Page 1

Stora investeringar och Ükad omsättning

Branschrapport


Branschrapporten

Maria LundvaLL Branschansvarig

karin nOrdén Ordförande

Modern djursjukvård – skräddarsys för varje individ

S

LA-Svensk Djursjukvård är djursjukvårdsföretagens arbetsgivar- och branschorganisation. Våra medlemmar är 145 djursjukvårdsföretag verksamma på 211 platser som tillsammans utgör 80 procent av den totala djursjukvårdsmarknaden för sport- och sällskapsdjur i Sverige. SLA-Svensk Djursjukvård finns till för alla privata djursjukvårdsföretag och medlemsbilden spänner från de minsta ägardrivna fåmansklinikerna till de största djursjukhusen med flera hundra anställda. Flertalet arbetsgivarfrågor och branschfrågor är gemensamma för medlemmarna oavsett storlek och ägarbild och genom den höga anslutningsgraden kan SLA-Svensk Djursjukvård representera hela branschen på ett kraftfullt sätt som gynnar branschens långsiktiga utveckling. Sport- och sällskapsdjuren betyder väldigt mycket för väldigt många människor och vi kan se i en nyligen genomförd under-

sökning bland Sveriges djurägare att 89 procent anser att djuret är en fullvärdig familjemedlem. Medarbetare i våra medlemsföretag vittnar om ett i grunden förändrat förhållningssätt till sport- och sällskapsdjuren på bara ett par djurägargenerationer. Det starka engagemanget leder till högt ställda förväntningar på djursjukvården. Den nya tidens djurägare förväntar sig att skräddarsydd djursjukvård för sitt djurs specifika behov finns tillgänglig dygnet runt, året runt. Även om betalningsviljan till stora delar följer med engagemanget är det inte alltid som dagens djurägare förstår djursjukvårdens kostnader och de därmed följande konsumentpriserna för vården. Att kunden hela tiden ges möjlighet att delta i besluten som gäller djurets vård och får tydlig information om kostnaderna är grunden i SLA-Svensk Djursjukvårds kvalitetsregelverk. Ingen kund ska bli överaskad över vad som gjorts med djuret eller över kostnaderna för utförd vård.

Om rapporten Denna branschrapport bygger på en egen undersökning bland medlemsföretagen (maj 2016) och uppgifter från Bolagsverket företagsregister. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruksverket, Svensk Försäkrings branschstatistik och försäkringsbolagens årsredovisningar 2015.

SL A- SVENSK DJURSJUKVÅRD

2.

BRANSCHRAPPORT 2016


Branschrapporten

Svensk Djursjukvård i siffror 3 500 anställda. 1,39 miljoner patientbesök 2015. 3,08 miljarder kronor i omsättning 2015. 7,9 % i omsättningsökning januari-mars 2016, jämfört med samma period 2015.

sLa- svensk DjursjukvårD är djursjukvårdens arbetsgivaroch branschorganisation med 145 medlemsföretag verksamma på 211 platser i Sverige. Vi verkar för branschens långsiktiga utveckling och företräder medlemmarna i kontakten med arbetstagarorganisationerna, myndigheter och beslutsfattare. Vi arbetar målmedvetet för att våra medlemsföretag ska få bästa möjliga förutsättningar att driva sina företag och att djur och djurägare ska få bästa möjliga kvalitet och service i mötet med djursjukvården.

BRANSCHRAPPORT 2016

3.

SL A- SVENSK DJURSJUKVÅRD


Branschen

Djursjukvårdens pris, en gång till vI DIskuteraDe DjursjukvårDens PrIs även i 2015 års Branschrapport och vi kan konstatera att frågan är lika levande nu som då.

Ä

ven i år har intensiva diskussioner förts om djursjukvården i tidningar och på sociala medier. En fråga som har argumenterats livligt är var gränsen går för hur mycket veterinärmedicinen kan och bör utvecklas, finns en bortre etisk gräns? Röster hörs som rent av hävdar att det sker en medveten överbehandling inom djursjukvården, utan hänsyn till djurets bästa. Vårt svar är att branschen lyssnar och tar diskussionen på största allvar. Veterinärer och djursjukskötare på kliniker och djursjukhus berörs i själ och hjärta när deras medicinska gärning och etiska kompass ifrågasätts. De veterinärmedicinska universitetsutbildningarna har bland de högsta antagningspoängen i landet. Utbildningarna är långa och krävande och studenterna ska tillgodogöra sig en enorm kunskapsmängd. Dagen efter examen ska en veterinär kunna stå på egna ben och diagnostisera och behandla sjukdomar och skador på ett tiotal djurarter samtidigt som hon ska förstå och kunna anpassa åtgärderna till varje enskild djurägares önskan och ekonomiska förutsättningar. Den medicinska utvecklingen går nästan lika snabbt inom veterinärmedicinen som inom humanmedicinen och det kräver att varje veterinär ständigt underhåller och utvecklar sin kompetens efter genomgången grundutbildning.

SL A- SVENSK DJURSJUKVÅRD

4.

Vi vet att allt detta förutsätter ett mycket stort engagemang och passion hos varje veterinär och djursjukskötare. Vi vet att ingen veterinär eller djursjukskötare tar sin uppgift med lätthet. Vi vet att varje sjukdom vi diagnostiserar och behandlar innebär kostnader för djurets ägare och att vi måste kunna hantera även denna, den kanske svåraste delen i vårt arbete; att prata om pris och ta betalt. Även när det värsta har hänt. Och slutligen vet vi med absolut säkerhet att ingen enda av våra veterinärer eller djursjukskötare någonsin släpper hänsynen till djuret, därför att det är själva essensen och drivkraften i deras yrkesval.

”En fråga som har argumenterats livligt är var gränsen går för hur mycket veterinärmedicinen kan och bör utvecklas, finns en bortre etisk gräns? ”

BRANSCHRAPPORT 2016


Branschen

Djursjukvårdsföretagen styrs av marknadskrafterna Djursjukvårdsföretagen måste liksom övriga affärsdrivande verksamheter vara lönsamma. Inkomsterna måste överstiga utgifterna annars dör företagen och de anställda förlorar sina arbeten. Djursjukvårdsföretagen säljer medicinska tjänster och produkter till landets djurägare och varje enskild förrättning måste betala sig och helst generera ett överskott för att företagets långsiktiga utveckling ska säkras.

F

ör flertalet djursjukvårdsföretag har vinstmarginalen efter avskrivningar i flera år legat på mellan 4 och 10 procent, med ett genomsnitt i branschen på 5 procent. Beaktat att företagens fasta kostnader i genomsnitt uppgår till runt 70 procent av omsättningen får detta anses vara en i det närmaste kritiskt låg vinstmarginal. På sikt är så här låga vinstmarginaler inte bra eftersom det ökar företagens sårbarhet för

Branschrapport 2016

fluktuationer i efterfrågan och gör företaget mindre motståndskraftigt, särskilt med de extremt höga fasta kostnader som kännetecknar personalintensiva tjänsteföretag såsom djursjukvårdsföretagen. Djursjukvårdens personal är högutbildade experter vars kompetens hela tiden måste underhållas. 2015 investerade SLA-Svensk Djursjukvårds medlemmar 31 miljoner kronor i de anställdas kompetensutveckling. Djursjukvårdens kunder förväntar sig att tjänsterna tillhandahålls även utanför ordinarie arbetstid. Ingen djurägare kan längre acceptera att bli hänvisad till nästa dags telefontid när klockan har blivit över sex på kvällen. Kvällsoch helgöppna akutmottagningar är numera ett baskrav från djursjukvårdens kunder, liksom möjligheten att lämna kvar sitt djur på vårdavdelning över natten. Alltså dimensionerar djursjukvårdsföretagen sin bemanning för att klara schemaläggning på kvällar, helger och nätter och detta trots att det aldrig går att förutsäga hur stor efterfrågan kommer att bli. Patienttillströmningen kan variera men bemanningen ligger fast vilket ger företagen en hög ekonomisk risk. Den tekniska utvecklingen inom veterinärmedicinen har följt den medicinska utvecklingen och numera investerar djursjukvårdsföretagen stora belopp i bilddiagnostikutrustning, narkosövervakningsapparatur, labbutrustning, intensivvårdsavdelningar med livsuppehållande teknik, rehabiliteringsanläggningar för ortopediska lidande och så vidare. 2015 investerade SLA-Svensk Djursjukvårds medlemmar 205 miljoner kronor i utrustning och lokaler. När det gäller utrustning går det inte heller att förutsäga hur stor användningsgraden kommer att bli. Patienttillströmningen kan variera men de fasta kostnaderna för utrustningen ligger fast. Moderna djursjukvårdsföretag måste eftersträva en högre vinstmarginal för att bli långsiktigt hållbara. Det är därför positivt att vi 2015 kan se en ökad lönsamhet i branschen med en genomsnittlig vinstmarginal på 8,5 procent efter avskrivningar.

5.

SL A- Svensk Djursjukvård


SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet)

Lena-Liisa Tengblad VD

Lars-Olof Söderberg Förhandlare

SLA-Svensk Djursjukvård sedan 2015 står Sla- Svensk Djursjukvård på två ben, arbetsgivarbenet och branschbenet. Mycket av innehållet i en branschrapport av det här slaget domineras av naturliga skäl av branschfrågor och näringspolitiska frågor men vi vill på den här sidan även presentera en del av det arbete som bedrivs inom de renodlade arbetsgivarområdena.

Jord, Trädgård och Djursjukvård. Samtliga avtal på tjänstemanna- och arbetarsidan har omförhandlats och arbetet har bitvis varit mycket intensivt och engagerar även med ökande intensitet de förtroendevalda förhandlingsdelegationerna ju längre man kommer i processen. SLAs grundläggande förhandlingsstrategi har varit att följa det av industrin satta märket, som i år ligger på 2,2 procent. Vi har lyckats väl med detta och räknar med att samtliga avtal landar på lönehöjningar på runt 2,2 procent.

S

LAs förhandlingsexperter, arbetsrättsjurister, försäkringsrådgivare och arbetsmiljöexperter bistår medlemsföretagen i alla frågor som rör arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. Arbetsrättsjouren är öppen för medlemmarna alla vardagar mellan 8.30-16.00. De senaste åtta månaderna har dominerats av arbetet med att förhandla fram nya kollektivavtal för alla SLAs sektioner; Skog,

SL A- Svensk Djursjukvård

6.

Genomgående kommer avtalen slutas på löptider på runt tolv månader vilket ofta medför att endast smärre förändringar görs i avtalens allmänna anställningsvillkor. Djursjukvårdens förhandlingsdelegation har trots detta lyckats förhandla fram flera viktiga förändringar i kollektivavtalen med både Veterinärförbundet och Kommunal. Bland annat har fler och bättre möjligheter att visstidsanställa veterinärer införts och för djurvårdare och djursjukskötare har ett omfattande förändringsarbete för ökad individuell lönesättning inletts.

Branschrapport 2016


VeTA-bolaget

Anette Telenius Ekonomi och utbildningsansvarig

kent joensuu Kanslichef

Kicki Gustafsson-Berger Repr. smådjur och stordjur / Veterinär, spec. kompetens häst

Marita Stigelius VD / Repr. smådjur / Djursjukskötare

VeTA-bolaget VeTA-bolaget anordnar kurser för alla yrkeskategorier inom djursjukvården sedan 1980-talet. Flertalet kurser är återkommande grund- och påbyggnadskurser inom olika områden.

V

eTA-bolaget ägs av VeTA- föreningen. I VeTA-föreningen kan alla företag som bedriver hälso- och sjukvård för djur under veterinärmedicinsk ledning bli medlem. Genom VeTA-föreningen kan företagen påverka kursutbudet som VeTA-bolaget erbjuder. Medlemsföretagens anställda får rabatt på kurser och har även förtur till kurser med begränsat deltagarantal.

aktuella ämnen. I ett samarbetsprojekt med flera aktörer gällande ”trubbnosar” kommer VeTA-bolaget stå som värd för Brachycephala kongressen den 30 september- 1 oktober 2016.

VeTA-föreningen förvaltar Lars Erickssons minnesfond som delar ut stipendier två gånger om året. VeTA-dagarna 2016 arrangerades på Friends i Solna med katt som huvudtema och VeTA-dagarna 2017 arrangeras i Malmö med det unga djuret som tema på smådjursdelen. Under 2016 presenteras en ny omarbetad anestesiutbildning i flera steg och riktade till olika yrkeskategorier. Inom flera områden som exempelvis rehabilitering undersöks möjlighet att erbjuda stegvisa kurser som kan ge högskolepoäng. De flesta kurser för veterinärer är godkända för specialistutbildning steg I och flera nya anordnas under 2016. VeTA-bolaget bevakar

Branschrapport 2016

Ett nybakat gäng certifierade hygienombud, gick grundutbildning 2015 och certifierades i mars 2016. VeTA-bolaget önskar dessa lycka till med sitt nya viktiga uppdrag.

7.

SL A- Svensk Djursjukvård


Kvalitetssigillet // Årets djurklinik

Det HÄr Är sLa-svensk DjursjukvårDs kvaLItetssIgILL som infördes 2014. Orden kvalitet, kompetens, samarbete och etik som återfinns i sigillet är våra värdeord.

K

valitet rakt igenom – värt att synliggöra. De svenska djursjukvårdsföretagen har lång och gedigen erfarenhet av strategiskt kvalitetsarbete. Kvalitetssäkrade processer, kalibrerade metoder, avvikelsehantering och rutiner för akuta situationer med korta beslutsvägar är djursjukvårdens vardag. För att synliggöra detta för vår omvärld införde Svensk Djursjukvård vid årsskiftet 2013/2014 ett kvalitetssigill. Sigillet är en kvalitetsmärkning som gör det enklare och tryggare för djurägarna att välja god och säker djursjukvård. Gemensamma kvalitetsregler styr. SLA-Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill vilar på 21 gemensamma kvalitetsregler för medlemsföretagen. (Se reglerna på www.svenskdjursjukvard.se). Reglerna är grundläggande och ska vara tillämpbara på alla djursjukvårdsföretag oavsett storlek och djurslag. I förarbetet till kvalitetssigillet och i uppföljande diskussioner efter starten har vi frågat Sveriges djurägare, djurägarorganisationer och djurförsäkringsbolagen vad som är viktigast i mötet med djursjukvården och svaren ha varit tydliga; tillgänglighet, kompetens, bemötande och pristransparens. Kvalitetsreglerna utgår från dessa värden.

SL A- SVENSK DJURSJUKVÅRD

Årets Djurklinik 2016 sMåDjurskLInIken DIn veterInÄr i Helsingborg blev den första någonsin att få utnämningen Årets Djurklinik. Nästan 1000 personer nominerade totalt 115 kliniker i hela landet.

en jury bestående av Torkel Ekman SVS, Hans Rosengren SKK och annette Sjödin SVERaK hade ett digert arbete att utse fem finalister. Slutligen var det folkets röst som fick avgöra och Smådjurskliniken Din Veterinär i Helsingborg röstades fram till Årets djurklinik 2016.

– Vi blev väldigt glada när vi utsågs till finalister. att vi nu fått utmärkelsen Årets Djurklinik känns helt fantastiskt. Vi är enormt glada och stolta över att juryn sett och uppskattat vårt arbete och att så många djurägare faktiskt har röstat på oss, säger Elisabet Ellström, veterinär och vd för Smådjurskliniken Din Veterinär i Helsingborg. Utnämningen är till för att sätta fokus på Svensk Djursjukvårds kvalitetsarbete. De fyra kriterierna för Årets Djurklinik utgörs av bärande delar i kvalitetssigillet; bemötande, tillgänglighet, pristransparens och delaktighet.

8.

BRANSCHRAPPORT 2016


Sjukvård på fyra ben

Sjukvård på fyra ben unDer Hösten OCH vIntern 2015-2016 genomförde Svensk Djursjukvård kommunikationssatsningen Sjukvård på fyra ben. Syftet var att bredda den mediala bilden av djursjukvården och visa på den professionalitet och ansvarstagande som karaktäriserar den moderna djursjukvården och dess medarbetare. Sjukvård på fyra ben projektet syftade till att få medial uppmärksamhet kring tre för djursjukvården centrala problemområden – personalbristen inom djursjukvården, det växande hotet med antibiotikaresistens och ett ökat djurlidande till följd av avelsrelaterad ohälsa.

E

tt mycket stort antal medier uppmärksammade våra pressmeddelanden och vår nyhetsspridning via sociala medier. Bland annat skrev ett stort antal av landets dagstidningar och fackpress om personalbristen och dess konsekvenser för djuren och deras ägare. Flera medlemsföretag blev som en följd kontaktade av lokal media för inslag i press, radio och TV. Våra nyhetsaktiviteter kring antibiotikaproblematiken där vi beskrev hur djursjukvårdens personal konsekvent arbetar för att minska smittspridning och antibiotikaanvändningen fick även den ett bra genomslag i såväl nationell som regional press och radio.

Det växande problemet med djurlidande till följd avelsrelaterad ohälsa kom att dominera Sjukvård på fyra ben. Denna del av kampanjen inleddes med att Svensk Djursjukvård i en

BRANSCHRAPPORT 2016

uppmärksammad debattartikel i Aftonbladet officiellt gick ut och stöttade det då pågående nationella Veterinäruppropet mot extremavel. Symboldjur för extremavel var de trubbnosiga hundarna som till följd av sitt framavlade extrema utseende drabbas av bland annat andningssvårigheter. Debattartikeln och de där efter följande mediala aktiviteterna kring de trubbnosiga hundarnas lidanden samlades under kampanjnamnet #ogulligt som fick ett enormt stort medialt genomslag såväl nationellt som internationellt. Utan tvekan har #ogulligt lett till ökad kunskap om avelsrelaterad ohälsa hos blivande valpköpare, uppfödare, allmänheten och ansvariga beslutsfattare. Genom att vara avsändare av en sådan för djurskyddet exceptionellt framgångsrik kunskapskampanj stärkte Svensk Djursjukvård och dess medlemmar sin expertroll.

9.

SL A- SVENSK DJURSJUKVÅRD


Djurägarna

Hösten 2015 genomförde undersökningsföretaget Novus en undersökning bland Sveriges djurägare på uppdrag av SLA-Svensk Djursjukvård. 1111 slumpmässigt och representativt utvalda djurägare intervjuades. 58 procent hade katt, 48 procent hade hund, 7 procent hade häst och drygt 20 procent hade andra djur. Fråga 1. Ser du ditt djur som en fullvärdig familjemedlem?

43%

Ja, mitt/mina djur är en fullvärdig familjemedlem Ja, mitt/mina djur är en del av min familj, men inte på samma sätt som vi människor

46% Procent

10%

Nej, mitt/mina djur är djur och inte familjemedlem

0

10

20

30

40

•Ä  ven de som har hund svarar i större utsträckning att de ser sitt djur som en fullvärdig familjemedlem (48%). •B  land de som har annat djur än hund eller katt svarar fler att de inte anser att deras djur är en familjemedlem.

1%

Vet inte

• F ler kvinnor (49%) än män (39%) svarar att de ser på sina djur som en fullvärdig familjemedlem.

50

Kommentar: Att 89 procent av djurägarna ser på sitt djur som en familjemedlem påverkar förväntningarna på djuretsvård och sjukvård.

Fråga 2. Hur många gånger har du besökt en veterinärklinik/djursjukhus med ditt/dina djur de senaste 12 månaderna?

En gång

31%

2-4 gånger

30% 4%

5-10 gånger

Procent

1%

Fler än 10 gånger

34%

Ingen gång 0

SL A- Svensk Djursjukvård

5

10

15

20

10.

25

30

35

Branschrapport 2016


Djurägarna

Medarbetarna i djursjukvårdsföretagen vittnar om ett i grunden förändrat förhållningssätt till djuren på bara ett par djurägargenerationer.

Fråga 3. De som besökt en veterinärklinik/djursjukhus de senaste 12 månaderna: Vad var anledningen till besöket?

51% 45%

Mitt djur fick en förebyggande hälsokontroll eller vaccinering Mitt djur visade symptom på att vara sjuk

18% 15%

Mitt djur hade skadat sig genom en olyckshändelse Återbesök/Eftervård

Procent

5% 10%

Rådgivning Annan 0

10

20

30

40

50

60

Kommentar: Förebyggande hälsokontroller och vaccinationer är allt viktigare i den moderna djursjukvård och utgör den vanligaste orsaken till veterinärbesök.

Fråga 4. Hur mycket pengar spenderar du totalt på ditt/dina djur per månad?

53%

1-500 kr

36%

500-2 500 kr

3%

2 500-5 000 kr

• Fler i den äldsta målgruppen (65+) spenderar 1-500 kr på sitt djur per månad (63 procent).

Procent

2%

Mer än 5 000 kr

• Bland hundägare spenderar 50 procent mellan 500-2 500 kr per månad på sitt djur.

6%

Vet ej 0

10

• Varannan spenderar 1-500 kr per månad på sitt djur.

20

30

40

50

60

Kommentar: 50 procent av alla hundägare spenderar mellan 500-2500 kronor per månad på sitt/sina djur.

Branschrapport 2016

11.

SL A- Svensk Djursjukvård


Ekonomi

Den positiva trenden fortsätter Efterfrågan på djursjukvård är stabilt hög och företagens framtidsprognos är mycket positiv. Många planerar för ett stort antal nyrekryteringar och stora investeringar i såväl kompetensutveckling som utrustning och lokaler under det kommande året.

SLA-Svensk Djursjukvårds medlemsföretag omsatte 3,08 miljarder kronor 2015 vilket är en omsättningsökning med 7,7 procent jämfört med 2014.

Omsättning miljoner kr 3 000

2 400 1 800 1 200 600 0

2013

2014

2015

År

2015 omsatte medlemsföretagen 3,08 miljarder kronor varav 1,78 miljarder sammanlagt i de båda rikstäckande koncernerna AniCura och Evidensia och 1,3 miljarder sammanlagt i övriga, enskilda bolag.

SLA-Svensk Djursjukvårds medlemskliniker hade 1,39 miljoner patientbesök 2015 vilket är en minskning med 1,2 procent jämfört med 2014.

Antal patienter 1 500 000 1 200 000 9 000 6 000 3 000 0

2013

2014

2015

År

2015 var antalet patientbesök i medlemsföretagen 1,39 miljoner varav 779 600 sammanlagt i de båda rikstäckande koncernerna AniCura och Evidensia och 606 550 sammanlagt i övriga, enskilda bolag.

2015

SL A- Svensk Djursjukvård

12.

Branschrapport 2016


Ekonomi

SLA-Svensk Djursjukvårds medlemsföretag hade en genomsnittlig vinstmarginal på 8,5 procent efter avskrivningar 2015 vilket är en ökning med 4,1 procent jämfört med 2014. Vinstmarginal efter avskrivningar

2013

4,4%

2014

4,4%

2015

8,5%

2015 var den genomsnittliga vinstmarginalen i medlemsföretagen 8,5 procent. (I de båda rikstäckande koncernerna AniCura och Evidensia var den genomsnittliga vinstmarginalen 6,9 procent och i övriga, enskilda bolag 10,8 procent.)

Utveckling av volym och ekonomi under första kvartalet 2016 jämfört med första kvartalet 2015. Omsättningen ökade med

Antalet patientbesök var oförändrat.

7,9% Kommentar: Under det första kvartalet är vanligtvis efterfrågan på djursjukvård mindre än under årets övriga kvartal, så även 2016 vilket förklarar den i princip stillastående besöksstatistiken. Samtidigt genomför flertalet djursjukvårdsföretag sina prisjusteringar under det första kvartalet vilket förklarar varför omsättningsökningen är hög i jämförelse med besöksstatistiken.

Branschrapport 2016

13.

SL A- Svensk Djursjukvård


Investeringar

Stora investeringar signalerar framtidstro 236 miljoner kronor investerades i kompetensutveckling, utrustning och lokaler 2015 och medlemsföretagen signalerar stark framtidstro genom planering av ytterligare stora investeringar under 2016. Investeringar i medarbetarnas kompetensutveckling

Investeringar i utrustning och lokaler

Tkr 250000

Tkr

50000 200000

40000 150000

30000 100000

20000

50000

10000

0

2014

2015

2016

År

0

25%

2015

2016

År

7%

Kommentar: Medlemsföretagen planerar att öka investeringen i medarbetarnas kompetensutveckling med 25 procent under 2016/2017.

SL A- Svensk Djursjukvård

2014

Kommentar: Totalt investerade medlemsföretagen 7 procent av omsättningen i lokaler och utrustning 2015.

14.

Branschrapport 2016


Prisutveckling

Prisutvecklingen 2015

M

edlemsföretagen höjde sina priser med i medeltal 6 procent under 2015. Företagens fasta kostnader motsvarar runt 70 procent av försäljningen. Det genomsnittliga resultatet efter avskrivningar 2015 var 8,5 procent. För varje intjänad tusenlapp åtgår alltså 915 kronor i verksamheterna.

Av medlemsföretagens totala försäljning på 3,85 miljarder kronor (inklusive moms) betalas runt hälften direkt av kunden och hälften ur kundernas veterinärvårdsförsäkringar. Djursjukvårdstjänsterna är till skillnad mot försäkringstjänster momsbelagda med 25 procent och medlemsföretagen tog in 770 miljoner i moms från sina kunder 2015.

Genomsnittlig omsättning per patientbesök 2013

2 108 kr

Branschrapport 2016

2014

2 043 kr

15.

2015

2 222 kr

SL A- Svensk Djursjukvård


Geografisk spridning

HÄr fInns svensk DjursjukvårDs MeDLeMsföretag

8 6 3

11

6 6

7 8 4 11 34 7 10 35 7 2 7 6 10 27 SL A- SVENSK DJURSJUKVÅRD

16.

nOrrBOttens LÄn

8

vÄsterBOttens LÄn

6

jÄMtLanDs LÄn

3

vÄsternOrrLanDs LÄn

6

DaLarnas LÄn

11

gÄvLeBOrgs LÄn

6

vÄrMLanDs LÄn

8

öreBrO LÄn

6

vÄstManLanDs LÄn

11

uPPsaLa LÄn

7

vÄstra götaLanDs LÄn

35

stOCkHOLMs LÄn

34

söDerManLanDs LÄn

7

östergötLanDs LÄn

10

jönköPIngs LÄn

7

HaLLanDs LÄn

7

gOtLanDs LÄn

2

krOnOBergs LÄn

4

kaLMar LÄn

10

BLekInge LÄn

skåne LÄn

27

tOtaLt

211

BRANSCHRAPPORT 2016


Medarbetarna

Antalet anställda i SLA-Svensk Djursjukvårds medlemsföretag är 3500 personer. 66 procent av dessa har legitimation eller godkännande enligt lagen om djurens hälso- och sjukvård vilket motsvarar 33 procent av alla utfärdade legitimationer för djurhälsopersonal i Sverige.

ANSTÄLLDA PER YRKESKATEGORI I SVENSK DJURSJUKVÅRDS MEDLEMSFÖRETAG 2015

Leg veterinär (1132)

10 % 0,5 % 1,5 % 3%

Leg veterinär (1132)

Leg djursjukskötare (1107)

Godkända leg sjuksköterskor (51)

Godkända leg sjukgymnaster (25)

Leg djursjukskötare (1107)

32 %

Administrativ och övrig personal (353)

Djurvårdare (725)

Godkända leg sjukgymnaster (25)

Administrativ och övrig personal (353)

Biomedicinska analytiker (101)

Djurvårdare (725)

21 %

Godkända leg sjuksköterskor (51)

Biomedicinska analytiker (101)

32 % Genomsnittlig tjänstgöringsgrad

70%

71%

1132

1107

Veterinärer 1132 personer, 793 heltidsekvivalenter (FTE), genomsnittlig tjänstgöringsgrad 70 procent. Djursjukskötare 1107 personer, 787 heltidsekvivalenter (FTE), genomsnittlig tjänstgöringsgrad 71 procent. Djurvårdare på utökad nivå 608 personer, 505 heltidsekvivalenter (FTE), genomsnittlig tjänstgöringsgrad 83 procent.

83%

608

Kommentar: Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är förhållandevis låg i framförallt veterinär- och djursjukskötargrupperna vilket bekräftar att den demografiska situationen avseende kön och ålder i dessa yrkesgrupper får ett stort genomslag i företagens bemanningssituation. Vi vet från en undersökning bland Sveriges djursjukskötare utförd av Naturvetarna 2015 att en tredjedel av djursjukskötarna arbetar självvald deltid, vilket också styrks av medlemsföretagens statistik över tjänstgöringsgrad som rapporteras här.

Branschrapport 2016

17.

SL A- Svensk Djursjukvård


Utbildningsnivå

Veterinärernas utbildning

Veterinärutbildning i Sverige (716)

37 %

Veterinärutbildning utanför Sverige (416)

63 %

32 %

4%

2%

har specialistutbildning Steg 1.

har specialistutbildning Steg 2.

har gått Europeisk Diplomatutbildning.

Kommentar: Med 37 procent utlandsutbildade veterinärer är det uppenbart att djursjukvårdsföretagen fortsatt är mycket beroende av arbetskraftsinvandring och att den europeiska fria rörligheten för arbetskraft är avgörande för vår kompetensförsörjning. Drygt en tredjedel av medlemsföretagens veterinärer har specialistutbildning och behovet av specialister ökar även under det kommande året.

Djursjukskötarnas utbildning

3%

Djursjukskötarleg på övergångsregler, ingen formell utbildning (978)

9%

Djursjukskötarutbildning på SLU (95)

Djursjukskötarutbildning utomlands (34)

88 %

Kommentar: Andelen djursjukskötare med akademisk utbildning utgör färre än 10 procent av det totala antalet djursjukskötare i Sverige. 2030 kommer 50 procent att ha akademisk utbildning och först runt 2050 kommer samtliga djursjukskötare ha akademisk utbildning, med dagens utbildningsvolymer vid SLU.

SL A- Svensk Djursjukvård

18.

Branschrapport 2016


Utbildningsnivå

djurvårdarnas behörighet

Djurvårdare på utökad nivå (608 st)

16%

Djurvårdare på grundnivå (117 st)

84 %

djurvårdarnas utbildning

Gymnasieutbildning med inriktning djurvård (359)

Saknar relevant yrkesutbildning (340)

46 %

50 %

Yrkeshögskola med inriktning djurvård (26)

4%

Djurhälsopersonal

Antal

Leg veterinär

4841

Leg djursjukskötare

1778

Godkänd hovslagare

267

Godkänd leg sjukgymnast

47

Godkänd leg sjuksköterska

53

Godkänd leg tandläkare

15

Källa: Jordbruksverket, per den 2016-06-10

Branschrapport 2016

19.

SL A- Svensk Djursjukvård


Rekryteringsbehovet

Framtidens rekryteringsbehov Branschens rekryteringsbehov växer i takt med djurägarnas ökande förväntningar på tillgänglighet och servicenivå vilket tydligt avspeglas i företagens prognos, med ett rekryteringsbehov för de kommande 12 månaderna på 161 veterinärer, varav 60 med specialistkompetens samt 191 djursjukskötare och 74 djurvårdare på utökad nivå.

Branschens rekryteringsbehov under kommande 12 månader

2016

Djurvårdare på grundnivå Godkända leg. tandläkare

2015

Godkända leg. sjukgymnaster

2014

Biomedicinska analytiker Djurvårdare på utökad nivå Veterinärer med specialistkompetens Veterinärer med grundutbildning Djursjukskötare 0

50

100

150

200

250

Kommentar: Medlemsföretagen prognostiserar fortsatt växande efterfrågan på djursjukvård och ser ett rekryteringsbehov på närmare 500 medarbetare under de kommande tolv månaderna. Rekryteringsbehoven är storleksneutrala och både de små och stora djursjukvårdsföretagen spår förhållandevis samma tillväxt i sina verksamheter. Det finns en tydlig trend i efterfrågan på ökade utbildningsnivåer hos de anställda såsom specialistutbildade veterinärer och högskoleutbildade djursjukskötare. Likaså efterfrågas relevant yrkesutbildning bland djurvårdarna i ökad omfattning.

SL A- Svensk Djursjukvård

20.

Branschrapport 2016


Branschrapport 2016

21.

SL A- Svensk DjursjukvĂĽrd


Aktuellt

Jordbruksverket reviderar branschens viktigaste föreskrifter

E

fter sex års hård kamp för att få myndigheterna att inse de ohållbara konsekvenserna som de sedan 2010 gällande tillämpningsföreskrifterna till Lagen om djurens hälso- och sjukvård fört med sig, kan vi nu äntligen se ljuset i tunneln! Jordbruksverket lyssnar, tar till sig och accepterar nu de fakta som så tydligt visar att dagens regelverk lett till en katastrofal personalbrist i djursjukvården och som en följd av det till förlamande bemanningsproblem och växande arbetsmiljöproblem på landets djurkliniker och djursjukhus.

kraftigt utökat och anpassat utbildningsprogram med kunskapstester för att dessa medarbetare ska kunna utföra arbetsuppgifter som idag enbart får utföras av legitimerad personal. På så vis skapas utrymme och flexibilitet i bemanningen. Trycket på den legitimerade personalen minskar samtidigt som vi skapar trygghet genom att kvalitetssäkra djurvårdarnas kompetensnivå och förutsättningar att under legitimerad personals ansvar hantera och administrera de läkemedel som faller under behandlingsförbudet.

Jordbruksverket har nu inlett en aktiv dialog med bland annat SLA-Svensk Djursjukvård inför revisionen av författningarna som startar senare i höst med syfte att hitta en långsiktig lösning på djursjukvårdens bemanningsproblem.

Det är med stora förhoppningar vi nu ser fram emot Jordbruksverket ställningstaganden! Myndighetens ambition är att de reviderade förskrifterna ska träda i kraft under första kvartalet 2017, vilket innebär att vi bör kunna se positiva effekter sommaren 2017.

SLA-Svensk Djursjukvård föreslår för Jordbruksverket att yrkesrollen djurvårdare på utökad nivå utvecklas genom ett

Nationell veterinärmedicinsk databas

T

Idén bygger på att djurkliniker frivilligt, kontinuerligt och automatiserat delar med sig av anonyma data från sitt journalsystem till databasen. Klinikerna som levererar data bidrar även till att bygga upp en stor forskningsdatabas.

Projektets mål är att utveckla en databas som kan ta emot och lagra journaldata från flera olika journalsystem i klinisk praxis. Databasen ska kunna användas för forskning, övervakning och statistik för att tillgodose behov hos myndigheter, akademi och näring.

Den information som blir tillgänglig i databasen kan användas för studier om t.ex. behandlingsmetoder, riskfaktorer och sjukdomsförekomst inom olika populationer och därmed även bidra till en evidensbaserad djursjukvård. Ett annat högaktuellt och viktigt område där den nationella databasen kommer att bidra är till övervakningen av antibiotikaanvändning och resistens hos sällskapsdjuren. Det långsiktiga målet är att ge bättre förutsättningar för forskning och sjukdomsövervakning till nytta för djurvälfärd, djursjukvård och folkhälsan.

illsammans med SVA och SLU utreder SLA-Svensk Djursjukvård just nu möjligheterna att bygga upp en nationell veterinärmedicinsk databas i Sverige. Arbetet bedrivs i ett samarbetsprojekt som delvis finansieras genom anslag från Vinnova. Resultaten av arbetet så här långt är mycket positiva och planering för teknisk utveckling av databasen har precis inletts. Förebilder i arbetet är de båda brittiska systemen Savsnet och VetCompass.

SL A- Svensk Djursjukvård

22.

Branschrapport 2016


Styrelsen

SLA-Svensk Djursjukvårds styrelse 2016

karin nordén Ordförande

Ing-Marie Röstlund Vice ordförande

Elisabet Ellström Ledamot

Cecilia abelson Ledamot

Marie westberg Ledamot

Karin Ronander Ledamot

Branschrapport 2016

23.

Annika Larsson Ledamot

SL A- Svensk Djursjukvård


www.svenskdjursjukvard.se

Svensk Djursjukvård – Branschrapport 2016  

I Svensk Djursjukvårds branschrapport 2016 beskriver vi med statistik, text och en stor portion stolthet en växande och, för de miljoner sve...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you