysk miljö-

nordiska

föra gemensam

som

av Naturskyddsföreningen.

där partssam-

miljömärkningsstyrelser

maskiner,

fyller miljökriterier

märk-

mansatta

iska ministerrådet

Box 6455, 113 82 Stockholm .

finns på prod ukter som upp-

av frivillig karaktär.

grupper.

och på. SIS

Bra miljöval (Falken) är ett

i fastighetsförvaltning.

samma miljökrav

kan prenumerera

annat märkningssystem

finns på allt

Ett är Svanenmärkning,

utfärdat

SIS ger ut en tidning som heter Miljömärkt

dels stimulera

I Sverige finns det flera olika positiva

takmaterial

är under behandling.

som man kostnadsfritt

men även andra delar av dess

fler varor som används

ländernas

som

av produktens

livscykel. Positiv miljömärkning

avseende

samt vatten/avloppsrör

ma mot miljön än

till produktutveckling. användande,

varor pågår. Förstudier

i syfte att dels underlätta

part. Utveckling

för fönster, betong och sågade trä-

34

vill


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

Eloff Strömsnål finns på

ing

Miljömärkningen kan även vara negativ, d v s varna för miljöfarliga produkter med miljöfarlighetsmärkning eller andra varningssymboler. Miljöfarlighetsmärkning är sedan 1993 obligatorisk, d v s alla kemiska ämnen och produkter som klassificerats som miljöfarliga måste vara märkta när de överlåts, t ex vid försäljning. Märkningen skall bl a ange på vilket sätt ämnet är miljöfarligt och ge besked om lämpliga skyddsåtgärder. I vissa fall kompletteras märkningen med en miljöfarlighetssymbol.

Den blå ängeln är Tysklands motsvarighet till

Nordens Svanmärkning. Den blå ängeln var när den kom 1970 det första miljömärket och omfattar idag flera tusen produkter.

De svenska reglerna för klassificering och märkning utfärdas av Kemikalieinspektionen och är harmoniserade med motsvarande regler inom ED. Ett dött träd och en död fisk ingår i symbolen som informerar om att ett ämne är miljöfarligt. Ordet miljöfarlig placeras i anslutning till symbolen.

Enligt lagen om offentlig upphandling får offentliga beställare inte ställa krav på miljömärkning men kan däremot kräva att produkterna uppfyller kriteriekrav. Förutom miljömärkning utarbetas även miljödeklarationer för olika byggprodukter dels av in tresseorganisa tioner (exempelvis Trätek, Golvbranschens Riksorganisation), dels av företagen själva (exempelvis Trelleborg Flooring, Tikkurila (färger)). Dessutom har flera inköpare av byggprodukter sammanställt egna miljövarudeklarationer som skickas ut till byggmaterialföretagen där de sedan fylls i. Byggbranschen har genom sin handlingsplan lovat att utforma och tillhandahålla byggvarudeklarationer senast under 1997.

Ekonomi Att välja produkter som uppfyller miljömärkningskriterier bör inte bli dyrare i ett längre perspektiv.

Verifiering Vid verifieringen går förvaltaren igenom checklista i bilaga 4. Begär varudeklaration och jämför med kriteriedokument eller, när det gäller märkta produkter, godkännandelistor över miljömärkta produkter.

.~~ . .f..~ x x ii ii ~

~

~

Mycket giftig

Giftig

LÄs VARNINGSTEXTEN

Mycket hälsoskadlig

Miljöfarlig

Frätande

Hälsoskadlig

Irriterande

Extremt brandfarlig

Mycket brandfarlig

Explosivt

35


fastighetsförva Itn ing

Kretsloppsanpassad

Kemikalieanvändning vid drift och underhåll Städning

• Hantering av miljöfarliga

• För tvätt och rengöring an-

kemikalier enligt lagar, för-

vänds medel som uppfyller

• Kemikalieanvändningen minskas till ett minimum.

ordningar, föreskrifter och

kraven för miljömärkning

Exempelvis kan torra me-

allmänna råd om kemika-

enligt Svanen eller Bra

toder eller vatten använ-

lier

Miljöval

das för städning

BASFAKTA

Det kan vara problem med att få tag på miljövänliga produkter inom vissa användningsområden. Men det sker hela tiden en snabb anpassning till de krav som ställs och nya produkter kan finnas på marknaden vid nästa inköpstillfälle.

Den svenska kemikalielagstiftningen har som utgångspunkt att den som hanterar en kemisk produkt har det fulla ansvaret för att den minst farliga produkten ur miljö- och hälsosynpunkt används, samt att hanteringen sker på det säkraste sättet. Det förutsätter att det finns information om produktens miljö- och hälsorisker samt att man har tillräcklig kompetens för att göra en bedömning.

Det finns föreskrifter (KIFS 1994:13) om varuinformationsblad vid överlåtelse av hälso- 11 r miljöfarliga kemiska produkter för yrkesmässigt bruk. Föreskrifterna gäller från den 1 januari 1995. Varuinformationsbladen skall utformas enligt Kemikalieinspektionens och Sprängämnesinspektionens Allmänna Råd 1994:2. De skall innehålla 16 punkter med information om sammansättning, hälso- och miljöfarlighet både för produkten och för ingående ämnen, anvisningar för hantering och lagring, skyddsu trustning med mera:

Kemikalieinspektionen pekar på substitutionsprincipen som en princip för att minska mängden miljöfarliga ämnen. Substitutionsprincipen är en aktsamhetsregel som alla har att iaktta i syfte att alltid välja en så ofarlig kemikalie som möjligt ur hälso- och miljösynpunkt. Kemikalieinspektionen har en lista på ca 60 ämnen som skall avvecklas (den sk Begränsningslistan) och en lista på ca 270 kemikalier som bör substitueras eller åtminstone hanteras säkert (den sk OBS-listan). Listorna omfattar alla typer av kemikalier, varav endast en mindre del är relevanta för byggbranschen.

Områden där mycket kemikalier används är städning och ytbehandling. För städning kan torra metoder och metoder med vatten och såpa användas vid vissa material.

Rubriker som ett varuinformationsblad skall innehålla: • Produktnamn

• Fysikaliska och kemiska egenskaper

• Sammansättningsuppgifter

• Stabilitet och reaktivitet

• Risksammanfattning

• Toxikologisk information

• Första hjälp

• Ekologisk information

• Åtgärder vid brand

• Avfallshantering

• Åtgärder vid spill

• Transportinformation

• Hantering och lagring

• Klassificering,

• Förebyggande skyddsåtgärder

• Övrig information

36

märkning m m


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

För målning och annan ytbehandling användes historiskt vattenbaserade färger. På 1700-talet kom linoljefärger till Sverige och 1930 kom lacker och färger tillverkade i petrokemisk industri, d v s av mineralolja. Lösningsmedlen såsom lacknafta ställde till hälsoproblem. Idag används normalt inga lösningsmedel vid målning inomhus utom vid renovering av kulturellt viktiga byggnader. Utomhus rekommenderas ofta lösningsmedel för att öka inträngningen i träet och därmed även vidhäftningen. Naturfärger som kommit tillbaka vid ekologiskt byggande är t ex äggoljetempera där linolja ingår. Även här finns dock emissioner (aldehyder) som kan irritera ögon och luftvägar. Arsenik och bly har varit ämnen som använts som färgpigment och orsakat en del hälsoproblem inomhus. Utomhus har färgerna ofta en träskyddande respektive korrosionsskyddande uppgift förutom det dekorativa syftet. Så finns t ex lite koppar i Falu rödfärg. Äldre hus är ofta putsade med kalk. Plastputser kom på 1950-talet. Idag används i huvudsak oorganiska putser där bindemedlet är kalk, kalkcement eller cement.

Ekonomi Att byta ut miljöfarliga ämnen och produkter mot mer miljövänliga sådana, medför ofta inga extra kostnader.

Verifiering Vid verifieringen går förvaltaren igenom checklista i bilaga 4. Begär varudeklarationer

från alla leverantörer.

Byggsektorns kretsloppsråd arbetar med att ta fram förslag till miljövarudeklarationer för byggmaterial och produkter. Det finns lagstadgade krav på att beskriva kemiska produkter enligt kemikalieinspektionens allmänna råd 1994:2.

37

ing


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltning

Litteraturförteckning Miljömanual

Miljöledning

För nybyggnad och ändring finns en Miljömanual som AB Jacobson&Widmark, Örebro kommun, PEAB, Länsförsäkringar och Det naturliga steget utvecklar. Miljömanualen används dels som en kW1skapsbas, dels för miljöledning av bygg- och förvaltningsprocessen, t ex för upprättande av miljöprogram och för miljökontroll.

EMAS, The Eco-Management EEG nr 1836/1993.

and Audit Scheme

Rådets förordning om frivil-

ligt deltagande för industriföretag

i gemenskap-

ens miljöstymings- och miljörevisionsordning

ISO/ors 14004, Environmental management systems - General guidelines on principles, systems and supporting techniques

Miljöanpassad upphandling

ISO/DIS 14010, Guidelines for environmental au-

En manual för miljöanpassad upphandling har tagits fram av Kommunförbundet i Västernorrland. Den finns på diskett och i pärm. Dessutom finns en nyligen startad elektronisk anslagstavla med uppdateringar. Uppdateringar av pärmen görs 2 ggr / år.

diting - General principles

Larsson Lars-Olle, Miljöledning Miljörevision MiIjöredovisning KPMG Bohlin

Miljövårdsberedningen, Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen SOU 1996:112 Sahlin Folke, Rätt miljöledningssystem i byggproFoU-Väst

utgiven av EkoInfo är en alman pärm med fakta om lagar och förordningar, offentlig upphandling, miljömärkning, hälso- och miljöfarliga ämnen, kretslopp och materialflöden samt produktfakta för olika produktgrupper.

ronmentalmanagement systems - Specijication with guidance for use) 1996

Miljöanpassad fastighetsförvaltning

Energi - Uppvärmning

Landstingsförbw1det har tagit fram Vägledning för miljöanpassad fastighetsförvaltning. Materialet består huvudsakligen av fyra delar:

Förvaltningsnyckeln

Inköparens Miljöhandbok

cessen. Förstudie,

SS-EN ISO 14001, Miljöledningssystem

- Kravspe.

cifikation med vägledning för användning (Envi-

Miljömanualen

95,

1997,

Kommentus förlag

Brukbara

kunskaper

om

Stadsbyggnadskontoret Örebro kommun, AB Jacobson & Widmark

att bygga miljövänligt,

• Ett förslag till miljöpolicy där syftet med och gnmdprinciper för miljöarbetet beskrivs.

Nyckeln till framgång - Nyckeltal i offentlig fast-

• En meny med miljörnål där ett stort antal förslag på konkreta miljörnål finns. Av dessa kan respektive landsting välja några som man vill genomföra under en begränsad tidsrymd.

ighetsförvaltning1995,

• En checklista för miljöanpassat byggande med tips och råd om vilka miljökrav som kan ställas vid upphandling och genomförande av byggprojekt.

Andersson Owe, Att köpa el till fastigheter, Sveriges fastighetsägareförbund

Kommentus förlag

Repab, 1996, Årskostnader Kontor Energi - El

Bergman Lars, Hartman Thomas, Hjalmarsson Lennart, Lundgren Stefan, Den nya elmarknaden

• En checklista för miljöfrågor vid fastighetsförvaltning med konkreta frågor som rör drift och underhåll av fastigheter.

Naturskyddsföreningen, Grön El Svenska Kommunförbundet, 1996, Drift och Underhållsinstruktioner, Kom mentus förlag UFOS, 1997, El-köpet - Upphandling av elleve-

38

i


Kretsloppsanpassad

fastighetsförva Itn ing

SFS 1996:971,Förordningen om miljöfarligt avfall (FMFA)

ranser inom offentlig fastighetsförvaltning,

Kommentus förlag

Skatt på avfall, Vatten

SOU

1996:139

UFOS, 1996,Miljöallpassat Fas tighetsjöretaga 11de, Kommenhls förlag VASKA-projektet,

Sundqvist Jan-Olof, 1994, Framtidens av-

BFR

fall - En studie om hushållsavfallets

Möjlighet till källsortering av det dagliga avfallet

samman-

sättning kring år 2000,

Alm Gustaf, Eriksson, Ljlmggren m fl, 1992, Kompostboken, Lts förlag

Rapport FoU nr 75, Reforsk Witalis Karin,1996, Damm,

Alm Gustaf, 1978, Komposten, Lts förlag

rör -kretsloppstänkande

i den aktuella kommunen

Avfallsplanen

Avfallssortering

ning,

i hushållet, Funktionsprövning

skåpinredningssystem,

av

filter och gamla lys-

inom fastighetsförvalt-

Sveriges Fastighetsägareförbund

Restprodukthantering vid ändring, underhåll och drift

Konsumentverket 1990

Renhållningsverksföreningen (RVF)

Andersson Jonas, 1993, Återvinning av byggmaterial i Tyskland, Utlandsrapport, Sveriges tekniska attacheer

Björk Karl-Gustav och Hallbäck Inger, Källsortera 1991

Asplund Eric, DanielssonUlf, Moström Leif, 1994, Byggandet i kretsloppet, Byggförlaget

1994,Miljö- och naturresursdepartementet (En informationsskrift om regeringens arbete med att skapa ett kretsloppssamhälle)

Avfallsfri framtid,1994,

Biologisk avfallsbehandling

i Europa,

Svenska

och kompostera,

betänkande från avfallsskatteutredningen, SOU 1994:114

I balans med naturen,

Bygg- och rivningsavfall, 1994-09-01,Tekniska förvaltningen, Avfallsverket, Örebro stad

Informationsmaterial från förpackningsinsamlingen, 1996 Kompostbehållare,

Marknadsöversikt

1992,Rapport 92:12, Svenska Renhållningsverksföreningen-RVF Byggmaterial

April 1996,

1994,En information om regeringens arbete med att skapa ett kretsloppssamhälle, Miljö- och naturresursdepartementet

I balans med naturen,

Konsumentverket Konsten att kompostera,

Stockholms kommuns

Avfallsförädling AB Kretsloppet

Kretsloppet - en miljöstrategi, 1994,delrapport i Kretsloppsdelegationens strategiarbete, Dnr 22/

den nya miljösynen - En samman-

fattning av regeringens kretsloppsproposition,

94

Miljö- och Naturresursdepartementet

Lauritzen Erik & Jakobsen Jens BjQn11991,Ned-

1985,Vägledande förteckning, Allmänna råd 85:7,Naturvårdsverket

Miljöfarligt avfall,

Mårtensson Hans, Biologiska toaletter komposter, Svensk Byggtjänst 1996 Persson Karin, 1993, Roterande

rivning af bygninger og anlaegskonstruktioner,

SBl-Anvisning 171, Statens byggeforskningsinstitut

och

Lundqvist Bo,Aspllmd Erik, Danielsson Ulf, Moström Leif, 1994, Byggandet i kretsloppet-Miljöeffekter, kostnader och konsekvenser, FoU nr 100, Reforsk

behållare - Lokal

Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet

kompostering

i flerfamiljshus,

Persson Karin, 1996, Att Utbildningsförlaget

på 190o-talet,

Miljöansvar för byggvaror inom ett kretslopp-

lyckas med Komposten,

stänkande - ett utvidgat producentansvar,1995,

39


Kretsloppsanpassad

Byggsektoms

Kretsloppsråd

Miljöfarligt avfall, 1985, vägledande Allmänna

fastighetsförva Itn i ng

Kretsloppsdelegationens Dnr 22/94

förteckning,

råd 85:7, Naturvårdsverket

strategiarbete,

Miljöfarligt avfall, 1985, vägledande

förteckning,

Persson Johanna, 1993, hus igen ... om det är

Allmänna

möjligt att återanvända rivningsmaterial, Arki-

OBS-Iistan, 1995,Kemikalieinspektionen

tektur, Chalmers tekniska högskola

råd 85:7, Sveriges Nanlrvårdsverk

PVC - en plan för att undvika miljöpåverkan,

Producentansvar för byggvaror - kretsloppsanpas-

SOU 1994:104

sad rivning, 1995, Boverket, ISBN 91-7147-19Q-1

Sam manställning av lagar, förordningar, före-

Producentansvar i byggsektorn, 1996, Krets-

skrifter och allmänna råd om kemikalier, maj

loppsdelegationen,

1995, del 1 Lagar, del 2 Regler, del3 Listor, Kemi-

ISBN 1400-089X

kalieinspektionen

och Sprängämnesinsp

ktionen

SFS 1985:841, Förordningen om miljöfarligt avfall (FMFA)

SFS 1985:839, Förordningen om kadmium

Sigfrid Lotta, 1993, Bygg & rivningsavfall i Hol-

SFS 1989:974, Förordningen om miljöfarliga

land, Tyskland och Danmark, Byggnadsekonomi,

batterier

Tekniska högskolan

i Llmd

SFS 1991:1290, Förordningen om vissa kvicksilverhaltiga varor

Sigfrid Lotta, 1993, Miljöstörande material i rivningsavfall, Rapport FoU nr 81, Reforsk

SFS 1995:636, Förordningen om ämnen som bryter

Sigfrid Lotta, 1994, Bygg & rivningsavfall, FoU nr 112, Reforsk

ner ozonskiktet Sigfrid Lotta, 1993, Miljöstörande material i riv-

Sigfrid Lotta, 1995, Avfall på bygget, AB Svensk

ningsavfall, Rapport FoU nr 81, Reforsk

Byggljänst, ISBN 91-7332-737-9

SSI FS 1992:4, Författning om brandvarnare

Sigfrid Lotta, 1996, Riktlinjer för rivningsplaner

SSI FS 1994:3, Författning om rökdetektorer

enl PBl, FoU 140, Reforsk

Miljömärkning

Thonvald Nils Olav, 1994, Avfallsreduksjon og kildesortering i byggebransjen, rapport 94:11, Sta-

Miljöanpassat fastighetsföretagande,1996,

tens forurensningstilsyn,

Svenska Kommlmförbw1det

OSLO

Witalis Karin, 1996, Damm, filter och gamla lys-

Sammanställning av lagar, förordningar, föreskrif-

rör, Fastighetsägarföreningen

ter och allmänna råd om kemikalier, maj 1995, del 1 Lagar, del 2 Regler, del 3 Listor, Kemikaliein-

leta kvicksilver i tekniska varor och produkter,

spektionen

Nanlrvårdsverket1996

och Sprängämnesinspektionen

SIS Miljömärkning, Möjlighet till återanvändningoch materialåtervinning

kriterier för olika produkt-

grupper

UFOS, 1996, Miljöanpassat fastighetsföretagande,Kommentus

Kemikalieanvändningvid drift och underhåll

förlag

Andersson

Witalis Karin, 1996, Damm, filter och gamla lys-

Kurt mf1, 1996, Naturfärger, Arbets-

livsinstitutet

rör, Fastighetsägarföreningen

Färgkemikalier Kartläggning & riskbedömning Miljöstörandeämnen

yttre miljö, 1996, Naturvårdsverket

Begränsningslistan, 1995, Kemikalieinspektionen

Landstingsförblmdet,1996,

Förordning om farligt avfall, 1996, SFS 1996:971 Kretsloppet - en miljöstrategi, 1994, delrapport

Kravspecifikationer

för kemiska - tekniska produkter, Handbok i

Stockholm Vatten AB, 1992, Bra kemval för tvätt och rengöring ( Ny upplaga under framtagning tillsammans

40

med Göteborg och Malmö.)


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

ing

Bilaga

för fastighetsföretaget Fastighetsföretaget UFOS i EKOSTAD skall bedriva sin verksamhet med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Företaget och alla dess medarbetare skall värna om både den yttre och den inre miljön.

UFOS, Ekostad Miljöfrågor och kretsloppstänkande skall leda till ständiga förbättringar och högprioriteras inom företaget.

Fastighetsföretaget UFOS miljöpolicy innebär att: • miljöpolicyn skall förstås och upprätthållas av samtliga medarbetare inom företaget • miljölagstiftningen skall vara ett minimikrav • miljökonsekvenserna av alla nya verksamheter och produkter skall utvärderas i förväg • företaget skall se till att de entreprenörer som anlitas tillämpar miljöstandarder motsvarande de som används inom företaget • nödvändiga åtgärder skall vidtas för att undvika oavsiktliga utsläpp av naturresurser och miljöfarliga ämnen • företaget skall verka för en avfallsminskning samt ökad återanvändning och materialåtervinning av företagets restprodukter • företaget skall hushålla med energi- och naturresurser • miljöarbetet skall ständigt utvecklas och förbättras

Ort, datum

Underskrift/Verkställande

41

Direktör


Kretsloppsanpassad

fastighetsförva Itn ing

Bilaga

för fastighetsföretaget UFOS

• Lösningsbaserade färger och lacker skall bytas ut • Vattenanvändningen inom företaget skall minska med minst fem procent (5%) • Företagets elanvändning skall minska med minst tre procent (3%) • Alla rengöringsmedel som används inom företaget skall vara miljömärkta med svanen eller motsvarande • Företagets samtliga sopor skall källsorteras i nio fraktioner enligt kommunens avfallsplan • Samtliga medarbetare skall genomgå en grundläggande miljöutbildning • En miljöenkät till samtliga kunder som nyttjar lokalerna skall genomföras

Ort, datum

Underskrift/Verkställande

42

Direktör


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltning

Bilaga

program för fastighetsföretaget UFOS

• Lösningsmedelsbaserade färger och lacker skall bytas ut mot vattenbaserade. Då nya färger och lacker skall inhandlas, väljs endast vattenbaserade sådana. För detta ansvarar de personer som gör inköpen. De eventuella lösningsmedelsbaserade färger och lacker som finns kvar inom företaget 1997-06-01, skickas iväg för destruktion. • Fastighetsföretagets vattenanvändning skall minskas med minst fem procent fram till 199812-31 genom att man installerar snålspolande toaletter vid planerad renovering av fastigheten Solrosen under 1997-1998 samt förser alla vattenkranar inom fastigheten med snålspolande munstycken. Den eller de personer som ansvarar för upphandlingen ser till att detta sker. • Fastighetsföretagets elanvändning skall minskas med 3% fram till 1997-12-31 genom installation av lågenergibelysning i alla alhnänna utrYlnmen, såsom källare, korridorer, trapphus, ytterbelysning m m. Fastighetsskötaren ansvarar för detta .

• Fastigheternas sopor skall källsorteras senast 1998-09-01 i de avfallstyper som kommunen kan ta omhand och särskilja på deponin. I dagsläget gäller: • • • • • • • • •

glas (färgat och ofärgat) wellpapp vitt papper annat returpapper trä metall plast miljöfarligt avfall övrigt avfall för deponering

• För att detta införs och fungerar ansvarar fastighetsskötarna för respektive fastighet. • Samtliga medarbetare skall genomgå en grundläggande miljöutbildning på 4 tim senast 1997-07-01. För detta ansvarar VD. • En miljöinformation och en miljöenkät till samtliga kunder som nyt~ar lokalerna sänds ut av resp. förvaltare senast 1997-07-01.

• Rengöringsmedel som används inom företaget skall vara miljömärkta med Svanen eller klara motsvarande miljökrav senast 1997-06-01. Ansvaret för detta har inköparen av medlen.

Ort, datum

Underskrift/Verkställande

43

Direktör


Kretsloppsanpassad

fastighetsförvaltn

ing

Bilaga

Ma

I

Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning

Miljöledning och de nio miljöaspekterna finns beskrivna i häftet Kretsloppsanpassad fas tighetsförval ming. I checklistorna i Excelprogrammet kan Du besvara frågorna på objektsnivå, beståndsnivå eller för hela organisationen. För att köra programmet behöver Du Excel 7.0 Resultatet av de frågor som du besvarar får du i form aven miljöros som snabbt ger en översikt av hur du ligger till avseende de nio miljöaspekterna sam t miljöledning. Miljörosen skall vara så utslagen som möjligt. Med miljörosen som utgångspunkt kan varje fastighetsförvaltning ställa upp egna mål för att förbättra miljöarbetet. Målen bör formuleras utifrån den egna miljöpolicyn. De åtgärder som prioriteras och de mål som skall uppnås kan redovisas i en kompassros. Programmet är uppbyggt av nedanstående pekter.

as-

• Miljöledning

Till varje miljöaspekt hör ett antal frågor, mellan fem och sex stycken. Varje fråga har olika svarsalternativ. De olika svarsalternativen "ikryssas" på skärmen. Svaren på de olika frågorna leder fram till ett diagram kallat "miljörosen". För några frågor finns det en instruktion. Instruktionen avser formuleringen av frågan eller förklaring av svarsalternativen. För att se instruktionen klicka på knappen "instruktion". För att återgå till besvarandet av frågorna klicka på knappen "åter checklista". Observera !, I själva instruktionen är det viktigt att man inte använder rullningslisten, ifall denna används kommer man inte tillbaka till rätt instruktion nästa gång man är i behov av denna. Efter varje aspekt finns en knapp "miljörosen", genom att klicka på denna knapp kommer diagrammet miljörosen att visas. För att återgå till besvarandet av frågorna klicka på knappen för respektive aspekt.

• Energi-Värme • Energi-El • Vattenanvändning • Källsortering av det dagliga avfallet • Restprodukthantering • Återanvändning,

Återvinning

• Miljöstörande ämnen • Miljömärkning • Kemikalieanvändning håll

UFOS

vid drift och under-

44


Kretsloppsanpassad

fastighetsfรถrvaltn

ing

Checklistor

45


Kretsloppsanpassad fastighetsförva Itn i ng

Miljöledning l. Arbetar vi enligt ett miljöledningssystem?

O

Nej

O

O

Vet ej

Ja

Egen kommentar: 2. Har samtlig personal infonnerats om miljöfrågor?

O

Nej

O

Vet ej

O

O

Ja, viss Information

Regelbunden Info. och utbo

O

Väl utvecklat Info. system via databas, Interntidskrift, kurs

3. Visar ledningsgruppenND ett tydligt engagemang för miljöarbetet?

O

Nej

O

O

Vet ej

Ja

Egen kommentar: 4. Har en miljöpolicy upprättats?

O

Nej

O

O

Vet ej

Ja

5. Har ledningsgruppenND fastställt miljömål och miljöledningsprogram?

O

Nej

O

Vet ej

O

Fastställt mIljömåi

O

Fastställt program

6. Genomförs miljörevisioner?

O

Nej

O

Vet ej

O

Ja

46

O

Mål och program förankrat I organisation


Kretsloppsanpassad

fastighetsfö rya Itn ing

Energi - värme 1. Har vi kontinuerlig uppföljning av hur mycket värmeenergi som används?

o

Nej

O

Vetej

O

Ja

O

Ja mot O graddagsstatistik

Datamässig

2. Har energianvändningen minskat de senaste åren? O

Ökat

O

Vetej

O

Lika

O

O

Ja något

Ej aktuellt, nybyggnad eller dylikt

Egen kommentar: 3. Har vi ställt miljökrav vid val av energikälla för värme? O

Nej

O

Vetej

Oja

Egen kommentar: 4. Finns driftanvisning och förs drift journal för värme? O

Nej

O

Bristfällig driftanvisning

O

DriftanvisningO Ingenjournal

Ja,driftan() visningochjourn¥

Datoriseraduppföljning mot energisignaturetc

Egen kommentar: 5. Har hyresgästerna informerats om och utbildats i energifrågor? O

Nej

O

Vetej

O

Ja,senaste 3 åren

O

47

Ja,senaste året

O

Fortlöpande


Kretsloppsanpassad fastighetsförva

Itn ing

Energi - el l. Har vi kontinuerlig uppföljning avelanvändningen?

O

Nej

O

Vet ej

O

Ja, årligen

O

Ja, månadsvis

O

Datamässigt

i Egen kommentar: 2. Har elanvändningen minskat de senaste åren?

o

Ökat

O

Vet ej

O

Oförändrad

O

O Ej aktuellt

Ja något

Nybyggnad

! Egen kommentar: 3. Har vi ställt miljökrav på elleverantören?

O 1

Nej

O

Vet ej

O

Ja

Egen kommentar: 4. Finns driftanvisning/förs drift journal för ventilation, värme & andra stora elförbrukare?

O

Nej

O

Bristfällig driftanvisning

O

Ja, driftanvisning. Ingen journal

O

Driftanvisning och driftjoumal

O

Datamässig

rutin

; Egen kommentar: 5. Har kunderna informerats och utbildats i elbesparande åtgärder?

O !

Nej

O

Vet ej

O

Ja, senaste 3 åren

O

Ja senaste året

O

Fortlöpande

O

Ja, senaste året

Egen kommentar: 6. Har fastigheten säkrats ned?

O

Nej

O

Vet ej

O

Ja

O

Ja, de senaste tre åren

48

O

Ej aktuellt


fastighetsförva Itn ing

Kretsloppsanpassad

Vatten l. Har vi kontinuerlig uppföljning av vattenanvändningen?

o

Nej

O

Vet ej

O

Ja,bristfällig

O

Ja

O

Datamässigt(dygn,vecka,år)

; Egen kommentar: 2. Har vattenanvändningen minskat de senaste åren? O

Ökat

O

Vet ej

O

Oförändrad

O

O

Ja,något

Ej aktuellt Förändradverksamhet

: Egen kommentar: 3. Har vi rutiner för att förhindra vattenläckage? O

Nej

O

Vet ej

O

Ja,vatten leds fram synligt

O

Mätaravläsningvid O pågåendeverksamhet

Förebyggande underhåll

4. Har vi genomfört vattenbesparande åtgärder de senaste åren? O

Nej

O

Vet ej

O

Ja,till viss del

OJa

O

Extremtvattensnålteknik

O

Ej aktuellt

O

O

Användsför spolningav toaletter alternativt vattning

l

; Egen kommentar: 5. Hur behandlar vi dagvatten? O

i

Vet ej

O

leds bort

lokalt

Egen kommentar: 6. Har kunderna informerats om och utbildats i vattenhushållning? O

Nej

O

Vet ej

O

Ja,~e senaste tre aren

49

O

Ja,i år

O

Regelbunden information


Kretsloppsanpassad

fastighetsförva Itn i ng

Möjlighet till källsortering av dagligt avfall 1. Har hyresgästerna möjlighet att källsortera det dagliga avfallet? O

Nej

O

Vetej

O

Ja,miljöfarligtavfall, glas, returpapper

O

Träoch metall O ochföregående alternativ

Ingetgår till O deponi,allt fraktionerasför återbrukoch energiutvinning

Ej aktuellt

Kontinuerligt

Ej aktuellt

2. Har kunderna informerats om och utbildats i källsortering? O

Nej

O

Vetej

O

Ja,de senaste tre åren

O

Jai år

O

O

3. Har vi erforderlig utbildning i och information om källsortering? O

Nej

O

Vetej

O

Kanbehövas O Ja ytterligareutbildning

O

Ständigfortbildning

Egen kommentar: 4. Har vi upprättat ett kontrollprogram och utsett någon ansvarig för avfallshanteringen? O

Nej

O

Vetej

O

Ja,ansvarig utsedd

O

Ja,kontrollprogram

O

Ja,ansvarig O Ej aktuellt och kontrollprogram

5. Vet vi vilka mängder avfall renhållningentreprenören hämtar av varje fraktion? O

Nej

O

Vetej

O

Totalamängden.O Ej i fraktioner

Grovsopor, glas. O Träoch metall.KomO Miljöfarligt postavfall,samtföreg.alt.

Egen kommentar: 6. Har hyresgästerna tillgång till komprimeringsutrustning för avfallet? O

Nej

Oja

50

Ej aktuellt


Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltn

ing

Restprodukthantering vid ombyggnad, underhåll & drift l. Har vi rutiner för restprodukthantering vid ombyggnad och rivning?

O

Nej

O

Vet ej

O

O

Farligt avfall utsorteras

Selektiv rivning

O

Byggnaden är förberedd för selektiv rivning

Egen kommentar: 2. Har vi nrtiner för restprodukthanteringen

O

Nej

O

Vet ej

O

Farligt avfall utsorteras

vid den dagliga driften?

O

Återanvändning och källsortering

O

Minimal deponering

3. Hur förhindrar vi föroreningar till mark och vatten?

O

Nej

O

Vet ej

O

Fett- och oljeavskiljare i restauranger, biltvätt etc

O

O

Avloppsledningar kontrolleras

Kontinuerlig kontroll

Egen kommentar: 4. Tillgodoser vi restprodukthantering vid upphandling av entreprenad?

O

Nej

O

Vet ej

O

Ja, delvis

O

Via förfrågningsunderlaget

O

Krav på ISO 14000 certifierlng av entreprenör

Egen kommentar: 5. Genomför vi miljöbesiktning eller inventering samt följer en rivningsplan vid ombyggnad?

O

Nej

O

Vet ej

O

Okulär besiktning av miljöfarligt avfall

51

O

J~, ~om vid rlvnmg

O

Ja, allt tas tillvara


Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltn

ing

Möjlighet till återanvändning och materialåtervinning l. Gör vi inköp av produkter så att återbruk underlättas?

O Nej

O Vet ej

O Ja, miljöstöran- O Ja, återvinning O Ja, produkter de ämnen undviks

beaktas vid val

återvunnet

med hög andel material prioriteras

, Egen kommentar: 2. Vet vi vilka material eller produkter i förvaltningen som är möjliga att återanvända eller återvinna?

O Nej

O Vet ej

O

O

Ja, delvis

Vi prioriterar produkter

miljömärkta

Egen kommentar: 3. Tar vi vid inköp av material hänsyn till möjligheten att återvinna eller återanvända dessa?

O Nej

O Vet ej

O Ja, till viss del O Undviker

engångsemballage

O Produkter

med f1ergångsemballage.Demonterbara. Kunna återgå till kretsloppet

Egen kommentar: 4. Har vi kontroll över vilka mängder engångsartiklar vi förbrukar?

O Nej

O Vet ej

O Delvis

O Ja, via Inköps- O Vi strävar rutiner

efter att minimera mängden

Egen kommentar: 5. Har mängden engångsmaterial som används i den dagliga verksamheten minskat?

O Nej

O Vet ej

O Oförändrad

O Något

O Minimal användning

52

O Ej aktuellt


Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning

Miljöstörande ämnen l. Arbetar vi efter substitutionsprincipen,

d v s väljer en så miljövänlig produkt som möjligt

flera likvärdiga alternativ finns? O

Nej

Oja

Egen kommentar: 2. Har vi kännedom om Kemikalieinspektionens Begränsningslista och OBS-lista? O

Nej

Oja

Egen kommentar: 3. Använder vi produkter eller ämnen i den dagliga driften som är uppsatta på ovanstående listor? O

Vetej

O

Nej,Intefrån O begränsningslIstan

Nej

Egen kommentar: 4. Finns det dokumenterade inköpsrutiner för att minska mängden miljöförstörande ämnen i driften? O

Nej

Oja

Egen kommentar: 5. Finns Kemikalieinspektionens Begränsnings- och OBS-lista att tillgå vid behov? O

Nej

Oja

Egen kommentar:

53


Kretsloppsanpassad fastighetsförva

Itn ing

Miljömärkning l. Har vi fastställt miljökriterier vid inköp av material? ONej

Ovet

ej

OEj

farligt avfall

OUppfyllda kriterierför Svanen eller Falken

O

VI påverkar leverantörerna

Egen kommentar: 2. Har vi kunskap om negativ och positiv miljömärkning? ONej

Oja

Egen kommentar: 3. Arbetar vi vid anbudsgranskning efter regeln "lägsta pris" eller efter det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet med hänsyn till miljön? O

Nej

O"Lägsta

pris"

O

Varierar

O

Ekonomisktmestfördelaktiga medhänsyntill miljön

O

Kravatt produktuppfyller kriterierför miljömärkning

Egen kommentar: 4. Kontrollerar vi att de miljökriterier vi ställer på produkter efterlevs? Osaknar

miljökriterier

O

Nej

O

Ja

Egen kommentar: 5. Prioriterar vi produkter som uppfyller miljömärkningskriterierna eller EU-blom man? O

Nej

Ovet

ej

Oja

54

för Svanen, Falken


Kretsloppsanpassad fastighetsfö

rya Itn ing

Kemikalieanvändning vid drift och underhåll l. Har vi kännedom om den svenska kemikalielagstiftningen? O

Nej

O

Delvis

O

Ja

, Egen kommentar: 2. Känner vi till den årliga förbrukningen av de kemikalier vi använder? O

Nej

O

Oja

O. Ej aktuellt

3. Vilka krav ställs vid målning inomhus? O

Vet ej

O

Vattenbaserade O färger

Kravpå flyktO Iga ämneni luft

Undvikerpetrokemiskaprodukter om möjligt

Egen kommentar: 4. Arbetar vi för att minska kemikalieanvändningen i vår verksamhet? O

Nej

O

O

Ja,enligt substitutionsprincipen

Ej aktuellt

Egen kommentar: 5. Har vi minimerat risken för oförutsedda utsläpp och olyckor? O

Nej

O

Vet ej

O

KemikalierI förråd

O

55

Väl uppmärkt O samt kemikalier i förråd

Brandfarligt O Ej aktuellt skilt från giftigt. Riktig hantering av gastubersamt föregåendealternativ


Kretsloppsanpassad

fastighetsförva Itn ing

Miljömärkning med miljöros Resultatet aven värdering enligt checklistorna för de tio aspekterna blir en så kallad Miljöros. Denna ger en snabb översikt hur man ligger till med avseende på de tio miljöaspekterna. Miljöklass spekter

eräknad (grö)

Miljöledning

1,7

1

Energi - Värme

4,0

1

Energi - El

3,5

1

Vattenanvändning

4,0

3

Källsortering

4,0

3

Restprodukthantering

4,0

3

Återanvändning

4,0

3

3,2

2

Miljömärkning

3,8

2

Kemika lieanvändning

4,0

2

av dagligt avfall

Miljöstörande

Miljöklassen

ämnen

Önskad (kompas

är i en skala 1 till 5, där 5 är bäst.

Miljöledning

Miljömärkning

Energi- El

Miljöstörande ämnen

Vattenanvändning

Ateranvändning/ Atervinning

Restprodukthantering

56


Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning Att bygga, förvalta och riva (demontera) mer kretsloppsanpassat har blivit allt viktigare. Denna skrift innehåller verktyg för egenkontroll av hur väl miljöanpassad fastighetsförvaltningen är i den egna organisationen. Egenkontrollen baseras på nio stycken miljöaspekter och ett avsnitt om miljöledning. Genom att besvara frågeformulär för de olika miljöaspekterna samt frågor om den egna organisationens miljöledning fås en översiktlig bild av hur väl miljöanpassad fastighetsförvaltningen är i form av en så kallad miljöros. Detta kan utföras på såväl objekts- som beståndsnivå. I skriften ges dessutom tips och råd om hur man kan förbättra miljöanpassningen i fastighetsförvaltningen och hur man kan sätta upp egna miljömål som kan illustreras i en så kallad kompassros. Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus Förlag, telefon 08-709 59 90, fax 0819 24 10. ISBN 91-7099-630-X

f

o'i~:~,

'~f.:7:'

I.

LANDSTINGS FÖRBUNDET

FORTIFIKATIONSVERKET

'lM

FÖRSVARSMAKTEN

lM

::J

~t..

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

C'~fSTATENS

SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGS. OCH PASTORATSFÖRBUND

CJ:r 11 FASTIGHETSVERK

''<.I}' ~BYGGFORSKN

I NGSRÅOET

7099 658 x  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-658-X.pdf

7099 658 x  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-658-X.pdf