Page 1

ARTIFICIELL INTELLIGENS Tillgång till information är makt. AI utmanar den makten.

ADA GIRNITA: ”Beröm patienter som söker för hudförändringar”.

AMBASSADÖRER FÖR HUMANISM Det stora FSL-mötet lyfte etik, mångfald och jämlikhet.

2/2018 • SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING

Missa inte

SLS idépro gram för förbättra d hälsa och sjukvård #läkarhjälp

TYDLIGA ÖNSKEMÅL från Hanna Åsberg, ordförande SFAM, när det gäller förändring av svensk primärvård.

Foto: Marcus Palmgren

Se människan! Linus Axelsson, verksamhetschef vid Blekinge­sjukhusets kirurgklinik, är orolig för konsekvenserna för patienter utanför storstäderna (där två tredjedelar av befolkningen bor) när centraliseringen körs igång på allvar. ”Patienterna vill ha och behöver få nära och bra vård.”


NUMMER 2/2018 LEDARE

4

SLS KÄRNVÄRDEN VETENSKAP Forskning är en viktig del för att skapa bättre förutsättningar för dagens och morgondagens hälso- och sjukvård. SLS bevakar forskningsfrågor med fokus på patienten och stödjer medicinsk forskning, bland annat genom att årligen dela ut omkring 30 miljoner kronor i forskningsanslag och resebidrag.

UTBILDNING

02

SLS främjar och bevakar förutsättningar till en god kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården samt läkares utbildning från grundutbildning till fortbildning med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov.

ETIK De stora möjligheter som modern medicin ger ställer också svåra och delvis nya etiska frågor. Klyftan mellan vad vi kan och vad vi har råd att göra i hälso- och sjukvården ökar. Utvecklingen kräver en hög grad av etisk medvetenhet hos läkaren för att inte viktiga värden ska gå förlorade.

KVALITET Genom inrättandet av en delegation i medicinsk kvalitet är nu SLS fyra kärnvärden representerade i varsin delegation. Arbetet har särskilt fokus på kvalitet och nytta för patienter och samhälle, och utförs i samråd med SLS kommittéer inom området. Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professions­ organisation. Genom att uppmärk­ samma vikten av medicinsk veten­ skap, utbildning, etik och kvalitet arbetar vi för förbättrad hälsa och sjukvård i samhället.

Bästa kollegor,

S

edan 1 juli, och i två år framöver, axlar jag det oer­ hört hedrande uppdraget att leda Svenska Läkare­ sällskapet. Min företrädare, professor Stefan Lindgren som arbetat hårt och målmedvetet, lämnar efter sig ett dukat bord bestående av ett nyligen antaget idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård, som redovisar SLS stånd­ punkter i centrala hälso- och sjukvårds­ frågor, upparbetade rutiner i ett effektivt professionellt kansli, en budget i balans, och en välfungerande nämnd.

arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, är avgörande för framgångs­ rik diagnostik och behandling av varje enskild patient. Vi arbetar förstås långsiktigt vidare med våra kärnvärden; vetenskap, utbild­ ning, etik och kvalitet genom våra dele­ gationer och kommittéer, och vi kommer under året att fokusera ännu mer på själva innehållet i läkargärningen, det vill säga utövandet och förmedlandet av vetenskap och beprövade erfarenhet kollegor emellan. Under juni månad skickade vi ut en

I idéprogrammet för förbättrad hälsa och

sjukvård lyfter Läkaresällskapet områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling: patientmötet, den nära vården, forsk­ nings- och utvecklingsfrågorna, kunskaps- och kompetensupp­ följningen samt den globala utblicken. I nämnden arbetar vi out­

tröttligt för att nå vår vision; bästa möjliga hälsa för alla, genom att vara den ledande organisationen som verkar för läkarpro­ fessionens veten­ skapliga och kli­ niska excellens. Det är vår fasta övertygelse att läkarens sätt att

medlemsenkät (till alla medlemmar som registrerat en e-postadress i vårt med­ lemsregister) – stort tack för värdefulla synpunkter, som vi tar med oss i vårt fortsatta förbättringsarbete. I enkäten framkom stöd för SLS breda verksamhet, men också en önskan om att vi ska fokusera. Vi har bland annat tagit fasta på önskemål om specialitetsövergri­ pande fortbildning och planerar under hösten, i samarbete med våra vetenskapliga sektioner, påbörja inspelningen av en serie State-of-Art-föreläs­ ningar om olika sjukdomar. Dessa kommer att vara tillgängliga för dig som är medlem i SLS, så att du kan ta del av ny kunskap när och var du vill. Britt Skogseid, ordförande

SLSAKTUELLT Ansvarig utgivare: Per Johansson, tel. 08-440 88 88 • Redaktör SLS: Agneta Davidsson Ohlson Redaktion InPress: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50, Grafisk form: Tove Engström • Foto (där inget annat anges): Samuel Unéus • Korrektur: Solveig Enblom Tryck: DanagårdLiTHO


QuantOn Cal® Kalprotectin självtest IBD terapiövervakning Frågan om läkares livslånga lärande är särskilt angelägen. Vi kan inte acceptera omständigheter där det inte finns för­ utsättningar för fortbildning och där produktivitetskraven leder till att vi nöjer oss med dagens kunskapsnivå. Dagens vårdprogram är gårdagens forskning! För att patienterna ska få bästa möjliga medicinska omhändertagande måste forskning bli en självklar del i sjuk­ vårdens vardag och vi läkare måste ständigt vara uppdaterade. Det är hög tid att vi samlas runt vår kärnkompetens och outtröttligt håller fokus på vår kunskap, vårt professions­ ansvar, vårt utövande av läkekonsten. Läkargärningen måste värnas, den är vår garant för framtiden och för våra patien­ ter. Inget ska få komma emellan läkaren och patienten och vårt privilegium att utöva medicin på allra bästa sätt. Vad sägs om att vi börjar där vi står, här och nu. Tala medicin med din kollega! Vägra diskutera processmått!

Immunologiskt snabbtest + QuantOn Cal® smartphone app

BRITT SKOGSEID Specialist i internmedicin och endokrinologi, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i tumörbiologisk endokrinolog vid Uppsala universitet. Tidigare vetenskaplig sekreterare i sektionen för endokrinologi.

Utför testet hemma Testresultat på 20 min Alla testresultat skickas automatiskt till läkaren

Britt Skogseid forskar om molekylära processer vid tumörutveckling i hormonproducerande organ. RespiFinder®

2SMART Cal® app krävs 22 RespiratoryQuantOn Pathogens One Multiplex Assay

Viruses

”Forskning måste bli en självklar del i sjukvårdens vardag och vi läkare måste ständigt vara uppdaterade.”

Vänligen hitta ytterligare information på:

www.quantoncal.com www.preventis.com

Bacteria

Controls

Utgivning

SLS Aktuellt utkommer fyra gånger per år. Upplaga: 13 000 ex. Nästa nummer utkommer i februari 2019. Kontakta SLS på 08-440 88 60 eller info@sls.se

PathoFinder B.V. Randwycksingel 45 6229 EG Maastricht The Netherlands www.pathofinder.com

Distribueras i Sverige av

Flexibel Personlig Professionell

Svampgatan 2 573 43 Tranås PathoFinder® tel. 010 78 88 330 info@xboxlab.se www.xboxlab.se

RespiFinder® 2SMART 22 Respiratory Pathogens One Multiplex Assay


11 10

PERSPEKTIV

12

1

2

9

3 8

PRIMÄRVÅRD I FÖRÄNDRING

7

6

5

DU HAR VÄL INTE GLÖMT ATT ANMÄLA DIG?

4

VÄNTRUM

VI ROPAR UPP DIG NÄR DET ÄR DIN TUR

HAR DU VÄNTAT LÄNGE PÅ DIN TUR?

TACK FÖR DIN FÖRSTÅELSE

MICHAEL KORS

”Man måste kunna ta ansvar Text Ulrica Segersten Illustration Tove Engström

P

en god och nära vård så tydligt har kommit upp även på den politiska agendan. – Men jag saknar en öppen och är­ lig diskussion om våra prioriteringar. Vad det är som gäller när möjlighe­ terna till mer avancerad vård finns, tillgången till bra men dyra läkeme­ del ökar och att vi får en allt högre andel äldre? Det ställer högre krav på oss som möter patienterna i första linjen. Var någonstans kan vi disku­ tera hur vi ska prioritera och vad det offentliga egentligen ska betala för? Till detta kommer digitalisering och nya sätt att möta patienter. Det är en politisk fråga som kräver mod att ta tag i, säger Hanna Åsberg. Hanna Åsberg trivs bra efter sju år i

primärvården. ”Det är fin blandning av många olika saker, från det enkla till det komplicerade, från att ge en kortisonspruta i axeln till detektivar­ bete och mycket tänkande.” Hon menar att man som allmän­ läkare har en unik kontakt med sam­ hället, får del av livshistorier från

”Detaljstyrningen som sker bland annat i form av ersättningssystemens utformning måste upphöra.”

samhällets alla nivåer och är i kon­ takt med olika myndigheter. Det ger ett helhetsperspektiv både på män­ niskan och samhällsutvecklingen. – Man får vara väldigt mycket doktor och kliniker, vilket jag trivs bra med. Hon är dock bekymrad över att så HANNA många AT-läkare som initialt är in­ ÅSBERG tresserade av allmänmedicin och som ordf. SFAM: skulle ha de bästa förutsättningar att Önskelista bli bra allmänläkare, väljer någon an­ till SLS: nan specialitet när det är dags för ST. 1. Mer fokus på – Det är inte bara en gång duktiga allmänläkar­ AT-läkare efter en tid på vårdcentra­ frågor (även len säger: ”Hanna, jag fattar inte hur om det stärkts). du pallar med”.

Foto: Mikael Wallin

04

rimärvårdens uppdrag ska bli tydligare, har Anna Nergårdh sagt i utredningen hon leder på regeringens uppdrag: »Samordnad utveckling för god och nära vård«. Att svensk hälso- och sjukvård behöver ställas om till förmån för en starkare nära vård möter knap­ past motstånd. Det är en rörelse som pågår även utanför Sverige. Många länder har ett hälso- och sjukvårds­ system som byggdes för helt andra behov av mer akut karaktär. I dag är andelen kroniker, en åldrande befolkning, växande psykisk ohälsa och intensiv digitalisering stora ut­ maningar. En färsk rapport från Vårdanalys visar dock ett typiskt svenskt pro­ blem: Var femte läkare i primärvården är vikarie eller hyrläkare. Mitt i floden av åsikter och utred­ ningar finns allmänläkarna som kon­ kret möter den nya verkligheten varje dag. Hanna Åsberg, ordförande för SFAM, är glad över att frågan om

2. F ler läkare borde vara aktiva i SLS. 3. SLS behöver rekrytera yngre medlemmar och synas mer ute i landet. 4. Stärka primärvårds­ forskningen.

Det som gör det svårt att ”palla med”

är känslan av otillräcklighet, mycket ska göras på kort tid, den adminis­ trativa bördan är hög. I själva verket skiljer sig jobbet som allmänläkare i Sverige från många andra länder. Här gör man mycket mer i primär­ vården, mycket som förut gjordes och görs av andra specialiteter i andra länder. I takt med subspecialiseringar är specialisterna upptagna av kompli­ cerade fall – och resten är kvar på all­ mänläkarens bord. Det som presenteras som lösningen stavas ofta kontinuitet och tillgäng­ lighet. Och det saknas inte forskning


SLS om stärk primärvå t rd

Läs arbetsg ruppens rapport på www.sls.se

punkter ALLMÄN­ LÄKARES ÖNSKELISTA :

för listade patienter” och utredningar som talar för att vi måste öka tillgängligheten och kon­ tinuiteten, att det både är nödvändigt och kostnadseffektivt. Svårigheten är att det flesta är överens om detta, men det saknas ändå konkreta för­ slag hur vi ska åstadkomma det. De konkreta åtgärder som ur ett pri­

märvårdsperspektiv ligger högst upp på önskelistan, är att allmänläkaren ska ha personligt ansvar över sina lis­ tade patienter och att listans storlek måste vara rimlig i förhållande till åtagandet och upptagningsområde. Alla patienter bör ha rätt att välja en fast läkarkontakt. – Om det inte finns ett tak på list­ ning straffas ambitiösa läkare som försöker lösa tre problem samtidigt. Det saknas frihet att lägga upp det som är mest smidigt och bra för patienten. Dålig tillgänglighet gör att vi får långa väntetider och kon­ sultationer, faktiskt bland de längsta i världen även om mycket talar för att det är mer effektivt med fler besök (med kontinuitet) och därmed kor­ tare besök. Taket behöver nödvändigtvis inte vara en fast siffra, menar Hanna, utan ett spann som sätts individu­ ellt per läkare. Att lösa detta hand­ lar också om svårigheten att rekry­

tera allmänläkare till vårdcentralerna med det obegränsade uppdrag som det är i dag att vara allmänläkare. Men eftersom det inte finns till­

räckligt många allmänläkare för den omvandling som alla verkar vilja ha, måste det skapas en övergångslös­ ning. Göran Stiernstedt konstaterade i sin utredning att man måste räkna med tröskelkostnader vid en omställ­ ning och successivt omfördela resur­ ser under tiden. – Under decennier har landsting­ en vetat detta, men inte lyckats ändra på det. Det kräver politiskt mod att omfördela. Det här handlar om häl­ soekonomi, man kan inte fortsätta försvara sitt eget revir, utan måste tillgodose befolkningens behov. Ett annat konkret förslag från Hanna Åsberg är att få andra spe­ cialiteter att dubbelspecialisera sig. ”Men då måste schysta villkor först skapas och tydliga utbildningspro­ gram för förslagsvis organspecialis­ ter.” En del av tillgänglighetsproblemet beror på att en för låg andel av läkar­ kåren utgörs av allmänläkare, menar Hanna Åsberg. – Nästan hälften av alla läkar­ besök som sker i Sverige äger rum i primärvården, trots att allmänläkare

utgör cirka 18 procent av läkarkåren. Med en bättre tillgänglighet till sin allmänläkare kan besöken bokas med kort varsel och man kan lätt boka ett återbesök med kort vänte­ tid om patienten har flera problem som hen behöver hjälp med. Ökad kontinuitet patient-läkare kommer att få betydande effekter för totala kostnader och effektivitet i vården som helhet. Med rätt förutsättningar tycker Hanna Åsberg att jobbet som all­ mänläkare är fantastiskt: – Om man får ta hand om sina patienter och får styra mycket själv, driva kvalitetsprojekt och påverka sjukvårdsutvecklingen, då är detta det roligaste som finns. – Trots allt är en stor del av patien­ terna som kommer till primärvården ganska friska. Det är viktigt att beto­ na det som är friskt och att våga prata levnadsvanor med sina patienter. Jag blir oerhört glad när en patient slu­ tat röka eller lagt om kosten för sin hälsa. Det är det mest belönande som finns för en allmänläkare.  ❏

Hanna Åsberg har avgått som ordförande. Tf ordförande för SFAM fram till årsmötet i maj 2019 är Annika Larsson.

1. F ast läkar­ kontakt och fungerande listningstak. 2. För att ställa om primär­ vården behövs tillskott av tröskelpengar under en övergångsperiod. På sikt behövs omfördelning av pengar så att primärvården totalt sett får en större andel av sjukvårds­ budgeten. 3. S  e till att det frigörs mer tid för allmänläkare och andra yrkesgrupper på vårdcentralen till kvalitetsutveckling. 4. Mer allmänmedicinsk och primärvårdsforskning. 5. F ör att skapa arbetsglädje behöver man minska detaljstyrningen. ”Den skadar, tilliten saknas. Får vi styra själva får vi glädje och det kommer att gagna patienterna.”

05


I HUSET

26/3 2019

TRANSLATIONELLA FORSKNINGSDAGEN

För sin forskning fick Janet Cunningham, läkare och docent i experimentell psykiatri vid Akademiska sjukhuset, SLS Translationella pris för bästa projektansökan år 2017.

Borrelia i fo ku årets transla s för tionella prisseminari um.

Referat Maija Axelsson Foto Angelica Klang & Agneta Davidsson Ohlson

Psykiatriska tillstånd påverkas av förändringar i immunförsvaret

I

priset ingår också att orga­

nisera ett forskningssympo­ sium tillsammans med SLS Forskningsdelegation. Den 26 april i år välkomnade pris­ tagaren 10 forskare och ett 80-tal deltagare.

06

Ola Winqvist höll en snabbkurs om immunsystemet som vilar på två ben: det medfödda, innata – som saknar minne för tidigare sjukdomar, och det förvärvade, adaptiva – som förvärvats via naturliga infektio­ ner eller vaccinationer; ”lymfocyter glömmer aldrig!”. – Immunsystemet är vår enda rör­ liga cellmassa som kan ”skyfflas mellan olika lokaler” vid olika tidpunkter, och ska skilja mellan vän och fiende på cirka 30 sekunder. Det är ”a first line of defence” mot det som hotar vår hälsa, sa han. Kopplingar till missriktad akti­ vering eller otillräcklig aktivering av

JANET CUNNINGHAM SYMPOSIUM Föreläsare vid Translationell forskningssymposium: Bryndis Birnir, Petter Brodin, Simon Cervenka, Janet Cunningham, Sophie Erhardt, Jussi Jokinen, Daniel Lindqvist, Carl Sellgren, Inger Sundström Poromaa och Ola Winqvist.

immunreaktion kan identifieras vid flera psykiatriska sjukdomstillstånd. Den inflammatoriska processen reg­ leras av både direkt och dubbelriktad förbindelse med hjärnan. I dag vet man att signalmolekyler, immuncel­ ler och antikroppar kan passera blodhjärnbarriären och påverka våra tan­ kar, känslor och beteenden. Janet Cunninghams forskning rik­ tar sig mot unga vuxna som har svåra psykiska symptom. Bland patienter med till exempel depression, tvångs­ syndrom och psykossjukdomar, finns det subgrupper där immunförsvaret är aktiverat på ett felaktigt sätt. – I dagsläget saknas evidensbaserade riktlinjer för behandling av psykiska sjukdomar orsakade av immunreak­ tioner, men i fallstudier har aggressiv immunterapi haft god effekt. Vid affektiva syndrom ger förhöjda nivåer av proinflammatoriska cyto­ kiner vid en infektion upphov till symptom som delvis överlappar med vad som kan observeras hos depres­ sionspatienter. – Allt mer data tyder på att funk­ tionen hos hjärnans egna immuncel­ ler är påverkad hos patienter med de­ pression, sa Carl Sellgren Majkowitz. I en studie ledd av Simon Cervenka kunde man med hjälp av PET-kamera se att patienter med obehandlad, nydebuterad psykossjukdom hade lägre förekomst av proteinet TSPO (translocator protein) – markör för aktivering av gliaceller – än kontroll­ gruppen, ett resultat som tyder på en

förändrad funktion av hjärnans im­ munceller. En del, men långt ifrån alla deprime­

rade personer, har förhöjda inflam­ mationsmarkörer. ”Inflammatorisk depression” kop­ plas till sämre behandlingssvar på antidepressiva mediciner. – Vissa symptom, såsom energi­ löshet, anhedoni samt sömn- och ap­ titstörning är starkare kopplade till ökad inflammation. De antidepressi­ va effekterna av anti-inflammatoriska substanser har undersökts, men re­ sultaten har varit allt för spretiga för att möjliggöra kliniska rekommenda­ tioner, berättade Daniel Lindqvist. I flera studier visade det sig dock att deprimerade patienter med inflam­ mation svarade bättre på behand­ ling. Nu tar man hänsyn till detta i pågående behandlingsstudier där den antidepressiva effekten av antiinflammatoriska substanser testas. Man undersöker också om tillägg av Omega-3-fettsyror med antidepres­ sivt läkemedel är en effektiv behand­ ling mot depression. Janet Cunningham var nöjd med da­

gen. Hon konstaterade att det finns klara samband mellan många olika psykiatriska tillstånd och föränd­ ringar i immunförsvaret, och att en del mekaniska data stödjer samban­ det. Men också att det finns mycket kvar att göra för att kunna förstå vad de här fynden har för relevans för in­ dividuella patienter.  ❏


EN BEFRIANDE SKILLNAD Xolair – en tilläggsbehandling vid kronisk spontan urtikaria när antihistamin inte ger tillräcklig effekt. 52–66 % av patienterna blev välkontrollerade i sin kronisk spontana urtikaria (UAS7 ≤6) efter 12 veckors behandling1-4.

Xolair (omalizumab) Rx, (F). Förpackning: Injektionsvätska lösning 150 mg. Indikation: Kronisk spontan urtikaria: Xolair är indicerat som tilläggsbehandling vid behandling av kronisk spontan urtikaria hos vuxna och ungdomar (från 12 års ålder) med otillräcklig effekt av antihistamin H1-behandling. Rekommenderad dos är 300 mg som subkutan injektion var fjärde vecka. Förskrivare rekommenderas att regelbundet ompröva behovet av fortsatt behandling. Kontraindikationer: Xolair är kontraindicerat vid överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Läkemedelsförmån och pris: Xolair ingår i högkostnadsskyddet med begränsning: subventioneras för behandling av patienter med svår kronisk spontan urtikaria som inte fått tillräcklig effekt av behandling med antihistamin i hög dos och leukotrienantagonist. Produktresumé: Uppdaterad 2018-05-31, för mer information se www.fass.se.

Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se

SE1710715526

1. Maurer M, et al. N Engl J Med 2013;368:924-35. 2. Kaplan A, et al. J Allergy Clin Immunol 2013;132:101-9. 3. Saini et al. J Invest Dermatol. 2015 Jan;135(1):67-75. 4. Xolair® produktresumé 2018-05-31.


PORTRÄTT LINUS AXELSSON

”De flesta vill ha bra vård nära” Linus Axelsson lämnade Stockholm för att få större ansvar och utvecklas mer i läkaryrket. Efter fem år som verksamhetschef vid Blekingesjukhusets kirurgklinik värnar han om ett välfungerande akutsjukhus för länets befolkning.

08

var ingen barndomsdröm. Efter lumpen hade han ingen aning vad han ville bli, men med sitt gränsbetyg och lottning kom han in på läkarlinjen, och kände då att han ville prova. – Jag hade ingen klar uppfattning om läkaryrket då, men jag är nöjd. Efter att ha pluggat två år i Lund började jag intressera mig för immunologi och hematologi. Det var roligt, och jag åkte till Alberta i Kanada med min blivande hustru för att forska där. Linus läste sedan de sista åren vid KI

och forskade parallellt, men insåg att han var mer intresserad av människan än forskningen. Efter examen blev det geriatrik och palliativ vård. – Jag ville bli kliniker och göra patientnära nytta. Och jag ville till något mindre ställe för att få större ansvar och för att utvecklas mer.

Hustrun ville söder­ut, det skulle fin­ nas jobb för henne inom it/telekom, och hon ville till kusten för att lära sig segla. Den nya hemstaden blev Karls­ krona i Blekinge. Här engagerade han sig i palliativa patienter både på medicinen och kirurgen. Chefen på kirurgen bedömde att Linus skulle fungera bra som kirurg, och så blev det. Han lockades också av besluts­ mässigheten på kirurgen. Även bredden i arbetet tilltalade

honom; att man både opererade och bedrev avancerad sjukhusvård, men också behandlade enklare åkommor. År 2013 blev han verksamhetschef på Blekingesjukhusets kirurgklinik med totalt 220 anställda, varav ett 40tal läkare i olika specialiteter. Som kliniker har han haft bakjour en gång i veckan och en helg i månaden, och regelbundna endoskopimottagningar. – Det är svårt att hinna med kli­

Linus Axelsson

Därför är jag medlem i Svenska Läkaresällskapet: – Det tog ett tag att förstå att jag skulle vara med i SLS också, utöver Läkarförbundet. Inom SLS kan man prata mer om identitet och läkarroll. Jag tar ju del av och drar nytta av den kunskapen och verksam­heten som SLS har, och då ska jag vara med och bidra också.

Foto: Landstinget Blekinge

A

tt Linus Axelsson blev läkare

Text Maija Axelsson Foto Marcus Palmgren

LINUS AXELSSON Arbete: Verksamhetschef kirurgkliniken Blekingesjukhuset. Familj: Hustru och två tonårsdöttrar. Läser: Gärna historiska romaner, har tre dagstidningar. Lyssnar på: Melankoliska melodier. Intressen: Äta, dricka och umgås med familj och vänner, och att arbeta. Drivkraft: Vill göra nytta.

niskt arbete med så många anställda. Men nu ska jag bli praktiserande kirurg igen, jag längtar tillbaka. Ar­ betet som verksamhetschef har varit superroligt och intressant, men det är dags att lämna över till någon med nya idéer. Det tror jag är bra för dy­ namiken på kliniken. Linus säger sig vara jättestolt över ”sin” klinik som visar bra resultat i kvalitetsregistren. Stämningen är god, det är prestigelöst och man stöt­ tar och hjälper varandra. Historiskt har man varit självständiga, men de senaste åren har präglats av nivåstruk­ turering som bland annat har lett till att de tidigare goda relationerna till universitetssjukhusen i dag kan vara konfliktfyllda. – Dessutom har våra möjligheter att utveckla verksamheten minskat, eftersom vårt självbestämmande inte finns kvar. Våra resultat har inte så stor betydelse som förut nu när det är andra faktorer som styr. I SVT:s dokumentär Den stora sjukhusstriden riktade Linus Axelsson skarp kritik mot regeringens utredare Måns Roséns slutsats om att en cen­ tralisering av högspecialiserad vård skulle spara uppemot 500 liv om året. Flera experter bedömde att un­ derlaget var bristfälligt och missvis­ ande. Trots kritiken trädde lagen om högspecialiserad vård på nationell


akutsjukhus för Blekinges befolk­ ning – det vill vi behålla. Linus anser att det är viktigt att läkare tar ledarrollen i vården, annars lämnar man walkover för andra. Po­ litiker fattar beslut utifrån underlag från professionen och tjänstemän, och om medicinsk personal och läkare inte är med och styr vården, påverkar man ändå genom att vara passiv. Han själv tog jobbet som verksamhetschef för att han känner ett ansvar. – Vi måste våga sitta med i arbets­ grupper och ta ledarpositioner. Che­ fer är viktiga, och även om de inte är särskilt uppskattade vill de flesta ha ordning och reda samt tydlig struk­ tur på jobbet. Jag är glad att jag inte blivit ovän med någon så jag kan gå tillbaks till min kirurgroll. Som kirurg har Linus märkt att det

– Om vi bara gömmer oss bakom algoritmer tycker jag inte att vi är värda läkaryrket, säger Linus Axelsson, verksamhetschef vid Blekingesjukhusets kirurgklinik.

nivå i kraft 1 juli. Blekinge­sjukhuset har nu förlorat delar av den avance­ rade kirurgin. Konsekvensen för patienter är bland annat längre vänteti­ der, längre resor och fler vårdkon­ takter. – Jag menar att utredningen har gjort stor skada. Utan bra argu­ ment centraliseras nu vården på bekostnad av vården hos oss och andra mindre sjukhus. I Sverige har vi problem med tillgängligheten;

”Utan bra argument centraliseras nu vården på bekostnad av vården hos oss och andra mindre sjukhus.”

två tredjedelar av befolkningen bor utanför storstads- och universitetsom­ rådena, och vi behöver finnas där för de här patienterna. Internationellt sett är vårt sjukhus inte litet utan mellan­ stort, och vi ser inga större skillnader mellan stora och mindre sjukhus när man tittar på vårdkvaliteten. – En klassisk fråga lyder: Vill du ha nära vård eller vill du ha bra vård? Men det är inget självklart motsats­ förhållande. Jag tror att de flesta vill ha bra vård nära. Det finns saker som vi inte kan behandla här, och då re­ mitterar vi patienterna vidare. Men det som vi kan göra och är duktiga på – det som bidrar till att vi kan fortsätta att vara ett välfungerande

finns saker i vården som är svårare att hantera idag, som människans syn på liv och död. Han upplever en avsak­ nad av acceptans för döden. Som när väldigt gamla, svårt sjuka människor kommer in och läkarna gör en medi­ cinsk bedömning att det är orimligt att börja bedriva avancerad vård, då kan de behöva argumentera för det beslutet. – Då kan man få höra att vi inte vill satsa på den personen. Men det handlar inte om det, utan att förlika sig med tanken att man kommer att dö en dag. För mig har det alltid varit viktigt att våga prata om livet, döden och existentiella frågor. En annan sak som Linus har märkt,

är att det successivt har blivit mer och mer algoritmer i vården. Vetenskapen och riktlinjer behövs naturligtvis som stöd, men han upplever att de ibland blir så tvingande att läkare tappar läkekonsten. – Vi glömmer vår viktigaste roll: att se människan – och att anpassa algoritmen efter det. För mig handlar personcentrerad vård egentligen om lä­ kekonsten. Vi måste ju vidta åtgärder som är livspåverkande, och om vi bara gömmer oss bakom algoritmer tycker jag inte att vi är värda läkaryrket. ❏

09


FÖRDJUPNING ARTIFICIELL INTELLIGENS

Vården blev en av de mest omdebatterade frågorna i valet 2018. Men innovation eller AI nämndes inte speciellt ofta som lösningar på problem som tillgänglighet och långa vårdköer.

Jenni Nordborg:

”Professionen behövs i förarsätet”

Text Ulrica Segersten Foto Stina Stjernkvist/TT

H

älso- och sjukvårdens

utmaningar kom att bli den fråga, efter invandring och flyk­ tingpolitik, som en­ gagerade både väljare och politiker mest i valrörelsen 2018. Det fina i kråk­sången är att oavsett högljudda debatter verkar egentligen alla vilja samma sak: kortare köer, bättre till­ gänglighet, mer kontinuitet och jäm­ likhet i svensk hälso- och sjukvård. Ändå lyste ordet innovation och dis­

kussioner om konkreta lösningar hur vi ska skapa bättre tillgänglighet och kontinuitet med sin frånvaro. – Alla verkar inse att vi inte kan fortsätta i tangentens riktning varken av kostnads- eller kvalitetsskäl. Re­ surserna räcker inte till och behoven förändras, säger Jenni Nordborg när vi träffas på Näringsdepartementet några dagar efter valet. Även om innovationskortet inte viftades synligt, känner Jenni Nord­ borg en tillförsikt inför framtiden. I korsdraget mellan vården, industrin och akademin upplever hon en vilja att se varandras bidrag och strävan att tänka nytt. Hennes önskan är att man skulle sluta med att dela upp vårdens vardag i patient, forskare och vårdpersonal. Hela kedjan kan arbeta med forskning och utveckling, och bidra till innovationer.

– Teknik och läkekonst smälter sam­ man, eller behöver i alla fall göra det. Foto: Ulrica Segersten

10

– Att det skapas tid till mötet mellan läkare och patient samt förutsättningar för läkare att ta sitt medicinska ansvar, borde vara centralt när man pratar artificiell intelligens i vården, menar Jenni Nordborg, regeringens samordnare för life science.

JENNI NORDBORG Chef för Vinnovas avdelning för hälsa och rege­ ringens samordnare för life science. Syftet med life sciencekontoret är att arbetet inom life science ska stärkas bland annat genom en ökad innovationstakt i sjukvården, fler kliniska prövningar i Sverige, snabbare samordning av kvalitetsregister och biobanker samt en snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling av nya läkemedel i Sverige.

För några år sedan konstaterade en e-

hälsoprofil (utanför protokollet), efter en enkät om hur nöjd läkarkåren var med landstingens it-system, att resul­ tatet var så nedslående att det aldrig publicerades. Mot den bakgrunden kanske det inte är så konstigt att tek­ nikoptimister och de som pratar om paradigmskifte tack vare e-hälsa och artificiell intelligens ibland möts av en avmätt trötthet bland vårdpersonal. It-stöd som har införts som en separat

del av verksamheten istället för att vara en naturlig del av infrastrukturen, bidrar troligen till ett lågt förtroende och frestelsen att anta en position i skyttegravar när nya lösningar kom­ mer på tal. – Men egentligen är artificiell in­ telligens ingenting nytt. Erfarna läkare har alltid arbetat med att jämföra individens data med större mängder data. Skillnaden är att man kan få tillgång till mycket större volymer av data och att man med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan hitta nya samband, få bättre besluts­ understöd. Men de slutgiltiga besluten måste fortfarande göras utifrån kun­ skap och beprövad erfarenhet. Nyttan med AI handlar enligt Jenni Nordborg om att tekniken kan


”Teknik och läkekonst smälter samman, eller behöver i alla fall göra det.” Jenni Nordborg, life science samordnare på regeringens uppdrag. kunna skala upp, och samtidigt skapa incitament för snabbare spridning. Det ska inte behöva vara så krångligt. Jenni Nordborg menar att den di­ gitala strategin behöver vara en del av den verkliga strategin. Den har inget egensyfte.

tillgängliggöra tid till det viktiga mötet mellan läkare och patient, det som hon tycker har blivit väl anorek­ tiskt och strömlinjeformat, och inte tillräckligt individanpassat. – Men artificiell intelligens blir inte det stöd som det kan vara om inte pro­ fessionen bjuds in i förarsätet av den förändringen som krävs. Det är helt nödvändigt, menar Jenni Nordborg. – Så länge rädslan finns kvar, gömmer man sig bakom föreställ­ ningar om etik, integritet och säker­ het. Tilliten byggs när man får be­ slutsstöd som fungerar, där man ser att man kan erbjuda ett bättre pati­ entmöte här och nu. – Ta swish som exempel, AI-lös­ ningar i hälso- och sjukvården behöver vara lika tydligt nyttiga som swish. Så hur tar vi ett helhetsgrepp kring

e-hälsa? Från industrin finns en frus­ tration över att det körs igång många små pilotprojekt i olika landsting, eller kliniker, men de är för små för att kunna skalas och måste prövas på nytt och på nytt. – Det är precis det som är grunden till varför vi har ett life science-kontor. Vi kan jobba gemensamt tre departe­ ment (Närings-, Utbildnings- och Socialdepartementet) för att ta fram en långsiktig strategi och skapa för­ utsättningar för systeminnovationer, se över vilka innovationer som skulle

Foto: Agneta Davidsson Ohlson

Med tydliga hälsohot som utmanar

TIIT MATHIESEN Neurokirurg, professor vid Rigshospitalet i Köpenhamn och ledamot i SLS etikdelegation. – Jag är rädd för att algoritmiseringen i vården gör att vi förväxlar information med kunskap. Vi får inte tappa den kunskap som byggs upp av läkares studier, forskning, fortbildning och praktik, och som sedan utnyttjas för patienternas bästa.

vår livskvalitet finns en efterfrågan på beslutsstöd för individen i vardagen. – Att kontinuerligt kunna samla hälsodata på distans, som skapar nya verktyg för läkare och patient, är egent­ ligen en demokratifråga; tillgång till information ger makt. Ur Jenni Nordborgs perspektiv är även Sveriges konkurrenskraft inom life science en viktig fråga. Som na­ tion har vi framgångshistoria med stora medicinska och medicintekniska genombrott, som Losec och pacema­ kern. Det finns de som hävdar att en hemlighet bakom den svenska innova­ tionsgraden historiskt var den närhet som fanns mellan sjukhusingenjörer, forskare och kliniker, medan man nu­ mera riskerar att jobba i egna stuprör. Jenni Nordborg hävdar att det fortfarande produceras spännande innovationer som kommer att ge Sve­ rige stjärnor på life science-himlen. – På medicinsidan sker det mycket inom cell- och genterapi, och på tek­ niksidan är bilddiagnostiken revo­ lutionerande och oerhört arbetsbe­ sparande. Men inte minst intelligent beslutsstöd kommer att revolutionera vardagen i hälso- och sjukvården. Och väl inne på e-hälsa kan vi inte

låta bli att prata om app-läkare. – Vi behöver se de nya aktörerna som förändringsagenter som utmanar systemet, säger Jenni Nordborg. De synliggör våra problem med tillgäng­ ligheten, samtidigt som de sätter lju­ set på behovet av kvalitet, uppföljning och översyn av ersättningssystemen. Att förändring kräver mer arbete med etik och integritet är en naturlig konsekvens, anser Jenni Nordborg.

– Arbetssätt, kultur och ledarskap och även identiteten utmanas. Och allt som utmanar makten skaver. Man tvingas fundera vem man är till för. Det viktiga från ett läkarperspek­ tiv måste vara att de bästa förutsätt­ ningar finns för att att kunna ta sitt medicinska ansvar. Organisationens och ledarskapets ansvar är att skapa förutsättningar för det, säger hon. Tiit Mathiesen, neurokirurg och le­

damot i SLS etikdelegation, känner samtidigt en viss oro över den mas­ siva rörelse som finns att förvandla det mesta till förenklade algoritmer. – Nu mer än någonsin behövs djup och verklig kunskap, sade han inför ett hundratal församlade ST-läkare på FSL-kongressen i Malmö. Han anty­ der att app-läkare och de avarter som skapas, kanske är ”vårt eget fel”. – Har inte vi sedan länge före­ språkat algoritmisering i vården och förväxlat information med kunskap? Algoritmiserandet kan vara en re­ aktion mot att tillgängligheten inte varit optimal. Vi kan i varje fall inte klandra patienterna för att de söker sig till app-lösningar. När man ställer kravet att app-­ läkarna ska utredas, menar Tiit Mathiesen att den viktigaste frågan att ställa är vilket värde de skapar: – Riskerar läkare att ställa fel di­ agnos på grund av distansen, då är det ett medicinskt problem som ska utredas, och i så fall en fråga för SLS. Det är den medicinska kvalitén som måste utvärderas. Vi får inte vara paternalistiska mot patienterna. De har ett upplevt behov, det kan vi inte ignorera. – En fråga till som vi måste funde­ ra över är varför många fattigare län­ der än Sverige inte upplever samma problem med tillgänglighet. Finns det kanske en politisk problembe­ skrivning i detta som får oss att ran­ sonera vård på ett njuggt sätt? Och som i och för sig tvingar fram nya innovationer för tillgänglighet. ❏

11


AKTUELLT FRÅN SLS SEKTIONER I DETTA NUMMER: SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

BÄSTA LÄSARE, Det har hänt oerhört mycket positivt inom dermatologin de senaste tio åren. Tack vare intensiv forskning har vi nya behandlingar för kroniska inflammatoriska sjukdomar, kan upptäcka hudtumörer tidigare och bota eller förlänga livet för hudcancersjuka patienter som tidigare var mycket drabbade. Patienter bli oftare symptomfria trots kronisk sjukdom och får en helt annan livskvalitet.

12

När jag började som dermatolog kunde vi i princip bara ge lokalbehandlingar (och klen tröst) vid inflammatoriska sjukdomar. Nu finns ett stort spektrum av behandlingar som kan anpassas individuellt till patienterna oavsett psoriasis, nässelutslag eller atopiskt eksem. Och vid melanom med utvecklad spridning finns numera effektiva behandlingar som totalt har ändrat sättet vi behandlar. Det är därför väldigt spännande att vara dermatolog just nu och vi ser att många lockas av vår specialitet. Att vi som dermatologer träffar patienter i alla åldrar, från spädbarn till 100-åringar, från hudinflammation till hudtumörer utan att glömma venereologi, lockar. Om man bakar in internmedicin, kirurgi och spännande samarbeten med andra specialiteter förstår man att ha ”tråkigt” ingår inte i vår ordlista. Vi har patientsamtalen, vi undersöker huden genom att titta och känna, vi kollar blodprover, opererar, åtgärdar. Det ger en enorm bredd, är kliniskt utmanande, men fantastiskt roligt och utvecklande! Primärvården är en av våra viktigaste partners. Parallellt med den medicinska utvecklingen har kunskapsnivån bland allmänheten om till exempel hudcancer ökat. Att patienter i högre grad söker vård för att kolla upp hudförändringar är bra. Ju fler fall både läkare och specialist får titta på, desto mer lär vi oss. Beröm patienter som söker vård vid ofarliga förändringar. Då återvänder de när något farligt dyker upp. Chansen att kunna bota är då större. Vi vinner tillit och kunskap om icke farliga hudförändringar – och patienterna bidrar till ökad kunskap. Vi blir alla vinnare. ADA GIRNITA, MD, PhD, över­ läkare i dermatologi Ordf. SSDV

Foto: Ulrica Segersten

Teledermatoskopi minskar väntetider Inne i de skinande nya lokalerna på Nya Karolinska sitter överläkaren i dermatologi, Jan Lapins, framför två stora skärmar och arbetar hårt för att göra sig själv överflödig. Text Sofia Hillborg Foto T. Busch-Christensen

Jan Lapins, överläkare i dermatologi, är en av de specialister som samarbetar med specialister i allmänmedicin på 50 vårdcentraler i det nya arbetssättet med teledermatoskopi.

Specialistförening sedan 1901 SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI är en sammanslutning läkare verksamma inom specialiteten samt andra för specialiteten intresserade läkare och forskare. SSDV, som grundades 1901, har som uppgift att främja den svenska dermatovenereologins utveckling genom att anordna vetenskapliga möten och på andra sätt verka i specialitetens intresse. Utbildningsfrågor spelar en central roll och stor vikt läggs vid att anordna möten och utbildningstillfällen för blivande specialister inom disciplinen. Se www.ssdv.se


M

ålet är att en av derma­

tologernas vanligaste arbetsuppgifter – att bedöma hudföränd­ ringar – allt oftare ska utföras i samarbete med allmänläkare på vårdcentralerna. – Eftersom de flesta patienter först söker för misstänkta hudförändringar hos primär­ vården och de flesta födelsemärken också opereras bort där, vore det logiskt att flytta ut mer av kompetensen för bedömningarna till vårdcentralerna, säger Jan Lapins. Just nu pågår ett projekt där dermatologer på Karolinska, Södersjukhuset och Dande­ ryds sjukhus samarbetar med 50 vårdcen­ traler i Stockholms län. En smidig app och ett dermatoskop som sätts fast på en vanlig smartphone gör det möjligt för allmänlä­ kare att fotografera misstänkta hudföränd­ ringar, skicka bilderna direkt till specialist och få svar inom två dygn. Säkerheten är hög. Alla läkare loggar in med tvåfaktorsautentisering och engångs­ lösenord, och alla bilder bedöms av minst två specialister. – Det dyker upp ett mejl med bilder hos mig, jag gör en bedömning och skickar vidare för en andra bedömning. När vi är ense skickar vi över ett diagnosförslag eller förslag till åtgärd. Om en av oss är osäker, går vi alltid på det värsta scenariot. Det nya systemet innebär att specialister­ na hinner bedöma betydligt fler patienter. – Om jag ska träffa en patient själv behö­ ver jag ungefär 30 minuter per patient. När jag gör bedömningar på datorn behöver jag bara 3–4 minuter per fall, säger Jan Lapins. Dermatoskopet visar hudförändringarna i kraftig förstoring. En gel läggs på och med hjälp av polariserande ljus som eliminerar reflexer kan man se en liten bit ner genom

hudens yta, ungefär en halv millimeter. Dermatoskopet fungerar som en slags cy­ klop och kan avslöja kaotiska strukturer som inte är synliga för blotta ögat. Eftersom hudcancer är en aggressiv can­ cerform är det viktigt att patienter söker hjälp i tid. – I Stockholm har vi en vårdgaranti på en månad, men på många andra ställen kan man få vänta ganska länge innan man får träffa en specialist. Att vänta i tre månader kan vara skadligt. Ett ännu större problem är att patienten kanske redan har dröjt sex månader innan han eller hon söker vård. När sjukvården arbetar på traditionellt sätt

med remisser som skickas hit och dit, tar det minst en månad innan ett misstänkt mela­ nom är bortopererat. Projektet har visat att det är möjligt att korta vårdtiden drastiskt.

”Alla melanomen var bortopererade inom en vecka, de flesta inom tre till fyra dagar.” – S:t Eriks vårdcentral är en av de vård­ centraler i Stockholm som ingår i projektet. Av de senaste hundra fallen som de skickade till oss, hittade vi åtta melanom. Alla mela­ nomen var bortopererade inom en vecka, de flesta inom tre till fyra dagar. Det är excep­ tionellt bra, det går inte att göra snabbare. Också för de patienter vars hudförändringar visar sig vara godartade har metoden stora fördelar. De flesta kan avskrivas med ett lugnande besked inom en vecka. För allmänläkaren på vårdcentralen innebär den nya metoden en ny möjlighet att utveckla sin skicklighet.

Teledermatoskopi i korthet 1. A  llmänläkare på vårdcentraler, som har utbildats i dermatoskopi, fotograferar misstänkta hudförändringar med en vanlig smartphone kopplad till ett dermatoskop. 2. Med hjälp av dermatoskopet kan läkarna se en liten bit ner genom hudens yta och upptäcka strukturer som är osynliga för blotta ögat. 3. B  ilderna laddas upp till en databas via en mobilapp och ett mail går

Bilder tagna med dermatoskop. Med hjälp av polariserande ljus kan man se en liten bit ner genom hudens yta.

– Erfarna allmänläkare kan bli lokala re­ surser för hudcancer. I Australien, som har väldigt många fall av hudcancer, tar GP:s hand om lejonparten av all hudcancer. Bland dermatologer brukar man tala om number needed to excise. Det vill säga hur många prickar man behöver ta bort för att hitta ett melanom. För en icke-specialist bru­ kar det handla om cirka 30 per melanom, eftersom många prickar tas bort för säkerhets skull, medan en tränad specialist kommer ner till fyra. 2005 gjordes 26 000 ingrepp enbart i Stockholm, till en kostnad av 60 miljoner kronor. Om fler patienter slipper opereras i onödan innebär det alltså en rejäl besparing. Det nya arbetssättet kan komma att infö­ ras på bred front i hela landet. Men teleder­ matoskopi är inte det enda som håller på att förändra behandlingen av hudcancer. – De senaste åren har det skett flera stora genombrott. Nu har vi både målinriktad te­ rapi och immunstimulerande behandling från att inte ha haft någon effektiv behandling alls. Snart tror Jan Lapins att dermatologerna kan få ytterligare ett värdefullt verktyg, system med artificiell intelligens som lär sig känna igen maligna hudförändringar. – De mest erfarna specialisterna kan fortfarande slå AI-system, men det blir allt svårare.  ❏

iväg till hudspecialister, som loggar in med tvåfaktorsautentisering och engångslösenord. 4. Varje patients bilder granskas av minst två olika dermatologer som enas om ett utlåtande. 5. A  llmänläkaren får svaret snabbt, senast inom två dagar. Det innebär att patienten snabbt kan få information om svaret och eventuell fortsatt vård. 6. Patienter med godartade förändringar avskrivs med lugnande besked, patienter med misstänkt malignt melanom kan snabbt få dem bortopererade på vårdcentralen, i allmänhet inom två veckor.

13


014 14

I HUSET FULLMÄKTIGEMÖTET

Livliga diskussioner under SLS Från och med 1 juli i år har Svenska Läkaresällskapet ny ordförande och vice ordförande.

L

ivliga diskussioner prägla­

de Läkaresällskapets full­ mäktigemöte som hölls den 15 maj. Britt Skogseid , pro­ fessor i endokrin tumörbiologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, valdes till ordförande efter Stefan Lindgren. Till ny vice ordför­ ande valdes Tobias Alfvén, specialist­ läkare i barn- och ungdomsmedicin vid Sachsska barn- och ungdoms­

sjukhuset, Södersjukhuset i Stock­ holm samt docent i global hälsa vid Institutionen för Folkhälsoveten­ skap, Karolinska Institutet. – Jag är hedrad över förtroendet och ser fram emot arbetet, säger Britt Skogseid. – Vi har just släppt ett idéprogram med förslag för förbättrad hälsa och sjukvård, som vi arbetat intensivt med i ett par år. Där finns många spän­ nande frågor att arbeta vidare med.

Foto: Samuel Unéus

Text och Foto Agneta Davidsson Ohlson

Tobias Alfvén är engagerad i SLS sedan

BRITT SKOGSEID Ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet och professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet.

Från SLS fullmäktigemöte i maj i år.

flera år som ordförande i Kommittén för global hälsa. – För mig gör arbetet i Läkaresäll­ skapet att jag får möjlighet att arbeta med och påverka i frågor jag brinner för, säger Tobias Alfvén. Vi läkare måste, tillsammans med andra pro­ fessioner inom vården, vara med och leda och påverka hälso- och sjukvår­ den, både i Sverige och i världen. Mest diskussion under fullmäktige

skapade som väntat frågan om en ny inriktning av medlemskapet i SLS. Nämnden har under året arbetat för att stärka kopplingen mellan moder­ föreningen Svenska Läkaresällskapet och de vetenskapliga sektionerna. Förslaget som presenterades var att sektionerna blir de huvudsakliga medlemmarna i SLS och ansluts med samtliga sina medlemmar. Efter en livlig diskussion besluta­ des att en arbetsgrupp tillsätts med representanter från sektionerna, nämnden och kansliet, som ska presentera ett förslag till lösning på medlemsfrågan för sektionerna un­ der hösten. Beslut kommer att fattas vid nästa års fullmäktige. – Vi vet att frågan har skapat dis­ kussion under året och att sektioner­ na har olika åsikter, men vi vet också att det är tillsammans vi är starka och fortsätter därför att prioritera detta, säger Britt Skogseid.  ❏

Var med och tävla om Regnells pris

130 000 kronor för opublicerad artikel

Årets vinnande bidrag av Regnells pris handlar om minskad kirurgisk stress som en enkel väg till ökad överlevnad, ”Effects of early beta-blockade on morbidity and mortality outcomes after elective colon cancer surgery”. Författarna Rebecka Ahl, Peter Matthiessen, Xin Fang, Yang Cao, Göran Wallin, Gabriel Sjölin, Olle Ljungqvist och Shahin Mohseni forskar

vid Karolinska Institutet och universitetssjukhuset samt Örebro universitet och universitetssjukhus. Priset delas ut vid SLS årshögtid 13/11. Tävlingsbidragen skickas anonymt till SLS. Årets jury har varit: Forskningsdelegationens ordförande Mats Ulfendahl och ledamot Ola Winqvist samt Stefan Lindgren, SLS tidigare ordförande. Mer på www.sls.se


SLS i debatten

Idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård!

fullmäktigemöte Foto: Tove Smeds

NYA HEDERSLEDAMÖTER PRESENTERADES OCH UTSÅGS VID FULLMÄKTIGEMÖTET 2018:

TOBIAS ALFVÉN Nyvald vice ord­ förande i Svenska Läkaresällskapet och specialist­ läkare i barn- och ungdomsmedicin vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Ingemar Engström, professor och barn- och ungdomspsykiater, Örebro universitetssjukhus, för sitt viktiga arbete för den medicinska etiken. Margareta Troein, professor och allmänläkare i Malmö, för viktiga bidrag för Läkaresällskapet i olika sammanhang. Tomas Söderberg, ordförande i Torsten Söderbergs Stiftelse, för stiftelsens viktiga insatser genom åren för medicinsk forskning, särskilt den kliniska forskningen. Hedersledamöter mottar utmärkelsen vid Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 13 november.

 

”För mig gör arbetet i Svenska Läkaresällskapet att jag får möjlighet att arbeta med och påverka i frågor som jag brinner för.”

Det finns mycket att vara stolt över när det gäller svensk hälso- och sjukvård i Sverige, och vad den åstadkommer i form av behandlingar och medicinska resultat. Samtidigt är sjukvården i uppenbar kris. I rapporter och media kan vi läsa om bemanningsproblem, stängda vårdplatser och vårdköer där patienter till och med dör i väntan på planerad behandling. Men även brister i kontinuitet, samordning, kvalitet och säkerhet är vanligt förekommande. Arbetsmiljöproblemen är stora. Och fortfarande, år 2018, har vi oacceptabla socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. SLS anser att orsakerna är direkt relaterade till hur sjukvården styrs och är starkt kritisk till de senaste decenniernas utveckling mot ekonomism, detaljstyrning och byråkratisering. Svenska Läkaresällskapet har lanserat ett idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård. Här lyfter vi områden som SLS på olika sätt anser är avgörande för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård – från den nära vården, via de viktiga forsknings- och utvecklingsfrågorna till en global utblick. På kampanjsajten sls.se/lakarhjalp möter du några av våra talespersoner för de olika fokusfrågorna, och kan ta del av våra viktigaste argument och ståndpunkter.

”Kunskapslösning” för mer forskning i primärvården Omfattande ekonomiska satsningar på primärvården behövs för att klara av nyrekrytering och fortbildning, skrev 727 primärvårdsläkare i ett upprop på DN debatt den 28 september. Kravet är bland annat att 10–20 procent av arbetstiden läggs på fortbildning eller forskning. Läkaresällskapet instämmer i att det krävs åtgärder för att göra allmänmedicin till ett attraktivt karriär­val och lyfter i idéprogrammet vikten av en vård nära befolkningen med allmänmedicinen som bas. Forskning i primärvården fördjupas i ”Kunskapslösningen”, ett åtgärdsprogram utarbetat tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien.

Tobias Alfvén, ny vice ordförande i SLS

Gemensamma professionsfrågor

Fortbildning, läkarutbildningen och en stärkt primärvård Ledningen för Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund träffas regelbundet för att diskutera gemensamma professionsfrågor. Under höstens möte på SLS träffade SLS ordförande Britt Skogseid och vice ordförande Tobias Alfvén förbundets ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordförande Karin Båtelsson och andre vice ordförande Ove

Andersson. På agendan fanns bland annat primärvården, ny läkarutbildning (BT) och läkares fortbildning. Bägge föreningarna är rörande överens om att läkares möjligheter till fortbildning måste stärkas. En annan viktig fråga som berör hela läkar­ kåren är en stärkt primärvård med allmänmedicinen som bas.

15


I HUSET BRUKARMEDVERKAN

Seminarium på SLS om brukarmedverkan. I en av panelerna medverkade Peter Allebeck, Eva Henriksson, Johan D Söderholm och Jan-Ingvar Jönsson.

SLS-seminarium om brukarmedverkan

Större perspektiv i forskningen

16

V

ad innebär en lyckad medicinsk behandling av multipel skleros? Är det att minimera antalet skov och förhindra en perma­ nent funktionsnedsättning? Eller är det att kunna leva ett så normalt liv som möjligt med bara få och lindriga biverkningar mellan skoven? Här gör kliniker och forskare å ena sidan och patienter å andra sidan olika bedöm­ ningar. Exemplet är hämtat från SLS se­ minarium om brukarmedverkan som ägde rum under våren 2018. Det visar på att patienternas kunskaper, behov och erfarenheter kan vara till nytta för forskningen inom medicin – och då speciellt inom den kliniska behand­ lingsforskningen. De tillför en annan bild som i det här fallet hade stort in­ flytande på studiens utfallsmått. Men även grundforskningen kan tjä­

na på att involvera representanter från patienter och allmänhet. Även om den medicinska forskningen ligger i topp när det gäller allmänhetens förtroen­ de, så hänger forskningens legitimitet på att allmänheten kan ta del av och förstå forskningens mål och resultat.

Och lekmän kan hjälpa till med att göra forskningen begriplig. Under seminariet gavs flera exem­ pel på brukarmedverkan i alla stadier i forskningsprocessen. När Krefte­ föreningen i Norge delar ut forsk­ ningsmedel för cancerforskningen är brukare med och bedömer patient­ nyttan. I Storbritannien har brukare och kliniker i partnerskap tagit fram 10 prioriterade forskningsprojekt om demens för att möta patienternas be­ hov och stötta vårdpersonalen. Seminariet visade att brukare kan vara med i alla stadier i forskningspro­ cessen och ha synpunkter på allt från forskningsdesign, information och ut­ fallsmått till utvärdering och litteratur­ studier. De kan även leda fokusgrupper. Men det är inte självklart. När Ve­ tenskapsrådet delar ut pengar råder för det mesta ”forskningens primat”. Och när det kommer till experimentell grundforskning finns en tveksamhet till brukarmedverkan bland vissa fors­ kare och kliniker. En vanlig åsikt är att ”ju fler parametrar som forskaren ska beakta, desto större risk finns det för att vetenskapligheten blir lidande”. Men oavsett detta så är brukar­ medverkan – eller medverkan för

Foto: Håkan Sunesson

Text Lars Bergström Foto Agneta Davidsson Ohlson

patienter och allmänhet – här för att stanna. I den senaste forskningspro­ positionen läggs allt större vikt vid partnerskap. Och från EU kommer allt tydligare signaler på att allmän­ heten ska få tillgång till forskningen. Så framöver är det inte bara forsk­ ningsmedel från stiftelser och fonder PATIENT­­-­ som kommer att ha brukarmedver­ FÖRETRÄDARE kan som ett krav. Även för statliga – Vi som är paforskningsmedel kommer större tienter lever med krav på brukarmedverkan att ställas. sjukdomen dygDetta är naturligtvis Svenska Läkare­ net runt, vet vad sällskapet mycket medvetna om och som är viktigt för man har jobbat med frågan i flera år. oss, säger Eva Henriksson från Neuro­förbundet och patientrepresentant i studien Combat MS.

Foto: Samuel Unéus

Vare sig vi vill det eller inte, är brukarmedverkan inom den medicinska forskningen här. Det räcker med att snegla på England där forskningsfinansiärer kräver brukarmedverkan i allt högre grad.

MATS ULFENDAHL Dagen arrangerades av SLS forsknings­ delegation under ledning av ord­förande Mats Ulfendahl.

National Institute for Health Re­

search, NIHR, är en del av den brit­ tiska sjukvården, NHS, och är en paraplyorganisation som ska förbätt­ ra sjukvården genom partnerskap. NIHR har gradvis förändrat makt­ fördelningen och attityderna inom den medicinska forskningen i Stor­ britannien. Patienter och allmänhet har fått betydligt större inflytande. – Patienter och allmänhet kan med sina erfarenheter tillföra en större bild till forskningen. Forskare har sitt snä­ va perspektiv. Och de känner inte till vad de inte vet. Ofta förbättras både relevansen och kvaliteten på forsk­ ningen om allmänheten får inflytan­ de över den, säger Gary Hickey. Ett annat skäl till att patienter och all­ mänhet ska involveras i forskningen, är att den är skattefinansierad. Ytterst handlar det om forskningens ansvar inför allmänheten, menar Hickey. ❏


Tips

UNGA LÄKARE

Guide till global hälsa . www.sls.se

SLS KANDIDAT- OCH UNDERLÄKARFÖRENING

GLOBAL HÄLSA – EN PRAKTISK GUIDE

Panelister och delar av arrangörsgruppen för Global Health Night, som avslutade konferensen.

Stort intresse för global hälsa Text Anna-Theresia Ekman & Alice Claeson Foto Caroline Olsson

18

Global hälsa är ett ämne som väcker intresse – inte minst bland studenter. På The Swedish Global Health Research Confe­ rence 2018 närvarade över 150 studenter från grundutbildningarna som deltagare och volontärer.

D

et studentarrangerade

eventet Global Health Night som följde på konferensen lockade nästan 500 deltagare, och flera olika studentdrivna fören­ ingar närvarade och presenterade det arbete de bedriver inom global hälsa. Global hälsa är ett multidisciplinärt fält som strävar efter att förbättra hälsa och uppnå jämlik hälsa för alla, världen över. Det är inte svårt att förstå varför global hälsa väcker stort engagemang – hälsoskillnaderna både inom och mellan länder är stora, och ökar på

Är du intresserad av att arbeta med global hälsa, men osäker på hur du ska gå tillväga? ”Global hälsa – en praktisk guide” beskriver hur vi alla kan bidra till ett bättre hälsoläge världen över. Den ger praktiska tips vid utbyten utomlands, samt vid ideellt engagemang här hemma. Dess­ utom guidar den dig till studentorganisationernas olika projekt inom global hälsa, likväl som hur du som färdigutbildad kan arbeta i fält. Guiden har tagits fram av studenter och unga läkare som vill konkretisera vägar som leder till global hälsa. Se www.sls.se

många platser. Medan vissa patien­ ter får ta del av kostsamma och hög­ teknologiska behandlingar, så avlider andra i sjukdomar som varit möjliga att förebygga och bota i många de­ cennier. Ambitionen att nå en jämlik hälsa innebär att våga se kritiskt på dessa orättvisor, och att förespråka att de som har störst behov prioriteras först. Svenska Läkaresällskapet har orga­

niserat flera möten om global hälsa. 2013 organiserades Global Health Beyond 2015, där bland andra Hans Rosling medverkade. 2016 organiserades Swedish Global Health Education Conference i Umeå. Mötet i Stockholm var dock första gången fokus låg på forskning inom global hälsa. Det stora intresset bland studen­

ter för global hälsa är positivt – en bredare förståelse för hälsa, som går bortom sjukhuset eller primärvår­ den, lägger grunden för en djupare insikt om vad som skapar ett hälso­ samt samhälle. Under hösten fortsätter SLS Kan­ didat- och underläkarföreningen att satsa på global hälsa med till ex­ empel Global Health Week. En na­ tionell satsning med föreläsningar och workshops under sammanlagt en veckas tid, med syfte att belysa ämnet och visa på vägar till engage­ mang inom global hälsa.  ❏

Berzelius symposium 100 International Conference on

Multidisciplinary Approach to Diffuse

Parenchymal Lung Disease and Lung Transplant

23-25 May 2019 in Stockholm, Sweden Head of the scientific committee: Cristian Ortiz-Villalón, MD, PhD

Registration & more information www.sls.se Arranged by the Swedish Society of Medicine in coop. with the Swedish Society of Pathology, the Swedish Society of Radiology and the Swedish Respiratory Society Berzelius Symposium 100 International Conference on

Multidisciplinary Approach


Det var huvudfrågan när Kandidat- och underläkarföreningen tillsammans med läkarprogrammet på Karolinska Institutet den 4 september anordnade en välbesökt paneldebatt. Inbjudna var politikerna Marie Ljungberg Schött (M) och Dag Larsson (S), Jan Öhrming, professor emeritus i samhällsvetenskap, Birger Forsberg från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Märit Halmin från SLS nämnd och Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska Sjukhusets läkarförening. KUF tog initiativet till paneldebatten som hölls i anslutning till T11-kursen ”Hälsa i samhälle och miljö”, och ett viktigt syfte var att bemöta studenters och yngre läkares intresse för sjukvårdsfrågor. Drygt hundra engagerade studenter och underläkare deltog, och visade att det definitivt finns intresse och glöd. Frågorna som haglade över panelen berörde allt från läget på Stockholms akutmottagningar och sjuksköterskebristen, till vem som faktiskt har ansvaret för konsekvenserna av politiska beslut inom sjukvården. I slutet av kvällen gav panelen sina bästa råd – prata med en politiker, engagera dig fackligt och forska var några av råden. Märit Halmin uppmanade åhörarna: ”Nu när ni kommer ut […] vill jag uppmana er att ni bibehåller era yrkesetiska ideal, och reagera och protestera när ni inte kan uppfylla dem”. KUF och kursledningen har redan börjat skissa på nästa eventdebatt. Diskussion är viktigt, även när det inte är valtider.

Utbildning i förändring För 8 år sen började Utbildningsdepartementet se över läkarutbildningen. En utredning startade med syfte att se hur vår svenska utbildning kunde anpassas efter EU:s regelverk. År 2013 presenterades förslaget om en 6-årig utbildning och slopad AT-tjänstgöring. Förslaget låg därefter vilande till 2015 när regeringen beslutade att skicka ut det på remiss. 2016 påbörjades en ny utredning, vilken föreslog införandet av en bastjänstgöring som introduktion till läkares specialisering. I juni i år beslutade regeringen att överlämna en proposition om införandet av bastjänstgöring till riksdagen. Ett förslag rörande grundutbildningen är nu ute på remiss fram till den 4/10. Dessa omfattande förändringar i en läkares väg till examen och specialisering närmar sig med stormsteg. Läkarutbildningen kommer alltså i framtiden med stor sannolikhet att vara 6-årig och generera läkarlegitimation. Bastjänstgöringen som ersätter nuvarande AT kommer vara kortare, cirka 1 år, och innehålla färre obligatoriska placeringar. Tidsplanen har sedan de första förslagen varit att den nya läkarutbildningen ska vara på plats för läkarstudenter som börjar studera hösten 2020. Huruvida tidsplanen faktiskt kan hålla får vara osagt. Fram till dess kommer studenter efter examen behöva göra AT för att få sin legitimation, på gott och ont. Gott då det på många platser i landet ses som en bra förberedelse inför kommande yrkesliv. Ont då det på många orter krävs allt längre tid på osäkra vikariat för att få en av de åtråvärda AT-platserna. Kommer förändringarna vara till godo för framtida läkare? Tyck gärna till på våra sociala medier. Tove Freiburghaus, Styrelseledamot, Svenska Läkaresällskapets kandidatoch underläkarförening

Foto: privat

Hur kan yngre läkare påverka politiska beslut inom hälso- och sjukvården?

Paneldebatt om ”Hälsa i samhälle och miljö”.

Introduktionsstipendier

Sök bidrag ur Hennerlöfska fonden

Höjs nu till 3 000 kronor per vecka!

För studenter från KI, Lund och Uppsala

SLS introduktionsstipendier till medicinsk forskning för läkarstudenter har nu höjts till 3 000 kronor per vecka. Ansökan 15 januari t o m 15 mars. SLS arbetar för att öka andelen läkare bland de forskarstuderande samt för att fler läkare ska få egen erfarenhet av medicinsk forskning. Mer info på www.sls.se

Kerstin Hulter Åsberg, Inspektor för understödsfonderna, vill gärna påminna dig som är medicinstudent vid KI och universiteten i Uppsala och Lund om Hennerlöfska stipendiefonden, som Läkaresällskapet förvaltar. Ansökan ska vara inne senast 15 januari 2019.

19


MÖTE FRAMTIDENS SPECIALISTLÄKARE

Programmet under FSL-mötet på Malmö Arena 4–7 september lockade över 1 000 besökare.

Hållbart. Svettig morgonträning erbjöds för att kongressdeltagarna skulle orka i fyra dagar.

Ambassadörer för humanism Text Ulrica Segersten Foto Oskar Stackerud

H 20

alvvägs in i kongressen

på Malmö Arena möter jag Ola Björgell, presi­ dent för FSL-kongressen och vetenskaplig sekrete­ rare i SLS nämnd. – Nu börjar axlarna sjunka lite, sä­ ger Ola efter att ha kramat förbipas­ serande. Han försöker få plats för sina långa ben under bordet när vi sätter oss. Det är knappt det går. – Människor kom. Programmet lockade. Nu känns det härligt att se alla

dessa möten över specialitetsgränser. Jag kan nu njuta av engagemanget i samta­ len och det uppenbara kunskapsutbytet. Folk skrattar och gråter, säger Ola Björ­ gell lite tillbakalutad, men blir tvungen att svara när mobilen har surrat aggres­ sivt i fickan lite väl många gånger. Han ger snabbt instruktioner till en talare som strax ska ställa sig inför publik. Det är självaste kocken Peter J Skog­ ström (olympisk mästare i matlagning) som har sett till att kongressdeltagarna har fått allt från uppfriskande shots

OLA BJÖRGELL önskar att det rent generellt skulle vara lättare att skapa bra miljöer för kompetensutveckling, med kvalitetsgranskad utbildning och en reglerad fortbildning inom hälso- och sjukvården.

mellan varven, förutom skånska smak­ upplevelser till fikapauser, lunch och middag. Inget får lämnas åt slumpen när man arrangerar en kongress. Därför behövs också hela FSL-teamet med ST-läkarna i spetsen. Det är hemligheten för att lyckas skapa en kongress som lockar över ettusen ST-läkare, blivande STläkare, handledare, studierektorer, speci­ alister, verksamhetschefer och sjukvårds­ huvudmän samt utställare i fyra dagar. – Du får inte glömma att skriva att det fördjupade samarbetet med SLS är extra viktigt för tyngden och kva­ liteten i programmet. Av SLS får vi hjälp med de tunga bitarna kring vetenskap, etik, kvalitet, fortbildning och global hälsa. En röd tråd i pro­

FSL-teamet med Mark Levengood efter fyra lyckade kongressdagar. Ola Björgell: ”Man ska Inte underskatta maten och det sociala, det är kryddor också. Helheten måste ge mersmak”.

FSL-mötet, 4–7 september 2018

Arrangeras vartannat år och firade i år 10-årsjubileum Kongressen riktar sig till ST-läkare, blivande ST-läkare, handledare, studierektorer, specialister, verksamhetschefer och sjukvårdshuvudmän. Ett av kongressens viktigaste syften är att kunna erbjuda utbildning till alla Sveriges läkare, oavsett specialitet. Utöver programpunkter riktade till ST-läkare arrangeras även föredrag, temadagar och kurser ämnade för specialister, handledare, studierektorer och chefer.

grammet är etik, mångfald och jämlikhet. Etik­ seminariet leddes

”Teater slutar alltid med applåder. Hur ska vi i vården bli bättre på att applådera varandra?” Joakim Sandell, Regionråd, Region Skåne


Pär Johansson från Glada Hudik lockade fram både skratt och gråt under sitt invigningstal.

Claes Hultling talade om hur man motiverar patienter att bejaka livet vid livslång sjukdom.

och inkludering möttes konkret och göra saker. Vi behöver ge människor chans att göra det människor är bra på och skapa jobb som inte finns. Låta människor få känna att de duger, dundrade Pär Johansson.

Foto: Rickard L. Eriksson

av Mikael Sandlund, Tiit Mathiesen och Leila Tamaddon från SLS etikde­ legation, och fick många uppskattande omdömen. För som Leila Tamaddon uttryckte det: ”Hur kan man inte vara engagerad i medicinsk etik, särskilt in­ om primär­vården, då vi pratar om hur framtidens sjukvård ska organiseras?”. Andra seminarier där SLS bistod med

experter var global hälsa-seminariet med SLS viceordförande Tobias Alfvén, ett seminarium om att förstå suicid ur olika perspektiv med Bo Runeson, och ”Går det att göra en klinisk karriär och samtidigt forska på hög nivå? ” under ledning av Mats Ulfendahl. Skrattet och tårarna, som Ola Björgell pratar om, flödade kanske mest när Pär Jo­ hansson från Glada Hudik höll sitt tal vid invigningen: ”I huvudet på en normalstörd – att bli sedd, behövd och tagen i anspråk”. Applåderna ville aldrig ta slut när Pär Johansson konstaterade att idag har ICA anställt många med Downs syndrom: – Jag vill få fart på integrationen, vara

Ola Björgell gillar metaforen skapad

EMMA SPAK samordnare Nära Vård, SKL, höll i seminariet Byggare sökes! Om kompetenser för och i den framtida hälsooch sjukvården: – Vi måste se behoven först innan vi börjar prata lösningar. I vården är vi ofta väldigt lösningsfokuserade direkt.

av en tidigare general för Medicinska riksstämman, den om lägerelden som alla olika specialiteter samlas kring och där man delar sina berättelser. – Så vill jag att mötet ska vara där vi bidrar med olika vedträn till elden. Vid lägerelden brukar det snabbt skapas röda trådar, komma upp sa­ ker som är extra viktiga både nu och i framtiden. Enligt Ola Björgell handlar det om samtal hur alla, absolut alla ska vara välkomna i hälso- och sjukvården. – Vi behöver hela tiden prata om hur vi tar hand om varandra; medarbetare, patienter, kollegor. Tyvärr ser vi nu en verklighetens vardag där vissa inte vå­ gar komma till oss i vården, säger Ola Björgell och frågar: var i samhället kän­ ner du dig absolut välkommen?

SLS på plats i Malmö I ett fördjupat samarbete med FSL gav SLS föredrag och symposier kring vetenskap, etik, fortbildning och global hälsa. Detta är exempel på att SLS allt mer sprider sin verksamhet till fler delar av landet. ”Vi vill nå medlemmarna på många platser”, säger Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i SLS nämnd och ordförande i programkommittén. Under det senaste året har SLS arrangerat över femtio olika aktiviteter från norr till söder.

– Om några ska vara ambassadö­ rer för humanism, inkludering, kär­ lek och värme, så är det väl vi. Vita rocken innebär att man naturligt är ambassadör för detta. Men hur är det i verkligheten? Idag vet vi att det både bland patienter och medarbetare finns en upplevelse av diskriminering. 15–20 procent av AT-läkarna upplever sig dis­ kriminerade, ungefär samma siffra gäl­ ler ST-läkare. Så länge den siffran inte är noll, har vi en hel del att jobba med. Om man inte vill börja med det abso­ luta välkomnandet, kommer vi göra absolut fel när vi ska göra vår bedöm­ ning av patienten, vilken behandling och diagnos patienten får, och vi får en ojämlik hälso- och sjukvård. – Det är därför vi lyfter Pär Johans­ son i inledningen, han får oss att se nya perspektiv – och vi avslutar med Mark Levengood, två kärleksambassadörer. Omgivningen får gärna uppfatta oss som kärleksfulla. Alla ska kunna känna sig absolut välkomna i vår hälso- och sjukvård. ❏

”Så länge jag som doktor inte gråter mer än patienten är det okej, har jag kommit fram till.” Pia Dellson under ett välbesökt seminarium med litteraturprofessor Anders Palm

21


HALLÅ DÄR ...

Foto : Ida Knudsen

JIMMIE TREVETT

dförande för or , tt ve re T ie m m Ji är Hallå d mental hälsa ... h oc al ci so r fö et d n bu Riksför

a t s i l e k s n ö n i d r e s r Hu ? t u r e t s i n i m l a i c o s till en ny Suicidpreventionen  jälvmordsprevention. ❏ S behöver utveck las. fungerar inte idag och

­ Man bör titta över använ ❏ Tvång i psykiat rin. ett är t de n, psykiatri dandet av tvång inom höver göras om. Vi be som tem ga mmalt sys på att minska tvånget, tycker att man bör titta r relation mellan patiente det skulle ge en bättre och vårdpersonal.

22

g har vi 50 000  eningsfull vardag. Ida ❏ M hov av mer meningsf ull människor som är i be ng g. En rehabiliteringspe och utveck lande varda lle sku åll eh ja inn där man sjä lv kan få väl lsa och dessutom hä ka kis psy ras påverka de er pp gru för en ard ekonomiska standard nadsstand bidra till att höja deras ❏ Uppmärksamma lev sta läg n de r ha som älsa. De på ett positivt vis. med svår psykisk oh nniskor med mä är e rig Sve i vån sni försörjning är få hjä lp För den gruppen inneb ete. Om ma n ka n svårare psykisk ohälsa. ❏ F örebyggande arb et gh minska yg vi otr n isk ka er om insats t. Ekon i tid med psykosociala det en dubbel utsatthe et. nd stå till ka ård. psykis insatserna av sjukhusv kan också påverka det or med r. Ida g blir mä nnisk ❏ F örbätt rade att ityde vår­ sämre bemötta, både i psykisk sjukdom ofta vi llet. Det är viktig t att den och i övriga samhä som k ohälsa, det är något börjar prata om psykis r fle t all t de är nst mi Inte berör alla människor. de mår då lig t. Ju mer unga som uttrycker att rar äld för ga ån et, som patien­ M . ga h un or med erfarenhet av liv isk nn mä  ätt re vård för barn oc ❏ B et, psykisk ohälsa måste i det offentliga samtal ter och anhöriga, hörs till barn och unga med g. ida e int ar ger . fun bli t trin . De desto bättre kan psykia organisera vården sjä lva i tid. lp hjä få ste må ga un Barn och

få vård nde. Nä r ma n ska ❏ Ökat patientinflyta . Ef ter ka ver på h d oc ska man sjä lv få vara me tiv som rna lte gsa lin behand information om vilka nfly­ nti tie Pa . val t göra sit finns ska man sjä lv få tandet bör öka kra ftigt.

SLS i debatten

SLS i debatten

Kortare väg till att bli specialist

Om nivåstrukturering och centralisering

SLS välkomnar i ett pressmeddelande Regeringens lagrådsremiss om moderniserad läkarutbildning som även är internationellt harmoniserad. I det nya förslaget föreslås att allmäntjänstgöringen (AT) tas bort och att en bastjänstgöring (BT) inrättas som en fristående första del i specialiseringstjänstgöringen.

Svenskt Kirurgiskt Råd (SKR), ett nätverk bestående av samtliga opererande professionsföreningar, har tillsammans med Svensk förening för anestesi och intensivvård inom SLS gått ut med ett gemensamt uttalande i debatten avseende nivåstrukturering/centralisering. www.sls.se/om-oss/aktuellt/publicerat/2018/uttalande-nivastrukturering/


DIKAT N I Y

*Maximal tolererbar dos statin + ezetimib

ION

N

*

Till patienter med mycket hög kardiovaskulär risk

• Repatha® sänker LDL-kolesterolet med upp till 75%**

S TA S TE

G

TA

TA NÄSTA STEG

• Repatha® minskar den kardiovaskulära risken hos patienter med etablerad aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom. Repatha® subventioneras som tilläggsbehandling för patienter i sekundärprevention efter hjärtinfarkt som har ett kvarstående LDL-kolesterol ≥4 mmol/L trots maximal tolererbar behandling med statin och ezetimib. Repatha® subventioneras också som tilläggsbehandling för patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Se www.fass.se

Indikation - Etablerad aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom: Repatha® är avsett för behandling av vuxna med etablerad aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, stroke eller perifer artärsjukdom) för att sänka kardiovaskulär risk genom att sänka nivåerna av LDL-C, som tillägg till korrigering av andra riskfaktorer: i kombination med den högsta tolererade dosen av en statin med eller utan andra blodfettssänkande behandlingar eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar när en statin inte tolereras eller är kontraindicerad.

Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha® är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och ickefamiljär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kostomläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller,

Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha® är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen maj 2018, se www.fass.se

ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behandlingar när en statin inte tolereras eller är kontraindicerad.

**Patienter med hyperkolesterolemi som fick Repatha® 140 mg varannan vecka, i tillägg till atorvastatin 80 mg

Box 706, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

SWE-P-145-0518-064910

Repatha® (evolocumab) Rx, (F), ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk.


LÄKEKONST I FOKUS MEDLEMSINFORMATION

Prisutdelning vid Årshögtiden

SOMMARFORSKNING FÖR LÄKARSTUDENTER

SLS vetenskapliga priser går i år bland annat till • Lars Wallentin: Jubileumspriset 150 000 kr för ”Världsledande utvecklingen av nya orala koagulationshämmare som reducerar risken för stroke vid för­ maksflimmer utan att öka blödningsrisken”. • Lars Tjernberg: Bengt Winblads pris 50 000 kr för ”banbrytande fynd vid Alzheimers sjukdom, viktiga för förståelsen av sjukdomsmekanismer och utveckling av nya läkemedel”. • A nna Sarkadi: Hippokratespriset 10 000 kr för ”ett föredöme i hur professionsetik uttrycks från det enskilda patientmötet till övergripande samhällsåtgärder”. • Miia Kivipelto och Martin Ingelsson: Inga Sandeborgs pris 125 000 kr för ”banbrytande studier av hur förändrade levnadsvanor kan påverka risken att utveckla Alzheimers sjukdom” samt ”kombinationen kliniska och prekliniska studier för en ökad förståelse av Alzheimers sjukdom”. • Bo Norrving: Ingvarpriset 30 000 kr för ”epokgörande studie som visade att lågdos aspirin förebygger stroke, en behandling som är standard än idag”. • Elna-Marie Larsson: Tage Sjögrens pris 75 000 kr för att ”på ett unikt sätt ha kombinerat forskning på neuroradiologiska frågeställningar med användande av alla moderna imaging-metoder”, samt • Anna J. Henningsson: Translationella priset, 100 000 kr, för ansökan ”Immun­ respons vid borreliainfektion – betydelse för patogenes och sjukdomsförlopp”.

För att uppmuntra läkarstudenter att börja forska ska­ pade Läkaresällskapet i år stipendier för forskning un­ der sommaren. Ett av de 21 stipendier som delades ut gjorde det möjligt för läkarstudenten Anton Ondracek att forska på Universitetssjukhuset i Örebro. Stipendiet innebar att Anton Ondracek under sex veckor i somras kunde delta i doktoranden Kristine Midtbös och forskarassistenten Daniel Eklunds forskningsprojekt om sepsis.

Ur ett reportage av Mattias Frödén, Örebro universitet

Mer info om Årshögtiden den 13 november hittar du på: www.sls.se

KONST & LÄKEKONST ❱ ❱ 20 november kl 18–19.30

Doktorn som entertainer Konst&läkekonst-gruppen firar program nummer 200 alltsedan starten 1984 med ett jubelprogram och en kavalkad av underhållande inslag. Om Axel Munthe kommer att berättas och man kommer att få höra honom sjunga Schubert. Vi tillverkar humor på scenen med improvisation och stå-upp för läkande ändamål. Vi återupplivar klassiska skrattretande journalgrodor, ofrivilligt skapade av stressade diktafontrötta kollegor, och vi lyssnar till enastående jazzmusicerande av medicinare, desslikes professionella artister. Vi kastar oss handlöst ut i musikaliskt obanad terräng med gissningslekar och detta med publikens hjälp. Medverkande: Medicinarna Kerstin Hulter Åsberg, Marika Willstedt, Jessica Pilnäs och Linus Börjesson, skådespelare Lennart R Svensson och som moderator Stephan Rössner. Modern sjukvård bygger på vetenskap och beprövad erfaren­ het. Sveriges långa tradition att integrera kliniskt arbete och forskning har bidragit till en stark position i internationella vetenskapssammanhang. Trots att många läkarstudenter och yngre läkare gärna ägnar en del av sin arbetstid åt forskning, disputerar allt färre svenska läkare. SLS Forskningsdelega­ tion inrättade därför i våras sommarstipendierna för att tidigt skapa intresse för forskning. Läs mer på www.sls.se och www.oru.se/nyheter/anton-fick-stipendium-for-att-forska/

❱ ❱ 19 februari 2019 kl 18.00

Sherlock Holmes Foto: Colourbox

24

Anton Ondracek har hjälpt Kristine Midtbö med att analysera variationer av inflammatoriska signaler i en sepsismodell. Arbetet sker i labben på Campus USÖ. Han fick lära sig hur alla apparater fungerar samtidigt som han fick vara med i alla steg i labbprocessen. Som student brukar man få turas om med andra studenter i labbet, men det här stipendiet innebär att studenterna kan vara delaktiga i hela processen från början till slut. – Ja, man får verkligen möjlighet att lära sig saker och jobbar i ett riktigt labb, säger Anton Ondracek. Det är lite skillnad mot att vara i ett övningslabb där man labbar i grupp och till stor del får tillbringa tiden med att vänta på de andra studenterna. Även om jag inte skulle satsa på en forskarkarriär när jag är färdig läkare, är jag säker på att jag som läkare kommer att ha nytta av att ha jobbat i ett labb.

– detektiven som diagnostiker Medverkande: Mattias Boström, Sherlock Holmes-expert, Kerstin Hulter Åsberg samt violinist.


KRY bygger framtidens vårdorganisation

ANNONS

Med över 500 000 patient­möten sedan lanseringen i mars 2015 är KRY den största digitala vårdgivaren i Sverige. Bolagets ambitioner är höga, energin likaså. Genom KRY är det möjligt att snabbt få träffa läkare eller psykolog genom en app och vi­ deosamtal i mobilen. KRY grundades med målet att ge patienter snabb och enkel tillgång till högkvalitativ vård, oavsett var man bor eller vem man är. Sedan dess har KRY kommit att bli den största digi­ tala vårdgivaren i Europa. KRY står idag för cirka 2% av alla läkarbesök inom primärvården. – KRY grundades utifrån ett patientperspektiv. Det var därför vi valde att ha öppet 06–24 årets alla dagar och inrätta en särskild patientsupport. Vi har också kun­ nat bygga en helt ny vårdorgani­ sation utan det bagage som finns i den etablerade primärvården, säger Joakim Röstlund, specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare på KRY. – Vår ambition är att erbjuda den bästa vården för så många patienter som möjligt. För att lyckas med det är det avgörande att även erbjuda den bästa ar­ betsmiljön för våra kliniker. Att arbeta på KRY skiljer sig mycket ifrån att arbeta i fy­ sisk vård i allmänhet och offent­ lig vård i synnerhet. – Alla som börjar hos oss genomgår en gedigen rekryte­ rings- och inlärningsprocess. Vi kvalitetssäkrar med ett bak­ joursteam med specialister som

Delar av KRY:s kvalitetsteam, från vänster: Joakim Röstlund, MAL och specialist i allmänmedicin, Annette Alaeus, specialist i infektionsmedicin, Maria Christoffersson, patientsäkerhets­ ansvarig, och Nasim Farrokhnia, forsknings- och utbildningschef.

alltid finns tillgängligt för att stödja våra läkare och ge möjlig­ het att konsultera kollegor. Våra läkare följs upp för att säkerställa att medicinska riktlinjer följs, förklarar Joakim. Men är det inte ensamt om man inte arbetar med kollegor? – Vi är över 400 kliniskt verk­ samma. Som kliniker kan man prata digitalt med sina kollegor och få råd och stöd i realtid. Ut­ över det ordnar vi webinarier och fysiska sammankomster. Annars är man självklart välkommen att arbeta från vårt huvudkontor i Stockholm om man vill. Digital vård anses av många som kontroversiell. Vad tycker du om det? – Vi utmanar definitivt hur primärvård bedrivs, men mycket av kritiken handlar också om okunskap kring hur vi arbetar. Här har vi som vårdaktör ett stort ansvar att endast genom­ föra bedömningar som låter sig göras digitalt. Utvecklingen går hela tiden framåt och eftersom vi arbetar digitalt har vi också

en unik möjlighet att bygga in olika vägar för kvalitetsuppfölj­ ning i våra system. Nasim Farrokhnia är forsknings- och utbildningschef på KRY. – Alla som arbetar på KRY ska känna att de får möjlighet att bli en bättre kliniker. Det handlar dels om personlig åter­ koppling, dels om kompetens och professionell utveckling. Genom utvecklingsprogram­ met KRY Academy erbjuds webbinarier, föreläsningar och workshops samt även möjlighet till forskningssamarbeten kring digital vård. – Varje dag genereras enorma mängder data kopplade till våra patientmöten, vilket skapar unika möjligheter till utvärde­ ring och forskning. Samtidigt ger variationen i ålder, symptom, sökorsaker och diagnoser hos våra patienter möjlighet till kliniskt lä­ rande, säger Nasim Farrokhnia. Du har bland annat arbetat som verksamhetschef för aku-

ten på Södersjukhuset. Varför började du jobba på KRY? – Vården står inför stora ut­ maningar och dagens snabba teknikutveckling kan ge många nya lösningar. Det KRY gör är inspirerande. Jag känner mig också trygg för att jag i realtid kan konsultera kollegor av olika specialiteter utöver en bakjour.

KRY är en vårdgivare som sedan 2015 möjliggör för patienter att träffa läkare och psykologer via videosamtal i mobilen. KRY finns i Sverige, Norge och Spanien. Genomförda patientmöten: 500 000+ Patienternas nöjdhet i vårdmötet med KRY:s läkare: 4,7 av 5 Antal kliniker: 400+ www.kry.se


LÄKEKONST I FOKUS PRISTAGARE OCH SEMINARIUM

Professor Markus Heilig, chef för Centrum för social och affektiv neuro­ vetenskap, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, är årets mottagare av Söderbergska priset i medicin.

26

Foto: Lasse Skog

Söderbergska priset i medicin till spännande beroendeforskning

Text Agneta Davidsson Ohlson

P

rofessor Markus Heilig

får priset för sin forsk­ ning om beroendemedi­ cin som har och har haft stor betydelse för såväl grundläggande neurovetenskap som kliniska tillämpningar inom psykia­ tri och beroendevård. Prissumman är en miljon kronor och innefattar även möjligheten att få arrangera ett semi­ narium inom sitt forskningsfält. – Ett stort och ödmjukt tack till Torsten Söderbergs Stiftelse för att ha inrättat det här priset och för äran att få ta emot det i år, sa pristagaren när han mottog priset av H.K.H Prinsessan Sofia vid en prisceremoni på Svenska Läkaresällskapet måndagen den 28 maj 2018. Dagen inleddes med seminariet ”De­

veloping Medications for Alcohol Ad­ diction: the Choices ahead”. – Vi behöver bli bättre på att använ­ da de läkemedel mot alkoholberoende som redan finns, konstaterade Markus Heilig i sitt inledningsanförande. Inbjudna föreläsare var Nitaya Jayaram-Lindström, om beroende vid

Markus Heilig fick ta emot Torsten Söderbergs pris ur H.K.H Prinsessan Sofias hand efter seminarium på SLS på temat: ”Developing Medications for Alcohol Addiction: the Choices ahead”. Maria Söderberg, ledamot Torsten Söderbergs Stiftelse (till höger i bild).

TORSTEN SÖDERBERGS STIFTELSE Torsten Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skall komma ifråga. Mer info www. torstensoderbergsstiftelse.se

ADHD, Lorenzo Leggio, om nya läke­ medel mot beroende, Åsa Magnusson, om kvinnors beroendeproblematik som skiljer sig från mäns, Wolfgang Som­ mer, om hjärnans kontrollcentra, och Bo Söderpalm, om dopaminsystemet. – Vi måste lära oss mer om hjärnans belöningssystem, konstaterade Markus Heilig. Problemet är inte att missbru­ kare inte vet att droger är skadligt, problemet är att man fortsätter ta dem trots detta och trots att man riskerar att förstöra för många omkring sig. Försök med råttor visar att sociala relationer är viktigare än droger för hjärnans belöningssystem, och det ver­ kar också gälla de flesta människor. Det visar sig att råttorna ganska snabbt lär

sig uppskatta och föredra belöningen i form av lek med kompis framför obe­ gränsade mängder rusningsmedel. Till dem som undrar varifrån peng­

arna för att investera i utveckling av nya läkemedel inom området ska tas, kontrar Markus Heilig med: hur ska vi investera de pengar vi sparar genom att erbjuda dessa patienter behandling? Det Söderbergska priset instiftades 1986 av Torsten och Ragnar Söder­ bergs stiftelser. Det delas ut vartannat år inom medicin och vartannat år inom ekonomi eller rättsvetenskap, genom Svenska Läkaresällskapet respektive Kungl. Vetenskapsakademien. Sedan 2016 delas priset ut av Torsten Söder­ bergs Stiftelse.  ❏

”Vi behöver bli bättre på att använda de läkemedel mot alkoholberoende som redan finns.”


Foto: Agnet a Davidsson Ohlson

FÖRELÄSNINGSSALEN NU KLAR Sedan Svenska Läkaresällskapets hus invigdes 1906 har den praktfulla föreläsningssalen varit en mötesplats för läkare. I samband med att salen under 2018 genomgått en varsam renovering där den ursprungliga prakten har bevarats, beslutade SLS nämnd att uppmärksamma Karolina Widerström genom att namnge salen efter henne.

Pregabalin Orion (pregabalin) antiepileptika (F) Risk för tillvänjning föreligger. Iakttag försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Indikationer: Perifer och central neuropatisk smärta hos vuxna. Som tilläggsbehandling vid epilepsi för vuxna med partiella anfall med eller utan sekundär generalisering. Behandling av generaliserat ångestsyndrom hos vuxna. Subventioneras vid: 1) epilepsi. 2) neuropatisk smärta endast för de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig TCA eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. 3) generellt ångestsyndrom endast för de patienter som inte nått behandlingsmålet med antingen SSRI eller SNRI, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Behandling med pregabalin har förknippats med yrsel och somnolens, vilket skulle kunna öka förekomsten av fallskador hos den äldre patientgruppen. Patienter bör därför tillrådas att vara försiktiga tills de känner till läkemedlets potentiella effekter. Försiktighet bör iakttas hos patienter med tidigare missbruksproblem och patienten bör följas upp för symtom av felaktig användning, missbruk eller beroende av pregabalin. Hårda kapslar 25, 50, 75, 100, 150, 225 och 300 mg. Senaste översyn av produktresumé: 2018-06-01. För priser och ytterligare information se www.fass.se. ORION PHARMA AB WWW.ORIONPHARMA.SE

Foto: H. Osti

Karolina Widerström valdes som första kvinnliga läkare in i Svenska Läkaresällskapet 1888 och deltog i arbetet med hälsovårdsfrågor och hygien, två av de medicinska vetenskapsgrenar som utvecklades stort i slutet av 1800-talet. Dessa frågor diskuterades ofta på Läkaresällskapet vid den tiden. Sällskapet drev frågan om att använda grundvatten som dricksvatten, deltog i arbetet med att införa margarin som ett födoämne och att skapa Stockholms första egna slakthus. Man hade representanter i den då nyinrättade Stockholms mjölkkommission samt lade fram förslag för bättre ordning i epidemisjukvården och i skolhygieniska frågor. (Förslaget innehöll såväl införandet av raster mellan ämnen och lunchpaus mitt på dagen.)

Efter varsam renovering: Taklanterninen har fått nytt liv, väggarna nya tyger och stolarna har klätts om.

KAROLINA WIDERSTRÖM Sveriges första legitimerade kvinnliga läkare och SLS första kvinnliga läkarmedlem.

Karolina Widerström deltog i Sällskapets påverkansarbete bland annat med ett föredrag 1887 om hygieniska dräkter för kvinnor och barn. Ett led i det arbete som pågick med att reformera och förbättra kvinnors kläder för att göra dem mer praktiska, hälsosamma och estetiska. (Kläderna som kvinnor bar under 1800-talet var skadliga för hälsan och hygienen på grund av korsetter och mycket tyg i långa kjolar som samlade på sig smuts från gator och golv.) Det är med stor glädje vi slår upp dörrarna och välkomnar till Karolina Widerströmsalen! ”Till vetenskapens fullkomnande genom inbördes meddelande av kunskaper och samlad erfarenhet, till främjandet av det vänskapliga förtroendet läkare emellan”. (Mottot som pryder taket i salen och som myntades av Eric Carl Travenfeldt, en av Läkaresällskapets grundare.)

25, 50, 75, 100, 150, 225 och 300 mg, hårda kapslar

Lågt pris* Måste väljas aktivt på recept – byts inte automatiskt på apotek.

* jämfört med originalläkemedlet Lyrica®, för aktuella priser se www.fass.se

27


LÄKEKONST I FOKUS MEDLEMSINFORMATION

Sten Lindahl – eldsjäl och pristagare

Jag är rädd för att algoritmiseringen i vården gör att vi förväxlar information Tiit Mathiesen, med kunskap.

neurokirurg och ledamot i SLS etikdelegation

Etikdag på SLS 16/11

”Är du lämplig som läkare” Välkommen till en dag om makt, hierarki och ansvar. Vad är god professionalitet? Har du förutsättningar att vara en ansvarsfull läkare i dagens system?

Foto: Carin Tellström

Mer info: www.sls.se eller 08-440 88 75 Anmälan: agneta.ohlson@sls.se

Foto: SLS

28

Den 12 juni mottog Sten Lindahl, professor emeritus i anestesiologi, Stockholms läns landstings pris mot främlingsfientlighet och rasism, 50 000 kr för sitt och kollegan John Wahrens initiativ att starta en kurs för asylsökande läkare, Asylprojektet. Flera av deltagarna har klarat Socialstyrelsens språkkrav, fått svensk legitimation och anställning. Till sommaren är ytterligare 16 asylsökande läkare färdiga. Projektet är ett samarbete mellan Läkaresällskapet, Karolinska Institutet och Södertörns högskola, finansierat med statliga medel. Ur juryns motivering: ”Projektet hjälper läkarna att bevara sin identitet och framtidstro. Samtidigt innebär projektet en stor vinst för Sverige i och med att läkarnas kompetens tas tillvara. Varken byråkrati eller brist på pengar stoppade Sten Lindahl från att förverkliga sin idé. Sverige behöver fler sådana eldsjälar.”

Ny medarbetare på SLS Välkommen Marie Hiller, ny ekonomiansvarig på SLS! Marie nås på 08-440 88 81 och marie.hiller@sls.se

PLANERAR DU FEST ELLER KONFERENS? Prisvärt och centralt på Läkaresällskapet. Inspirerande miljö för seminarium, konferens, lunch och middag, större eller mindre fest på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm city. Nyrenoverad föreläsningssal för 200 personer, konferensrum 2–30 personer. Restaurang av högsta klass, största matsalen rymmer cirka 100 personer. Kontakta Gunilla Eng, gunilla.eng@sls.se, 08-440 88 85, för visning och bokning, eller Iréne Almqvist, bokning@restaurang-lakaresallskapet.se, 08-411 60 50, för menyförslag & festoffert. Välkommen!

Ansökan om SLS forskningsmedel. Postdoc-stipendierna höjs 2019 till 25 000 kr/mån. Mer info www.sls.se

The Cardiac Patient from Birth to Adulthood 21–22 February 2019 in Stockholm Sweden

More information: www.sls.se/birth-to-adulthood

The meeting is arranged by Journal of Internal Medicine JIM ∙ ACTA Paediatrica ∙ Swedish Society of Medicine


SLS KALENDARIUM

Sök bidrag ur Hennerlöfska fonden! Vi vill gärna påminna dig som är medicinstudent vid KI och universiteten i Uppsala och Lund om Hennerlöfska stipendiefonden, som Läkaresällskapet förvaltar. Den bildades i början av 1950-talet, och då fanns endast tre lärosäten för läkar­ utbildningen i Sverige. Vem kan få bidrag? Medicine studerande eller kandidater ”som har visat särskild flit och gott resultat samt har ekonomiska svårigheter”. SLS prioriterar sökande som avsatt tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befinner sig tidigt i utbildningen eller som inom kort slutför prioriteras lägre. Stipendiet delas ut endast en gång per sökande. Ansökan till Svenska Läkaresällskapet ska vara inne senast 15 januari 2019. Under 2000-talet har det årligen funnits omkring 300 000 kr att fördela. Antalet sökande har varierat under åren från 11 till 44, och de som bäst uppfyllt stiftarnas krav har erhållit mellan 21 000 och 31 000 kr per person. Välkommen med din ansökan! Kerstin Hulter Åsberg, Inspektor för understödsfonderna

Uppmärksamma bra medicinsk forskning! Nominera en kollega eller lämna in en artikel för ett av SLS vetenskapliga priser. Mer info www.sls.se

VÄLKOMMEN MED IDÉER OCH INITIATIV! Som medlem i en av Läkaresällskapets sektioner har du möjlighet att påverka inriktningen på SLS arbete. Detta gör du genom att lämna in motioner till SLS senast den 14 mars 2019. Fullmäktige hålls den 14 maj 2019. Mer info: susann.asplund@sls.se, 08-440 88 92. Foto: Colourbox

Föreläsning om Charles de Geer och hans bibliotek på Leufsta Bruk Charles de Geer var en av 1700-talets främsta entomologer, efter Linné mest betydande svenska biolog, och skicklig tecknare. Hans bibliotek är ett av de förnämsta i landet, med bland anant några av Linnés handskrifter. Erik Hamberg, fil.dr idé- o lärdomshistoria, har katalogiserat samlingen och talar om de främsta klassikerna. På Haga tingshus den 5/12 kl 18.00. Vänföreningens medl. 130 kr, icke medl. 180 kr. Anmälan senast 30/11: gertie.johansson@ki.se, 08-524 865 48.

6/11 Debatt på SLS: Migration och hälsa 13/11 Konferens på SLS: ”Återgång i arbete – det här vet vi och så här gör vi” Nätverket Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum 16/11 Etikdag på SLS: ”Är du lämplig som läkare?” 20/11 Konst & Läkekonst på SLS, Jubileumsprogram nr 200: Doktorn som entertainer 27/11 Debatt på SLS: Triagering via nätet baserat på patientinmatade uppgifter – erfarenheter och evidens 4/12 Debatt på SLS: Sjukdom och arbets­ oförmåga 11/12 Julsupé ”Mellan pest och kolera”. Utdelning av Asklepiospriserna. Jonas Ludvigsson föreläser om historiska företeelser inom medicinen i kombination med en lättsam frågesport. 15/1 Sista dag att söka bidrag ur Hennerlöfska fonden 5/2 Preventionsdag på SLS 19/2 Konst & Läkekonst på SLS: Sherlock Holmes – detektiven som diagnostiker

21–22/2

På www.sls.se finns allt om kommande program

Berzelius­ sympo­sium 99: The Cardiac Patient from Birth to Adult­ hood 1/2 Sista dag för ansökan om SLS forskningsanslag 1/3 Sista dag att söka bidrag ur SLS understödsfonder. 1/3 Sista dag för att nominera pristagare till SLS vetenskapliga priser 5/3 Jazzöden Stephan Rössner är moderator och kommer även prata om bantningspreparatet Louis Armstrong sålde. 15/3 Sista dag för ansökan om introduktionsstipendier för läkarstudenter 2/4 Konst&Läkekonst på SLS: Hugo Theorells musik och vetenskapliga verk­ samhet 14/5 Fullmäktigemöte 23–25/5 Berzeliussymposium 100 på SLS: Multidisci­ plinary approach to diffuse parenchymal lung disease and lung transplant 31/5 Sista dag för att söka resebidrag före sommaren för kongressresa eller forskningsvistelse

200 000 kr i stöd till vetenskaplig kongress Styrelsen för Kongresstiftelsen har beslutat att i år dela ut 200 000 kronor som bidrag till arrangerande av vetenskaplig kongress eller symposium, företrädesvis i Stockholm. Välkommen att ansöka om bidrag senast den 15 november 2018. Efter Konst & Läkekonst finns möjlighet att mingla och äta en lättare middag. Pris: 150 kr/person (exkl dryck). Föranmälan görs till SLS restaurang, 08-411 60 50. Följ SLS debatter på Youtube, Facebook och Twitter.

Professionens röst blir starkare tack vare dig som medlem! Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation. Vårt syfte är att verka för förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Vad kostar det att bli med­ lem? Ordinarie medlem 700 kr/år • Associerad medlem 700 kr/år • Läkarexamen, men ej leg, högst under 5 år, 350 kr/år • Pensionärer (från det år man fyller 65 år) 350 kr/år • Studerandemedlem 100 kr/år. Välkommen som medlem! Mer info: www.sls.se/medlemmar

29


LÄKEKONST I FOKUS

Läkaresällskapets Levnads­ vane­projekt på FSL 2018

MEDLEMSINFORMATION

Workshopen Guldkorn – levnadsvanor i fickformat tog avstamp i manualen med samma namn som innehåller ett koncentrat av det viktigaste och mest användbara i arbetet med hälsosamma levnadsvanor vid psykisk ohälsa. Vid workshopen lyftes även att patienter med psykisk ohälsa återfinns i hela vården. Under ledning av Jill Taube och Yvonne Lowert, båda psykiatriker, fick deltagarna arbeta med ett fiktivt patientfall där det övergripande syftet var att få dem att tänka på att psykisk ohälsa kan orsakas av ohälsosamma levnadsvanor och att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor när man träffar en patient med psykisk ohälsa. Primärvårdsperspektivet på workshopen representerades av Åsa Wetterqvist, specialist i allmänmedicin.

Foto: Mostphoto

SLS i Almedalen 2018

Seminariet Fysisk aktivitet för barn = jämlik hälsa presenterade kunskapsunderlag till rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar samt gav en bild av möjligheter till implemen­ tering inom hälso- och sjukvården.

FYRA ANGELÄGNA SEMINAREIER

Eftersom det är under uppväxten förutsättningar för ett fysiskt aktivt liv, som på sikt ger en jämlik och hållbar hälsa, grundläggs är det viktigt att identifiera och utveckla metoder för arbetet med beteendeförändringar hos otillräckligt fysiskt aktiva barn och ungdomar, oavsett socioekonomisk status. Seminariet leddes av Eva Zeisig, ortoped och ordförande i SFAIM.

SLS-seminarierna i Almedalen tog upp: Patient–läkar­ mötet, kliniska revisioner, hälsosam stadsplanering och behovet av stärkt primärvård.

 ur står det till med patient–läkarmötet H i dagens hälso- och sjukvård?

Preventionsdagen 2019 – State of the art Fokus på levnadsvanor – en nyckel till jämlik hälsa! När & var: Den 4 februari 2019, Svenska Läkaresällskapets hus. Pris: Kostnadsfritt för SLS medlemmar. Icke medlemmar betalar 750 kr (kort/fakturaavgift tillkommer). Program & anmälan: Besök www.sls.se

” Kan Hippokratesrevision säkerställa vård efter behov? Hur kan vi säkerställa att hälso& sjukvårdens resurser går till en bra och säker vård för dem som behöver den mest?” Niklas Ekerstad redovisade resultaten av den kvalitets­ revision som genomförts vid Hjärtlungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, med fokus på vetenskap, medicinsk kvalitet, etik, patientsäkerhet och fortbildning.

”Den hälsosamma staden – möjligheter och hot för god och jämlik hälsa lokalt och globalt” visade hur vetenskapligt grundat arbete för jämlik folkhälsa, levnadsvanor, stadsplanering och urbanisering bidrar till en hälsosam stadsmiljö. ”Nära vård – resursöverföringen en knäckfråga!” Den friska befolkningens tillfälliga behov av vård och behovet för patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd tillgodoses resurseffektivt genom nära vård diskuterades. Vad är det och hur lyckas förflyttningen av resurser och kompetenser? Nödvändigt för kontinuitet och samordning är vård nära befolkningen med allmänmedicin som bas, vilket ställer krav på fler specialister i allmänmedicin.

Etikplattformen måste följas

annons_prev.indd 1

2018-09-28 09:16:32

Koordineringsinsatser måste följa etikplattformen och ska inte lagstiftas om, konstaterar Läkaresällskapet i sitt svar på promemorian Ny lag om koordi­ neringsinsatser inom hälso- och sjukvår­ den, Ds 2018:5. Evidensläget för förväntade effekter vid ett generellt införande av rehabiliteringskoordinatorer är svagt och det är bland annat därför SLS anser att förslaget inte ska genomföras. – Funktionen rehabkoordinator finns redan i alla landsting, utan tvingande lagreglering. Problemet, som vi ser det, uppstår med obligatoriet. Varför lagstifta? sa Mikael Sandlund, ordförande SLS etikdelegation. Det vore olyckligt att genom lagstiftning detaljstyra ett område där det visserligen finns uttalade brister men där man inte kan se enkla samband mellan insatt resurs och åtgärder.

Foto: Colourbox

30

Slutsatser:Patientmötet är navet i sjukvården. God vård bygger på att störst behov prioriteras samt att patient, kontinuitet och delaktighet är i centrum. Ett gott möte bygger på tillit och delat beslutsfattande. Patientbemötande ska ingå i kompetensutvecklingen. Krisen i dagens vård går att lösa genom minskad detaljstyrning; Låt proffsen vara proffs!


SLS KANSLICHEF PER.JOHANSSON@SLS.SE

Foto: Magnus Skoglöf

Debatt och dialog

D

en 15 maj i år samlades SLS fullmäktige

för att fatta viktiga beslut och staga ut riktningen för organisationen. Till ny ord­ förande i SLS för kommande tvåårsperiod valdes Britt Skogseid, professor i tumör­ biologisk endokrinolog vid Uppsala Universitet och överläkare vid sektionen för Onkologisk endokrinologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ny vice ordförande är Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset. De påbörjade sina nya uppdrag den 1 juli.

Under sommaren har SLS nämnd tagit fram direktiv och utsett arbetsgruppen. Den består idag av represen­ tanter från Sektionen för allmänmedicin, kardiologi, kirurgi, otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi, klinisk fysiologi samt neurologi. Gruppen består även av representanter från Läkaresällskapet i Lund, Kandidat- och under­ läkarföreningen samt SLS kansli. SLS vice ordförande

Fullmäktige fastställde resultat- och balansräkning

samt beviljade nämnden ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Fullmäktige antog även förslag till verk­ samhetsplan, medlemsavgifter (oförändrade) för 2019 och budget för 2018 som är i balans. En fråga som diskuterades särskilt på mötet var propositionen om förlängd mandatperiod för SLS ord­ förande och vice ordförande på tre plus tre år. Skälet till att förlänga mandatperioden är främst att stärka kon­ tinuiteten i ledningen för organisationen – baksidan är att det kan bli färre kandidater som står till förfogande för uppdraget. Fullmäktige var dock inte redo att fatta beslut i frågan och propositionen återremitterades till nämnden för ytterligare beredning. Mest diskussion under fullmäktige skapade annars pro­

positionen kring sektions-medlemskapsfrågan. Förslaget var att sektionerna ska bli huvudsakliga medlemmar i SLS och utöva inflytande i SLS fullmäktige baserat på antalet läkarmedlemmar i sektionen. Efter en lång överläggning med många konstruktiva inlägg beslutade fullmäktige att bordlägga förslaget. Man beslöt att en arbetsgrupp med representanter från sektionerna och kansliet ska utses med uppdrag att ta fram ett nytt förslag till medlemskap.

”Läkaresällskapets oberoende är något unikt vi måste slå vakt om.”

Tobias Alfvén är sam­ mankallande och kansliet bistår med sakkunskap och administrativt stöd. Arbetsgruppen har träffats och arbetet har tagit fart under hösten. Det finns en samsyn om att SLS behövs som en stödjande och samordnande organisation för sektionerna. Likaså att SLS oberoende är något unikt vi måste slå vakt om. SLS har en viktig roll att föra fram opartiska fakta om hälso- och sjukvården, och ingen kan ifrågasätta att vi har annat än patientens väl och ve i fokus. I dessa tider behövs en sådan organisation kanske mer än någonsin. Målet är att arbetsgruppen landar i ett förslag till förändrad organisations- och medlems­ struktur för SLS före årsskiftet. Förslaget kommer att skickas ut på remiss till sek­ tionerna och ett slutligt förslag kommer därefter att tillställas fullmäktige för beslut 2019.

Per Johansson, kanslichef på SLS Tel. 08-440 88 88, per.johansson@sls.se

31


Första helt humana IL-17A-hämmaren1

150 000

behandlade patienter i världen med Cosentyx2

– för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som behöver systemisk behandling – för behandling av aktiv psoriasisartrit hos vuxna i monoterapi, eller i kombination med metotrexat, där svaret av tidigare sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD:s) varit otillräcklig Cosentyx är signifikant bättre än placebo på nagelpsoriasis3 och palmoplantar plackpsoriasis4 vid vecka 16 samt måttlig till svår psoriasis i hårbotten5 vid vecka 12*

* Nagelpsoriasis: förbättring vecka 16 var 46,1 % för 300 mg sekukinumab och 11,7 % för placebo enligt Nail Psoriasis Severity Index (NAPSI %) hos patienter med måttlig till svår plackpsoriasis med nagelengagemang (P<0,0001). Palmoplantar plackpsoriasis: förbättring vecka 16 var 33,3 % för 300 mg sekukinumab och 1,5 % för placebo utvärderat som signifikant förbättring av 0/1-svar enligt ppIGA (P<0,0001). Måttlig till svår psoriasis i hårbotten: signifikant förbättring jämfört med utgångsvärdet för såväl PSSI 90-svar (52,9 % mot 2,0 %) som 0 eller 1 poäng enligt IGA mod 2011 avseende hårbotten enbart (56,9 % mot 5,9 %). PSSI: Psoriasis Scalp Severity Index (P<0,001). Referens: 1. Cosentyx produktresumé 2018-04-26. 2. Novartis Data on File. Number of Patients Prescribed Cosentyx worldwide. Novartis Pharma AG, May 2018. 3. Reich K. et al. Presenterad som poster 5501, AAD 2017. 4. Gottlieb A. et al. J Am Acad Dermatol 2017; 76 (1): 70-80. 5. Bagel J. et al. J Am Acad Dermatol 2017; 77 (4): 667–674.

  Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se

SE1809885701

Cosentyx (sekukinumab) Rx. (F). Beredningsform: Förfylld spruta eller förfylld injektionspenna 150 mg. Sekukinumab är en helt human antikropp som binder och neutraliserar interleukin 17A (IL-17A). ATC kod: L04AC10. Indikationer: 1) Måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som behöver systemisk behandling. 2) Som monoterapi eller i kombination med metotrexat vid behandling av aktiv psoriasisartrit hos vuxna när svaret på tidigare sjukdomsmodifi erande antireumatiska läkemedel (DMARD:s) har varit otillräckligt. 3) Aktiv ankyloserande spondylit hos vuxna med otillräckligt svar på konventionell behandling. Kontraindikationer: Allvarliga överkänslighetsreaktioner mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Kliniskt betydelsefull aktiv infektion. Varningar och försiktighet: Försiktighet ska iakttas för patienter med en kronisk infektion, anamnes på återkommande infektion, samt vid Crohns sjukdom. Läkemedelsförmån: Cosentyx ingår i högkostnadsskyddet för behandling av ankyloserande spondylit och psoriasisartrit, samt för plackpsoriasis med begränsningen måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som inte svarat på systemisk behandling såsom ciklosporin, metotrexat eller PUVA (psoralen och ultraviolett A), eller när intolerans eller kontraindikationer föreligger mot sådana behandlingar. Produktresumé: Uppdaterad 2018-04-26, för fullständig information om indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se www.fass.se.

Profile for Svenska Läkaresällskapet

SLS Aktuellt Nr 2/2018  

SLS Aktuellt Nr 2/2018  

Advertisement