Issuu on Google+

EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA SKYDD


Form & Säkerhet Formsäkra trapphus. Att renovera ett trapphus och återskapa dess ursprungliga karaktär, kan vara en av de bästa investeringar en fastighetsägare kan göra. Först och främst höjer ni värdet på fastigheten. En ny, tidstypisk renovering ger en känsla av äkthet och exklusivitet och är den första kontakten med husets lägenheter. Det ökar också trivseln för de boende och stärker grannsämjan. Vi på Svenska Skydd är specialister på form och säkerhet. Vi hjälper till med tidstypisk renovering, projektledning, säkerhetsinventering, ekonomisk rådgivning samt besiktning av trapphuset. Vill du veta mer? Kontakta ditt närmsta kontor. Göteborg 031-722 44 20 | Helsingborg 040-601 21 00 | Stockholm 08-562 270 00

svenskaskydd.se


MITT VAL!

FORMSÄKRA

TRAPPHUS Det är med företag som med barn – när man ser dem varje

dag är det svårt att lägga märke till förändringarna. Plötsligt en dag har den där nyfödda bebisen, som en gång låg rynkig och skrikande på ens bröst, vuxit upp till att bli en promenerande treåring, bestämd tioåring till en temperamentsfylld femtonåring – och man undrar hur det gick till. Därför är det viktigt att man då och då stannar upp, reflekterar och påminner sig själv om var man är på väg. Svenska Skydd har gjort det. Det har nu gått åtta år sedan vi påbörjade vår förvandling som företag. Från att enbart vara en leverantör av högklassiga säkerhetsdörrar till att bli en helhetspartner för ditt trapphus. Denna förvandling började med vår stora satsning av trapphusmålning. Du som följer tidningen Kontur eller läser vår blogg, Trapphusbloggen.se vet att vi värnar om vårt kulturarv och kärleksfull restaurering som är anpassad till olika tidsepoker. Oavsett om det gäller elegant 1880-tal eller stilren funkis återskapar vi trapphusmiljöer såsom de en gång var tänkta att se ut. Men för att genomföra denna restaurering på rätt sätt har vi insett att det inte sällan krävs att man tar ett helhetsgrepp av trapphuset. Vi insåg att för att få en nöjd kund räckte det inte med att bara måla och installera dörrar, vi behövde hjälpa till med hela projektet. Därför har vi skapat en tjänst som innebär att vi tar hand om hela din trapphusrenovering. Men vi kallar det inte ens för att renovera. Vi kallar det för Formsäkra Trapphus. Mer om detta kan du läsa i detta nya nummer av Kontur. Fördjupa dig i Strukturalismen, läs om de senaste trenderna inom ljusarkitektur, och njut av en hel del härliga inredningstips.

H y lla S tri n g Soft rosa/Mint

String Soft Rosa är en helt ny modell av den klassiska Stringhyllan, med två gavlar i vackert tonad pastellrosa och tre oljade hyllplan i valnöt. Med färg och form kan din tråkiga bokhylla förnyas. www.string.se

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE REDAKTÖR

Terese Pageryd

PROJEKTLEDARE

Linda Furuskog

ART DIRECTOR FORMGIVARE FOTOGRAF

BILDBEHANDLING

CHEFREDAKTÖR

Johan M Sandell Tobias Andersson Olof Holdar Johan Lygrell Janerik Henriksson Martin Eriksson

SKRIBENTER

Thomas Jansson Tor Olsson Helena E. Källgren Ingrid Holmberg Lisa Bengtsson Björn Andersson

PRODUKTION

Some Guys

Trevlig läsning! / PETR A A L MRÉUS

Petra Almréus

REPRO & TRYCK ADRESS

Dixa Svenska Skydd/ Kontur Magasin Box 1420 Industrivägen 11 171 27 Solna


REPORTAGE

6-7

ATT MÅLA MED HUVUDET

ENTREPRENAD

8-11

BRF MURAREN

INREDNING & DESIGN

12-13

Dukat med svenska skatter

INREDNING & DESIGN

14-15

Randigt & struktur uppåt väggarna

INREDNING & DESIGN

16

Med slöjd i fokus -

Bloggare inredning del 1

INREDNING & DESIGN

17

Inred med sagolik fantasi

Arkitektur

18-19

Strukturalism -

Epoker & stilar Del 4

K O N T UEntreprenad R # 5

Arkitektur

20-21

Bakom Betongen

Epoker & stilar, Del 4

Arkitektur

22-23

Ljusarkitektur - lyser upp tillvaron

Övrigt

24-27

Formsäkra trapphus

Nyhet

30

Vår nya dörr

ÖVRIGT

31

Medarbetare i Fokus


R e p o r t a g e /// A t t m 책 l a m e d h u v u d e t

Att med huvudet T e x t : T homas J A N S S O N F o t o : J oha n ly g rell

6


R e p o r t a g e /// A t t m å l a m e d h u v u d e t

Att måla om ett trapphus kräver bra mycket mer än en burk målar- färg och en pensel. För Svenska Skydds dekorationsmålare Björn Andersson är redskapet själva kun- skapen. Kunskapen ja, om olika måleritekniker, tidstypiska färgsättningar och arkitektoniska stil- drag. Allt det där som hjälper målaren att med sina färgval och detaljer fånga rätt tidsepok då huset byggdes.

S vensk a Sk ydds hu v ud kont or r ymmer

en alldeles egen målarateljé. Oftast är det tomt i ateljén, då alla är ute på olika målningsuppdrag. Mer tid än någon annan spenderar dock dekorationsmålaren Björn Andersson här – Detta är själva hjärtat i måleriverksamheten. När vi varit ute och tagit färgprover i en fastighet, är det här analysen görs. Här finns vårt arkiv med färgprover och den historiska fakta som behövs för att kunna tidsbestämma och få fram rätt färgsättning i ett trapphus, säger Björn. Men att skrapa fram, analysera och bestämma rätt färger är bara halva jobbet. Sen gäller det att hitta detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt måste harmoniera med rätt tidsepok för att skapa en genuin känsla i trapphuset. – När färganalysen är gjord, börjar arbetet med att sätta samman olika förslag för att visa hur trapphuset kommer att se ut i sin helhet – med både färgval och tidstypiska detaljer. Tanken är ju att visa kunden en så bra bild som möjligt av hur det kommer se ut i slutänden. Ibland bjuder vi även in kunden hit till ateljén för att visa hur vi jobbar, avslutar Björn. När alla färger och detaljer komponerats ihop, återstår bara för Björn och de andra målarna att skrida till verket.

7


E n t r e p r e n a d /// B R F M u r a r e n

Vad händer när tjugotalsklassicism möter 1970-talet? Ja, det var det många boende i BRF Muraren på Roslagsgatan 6 i Stockholm som undrade också. Stilkrocken var nämligen total. Vi fick en pratstund med projektledaren Sylvia Kraft på Svenska Skydd, som anlitades för att formsäkra ™ trapphuset.

T e x t : thomas ja n sso n 

8

F o t o : OLOF HOLDAR


E n t r e p r e n a d /// B R F M u r a r e n

9


E n t r e p r e n a d /// B R F M u r a r e n

N

är nationalromantiken hade spelat ut sin roll och man sökte efter ett mera stramt formspråk uppstod 1920-talsklassicism. Det var i den tidens anda som huset på Roslagsgatan 6 byggdes. Men det var inget man tog hänsyn till när man ungefär 40 år senare renoverade fastigheten i 1970-talsstil. Sylvia Kraft, projektledare på Svenska Skydd berättar: – När vi skulle besiktiga den här fina 1920-talsfastigheten inför entreprenaden möttes vi av en riktig epokblandning. Det hängde 1970-talsarmatur i plast i taket. Väggarna vara grönflingade och en grön plastmatta gick från entrén upp till första våningen. Originalporten var utbytt till en i oxiderat aluminium. Dörrarna var helt under isen – eken hade på en del

10

ställen spruckit isär så att man såg in i lägenheterna, vilket såklart gjorde att det blev rejält lyhört. En tidstypisk renovering

Det fanns med andra ord en hel del att göra för att återskapa den ursprungliga idén med trapphuset som arkitekten TH Bergentz hade då det begav sig mellan åren 1929-1930. – Vi började med att byta ut alla dörrarna till nya säkerhetsdörrar som förädlades för att efterlikna originaldörrarna. De grundmålades och ådringsmålades på plats för att vi skulle kunna se hur ljuset föll på dörren i sitt rätta ljus, säger Björn Andersson, dekorationsmålare på Svenska Skydd. Han fortsätter: – När vi skrapade fram färgen på väggarna i trapphuset hittade vi ett flertal olika nyanser. Typiskt för


E n t r e p r e n a d /// B R F M u r a r e n

den här tidsepoken var den sandfärgade ton som vi använde som bas för hela huset. Vi skrapade även fram en fältindelad målning i entrén som vi åter-skapade i samtliga kulörer. Det ligger i detaljerna

Sylvia Kraft Projektledare

Kontor: Stockholm 08-562 270 00

För att lyckas fullt ut med att återskapa en tidsepok, gäller det att ha koll på detaljerna. – De fanns en armatur kvar i taket som var i original. Den renoverade vi upp och lät hänga kvar för att förstärka entréns första genuina intryck. Resterande armatur från 1970-talet byttes ut i 1920-talsstil med opalglas som ger ett harmoniskt, rundstrålande ljus. Även lysknapparna byttes ut, säger Sylvia och fortsätter: – Andra detaljer som vi lyfte fram var handledaren som lackades och återgavs sin lyster från fornstora dagar. Räcket målades om i halvmatt lackfärg för att få fram den äkta stålkänslan. Även namntavlan byttes ut till en mer flexibel med utbytbara bokstäver då fastigheten består av många ettor och har stor in- och utflytt. Porten återställdes efter originalritningen som hittades i arkiven på stadsbyggnadskontoret, fast nu moderniserad med automatisk dörröppnare. Eftersom föreningen hade som krav att lägenheterna skulle bli mindre lyhörda samt brandsäkrade, var man tvungen att ta bort brevinkasten i dörrarna. Så nu står hon där igen, fastigheten på Roslagsgatan 6 och utstrålar Swedish Grace. Både in-och utvändigt. Precis som för 80 år sedan.

11


I n r e d n i n g & D e s i g n /// D u k a t m e d s v e n s k a s k a t t e r

T e x t : H ele n a E . K ä ll g re n F o t o : Gustavsber g , S c a n pi x , et c .

Dukat med

svenska skatter Spisa Ribb, Berså och Grön Anna - det finns mängder av svenska serviser som är värda att nämna. De flesta skapades under några få år i mitten av 1900-talet och är fortfarande mångas favoriter. För Michél Carlsson, författare till boken

Svenska serviser 1950-1975, uppstod intresset för svenskt porslin när han började gå på loppis för några år sedan. Som så många andra föll han för mönstren och formerna på 1950- och 1960-talsporslinet och han samlade på sig både tallrikar, koppar och fat av olika slag. Michél, som är arkeolog till yrket, blev allt mer intresserad av servisernas ursprung. Om konstnärer som Stig Lindberg, Hertha Bengtson och Marianne Westman fanns det mycket information. När det gällde andra formgivare blev han förvånad över att det fanns så få anteckningar.

12

Blandat porslin

- Ibland fanns ingen information alls. Jag fick titta på modellerna och fundera hur de hörde ihop med andra porslinsserier. Jag tittade på formen, godset och mönstren, säger Michél Carlsson. Ända fram till 1950-talet hade man varit tvungen att köpa en hel servis även om allt man behövde var tre kaffekoppar. Konstnären Marianne Westman drev igenom att var och en skulle kunna köpa de servisdelar de önskade och komplettera efter behov och ekonomi. Det blev en succé. Äntligen kunde man köpa några koppar av en servis och några år senare köpa fler eller välja en annan sort. I många kök fanns olika delar av flera serier.


I n r e d n i n g & D e s i g n /// D u k a t m e d s v e n s k a s k a t t e r

Vackra bruksföremål

Det är lätt att få känslan av att hela folkhemssverige drack kaffe ur liknande koppar - och lite så var det nog, bekräftar Michél Carlsson. Idealet var under dessa år att alla skulle ha råd med vackra bruksföremål. Serviser av god kvalitet från Rörstrand och Gustavsberg såldes ofta för rimliga priser. Varför kom det så många bra serviser 1950-1975? - Det fanns många gynnsamma faktorer. Sverige hade inte varit i krig. Vi hade en industri som var färdig och efterfrågan var stor både nationellt och internationellt. Framför allt så fanns ett antal bra konstnärer som fick ganska fria händer på porslinsfabrikerna. Vad innebär “ganska fria händer”? - Säljarna på exempelvis Gustavsberg hade visserligen mycket att säga till om, men konstnärernas åsikter togs också på stort allvar. När Stig Lindberg hade designat Berså dömde säljarna ut den, men den kom att tillverkas i 24 år och blev en succé utan motstycke. Vilka år är mest intressanta? - Möjligen slutet av 1950- och början av 1960-talet. Då skapades de flesta av de mest kända serviserna som Berså, Picknick och Adam.

Vilken servis är din favorit? - Jag gillar bland annat Stig Lindbergs Colorado. Alla former är organiska och ingenting är helt symmetriskt. Och så gillar jag att man kan variera delarna med olika färger som svart, turkos, babyblå, blekgul och grön - och på så sätt skapa en alldeles egen uppsättning.

5 snabba TIPS FÖR PORSLINSKÖPET + Skaffa en överblick över vad som finns. På sajten www.svenskt-porslin.net finns en förteckning över svenskt 1900-talsporslin. + Det är ofta billigare att köpa många delar än enstaka. + Det finns roliga serviser till bra pris från exempelvis Gefle Porslinsfabrik. + Stirra dig inte blind på berömda formgivare. Köp det du tilltalas av. + Maskindiska bara porslin med vdn-märkning som kom 1968-69.

13


I n r e d n i n g & D e s i g n /// R a n d i g t o c h s t r u k t u r u p p å t v ä g g a r n a

RANDIGT OCH STRUKTUR T e x t : H ele n a E . K ä ll g re n

F o t o : J a n eri k H e n ri k sso n / S c a n pi x

Fakta/Tapettrender + Struktur. Stenar, pärlor, kork, textil - allt som gör att det blir rörelse i ytan. + Industri. Färger som grönt, brunt, petroleum och turkost. Gärna krackelerat och lite rått. + Retro. 1950-70-talsmönster som väcker minnen och nostalgi. + Ränder. På längden och på tvären. Finns i olika stilar och tilltalar många. + Blommor och fåglar i kombination med ränder.

14


I n r e d n i n g & D e s i g n /// R a n d i g t o c h s t r u k t u r u p p å t v ä g g a r n a

T

iden när valet stod mellan att väggarna skulle vara äggskals- eller stockholmsvita är över. Nu vågar många ta ut svängarna och med moderna tapeter är det lättare än någonsin att ge hemmet färg, struktur och en gnutta attityd. Reptil, kork, tweed eller varför inte en taktapet? Om man vet vad man vill uttrycka i sitt hem så finns massor av läckra tapeter att välja bland. - Tapeter ger rumskänsla och hemtrevnad på ett annat sätt än rollade väggar, säger Yvonne Andersson, inredningsdesigner på tapet- och inredningsföretaget Björklund och Wingqvist. L ätt med non woven

Klassiska papperstapeter är fortfarande vanligast. När de ska sättas upp behövs tapetbord och man får limma och vika våderna en och en, sedan vänta medan de sväller. En modernare variant, och i dag nästan lika vanlig, är non woven-tapeterna som går lättare och fortare att sätta upp. Då behövs inget tapetbord och det är i princip bara att rolla lim på väggen och sedan sätta upp tapeten och skära av allt eftersom, våd för våd. Det bästa är att de inte krymper, vilket betyder att det inte blir skarvar i efterhand berättar Yvonne Andersson. - Om det är första gången man tapetserar så är det bra att vara två. Men vem som helst klarar av att sätta upp non woven-tapeter.

Non woven-tapeter är lite dyrare än pappersvarianterna. Som amatör kan det kanske vara frestande att köpa en billig tapet för att man är rädd att misslyckas med dyrare. Men riktigt billiga tapeter är ofta tunna och svåra att sätta upp, sväller ojämnt och skapar skarvar, varnar Yvonne. Det betyder inte att det krävs dyra tapeter för att lyckas. Ett tips är att kolla efter välkända tapettillverkare som vanligtvis håller en god nivå. Förarbetet viktigt

Ett vanligt misstag är slarv med förarbetet. För att det inte ska uppstå reaktioner, bubblor eller ojämnheter, med gamla tapetlager så ska de gamla tapeterna avlägsnas innan nya sätts upp. Vävtapeter kan vara kvar om man spacklar och slipar eller tapetserar över med så kallad easy cover. En viktig sak att kolla innan tapeter införskaffas är hur vinklarna i rummet ser ut. - Om man har sneda väggar ska man undvika smalrandigt eftersom ränderna gör att det ser ännu mer snett ut. För att få raka våder behövs ett lod eller vattenpass. Just randigt är det mest populära mönstret - gärna blandat med andra mönster på väggen bredvid. Ensamma fondväggar är nästan borta, menar Yvonne. - Ett undantag är fototapeter som ska vara över en speciell vägg. Men då föreslår jag att man målar väggarna runtomkring i en matchande kulör. Det blir opersonligt om man slentrianmässigt rollar vitt.

15


I n r e d n i n g & D e s i g n /// M e d s l ö j d i f o k u s - B l o g g a r e i n r e d n i n g d e l 1

Bloggare som brinner för

inredning T e x t : I NG R I D H O L M B E R G

F o t o : KURBITS

Det bubblar bland bloggarna. Du är bara ett par klick bort från att det senaste och hetaste från hela inredningsvärlden ska fylla din skärm.

Frida Arnqvist Engström har slöjdad inredning i fokus. Sedan 2008 driver hon bloggen Kurbits - din

slöjdkompis i inredningsvärlden. - Jag ville göra slöjd googlebart. När jag började blogga hade man precis börjat nämna hantverk som en del av design och formgivning. Men ingen pratade slöjd, det var ingen snackis. Eftersom det är mitt stora intresse så drog jag igång Kurbits. Jag ville visa att slöjd är lika med kvalitet och ett smart, hållbart val när man köper inredning. Intresset för det handgjorda och hemgjorda är på uppgång över hela världen och Frida hittar mycket av sitt material på utländska bloggar och sajter. - Det finns en stark internationell rörelse som hyllar det handgjorda och som ligger helt i linje med slöjdtrenden. Dessutom vill vi vara kräsna, vi vill inte leva med slit-och-slängprylar omkring oss. Därför har slöjden fått en revival och gamla tekniker används i modern tappning. Det blir vackert. Och häftigt. Det är de sakerna jag visar på Kurbits.

16


I n r e d n i n g & D e s i g n /// I n r e d m e d s a g o l i k f a n t a s i

INRED MED

T e x t : I n g rid H olmber g F o t o : L I S A B E NG T S S O N

sagolik fantasi Snyggt och stilrent, ljust och fräscht, har länge varit ledord inom svensk inredning. Men nu börjar allt fler ifrågasätta de gamla idealen. Låt dig inspireras av sagotrenden och inred med färg och fantasi. Rött gör oss öppna och kreativa medan blått och

grönt lugnar och underlättar koncentrationen. Om lite färg på väggar, möbler och tyger har den inverkan på oss, vad ska då inte påhittiga mönster och lekfulla former göra med oss? Ja, enligt inredningsarkitekten Alexandra Moore, doktorand vid Luleå tekniska universitet, får oregelbundna former och starka färger kreativiteten att flöda

och trivseln att öka på arbetsplatsen. Men självklart är det inte bara på jobbet vi mår bra av att vara kreativa. Även hemma är det skönt att fantisera och låta tankarna löpa i oväntade banor. Så använd din skaparådra och ge efter för oväntade infall när du fixar hemma nästa gång. Det finns gott om tapeter, tyger och andra inredningsprylar att inspireras av under året.

17


E p o k e r & s t i l a r , D e l 4 /// S t r u k t u r a l i s m

Strukturalism var på 1960-talet något av en modefilosofi. Man pratade om strukturer och system. Antropologin och sociologin påverkades starkt av denna inriktning. Det gjorde även arkitekturen som började prata om en teoretisk riktning, där byggnader och samhällets infrastruktur främst ska betraktas som strukturer, där delarna får sin betydelse genom helheten. Kontur gav sig ut i verkligheten för att se hur strukturalismen fungerat i praktiken.

Arkitektur:

EPOKER & STILAR DEL 4

K ä l l o r : S to c k holms S tadsmuseum O C H S ve n s k a S k y dd

18

T e x t : björ n a n dersso n T homas J A n sso n F o t o : O L O F H O L D A R , V asa k ro n a n S ve n s k a s k y dd


E p o k e r & s t i l a r , D e l 4 /// S t r u k t u r a l i s m

En grundläggande filosofi var att skilja på delar som är varaktiga, “byggnadsknutna” och föränderliga “verksamhetsknutna”.

I

slutet av 1950-talet , när Europa började

återhämta sig från andra världskrigets sönderfall, ökade konsumtionen och likaså efterfrågan på bostäder drastiskt. Det ledde till att byggbranschen tvingades massproducera bostäder och kontor för att kunna mätta behovet. Det ledde i sin tur till att det skapades ett behov av nya planerings- och produktionssystem. Under den här tidsepoken drog många tänkare slutsatsen att framtiden skulle erbjuda en snabbt föränderlig värld, där människans individualism skulle ge upphov till alltmer oförutsebara behov. I arkitektkretsar började man tala om nödvändigheten av systembyggande. Nya uttryck myntades som cybernetik, nätverksplanering, totalentreprenad och social engineering. Fast ramverk, flexibelt inre

Inom den nya arkitekturen ansåg flera arkitekter att man skulle erbjuda en större, fast konstruktion, ofta i form av ett slags ramverk. Inom det skulle man efter behov kunna lägga till, ta bort eller ändra vissa bostadsenheter efter olika önskemål. Ett känt exempel på strukturalistisk arkitektur är Garnisonen. Det är ett kvarter och ett stort kontorskomplex som ligger mellan Karlaplan och Radiohuset på Östermalm i Stockholm Garnisonen – i sann strukturalistisk anda

Garnisonen ligger på en gammal klassisk militärmark där Svea- och Göta livgarde slog upp sina kasernbyggnader redan 1886. Fastigheten byggdes till 1963 och så sent som 1972 byggdes den del som kallas “Karlahuset” som sedermera blev ett pilotprojekt för svenska Byggnadsstyrelsens strukturalistiska idé om ”kontorsbygglådan”.

I sann strukturalistisk anda är byggnaden mot Karlavägen en av Stockholms längsta med en över 300 meter lång fasad. Medan fasaden präglas av en långt driven enhetlighet är kvarterets inre långt mer varierat med olika servicetorn, konstbesmyckade gårdar och korridorer med frilagda installationer och starka, kulörta färger. Kontorsbygglådan i praktiken

I uppdraget till Tage Hertzell, arkitekt på A4-arkitekter, ingick att samtidigt bygga en generell och flexibel kontorsbygglåda, baserad på prefabricerade byggdelar. Den grundläggande filosofin var att skilja på delar som är varaktiga, ’byggnadsknutna’ och föränderliga ’verksamhetsknutna’, I fallet med Garnisonen innebar systembyggandet att de mest beständiga delarna såsom stomsystem och bjälklag fick en mer permanent, fast utformning och konstruktion, medan byggnadens inre delar och system, liksom fasaden, kunde anpassas och modifierades beroende på hyresgäst och verksamhet. Tidens arkitekter intresserade sig också mycket för kommunikationer. Och byggnader betraktades gärna som ministäder. Karlahuset har både arkad, inomhusgator och broar i luften. Från statliga myndigheter till konferes

Var strukturalismen svaret då – att med hjälp av flexibla strukturer lösa människans “alltmer oförutsebara behov” i framtiden? Med tanke på att byggnaden under åren huserat åtta statliga myndigheter och idag är hemvist för ett stort antal privata företag, restauranger inredda av Jonas Bohlin och en stor konferensanläggning, måste väl ändå svaret på den frågan vara: Ja.

19


E p o k e r & s t i l a r , D e l 4 /// B a k o m B e t o n g e n

Arkitektur:

EPOKER & STILAR DEL 4

T e x t : bjรถr n a n dersso n T homas J A n sso n

20

F o t o : OLOF HOLDAR


E p o k e r & s t i l a r , D e l 4 /// B a k o m B e t o n g e n

H

ur såg det då ut innanför de struk-

turalistiska väggarna – i trapphuset? Jo, till en början hämtade man inspiration från 1950-talet med träportar och lite mer påkostade detaljer. Med tiden övergick dock stilen till att bli mer avskalad, med mindre detaljer och fler standardprodukter. Det här var även terazzogolvets storhetstid. Cementmosaiken skulle gärna gå i mörkgråa toner. Kanske främst av praktiska skäl, då smuts och slask kamouflerades bra mot den gråa kulören. Men även estetiska, såklart. På väggarna använde man ljusare kulörer som kontrasterade mot det mörka golvet. I slutet av den här designeran, övergick man dock från de ljusa färgerna till mer kulörstarka som mörkblått, klarrött och gult. Tekniken man använde i många av husen var den karaktäristiska flingmålningen. I taket hängde man armaturer som producerades i plast. Ibland hängde man dock upp praktiska, men inte alltför ljusvänliga lysrör. Det var även under den här tidsperioden landets alla flyttgubbar fick anledning att jubla. Det blev nämligen vanligt att bygga stora, rymliga hissar som tog hänsyn till att inte bara människor flyttade in och ut. Deras möbler gjorde ju detsamma.

Karaktäristiskt för strukturalism: Måleri:

Flingmålade, slätstrukna och enfärgade väggar. Färger:

Gröna, röda och gula toner. Snickeri:

Släta dörrar med fanér. Golv:

Kolmårdsmarmor, Carraramarmor och terrazzogolv i vissa fall även linoliummatta. Armaturer:

Glober och enklare plastarmaturer. Detaljer:

Räcken i förnicklad metall och träportar med vågiga glas, övergående till portar i stål och aluminium. Fönsterglas:

Enkla rutor i vissa fall betongglas.

21


A r k i t e k t u r ///

Ljusarkitektur - lyser upp tillvaron

Nu när vi går mot mörkare tider blir ljuset allt viktigare för oss. Vi fick en pratstund med Lina Färje, ljusdesigner på Ljusarkitektur i Stockholm. Vi undrade vad som är viktigt när man jobbar med belysning och hur framtidens ljusdesign ser ut.

22


A r k i t e k t u r ///

Ljusarkitektur - lyser upp tillvaron

T e x t : T homas J a n sso n F o t o : L J U S A R K I T E K T U R I S T O CK H O L M , olof holdar

Gör ni många projekt i trapphus och entréer? – När vi jobbar med ljussättning i trapphus gäller det oftast större projekt som entréer. Då är det bostadsrättsföreningen eller byggherrar som hör av sig till oss. Vad är viktigt att tänka på när man belyser ett trapphus? – När man belyser interiören i ett trapphus, är det viktigt att tänka på vad man fokuserar ljuskällan på. Man måste ta hänsyn till de olika materialen och färgerna och vad som reflekteras av ljuset. Vilken ljuskälla man använder sig av är beroende av de här faktorerna. Man måste även tänka på vilka nyanser av en färg som lyfter fram materialet bäst. Det finns t ex många nyanser av vit – både kalla och varma som presenterar rummet på olika sätt. Det man strävar efter är att förstärka rummet, men man måste även tänka praktiskt. Trapphuset är ett utrymme som många använder och det fyller en tydlig funktion. Belysningen ska underlätta för människor att orientera sig i utrymmet och skapa tydlighet för att underlätta användningen. Hur tar man hänsyn till fastighetens tidsepok vid ljussättning? – Vi försöker alltid ta till vara på trapphusets tidsepok. Det kan man göra genom att förstärka och jobba med den befintliga arkitekturen. Men det är viktigt att inte bara jobba med ljuskällan i sig utan man måste se till helheten. Man kan t ex välja att bryta av med en kontrast, och göra något modernt för att skapa intresse. Vad är viktigt att tänka på när man belyser entréer och fasader? – När man belyser exteriört, fasader och entréer, är det viktigt att skapa en ljusbild som passar in med den övriga gatumiljön. En välkomnande och trygg miljö är båda viktiga faktorer att tänka på. Vid fasad och entrébelysning är det vanligare att man tänker mer på energieffektivitet, då det inte följer samma praktiska funktion som belysning inne i trapphus. Där handlar det mer om form. Vad kommer först i dina ögon, form eller funktion? – Form och funktion hänger ihop, de ska tillsammans skapa en helhetsupplevelse. I alla våra projekt finns båda delarna och det är viktigt att skapa en bra balans mellan dem. Det ena är inte viktigare än det andra, utan det är beroende av varandra. Hur ser framtidens ljusdesign ut? – Framtiden för ljusdesign ser ljus ut. Folk har fått upp ögonen för ljusdesign och allt som är möjligt att skapa med belysning. Ljussättning utomhus är redan utbrett och förhoppningen är att efterfrågan kommer att öka på all typ av belysning. Det kommer hela tiden ny forskning som påvisar hur ljus påverkar oss människor och vikten av ljus för vårt välmående. – Däremot ska man ha i åtanke att inte belysa allt utan behålla vissa platser mörka för att skapa en spänning.

23


S v e n s k a S k y d d /// F o r m s ä k r a t r a p p h u s

formsäkra

trapphus T e x t : T H O M A S J A N S S O N

F o t o : OLOF HOLDAR

Fler och fler fastighetsägare har fått upp ögonen för trapphusets betydelse. Ett inbjudande intryck smittar av sig på fastighetens lägenheter, och säger något om de som bor där. Att form- säkra ett trapphus kan även vara en av fastighetens bästa investeringar.

24


S v e n s k a S k y d d /// F o r m s ä k r a t r a p p h u s

Olika stilar blandade

Att det ser ut som det gör i en del trapphus, har sin naturliga förklaring. Ofta är det resultatet av att flera renoveringar gjorts under åren som gått. Man har då frångått husets ursprungliga karaktär. Vi gör precis tvärt om. Vi kallar det inte ens för att renovera. Vi kallar det formsäkra trapphus. Låt oss berätta hur vi går tillväga. Formsäkra trapphus™

Vi på Svenska Skydd utgår alltid från helheten när vi formsäkrar trapphus. Vi skapar värde genom att bevara och återskapa din fastighets kulturarv. Samtidigt inventerar vi fastigheten för att se om den uppfyller dagens säkerhetskrav. Vi hjälper dig även med ekonomisk rådgivning i samband med entreprenaden. Värdefull investering

Att formsäkra ett trapphus kan vara en av de bästa investeringar en fastighetsägare kan göra. Först och främst höjer ni värdet på fastigheten. Ett nytt formsäkert trapphus ger en känsla av äkthet och exklusivitet och är den första kontakten med husets lägenheter. Det här kommer givetvis även öka trivseln för de boende och stärka grannsämjan.

25


S v e n s k a S k y d d /// F o r m s ä k r a t r a p p h u s

» Ett lyckat resultat vid FORMSÄKRA TRAPPHUS bygger på en bra kundkontakt. « Ett trapphus, en kontakt

Ett lyckat resultat vid en entreprenad bygger på en bra kundkontakt. Därför blir du tilldelad en dedikerad projektledare som har en djup förståelse och ett tydligt ansvarstagande under projektet. Du blir direkt involverad i processen och kan tidigt påverka upplägget, så att slutresultatet blir just så bra som du önskar. Det är ett naturligt sätt för oss att arbeta på och våra kunder är tydliga bevis på att det är framgångsrikt. Bevara kulturarvet

Hur skapar man då den där genuina känslan i ett trapphus? Först och främst tar vi reda på när fastigheten är byggd. Varje tidsepok har nämligen sina speciella arkitektoniska stildrag och sitt tidstypiska formspråk. Det är dessa vi vill återskapa. Ingen detalj är för liten när det gäller att skapa ett helhetsintryck. Förutom en egen kunskapsbank i form av våra utbildade och erfarna medarbetare, tar vi hjälp av Stadsmuseernas förteckning över fastigheten samt andra historiska dokument innan vi skrider till verket. Säkerhetskrav

Samtidigt som vi utvärderar trapphusets estetiska kvaliteter, inventerar vi fastigheten för att se om den uppfyller dagens nya säkerhetskrav. Vi går igenom ytskikt, brand- och inbrottssäkerhet och dörrarnas säkerhetsklassning och ser till att de uppfyller alla kriterier. Ekonomisk rådgivning

Vi hjälper även till med ekonomisk rådgivning för att säkerställa att kalkylen håller ända ner till bottenraden. Vad kostar det? Hur ser lånebilden ut? Hur lägger vi upp betalningsplanen? Baserat på vår erfarenhet och specialistkunskap vid entreprenad kan vi göra realistiska bedömningar och tidsplaner, så att det i slutändan inte uppstår några överraskningar för fastighetsägarren.

26


S v e n s k a S k y d d /// F o r m s 채 k r a t r a p p h u s

27


S v e n s k a S k y d d /// M i l j รถ


S v e n s k a S k y d d /// L i s a s 3 t i p s & F r å g o r o c h s v a r

Lisas Tips

Vid totalentreprenader, då entreprenören ansvarar för såväl projekt-

ering som byggande, går oftast bestämmelserna efter modellerna AB04 eller ABT06. Se därför till att läsa på vad ni har för skyldigheter samt rättigheter i dessa modeller innan entreprenaden, då ni i styrelsen inte ses som privatpersoner. Att införskaffa en säkerhetsdörr tar inte bara effektivt bort

störande ljud från trapphuset eller håller borta brand, tjuvar och drag över tröskeln. Du kan även öka värdet på din lägenhet markant. Om hela föreningen dessutom bytt dörrar samt t ex genomfört en total-entreprenad i trapphuset så ökar även trivseln, vilket i sin tur förhoppningsvis även inbjuder till högre värde per kvadratmeter. Vid trapphusentreprenader införs ofta s k låssystem, vilket innebär att

de boendes nycklar även går till de allmänna utrymmena. På så sätt får man färre nycklar samt styrelsen har full kontroll över antalet nycklar som finns i omlopp. Tänk dock på att vara extra noggrann när ni upprättar låsschemat ihop med entreprenören och se till att alla cylindrar till lägenheter samt allmänna utrymmen kommer med. Bättre att lämna ”utrymme” i låsschemat, dvs lägga till extra cylindrar utan att hämta ut dem, då det är svårt och ej kostnadseffektivt att lägga in cylindrar i efterhand.

FRÅGOR & SVAR Hur ska man undvika s k fuskbyggare och ta reda på att företaget som ska leverera entreprenaden är ”seriöst”? Ett sätt att mäta detta kan t.ex. vara att ta reda på om de är kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöcertiferade, vilket innebär att de då tar ansvar hela vägen. Man kan även se över företagets situation, d.v.s. att de är registrerade för F-skatt, har referenser, storlek på omsättning samt antal anställda. Måste man märka upp lägenheterna med de nya fyrsiffriga numren? Om fler än en bostad finns med samma adress så ska dessa vara uppmärkta med lägenhetsnummer, enligt Lantmäteriverkets standard.

Vad är skillnaden mellan en klass 2 och en klass 3 dörr? Skillnaderna ligger i inbrottsskyddet, d.v.s hur länge dörren kan stå emot ett eventuellt inbrottsförsök. En säkerhetsdörr med klass 3 står emot bättre än en klass 2 o.s.v. Vi på Svenska Skydd anser dock att man inte bör ha högre klass än klass 3, då detta försvårar arbetet vid nödsituationer för räddningstjänst, brandförsvaret samt liknande instanser. Vi anser att liv går före materiella ting!

29


S v e n s k a S k y d d /// Vå r n y a d ö r r

0,82 Första svenska säkerhetsdörren för utomhusbruk med lågt U-värde 0,82

Ny säkerhetsdörr klass 3 för utomhusbruk sparar på miljön Den nya säkerhetsdörren för utomhusbruk, Svenska Skydd MK3 YD, kan stoltsera med ett U-värde på endast 0,82, vilket gör den energieffektivast på marknaden. – Det som är unikt med denna dörr är att det är den första säkerhetsdörren för utomhusbruk som klarar höga isoleringskrav, säger Ulrik Englund, VD på Svenska Skydd. Den nya säkerhetsdörren Svenska Skydd MK3 YD är en energieffektiv loftgångsdörr (säkerhetsdörr klass 3) som kan stoltsera med ett rekordlågt U-värde på 0,82. Detta innebär att den inte bara skyddar mot inbrott och dämpar oljud utan även spar på miljön. Svenska Skydd MK3 YD är bättre på att hålla kylan ute och minskar uppvärmningskostnaden, vilket gör den intressant för föreningar och bostadsbolag som har loftgångar och andra utomhusdörrar.

30

Vad innebär egentligen U-värdet? U-värdet uttrycks i W/m2K och är ett mått på värmeläckaget genom en konstruktion. När 1 watt passerar genom 1 kvadratmeter vid 1 grads temperaturskillnad är U-värdet 1,0 W/m2K. När man pratar om dörrar och fönster så vill man att den ska isolera bra så ju lägre siffra desto bättre är U-värdet.


S v e n s k a S k y d d /// M e d a r b e t a r e i f o k u s

F a k ta Namn:

Gunnel Arwidson T e x t : T H omas J a n sso n F o t o : OLOF HOLDAR

Ålder:

60 år MEDARBETARE I FOKUS Intressen: admi n istratio n e n / tidsbok n i n ge n .

Gunnel

Arwidson Vad arbetar du med på Svenska Skydd? Gunnel & Eva: Vi är Svenska Skydds röst utåt. Eller företagets spindlar i nätet, kan man säga. Det är till oss man ringer för att boka tid för montering och service. Vi planerar även jobbet för våra montörer, så att arbetet kan utföras så effektivt som möjligt. Vi försöker till exempel alltid minimera antalet transporter till och från våra olika projekt. På så sätt kan arbetet utföras mer ekonomiskt – både tidsmässigt och med tanke på miljön. Just miljöfrågor är något som vi på Svenska Skydd arbetar aktivt med. Vad gillar du mest med ditt jobb? Gunnel & Eva: Variationen! Ingen dag är den andra lik. Vi kommer dagligen i kontakt med många olika sorters människor under ett projekts gång, som alla vill ha snabba och korrekta svar. Därför måste vi kunna vårt eget företags organisation och arbetsflöde utan och innan. Vi måste veta hur projektledarna driver sina projekt, hur snickare

EVA

NYGÅRD och målare arbetar och de olika stegen i en trapphusrenovering. Men det är bara kul! Vi arbetar självständigt och har oftast fria händer att lösa uppgifter, för att kunna ge bästa möjliga service till våra kunder. Hur har ert arbetssätt förändrats de senaste fem åren? Gunnel & Eva: Idag är Svenska Skydd ett helt nytt företag jämfört med för fem år sedan. Då var vi specialister på att sälja och montera säkerhetsdörrrar. Det är vi i och för sig idag också. Men nu har vi ett mycket större erbjudande. Entreprenader av hela trapphus. Det blir många fler steg att hålla reda på, och projekten kräver mer planering och större kunskap från vår sida. Det är i och för sig bara en förändring som ska märkas hos oss internt. För de som ringer oss utifrån förväntar sig samma höga servicegrad, oavsett om vi ”bara” monterar säkerhetsdörrar eller formsäkrar ett trapphus.

Passionerad båtälskare som då och då ses på landbacken i stugan i skogen. Älskar att resa och upptäcka vår planet. Dold talang:

En sockerbagare av stor rang.

Namn:

Eva Nygård Ålder:

54 år Intressen:

trädgård, skidåkning, åka skoter och umgås med familjen. Dold talang:

Mitt hemliga pysslande.


FÖLJ VÅRT DAGLIGA ARBETE ONLINE PÅ TRAPPHUSBLOGGEN.SE HÄR KAN DU LÄSA OM TRAPPHUSMÅLNING & FÅ MATNYTTIGA TIPS FÖR ENTREPRENADER, BOENDE, DESIGN OCH MYCKET MERA.

leriteknik, å m a d n lu or n n a Lite g... en sorts marmorerin Mit t ibland böcker händerpednetslar och ...


Kontur #5