Issuu on Google+

nr 2 årgång 9

fyren

Församlingsbladet li bl d i Arvika A ik Västra, Vä A Arvika ik Ö Östra, N Ny och h Äl Ä Älgåå fö församlingar li

Vigsel

Sommaren 2010

FYREN |

1


Högtidsdagar i livet Det finns en del dagar som utmärker sig och blir viktigare än alla andra dagar, vigseldagen, ett barns födelse, konfirmationsdagen, dödsbudet och begravningsdagen. Det är dagar man kan berätta om i detalj. Det är dagar då tiden stod still, dagar som fylldes med starka känslor och kanske med evighet.

ledare: Vid många vigslar har jag fått citera en bok ur Gamla Testamentet, Ruts bok 1:16: ”Dit du går, går också jag och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud”. Det är ett starkt uttryck för samhörighet; • Att följa varandra och alltid vara varandras livskamrater. • Att jämka samman intressen och bli ett. • Att följa varandra i tanke och känsla och kärlek. • Att utvecklas tillsammans och att bli gamla tillsammans. Det är en stor nåd om livet blir så. Men det är ett märkligt bibelord därför att det är sagt om den starka kärlek som

fyren

Fyren ges ut fyra gånger om året av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar.

uppstod mellan två kvinnor. En svärdotter, Rut, som talar till sin svärmor, Noomi. Det är en fantastisk solidaritetsförklaring från en kvinna som var invandrare till sin svärmor av ett annat folkslag. Somliga människor tar bibeln som argument för att allt skall vara vitt och svart, enkla lösningar och enkla sanningar. Men så fungerar inte bibelordet. Bibeln säger alltid någonting om verkligheten som vi glömt att lyfta fram; solidaritet, tillit, kamratskap & kärlek. Det båda kvinnornas liv hade tvinnats ihop genom livets många vindlingar. Rut hade mist sin man och Noomi sin son. Kärleken kan se olika ut men vara väldigt stark. Det här numret av Fyren lyfter fram en sida av våra liv som är kärlek och relation. Vigseln, som offentligt klargör trohetslöftena. Och sedan förbönen och välsignelsen som är kyrkans speciella bidrag till vigseln. En alldeles särskild fråga som Svenska Kyrkan har diskuterat är synen på äktenskap mellan homosexuella. Den frågan är nu avgjord sedan förra hösten 2009. Homosexuella par är välkomna att få kyrklig vigsel i svenska kyrkans alla församlingar. Det finns en text ock-

Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika pastorat. Fyren kategoriseras som samhällsinformation och delas ut till alla hushåll i pastoratet.

”Dit du går, går också jag och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud” så om detta i denna tidning. Korsordet, som våra läsare gillar, handlar också det om temat för numret – vigseln. God läsning. Hälsar dig din kyrkoherde Valter Fryxelius

”Visor vid Kyrkviken”

Tisdagarna i sommar på Mikaeligården.

Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB (Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

6/7 kl 12:00 13/7 kl 12:00 20/7 kl 12:00 27/7 kl 12:00 3/8 kl 12:00

Kontakta Fyren: Postadress: Box 111, 671 23 Arvika. Besöksadress: Cisterngatan 25-27 E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.se Telefon: 0570-72 82 00

Lasse Gerdt med vänner. Från Taube till Barnatro med Tvetatrion. Visor i sommartid med Friskolans gymnasieelever. ”Känslovisor” med Göran Bryntesson. Monica Törnqvist.

Redaktör: David Fryxelius david.fryxelius@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Valter Fryxelius valter.fryxelius@svenskakyrkan.se Omslagsbild: Candace Penney. Foton (där inget annat anges): Hans Gustavsson Illustrationer (där inget annat anges): Susanne Engman/IKON Nästa nummer Utkommer omkring den 1 september. Nästa manusstopp är den 2 augusti.

2 | FYREN

Foto: Paul Jeffrey/ACT Alliance

Bildredaktör: Hans Gustavsson hans.gustavsson@arvikapastorat.nu

M‰qintqm`khrsdqnbgSU,sd`l k‰lm`sG`hshÜmmruhju`q- Rs™c‹sdqtooaxffm`cr`qadsds Rlr9`g`hshshkk6184/r‹ rj‰mjdqct4/9,


Kyrkan om homosexualitet Den kristna människosynen är att Gud har skapat människan till en fantastisk varelse, med goda möjligheter att utveckla sin potential. Svenska kyrkan bejakar alla människors lika värde, oavsett etnicitet eller sexuell läggning. ”Sexualiteten är en viktig fråga för människor. Det finns förståelse för det inom Svenska kyrkan och respekt för homosexualitet” säger Ann-Cathrin Jarl, ärkebiskopens kaplan.

de som ingått partnerskap ska få möjlighet till en kyrklig välsignelse. Svenska kyrkan anser att det ska vara samma lag för äktenskap och partnerskap. Det tog kyrkan tydligt ställning för i ett remissyttrande till den statliga utredningen om äktenskap för par av samma kön 2007. Svenska kyrkan är därigenom banbrytande bland världens kyrkor i sin inställning till homosexualitet.

♂♂

slutat om kyrklig vigsel för samkönade par. Svenska Kyrkan rymmer många åsikter. Alla par är välkomna för vigsel och att få förbön och få välsignelse över sitt livsprojekt.

Källa: www.svenskakyrkan.se Sedan hösten 2009 har kyrkomötet be-

Att diskriminering av homosexuella inte får förekomma inom Svenska kyrkan beslutade kyrkomötet 1995. År 2005 beslutade sedan kyrkomötet att

♀♀ Morgongåva...

... är en gåva som mannen ger sin hustru på morgonen efter bröllopsnatten. Ursprungligen var morgongåvan något som skulle trygga hustruns eventuella änkedom. De senaste 200 åren har morgongåvan oftast bestått av ett smycke som bärs om kvinnans hals. Källa: Wikipedia

Visste du att... ... cirka 80 par väljer att gifta sig kyrkligt varje år i Jösse kontrakt?

”Sexualiteten är en viktig fråga för människor. Det finns förståelse för det inom Svenska kyrkan och respekt för homosexualitet”

Kronprinsessans bröllop Att det ska bli kungligt bröllop den 19 juni 2010 i Stockholms Storkyrka har nog ingen i Sverige missat. Kronprinsessan Victorias och Herr Daniel Westlings bröllop är ett evenemang utöver det vanliga. Vigsel Vigseln ska förrättas av ärkebiskopen Anders Wejryd. Wejryd kommer att assisteras av överhovpredikanten Lars-Göran Lönnermark, domprosten i Stockholms domkyrkoförsamling, Åke Bonnier och biskopen i Lund, Antje Jackelén.

Direktsändning i tv Bröllopet kommer att direktsändas i Sveriges Television. Enligt SVT är evenemanget det största som någonsin har bevakats i Stockholm. Läs mer på hovets hemsida: www.royalcourt.se

Vigselgudstjänsten kommer att följa ordningen i den svenska kyrkohandboken med bön över ringarna eller ringen, löften, ringväxling och välsignelse.

... cirka 5100 besöker vigslar i Jösse kontrakt varje år?

Musiken Musikaliskt ansvarig för högtiden i Storkyrkan blir domkyrkoorganisten i Stockholms Domkyrkoförsamling, hovorganist Gustaf Sjökvist (som även ansvarade för musiken vid kungabröllopet -76.

(Jösse kontrakt = Svenska kyrkan inom Arvika och Eda kommun)

Vigselceremonin äger 15.30 i Storkyrkan.

rum

klockan

Foto: Paul Hansen FYREN | 3


Vigsellöftena håller oss ihop. Genom dem uttrycker vi viljan att älska varandra hela livet. Foto: Omar Franco, Mexico.

Att leva tillsammans Samtidigt bygger förändring på frivillighet. Att leva i en relation handlar även om att acceptera och slipas ihop. ”Gud har skapat oss till unika individer. Vem har då rätt att göra om någon annan?” Släppa fri och ta ansvar I ett gott förhållande växer båda makarna, men de tjänar även varandra och familjen. Äktenskapet sätter ramar, vi finns till för att ge till andra.

br bin Ru 40

ra Ko 35

30

rlb

llb

llo p

llo rö

öll op

llo p

”Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna

rb ve Sil

rsl

sanningen skall göra er fria.” (Johannesevangeliet 8: 32).

p

öll op br 25

15

Kr

ist a

nb Te n 10

ins

llb r

op öll br 5T rä

p llo 0B rö 4 | FYREN

”Ni skall lära känna sanningen, och

llo p

Människor helades ibland vid mötena. ”Vill du bli frisk?”, frågade Jesus en man som varit sjuk i trettioåtta år. När

Varje människa ansvarar för att ta tillvara sina gåvor och bli den hon är ämnad att vara.

Po

”Jesus såg och vidrörde även dem som samhället förskjutit. Genom detta befriade och upprättade han dem”, säger Annica Anderbrant, domprost i Uppsala domkyrkoförsamling.

Behov att bli sedd ”Det är ett grundläggande behov att bli sedd och älskad för den man är, med alla sår. Det kan vara som ett mirakel och få oss att utvecklas. Men det förutsätter att vi vill gå vidare i livet. Om den ena ständigt står stilla och den andra växer i ett förhållande vållar det problem”, menar Annica Anderbrant.

20

Hur Jesus var mot andra människor är förebilden för relationer ur ett kristet perspektiv.

mannen svarade jakande sade Jesus: ”Stig upp, ta din bädd och gå.” Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. (Johannesevangeliet 5:1-9).

öll op

I den goda relationen hittar vi hem till oss själva, varandra och Gud. Vi utvecklar våra förmågor och låter vår partner växa. Vi jämkar samman, ser och bekräftar utan att försöka göra om den andra.


”Båda parter i ett förhållande står inför många val och möjligheter i dag. Båda kan och vill. Spänningen mellan att ge och ta blir en utmaning i relationen. Frihet och bundenhet. Växa, säga sanningen. Se, acceptera och uppmuntra.” bete” (Johannesevangeliet 10: 19).

de nära även om de befinner sig någon annanstans.

”Båda parter i ett förhållande står inför många val och möjligheter i dag. Båda kan och vill. Spänningen mellan att ge och ta blir en utmaning i relationen. Frihet och bundenhet. Växa, säga sanningen. Se, acceptera och uppmuntra.” Hur hanterar vi motpolerna i relationen? ”Genom kommunikation! Det finns ingen annan väg! Frågorna i förhållandet är livet självt, de innehåller sprängkraft och näring för tillväxt.” Mönstret i Jesu liv visar oss vägen. Han dog på korset och uppstod. Genom död till liv. Pendlingen mellan stagnation och tystnad till ärlighet, närhet och kanske förändring kan beskrivas som en naturlig cykel för utveckling. ”Vi dör och återuppstår många gånger under livet. Dör, försonar och upprättas. Det gäller både oss själva och våra relationer”, säger Annica Anderbrant. Gud den tredje parten När vi gifter oss i kyrkan och tar emot välsignelsen påminns vi om Guds närvaro. Vi säger ja till att sätta in kärleken i Guds sammanhang, vi lägger den i Guds händer. ”Vi måste inte klara allt själva. Vi kan släppa kontrollen och lita på att livet och kärleken håller utan att vi styr det. Gud finns hos alla människor och i alla relationer. Osynlig men påtaglig som kärleken.”

ker vi knyta samman varje människas tillvaro med Jesus liv. Vad skulle Jesus ha gjort? Det är en fråga man kan ha som utgångspunkt,” säger Annica Anderbrant.

Genom stillhet, bön och tankar kan vi ibland förnimma att det finns något mer omkring oss än det vi ser. ”Tredubbel tråd brister inte så snart” (Predikaren 4).

Källa: Svenska kyrkan

”Gud är den tredje parten i tvåsamheten, fortsätter Annica Anderbrant. Enligt kristen tro är Gud kärlekens källa. Vi är skapade ur kärlek.” Jesu liv vägleder ”Jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matteus 28:20). Det är Jesu löfte till oss människor. Vid altaret lovar vi att älska varandra i nöd och lust. ”Vigsellöftena håller oss ihop. Genom dem uttrycker vi viljan att älska varandra hela livet. Sedan råder naturligtvis ingen över omständigheterna. Livet är sårbart, ibland drabbas vi oförutsägbart.” Vilja och förmåga är inte samma sak. Ibland behöver vi stanna upp och reflektera. Foto: Benjamin Earwicker, USA.

”I kristen tro försö-

llo p rö

op

mb ra W olf

At 75

80

om br

öll 70

rn

br

dia on Kr 65

öll

op

nt ma

rö tb Di am 60

ar Sm 55

an

db ag

öll br Gu ld 50

br

llo p

p llo rö

op

p llo rö fir b Sa 45

öll

op

När vi tänker på dem vi älskar känns

FYREN |

5


Allt för ditt bröllop! En kyrklig vigsel är en symbolrik gudstjänst. I Guds och alla vittnens närvaro lovar vi varandra att vårda kärleken och stå vid varandras sida livet ut. Vi ber Gud att välsigna vårt äktenskap och hjälpa oss igenom de svårigheter vi kommer att möta i livet. Hur personligt kan vi utforma vår vigsel? En kyrklig vigsel är en gudstjänst som består i huvudsak av tre delar: • En inledande del där prästen välkomnar gästerna och brudparet. Prästen talar om äktenskapet och kärleken – vad det är ur ett kristet perspektiv. Bibeltexter som handlar om kärlek och äktenskap läses av prästen eller någon annan. • I nästa del blir brudparet aktivt. Båda får svara på frågan om de vill gifta sig med varandra. Sedan överlämnas ringen/ringarna till prästen som läser en bön över den innan den lämnas tillbaka till brudparet. Dessa håller tillsammans i ringen medan de uttalar sina löften till varandra. Prästen bekräftar (stadfäster) sedan äktenskapet genom att säga ”ni är nu äkta makar.” • I den tredje delen får paret ta del av

prästens och församlingen omsorg. Det sker genom böner och välsignelse. Oftast håller prästen även ett vigseltal till de nyvigda. De flesta brudpar vill påverka vigselceremonin så att den känns personlig. Det brukar man göra genom val av bibeltexter, dikter, psalmer och annan musik som ger den stämning man vill ha. Ofta låter man någon vän eller släkting läsa en dikt eller framföra något musikstycke man tycker om. Kyrkan har inga särskilda synpunkter på hur brudparet väljer att låta inrama vigseln. I glädje och tacksamhet Det finns goda möjligheter att sätta en personlig prägel på vigselgudstjänsten. Grundläggande är att det ska vara en gudstjänst i glädje och tacksamhet över livets och kärlekens gåva för både brudparet och gästerna. En högtidlig och fridfull stund att minnas hela livet. Vissa brudpar vill skriva sina egna löften, sjunga en sång till varandra eller göra något annat personligt. Det kan gå utmärkt men kan också vara en källa till

Det finns mycket att läsa på Internet! Förutom Svenska kyrkans egen hemsida finns mycket att läsa på Internet om vigsel, bröllop och om att leva ett liv tillsammans med en annan människa. Här kommer några sidor som vi rekommenderar: Kyrkliga sidor om vigsel och om att leva tillsammans: www.svenskakyrkan.se www.bibelsajten.se/frageladan När man ingår en relation förändras juridik och skatteregler. Läs mer här: www.skatteverket.se www.dinjurist.se Det finns även flera kommersiella bröllopssidor där mycket fokus läggs på kläder, bröllopsfest mm: www.brollopstorget.se www.brudobrollop.se www.brollopssidan.se www.brollopsguiden.se Har du inte tillgång till Internet kan du få, i princip, samma information på ditt lokala Skattekontor, din bank och via församlingarnas pastorsexpeditioner.

Vigselsamtal En kyrklig vigsel föregås alltid av ett vigselsamtal. Det kan äga rum antingen i kyrkan eller hemma hos brudparet. I det senare fallet brukar man se till att ha ett extra möte i kyrkan för att gå igenom ceremonin på plats. Under vigselsamtalet planerar präst och brudpar vigseln. Vilka texter ska man välja, hur ska löftena låta, vem gör vad och när? Normalt brukar prästen också ställa frågor till brudparet om hur och när de träffades, vad de tycker särskilt om hos varandra, vad de brukar göra tillsammans. För ett stressat brudpar kan det bli ett avkopplande tillfälle när man släpper taget om planeringen en stund och koncentrerar sig på varför man egentligen gifter sig med just varandra. För prästen är det ett sätt att lära känna personerna bättre och utgör en bra grund för vigseltalet. Olika traditioner I Sverige påverkas vi av inte minst amerikansk kultur. Detta slår igenom även i många brudpars önskemål om sitt bröllop. En vanlig fråga är om bruden kan låta sig ledas fram till altaret av sin pappa. Det finns inget i Svenska kyrkan som förbjuder den seden, men det kan vara värt att fundera över symboliken i handlingen. Ursprungligen handlar det om att ansvaret för kvinnan lämnas över från fadern till mannen och härstammar från tiden då kvinnor inte var myndiga. En del präster kan av den anledningen komma att neka till att bruden leds av sin far fram till altaret. I Sverige är det tradition att brudparet går fram tillsammans, som en symbol för att kvinnan själv väljer sin man och mannen själv väljer sin kvinna och att de frivilligt och jämställda vandrar till vigseln. Att reflektera över symboliken i de olika delarna i av ceremonin är också ett sätt att bli mera närvarande i vigseln. www.svenskakyrkan.se

Foto: Hobbes Yeo, Singapore.

6 | FYREN

nervositet som stör lyckan i stunden. Se till att lägga vigseln på en nivå som låter er slappna av och vara närvarande, som låter ord och toner smälta in och ger er utrymme för att tänka på varför ni är där. Av kärlek till varandra och med resten av livet framför er. Det kommer även ge församlingen möjlighet att slappna och njuta av musik och textläsning och fundera över kärleken.


Leva som sambo eller gifta sig? Förutom de personliga och religiösa motiv man kan ha inför om man ska leva med sin partner som sambo eller om man ska gifta sig finns även juridiska aspekter att fundera kring. Här följer ett utdrag från hemsidan www.dinjurist.se. Om att vara sambo Enligt sambolagen ska man dela lika på gemensam bostad och bohag om man separerar. Delning sker oavsett vems bostaden är eller om den ena parten gjort en större insats. Men genom att skriva ett samboavtal kan man i förväg bestämma sig för en annan fördelning. En viktig regel är att sambor inte ärver varandra automatiskt. Därför kan det behövas ett testamente. Utan testamente kanske den efterlevande sambon tvingas lösa ut den avlidnes arvingar för att behålla den gemensamma bostaden och bohaget. Arv och testamente I de allra flesta sambosituationer är ett testamente att rekommendera för att skydda den efterlevande sambon. Sambor ärver inte varandra och kan man inte ordna fram pengar för att lösa ut arvingar är försäljning och flytt kanske oundvikligt. Ett testamente är en enkel åtgärd med stor betydelse om det värsta skulle inträffa. Även om man har barn tillsammans och lever som vilken annan familj kan problem uppstå. Barn ärver all den avlidnes tillgångar och om barnen är underåriga måste överförmyndaren godkänna alla större ekonomiska beslut, som till exempel försäljning och belåning. Bodelning och samboavtal När man delar upp sin egendom efter en separation gör man en bodelning. Man har rätt att begära bodelning upp till ett år efter att man flyttat isär. Därför är det viktigt att kunna bevisa att bodelningen skett genom att upprätta ett skriftligt bodelningsavtal. Ett samboavtal fungerar ungefär som ett äktenskapsförord när man är gift. Om man har ett samboavtal gör man ingen bodelning när man flyttar isär utan att var och en behåller sitt. Kontantinsats vid köp av bostad Om den ena sambon gjort en större kontantinsats vid köp av bostad så

bör man upprätta ett skuldebrev mellan samborna. Eftersom bostaden delas lika utan hänsyn till kontantinsats är ett skuldebrev enda sättet att bestämma att den ena sambon ska få mer vid en separation eller en försäljning. Ett alternativ är att formellt äga olika andelar av bostaden i proportion till respektive insats.

Arv och testamente Makar ärver normalt varandra, men det finns ett viktigt undantag som de flesta inte tänker på: Om en make har barn som inte är gemensamma (särkullbarn) ärver detta/dessa barn istället för maken. Men genom testamente kan man bestämma att efterlevande make också ärver.

Om att vara gift Juridiken kring ett äktenskap rör det Källa: www.dinjurist.se mesta i form av ägande och arv. Det mesta sker automatiskt när man gifter sig men det Hindersprövning och vigsel finns situationer man får När man ska gifta sig måste man göra ordna själv. Tänker man en hindersprövning. Här kommer ett utefter före, och ordnar alla drag om vad det är och hur man gör? papper, blir äktenskapet Läs mer på Skatteverkets hem sida . tryggare för båda. Ska du gifta dig? Innan man gifter sig kan det vara bra att tänka på om man behöver ett äktenskapsförord. Om någon av er har barn sedan tidigare kan ett testamente också behövas. Bodelning och äktenskapsförord I ett äktenskap har man så kallad giftorätt till all egendom. Det innebär att vid en skilsmässa delar man alla tillgångar lika, oavsett om det är bostad, båt eller privat pensionsförsäkring. Det finns några undantag till reglerna, men vill man inte dela allt eller om man vill vara säker på vad som gäller kan man skriva ett äktenskapsförord. Det bestämmer vad man ska dela på och vad var och en ska behålla själva.

Om ni båda är svenska medborgar e och ska gifta er i Sverige gäller följande: Innan man får gifta sig ska Skattev erket göra en hindersprövning. Syftet är att kontrollera att det inte finns några hinder för er att gifta er. Det finns tre äktenskapshinder: • den som är under 18 år får inte gifta sig utan tillstånd • de som är nära släkt får inte gifta sig med varandra • den som redan är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äkte nskap. De som är registrerade partner kan omv andla sitt partnerskap till ett äktenskap.

§

Hindersprövning begärs gemensa mt. Ni ska skriftligen försäkra att det inte finns något äktenskapshinder. Försäkran lämnas på en särskild blankett till Skatteverket. Om det inte finns något hinder mot äktenskapet kommer Skatteverket att utfä rda ett intyg om hindersprövning. Intyget är giltigt i fyra månader och ska lämnas till vigs elförrättaren vid vigseln. Blivande makar ska allti d anmäla vilket eller vilka efternamn som ska bäras i äktenskapet. En anmälningsblankett om makars namn skickas tillsammans med blan ketten för hindersprövning.

Utländsk medborgare, bosatt i SveNär man delar upp rige, ska hindersprövas enli gt svensk sin egendom vid skilslag. Utländsk medborgare, som inte mässa gör man en boär bosatt i Sverige bör ta kon takt med delning. Man har rätt Skatteverket för mer information att begära det flera år efter en skilsmässa. Källa: www.skatteverket.se Därför är det viktigt att kunna bevisa att bodelningen skett genom att upprätta ett skriftligt bodelningsavtal. FYREN |

7


Vigsel i enskildhet?

Låna gärna en brudkrona!

FYREN SVARAR: Vi som arbetar i kyrkan får många gånger höra att par som skulle vilja gifta sig drar sig för detta på grund av omgivningens förväntningar, ekonomi eller att man faktiskt inte vill stå i centrum inför andra människor. Det är helt OK att känna så.

Våra fyra kyrkor har alla brudkronor att låna ut för vigsel i kyrkan. Materialen varierar, de kan till exempel vara tillverkade i silver, guld eller som nedan i granrot.

Det behöver däremot inte vara en storslagen vigsel med många gäster. Vigsel kan förrättas i enskildhet med enbart präst och vittnen närvarande. Det kan ske i hemmet, sakristian eller utomhus. Om paret sedan vill ha fest eller ej är helt och hållet upp till dem att avgöra.

så berättar de mer om hur man kan planera och genomföra en vigsel i enskildhet. Kontaktinformation finner du längre bak i tidningen.

Ta kontakt med någon av våra präster

Redaktionen

Här nedan ses två av kronorna (som hör hemma i Mikaelikyrkan). Kronan överst är skänkt 2004 och tillverkad av Maja Gustavsson. Kronan nederst är skänkt 1938 och gjord av guldsmed Sven Olsen.

www.svenskakyrkan.se/arvika Krona tillverkad i granrot.

Krona i guld och stenar.

Kan man gifta sig utomlands? I en del av Svenska kyrkans församlingar utomlands finns det präster som har vigselrätt och där har ni möjlighet att gifta er. För att boka tid för vigseln tar ni kontakt med församlingen på orten. Där får ni information om vilka handlingar som behövs och svar på de frågor som ni har om att viga er utomlands. Kontaktuppgifter till alla våra utlandsförsamlingar hittar ni på Svenska kyrkans webbplats: www.svenskakyrkan.se under fliken Kyrkor och församlingar > Svenska kyrkan i utlandet. Där hittar ni länkar till församlingarnas hemsidor och där kan det finnas en del praktisk information om vigsel. Eftersom Svenska kyrkans församlingar i utlandet är beroende av gåvor tar alla utlandsförsamlingar ut en avgift för vigseln. Avgiften kan variera något mellan församlingarna. På Svenska kyrkans vår webbplats hittar ni också allmän information om att gifta sig både utomlands och i Sverige: www.svenskakyrkan.se under fliken Högtider och helger > Vigsel. Foto: Benjamin Earwicker, USA. 8 | FYREN

Om brudkronor Att bruden bär en krona är en tradition som går tillbaka till medeltiden. Kronan symboliserar jungfru Maria, både som himmelsdrottning och som den kyska kvinnan. I början lånade kyrkan ofta ut en krona från en Maria-staty till bruden. Med tiden har de flesta kyrkor fått en eller flera kronor i sin ägo som man än idag lånar ut till brudar. Under 1800-talet började man använda myrtenkronor. En mor planterade ofta en myrten till sin dotter på dennas dopdag för att hon senare skulle kunna använda dess kvistar till brudkrona. Källa: Wikipedia


Foton: Jim Elfström/IKON

Vill du tävla? Lös Per-Enar Hedlunds bröllopskryss och skicka in ditt lösta kryss till Fyrens redaktion så är du med i utlottningen av ett pris. Ditt svar vill vi ha senast den 2 augusti. Lycka till!

Namn

________________________________________________________

Postadress

________________________________________________________

Postnummer

________________________________________________________

Ort

________________________________________________________ FYREN | 9


Välkommen till vår Arvika Västra församling Onsdag 2 juni kl 19:00 Körkonsert Elever från Musikhögskolan Ingesund. Torsdag 3 juni kl13:00 Svensk/norsk mässa Anna Westerholm, Eva-Märtha Tranemyr, Rut Ugland, Anne Knobloch, Gro Falch Brennhovd. Kyrkkaffe? Torsdag 3 juni kl 14:30 Andakt på AKKVA Klas Nilsson, Karin Birgersson, Ingegerd Karlsson. Söndag 6 juni kl 11:00 Söndagsgudstjänst med dop Anna Westerholm, Inger Kullgren. Söndag 13 juni kl 11:00 Upptaktsgudstjänst för konfirmander Anna Westerholm, Karin Birgersson, Gillbergakören, Emelie Östlund sång. Kyrkkaffe. Söndag 20 juni kl 19:00 Taizémässa Anna Westerholm, Karin Birgersson. Lördag 26 juni kl 12:00 - Obs tiden! Gudstjänst i Mikaeligården Anna Westerholm, Inger Kullgren, Emmah Tranemyr, konfirmanderna.

Söndag 11 juli kl 19:00 Musikgudstjänst Valter Fryxelius, Karin Birgersson, Björn J:son Lind, Marie Nordenmalm, Annelie Magnusson. Söndag 18 juli kl 19:00 Söndagsgudstjänst Anna Westerholm, Annelie Magnusson. Söndag 25 juli kl 19:00 Musikgudstjänst Evergreens med Claes-Olof Grumer trumpet, Jan Sundqvist orgel/piano. Anna Westerholm. Söndag 1 augusti kl 19:00 Söndagsgudstjänst Anna Westerholm. Söndag 8 augusti kl 19:00 Musikgudstjänst Annika Gustafsson piano, Karin Birgersson sång. Ragnhild Johansson. Söndag 15 augusti kl 18:00 Kyrkornas sommarmöte i Mikaeligården. Söndag 22 augusti kl 19:00 Musikgudstjänst Anna Westerholm sång, Cecilia Nilsson piano/orgel. Valter Fryxelius.

Söndag 11 juli kl 11:00 Friluftsgudstjänst vid gamla kyrkogården vid Vaggeälven Valter Fryxelius. Samling vid Fiskeviks idrottshus kl 10.30. Helena Tagesson, tvärflöjt och Andreas Johansson, gitarr. Medtag kaffekorg. Söndag 18 juli kl 15:00 Friluftsgudstjänst på berget bakom kyrkan i Ny Meta Flodén. Klengås. Söndag 25 juli kl 17:00 Musikgudstjänst Ragnhild Johansson. Klengås. Söndag 1 augusti kl 15:00 Friluftsgudstjänst på Kajsas udde Ragnhild Johansson. Dragspel. Kyrkkaffe. Söndag 8 augusti kl 11:00 Temamässa ”Livet värt att leva” Ragnhild Johansson. Samtal om livet. Kyrkkaffe. Söndag 15 augusti kl 17:00 Gudstjänst i Ny ton Ragnhild Johansson. Söndag 22 augusti kl 11:00 Gudstjänst i Ny ton Monica Fryxelius.

Ny församling

Arvika Östra församling

Söndag 4 juli kl 11:00 Konfirmation med mässa Anna Westerholm, Karin Birgersson.

Söndag 6 juni kl 11:00 Friluftsgudstjänst på berget bakom kyrkan i Ny Valter Fryxelius. Inne i kyrkan vid dåligt väder. Kaffekorg medtages.

Onsdag 2 juni kl 19:00 Veckomässa Bengt Larne.

Söndag 4 juli kl 15:00 Konfirmation med mässa Bengt Larne.

Söndag 13 juni kl 11:00 Söndagsmässa Ragnhild Johansson. Musik.

Söndag 27 juni kl 11:00 Se Älgå, Sommarsöndag

Söndag 20 juni kl 15:00 Friluftsgudstjänst vid Stens skola, Ny Ragnhild Johansson. Kyrkkaffe. Lördag 26 juni kl 18:00 Friluftsgudstjänst i kyrkparken, Ny Monica Fryxelius. Medtag kaffekorg.

10 | FYREN

Fredag 4 juni kl 11:30 Andakt på Vågen Klas Nilsson, Annika Lindahl, Gunnel Widin. Lördag 5 juni kl 19:00 Konsert med SingOut SingOut, Karin Andersson, musiker. Söndag 6 juni kl 11:00 Högmässa Klas Nilsson, Åke Skommar. Kyrkkaffe.

Söndag 27 juni kl 11:00 Se Älgå, Sommarsöndag

Söndag 6 juni kl 18:00 Korum, Sporthallen Nationaldagsfirande.

Söndag 4 juli kl 11:00 Friluftsgudstjänst, Båtsöndag i Ny Valter Fryxelius. Lunchtallrik, ingen anmälan. Jazzmusik.

Tisdag 8 juni kl 10:30 Andakt på Nybacken Klas Nilsson, Karin Birgersson, Gunnel Widin.

Gudstjänsterna firas i kyrkorna (och församlingshemmet för Arvika Östra) om inget annat an


a kyrkor i sommar! Onsdag 9 juni kl 19:00 Veckomässa Klas Nilsson.

Söndag 1 augusti kl 11:00 Högmässa Ragnhild Johansson.

Söndag 13 juni kl 11:00 Högmässogudstjänst Bengt Larne, Inger Kullgren. Kyrkkaffe.

Onsdag 4 augusti kl 19:00 Veckomässa Kajsa Kvarned.

Söndag 13 juni kl 18:00 Ekumenisk bön

Söndag 8 augusti kl 11:00 Högmässogudstjänst Kajsa Kvarned.

Söndag 20 juni kl 11:00 Högmässa Klas Nilsson, Åke Skommar. Kyrkkaffe. Onsdag 23 juni kl 19:00 Veckomässa Valter Fryxelius.

Onsdag 11 augusti kl 19:00 Veckomässa Ragnhild Johansson. Söndag 15 augusti kl11:00 Högmässa Klas Nilsson. Onsdag 18 augusti kl19:00 Veckomässa Valter Fryxelius.

Lördag 26 juni kl 11:00 Friluftsgudstjänst i kyrkparken Söndag 22 augusti kl11:00 Bengt Larne och Åke Skommar. Medtag Högmässogudstjänst kaffekorg. I Stora Salen vid regn. Valter Fryxelius. Söndag 27 juni kl 11:00 Sommarsöndag i Älgå 09.30 går båten från hamnen 60:-/tur. Onsdag 30 juni kl 19:00 Veckomässa Söndag 4 juli kl 15:00 Se Mikaelikyrkan Onsdag 7 juli kl 19:00 Veckomässa Söndag 11 juli kl 11:00 Högmässogudstjänst Monica Fryxelius, Annelie Magnusson, Åke Skommar. Onsdag 14 juli kl 19:00 Veckomässa Söndag 18 juli kl 11:00 Högmässogudstjänst Anna Westerholm, Annelie Magnusson. Onsdag 21 juli kl 19:00 Veckomässa Söndag 25 juli kl 11:00 Högmässogudstjänst Klas Nilsson. Onsdag 28 juli kl 19:00 Veckomässa

Älgå församling Lördag 5 juni kl 18:00 Musikgudstjänst ”Musik som sätter spår” Marie Nilsson sång, Johan Ericsson piano. Monica Fryxelius. Söndag 6 juni Se lördag kl 18:00 Söndag 13 juni kl 19:00 Kvällsmässa Klas Nilsson. Torsdag 17 juni kl 14:00 Andakt på Solgården Eva-Märtha Tranemyr, Annika Lindahl. Söndag 20 juni kl 11:00 Söndagsgudstjänst Lars Risberg.

Söndag 4 juli kl 11:00 Pilgrimsvandring med mässa Från Svarttjärn till Älgå kyrka. Monica Fryxelius, Annelie Magnusson. Samling 10:30 Älgå kyrka för transport. Medtag matsäck. Lördag 10 juli kl 18:00 Musik vid helgsmål Björn J:son Lindh, Marie Nordenmalm. Monica Fryxelius. Söndag 11 juli Se pastoratets övriga gudstjänster. Söndag 18 juli kl 11:00 Söndagsgudstjänst Meta Flodén. Torsdag 22 juli kl 14:00 Andakt på Solgården Ragnhild Johansson, Annika Lindahl. Söndag 25 juli kl 11:00 Friluftsgudstjänst vid stenbordet, Älgå Anna Westerholm. Vid regn i kyrkan Medtag kaffekorg. Söndag 1 augusti kl 11:00 Högmässa Klas Nilsson. Söndag 8 augusti kl 19:00 Musikgudstjänst Caroline Stegenius sång, Martin Edin piano. Kajsa Kvarned. Söndag 15 augusti kl11:00 Friluftsgudstjänst vid vindskyddet, Älgå Ragnhild Johansson. Vid regn i kyrkan. Söndag 22 augusti kl19:00 Kvällsmässa Monica Fryxelius.

Lördag 26 juni kl 11:00 Friluftsgudstjänst på hembygdsgården, Älgå Monica Fryxelius, Annelie Magnusson.

Illustrationer: Hilde van Straelen

Onsdag 16 juni kl 19:00 Veckomässa Klas Nilsson.

Vecchi Vänner mfl. Kaffe på hembygdsgården.

Söndag 27 juli kl 11:00 Högmässa Sommarsöndag. Valter Fryxelius, Annelie Magnusson, Monica Fryxelius,

nges. Med reservation för ändringar. Senaste nytt finner du på www.svenskakyrkan.se/arvika

FYREN |

11


Framåt- och bakåtblickar i Ny Sommaren i Ny I sommar firar vi som vanligt många gudstjänster i det fria. Ibland har vi extra musik med, ibland får det bli platsen som är målet. Vi kommer att vara i kyrkan, på berget bakom kyrkan, vid Stens skola, kyrkparken, vid Vaggeälven, och på Kajsas udde. Fredagkvällar i juli månad blir det favorit i repris med klengåskvällar och underhållning. Välkommen du också! Ragnhild Johansson

”Livet värt att leva” - Temagudstjänst i Ny 8 augusti. Vad gör ditt liv värt att leva? Vill du dela med dig av detta? Du kanske skriver dikter, fotograferar, målar, stickar eller syr något som berättar om Livet värt att leva? Kom och fira temagudstjänst kring detta i Ny. Det blir utställning, samtal och musik i denna gudstjänst. Du som vill ställa ut eller framföra något – hör av dig så att vi kan få med det i programmet. Fika efteråt. Kontakt: Ragnhild Johansson, församlingspräst i Ny. Tel 0570-728216, eller sms 0722-020051

Lyckad Må-bradag i Ny. Efter viss uppmärksamhet i regionaloch riksmedier så var det dags för Må-bra-dagen i Ny. Vi blev sammanlagt 26 personer varav hälften från andra håll än Ny som fick lyssna till musik i kyrkan och samtidigt få massage på huvud, rygg, axlar eller händer. Vi hade mediationspass i församlingshemmet, föredrag om flotaing och nyttig dryck. Vi åt nyttig (ekologisk och rättvisemärkt i möjligaste mån) och god mat och så fick vi prova på att sitta i massagestol. Allt avslutades med en gudstjänst i Taizéton på kvällen. Tack alla som deltog på olika sätt det här gör vi om! Ragnhild Johansson 12 | FYREN

Församlingen har haft arbetsdag. Det blev mycket gjort under dagen i kyrka och församlingshem. Bland annat silverputsning, städning i vapenhuset, arbete med inventarieboken, korttagning i församlingshemmet, städning i köket med mera. Sedan en trevlig lunch med möjlighet till många samtal. Tack alla som kom och hjälpte till! Foto: Kajsa Högberg

Klengåskvällar i Ny församlingshem 9/7 kl 17:00

Klengåskväll: sång och musik av Ingrid Söderlund, Siv Andersson och Britt Österberg.

16/7 kl 17:00

Klengåskväll: allsång med Ferdinand von Malmborg.

23/7 kl 17:00

Klengåskväll: Sketcher med ”Busiga tanterna”: Hjördis och Gertrud.

30/7 kl 17:00

Klengåskväll: ”Litte tå vart”


Älgå församling studerar Polen I en liten annons i tidningen väcktes några Älgåbors intresse för Polen. Iwona Michalowska erbjöd sig att dela med sig om sitt hemland. STUDIEGRUPP: Vi var 8–10 personer som hörsammade och blev intresserade. Varannan tisdagskväll under våren har vi nu samlats i Älgå församlingshem under Iwonas och sambon Torbjörns ledning. Historia, kultur och mat Iwona gav oss den historiska bakgrunden till det Polen vi har idag. Med hjälp av nätets fantastiska bildarkiv och Iwonas sovring, sammanställning och sina kunskaper fick vi se och höra om Polens kultur, traditioner, sevärda platser, kända personer m m och en kväll lagade vi polsk mat tillsammans.

Fortsättning i höst? Varje träff har gett oss deltagare mycket och vi ser fram emot en fortsättning i höst och kanske en resa till Krakow. Om vi fortsätter så hälsar vi fler välkomna under hösten. Vi kommer att annonsera. Det känns så viktigt och värdefullt att få ta del av ett grannlands Varannan tisdagskväll har gruppen samlats. Foto: Lennart Björn historia och kultur tack vare en nyinflyt-tad församlingsbo. Polengruppen genom Lennart Björn

Brev från Iwona Michalowska Tack Lennart Björn för initiativet! Vi lyckades skapa en grupp och har haft flera möten om Polen. Jag tror att, på grund av att vi bor i ett litet samhälle, är det mycket viktigt att vi känner och förstår varandra. Polen och Sverige är grannar, bara åtskilda av vattnet. Vi delar bitar av historien och har bland annat haft samma kung under en tid. Att känna till dessa saker och att bygga broar mellan våra folk är jätteviktigt. Polens historia, städer, berömda personligheter, traditioner har varit intressanta för gruppen. Vi hoppas kunna fortsätta i höst och kanske åker vi tillsammans till Polen. Välkomna! (översättning av Iwonas brev till Fyrens redaktion).

Vi vandrar vidare Studiecirkeln Kyrkvägar till historien i Älgå är nu inne på sitt tredje år. Vi har haft 21 sammankomster. Under innevarande termin har vi behandlat kristnandet av Västsverige utifrån förre biskopen Bengt Wadensjös bok Ekon i Husaby. Vår inbjudna gäst Curt Larsson berättade om sina intryck av boken.

na. Medan Västergötland kryllar av liljestenar, har endast ett fåtal påträffats i Värmland. Därav en i Älgå. Den kan beskådas på Såguddens museum.

Vi har studerat kyrkobyggandet i Sverige före reformationen med stöd av Riksantikvarieämbetets skrift: Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria (2008). En sammankomst ägnades Martin Luther.

Troligen redan på förkristen tid högg någon Älgåbo in skålgropar i ett stenblock. Hur användes dessa gropar? Det är en annan fråga vi hoppas kunna studera närmare under hösten.

Under höstterminen hoppas vi kunna lära oss mer om de gåtfulla liljestenar-

Vi är 11 cirkeldeltagare som träffas i Älgå församlingshem en måndag kväll

i månaden för att följa kyrkvägarna till historien. Det finns plats för flera. Text: Birgitta Juås. Foto: Lisbeth Augustsson FYREN | 13


Från förskola till diakoniombud Det har gått några månader sedan Kerstin Israelsson gick i pension. Fyren ringde upp Kerstin för ett samtal om pensionärslivet och återblick på yrkeslivet i Svenska kyrkan i Arvika. Tystnad och friskt vatten MEDARBETARE: Det är två saker som kommer att bli bristvara på i framtiden. Kerstin talar om vikten av att få uppleva riktig tystnad. ”Det ger tankar och vila. Det gör möjlighet att höra de små ljuden, till exempel fågelsång på en skogspromenad. Man skall inte vara rädd för tystnaden, den är något gott”, säger Kerstin. ”Alla maskiner, fläktar och musik hela dagen gör oss trötta. Vi behöver tystnaden. Det är gott att finna den i kyrkorummet och det är gott att finna den i naturen.” fortsätter Kerstin. Kyrkans förskola Kerstin har varit förskollärare hela livet. Först arbetade hon i kommunens tjänst och anställdes 1990 av Arvika Östra och Arvika Västra församlingar till ett gemensamt nystartat projekt som kalllades ”Kyrkans förskola”. En drivande kraft bakom detta var skolpsykolog Ulrika Stake. Vårtermin 1991 kom de första barngrupperna och man hade en grupp på Jakobsgatan på förmiddagen och en i

Mikaeligården på eftermiddagen. Med Kerstin arbetade då Marita Sjökvist och senare anställdes Mona Vikström som hennes medarbetare. Från och med år 2000 samlades all verksamhet till Mikaeligården och genom den reform som ålade kommunerna att ansvara för förskoleåldrarna så minskade efterfrågan på den kyrkliga förskolan. Verksamheten lades ner 2007 på vårterminen. ”Barn är så oförutsägbara och säger vad de vill. Det är en utmaning och en variation. Man blir aldrig trött på barn och deras direkta språk och idéer”, säger Kerstin. Nya uppgifter När förskolan lades ner fick förskollärarna möjlighet att göra nya uppgifter i församlingen. Kerstin fick diakon EvaMärta Tranemyr som sin mentor och deltog i hembesök, ”öppet-hus”-träffar, planeringar och enskilda kontakter. ”Det var roligt”, säger Kerstin, ”för även om barn tillför en så mycket, så har en äldre människa så mycket intressant att berätta”. De sista tre åren av yrkeslivet har Kerstin kunnat vara med i detta arbete.

”Barn är så oförutsägbara och säger vad de vill. Det är en utmaning och en variation. Man blir aldrig trött på barn och deras direkta språk och idéer”

… och nu då? ”Hur roligt det än är med yrkeslivet så är det gôtt att vara pensionär också. Jag

Kerstin Israelsson trivs med livet som pensionär. Foto: David Fryxelius

fortsätter i församlingen som diakoniombud och som kyrkvärd i Arvika Västra församling. Jag har alltid trivs väldigt bra i kyrkan. Och nu får jag också lite tid att ägna mig åt barnbarn, konserter, resor – var sak har sin tid.” Text: Valter Fryxelius

Svenska kyrkan och Svenska fotbollförbundet fortsätter samarbetet För fjärde året kan Svenska kyrkans församlingar möta barn och unga i de lokala fotbollsföreningarna med tydliga perspektiv på livsfrågor. Landslagets fotbollsskola finns till för barn i alla åldrar som tycker det är roligt att spela fotboll. Fotbollsskolan arrangeras av närmare 650 föreningar och varje år deltar ungefär 50 000 killar och tjejer. Svenska kyrkan i Arvika pasto14 | FYREN

rat samverkar med fotbollskolan i Jössefors och kommer att ha en träff där vi kommer att prata om vikten av juste spel så du blir en bra medmänniska, av rent vatten och om rättvisemärkt.

Från vänster: Birgitta Nolgård, Carina Larsson, Lars-Inge Lilja och Annika Kaspersson från Svenska kyrkan. Foto: Monica Fryxelius

Redaktionen


Stöd och råd hos Ljuspunkten! Diakoni är att möta varje människas behov och att med församlingen som bas sträcka ut en öppen hand mot en medmänniska. Vidare skall diakonin ta sin utgångspunkt i en tydlig omvärldsanalys. Hur kan varje enskild människas behov på bästa sätt mötas i det aktuella sammanhanget. Detta är grunden för kyrkans diakoni. DIAKONI: All diakoni sker i möten med andra människor, ofta med dem som har hamnat i livskriser eller ställs inför svåra förändringar i sina liv. Ett stort antal människor söker kontakt med kyrkan för enskilda samtal/själavård och en del önskar hembesök av diakonipersonal eller präst. Samtalen handlar ofta om existentiella frågor av typen ”livets mening”, ”liv och död”, ”kärlek och samlevnad”. Inte så få lever dessutom på marginalen både i ekonomisk och social mening. Dessa personer kan behöva stöd och råd i sin livsföring. Här är kyrkans diakoni ett komplement till samhällets övriga insatser. Vi kan även erbjuda samtalsgrupper om behov finns för detta. Ljuspunkten Ljuspunkten ger stöd och råd! Ljuspunkten vänder sig till barn, tonåringar och unga vuxna som har någon i sin familj som missbrukar eller har missbrukat alkohol, narkotika eller tabletter. Vi träffas på Mikaeligården en eftermiddag i veckan när skolan har slutat, ca 15 gånger. För att vara med måste föräldrarna ge sitt medgivande och vi har ett samtal tillsammans hemma hos barnet, eller på Mikaeligården, innan gruppen startar, så att vi känner varandra litet. Det är jätteviktigt att både barnet som ska gå i grupp och föräldrarna ska känna sig trygga med oss som är ledare och förstå att Ljuspunkten är en hjälp, främst för barnet, men även för hela familjen. Den pedagogiska delen går ut på att arbeta med olika teman; som att sätta gränser för sig själv, att förstå att våra känslor är våra bästa vänner och att vi måste lyssna på våra känslor! Vi pratar om att vi har många olika känslor och att vi alla behöver kunna känna GLÄDJE, SORG, ILSKA

och RÄDSLA. Känslorna är en del av oss och de är våra hjälpare som ska se till att vi mår bra! Barnen ser att de inte är ensamma om att ha det så här och delar erfarenheter med varandra. De får berätta för varandra om sig själva och lyssna på sina kamrater. Vi gör olika övningar tillsammans och har kunskapspass om alkohol och andra droger, om hur beroendet påverkar familjen och mej som barn eller mina syskon. Allt bygger på frivillighet, så vill man bara lyssna på de andra går det också bra. Man har alltid rätten till att säga ”PASS” och stå över. Allt som sägs stannar i gruppen! Det vi har hört eller sett pratar vi aldrig om till någon annan. Alla i gruppen ska känna sig trygga med att våga berätta det man vill, har varit med om och känner! Tystnadsplikt och anmälningsplikt! Vi som ledare har två hjälpande verktyg som är viktiga. Tystnadsplikt har

”Man har alltid rätten till att säga PASS och stå över.” vi för att barnen ska känna sig trygga och kunna lita på att vi inte för vidare vad som har kommit upp i grupperna eller vad barnen har berättat för oss i förtroende. Anmälningsplikt har vi för att barnen ska veta att vi kommer att hjälpa barnet om det skulle framkomma saker som är farligt eller skadligt för barnet. Föräldrarna ska kunna känna sig trygga med att vi tar ansvar för barnet. ALLA som arbetar med barn och ungdomar har anmälningsplikt så det är inget unikt för oss i Ljuspunkten. Vi pratar om att vi som anhöriga inte kan göra någon annan frisk, men att det finns hjälp att få om den beroende vill ta emot det. Den som är beroende har själv ansvaret för att söka den hjälpen!

Diakoni

Del 3

Barnet/ungdomen har bara ansvar för sig själv! Jag har rätt att få hjälp och stöd för min del och måste våga att ta emot den hjälp som finns! Jag kan inte ta ansvar och har rätt att gå därifrån när han eller hon är full eller påverkad. Det jag ska göra är att hjälpa mej själv! Vi har olika teman som vi arbetar med • MIN FAMILJ • Jag är unik och värdefull! • Hur blir man beroende? • Hur funkar alkohol och droger? • Vad är psykiska sjukdomar? • Att fatta kloka och bra beslut som är bra för mej! • Att använda min fantasi och kreativitet. • Hot, våld & kränkningar • Säga Ja och säga Nej..sätta gränser • Val och risker • Min fritid • Vad behöver jag för att må bra? • Jag tillsammans med andra • Relationer och kommunikation • Hopp, våld och Kraft-Andlighet • Familjeträff har vi sista gången då vi bjuder in hela familjen till en fest/ gruppgång. • Sedan har vi ett ÄVENTYRSLÄGER med upplevelser och övernattning tillsammans. Kommun och kyrka samarbetar Ljuspunkten är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Arvika kommun och har varit så sedan 2004. Vi har i Arvika haft ca 10 grupper sedan 2004. Ljuspunkten har även möjlighet att ha grupper för barn och ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa. Just nu har vi personal både från Arvika Östra församling och Arvika kommun som går utbildning i Junis barnoch ungdomsprogram på Tollare så vi blir snart ytterligare två ledare. Vi har i Arvika Östra församlig planer på att starta grupper för medberoende ”Livet Är Ditt”, då vi vet att behovet är stort. Text: Mona Vikström

FYREN |

15


Enkätsvaren en hjälp i planering av framtida skötsel UNDERSÖKNING: Kyrkogårdsförvaltningen har genomfört en enkätundersökning under våren 2010. Det är de som betalar sin skötsel via faktura som valts ut. Totalt 2000 enkäter bifogades i samband med att inbetalningskort skickades ut.

en viss tid, häckars höjd eller synpunkter på sopkärlens placeringar. Ofta är det saker som man kan hitta praktiska förklaringar till. Men vi tar till oss synpunkterna i det kommande arbetet.” 448 valde att svara på enkäten Gensvaret från de som fått möjlighet att vara med i enkäten har varit tillfredsställande. 22,5% eller 448 stycken valde att skicka sina svar tillbaka. ”Svaren är övervägande positiva vilket är roligt” säger Anders.

Sju frågor med gradering ett till fem fick besvaras där ett var ”dåligt” och fem var ”mycket bra”. Frågor som skulle besvaras var exempelvis ”Hur upplevde ni det bemötande ni fick hos Kyrkogårdsförvaltningen?” och Mer information ”Hur upplevde ni utlovas utförandet av de ”Det är egentlitjänster vi erbjugen bara på en der?”. Det fanns (ur enkätsvaren) punkt som vi får även möjlighet att generellt sämre få komma med betyg på och det är att vi inte är nog egna synpunkter, klagomål och beröm. bra på att tala om vilka tjänster vi erbjuder från förvaltningens sida.” fortsätter Övervägande positiva svar ”Det är övervägande bra kritik som Anders och tillägger ”Det åtgärdar vi nu vi får i enkätsvaren” säger Anders De- bland annat genom att ge mer informagertorp, kyrkogårdsföreståndare inom Arvika kyrkogårdsförvaltning. ”Visst, vi får en del negativa synpunkter också, de tar vi med oss och ska jobba vidare med”. Vad handlar de negativa svaren om då? Anders förklarar. ”De negativa synpunkterna kan exempelvis handla om blommor som ej blivit bytta inom

”Snygg, välplanerad, bra underhåll”

tion i församlingsbladet Fyren (som delas ut gratis till alla hushåll inom Arvika Pastorat) samt att vi byggt ut delen om

”Kyrkogården ger glädje och sinnesro” (ur enkätsvaren)

Kyrkogårdsförvaltningen på hemsidan www.svenskakyrkan.se/arvika med all nödvändig information som berör dödsfall och begravning.” Hör av dig! Du som nu läser denna sida kanske har synpunkter, frågor eller kommentarer. till det arbete som bedrivs på kyrkogårdarna? Känn dig alltid välkommen att ta kontakt med personalen och framföra dem. David Fryxelius

”Även om man har sina anhöriga på kyrkogården blir man varm i själen.” (ur enkätsvaren)

Gott betyg till kyrkogårdsförvaltningens personal säsongen 2009. Foto: Ola Willman

Projekt på kyrkogårdarna under 2010 Det händer ständigt nya saker på kyrkogårdarna i Arvika, Ny och Älgå Fyrens redaktion bad kyrkogårdsföreståndare Anders Degertorp nämna något av det som är på gång. * Våren 2010 ska gamla delen på Ny kyrkogård få förbättrad belysning. 16 | FYREN

* I Arvika kommer man under vecka 38, på parkområde Norr (kvarter H), plantera busken Prydnadsapel (Malus John Downie) på tre ytor. * Vecka 38 planteras nya träd på Ny kyrkogård. * Arborister arbetar under vecka 40 med träden på kyrkogården i Arvika. * Under hösten kommer dessutom

planteringslådor för kvarter N på kyrkogården i Arvika att sättas ut och börja användas. * På Ny och Älgå kyrkogårdar ska källsortering införas under året.


Arvika kyrkogård. Foto: Hans Gustafsson

Skötselpriser 2010 Enkel grundskötsel: Klippning och puts av gräs vid gravsten, enklare riktning av sten samt borttag av lösa blommor, samt krattning av grus på grusgrav. Gravplats med gräsyta Gravplats med grus

225:480:-

Grundskötsel: I skötsel ingår vår- och höstgrävning av rabatt, kanthuggning, ogräsrensning, putsning och borttag av vissna blommor, gödsel och påfyllning av jord vid behov, enklare justering av gravvård.

OBS! Plantering ingår ej! Gravplats, enkel bredd samt urngrav, gräs Gravplats, dubbel bredd, gräs Gravplats, enkel bredd, grus/häck Gravplats, dubbel bredd, grus/häck Pris per extra bredd

490:565:540:620:90:-

Plantering: Plantering kan endast beställas tillsammans med skötsel. I planteringen ingår växter, plantering och upptagning av växter. OBS! Kostnad för skötsel tillkommer! I samtliga priser ingår växtmaterial och förekommande arbeten i samband med plantering/utlägg

Skötselpriser 2010 Vårplantering: Penséer Sommarplantering: Prisklass 1 Ageratum, blå Lobelia, blå Matricaria, vit Silverek, grå Tagetes, låg, gul Allyssum, vit

Pris/styck 12:-

Skötselpriser 2010 Övriga tjänster Per timme: 275:-

9:9:9:9:9:9:-

Tändning av gravljus (inkl ljus) vardagar: Tillägg för extra ljus/st Tvättning av gravvård Tvättning av gravvård+gravram

65:20:385:770:-

Omkostnader i samband med upplåtelse av urngrav (tillhandahållande av natursten): 2000:-

Prisklass 2 Begonia Tuberosa, röd, gul Fuchsia, korall Fuchsia, vanlig Gnaphalium, grå Pelargon, röd, rosa Snöflinga

30:30:30:30:30:30:-

Prisklass 3 Begonia Betulia

25:-

Smyckning inför Allhelgonahelgen Risdekoration 88:Ränta på flerårsavtal utgår inte. Gravskötsel gäller under kalenderår och faktureras i förskott under januari/ februari månad.

Moms: Gravskötsel och övriga tjänster som utföres av kyrkogårdsförvaltningen är ej momspliktiga.

Kontakta oss! Arvika kyrkliga samfällighet Kyrkogårdsförvaltningen Box 111 671 23 ARVIKA Tel: 0570-72 82 41 Fax: 0570-804 99 E-post: arvika.kgf@svenskakyrkan.se

Skötselåtagande för längre tid: Kyrkogårdsförvaltningens expedition på tel: 0570-72 82 41 FYREN |

17


Torsdag 3 juni kl 13:00

Torsdagsträff i Älgå församlingshem ”Resor i Thailand och Malaysia” Henry och Monica Höglund visar bilder och berättar.

Retreat S:t Davidsgården i Rättvik 5-8 augusti 2010 Frågor och information: Bengt Larne, tel 72 82 15 bengt.larne@svenskakyrkan.se Anmälan senast 9 juni till Bengt Larne eller direkt till S:t Davidsgården.

Svenska kyrkan i Arvika - nu på Facebook. Sedan en tillbaka finns Svenska kyrkan i Arvika på Facebook. För att hitta, sök efter ”Svenska kyrkan i Arvika” på www.facebook.com. Välkommen dit du med! Facebook är ett registrerat varumärke som tillhör Facebook, Inc.

Café M Café M är församlingsaftnar i Arvika Östra församling. Vi träffas i församlingshemmet ett par gånger per termin och lyssnar på ett intressant program. Sista tillfället denna termin:

2 juni kl 19:30 ”Våren visar vägen” Iriskören, Torsten Graborn och Anders Hörngren.

....................

Rätt svar på förra korsordet Till höger kan du lösningen på Per-Enar Hedlunds konfirmandkryss från förra numret. Fyrens redaktion har fått in gott om svar och dragit tre vinnare ur brevskörden. Grattis säger vi till: Astrid Ahlén (Arvika), Halle Törnquist (Arvika) och Sigbritt Kjellin (Arvika). Vinnarna får varsitt exemplar av Drottnings Silvias bönbok. Tack till alla som kryssade och skickade in era svar. Välkommen åter till någon utav våra tävlingar. Ny chans att kryssa finns redan i detta nummer på sidan nio.

Vid våra kyrkkaffen, samlingar och fikastunder i Arvika Pastorat dricker vi Rättvisemärkt kaffe. Hur gör du hemma eller på din arbetsplats? 18 | FYREN


Här når Ni oss! Arvika kyrkliga samfällighet

Pastorsexpedition Expedition, Marianne Myrman............................72 82 00 Kyrkoherde, Valter Fryxelius................................72 82 10 Blomsterfonden & expedition, May Dahlbeck........72 82 01 Kansli Kanslichef, Lars-Inge Lilja....................................72 82 02 Kamrer, Håkan Karlsson......................................72 82 03 Personalsekreterare, David Ottosson....................7282 04 Information & IT, David Fryxelius .........................72 82 05 Assistent, Mia Nilsson .......................................... 728209 Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna.............72 82 43 Arvika Västra församling Präst, Anna Westerholm .......................................72 82 14 Diakon, Eva-Märtha Tranemyr.............................72 82 11 Kantor, Karin Birgersson......................................72 82 64 Fritidsledare, Nina Zethelius ................................72 82 21 Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax..............72 82 31 Kyrkvaktmästare, Åke Widén...............................72 82 35 Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson..................... 72 82 32 Kyrkvaktmästare, Olof Willman...........................72 82 34 Mikaeligården, Dottevik........................................181 70 Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan ...........................104 49 Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11................215 95 Arvika Östra församling Präst, Valter Fryxelius...........................................72 82 10 Präst, Klas Nilsson................................................72 82 13 Präst, Bengt Larne..........................72 82 15, 070-600 38 36 Diakon, Marina Ingvarsdotter.............................. 72 82 12 Organist, Åke Skommar........................................72 82 60 Körledare SingOut, KarinAndersson.....................72 82 61 Diakoniassistent, Mona Vikström.........................72 82 28 Församlingspedagog, Carina Adrian.....................72 82 20 Vaktmästarexpeditionen.....................................72 82 30 Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson..................72 82 36 Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson...................72 82 37 Kyrkvaktmästare, Lena Sjösten.............................72 82 30 Församlingshemmet, vestibulen...........................72 82 50 Fågelsången........................................................72 82 52

Ny församling Präst, Ragnhild Johansson....................................72 82 16 Kantor, Birgitta Nolgård.....................72 82 63, hem 301 02 Fritidsledare, Carina Larsson..............72 82 24, hem 201 55 Vaktmästare, Mikael Nilsson..........728245, 076-847 37 62 Församlingshemmet..............................................200 79 Fax.......................................................................200 42 Älgå församling Präst, Monica Fryxelius..................72 82 17, 070-594 02 13 Kantor, Annika Lindahl......................72 82 62, hem 330 17 Fritidsledare, Carola Riddargård..........................72 82 26 Vaktmästare, Annika Kaspersson.........................72 82 48 Församlingshemmet ..............................................260 13 Fax .......................................................................260 19 Kyrkan i vård och omsorg Präst, Klas Nilsson................................................72 82 13 Diakon, Gunnel Widin.............................71 20 66, 72 82 18 Diakon, Ingegerd Karlsson....................................72 82 08 Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp..........72 82 42 Utredningssekreterare, Liv Bjurheden...................72 82 40 Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen...........72 82 41 Fax.......................................................................804 99 Ordförande i kyrkonämnd Nils-Gunnar Andersson.........................................310 55 Ordföranden i kyrkoråd Arvika Västra, Jan Westergren.................................330 33 Arvika Östra, Hans Forssell.....................................149 61 Ny, Kajsa Högberg.................................................201 60 Älgå, Lennart Björn................................................260 31

0570-72 82 00

Klipp ut och spara telefonlistan!

Obs! Pga lång pressläggning reserverar vi oss för ev ändringar för arrangemnagen. Se övrig annonsering i Arvika Nyheter, hemsidan och övrig affischering för senaste informationen.

Skicka en kondoleans! Mer kontaktinformation

Blomsterfonden

Postadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 Arvika Fax: 199 82 E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.se Webb: www.svenskakyrkan.se/arvika

Tel: 72 82 01 nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro 5380-0306 FYREN |

19


Foto: Sanja Gjenero.

Ta chansen du med!

Konfirmand 2010-2011! Nu är det dags att anmäla sig till den grupp du vill delta i 2010-2011. Passar någon av ”vinter”-alternativen dig eller vill du kanske hellre delta på sommaren? Informationsmaterial har skickats ut till alla ungdomar som är födda 1996 och bor i Arvika Västra, Arvika Östra, Ny eller Älgå församlingar. Mer information finns även på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/arvika Du kan också kontakta samordnare Monica Fryxelius: Telefon 0570-728217, 070-5940213 eller e-post monica.fryxelius@svenskakyrkan.se (Telefon 7-20 juni 0570-72 82 00).

Anmäl dig senast den 10 juni! 20 | FYREN


Fyren nr 2 2010