Page 1

Församlingsblad för de fyra församlingarna i Arvika pastorat Årgång 7 - Nummer4

Vinter 2008-2009


Julljus när det är som mörkast Det är otroligt att det kunde gå så fort. Från en månad till nästa gick vi från högkonjunktur i industrin till tomma orderböcker. Alla vi Arvikabor känner sympati med dem som varslas. Det är många som köpt hus och som är oroliga och undrar hur denna jul skall bli. Ledare: Jag har alltid tänkt att ekonomi är alldeles för viktigt för att hanteras av ekonomer. De verkar så känsliga på något sätt. De rörs av rykten och spekulationer och genom sina datorer går allting med blixtens hastighet. Att vara ekonom handlar mycket mer om ansvar och civilkurage. Jag tänker då och då på den gamle handelsmannen i Bjurtjärn, där jag växte upp, han vägrade ta hem lättmjölk eftersom den alltför fort tog slut. Intäkten motsvarade inte arbetet. Dessutom vägrade han sälja

cigaretter när vi barn sa med våra mest blå ögon att paketet skulle till kamratens pappa. ”Det blir det inge av me…” sa Hjalmar, som helt rätt misstänkte att vi smågrabbar skulle tjuvröka. När girigheten saknar vett och omdöme tar man tydligen vilka risker som helst. Det är inte lätt för en rik att komma in i himmelriket, sa Jesus. Guds avbild Ibland tycks det mig att det är bättre att vara en buse än att inte vara någonting alls. Många, många människor behöver få höra ”du är Guds avbild, du är älskad”. ”Du är någonting”, ”du är en ädelsten i Guds hand”. Du måste inte ha läderjacka och chopper för att vinna respekt och du måste inte ha alkohol eller andra droger för döva din misströstan.

”Du är någonting”, ”du är en ädelsten i Guds hand”

Fyren utges av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar. Box 111, 671 23 Arvika Cisterngatan 25-27 0570-72 82 05 arvika.pastorat@svenskakyrkan.se Vik. redaktör: David Fryxelius david.fryxelius@svenskakyrkan.se Bildredaktör: Hans Gustavsson hans.gustavsson@arvikapastorat.nu Ansvarig utgivare: Valter Fryxelius valter.fryxelius@svenskakyrkan.se Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika pastorat. Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB (Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144). Omslagsbild: Snölykta. Foto: Hans Gustavsson. Foton (där inget annat anges): Hans Gustavsson Illustrationer (där inget annat anges): Susanne Engman/IKON Nästa nummer av Fyren utkommer omkring den 1 mars. Manusstopp är den 2 februari.

2 | FYREN

Man kan visa omsorg I församlingen får jag rapporter om att det är illa ställt för många kvinnor. Det är vi väl ändå överens om - det är inte manligt att slå sin kvinna. En man kan visa sin manlighet på andra sätt. Man kan visa omsorg och man kan laga mat, till exempel. Varför skall det i denna stad behöva finnas lägenheter för att gömma kvinnor för sina män? Varför skall barn behöva tas från sin skola därför att man är rädd för sin närmast anhörige? Mörkret är i sanning stort i Arvika. Julljus också över Arvika? Julens många budskap når oss: Att mitt i allt mörker så lyser en stjärna med hopp. En morgonstjärna, som lyser som starkast innan gryningen strålar fram. Kyrkans uppdrag är att tala optimism in i sin samtid. Inte för att mörkret inte finns där. Inte för att blunda för våld, misshandel, droger, busar men för att detta mörker inte skall skrämma oss. Kyrkans ljus är en symbol för värme, kärlek och in-

Foto: Henric Wallby

timitet. Julens sånger är en antydan. Ur tonerna möter vi honom som vill komma till oss, lysa upp våra liv och värma våra frusna hjärtan. Ljuset tänds i affärerna på Kyrkogatan. Kommersens ljus blixtrar för att vi skall köpa men innerst inne vill vi att hjärtat och sinnet skall lysas upp. En oväntad glädje, ett oväntat återseende. Vi vill att julen skall komma som en oväntad uppmuntran. God jul! Jag vill önska er alla en God Jul. Jag önskar av allt hjärta att Jesus skall bli verklig för både dig och mig. Honom vi sjunger om föddes i Betlehem då det var som allra mörkast. Må han ge oss julljuset då det är som allra mörkast. Valter Fryxelius Kyrkoherde

` Fddmf‹u Pg 2 8//011, Bg 8//,0112


En fredagskväll som etsat sig fast Stämningen på tåget från Karlstad till Arvika en fredagseftermiddag är ofta något speciell. Jag har för övrigt många gånger funderat över varför resenärer så tidigt börjar att plocka med sina saker. Egentligen räcker det ju att ta ner väskan när tåget rullar förbi Kattviken. Men en del börjar medan tåget passerar förbi mossarna i Myrom, ja redan i Edane. Kanske är det för att hembygden Arvika lockar så starkt, som avstigningen planeras så tidigt. Kära församlingsbor: Mitt under denna förväntansfulla fredagsstämning på tåget, fick jag för något mer än tio år sedan ett samtal. En lastbil modell större skulle lastas vid Västra Prästgården. På lördagsmorgonen skulle den rulla vidare till Lettland, till barnhemmet som Arvikaförsamlingarna stöttat efter murens fall. Nu behövdes det folk. En fredagskväll! Jag gick runt i vagnen och frågade utan större förväntan några kända och några mindre kända pendlare om de ville hjälpa till. Alla sa ja. Och jag förstod att nästan alla på något sätt haft en tämligen nära kontakt med kyrkan genom åren. I Carina Adrians barngrupper, i ungdomsverksamhet eller i den scoutverksamhet som bedrivits som en parallellorganisation till kyrkans arbete. Genom åren hade jag ju också, som boende i en av församlingshemmets flygellägenheter, levt med den omfattande verksamhet som varit i byggnaderna, som någon gång fick namnet Cisternen. Som barn sprang man fram och tillbaka mellan bostad, expedition och ungdomslokaler. Fotbollsspeladet på gräsmattorna gav vaktmästarna merarbete. Gränserna fanns inte alltid där, säkert till en och annans förtret. Men alltid var det liv och rörelse i kvarteret. Studiegrupper, barnverksamhet och sedermera mera lockande ungdomsgrupper på kvällarna nere i källarlokalen. På lördagskvällen gitarr och trummor i källaren. Till söndagens kyrkkaffe musik av Bach och Mozart av elever

från Musikhögskolan. Med åren fick jag själv vara med om hur en musikvecka blev ursprung till den organisation som skapade Arvikafestivalen. Att allt detta hade sin vigning i kyrkans famn känner nog inte var och varannan till.

krisgrupper behövde kallas in. Ingen syntes ha blivit kränkt eller dömd.

Besökaren som kommer till Arvika finner det möjligen något märkligt att Kyrkogatan inte leder till något Heligt hus. Trafikplanering och omläggningar gör ju att Mikaelikyrkan Nåväl. Plötsligt ändrades kvälls- inte längre ligger vid dess ände. Men planerna den där kvällen på tåget. trots att Kyrkogatan inte leder till Och sedan tåget stannat i höstrus- stadens Kyrka och trots att den ligket väntade lastning. Vi samlades ger norr om torget, som är rutnätsunder Lennart Tjulanders ledning i stadens absoluta centrum, har Tremörkret och kyfaldighetskyrkan lan tillsammans alltid legat mitt med pantrar och i, inte bara min andra frivilliga egen bild, av statill en arbetsden. I varje bild kväll. Ja, till en eller målning alldeles ovanlig av Arvika synes men minnesvärd Tr e f a l d i g h e t s fredagskväll, kyrkan inta en Martin Tunström. som för oss alla Foto: Ingemar Kroon Smålandsposten symbolisk cenhade större metrumplats, som ning än en kväll på stan. Jag tror om konstnären väljer perspektiv efatt detta enkla minne som etsat sig ter kyrkan. Det tycker jag är talande fast, visar dels att engagemanget för – och denna plats för kyrkan glömkyrkan och för hjälparbete går att mer vi lätt bort. stimulera, dels illustrerar det den öppenhet som alltid präglat försam- Mina tacksamma minnen från upplingarna i Arvika. växtåren och de ständiga besöken i ”mina kvarter” kring Minneberg, Kanske finns en förklaring till den förenas med en önskan om förnyhistoriska starka ställningen i själva else och utveckling på vår tids villbyggnaden och dess utsmyckning. kor. Att fler ska känna sig hemma När jag guidat turister och vänner i kyrka och församling. Att kyrkan har många förvånat undrat varför ska befästa sin lokala samhällsroll. en socialdemokratisk demonstration Att kyrkan ska vara mitt i staden. finns målad framme i koret, bredvid Jag har inga självklara lösningar. några agiterande frälsningssoldater. Men åren i exil i Växjö och Småland Men Simon Sörmans vackra mål- och ett fruktbart möte med en nåningar illustrerar det nära förhållan- got annorlunda kyrklig kultur har det mellan samhälle och kyrka som givit åtminstone någon inspiration. alltid funnits i församlingen. Och fri- Någon sa att i Småland är det nattkyrkorna är nära både geografiskt – vard varje söndag och kyrkkaffe var Missionskyrkan är blott ett stenkast fjärde. I Värmland är det tvärtom. bort, pingstförsamlingen endast ett Kanske kan stiften lära av varandra. längre golfslag, och historiskt nog Jag tror också på något så otidsenockså andligt. Ja, tänka sig när jag ligt som visioner gärna kopplade till gick på Styckåsskolan under mel- projekt. Som den lastbilslastning en lanstadiet hade vi skolavslutningen i fredagskväll som etsat sig fast i mitt Missionskyrkan, förmodligen av den eget minne. enkla anledningen att alla skolklasser inte fick plats i JössehäringarMartin Tunström nas egen katedral. Och tänk – kära Politisk chefredaktör diskrimineringsombudsman – inga Smålandsposten, Växjö FYREN |

3


65 års frivilligt diakoniarbete De vet vad de talar om, Barbro Magnusson och Anna-Lisa Hallgren, efter smått otroliga 65 år i Arvika Östra församlings diakonikrets. Kretsen som skulle läggas ner efter 60-års firandet år 2003 men som blev kvar och som fortsatt samlar de aktiva vecka efter vecka. Syförening: Det är en riktigt kurig och regnig oktoberdag då vi sätter oss ner i församlingshemmet för att prata med Barbro Magnusson och Anna-Lisa Hallgren om deras minnen från sin tid i syföreningen. Barbro och Anna-Lisa är två av tre som fanns med vid starten 1945, det fanns även Maj-Britt Skogsberg (som för dagen fått förhinder att närvara). Men, så började de också tidigt, i dryga 20-års åldern var de allihop. ”Vi var några stycken som träffades regelbundet men då fanns diakonikretsen fortfarande inte. Kretsen startades efter att AnnaLisas man, Sven Hallgren, tyckte att vi kunde göra lite nytta när vi ändå träffades” - det tyckte vi var en bra idé och den 21 september 1943 bildades Diakonikretsen. Skrev brev till prosten Kretsen höll till i Anna-Lisas hem första gången och andra gången i församlingshemmet, då gruppen vuxit sig stor på kort tid. De fick

snart anledning att kontakta dåvarande prosten Harald Hallén rörande hyran. Initialt låg den på 9 kronor, fyra kronor i hyra och fem kronor för kaffe, varje gång de träffades. Efter korrespondans blev det bestämt att kretsen inte behövde betala någon hyra alls för sitt arbete i diakonins tjänst. Ovan: Barbro Magnusson (tv) och Anna-Lisa 1945 hade kretsen sin Hallgren minns tillbaka på 65 år i diakonal tjänst. allra första auktion Nedan: Många minnen finns sparade i skrift hos tillsammans med Röda diakonikretsens sekreterare. Korset. Behållningen uppgick till cirka 900 kronor. Re- Mer än ”bara” pengar dan 1948 var de uppe i 2.000 kro- Det är lätt att fascineras av dessa nor och sedan har det ökat från år belopp men det har dock inte bara till år. 1983 nådde man upp i hela handlat om att samla in pengar. 23.600 kronor. Sammantaget har Kretsen har för många varit en sokretsen under sina 65 år samlat cial punkt i veckan, en plats för samihop, över imponerande, 832.000 varo och något att jobba med på sin kronor (!) som gått till behjärtans- fritid. Det har även blivit utflykter värda diakonala ändamål. Otaliga till församlingsgården vid Racken, är de organisationer som fått ta del resor till Dömle Stiftsgård mm. Unav de ekonomiska bidrag som kret- der åren har kretsen gjort otaliga sen möjliggjort. Några av dem är besök på vård- och pensionärshem Länkarna, RIA och Stadsmissionen. och bjudit på kaffe, sång och musik. Kretsen har även skänkt pengar till Man har även anordnat luciafester hjälpsändningar, bland annat Lett- och vårsupéer för gamla. Diakonikland och Polen. retsen har också sytt dopdräkter och tillsammans med de andra syföreningarna skänkte man mässkrudar och ljusbärare till kyrkan.

Ville ta samhällsansvar Hur kom det sig då att dessa unga kvinnor startade en syförening? Det finns nog inte ett svar på denna fråga. En anledning grundar sig i att det i 40-talets Arvika inte, på långa vägar, såg ut som det gör idag. ”Det var enkelt och ofta mycket fattigt, det är inte som idag” säger AnnaLisa. ”Idag kan ungdomar sätta sig på ett flyg och åka varsomhelst i världen. När vi var unga kom vi inte ens in i Norge”. Europa var farligt och Sverige var i princip helt stängt. 4 | FYREN


Barbro fortsätter: ”I Arvika fanns det förr ett ålderdomshem på Tingsgatan där förhållandena var så dåliga att en av våra väninnor började gråta när hon såg hur där såg ut”. De unga kvinnorna såg hur det såg ut runt omkring dem och de ville göra något - diakonikretsen blev något för dem. Diakonikretsen blev även något för alla dem som fått hjälp därav. På samma gång som det var illa i 40-talets samhälle menar de ändå att de själva hade det bra. De träffades hemma hos varandra, spelade musik på vevgrammofonen och sjöng ihop. ”Vi hade det nog bättre när vi var unga än vad de unga har det idag” säger Anna-Lisa och syftar på att det idag är mycket mer våld i samhället.

tade som en förhoppning att få tillhöra kyrkans diakonala arbete, har med facit i hand, blomstrat och levt ett imponerande liv. Prästerna, som ställt upp och talat vid exempelvis auktioner, nämns i anteckningarna men kyrkans diakonissa, och där-

jag får kopiera de dokument de har med sig. Jovisst, det går väl för sig. Dock får jag inte kopiera en sångtext de sparat från deras luciafest år 1945 - det är en rolig text, med melodi från ”Vi går över daggstänkta berg”, om diakonikretsen och dess arbete i Arvika. De står på sig och vi låter dem gå hem med sin text orörd. Man kan ju trots allt få ha några hemligheter kvar...

”Idag kan ungdomar sätta sig på ett flyg och åka varsomhelst i världen. Jag sitter efter samtalet och funderar på vem eller vilka När vi var unga kom vi som skulle ha tagit på sig detta stora och viktiga arbete om det inte hade varit för inte ens in i Norge.” dessa unga kvinnor? Vilka

Dikonissan var navet Samtalet stannar upp ett litet slag, vi bläddrar och tittar i några av de dokument som de sparat genom åren. Det som, för över 65 år sedan, star-

efter diakoner, har haft en betydligt mer central roll. De har verkligen fungerat som ett nav för kvinnorna i syföreningen. Enligt kretsen själv har diakonissan, i sitt arbete, varit den som bäst sett vilka behov av hjälp som funnits för stunden.

hade trätt fram i deras ställe? Och om det hade varit idag - hade det överhuvudtaget hänt? Text och foto: David Fryxelius

Innan vi bryter upp frågar jag om

”Vi hade det nog bättre när vi var unga än vad de unga har det idag” Anna-Lisa Hallgren

FYREN |

5


Mer än 100 barn dansade med Blå Björk! En småregnig och kall novemberkväll så fick ca 110 barn dansa som bara den i församlingshemmet, det var barn i åldrarna 7-12 som fick vara med och testa på västafrikans dans. Temperaturen steg jättemycket! Barn: Gruppen Blå björk från Ransäter kom och introducerade fyra olika trummor som de sedan spelade på. Kristina berättade om handlingen i dansen först, sedan sjöng vi och dansade en fiskedans. Alla som var med tyckte att det var jättekul och annorlunda, nästan ingen hade dansat till trummor tidigare. Kristina

berättade för oss vad som är typiskt för västafrikansk dans: -man dansar i ring -man dansar barfota för att få bra kontakt med marken -alla kan vara med på sina villkor, gammal som ung -man har ögonkontakt -man kan inte göra fel Vilken härlig kväll! Carola Riddargård och Nina Zethelius Foto: Emelie Axelsson

Julkonsert i Ny kyrka:

! t e v li r ö f g n ju S ” 20 december kl 18:00

Ny kyrkokör, Samklangen, Annika Marberg, Ingegerd Hultén, Birgitta Nilsson. ”Sjung för livet” är en del av rikstäckande kampanj till förmån för Svenska kyrkans Internationella arbete.

Ungdomskörens julkonsert 20 december kl 18:00 Mikaelikyrkan Modern julrepertoar möter traditionell. Välkommen til en julkonsert det svänger om!

Julkonsert med Manskören Iris Söndag 21 december kl 19:00 Mikaelikyrkan Traditionella julsånger som hör julen till. Allt under ledning av Anders Hörngren.

FN, församlingarna och ”Astronomiåret 2009” Kanske känner inte många till att FN, Förenta Nationerna, också är engagerad i frågor om rymd och vetenskap. Därför har man proklamerat nästa år, 2009, att vara ett år då vi särskilt uppmärksammar astronomi. Astronomi: Anledningen till året är Galileo Galilei som år 1609 vände sitt teleskop för första gången mot Jupiter, Saturnus och solen. Han konstaterade att Jupiter hade fyra månar och att solen hade fläckar. Först på 1900-t konstaterade man att kosmos var större än Vinter6 | FYREN

gatan och att det finns ett oändligt stort universum att upptäcka. Det är genom ett FN-projekt som det stora HUBBLE-teleskopet skickades upp 1990 och FN har ambitionen att såväl rika som fattiga länder skall kunna följa med i vetenskap och utbildning. För Arvika Pastorats del har vi sedan 3 år tillbaka ett projekt som heter ”Mitt hem i Kosmos”. Vi kommer att under nästa år bjuda in alla församlingsbor att kunna delta i offentliga visningar genom våra

teleskop och offentliga föredrag när så blir aktuellt. Genom att förstå den värld vi är människor i blir också samtalet om skapelse, ursprung, rymd och tid viktiga. Mitt favoritbibelord just nu är Jesaja 40:26: ”Lyft blicken mot skyn och se Vem har skapat allt detta? Han som mönstrar stjärnornas här och låter dem tåga fram, han som ropar upp dem alla. Så väldig är hans makt och hans styrka att ingen av dem uteblir.” Valter Fryxelius


Energisatsningen – här i Arvika Arvika: Som första stift i Europa har Karlstads stift (som Arvika är en del av) gjort en total genomgång av samtliga kyrkliga byggnader inom organisationen. Karlstads stift har i ett projekt arbetat sig igenom alla byggnader från Dalsland i sydväst till Norra Finnskoga. Det visar sig vara ett stort antal byggnader som kan åtgärdas för att spara miljöbelastning i form av koldioxidutsläpp och spara pengar åt församlingarna.

Därför har han tagit fram en beskrivning, en målsättning och ett åtgärdsprogram för alla församlingarna. Stora besparingar Det är stora besparingar vi talar om. Enligt beräkningar skulle koldioxidutsläppen kunna reduceras med 53% och församlingarnas kostnader för energiförbrukningen skulle kunna minskas med 40%. Den direkta energibesparingen skulle för hela stiftet uppgå till 31% och motsvara inte mindre än 500 miljoner kronor. Det är mer pengar än alla bidrag tillsammans.

Nyinstallerad teknik ger stora besparingar åt kyrkan.

I Arvika pastorat är vi på god väg genom att Mikaelikyrkan,

Kyrkogårdsförvaltningen, Sockenstugan, församlingshemmet och Trefaldighetskyrkan nu är anpassade efter planen och arbetet fortskrider för övriga byggnader. När allt är klart räknar vi i Arvika med spara 33% på våra kostnader och minska våra koldioxidutsläpp med motsvarande 65%. Vi är både nöjda och stolta över dessa resultat. Något för kyrkan? Någon kanske tycker att detta är politik och praktik och att kyrkan borde ägna sig att predika Jesus som vår Herre och Frälsare istället. Men detta är tro i praktiken. Vår tro är att Herren skapat världen och att vi är förvaltare av vår jord. Därför ligger det i trons väsen att göra något – energisatsning till exempel. Valter Fryxelius

Interfaith Climate Summit Ärkebiskop Anders Wejryd har tagit initiativet till ett internationellt klimatmöte med företrädare för olika trosriktningar. Där ska man diskutera frågor som vilket ansvar kyrkor och andliga ledare har för klimatet? Och vad kan vi göra tillsammans? Mötet kommer att hållas i Uppsala den 28-29 november 2008. Miljö: Ärkebiskop Anders Wejryd har bjudit in ett 30-tal religiösa ledare från hela världen till Interfaith Climate Summit, ett möte om klimatfrågor över religionsgränserna. Klimatmanifest Alla trostraditioner har förhållningssätt till klimatfrågan. Hoppfulla, starka och kreativa krafter som strävar efter radikala förändringar i livsstilsfrågor, i teknikfrågor och i viktiga relaterade områden samlas i Uppsala för att underteckna ett

klimatmanifest. Klimatmanifestet undertecknas på kvällen fredagen den 28 februari under en interreligös ceremoni. Varierat program Hur långt har forskningen kommit? Hur ser den interreligiösa dialogen ut? Vad händer med klimatförhandlingarna i FN? Hur lever man ett klimatvänligare liv? Rowan Williams skickar sin närmaste miljömedarbetare biskopen av London Richard Chartres. Den ekumeniska patriarken i Konstantinopel Bartholomeus skickar sina främsta miljöteologer. NASA experten och tillika Al Gores vetenskapliga rådgivare professor James E. Hansen och professor Henning Rodhe står för den vetenskapliga höjden. Mötet kommer att bjuda på ett varierat och inspirerande program där deltagarna har möjlighet att träffa

Ärkebiskop Anders Wejryd. Foto: Jim Elfström/IKON

politiker och beslutsfattare som Margot Wallström och Andreas Carlgren. Fyren ser fram emot att få ta del av resultaten och redovisa vad man kommit fram till i ett senare nummer. Vill du veta mer redan nu? Surfa in på www.svenskakyrkan.se FYREN |

7


Mjölk blev utbildning för barnen Det har varit knapert många gånger, men ändå har ingen i den stora familjen med tolv barn behövt svälta. Mjölkpengarna har hjälpt till att betala för barnens utbildning. Julkampanjen: Sebastian Delgado och hans fru Domitilia bor i byn Montanmayo på en torr och karg bergssluttning i Peru. Tack vare sitt enträgna och hårda arbete har familjen har aldrig behövt svälta. Sebastian Delgado har trots allt slit aldrig funderat på att lämna platsen där han föddes. – Gud har satt mig på denna plats och det är min uppgift att bruka jorden här, förklarar han. Hängiven jordbrukare Montanmayo ligger i Perus näst fattigaste region. Nästan 40 procent av barnen under sex år är undernärda. Miljöförstöring och klimatförändringar försvårar jordbruket. Torka varvad med skyfall förstör odlingar. Få har tillgång till rent vatten. Sebastian Delgado anlade på eget initiativ odlingsterrasser för att hålla jorden på plats. Byborna tyckte att han var lite galen, men hans hängivenhet för det lilla jordbruket på fyra hektar uppmärksammades av den peruanska organisationen Diaconia, som stöds av Svenska kyrkan. Han fick prova grödor som passar i det torra området. Han byggde bevattningsdammar och anlade kompost för att få naturlig gödning och bördigare jord. Så småningom gick han med på att plantera 30 träd. Men han fick 200! För att få vattnet att räcka till äppelträden fick Sebastian Delgado lära sig droppbevattning. – Med hjälp av enkla vattenledningar och slangar med små hål i, koncentrerar jag 8 | FYREN

bevattningen till varje planta. På så sätt hushåller jag med vattnet, berättar han. Mjölken bekostade utbildning Familjen har karpar i två dammar. De klarar både kylan och den höga höjden, och de lever på matrester och ris. Karparna innebär ett välbehövligt proteintillskott, och familjen kan sälja en del på marknaden. – Vi har sex kor och två grisar. Mjölken räcker både till familjen och till försäljning. Mjölkpengarna har hjälpt till att bekosta alla barnens utbildning, berättar Sebastian Delgado. Han vill ha fler kor. Men bristen på vatten för att kunna odla mer foder sätter stopp för hans planer. Vattnet är nyckeln för utveckling. – När krafterna tar slut och jag inte orkar mer, hoppas jag att mina barn kan skörda frukterna av mitt arbete, säger han. Text: Helena Frankson och Eva Pérez Järnil

Ovan: Sebastian Delgado visar hur droppbevattningen till äppelträden fungerar. Träden får vad de behöver och inget vatten slösas bort. Foto: Eva Pérez Järnil

Nedan: Sebastian och Domitilia Delgado har fostrat tolv barn i byn Montanmayo, Peru. Foto: Eva Pérez Järnil/IKON


Landsbygdsutveckling och kärlek Några människor sitter i en hydda i Etiopien och berättar om kyrkans arbete. Det gäller allt från vedsnåla spisar till kompost och kvinnlig könsstympning. Julkampanjen: Berättelserna visar hur mycket som ingår i ett projekt för integrerad landsbygdsutveckling. – Det mest imponerande är markvården, säger Kechene Mitore snabbt och får medhåll av grannen.

ska använda till konsumtion! Också Kechene och hans hustru Kebebush Danetcho har haft familjeproblem. Även för dem har kyrkans projekt haft en avgörande inverkan. Kebebush berättar att mannen lämnar inkomsten från sin kaffeodling till henne. Hon har full kontroll över pengarna. – Tack vare projektet har

våra relationer förbättrats. Vi älskar varandra! När samtalet om arbetet pågått ett tag ställer Kebebush fram bröd bakat på sammalet vete, häller upp starkt kaffe ur en höghalsad svart keramikkanna och ber bordsbön. Goda grannar har haft en fin söndagseftermiddag tillsammans.

Markvård handlar om kompost, terrasser och växelbruk. Komposten ökar mullhalten i jorden som på så sätt behåller fuktigheten bättre. Det dämpar klimatförändringarnas effekter. De två bönderna berättar om god inkomst från grönsaksodling. Tillsammans med potatis ger grönsakerna trygg tillgång till mat hela året. Kebebush Yohar är böndernas rådgivare. Hon utbildar i näring och hygien, latriner, kompost, grönsaksodling, vedsnåla spisar och plantskolor för träd. Dessutom informerar hon om könsroller och arbetet mot kvinnlig könsstympning. I kyrkan och på möten i olika grupper undervisar hon om hiv och aids. Tadelech Kebede berättar om sin dotter som stod emot kompisars tryck när det gällde den traditionella könsstympningen. Till föräldrarna sa hon: ”Om ni gör något går jag till myndigheterna!” – Hon hade hört mig och min man samtala om det, säger Tadelech med viss stolthet. Kontroll över pengarna Shanko Sabero och hans hustru Damketch Tumego berättar hur han drack och slog henne. – Men nu diskuterar vi och barnen allting tillsammans. Barnen sänder vi till skolan för de ska inte vara okunniga som vi. Damketch gör ett för henne viktigt tillägg: – Vi hjälps åt med hushållsarbetet. Min man hämtar vatten, till och med det vi

Grannarna Tadelech Shegute och Tadelech Kebede har lärt sig mycket om skadliga traditioner, undernäring, könsroller genom kyrkans arbete. Det har stor betydelse för deras barn. Foto: Magnus Aronson/IKON

Julkampanjen 2008-2009 Årets julkampanj handlar om klimatet och om rättvisa. Vi sätter fokus på att det är barn i utvecklingsländer som drabbas hårdast av klimatförändringarna, trots att det är den rika världen som orsakat de största utsläppen. I världens fattigaste länder är mer än 40 procent av befolkningen under 15 år. Mer extremt väder ger fler naturkatastrofer och slår hårdast mot barnen som redan lever under svåra förhållanden i Afrika och Asien. Tioårige Bisrate Matiwose i Etiopien har en stor dröm. – Jag vill bli läkare, säger han. Bisrate bor med föräldrar, en syster och en bror i Mino. De första stegen mot förverkligandet av sin dröm tar han i byskolan. Han går i fjärde klass. På fritiden läser han och sparkar boll. Dessutom hjälper han till med att hämta vatten, vattna och utfordra djuren, städa och koka kaffe och te. Drömmar behöver näring för att hållas vid liv och förverkligas. Därför hänger Bisrates läkardröm ihop med kompostering, kvinnliga könsroller och latriner. Läs mer om Svenska kyrkans internationella arbete: www. svenskakyrkan.se Julkampanjen avslutas i Arvika Pastorat med offergång på Trettondag jul (tisdagen den 6 januari). FYREN |

9


Välkommen till våra kyrkor u Mikaelikyrkan Söndag 1 advent 30/11 kl 11:00 Högmässogudstjänst Klas Nilsson, Karin Birgersson, Tonkraft. Kyrkkaffe. Söndag 2 advent 7/12 kl 11:00 Högmässogudstjänst Meta Flodén, Karin Andersson. Onsdag 10/12 kl 19:00 Sinnesrogudstjänst Bengt Larne. Söndag 3 advent 14/12 kl 13:00 Luciagudstjänst Klas Nilsson, Karin Birgersson, församlingens och Arvikas lucia. Lördag 20/12 kl 18:00 Musikgudstjänst/Ungdomsgudstjänst Bengt Larne, Karin Birgersson, ”Nyskapande, ung julmusik” Söndag 4 advent 21/12 kl 18:00 Iriskören julkonsert Onsdag julafton 24/12 kl 17:00 Julbön Bengt Larne, Karin Birgersson. Torsdag juldagen 25/12 kl 07:00 Julotta Bengt Larne, Karin Birgersson, Tonkraft. Julottekaffe. Fredag annandag jul 26/12 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster. Söndag 28/12 kl 15:00 Bygdegudstjänst, Perserud Klas Nilsson. Onsdag nyårsafton 31/12 kl 16:00 Nyårsbön Bengt Larne, Åke Skommar. Torsdag nyårsdagen 1/1 kl 17:00 Musikgudstjänst Valter Fryxelius. Söndag 4/1 kl 19:00 Taizémässa Bengt Larne, Karin Birgersson. Tisdag 6/1 kl 11:00 Julgudstjänst med fest Klas Nilsson, Karin Birgersson, Ungdomskören. 10 | FYREN

Söndag 11/1 kl 11:00 Högmässa.

Kyrkokören och barngrupperna. Julgransskakning och servering.

Ny kyrka

Söndag 11/1 kl 11:00 Högmässa

Söndag 1 advent 30/11 kl 11:00 Adventsgudstjänst Anna Ekenbäck, Birgitta Nolgård, kyrkokören, trumpetare. Invigning av ny skrud, bibelutdelning konfirmanderna. Servering Söndag 2 advent 7/12 kl 17:00 Söndagsmässa Valter Fryxelius, Annika Lindahl. Tisdag 9/12 kl 13:00 Tisdagsträff Underhållning. Lunch. Söndag 3 advent 14/12 15:00 Luciagudstjänst Anna Ekenbäck, Birgitta Nolgård, barngrupperna. Anna Ekenbäck avskedspredikar. Servering. Lördag 20/12 kl 18:00 Julkonsert - Sjung för livet Ny kyrkokör, Samklangen, Annika Marberg, Ingegerd Hulthén, Birgitta Nolgård. Torsdag juldagen 25/12 kl 07:00 Julotta Meta Flodén, Birgitta Nolgård, kyrkokören. Fredag annandag jul 26/12 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster. Söndag 28/12 kl 11:00 Stugmöte Bengt Larne, Birgitta Nolgård. Servering av gröt och skinka. Onsdag nyårsafton 31/12 kl 17:00 Nyårsbön Valter Fryxelius, Birgitta Nolgård. Torsdag nyårsdagen 1/1 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster. Söndag 4/1 kl 11:00 Högmässogudstjänst Valter Fryxelius, Birgitta Nolgård. Tisdag 6/1 kl 15:00 Carols vid Betlehem Valter Fryxelius, Birgitta Nolgård,

Trefaldighetskyrkan Söndag 1 advent 30/11 kl 11:00 Högmässogudstjänst Bengt Larne, Åke Skommar, Tornklubben, Trefaldighetskören. Kyrkkaffe. Söndag 1 advent 30/11 kl 18:00 ”Musik i advent” Trefaldighetskören, Geijerskolans kammarkör, Karin och Johan Birgersson, sångsolister, Brassensemble och Åke Skommar, körledare. Måndag 1/12 kl 16:00 Meditation Ingegerd Karlsson Måndag 1/12 kl 18:30 Meditation Bengt Larne Onsdag 3/12 kl 19:00 Veckomässa Anna Ekenbäck, Åke Skommar. Söndag 2 advent 7/12 kl 11:00 Högmässa Valter Fryxelius, Åke Skommar, Emelie Axelsson, sång. Tornklubben. Söndag 2 advent 7/12 kl 18:00 Bach: Juloratorium (kantaterna 1-3) Oratoriekören, Geijerskolans kammarkör, orkester: Karlstad barock, Ingegerd Hultén, sopran, Tobias Nilsson, countertenor, Olov Lilja, tenor, Anders Hörngren, bas och Åke Skommar, dir. Måndag 8/12 kl 18:30 Meditation Bengt Larne Onsdag 10/12 kl 19:00 Veckomässa Klas Nilsson, Åke Skommar. Fredag 12/12 kl 19:00 Luciavesper Valter Fryxelius, Stadens Lucia krönes. Söndag 3 advent 14/12 kl 11:00 Familjegudstjänst - Lucia Klas Nilsson, Karin Birgersson, Carina Adrian, barngrupperna och ledare. Kyrkkaffe/saft.


under advent till trettonhelg Söndag 3 advent 14/12 kl 18:00 Adventskonsert Arvika Konsertförening. Arvika kammarkör och Arvika stråkorkester, Anders Hörngren och Göran Lindskog, dirigenter. Entréavgift. Måndag 15/12 kl 16:00 Meditation Ingegerd Karlsson Måndag 15/12 kl 18:30 Meditation Bengt Larne Onsdag 17/12 kl 19:00 Veckomässa Bengt Larne, Åke Skommar. Lördag 20/12 kl 18:00 Julkonsert Arvika stadsmusikkår med solister och ensemble. Julmusik och lite annat. Söndag 4 advent 21/12 kl 11:00 Högmässa Bengt Larne, Åke Skommar. Kyrkkaffe. Måndag 22/12 kl 16:00 Meditation Ingegerd Karlsson Onsdag julafton 24/12 kl 11:00 Vandring till krubban Valter Fryxelius, Karin Birgersson, Kristallen. Onsdag julafton 24/12 kl 17:00 Julbön Valter Fryxelius, Karin Andersson, Vokalensemble. Onsdag julafton 24/12 kl 23:30 Midnattsmässa Klas Nilsson, Karin Andersson, Trefaldighetskören. Fredag annandag jul 26/12 kl 11:00 Högmässa Valter Fryxelius, Karin Andersson. Gröt och skinka. Fredag annandag jul 26/12 kl 18:00 ”Vi sjunger julens sånger” Gospelkören SingOut, Karin Andersson, körledare. Söndag 28/12 kl 11:00 Högmässa Klas Nilsson, Åke Skommar. Kyrkkaffe.

Onsdag nyårsafton 31/12 kl 17:00 Nyårsbön med mässa Bengt Larne, Åke Skommar. Torsdag nyårsdagen 1/1 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster. Söndag 4/1 kl 11:00 Högmässa Klas Nilsson. Kyrkkaffe. Tisdag 6/1 15:00 Högmässogudstjänst Bengt Larne. Knytkalas? Söndag 11/1 kl 11:00 Högmässa Valter Fryxelius

Söndag 28/12 kl 17:00 Musikgudstjänst Bengt Larne, Birgitta Nolgård, kören Gladiolus och Karin Andreasson. Onsdag nyårsafton 31/12 kl 17:00 Nyårsbön med musik Monica Fryxelius. Torsdag nyårsdagen 1/1 kl 14:00 Nyårsgudstjänst på Solgården Monica Fryxelius. Söndag 4/1 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster.

Älgå kyrka

Tisdag 6/1 kl 15:30 Trettondagsfirande med fackeltåg Monica Fryxelius, Annika Lindahl, Carola Riddargård. 17.00 Julspel i kyrkan.

Söndag 1 advent 30/11 kl 11:00 Adventsgudstjänst Monica Fryxelius, Annika Lindahl, Församlingskören, blåsare.

Söndag 11/1 kl 11:00 Högmässa Kan bli kl 17.00 och söndagsgudstjänst.

Söndag 1 advent 30/11 kl 13:00 Adventsandakt på Solgården Anna Ekenbäck, Birgitta Nolgård, Ny kyrkokör. Torsdag 4/12 kl 13:00 Torsdagsträff Allsång med Elizabeth Andersson och Annika Lindahl. Litet julbord. Söndag 2 advent 7/12 kl 11:00 Högmässogudstjänst Monica Fryxelius, Annika Lindahl. Söndag 3 advent 14/12 kl 17:00 Luciagudstjänst Monica Fryxelius, Annika Lindahl, barn och ungdomar från församlingen. Kyrkkaffe/Saft. Söndag 4 advent 21/12 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster. Onsdag julafton 24/12 kl 23:30 Midnattsgudstjänst Monica Fryxelius, Annika Lindahl, Församlingskören, Odd-Fellow kören. Fredag annandag jul 26/12 kl 11:00 Sammanlyst Se pastoratets övriga gudstjänster.

Kyrkan i vård och omsorg Torsdag 27/11 kl 14:00 Andakt på Västängsgården Klas Nilsson, Gunnel Widin. Torsdag 27/11 kl 14:30 Andakt på AKKVA Ingegerd Karlsson Fredag 28/11 kl 11:30 Andakt på Vågen Klas Nilsson, Gunnel Widin och Annika Lindahl. Tisdag 16/12 kl 10:30 Andakt på Nybacken Klas Nilsson, Karin Birgersson och Gunnel Widin. Fredag 19/12 kl 11:30 Andakt på Vågen Klas Nilsson, Annika Lindahl och Gunnel Widin. Fredag 19/12 kl 14:00 Andakt på Korpralen Klas Nilsson, Annika Lindahl och Gunnel Widin. Torsdag juldagen 25/12 kl 10:00 Julmorgongudstjänst på Smedberg Bengt Larne och Karin Birgersson. FYREN |

11


Hösten i Ny församling Hösten har susat förbi med vindar i alla väderstreck här i Ny församling. NY: Vår församlingsresa gick till Munkfors där vi besökte Fridolf Rhudin-museet och åt en utsökt lunch på Munken. Sedan for vi mot Hammarö för att besöka den gamla träkyrkan. Tisdagsträffarna fortsätter i gammal invand tradition men med nya damer i köket. Vi har haft ”Minns du sången” med Wallins spelglada killar, sång av Ingrid Söderlund och Alf Olofsson, hans dotter Lilian och Jonny Svensson. Att få uppleva våra gamla läsarsånger och musik man minns är

mer än nostalgiskt. Det gav en liten tår på kinden, då många trevliga minnen kom fram. Det var stor uppslutning i kyrkan. Avtackad blev vår allt i allo Vivianne Nilsson, som har haft ett stort ansvar i många år. Hon har dukat upp god mat och kaffe med gott kaffebröd vid många tillfällen. Vår präst Anna Ekenbäck framförde detta tack från församlingen. Även Vivianne Axelsson avtackades. Under hösten framfördes en musikal med våra helt otroligt duktiga ungdomar. Musikalen handlade om att man ska tänka på varandra: de var hårda och tuffa mot varandra, men mot slutet förstod dom att vänlighet varar längst. Bakom musikalen stod Carina Larsson, Magdalena Andrén Lagerwall, vår präst Anna och inte minst vår suveräna kantor Birgitta Nolgård. Sist men inte minst har vi haft en jättetrevlig hantverksvecka här i Ny nu till Allhelgonahelgen med kaffe och klengås. Vi har haft ett stort urval av fina hantverk - från varma hemstickade sockor till stora fina jultomtar och mycket mera. Lotterier fanns det också, och en gissningstävling

Vivianne Nilsson. Foto Kajsa Högberg

Tack Anna! Personal: Anna Ekenbäck blir ny kyrkoherde i Stavnäs-Högerud fr.o.m. 1 januari 2009. Anna har nu varit församlingspräst i Ny församling sedan några år. Hon har varit uppskattad församlingspräst, eftersökt vid förrättningar och känner så många här i Arvika alltsedan hennes uppväxt. Hon har arbetat med konfirmander i såväl Ny som inne i stan, Arvika och hon har under några år också varit redaktör för ”Stiftsboken”, dvs Karlstads Stifts årsbok, som samlat upp och inspirerat oss i församlingarna genom olika tema, 12 | FYREN

om rätt antal knappnålar i en burk vållade stort huvudbryderi, men den som hade det perfekta ögat såg och gissade exakt på nålen rätt! Grattis Arnold Olsson, 578 st var det!. Pengar från lotterna går oavkortat till SKUT och Svenska Kyrkans internationella arbete ( det sammanslagna SKM och Lutherhjälpen). Man kan ha kul och samtidigt tänka på dem som inte har det så bra. Vid sådana tillfällen känner man lycka och glädje över att kunna hjälpa. Studiecirkel kring Kyrkvägar till historien har vi haft i Ny liksom i övriga församlingar. Cirkeln har varit populär med omkring 30 personer vid träffarna under hösten. Stått för ordningen har David Andersson och Gudrun Hjelm gjort. Vi har besökt lite olika ställen, som Baldershage mot Myre, vi har letat efter eventuella gamla kyrkplatser, besökt museet på Sågudden, där Arne Sandberg föreläste och Majken Magnusson guidade bland vackra skåp. Avslutningen hölls i vårt församlingshem, där Gudrun Hjelm sjöng en gammal visa som hennes farfar hade skrivit ner åt henne. Hon läste också några bevarade sånger från trakten, innan David drog igång med en visa av en ökänd man från trakten. Ingrid Söderlund och Britt Österberg bjöd på gitarr och sång. Det blev en trevlig avslutning. Vi hoppas på att fortsättning följer nästa år.

Nu vill vi önska henne allt gott för den nya tjänsten och är glada för att det inte är så väldigt långt till Stavnäs-Högerud utan att vi säkert kommer att ses snart igen.

Vi har haft det helt underbart i Ny med vår trevliga präst Anna Ekenbäck. Hon har gjort mycket för såväl gamla som unga, både i gudstjänstliv och övriga sammankomster som finns i en församling. Hon har alltid varit en med oss. Men allt har sitt slut även för en församling. Anna har fått tjänst som kyrkoherde i Stavnäs församling. De vet det kanske inte ännu, men vi vet att Anna är en pärla! Ny församling kommer att sakna sin präst. Tack Anna från hela Ny församling!

Valter Fryxelius Kyrkoherde

Ny församling genom Kajsa Högberg

såsom konst och musik m.m.


Med bomullsvantar i Älgåarkiven Projektet Kyrkvägar till historien inspirerade oss att bilda en studiecirkel i Älgå och nu har vi träffats 10 gånger. De flesta tillfällena har vi hållit till i församlingshemmet, men vi har också gjort utflykter i omgivningarna. En gång deltog vi i en pilgrimsvandring till en säter i Älgåskogen. En kväll ägnade vi åt Såguddens museum som förvarar ett antal klenoder som funnits i Älgå kyrka, bl a vår så berömda liljesten. Men vi insåg snart, att gräva i vår historia, det gör vi bäst på Värmlandsarkiv, Arkivcentrum i Karlstad, där gamla handlingar om Älgå kyrka förvaras. Älgå: För att planera vår resa genom historien var vi tvungna att ta reda på vad som finns i Älgå kyrkoarkiv. Detta hittade vi via Riksarkivets hemsida. Det blev en lista på hela 17 volymer. Vi var 8 cirkeldeltagare som tillbringade en eftermiddag och kväll på Arkivcentrum och iförda vita bomullsvantar bläddrade i de gamla dokumenten. Att läsa skrivstil från 1700-talet tar tid och kräver en hel del övning, men 1800-talstexterna gick lättare. Det antecknades flitigt ur sockenstämmoprotokoll, visitationsprotokoll och inventarieförteckningar mm och vi fick mycket med oss hem, material som blir underlag till diskussioner under höstens sammankomster. Några exempel på vad vi grävde fram: Biskopsvisitation – inget för kvinnor Den 30 augusti 1717 kom högvördige biskopen för visitation. Efter komministerns predikan höll biskopen ett tal till församlingen och så företogs katekesförhör, vilket utföll till biskopens fulla belåtenhet. Gudstjänsten avslutades med sång och böner. Så väntade biskopen tills kvinnor och ynglingar lämnat kyrkan. Först då kunde visitationen börja. Biskopen frågade om församlingen hade något att klaga på. Det hade den inte. På biskopens frågor svarade de församlade: Sexmännen (Det var förtroendevalda ordningsmän, ursprungligen sex stycken, ut-

Historiska kyrkvägar i Älgå församling. Foto: David Fryxelius

gård med tillhörande jordegendom.) Pastoratet hade nämligen två kapellaner men bara ett boställe. Kungen avslog emellertid denna begäran: ”bör dock icke kronan med en sådan kostnad besväras, om det faller en och annan församling in att antaga en eller flera kapellaner”. Vill man ha flera kapellaner får socknen bekosta det. Kung Gustafs första skäl var emellertid att han tänkt sig en helt annan användning för de nyinköpta hemmanen, ¾ av Sulvik och 3/8 av Fröbol: Där skulle en ny stad anläggas, ett nyttigt ändamål som skulle hindras om det blev kapellansboställe där. Men, som vi vet, Sulvik blev aldrig den metropol det var ämnat för. Något kom emellan. Var det skottet på maskeradbalen tre år senare?

sedda av sockenstämman.) ansvarar för nattvardsvinet vilket de, med stor tvekan, fortsätter med ett år till. Katekesförhör (husförhör) hålles vissa tider. Fattigstuga finns inte, utan församlingen skjuter samman pengar, som utdelas till de fattiga vid vissa tillfällen. Kyrkan får sin inkomst av frivilliga gåvor och testamenten. Bårklädepenningar får man inga. Man har visserligen ett bårkläde (Bårklädet låg på den bår som kistan med den döde stod på.) men det gives aldrig något för detta. Pungapenningar (pengar i kollekthåven) får man inte heller några, eftersom ingen samling sker i håven, utom när kollekter förordnas. Det beslöts att på stora högtidsdagar ska inte Herrens heliga nattvard begås. Då sker nämligen tvenne predikningar och därmed blir tiden nog utdragen. Kyrkoböckerna hade befunnits riktiga. Som inte mera fanns att framföra tog biskopen sitt avträde

Alla på plats i kyrkan Vi beställde kopiering av en del handlingar som vi tyckte var extra intressanta. Det var utdrag ur gamla sockenstämmoprotokoll. Och det var en stoldelningslängd från 1725. (Kyrkbänkarna kallades stolar. Stoldelningslängden var en förteckning över hur bänkarna skulle fördelas bland sockenborna.) År 1725 var Älgå kyrka nybyggd och försedd med bänkar så alla kunde få sitta under gudstjänsten. I stoldelningslängden står namnet på alla vuxna Älgåbor och vilken bänkplats som var avsedd för var och en. Prästen kunde då genom att blicka ut över kyrkan lätt se vem som fattades.

Sulvik - den nya staden 1789 kom det ett brev från konung Gustaf III. Kyrkoherden i Arvika, Erland Lagerlöf, hade ansökt att få använda kronans (dvs statens) nyligen inköpta hemman i Älgå till kapellansboställe. (En kapellan var en hjälppräst och bostället var en präst-

Text: Birgitta Juås

Nu när vi har tillgång till stoldelningslängden för Älgå kan alla med gamla rötter i Älgå sätta sig på farfars farfars farfars farfars plats och känna sig som en länk i en lång historia.

Riksarkivets hemsida: www.svar.ra.se

FYREN |

13


Höstens markplanering av Måndagen den 29 september började arbetet med Junfru Marie Trädgård ute på Arvika kyrkogård. Arvika kyrkogård: Att kyrkogårdspersonalen består av kunnigt folk vet vi. Nu har de än en gång fått bevisa sin yrkesskicklighet och det på ett utomordentligt sätt. Om en trädgård med olika planteringar ska bli lyckad, måste det grundläggande arbetet göras med stor omsorg. Under ett par veckors tid har man därför markerat och mätt områdets olika planteringar och gångar, grävt upp och transporterat bort gamla buskar och rötter, vägt av, ramat in det hela med gammaldags gatsten osv. Allt för att den av landskapsarkitekten uppgjorda planen skall bli som den är tänkt.

Gatssten Ga ten sätt te sätttts en sä enli ligt igt gt rit itni ningen ngen n.

Nu är allt höstarbete avklarat och granris täcker de två rundade formerna, där rosa ljung lyser upp i det gröna. Till våren ska en mängd perenner, alla med namn efter Jungfru Maria planteras. Blomsterskaran med marianamn är stor. Bland dem återfinner vi bl.a. gullvivor, förgätmigej, tusensköna, daggkåpa, som alla är lite marktäckande och därför får plats under de högresta rosorna, madonnaliljorna och kungsljusen. Ännu fler kommer vi att finna i vår nya trädgård. Men framför allt är de inga främlingar för oss för vi hittar dem ute i våra egna omgivningar. Redan nu kan man vid sina besök på Arvika kyrkogård se den blivande Jungfru Marie Trädgård. Står man vid Sockenstugans trappsten är det bara att följa gången åt höger rakt över kyrkogården. Just där den tar slut ligger i sluttningen ner mot Sävsjöbäcken vår nya trädgård. Det vilar redan en påtaglig frid över platsen där Jungfru Maria får en egen trädgård på vår kyrkogård. Text: Meta Flodén 14 | FYREN

Arbe Ar betsl bet tsla lage lage gett i ar arb bettee. be


v Jungfru Marie Trädgård

Allt Al lt börja örja ör jarr meed nogg no gggra rann nn pla nn lane neri ne ring. ri ngg.

Nu ub bör örja ör j r ma ja man an na sl s uttre r ssu ull taate t t. t. F Fot oto: Met oto: ot eaF Fllod odén dén é

A be Ar b te tett är är nu kl klaarrt fö för i år. för år. år

FYREN |

15


Missbrukar någon i din familj? Hur har du det? Känner du dig ensam? ...och tror att ingen annan känner så här? Du är inte ensam! På ”Ljuspunkten” träffas vi och delar erfarenheter, här pratar vi om det som är jobbigt och här förstår vi varandra. Genom kunskap kan man få hjälp att förstå vad som har hänt och händer i familjen när någon vuxen missbrukar alkohol eller andra droger. Vi vill att du ska • upptäcka att du inte är ensam i din situation • förstå att det inte är ditt fel att det finns missbruk i familjen • få möjlighet att visa känslor som man bär på • få kunskap om alkohol och droger • ha kul med kompisar! Vi jobbar med olika teman Exempel på teman kan vara: känslor,

Rätt svar i förra numret! Att tävlingen i förra numret var betydligt svårare än normalt märktes tydligt i de spretande svaren. Vi har bland annat fått in förslag på ”Älgå kyrka”, ”Olof Brattstén” och ”Isac Schullström”. Och visst blev tävlingen lite knepigare då vi frågade efter en person men fotot i samband med frågan visade en byggnad. Rätt svar ska dock vara att den som målat predikstolen i Älgå kyrka (för visst var det Älgå kyrkas fasad på fotot) är Olof Brattstén. Isac Schullström som många gissat på har förvisso också smyckat Älgå kyrka men då gällde det altaruppsatsen. Rätt svar har inkommit från Inga Myhrén i Arvika. Grattis! en present kommer med posten. 16 | FYREN

beroende, familj & fritid. Vi fikar och ser på film, leker och skapar i olika material gör utflykter och har roligt tillsammans! Hur gör jag för att börja? • Du eller någon förälder hör av sig och gör en intresseanmälan. • Vi kontaktar er för en gemensam träff med ledare, deltagare och föräldrar. • Det kostar inget. Kontaktpersoner: Ann-Charlott Hedenskog, ledare: 070 -344 24 18 Eva-Märtha Tranemyr, ledare och Mona Vikström, ledare se sidan 19. Ljuspunkten är ett samarbete mellan Arvika kommun och Svenska kyrkan i Arvika Pastorat.

Ljuspunktens folder kan du hämta på vår pastorsexpedition, Mikaeligården samt i Ny och Älgå församlingshem. Du kan också ladda hem den från www.arvikapastorat.nu

Visste du det här om Ny kyrka? Ny kyrka: Den norske kungen Håkon Håkonsson färdades på isen förbi Ny kyrkplats i januari år 1225 med en krigshär om några tusen man. Vid denna tid hade värmlänningarna varit kristnade sedan 150 år enligt Adam av Bremen och enligt traditionen byggdes de första kyrkorna i Köla och Eda redan strax efter att kristendomen antogs i Norge 1024. Den första kyrkan i Ny byggdes kanske så tidigt som i mitten av 1000-talet men uppenbart allra senast under tidigt 1200-tal. Enligt 1700-talshistorikern Erik Fernow byggdes en ny kyrka i Ny efter digerdöden, d.v.s. efter 1350. Det är lite osäkert när under senmedeltiden den kyrkan uppfördes, kanske så sent som en bit in på 1400-talet. Denna kyrka byggdes helt i trä och gjorde tjänst fram till 1889. Den förändrades genomgripande åtminstone två gånger under årens lopp.

Den förlängdes 1600-talets mitt och den utvidgades till korskyrka 1756. 1814 reparerades den och blev då dubbelt så rymlig som ursprungligt. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1887-89 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Den är byggd i nygotisk stil med rött fasadtegel, spetsbågiga fönster, yttre strävpelare och en lång, smal tornspira. Kyrkans interiör har förändrats under 1900-talet bl.a. genom att den gamla kyrkans altaruppsats och predikstol har återinsatts. Fortfarande kommer kyrkbåten från 1883 till användning inför gudstjänster på sommaren. På Såguddens museum finns tre träskulpturer bevarade som kommer från Ny kyrka - en apostel och en helig biskop från 1200-talet samt en madonna från 1300-talet.


Nyårsdagen 1 januari 2009

Musikgudstjänst i Mikaelikyrkan Lotta Sairo, sång Jonas Rimeika, sång Klabbe Hörngren, piano Valter Fryxelius Musik ur ”Den Heliga natten” av H. Rosenberg och musik av Alf Haube, Benny Andersson, Birger Sjöberg mfl.

Ett heligt möte Retreat etreat 5-8 februari 2009 på Berget i Rättvik Frågor och anmälan: Bengt Larne 0570-728215 eller bengt.larne@svenskakyrkan.se

Ekumeniska böneveckan 2009 Tredje veckan i januari. Håll utkik i Arvika Nyheter för program. Arrangörer: Arvika Kristna Råd (Svenska kyrkan, Arvika Missionskyrka, Katolska församlingen Arvika Pingsförsamling och Frälsningsarmén).

Läsvärt För att få svar på frågan om vad den lutherska läran säger om rättfärdigheten, den kanske viktigaste frågan för den enskilde människan, vill jag ta Lars Ahlin till hjälp. Böcker: Varför en författare frågar kanske någon? Varför ej en präst i Svenska kyrkan? Ja, egentligen kunde vi tagit t ex kyrkans störste pedagog, biskopen Bo Giertz, till hjälp, men nu gäller det lekmannen Lars Ahlin, som i det här sammanhanget kanske kan vara minst lika intressant. Någon skrev i en bokrecension av Ahlins bok ”Kanelbiten” att ”det vill syn synas om de kristna av alla har svårast att inse att Lars Ahlin är en av Sver Sveriges största kristna diktare i vår tid. Vad sä säger då Ahlin? Genom hustrun Gunnel Ahlins relativt nyu nyutkomna böcker om makens liv och författarskap har vi fått en ingående kunskap om Lars Ahlin och kan därmed komma vår huvudperson mycket när inpå livet. Jo, Lars Ahlin upprepar gång på gång att samma tankar kring människan och rättfärdigheten: ”Den lutherska verklighetssynen innebär att vi aldrig kan bli hela, ofrivitliga och så bra att vi duger. Och den kristne kan inte själv förflytta sig till ett oförvitligt område.” Men, han behöver det inte heller. Vi behöver inte bli oförvitliga, vi behöver inte bli perfekta. Vi duger ändå! Som Ahlin säger: ”Gud ser inte på oss utifrån någon värdesynpunkt. Kravet på människan är i stället att honska tro. Tro att Kristus dött för människans synder och tagit på sig straffet i människans ställe, så att hon kan få syndernas förlåtelse. Och som biskop Bo Giertz uttryckte det ”Det onda begäret kommer vi aldrig ifrån”. Inga prestationer från vår sida kan befria oss från synden. Dansken Erik Nielsen skriver i sin bok ”Lars Ahlin, sex studier i sex romaner”, följande sammanfattning av Ahlins lutherska tankar: ”Luther

lär att människan, och i detta ligger hela förutsättningen för hans reformation, aldrig kan frigöra sig från synden, men hon kan bekänna sin syndfullhet och därmed bli rättfärdiggjord genom gudomlig nåd”. Jämför Lukas 18:9-14 och liknelsen om den ”förträfflige” fariséen och den ”syndfulle” publikanen i templet. ”Vita religiosa” förlorar därmed sin betydlse. Det gäller att inte bli ”barfotamunk” utan att vara trogen i det profana kall man fått sig förelagt. Eller som en elev i årskurs sju uttryckte det ”-en ska göre så gott en kan”. Redan Paulus sade: ”Det goda jag vill, gör jag icke, men det onda jag icke vill, det gör jag”. Biskop Bo Giertz kallade det ”Dubbelhetens dilemma”. I detta sammanhang anknyter Ahlin mycket träffande till Nils Ferlins dikt ”Du har tappat ditt ord och din papperslapp, du barfotabarn i livet”. Luthers utgångspunkt var, skriver Ahlin, barfotabarnets. Han satt på handlarens trapp och hade ingen lapp att visa fram. Den tidige Luther såg Gud som handlarn, som krävde något, kanske rättfärdighet. Men som Ahlin skriver ”ett under skedde och Luther upptäckte att Evangeliets Gud ej var Jahvé, som krävde rättfärdighet utan en Gud som gav rättfärdighet”. Stefan Hector

Lars Ahlin Lars Ahlin, född 4 april 1915 i Sundsvall, död 10 mars 1997, var en svensk författare. Gift 1946 med Gunnel Ahlin. Ahlin debuterade 1943 med idéromanen Tåbb med manifestet. Ahlin har skrivit ett 30-tal böcker och fått flera utmärkelser och priser, däribland Augustpriset, Litteraturfrämjandets stora pris och Svenska Akademiens Nordiska pris. Stefan Hector Pensionerad högstadielärare från Arvika som under 40 år bland annat undervisat i religionskunskap. FYREN |

17


Korsordstävling Dags är åter dags att kryssa! Den här gången sätter vi fokus på Ny kyrka i Per-Enar Hedlunds korsord. Läs

18 | FYREN

mer om Ny kyrka på sida 16. Kan du svaren? Skicka in ditt kryssvar till oss senast den 16 januari 2009

till: Fyren, Box 111, 671 23 Arvika. Lycka till!


Här når Ni oss! Arvika kyrkliga samfällighet Pastorsexpedition Expeditionen, Marianne Myrman.....................72 82 00 Kyrkoherde, Valter Fryxelius............................72 82 10 Blomsterfonden & expedition, May Dahlbeck....72 82 01 Kansli Kanslichef Lars-Inge Lilja.................................72 82 02 Information & IT, David Fryxelius .....................72 82 05 Kamrer, Håkan Karlsson..................................72 82 03 Arvika Västra församling Präst...............................................................72 82 14 Diakon, Eva-Märtha Tranemyr.........................72 82 11 Kerstin Israelsson, diakoniassistent...................72 82 27 Kantor, Karin Birgersson..................................72 82 64 Vik. fritidsledare, EmelieAxelsson.....................72 82 25 Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax..........72 82 31 Kyrkvaktmästare, Åke Widén...........................72 82 35 Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson................. 72 82 32 Kyrkvaktmästare, Olof Willman.......................72 82 33 Mikaeligården, Dottevik....................................181 70 Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan .......................104 49 Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11............215 95 Arvika Östra församling Präst, Valter Fryxelius.......................................72 82 10 Präst, Klas Nilsson............................................72 82 13 Präst, Bengt Larne......................72 82 15, 070-600 38 36 Diakon, Marina Ingvarsdotter.......................... 72 82 12 Organist, Åke Skommar....................................72 82 60 Kantor, KarinAndersson..................................728261 Diakoniassistent, Mona Vikström.....................72 82 28 Församlingspedagog, Carina Adrian.................72 82 20 Fritidsledare, Nina Zethelius ............................72 82 21 Vaktmästarexpeditionen.................................72 82 30 Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson.....073-056 40 62 Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson......073-027 23 70 Kyrkvaktmästare, Lena Sjösten.........................72 82 30 Församlingshemmet, vestibulen.......................72 82 50 Fågelsången....................................................72 82 52

Klipp ut och spara telefonlistan!

Ny församling Präst, Anna Ekenbäck.......................................72 82 16 Kantor, Birgitta Nolgård.................72 82 63, hem 301 02 Fritidsledare, Carina Larsson..........72 82 24, hem 201 55 Vaktmästare....................................................728241 Ny församlingshem, tel och fax............................200 79

Älgå församling Präst, Monica Fryxelius..............72 82 17, 070-594 02 13 Kantor, Annika Lindahl..................72 82 62, hem 330 17 Fritidsledare, Carola Riddargård......................72 82 26 Kyrkvaktmästare, Lennart Eliasson....................260 24 ..............................................................070-692 60 24 Församlingshemmet ..........................................260 13 Fax ...................................................................260 19 Kyrkan i vård och omsorg Präst, Klas Nilsson............................................72 82 13 Diakon, Gunnel Widin.........................71 20 66, 72 82 18 Diakon, Ingegerd Karlsson................................72 82 08 Sjukhuskyrkans andaktsrum............................71 23 34 Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp......72 82 42 Utredningssekreterare, Liv Bjurheden...............72 82 40 Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen.......72 82 41 Fax...................................................................804 99 Fastighetsfrågor Fastighetschef, Roger Gustafsson.............070-544 23 26 Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna.........72 82 43 Ordförande i kyrkonämnd Kjell-Åke Holdar................................................123 10 Ordförande i kyrkogårds- och fastighetsnämnd Bengt Persson.........................................070-346 47 70 Ordföranden i kyrkoråd Arvika Västra, Olof Lindh...................................166 22 Arvika Östra, Tony Sandström............................123 88 Ny, Kajsa Högberg.............................................201 60 Älgå, Lennart Björn............................................260 31

0570-72 82 00

Mer kontaktinformation

Blomsterfonden

Postadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 Arvika Fax: 199 82 E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.se Webb: www.arvikapastorat.nu

Tel: 72 82 01 nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro 5380-0306 FYREN |

19


Konfirmationen Upplevelse, kamratskap, personlig utveckling och kristen tro. Detta är ingredienserna i vårt konfirmandarbete numera. Vi möts, samtalar, läser och har kul tillsammans. Kunskaper är viktiga men kanske inte allra viktigast. Det gäller att få en ”smak” av vad det innebär att vara kristen. Och det kan man få på många sätt. Konfirmand: I Arvika Pastorat genomför vi sedan några år tillbaka ett gemensamt konfirmandarbete för våra fyra församlingar. Alla bjuds in samtidigt och alla får välja vilken form man tycker passar en bäst. Det gäller att få en ”smak” av vad det innebär att vara kristen. Och det kan man få på många sätt. Foton: Jim Elfström/IKON.

Pilgrimskonfirmand Ute i Älgå finns det ”pilgrimskonfirmander”. Där är tonvikten lagd på att vara en pilgrim i världen. Med det menas att man är en sökare och en vandrare. Vi anknyter till den medeltida traditionen att gå längs Byälvens stränder för att finna ett mål. På den tiden var det att komma till Trondheim, idag är det att finna Kristus i sin egen vardag.

ligen Mikaeligårdens ”Kvar-i-sta´n” gruppen. Då är koncentrationen lagd på att mötas under sommartid, men bara dagtid.

för hela livet. I Arvika Östra finns detta år en liknande grupp som gått vägen mellan Mangskog och Brunskog för att uppleva lugnet och lunken. Man blir bekant med varandra på ett annat sätt genom vandringen. På vårkanten gör man en resa med buss för att se att världen är större än Arvika och hur kristen tro kan se ut på andra ställen, kanske ett kloster, kanske en domkyrka. Italienresa En konfirmandgrupp har valt att ha en alldeles speciell målsättning med sitt konfirmandarbete. Det har blivit möjligt att fokusera på ett särskilt resmål, nämligen Assisi i Italien. Där levde Fransiscus (1182-1226) som betytt mycket för fromheten i Europa. En speciell kassa för ungdomars andliga upplevelser har kunnat användas för de extra kostnaderna. Vi tror att en sådan resa kan ge intryck

Mattila Men sommaren kan användas på annat sätt också. En grupp åker till sommaren till Mattila för ett sommarläger. Avskilda från den vanliga vardagen är det ett sommarparadis att vara uppe i Mattila. Man är tillsammans hela dygnet, man kan uppleva leka och stoj och allvar huller om buller. Kanske måste man komma bort för att kunna tänka allvarliga tankar.

Ungdomar med särskilda behov Vissa år har vi konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Med lek, bus och gudstjänster tror vi att det är viktigt att se och vara tillsammans med alla. Vi tror att det blir en festlig konfirmation. Det är många som är medarbetare i detta stora arbete, musiker, präster, ungdomsledare, fjolårskonfirmnder. En del gör korta insatser en del gör hästjobb. Det är roligt. Valter Fryxelius

Ett annat sommaralternativ är att få läsa i gruppen i Ny där början av sommaren ägnas åt konfirmandarbete i församlingshemmet och då man träffats några gånger tidigare. Kvar i stan Några ungdomar väljer att vara kvar i stan och inte lägerformen. Också för dem har vi ett alternativ, näm-

Andel som konfirmerar sig i Arvika Pastorat 44% år 2007 59% år 2008 Andel som konfirmerar sig i Sverige 35% år 2007 Statistik för 2008 ej klart än

Fyren nr 4 2008  

Församlingsbladet Fyren delas ut till hushållen i Arvika Pastorat (Karlstads stift).

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you