__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Kyrkfönstret

Nr 1 2018

Kan man förlåta allt? Fängslande och befriande Andreas

Vägen ut i livet

Käthe

En fängslande livshistoria

En tidning från... Kyrkfönstret 1


stret

Kyrkfön

K

8

Nr 1 201

Gud befriar oss från alla former av fängelser! Han säger ”Du är värdefull – jag älskar dig”.

I detta nummer:

Om du tittar noga på bilden ser du att Jesu andra handflata är vänd uppåt, som för att ta emot. Jag tänker att det är så det fungerar för oss också. Gud säger: ”Var inte rädd – jag ger dig den kraft du behöver – och minns, i svagheten blir kraften störst!”

allt? förlåta Kan man friande och be de an sl Fäng

Kätheslande livshistoria

från... 1 En tidning stret Kyrkfön

En fäng

Andreas i livet Vägen ut

AGNETAS BREV

Henrik och Andreas berättar med egna ord om vägen ut ur fängelset och om hur livet ser ut idag. Deras historia kan du läsa på sidorna 3-5.

Läs den spännande historien om Katharina mest känd som Martin Luthers fru men som var så mycket mer. Katrin berättar på sidorna 14 -16.

Fröjereds kyrka

FRÖJERED

Hömbs kyrka

Kungslena kyrka

VARV Varvs kyrka

TIDAHOLM

Acklinga kyrka

Franciskuskapellet

193

26

Mobackens kapell

Tidaholms kyrka

DimboOttravads kyrka

Baltaks kyrka Östra Gerums kyrka

193

Hångsdala kyrka

Valstad kyrka

Suntaks g:a kyrka

HÖKENSÅS

VALSTAD

47

Daretorp kyrka

Suntaks kyrka

Vättaks kyrka

Velinga kyrka

26

Kymbo kyrka Härja kyrka

2 Kyrkfönstret

Blåhults kapell

En av mina favoritbilder av Jesus är en skulptur som hänger i Sjömanskyrkan i Antwerpen. Det är ingen vacker bild av Jesus, den provocerar. Jesus håller sig inte inom ramen – armen sticker ut, långt ut! Bilden får mig att tänka till: vi vill så gärna placera varandra – och Jesus i olika fack. På förhand har vi bestämt hur människor ska vara och vi tillåter inte gärna varandra att förändras. Det är likadant med Jesus: mild, vänlig, sträng ibland, förstående, omtänksam… Men ibland i evangelierna skymtar vi en annan Jesus, en som blir heligt förbannad (när han rensar templet i Jerusalem), en som är glad och uppsluppen (som på bröllopsfesten i Kana då han förvandlade vatten till 600 liter vin). De där ramarna, facken som vi placerar varandra i kan bli till ett fängelse. Ett fängelse där vi kanske får kallelsen att ta steget ut ur ramen, men inte vågar. För vad ska folk säga då?

Kyrkfönstret

kommer ut med fyra nummer per år till alla hushåll i Tidaholms församlingar (Tidaholm, Fröjered, Varv, Hökensås och Valstad). Nästa nummer kommer ut 7 juni 2018. www.svenskakyrkan.se/tidaholm Facebook Svenska kyrkan Tidaholm

Jesus håller sig inte inom ramen. Vår egen Carina Bengtsson byter tjänst och efterträder Annwor Haglund på fängelset. Tack Carina för alla år som församlingspräst i Hökensås! Så säger jag välkommen till Hanna Hjalmarsson som är ny kantor i Varv. Var med och hälsa henne välkommen den 22 april i Ekedalens församlingsgård. En välsignad glad påsk och en underbar vår önskar jag dig!

Ansvarig utgivare: Kyrkoherde Agneta Karlsson Redaktör: Informatör Lena Linde Framsidans foto: Lisa Öhgren Tryckeri: Tida Reklam


Kloka val gav ett nytt liv Henrik Ström och Andreas Johansson berättar med egna ord om vägen ut ur fängelset, ut i livet. De berättar om hur retreater och samtal gett tid att tänka: ”Vem är jag? Vad vill jag? Hur vill/kan jag leva mitt liv? Vilken sanning är sann? Vad driver mig?” Svar och redskap – vad hjälpte dem?

Under några soliga dagar i maj 2006 besöker jag Klostret på Kumlaanstalten för första gången. Men vägen dit börjar redan tio år tidigare, något som jag självklart var helt omedveten om just då. Jag fick mitt första barn och med honom, bara några sekunder gammal, i mina armar kände jag en enorm kärlek men med denna kärlek kom också känslan av att mycket i mitt liv var fel. Under flera år sökte jag nya vägar för att hitta rätt, men jag gick ännu mera fel. Nu i backspegeln kan jag se att jag under denna tid fick många chanser att göra andra vägval, men jag varken såg eller ville förstå vad som var rätt och riktigt för såväl mig som min omgivning. Under åren fanns alltid frågan gnagande kvar ”Vem är jag?” Jag visste inte var jag skulle leta inom mig eller vad jag skulle lyssna efter i mitt inre. Killen i cellen bredvid mig, på C-paviljongen, Tidaholmsanstalten, skulle åka till Klostret berättade han. En plats som jag aldrig hört talas om. Jag ville ha lite omväxling i maten och i ”vardagen” på avdelningen, därför sökte även jag mig dit för en ”prova-på-vecka”. På klostret möttes vi av en riddare från 1500-talet. Ignatius av Loyola tittade ner på oss från OH-bilden på väggen, under stod texten ”Vem är jag?” ”Detta är den frågan som vi här försöker få svar på” sa vår vägledare och präst, Truls Bernhold. Det är ju helt otroligt, var min första tanke, det är ju frågan jag har ställt mig själv i nästan tio år, denna chans måste jag ta, sa jag till mig själv. Nästan ett år senare var jag på klostret igen, denna gång för att genomföra Ignatius ”Andliga övningar” under 30 dagar. Under dessa dygn med meditation, bön, vägledningssamtal och tid för eftertanke i tystnad påverkades jag i grunden.

Foto: Mikael Stjernberg

Henrik:

Det betydde mycket för Henrik och Andreas att vara med på Kumlas retreater. Jag hade hittat kärleken, dels inom mig själv men även i min omgivning. Jag hade även funnit en tro, en tro på det goda och på sanningen. Dessa två ord, som är så mycket mer än bara ord, som fortfarande betyder väldigt mycket för mig. Det var efter dessa ledord jag nu försökte leva. Under hela min återstående tid inom Kriminalvården fortsatte jag att besöka Klostret för nya retrater, för att hitta ny kraft till att orka och våga hålla mig på den nya smala vägen. Jag hade gjort valet under mina andliga övningar att fortsätta mitt ”nya liv” efter frigivningen i en annan del av Sverige, på denna plats skulle jag nu hitta nya rutiner och innehåll för min vardag. Från de genomförda andliga övningarna hade jag fått med mig verktyg och hjälpmedel för att kunna fatta stora och små beslut på ett bättre sätt. Med fortsatt reflektion och ökad medvetenhet om hur alla mina val i tanke, ord och handling påverkar mig själv och min omgivning hittar jag så smått min plats i samhället igen. Under lång tid brottades jag med frågor som, ”har jag valt rätt?”, ”är detta jag?

Och i så fall, hur kan jag vara säker på det?” Men kom tillbaka till att jag ska besegra det onda med det goda. Tittar jag nu tillbaka på de dryga tio åren som gått sedan jag ”hittade det goda inom mig” och därmed blev fri från mycket ont, så är jag djupt tacksam för att jag fick denna chans och stolt att jag våga ta den. Denna frihet har inte varit lättvunnen, det är ingen lätt eller enkel vandring och inte heller något som var klart och färdigt från den dagen jag började ha sanningen som mitt rättesnöre. Min erfarenhet har lärt mig; det kräver vilja, disciplin och uthålligt arbete i reflektion och medvetenhet om och av mig själv, och inte minst i alla relationer. Idag är jag tillbaka i min gamla stad, är gift och har god kontakt med mina vuxna barn, jobbar och är en aktiv del av kyrkan och samhället i övrigt.

Henrik Ström

forts. på sidan 4

Kyrkfönstret 3


fortsättning

”Kloka val gav ett nytt liv”

Andreas: Livet har olika skeden. När jag var liten växte jag upp i en bra familj men flyttade mycket, även i olika länder utomlands. Den jag var i grund och botten var dock en enkel bondpojke. Under dessa år var jag ganska besviken och längtade mycket till släkten hemma. När jag kom hem blev jag ännu mera osäker och förvirrad. Jag var 18 år och föräldrarna skilde sig. Jag lärde känna många nya kompisar men drog mig till dem som jag tyckte var tuffa, ytliga och hade en livsstil som då imponerade på mig. Det jag har lärt mig idag är att valet av vänner är helt avgörande för vilken väg du kommer gå. Har man vänner som sköter skolan och har karriärsambitioner påverkas man av dem mot detta. Detsamma gäller om man har vänner som tar livet som en klackspark eller om man har vänner som gör kriminella handlingar. Hur som helst påverkas man mer än vad man kan tro. Man flyttar sin ribba om vad som är okej efter vilka normer som gäller i gruppen. Jag dömdes slutligen för bank-och värdetransportrån till 7 år och 6 månader tillsammans med de vänner jag hade då. För mig fattade jag inte att det var sant. Vad hade hänt egentligen? Jag var ju en enkel bondpojke…Jag var helt förvirrad! Jag var ju också kund på stan…Vem är jag egentligen? Jag kom till anstalten. Jag bestämde mig för att fundera över vad jag vill i livet. Hur ska jag uppnå det. Vilket yrke ska jag ha, om något? Vilka kamrater ska jag ha i framtiden? Oj, är jag villig att ändra på hela min livsstil? Varje kväll i mitt rum innan jag somnade bad jag också en kort bön väldigt tyst eller helt tyst i mitt huvud. Jag visste inte om det skulle hjälpa men jag upplevde att jag behövde allt stöd som finns… I mina funderingar kring allt kom jag fram till att jag vill hjälpa andra, särskilt ungdomar till att göra bra val.

4 Kyrkfönstret

Andreas med några vänner utanför klostret i Kumla. Att få dem att förstå att valet av vänInledningsvis träffade jag Truls ner och grupptryck är förenade med oerBernhold som var präst i Svenska kyrkan. hörda krafter. Krafter som man själv inte Han var en imponerande person som gav alltid kan styra även om man inbillar sig mycket goda funderingar till mig liksom det. andra. På en retreat har man mycket tid Efter två månader på anstalten Kumla att fundera. Ofta får man också värdebestämde jag mig för att börja läsa på fulla övningar att tänka och arbeta med, universitet på distans. Jag insåg att jag bibeln är då ett redskap. hade långt och mycket att läsa men jag Jag märkte att saker i mitt liv börhade också mycket tid… Jag ville bli bejade falla på plats. Jag började få hopp teendevetare med särskilt kompetens i om allt möjligt och jag klarade alla mina alkohol- drog och brottsförebyggande kurser på universitetet, fick examen och arbete för ungdomar. blev beteendevetare plus lite annat. På anstalten Kumla erbjöds retreaIbland undrade jag om det hade ett samter. Inte till alla, har du för hög säkerband med att jag hade börjat be. Fast jag hetsnivå är du inte välkommen. Ibland hade i och för sig ändrat hela mitt liv och av andra skäl. Retreaterna lämpar sig inte tankemönster. Det ena kanske gav det heller för alla. Man måste ha kommit andra… någonstans i sin utveckling och mognad innan man söker dit menar jag. Jag berättade för andra intagna om att retreaterna jag gjort stärkt mig i vad För mig handlade det om att finna jag ville och i vem jag vill vara. På anstalnästa steg och att stärka mig. Vem är jag ten Tidaholm hade ingen annan intagen egentligen? Hur vill jag vara mot andra? varit på klosterretreat på Kumla innan Hur vill jag att de ska vara mot mig? Hur jag varit där. När jag flyttade därifrån har vill jag att andra ska se på mig? Under jag för mig att ett 20-tal hade påverkats retreaterna lever man i tystnad och får av vad jag sa, till att ansöka och själv få vägledning av en präst eller diakon. komma dit.


Årets fasteinsamling KATASTROFINSATSER:

Genom ACT-alliansen finns vi på många platser runt om i världen, före, under och efter en katastrof. Stödet kan bestå av självhjälpsgrupper, olika projekt som ger en inkomst, utbildning och andra aktiviteter som ger en framtidstro.

N N G s

LÄS MeR om våRT Eller swisha till 9001223 pSyKosOcIAlA arbeTE på FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON SK16455 FOTO: MAGNUS ARONSON /IKON SK17847 svenskakyrkan.se/fastekampanjen svenskakyrkan.se/fastekampanjen

SMS:a LIV tilL 72 905 och ge 100 kr

Eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen

När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

foto: magnus aronson/ikon

SMS:a LIV tilL 72 905 och ge 100 kr

I en katastrof ger Svenska kyrkans internationella arbete först akut stöd som mat, vatten och tak över huvudet. Men redan från början är det viktigt att tänka långsiktigt. När allt är kaos arbetar vi för att människor ska kunna känna mening med tillvaron och sina liv igen. En paus från tankar kring smärtsamma upplevelser är viktigt för att kunna må bättre. Och framför allt, att de som drabbas får vara med i aktiviteter och beslut som påverkar deras liv. Det är det som är psykosocialt arbete – att få människor att resa sig starkare när det värsta händer.

FOTO: MAGNUS MAGNUS ARONSON/IKON FOTO: ARONSON /IKONSK16455 SK17847

LÄS MeR om våRT

TacK FÖr AtT DU BIDRAr TILl AtT MÄNNISkOr KaN RESA SIG StARKARE

Genom ACT-alliansen finns vi på många platser runt om i världen, före, under och efter en katastrof. Stödet kan bestå av självhjälpsgrupper, olika projekt som ger en inkomst, utbildning och andra aktiviteter som ger en framtidstro.

I en katastrof ger Svenska kyrkans internationella arbete först akut stöd som mat, vatten och tak över huvudet. Men redan från början är det viktigt att tänka långsiktigt. När allt är kaos arbetar vi för att människor ska kunna känna mening med tillvaron och sina liv igen. En paus från tankar kring smärtsamma upplevelser är viktigt för att kunna må bättre. Och framför allt, att de som drabbas får vara med i aktiviteter och beslut som påverkar deras liv. Det är det som är psykosocialt arbete – att få människor att resa sig starkare när det värsta händer.

pSyKosOcIAlA arbeTE på Tack vare kyrkornas världsvida nätverk finns kyrkan redan på plats om katasvenskakyrkan.se/fastekampanjen strofen kommer. Svenska kyrkans internationella arbete är medlem i ACT-alliansen – en sammanslutning av mer än 150 kyrkor och trosbaserade biståndsorganisationer som finns över hela världen. Den största styrkan är att Svenska kyrkan genom detta nätverk finns på plats före, under och efter katastrofer. Dels kan det handla om ekonomiskt stöd, men också teknisk support och kapacitetsbyggnad om det efterfrågas av våra partner. Svenska kyrkans internationella arbete är ledande i psykosocialt arbete inom ACT-alliansen och skickar ut personal från vår psykosociala personalpool vid efterfrågan.

PSYKOSOCIALT ARBETE BÖRJAR FRÅN DAG ETT

KATASTROFINSATSER:

När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

TacK!

Idag drygt 10 år efter frigivning driver jag tillsammans med en kollega ett företag som hjälper barn och ungdomar. I regel med tuffa bakgrunder och med föräldrar som inte räcker till. Ibland har föräldrarna eget missbruk eller sitter i fängelse. Barnen har också kommit snett och min personal och jag gör vårt bästa för att vända deras tillvaro och att de ska få hopp och ett meningsfullt liv. Jag har lärt mig att mycket går om man vill, kämpar och ber. Under åren som varit har jag gått i kyrkan regelbundet. Jag har också gift mig där. Något annat som betytt mycket för mig är att åka till Vadstena pilgrimscenter. Det har jag gjort många gånger sedan jag kom ut. Där har jag tillsammans med andra klosterbröder (före detta intagna som gjort retreat på Kumla) haft återträffar. Vi har då delat av var vi står idag, hur vi tänker idag och vad vi vill i framtiden. Fader Truls Bernhold brukar vara där liksom Annwor Haglund om hon har möjlighet. Det är kul att träffa dem och förklara att de haft en stor betydelse för oss. Vi brukar också besöka Birgittasystrarna, nunnorna som bor där och alltid välkomnar oss in för att vara med på deras andakter, samtal och fika. De imponerar på mig och har lärt sig förstå att livet har stor mening och man kan leva det på olika vis men att Gud har en plats för alla när man känner att man är mogen för det. Andreas Johansson

TacK FÖr AtT DU BIDRAr TILl AtT MÄNNISkOr KaN RESA SIG StARKARE

Svenska kyrkans internationella arbete kontrolleras av Svensk insamlingskontroll,vilket garanterar att dina pengar används på rätt sätt. Plusgiro 90 01 22-3 och 90 20 40-5, bankgiro 900-1223

Andreas vid sitt senaste besök hos Birgittasystrarna. Fängelsediakon Annwor Haglund hade också stor del i detta och vi pratade mycket. Hon var ett stort stöd för många och gav oss hopp om att Gud finns och att alla får nya chanser om man verkligen vill och kraften i en bön är stor.

PSYKOSOCIALT ARBETE BÖRJAR FRÅN DAG ETT

TacK!

Svenska kyrkans internationella arbete kontrolleras av Svensk insamlingskontroll,vilket garanterar att dina pengar används på rätt sätt. Plusgiro 90 01 22-3 och 90 20 40-5, bankgiro 900-1223

Kyrkfönstret 5

E s


Min favoritnalle får inte Varje barn bär på sin upplevelse, och att besöka pappa i fängelset kan vara jobbigt på många sätt. De höga murarna, tunga dörrarna, säkerhetskontrollen som kräver att det inte piper. Skorna som ska tas av och gå igenom en röntgen, blöjan som ska bytas framför en främmande människa, trots att den är torr. Favoritnallen får inte följa med in och ibland får man träffa hunden. Kriminalvården har under flera år arbetat för att underlätta för barnen och det är här vi barnombud kommer in. Anstalten Tidaholm är en anstalt med 146 platser i säkerhetsklass 1. Anstalten arbetar aktivt med att minska införsel av narkotika för att kunna erbjuda en narkotikafri verkställighet. Detta genomförs genom en rad olika insatser som berör besökarna och då främst barnen. Man känner sig ofta kluven i sin roll som barnombud, då man ibland tänker – Vad spelar det för roll om den lilla flickan, som vägrar släppa sin nalle, får ta med sig den in till sin pappa? En gång var det två barn som kom med sin mamma för att hälsa på sin pappa. Vid detta tillfälle var hunden på besök och markerade på en av flickorna som var i 6-årsåldern. Mammans reaktion vid avslöjandet var att hon blev arg och skällde ut flickan, som självklart blev helt förkrossad. Det är vid sådana här tillfällen man blir påmind om vikten med dessa kontroller och rutiner. Det är viktigt att barnen som kommer hit på besök gör det för sin egen skull och inte utnyttjas till insmuggling av droger. Gällande problemet med gosedjur, så har vi löst det genom en korg med alldeles nytillverkade gosedjur från vår skapande verksamhet.

6 Kyrkfönstret

Här finns allt från ormar till fantasidjur som barnen får ta med sig in till besöket och även hem efteråt. Det kommer i snitt cirka 10 barn i veckan på besök.  När barnen väl kommer hit är de så förväntansfulla och fokuserade på att få träffa sin pappa igen, men vissa av dem kan också vara reserverade. Anstalten Tidaholm lägger stor vikt vid barnperspektivet och strävar efter att göra besöket så bra som möjligt. Det vi är mycket stolta över är vår övernattningslägenhet där familjen får möjlighet

att under ett dygn tillbringa sin tid tillsammans i en vardagsliknande miljö. Lägenheten är mycket uppskattad av barnen, som då får möjlighet att både somna och vakna upp med pappa. Tidigare har vi bara kunnat erbjuda ett besöksrum för dagsbesök, men då vi upplevt ett stort behov av att barnen vill tillbringa tid med sin pappa och göra vardagliga saker i en hemliknande miljö, kan vi nu även erbjuda dagsbesök i vår lilla lägenhet, vilket vi fått mycket positivt gehör för från både barn och föräldrar.

Citat från några av barn och föräldrar:

”Tidigare hade man ju en bild av sig själv som kåkfarare, att det med läsandet är för fjolligt att man inte bara kan gå och lägga sig och läsa en saga och förställa rösten för sitt barn. Nu längtar jag efter att ligga i sängen och läsa godnattsagor för min pojke när jag kommer ut.”

”Att få höra sin pappas röst varje kväll har gjort att dom kommit varandra närmare samt att när min son känner sig ledsen och saknar sin pappa kan vi sätta på sagan och han blir genast glad.”


Foto: Josefin Casteryd /Ikon

”Fröken på dagis har låtit pappa läsa saga genom att spela cdskivan. Nu vill alla barnen att han ska läsa mer sagor för han är så bra på det”

Att arbeta som barnombud är ett komplicerat men givande uppdrag. Vår strävan är att tillgodose barnens rätt till sin pappa /familjemedlem. Vi ser en klar förbättring med hur kriminalvården arbetar efter barnperspektivet, för barnens bästa, tillsammans med säkerhetsperspektivet, som vi alltid måste ha med oss. Det finns fortfarande en hel del att slipa på, men vi är på rätt väg. Eva Kroon Linda Möller Landin Barnombud på Tidaholmsanstalten

Personerna är modeller

Vill du göra en insats för ett barn? Det handlar till exempel om att bli god man, kontaktfamilj eller kontaktperson.

mininsats.se

God man Som god man för ett ensamkommande barn har du samma ansvar som en förälder, men barnet bor inte hos dig Kontaktfamilj Som kontaktfamilj tar du emot ett barn i ditt hem någon eller några dagar i månaden, för att vara ett extra stöd. Personerna är modeller

”Det värmde i mitt hjärta så mycket när min pappa läste för mig så jag skulle gärna vilja att pappa läste in fler fotbollssagor för mig.”

Ett annat sätt att stärka relationen mellan fängslade föräldrar och deras barn och på så sätt minska de negativa effekter som kan uppstå under fängelsetiden, är genom Godnattsagor inifrån, vilket är ett samarbete mellan Kriminalvården och biblioteket. Det som barnen ofta tycker är jobbigast med att ha en förälder eller annan nära anhörig i fängelse är saknaden, att inte få träffas eller ses lika ofta. Man saknar närheten som t.ex. vid läggningsdags och önskar att föräldern vore där. Godnattsagor inifrån är en studiecirkel med sammanlagt sex träffar som handlar om vikten av att läsa för barn och hur berättandet kan stimulera ett barns eget läsintresse. Det blir också ett sätt för föräldern att vara mer delaktig i familjelivet och barnets läsutveckling. Forskning visar att läsförmågan är en viktigare faktor för ett barns framgång i skolan än familjens ekonomiska förutsättningar eller sociala bakgrund. Man får tips på hur en saga eller berättelse kan göras mer levande och spännande. Resultatet blir en inläst saga eller berättelse på CD-skiva, som skickas hem till barnet/barnen ihop med en hälsning, tre böcker och en sov T-shirt.

Kontaktperson Som kontaktperson träffar du barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans. Vill du veta mer ring Tidaholms kommun 0502-60 60 00 fråga efter Annelie Larsson eller Hanna Thorell.

Vill du göra Det är en Socialstyrelsen som för står bakom insats ”Min insats” som har som målsättning barn? att få fler ett personer att intressera sig för uppdrag hos kommunen för att hjälpa barn.

mininsats.se Personerna är modeller

följa med in...

MIN INSATS- HJÄLPA ETT BARN I TIDAHOLM!

mininsats.se

Kyrkfönstret 7


FÄNGSLANDE O Diakon Annwor Haglund har haft sitt uppdrag på Tidaholmsanstalten i 25 år. Redan 1992 började hon sitt arbete där och nu från februari har hon bytt arbete från anstalten Tidaholm till anstalten Kumla. Jag fick förmånen att träffa Annwor för att höra mer om hennes annorlunda arbete. Alla som har mött Annwor vet att hon har unika erfarenheter och har mycket att lära oss alla. För i mötet med de intagna har hon mött det mörkaste mörka men också sett att livet kan vända trots en till synes hopplös situation. Många av oss har en bild av att en gång fängelse alltid fängelse men Annwor har en annan erfarenhet och ett annat perspektiv. När jag en grå januaridag fick möjlighet att höra lite mer om dessa år så började vi med att fundera kring varför kyrkan finns på våra fängelser. ”Det viktigaste måste väl vara att kyrkan hjälper offren.” Detta är en av de vanligaste frågor Annwor får och svarar utan att fundera att kyrkan måste göra både ock. Jesus har gett oss ett tydligt uppdrag. ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” (Matteus 25:35-36) Att ge en gåva till någon välgörenhetsorganisation och lämna in våra gamla kläder till någon återbruksbutik går ganska bra för de flesta av oss. Besöka sjuka – även vänner - kan vara ok, men känns också svårt för många och att bry sig om dem som sitter i fängelse känns ännu svårare. De får väl ändå skylla sig själva, eller?

8 Kyrkfönstret

Annwor förklarar att för alla häktade eller intagna på anstalt gäller Regeringsformens (Rf ) grundläggande fri- och rättigheter kap2, § 1, 6:e stycket: ”Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad: Religionsfrihet; frihet att ensam och tillsammans med andra utöva sin religion.” Detta kan enligt Rf, kap 2, § 12, inte begränsas genom annan lag. Dessutom gäller de Europeiska fängelsereglerna, som finns att hämta på regeringens hemsida (www.regeringen.se) I Fängelselag (2010:610) Svensk författningssamling 2010:610. 4 kap. Fritid, 4 § kan vi läsa: ”En intagen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt utöva sin religion.” Enligt kriminalvårdens föreskrift 2006:2, skall det finnas en nämnd för andlig vård, NAV, vid varje verksamhetsområde. Därför finns där präster, diakoner, pastorer, imamer m fl, som har till uppgift att erbjuda samtal - enskilt och/eller i grupp -, samlingar, gudstjänster mm, ofta med hjälp av ideella besöksgrupper. Den största, finaste och viktigaste uppgiften är samtalet med den enskilde klienten. Annwor förklarar att hon är sänd av kyrkan för att finnas till för alla som vill möta en annan människa, en människa som ser och lyssnar. ”Att den intagne vill samtala räcker och det är han som väljer vad vi pratar om. Det är han som är i centrum, inte hans tro eller icke tro. Mitt uppdrag är att möta alla med samma respekt.” Annwors uppdrag är att samtala med alla som så önskar och som befinner sig innanför murarna. Därför har Annwor genom åren även mött personal i samtal.

Annwor är kanske mer känd innanför murarna i Tidaholm än utanför. Här berättar hon om sina 25 år på Tidaholmsanstalten. Ett jobb i det tysta men som ger vägledning och hopp i en till synes hopplös situation. Namn: Annwor Haglund Yrke: Diakon (fängelsediakon på Tidaholmsanstalten 1992-2017) Familj: Man, fyra vuxna barn och fyra barnbarn Bor: i Habo Favoritbibelord: Jeremia 29:11 ”Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren; välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp.” Favoritbok: Sagan om ringen Favoritfilm: Bröderna Lejonhjärta Favoritpsalm: Guds kärlek är som stranden (Psalm 289) Fritidsintressen: Promenera, läsa en bok i lugn och ro, umgås med mina nära och kära.


Kyrkornas besöksgrupp leds av NAV-medarbetarna, i Tidaholm pastor Henrik Örnberg och diakon Annwor Haglund. Hennes uppgifter har precis tagits över av prästen Carina Bengtsson. Klienter bjuds i lagom stora grupper – oftast 5-10 st - till samtal över en kopp kaffe. Många beskriver det som ett andningshål, de får komma till fängelsekyrkans lokaler och prata och slappna av en stund. Annwor återkommer ofta till bibelordet ”Sanningen ska göra er fria” Joh. 8:32 Det är inte alltför ovanligt att intagna är dömda för ett brott de inte erkänt. Ibland händer det dock att någon erkänner och då händer något i honom. Trycket lättar för ”sanningen gör fri” men lögnen binder. Han kommer inte undan skuld och ansvar men han kan ta ansvar, kanske be om förlåtelse. Det är inte alltid man kan få förlåtelse, men när man erkänt och bett om förlåtelse så har en process startat. Försoning och förlåtelse är inte bara till för den som begått ett brott utan främst kanske för den som blivit utsatt. Förlåtelsen bryter det mörka band som finns mellan förövare och offer. Annwor poängterar att förlåtelse och försoning handlar om att båda parter blir fria. Det är ännu ett skäl till varför kyrkan ska finnas på våra fängelser för att öppna vägar till försoning. Annwor liknar försoning med ett sår. Förlåtelsen startar en läkning på djupet och ofta öppnas såret och gör mer ont men så kan det rensas och sedan läka på djupet. Men ärret finns alltid kvar. Det handlar alltså inte om att glömma utan våga stå i smärtan för att se om det går att hitta ett sätt som gör att jag kan fortsätta leva. Jag tänker att vi behöver mer av förlåtelse och försoning i hela vårt samhälle, inte minst i våra familjer. Hur många

Foto: Mikael Stjernberg

OCH BEFRIANDE

Klosterlivet och livet på fängelset har likheter, de vistas en stor del ensamma i en cell, en mur stänger dem ute från resten av världen och de måste avstå från saker. har inte sår efter skilsmässor, arvstvister Annwor beskriver med inlevelse att med mera. Listan kan göras lång. den som söker en retreat på Kumla gör Bitterheten äter upp många inifrån för det med förhoppning om att få hjälp. att man inte blir fri och läker på djupet. De har hört av andra att det finns hjälp Det finns galler och fängelser i alla våra och att de blivit fria från det inre fängelliv. I Annwors favoritpsalm nr. 289 står set som många ser som det svåraste att det ”Och ändå är det murar oss emellan leva med. och genom gallren ser vi på varann, vårt Retreaten erbjuder andliga övningar fängelse är byggt av rädslans stenar, vår som gör oss medvetna om våra oordnade fångdräkt är vårt eget knutna jag”. böjelser t.ex. makt, girighet och rädsla. Vad styr mig? Vad driver mig? Hur blev Annwor väljer alltid att tro på den det så här? Var gick det snett? Retreaterna hon samtalar med, men är noga med att medvetandegör mitt liv, min ryggsäck berätta att förändring endast kan ske i och ger mig verktyg att förändra mitt liv. sanningen. Genom att ta ansvar, inte Ingen kräver en tro men alla förväntas ha skylla på andra eller på omständigheter, en respekt för att bibelord, kristna sånger kan försoning ske. Man måste få berätta, och symboler används för att det finns så bli sedd och trodd. För, den som känner mycket livsvägledande att hitta där. sig dömd och värdelös ser ingen mening med förändring. Vi tackar Annwor för allt hon betytt Samtalen kommer att fortsätta men för dem som finns på Tidaholmsanstalnu som anställd av Kriminalvården och ten och önskar henne lycka till med det inte av kyrkan. Jag vet att du sagt att om nya arbetet med retreater på Kumla. jag ska byta jobb någon gång så ska det vara för att få jobba ännu mer med reGuds rika välsignelse! treater. Så blir det nu, berätta varför det Lena Linde lockar.

Kyrkfönstret 9


Hej Carina! Vad har du nu hittat på? Det sägs att du börjat med nya arbetsuppgifter, vad är det du ska göra nu? – Jo, nu är det dags att efter 18 år som församlingspräst gå mot nya utmaningar. Jag har alltid velat prova på någon form av specialtjänst och så blev tjänsten som fängelsepräst på Tidaholms anstalten ledig, jag sökte och fick den tjänsten! – Det ska bli en utmaning att få kliva in i en annan värld än den man är van att verka i. Fokus på tjänsten är själavårdande samtal och mitt intresse för sådana samtal har utvecklats och formats under mina år som församlingspräst. Därför gick jag först en ettårig själavårdsutbildning vid vårt själavårdsinstitut Lilleskog utanför Alingsås och jag har också fått möjlighet att utbilda mig på St. Lukas stiftelsen i Göteborg till samtalsterapeut och blev klar med det 2010. Jag hann dessutom med en grundläggande juristutbildnig i Uppsala innan jag prästvigdes i Härnösand 1996 och har alltid undrat när två år på juristlinjen kan bli använt?

Kanske är detta svaret? Jag har en gång i tiden brottats med lagtext och det kan ju vara bra att kunna lite sådant nu. Hur känns det att gå till jobbet och bli inlåst? – Det återstår att se…. – Och nu lämnar du jobbet som församlingspräst. – Ja, men när jag började tjänsten här i Tidaholms pastorat 1999 så hette det Daretorps distrikt och bestod av de tre församlingarna Daretorp, Härja och Velinga. Så jag har varit delaktig i den spännande processen att få ihop dessa tre församlingar till en. Och då bildades Hökensås församling. På den gudstjänsten var min clownkaraktär Engla med och det är ett av de många minnen som jag bär med mig. Engla både sydde och bakade ihop församlingarna med kärlek och förväntan. Receptet tog hon ur Kyrkoordningen och Bibeln. Hon gör ju allt på sitt eget lilla sätt, säger Carina och skrattar.

Sedan har jag också hunnit med att introducera bl.a. Musik i Blåhult,”Unna dig lite ro-gudstjänsterna” och kapellstigsvandringarna tillsmmans med Equmeniakyrkan. Du har också varit aktiv i arbetet runt internationella kvinnodagen, vet jag. Vad tar du med dig mest från jobbet som församlingspräst i Hökensås församling? – Samtal med människor i livets alla skeden och situationer i glädje och sorg, liv och död, det som är människans villkor här på jorden. Jag försvinner ju inte helt. Jag är fortfarande anställd av Tidaholms pastorat och ingår i det härliga gäng som jobbar där. Och trots att jag bor i Hjo så brukar jag emellanåt handla på Coop och Ica i Tidaholm innan jag åker hem så ni kommer nog att stöta på mig. Lycka till Carina, vi vet du kommer göra en strålande insats på din nya tjänst! Magnus Hedström

Vem tar då över efter Carina? Magnus Hedström vikarierar från och med 1 februari som tjänstebiträde i Hökensås församling. Vid uppgifter som ligger utanför Magnus befogenheter tjänstgör någon av pastoratets präster. Clownen Engla bakar ihop Hökensås församling som bildades 2010.

Lycka till Magnus!

När jag ber Kerstin att beskriva Svenska kyrkan Tidaholm så säger hon med stolthet att det händer mycket här. Idéerna tar aldrig slut och både personal och alla ideella gör en fantastisk insats för att det ska finnas många mötesplatser i vardagen och varierade gudstjänster och konserter. Kerstin har särskilt uppskattat variationen med sitt arbete. Mötet med alla, från de yngsta till gamla. I sorg och i glädje. All härlig sång och musik och att få leda, undervisa och inspirera. Hon bär med sig många minnen.

Men nu väntar nya utmaningar i Skövde församling där hon har speciell inriktning mot barn och familj i S:t Johannes kyrka men hon ska också leda en motettkör i S:ta Helena kyrka. Alla som mött Kerstin stämmer nog in i ett stort tack och vi är nog många som hoppas att hon vid tillfälle hinner vara gästsolist här i Tidaholm.

Lena Linde

TACK KERSTIN Under 20 år har Kerstin Lundh varit kantor i Svenska kyrkan Tidaholm främst i Varvs församling. Efter sin kantorsutbildning i Hjo 1998 har hon för- gyllt Tidaholm med sin musikalitet. Många av oss tänker nog främst på hennes fantastiska sångröst, men hon har under åren även lett många tacksamma körsångare i olika åldrar.

10 Kyrkfönstret

Lycka till Kerstin!

Lena Linde


SANNA Under hösten började Sanna jobba på expeditionen i Kyrkans hus. Inte en helt ny syssla, för de senaste somrarna har hon varit sommarvikarie. Sanna jobbade tidigare som vaktmästare i Kyrkans hus så arbetet är annorlunda men arbetskamraterna de samma. Sanna har alltid ett soligt leende och omsorg om alla hon träffar. Det kanske är den viktigaste egenskapen att ha i hennes nya jobb.

KUL

EN BEIGE TANT Årsta 1973

Namn: Sanna Olsson Familj: Daniel, Penny 1 år och bonussonen Gabriel 9 år. Bor: i Kälvene Fritidsintresse: fixa med huset och umgås med familjen. Favoritartist: Florence + The Machine

Vad gör man som förvaltningsassistent? Jag bokar dop, vigslar och begravningar och hjälper till med andra frågor församlingsbor har. Dessutom sköter jag t.ex. löner och fakturor. Expeditionen är öppen 4-6 timmar varje dag förutom torsdagar. Vad uppskattar du mest med ditt nya jobb? Jag får träffa många människor och har roliga och varierande arbetsuppgifter. Dessutom har jag fantastiska arbetskamrater. Vi önskar Sanna välkommen och hoppas att hon kommer att trivas som spindeln i nätet. För när församlingsbor och personal har någon fråga eller problem då hör man av sig till Sanna så gör hon allt för att ordna det.

Lena Linde

Ska ni inte följa med in pojkar? Så satt vi där, jag, Leffe, en beige tant och ett gäng små söta krulltottar i färgglada kläder. Vi hade som vanligt stått och hängt utanför porten till vårt betonggråa höghus denna söndagsförmiddag när beigea tanten plötsligt dök upp med ett gäng ungar runt sig. De höll till i lokalen bredvid vår port vilken användes som ungdomslokal några kvällar i veckan, men i dag var det söndag. I mitten av ringen stod en stubbe med ett levande ljus på. Alla satt stilla och tysta med blicken fäst på beigea tanten. Hon tog sin gitarr och som på ett osynligt givet tecken började alla krulltottbarnen att sjunga, samma sång på samma gång, jag och Leffe stirrade på varandra, det var som ett mirakel. Lika plötsligt som de började sin sång tog den slut och alla började med knäppta händer och sänkta huvuden rabbla en text som slutade med ett gemensamt Amen. Kalla kårar började krypa längs ryggraden, vad vad det för något hemligt vi var med om? Den beige tanten tittade på oss och frågade om vi inte kände igen sången? Vi tittade på varandra och skakade sakta på huvudet. Nå, kan ni inte sjunga en sång, som ni kan, för oss? Vi var fångade i en fälla! Skräckslaget sneglade vi på varandra och mot dörren, en sång!?

Efter en stunds tystnad ser jag till min fasa hur Leffe reser sig upp drar in luft i lungorna och med största allvar stämmer upp den enda sång han kommer på: (melodi Igelkottaskinn) De va på den tid då de benlösa sprang, de fingerlösa spela på gitarr så de klang. De döva hörde på och de blinda såge på och en flinskallig dansa med uppkammat hår. Det blev tyst som i graven, ljuset på stubben slocknade, krullorna på krulltottebarnen slaknade, beigea tanten stirrade med uppspärrade ögon. Nästa söndag stod vi som vanligt och hängde utanför porten men ingen beige tant frågade om vi ville följa med in. Tidaholm 2016 Jag står i Tidaholms kyrka andra söndagen i advent och ska predika över söndagens gammaltestamentliga text: Då skall de blindas ögon öppnas och de dövas öron höra. Då skall den lame hoppa som en hjort och den stumme brista ut i jubel. Jesaja 35: 5-7 Plötsligt kommer jag att tänka på min kompis Leffe och en sång vi sjöng, den enda vi kunde tillsammans. Tänk om den beige tanten varit här.

Magnus Hedström

Kyrkfönstret 11


Kyrkogården i förändring Man kan tycka att en kyrkogård står för kontinuitet och tradition, och därför aldrig förändras. Men kyrkogården speglar samhället och förändras därför med de människor som använder den. Bruket av gravvårdar är lika gammalt som sedvänjan att gravsätta sina döda, men utseendet och syftet har varierat. De gravstenar vi idag förknippar med en kyrkogård är sällan mer än 150 år gamla. Tidigare var gravvårdar i sten förbehållet de rikaste i samhället, eftersom de var mycket dyra att framställa. Ända in på 1900-talet var det brukligt att markera en gravplats med ett träkors. Dessa fick stå tills de ruttnade ner och föll, vilket var ungefär samtidigt som en generation hade försvunnit och nästa tagit vid. Och en gravvård saknar nog egentlig mening om ingen längre kommer ihåg för vem den restes. Växtligheten på våra kyrkogårdar har också förändrats mycket det senaste århundradet. Klippta gräsmattor är ett nytt påfund, som infördes när vi fick tillgång till maskindrivna gräsklippare efter 2:a världskriget. Innan dess var kyrkogården närmast ängsmark, där gräset möjligtvis slogs med lie någon gång per år. Ännu tidigare nyttjades kyrkogården som bete för klockarens djur, en sedan länge indragen löneförmån. Då var träd sällsynta, eftersom de skuggade och gav sämre grästillväxt. Idag genomgår våra kyrkogårdar stora förändringar. Människor bor inte längre kvar på samma plats hela livet, och besöker därför sina anhörigas gravar mera sällan, eller inte alls. Äldre gravar med stora gravvårdar av sten återlämnas, och få nya gravstenar sätts upp. Vissa kulturhistoriskt värdefulla gravar får stå kvar och vårdas av kyrkogårdsförvaltningen, men merparten kan inte sparas då det skulle belasta vår gemen-

12 Kyrkfönstret

I Tidaholms pastorat har vi anlagt ett flertal askgravplatser. Här ser vi den på Östra kyrkogården. ellt och varierat, då många nysvenskar samma begravningsavgift alltför mycket. önskar begravas i enlighet med sin tradiBruket av minneslundar och askgravar tion. Ett urval av äldre kulturmärkta gramed gemensam skötsel ökar, då dessa var kommer bevaras av kyrkogårdsföralltid är välskötta och kan besökas när valtningen. Hur många äldre gravar som det passar. Detta är en naturlig anpassbevaras i övrigt påverkas naturligtvis av ning till samhällets behov av begravhur många som behåller och bevarar sina ningsplatser. familjegravar. Ju fler som behåller sina gravrätter, desto fler äldre gravar kommer Hur ser då våra kyrkogårdar ut i finnas kvar i framtiden. Troligt är att beframtiden? gravningsplatsernas ytor snarare minskar Troligt är att det blir fler gemensamma än ökar i framtiden, och att de mera får gravplatser, som minneslundar och askkaraktären av vacker parkanläggning. gravar. Bruket av gravstenar kommer anEva Olofsson tagligen att minska och bli mer individu-

Vill ni döpa ert/era barn, eller är du själv inte döpt? Vill ni döpa ert/era barn, eller är du själv inte döpt?

DROP DROP IN IN -DOP -DOP Söndag 29 april Söndagkl.14 29 april mellan och 16 mellan kl.14 och 16 i Tidaholms kyrka. i Tidaholms kyrka. Här behövs inga inbjudningar eller fester,

kom elleringa ta med dina närmaste. Här själv behövs inbjudningar eller fester, Dopet är eneller festtaoch endina högtid i sig. kom själv med närmaste. Ingen behövs men igodkännande Dopetföranmälan är en fest och en högtid sig. från samtliga vårdnadshavare. Ingen föranmälan behövs men godkännande Ring till expeditionen om du har frågor, frångärna samtliga vårdnadshavare. tel. 0502-19770 eller Ring gärna till expeditionen om du har frågor, maila tidaholms.pastorat@svenskakyrkan.se tel. 0502-19770 eller Genom dopet blir du medlem i Svenska kyrkan. maila tidaholms.pastorat@svenskakyrkan.se Genom dopet blir du medlem i Svenska kyrkan.


Ett möte jag aldrig glömmer Bengt-Åke Öhgren berättar om sitt första möte som fängelsepräst. Ett möte han aldrig glömmer och som kan ge oss hopp. För visst behöver vi alla förlåta oss själva ibland. ”Hur f-n ska jag kunna förlåta mig själv?” Ursäkta svordomen, men det var precis så han uttryckte sig. Jag skulle just lämna Tidaholmsanstalten efter en arbetsdag där. Killen som frågade hade nyss kommit dit. När han ser prästkragen på min skjorta, så vill han träffa mig för ett samtal. Det blev många. Dagen efter sitter vi på mitt rum, och han berättar om sina starka skuldkänslor. Först tänkte jag - har han mördat någon eller skadat någon för livet? Men så var det inte. Han hade en bra utbildning bakom sig och sedan arbetat på ett stort försäkringsbolag i flera år med bra lön. Frestelsen att tjäna lite mer blev svår, när han upptäckte, hur lätt det var att överföra små summor från många konton till sitt eget. Till sist blev han alltför våghalsig, gjorde en tabbe och blev upptäckt. Det hade blivit ganska mycket pengar till sist, och allt resulterade i ett par års fängelse. Jag undrade förstås över hans starka skuldkänslor, för han hade ju knappast åsamkat någon enskild människa så stor skada. Han berättade, att han på den anstalt han tillbringat första delen av fängelsestraffet, hade haft tio samtal med psykologen, som till sist hade konstaterat: ”Du måste förlåta dig själv!” Hans första fråga till mig, när vi möttes på fängelsegården, var verkligen en livsfråga för honom. Det var kanske inte så svårt att förstå, när han delade hela sin berättelse med mig. ”Det handlar om mamma”, säger han.

Och så börjar han berätta om sin mamma. Hon var ensamstående och han enda barnet. Hon satsade allt på honom, uppoffrade sig, jobbade och slet hårt för att han skulle få studera. Och så händer allt detta. Mamman tog grabbens dom och fängelsevistelse mycket hårt. Det var ett personligt misslyckande för henne. Numera lämnade hon bara lägenheten för att handla, när det var folktomt i affären. Kyrkliga syföreningen, där hon hade sina bästa vänner och varit mycket aktiv i, lämnade hon. Hon blev alldeles ensam. ”Vad ska jag ta mig till?” Han gråter förtvivlat och undrar: ”Finns det verkligen förlåtelse för det jag har gjort mot min mamma?”

Finns det verkligen förlåtelse för det jag gjort mot min mamma?

Den killen var den förste som jag som fängelsepräst fick vandra in i Nya Testamentets värld tillsammans med. Det blev en livsavgörande upptäcksfärd för honom. För mig var det fantastiskt att få följa honom in i berättelserna. Några av dem berörde honom extra starkt. Lukas berättelser om Det förlorade fåret och förstås Den förlorade sonen. I Johannes evangelium fann vi den samariska kvinnan vid Sykars brunn, som möter någon som ser rakt igenom henne och förstår alla hennes misslyckanden. Han dömer henne inte utan upprättar. Vi sökte oss djupare och djupare in i berättelserna.

TRO Till sist kunde han ta dem till sig och förstå, att de inte bara handlade om människoöden för 2000 år sedan. I berättelserna hittade han sitt eget öde, och det öppnade enorma perspektiv. Han som berättade, Jesus, hade något att säga till honom i dag. Kanske var det till sist Jesu ord till rövaren på korset – idag ska du vara med mig i paradiset – som hjälpte honom. En rövare där och då och en bedragare här och nu. Våra samtal och berättelserna i evangelierna ledde så småningom fram till bikt, den första jag som präst fick vara med om. Att det kunde vara så läkande, inte bara för fången utan också för hans mamma, kunde jag inte drömma om. Han ville, att jag skulle berätta för henne om det stora som skett. Jag glömmer aldrig, när jag första gången mötte henne på stationen i Falköping. Hon var grå och anonym och hade en stor handväska. Hon var väldigt tyst i bilen till Tidaholm, men mötet mellan mor och förlåten son på fängelset blev ett av de finaste kärleksmötena jag varit med om. Förlåtelsen förlöste också mammans vånda. Vi höll kontakten, och snart började mamman berätta, att hon sökte upp sina gamla vänner igen, och den förlorade medlemmen i syföreningen återvände med förnyad livsglädje. Det märktes t.o.m. på mammans klädsel, att något hade hänt, för nästa gång vi sågs hade hon en färgglad kappa på sig. Bengt-Åke Öhgren

Kyrkfönstret 13


En munk och en förrymd nunna Läs den spännande levnandskildringen om Katharina von Bora – nunnan som senare blev Martin Luthers hustru. Vem var hon, Katharina von Bora hon som var Martin Luthers hustru under 21 år? Målningar av henne visar en kvinna med uttrycksfullt ansikte, mandelformade ögon, höga kindben och en mun som ser ut att vilja berätta något viktigt. Statyn utanför Lutherhaus, hennes hem i Wittenberg, beskriver en aktiv kvinna – alltid på språng. Min nyfikenhet väcks, jag vill veta mer om henne. Det visar sig inte vara helt lätt. Artiklar och böcker koncentrerar sig på den framstående maken. Hittar en puzzelbit här, en puzzelbit där. Efter mycket letande hittar jag en bok på engelska. Katharina föddes 1499 utanför Leipzig. Hennes far var en fattig adelsman. De fem första åren tillbringades på en gård. Där väcktes hennes kärlek till växter, djur och jord. Men då dog hennes mor och livet ändrades drastiskt. Fadern tog beslutet att sätta henne i klosterskola och hon flyttades bort från allt och alla hon höll av. Fadern hittade efter något år en ny kvinna. Det blev allt svårare att avstå medel för Katharinas skolgång och vistelse i klostret. När hon är nio år förflyttas hon till klostret Marienthron och utbildning till nunna börjar. Därmed inte heller någon kostnad för fadern. För föräldrar som inte hade möjlighet att skaffa en stor hemgift till sina döttrar och därmed ett gott gifte, var nunnelivet enda möjligheten, enligt vad de själva ansåg. Ett sätt att både förtjäna himmelens salighet för sig och de sina och klara den egna försörjningen. Katharina var långt ifrån den enda som utsattes för detta. Luther fördömde det föräldrarna gjorde och skrädde inte orden: Det är obarmhärtiga föräldrar som tillåter något så gruvligt och förskräckligt! Hur många finns det i klostren som med glad håg och lust och fri vilja förrättar gudstjänst och böner? Knappast en på tusen.

14 Kyrkfönstret

Jag ryser vi tanken på nioåringen som än en gång rycks upp och ställs inför ett liv med stränga regler och klostertukt. Det ät inte tillåtet att vara ute i naturen, bostaden, klausuren, är den enda världen. All världslig glädje skulle läggas bort, huvudet alltid vara ödmjukt böjt och vänskap flickorna emellan var förbjuden. Sex gånger varje dag var det bönestunder.

I samband med Lutherjubileet besökte extra många Lutherhuset i Wittenberg. Även Katharinas liv blev då mer känt. Samtal var inte tillåtna- inte ens under måltiderna. Då fick flickorna istället lyssna till sedelärande berättelser, berättelser som de inte förstod mycket av. Viss kontakt höll flickorna med hjälp av teckenspråk. Föräldrarna var välkomna på besök, men fick inte ha med sig presenter. Inte heller var någon form av kroppskontakt mellan föräldrar och barn tillåten – man fick inte ens räcka fram handen. Ett galler skilde dem åt vid mötena. Svårt att förstå hur någon kan utstå detta utan att bli känslokall. Men Katharina gör det otroligt nog. Under sitt fortsatta liv visade hon stor omsorg inte bara för sin familj utan för alla behövande som kom i hennes väg.

Allt var ändå inte nattsvart. En släkting på hennes fars sida fanns i klostret. Säkerligen var det betydelsefullt för denna blir senare en viktig del av familjen Luthers hushåll. En annan ljuspunkt var undervisningen. Katharina var ett ljushuvud, ivrig att lära, hade en järnhård vilja, var beslutsam och synnerligen ambitiös. Hon fick lära sig skriva och var duktig på det visar hennes brev. Att tala och förstå latin ingick i undervisningen. Det gjorde att hon kunde delta i Luthers berömda bordssamtal som hölls dels på latin, dels på tyska. Katharina var begåvad med en vacker röst och fick sångundervisning. Hon lärde sig handarbete, fick brodera mässhakar och altardukar. Som sextonåring avlägger Katharina klosterlöftena som bestod av lydnad, fattigdom och kyskhet. Sammanlagt tretton år finns hon kvar i klostret Marienthron. Luther fördömer klosterliv och klosterlöften som inte avgetts av egen fri vilja. Dessa åsikter nådde också Marienthron. Katharina och många med henne inser att det är dags att lämna nunnelivet för ett liv ute bland människor. Livsavgörande beslut hade tagits över deras huvuden och de hade övertygats om att den säkraste vägen till himlen var nunnelivet. Nu var det inget värt. De skriver till släktingar och vädjar om hjälp att lämna klostret. Men att hjälpa nunnor som överger sina löften var straffbart och inte heller kändes det lockande att på nytt få ansvar för deras försörjning. Endast ett fåtal anhöriga var beredda att göra detta. Beskedet de flesta fick som svar på bönen om hjälp var att de borde stanna i klostret. Då vänder de sig till Luther som anser att nåd går före lag. Men han inser faran med att själv åta sig själva bortförandet. Han vänder sig till vännen och köpmannen Koppe. Denne levererar varor till klostret och lovar bistå nunnorna trots


vad det kan innebära för ryktet, affärerna och den egna säkerheten. Påskdagen 1523, sent på kvällen, rul�lar en täckt vagn obemärkt fram till klostermuren. Tolv nunnor kommer fram ur mörkret och skyndar sig att gömma sig bland tomma silltunnor. En riskfylld färd tar sin början. Inom nunnorna råder blandade känslor. Lycka över att ha tagit första egna beslutet, beslutet att lämna klostret, glädje över friheten, men rädsla för att bli förföljda och förda tillbaka. Mot alla odds når de Torgau utan att ha blivit förföljda eller upptäckta. De är fria, men har inga pengar, endast kläderna de har på sig. Var ska de bo, hur skall de få sin försörjning? De vågar inte stanna i Torgau utan fortsätter till Wittenberg och Martin Luther. Nu är de hans ansvar. För ett tag öppnar Luthers vänner sina hem för de förrymda nunnorna, kyrkan samlar in pengar till deras hjälp och Luther blir äktenskapsmäklare. Han lyckas. Endast Katharina von Bora säger nej till det förslag till make Luther kommer med. Hon är stursk och arrogant, menar Luther. Mannen han föreslår är både doktor, professor och pastor - skulle inte det duga? Men Katharina är inte villig att avstå sin nyvunna frihet för att äkta en man vars uppträdande och sätt hon ogillade. Hon beklagade sig för Luthers vän Amsdorf. Denne som ansåg mannen ifråga vara en gammal snåljåp ber Luther sluta med sina påtryckningar. På Amsdorfs fråga vem Katharina skulle kunna tänka sig att gifta sig med svarade hon frankt: Dig eller Luther. Hon var 26 år, fattig på pengar och ägodelar, inte uppseendeväckande vacker, i en desperat situation. Är det självsäkerhet eller övermod från en kvinna som tar första steget? På 1500-talet! Eller är det tiden i klostret som lärt henne tålamod och att lita till Guds vilja? Luther var dock inte beredd att gifta sig. Han var 16 år äldre än hon. Han var sjuklig och bannlyst av påven - en kättare, som vilken dag som helst kunde bli dödad. Han ansåg inte att äktenskapet var något för hans del. Efter en tids betänkande ändrade han uppfattning och de gifter sig i juni1525.

Inte alla Luthers vänner gladdes åt ett giftermål mellan en munk och en förrymd nunna. Dessutom var tidpunkten illa vald, menade vännen Melanchton, som var rädd att detta skulle kunna provocera till tumult. Han deltog inte i bröllopsfesten. Däremot fanns Lucas och Barbara Cranach med. Katharina hade bott hos dem under en längre period och de hade blivit vänner för livet. Det tidigare Augustinerklostret, ett hus i tre våningar, blev nu parets gemensamma hem. Det var ett hus som hyst ett fyrtiotal munkar tidigare, där var stora rum med högt till tak, svåra att hålla rena och värma upp.

Denna sandstensport från 1540 byggdes på uppdrag av Katharina och finns kvar idag på Lutherhuset. Nu fylldes huset av inhysta studenter, syskonbarn, munkar och predikanter på flykt. Till middag och bordssamtal inbjöds varje dag uppåt 40 personer. För att hinna med var Katharina uppe redan kl 4 på morgonen och var i säng sist av alla, vilket föranledde Luther att kalla henne Wittenbergs morgonstjärna. Hushållet var kostsamt, Luther hade inget ekonomiskt sinne, så det blev Katharinas uppgift att få det hela att gå ihop. Hon grävde upp marken utanför huset, sådde grönsaker och blommor och planterade fruktträd. Hon arrenderade en trädgård där hon odlade humle och bryggde eget öl. Hon tog upp fisk i ån som passerade genom trädgården. Hon födde upp boskap och höll bin, skötte

kycklingar, gäss, grisar, kor, arbetshästar och ridhästar. Hon såg till att spara för vintern då inte färska varor fanns att tillgå och letade alltid efter de billigaste priserna på utländska kryddor. Luther fick många gånger uppmana henne att vila. Men hon var stark och fann en glädje i arbetet. Friheten som hon längtat efter gav hon upp för kärleken. Det som från början var ett resonemangsparti blev till ett lyckligt äktenskap med mycken kärlek och uppskattning från båda håll. Katharina ser också till att de inackorderingar som har råd att betala för sitt uppehälle också gör det. Detta är helt nödvändigt för familjens överlevnad, men uppskattades inte av de som förlorade sina gratisförmåner. Luther beundrade hennes förmåga att få pengar att räcka. Ekonomin överlämnade han med glädje åt Käthe. I bevarade brev från Luther till Katharina börjar han alltid med uppskattande smeknamn på sin Käthe. Men då hon vill att de ska köpa en gård stretar han emot i det längsta. Först när hon tar till tårarna ger han upp och hon får som hon vill. Senare erkänner han villigt att det var en bra investering. Men han tyckte inte om när hon i sin omsorg begränsade hans frihet. En gång förbjöd hon honom att resa på ett bröllop, eftersom han då var tvungen att fara genom ett farligt område. Då uttalade han hennes namn ”Kette”, vilket betyder kedja. Men hon lärde honom säga nej – en stor seger. När det gällde bibeln och teologi var Katharina ivrig elev till Martin även om de inte alltid hade samma uppfattning. Katharina argumenterade om polygami, om testandet av Abrahams tro på Moria berg, om kung Davids felaktiga beslut för att nå sitt mål. Men olika åsikter förstörde inte deras lojalitet mot varandra. I reformationsarbetet fick Luther Katharinas fulla stöd. De får sex barn tillsammans som de älskar djupt. Det första, en pojke som får namnet Hans, föds året efter deras giftermål. forts. på sidan 16

Kyrkfönstret 15


Fortsättning från sidan 15 Han är ett livligt barn med stor aptit. 18 månader senare, när pesten härjade som värst i Wittenberg, föds Elisabeth. Till deras stora sorg får hon leva endast 8 månader. Året efter föddes Magdalena, en öm och vänlig varelse som föräldrarna upplevde som Guds gåva och ersättning för Elisabeth. Inte heller hon får leva till vuxen ålder. Tolv år gammal dör hon i sin faders armar. Nästa barn får namn efter sin far. Martin ammas fortfarande när Katharina väntar Paul, som föds i januari 1533. Strax före jul 1534 föds dottern Margarete. Hemmet öppnas också för barn till Martins systrar och syskonbarn till Katharina, inalles 11 stycken. De uppfostras med kärlek, glädje, gudsfruktan och tukt. Sång och musik hör också till vardagen. Med så många barn i huset som behöver undervisning anställs en informator. Han har med sig också egna elever. Katharina var duktig med att sköta sjuka. Hon är halvvägs läkare, konstaterar sonen Paul, själv som vuxen läkarutbildad. Det kom väl till pass för Martin hade många besvär. Han led av bl a av njursten, hade besvär med andningen, astma, dysenteri, urininfektion, förstoppning och diarre. Återkommande hade han djupa depressioner. En gång tog Katarina humorn till hjälp när han kom hem från en resa djupt bedrövad. Hon mötte honom i dörren, helt klädd i svart och iförd slöja. På Martins fråga vad som hänt, om hon skulle på begravning, svarade hon allvarligt: Det måste väl vara Gud som är död eftersom du är så deprimerad! Martin var ofta ute på resor, vilket bekymrade Katharina eftersom hon då inte kunde hjälpa honom med hans krämpor.

16 Kyrkfönstret

I brev vill Martin att hon inte ska känna sådan vånda. Han har ju en som är bättre ändå att bry sig om honom – Jesus Kristus. Men det finns anledning för henne att oroa sig. Han är i Eisleben när han får tryck över bröstet och känning av hjärtat. Trots att läkare tillkallas kan hans liv inte räddas. När Luthers sista brev når Katharina, ett brev där han berättar att hans uppdrag är utfört och han själv snart hemma, är han redan död. Nu börjar en svår tid för Katharina. Enligt lagen hade en änka endast rätt till sin hemgift, en stol och kläder. Men Martin hade skrivit ett testamente, som trots att det i lagens mening ej var giltigt, godkändes av kurfursten. Hon får behålla Lutherhaus, egendomen Zülsdorf, böcker och smycken. Men antalet besökare och inackorderingar i Lutherhaus blev mindre, hon fick lägre inkomster och nödgades minska ner antalet anställda. Hon var ensam med fyra barn att försörja, hade Lutherhaus och egendomen Zülsdorf att sköta. Katharinas liv som änka varade i 7 år. Dessa har ofta uppfattats som ständigt lidande och misär, men bestod i själva verket både av ljus och mörker, upp- och nergångar. Inbördeskriget mellan kejsaren och protestantiska furstar gjorde att hon flera gånger fick lämna Wittenberg och vid varje återkomst finna att på Zülsdorf var trädgård och beten förstörda, boskapen slaktad eller stulen. Ändå gav hon inte upp utan börjar återuppbyggnaden. När soldaterna lämnat Wittenberg fick pesten fotfäste. Då den når Lutherhaus beslutade sig Katharina än en gång för att lämna staden för att rädda de två yngsta barnen. Färden slutar dramatiskt. Hästarna föll i sken. Katharina hoppade ur vagnen i ett försök att få stopp på hästarna. Men hon föll, slog hårt ner i marken, drogs ner i ett vattenfyllt dike och skadades allvarligt. Hon och barnen fick söka husrum och vård i Torgau. Med brutet bäcken och svåra smärtor svävade hon mellan liv och död under tre månader. Men hennes liv gick inte att rädda. Hon dör 53 år gammal och ett märkligt levnadsöde når sitt slut. Katrin Kvarnliden

Stjärnans väg-

testa dina kunskaper- eller lär dig mer om kristen tro. Stjärnans väg är en spelapp för konfirmander, tänkt att användas som komplement i konfirmandundervisningen. Men den är tillgänglig för alla och lärorik och rolig för den som vill lära sig mer om tro och liv, om bibeln, kristendom, historia, Svenska kyrkan och mycket annat. Du laddar ner appen gratis via App Store eller Google Play. Spelet går ut på att svara på frågor inom olika ämnesområden och på så sätt komma vidare och ta sig fram till en skattkista. Längs vägen dyker fällor, artefaktskärvor och skadedjur upp och det finns också möjlighet att samla guld. Appen innehåller även andakts-material och Lilla katekesen. Tidaholms präst Peter Håkansson har varit projektledare för skapandet av den nya appen.

n i e v i r D VIGSEL

I SAMBAND MED CRUISINGEN I TIDAHOLM LÖRDAG 5 MAJ 18-20

www.svenskakyrkan.se/tidaholm info. 0502-197 70


ÖGONBLICK

Så här ser det nya kyrkorådet som är pastoratets styrelse ut. Kyrkorådet har bland annat ansvar för framtidsfrågor och för att resurserna används i enlighet med församlingsinstruktionen (måldokumentet). Från vänster ser vi Kerstin Jonsson, Anders Löwing, Lars Sandström, Jan Bergvall, Birgitta Johansson, Per- Inge Karlsson, Nina Carlsson, Ulf Persson, Fredrik Gulliden, Roland Bromander, Ingrid Sandström, Agneta Karlsson, Alf-Åke Hall, Lena Wigholm, Örjan Persson och Eva-Brith Johansson. Ny ordförande för mandatperioden är Örjan Persson.

TORGCAFÉ Foto: Oscar Magnusson

ONSDAGAR KL.9-12 I KYRKANS HUS VÄLKOMMEN!

Härlig promenad med Miniminiorerna i Ekedalen som är glada för snön och solsken.

Här ser vi några av de damer som ser till att vi kan fika i Kyrkans hus varje onsdag. Vilka hjältar! Torgcaféet samlar in mer än 130 000 kronor varje år främst till Svenska kyrkans internationella arbetes olika hjälpprojekt i världen. Tack alla fikagäster!

Under januari hade Kyrkans hus besök av en reporter från tidningen Land som bland annat intervjuade torgcaféets besökare. Här intervjuas Kerstin Jonsson, Tina Jeppesen och Ulla Holm.

Under årets julkampanj samlades det in över 100 000 kronor till hjälp för gatubarnen i Filippinerna. På bilden ser vi Suntaks syföreningsauktion. Där var det många glada givare. Tack för ditt bidrag!

De som har tjänster i Svenska kyrkan Tidaholm är kända för att bli kvar länge på sina tjänster. Här ser vi Leif Persson som blir tackad av prästen Mats Löwing och kyrkogårdchefen Eva Olofsson för 25 år som vaktmästare.

Kyrkfönstret 17


Verklig försoning Vi människor lever i ett socialt sammanhang och har ett moraliskt ansvar för våra liv. Om en människa begår ett svårt brott mot en annan människa utdöms ett fängelsestraff. Efter avtjänat straff anses hon fri. Detta är ett förenklat sätt att se på brott och straff där brottet främst ses som en gärning riktat mot samhällets lagar. Men brottet innebär också en kränkning av de människor som är berörda av handlingen, både brottsoffrets och förövarens familjer. Brottet genererar en existentiell skuld som fängelsestraffet inte gör någonting åt. Det finns ett annat sätt att förhålla sig till brott som kan ge de inblandande en möjlighet att försonas med det som hänt och gå vidare. Det kallas reparativ rättvisa.

18 Kyrkfönstret

Ulrika Fritzon är en f.d. svensk fängelsepräst som mött detta arbetssätt vid Pollsmoor-fängelset i Kapstaden i Sydafrika och har tagit det till Sverige. Här sker arbetet genom Försoningsgruppen, en ideell förening. Jag intervjuar Carina Halvardsson, en annan medlem av gruppen som tidigare arbetat inom kriminalvården. Hon berättar för mig om arbetet. Reparativ rättvisa bygger på att man inte bara ser till individen som begått brottet utan också tar hänsyn till den sociala kontext brottet är begånget i. Det är en försoningsprocess som kretsar kring det afrikanska begreppet Ubuntu: ”jag är den jag är på grund av vilka vi är” och går ut på att den som begått brottet får se sammahangen och konsekvenserna av sin gärning och får bearbeta dem. Detta kan ge möjlighet för de drabbade att försonas med livet och gå vidare.

Egentligen är det ett gammalt sätt att förhålla sig till brott som finns dokumenterat bland annat i Bibeln. Det försoningsprogram som används i Sverige bygger på Hope Prison ministry och är utformat av Jenny och Jonathan Clayton vid Pollsmoorfängelset i Sydafrika.

Det är ömtåligt och svårt men det viktigaste jag har gjort i mitt liv.

Försoningsveckan Carina berättar vidare för mig om det konkreta arbetet med försoningsveckorna. Innan försoningsprogrammet genomförs på en anstalt informeras ledningen och de intagna. Sedan bjuder man in till en försoningsvecka med en uppföljning på 10 veckor, därefter kan det ske möten med de direkt brottsutsatta. Under försoningsveckan arbetar man sex dagar i rad och sex timmar om dagen. De är ett krävande arbete.

Fotio: Karl-Heinz Letz

REPARATIV RÄTTVISA


Den första dagen bjuder vi in en anhörig till någon som suttit i fängelse för att denne ska få berätta om hur det känns och hur det är att ha en anhörig i fängelse. Det blir ett starkt möte där man konfronteras med brottens konsekvenser och man får jobba med grunderna i Reparativ rättvisa. Den andra dagen handlar om de skador som är orsakade av det brott som begåtts och man gör en inventering av dess konsekvenser för de inblandade. Den tredje dagen tar man upp kärnvärdena; tillit, ärlighet, integritet och respekt. Man samtalar om hur man ska kunna återskapa ett förlorat förtroende och visa att man går att lita på. Den fjärde dagen handlar om ansvar och erkännande. Deltagaren förbereds för att erkänna sitt brott för sina anhöriga och senare även brottsoffret. Man får också tänka över vilka prioriteringar man ska göra i sitt liv i framtiden. Den femte dagen tar man upp; ånger, förlåtelse och försoning. Man funderar över vem man behöver be om förlåtelse och vem man behöver få förlåtelse av. Och så förbereder man nästa dags möte med sin familj. Den sjätte dagen träffar man sina anhöriga. Deltagaren får nu lyssna till dem och höra hur de har upplevt vad som hänt. Detta är en viktig del i försoningsprocessen där de anhöriga får berätta om sina svåra upplevelser. Under de tio uppföljningsveckorna får man sedan tillfälle att bearbeta det man upplevde under försoningsveckan. Därefter kan ett möte med de direkt brottsutsatta ske. När jag till sist frågar Carina hur hon ser på detta arbete säger hon att det är ömtåligt och svårt, men det är det viktigaste hon har gjort i sitt liv. Försoningen är central i den kristna tron. Reparativ rättvisa är ett sätt att ta detta på allvar. Det är verklig försoning.

Stellan Wihlstrand

Här ser vi Carina (längst till höger) vid ett besök på ett kvinnofängelse utanför Kapstaden tillsammans med Jonathan och Jenny Clayton från Restorative Justice, och Veronika från Schweiz (längst till vänster) som var där samtidigt.

”Att försonas handlar inte om att låtsas att saker och ting är annorlunda än de är. Det är inte att klappa varandra på axeln och blunda för felsteg. Verklig försoning avslöjar det avskyvärda, skymfen, smärtan, förnedringen och sanningen. Det är ett riskabelt företag, men till sist är det mödan värt, för att ta itu med den verkliga situationen bidrar till sist till att åstadkomma verkligt helande.”   Desmond Tutu Försoningsgruppen är en icke vinstdrivande, ideell organisation som verkar för försoning genom arbete med Reparativ Rättvisa och mot kriminalitet och missbruk. Försoningsgruppen samarbetar med statliga, kommunala och frivilliga organisationer, rättsvårdande myndigheter och trossamfund som arbetar med brottsprevention och ökad trygghet i samhället. Läs gärna mer på försoningsgruppens hemsida: www.forsoningsgruppen.se Du kan ge ett ekonomiskt bidrag till verksamheten på: Bankgironummer: 766 - 1093  Swish-nummer:123 032 01 35

Kyrkfönstret 19


BOKTIPS och FILMTIPS LASSE MAJAS DETEKTIVBYRÅ Modemysteriet Bok av Martin Widmark Illustratör: Helena Wills Lasse & Maja som är huvudpersoner är klasskompisar och driver en liten detektivbyrå tillsammans. Böckerna om Lasse & Maja utspelar sig i den lilla staden Valleby. Där känner de flesta varandra och kyrkan står mitt i byn. Lasse gjorde iordning sig för en stor modetävling. Maja tyckte inte att det var speciellt roligt med denna tävling.

En känd modeskapare som heter JeanPierre kom tillsammans med sin chaufför Charlotte och den allergiska assistenten Zebastyan och sin livskamrat Lulu ( som är en katt) till Valleby. Helt plötsligt var Lulu borta. Lasse & Maja och polismästaren försökte då att reda ut detta mysterium med den försvunna livskamraten Lulu och även

Jean-Pierres försvunna modepärm med idéer och ritningar. Jean-Pierre fick brev med utklippa bokstäver utan prickar över vissa bokstäver. Så det var lite svårt att läsa vad som stod. Lasse och Maja hade flera spår som de jobbade med. Till slut kom de på vem som tagit pärmen och katten Lulu. Jag tycker att LasseMaja böckerna är bra!! Den här boken var både spännande & rolig. Det är alltid roliga personer som det handlar om. Det är ofta oväntade saker som händer. Jag rekommenderar den här boken. Min favoritbok från LasseMajas detektivbyrå böckerna är diamantmysteriet. Aron Öhgren

NYCKELN TILL FRIHET - film baserad på Stephen Kings berättelse Filmen Nyckeln till frihet från 1994 är sen en tid tillbaka rankad som världens bästa film på filmsajten Imdb. com. Den är regisserad av den trefaldigt Oscarsbelönade Frank Darabont och huvudrollerna i filmen spelas av Tim Robbins f.1958 och Morgan Freeman f. 1937. Tim Robbins gestaltar bankmannen Andy Dufrese. Hans fru inleder ett förhållande med en annan man. När frun och älskaren brutalt mördas och Andy inte kan bevisa att han är oskyldig döms han till livstids fängelse på det ökända Shawshank. I fängelset lär känna Red, en annan fånge, som spelas av Morgan Freeman. Det är Red som berättar historien om Andy för oss och Freemans mjuka röst utgör en behaglig kontrast till det hårda fängelselivet. För Shawshank är en brutal miljö, fylld av våld och omoral, både bland internerna och i ledningen. Men Andy har en stor intigritet och hittar ett sätt att överleva i varje situation. Berättelsen börjar omkring 1950 och tar oss sedan flera decennier framåt i tiden.

20 Kyrkfönstret

Årens gång illustreras av Andys pin-up bilder; först kommer Rita Hayworth, hon följs av Marilyn Monroe och Rachel Welsh. Andy hjälper sina medfångar på olika sätt och förtroendet för honom växer. Andy får ansvar för fängelsets bibliotek som han gör till en fristad för fångarna. I en rolig scen hjälper de Andy att sortera böcker. När Andy talar om för dem att Alexandre Dumas bok Greven av Monte Christo handlar om en man som flyr från ett fängelse föreslår de att den ska flyttas från hyllan med romaner till handbokshyllan. Vid ett annat tillfälle får Andy tag i en skivinspelning av Mozarts Figaros bröllop och spelar sopranduetten Canzonetta sull’aria i fängelsets högtalare så alla hör den. De intagna står andäktigt och lyssnar till den ljuva sången. För det tilltaget får Andy sitta i isolering. När han kommer ut beklagar kamraterna hans öde.

Men Andy säger att det var värt en isolering att få höra den arian. Musik är dessutom något som fortsätter att klinga i en människas inre efter att musiken har tystnat och det kan ingen ta ifrån en. Andys musikupplevelse illustrerar i filmen allt det som finns i en människas inre som ger henne kraft att uthärda svårigheter och hopp att leva vidare. Det är det som är Nyckel till frihet. I filmens dramatiska slut gestaltas detta väldigt tydligt, både på ett symboliskt och konkret sätt. Amerikas befolkning består till stor del av människor som flytt från Europa undan svält och politiskt och religiöst förtryck. Kanske är det därför temat ”frihet” återkommer så ofta i amerikansk film och behandlas med så stor känsla. Längtan efter frihets sitter djupt i den amerikanska folksjälen. Kanske har det viss betydelse för filmens regissör Frank Darabont att han är född i ett Frankrike av föräldrar på flykt från Ungern under revolten 1956. Darabont har dessutom filmatiserat ytterligare en berättelse i fängelsemiljö, av Stephen King Den gröna milen. Stellan Wihlstrand


INGRID LE ROUX – En vän som sprider hopp

Det fanns inget annat alternativ än att fortsätta resa ut till människor som behövde hennes hjälp. Hennes enda sätt att komma in i området var att krypa under taggtrådsstängsel för att komma in till kliniken eftersom vägarna var avstängda med hjälp av pansarbilar. Trots detta öppnade hon tillsammans med sina kollegor fler och fler kliniker.

Biografi av Lisbeth Gustafssson Ingrid kan liknas med en nutida moder Teresa. Sydafrikas tidigare ärkebiskop Desmond Tutu beskriver Ingrid som en vän som sprider hopp. Ingrid Le Roux är en svensk läkare som hela sitt vuxna liv levt och verkat i Sydafrika. Boken beskriver hennes liv men främst hennes livsverk ”Philanis hälsokliniker” för barn och mödravård och de numera berömda mentormammorna. Under flera år har vi i Svenska kyrkans julkampanj berättat och samlat in pengar till mentormammorna i kåkstäderna i b.la. Kapstaden. Mentormammorna kan enklast beskrivas som vandrande mödra och barnavårdscentraler. Med en blå tröja och en ryggsäck med främst våg och måttband går det runt i kåkstäderna och hjälper mammorna så att barnen ska överleva.

Ingrid Le Roux kan liknas vid en nutida Moder Teresa, läs och låt dig inspireras. Vi får följa Ingrids arbete i kåkstäderna under apartheid. Ett arbete förenat med stora risker som hon tog trots att hon själv var småbarnsmamma vid den tiden. Hon beskriver det som sin tyngsta period då hon ofta var rädd men kände att hon inte hade något val eftersom alla hon jobbade med och för de levde i de oroliga områdena.

FÖRLÅTELSE

Förlåtelse är inte bara nödvändigt, det är en förutsättning för allt mänskligt liv.

Bok av Desmond Tutu och Mpho Tutu Ibland stöter man på böcker som man efter att läst känner- den här borde alla människor läsa! Just en sådan bok är Boken ”Förlåtelse” av Desmond Tutu och hans dotter Mpho Toto. Desmond Tutu är ärkebiskop emeritus i Anglikanska kyrkan i Sydafrika och hans dotter är präst i samma kyrka. Kan man verkligen förlåta allt? Ja, det är sådana frågor de ger sig i kast med. Tillsammans med Nelson Mandela har de upplevt apartheidssystemets fasor vilket ger deras syn och teorier runt förlåtelsen en självklar auktoritet.

När hennes barn beskriver Ingrid så säger dem att hon alltid visat på tron på Gud som mycket viktig. Vi fick lära oss att det finns något av Guds glädje och ljus som skiner igenom mörkret. Detta är en bok som både beskriver Ingrids liv och arbete men som också visar på att insamlade pengar når fram och gör skillnad. Ingrid är en sann förebild och när jag läser boken tänker jag många gånger på hennes likheter med Moder Teresa. Hon lever både nära Gud och människor. Lena Linde

Utan förlåtelse är vi fjättrade till den människa som har skadat oss. Vi är fängslade med bitterhetens kedjor, sammanlänkade, fångna. Så länge vi inte kan förlåta den människa som skadat oss är den människan vår fångvaktare och förfogar över nyckeln till vår lycka. När vi förlåter återtar vi kontrollen över vårt eget öde och våra egna känslor. (ur boken)

Detta är en bok utöver det vanliga som Magnus tycker alla borde läsa. Finns att köpa som pocket i Kyrkans hus.

Det spännande är hur författarna visar att deras tankar och teorier stämmer och påverkar både på mikro, meso och makroplanet, från den enskilde individen till kollektivet och nationer, ja hela vår värld. Läs den! Magnus Hedström

Kyrkfönstret 21


6 juni

Bruksvilleparken

Nationaldagsfirande Mer info. med Mångkulturkalas kommer kl. 11-15 i Bruksvilleparken Påskbasar i Mossagården

Start med flagghissning på gamla torget, efterföljande parad till Bruksvilleparken

8/3

Theo trollkarl - ansiktsmålning - musikkåren Kulturskolan Tukums - Lions stipendieutdelning - Dansverksta´n - gratis glass till alla barn Kulturskolans barnkörer - nationaldagstalare konstutställning - Etnogruppen - Mormor Ida - 7 sorters kakor - internationell mat - tombola ponnyridning - ryska specialiteter - pysselbord Klingvallsbussen - prova på gympa - vernissage - provåk amerikanare - hamburgare - radiostyrda bilar - tipspromenad - beachvolleytävling - sport i utomhusrinken - och mycket, mycket mera!

(Velinga) Lördag 24 mars kl 15-17 Tårtbuffe, lotterier, hembakt bröd / Hökensås syförening

Predikstolsbyte !

Söndag 15mapril men o k l ä gudstjänster börjar 10.30 8 Internationella mars – Internationella kvinnodagen 2018 AllaV kvinnodagen Svenska kyrkan i Pingstkyrkan i Kyrkans Tidaholm Lokal:Hus Kyrkans Hus Tidaholm Fridhem i Immanuelskyrkan 17.00 Mingel och fika 17.00 Mingel och fika Immanuelskyrkan i Svenska kyrkan Utställning kring temat av Hellidens Folkhögskolas elever Utställning, Hellidens Folkhögskola, vid måleri- och keramik programmen i foajén. Pingstkyrkan i Fridhem målerioch keramik programmen /Ekumeniska rådet 17.30 Modevisning ”Second hand” med Röda Korset 17.30 Modevisning ”Second hand” 18.15 Anna Mårtensson medFöredrag: Röda Korset relationsvåldsexpert och kammaråklagare Jönköpings län. 18.15 Föredrag: Anna Mårtensson Vardagsmiddag i Fröjered 20.00 Musik med Anna Gustafsson relationsvåldsexpert och kammaråklaFri entré! Fika till självkostnadspris gare Jönköpings län. 21/3, 18/4 i församlinghemmet. Lidéns Blomsterhandel sponsrarGustafsson med blommor! 20.00 Musik med Anna Drop-in mellan kl.16.30-18.30. Fri entré! Fika till självkostnadspris Ingen anmälan förutom ev. särskild kost.

Hjälpen når fram!

Onsdag 14/3 kl. 18.30 Församlingsafton i Baltaks församlingshem Lena Linde berättar och visar bilder om Svenska kyrkans internationella arbete i bl.a. Sydafrika. Kaffeservering, lotterier och andakt

Baltaksmässan Söndagar kl. 17.00 i Baltaks kyrka 11/3, 22/4 Välkommen du som tvivlar, du som söker, längtar, hoppas och tror att det finns en makt större än vi själva, en kraft att ösa ur när vår egen tagit slut.

22 Kyrkfönstret

Tala film Tala liv Torsdag 22/3, 19/4 kl. 18.30 i Valstads församlingsgård Vi ser på en bra film och fikar och samtalar efteråt.

KNATTELOPP (500 m) och BARNLOPP (2km) där alla får medalj dessutom 2000 kr till lottat lag i barnklassen.

Frågor : Ring Håkan Börjesson 0502-197 54

Lördagsfrukost i Valstad 50 kr Start i kyrkan med andrum därefter frukost i församlingsgården 10 mars kl 9.30-12 ” Fröer och sticklingar” Gäst: Eva Olofsson vår kyrkogårdschef delar med sig av sitt kunnande. 14 april kl 9.30-12 Gäst: Cecilia Luther ”Från utbrändhet till hopp” dikter, bilder och musik Start i kyrkan med andrum därefter frukost

PILGRIMSVANDRINGAR EMMAUSVANDRING Annandag Påsk 2/4 Start med andakt kl 10.00 i Acklinga kyrka och sedan vandring till Hömb där vi firar mässa kl 12.00 Ta med matsäck! FRANCISKUSVANDRING Kristi himmelsfärds dag 10/5 Start kl 13 med andakt vid Franciskuskapellet sedan vandring till Kungslena där vi firar mässa kl 16.00 Ta med matsäck! FRÅN HÖGSTENA TILL KUNGSLENA Söndag 10/6, start kl 14.00 med gudstjänst i Högstena kyrka och avslutning med mässa kl 18.00 i Kungslena Ta med matsäck! Frågor: Stellan Wihlstrand 0502-19751 VUXENLOPP (5 km) och PROMENAD (2 km) där alla anmälda vuxenlag kan vinna 1000 kr (presentkort).

er Alla startavgift kyrkans går till Svenska arbete. internationella

Mer info. på Svenska kyrkans hemsida och facebookgruppen Öka farta sista kvarta-loppet


Foto: Mikael Stjernberg från Kumlas retreatklosterster

Välkommen att fira gudstjänst 4/3 3:e söndagen i fastan Tema: Kampen mot ondskan Ekedalens församlingsgård 10 Gudstjänst, Magnus Hedström- sång, MHm, kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Lars Sandström- sång, SW, kyrkfika Härja kyrka 17 Gudstjänst, Mhm 7/3 Onsdag Valstads kyrka 18.30 Aftonbön, ML 9/3 Fredag Tidaholms kyrka 19 Technomässa, pizzabuffé, PH m.fl. se sidan 25 10/3 Lördag Klämmesbo missionshus 18 Lördagskväll, Anders Sunnergren och Appellen 11/3 Midfastosöndagen Tema: Livets bröd Ekedalens församlingsgård 10 Mässa, Marianne Holst-sång, PH, kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Glada husgänget- sång, AK, kyrkfika Suntaks sockenstuga 14 Gudstjänst, ML, därefter fastemarsch till Valstads kyrka 16.30 Mässa, ML Velinga kyrka 17 Mässa, PH, Brödlotteri Baltaks kyrka 17 Baltaksmässan, AK m.fl.

17/3 Lördag Tidaholms kyrka 10.30 Dopfest, PB 18/3 Jungfru Marie Bebådelsedag Tema: Guds mäktiga verk Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Änglabus, SW, kyrkfika Fröjereds församlingshem 10.30 Mässa, Barnkör Minibells, PB, våfflor Härja kyrka 11 Gudstjänst, MHm Mobackens kapell 14.30 Familjegudstjänst, PB, våfflor i bygdegården Valstads kyrka 18 Mariagudstjänst, Maria Håkansson, Marianne Holst, Agneta Jungergård- sång, ML, våfflor i församlingsgården från kl. 17 Acklinga kyrka 18 Konsert, Varvingarnas 20-års jubileum, Kerstin Lundh, SW 24/3 Lördag (Earth hour) Tidaholms kyrka 20.30 Musikgudstjänst med akustisk musik och bara levande ljus, se sidan 25 Obs. Ändringar kan ske! På hemsidan www.svenskakyrkan.se/tidaholm kan du se aktuell kalender (klicka på rutan vad händer i kyrkan). Du kan också se annons i fredagens VB.

25/3 Palmsöndagen Tema: Vägen till korset Ekedalens församlingsgård 10 Mässa, barngrupperna- vernissage och drama, SW, kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Tidaholms kyrkokör, trumpet, AK, kyrkfika Fröjereds missionhus 10.30 Gudstjänst, SJ Daretorps kyrka 11 Gudstjänst, Hökensås kyrkokör, MHm Kymbo kyrka 14 Temagudstjänst ”Att resa sig starkare” sång, ML, kåseri Claes Astin ”I sommarporten”, kaffeservering och brödförsäljning, se sidan 25 Tidaholms kyrka 18 Lions konsert, Annika Lidberg m.fl., AK 26/3 Måndag Tidaholms kyrka 19 Passionsandakt, Anna och Maria Borgström – cello, AK 27/3 Tisdag Tidaholms kyrka 19 Passionsandakt, Johannes Kieser – trumpet, AK 28/3 Onsdag Tidaholms kyrka 19 Passionsandakt, Zelal Yesildeniz – violin, AK

Kyrkfönstret 23


Gudstjänster... 8/4 2:a söndagen i påsktiden Tema: Påskens vittnen Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, PH, kyrkfika, Brasselever, Rickard Persson

29/3 Skärtorsdagen Tema: Det nya förbundet Daretorps kyrka 18 Skärtorsdagsmässa, SW Tidaholms kyrka 19 Skärtorsdagsmässa, Tidaholms kyrkokör, PH Dimbo- Ottravads kyrka 19.30 Skärtorsdagsmässa, SW Fröjereds kyrka 20 Skärtorsdagsmässa, konfirmanderna medverkar, PB Valstads kyrka 20 Påskvandring med mässa, ML, AK 30/3 Långfredagen Tema: Korset Tidaholms kyrka 10.30 Långfredagsgudtjänst med ”Missa Brevis St Joannis de Deo”, PB, se sidan 25 Vättaks kyrka 11 Långfredagsgudstjänst, ML Daretorps kyrka 15 Via Dolorosa, MHm Östra Gerums kyrka 15 ”Vid nionde timmen”, ML Dimbo-Ottravads kyrka 18 Musik och lyrik, Helena Sköld- violin, SW 31/3 Påskafton Tema: Genom död till liv Hångsdala kyrka 23.15 Påsknattsmässa, konfirmanderna, ML 1/4 Påskdagen Tema: Kristus är uppstånden Daretorps kyrka 9.30 Påskdagsgudstjänst, Hökensås kyrkokör, MHm Tidaholms kyrka 10.30 Påskdagsmässa, Tidaholms församlings körer, PH, AK, kyrkfika Dimbo-Ottravads kyrka 11 Påskdagsmässa, Varvingarna, Körlek, SW Fröjereds kyrka 11.30 Påskdagsmässa, Minibells, Fröjbells, PB, Påsklunch Valstads kyrka 11.30 Påskdagsgudstjänst, Valstads församlings körer, ML Fröjereds missionshus 18 Gudstjänst, SJ 2/4 Annandag påsk Tema: Möte med den uppståndne Acklinga kyrka 10 Andakt, MHm därefter Emmausvandring till Hömb. Hömbs kyrka 12 Mässa, AK, MHm Baltaks kyrka 18 Påskens sånger och psalmer, Stella Nova, Lisa Landestedt – flöjt och sång, AK Suntaks kyrka18 Emmausmässa, ML

24 Kyrkfönstret

15/4 Tredje söndagen i påsktiden Tema: Den gode herden Ekedalens församlingsgård 10 Gudstjänst, Sara Strömberg–trumpet, utomhusgruppen medverkar, MHm kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Harmony Gospel, CB, kyrkfika, predikstolsbyte se sidan 22 Fröjereds missionshus 10.30 Gudstjänst, SJ Kymbo kyrka 11 Temagudstjänst ”Bland herdar och får”, ML Velinga kyrka 17 Musikgudstjänst ”Svenska låtar i folkton” MHm kl. 15 Kyrkogårdsvandring, kaffe se sidan 25 18/4 Onsdag Valstads kyrka 18.30 Aftonbön, ML

6/5 Bönsöndagen Tema: Bönen Fröjereds missionshus 9 Gökotta, SJ Ekedalens församlingsgård 10 Mässa, Non Stop, PH, kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Änglabus, Himlakul, Minibells, Fröjbells, Tidaholms ungdomskör, kyrkfika, PButfor Daretorps kyrka 19 Musikgudstjänst, Vulcans mässingssextett, PB Valstads kyrka 19 Musikgudstjänst med Ethnogruppen, ML, Valstadsdagen 10/5 Kristi himmelsfärds dag Tema: Herre över allting Tidaholms kyrka 7.30 Musik från tornet, därefter morgongudstjänst, Vulcans musikkår, AK Blåhults kapell 8 Gökotta, MHm, ta med kaffekorg Östra Gerum 8 Gökottegudstjänst vid Kvarndammen, ML, ta med kaffekorg Franciskuskapellet 13 Andakt, därefter vandring till Kungslena Kungslena kyrka ca.16 Mässa, PB, SW 13/5 Söndagen före pingst Tema: Hjälparen kommer Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Lars Sandström- sång, AK, kyrkfika

21/4 Lördag Tidaholms kyrka 11 Konfirmation med mässa, Gospelkonfirmanderna, PH Fröjereds församlingshem 14 Musikgudstjänst, PB, se sidan 25 22/4 Fjärde söndagen i påsktiden Tema: Vägen till livet Ekedalens församlingsgård 10 Gudstjänst, SW, Välkomnande av kantor Hanna Hjalmarsson, kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Tidaholms kyrkokör, PB, kyrkfika Hångsdala kyrka 10.30 Mässa, ML Baltaks kyrka 17 Baltaksmässan, PH, Mhm, m.fl. 29/4 Femte söndagen i påsktiden Tema: Att växa i tro Ekedalens församlingsgård 10 Mässa, kören “Rösta” från Sventorp, SW, kyrkfika Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, AK Vanessa Andersson- sång, kyrkfika Tidaholms kyrka 14-16 Drop-in-dop, AK Härja kyrka 18 Mässa, SW 5/5 Lördag Tidaholms kyrka 13 Konfirmation med mässa, V8-konfirmanderna, SW Tidaholm 18 Drive in vigsel vid gamla kyrkplatsen, ML, PH, se sidan 16

16/5 Onsdag Valstads kyrka 18.30 Aftonbön, ML, Trudelutten, Non Stop och Änglagården, Svenska kyrkan ungas avslutning 20/5 Pingstdagen Tema: Den heliga Anden Ekedalens församlingsgård 10 Gudstjänst, Barngruppernas avslutning, SW Daretorp Vandringsgudstjänst, samling vid snickerifabriken i Gälleberg kl.10, MHm, ta med kaffekorg Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, kyrkfika Fröjereds kyrka 10.30 Mässa, Änglabus, Himlakul, Minibells, Fröjbells, PB, vårfest, se sidan 25 Suntaks kyrka 10.30 Mässa, ML Tidaholms kyrka 18 Vårton, AK se sidan 25 21/5 Annandag pingst Tema: Andens vind över världen Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, SW 24/5 Torsdag Daretorps kyrka 17 Vardagsgudstjänst, MHm Blåhults kapell 19 Musik i Blåhult, Gabriella och Will Murphy, viola, gitarr och sång, MHm, korvgrillning


Gudstjänster... 27/5 Heliga trefaldighetsdag Tema: Gud- fader, son och ande Hömbs kyrka 9.30 Gudstjänst, Elin och Agneta Jungergård- sång, ML Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Arek och Alex-piano, PB Fröjereds missionshus 10.30 Gudstjänst, SJ Vättaks kyrka 11 Gudstjänst, Elin och Agneta Jungergård- sång, ML Baltaks kyrka 18 Sommarmusik, Stella Nova m.fl. se ruta längre ner på sidan. 31/5 Torsdag Blåhults kapell 19 Musik i Blåhult ”Från vår till höst” Herr och fru Hackspett, MHm, korvgrillning 3/6 1:a söndagen efter Trefaldighet Tema: Vårt dop Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Isakorgel och piano, SW, kyrkfika Dimbo 14 Friluftsgudstjänst vid Lammevadskärret, Varvingarna, SW, ta med kaffekorg Daretorps kyrka 18 Mässa, SW 7/6 Torsdag Blåhults kapell 19 Musik i Blåhult ”En gitarr, en man och några sånger” Magnus Jansson, MHm, korvgrillning 10/6 2:a söndagen efter Trefaldighet Tema: Kallelsen till Guds rike Tidaholms kyrka 10.30 Mässa, Ajvan- orgel, kyrkfika Valstads kyrka 19 Temagudstjänst ”Sommarlovsdörren står på glänt…” Ord och toner med Valstadskören, ML Daretorps kyrka 18 Sommarkonsert Kungslena kyrka 18 Mässa

Förklaring av förkortningar AK= Kyrkoherde Agneta Karlsson PH= Komminister Peter Håkansson ML= Komminister Mats Löwing PB= Komminister Per Boger SW= Komminister Stellan Wihlstrand CB= Fängelsepräst Carina Bengtsson MHm= Teologistud. Magnus Hedström SJ= Pastor i Missionskyrkan Samantha Junggren

Svenska kyrkan Tidaholm samarbetar med:

Påskens sånger och psalmer Annandag påsk 2/4 kl.18.00 i Baltaks kyrka FREDAG 15 APRIL 19.00 ALLHELGONAKYRKAN - FRITT INTRÄDE

Fredag 9/3 kl.19.00 i Tidaholms kyrka

Elektronisk dansmusik, Tidaholms ungdomskör, Himlakul & Fröjbells, ungdomsgruppen, m.fl. FREDAG 15 APRIL 19.00 ALLHELGONAKYRKAN - FRITT INTRÄDE Peter Håkansson Det är fritt och önskvärt att dansa och sjunga med! Efteråt pizzabuffé i Kyrkans hus

Stella Nova, Lisa Landestedt, flöjt & sång, Marianne Holst

Söndag 15/4 i Velinga kyrka kl.15 kyrkogårdsvandring, kl. 16.30 kaffe i kyrkan kl. 17 ”Svenska låtar i folkton på fiol och dragspel” Dan Olsson- fiol, Alf Hågadalen- dragspel

Musikgudstjänst Lördag 21/4 kl. 14.00 i Fröjereds församlingshem - tillsammans för vår planet Lördag 24/3 kl. 20.30 i Tidaholms kyrka Musikgudstjänst med akustisk musik och bara levande ljus. Örjan & Lisa Moberg, Inger Olsson Moberg, Helena Sköld, Vanessa Andersson, Olivia Lund, Assia Miteva & Gergana Andersson, Stellan Wihlstrand

”Att resa sig starkare” Söndag 25/3 kl. 14.oo i Kymbo kyrka Temagudstjänst, Mats Löwing sångmedverkan, kaffeservering och brödförsäljning. Kåseri ”I sommarporten” – om folk å fä då vi ställt om våra klockor med fd. radiomannen Claes Astin.

Lions kyrkokonsert Söndag 25/3 kl.18.00 i Tidaholms kyrka Annika Lidberg mfl, Fri entré

Missa brevis St. Joannis de deo av Haydn Långfredag 30/3 kl. 10.30 i Tidaholms kyrka Tidaholms kyrkokör & ungdomskör Inger Olsson Moberg - sopransolo Helena Sköld & Marianne Lejhage -violin Marie- Louise Lejhage - cello, Assia Miteva - orgel, dirigent Gergana Andersson

Emeli Stjerna -sång, Edvin Myrman -piano och ungdomarna i Fröjbells Eftermiddagskaffe

Vårfest i Fröjered Söndag 20/5 kl.10.30 i Fröjereds kyrka Musikmässa med Fröjbells, Himlakul, Änglabus, Minibells, instrumentalister. Efteråt vårfest med lunch, fika och massa roligheter. Vårton Söndag 20/5 kl. 18.00 i Tidaholms kyrka Musikgudstjänst med Vulcans musikkår, Harmony Gospel, Tidaholms kyrkokör och ungdomskör, instrumentalister

Sommarmusik Söndag 27/5 kl. 18.00 i Baltaks kyrka Stella Nova, Björn Berling, sång, Maria Borgström- cello och Lars Granqvist- fiol, Per Boger

MUSIK I BLÅHULT Torsdagar kl. 19.00 i Blåhults kapell, Hökensås 24/5 Gabriella och Will Murphy 31/5 Fru och Herr Hackspett 7/6 Magnus Jonsson Efteråt korvgrillning

Kyrkfönstret 25


Illustratör: Ida Linde

Händelser i fängelser som betytt mycket för andras liv!

* Maximilian Kolbe dog 1941 i Auschwitz. Han var en polsk franciskanmunk och martyr. Han tillfångatogs för att han gömt judar under kriget. När han helgonförklarades 1982 var mannen han räddade Franciszek Gajowniczek närvarande.

Här når du oss: SVENSKA KYRKAN, TIDAHOLM

Kyrkans hus Tidaholm, Fröjereds församlingshem, Ekedalens och Valstads församlingsgård

BARN OCH UNGDOM

Sara Strömberg, församlingspedagog 197 88 sara.stromberg@svenskakyrkan.se Lisa Öhgren, församlingspedagog 197 75 lisa.ohgren@svenskakyrkan.se Expeditionen i Kyrkans hus 197 70 Anki Karlsson, församlingsassistent 197 53 PRÄSTER öppet mån.-ons, 8-12, 13-15 fred. 8-12 anki.karlsson@svenskakyrkan.se Agneta Karlsson, kyrkoherde 197 71 Sanna Olsson, förvaltningsassistent Mikael Johansson, församlingsassistent 197 97 agneta.m.karlsson@svenskakyrkan.se Fröjereds kyrka tidaholms.pastorat@svenskakyrkan.se mikael.k.johansson2@svenskakyrkan.se Peter Håkansson (ungdom) 197 74 Hömbs kyrka Kungslena FRÖJERED Agneta Karlsson, kyrkoherde 197 71 Håkan Gerenmark, församlingspedagog peter.hakansson@svenskakyrkan.se kyrka agneta.m.karlsson@svenskakyrkan.se (främst fackligt) 070-650 46 24 Per Boger (Tidaholm, Fröjered) 197 73 sms 070-697 91 75 hakan.gerenmark@svenskakyrkan.se per.boger@svenskakyrkan.se VARV Lena Linde, kommunikatör 197 81 Agneta Jungergård, förs.ass. (Valstad) 197 46 Carina Bengtsson (Fängelsepräst) 197 40 lena.linde@svenskakyrkan.se TIDAHOLM Varvs Acklinga agneta.jungergard@svenskakyrkan.se carina.c.bengtsson@svenskakyrkan.se kyrka kyrka Sören Wärmegård, kyrkokamrer 197 82 193 FranciskusBarnlokal Kyrkans hus 197 79 Stellan Wihlstrand (Varv) 197 51 kapellet 26 soren.warmegard@svenskakyrkan.se Mobackens stellan.f.wihlstrand@svenskakyrkan.se Tidaholms kapell kyrka Annika Lysander, fastighetsingenjör 197 87 BEGRAVNINGSOMBUD Mats Löwing (Valstad) 197 45 annika.lysander@svenskakyrkan.se Bengt Höglander, begravningsombud 60 62 25 mats.lowing@svenskakyrkan.se DimboEva Olofsson, kyrkogårdschef 197 84Ottravads Magnus Hedström 197 72 kyrka eva.olofsson@svenskakyrkan.se (tjänstebiträde Hökensås) magnus.hedstrom@svenskakyrkan.se DOP, VIGSEL, Baltaks Riktnummer 0502 (om ej annat anges) Box 93, N:a Kungsvägen 6 522 22 Tidaholm

KYRKVAKTMÄSTARE

kyrka

Östra Gerums kyrka

DIAKONI

197 80

Daretorp kyrka

ELLER ANDRA FRÅGOR

Jörgen Eklund, arbetsledare 197 90 t.ex. frågor om lokalhyror Suntaks Valstad Evelin kyrka Esseen, diakon 197 76 193 Norra kyrkogården (Baltak) kyrka Ring expeditionen tel. 197 70 Hångsdala evelin.esseen@svenskakyrkan.se jorgen.j.eklund@svenskakyrkan.se kyrka HÖKENSÅS Ella Glimmerveen, diakon 197 77 Therese Lundgren, arbetsledare 197 57 VALSTAD ella.glimmerveen@svenskakyrkan.se therese.lundgren@svenskakyrkan.se Velinga kyrka Kristina26 Andersson, diakoniassistent 197 78 Norra kyrkogården (Mobacken och Fröjered) SAMTALSSTÖD Vättaks kristina.andersson@svenskakyrkan.se kyrka Ingegerd Ekdahl (Tidaholms kyrka) 197 43 NÄR LIVET ”SKAVER” ingegerd.ekdahl@svenskakyrkan.se 47 Kymbo kyrka Kostnadsfria samtal med Blåhults Stefan Carlsson (Hökensås kyrkor) 197 58 kapell Härja präst eller diakon MUSIKER kyrka stefan.r.carlsson@svenskakyrkan.se Kontakt via exp. tel. 197 70 Gergana Andersson, organist 197 92 Håkan Börjesson (Varvs kyrkor) 197 54 gergana.andersson@svenskakyrkan.se hakan.borjesson@svenskakyrkan.se Marianne Holst, kantor (Baltak, Mobacken) 197 93 Lena Augustsson (Valstads kyrkor) 197 48 marianne.holst@svenskakyrkan.se lena.m.augustsson@svenskakyrkan.se KYRKOGÅRDSFRÅGOR Assia Miteva, kantor (Fröjered, Hökensås)197 41 Leif Gård 197 56 Ring tel. 197 84 assia.miteva@svenskakyrkan.se leif.gard@svenskakyrkan.se Agneta Jungergård, kantor (Valstad) 197 46 Ellinor Andersson 197 59 agneta.jungergard@svenskakyrkan.se ellinor.andersson@svenskakyrkan.se Hanna Hjalmarsson, kantor (Varv) 197 52 Moa Andersson 197 94 HEMSIDA: fr.o.m 16/4 moa.andersson@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/tidaholm Carina Larsson 197 95 FACEBOOK, INSTAGRAM OCH APP carina.e.larsson@svenskakyrkan.se Suntaks g:a kyrka

26 Kyrkfönstret


RÄTT SVAR

KORSORD 1/2018 EFTERFÖLJARE TILL IGNATIUS AV TÄTT LOYOLA

ÄR DE FLESTA ELEVER

UNDERJORDENS HÄRSKARE

GRATTIS! DESSA TRE HAR VUNNIT KORSORDET NR. 4 2017 Roland Samuelsson, Tidaholm Annelie Gustafsson, Tidaholm Jan-Erik Lilja, Hjo

PÅ BIL FRÅN WIEN RARITET

MED LAT EN VÄRLD FÖR SIG

BÖR BIFF VARA

COOK SOM LEDER APPLE BLOSSA RYMMA MÄRKT

Priser (bok eller blomstercheckar) kan hämtas i Kyrkans hus, Tidaholm eller ring Lena Linde tel.197 81 så skickas priset hem till dig.

L DÖPY TE I D JORF DAN U R KAN S MAN T VARA E UTE PÅ N

GOSEDJURET

GÅ PÅ APELSINSTADEN

FARSTUN

SOM EN MAN

MONARKI

ERFAR M A R X GAGNAR INTE SKALLIG

Dags att lösa nytt korsord senast 10 april

SPETÄLSKA RÖSTLÄGE SOM ÄR HÖGRE ÄN DET NORMALA

Gilla Svenska kyrkan, Tidaholm på Facebook och Instagram.

FINNS AV RUTERTYP

HA MODET

SES SILLAR I

OMRÅDET

TA AV DESS UTBROTT FÅR FÖLJDER

RÖR DET SIG KRING KONST PÅ LATIN

VET VÄL TÅGORDNINGEN TALAR VISS KVARN I

TOMT

STJÄRNORNAS KRIG

DEN KALLAS HÄNRYCKNINGENS TID

FÖRTÖJA

PLANT REDSKAP MITT I HEXAEDER

BABIJ . . . ÄR EN ÖKÄND RAVIN

VAKTADE DEN FÖRLORADE SONEN

PSALMEN ”Må din väg gå dig tillmötes och må vinden vara din vän och må solen aaaaa aaa aaaa .”

SÄNDER I ITALIEN

STÅR TOMT NU

INSTABIL VITTRA HAR BEDA BLAND SINA VÄNNER

MER ÄN TUFF

BOK F62

Välkommen att besöka hemsidan! www.svenskakyrkan.se/tidaholm På hemsidan hittar du en kalender med allt som händer i hela pastoratet. Information om alla grupper och andra mötesplatser. Kontaktinformation till personal men också formulär för bokning av dop eller medlemskap.

Skicka korsordet till: Svenska kyrkan , Tidaholm Box 93 522 22 Tidaholm eller lämna in det på expeditionen i Kyrkans hus Namn: ........................................................

I D B A G

MÖTTE FLOYD

TÄMJA PÅ BIL FRÅN BRYSSEL

REFORMERT TEOLOG HITTAS AMOS I

SNODDES IHOP

SES MED VÄNDA BLOMMOR TILL MOR

J H E A N S

OBRUTEN

...................................................................... Adress: ...................................................... ......................................................................

V L S K I E O Ä N G L R O E A R A R

DEN ÄR ARBETS- SVENSK UBÅT SOM FÄSTER KLÄDER MUSKLERETT SPRÄNGDES PÅ FRÅN NA VID MÅSTE VÄSTKUSTEN BÖRJAN SKELETTET FÖR MÅNGA I HELGEN SOM KOMMER

KEJSARE SOM FÖRFÖLJDE KRISTNA HELLRE

U L V E N

KAN GÅS FÖR NÄRA

DU OCH JAG

VAK PÅ SINA HÅLL

TOKYO TIDIGARE

PSALMEN ”Prisad högt av herdars skara och aa aaaaaaaaaa klara kom vår tröst i nöd och fara. Född är ärans konung nu. ”

T V I N N A D E S KAR

TAKTLÖST KAN SPRÅKLJUD VARA FÖRST AV FYRA

M

JUL... AFTON CAROLINA, ÄGER DELSTAT OPEL

N G OM R T H A V R I S K A A R Ö O T Å A P L N A A T DYNA

KALEVA

DN SOM GP

HATTAR

LÄGGS PÅ RYGG HETTE HUNDAR FÖRR

ÄR OFTA ALTARET I

HÅLLIT LÅDA

FÅFÄNGLIG VILL HA MER

D O P P A R E D A N

TÄTTING OCH BÅT

S

OBSOLET Ö I BOHUSLÄN

O R U S T

S T M Y T E R U T A D A BOK E N F L A R A Ä D E L S S S T A T E R U T E M F Ö M P T A L T E U S

SYRAD GRÄDDE

HÅLLA KURS SAMHÄLLSBYGGARE KLUVEN

F64

SKYR DET FULA

ÅNGARE SPELADE EN MARX

FÖRSLÖSATS

VILL VI OFTA CITERAD GÄRNA HA I WEST KANTEN

Kyrkfönstret 27


Siw sprider ljus och hopp Siw Hagman är med i den besöksgrupp som besöker Tidaholmsanstalten varannan vecka. Besöksgruppen består av personer från olika kyrkor. Siw har varit med sedan starten 1997 men hennes speciella känsla för människor innanför murarna kom långt tidigare. Alltsedan jag som nyfrälst 18-åring kom med i en sånggrupp som sjöng på Jönköpings fängelse (fanns fängelse i Jönköping på 60-talet) har jag haft en speciell känsla för människor innanför murarna. Jag har arbetat som lärare i Vårgårda och Göteborg. Under den tiden har jag, tillsammans med ungdomskörer, besökt ett flertal ungdomsanstalter och fängelser. Även Tidaholm och kvinnoanstalten Hinseberg. När jag 1972 återvände till hembygden, frågade jag olika personer, om det fanns en besöksgrupp på Tidaholmsanstalten. Svaret blev tråkigt nog nej. Efter 25 års väntan bildades dock, i januari 1997, en besöksgrupp på initiativ av diakonen Annwor Haglund. Efter 6-7 kurskvällar fick vi börja våra besök. Vi träffades då onsdagar jämna veckor mellan kl. 16.00 och kl. 19.00 och kunde på den tiden gå ut på avdelningarna och träffa de intagna.

På somrarna kunde vi sitta ute och fika. Ibland hölls sammankomsterna i Tornrummet. Numera får vi endast träffa de intagna i Tornrummet och i den intilliggande Kyrksalen. Besöken görs idag på tisdagar och onsdagar jämna veckor. Gudstjänst är det var tredje söndag. Vid varje tillfälle ges möjlighet att tända ljus och dricka kaffe eller the tillsammans. Jag hoppas kunna vara en medmänniska som lyssnar och kanske kan jag förmedla lite av budskapet i min kristna tro. Vi är uppmanade i Bibeln, Matteus 25:35-40, att besöka de som är i fängelse. Lite hembakat kaffebröd tror jag kan förgylla besöken. Det är lättare att prata om både problem och glädjeämnen över en kopp kaffe eller the. Att få vara med i en besöksgrupp på ett fängelse upplever jag som ”en nåd”. Jag ser fram mot varje tillfälle jag får åka upp till Tidaholm och träffa de intagna. Bara genom att finnas där för dem gör att vi får så mycket kärlek och respekt tillbaka Även om samtalen ibland kan

PROFILEN Namn: Siw Hagman Bor: i Brandstorp Familj: Man, två söner, barnbarn/ bonusbarn, bonusbarnbarn Husdjur: Två katter Favoritpsalm: Ps. 289 Favoritbibelord: Fil.4:13 Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Favoritcitat: ”Det avgörande är inte hur gammal du är, utan hur du är gammal” vara väldigt djupa och svåra, så kan vi också skratta hjärtligt åt vissa saker. Jag har också fått lära mig mycket om andra kulturer och synsätt och det har berikat mig mycket. Jag vill verkligen uppmana alla kvinnor och män, som känner för de personer som av en eller annan orsak hamnat innanför murarna, att anmäla sitt intresse till fängelsepräst Carina Bengtsson eller fängelsepastor Henrik Örnberg.

Siw Hagman

Kyrkornas besöksgrupper inriktar sig i första hand på gruppsamlingar på de slutna anstalterna, de kan även delta i gudstjänster. Deltagarna (minst 18 år) utbildas och handleds av fängelsesjälavårdarna och anstaltschefen tar de slutgiltiga beslutet om lämplighet. Gruppen bör vara ekumenisk och brett sammansatt vad gäller kön, åldrar, språkkunskaper, yrken och intressen.

att resa sig starkare När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

SMS:a LIV tilL 72 905 och ge 100 kr

Eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Profile for Svenska kyrkan Tidaholm

Församlingstidningen kyrkfönstret nr1 2018  

Om förlåtelse, fängelseprästen berättar mm.

Församlingstidningen kyrkfönstret nr1 2018  

Om förlåtelse, fängelseprästen berättar mm.

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded