Page 1

Så blir vården jämlik!

Så blir vården jämlik!

1


Innehåll Så blir vården jämlik! ......................................................................................... 3 Verksamhetsstöd för jämlik vård .......................................................................... 3 Sverige står sig bra i internationella jämförelser .................................................. 3 Ojämlikheter i svensk hälso- och sjukvård ........................................................... 4 Inte unikt för vården.............................................................................................. 4 Nu tar landstingen och SKL krafttag för jämlik vård ............................................. 4 Cancervården är först ut ...................................................................................... 5 Nästa steg - nationella behandlingsrekommendationer för primärvården ........... 6 När patienterna själva får vara med ..................................................................... 6 Socialstyrelsens nationella riktlinjer ..................................................................... 7

Så blir vården jämlik!

2


Så blir vården jämlik! Den svenska hälso- och sjukvården är inte jämlik. Landstingen tar de närmaste åren krafttag för att minska ojämlikheten. Det sker genom att på ett helt nytt sätt förse verksamheterna i vården med kunskapsstöd i form av nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer. Cancervården har gått före. Arbetet har börjat inom primärvården.

Verksamhetsstöd för jämlik vård I vårdens vardag sker varje dag tiotusentals möten mellan patienter och personal. Dialogen dem emellan syftar till att utforma de insatser som har bäst förutsättningar att bidra till bra hälsa. Då behöver denna dialog baseras på bästa tillgängliga kunskap om diagnos och behandling. Det är det som är kärnan i en kunskapsbaserad vård. En person med en kronisk sjukdom behöver i en dialog med vårdens personal erbjudas sådana insatser som leder till bra förutsättningar att leva med så god hälsa som möjligt trots sjukdomen. Ofta handlar det om att bromsa en försämring på grund av den kroniska sjukdom man har. De insatser som vården erbjuder ska baseras på aktuell kunskap. Det ska inte hänga på var man söker vård eller vem man är. Men idag saknar personalen vid landets alla vårdcentraler ett sådant nationellt kunskapsstöd. Det är därför av central betydelse att primärvården får tillgång till ett verksamhetsstöd som ger enkel tillgång till relevanta och aktuella diagnosoch behandlingsrekommendationer. De måste också vara lätta att nå, vilket sannolikt betyder att de på sikt behöver vara integrerade i journalsystemen. De behöver vara lätta att använda, vilket betyder att de behöver vara korta och ha karaktären av beslutsstöd. Också uppföljningsmöjligheterna måste vara enkla och därför sannolikt kopplade direkt till journalsystemen. Landstingen och SKL har tillsammans dragit igång ett arbete med att ta fram nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer anpassade för att enkelt kunna användas vid landets vårdcentraler. Det är ett omfattande arbete som behöver täcka bortåt 300 områden, alltifrån hur ett fästingbett bäst åtgärdas till hur endometrios diagnostiseras. Det är ett viktigt steg för en jämlik vård. De insatser du erbjuds som patient ska inte hänga på var du söker vård eller vem du är. Insatserna ska baseras på bästa tillgängliga kunskap. Det har sagts länge, men för att det också ska bli verklighet behöver kunskapen vara enkelt åtkomlig i vårdens praxis.

Sverige står sig bra i internationella jämförelser Tidigare i sommar presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en rapport där svensk hälso- och sjukvård jämförs med sjukvården i 15 andra länder (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike). Dessa länder är samtliga relativt rika och med goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård. Av dessa länder har Sverige de bästa medicinska resultaten i det kvalitetsindex som används utifrån 13 olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröst- samt kolorektalcancer samt spädbarnsdödlighet. Så blir vården jämlik!

3


Sverige intar också förstaplatsen i effektivitetsindexet, det index där den samlade kvaliteten i ländernas sjukvård sätts i relation till de totala kostnaderna för att nå denna kvalitet. Sammantaget har alltså svensk sjukvård en stark position när den jämförs med andra länder. Källa; Svensk sjukvård i internationell jämförelse. SKL 2015

Ojämlikheter i svensk hälso- och sjukvård Med de goda resultaten i ryggen ska svensk sjukvård också ta tag i det som är en av de största utmaningarna i alla världens olika sjukvårdssystem, att vården inte är jämlik. Det finns ojämlikhet som hänger ihop med var en person får sin vård, dvs. skillnader mellan olika vårdenheter. För att ta ett konkret exempel. Vid vissa vårdcentraler utreds en stor andel av de personer som har risk för benskörhet, och där är det många som får behandling för att minska risken för benbrott. Vid andra vårdcentraler utreds långt färre och följaktligen är det färre som behandlas. Och för att fortsätta med samma exempel. Personer med lång utbildning får i större utsträckning behandling mot benskörhet än personer med kort utbildning. Det finns alltså också skillnader som hänger samman med vem som söker vård, dvs. skillnader utifrån faktorer som kön och utbildningsnivå.

Inte unikt för vården Sådana skillnader är alls inte unika för sjukvården. Skillnader av samma slag finns också inom andra samhällssektorer i Sverige, hos polisen, i domstolsväsendet, eller vid försäkringskassan. Och även i andra länders sjukvård finns både geografiska skillnader och skillnader mellan olika sociala grupper. Också internationellt finns en diskussion om olika sätt att komma till rätta med ojämlikheter i vården. Att även andra välfärdsområden har motsvarande problem, och även vården i andra länder, säger något om frågans komplexitet och svårighetsgrad. Det är svårt att skapa en jämlik vård.

Nu tar landstingen och SKL krafttag för jämlik vård Målet är att alla personer med ett visst besvär ska få den vård som enligt bästa tillgängliga kunskap har bäst förutsättningar att minska de besvär man sökt vård för. Det ska gälla oavsett vid vilken enhet man söker vård och vem man är. Vården i Sverige bedrivs vid tusentals olika enheter, vid drygt 1200 vårdcentraler och bortåt 1000 olika öppenvårdsmottagningar och kliniker vid sjukhus. Till det kommer lika många andra specialiserade öppenvårdsmottagningar utanför sjukhusen. Det är en omfattande verksamhet med åtminstone 50 miljoner vårdkontakter årligen. För att det inte ska spela någon roll var man får sin vård och vem man är, behövs ett nationellt verksamhetsstöd riktat till och anpassat för att användas vid dessa vårdkontakter vid alla dessa tusentals vårdverksamheter. Verksamhetsstödet har formen av nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer som beskriver de insatser som, enligt bästa tillgängliga kunskap, bör tillhandahållas. Så blir vården jämlik!

4


För att vara konkret. Syftet är att när en person med benskörhet, oavsett bakgrund och oavsett vid vilken vårdcentral personen söker vård, ska diagnos och behandling vila på aktuell kunskap om bästa behandling.

Cancervården är först ut Sedan några år finns sex regionala cancercentrum (RCC). De bildades i syfte att förbättra den svenska cancervården generellt sett. Men syftet är också att bidra till en jämlik cancervård, genom minskade skillnader, både inom och mellan landstingen, och mellan personer med olika bakgrund. För att uppnå detta har RCC i samverkan tagit fram nationella vårdprogram, hittills för bortåt 30 olika cancerformer. Det betyder att det finns en nationell likformig beskrivning riktad till och anpassad för alla cancerkliniker i Sverige, som beskriver hur en viss cancerform enligt aktuell kunskap, bör behandlas. Vid alla cancerkliniker har man därigenom tillgång till ett kunskapsstöd anpassat för att användas i praktisk vårdverksamhet. På sikt kommer vårdprogrammen också att finnas i särskilda versioner avsedda för patienterna. Även patienten ska kunna känna till vilken vård som har bäst förutsättningar att ge bra resultat och vad man som patient kan förvänta sig. Som patient med cancer ska du alltså få bästa möjliga vård oavsett vid vilken klinik i Sverige du behandlas, och oavsett vem du är. Det är den enkla tanken. De standardiserade vårdförlopp som nu införs i svensk cancervård, som en del av en överenskommelse mellan landstingen och regeringen, bygger på dessa nationella vårdprogram och är i nuläget utformat som ett koncentrerat kunskaps- och beslutsstöd under utredningsfasen, mellan första misstanke om cancer till start av behandling. De nationella vårdprogrammen för de cancervårdande klinikerna, där vårdens egna experter tagit fram nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer, representerar ett helt nytt sätt i Sverige, att ta fram ett verksamhetsstöd anpassat för att användas i klinisk praxis. Det är ett paradigmskifte när det gäller sättet att ta fram kunskapsstöd inom vården, och det innebär ett viktigt steg i arbetet för en jämlik cancervård. Det är viktigt att betona att det handlar om ett kunskapsstöd, ett stöd till verksamheterna framtaget i vården, av och för vårdens professioner. Ansvaret för att individualisera behandling utifrån den enskilda patientens behov och förutsättningar är den mest centrala uppgiften i mötet mellan patienter och vårdens personal. Landstingen samverkar även på andra områden än cancer. Det sker i en samverkansgrupp kallad Nationell samverkan för kunskapsstyrning (NSK). Där ingår även berörda statliga myndigheter och företrädare för professioner. Arbetet inleddes 2012 på området diabetes, därefter har man fortsatt med stroke, astma/KOL och psykisk hälsa. Arbetet omfattar gemensamt utarbetade nationella vårdprogram och mål/indikatorer för vårdens kvalitet samt uppföljning. För mer information se cancercentrum.se och skl.se

Så blir vården jämlik!

5


Nästa steg - nationella behandlingsrekommendationer för primärvården Detta arbetssätt, med nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer, framtagna av vårdens experter, utvidgas nu till att gälla fler områden än cancer. Personer med kroniska sjukdomar gynnas särskilt av nationella kunskapsstöd kring diagnos och behandling. De erhåller vård under lång tid, ofta livslångt, och ofta handlar insatserna om att bromsa försämring. Då är det extra angeläget med nationella diagnos-och behandlingsrekommendationer anpassade för att användas i direkt vårdverksamhet - och för patienterna - som beskriver de insatser som har bäst förutsättningar att minska risken för försämring. Därför bedrivs från och med 2015, i ett samarbete mellan SKL och landstingen och med statlig finansiering, ett arbete som ska resultera i nationella diagnosoch behandlingsrekommendationer för kroniska sjukdomar, riktade till och anpassade för praktisk vårdverksamhet i primärvården. Primärvården och dess tusentals vårdcentraler, har en nyckelroll i den svenska sjukvården. Den har starka kopplingar både till den specialiserade vården och till den kommunala vården och omsorgen. Primärvården är i praktiken både första vårdinstans vid flertalet kroniska sjukdomar, och även den del av vården som står för merparten av vård och behandling vid kronisk sjukdom. Trots denna centrala roll i vårdsystemet har primärvården hittills saknat nationellt kliniskt kunskapsstöd kring diagnos och behandling. En nyligen genomförd kartläggning gjord av SKL, visar att det spretar mycket när det gäller vilka kunskapsstöd som personalen i primärvården använder. Många lyfter fram att avsaknaden av nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer försvårar möjligheterna att erbjuda en kunskapsbaserad och jämlik vård. Flertalet intervjuade betonar att det behövs nationella kliniska diagnos- och behandlingsrekommendationer anpassade för primärvården. För mer information se skl.se

När patienterna själva får vara med Vid två vårdcentraler, en i Eskilstuna och en i Karlstad, har ett projekt bedrivits som syftat till att göra vårdcentralerna bättre anpassade för personer med kroniska sjukdomar. Projektet inriktades på patienter med två olika kroniska sjukdomar, kronisk smärta och KOL, och patienter vid vårdcentralerna med dessa sjukdomar involverades i arbetet med att förändra vårdcentralernas arbetssätt. På patienternas förslag utarbetades en s.k. Behandlingsguide, en folder som översiktligt och kortfattat beskriver den behandling som enligt aktuell kunskap har bäst förutsättningar att minska besvären för dessa respektive patientgrupper. Guiden beskrev också hur vården skulle komma att se ut för en person med någon av dessa sjukdomar. När patienterna själva får möjlighet att påverka vårdcentralens arbete, vill de ha tydligare beskrivningar av vad som enligt aktuell kunskap är den bästa vården för den sjukdom de har, och dessutom en plan för hur de själva kommer att få just den vården. För mer information se landstingetsormland.se

Så blir vården jämlik!

6


Socialstyrelsens nationella riktlinjer Ända sedan mitten av 1990-talet har det funnits ett nationellt kunskapsstöd i form av nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. I dagsläget finns 13 slutliga och nu gällande nationella riktlinjer, på två områden finns remissversioner (astma och KOL samt hjärtsjukvård) och dessutom pågår riktlinjearbete på tre områden (MS och Parkinsons sjukdom, depression och ångest, samt stroke). Riktlinjerna är ett stöd för landstingens ledningar vid prioriteringar och de ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Riktlinjerna är dock inte utformade som ett praktiskt kunskapsstöd i vården vid diagnos och behandling. Dessutom omfattar de bara ett fåtal kroniska sjukdomar. Insikten om dessa begränsningar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer har vuxit sig allt starkare under senare år. Därför har vården, med början inom cancervården, utvecklat nya arbetsformer för att ta fram nationellt kunskapsstöd, i form av nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer, anpassade för vårdverksamheter. Nästa steg tas inom primärvården. För mer information se socialstyrelsen.se

Så blir vården jämlik!

7


Så blir vården jämlik Den svenska hälso- och sjukvården är inte jämlik. Landstingen tar de närmaste åren krafttag för att minska ojämlikheten. Det sker genom att på ett helt nytt sätt förse verksamheterna i vården med kunskapsstöd i form av nationella diagnosoch behandlingsrekommendationer. Cancervården har gått före. Arbetet har börjat inom primärvården. Upplysningar om innehållet Roger Molin, roger.molin@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Beställningsnummer: 5391 Produktion: SKL Tryck: LTAB

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. Beställningsnummer 5391

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

5391  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5391.pdf

5391  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5391.pdf