Page 1

LÄS

med gott samvete en studie om miljöpåverkan

En livscykelanalys av mediekanalerna papperstidskrift och nättidskrift genomförd av Innventia på uppdrag av branschorganisationen Sveriges Tidskrifter.


papperstidskrift vs nättidskrift Miljöbedömning av mediekanalerna papperstidskrift och Internetpublicering Innventia Rapport nr: 97. Livscykelanalysen av mediekanalerna papperstidskrift och nättidskrift är genomförd av forskningsinstitutet Innventia på uppdrag av branschorganisationen Sveriges Tidskrifter i samarbete med Posten Meddelande, Pressretur, SCA och Sörmlands Grafiska. Fullständiga resultat samt inventeringsdata finns i rapporten samt i de två engelskspråkiga bilagorna: Appendix 1 Processes and data sources och Appendix 2 Results. Ladda ner rapporten på www.sverigestidskrifter.se/miljo.


Välkommen till en presentation av en miljöstudie av de två mediekanalerna papperstidskrift och nättidskrift! Klimatfrågan har skapat ett behov av att bättre förstå ­tidskriftens miljöeffekter på nätet och i pappersform. ­Det finns hos många en föreställning om att tryckta ­tidskrifter utgör en miljöbelastning och att läsning online alltid är det klimatsmarta alternativet.­ För att reda ut begreppen gav därför Sveriges­ ­Tidskrifter forskningsinstitutet Innventia i uppdrag ­ att jämföra miljöpåverkan av papperstidskrift och nättidskrift ur ett livscykelperspektiv, identifiera vilka stadier i livscykeln som ger upphov till miljöeffekter ­ och därmed se var förbättringsmöjligheterna finns. Sanningen är att resultatet är gynnsamt för de båda mediekanalerna, vilket givetvis är ett glädjande resultat. Så läs med gott samvete – både på nätet och papperstidskrifter!

3


Carbon footprint Klimatpåverkanspotential är ett mått på det totala utsläppet av växthusgaser som tillverkningen av en produkt ger upphov till. Utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid) bidrar till att höja jordens medeltemperatur.

4


Miljöstudien är gjord som en livscykelanalys. Det är en etablerad metodik för att belysa en produkts miljöpåverkan från vaggan till graven, det vill säga från råvaruuttag till produktion, användning och avfallshantering. I denna studie ligger huvudfokus på klimatpåverkan, så kallad carbon footprint, men även andra miljöeffekter har studerats; resursutarmning, försurning, övergödning, ozonuttunning samt bildning av marknära ozon. Studien avser svenska förhållanden.

Papperstidskriften Med papperstidskrift avses en årsprenumeration av en månadstidning. I basscenariot är siffrorna för till exempel lästid, läsare per exemplar och andel prenumeranter genomsnittssiffror för branschen. Utgångspunkten är en typisk medlem i branschorganisationen Sveriges Tidskrifter.

5


Hur stor klimatpåverkan har läsning av papperstidskrift i jämförelse med läsning av nättidskrift? Studien visar att miljöpåverkan är liten och likvärdig. 6


Att läsa en papperstidskrift och att läsa en nättidskrift har en miljöpåverkan, men den är liten och likvärdig för båda. Att läsa en papperstidskrift och att läsa en nättidskrift under ett år genererar utsläpp av växthusgaser i samma storleksordning: 1 kg CO2-ekvivalenter. 1 kg CO2-ekvivalenter står för 0,1 promille (en tiotusendel) av genomsnittssvenskens klimatpåverkan under ett år.

Genomsnittssvenskens konsumtion skapar klimatpåverkande utsläpp motsvarande 10 ton CO2-ekvivalenter per år*. Att läsa en tidskrift, i pappersformat eller på internet, under ett år motsvarar 0,1 promille av detta. *Källa: Naturvårdsverket 2008

7


Vad 채r det som

p책verkar? 8


• Journalisters aktiviteter för att skapa tidskriftens innehåll ger ett betydande bidrag till miljöpåverkan, både för papperstidskrift och nättidskrift. Här står resor, särskilt med bensin- eller dieselbil samt flyg, ­för den mest betydande andelen av miljöpåverkan. • Resultaten visar betydelsen av produktionsplats för energiintensiv verksamhet som massa- och papperstillverkning samt tryckning. Eftersom svensk elmix till så pass liten del utgörs av fossila bränslen innebär det en betydande klimatvinst att trycka i Sverige, på svenskt papper. • Eftersom ingen miljöpåverkan för papperstidskriften är relaterad till själva läsningen innebär det att ju fler läsare per tidskrift, desto lägre miljöbelastning ”per läst tidskrift”. Detsamma gäller för lästid – ju längre tid som ägnas åt att läsa tidskriften, desto mer klimatsmart är det att läsa på papper. • Miljöpåverkan för att läsa en nättidskrift ökar med lästiden. När lästiden överstiger 40 minuter per månad är nättidskriftens miljöpåverkan högre än papperstidskriftens. • Miljöpåverkan för att läsa en prenumererad papperstidskrift är lägre än för att läsa en papperstidskrift som säljs som lösnummer. Alla tidskrifter som står i tidskriftshyllorna säljs inte – det innebär att för varje sålt lösnummer trycks 1,7 exemplar. Osålda exemplar går dock till återvinning. • Det svenska återvinningssystemet för papperstidskrifter innebär att papperstidskriftens miljöpåverkan reduceras. I Sverige återvinns 9 av 10 tidskrifter – dessa kan användas som råvara för framställning av nytt papper och genererar också värme och elektricitet, genom förbränning av det som inte återvinns. • Välskött skog med nettotillväxt innebär ett nettoupptag av biogen koldioxid i skogen. Denna effekt är inte inkluderad i basscenariot. Om den effekten inkluderas blir papperstidskriftens miljöpåverkan ännu lägre än 1 kg CO2-ekvivalenter. 9


Så här ser flödesschemat ut för de olika produktionsmodellerna som ligger till grund för livscykelanalysen. På redaktionen arbetar cirka 15 anställda och samma arbetstid läggs ner på produktionen av papperstidskriften som på nättidskriften. För att inte påverka jämförelsen av mediekanalerna har redaktionell miljöpåverkan fördelats lika på alla läsare, oavsett om man läser papperstidskrift eller nättidskrift.

Läsning av papperstidskrift Utsläpp som undviks vid produktion av tidningspapper

Skapande av tidskriftens innehåll

Återvinning

Skogsbruk

Massa & papper

Offsettryck

Distribution via post: 91 % Distribution via affär: 9 %

Användare/ läsare

Arkivering

Förbränning

T = transport

Redaktionellt arbete Redaktionens skapande av tidskriftens innehåll har en klimatpåverkande betydelse för såväl nättidning som papperstidskrift. Den huvudsakliga påverkan från redaktionellt arbete kommer från resor för fältarbete samt från energiförbrukning för redaktionens datorer och för uppvärmning av kontoret.

10

Utsläpp som undviks vid produktion av värme och elektricitet

Papperstidskriften produceras, distribueras samt avfallshanteras i Sverige. Distributionen sker till 91 procent via post och 9 procent som lösnummerförsäljning via affär. Pappret till den studerade tidskriften tillverkas i Ortviken (SCA) och den trycks i Katrineholm (Sörmlands Grafiska). Skogsbruk, transport av virke, pappersproduktion, transport av papper, skapande av tidskriftens innehåll, tryckning, efterbearbetning, distribution av tidskrift, användning samt återvinning, avfallshantering och arkivering är inkluderat.


Läsning av nättidskrift Skapande av tidskriftens innehåll

Server och datacentral

Nedladdning via internet Produktion av dator, modem, hemmaskrivare och kontorspapper

Utsläpp som undviks vid utvinning av metaller

Avfallshantering av elektronik

Användare/ läsare Avfallshantering av papper

Utsläpp som undviks vid produktion av tidningspapper, värme och elektricitet

Internetanvändaren finns i Sverige och det är svensk elmix som avses. Produktion av dator samt av vissa råvaror och material sker utanför Sverige. Skapandet av redaktionellt material, produktion av dator med mera, datalagring, nedladdning och läsning av webbsidan på en bärbar hemmadator ingår i studien. Dessutom har produktion och avfallshantering av dator inkluderats.

Datorproduktionen Mindre än 0,1 procent av datorproduktionens totala miljöpåverkan har belastat nättidskriften i undersökningen. Andelen baseras på hur stor del av datorns totala användningstid som nättidskriftsläsandet tagit i anspråk.

Svensk elmix I studien har svensk elmix för konsumtion av el i Sverige använts; det innebär en låg klimatpåverkan tack vare förnyelsebara källor som vattenkraft, samt kärnkraft och en del fossila bränslen.

11


Konsten att jämföra 12


För att få fram ett rättvisande resultat måste vi jämföra rätt saker. Det här var studiens utgångspunkt. Prenumeration eller inköp i affär av papperstidskrift med typisk lästid under ett år Läsare I medeltal ägnar en läsare cirka 40 minuter per nummer till att läsa en svensk papperstidskrift1. Den genomsnittliga svenska tidskriften har 3,23 läsare per exemplar2. Ju fler läsare, desto lägre klimatpåverkan. Den studerade, typiska tidskriften, som är tryckt i Sverige, utkommer med 11 nummer per år (varav ett dubbelnummer).

Motsvarande lästid för nättidskrift under ett år Läsare Den tid som läsaren är online bidrar till klimatpåverkan. Den studerade nättidskriftens lästid är 40 minuter fördelat på tre besök på webbsidan per månad. Ju längre lästid, desto högre klimatpåverkan. Läsaren använder svensk elmix, en bärbar dator med ADSL-modem och gör två enkelsidiga utskrifter per månad. Källa: 1) Orvesto QRS 2006, Sifo Research International 2) Orvesto Konsument 2009 helår, Sifo Research International

13


GWP (kg CO2-ekv)

Papperstidskriftens klimatpåverkan

1,1 0,9 0,7 0,5 0,3 0,1 -0,1 -0,3

i r t r s k g g e ing r uk p p e c ke r t r y c k u t i o n ar e t al r b e t b r u f fä r i n n ni n d v i k b a To s t a t y t lä s r v inn k i ve b n a r r ä g r e i p / t r u r t o o s o f t k A r F ör b om is t sp ar e Sk sp Of Åt e a & s p or t is nd an std r an a s s li s r ä T n ps o T a v P n M rn äp Tra l A u s Jo Ut Basscenario. Potentiell klimatpåverkan (GWP) för en läsare under ett år; totalt och uppdelat på de olika stegen i papperstidskriftens livscykel.

14


GWP (kg CO2-ekv)

Nättidskriftens klimatpåverkan

1,1 0,9 0,7 0,5 0,3 0,1 -0,1

t r e r g i a t or rgi rgi i ng i v ar e i v ar e e r i ng t al r b e t e n t e ne e ne ne d To t er e e c a kr kr n nt n a r t a m at o e io k t Da t a s m a s l s ha h t e n s s i r k m l d t l e D m du f al li s em Mo In t v fa He r h e r av P r o or a r na e u t Jo p p ap p Da Pa P

Basscenario. Potentiell klimatpåverkan (GWP) för en läsare under ett år; totalt och uppdelat på de olika stegen i nättidskriftens livscykel.

15


91 %

pappersåtervinning Visste du att… Papper kan återvinnas fem till sju gånger. Sverige är världsledande när det gäller pappersåtervinning.

16


Papperstidskriftens klimatpåverkan Papperstillverkningen står för den största delen av papperstidskriftens klimatpåverkan. Därför innebär det en betydande klimatvinst att trycka på svenskt papper, eftersom svensk elmix till så liten del utgörs av fossila bränslen. Ju högre andel prenumeranter, desto lägre miljöpåverkan, eftersom inte alla lösnummer som står i tidskriftshyllorna säljs. Ju fler läsare av samma exemplar, desto lägre miljöpåverkan per läsare. Den genomsnittliga tidskriften har 3,23 läsare per exemplar. Vi återvinner ca 50 kg papper per person varje år i Sverige, det vill säga cirka 91 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamutskick. För varje kilo återvunnet papper besparas atmosfären ett koldioxidutsläpp på 1,4 kg. Returfibrer från insamlade tidskrifter kan bli råvara för framställning av nytt tidningspapper och andra pappersprodukter. Papperstidskriftens klimatpåverkan, olika scenarier GWP (kg CO2-ekv)

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Basscenario 100 % post Med bilagor & DVD Fler sidor* Nordisk el Europeisk el 1 läsare/ex 5 läsare/ex Utan journalistiskt arbete

Potentiell klimatpåverkan (GWP) för läsare av en papperstidskrift under ett år med olika antaganden eller val. * Räknat på 200 sidor mot 120 sidor som i basscenariot.

17

3,5


Svensk elmix Elmixens betydelse El från olika källor ger olika miljöpåverkan. Den svenska elmixen har låg klimatpåverkan, tack vare hög andel vattenkraft och kärnkraft, medan europeisk och nordisk elmix har större klimatpåverkan, på grund av att stora andelar el baseras på fossila bränslen.

18


Nättidskriftens klimatpåverkan Vid läsning av nättidskrift har den tid som användaren tillbringar online betydelse för en klimatpåverkan. Ju mindre lästid online, desto mindre miljöpåverkan. Den dominerande delen av klimatpåverkan vid internetpublicering kommer från produktionen av själva datorn. Endast en liten andel av datorproduktionens miljöpåverkan har belastat nättidskriften i undersökningen. El vid användning av infrastruktur på webben, ADSL-modem och dator ger näst största bidraget. Svensk elmix ger en lägre miljöpåverkan. Antal utskrifter med hemmaskrivare påverkar den totala klimatpåverkan.

Nättidskriftens klimatpåverkan, olika scenarier GWP (kg CO2-ekv)

0

1

2

3

4

5

6

Basscenario Nordisk el Europeisk el Lite användning* Mycket användning* 1/3 kvävetrifluorid Ingen kvävetrifluorid Utan journalistiskt arbete Potentiell klimatpåverkan för en nättidning för en läsare under ett år beroende på olika antaganden eller val. * Räknat på 10 respektive 300 minuter mot 40 minuter som i basscenariot.

19


Guidelines 20


Vid produktion av papperstidskrift och nättidskrift ställs utgivaren inför en mängd olika val. Här ser du några av valen där aktiva åtgärder kan påverka produktionen till att bli ännu mer klimatsmart. Det redaktionella innehållet Effektivisera redaktionella resor – Välj miljövänliga alternativ för journalisternas resor, till exempel tåg framför bil och flyg. – Telefon- eller internetbaserade kommunikationstjänster är kostnadseffektiva och miljösmarta alternativ. Välj miljöanpassad hårdvara – Om redaktionen behöver nya datorer, fråga efter miljöcertifierade alternativ, till exempel TCO-certified, Svanen-märkt, Blaue Engel och EU Ecolabel – som alla ställer krav på hela livscykelkedjan – samt Energy Star som endast ställer krav på energiförbrukningen. Stäng av datorn – Undvik stand by-funktionen på datorn, stäng i stället av den när den inte används. – Skriv inte ut i onödan.

Pappret till den tryckta tidskriften Använd svenskt papper – Att köpa papper tillverkat i Sverige är fördelaktigt ur miljösynpunkt eftersom svensk elmix har lägre klimatpåverkan än den i Norden och Europa. Använd miljöanpassat papper – Fråga efter papper med låg Carbon Footprint. – Fråga efter papper som uppfyller Svanens krav eller be om miljömärkt papper, till exempel FSC*. Svanen ställer krav på hela livscykeln medan FSC endast ställer krav på skogsbruket. *FSC, Forest Stewardship Council, utvecklar regler och rekommendationer för ett ansvarsfullt skogsbruk.

21


Tryck i Sverige Svensk elmix – Att trycka papperstidskriften i Sverige är fördelaktigt ur miljösynpunkt eftersom svensk elmix har en lägre klimatpåverkan än den i Norden och Europa. Svanen-märkning – Fråga om ditt tryckeri är Svanen-certifierat. Be om att få din tidskrift Svanen-märkt. ISO-certifiering – Fråga om ditt tryckeri är ISO-certifierat – ISO 9001 och ISO 14001 visar att man har kontroll på verksamhetssystemet vad gäller både kvalitet och miljö. FSC – Fråga om ditt tryckeri är FSC-certifierat. Be om att få din tidskrift FSC-märkt.

Läsare Fler prenumeranter – Verka för att öka antal prenumeranter av papperstidskriften, eftersom miljöbelastning per läsare är lägre vid prenumeration än vid lösnummerförsäljning. Återvinning – Uppmana dina läsare att återvinna papperstidskriften.

Viktiga val för återvinning Tryckmetod – Den mest förekommande tryckmetoden, offsettryck, och även djuptryck ger goda möjligheter att återvinna. Digitaltryck försvårar återvinningsprocessen. – Undvik färg som innehåller tungmetaller. – Använd vattenbaserad lack och övertrycksfernissa. – Ska du lägga med ett varuprov eller liknande till läsaren så tänk på att placera produkten så att den lätt kan urskiljas och tas bort.

22


Nättidskriften Miljöcertifierade datorer – Uppmana dina läsare att välja miljöcertifierade datorer, till exempel TCOcertified, Svanen-märkt, Blaue Engel och EU Ecolabel – som alla ställer krav på hela livscykelkedjan – samt Energy Star som endast ställer krav på energiförbrukningen.

Läsare Utskrifter samt standby-läge – Uppmana dina läsare att inte skriva ut från hemmaskrivaren i onödan. – Uppmana dina läsare att stänga av datorn när den inte används. Återvinning – Uppmana dina läsare att återvinna datorn.

Lästid Studiens basscenario visar att miljöpåverkan per läsare blir mindre om du läser papperstidskrift än om du läser nättidskrift – om lästiden överstiger 40 minuter per månad. Papperstidskriftens miljöpåverkan påverkas inte av lästiden.

Nettotillväxt Välskött skog med nettotillväxt innebär ett nettoupptag av biogen koldioxid i skogen. Växande skogar binder mer koldioxid än gammal skog som inte aktivt brukas. Denna effekt är inte inkluderad i basscenariot. Om den räknas med blir papperstidskriftens miljöpåverkan ännu lägre än 1 kg CO2-ekvivalenter. Volymen virke i skogen har ökat med 75 procent under de senaste 90 åren.

23


KLIMATSMART l채sning 24


Genomsnittssvenskens konsumtion skapar klimatpåverkande utsläpp motsvarande 10 ton CO2-ekvivalenter per år. Att läsa en tidskrift under ett år, i pappers-format eller på internet, står för 0,1 promille av detta – cirka 1 kg CO2-ekvivalenter. Utsläpp av 1 kg CO2-ekv motsvarar: – att köra en stor bensindriven bil drygt 4 km (avser endast drivmedlets miljöpåverkan) – att köra miljöbil drygt 8 km (avser endast drivmedlets miljöpåverkan) – att flyga utrikes cirka 4 person-km – att titta på tv cirka 2 timmar – produktion av 10 ägg – produktion av 1 liter mjölk – produktion av drygt 0,04 kg benfritt nötkött

1 KG CO2EKVIVALENTER motsvarar produktion av ca 10 ägg.

25


Yngre svenskar anser i större utsträckning än äldre att tillförlitligheten är bättre i det tryckta formatet. Källa: United Minds 2009

26


År 2009 läste häften av alla svenskar en papperstidskrift minst en gång i veckan. Källa: United Minds 2009

Fullständiga resultat, inventeringsdata samt fullständig källförteckning återfinns i rapporten: Miljöbedömning av mediekanalerna papperstidskrift och Internetpublicering Innventia Rapport nr: 97 samt i de två engelskspråkiga bilagorna: Appendix 1 Processes and data sources och Appendix 2 Results. Ladda ner rapporten på www.sverigestidskrifter.se/miljo. Den här broschyren är tryckt på svenskt papper. Omslag: Arctic Volume White, 250 g. Inlaga: GraphoCote, 90 g. Pappret till inlagan kommer från SCA och är FSC-märkt, vilket garanterar en långsiktigt brukad skog med god nettotillväxt. Text och form: Lewander & Co. Tryck: Sörmlands Grafiska, 2010.


Våren 2010 genomförde branschorganisationen Sveriges Tidskrifter en livscykelanalys av de två mediekanalerna papperstidskrift och nättidskrift. Resultaten visar att både läsning av papperstidskrift och läsning av nättidskrift har en klimatpåverkan – men den är liten och den är likvärdig i båda fallen. Genomsnittssvenskens konsumtion skapar klimatpåverkande utsläpp motsvarande 10 ton CO2-ekvivalenter per år. Att läsa en tidskrift, i pappersformat eller på internet, står för för 0,1 promille av detta – cirka 1 kg CO2-ekvivalenter. Det är med andra ord lika klimatsmart att läsa tryckta tidskrifter som nättidskrifter. Läs med gott samvete!

Livscykelanalysen är genomförd av Innventia, på uppdrag av Sveriges Tidskrifter i samarbete med Posten Meddelande, Pressretur, SCA och Sörmlands Grafiska. Ladda ner rapporten på www.sverigestidskrifter.se/miljo Sveriges Tidskrifter

info@sverigestidskrifter.se, sverigestidskrifter.se Besöksadress: Vasagatan 50, 111 20 Stockholm, Telefon: +46 8 545 298 90 28

Läs med gott samvete  

En studie om miljöpåverkan

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you