Page 1

?! Myter och fakta


? MYT

”Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!”

2


FAKTA

!

Kommunpolitiken handlar om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och hur och var vi ska bygga. ­Landstingspolitiken gäller vår hälso- och sjukvård och vår kollektivtrafik. Lokalpolitiken handlar om vår vardag och berör oss alla.

Tandvård

Barnomsorg

Bibliotek

Stadsplanering Skola

3


? MYT

”Det händer ju ingenting – allt tar för lång tid.”

4


FAKTA

!

Den demokratiska ­processen tar tid eftersom många är med

och bestämmer. De ärenden som hanteras av ­kommuner och landsting ska diskuteras i parti­grupper, nämnder och i fullmäktige innan beslut fattas. Ibland använder medborgarna sin rätt att överklaga. Då kan det ta ännu längre tid.

5


? MYT

”Politiker lyssnar inte på vanligt folk.”

6


FAKTA

!

Nästan alla kommuner och landsting arbetar på olika sätt för att få en bättre dialog med medborgarna. De flesta kommuner har en klagomålshantering och många har infört medborgarförslag, där enskilda kan lämna egna förslag direkt till fullmäktige.

70 % medborgardialog

70 procent av alla kommuner och landsting använder sig av medborgardialog.

Källa: SKL

7


? MYT

”Skattepengarna går till fel saker.”

8


FAKTA

!

Nästan 90 procent (87 procent) av kommunernas och landstingens kostnader går till vård, skola och omsorg. kronor/invånare, kommun

Utbildning:  Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning:  Förskola och skolbarnomsorg:  Individ- och familjeomsorg:  Trafik/infrastruktur:  Fritid:  Kultur:  Särskilt riktade insatser:  Affärsverksamhet:  Politisk verksamhet: 

14 053 kr 14 113 kr 6 497 kr 3 450 kr 2 838 kr 1 236 kr 1 020 kr 361 kr 464 k 609 kr

kronor/invånare, landsting

Hälso- och sjukvård:  21 870 kr Utbildning:  87 kr Kultur:  293 kr Trafik/infrastruktur:  1 367 kr Allmän regional utveckling:  161 kr Politisk verksamhet:  141 kr

Siffrorna visar hur kommunernas och landstingens kostnader fördelades per invånare år 2011. Källa: SKL

9


? MYT

”Politiker skor sig på skattebetalarnas bekostnad.”

10


FAKTA

!

Nästan alla lokalpolitiker, 97 procent, har andra jobb och arbetar med politiken på sin fritid. De får bara betalt när de deltar i nämnd- och fullmäktigemöten. Endast tre procent av alla kommun- och lands­ tingspolitiker är anställda med lön.

97 %

av de förtroendevalda i kommuner och landsting arbetar med politiken på fritiden.

Källa: SCB

11


? MYT

”Alla kommunoch landstings­ politiker är medelålders män.”

12


FAKTA

!

Fyra av tio lokalpolitiker är under 50 år. Närmare hälften av kommun- och landstingspolitikerna är kvinnor. De allra yngsta, under 29 år, är fortfarande under­ representerade, precis som bland många andra beslutsfattare i samhället.

Förtroendevalda i kommunerna:

40 % 43 % 38 % 48 %

under 50 år

kvinnor

Förtroendevalda i landstingen:

Källa: SCB

under 50 år

kvinnor

13


? MYT

”Nedrustningen av svensk sjukvård har lett till att folk måste ligga i ­korridorerna.”

14


FAKTA

!

Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Det är dyrt att ha tomma sängar stående. Därför försöker man omfördela vårdplatser när många söker vård samtidigt. Det är ett effektivare sätt att använda skattepengar, men kan ibland innebära att man får vänta på en vårdplats.

Källa: SKL

15


? MYT

”Skolan blir allt stökigare.”

16


FAKTA

!

Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skol­ kamrater. Sverige är det land där eleverna känner sig tryggast i grundskolan. Åtta av tio elever känner arbetsro.

Elever 80 % känner arbetsro 90 % trivs med sina lärare 80 % har förtroende för lärarna Lärare 80 % känner arbetsro 93 % trivs med eleverna

96 % anser att de oftast möts med respekt från eleverna

Källa: Skolverket

17


? MYT

”Problemen i skolan beror på kommunal­ iseringen.”

18


FAKTA

!

Nej. Den viktigaste faktorn för bra resultat i skolan är skickliga lärare. De blir varken bättre eller sämre av att skolan är statlig. Det är svårt att jämföra skolan före kommu­nal­iseringen 1992 med dagens skola:

• När staten var huvudansvarig för skolan gjordes inga utvärderingar.

• Ett annat betygsystem gjorde att man räknade med att vissa elever skulle prestera sämre. En mindre andel förväntades gå vidare till högre studier.

• I samband med kommunaliseringen kom en ny läroplan, för första gången uttalades att alla elever förväntades nå målen.

• Samtidigt med kommunaliseringen infördes också fritt skolval och friskolor.

• Under 1990-talet minskade också resurserna till

den offentliga sektorn, arbetsmarknaden förändrades och boendesegregationen ökade.

Källa: SKL

19


? MYT

”Skolklasserna är alldeles för stora.”

20


FAKTA

!

Klasserna har blivit mindre. ­Under 2000-talet har lärar­ tätheten i grundskolan ökat med åtta procent. De flesta klasser har idag färre än 24 elever.

2000:

2011:

7,6 8,3

Källa: SKL, Skolverket

lärare per 100 elever i grundskolan

lärare per 100 elever i grundskolan

21


? MYT

”Kommunerna drar ner på skolan.”

22


FAKTA

med 15 procent.

!

Mellan 1999 och 2009 ökade resurserna till skolan

 • Hälften av en kommuns budget går till skolan och förskolan.

 • Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD- snittet på 5,7 procent.  • Antalet lärare har ökat i relation till eleverna de senaste tio åren och specialpedagogerna har blivit fem gånger fler de fem senaste åren.

Källa: OECD, SKL, Skolverket

23


? MYT

”Kommunerna vill inte ta emot ­flyktingbarn som kommer hit utan sina föräldrar.”

24


FAKTA

!

Åtta av tio kommuner tar emot ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl. Antalet sökande har ökat betydligt och är nu cirka 3 000 per år. Det är många fler än förväntat. Kommunerna har ökat sitt ­engagemang, men behöver rätt förutsättningar för att kunna erbjuda ett värdigt mottagande.

240 kommuner

240 av 290 kommuner tar emot ensamkommande barn och unga.

Källa: SKL

25


? MYT

”Det behövs ingen utbildning för att jobba i äldrevården.”

26


FAKTA

!

Närmare 80 procent av vårdpersonalen har formell yrkesutbildning, jämfört med 60 procent i slutet av 1990-talet. Inom korttidsvården är det ännu fler – 92 procent. Yrkesutbildad vårdpersonal

79 % 60 %

1999

2010

Källa: SKL, Socialstyrelsen

27


? MYT

”Äldrevården är dålig och de gamla är missnöjda.”

28


FAKTA

!

Närmare åtta av tio som får hemtjänst eller bor i särskilt boende, ger högsta betyg åt personalen. Nästan sju av tio är nöjda med vården och omsorgen.

76 %

av de som får hemtjänst ger högsta betyg åt personalen.

66 %

av de som får hemtjänst är nöjda med vården och omsorgen.

Källa: Socialstyrelsen

29


? MYT

”Vem som helst kan få jobb i kommuner och landsting.”

30


FAKTA

!

Kommuner och landsting har en mycket större andel högskoleutbildade än andra sektorer. Här finns flera hundra olika yrkesgrupper representerade, och väldigt många av dem kräver en högskoleutbildning.

Andel anställda med minst en högskoleutbildning

67 % 47 %

Kommuner

Källa: SCB

38 %

Landsting

Landet som helhet

31


? MYT

”Kommunoch landstings­ anställda saknar engagemang.”

32


FAKTA

!

Undersökningar visar att de som jobbar i kommuner och landsting är mer engagerade och motiverade än de som jobbar privat eller statligt. Det är också vanligast att de som jobbar i kommuner och landsting tycker att deras arbete är viktigt och meningsfullt och att det är kul att gå till jobbet.

Brandmän

Tandläkare

ingenjörer Lärare

Undersköterska hjärnkirurg

Barnskötare

Tekniker

Källa: SCB

33


? MYT

”I kommuner och landsting är det omöjligt att få heltidsjobb.”

34


FAKTA

!

Av alla 1 043 300 anställda i kommuner och landsting är 801 200 heltidsanställda. Drygt en femtedel, 242 100, är deltidsanställda. Sedan 2000 har antalet heltider i kommuner och landsting ökat med 50 000. 73 procent av deltidsanställda i Sverige vill eller kan inte jobba heltid.

Deltid: 23 %

Heltidsanställda: 77 %

20 %

80 %

Källa: SCB

Drygt fyra femtedelar är heltidsanställda i kommuner och landsting

Åtta av tio är anställda på 80 procent eller mer

35


? MYT

�Kommunala bolag konkurrerar ut privata bolag.�

36


FAKTA

!

Ibland är kommunala insatser en förutsättning för att privata företag ska överleva. Ett hotell på glesbygden kan behövas för att det lokala näringslivet ska fungera. Om det är svårt att få lönsamhet i hotellet, vill ingen privat aktör driva det. Kommuner och landsting har enligt kommunallagen rätt att driva verksamhet, så länge syftet är att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och inte att gå med vinst.

37


? MYT

”Kvinnolönerna i kommuner och landsting är låga.”

38


FAKTA

!

Anställda i kommuner och landsting har de mest jämställda lönerna på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till ålder och yrkeskategori är kvinnors löner i kommunerna 99,6 procent av männens. I landstingen tjänar kvinnorna 95,2 procent av vad männen tjänar. Det är högre än i både statlig och privat sektor.

99,6 % 95,2 % = kvinnors löner av männens i kommuner

= kvinnors löner av männens i landsting

Källa: Medlingsinstitutet

39


SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

Best. nr 5269

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting, November 2012. Produktion: ETC. Tryck: LTAB

Vi vill bemöta myter med fakta. Det finns många myter om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling som inte ger hela bilden. Oavsett vilket, tycker vi att det är viktigt att bilden av kommuner och landsting nyanseras. Här har vi samlat några av de vanligaste myterna och vad som faktiskt gäller.

5269  

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5269.pdf

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you