Issuu on Google+

Positionspapper

Positionspapper

Kultur i det hållbara samhället

Kultur i det hållbara samhället

I ett långsiktigt hållbart samhälle spelar kultur en mycket viktig roll – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – något som är viktigt att lyfta fram i såväl regionala som lokala utvecklingsprogram. Kommuner och landsting har stor frihet att själva utforma en kulturpolitik, som utgår från egna förutsättningar och behov, en frihet som det är viktigt att slå vakt om. En rik kulturmiljö i vid mening kan vara ett viktigt konkurrensmedel för att få nöjda kommuninnevånare som trivs och vill bo kvar i sin kommun, vilket i sin tur kan attrahera också företagare. Även turister är en viktig grupp i detta sammanhang. Kommuner och landsting tar ett stort ansvar för kulturfrågorna. Tillsammans bekostar de mer än hälften av den offentligt finansierade kulturen. Med detta positionspapper, som antogs av styrelsen den 21 november 2008, vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfta fram den lokala och regionala kulturpolitiken och visa hur den kan utvecklas. Positionspappret ger riktlinjer för SKL’s interna arbete, men fungerar också som stöd för våra medlemmar och som underlag för kontakter och överläggningar med regeringskansliet och statliga myndigheter.

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer

Layout: KLF Grafisk Produktion 2009

Beställningsnummer: 5164


Förord Kultur är en viktig dimension i ett långsiktigt, hållbart samhälle – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Socialt; därför att kultur bidrar till att skapa mötesplatser, sammanhållning och mänsklig växt. Ekonomiskt; därför att kultur och kreativa näringar står för sysselsättning och en ökande andel av BNP. Miljömässigt, slutligen, därför att kultur och kulturmiljö bidrar till att skapa en attraktiv livsmiljö. Kultur är ett oreglerat område, där kommuner och landsting/regioner har möjligheter att profilera sig och utforma en politik som utgår från egna förutsättningar och behov. Kommuner och landsting/regioner tar frivilligt ett stort ansvar för den kulturella infrastrukturen i kommunen

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

respektive regionen och bekostar mer än 50 procent av den offentligt finansierade kulturen. Detta positionspapper redovisar Sveriges Kommuner och Landstings syn på kulturpolitiken. Positionspappret antogs av förbundets styrelse den 21 november 2008 och kommer att bilda underlag för kontakter med regeringen och myndigheter inom kultursektorn. Det kan även utgöra ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Sveriges Kommuner och Landsting i november 2008

Anders Knape




© Sveriges Kommuner och Landsting 2009 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 Webbplats: www.skl.se Beställningsnummer: 5164 Tryckeri: 08 Tryck AB Kontaktpersoner på SKL: Kerstin Lundberg och Calle Nathanson Foto: Thomas Carlgren (sid 4,16,18), Jimmy Söderling (sid 10,14), Valeria Montti Colque (sid 12) Ola Flodins (sid 8), Lars Lindqvist/SCANPIX (sid 6) Form och produktion: KLF Grafisk Produktion 2009 Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer



Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället


Sammanfattning I ett långsiktigt hållbart samhälle har kultur stor betydelse. Det är inom kulturen människors rätt till förkovran, insyn, samtal och möjligheter till påverkan kan ta avstamp. Ett aktivt kulturliv, där medborgarna kan mötas, är därför ett fundament för en förankrad demokratisk utveckling. Den professionella konsten ger inte bara konstnärliga upplevelser utan kan också vara bärare av samhällskritik. Det är därför viktigt att värna den konstnärliga friheten och kulturens egenvärde. Att få ta del av konstnärliga upplevelser och själv ges möjlighet att uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga behov. Kulturens, kulturmiljöns och de kreativa näringarnas betydelse för lokal och regional utveckling ökar, eftersom de genererar tillväxt och bidrar till att skapa en god och attraktiv livsmiljö. Mot den bakgrunden är kulturpolitiken av stor betydelse för utveckling och tillväxt i tre dimensioner – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det gäller både kultur som verksamhet (kultursektorn) och kulturella aspekter eller perspektiv inom andra samhällsområden. Även om kulturpolitiken inte rent ekonomiskt är en tung verksamhet i kommuner och landsting, spänner den över ett brett fält och är ett politikområde som berör människors såväl vardag som fritid. Kulturpolitiken engagerar och skapar debatt. Kultur uppfattas ofta som fritt från politik. Ingenting kan vara så fel. Kultur är ett i allra högsta grad politiskt område. Kommuner och landsting/regioner bär ett stort ansvar för kultur och bekostar mer än 50 procent

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

av den offentligt finansierade kulturen. Lokalt och regionalt finns en stor kunskap om såväl resurser som behov inom kulturområdet. Kommuner och landsting/regioner är på många områden föregångare vad gäller att utveckla kulturpolitiken, samtidigt som de är i hög grad beroende av de förutsättningar staten skapar. Därför anser SKL att • kultur har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling - socialt, ekonomiskt och miljömässigt; • kultur är en viktig framgångsfaktor att lyfta fram i regionala utvecklingsprogram och att det måste finnas en tydlig koppling mellan dessa och kommunala strategier och program; • den kulturella dimensionen i samhällsplaneringen behöver stärkas och det tvärsektoriella arbetet utvecklas; • det är viktigt att slå vakt om kommunernas och landstingens/regionernas frihet, att inom ramen för nationella kulturpolitiska mål, föra en självständig kulturpolitik som utgår från lokala och regionala förutsättningar och behov; • bibliotek, arkiv och museer fyller en viktig funktion som källa till kunskap för det livslånga lärandet samt som socio-kulturella mötesplatser; • samverkan mellan civilsamhället och den offentliga sektorn bör utvecklas, bl a med hjälp av kvalitativa stöd som i ökad utsträckning bygger på dialog och överenskommelser mellan parterna.







Vidare anser SKL att staten – förutom sitt ansvar för den statliga kulturpolitiken – har en viktig uppgift att skapa goda förutsättningar för kommuner och landsting/regioner genom att • i dialog med kommuner och landsting/regioner, ta fram nationella kulturpolitiska mål, som lyfter fram kulturens betydelse för ett hållbart samhälle; • låta RUP med underliggande kulturprogram (kulturpolitiska strategier) utvecklas till fungerande underlag för dialog, förhandling och avtal rörande statligt kulturstöd till regionerna; • ge goda förutsättningar för de kreativa näringarna genom att utveckla forskning och statistik inom området samt understödja kommuners och regioners utvecklingsarbete;

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

• ta ett ökat ansvar för utvecklingsfrågor inom kulturområdet särskilt för utvecklingen av barn- och ungdomskultur i allmänhet och estetiska lärprocesser i synnerhet; • utveckla och stärka en tvärvetenskaplig, kulturpolitisk forskning med tvärvetenskapliga centra för att skapa ökad kunskap om kulturens betydelse inom andra samhällsområden; • få till stånd en ökad samverkan kring forskning och utbildning inom kulturområdet samt fler mötesplatser för forskare och praktiker; • låta det kommunala och regionala perspektivet i EU-arbetet bli mer synligt; det ska t ex finnas lokal och regional representation i det nationella arbetet med kommissionens agenda för kultur.




Kulturens betydelse för lokal och regional tillväxt Kulturen skär igenom samhällets tre sektorer; den offentliga, den privata och den civila. Kultur är både en näring och en del av näringslivet. Kultursektorn och de kreativa näringarna sysselsätter många människor samt uppvisar en högre tillväxttakt än ekonomin i övrigt. Kultur och kulturmiljö är också platsbunden i högre grad än många andra verksamheter och därför viktigt för den lokala och regionala identiteten. I och med övergången till informations- eller kunskapssamhället ökar kulturens och kreativitetens betydelse som ”råvara” för de kreativa näringarna. Kultur och kreativitet ger viktig input i andra verksamheter. Det handlar bl a om att skapa upplevelser och även tilläggstjänster i de mer traditionella näringarna. Det finns därför i dagens samhälle en ökad tilltro till kulturens och kulturmiljöns betydelse för lokal och regional utveckling. I de regionala utvecklingsprogrammen (RUP:arna) kopplas kulturfrågorna till olika begrepp som attraktivitet, god livsmiljö, innovationer, kreativitet, folkhälsa, demokrati och mångfald, men de är oftast vagt beskrivna och saknar tydlig koppling till kommunala strategier och program. Det är en utmaning att skapa en reell samverkan mellan kommunerna och regionen, liksom med civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Utvecklandet av Internet och audiovisuella medier (film, tv, radio, dataspel) innebär en revolution för produktion och konsumtion av kultur. Aldrig tidigare har det konsumerats så mycket kultur som idag. Dataspelsbranschen är den del som expanderar snabbast. Här är unga människor en viktig resurs, vars kunskaper bättre kan tas tillvara i regionernas utvecklingsprogram och strategier. Kopplingen mellan kultur, kreativitet och näringsliv stärks. Det visar undersökningar som gjorts under senare år, men det saknas fortfarande kunskap. Forskning, undersökningar och statistik är bristfällig. Staten måste ta ansvar för att förbättra detta. Därför anser SKL att • kultur är en viktig framgångsfaktor att lyfta fram i regionala utvecklingsprogram och att det måste finnas en tydlig koppling mellan dessa och kommunala strategier och program; • staten måste ge goda förutsättningar för de kreativa näringarna genom att utveckla forskning och statistik samt understödja kommuners och regioners utvecklingsarbete.




Kulturens betydelse för ett socialt hållbart samhälle Ett utvecklat lokalt kultur- och föreningsliv utgör grund för social hållbarhet genom att skapa förtroende och tillit mellan människor. Kultur är väsentligt för en vital samhällsdebatt, som är basen i ett långsiktigt hållbart, demokratiskt samhälle. Det är därför en viktig uppgift för kommunerna att främja och stödja det lokala kulturlivet och att bygga en kulturell infrastruktur med platser där olika aktörer kan mötas. Det engagemang som finns inom civilsamhället bör uppmärksammas och stödjas. Stärkt samverkan mellan det offentliga och civilsamhället innebär en demokratisering av kulturlivet genom att ansvaret för ett levande kulturliv är fördelat på flera händer. Kultur och estetiska uttryck betyder mycket för att stärka barns personliga utveckling. Ord, rörelse, form och musik är verktyg för barnet i dess språkliga och psykosociala utveckling. Intresset för estetiska lärprocesser ökar och det är en nationell uppgift att utveckla modeller för detta. Även ungdomars behov av eget skapande måste understödjas genom nationella insatser för metod- och kompetensutveckling. Deltagarkulturer innebär ökad interaktivitet; gränsen mellan betraktare och skapare suddas ut, vilket leder till nya utmaningar för kulturpolitiken. Det är också en stor utmaning för kommuner och landsting/regioner att ta tillvara den mångfald som finns inom kulturlivet vad gäller kön, ålder, etnicitet och funktionalitet samt att skapa förutsättningar som gör det möjligt för alla röster att höras.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Kunskap och information blir allt viktigare i dagens samhälle. I begreppet det livslånga lärandet ligger en fortgående individuell bildningsprocess. Här har biblioteken en central roll och de utvecklas också allt mer till att bli platser, där man söker information. Andra viktiga källor för kunskap är våra museer och arkiv. En utmaning för dessa institutioner är att utveckla funktionen som socio-kulturella mötesplatser. Folkbildningen – studieförbunden och folkhögskolorna - är något närmast unikt för Sverige och representerar ett mer informellt lärande vid sidan av det formella utbildningssystemet. Därför anser SKL att • samverkan mellan civilsamhället och den offentliga sektorn bör utvecklas, bl a med hjälp av kvalitativa stöd som i ökad utsträckning bygger på dialog och överenskommelser mellan parterna; • staten bör ta ett tydligare ansvar för utvecklingen av barn- och ungdomskultur i allmänhet och estetiska lärprocesser i synnerhet; • bibliotek, arkiv och museer fyller en viktig funktion som källa till kunskap för det livslånga lärandet samt som socio-kulturella mötesplatser.




Kulturens betydelse för en attraktiv och hållbar livsmiljö Lokal och regional identitet skapas genom en blandning av kulturarv och samtid. Det gäller därför att hitta utvecklingsmöjligheter som utan att hota en orts eller regions karaktär samtidigt tillåter förändring. Återbruk av platser och byggnader sparar resurser, ackumulerar kunskap samt tillvaratar kulturvärden och bidrar därmed till ett hållbart samhälle. Att det finns en koppling mellan kultur och hälsa är allmänt vedertaget, även om de vetenskapliga beläggen är få. Det finns dock forskning som visar att miljön har betydelse för människors välbefinnande. Det gäller framför allt den ”gröna” miljön, medan forskningen om den byggda kulturmiljöns betydelse inte är lika utvecklad utan behöver förstärkas. Plan och bygglagen (PBL) ger formellt kommunerna stora möjligheter att skydda värdefull bebyggelse. I praktiken är lagens tillämpning problematisk med svåra avvägningar mellan olika intressen, komplicerade ersättningsregler och osäkerhet om vad som händer vid eventuella överprövningar. I en allt mer globaliserad värld, med ett flöde av varor och tjänster och ökad konkurrens, ser vi hur den specifika platsen (genius loci) och marknadsföringen av den får större betydelse. Såväl kulturutbudet som kulturmiljön har blivit allt viktigare för att attrahera både människor och företag.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Den gemensamma (ute)miljön med gatorna, torgen, parkerna och hållplatserna, är viktig för livet i staden, tätorten eller stadsdelen. Kommunerna respektive landstingen/regionerna har ett stort ansvar för att den är funktionell, trygg och estetiskt tilltalande. Den ska vara tillgänglig för alla samt erbjuda goda tillfällen till möten. I planeringen och förvaltningen av den gemensamma miljön är det viktigt att den kulturella dimensionen – estetiskt, kulturhistoriskt och socio-kulturellt – lyfts fram och värderas vid sidan av de tekniska och ekonomiska, vilket förutsätter ett tvärsektoriellt samarbete. ”Cultural planning” är exempel på en framgångsrik metod för att lyfta in ”mjuka” frågor i samhällsplaneringen och för att hitta det särpräglade och unika med en plats. Den börjar användas i svenska kommuner och landsting/regioner och är en metod som det är viktigt att utveckla och anpassa till svenska förhållanden. Därför anser SKL att • det behövs ökad kunskap om kulturens betydelse för att skapa en livsmiljö som är både attraktiv, konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar; • den kulturella dimensionen i samhällsplaneringen behöver stärkas och det tvärsektoriella arbetet utvecklas.

11


Kulturpolitiken internationellt och inom EU Globaliseringen har påverkat kulturområdet på ett genomgripande sätt. Ett livligt kulturellt utbyte över nationsgränserna förekommer på alla nivåer i samhället. Det sker både i form av turnéverksamhet, nätverksbyggande, erfarenhetsutbyte och vänortssamarbete samt genom samarbeten i olika projekt och partnerskap. En stor del av utbytet sker via medier – både mer traditionella som film och tv samt nya som Internet.

Därför anser SKL att • det kommunala och regionala perspektivet i EU-arbetet måste bli mer synligt; det ska finnas lokal och regional representation i det nationella arbetet med kommissionens agenda för kultur.

EU har antagit en europeisk agenda för kultur, som betonar kulturens roll i utvecklingsarbetet. För kommuner och landsting/regioner i Sverige har inträdet i EU medfört ett ökat utbyte och samverkan med städer och regioner i många andra länder främst i Barentsregionen, Östersjöregionen och Öresundsregionen.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

13


Högre utbildning och forskning På senare tid har kulturens betydelse för att uppnå speciella mål lyfts fram. Mer kunskap krävs dock om vilka effekter kultursatsningar inom dessa områden ger. Mer kunskap krävs också kring unga och kultur. Hos kommuner och landsting finns erfarenhet och kompetens samt stor praktisk kunskap i kulturfrågor, en kunskap som är en viktig del i och ett viktigt komplement till den mer teoretiskt inriktade forskningen. Samtidigt krävs det bättre förutsättningar för att implementera och sprida aktuell forskning. Behovet av arenor för dialog mellan kommuner och landsting/regioner och akademi är således stort.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Därför anser SKL att • det krävs en ökad samverkan kring forskning och utbildning inom kulturområdet samt fler mötesplatser för forskare och praktiker; • staten bör utveckla och stärka en tvärvetenskaplig, kulturpolitisk forskning med tvärvetenskapliga centra för att skapa ökad kunskap om kulturens betydelse inom andra samhällsområden.

15


En nationell kulturpolitik och ansvarsfördelningen mellan statlig, regional och kommunal nivå Den nationella kulturpolitiken måste skapas av kommuner, landsting och stat gemensamt. För att uppnå en nationell kulturpolitik måste gemensamma, nationella kulturpolitiska mål tas fram i samverkan mellan parterna. För detta krävs en utvecklad dialog, en dialog som idag är bristfällig. Av tradition finns en rollfördelning mellan de olika parterna.

Kommunerna har ansvar för det lokala kulturlivet. Basen är satsningarna på folkbiblioteken samt musik- och kulturskolorna. Kommunerna ansvarar också för kulturmiljö, kommunala kulturinstitutioner, lokaler för kulturaktiviteter och stöd till det fria kulturlivet och folkbildningen. I takt med att kultur i ökad utsträckning ses som en viktig faktor för lokal utveckling måste samarbetet med både civilsamhället och näringslivet utökas. Kommunens tidigare uppgift att tillhandahålla kultur övergår mer och mer till att bli en koordinatorsroll.

Landstingen/regionerna är huvudmän för de regionala institutionerna – ett huvudmannaskap som i vissa län delas med värdkommunen och/eller föreningar. I den pågående regionaliseringsprocessen tar landstingen/regionerna ett ökande ansvar för utvecklingsfrågor och är drivande när det gäller att se kultur som en viktig utvecklingsfaktor. Det är av vikt att landstingen/regionerna har handlingsfrihet i satsningarna på kultur samt att dessa är väl förankrade i kommunerna. Regionerna bör svara upp mot kommunernas behov av metodoch kompetensutveckling inom kulturområdet.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Staten ska garantera forskning och kunskapsspridning inom kulturområdet, utveckla metoder för uppföljning och indikatorer och stå för insamlande av nationell statistik. Staten bör också stödja utvecklingsarbete inom olika kulturområden som t ex folkbibliotek och musik- och kulturskolor. Staten bör tillsammans med kommuner och landsting kunna ompröva huvudmannaskapet för regionala och kommunala institutioner, vars verksamhet är av nationellt intresse. Nationella uppdrag bör även fortsättningsvis ges till vissa institutioner av särskilt intresse. Den statliga kulturpolitiken ska ge grundläggande förutsättningar för ett rikt kulturliv i hela landet. Därför måste staten garantera kulturell infrastruktur genom att även fortsättningsvis decentralisera medel till den regionala nivån. Användningen bör inte detaljregleras utan staten bör endast försäkra sig om att de används för kulturella ändamål och att satsningarna sker i överensstämmelse med kommunernas önskemål. En utmaning för staten är att uppträda som en enad och aktiv part. Det gäller de statliga myndigheter som finns inom såväl kultursektorn som inom andra sektorer t ex utbildning, näringsliv, tillväxt och landsbygdsutveckling. Det regionala utvecklingsprogrammet, så kallat RUP, är ett viktigt verktyg för lokal och regional utveckling. RUP med underliggande kulturprogram bör därför ha goda förutsättningar att fungera som grund för statens stöd till kultur i regionerna. I ett sådant underlag beskrivs länets/regionens kulturresurser, mål för kulturpolitiken, förslag om

17


insatser för att uppnå de föreslagna målen samt metoder för uppföljning och utvärdering. Med ett sådant strukturerat regionalt kulturprogram, där samtliga berörda parter – region, kommuner, civilsamhälle och näringsliv – varit delaktiga och där kopplingen till RUP är tydlig, skapas ett underlag som kan användas under en period på 3–5 år för gemensamma kultursatsningar. Kommunernas strategidokument, som t ex översiktsplaner, är i det sammanhanget viktiga instrument och bör utgöra ett viktigt underlag i processen med RUP.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället

Därför anser SKL att • staten, efter dialog med kommuner och landsting/regioner, ska anta nationella kulturpolitiska mål, som lyfter fram kulturens betydelse för ett hållbart samhälle; • RUP med underliggande kulturprogram (kulturpolitiska strategier) bör utvecklas till fungerande underlag för dialog, förhandling och avtal med staten rörande statligt kulturstöd till regionerna; framtaget i nära samarbete med kommunerna.

19


Kultur i det hållbara samhället – några definitioner Ordet kultur används i många olika betydelser. I sin snäva eller estetiska betydelse är kultur liktydigt med konst och avser skapande verksamheter som litteratur, teater, film, foto, musik och bibliotek m m. Den vida eller antropologiska betydelsen av kultur är gemensamma normer, traditioner och mänskliga aktiviteter. Det finns en tendens att tolka begreppet kultur alltmer brett, vilket är problematiskt genom att därigenom i stort sett allt kan kallas kultur. För att undvika detta skiljer vi här på kultursektorn och kulturella aspekter på andra verksamhetsområden, t ex inom fysisk planering eller inom socialt arbete. Kulturpolitik handlar om både kultursektorn och kulturella aspekter på andra verksamhetsområden. SKL ansluter sig i detta positionspapper till definitionerna som används i EU- studien ”The economy of culture in Europe.” – Kultursektorn består av två delar: dels av konst eller kulturella uttryck i betydelsen skapande verksamhet dels av kulturindustri eller kulturella näringar som framställer produkter med kulturellt innehåll för masskonsumtion (exempelvis film, böcker, video, musik). – Den kreativa sektorn eller de kreativa näringarna utgörs av verksamheter, där kultur eller konst och kreativitet är viktiga inslag i framställningen av olika produkter som i sig inte är enbart konstnärliga. Dit räknas arkitektur, design, reklam, film/foto, mode, turism m m.

20

Det är också viktigt i detta sammanhang att skilja på kultur och kulturpolitik. Kulturpolitik handlar om fördelning av medel och om den roll statliga, regionala och lokala organ har för att formulera mål, prioritera uppgifter, stötta produktion samt se till att konsten och kulturverksamheten når avsedda målgrupper. Kulturpolitiken ska ge ramarna för kulturen och konsten men inte blanda sig i det konstnärliga innehållet. En kulturpolitik för sin egen skull ställs ofta emot en instrumentell kulturpolitik, dvs en kulturpolitik med ett specifikt syfte. Ofta handlar det om att främja ekonomisk tillväxt. Det är en delvis konstruerad motsättning eftersom all kulturpolitik är i någon mening instrumentell. Det finns alltid ett syfte med att stödja kulturverksamhet. Det syftet kan vara allt från ekonomisk tillväxt, mänsklig utveckling och en god hälsa till en estetisk upplevelse eller en stunds förströelse. Med kulturarv avses sådan kultur – såväl materiell som andlig – som vi bär med oss från tidigare generationer. Till kulturarvsinstitutionerna hör förutom museer även arkiv och bibliotek. Begreppet kulturmiljö ska läsas som hela den av människor skapade miljön – kulturmiljön i motsats till naturmiljön. Vissa miljöer betecknas genom sina särskilda kvaliteter som särskilt värdefulla och många av dem är kulturhistoriskt intressanta.

Positionspapper – Kultur i det hållbara samhället


Positionspapper

Positionspapper

Kultur i det hållbara samhället

Kultur i det hållbara samhället

I ett långsiktigt hållbart samhälle spelar kultur en mycket viktig roll – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – något som är viktigt att lyfta fram i såväl regionala som lokala utvecklingsprogram. Kommuner och landsting har stor frihet att själva utforma en kulturpolitik, som utgår från egna förutsättningar och behov, en frihet som det är viktigt att slå vakt om. En rik kulturmiljö i vid mening kan vara ett viktigt konkurrensmedel för att få nöjda kommuninnevånare som trivs och vill bo kvar i sin kommun, vilket i sin tur kan attrahera också företagare. Även turister är en viktig grupp i detta sammanhang. Kommuner och landsting tar ett stort ansvar för kulturfrågorna. Tillsammans bekostar de mer än hälften av den offentligt finansierade kulturen. Med detta positionspapper, som antogs av styrelsen den 21 november 2008, vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfta fram den lokala och regionala kulturpolitiken och visa hur den kan utvecklas. Positionspappret ger riktlinjer för SKL’s interna arbete, men fungerar också som stöd för våra medlemmar och som underlag för kontakter och överläggningar med regeringskansliet och statliga myndigheter.

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer

Layout: KLF Grafisk Produktion 2009

Beställningsnummer: 5164


5164