Issuu on Google+

2013

5

Julkalendarium En dag med organisten Mari Vad gĂśr oxen och ĂĽsnan i julkrubban? www.svenskakyrkan.se/karlshamn


2013

5

Julkalendarium En dag med organisten Ma ri Vad gör oxen och åsnan i julkrub ban? www.svenska

kyrkan.se/ka

rlshamn

Innehåll: 3-5 6 7 8 9 10 12

En dag med Mari Kyrkogården/krematoriet Kändisar på kyrkogården Kyrkligt ABC Carl Gustafs skattkammare Följ mig! Julkalendarium

Utgivare:

Svenska kyrkan Karlshamn

Ansvarig utgivare:

Ta dig tid Sällan har man så mycket att göra som när det är advent och jul. Det gäller väl både handel, kyrka och i hemmen. Julen kommer ju också när det närmar sig årsskifte, med bokslut och diverse förändringar och införande av nya lagar. I detta nummer kan du läsa om samgåendet mellan Karshamn och Hällaryd/Åryd och om nyheter för krematorieverksamheten. Men också om musik och julkrubba. Dessutom får du ett kalendarium med allt du kan ta del av i kyrkan.

tid att stanna och läsa kartan och därför kom jag ofta bland de första. Man vinner på att kunna stå stilla!

Julen inträffar när solen vänder. Det blir mörkare och mörkare, och så står det nästan stilla. Då vänder det och det blir ljusare och ljusare. Det finns många sätt att se en symbolik i det. Inte minst att det tycks som om solen står stilla några dagar innan det vänder. Ta dig tid att stå stilla.

Ta dig tid och se att Ljuset kommer. Inte bara genom att solen vänder, utan därför att Gud ingriper i vår värld. Guds ansikte blev synligt när julens mysterium skedde. Gör som oxen och åsnan (se sidan 8) och stanna där ljuset och kärleken har sin källa.

Det fanns en tid när jag älskade att orientera. Jag kunde faktiskt vinna trots att jag inte var så bra på att springa. Men jag vågade stå stilla mitt i en tävling som handlar om att komma först. Jag tog mig

2

Johan Tyrberg, 0454-30 22 01 johan.tyrberg@svenskakyrkan.se

Ta dig tid för stillhet i jul. Lyssna på julmusik och sätt dig tillsammans med andra och för ett samtal. Du kan delta i någon eller några av konserterna och gudstjänsterna i kyrkan. Du kan också komma och dela en kopp och något därtill på julafton, juldag och annandag i anslutning till kyrkan.

Med önskan om en fridfull adventstid och julhelg. JOHAN TYRBERG Kontraktsprost

Redaktion:

Britt Kilsäter, Johan Tyrberg och Camilla Lindskog

Redaktör:

Camilla Lindskog, 0454-30 22 11 camilla.lindskog@svenskakyrkan.se (text och bild om inget annat anges)

Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:

Mån-, tis-, tors- och fredag 09.30-12 telefontid även 13-14.30 (0454-30 22 00)

E-post:

karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Hemsida:

www.svenskakyrkan.se/karlshamn

Facebook:

www.facebook.com/ SvenskakyrkanKarlshamn

Omslagsbild:

Organist Mari Sundås på orgelpallen Foto: Camilla Lindskog

Tryck:

BS-tryck AB, Karlshamn


En dag med... organisten Mari 11.30

Det första Mari Sundås gör när hon kommer till arbetsplatsen i Församlingsgården är att gå igenom mejl och post. Igår kväll var det övning med Carl Gustafs Gospel så det är en del efterarbete som måste göras. – Jag lägger upp låtar i Dropbox som körsångarna ska öva på till nästa gång. Några har inte tillgång till Dropbox, så då fixar jag låtarna till CD-skivor som jag skickar till dem. Detta är speciellt viktigt till gospelkören eftersom vi inte alls använder oss av noter. Mari är intresserad av teknik som kan underlätta arbetet. Sedan studietiden har hon laborerat med att koppla samman

piano med dator för att få in noterna på skärmen. – Möjligheterna utvecklas hela tiden, och nu har vi ett avancerat mixerbord i kyrkan som vi styr med en iPad. Vi har också en digital kalender som vi använder för bokningar och schemaläggningar. På detta sätt undviker vi kollisioner och har en öppenhet kring vad vi gör. Vi tar en runda till kyrkan för att titta till orgeln. Man kan nog nästan säga att Mari är lite förälskad i vår orgel, det låter i alla fall så när hon pratar om den. – Orgeln är kyrkans instrument framför alla andra! Det häftiga är att man bygger orgeln i rummet, den sätts inte bara dit. Varje orgel är anpassad för just det kyr-

Vad gör kyrkomusikern när hon/han inte spelar på gudstjänster, begravningar och bröllop? Vi följer organisten Mari Sundås en vanlig tisdag.

korum den ska verka i. Man tillverkar pipor som ska låta rätt i just den kyrkan. Orgeln behöver pysslas om, så efter att ha spelat ett stycke, går Mari in i orgeln och stämmer några pipor hon inte var nöjd med ljudet i. Sedan hoppar hon upp på orgelpallen igen och ”Gläns över sjö och strand” ljuder i kyrkan när händer och fötter springer kors och tvärs på tangenter och pedaler. Det har kommit mycket ny mäss- och kyrkomusik som är specialskriven för piano. Detta medför att det blir en del springande för våra musiker under gudstjänsterna. Ena minuten sitter de uppe på orgelpallen och i nästa stund är de bänkade vid flygeln framme i koret.

3


– Vi har en fantastisk orgel så det är en fröjd att få spela på den, men vid flygeln får vi en annan närhet till församlingen så jag tycker att de kompletterar varandra väl. En kritik som brukar höras gällande psalmsång är att psalmerna går för högt. Mari menar att vi använde våra röster på ett annat sätt förr och att det blir allt mer vanligt att psalmerna transponeras ner till ett mer vänligt läge för dagens röster. – Psalmerna ska harmoniera med gudstjänsten. Därför planerar vi tillsammans med tjänstgörande präst så att texter, predikan, musik och sång passar ihop. Vi försöker också välja både nya och välkända psalmer så att det blir en bra mix.

14.00

Efter att ha ätit lunch deltar Mari i syföreningens andakt. De träffas i Församlingsgården varannan tisdag och då är det Mari som spelar till psalmsången. – Det svåraste med att spela för syföreningen är att de alltid har en massa hembakade kakor som ligger och ser så fantastiskt goda ut!

14.30

Nu är det dags att förbereda sig inför kvällens körövningar. Mari går igenom noterna, lägger dem i rätt ordning, lägger till och drar ifrån. – Jag tänker igenom vad vi behöver arbeta mer med och hur vi ska göra det. Hur får du uppslag till alla konserter? – Ofta dyker idéerna upp när jag är ledig.

4

När jag är ledig finns det plats i hjärnan för nya idéer. Min man, Staffan, har samma yrke som jag så det blir att vi bollar idéer med varandra. Musiken är en livsstil, våra liv rör sig runt den, jag tror det är så det måste vara. Mari och Staffan gör gemensamma körprojekt ett par gånger om året. Hur är det att arbeta tillsammans? – Det är himla kul, för vi känner varandra så väl. Vi har vuxit ihop med musiken så vårt samarbete är nästan ordlöst, vi behöver inte förklara. Jag tänker speciellt på det när jag arbetar med andra pianister, då måste jag förklara hur jag vill ha det. Staffan bara vet. Det är i första hand som körledare många känner Mari. Bland annat var hon med i Körkampen i år. Men det är i församlingen som hon i 19 år lett flera körer. – Körerna är som instrument för mig. Vi ger varandra glädje och energi. Det är ju konstaterat att körsång är friskvård och att endorfiner frigörs när man sjunger tillsammans. Körsång är viktigt för Mari som själv sjunger altstämman i makens kör Bachspeglarna. – Jag sjunger inte gärna solo, det är tillsammans med andra det är roligt. Det var Maris pappa som fick in dottern på den musikaliska banan. – Pappa tyckte att jag skulle börja spela piano när jag var sex år, och så blev det. Det var lite roligt för det fanns ingen annan i vår by som spelade, så det blev liksom min grej.

När Mari var i femtonårsåldern flyttade familjen till Helsingfors. Pappa blev kyrkoherde och hade en duktig organist som kollega och såg till att Mari fick ta lektioner för henne. – Jag hade redan under högstadiet bestämt mig för att jag ville bli kyrkomusiker, så det var dags att gå vidare till orgeln. Det enda som smärtar mig är att jag inte spelar fler instrument, det hade jag haft nytta av nu.

16.00

Många av körsångarna i Gospel Teens skulle konfirmeras i år, så då gjorde konfirmandarbetslaget en grupp som passade ihop med deras övningstid. Idag övas det inför en konsert som ska sättas upp tillsammans med Carl Gustafs Gospel. – Det är lite speciellt med Gospel Teens för många av sångarna har sjungit i våra körer sedan de var en åtta-tio år

När jag är ledig finns det plats i hjärnan för nya idéer


gamla. Det är väldigt kul, för det är så naturligt för dem att sjunga. De ser också gudstjänsten som en naturlig plats för körsång. Visst, ibland får jag väcka dem med SMS, men det är ju förståeligt!

18.00

En av församlingens största körer är Carl Gustafs Motettkör som har sina rötter i 1800-talet. Sedan 1994 har den utvecklats under Maris ledning. Periodvis träffas några av männen en timme innan övningen för att sjunga stycken speciellt avsedda för manskörer. – Det är en speciell klang i en manskör. Har man fått uppleva den så kan man inte få nog av den! Stämmorna får andra funktioner i och med att sopran- och altstämmorna saknas. Jag upplever en stolthet bland damerna i kören; ”detta är våra herrar”.

19.00

Nu väller mängder av körsångare in. Det är dags för Carl Gustafs Motettkör att öva. – Nu är kören maxad, fler kan vi inte vara. När jag började för 19 år sedan hade kören just genomgått ett generationsskifte, så de var åtta stycken. Efter ett tag var de tjugo och nu är vi 50! Du plockar ofta solister utifrån, varför gör du det när du har så fantastiska sångare? – Körsångarna är så viktiga i kören att jag inte har råd att plocka ut dem. Ibland gör jag undantag, men annars anlitar jag solister utanför kören, som helst har en

anknytning till Blekinge. Det finns många duktiga sångare här! Jag undrar om det är någon skillnad på att arbeta med gospelkör och klassisk kör. – Ja, till en viss del är det skillnad. I en klassisk kör strävar man efter en gemensam klangbild. Rösterna ska smälta ihop, uttalen ska vara lika, man ska bli ”en röst”. I gospelkören uppmuntras man att använda ”sin egen” röst. Den sången ska vara lite råare, inte så ”perfekt”.

21.30

Kören har övat färdigt och det är snart dags att gå hem. – Men först måste jag anteckna allt jag tänkt på under övningen, annars kommer jag inte ihåg det tills imorgon!

CAMILLA LINDSKOG


Farliga gravstenar Kyrkogårdsförvaltningen har återupptagit inventeringen av lösa gravstenar. Karlshamns församling är som arbetsgivare och huvudman för begravningsverksamheten ansvarig för säkerheten på kyrkogårdarna. För att undvika olyckor för personal eller besökare genomför vi nu en säkerhetskontroll av gravstenarna på kyrkogården. Om kyrkogårdsförvaltningen bedömer att en gravsten står osäkert, kommer den att stöttas, läggas ner eller så kommer gravplatsen att spärras av. De gravrättsinnehavare som har en sten som stöttats eller lagts ner, eller där gravplatsen spärrats av blir informerade om detta med ett brev, innehållande förslag på åtgärder. Vi vill göra alla besökare på kyrkogården uppmärksamma på att det kan innebära stor fara att gå innanför en av-

spärrning, luta sig mot eller försöka att själv rubba en gravsten. Att ta bort en stöttning eller en avspärrning som syftar till att skydda personal och allmänhet är inte tillåtet.

Rapport från krematorieutredningen Krematoriet börjar bli gammalt och i december tas beslut om vi ska bygga om det eller lägga ner det. Att bygga om ett krematorium är ett komplicerat projekt. Följande har hänt sedan jag sist informerade i församlingsbladet: Ytterligare studiebesök och dialoger på andra nybyggda krematorier har genomförts under sensommaren. Arkitekt Anders Törnqvist som har uppdraget att rita och projektera har upphandlat kontrollansvarig, vvs, el- och brandkonsult. Inga hinder för att bygga om finns från kommunen byggnadsförvaltningen som har beslutet på delegation. Länsstyrelsen och Miljö Blekinge väst har också informerats och har inte gjort några invändningar.

6

För mer information, kontakta vår expedition på 0454-30 22 00. MATTIAS BJÖRKHOLM Kyrkogårds- och fastighetschef

Vi kommer att ta stor hänsyn till en hållbar miljö

Projektledare för byggprocessen är villkorligt upphandlad, likaså tekniken som i september beslutats bli MITAB. En landskapsarkitekt har lämnat ett förslag på utemiljön runt krematoriet, likaså sett över in- och utfarter.

Vi har även beräknat och kalkylerat clearingavgiften för att kremera i Karlshamn. Församlingar i kontraktet har erhållit en avsiktsförklaring som efter beslut om vi skall bygga utmynnar i ett avtal på 10 år.

Eftersom vi kommer att ta stor hänsyn till en hållbar miljö så pågår dialog med Karlshamns energi AB (KEAB) med anledning av att installera fjärrvärme och sälja tillbaka överskottsvärme. Anbudet från KEAB har kommit in och utvärdering pågår. Vid själva kremeringen så kommer vi att använda biorapsolja.

Tidplanen har tyvärr med anledning av den komplicerade byggprocessen förskjutits två månader och beslut om att kremera eller att inte kremera i Karlshamn tillsammans med kontraktets församlingar kommer fattas i januari månad 2014. BRITT KILSÄTER Ordförande i Krematoriekommittén


Knut Malmar - borgmästare I grav nr 20 i kvarteret Job på Hvilan kyrkogård vilar Knut Malmar, Karlshamns kraftfulle borgmästare 1886-1896. Knut Magnus Malmar föddes den 18 mars 1851 i Strö församling i Kristianstads län som näst äldste son till arrendatorn Nils Olsson och hans hustru Maria Malm. Sedan Maria blott 33 år gammal avlidit i sviterna av en barnafödsel utvandrade fadern till Amerika, medan de åtta sönerna med efternamnet Malmar var skrivna på Strös socken. Fadern tycks dock att efter förmåga ha sörjt för sina pojkar, av vilka ett par senare följde efter honom till det nya landet. Knut gick i skola i Kristianstad och studerade sedan juridik i Lund. 1881 flyttade han till Växjö där han som vice häradshövding även var vice auditör vid Kungliga Kronobergs regemente. Senare blev han auditör under den tid då översten, sedermera generalmajoren, Klas Hjalmar Kreüger var regementschef. Malmar kandiderade 1882 till ämbetet som borgmästare i Karlshamn. I valet deltog 15 personer och Malmar hamnade på tredje plats. Då borgmästare Leth avled på en resa till kurort i Hamburg, utnämndes Malmar den 29 oktober 1886 till borgmästare. Hans årslön på 5 500 kronor var en vid denna tid ansenlig summa. Under sin tid som borgmästare hann Malmar skaffa sig en stark position i stadens förvaltning. Som ordförande i både magistrat och drätselkammaren, vilket han var ensam om i vårt land, samt i byggnadsnämnden intog han en dominerande position i stadens kommunala liv. Han deltog ofta i debatterna vid stadsfullmäktigesammanträdena, speciellt när stadens järnvägsfrågor ventilerades, för vilka han hyste ett levande intresse. I februari 1889 hade stadens representanter på exekutiv auktion ropat in Västra Blekinge järnvägar. Stadsfullmäktige beslöt, att järnvägen skulle förvaltas av ett förvaltningsråd om fem personer, däribland borgmästare Malmar. Den 14 januari 1887 gifte sig Knut Magnus Malmar med häradshövdingedottern Ida Hildegard Sofia Hasselrot. En av Idas bröder var Berndt Hasselrot, president i Skånska hovrätten och justitieminister i ministären Hammarskjöld. Familjen Malmar bebodde gården No 392, där man hyrde hos den välkände karlshamnshandlanden Carl Söderlund. Makarna Malmar välsignades med tre barn: Uno (1888-1890), Knut Karl Folke (1890-1947), med tiden Konungariket Sveriges sändebud först i Tjeckoslovakien och sedan i Jugoslavien, samt Vera Hildegard Maria (1893-1955). Borgmästare Malmar avled av en blodpropp 45 år gammal den 23 maj 1896 och begravdes på Hvilans kyrkogård den 27 maj. Änkan lämnade Karlshamn redan på hösten samma år och flyttade till Stockholm, där hon avled efter många år.

ÖRJAN WERKSTRÖM


Kyrkligt ABC - Vad gör oxen och åsnan i julkrubban? De flesta figurerna i våra julkrubbor har en självklar plats. Julevangeliet berättar om vilka som var där den natten när Jesus föddes. Men oxen och åsnan - var kommer de ifrån? I varje julkrubba ska det finnas en oxe och en åsna. Självklart ska det finnas en liten krubba med ett Jesusbarn. Det ska naturligtvis finnas en Josef och en Maria. Några får och en eller flera herdar ska vara med. Eventuellt även tre vise män. Utöver dessa kan det vara lite olika symboler. Det kanske finns änglar och en stjärna? Kanske det finns träd och en liten sjö. Jag har även sett lejon och en krokodil – och varför inte? Men de ovan nämnda är mer eller mindre obligatoriska. Jag tror många förstår de flesta figurerna inklusive fåren och herdarna, men varför en oxe och en åsna? Det enkla svaret är att peka på profeten Jesajas bok, kapitel ett, vers tre. Där står: ”En oxe känner sin ägare och åsnan sin herres krubba…”. Men ändå? Vad betyder det?

En oxe känner sin ägare och åsnan sin herres krubba

Jag börjar hos profeten Jesaja. Vi befinner oss på 700-talet före Kristus. Israel har varit en stormakt, men riket har del-

8

ats och hela samhället har hamnat i dekadens. Jesaja predikar om att folk ska se sin situation och göra något åt den innan det är för sent. Då predikar han det som citerades ovan, men även ”…men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd.” Betydelsen är att djuren som man kanske ser ner på har något viktigt att lära oss. Ett djur som utfordras lär sig snabbt att om det håller sig till den som ger det mat blir det bättre än att agera aggressivt mot den. Men vi människor begriper inte att själva livet kommer från Gud, och mycket därtill. Istället för att ta

emot av Gud vänder vi oss bort och kan till och med bli aggressiva. Därför kallar profeten folket utan förstånd. När Gud kommer till människorna i ett litet barn blir han lagd i en krubba! Är det medvetet eller en ren slump? Är det ett budskap eller till och med en pik? Känner vi vår herres krubba? Eller är vi som Israels folk på 700-talet fkr? När man började sätta upp julkrubbor på medeltiden tog man med oxen och åsnan. Inte som påminnelse att man var i ett stall. Inte heller som påminnelse om ”Marias lilla åsna”. Utan som en påminnelse om att vi nog vill vara ännu klokare än åsnan och oxen. Julkrubban påminner oss därför om vårt behov av Gud, och om att den kloke vet sitt behov av närhet till Gud. Den som vet var liv och kärlek kommer ifrån vänder sig inte bort.

JOHAN TYRBERG Foto: KyrkoCD1


Pukorna från 1752 I mitten av 1700-talet köpte kantor Wenster in ett par pukor som fortfarande används varje år vid förstaadventsgudstjänsten och en del större konserter.

Laura Widerburg från USA fick tillsammans med sin dotter se de pukor som deras släkting, kantor Wenster, inhandlade till Carl Gustafs kyrka 1752. Wensters dotter Hedvig Widerburg är begravd utanför kyrkan.

I somras fick vi besök av Laura Widerburg från Seattle, USA. Det var främst tre saker som fick Laura att göra den långa resan till Karlshamn - två pukor och en grav. I graven med det fina korset på Carl Gustafs kyrkogård vilar Lauras farfars farmor Hedvig Widerburg. Hedvigs far Christian Wenster arbetade, i likhet med sin egen far, som kantor i Carl Gustafs kyrka. Christian införskaffade 1752 två pukor till kyrkan för att användas vid ”högtidsdagarna och andra tillfällen”. Man tror att pukorna från början var avsedda att bäras av hästar som militära instrument. Säkert är att de blivit ombyggda. Lauras farmor var den sista i släkten i Seattle som fortfarande kunde prata svenska. Laura har studerat svenska och första gången hon besökte Sverige var 1981 då hon sökte sina rötter i kyrkoböcker och andra skrifter. När hon befann sig på ett bibliotek kom en entusiastisk man fram och undrade vilket instrument hon spelar? Laura fick då veta att Widerburg är en amerikanisering av Widerberg, en musikalisk släkt här i trakterna. ANKI HANSSON Foto: Hasse Blomkvist Källor: ”Carl Gustafs kyrka - 300 år mitt i byn” av Stig Johnsson


- Följ mig! Ibland kan man ifrågasätta Jesu omdöme när det gäller val av vänner/lärjungar. Visste han vad han gjorde och vilka han valde? Tolv lärjungar. En del av er har säkert sjungit sången om lärjungarna och vet därmed precis vad de heter. Riktigt så enkelt är det kanske inte eftersom olika evangelier och traditioner ger dem lite olika namn. Nu är inte det hela världen, det viktiga för denna text är att de är tolv och att de utvaldes, eller enligt vårt språkbruk, kallades av Jesus själv. Det ser ut som en rejäl felrekrytering när han samlar just dessa tolv omkring sig, men det tror jag egentligen inte. Jag är helt övertygad om att Jesus gjorde precis som han tänkt sig. När jag skriver detta är Karlshamns församling mitt uppe i rekryteringen av en ny komminister med viss tjänstgöring på sjukhuset. Annons finns inne på nätet, YouTube, Facebook och i Kyrkans Tidning. Församlingen beskriver sig själv och berättar om vad jobbet kräver och vad man tycker att den som söker skall ha med sig för egenskaper, erfarenheter och kompetenser. Jesus annonserade inte. Han sökte upp de tolv och sa: ”Följ mig.” Nu kan vi ställa frågan igen om Jesus verkligen visste vad han gjorde. Judas förrådde honom för pengar när de ridit in i Jerusalem. Petrus förnekar att han över huvud taget hade hört talas om någon Jesus när Jesus blivit tillfångatagen. De andra lärjungarna, med Jakob och Johannes i spetsen, sprang och gömde sig. Kvar finns Jesus som hånas, piskas och avrättas ensam och övergiven. Är det här en fråga om en fatal felrekrytering, eller handlar det om något helt annat? Jag är övertygad om att det handlar om något helt annat. Jesus har inte kommit till denna världen för att kalla de duktiga, välkammade, rättfärdiga till tjänst.

10

Jesus kallade då och fortsätter att kalla människor som vet om att de egentligen inte kan så mycket. De som vet om hur beroende de är av andra och av Jesus. Det som ser ut som en felrekrytering visar sig vara ett enda stort evangelium. Jag får vara med även fast jag inte är så där duktig och stark, även fast jag misslyckas grovt – till och med överger eller förnekar min Herre! När jag inte tycker att jag är värdig att ta emot nattvarden tittar jag på mina vänner lärjungarna och den sista kvällen, den kvällen när nattvarden instiftades. Den kvällen äter tolv enkla människor tillsammans med sin Mästare. En går omedelbart bort och förråder honom, en kommer inom några timmar att

förneka all kännedom om sin Mästare, de andra sprang och gömde sig. Det handlar inte om värdighet eller att förtjäna Guds kärlek. Jesus visar att det handlar om något helt annat – allt är nåd, allt är en gåva från Gud. Vid nattvardens bord eller i förhållandet till Jesus handlar det inte om vad du gjort eller kommer att göra, vad du kan eller kommer att kunna. Din och min närvaro är vårt svar på samma uppmaning som de första lärjungarna fick –Följ mig! MAGNUS ELMBLAD Vikarierande sjukhuspräst Foto: KyrkoCD4


Julkrubban

Stilla natt Kom i julstämning med Mari Sundås som spelar ”Stilla natt” på orgeln i Carl Gustafs kyrka.

Församlingens julkrubba finns uppsatt i Carl Gustafs kyrka från och med första söndagen i advent. För förskola och skola erbjuder vi ett julspel i kyrkan. Där får man följa med en herde, en vis man och Maria i deras sökande efter vart stjärnan leder. För mer information: Susanne Persson, 0454-30 22 13 susanne.a.persson@svenskakyrkan.se

Nu är snart vi två ett…

(Film via QR-koden eller på svenskakyrkan.se/karlshamn)

Nu pratar jag inte om ett bröllop eller en romantisk saga, Det jag pratar om är samgåendet mellan Karlshamns, Hällaryds och Åryds församlingar. Detta har vi pratat om i snart fyra år, men nu ska det förverkligas. Många saker och organ kommer att förnyas, och en ny organisation byggas upp.

Gospelkonsert! Vid årets första gospelkonsert blir det ett kärt återseende då vi för andra gången välkomnar Gerald T Smith i Carl Gustafs kyrka. Måndag 10 februari kl 19 får vi njuta av hans sång tillsammans med Carl Gustafs Gospel och band. Fri entré!

Samtidigt har vi haft kyrkoval. I detta val valdes ett nytt kyrkofullmäktige. Detta fullmäktige ska i december välja ett antal olika organ. Det primära är att välja ett kyrkoråd. Detta kyrkoråd blir styrelse för det nya pastoratet som de tre församlingarna bildar. Kyrkorådet kommer att besluta om personal, fastigheter, ekonomi och resurser, budget och mål och om kyrkogårdsverksamheten i alla tre församlingarna. I Kyrkorådet sitter även kyrkoherden.

Döpta Vi hälsar er välkomna som medlemmar i Svenska kyrkan och Karlshamns församling: Tilde Marie Olsson Mimi Petra Elly Livia Nilsson Ellie Saealee Aronsson Hallgren Signe Amanda Agergaard Jensen Karl-Wilson William Frimodig Aliviah Medina Ewa Jullesson Millie dee Hildegard Mattson Elliot William Hilding Karlsson Bastian Arthur Julius Brorsson Olle Björn Spogardh Emmie Viola Mattsson John Bengt Stenfelt Per Ebbe Persson Novalie Elsa Raaegaard Milton Evald Alexander Högstedt Eddie Stefan Sava Milovanovic Sandqvist

Henry Nils Gustav Axell Saga Matilda Mauritzson Nils Herman Roland Persson Gustav Örkner Fred Viljo Malo Viggo Vilhelm Hartmann Alve Henrik August Malm Leo John Karlsson Zakki Madlen Ida-Teres Sjöberg William Arthur Fransson Sandra Linnea Torvaldsson Emil Oskar Jonasson Cornelia Tora Michelle Ebelvod Elna Caroline Karlsson Ellie Hannah Astrid Jensen Tova Lovisa Viktoria Nilsson

Vidare kommer fullmäktige att välja ett församlingsråd för varje församling. Församlingsrådet består av ett mindre antal personer och beslutar om kyrkvärdar, vissa kollektändamål och vilka av de ordningar för gudstjänst som kyrkan har som får användas i respektive kyrka. Vidare kommer de att behandla frågor som främst rör verksamheten i kyrkorna. I församlingsrådet sitter kyrkoherden eller den präst kyrkoherden utser. För Hällaryd och Åryd betyder det att Mats Svensson kommer att vara ledamot av församlingsråden. Våra tre församlingar kommer att arbeta mycket ihop. Mycket av det som tidigare bara skett i Karlshamn kommer nu även att ske i Hällaryd och i Åryd. Samtidigt kommer Karshamn att få del av det som sker i de båda andra församlingarna. JOHAN TYRBERG

11


Advent, jul, nyår och trettonhelg Lördag 30 november

17.00 Konsert i Carl Gustafs kyrka New Zealand String Quartet I samarbete med Pro Musica. Entré

Söndag 1 december

första söndagen i advent

10.00 Festgudstjänst i Carl Gustafs kyrka Carl Gustafs Motettkör och Blekinge Bataljons Musikkår 14-16 Drop in-konsert med adventsoch julsånger i Carl Gustafs kyrka Carl Gustafs Motettkör

Onsdag 4 december

17.00 Gud & spagetti i Carl Gustafs kyrka om advent, längtan och väntan. Andakt med julspel, sång, ljuständning. Efteråt äter vi julgröt och skinkmacka.

Torsdag 5 december

12.15 Middagsbön med sopplunch i Församlingsgårdens tegelhus. Helenas laxssoppa med bröd och kaffe med kaka.

Fredag 6 december 13-15.30 Drop in-kaffe i Carl Gustafs kyrka

Söndag 8 december

andra söndagen i advent

18.00 Luciavesper i Carl Gustafs kyrka Församlingens barn- och ungdomskörer och delar av Väggaskolans kör

Tisdag 10 december

16.00 Köreftis luciatåg i Carl Gustafs kyrka. Efteråt bjuds på lussefika.

Söndag 15 december

tredje söndagen i advent

18.00 Julgospel i Carl Gustafs kyrka Medryckande julsånger i gospelstil Carl Gustafs Gospel, solister och band

Söndag 22 december

fjärde söndagen i advent

18.00 Musikgudstjänst ”I väntan på julen” i Carl Gustafs kyrka. Bodekullkören med Hasse Blomkvist, solist och stråkkvartetten Eoli.

Tisdag 24 december julafton

Onsdag 25 december juldagen

07.00 Julotta i Carl Gustafs kyrka Lasse Johansson, trombon 08.00-10.00 Julfrukost med ägg- och sillamacka i Carl Gustafs kyrka

Torsdag 26 december annandag jul

14-15.30 Syföreningen bjuder på hembakat och kaffe i Församlingsgården 16.00 Julsångsgudstjänst i Carl Gustafs kyrka där vi tillsammans med körsångare stämmer in i våra vackra julpsalmer

Lördag 28 december 12.00 Julmusik vid lunchtid Bachspeglarnas julkonsert

10.00 Barnens julbön i Carl Gustafs kyrka. Köreftis medverkar med julspel och sång.

Tisdag 31 december

11.00-14.00 Julfika med skinkmacka och kaffe i Carl Gustafs kyrka

17.00 Nyårsbön i Carl Gustafs kyrka med musik och betraktelse vid årets slut.

Nyårsafton

16.00 Julbön i Carl Gustafs kyrka Carl Gustafs Motettkör

Onsdag 1 januari

23.30 Midnattsmässa i Carl Gustafs kyrka. Aina Sundås, cello och sång

16.00 Festmässa i Hällaryds kyrka för Karlshamn-Trensums pastorat.

! l u j d o G

Nyårsdagen

Söndag 5 januari

Trettondedagsafton

16.00 ”Drömmen om jul” i Carl Gustafs kyrka. Två barn får genom en dröm uppleva julevangeliet på plats. Frågan väcks om berättelserna från Bibeln är sanna och utifrån denna reflektion presenteras julens budskap. Musikalgruppen Spektakel, kompband, kör med flera.

Måndag 6 januari

Trettondedag jul

16.00 Gudstjänst med offergång som avslutning på årets julkampanj. Crescendokören.


Församlingsbladet 2013_5