Issuu on Google+

sveriges konstföreningar är den samlande intresseorganisationen för landets konstföreningar. sveriges konstföreningars uppgift är att ge råd och stöd i föreningsarbetet, öka kunskaperna om konst, distribuera konstbildningsmaterial, arbeta för att fler konstföreningar bildas och förmedla statlig utställningsersättning till konstnärer som ställer ut hos konstföreningar. sveriges konstföreningar har 1 200 anslutna konstföreningar och 25 distrikt från norr till söder. Distrikten ansvarar för regional kursverksamhet och närkontakt med föreningarna. Av konstföreningarna är 350 allmänna och 850 knutna till arbetsplatser. 400 000 människor är engagerade i konstföreningsrörelsen. Konstföreningarna arrangerar årligen 3 700 utställningar och 5 300 olika kulturprogram som föreläsningar, studiecirklar, resor och besök hos konstnärer. Dessutom köper och förmedlar föreningarna varje år konst för 120 miljoner kronor.sveriges konstföreningars förbundskansli med nio anställda ligger i Malmö. skr, Sveriges Konstföreningars Riksförbund, bildades 1973. Sedan 2001 heter organisationen sveriges konstföreningar.

sveriges konstföreningar Postadress Box 60065, 216 10 Malmö Besöksadress Tegnérgatan 60A, Limhamn, Malmö Tel 040-36 26 60 Fax 040-16 26 07 E-post info@sverigeskonstforeningar.nu Hemsida www.sverigeskonstforeningar.nu


Illustratör: J Tobias Anderson

J Tobias Anderson, Active Passive Passage Conversation, DV-färg och ljud, 2,4 min, 2000. Ur utställningen Show Unit.


I N N E HÅLL Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Handboken 2006 är här! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Vi är en del av konstbildningsrörelsen SVERIGES KONSTFÖRENINGAR . . . . . . . . . . 8

Sveriges konstföreningar – människor och konst

Enfaldig konstvärld – mångfaldig utmaning . . . 13 Konstbildningens struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Konstbildningsbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Mångkulturår med fortsättning . . . . . . . . . . . . . . 20 Grafikbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Kurser, seminarier och händelser . . . . . . . . . . . . 23 SVERIGES KONSTFÖRENINGAR ger . . . . . . . 24 Arrangörsrollen

Utställningen i ögat, kroppen och tankarna . . . 29 Utställningar i konstförening . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Checklista med tips och praktiska råd . . . . . . . . 32 Höstarna var värst i konstnärsfamiljen . . . . . . . . 35 Inköp i konstförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Utställningskontrakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Utställningsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Utställningsförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 ATA-carnet – ett »pass« för konstverk . . . . . . . . 44 Föreningen

Föreningsrutiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Valberedningen – en strategisk resurs i föreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Förslag till Stadgar för allmän konstförening . . 51

Förslag till Stadgar för arbetsplatskonstförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Ekonomin i den allmänna konstföreningen . . . 55 Ekonomin i arbetsplatskonstföreningen . . . . . . 56 Kontoplan för konstförening . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Skatteregler för ideella föreningar . . . . . . . . . . . 58 Lotterilagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Personuppgiftslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Om Konstföreningsportalen . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Distriktet

Distriktens funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Förslag till stadgar för SVERIGES KONSTFÖRENINGAR s distrikt . . . . . . . . . . . . . . 66 I huvudet på en distriktsledare . . . . . . . . . . . . . . . 70 SVERIGES KONSTFÖRENINGAR är indelat i 25 distrikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Förbundet

Vision, Mål och Handlingsplan . . . . . . . . . . . . . . . 76 Förbundets utbildningsplaner . . . . . . . . . . . . . . . 78 Så här arbetar förbundets valnämnd . . . . . . . . . 79 Stadgar SVERIGES KONSTFÖRENINGAR . . . 80 Samarbeten

Samarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Konstperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Kulturrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Konstkonsulenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 BUS – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige . . . . . . . 92 KROs minimiarvoden 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94


Foto: Nicolas Hansson

Virkning av gamla ljudkasettband i workshop under ledning av Ulla West, Textil 2005 i Gรถteborg.


FÖRORD

FÖ R O R D sveriges konstföreningar går efter drygt 30 år som förbund in i en förändringsfas där nytänkandet dominerar både organisation och inriktning. Samhället har förändrats sedan 1973, konstlivet och konsten likaså, men också själva föreningslivet har genomgått stora reformer. Den organisationsstruktur, som en gång var självklar och given i Sverige för ideella föreningar, behöver idag nyskapas och utvecklas. Arbetet i sveriges konstföreningar fokuserar i dag allt tydligare på konstbildningen. Förbundsstyrelsen har antagit följande vision: sveriges konstföreningar skall vara landets ledande konstbildningsrörelse. En sådan vision innebär att kunskapskraven om konst ökar i alla led. Det är konstföreningarna som driver verksamheten ute i landet. Förbundskansli och förbundsstyrelse skall ge stöd och hjälp, uppmuntra och entusiasmera, lyssna av behoven, men framförallt på olika sätt sprida kunskap om konst. Men vad betyder konstbildning? Det är när kunskapen djupnar och insikt uppnås – det är först då vi kan säga att vi nått konstbildningsnivån. Handboken är alla konstföreningars praktiska kunskapsinstrument; kurser, föreläsningar och seminarier är bildningsinstrumenten. Visionen om förbundets verksamhet kompletteras givetvis med tydliga mål och handlingsplaner. Sök dem på hemsidan eller i Handboken. Som ordförande för sveriges konstföreningar kan jag bara hoppas att alla i vår stora organisation känner samma lust, glädje och engagemang som jag och de andra ledamöterna i förbundsstyrelsen gör. Tillsammans kan vi uträtta massor! Lund den 29 november 2005 cecilia nelson

5


Foto: Nicolas Hansson

Fredrik Lindqvist, Ozzy Osbourne, linoleumsnitt på textil, 210×240 cm, 2004. Ur vandringsutställningen Spännivdd.


I N LE DN I NG

HAN D B O K E N 200 6 ÄR HÄR! Handboken, sveriges konstföreningars unika föreningspraktika, är konstföreningsledarens vardagliga vän. Boken känns igen i texterna om arrangörsrollen, föreningsarbetet samt i informationen om förbundet. En nyhet är att några av konstbildningsrörelsens ideellt aktiva medverkar. 2006 är av regeringen utnämnt till Mångkulturår. Det kommer att betyda en hel del för konstföreningsrörelsen. I inledningsartikeln Enfaldig konstvärld – mångfaldig utmaning får konstföreningar råd för att själva påbörja sitt mångkulturarbete. Texten Mångkulturår med fortsättning visar vägen till förbundets arbete med mångkulturfrågorna. Vårt användande av Internet har utvecklats de senare åren.Register som tidigare fanns med i Handboken är nu flyttade till Konstbildningsbanken på sveriges konstföreningars hemsida. För dig som hellre vill använda pappersformen finns samma information i tryckta supplement som medföljer Handboken. Supplementen fästes i fickan på bokens sista sida. Har du synpunkter eller frågor är du välkommen att höra av dig till oss i Malmö! anita eriksson, förbundssekreterare

7


8

V I Ä R E N D E L AV K O N S T B I L D N I N G S R Ö R E LS E N

VI ÄR E N D E L AV KO N STB I LD N I N G S R Ö R E LS E N SVE R I G ES KO N STFÖ R E N I N GAR elisabet bylund, pensionär, konstvetare och lärare. Ordförande i sveriges konstföreningar Norrbotten. ( Längst till vänster.) När blev du invald i distriktet? Jag har varit omväxlande ordförande och vice ordförande sedan 1995. Numera är jag mest mentor! Är konsten viktig för dig? Ja,konsten betyder en hel del.I distriktsuppdraget kan vi som förmedlare inspirera konstföreningsmedlemmarna. Konsten görs tillgänglig genom utställningar, föreläsningar och diskussioner. Jag får vara en katalysator mellan konstnären och betraktarna. Det är stimulerande att vara med och ge människor insikt om konstens inre väsen. Vad är mest intressant i distriktsarbetet? Just nu är det att utifrån våra breddgrader nå nya föreningar. Nyligen har en konstförening i Övertorneå bildats och blivit medlem i sveriges konstföreningar. Jag försöker också få igång en ny konstförening i Pajala. Arbetar distriktet aktivt med mångkultur? Ja,här på Nordkalotten betyder närheten till våra grannländer självklart utbyte. Och föreningarna visar en del samisk konst. Ditt konstföreningsengagemang är uppmärksammat! 2005 fick jag Christina Jutterströms stipendium som till vår stora glädje verkligen satte Norrbotten på konstkartan.


V I Ä R E N D E L AV B I L D N I N G S R Ö R E LS E N

danuta pekowska, konstruktör och industridesigner. Ledamot i valberedningen sveriges konstföreningar Älvsborg. ( Mitten.)

pernilla björck, sekreterare. Medlem i konstföreningen Saab Automobile AB. ( Längst till höger.)

När blev du ledamot i distriktets valberedning? Jag är nyinvald 2005. Är konsten viktig för dig? Jag har alltid varit konstintresserad, som liten drömde jag om att bli konstnär. Som de flesta barn målade jag mycket, meningen var att jag skulle utbilda mig till konstnär eller inredningsarkitekt. Jag blev industridesigner. Jag älskar mitt arbete! Idag skiljer sig design väldigt mycket från den tiden då jag drömde om att bli inredningsarkitekt: Allting skapar man i 3d-iso system numera! Designarbetet blir likt konst när man ser fantastiska former och färger i rörelse på datorns bildskärm. Betyder konsten också mångfald? Konsten är det bästa – den ger mig inspiration, skapar kontakter med andra med samma intresse och gör livet roligare. Utan konst är livet som en potatis utan salt.

När gick du med i en konstförening? När jag anställdes 1980. Jag fick information om att det fanns en konstförening på företaget. Är konsten viktig för dig? Ja, jag tycker det är roligt och givande att titta på konst, även om man inte alltid »förstår« konsten. Jag har lärt mig en del sedan jag blev aktiv i konstföreningen för två år sedan. Vad är mest intressant med konstföreningsarbetet? Det är alltid roligt att träffa konstnärer i samband med att vi hänger tavlorna i vår förening. Arbetar ni aktivt med mångkultur? Ja, vi har haft utställningar med flera invandrade konstnärer, svenska konstnärer, unga och gamla.

9


Johan Fredrik Höckert, Lappkapellet (beskuren), oljemålning, 291×403 cm, 1866. Ur diabildsserie nr 24, 40 och 91.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR | MÄN N I S KOR OCH KON ST


Foto: Nicolas Hansson

Katarina Pirak Sikku, Just for the pleasure, p채rlbroderi p책 kl채de, 2004. Ur vandringsutst채llningen Fem plus fem.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR – MÄN N ISKOR OCH KONST

E N FALD I G KO N STVÄR LD – MÅN G FALD I G UTMAN I N G kajsa ravin, konstvetare och museolog »Mångkultur är inget val«, sa Göran Rosenberg i en artikel i Dagens Nyheter den 22 september 2005. Enklare kan nog situationen inte sammanfattas, när vi går in i Mångkulturåret 2006. Det är den etniska mångfalden som kommer att stå i centrum under 2006. Men det är svårt att tala om och arbeta med etnisk mångfald utan att ta med andra aspekter på mångfald, som kön och klasstillhörighet. Det svenska samhället är segregerat, såväl etniskt som köns-, klass- och åldersmässigt. Konstvärlden är inte bättre än den övriga världen, men nu är det dags att ändra på det och Mångkulturåret 2006 kan fungera som katalysator. Individers möjligheter att forma sina liv bygger i hög grad på att det finns strukturer som stöttar och inkluderar, innesluter. Kollektivet skapar möjligheter för individen och därför är frågan om representation och delaktighet viktig. Där kan konstföreningsrörelsen spela en viktig roll som folkrörelse, genom medvetna och öppna strukturer. Vad menas med begreppet mångfald? Och vad betyder det inom konstområdet? Hur kan man påbörja ett förändringsarbete i en förening? Det är några av frågorna som kommer att belysas i texten. Dessvärre finns det inga färdiga recept eller vattentäta svar – varje sammanhang är unikt och kräver sitt tillvägagångssätt. Men det finns en hel del kunskap att tillgå som jag kommer att peka på i artikeln. Syftet är att sätta konst och mångfald i ett sammanhang och visa på metoder och frågor som går att använda för att komma igång med arbetet. Målet är att fler

konstföreningar ska känna sig inspirerade och utmanade att vilja arbeta med frågor som rör mångfald. Det är inte lätt, men oerhört berikande för dem som vågar.

Konstvärlden

Konstnärlig kvalitet går inte att lära ut – eller gör det? Ibland skulle det kännas skönt om vi hade ett facit i handen på vad som är bra och dålig konst. Trots att ingen vill definiera vad som är kvalitet i konsten, så finns det en norm eller outtalad överenskommelse mellan de som är verksamma i konstvärlden kring vad som är bra och intressant konst. Ju högre upp i konstens makthierarkier, desto mer ense är man om den konstnärliga normen. För att få komma in i konstvärlden och bli accepterad krävs rätt ingångar samt kunskap om spelets regler. Även om det ofta hävdas att konstvärlden är internationell eller global kvarstår faktum: högskoleutbildade konstnärer med utländsk bakgrund som bor i Sverige har svårt att etablera sig och verka i den svenska konstvärlden. Enligt Mångkulturellt Centrums (mkc) rapport Tid för mångfald som lämnades till regeringen hösten 2004, tror många chefer för konstinstitutioner att kvaliteten på deras verksamhet blir lägre om de arbetar med mångfald. Den farhågan delas sällan av de chefer som redan arbetar aktivt med mångfaldsfrågor. Men är det verkligen konstvärldens institutioner som ska lyckas med mångfalden när övriga samhället misslyckas? Ja,

13


14

E N FA L D I G K O N S T V Ä R L D – M Å N G FA L D I G U T M A N I N G

bland andra. De flesta konstinstitutioner, också föreningslivet, är offentligt finansierade och med pengarna kommer ren politik. I såväl nationell som regional och kommunal kulturpolitik understryks vikten av alla människors möjlighet att delta aktivt i kulturlivet. Om saken på allvar skulle prioriteras kanske det skulle se annorlunda ut. Ofta talas det om exkluderande, uteslutande strukturer i relation till (bristen på) mångfald. Anna Furumark har i sin rapport Varför blir det så snett II? – en rapport om konst och makt 2004, också den utgiven av mkc i Botkyrka, intervjuat åtta personer med höga positioner inom konstvärlden. Den visar både på likheter och skillnader i de intervjuades sätt att se på konsten, konstvärlden och sin egen roll i den. Där den ene »anser att konsten har ett egenvärde, existerar i sig själv och genom detta bestämmer förutsättningarna för hur en institution kan bedriva sitt publikarbete«, menar en annan att »det inte finns något abstrakt allmängiltigt värde för konsten«. I sin analys menar Furumark att konstvärldens retorik ofta är humanistisk, medan konstvärldens organisation är mindre humanistisk. Flera av de intervjuade understryker att det är viktigt att se sambanden mellan etnicitet, kön och klass och inte bara ha ett perspektiv åt gången. Författaren väjer inte för obekväma frågor, vilket gör rapporten läsvärd för alla som vill arbeta med konst och mångfald.

Representation

Representation och maktdelning är frågor som borde diskuteras mer när vi talar om mångfald i konstvärlden. Om mångfalden inte bara ska vara kosmetisk,så handlar det om att dela på makten att få definiera konst,kvalitet och konstvärldens aktörer. De som innehar viktiga positioner inom konstvärldens institutioner har tillsammans makt att definiera och upprätthålla en konstnärlig norm – alltså vad som räknas som konstnärlig kvalitet. Alla statliga museer, konsthögskolor och bidragsgivande institutioner har krav på sig att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor, men fortfarande går det trögt. Institutionernas personal och styrelser representerar i hög grad en etnisk svensk medelklass. Ett problem med representation är frågan om vem och vad man egentligen representerar. Kan man egentligen representera någon annan än sig själv? När det gäller etnicitet och kulturell identitet är det särskilt svårt att kategorisera människor i avgränsade grupper. Det hela kompliceras av att själva utpekandet av en underrepresenterad grupp fungerar konserverande. Forskare hävdar dock att så länge grupper i samhället osynliggörs är det bättre att peka ut gruppen och försöka göra något åt problemet, än att inte göra någonting alls. När det gäller arbete med etnisk mångfald återkommer ofta frågan om etnisk registrering. För att undvika det, men ändå få en bild av en organisation, kan man istället ta reda på vilken del av världen medlemmarna kommer ifrån. Det är mindre utpekande men ger ändå en tydlig fingervisning.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR – MÄN N ISKOR OCH KONST

Teflontest!

© Louise Andersson 2005

Hur står det till med normerna?

pga ålder kön etnicitet sexualitet klass rasism kroppsstorlek funktionshinder trosbekännelse

friktion ofta

ibland

sällan

Social mångfald innefattar kön, ålder, ursprung/etnicitet, klass, funktionshinder, sexuell läggning etc. Etnisk mångfald brukar syfta på människors olika ursprung. Kultur kan delas in i ett estetiskt (konstnärlig verksamhet) och ett antropologiskt begrepp (seder, bruk, värderingar). Kulturell mångfald betydde under 1970-talet en bredd av kulturella uttryck eller genrer. Idag förknippas det med etnisk mångfald och kultur i antropologisk mening. Mångkultur används både deskriptivt, beskrivande och normativt, värderande. Deskriptivt betyder ordet att hela samhället ses som mångkulturellt och inte bara vissa delar. Normativt anger det ett samhällsideal med krav på mångkulturell rättvisa och jämlikhet för alla medborgare. Begreppet överges alltmer idag, eftersom innebörden anses problematisk. Det förutsätter att människor tillhör avgränsade och urskiljbara kulturella enklaver, att individer är bärare av sin kultur och därigenom av kulturella skillnader gentemot andra. Dessutom tenderar begreppet att beskriva frågor som rör invandrare, men inte samhället i sin helhet. Förklaringar till begreppen är hämtade från MKCs rapport Tid för mångfald, här något reviderade. Om du vill läsa hela rapporten gå in på www.mkc.botkyrka.se/ pdf/tid/Tid1.pdf

Hur förändra?

Hur gör man för att jobba med mångfald? Var ska man börja? Föreningen eller organisationen måste bestämma sig för att vilja förändra och vad man vill förändra. Analysera! Titta på föreningens organisation och verksamhet. Fundera kring i vilka sammanhang ni stöter på mångfald eller enfald i ert arbete? Fokusera på ett verkligt problem. Formulera konkreta mål som är uppföljningsbara; vackra ord leder inte till förändring! I sammanhang där människor och företeelser innesluts eller utesluts, är det viktigt att få syn på sig själv och var man befinner sig. Man kan bryta ned en konsthall eller konstförening i organisation, produktion eller verksamhet och brukare för att kunna analysera graden av mångfald. På så sätt blir varje del synlig och tydlig. På museer och konsthallar ligger mångfaldsarbetets fokus ofta på besökarna eller brukarna. Det tror jag är att förenkla arbetet. Också organisation och verksamhet måste präglas av mångfald, för att få betydelse för en mångfaldig publik. Man kan börja med att söka rätt på professionellt verksamma konstnärer, curatorer, konstpedagoger och konstvetare att samarbeta med. De kan ofta bidra med sina respektive nätverk, vilket ger föreningen nya kontakter. Det finns mycket kunskap att hämta på området, så man behöver inte uppfinna hjulet själv. mkc har listat följande kriterier för den som vill analysera sin verksamhet: – om vad handlar verksamheten? – för vem är verksamheten tänkt?

– med vem är verksamheten producerad? – av vem produceras verksamheten? – hur presenteras verksamheten? – var förmedlas och presenteras verksamheten? I samband med den stora utställningen Konstfeminism, 2005 med tillhörande katalog utgiven av Atlantis förlag,har konstpedagogerna Louise Andersson och Lena Lindgren skrivit en artikel om feministisk konstpedagogik. Artikeln belyser vanliga fallgropar och hur man kan undvika dem när man arbetar pedagogiskt med en grupp.De pekar också på vikten av att bli varse sin egen del i upprätthållandet av en norm. I testet ovan utgår man från sig själv för att få syn på i vilka sammanhang man själv känner friktion mot en norm. Där man inte känner av friktionen är man alltså del av normen. I artikeln poängteras att testet inte är tänkt som ett sätt att kategorisera eller låsa in personer i olika fack, utan ett försök att visa när och varför individer eller grupper utsätts för särskiljande behandling, såväl privilegierande som diskriminerande. Lycka till!

15


16

KONSTB I LDN I NG E NS STR U KTU R

KO N STB I LD N I N G E N S STR U KTU R Inget annat land har så många konstföreningar som Sverige. 400 000 människor med konst som gemensamt intresse … vilken rörelse, vilken kraft! Att svenskarna har konstbehängda hem kan man till stor del tacka konstföreningsrörelsen för. Med en konstföreningstradition som inleddes under 1800-talet, etablerades under 1900-talet och formligen exploderade under 1970-talet är det många svenskar som har en relation till konstföreningsrörelsen. Sverige är ett land rikt på konst och konstkunniga människor. Konstföreningsarbetets formalia har haft tid på sig att växa fram. Idag finns ett etablerat system för föreningsarbetet. För en gryende generation konstföreningsmänniskor är det lika viktigt att känna till vad man gör i den etablerade konstföreningen som att få möjlighet att staka ut en egen väg med unga idéer och konst i det nya Sverige. De flesta traditionella föreningar arbetar på följande sätt: • Styrelsen ansvarar för att medlemmarna får ut så mycket som möjligt av sitt medlemskap. Styrelsen kan bland annat arrangera föreläsningar, ateljé- och galleribesök samt konstutställningar. Styrelsen ska följa en tydlig inköpspolicy vid inköpen till konstlotteriet.

• Studieledaren är utsedd att ansvara för konstutbildning. Uppgiften är att finna de former av konstbildning som berikar konstföreningen. Studieledaren kan skapa en livlig konstföreningsatmosfär, kanske genom att arrangera konstdiskussioner, konstnärliga utbyten och workshops. Studieledaren ska följa föreningens konstbildningsstrategi. • Samarbetspartners. sveriges konstföreningar verkar för samarbeten mellan institutioner, organisationer och konstnärer i landet. Konstföreningen kan lokalt samarbeta med studieförbund, gallerier, museer, konstnärer m fl. För bra konstbildning,samarbete och resultat i föreningen, tänk på följande: • Kurser och seminarier. sveriges konstföreningar arrangerar konstbildande kurser och seminarier för konstföreningarnas styrelsemedlemmar. Ämnena spänner om konsthistoria, samtidskonst och aktuella ämnen på konstscenen. Kurserna är tänkta att inspirera den konstbildande verksamheten i den egna föreningen.


17

Foto: Olov Tällström

SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR – MÄN N ISKOR OCH KONST

• Föreläsare. Tips på föreläsare finns i sveriges konstföreningars Konstbildningsbanken på hemsidan samt tryckt i supplement till Handboken. Man kan även exempelvis kontakta en konsthall, ett museum eller universitet/högskola för att hitta den rätta föreläsaren. • Studiematerial. Videofilmer, konstvideo och diabilder till studiecirklar och förläsningar finns att låna via sveriges konstföreningars kansli. De flesta bibliotek har ett bra utbud av filmer och konstböcker. Besök och studera aktuella konstutställningar. • Information om arrangemang. För att nå ut till publiken är information om konstföreningens arrangemang avgörande. Planera verksamheten halvårs- eller årsvis, då kan man informera i god tid. Informera genom alla kanaler; hemsidan, intranät, tidningarnas gratisplats för föreningsannonser, affischering … • Arvode. Föredragshållare ska alltid arvoderas. Se kros minimiarvode på s 94.

Olov Tällströms verk Det svarta ljuset, 2002, består av en DVD-film plus en låda med ett grafiskt blad, framställt av en torrnålsförsedd robothund på kopparplåt. Roboten rör sig när någon kommer nära. Ur Grafikbanken.


Foto: Magnus Ahnfeldt

Katarina Wiklund, Monsterworld, installation, 2005. Ur vandringsutställningen MÜnstervärldar.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR – MÄN N ISKOR OCH KONST

KO N STB I LD N I N G S BAN K E N sveriges konstföreningar har ett stort utbud av konstbildningsmaterial. På vår hemsida har vi samlat allt material under rubriken Konstbildningsbanken. Här hittar du drygt 9 000 diabilder ( av arkivets totalt 35 000), ett hundratal videor och dvd-filmer. Här finns konstbildningsresurser i form av handledningar och nyttiga artiklar. Följande register finns i Konstbildningsbanken: • Föreläsare • Diabilder • Video/dvd • Film- och diauthyrare • Litteraturförslag • Adresser på konstens område • Konstkonsulenter • Mångkulturkonsulenter • Länsbildningsförbund

I Konstbildningsbanken får du också förslag och tips på intressanta filmer och föreläsare. Vi kommer löpande att uppdatera och lägga till nya uppgifter så att du alltid ska ha tillgång till aktuella uppgifter när du planerar din konstbildningsverksamhet. Diskussionsforumet Konstkvarteret, som är länkat till Konstbildningsbanken, är en möjlighet att prata konstbildningsfrågor med andra på nätet. Adress: www.sverigeskonstforeningar.nu/bildning

19


20

M Å N G K U LT U R Å R M E D F O R T S ÄT T N I N G

MÅN G K U LTU RÅR M E D FO RTSÄTTN I N G Under 2006 startar sveriges konstföreningar ett förnyelsearbete i mångkulturell anda.Vecka 40 etableras som ett årligen återkommande arrangemang. Regeringens utlysning av 2006 som Mångkulturår kommer av behovet att skapa större öppenhet och bättre möjligheter för nya svenskar att bli delaktiga i kultur- och samhällslivet. Detta har satt ljus också på sveriges konstföreningars verksamhet. Med sin mångfald av föreningar och enskilda medlemmar har vår organisation ibland beskrivits som »ett tvärsnitt av landets befolkning«. Om det stämde en gång, så gör det inte längre det – inte i mångkulturperspektiv.Vi ser inte många nya svenskar i våra led och inte heller finns det några kulturutbyten att tala om. Därför startar sveriges konstföreningar 2006 ett förnyelsearbete som på sikt ska utveckla organisationen så den bättre speglar och omfattar dagens mångkulturella Sverige. Inget tillfälligt jippo alltså, utan något som bär vidare in i framtiden. Det handlar om att bjuda in nya medlemmar och söka nya samarbetspartners, enskilda såväl som föreningar. Det handlar om att skapa möten och berika varandras verk-

samheter, att få och ge nya perspektiv på det land och den värld vi lever i. Och inte minst, medverka till att bryta indelningen i vi och dom. Konstföreningen är en självklar arena för sådana personliga möten och utbyten. I mötet kan vi alla se den egna kulturen tydligare och upptäcka att den inte är något evigt och fixt, utan tvärtom del i ett öppet och föränderligt sammanhang. Genom kulturutbyten blir konstföreningen öppnare och verksamheten vitaliserad och mer mångskiftande. Vecka 40

Första veckan i oktober 2006, Vecka 40, inleds den riksomfattande manifestation för mångkultur i konstföreningarna som sedan blir årligen återkommande, varje gång med sikte på möten och öppenhet. Under Vecka 40 inbjuds konstföreningar i hela landet att arrangera lokala kulturprogram i samverkan med konstnärer, kulturarbetare och föreläsare med skiftande etnisk bakgrund. Här finns fantastiska möjligheter till nyskapande konst- och kulturmöten som är mångkulturella till innehåll, men också till form. Med ett vidgat konstbegrepp rör sig konstnärerna


fritt mellan olika konstarter och kulturuttryck och mellan konstens värld och samhällets. Gränserna är flytande. Konsten kan vara bild och föreställning, bild och undersökning, som i tavlor, teater och performances, videoinstallationer, film och stå-upp-komik, poesiuppläsningar, sociala projekt och musikaliska experiment. Låt 100 blommor blomma!

Foto: Magnus Ahnfeldt

SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR – MÄN N ISKOR OCH KONST

Till föreningens hjälp: • Kansliet servar med idéer och bildningsmaterial. • Mångkultur- och konstkonsulenterna ger råd och tips. • Förbundet har affischer och vernissagekort för en enhetlig profil. • Förbundet arrangerar en central invigning tillsammans med någon eller några konstföreningar. • Förbundet initierar gemensamma debattartiklar, annonsering etc. • Konstperspektiv utgör en teoretisk bas, med artiklar som belyser mångkulturtemat ur olika aspekter. • Förbundets foldrar görs tillgängliga på andra språk, så att vi kan nå nya grupper med information och kanske bidra till att nya konstföreningar bildas.

Maria Wahlgren, genom , broderi, MDF-board, 2003. Ur Mönstervärldar.

21


22

GRAFIKBANKEN

G R AF I K BAN K E N Grafiken är på många sätt en av stöttepelarna inom den svenska konstföreningsrörelsen. En stor del av de årliga inköpen till lotterierna utgörs av grafiska blad och det finns med andra ord ett uppdämt behov hos konstföreningar att förmedla och köpa in grafik.sveriges konstföreningar har sedan starten strävat efter att underlätta spridningen av högkvalitativ grafik. Idag är grafiken i full vigör efter några år i skymundan. Den känns som ett angeläget och tidlöst komplement i hela den bullriga samtidskonsten. Möjligheten att mångfaldiga ett verk och därmed få en räckvidd till så många som möjligt är lockande både för konstnärer och konstintresserade. Datorns entré på konstscenen har också bidragit till grafikens uppsving. Den datorbaserade grafiken har numera en självklar plats bland de traditionella grafiska teknikerna. Grafiken har utvidgat sitt fält och återfinns inte nödvändigtvis enbart på papper. Det kan lika gärna vara aluminium, betong eller textil. Många konstnärer arbetar inte enbart med en teknik. Tillvägagångssättet är numera mer tvärgående, vilket gör att det skapas konst som till sin idé utgår från grafiken men som inte är lika tydlig i sin manifestation. sveriges konstföreningar vill ta vara på

den utvecklingen och Grafikbanken kommer därför att få ett ansiktslyft under 2006, med nya verk och delvis nya konstnärer. Syftet med vår satsning på grafik är att stärka konstbildens betydelse och visa på en bredd av grafiska tekniker och nya grafiska medier. Grafikbanken är indelad i ett flertal kollektioner. Varje kollektion ska kunna fungera som en egen liten utställning. Också urvalet av konstnärer och konstnärliga uttryck är brett. Här finns etablerade svenska namn, men också några mer okända som kvalificerat sig genom ovanligt gedigna arbeten.Tillhörande Grafikbanken finns det pedagogiska moment där konstverken kompletteras med konstnärspresentationer, teknikbeskrivningar, analyser, meritförteckningar mm. Grafikbanken är tillgänglig för konstföreningar anslutna till sveriges konstföreningar. Varje ansluten konstförening kan låna en eller flera kollektioner ur Grafikbanken. Lånetiden för en utställning är upp till en månad. Som medlemsförening lånar man utställningarna gratis. Konstföreningen betalar endast fraktkostnaden 600 kronor/ kollektion. Utställningen är försäkrad genom sveriges konstföreningar. Alla verk är till salu.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR – MÄN N ISKOR OCH KONST

K U R S E R, S E M I NAR I E R O C H HÄN D E LS E R sveriges konstföreningars kurser, seminarier, utställningar och konsthändelser riktar sig till både distriktsoch föreningsledare. Utbildningen ger uppdaterade kunskaper om dagens konst, kontakter med samtida konstnärer och konsthistorisk inblick. Råd och fortbildning i det konkreta föreningsarbetet är en annan viktig del. Valberedningsarbete är ett kurstema. För att så många distrikts- och föreningsledare som möjligt skall kunna ta del av utbildningen förläggs den till olika platser i landet och ibland dubbleras kurserna. Verksamheten kan delas upp i inslag som återkommer årligen och kortare eller längre projekt. Här följer två aktuella exempel. Årligen återkommande: Förbundsstämmans utbildningsdag

Förbundsstämman är det tillfälle under året då flest konstföreningsledare samlas. För att markera konstbildningens betydelse har varje förbundsstämma från och med 2005 en särskild utbildningsdag med specialtema.I Varberg 2005 var temat Måleri – måleriskt med föreläsningar, diskussioner och en utställning med samtidsmåleriska uttryck. 2006 i

Östersund handlar det om samisk kultur och konst – tradition contra omvandling. Utbildningsdagen ingår i sveriges konstföreningars Mångkulturprojekt. Aktuellt flerårsprojekt: Textil 2005

Med djupa rötter i en bruks- och (konst)hantverkstradition med huvudsakligen kvinnliga förtecken har den textila konsten idag skaffat sig helt nya friheter. Det gör den till ett intressant samtidsfält att studera.Turnéprojektet Textil 2005 pågår till och med juni 2007 och innehåller utställningarna Mönstervärldar, Spännvidd och Fem plus fem, med ett tvärsnitt av nutida textil konst. Under perioden arrangerar förbundet på olika håll i landet seminarier kring textil konst, med kvalificerade föreläsare, workshops och visning av utställningarna. Föreningar och distrikt kan låna utställningarna i Textil 2005 en åt gången eller alla tre tillsammans.Se mer information och bokningsschema på hemsidan.Textil 2005 genomförs med stöd av Kulturrådet. För information om årets alla arrangemang, detaljer och exakta tidpunkter, besök hemsidan, beställ Handbokens supplement eller kontakta kansliet.

23


24

SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR G E R

SVE R I G ES KO N STFÖ R E N I N GAR G E R Att vara med i sveriges konstföreningar är att delta i ett livaktigt nätverk. Vi är en samlande organisation med mångskiftningar i såväl konst som händelser och kunskap. sveriges konstföreningar ger ett föreningsnätverk av unika konstföreningar. sveriges konstföreningar samlar idag 1 300 konstföreningar i riksförbundet. Som medlem har föreningen många förmåner: • Tidskriften Konstperspektiv, 4 nr/år, 7 ex/nr • Handboken • Råd, stöd och hjälp i föreningsarbetet • Utbildning inom konsthistoria, samtidskonst och föreningsarbete. Kurser arrangeras både av förbundet och av distrikten. Kurserna är gratis eller till subventionerat pris. Seminarier som både breddar och fördjupar kunskapen om konst arrangeras i anslutning till utställningar och projekt.

• Lån av utställningar. Anslutna konstföreningar lånar gratis utställningar producerade av sveriges konstföreningar (frakt tillkommer). Föreningar kan låna textilutställningen Textil 2005 och Grafikbanken.I samarbete med Riksutställningar turnerar konstvideoutställningen Show Unit till och med 2006. Till alla utställningarna medföljer en pedagogisk handledning. • Lån av diabilder, videofilm och konstvideo. Diabildsarkivet innehåller 35 000 bilder och är indelat i serier om konsthistoria,samtidskonst och konstnärer.Videoarkivet innehåller ett 100-tal videor och dvd om konst och konstnärer. • Utställningsersättning till utställande konstnärer • Förmånlig utställningsförsäkring • Förmånligt bus-avtal (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)


Foto: Oliver Ressler

Oliver Ressler, Rote Zora, DV-f채rg och ljud, 28 min, 2000. Ur Show Unit.


Lisa Larsson-Sundling, Halsband, collografi, 100Ă—70 cm, 2004. Ur Grafikbanken.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR | AR RANGÖRS ROLLE N


Foto: Victoria Brännström

Victoria Brännström, Går mönstret aldrig ur, broderier, hemsida/utskrifter, 2002/2005. Ur Spännvidd.


AR RANGÖRSROLLE N

UTSTÄLLN I N G E N I Ö GAT, K R O P P E N O C H TAN KAR NA kristina møster nilsson Jag och min dotter stiger in i utställningshallen tillsammans med mina förväntningar. Vi ser oss omkring, tar steget in i utställningen från ett tillfälligt håll. Leken tar oss genom konsten; vi ser allt det fina, fula och konstiga. Frågande fnissar vi och undrar:Vad är det här? Jag har mina konsthistoriska referenser, hon har en kropp och ett huvud fullt av både lek och allvar. Nyfikenheten som en osläckbar törst leder oss vidare. Slutligen trötta av detta utbrott av entusiasm slänger vi oss ner i en soffa för att titta i »konstserietidningar«. Vi såg med våra egna ögon. Jag har fått se med nya ögon. I dagar efter besöket undrar jag: Vem är jag i all denna samtid? Hur ser jag ut om konsten ser ut såhär? Det är inte jag som frågar ut konsten, vad den föreställer eller vad den vill. Konsten frågar ut mig. Jag måste granska mig själv. Jag måste berätta för mig själv vem jag är, vad jag står för, vad jag vill. Konsten är inte lätt. Konsten är inte förståelig eller vacker. Men å andra sidan, vilket människoliv är det?

29


30

U T S TÄ L L N I N G A R I K O N S T F Ö R E N I N G

UTSTÄLLN I N GAR I KO N STFÖ R E N I N G Konstföreningarna runt om i landet arrangerar årligen 3 700 konstutställningar. Statistiken berättar hur viktiga konstutställningarna är. Utställningen är navet i konstföreningens verksamhet – rummet för möten, samtal, kanske skratt och irritation eller ilska.

be denne att översända cv, diabilder/digitala bilder eller kataloger. Det ger tid att fundera och diskutera om konstnärens verk passar föreningens utställningsstrategi. Utställningsinriktning

För att skapa rum som berör är det ibland mycket att tänka på. Vem ska föreningen ställa ut? Vilken utställningsstrategi ska vi ha? Hur fungerar det administrativa? Vilken sorts konstbildning ska vi ha? Finns det kanske genvägar för att vi ideella ska hinna och orka med att arrangera utställningar?

När konstföreningen ska skapa sin egen konstnärliga profil är en ingrediens en planerad utställningsstrategi. En långsiktig utställningsstrategi kan ge svar på: Vilka frågor ska stå i centrum för våra utställningar? Är konstföreningen intresserad av att visa några speciella medier? För vem ska man visa utställningar? Var tydliga – det gör det lättare för publiken att finna er och enklare för tillfrågade konstnärer att avgöra om konstföreningen passar deras konst.

Val av konstnärer

Utställningsersättning

En bra regel är att konstföreningen själv söker upp den eller de konstnärer som man är intresserad av att ställa ut. Se utställningar, gå på gallerier, håll ögonen öppna för eleverna på konsthögskolorna, sök på Internet – se till exempel i Bildbanken på www.amv.se , följ med i dagstidningarnas konstbevakning, läs Konstperspektiv. Det finns mycket konst att visa! Anlita enbart professionella konstnärer! Om föreningen blir kontaktad av konstnärer som vill ställa ut,

Ungefär 3 600 svenska konstnärer är idag berättigade till utställningsersättning. Fler konstnärer kan bli berättigade om fler konstföreningar söker ersättning för de konstnärer som ställs ut. Utställningsersättning är en ersättning till konstnären för hyra av verk. När konstföreningen kommit överens med konstnären eller gruppen med konstnärer – fyll i blanketten Ansökan för utställningsersättning. Konstföreningen

Utställningens organisation


AR RANGÖRSROLLE N

och konstnären fyller i och undertecknar ett Utställningskontrakt. ( För blanketter se www.sverigeskonstforeningar.nu) Sänd in Ansökan med bifogat Utställningskontrakt till sveriges konstföreningars kansli. Konstbildning under utställningsperioden

Precis som att konstföreningen har en utställningsstrategi kan man ha en strategi för konstbildning i föreningen. En start på en sådan strategi kan vara att besvara följande frågor: Hur vill vi förmedla utställningarna? Vem ska nås av vår konstbildande verksamhet? Vem ska medverka i konstbildningsprogrammen (ideella, professionella, skolungdom, unga, gamla …)? Vad ska hända runt utställningarna; ska man ha föreläsningsserier, workshops, studiecirklar, temakvällar, resor, något speciellt vid varje vernissage? Eller ska vi arbeta med mer okonventionella metoder i långsiktiga projekt? Information i utställningen

Det är viktigt med tydlig information om utställningen. Ha lättlästa skyltar vid konstverken. Kopiera upp blad med information om konstnärerna och verken. Ha bra information utanför och vid utställningslokalen.

Lån av utställningar

sveriges konstföreningar erbjuder sina medlemmar att låna utställningar med till exempel grafik och textil. I samarbete med Riksutställningar finns det också möjlighet att låna videokonstutställningen Show Unit under 2006.

31


32

C H E C K L I S TA M E D T I P S O C H P R A K T I S K A R Å D

C H EC K LI STA M E D TI PS O C H P R AKTI S KA RÅD Förberedelser

Marknadsföring

• Kontakta konstnären. • Skriv kontrakt med henne/honom. Se Handbokens kontraktsförslag. • Senast en månad före utställning, sänd in kontrakt och ansökan om utställningsersättning till sveriges konstföreningars kansli. (Blankett för kontrakt och ansökan om utställningsersättning finns på www.sverigeskonstforeningar.nu ) • Begär underlag för affischer och informationsblad. • Gör en överenskommelse med konstnären om utställningens fraktsätt samt eventuell resa och logi för henne/ honom. • Upprätta en preliminär kostnadskalkyl för utställningen. Kolla att försäkringen täcker utställningens värde. • Glöm inte eventuell teknisk utrustning som måste hyras. • Lämna ansökan till bildningsförbund för bidrag till frakt, resa, logi och annons.

• Lämna utställningsinformation till Konstperspektivs kalendarium i god tid. ( Gäller utställningar öppna för allmänheten.) • Lägg in uppgifter på er hemsida på Konstföreningsportalen (se s. 61 ). • Sänd uppgifter till kommunens kulturinformation »Det händer i …«, till företagets personaltidning och intranät m m. • Informera om utställningen på föreningens hemsida, om en sådan finns. • Gör utskick till konstföreningens medlemmar med inbjudan till vernissage. • Sänd pressinformation till tidningar, lokalradio och lokal-tv. • Lämna skriftlig inbjudan till inköpsnämnder/inköpskommittéer och konstkritiker. Tag dessutom personlig kontakt med dessa personer. • Utforma affischer i samråd med konstnären, affischera i god tid.


AR RANGÖRSROLLE N

• Kolla med fraktfirma/konstnär när utställningen kommer till utställningslokalen. Vem tar emot utställningen? • Kontakta konstnären och meddela att utställningen anlänt. Notera eventuella skador. • Vid hängning: Kolla verktygslådans innehåll i god tid. • Upprätta prislista och informationsblad om konstnären. • Arrangera vernissage/eventuell förhandsvisning för konstföreningens medlemmar. • Arrangera aktiviteter under utställningsperioden. • Upprätta vaktlista. Ge praktisk information till vakterna. • Kontrollera eventuell teknisk utrustning så att den fungerar. • Vid nedtagning och packning av utställningen: Kolla att det finns emballage, tejp med mera. • Konstverk inköpta av privatpersoner avhämtas och betalas direkt efter utställningens slut. • Konstverk inköpta av inköpsnämnder/företag: Gör klart hur och när de ska hämtas/skickas och betalas. • Tag kontakt med konstnären om försålda verk. • Tag kontakt med konstnären om fraktretur. • Skicka tidningsklipp om utställningen till konstnären. • Lämna föreningens kassör uppgifter om försålda verk.

Foto: Sikay Tang

Praktiskt arbete

33

Sikay Tang, In Search of an Allison, DV-färg och ljud, 17 min, 1992. Ur Show Unit.


Anna Sjons Nilsson, En kyss i universum, applikationsbroderi, 58Ă—70 cm, 2000. Ur Fem plus fem.

Foto: Nicolas Hansson


AR RANGÖRSROLLE N

H ÖSTAR NA VAR VÄR ST I KO N STNÄR S FAM I LJ E N anders fagerströmn anders.fagerstrom@sydsvenskan.se Texten är hämtad ur Sydsvenska Dagbladet 12 november 2005

Då blev det allt tunnare i pappas plånbok. Hyra och mat skulle betalas och julen med alla barnaförväntningar kom allt närmare. Och värst av allt: de flesta konstföreningarna, förr livlinan för många konstnärer, hade redan gjort sina inköp inför höstens dragningar. Utkomstmöjligheterna sinade betänkligt. Någon förening kunde dock tänkas ha en slant kvar och det var nu det trista, ja, närmast förnedrande ringandet vidtog. – Nja, vi har ju gjort våra inköp för säsongen, brukade de svara. Men en och annan konstförening såg sin chans: här fanns möjlighet att utnyttja situationen och pruta duktigt och kröna utlottningen med en målning. – Vi kan ju komma och se om där är något som passar. Och så avtalades tid. Min annars genomärlige far skyndade in på ateljén och såg till att priserna på tavlorna hade sådan nivå att de höll betryggande prutmån – på det att alla efteråt skulle känna att de gjort en bra affär. De kom och de var av blandat slag. Vissa hade öga för vad som var bra. Andra tyckte det viktigaste var att man kunde se vad bilderna föreställde. De tyckte bäst om oljemålningar. Oljemålningar ansågs som finare än tempera och akryl. Och så var de ju kulörta. Koppargrafik var inget för dem. – Det måste ju passa ovanför soffan, sade de och far bet ihop hårt. Ibland bad han dem gå, trots att björnarna bankade på dörren och det var länge sedan en anständig middag stått på bordet. Det hände när en särdeles påstridig inköpspatrull länge dividerat om en liten målning med mycket vitt och grått; pappa hade varit på Öland en vintervecka. Jag var en parvel och såg och lyssnade från mitt gömställe, en hylla nära golvet där far förvarade kartong som han gjorde passepartouter av.

35


36

H Ö S TA R N A V A R V Ä R S T I K O N S T N Ä R S FA M I L J E N

– Vi hade köpt den om det hade varit ett sommarmotiv i stället. Kan du ordna det? Så kunde det hålla på. En del hängde upp sig på ramen som ansågs för enkel. – Ni kan få den utan ram så slår jag av 30 procent. Känslan av att ha gjort en bra affär var ofta starkare än känslan av att ha fått en bild som betydde något. Ändå fanns många konstföreningar som bars av en passion för bild och uttryck. Ett löfte om att komma tillbaka till våren när kassan vuxit till sig kunde kännas i alla fall lite bra. Även om det skrek i magen. En sak vet jag: Utan konstföreningar hade jag blivit ett undernärt barn. Ty ibland kunde de stå på kö utanför ateljédörren och då vankades bordets största fröjder. Det var så jag grundlade min kärlek för hummer och ost och min avsky för potatisplättar och havregrynsgröt.


AR RANGÖRSROLLE N

I N KÖ P I KO N STFÖ R E N I N G Konstföreningar anslutna till sveriges konstföreningar köper och förmedlar årligen konst för 120 miljoner kronor. Nästan alla konstföreningar har ett konstlotteri. Inköpsgrupp

Varje konstförening bör ha en inköpsgrupp och en fastlagd inköpspolitik. Inköpsgruppen kan förslagsvis bestå av tre personer. För att etableras och utvecklas bör inköparna vara med två till tre år. Det är vanligt att konstföreningen adjungerar en konstnär eller professionell konstinköpare för att fördjupa diskussionerna inför inköpen.Viktigt för inköpsgruppen är att ständigt utbilda sig; läsa konstkritik och tidskrifter, vara med på seminarier och kurser. Konstföreningens inköpspolitik är något att hålla

fast vid inför och i inköpssituationer. Inköpspolitiken kan ge riktlinjer om följande: Hur man ska fördela inköpssumman? Vilken typ av inköp ska föreningen göra? Var ska vi köpa konst – av galleri, direkt av konstnär eller via multipelshopar på Internet? Konstinköpen

Till det årliga konstlotteriet köper konstföreningar ofta verk från sina utställningar. För konstscenen i stort är det viktigt att konstföreningarna också gör inköp genom de etablerade gallerierna. Några föreningar köper direkt från konstnären. Köp inte konst på auktion eller av amatörer! sveriges konstföreningar vill verka för att stödja idag verksamma professionella konstnärer.

37


38

U T S TÄ L L N I N G S K O N T R A K T

UTSTÄLLN I N G S KO NTR AKT Arrangörens namn ________________________________________________________________________ Utställarens namn ________________________________________________________________________ Ekonomiska villkor Arrangören ansöker om utställningsersättning  ja  nej Beslut om ersättning erhålles från SVERIGES KONSTFÖRENINGAR . Arrangören inköper minst ett (1) verk  ja  nej Provision utgår med _____ % exklusive moms Fördelning av kostnader i samband med utställning Bekostas/ombesörjs av: Arrangören Utställaren 1. Utställningsförsäkring  2. Frakter   3. Uppackning   4. Hängning/montering   5. Nedpackning  

Försäkringsbelopp: _______________________________ _______________________________ _______________________________ _______________________________

Vernissage/Presentation Arrangören ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________ Utställaren ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________ Övrigt: katalog/Internetpresentation/affisch/affischering m m. Arrangören ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________ Utställaren ombesörjer/bekostar _____________________________________________________________ Detta avtal innefattar inte någon reglering av de rättigheter som tillkommmer konstnären/konsthantverkaren enligt Upphovsrättslagen (1960:729). Arrangören äger således inte rätt att utan utställarens medgivande fritt återge konstverken i annat sammanhang än i samband med försäljningsmeddelande. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka vardera parten tagit sitt. Ort och datum ______________________________________________________________________________ __________________________________ Arrangör Bilaga/Bilagor

______________________________________ Utställare

 ___________________________________  ___________________________________


AR RANGÖRSROLLE N

UTSTÄLLN I N G S E R SÄTTN I N G Den konstbildande utställningsersättningen är ett statligt bidrag, som finns att söka för i Sverige yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare, för utställningar bland annat i konstföreningar som är anslutna till sveriges konstföreningar. Syftet med utställningsersättningen är dels att öka arrangörernas möjlighet att betala ersättning till utställare inom bild- och formområdet för hyra av verk, dels att stimulera och bredda utställningsverksamheten i landet. Kulturrådet fördelar bidrag för utställningsersättning till organisationer inom bild- och formområdet. En utgångspunkt för Kulturrådets fördelning av bidrag för utställningsersättning är att de bidragsmottagande organisationerna även får verksamhetsbidrag från Kulturrådet samt att de bedriver kontinuerlig utställningsverksamhet. Kulturrådet fastställer villkor och ersättningsnivåer som varje bidragsmottagande arrangör ska tillämpa. Konstnärernas Riksorganisation (kro) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (kif) har beretts möjligheter att lämna synpunkter på villkor och ersättningsnivåer. Kulturrådets styrelse har den 19 september 2005 beslutat om villkor och direktiv för utställningsersättning att gälla fr o m 2006.

Utställningsersättningens omfattning och ersättningsnivåer vid utställningar arrangerade av konstföreningar.

Ersättningsnivåer Ersättningen utgår med 5 200 kr (exkl 25 procent moms) för separatutställning, 8 000 kr (exkl 25 procent moms) för samlingsutställning med två till tre deltagare. Utställare vid samlingsutställningar skall dela beloppet lika mellan sig, om inte arrangör och utställare gör annan överenskommelse. Vissa definitioner 1. Med konstverk avses fotografiskt verk, annat alster av bildkonst eller alster av brukskonst som avses 1 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 2. Med upphovsman avses nu levande, i Sverige yrkesverksam, bild- och formkonstnär. 3. Med utställare avses upphovsman som tillhandahåller konstverk för utställning eller framför ett konstnärligt verk (s k performance). 4. Med arrangör avses anordnare av utställning. 5. Med högre konstnärlig utbildning avses konsthögskolorna i Stockholm,Göteborg,Malmö,Umeå samt Konstfackskolan, Högskolan för design och konsthantverk (hdk), Högskolan för fotografi och film, Beckmans Designhögskola, Textilhögskolan i Borås, Stenebyskolan i Dals Långed samt jämförbara utländska utbildningar.

39


40

U T S TÄ L L N I N G S E R S ÄT T N I N G

Utställningsersättningens innehåll Utställningsersättningen är endast bidrag för ersättning för hyra av konstverk i upphovsmannens ägo som denne tillhandahåller arrangören. Utställningsersättningen utgör således inte inkomst av arbete (se kap 2 § skattebetalningslagen (1997:483). Ersättningen kan inte användas till täckande av omkostnader för utställaren i samband med utställningen. Med omkostnader avses till exempel försäkring, transporter och kostnader i samband med installation av konstverk. På utställningsersättningen tillkommer moms för de utställare som är momsregistrerade, för närvarande 25 procent. Utställningsersättningens omfattning, ersättningsnivåer m m Utställningsersättningen utbetalas till utställare dels för separatutställningar, dels för samlingsutställningar med två till tre utställare, där varje utställare är representerad med minst tre konstverk. Ersättning betalas inte ut till elever i utbildning. Följande gäller för arrangörens utbetalning av ersättning: 1. För att ersättning skall betalas ut skall den utställning som ersättningen gäller pågå minst i två veckor. För per-

formance, där utställaren framför sitt verk, skall ersättning utgå för enskilt framträdande. 2. Utställningsersättning för separatutställning och för samlingsutställning utbetalas med de belopp som varje år fastställs av Kulturrådets styrelse. 3. Utställningsersättning för samlingsutställning skall delas lika mellan utställarna.Arrangören och utställarna får komma överens om en annan uppdelning om det skulle anses lämpligare. 4. Utställningsersättning betalas ut en gång per utställning i efterskott inom 30 dagar efter att utställningen avslutats. 5. I vissa fall motsvarar inte sökt bidrag som en arrangör har beviljats det bidrag arrangören ansökt om. I sådana fall har arrangören rätt att bestämma vilka utställare som skall prioriteras. Arrangören har inte rätt att inom ramen för bidraget till utställningsersättning utbetala annat belopp till en utställare än de som följer av bilagan till detta avtal. 6. Om en inledd utställning, till följd av stöld eller annan skada, inte kan fullföljas skall ändå full utställningsersättning utgå till utställaren. 7. Vid varje utställningstillfälle skall kontrakt upprättas mellan arrangör och utställare.


AR RANGÖRSROLLE N

Villkor för utställningsersättning Utställningsersättning kan endast beviljas utställare som fullgjort högre konstnärlig utbildning eller som uppfyller minst tre av sex nedanstående punkter: 1. Utställaren skall ha genomfört separat utställning i galleri, kommunal konsthall, museum eller lokal som drivs av arrangör vars huvudsakliga syfte är att bedriva regelbunden utställningsverksamhet. 2. Utställaren skall ha deltagit i samlingsutställning på konstmuseum eller konsthall. 3. Utställaren skall ha utfört offentligt utsmyckningsuppdrag eller erhållit pris i jurybedömt tävlingssammanhang. 4. Utställaren skall i egenskap av konstnär ha erhållit stipendium från statligt organ, landsting eller kommun. 5. Verk av utställaren skall ha köpts in av inköpskommitté tillhörande stat, landsting, kommun eller museum. 6. Utställaren skall på annat sätt än vad som anges i punkterna 1–5 ha bedrivit konstnärlig yrkesverksamhet, såsom konstnärliga konsultuppdrag,pedagogiska uppdrag, eller genomgått annan kvalificerad utbildning av relevans för det konstnärliga området.

Om du vill veta mer Behöver du mer information eller vill kontrollera aktuell information, gå in på hemsidan www.sverigeskonstforeningar.nu eller ring sveriges konstföreningars förbundskansli,040-36 26 60.Om du är konstnär kan du också vända dig till kros kansli i Stockholm, 08-54 54 20 80.

41


42

U T S TÄ L L N I N G S F Ö R S Ä K R I N G

UTSTÄLLN I N G S FÖ R SÄK R I N G Sedan början av 80-talet har sveriges konstföreningar tillsammans med L E Gefvert AB utvecklat förmånliga försäkringar för sveriges konstföreningars medlemmar. Försäkringen kan tecknas som årsförsäkring, där inte enbart konsten är försäkrad utan även föreningens ansvar samt medlemmarna i samband med resor i föreningens regi. En annan försäkring tecknas för kortare tid för konstföremål i utställning samt under transport till och från utställningen (transporter kan exkluderas).

men vi rekommenderar att detta endast görs då till exempel konstnären själv ordnar med försäkring av transporten.

Årsförsäkring

Lagerförsäkring En särskild försäkring tecknas som endast täcker föreningens lager under ett år. Försäkringen gäller då i lokal som föreningen disponerar. Lokalen får ej vara öppen för allmänheten. Lagerförsäkringen omfattar transport i en riktning.

Egendom Försäkringen gäller i föreningens lokaler (såväl utställning och lager) mot skada på eller förlust av konstföremål eller annan egendom tillhörig föreningen. Exempel på skada är brand, inbrott, stöld, skadegörelse, olyckshändelser.

Förmögenhetsbrott Försäkringen gäller även för förmögenhetsbrott upp till ett värde motsvarande ett basbelopp. Reseförsäkring Samtliga medlemmar i konstföreningen är försäkrade under resa som genomförs i föreningens regi.

Korttidsförsäkring

Transport Försäkringen täcker även skador under transport till och från utställningslokalen. Detta moment kan exkluderas,

Utställning och transport Försäkring gäller för konst under utställning och/eller för transporter till och från utställningslokalen.


AR RANGÖRSROLLE N

Special Försäkringsbehov som utöver det vanliga kan uppstå,till exempel om försäkringsvärdena är ovanligt höga, transporter genomförs av udda natur eller utställningar genomförs utomhus.I dessa fall kan sveriges konstföreningars försäkringstjänst oftast hjälpa till med försäkringsskydd. Försäkringskrav

Där värdet på egendomen understiger 100 000 kronor gäller så kallad Skyddsklass 1: Väggar, golv, tak och dörrar skall ha godtagbar motståndskraft vid inbrott. Dörrar skall vara försedda med sjutillhållarlås (eller motsvarande) samt säkerhetsbleck. Öppningsbara fönster på nedre botten ska vara reglade med lås, regel eller hasp. För högre värden gäller Skyddsklass 2. Utförligare information rekvireras genom sveriges konstföreningars försäkringstjänst. Teckna försäkring

Försäkring tecknas enklast genom att använda vår anmälningsblankett. För anmälningsblankett med prislista gå in

på www.gefvert.se. Det går också bra att ringa och beställa försäkringen genom vår kundtjänst. sveriges konstföreningars försäkringstjänst Försäkring tecknas genom: Gefvert Försäkringsmäklare Box 26054 100 41 Stockholm Tel 08-545 040 91 Fax 08-678 29 20 E-post info@gefvert.se Hemsida www.gefvert.se

43


44

ATA - C A R N E T – E T T » PA S S « F Ö R K O N S T V E R K

ATA- CAR N ET – ETT »PAS S« FÖ R KO N STVE R K ata-carneten är en internationell tullhandling. Ett fyrtiotal länder är anslutna till ata-konventionen. ata-carneten används när man skall besöka länder utanför eu och behöver ta med sig varor, till exempel konst, som man sedan tar tillbaks till Sverige. Med ata-carnet slipper du betala tull och andra avgifter vid gränspassage. ata-carneten utfärdas inför varje resa. Genom en carnet förenklas förfarandet och man behöver inte heller uppsöka tullexpeditionen utan carneten stämplas tillsammans med varorna vid införseln. Carneten skall följa varorna hela tiden och visas upp och stämplas vid varje gränspassage. ( Har du för avsikt att korsa gränser med tåg avråder Handelskammaren från att använda carneten då det visat sig svårt att få tullens stämpel vid in- och utresa.) Kostnaden för en ata-carnet varierar beroende på det antal länder som ska besökas och konstverkens värde. Deponeringen sker till Handelskammaren och beloppet står i proportion till varornas värde. Dessutom betalas en grundavgift. Depositionen återbetalas när carneten sänds tillbaka

till Handelskammaren. Detta måste ske inom föreskriven tid och med bevis från utländsk tull att varorna återutförts. Carneten kan användas i flera länder under giltighetstiden som är ett år. Utställningsobjekt ska oftast återföras senast tre månader efter att utställningen avslutats. Om varorna säljs i utlandet, ligger det på carnetinnehavaren att kontakta landets tullmyndighet innan tiden för återutförseln går ut. Detta gäller också om varorna till exempel stulits i utlandet. För mer information kontakta Handelskammaren i din region. Det är den regionala Handelskammaren som utfärdar carneten. handelskamrarna i sverige Box 16050, 103 21 Stockholm Tel 08-555 100 00 Fax 08-566 316 35 Hemsida www.cci.se


Foto: Nicolas Hansson

Gunilla Skyttla, Rosenhjärta på rosengång, applikation, 75×63 cm, 1997. Ur Fem plus fem.


Åse Marstrander, Lena Frisör/Människor i Mariefred II, torrnålsgravyr, 2005. Ur Grafikbanken.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR | FÖR E N I NG E N


48

FÖRENINGSRUTINER

FÖ R E N I N G S R UTI N E R Som tumregel kan sägas att den enklaste formen för arbete i föreningen är den bästa. Enkelheten minskar risken för att fastna i formaliteter och gör det möjligt att utvecklas och arbeta rationellt. 1. Konstföreningens styrelse bör bestå av fem till sju medlemmar och två suppleanter. Ordförande, kassör, sekreterare och studieledare är kärnan i konstföreningens styrelse. Därutöver kan man behöva en till tre ledamöter för att kunna sprida arbetsuppgifterna och minska arbetsbördan för var och en. Föreningen bör ha två revisorer, som har viktiga funktioner då de ska godkänna styrelsens hantering av medlemmarnas pengar. 2. En valberedning är nödvändig. En bra valberedning ger en bra styrelse som ger en bra förening. Till valberedningen utses minst två personer. Se avsnittet »Valberedningen« s. 50. 3. Gå igenom stadgarna och se om de bör förändras och/ eller förenklas ( jämför med förslag till stadgar som du finner i den här Handboken).

4. Sätt inte medlemsavgiften för lågt. En ordentlig kassa ger bättre valmöjligheter vid inköp och större utrymme för studier och andra aktiviteter i föreningen. 5. Satsa på kvalitet. Det är bra att ha fastlagt en utställningsoch inköpspolicy. Gör egna och aktiva val av konstnärer, utställningar och inköp. Upprätta en utställningsplan för minst ett år framåt och glöm ej att skriva avtal med utställande konstnärer. 6. Annonsera föreningens evenemang tydligt. Skaffa gärna en logotyp som används i alla sammanhang och som ger igenkänningseffekt. Utnyttja alla tillfällen till att sprida kännedom om föreningen. För en arbetsplatsförening finns möjlighet att utnyttja internpost, personaltidning och Internet. En allmän förening kan också använda sig av ortspressen, lokalradio och närradio. 7. Deltag på förbundets och distriktets kurser.Varje distrikt har en studieledare som hjälper föreningarna med praktiska råd och tips för studier i den egna föreningen. Verksamheten där är inriktad på att ge konstföreningar-


FÖRENINGEN

nas styrelsemedlemmar information och kunskap som underlättar arbetet i föreningen. Vid kurser och träffar ges också tillfälle till erfarenhetsutbyte med andra föreningar. Speciellt för allmänna föreningar

En allmän konstförening kan göra stora insatser för det lokala utställningslivet – även ta hela ansvaret om kommunen inser värdet av ideella insatser. Förutsättningen är ett kommunalt anslag av sådant format att det täcker lokalhyra och övriga driftskostnader. En bra utställningslokal är ett måste för en allmän konstförening. Kommunen bör förse föreningen med en lokal med bra läge och som uteslutande används till konstutställningar. Egna adresser både på posten och på Internet gör det enkelt att hitta föreningen. Speciellt för arbetsplatsföreningar

Riksomfattande företag kan med fördel ha lokala konstföreningar. De ger bättre stimulans för medlemmarna med närhet till föreningens utställningar och aktiviteter.

Det skapar också bättre förutsättningar för konststudier och möjlighet att delta i distriktens utbildningar och arrangemang. Det är lättare att arbeta med företagsledningens stöd. Många föreningar ges generösa ekonomiska bidrag till verksamheten. Ett samarbete mellan företagsledningen och konstföreningen i fråga om utsmycknings- och konstinköpsfrågor är bra för alla parter. Att skapa goda förutsättningar för att hänga konst är inte dyrt, men vissa grundförutsättningar är viktiga, till exempel neutrala väggytor, bra belysning och tillgänglighet för alla personalkategorier.

49


50

VA LB E R E D N I N G E N

VALB E R E D N I N G E N – E N STR ATEG I S K R ES U R S I FÖ R E N I N G E N Föreningens viktigaste funktionärer är valberedningen. Valberedningens ledamöter är ofta bortglömda föreningsfunktioner ända fram till att det är dags för årsmöte. Så ska det inte vara! För att en valberedning ska kunna göra ett bra arbete måste det finnas en kontinuerlig kontakt mellan styrelsen och valberedningen. Samtliga styrelseledamöter bör bli kontaktade av valberedningen före årsmötet för att kunna tala om ifall de vill avgå – valberedningen får inte ta för givet att ledamöterna ställer upp en period till. Ett arbetssätt är att valberedningen deltar på några styrelsesammanträden. Det gör det möjligt att följa verksamheten i föreningen. Valberedningen kan då också se vilka ledamöter som inte fyller sin plats i styrelsen och som därför bör bytas ut.

Frågor att hålla levande

1. Hur ser situationen ut för föreningen? Nuläge? Vision? Utvecklingsbehov 2. Vilken kompetens behövs (därför) i ledningen på lång sikt? 3. Hur ser de näraliggande personella resursbehoven ut? 4. Vilka personer står till förfogande/kan gå in i dessa uppgifter? 5. Hur upplever nuvarande ledare och funktionärer sin situation? 6. Vilka möjligheter finns det för stöd och utbildning till våra ledare och funktionärer? Viktiga perspektiv vid rekrytering

Valberedningens huvudsakliga uppgifter

1. Bedöma föreningens personella resursbehov. 2. Rekrytera och introducera funktionärer och ledare. 3. Stödja funktionärer och ledare i deras funktion och utveckling. Viktiga förutsättningar

1. Kunskap om föreningen 2. Ett stort kontaktnät 3.Tidsutrymme 4. Gärna erfarenhet av ledningsfrågor

• Organisationens kompetensbehov • Representativitet • Geografisk spridning, ålder, könsfördelning, etnisk och kulturell bakgrund • Motivation • Erfarenhet, sakkompetens • Drivkrafter, läggning, personlighet • Praktiska möjligheter

Text baserad på underlag från Greger Hjelm, Företag & Utveckling


FÖRENINGEN

FÖ R S LAG TI LL STAD GAR FÖ R ALLMÄN KO N STFÖ R E N I N G § 1. Konstföreningens namn – Föreningens namn är……. § 2. Konstföreningens syfte och verksamhet – Föreningen har till uppgift att inom …………….* väcka, underhålla och utbreda intresset för konst, särskilt genom att • arrangera utställningar • anordna föredrag, studieverksamhet och övriga aktiviteter i ämnen rörande konst • göra inköp för utlottning • skapa tillfällen för att samtala om konst § 3. Medlemmar och medlemsavgift – Föreningen består av årsmedlemmar. – Medlemsavgiften fastställs av årsmötet. – Medlem som erlagt stadgad årsavgift är berättigad att deltaga i föreningens årliga medlemslotteri. § 4. Styrelsen – Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse om minst fem ledamöter och två ersättare, valda av årsmötet. Ordförande utses av årsmötet och väljs för ett år. Övriga ledamöter och ersättare väljs för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. – Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör, firmatecknare och studieledare. * inom ort, kommun eller län

– Styrelsen är beslutsmässig då minst tre ledamöter är närvarande. – Styrelsen äger rätt att för speciella tillfällen, till sig adjungera en eller flera ledamöter. – Styrelsen sammanträder minst en gång om året, på kallelse av ordförande eller då minst tre ledamöter så påfordrar. – Styrelsen åligger dessutom: • att under gemensamt ansvar förvalta föreningens tillgångar och ekonomi • att bereda de ärenden som hänskjutits till styrelsen samt • att utse inköpsnämnd för konstverk till lotteriet. § 5. Protokoll – Vid föreningens styrelsemöte skall protokoll föras. § 6. Revision – Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas av två revisorer vilka jämte två personliga ersättare utsetts på ordinarie årsmöte. Revisorerna liksom ersättarna utses för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. Revisorerna skall alltid äga tillgång till föreningens räkenskaper och handlingar. § 7. Valberedning – För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare

51


52

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R A L L M Ä N K O N S T F Ö R E N I N G

och revisorer väljer årsmötet en valberedning bestående av två till tre ledamöter. Ledamöter i valnämnden får icke tillhöra styrelsen. § 8. Möten – Kallelse till föreningsmöte skall göras på sätt som styrelsen beslutar. – Föreningens årsmöte skall hållas före …………… månads utgång. – Extra årsmöte kan utlysas om styrelsen så anser erforderligt eller minst en tiondel av föreningens medlemmar med uppgivande av skäl gör en skriftlig framställan till styrelsen. – Extra årsmöte får inte besluta i annat ärende än som varit angivet i kallelse till mötet. § 9. Årsmöte – Vid årsmöte skall förekomma 1. Val av ordförande för mötet. 2. Val av sekreterare för mötet. 3. Fråga om mötet är stadgeenligt utlyst. 4. Val av två justerare att jämte ordförande justera protokollet. 5. Behandling av styrelsens verksamhets- och förvaltningsberättelse. 6. Revisorernas berättelse. 7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 8. Val av • ordförande och övriga ledamöter i styrelsen

• ersättare • revisorer • revisorsersättare 9.Tillsättande av valberedning, två till tre ledamöter varav en utses som sammankallande. 10. Bestämmande av medlemsavgiften för kommande verksamhetsår. 11. Övriga ärenden. § 10. Inköp och utlottning av konst – Medlemslotteri skall anordnas varje år. – Utlottning görs på under året gällande medlemskap. – Styrelsen eller av styrelsen utsedd inköpsgrupp svarar för inköp till lotteriet. § 11. Stadgeändring – Beslut om ändring av dess stadgar eller om föreningens upplösning fattas av två på varandra följande årsmöten, varav det ena skall vara ordinarie. För beslutets giltighet behövs minst tvåtredjedels majoritet av samtliga närvarande medlemmar. § 12. Upplösning – Upplöses föreningen skall föreningens tillgångar överlämnas till något som gagnar konsten eller som föreningen beslutar.


FÖRENINGEN

FÖ R S LAG TI LL STAD GAR FÖ R AR B ETS P LATS KO N STFÖ R E N I N G § 1. Konstföreningens namn – Föreningens namn är……. § 2. Konstföreningens syfte och verksamhet – Föreningen har till uppgift att bland de anställda i…………….väcka, underhålla och vidga intresset för konst. – I detta syfte vill föreningen • arrangera utställningar • ordna föreläsningar samt befrämja studieverksamhet i konst och därmed besläktade frågor • göra inköp för utlottning • ordna studieresor och studiebesök för medlemmar och deras anhöriga.

verksamhetsår och önskar delta i föreningens utlottning av konstverk, är skyldig att vid inträdet erlägga avgift för de redan förflutna månaderna av verksamhetsåret eller, om en utlottning redan ägt rum, för så många månader att han/hon fram till nästa dragning erlagt erforderliga månadsavgifter. – Avgiften erläggs varje månad genom avdrag på lönen eller genom insättning på föreningens postgirokonto/bankgirokonto.

§ 3. Medlemskap och rösträtt – Medlemskap kan efter anmälan till föreningen vinnas av alla anställda inom……………… – Medlemskap upphör när anställd slutar sin anställning i företaget på annat sätt än genom avgång med pension. – Varje medlem äger en röst.

§ 5. Styrelsen – Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse bestående av fem ordinarie ledamöter och två ersättare, samtliga valda på årsmötet. Ordförande utses av årsmötet och väljs för ett år. Övriga ledamöter och ersättare väljs för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, studieorganisatör, kassör, firmatecknare och inköpsgrupp. – Styrelsen är beslutsmässig då minst tre ledamöter eller deras ersättare är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av ordföranden.

§ 4. Medlemsavgift – Medlemsavgiften fastställs årligen av det ordinarie årsmötet. – Medlem som inträder i föreningen under löpande

§ 6. Revision – Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas av två revisorer vilka jämte två personliga ersättare utsetts på ordinarie årsmöte. Revisorerna liksom ersät-

53


54

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R A R B E T S P L AT S K O N S T F Ö R E N I N G

tarna utses för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. Revisorerna skall alltid äga tillgång till föreningens räkenskaper och handlingar. § 7. Valberedning – För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare och revisorer väljer årsmötet en valberedning bestående av två till tre ledamöter. Ledamöter i valnämnden får icke tillhöra styrelsen. § 8. Årsmöte – Årsmöte skall äga rum senaste den ……… Kallelse samt verksamhets- och förvaltningsberättelse skall utsändas två veckor före mötet. § 9. Ärenden vid årsmötet 1. Val av ordförande för mötet. 2. Val av sekreterare för mötet. 3. Fråga om mötet är stadgeenligt utlyst. 4. Val av två justerare att jämte ordförande justera protokollet. 5. Behandling av styrelsens verksamhets- och förvaltningsberättelse. 6. Revisorernas berättelse. 7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

8. Val av • ordförande och övriga ledamöter i styrelsen • ersättare • revisorer • revisorsersättare. 9.Tillsättande av valberedning, två – tre ledamöter varav en utses som sammankallande. 10. Bestämmande av medlemsavgiften för kommande verksamhetsår. 11. Övriga ärenden. § 10. Inköp och utlottning av konst – Utlottning av konst sker en minst gång per år. – Styrelsen eller av styrelsen utsedd inköpsgrupp svarar för inköp till lotteriet. § 11. Stadgeändring och upplösning av föreningen – Beslut om ändring eller komplettering av föreningens stadgar och om upplösning av föreningen fordrar, att beslutet fattas på två varandra följande årsmöten, därav minst ett ordinarie, och på det möte som sist hålls, biträds av minst två tredjedelar av de närvarande.


FÖRENINGEN

E KO N O M I N I D E N ALLMÄN NA KO N STFÖ R E N I N G E N Den viktigaste grundplåten i en allmän förenings ekonomi är det kommunala anslaget. I flera kommuner fungerar konstföreningen som ansvarig för konstutställningsverksamheten och det är exempel som kan följas på de flesta håll. För att detta ska fungera krävs ett kommunalt anslag som täcker kostnaderna för lokal, personal, administration och utställningar. Det är avgörande att föreningen har ett fungerande samarbete med kulturförvaltningen och förelägger en heltäckande budget. Ett realistiskt anslag för en bred och innehållsrik verksamhet ligger för vilken förening som helst, oavsett kommunens storlek, från 50 000 kronor och uppåt. Det är viktigt att komma ihåg att det ändå bara rör sig om en försvinnande liten summa i en kommunal budget. Medlemsavgiften är också en väsentlig del av konstföreningens ekonomi. Här gäller det att hitta den rätta balansen mellan avgiftens storlek, föreningens verksamhet och medlemsvärvningen. Undvik att i stadgarna binda upp hur avgifterna ska användas. Erfarenheterna visar att medlemmarna uppskattar en bred verksamhet i föreningen. Utlottning av konst är visserligen en viktig aktivitet men inte den enda som är väsentlig.

Förslag till anslagsansökan

Till Kulturnämnden/Kommunstyrelsen

Ansökan om anslag ………….Konstförening, bildad…………, är en kommunal (regional) konstförening för ………………..kommun. Föreningen har idag ca………medlemmar, en ökning från föregående år med……… Föreningens syfte anges i stadgarna och är: »……………………………………………… ………………………………………………. ……………………………………………….« Föreningen har ett stort antal ideellt arbetande medlemmar, som genom sina insatser ökar och sprider intresset för konst. Föreningen arrangerar årligen………konstutställningar, ……..studiecirklar, ………. konstföreläsningar och ………konstresor. För att kunna bredda och intensifiera vår utåtriktade verksamhet till gagn för ett bra konstliv i vår kommun ansöker vi om ett anslag på…………kronor för vår verksamhet under 200……. Verksamhetens omfattning och budget se bilaga.

55


56

E K O N O M I N I A R B E T S P L AT S K O N S T F Ö R E N I N G E N

E KO N O M I N I AR B ETS P LATS KO N STFÖ R E N I N G E N Medlemsavgifterna är stommen i konstföreningens kassa. Det bästa sättet för inkassering är att komma överens med lönekontoret att dra medlemsavgiften på lönen. På så sätt undviker man tråkigt arbete och kassörens jobb underlättas i hög grad. Ekonomin blir överblickbar och säker, medlemmar tappas inte bort och det finns alltid aktuella uppgifter på vilka resurser som är tillgängliga för inköp, kurser och andra aktiviteter. Förankras konstföreningen positivt hos företagsledningen kan man räkna med ekonomiskt stöd. I många fall skjuter företagen till betydande belopp. Dessutom ger en konstförening personalen stimulans och påverkar arbetsmiljön positivt. Ofta uppkommer frågan huruvida företagets stöd i konstföreningen kan bli föremål för skattemyndigheternas intresse. Det är då bara att konstatera att företagsstöd till kulturprogram, utställningar, föreläsningar, studiecirklar och konstresor är fritt ur skattesynpunkt. När det gäller medel till inköp av konst för utlottning till medlemmar vill vi råda till lite större försiktighet. Om beloppen är allt för omfattande eller utgör en allt för stor del av det totala utlottade värdet kan det ifrågasättas från myndigheternas sida. Det finns stora möjligheter till bidrag för aktiviteter från studie- och bildningsförbunden. Det är viktigt att styrelsen håller sig à jour med villkoren och söker bidrag. Länsbildningsförbunden har årligen statsbidrag att förmedla till föreningar som inte är anslutna till studieförbund. Av dessa medel kan man i bästa fall få 75 procent av

kostnaden för exempelvis föreläsare, utställningsersättning, filmhyra. Särskild blankett för ansökan kan rekvireras från respektive länsbildningsförbund. Förslag till anslagsansökan

Till vd vid.......................

Ansökan om bidrag Konstföreningen har som syfte att fånga upp och utveckla intresset för konst bland de anställda på vår arbetsplats. Föreningen är öppen för alla anställda och arrangerar utställningar, kurser och andra kulturella evenemang. Ett bra kulturellt utbud på en arbetsplats ger fin stimulans i arbetet och är av stor betydelse för arbetsmiljön. Den kunskap om konst som byggs upp i föreningen kan också med fördel användas vid företagets egna inköp av konst och/eller utsmyckning av arbetsplatsen. Föreningen arrangerar årligen………konstutställningar, ……… studiecirklar, ……… konstföreläsningar och ……… studiecirklar. Konstföreningen ansöker om bidrag från företaget med ………… kronor för verksamheten under 200……… Verksamhetens omfattning och budget se bilaga.


FÖRENINGEN

KO NTO P LAN FÖ R KO N STFÖ R E N I N G Balanskonton

tillgångar 1200 Inventarier 1400 Lager 1510 Fordringar 1610 Förskott (resor, mm) 1910 Kassa 1920 Plusgiro 1940 Bank skulder 2091 Balanserad vinst eller förlust 2099 Årets resultat 2420 Förskottsbetalning (medlemsavgift m.m) 2710 Skatteskulder (A-skatt, mm) 2890 Skulder

utgifter/kostnader 5110 Lokalhyra 5190 Försäkringar 5610 Frakter 5800 Resekostnader 5900 Annonser, reklam 6100 6200 6410 6560 6590

Kontorskostnader & trycksaker Telefon och porto Styrelsemöte Avgifter till organisationen Diverse kostnader

7010 7510 7610 7690

Arvoden (A-skatt) Arbetsgivaravgift Kursavgifter Övriga arvoden/ersättningar ( F-skatt)

Resultatkonton

inkomster/intäkter 3010 Medlemsavgifter 3690 Övriga intäkter 3921 Provisionsintäkter 3981 Verksamhetsbidrag 3982 Övriga bidrag

8300 Ränteintäkter 8400 Räntekostnader 8999 Årets resultat

57


S K AT T E R E G L E R F Ö R I D E E L L A F Ö R E N I N G A R

S KATTE R EG LE R FÖ R I D E E LLA FÖ R E N I N GAR Broschyren »Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser«, (skv 324) informerar om de regler som gäller för ideella föreningars och stiftelsers skatt- och deklarationsskyldighet avseende inkomst- och förmögenhetsskatt samt moms. Vidare behandlas frågor som rör ideella föreningar

Kajsa af Petersens, Ett bo, syntetfiber, lin, 10×33×28 cm, sockel i trä, 2000. Ur Fem plus fem.

och stiftelser i egenskap av arbets- och uppdragsgivare. Hämta hem broschyren »Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser« skv 324 från Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se eller få mer information från Skatteverkets servicetelefon Skatteupplysningen 0771-567 567.

Foto: Nicolas Hansson

58


FÖRENINGEN

LOTTE R I LAG E N Lagen är tillämplig endast på de föreningar som anordnar lotterier för allmänheten, sk öppna föreningar och då måste tillstånd sökas Öppen förening

En konstförening på en arbetsplats anses normalt inte som en öppen förening. Detta under förutsättning att det bara är de anställda vid företaget, fd anställda och pensionärer som kan vara medlemmar i föreningen. Konstföreningen kan verka inom flera arbetsställen utan att betraktas som öppen förening om arbetsgivaren är gemensam. Allmänna konstföreningar som inte vägrar någon inträde i föreningen, anses som öppna föreningar och skall söka tillstånd enligt lotterilagen. Var söker man tillstånd

– Förening som verkar endast inom en kommun söker tillstånd hos kommunen. – Förening som verkar endast inom ett län söker tillstånd hos länsstyrelsen. – Förening som verkar inom mer än ett län söker lotteritillstånd hos Lotteriinspektionen.

För kontroll av utlottning krävs enligt lagen att en kontrollant ska vara närvarande.Tillståndsmyndigheten utser kontrollanten samt fastställer arvodet. Dessutom tillkommer en avgift för lotteritillstånd. Kontakta gärna lotteriansvarig i din kommun för ytterligare informationer eller vänd dig direkt till Lotteriinspektionen: lotteriinspektionen Box 713 645 59 Strängnäs Tel 0152-461 50 Fax 0152-461 80 E-post registrator@lotteriinspektionen.se Hemsida www.lotteriinsp.se

59


60

P E R S O N U P P G I F TS L AG E N

P E R S O N U P PG I FTS LAG E N VI D HANTE R I N G AV M E D LE M S R EG I STE R Syftet med PuL ( Personuppgiftslagen) är att skydda individens integritet så att den inte kränks vid behandling av personuppgifter, i till exempel dataregister. Ideella föreningar, som konstföreningar, får registrera uppgifter om sina medlemmar i dataregister.Uppgifter som kan registreras är namn, adress, telefonnummer, förtroendeposter etc. Personnummer får endast registreras när det är klart motiverat, till exempel för att säkert kunna identifiera medlemmarna. Vid registrering, till exempel när uppgifterna hämtas in, ska medlemmarna meddelas om vilka uppgifter som kommer att registreras och hur de kommer att användas. Det är föreningens styrelse som ansvarar för att PuL efterlevs och att personuppgifterna hanteras på ett korrekt sätt. I de flesta fall behövs ingen anmälan göras till Datain-

spektionen, om föreningen endast har en förteckning över de personuppgifter som behandlas. För mer information och frågor kontakta: datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm Tel 08-657 61 00 Fax 08-652 86 52 E-post datainspektionen@datainspektionen.se Hemsida www.datainspektionen.se Observera att skriftlig kommunikation med Datainspektionen – e-post, vanlig post eller fax – kan komma att diarieföras och bli offentlig handling.


FÖRENINGEN

O M KO N STFÖ R E N I N G S PO RTALE N Konstföreningsportalen vill samla och sprida information om vad som händer hos konstföreningarna i Sverige. Här kan du hitta presentationer av allmänna konstföreningar i Sverige, information om aktuella konstutställningar, pressklipp, lästips, anslagstavla och diskussionsforum. I Konstföreningsportalen vill vi ge en samlad bild av konstföreningsrörelsens betydelse för det svenska kulturlivet. Konstföreningsportalen är startpunkten för människor som är intresserade av konst och konstföreningar. Det är en mötesplats för dig som redan är med i en konstförening eller som är intresserad av att bli medlem. Så välkommen till Sveriges konstföreningar! Till konstföreningarna

I Konstföreningsportalen har alla allmänna anslutna konstföreningar fått en gratis hemsida, där föreningen kan lägga upp information om föreningen, aktuellt program och information om hur man blir medlem i föreningen.Det krävs

inga förkunskaper och tar bara några minuter att skapa en hemsida. Fördelarna är många, vem som helst kan uppdatera hemsidan, inga dyra webbhotell eller krånglig teknik, ni får gratis support och hjälp från förbundet med er hemsida, och kommer att finnas med i ett större sammanhang som gör att fler har möjlighet att hitta er förening. Tillhör ni en arbetsplatskonstförening som har utåtriktad verksamhet med till exempel utställningar och föreläsningar öppna för allmänheten, hör av er om ni vill ha en hemsida under Konstföreningsportalen,så kan vi ordna det. Har er förening redan en hemsida så lägg ändå in information på Konstföreningsportalen.Lägg in grundläggande information om er förening och sedan en länk till er hemsida. På så vis kan ni fånga upp eventuella nya medlemmar och slussa dem vidare till er egen hemsida.Genom att synas på flera ställen på Internet ökar också era möjligheter att nå nya medlemmar.

61


IllustratĂśr: Cecilia Lundqvist

Cecilia Lundqvist, Emblem, DV-färg och ljud, 2,27 min, 2001. Ur Show Unit.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR | DI STR I KTET


64

DISTR I KTE NS FU N KTION E R

D I STR I KTE N S F U N KTI O N E R sveriges konstföreningar är indelat i 25 distrikt som är konstföreningarnas regionala samarbetsorgan. Distrikten har egna styrelser och stadgar och ska inspirera, informera och stödja konstföreningarna i bildningsarbetet. Alla distrikt har en studieledare med uppgift att ägna sig åt konstbildningsfrågor. Distrikten har ekonomiskt stöd från förbundet och i de flesta fall också från respektive landsting. Distrikten har följande uppgifter:

Råd och stöd Distrikten ska ge råd och stöd till föreningarna. Distriktet ska informera sig om föreningarnas situation,önskemål och behov. Distrikten kan arrangera informationsträffar om konstinköpspolicy och utställningsersättning. Distrikten informerar också om vikten av att lämna in föreningslistor och styrelselistor till förbundskansliet. En annan uppgift är att förmedla nyheter och förändringar i organisationen. Konstbildningskurser Distriktet ska arrangera konstbildningskurser. Detta kan till exempel göras i samråd och samverkan med förbundskansliet eller i samarbete med konstskola, museum, konsteller mångkulturkonsulent.

Konstvisningar och studiebesök Bland det roligaste som händer i konstföreningen är givetvis mötet med konsten. Distriktet ska arrangera diskussioner och samtal om konst, förslagsvis under ledning av konstnär/föreläsare. Medlemsvärvning Distriktet har hand om medlemsvärvning. Detta sker genom personlig kontakt och genom att sända brev med folder. Man kan också hänvisa till sveriges konstföreningars hemsida. Uppgifter till förbundskansliet Distriktet ska sända in distriktets verksamhetsberättelse samt bokslut efter distriktsårsmöte. Kontinuerligt lämnar distriktet in uppgifter på genomförda utbildningar med deltagarlistor och sänder in distriktsprotokoll. sveriges konstföreningars hemsida Alla distrikt har en egen hemsida under www.sverigeskonstforeningar.nu. Distrikten kan själva uppdatera sina uppgifter på hemsidan.Alternativt går det även bra att sända in program och information via e-post till info@sverigeskonstforeningar.nu för uppdatering.


DISTR I KTET

Konstperspektiv I varje nummer av Konstperspektiv finns det sidor som ägnas konstföreningsrörelsen. Distriktet lämnar in artikelförslag till sveriges konstföreningars kansli. En annan distriktsuppgift är att värva prenumeranter. Andra organisationer Distriktet ska samarbeta och samverka med andra organisationer och institutioner i regionen. Förbundsstämma Värddistriktet medverkar i förberedelser och genomförande.

Jin-Sook So, Välkomstpresent, stålnät bränt med gaslågor och flätat, 30×30×15 cm, sockel i koppar, 1990. Ur Fem plus fem.

65

las ico :N to Fo n so ns Ha


66

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R S D I S T R I K T

FÖ R S LAG TI LL STAD GAR FÖ R SVE R I G ES KO N STFÖ R E N I N GAR S D I STR I KT § 1. Distriktets namn – Distriktets namn är sveriges konstföreningar ………………………… § 2. Ändamål – sveriges konstföreningar är en partipolitiskt obunden ideell organisation vars ändamål är att arbeta för att kunskapen om konst och konstens betydelse skall öka inom landet. sveriges konstföreningar skall därvid tillvarata anslutna konstföreningars intressen och stödja dem i deras arbete för en seriös utveckling av verksamheten. § 3. Medlemskap – Alla konstföreningar vars ändamål är att väcka, underhålla och utbreda intresset för och kunskapen om konst kan ansluta sig till sveriges konstföreningar och erlägger då en årlig avgift vars storlek bestäms på förbundsstämman. Ny medlem erlägger avgift för det år varunder den får medlemskap i sveriges konstföreningar. Konstförening som är ansluten till förbundet tillhör samtidigt sveriges konstföreningars distrikt i sin region. § 4. Organisation – sveriges konstföreningar är indelat i distriktsorganisationer med egna styrelser och med stadgar

som följer sveriges konstföreningars stadgar för distriktsorganisationer. § 5. Distriktsstyrelsen – Distriktsstyrelsen leder distriktets verksamhet. – Distriktsstyrelsen skall bestå av minst fem ledamöter och minst två ersättare som väljs av distriktsstämman. Distriktsstämman fastställer i vilken ordning ersättarna tjänstgör vid ordinarie ledamots frånvaro. – Ordförande väljs för ett år och övriga ledamöter och ersättare väljs för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. – Styrelsen äger rätt att till sig adjungera en eller flera ledamöter. – Styrelsen bestämmer själv sin arbetsordning och utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. – Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller när minst tre ledamöter till ordförande därom gör framställan. – Vid omröstning gäller enkel majoritet, och i händelse av lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Styrelsen är beslutsmässig om minst tre ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. – Det åligger styrelsen att avge en årsredovisning samt senast åtta veckor före distriktsstämman avlämna den till revisorerna.


DISTR I KTET

§ 6. Revision – Styrelsens förvaltning och distriktets räkenskaper, vilka avslutas för kalenderår, granskas av två revisorer vilka jämte två personliga ersättare utsetts på ordinarie distriktsstämma. Revisorerna liksom ersättarna utses för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. – Revisorerna skall alltid äga tillgång till distriktets räkenskaper och handlingar. Efter granskning av räkenskaperna skall revisorerna senast fyra veckor före distriktsstämman avge revisionsberättelse. § 7. Valnämnd – För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare och revisorer väljer distriktsstämman en valnämnd bestående av tre ledamöter, varav en sammankallande, samt två ersättare. Ledamöter och ersättare i valnämnden får icke tillhöra distriktsstyrelsen.Valnämndens förslag sänds ut tillsammans med kallelsen till distriktsstämman. § 8. Distriktsstämma – Distriktets verksamhetsår motsvarar kalenderår. Ordinarie distriktsstämma hålls årligen senast i april månad på plats och tid som bestäms av styrelsen. – Styrelsen skall, då särskild anledning föreligger eller då revisorerna eller minst en tiondel av distriktets medlemmar skriftligen gör framställan om detta till styrelsen, kalla till extra distriktsstämma.

– Skriftlig kallelse skall sändas till medlemmarna senast en månad före distriktsstämman och innehålla de viktigare ärenden som skall behandlas. – Motioner som skall behandlas vid ordinarie distriktsstämma lämnas till styrelsen före januari månads utgång. – Vid ordinarie distriktsstämma skall följande ärenden förekomma: 1. Fråga om distriktsstämmans stadgeenliga utlysande. 2. Val av a) ordförande och sekreterare för distriktsstämman b) två protokolljusterare tillika röstkontrollanter att jämte ordföranden justera protokollet 3. Styrelsens berättelse 4. Revisorernas berättelse 5. Fastställande av balans- och resultaträkning 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna 7. Arvoden till distriktsstyrelse och revisorer 8. Motioner 9. Val av a) ordförande och övriga ledamöter i styrelsen b) ersättare c) revisor d) revisorsersättare e) ledamöter i valnämnden f ) ersättare i valnämnden

67


68

F Ö R S L A G T I L L S TA D G A R F Ö R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R S DISTR I KT

– Beslut vid distriktsstämman fattas genom enkel majoritet, utom i de fall som behandlas i § 10. Vid lika röstetal har distriktsstämmans ordförande utslagsröst, utom vid val, då avgörande sker genom lottning. § 9. Stadgeändring – Stadgarna följer sveriges konstföreningars stadgar. Beslut om ändring av dessa stadgar fattas av två på varandra följande förbundsstämmor, varav den ena skall vara ordinarie.

§ 10. Upplösning – Beslut om distriktets upplösning fattas av två på varandra följande distriktsstämmor, varav den ena skall vara ordinarie. För beslutets giltighet behövs minst tvåtredjedels majoritet av samtliga närvarande medlemmar. Beslutet fastställes av sveriges konstföreningars förbundsstyrelse. – Den behållning som kan uppstå sedan tillgångarna avyttrats och skulderna betalats skall användas till ändamål som kan främja förbundets syften efter beslut vid den sista distriktsstämman där upplösning beslutats.


Foto: Josabet Werkm채ster

Josabet Werkm채ster, Uppvaknande, vitetsning p책 sammet, 1998. Ur Grafikbanken.


70

I H U V U D E T PÅ E N D I S T R I K T S L E D A R E

I H UVU D ET PÅ E N D I STR I KTS LE DAR E gillian sjödahl, ordförande sveriges konstföreningar Skåne I många år har jag lett Skånedistriktet. Konstföreningslivet har engagerat mig ända sedan jag blev ombedd att hjälpa till med tidningen för Sesam, Lunds sjukvårdsdistrikts konstförening, under 70-talet. Innan dess hade jag en mycket suddig uppfattning om vad en konstförening var! Jag blev genast involverad i arbetet dels med tidningen,dels med styrelseuppdrag. Något senare startade jag en konstförening på min nya arbetsplats, Ferring Läkemedel ab, i Malmö. Arbetet med konstföreningarna har gett mig mycket stimulans, inte minst kunskap och törst efter mer kunskap och har således blivit ett berikande inslag i min vardag. Jag kom från England till Sverige under sent 50-tal. Kontrasten med Sverige var markant.Till skillnad från England, var det vanligt med originalkonst på hemmets väggar – antingen i form av grafik eller målningar av nya, unga konstnärer. Jag upplevde Sverige som ett land med starka rötter i en konstnärlig tradition med väggmålningar, konsthantverk, bildkonst, arkitektur, för att inte tala om heminredning som jag uppfattade som något typiskt svenskt. Konstföreningar hade funnits länge fast inte så många till antalet. Under 70-talet blev det en utveckling och många arbetsplatser startade en konstförening. Det var en naturlig förlängning av det omfattande intresset för estetisk utformning av miljön. Distriktet – ett kunskapsnätverk

Distriktets huvuduppgift är att tillvarata konstföreningarnas intressen och att vara ett samarbetsorgan mellan distriktets olika konstföreningar. Genom olika aktiviteter försöker vi stödja föreningarnas konstbildande verksamhet, utveckla samarbetet mellan föreningarna och mellan föreningar och aktörer på konstens arena. Vi erbjuder utbildning för föreningarnas funktionärer i form av medlemsträffar, seminarier och kurser. Distriktets kurser avser att ge grundläggande kunskap i konst, såsom bildanalys, moderna konsttekniker, färglära, konsthistoria, samtidskonst, konsthantverk med mera. Dessutom behandlas sådana ämnen som konstnärens situation i dagens samhälle och utställningsteknik. Allt detta för automatiskt med sig många telefon- och e-postkontakter med våra medlemskonstföreningar och de som medverkar i våra aktiviteter. Därutöver tillkommer för styrelsen deltagande i kursverksamhet, sammanträden och förbundets sammankomster.


DISTR I KTET

Det är en intressant och utmanande uppgift att leda ett distrikt med så många som 120 konstföreningar. Vårt mål är att förmedla kunskap till föreningarnas ledare för att rusta dem för uppdrag som konstinköpare, föreningsadministratörer samt förmedlare av kunskap om konst med mera. I detta sammanhang är det viktigt att distriktsstyrelsen upplever arbetet som lustfyllt och att alla ledamöter känner sig delaktiga i vår strävan. Med skiftande styrelseledamöter har jag märkt att det finns vissa frågeställningar som ofta aktualiserats under årens gång. Således har det blivit alltmer klart med tiden att målsättningsfrågor är viktiga. Förbundets allmänna målinriktning måste konkretiseras på distriktsnivå. Med målformuleringarna som utgångspunkt, blir det lättare att tänka i bredare termer vid planering av innehållet för distriktets aktiviteter. Vägledning i dagens konst

Det är mycket angeläget att kunskaperna hos konstföreningarnas funktionärer fortlöpande utvecklas, inte minst med hänsyn till att konsten av idag är så varierad och ibland svårbegriplig. Nya uttrycksmetoder (som till exempel foto, datorteknik, video, installationer) gör det svårt att bedöma kvaliteten på konstverken. Vägledning behövs – distriktet erbjuder därför utbildning i form av kurser, föreläsningar och visningar där bland annat konstnärer och konstvetare medverkar. Föreningarnas funktionärer har ett stort ansvar när det gäller att förmedla god och seriös konst till medlemmarna. Varje år köper våra medlemskonstföreningar i Skåne konst för cirka 13 miljoner kronor. För att utföra sina uppdrag som konstinköpare väl, behöver inköpskommittéerna kunskap och vägledning. Principer: Utbildning av konstföreningsledare

För god kvalitet på kurser och marknadsföring krävs möjligheter att tillämpa följande principer: 1. Via information skapa och stimulera intresse bland konstföreningar och allmänhet för samhällets utbud av konst. 2. Välja arbets- och studieformer som engagerar medlemmarna till egna initiativ och ak-

71


72

I H U V U D E T PÅ E N D I S T R I K T S L E D A R E

tiviteter, såsom planering, idéproduktion samt utvärdering av verksamheten. 3. Finna vägar att öka förståelse för god konst genom konkretiserande inslag i utställnings- och studiesammanhang. Detta gäller inte minst nutidskonst. 4. Utforma verksamheten beträffande innehåll och metodik, så att tillfällen ges till samarbete mellan enskilda och organisationer. Denna sociala aspekt på vår verksamhet kan, hoppas vi, komma att spridas som ringar på vattnet. Mot bakgrund av ovanstående arrangerar vi ett antal sammankomster per år för våra konstföreningsledare. Genom att anlita sakkunniga konstnärer och konstpedagoger som ledare för dessa aktiviteter kan vi hålla en bra standard.Vi samarbetar med kulturinstitutioner såsom konsthallar, konstmuseer, gallerier och konstskolor. Förhoppningsvis kan vår hemsida bli en viktig förmedlare av information inte enbart från distriktet utan också från konstföreningarna. Fortbildning för distriktets styrelser

Då distriktsstyrelserna fungerar som rådgivare till medlemskonstföreningarna och således bör vara uppdaterade beträffande aktuella strömningar inom konstlivet och föreningsverksamheten är det viktigt att även styrelsens ledamöter deltar i kurser och andra sammankomster arrangerade av förbundet. Ekonomi

Skånedistriktet har tidigare fått anslag från Kultur Skåne, men detta har gradvist minskats och idag får vi inget alls. Därför måste vi hushålla med det årliga bidraget från förbundet.Vi får bra respons på våra kursutbud och är övertygade om att ett ökat utbud av kurser och andra sammankomster skulle välkomnas av våra medlemmar.Vi kommer att fortsätta äska anslag från Kultur Skåne då vi är övertygade om att utbildning behövs, ger resultat och uppskattas.


SVE R I G ES KO N STFÖ R E N I N GAR ÄR I N D E LAT I 25 D I STR I KT

N O R R B OT T E N

Adresser och telefonnummer till distriktens ordföranden och studieledare distribueras av sveriges konstföreningar i supplement till Handboken 2006. VÄST E R B OT T E N

JÄMTLAN D

VÄST E R N O R R L A N D

G ÄV L E B O R G DA L A R N A U PPSALA

VÄ R M L A N D ÖREBRO

VÄST M A N L A N D

Ä LVS B O R G

STO C K H O L M

B OH USLÄN SKARAB ORG

SÖDE R MAN LAN D Ö ST E R G ÖT L A N D

G ÖT E B O R G

G OT L A N D

J Ö N KÖ P I N G HALLAN D KALMAR

KRONOBERG

B LE KI NG E MALMÖ

SKÅN E


Foto: Mathias Jansson

Lisa W Carlsson, Gomorron Sundsvall!, performance, Textil 2005 i Sundsvall.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR | FÖR B U N DET


76

VISION, MÅL OCH HAN DLI NGSPLAN

VI S I O N, MÅL O C H HAN D LI N G S P LAN Antagen av Förbundsstyrelsen den 28 augusti 2005 Vision

sveriges konstföreningar skall vara landets ledande konstbildningsrörelse.

föreningar, konstnärer och konstnärlig yttrandefrihet. – Att främja nationella och internationella kontakter inom konstbildningsrörelsen.

Mål

Handlingsplan

– Att kunskap om konst och konstliv ökar hos konstföreningarnas medlemmar genom förbundets kunskapsförmedling. – Att genom spridning och visning av konst öka förståelsen för nya konstnärliga uttrycksformer, ett vidgat konstbegrepp och mångkulturella dimensioner. – Att konstföreningar och styrelsemedlemmar ges kunskap om föreningsarbete som behövs för verksamheten. – Att det finns en god kommunikation mellan medlemsföreningar, distrikt och kansli. – Att konstföreningar bildas och ansluter sig till sveriges konstföreningar. – Att alla konstföreningar i Sverige är medlemmar i sveriges konstföreningar. – Att aktivt delta i det offentliga samtalet om konst och därigenom påverka kulturpolitiken till stöd för konst-

• Bedriva bildningsverksamhet i enlighet med aktuell utbildningsplan för distrikts- och föreningsledare. • Producera/förmedla pedagogiska konstutställningar. • Producera/förmedla videofilmer, diabildsserier och konstpedagogisk litteratur. • Tillhandahålla register över föreläsare, konstlitteratur, konsttidskrifter och filmer. • Erbjuda/presentera konst av professionella konstnärer • Verka för att anslaget till utställningsersättning ökar • Etablera samarbete med institutioner och konstskolor • Stimulera till diskussioner och samtal vid kurser/seminarier, konstvisningar och studiebesök. • Ge god service; hög tillgänglighet, kunnig personal, personlig service. • Tillhandahålla aktuell handbok med information för konstföreningsledare.


Foto: Nicolas Hansson

FÖRBUNDET

• Informera via hemsidan, förbundets sidor i Konstperspektiv samt i utskick till distrikt och medlemsföreningar. • Fortbilda distriktsledare om organisationen, kansliets och distriktens uppgifter. • Producera aktuell informationsfolder. • Bedriva aktiv medlemsvärvning; kansliet och respektive distrikt i samverkan. • Sprida information på hemsidan. • Informera allmänhet och politiker om konstföreningsrörelsens betydelse. • Delta i kulturdebatter, opinionsbildning, remissyttranden,uppvaktningar,utredningar och anslagsansökningar. • Samverka med organisationer och sammanslutningar inom kulturområdet. • Samarbeta med systerorganisationerna i Danmark och Norge. • Presentera verksamheten på hemsidan på engelska och franska.

Lillevi Hultman, Kommunikation III, broderi på färgad bomull, 50×40 cm, 2003. Ur Fem plus fem.

77


78

FÖ R B U N D E TS U T B I LD N I N G S P L A N F Ö R KO N ST F Ö R E N I N G S LE DA R E

FÖ R B U N D ETS UTB I LD N I N G S P LAN E R Förbundets utbildningsplan för konstföreningsledare

Förbundets utbildningsplan för distriktsledare

grundutbildning Steg ett: 2–3 timmar Vad gör sveriges konstföreningar? Information om förbundets vision,mål och handlingsplan. • Handboken 2006, s 76 • Informationsfoldrar • Hemsidan • Aktuella projekt

samtliga ledamöter • Förbundets och distriktets stadgar • Förbundets vision, mål och handlingsprogram • Arbetsfördelning distrikt – förbundskansli • Omvärldsanalys, marknadsföring, massmedia • Anslagsgivare • Nätverk och samarbetspartners • Arrangörsfrågor, arvoden, bus mm

Steg två: 3–4 timmar Hur man arbetar i en konstförening • Handboken 2006, s 30–61 • Arrangörsrollen • Erfarenhetsutbyte mellan föreningsledare

distriktsordförande • Aktuella organisationsfrågor • Uppföljning och utvärdering av distriktsverksamhet • Rådgivning till konstföreningsledare • Medlemsutveckling

Steg tre: Veckoslutskurs Från modernism till samtidskonst, med aktuellt tema/förbundsprojekt. • Seminarium • Handboken 2006, s 20–23 samt aktuellt supplement • Konstföreningens roll i samtida konstliv

studieledare • Aktuella konstbildningsprojekt • Aktuellt konstbildningsmaterial • Samtida konstliv • Rådgivning till konstföreningsledare

Steg fyra: 4 kursdagar Konsthistorisk kurs: Från grottkonst till 2000-tal • Seminarier, studiebesök osv • Gemensam summering av hela grundutbildningen


FÖRBUNDET

SÅ HÄR AR B ETAR FÖ R B U N D ETS VALNÄM N D Styrelsen för sveriges konstföreningar bör i görligaste mån spegla fördelningen mellan allmänna föreningar och arbetsplatsföreningar. Vidare bör kandidaterna till styrelsen antingen ha en plats i en konstförenings/distriktsstyrelse eller ha tidigare erfarenhet av sådant arbete. Viktigast är att styrelsemedlemmarna är kunniga och beredda att lägga ner den tid och kraft som krävs för uppdraget. I slutet av året sänder valnämnden en förfrågan till styrelseledamöter och revisorer om de är beredda att kvarstå respektive om de kandiderar för omval. En förfrågan går

därefter vid behov ut till distrikt och/eller föreningar om lämpliga kandidater. Valnämnden sammanträder två till tre gånger årligen, antingen via telefonmöte eller vanligt sammanträde. Valnämndens slutliga förslag till ny förbundsstyrelse lämnas av valnämndens sammankallande och ska vara sveriges konstföreningars kansli tillhanda senast 2,5 månad före förbundsstämman. Kansliet distribuerar därefter förslaget tillsammans med övriga stämmohandlingar till medlemsföreningarna.

79


80

S TA D G A R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R

STAD GAR SVE R I G ES KO N STFÖ R E N I N GAR § 1. Organisationens namn – Organisationens namn är sveriges konstföreningar. § 2. Ändamål – sveriges konstföreningar är en partipolitiskt obunden ideell organisation vars ändamål är att arbeta för att kunskapen om konst och konstens betydelse skall öka inom landet. sveriges konstföreningar skall därvid tillvarata anslutna konstföreningars intressen och stödja dem i deras arbete för en seriös utveckling av verksamheten. § 3. Medlemskap – Alla konstföreningar vars ändamål är att väcka, underhålla och utbreda intresset för och kunskapen om konst kan ansluta sig till sveriges konstföreningar och erlägger då en årlig avgift vars storlek bestäms på förbundsstämman. Ny medlem erlägger avgift för det år varunder den får medlemskap i sveriges konstföreningar. Konstförening som är ansluten till förbundet tillhör samtidigt sveriges konstföreningas distrikt i sin region. § 4. Organisation – sveriges konstföreningar är indelat i distriktsorganisationer med egna styrelser och med stadgar som

följer sveriges konstföreningars stadgar för distriktsorganisationer. § 5. Förbundsstyrelsen – Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet – Förbundsstyrelsen skall bestå av sju ledamöter och tre ersättare som väljs av förbundsstämman. Förbundsstämman fastställer i vilken ordning ersättarna tjänstgör vid ordinarie ledamots frånvaro. – Ordförande väljs för ett år och övriga ledamöter och ersättare väljs för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. – Styrelsen äger rätt att till sig adjungera en eller flera ledamöter. – Styrelsen bestämmer själv sin arbetsordning och utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. – Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller när minst tre ledamöter till ordförande därom gör framställan. – Vid omröstning gäller enkel majoritet, och i händelse av lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Styrelsen är beslutsmässig om minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Det åligger styrelsen att avge en årsredovisning samt senast tio veckor före förbundsstämman avlämna den till revisorerna.


FÖRBUNDET

§ 6. Revision – Styrelsens förvaltning och förbundets räkenskaper, vilka avslutas för kalenderår, granskas av två revisorer vilka jämte två personliga ersättare utsetts på ordinarie förbundsstämma. En ordinarie revisor och en ersättare skall vara auktoriserad. Revisorerna liksom ersättarna utses för en tid av två år och avgår växelvis vartannat år. – Revisorerna skall alltid äga tillgång till förbundets räkenskaper och handlingar. Efter granskning av räkenskaperna skall revisorerna senast sju veckor före förbundsstämman avge revisionsberättelse. § 7. Valnämnd – För att förbereda val av styrelseledamöter, ersättare och revisorer väljer förbundsstämman en valnämnd bestående av tre ledamöter, varav en sammankallande, samt två ersättare. Ledamöter och ersättare i valnämnden får icke tillhöra förbundsstyrelsen. Valnämndens förslag sänds ut tillsammans med kallelsen till förbundsstämman. § 8. Förbundsstämma – Förbundsstämman är förbundets högsta beslutande organ. – Förbundets verksamhetsår motsvarar kalenderår. Ordinarie förbundsstämma hålls årligen senast i maj

månad på plats och tid som bestäms av styrelsen. – Styrelsen skall, då särskild anledning föreligger eller då revisorerna eller minst en tiondel av förbundets medlemmar skriftligen gör framställan om detta till styrelsen, kalla till extra förbundsstämma. – Skriftlig kallelse skall sändas till medlemmarna senast två månader före förbundsstämman och innehålla de viktigare ärenden som skall behandlas. – Motioner som skall behandlas vid ordinarie förbundsstämma lämnas till styrelsen före januari månads utgång. – Vid ordinarie förbundsstämma skall följande ärenden förekomma: 1. Fråga om förbundsstämmans stadgeenliga utlysande. 2. Val av a) ordförande och sekreterare för förbundsstämman b) två protokolljusterare tillika röstkontrollanter att jämte ordföranden justera protokollet 3. Styrelsens berättelse 4. Revisorernas berättelse 5. Fastställande av balans- och resultaträkning 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna 7. Arvoden till förbundsstyrelse och revisorer 8. Fastställande av årsavgift för nästa verksamhetsår 9. Motioner

81


82

S TA D G A R S V E R I G E S K O N S T F Ö R E N I N G A R

10. Val av a) ordförande och övriga ledamöter i styrelsen b) ersättare c) revisor d) revisorsersättare e) ledamöter i valnämnden f ) ersättare i valnämnden – Beslut vid förbundsstämman fattas genom enkel majoritet, utom i de fall som behandlas i §§ 9 och 10. Vid lika röstetal har förbundsstämmans ordförande utslagsröst, utom vid val, då avgörande sker genom lottning. – Anslutna konstföreningar och distrikt får till förbundsstämman utse vardera en representant, som i mån av närvaro har en röst.

§ 9. Stadgeändring – Beslut om ändring av dessa stadgar skall fattas av två på varandra med minst en månads mellanrum följande förbundsstämmor, varav den ena skall vara ordinarie. – För beslutets giltighet behövs minst två tredjedels majoritet av samtliga närvarande medlemmar. § 10. Upplösning – Beslut om förbundets upplösning skall träffas i samma ordning, som gäller i fråga om ändring av stadgarna. – Den behållning som kan uppstå sedan tillgångarna avyttrats och skulderna betalats skall användas till ändamål som kan främja förbundets syften, efter beslut vid den sista förbundsstämman där upplösning beslutats.

Adresser och telefonnummer till sveriges konstföreningars förbundsstyrelse och valnämnd samt till personal på kansliet distribueras av sveriges konstföreningar i supplement till Handboken 2006.


Foto: Nicolas Hansson

Elsa Agélii, Hus i Marocko I–III, schablontryck, broderi, lössläppta stygn i impressionistisk dagboksform, 28×31 cm/del, 2005. Ur Fem plus fem.


Foto: Esra Ersen

Esra Ersen, Om du kunde tala svenska, 2001, DVD-f채rg och ljud, 23 min. Ur Show Unit.


SVE R IG ES KONSTFÖR E N I NGAR | SAMAR B ETE N


Foto: Magnus Ahnfeldt

Eivor Willbacka, Ur ett och samma landskap, datorbaserat tryck på nylonväv, 2005. Ur Mönstervärldar.


SAMARBETEN

SAMAR B ETE N sveriges konstföreningar verkar för samarbeten på bred front i Kultursverige. Förbundets vision är att sveriges konstföreningar skall vara landets ledande konstbildningsrörelse. Det är därför självklart att aktivt delta i det offentliga samtalet om konst. Ett betydelsefullt samarbete är med Konstperspektiv; tidskriften är en medlemsförmån till anslutna konstföreningar. Andra samarbetsparter är museer, konsthallar, konstkonsulenter, mångkul-

turkonsulenter, konst- och konstnärsorganisationer runt om i landet. Ett adressregister på konstens område samt adresser till konstkonsulenter, mångkulturkonsulenter och länsbildningsförbund finns i Konstbildningsbanken på hemsidan www.sverigeskonstforeningar.nu och distribueras som supplement till Handboken 2006.

87


88

KONSTPE RSPE KTIV

KO N STP E R S P E KTIV ÄR SVE R I G ES LE DAN D E KO N STTI D S K R I FT Konstperspektiv är precis vad titeln säger. En tidskrift som ger perspektiv på konsten, och samtidigt anlägger en konstsynvinkel på olika företeelser i tiden och samhället. Konstperspektiv speglar konstlivet i alla dess aspekter. Vi skriver såväl om samtidskonsten som om konsthistorien, och kompletterar bevakningen av vad som händer i de olika delarna av Sverige med internationella utblickar. Vi prioriterar välskrivna texter och ett högklassigt bildmaterial. Konstperspektiv ger också god plats åt dialog och möten mellan konst och andra kulturella uttrycksformer som design, konsthantverk och arkitektur. Vi vill sprida tidskriften till konstföreningsmedlemmar och andra konstintresserade. Som funktionär i en konstföreningsstyrelse får du Konstperspektiv gratis (högst sju personer per förening). Det är en av förmånerna med att vara ansluten till sveriges konstföreningar. Konstföreningsmedlemmar, konststuderande och konstnärer får 50 kronor i rabatt. Prenumerationen kostar då endast 230 kronor. Eftersom antalet gratisexemplar är begränsat rekommenderar vi att föreningen prenumererar på Konstper-

spektiv så att alla som arbetar aktivt med konstföreningen får tidskriften. Det är också viktigt att så många som möjligt av föreningens medlemmar får Konstperspektiv. Därför är vi glada om ni distribuerar våra prenumerationserbjudanden till alla i föreningen. Konstperspektiv fungerar utmärkt som studiematerial i all slags estetiskt inriktad utbildningsverksamhet. Prenumerationer på Konstperspektiv är också perfekta vinster i medlemslotteriet. Från Konstperspektiv kan du beställa önskat antal gåvobrev. För mer information och frågor, kontakta Konstperspektivs redaktör: Anders Olofsson Gammelgårdsvägen 19, 3 tr 112 64 Stockholm Mobil 0733-75 5985 E-post anders.olofsson@konstperspektiv.nu Styrelselista för Stiftelsen Konstperspektiv distribueras i supplement till Handboken 2006.


90

K U LT U R R Å D E T

K U LTU R RÅD ET Kulturrådet är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Kulturrådets övergripande uppdrag är att förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och riksdag beslutar om. Kulturrådet fördelar statligt stöd inom kulturområdet, ger regeringen underlag för kulturpolitiska beslut och informerar om kultur och kulturpolitik. sveriges konstföreningar är en av de viktiga organisationer inom form- och bildkonst som beviljas stöd till verksamhet och utvecklingsprojekt.

Alla människor i hela landet har rätt till kultur av hög kvalitet. Kulturrådet främjar de kulturpolitiska målen och den kulturella mångfalden på flera olika sätt. Genom samverkan med andra myndigheter, samt kommuner och landsting bidrar Kulturrådet till att den nationella kulturpolitiken utvecklas och blir starkare. Kulturrådet är även samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen. För mer information se www.kulturradet.se.


SAMARBETEN

KO N STKO N S U LE NTE R De regionala konstkonsulenterna har en nyckelroll när det gäller att främja människors möjlighet att möta konst. I regeringens uppdrag till konstkonsulenterna uttrycks tydligt vikten av en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället. Konsulenterna arbetar för att barn och ungdomar ska få möta det professionella konstlivet, såväl institutioner som fria utövare. Barn och ungdomar ska även få tillgång till den specifika kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konstkonsulenterna arbetar dessutom med att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i regionen genom kompetensutveckling, projekt och nationella såväl som internationella sam-

arbeten. Arbetet innefattar att också amatörorganisationer och föreningsliv kan få hjälp att utveckla sin kompetens och därmed höja kvaliteten på sin verksamhet. En stor del av konsulenternas tid går till att informera och hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola. Det är också viktigt att stärka konstnärer som söker sig till skolans område och lärare som söker sig till konsten genom att synliggöra deras arbete samt att anordna kompetensutveckling för såväl konstnärer som lärare. Statens kulturråd är initiativtagare till utvecklandet av den regionala konstkonsulentverksamheten. För mer information se www.kulturradet.se.

91


92

B U S - B I L D K O N S T U P P H O V S R ÄT T I S V E R I G E

B US – B I LD KO N ST U P P H OVS R ÄTT I SVE R I G E bus – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, är en organisation för bildkonstnärer och för dem som använder bilder. bus förvaltar anslutna konstnärers lagstadgade upphovsrätt och bevakar hur medlemmarnas konstverk används samt ger tillstånd till olika nyttjanden. Genom bus får upphovsmannen ersättning när dennes konstverk används. Konstnärens rätt vilar på grundlagen

Konstnären har alltid upphovsrätten till sitt verk, oavsett vem ägaren till verket är. Upphovsrätten gäller under livstiden samt 70 år efter konstnärens död. Konstnären har rätt till ersättning när hans eller hennes alster används. Konstnären har också ett skydd mot att konstverket förvanskas eller återges på ett kränkande sätt eller i ett kränkande sammanhang. Avtal med BUS för medlemsförening i SVERIGES KONSTFÖRENINGAR

Konstföreningarnas bedriver en ideell verksamhet med stor betydelse för konstnärerna. Därför har bus i samverkan med sverges konstföreningar tagit fram ett avtal som gör att föreningens användning av konst blir enklare och billigare. Men vilka föreningar ska ha avtal med bus och varför? Först och främst gäller det konstföreningar som använder

bildkonst på hemsidan ( Internet och Intranät) eller i tryckt material. Meddelande om pågående utställning, som vernissagekort, annonser och affischer kräver inget avtal. Utan avtal med bus måste tillstånd sökas inför varje användningstillfälle och ersättning utgår då i enlighet med bus tariff. Genom att ingå avtal med bus är konstföreningen skyddad från oväntade krav och kan på ett enkelt och billigt sätt använda sig av konstbilder. I avtalet betalas ersättning i form av en klumpsumma beroende på hur många medlemmar föreningen har. Föreningen får en obegränsad rätt att använda konstverk av bus medlemmar i trycksaker, som informationsbroschyrer och årsberättelser, och på den egna hemsidan. Betalning och redovisning av årets användning sker i efterskott. Information och blanketter för ansökan finns på www.sverigeskonstforeningar.nu samt på sverges konstföreningars kansli. bus – bildkonst upphovsrätt i sverige Drottningholmsvägen 10 112 42 Stockholm Tel 08-545 533 80 Fax 08-545 533 98 E-post bus@bus.se Hemsida www.bus.se


Britta Marakatt Labba, Nord, väst, Üst, syd, broderi, serigrafi, applikation, 2002. Ur Fem plus fem.


94

KROS M I N I M IARVODE N

K R OS M I N I M IARVO D E N 200 6 Rekommendation antagen av Konstnärernas Riksorganisation, kro.

3. Tillfällig projektverksamhet

Arvodesnormerna justeras upp enligt konsumentprisindex per den 1 oktober varje år.

4. Kortare anställning

1. Framträdanden

5. Anställning genom arbetsmarknadsåtgärd

Möten och konferenser • framträdande upp till två timmar: 2 940 kr • för varje påbörjad timme därutöver: 512 kr Utställningar, guidning, visningar med mera • en timmes framträdande: 1 720 kr • två timmar framträdande: 2 940 kr • för varje påbörjad timme därutöver: 512 kr

Minimimånadslön: 20 215 kr.

En eller flera dagars förrättning: 352 kr/timme.

Minimimånadslön: 23 040 kr.

6. Skissarvode vid enskilda uppdrag

10–15 % av utförandebeloppet, dock vid större arbeten lägst 10 000 kr, vare sig beställningen, det slutliga arbetet, kommer till utförande eller ej. 7. Skissarvode vid tävlingar

Om framträdande och frågestund eller dylikt i anslutning därtill varar längre än tre timmar utgår ersättning för följande timmar med 512 kr/påbörjad timme. Antal timmar som beräknas för engagemanget skall överenskommas på förhand. 2. Tillfällig konsultverksamhet och rådgivning

Med detta menas när någon använder konstnärers yrkeskunskap. Juryledamot i tävlingar, prisnämnder, utställningar eller dylikt, samt vid projektrådgivning, 442 kr/timme. Dock att för varje inställelse till sammanträde och dylikt skall ersättning utgå med minst 884 kr.

A. Allmänna: 15–20 % av utförande beloppet, uppdelat i priser på sätt som prisnämnden finner lämpligt, med angivande av lägsta prissumma. B. Inbjudna: 10–15 % av utförandebeloppet till de tävlande, uppdelat i lika stora ersättningar som dock vid större tävlingar bör uppgå till lägst 10 000 kr. Om arbetet kommer till utförande ingår skissarvodet i uppdragssumman. 8. Utställning vid konsthall och museum

Ersättning bör lägst ligga i nivå med centralt avtal om utställningsersättning vid statliga museer.


SAMARBETEN

1. Grundbelopp a) utställningsyta mindre än 50 kvm: 5 300 kr b) utställningsyta mer än 50 kvm: 7 600 kr Vid samlingsutställning delas beloppet mellan utställarna efter överenskommelse. Lägsta grundbelopp per utställare är dock 1 200 kr. 2. Ersättning per verk (utöver grundbelopp) 115 kr per verk och utställningsperiod om 4 veckor. För större installationer träffas särskild överenskommelse med arrangören om verksersättning. 3. Utbetalning Utställningsersättning utgör hyra för verk och utbetalas med hela beloppet. Är utställaren registrerad för moms ska beloppet momsbeläggas med 25 %. 4. Övrigt Utställningsersättning enligt ovan förutsätter att arrangören står för kostnadstäckning av kringkostnader för utställningen, som transport, marknadsföring och försäkring.För verk som produceras för ett unikt utställningstillfälle bör dessutom någon form av produktionsersättning utbetalas för täckande av arbete och material.

9. Utlåning av konstverk för artoteksverksamhet

20 % av verkets försäkringsvärde, (oavsett om någon lånat verket eller ej), dock högst: 2 000 kr per år och verk lägst: 400 kr per år och verk Observera att

Semesterersättning och sociala avgifter skall enligt lag läggas ovanpå angiven ersättning. (obs. gäller ej utställningsersättning). Reseersättning för tågresa eller då så erfordras, på grund av transport av material mm, bilersättning enligt statliga normer och traktamente enligt statliga normer. Minimiarvoden anges exklusive moms. Överenskommelse om arvode, omfattningen av upplåtelse av upphovsrätt samt andra villkor, ska alltid träffas skriftligt i förväg och bekräftas genom orderbekräftelse eller på annat likvärdigt sätt. Se alltid till att spara kopior på dina affärshandlingar.

95


Ann-Sofie Back, Blouse-Bag, textil, metall, 2004. Ur Spännvidd. Foto: Nicolas Hansson

© sveriges konstföreningar, 2006 / bus 2006 redaktör Kristina Møster Nilsson text och bearbetning Anita Eriksson, Nicolas Hansson,Françoise Höij, Mathias Jansson, Monica Larsson, Emma Månsson grafisk form Marie-Louise Friberg repro och tryck Tryckfolket typsnitt Akzidenz Grotesk och ACaslon papper omslag Munken White Print, 300 g papper inlaga Munken White Print, 100 g issn 1650-934x www.sverigeskonstforeningar.nu/handboken


Handboken 2006