Issuu on Google+

TidsAxeln Hรถgsbo fรถrsamlingstidning nr 4 2013


Det är mycket med änglar i staden just nu Det är mycket med änglar i staden just nu – änglar i guld och silver hänger överallt bland granar och girlanger. Något ovanligt är det, för änglar ingår inte så ofta i vardagslivets ordinarie umgänge. Barndomens änglar var mest i bokmärkenas form, eller kanske fanns de på gamla släktingars tavlor ovanför sängen. De kyrkänglar jag minns var lagom knubbiga barn med vingar och som hörde hemma i kyrkan, men som hade liten anknytning till vardagslivet. Änglarna tillhör det obeskrivbara – de dyker upp lite här och där i Bibeln, men aldrig kan vi få något bestämt signalement på dem. Det hade kanske underlättat vår förståelse av vad en ängel är för något. Däremot verkar alltid änglarna vara med när något avgörande inträffar, som ett slags sändebud mitt i vår jordiska vardag. Julen ger en typisk beskrivning av änglar i synlig tjänst, mitt i nattens mörker. För julen berättar om, att när natten är som längst, då väcks några herdar ur sin halvslummer – och förskräckta iakttar de det himmelska fenomen som visar sig. Troligtvis skulle vi i dag bli ännu mera förskräckta om vi fick vara med om en sådan syn. Ja, vad skulle vi göra om vi mötte en ängel?

2

Herdarna som vaktade sina får om natten, de såg och de lyssnade, ja, de upptäckte att det var änglar i luften som sjöng i högan sky och de gav sig i väg mitt i natten. För när änglaskaran hade sjungit den första julsången, så vände sig inte herdarna om på andra sidan och somnade om för att kunna bevara sin goda dröm. Nej, de tog steget ut i vardagen och verkligheten för att få reda på om det som änglasången handlade om var mer än en dröm. Herdarna fann ett ovanligt vanligt barn – ett nyfött sådant. Fattigt och oansenligt, men ändå var det om det barnet som änglarna hade sjungit. Hur skulle vi göra om vi mötte en ängel? Skulle vi bli ängsliga och förskräckta och tvivla på vårt förstånd? Skulle vi känna igen en ängel om vi mötte en? Innehåller julens berättelse något mer än en beskrivning av något som skedde vid det första millenniets början. Det goda tycks ha svårt att bli taget på allvar här i världen. Många tycks tro mer på spöken och onda andar än på änglar och goda väsen. För världens ondska är det sannerligen ingen som förnekar, men det goda – då börjar man tala om verklighetsflykt och drömmar. Det är sannerligen en underlig trosbekännelse.


Julevangeliet uppmanar oss att lyssna till änglasången om det lilla barnet. När det barnet läggs i krubban, då läggs också godheten i våra händer. Vi får akta oss för att stänga in änglarna i det alltför idylliska, där det inte blåser så mycket att ens en ljuslåga rör sig. Nej, det är på de frostiga vägarna, i snålblåsten, ute på våra gator och torg som änglarna väntar. De sjunger för alla som inte fick plats i härbärget. Oftast är det en medmänniska som kommer med änglabud. Vi säger ibland: Du är en ängel! Tänk om det är sant, att någon förmedlar Guds omtanke och tjänstgör som Guds sändebud. Julglädjen väntar oss, men kyrkan får aldrig låta den stängas in. Därför firar vi julen i Högsbos och Kaverös kyrkor under dagarna tre. Vi har bland annat juldagslunch i Högsbo kyrka, som du kan anmäla dig till. Vi har samling vid krubban, julbön,

musik i julnatten, juldags- och annandagsgudstjänster. Då kan vi lyssna till änglasångens ljud och fira en god jul tillsammans. En God Jul och ett Gott Nytt År önskas alla Tidsaxelns läsare!

Britta Broman, kyrkoherde

Juldagslunch

Juldagsgudstjänst med jullunch kl. 11.00 i Högsbo kyrka. Präster: Kyrkoherde Britta Broman och Lotti Sharif. Kaverös är sammanlyst till Högsbo. Anmäl intresse till lunchen på 031-731 66 20 eller hogsbo.forsamling@svenskakyrkan.se Välkommen!

3


Kalendarium 1 december, första söndagen i advent

Högmässogudstjänst i Högsbo kyrka kl 11.00. Präster: Kyrkoherde Britta Broman, Lotti Sharif och Hans-Owe Arvidsson.

Adventsfest, gudstjänst och gemenskapssamling i Kaverös kyrka kl. 12.00. Kören Sånglåten medverkar.

7 december

10 december

Musik och Lyrik i Högsbo kyrka kl. 12.00. Med: präst Lotti Sharif och musiker Magnus Wassenius.

11 december

Högmässogudstjänst i Kaverös kyrka kl 11.00. Präster: Anna Eliasson och Tove Pilroth. Kör Är Hälsa, Roy Andersson, trombon mm.

Bachs Juloratorium, del 1-3 i Högsbo kyrka kl. 17.00. Högsbo vokalensemble och orkester. Dirigent: Magnus Wassenius. Solister: Aurora Dellstig, sopran, Katarina Solén Hiller, alt, Jonas Olofsson, tenor och Magnus Lindegård, bas.

3 december

8 december, andra

Luciakröning i Högsbo kyrka kl. 19.00. Högsbo vokalensemble och kyrkoherde Britta Broman kröner ”Lucia”. En föreställning med härliga sånger och texter. Dirigent: Magnus Wassenius.

Adventsgudstjänst för våra äldresöndagen i advent boende. Alla är välkomna till Högsbo Högsbomässa i Högsbo kyrka kl. 11.00. kyrka kl. 11.00. Tove Pilroth, präst, och Präst: Hans-Owe Arvidsson. Christine Fägersten från Sjukhuskyrkan. Julös i Kaverös. Pyssel och fika 4 december kl. 15.00-16.30. Julöskonsert kl. 17.00 Morgonmässa i Högsbo kyrka kl. 8.00. med barnkören Korinterna, Kör Är Hälsa Präst: Anna Eliasson. och Kaverösarna. Katarina Solén Hiller och Majvor Ingemarsson musikalisk 5 december ledning. Veckomässa i Högsbo kyrka kl. 19.00. Präst: Kyrkoherde Britta Broman.

4

Andakt i Högsbo kyrka kl. 8.00. Präst: Tove Pilroth.

12 december

Julgröt, i Kaverös kyrka kl. 12.00.

14 december

Julmarknad! Högsbo kyrka kl. 11.00-14.00. Läs mer på sid 7.

15 december, tredje söndagen i advent

Högmässa i Kaverös kyrka kl 11.00. Präst: Lotti Sharif. Högsbo är sammanlyst till Kaverös.


Julkonsert i Högsbo kyrka kl. 17.00. Högsbokörens julkonsert med orkester, solister, julstämning, glädje och bus! Musikalisk ledare: Magnus Wassenius.

Musik i Julnatten Kaverös kyrka kl. 23.00. Salomon Helperin och Majvor Ingemarsson spelar piano, trumpet, orgel och sjunger. Präst: Tove Pilroth.

18 december

Juldagsgudstjänst kl. 11.00 med jullunch i Högsbo kyrka. Präster: Kyrkoherde Britta Broman och Lotti Sharif. Kaverös är sammanlyst till Högsbo. Anmäl intresse till lunchen på 031-731 66 20.

Andakt i Högsbo kyrka kl. 8.00. Präst: Kyrkoherde Britta Broman. Eldfest. Samling på Axel Dahlströms Torg kl. 17.30, avgång kl. 18.00.

25 december, Juldagen

2 januari

Veckomässa i Högsbo kyrka kl. 19.00. Präst: Tove Pilroth.

5 januari, söndagen efter nyår

Högmässa kl. 11.00 i Högsbo kyrka. Präst: Tove Pilroth. Kaverös är sammanlyst till Högsbo.

6 januari, Trettondedag jul

26 december, Annandag jul

Veckomässa i Högsbo kyrka kl. 19.00. Präst: Hans-Owe Arvidsson.

Högmässa kl 11.00 i Kaverös kyrka. Präst: Hans-Owe Arvidsson. Högsbo är sammanlyst till Kaverös .

Trettondagsgudstjänst kl. 11.00 i Högsbo kyrka. Präst: Kyrkoherde Britta Broman.

22 december, fjärde söndagen i advent

29 december, söndagen efter jul

Högmässa kl. 11.00 i Kaverös kyrka. Präst: Lotti Sharif.

19 december

Högmässa med Vasa Brass i Högsbo Högsbomässan kl 11.00 i Högsbo kyrka kl 11.00. Präst: Kyrkoherde Britta kyrka. Präst: Lotti Sharif. Kaverös är Broman. sammanlyst till Högsbo. Gudstjänst i Kaverös kyrka kl 11.00. 31 december, Nyårsafton Präst: Hans-Owe Arvidsson. Nyårsbön kl 17.00 i Högsbo kyrka. 24 december, Julafton Präster: Hans-Owe Arvidsson. Samling vid krubban Kaverös kyrka kl. 11.00. Barnkören Korinterna sjunger. 1 januari, Nyårsdagen Gudstjänst kl 11.00 i Kaverös kyrka. Präst: Anna Eliasson. Präster: Anna Eliasson. Högsbo är Julbön i Högsbo kyrka kl. 17.00. sammanlyst till Kaverös. Präst: Hans-Owe Arvidsson.

9 januari

Veckomässa i Högsbo kyrka kl. 19.00. Präst: Hans-Owe Arvidsson.

12 januari, första söndagen efter trettondedag jul

Julfest med julgransplundring! Gudstjänst för stora och små i Kaverös kyrka kl. 11.00. Präst: Anna Eliasson. Högsbo är sammanlyst till Kaverös.

5


vi odlar hopp för ökad samhörighet och hållbarhet Nu är miljödiplomering steg 2 klar! De senaste åren har Högsbo församling bedrivit ett strukturerat omställningsarbete för ökad hållbarhet. 2007 miljödiplomerades församlingen enligt steg 1 och nu på Tacksägelsedagen i oktober blev steg 2 klart. Det innebär att alla kyrkans byggnader är miljöbesiktigade och att vi har gått igenom vilka miljökonsekvenser vår verksamhet har. Församlingens vision är att ”vara en föregångare, inspiratör och ett kunskapsforum för omställning av kyrka och närsamhälle för en andligt, socialt och ekologiskt hållbar livsstil och utveckling.” Miljöarbetet har resulterat i att vi tillsammans med föreningen Etik & Energi, STADSJORD, Familjebostäder, Park och natur samt SDF Högsbo har sjösatt arbetet med odlingarna utanför kyrkan. Ett arbete som resulterade i bildandet av odlarföreningen Grön Kultur Högsbo. Även Gröna Rummet, vår kombinerade second hand, återbruksverkstad och bokcafé är en frukt av miljödiplomeringsarbetet. Så vill vi fortsätta att odla hopp och samhörighet i en tid av stora utmaningar.

Lotti Sharif, präst och samordnare för miljögruppen i Högsbo församling

6

Vi har öppet måndag-torsdag kl. 11.00-15.00 Gröna rummet hittar du nedanför trappan vid pastorsexpeditionen. Välkommen!


julmarknad 14 december kl. 11.00-14.00 Kom och träffa tomten Gröt och skinkmacka Glögg och pepparkakor

Julförsäljning Jultombola Pepparkakshus

Årets julmarknad i Högsbo församling infaller 14 december kl. 11.00-14.00 i församlingshemmet. Kom och träffa tomten, slå dig ner och ät en tallrik gröt och en skinkmacka (gröt och macka 30:-), köp ett fint pepparkakshus som församlingens ungdomar har tillverkat, fynda på vår julförsäljning, köp lotter eller spela på jultombolan, tillverka smällkarameller eller bara njut av glögg och pepparkakor. Alla intäkter går oavkortat och delas lika mellan Svenska kyrkans internationella arbete och Högsbo församlings diakonala arbete.

Bidra gärna till julmarknaden Har du saker du vill skänka till vår julmarknad? Kontakta Henrik Pettersson 0737-73 86 41. Vi tar emot allt vi kan sälja eller lotta ut, julsaker, livsmedel, mm. Du kan också lämna in ditt bidrag på pastorsexpeditionen mån-fre 9.00-15.00. Tack för ditt bidrag.

7


”Så mörk är natten i midvintertid. Men se, då nalkas Lucia.” Ljuset slocknar, sorlet lägger sig. I luften ligger förväntan blandat med nyfikenhet, drömmar, tankar och minnen. Så svävar barnrösterna i höjden, nu kommer dom! Leenden sprids, kanske några ögon tåras, när man än en gång överväldigas av budskapet om att ljuset kommer tillbaka till oss! ”Hon kommer den goda med ljuset hit.” I veckor har vi övat nu. Först trevat oss fram, sen med allt större säkerhet och frimodighet. Vi har gnott, slitit med texter, tjafsat och stönat, men äntligen. Det är ju alltid roligare att sjunga det man kan! Sångerna sitter där, vi vet hur vi ska gå, vi vet ordningen, vi är på gång. För några är det första gången, ni vet, pirrigt och spännande. För andra, repris eller till och med tredje gången, men att lussa på ett sjukhus är speciellt - varje gång. ”Hon kommer med hälsning om julefrid. Hon kommer med ljus i sin krona.” Men man kan inte sända utan en mottagare! När vi stämmer upp ”Natten går tunga fjät” behöver vi en lyssnare som fyller ljudet med sina tankar, minnen, associationer. En god lyssnare hjälper sångarna - barnen på förskolan, ungdomarna på gymnasiet eller Korinterna på sjukhuset – och deras medlyssnare genom att lyssna stilla och 8

koncentrerat. Rescensionerna får man ta efteråt, när upplevelsen sjunkit in. ”I mörka natten i midvintertid vi hälsa dig, väna Lucia.” Korinterna, det är vår fina kör för barn i åk 1 – 3. Barnen kommer från Flatåsskolan och Västerhedsskolan. Vi träffas på tisdagseftermiddagarna. Vi äter mellis, sjunger, pysslar, leker och har samling tillsammans. Intensiva härliga timmar. Sedan ett par år tillbaka så avslutar vi höstterminen med att ”lussa” på Högsbo sjukhus. Sjukhuskyrkan hjälper oss med kontakterna. Vi går till alla avdelningarna i huvudbyggnaden. Besöker dom gamla och sjuka.


Lussandet är mycket uppskattat av patienter och anhöriga och även av barnen själva! När vi fikar efteråt så får alla dela med sig av sina intryck. Barn ser mycket. ”Tänk hon som satt där vid TV:n hon log hela tiden” ”Undrar hur det känns för farbrorn som bara hade ett ben?” ”Tanten närmast dörren hon grät, varför blev hon ledsen?” ”Får vi göra om det här någon gång?” ”Välkommen, du goda, med ljuset hit.” Inte så sällan ser man hur många lyssnare rör läpparna, sjunger med tyst i sångerna men det är knappt att dom märker det själva. Vi kan dom här sångerna bättre än vi tror och när vi hjälps åt, sjunger tillsammans, så vågar vi så mycket mer. ”Välkommen med hälsning om julefrid.” Låt den här advents- och jultiden bli den då du sjunger. Sjung med i sångerna, sjung tillsammans med barnen, sjung med när dom sjunger på TV. Ja, ta varje chans som bjuds. Njut av musiken och av alla minnen den väcker. Ta till dig budskapet och orden. ”Välkommen med ljus i din krona.” ”Så mörk är natten” Text: Johnny Johansson, musik Carl-Bertil Agnestig.

En längtan En längtan bortom alla ord som går djupare än tanken vill se det som inte går att se, en hunger trots all mat på bordet, omättad i min djupaste längtan… --Halvmörker i kyrkan, stearindoft, prassel av psalmboksblad, sorl och småprat, sömnen som tränger på och öppnar upp för den djupaste föreningen. Äntligen. Brödet och kalken. Stilla fyller du mig till bredden. © Inger Hallén, diakon

Katarina Solén Hiller, musiker

9


Gud, ditt folk är vandringsfolket Hur började det tro? Ibland har vi en förmåga att i efterhand tillrättalägga saker för att de bättre ska passa in i kronologin när vi sedan ska berätta för någon om ett skeende, om hur något har lett fram till nuet. Kanske tar vi då vår utgångspunkt i en given, tydlig och gärna radikal händelse? Pekar och säger: då, precis då och där, började det! Nu har vi här i Högsbo församling en samverkan med Kulturgruppen Resandefolket. Ett samarbete som har omfattat utställningar, seminarier och gudstjänster här i Högsbo. Som har mynnat ut i en arbetsgrupp för Göteborgs stift och några samlingar på nationell nivå, tillsammans med övriga nationella minoriteter. Gott så, men hur började det tro? Under 2011 gjorde vi i Högsbo församling några trevare – kanske var det psalm 298: ”Gud, ditt 10

folk är vandringsfolket”- som inte ville släppa taget. Eller var det kanske att Kulturgruppen Resandefolket började synas lite grann ute, bland annat på Kulturkalaset? Hur som helst fick vi så småningom kontakt och planer på en gudstjänst tog form, en gudstjänst där flera av inslagen, kanske för första gången i Svenska kyrkan, översattes till så kallat resanderomani. Samtidigt tog vi kontakt med ärkebiskop Anders Wejryd, då vi visste att han var intresserad av och engagerad i frågor som rör minoritetsgruppen resande. Möten, samtal, planering blev till en gudstjänst i slutet av februari och ytterligare två inplanerade, en musikgudstjänst som hölls den 27 oktober och en i mars 2014 då Anders Wejryd medverkar.


Det har gjort att många av de 30-40 000 resande i Sverige har tvingats till att, på olika sätt, skaka av sig ”tattarstämpeln”. Kanske har man bytt efternamn, slutat besöka släktingar, låtit språket tyna bort, inte berättat i skola eller på arbetsplatser om ursprung och tradition. Kanske minns också de äldre släktingarna när rasbiologi och världskrig rasade som värst? Detta är en erfarenhet man har gemensam med till exempel samer och judar.

Gott så, men varför resande? I Sverige har vi fem nationella minoritetsgrupper: samer, tornedalningar, sverigefinnar, romer, resande och judar. Hur vi än vänder och vrider på åsikter och fördomar så torde romer och resande vara de grupper med lägst status, åtminstone generellt. Och så vitt vi kan se i berättelsen om den tidiga, tidigaste, kyrkan, så tycks skaran omkring Jesus varit en salig blandning av människor, hög och låg, jude och grek, om vartannat. Kanske med en viss förkärlek till de nedersta? I kyrkans uppdrag ingår ett socialt engagemang. Därför är Stadsmissionen, Lutherhjälpen, Fängelseprästerna, Rådgivningen och Ungdomsmottagningen några verksamheter som ligger inom kyrkans område. Då resande under lång tid, kanske till och från under de 500 år man funnits i Sverige, varit utsatta för olika slags förföljelser, misstänksamhet och övergrepp, både från kyrka och stat, finns många oläkta sår och fördomar kvar.

Dock har resande inte höjt sin röst, slagit vakt om sin tradition eller tidigare utåt kunnat bejaka sin särart på samma sätt som till exempel samer. Därför har då Högsbo församling en samverkan med Kulturgruppen Resandefolket. Vi tycker att vi under tiden har lärt känna varandra och fått respekt för varandras perspektiv och erfarenheter. Vi träffas också på stift och nationell nivå i Svenska kyrkan, där vi försöker se hur vi kan gå vidare. De allra flesta resande är medlemmar i Svenska kyrkan och är alltså församlingsbor runt om i Sverige. Mycket handlar om ordinärt församlingsarbete, alltså om upprättelse, försoning och hopp. För den som är intresserad finns Kulturgruppen Resandefolkets hemsida, kfrg.net, med massor av information. Man kan också gärna höra av sig hit till Högsbo församling och få veta mer om denna samverkan. Så vårt enkla svar på frågan ”Varför just resande?” blir att de under alltför lång tid varit bland dom ”nedersta”, och var ska kyrkan vara om inte där?

Hans-Owe Arvidsson, präst

11


TidsAxeln, Högsbo församlingstidning nr 4 2013 Ansvarig Utgivare

Kontakt

Britta Broman, kyrkoherde 031-731 66 20 britta.broman@svenskakyrkan.se

Form

Anders Thundal, Informatör 031-731 66 27 anders.thundal@svenskakyrkan.se Foto: A.Sjöberg, C.Lantz Helander, Fotoakuten.se, Kulturgruppen Resandefolket

Högsbo församling Bankogatan 61 414 80 Göteborg Telefon: 031-731 66 20 E-post: hogsbo.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/hogsbo Facebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Högsbo församling

Inträdestalong

Jag vill gå med i Svenska kyrkan! Namn Personnummer Adress Ort & datum Namnunderskrift

Lämna talongen på Högsbo pastorsexpedition.


Hogsbo tidsa nr4 2013 webb