__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Nr 3 2020

Aktuellt från Alliansmissionen

EN TIDNING PÅ ÄMNET

I MUSIKENS NÄRVARO Sången som bär oss

Gud har ingen genre

Vad matas våra barn med i lurarna?

SID. 4-7

SID. 12-13

SID. 16-17


Mer än en söndersjungen psalm? detta nummer handlar om musik och dess närvaro i såväl församlingens liv som i våra egna. Musik kan vara en glädjekälla, ett diskussionsämne, en ledstjärna eller en tröst. Ja, listan över musikens betydelse kan göras mycket längre. Min ledare denna gång får bli en personlig reflektion över musikens närvaro i mina livsval. I ungdomskören på slutet av 70-talet sjöng vi en då nyskriven sång. Den kom att bli en av våra mest älskade och sjungna psalmer. Den skrevs när jag som 18-åring grunnade och bad mycket över min livsväg. Hur kan mitt liv bli till välsignelse för andra och inte bara tillfredsställande för mig och mitt? Hur kan jag leva mitt liv så det harmonierar med Guds vilja och tanke för mig? Ska jag verkligen ta den växande känslan inom mig på allvar och våga steget att bli pastor? Just den här sångens ord kom riktigt nära mig och den vackra melodin hjälper såklart texten att landa i hjärtat då som nu. Vi sjöng ut orden med ungdomlig entusiasm som ett vittnesbörd till åhörarna, men för mig var det också en appell i mitt eget livsval.

Vi vill tillsammans ta emot, formas av och gestalta Jesus Kristus i världen

Jag vill ge dig, o Herre, min lovsång. Jag vill tacka med skönaste ord. (…) Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig, där var ton skall en hyllning till dig bära. Och i dagar av glädje och dagar av sorg vill jag leva var dag till din ära. (C Hultgren, psalm 336 i Psalmer & Sånger.) Musik har följt människan i alla tider. Den har också följt kyrkan. Att lyssna in väl formulerade ord och få sjunga dem gör något med oss. Det smärtar därför när vi börjar jämföra och kritisera varandras musiksmak. Eftersom vi är olika så tilltalar också olika musikstilar oss. För en del är ovan nämnda sång kanske bara en söndersjungen psalm medan för andra, som jag, lyfts man av den varje gång. Så låt oss fortsätta sjunga och låt oss omfamna den bredd av musik som finns. För sånger kan revolutionera nationer, sammanhang och liv. Men inte minst, sånger i andakter och gudstjänster öppnar dimensioner inom oss, öppnar upp för gudsmötet och, som ni sett ovan, öppnar upp för livsval.

Kjell Larsson missionsföreståndare

Svenska Alliansmissionen Västra Storgatan 14 553 15 Jönköping tfn 036 - 30 61 50 info@alliansmissionen.se www.alliansmissionen.se Bankgiro 140 - 07 53 Swish 123 138 89 82

Ansvarig utgivare: Kjell Larsson Redaktör: Karin Flygare Grafisk form: Carolina Olofsgård Utgivning: 4 gånger/år Omslag: Samuel Ljungblahd GF, foto Andreas Joakimson Tryck: Taberg Media Group, tabergmediagroup.se Utgivningsort: Jönköping Utgivningsår: 2020 Nästa nummer av tidningen kommer i december.


Visste du detta? SVT spelar i höst in gudstjänster i Centrumkyrkan i Forserum med glimtar från Gullbrannafestivalen. Musik, och då främst klassisk musik, hjälper växter att växa snabbare. 1 Man tror att folket i Nya Testamentet till stor del var analfabeter, och att man istället för att läsa lärde sig bibelberättelser och fick höra om andliga upplevelser genom sången. 2 SAU:s barnkörmaterial från 2017-2020 finns på Spotify under namnet SAU.NU. Där finns en låtskatt att ösa ur när det gäller barnsånger som berättar om vem Jesus är och vad han gjort, bibelberättelser och värdegrundsfrågor. Noter finns att köpa i SAU:s webbshop: sau.nu/webshop. Musik påverkar och engagerar alla delar av hjärnan och även nervbanorna däremellan. 3 Frikyrkorörelsen var först i Sverige med att låta kvinnor sjunga i kör. Människor med långt gången demenssjukdom kan lära sig känna igen formen för en musikstund och veta vad som ska hända, lära sig nya sånger och utveckla sitt aktiva deltagande. 4 Under Gullbrannafestivalen finns ca 450 medarbetare och ca 300 artister på plats. Ditt hjärta tenderar att slå i takt med musiken du lyssnar på. 5

Källor: 1

swechoir.se

2

”Hur kan man veta att Gud är vacker”, Roland Hellsten

3

demenscentrum.se

4

demenscentrum.se

5

africanchild.nu

Aktuellt nr 3 2020

3


Sången som bär oss

4

Aktuellt nr 3 2020


A

rtisten och låtskrivaren Michael Jeff Johnson fann redan i tidig ålder sin passion för kristen musik. Fastän det dröjde innan Michael hittade sitt eget musikaliska uttryck har han alltid känt musikens kraft och hur den bär oss när vi sjunger tillsammans. Jag kontaktade Michael för att samtala om musikens funktion i våra gudstjänster och om hur vi finner en gemensam sång där alla hittar hem.

michael jeff johnson föddes 1972 i småländska Virserum och redan i tidig ålder blev han engagerad i ortens pingstförsamling, där hans familj var aktiv. Han kom till tro vid 10 års ålder och döptes året därpå. – Jag föddes in i det här sammanhanget och för mig har det varit en resa att stanna kvar, säger Michael. Hans intresse för sång och musik kom tidigt och när han var 11 år spelade han piano till såväl körer och sånggrupper som den gemensamma sången på gudstjänsterna. När Michael skulle börja gymnasiet flyttade han till Norrköping och, som han uttrycker det, kastades i väg från den trygga miljö han vuxit upp i. – Under den här perioden gjorde jag nya erfarenheter av Gud, vilket

var en positiv resa för mig. Tron fördjupades och allt var inte längre lika svart och vitt. Jag upptäckte än mer styrkan i att lovsjunga och tillbe Gud tillsammans med andra.

Eget uttryck Vid 22 års ålder började Michael resa på konferenser och möten med evangelister inom Svenska Missionsförbundet. Resandet pågick mer eller mindre på heltid och uppdragen avlöste varandra. Han medverkade som solist och ledde församlingssång. – Jag kände mig priviligierad att få resa runt och möta människor och jag blev rik på erfarenhet. Men jag kände också att jag gjorde mycket för att passa in och leva upp till andras förväntningar, vilket ledde till att jag inte riktigt hittade mitt eget uttryck.

2005 bestämde sig Michael för att utforska sin egen musik och släppte sin första skiva. Han kunde nu stå för allt rakt igenom. – Musik är inte bara ett intresse, utan även en kallelse för mig. Jag har fått en gåva att frimodigt förvalta. Jag vill förmedla budskapet om en tro på Gud och hoppas kunna beröra på olika sätt.

Musikens kraft Samtalet går vidare och vi kommer in på frågan vad musiken gör med oss människor. Michael svarar att musiken har en kraft som både kan forma och förvandla oss. – Vi blir präglade av den musik vi lyssnar på då känslan och tonen påverkar sinnesstämningen. Exempelvis, om vi är ledsna och lyssnar på en viss typ av musik, ger den oss hopp. Sett ur ett kristet perspektiv,

Aktuellt nr 3 2020

5

>>


när vi sjunger uttrycker vi bön och bekännelse som förändrar oss på djupet.

Funktion i gudstjänster Michael menar att musiken i våra gudstjänster finns till för att hjälpa oss att tillbe och be, men också för att förmedla hopp, styrka och tröst. Den ger oss möjligheter att vända oss inåt, men också att vända oss ut till varandra i församlingen. – I gudstjänsten sjunger vi inte bara för vår egen skull utan för varandras. Det kan finnas tillfällen i livet när man inte orkar sjunga, men det finns ändå en styrka i att vara med i gemenskapen. Genom andra kan min inre sång fortgå. Ibland är det så lätt att vi tänker individualistiskt: Vad ska jag få ut av gudstjänsten idag och vad orkar

jag? Men vi borde se den i ett större och rikare perspektiv där vi hela tiden angår varandra, för vi kommer samman som ett. Folkhälsomyndigheten menar att det finns risk för ökad smittspridning av coronaviruset vid gemensam sång. Jag frågar Michael hur han tror att det påverkar oss om vi inte hittar säkra alternativ för att sjunga tillsammans. – Vi tappar absolut en viktig dimension om vi inte sjunger tillsammans i församlingen. Därför tror jag att det påverkar oss ganska mycket. Det allra viktigaste är att vi får be tillsammans, men när vi tappar sången kommer vi inte åt styrkan i att höra varandras röster och vi kan inte heller bära varandra genom sången.

Förkunnande sång I samtalet kommer vi nu in på förkunnande sång och vad som skiljer den från lovsång. Michael berättar att han själv är uppvuxen med sånger som sjöngs av körer eller solister som förkunnade Guds ord. Idag ser vi en lovsångstrend i våra församlingar. Lovsången är alltid viktig och aktuell, men Michael tycker att vi också behöver förkunnande eller berättande sång där vi kommunicerar med varandra. – Många äldre är vana vid den förkunnande sången sedan förr och efterfrågar den också idag. Jag tror att vi behöver tillbedjan i form av lovsång, där vi vänder våra hjärtan till Gud. Men jag tror också att vi behöver den förkunnande sången, där vi vänder oss till varandra för att uppmuntra och berätta om Gud.

Michael Jeff Johnson har gett ut sju album och släppte nyligen EP:n Främlingshem. I höst är han aktuell med boken Sången ska aldrig tystna som handlar om den inre sång Gud har lagt ner i oss. Boken handlar också om vad församlingssången gör med oss som gemenskap. Under SAM:s digitala årskonferens den 10 oktober ger Michael en konsert i Allianskyrkan i Jönköping, tillsammans med sitt band. Ett begränsat antal platser går att förköpa på www.nortic.se, men du kan också se konserten online.

6

Aktuellt nr 3 2020


Det kan finnas tillfällen i livet när man inte orkar sjunga, men det finns ändå en styrka i att vara med i gemenskapen. Genom andra kan min inre sång fortgå. Samsyn och generositet Hur gör vi då för att hitta en gemensam sång över generationsgränserna? I grund och botten handlar det om en förståelse för vad vi gör när vi sjunger. Oavsett om vi i församlingarna sjunger en modern lovsång eller ur psalmboken så är allt en bön.

– Jag tycker det ligger lite på var och en att ta in det. Om en gemensam sång inte sjungs på ett sätt som jag själv förstår fullt ut, behöver jag inte stänga av och sitta med armarna i kors för det. Tänk istället att det här uttrycket har jag lite svårt att ta till mig. Välj då att delta i sången eller att vara tyst i en egen bön. Michael menar att äldre personer i församlingarna har ett ansvar att ge vidare av sina sånger till de som är yngre. Våga också släppa fram barn och ungdomar på scen och inspirera de äldre. – Forma en gemensam sångstund i församlingen och våga vara kreativa i mötet. Var generösa mot våra yngres uttryck så att de också känner sig hemma.

Michael vill uppmuntra oss till att i församlingarna våga prata om de här frågorna. Ofta fastnar vi i kalenderplanering, men missar att få en samsyn kring varför vi sjunger. – Vi måste vara generösa gentemot varandra och se olikheterna som möjligheter, snarare än ett hot. Samsyn och generositet är viktiga utgångspunkter för att kunna förenas i sången. TEXT:

karin flygare

kommunikationsansvarig

katarina johnson, lejoninna foto

FOTO:

’’JAG FÅR TA EMOT MER HÄR UNDER BARA EN DAG, ÄN UNDER ETT HALVÅR HEMMA.’’ Kerstin

BibelVinter Mullsjö folkhögskola 18 januari – 12 februari 2021 Läs mer och ansök på mullsjofolkhogskola.nu senast den 1 december

Aktuellt nr 3 2020

7


En annorlunda SAU-sommar ingen kunde väl ana, där i början av mars, att SAU som ordnat stora läger och events sedan 1920-talet, skulle behöva ställa in sommarens samtliga evenemang, förutom en fjällvandring för UV-scoutledare. Tack vare fantastiska ledare har det arrangerats massor av lokala läger, med färre deltagare på samma plats men med samma glädje och engagemang för barnen. Här kommer några axplock från sommarens UV-scout- samt tonårsläger.

Då var Opal och Backas tonårsläger över. Fem härliga dagar på Risö med många, många bad, gudstjänster, bibelstudier, livesänd gudstjänst och en död säl. Kändes tråkigt att inte få åka till Gullbranna i år, men också härligt att få tänka om och se att detta också blir bra! /Samuel Fors, Västra Frölunda

Älgabäcksryd, foto: Vera Torstensson

Skillingaryd, Bondstorp, Åkerbygden och Hagshult har i dagarna tre haft ett gott läger på Sjöborgen. Stort tack till SAU för bibelstudier och andra filmer, riktigt bra! Vi fick de svalaste dagarna i veckan men humöret har varit på topp! /Nicklas Gideskog, Skillingaryd

Jag glömmer aldrig den där glädjen i scouternas ögon när vi var på vår ”lägergård” och körde vattenkrig och paddlade kanot. Vi hade så där roligt som man bara brukar ha när man är på läger. /Johanna Grännö, Jönköping Vetlanda, foto: Jennifer Josefsson

Ett, lyckat läger med värme, knott, sol, ösregn, bibel, kanot (för de äldsta), lägerbål, bio, andakt, varg (?!), bad, tält, diskmaskin, projekt, lägerbål, spårning, sängar, rök, kök, drama, handtvätt, lekar och mycket gemenskap! /Mats Galmén, Jönköping

Jönköping, foto: Mats Galmén

Mariannelund & Ekjö, foto: Emil Olofsgård

Skillingaryd, Bondstorp, Åkerbygden Älgabäcksryd, foto: Vera Torstensson & Hagshult, foto: Nicklas Gideskog

Backadalskyrkan & Opalkyrkan, foto: Samuel Fors

Kärda Forsheda & Bredaryd, foto: Andreas Joakimson

Vi har haft full aktivitet med batik, bibeldrama, lägerbål, äggjakt, såpabandy, flaggmålning och massor med god mat. Tacksam för fantastiska dagar, underbara barn och härliga ledarkollegor! Gud är god. /Sofia Svennberg, Värne Värne, foto: Sofia Svennberg

Så tacksamma för bästa tänkbara vädret, alla goa scouter och ledare och möjligheten att genomföra läger under omständigheterna. /Jennifer Josefsson, Vetlanda Åsarp, foto: Micael Lyreborg


krönika

Emelie Albervik

STUDERANDE PÅ ALT, PASTOR I ALLIANSKYRKAN I HUSKVARNA SAMT AKTIV I SAM:S MUSIKRÅD

Lovsångsledarens identitet – är den viktig? i kolosserbrevet 3:16–17 kan vi läsa följande: Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom. När vi läser om musik i Bibeln betonas den likt en andlig tjänst och något som är viktigt för Guds folk. Både gällande sin funktion i församlingslivet och hur den hanteras av musikerna. Jag tror att många med mig kan skriva under på att det är en livsresa att lära känna, utforska och lära sig att hantera de gåvor en fått från Gud. För mig har kärleken till musiken som gåva pendlat mellan hopp och förtvivlan, kamp och frihet, glädje och frustration. Att stå i en ledande position inom musiken är långt ifrån enkelt alla gånger. Oftast är det tvärtom. Under mina år har jag fått inse hur viktigt och sant det är att Jesus är grunden för mitt liv, min gåva och tjänandet det innebär. När

musiken blir min identitet hamnar jag på djupt vatten. Fokus förvrids från att vara något som ska ära Jesus och tjäna andra till att istället handla om mig och mitt och att själv få stå i strålkastarljuset. Om musiken i våra församlingar utgår ifrån mig själv som lovsångsledare eller musiker och inte från Gud, vad händer då? Jag har mött människor som inte varit trygga i sin relation till Jesus, som försökt leda församlingen i tillbedjan utan något mentorliknande stöd eller förbön från någon annan. Dessa personer är tyvärr inte verksamma längre då det andliga trycket blev för tungt och jobbigt. Glädjen till musiken och viljan att tjäna andra har försvunnit. Några av dem har till och med lämnat sin tro på Jesus. Genom dessa sorgfyllda och viktiga erfarenheter har jag lärt mig att lovsångsledarens identitet är viktig. Personen i fråga måste ha en förståelse för vem hon är i Jesus. Det innebär inte att leva ett perfekt liv och vara fri från dåliga dagar, utan att släppa in Jesus i allt. Hjärtats innersta längtan bör

vara att vilja lära känna Jesus mer och låta honom få större plats i det personliga livet. Och här behövs vishet, någon att ta rygg på och samtidigt en förståelse för vad uppdraget innebär – församlingar och ledare som kan vägleda, guida och undervisa i uppdraget. Vilket även innefattar att kunna trösta, stötta och ibland tillrättavisa. I Ordspråksboken 22:6 står följande Vänj den unge vid den väg han ska vandra, så viker han inte av från den när han blir gammal. I scouterna är detta en självklarhet. Dock upplever jag att vi tappat denna aspekt gällande musiklivet. Vikten av att hjälpa musikaliska förmågor i församlingen att använda sin gåva ”rätt”, anser jag att vi ledare behöver bli bättre på. Vi behöver förstå allvaret i den musikaliska gåvan för att kunna undervisa de människor som blivit välsignade med denna gåva. Det innebär inte att skapa en elitgrupp, utan att ett mentorskap kan bli ett redskap att bevara, rusta och hjälpa människor att stå fast vid Jesus och fortsätta att tjäna sin församling med glädje. Låt oss göra detta tillsammans!

Aktuellt nr 3 2020

9


Beatles och Calle Öst när Gnosjö önskar musik

S

edan några år tillbaka har Gnosjö Missionskyrka ett inslag i gudstjänsterna där besökare får önska sånger. Innan sången framförs av musiker på scen ges ett kort vittnesbörd. Jag kontaktade Andreas Pettersson, aktiv i församlingens musikråd, för att ställa några frågor om konceptet.

Kan du berätta om ert upplägg? En gång per termin blir ett antal församlingsmedlemmar tillfrågade om de har någon speciell sång som betyder mycket för dem. På gudstjänsten kommer sedan låten att framföras av sångare med kompband. Men innan den framförs får personen i fråga berätta om varför just den här sången är viktig och vad den har fått betyda. På så sätt får vi med det personliga vittnesbördet i gudstjänsten, vilket annars lätt kan saknas. Vilken respons har ni fått? Den har varit mycket god, både från deltagare och åhörare. Vi som jobbar med det här har fått mycket positiva kommentarer, både spontant efter gudstjänsten och i sms. Kommentarer som ”detta skulle vi

10

Aktuellt nr 3 2020

ha ännu oftare” är väldigt vanliga. Vi upplever också att vi fått förståelse för olika generationers musikval när man fått en förklaring till varför just den där sången är viktig. Vi har också fått upp ögonen för låtar man tidigare inte lagt märke till. Vilken betydelse har musik för människor? Utifrån det jag får uppleva förstår jag att musik är en viktig del i människors liv. Det finns musik för alla möjliga sinnesstämningar. Musik för glädje, tillbedjan, tröst med mera.

Beatles, Bob Dylan till Calle Öst. En sak som är särskilt roligt är när någon väljer en sång som normalt sett inte spelas i kyrkliga sammanhang. Då kan det verkligen bli intressanta vittnesbörd. Finns det något gemensamt i de valda sångerna? Ofta handlar det om att människor upplever tröst i musiken. Ibland kan det vara så att en speciell sång för en tillbaka till en plats eller tillfälle när något betydelsefullt inträffat. TEXT:

karin flygare

kommunikationsansvarig

Vilken typ av låtar är det som framförs? Vi har framfört väldigt varierande musik och musikstilar. Alltifrån

FOTO:

lars-erik stacke


Musik, möte och mission Gullbrannafestivalen arbetar utifrån ledorden: musik, möte och mission. Andreas Joakimson, projektledare för festivalen, berättar om vad den fått betyda både för honom och för besökarna.

Gullbrannafestivalen, GF, har sin förlaga i Forserumsfestivalen, som drog igång redan 1994. Dess nuvarande form har funnits sedan 1999. Förra året såldes ca 4 000 festivalpass. En festivalhelg innehåller omkring 100 programpunkter varav hälften är konserter.

Vi vill presentera bra MUSIK för alla åldrar, i olika stilar med artister som är positiva förebilder. Vi märker att musiken inte delar upp generationer utan förenar. Den är gränsöverskridande. Ett öppet drogfritt festivalområde som myllrar av liv tror vi är en fantastisk MÖTESPLATS. En mötesplats med Gud, artister och människor med olika bakgrunder i olika åldrar. (Det sker också väldigt fina möten mellan artister bakom scenerna). Med ordet MISSION vill vi fokusera på uppdraget vi har. Att ge vidare av det vi fått till andra både här i Sverige och ut över vår värld. Att sluta fokusera på sig själv och tänka på andra istället. Många av våra volontärer har erfarit detta. TEXT OCH FOTO:

Musiken betyder så oerhört mycket för mig och har så gjort under hela mitt liv. I livets olika skeenden finns det en låt som passar in och som hjälper. Både i glädje och i sorg, i med- och motgång. Musiken bär på en enorm kraft som får kroppen att läka. Adderar man sedan på ett positivt budskap blir kraften enorm. Jag är så glad att fått vara med under alla dessa år. Fått se utvecklingen och vad festivalen fått betyda för så många människor. Vi ser ljust på framtiden trots en framflyttad festival i år. Vi vill fortsatt vara en mötesplats med Gud och människor, där man får inspireras och utmanas i och av den kristna tron, lyssna till den bästa musiken, träffa vänner och njuta av stranden och havet.

andreas joakimson

Aktuellt nr 3 2020

11


Gud har ingen genre viktor är bankerydssonen som växte upp i den lokala missionskyrkan och vars musikintresse tidigt fångades upp. I tonåren blev han inslussad i ett lovsångsteam och uppdragen avlöste sedan varandra. – Många i församlingen var tacksamma för de initiativ vi tonåringar tog, även om uttrycksättet var nytt för en del av medlemmarna.

–J

ag lärde mig mycket om lovsång under min tid i Sydney. Bland annat fick jag med mig att lovsång inte är bundet till en viss musik- eller dansstil, utan det viktiga är att sången kommer från hjärtat, säger Viktor Alnervik, som i juli 2019 åkte till Australien för att gå bibelskola.

12

Aktuellt nr 3 2020

Viktor valde att gå musikinriktning på gymnasiet och musikintresset fick än mer utrymme. Han insåg också att hans kyrkliga bakgrund gett honom ett försprång. – Det var verkligen ett uppvaknande för mig att vi som vuxit upp i en församling redan hade vana från att stå på scen och framträda.

Oväntad vändning Efter gymnasiet hoppade han på några ströjobb för att sedan satsa på ett år i Australien. Där fick han möjlighet att utforska lovsången på djupet. – Jag åkte till Hillsongs bibelskola i Sydney. De är kända inom den kristna musikvärlden för sin kreativitet. Bibelskolan samlar cirka 1 500 elever från 66 nationer. Det var helt fantastiskt att få lära sig hur man kan vara kyrka på så många olika sätt. Egentligen skulle Viktor gå lovsångslinjen med sånginriktning, vilket till en början var ett självklart val. Men något kändes fel. De två första veckorna gick Viktor runt med en oro i kroppen och han började fundera över val av linje. En dag råkade han av en tillfällighet halka in på en danskurs, som bibelskolans danslinje anordnade. – Det kändes helt rätt för mig. Det här var något nytt som Gud ville lära mig mer om. Dansen hjälpte mig att släppa prestationskraven och komma tillbaka till nåden och gudsrelationen.


ÅLDER: 22 år. FAMILJ: Mamma, pappa och två småsystrar.

BÄSTA RESAN: Åka längdskidor i Myrflodammen i Sälen tillsammans med farmor och farfar. SERIE JAG GILLAR: Sherlock-serien och Vänner.

JOBBAR SOM: Musikledare i Fiskebäckskyrkan. PÅ FRITIDEN: Älskar att hänga med vänner. LYSSNAR PÅ JUST NU: Gungor, ett amerikanskt band med kristna rötter som jag alltid återkommer till.

Det här var något nytt som Gud ville lära mig mer om. Dansen hjälpte mig att släppa prestationskraven och komma tillbaka till nåden och gudsrelationen. Gemensamt uttryckssätt Att lovsjunga tillsammans, oavsett uttryckssätt, menar Viktor handlar om att ge plats för och tillbedja Gud. – Förvandlingen sker i våra hjärtan

FAVORITMAT: Pappas tacos. BIBELCITAT: Mika 6:8 – Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.

när vi har en personlig relation till Gud. När vi kommer tillsammans är sången ett gemensamt uttrycksätt för vår längtan efter att komma närmare honom. Det finns därför ingen genre för lovsång. Gud har ingen genre. För Viktor var dansen ett nytt uttryck, som han tidigare inte utforskat så mycket. Vad som fick honom att snabbt lära sig att använda dansen i tillbedjan var sammanhanget med de andra, mer vana dansarna. Att se och höra hur de använder dansen inspirerade honom. – Man har oftast lättare att ta till sig uttrycksätt som man är van vid sedan tidigare. Men jag upplever

att ju mer jag lär känna Gud desto mer upptäcker jag hans mångsidighet.

Vägen framåt Viktor har precis börjat jobba som musikledare i Fiskebäckskyrkan utanför Göteborg. – Jag är fantastiskt glad över att församlingen har en musiktjänst. Jag kommer få jobba med olika musikaliska uttryck som psalmer, lovsång och körsång. Det här är ett drömjobb för mig! Be till Gud om att få använda din gåva, så hittar han en väg för dig. TEXT & FOTO:

karin flygare

kommunikationsansvarig FOTO (SYDNEY):

hayley rafton

Lovsång skapar gemenskap med Fadern. Jag lovsjunger Gud för att när allt kommer omkring ser jag bara honom som svaret, han är den enda som är värd det. Lovsången behöver inte invänta ett visst tillfälle. Varje ögonblick, alltid, när som helst är det läge att lovsjunga. Dineo, lovsångsledare i vår systerkyrka i Botswana


tips

Gamla klassiker, nya fullträffar

och allt däremellan

Vi frågade några SAM:are vad de lyssnar på för musik just nu och vad den betyder för dem.

Christer Ramefelt gillar det instrumentala

Sara Drewitz inspireras till att berätta

Just nu lyssnar jag på en skiva som jag fick i somras. Det är en musikskiva med Ingemar Helmner, pastor och pianist känd inom SAM, och StenGöran Thorell, violinpedagog som jobbat på Musikhögskolan i Örebro. Titeln på skivan är En stund av ro och frid. Det är kända sånger som framförs på piano och violin.

Jag har lyssnat och lyssnar mycket på A treehouse wait, Jenny Wahlström och Silver (som är Ellen Vingren och Jenny Wahlström tillsammans). Deras musik har ärliga och fina texter om livet, frågeställningar och tvivel men har också ett starkt hopp om nåt bättre.

Jag tycker det är skönt med enbart musik. Det ger tillfälle till meditation och eftertanke.

När jag lyssnar på deras musik blir jag inspirerad att fortsätta framåt. Det ger mig också mod att berätta för andra om det hopp jag har i min tro.

Rebecca Johansson hittar musik i grannlandet

Markus Ericsson sätter fokus med lovsång

Jag lyssnar på ganska många olika genrer och artister, men just nu lyssnar jag en hel del på norsk musik. Bland annat Marthe Wang som ganska nyligen släppt ny musik, albumet Bakkekontakt. Jag håller på att lyssna in mig på det albumet, även om jag oftast brukar lyssna på blandade spellistor.

Jag var med och ledde lovsång på ett lokalt tonårsläger i somras och då lyssnade vi på mycket olika lovsånger. Jag fastnade för Pingsts skiva Vägar vidare. Lovsångerna där ger tröst och är sjungna böner till Gud som hjälpt mig att sätta fokus och att börja hos Gud innan jag gör något annat. Orden i sångerna förstärks av musiken och för mig ger det väldigt mycket att höra olika röster som sjunger ut i lovsången. Det ger en samhörighet och känsla av gemenskap. Strofen från Vi vänder om är fantastisk: Barmhärtige Gud, nådefull Far. Omfamnar oss och välkomnar hem!

Jag gillar hennes texter och tonspråk. Til deg och Størst av alt är två av hennes sånger som betytt mycket för mig. Jag gillar också att hon musikaliskt pendlar mellan jazz, visa och pop.

14

Aktuellt nr 3 2020


Sara Vittgård

MUSIKKONSULENT, SAM & SAU

Heligt rop – sju ord som kommer att förändra ditt sätt att tillbe Gud Chris Tomlin och Darren Whitehead Vad betyder det att prisa Gud? Hur gör man? Vad gör man? Boken utgår ifrån sju hebreiska ord som alla beskriver egna och unika sätt att tillbe, prisa och hylla Gud. Samma ord används i Psaltaren, vilket ger oss en djupare förståelse för hur lovprisning såg ut under kung Davids tid. Boken förklarar också olika fysiska uttryckssätt – vad det innebär att böja knä eller lyfta sina händer i tillbedjan. Varvat med genomgången av de hebreiska orden berättar Chris Tomlin, låtskrivare och lovsångsledare, om olika sånger som har berört honom. En lättläst och ganska tunn bok som ger mycket reflektion och eftertanke.


Vad matas våra barn med ? a n r a r u il

D

et sägs att vi idag konsumerar musik som aldrig förr eftersom tillgängligheten är så stor. Våra barn och ungdomar hämtar dagligen intryck från YouTube, Spotify och andra liknande forum. Men har du som vuxen koll på vilken musik de lyssnar på? Musik påverkar oss djupt och på många olika sätt. Det finns forskning som visar på hur kroppen reagerar och stimuleras när man lyssnar till musik eller deltar i musikutövande. Alla hjärnans delar får arbeta, även den del av hjärnan som är sammankopplad

16

Aktuellt nr 3 2020

med autonoma nervsystemet och som kan framkalla svettningar och ”kårar längs med ryggraden”. Musiken gör också att kroppen utsöndrar ämnen som dopamin och adrenalin, samt påverkar andning, puls och blodtryck. Musiken talar till våra känslor. Du kan uppleva glädje, nedstämdhet, energi eller sorg när du lyssnar till musik. Det finns även ett viktigt pedagogiskt verktyg i sången. När man vill förmedla kunskap är det lättare att komma ihåg om man sätter en melodi till. Detta är särskilt tydligt när man är barn. Vi är nog många som fortfarande kommer ihåg sånger man lärde sig som liten.

Om vi är överens om att musiken påverkar oss på så många sätt, borde vi då inte vara mer intresserade av vad våra barn faktiskt spelar i lurarna? Är det artister och idoler med låtar om svek, tillfälliga relationer och lögner, skrivna av vuxna men i många fall framförda av unga, som ska lära våra barn om vad kärlek, vänskap och trofasthet är? Är det texter, i vissa fall romantiserande kring kriminalitet, droger och övergrepp, som ska vara en del i våra barns och ungdomars uppfostran? Givetvis är inte all musik som våra barn lyssnar på dålig. Det finns


många exempel på goda texter och jag är inte ute efter någon form av uteslutning av musik som inte kommer från kyrkans värld. Men jag tror att det faktiskt spelar roll vad vi lyssnar på, att vi påverkas av det. Jag tror också att vuxna som finns runt barn och ungdomar behöver vara mer aktiva och medvetna om vilken musik som spelas när dörren är stängd. Vi behöver kunna diskutera, resonera och problematisera tillsammans med barnen kring en del låttexter. Förklara vad som inte är bra eller vad som inte stämmer med verkligheten i det som kommuniceras. Och ibland behöver vi kanske till

och med kunna säga: Stopp, det här vill jag inte att du lyssnar på, därför att… Sedan mitten av 70-talet har SAU arrangerat barnkörläger. Varje år skrivs nya låtar som i samband med lägret ges ut för att serva och inspirera våra lokala barnkörer. Vi är många inom vår rörelse som har härliga minnen av dessa läger och gissningsvis även kommer ihåg en hel del av sångerna. Detta är sånger som vi gärna vill skicka med barnen på sin livsvandring, därför att sångerna bär texter som kan vara till tröst och stöd de dagar då tillvaron skaver. Därför att sång-

erna kanske, nu eller senare i livet, kan få vara med och så ett frö av tro och hopp. Vi vet inte och kan aldrig mäta vad dessa sånger får betyda för alla de barn som vi får sjunga med, utan vi får lägga det i Guds händer. Men jag bär en tro och en förhoppning om att det är viktigt. Att de har betydelse och att de gör skillnad. Sara Vittgård musikkonsulent SAM och SAU FOTO:

mark rohan, unsplash

Aktuellt nr 3 2020

17


LIVE

TIPS & TRIX:

webbsändningar Robin Jörnevi har i 15 år jobbat med liveproduktion och rörlig bild, mestadels inom frikyrkan. Han driver företaget Filma Live. Mats Persson har i 30 år hållit på med konsertljud och inspelningar. Han driver företaget FOTO:StiPro joel Audio. persson

FOTO: privat

FOTO: joel

Sedan coronavirusets intåg i våras har allt fler kyrkor börjat erbjuda webbsändningar. Robin Jörnevi och Mats Persson har lång erfarenhet inom området och ger här sina bästa tips till dem som ännu inte kommit igång eller som vill utveckla sin webbsändning.

Vad behövs för att komma igång med webbsändningar? – Den frågan får vi ganska ofta och svaret beror på vilken nivå man vill lägga sig på. Det går att sända rörlig bild och ljud via en smartphone, men om man vill sända inslag som är längre än en andakt föreslår vi att man använder sig av en videokamera. På så sätt får man upp kvaliteten. Till videokameran behöver man också en enhet som tar emot video och ljud och som för inspelningen vidare in i en dator. Det är viktigt att ha en stabil internetuppkoppling och vi skulle därför rekommendera nätverkskabel. Det här är grunden för att webbsända. Hur får man ut sändningen på nätet? – Man behöver ha en sändningsplattform, exempelvis YouTube, Facebook eller Vimeo. YouTube erbjuder en länk till sändningen som gör att den inte blir publik för alla, utan endast för de som har tillgång till länken. Beroende på vad man vill uppnå med sin webbsändning kan det ibland vara en bra funktion.

18

Aktuellt nr 3 2020

persson


Vad behöver man tänka igenom? – Det är viktigt att man lägger sig på en nivå som församlingen kan hantera. Det måste finnas människor som är villiga att ta på sig ansvaret och som tycker det är kul att utforska tekniken. Tänk igenom frågor som gäller GDPR och registrering av livesändning. Tänk också igenom hur ni vill jobba med webbsändningar framöver. Är det här något ni vill satsa på även efter coronapandemin? Om man ser en fortsättning längre fram, kan det vara värt att göra lite investeringar i form av bra utrustning.

Vad ska man tänka på när det gäller ljud? – Det räcker oftast att använda sig av mixerbordet i kyrksalen. Många har ett digitalt mixerbord, vilket förenklar arbetet. Man bör göra en parallell mix som relativt följer med de nivåjusteringar man gör i huvudmixen. Exempelvis kan man då hålla nere ljudet från sång i förhållande till piano, eftersom piano kan ha mycket direktljud i lokalen. För att ljudet ska upplevas naturligt är ett tips att ha en mikrofon som tar upp lite allmänt sorl. Risken är annars att ljudet kan upplevas ”sterilt” i förhållande till den rörelse av människor man ser i bild. Slutligen är det viktigt att ha rätt signalnivåer genom alla inblandade enheter och att optimera ljudet genom kompression/begränsning som skickas till webbsändningen. Om det här låter krångligt så kan man fråga om hjälp eller leta fram undervisning på nätet.

Vanliga fallgropar att undvika? – Inför första sändningen behöver man god tid på sig. Om man aldrig har provat detta tidigare, behöver man förbereda för sändning flera dagar i förväg. En vanlig fallgrop är att man inte kan ta upp ljud och bild direkt in i datorn, utan att man behöver någon form av videokort mellan kameran och datorn. Om man märker det på söndag morgon är det tyvärr bara att ge upp.

Om man redan är igång med webbsändningar, hur kan de utvecklas? – Man kan jobba med flera kameror samtidigt, men den produktionen ligger på en helt annan nivå. Kanske behövs inte den typen av sändning varje söndag, men vid utvalda tillfällen kan det vara kul att prova på. Om man inte känner att man har den kunskapen i församlingen kan man be om hjälp eller hyra in tjänsten.

Aktuellt nr 3 2020

19


Stora utmaningar för kyrkan i Hongkong

I Daniel Fu är en av ledarna för vår systerkyrka i Hongkong. De funderar mycket kring hur de ska förhålla sig till förändringar i samhället, då risken är stor att staten utökar sin kontroll av kyrkan.

20

Aktuellt nr 3 2020

Hongkong är omkring 10 procent av befolkningen kristna. SAM:s systerkyrka i regionen står idag inför två stora utmaningar: ökad sekularisering och efterlevandet av den nya säkerhetslagen. Eskil Albertsson, Martin Ström och Daniel Fu berättar här om situationen.


i motsats till Fastlandskina har det rått full religionsfrihet i Hongkong. Men den kontroversiella säkerhetslagen, som nyligen röstades igenom av Kinas högsta lagstiftande organ, riskerar nu att leda till inskränkta rättigheter för boende i regionen.1 Enligt Eskil Albertsson, tidigare medarbetare i Hongkong och senare missionsföreståndare på SAM, har kyrkan till och med kunnat använda statliga lokaler för sin verksamhet. Detta kan komma att förändras. – Den senaste tiden har drastiska förändringar skett i Hongkong. Lagstiftningen som nyligen antogs har föregåtts av stora och våldsamma demonstrationer för demokrati. Tyvärr röstades den igenom ändå. Det innebär att staten nu kan slå ner på allt och alla som kritiserar Kina. Det finns därför en oro för ökad kontroll av kyrkan och direktiv som kan påtvinga den att undervisa utifrån kommunistiska värderingar, berättar Eskil som noga följer utvecklingen. Martin Ström, internationell missionsledare på SAM, har regelbunden kontakt med systerkyrkan och berättar om den andra utmaningen. – Hongkong är ett av världens största finansiella centrum. Kyrkan möter en stor utmaning i uppdraget att göra lärjungar i ett sammanhang så starkt präglat av sekularisering och strävandet efter att göra karriär. De jobbar därför aktivt med att hittar nya vägar för samverkan och gemenskapsbyggande, berättar Martin.

På grund av oväntade sociala händelser och politiska åsiktsskillnader under förra året har många unga inom kyrkan reflekterat över vad tron betyder för dem.

Samverkan I början av året reste representanter från SAM och SAU till Asien för att bland annat besöka systerkyrkorna i Hongkong och Macau. – Det var en viktig resa där vi hade möjlighet att fördjupa våra relationer. Vi påbörjade en dialog om möjligheten att samverka med utbytesprogram för både ungdomar och ledare.

– På grund av oväntade sociala händelser och politiska åsiktsskillnader under förra året har många unga inom kyrkan reflekterat över vad tron betyder för dem. Det har också lett till att vi i kyrkan funderat på hur vi ska förhålla oss till situationen. Utöver det har coronapandemin också påverkat vår verksamhet då alla fysiska träffar ställdes in. Istället fick vi gå över till videomöten och webbsändningar. Daniel säger att de ser den uppkomna situationen som en möjlighet för kyrkan. De för nu diskussioner kring hur de ska kunna anpassa sig till ett förändrat samhälle, hur relationer mellan medlemmarna kan upprätthållas och hur kyrkan kan träna yngre personer att ta sig an ledarroller i framtiden. TEXT: karin

Martin vill också passa på att lyfta systerkyrkornas insats i SAM:s insamling Internationell kraftsamling, som har pågått under sommaren och tidig höst. – Församlingarna i Hongkong och Macau har bidragit med ekonomisk stöttning på ett fantastiskt generöst sätt till systrar och bröder i Afrika och Indien, som lidit stort på grund av coronapandemins effekter, säger Martin.

flygare

kommunikationsansvarig FOTO:

1

martin ström

källa: SVT Nyheter

MARTIN STRÖM, internationell missionsledare, SAM

Hitta väg framåt Daniel Fu, en av ledarna för systerkyrkan i Hongkong berättar att kyrkan de senaste åren har lagt mycket tid på att fundera över vilken väg de ska gå framåt.

ESKIL ALBERTSSON, f.d. medarbetare i Hongkong samt f.d. missionsföreståndare, SAM

Aktuellt nr 3 2020

21


JOSEFIN

SOFIE

MARKUS

pianokomp, körsång, lovsång, orgelspel, konserter, musikteam… Erfarenheterna som ryms i SAM:s musikråd är många. För ett och ett halvt år sedan tog rådet form och fungerar nu bland annat som stöd och bollplank för SAM:s musikkonsulent. Josefin Gunnargård är en av deltagarna i rådet. – Vi som musikråd vill kunna komma och inspirera församlingar, förmedla konkreta tips och ge undervisning. Vi vill också sprida kunskap om vad lovsång är och vi har pratat om att skriva en handbok i lovsångsledning. Lovsånger sjungs i våra församlingar, men finns det kunskap om vad det är vi gör när vi sjunger lovsånger? Ser vi lovsång som en viss stil på musiken? Tanken är att rådet träffas några gånger per år för att överblicka, stödja och inspirera sång- och musikverksamheten inom SAM. De finns också med vid olika sammankomster och aktiviteter som SAU och SAM anordnar, till exempel Musikerdagen och Gullbrannafestivalen. SAU:s musikråd har funnits betydligt längre, men har ett liknande syfte. – Vi vill ge redskap till de lokala SAU-föreningarna i form av material, ledarutbildningar och arrangemang, som gör att barn och ungdomar vill vara engagerade i musiklivet, berättar Jonatan Hämäläinen som finns med i rådet. Årligen deltar de i arbetet kring en rad olika arrangemang, däribland körlägret Measure, musiker- och teknikdagar, Gullbrannafestivalen och GF Vinter samt barnkörlägren, som arrangerats sedan 70-talet. – Vi är inte rådet som syns mest, men jag tror och tycker att det betyder massor för SAU att ha ett musikråd, säger Jonatan.

EMELIE

TEXT:

carolina olofsgård kommunikatör

FOTO: privata

Just nu är det svårt att genomföra församlingsbesök. Men kontakta gärna Sara Vittgård om ni framöver är intresserade av att kalla SAM:s musikråd till er församling. Sara är musikkonsulent för SAM och SAU och sitter med i båda musikråden. sara.vittgard@sau.nu

SAU:s musikråd

SAM:s musikråd BENGT

Inspiratörer möts i våra musikråd

MARIA

JONATAN

REBECCA

NOOMI

VIKTOR

bilder

LOVISA


l e i n Da A MED

VECK

N D AG

TO

L Ö R D AG

RS D

En av de bästa samlingarna under veckan äger rum på torsdagskvällarna då det är bön. Det är ofta kvällar med öppen himmel och där vi i församlingen får möta Gud.

AG

Morgonstunden är viktig. Innan jag väcker familjen vill jag få några minuter av egentid. Jag läser något ur Bibeln, njuter av kaffet samtidigt som Bo Järpehag hörs från Spotify.

TI S

D AG

Att möta människor och samtala om livet hör till uppdraget som pastor. Jag föredrar att mötas på något café och att i den miljön få ett avslappnat samtal. Det går att be till Jesus även där.

FR

EN

Jag heter Daniel Berner och tjänar som föreståndare i Värne Alliansförsamling. För mig och min familj är det första gången vi är med i en alliansförsamling och det är också första gången vi inte bor på samma ort som församlingen.

ED

Många par jag får viga är från platser där jag tidigare varit pastor. Denna lördag hade jag förmånen att få komma tillbaka till Värmland för att viga två före detta konfirmander.

AG

Att själv ”tanka på” är viktigt när jag förväntas att ge ut av tro och uppmuntran. Mitt sätt är att ta del av konferensers webbutbud och det gör jag i köket samtidigt som jag lagar mat.

Aktuellt nr 3 2020

23


Från nedstängt Mellanöstern till hemmaår i Sverige

S

tängd flygplats och inställda flyg. En bil som slutade fungera. En bebis som snart skulle födas. Resan från Mellanöstern till Sverige under pågående pandemi blev en utmaning för våra internationella medarbetare Linnéa och Michael Svensson. Nästan en månad senare än planerat är de nu i Sverige och ser fram emot ett välbehövligt hemmaår.

linnéa och michael arbetar i ett land där i stort sett hela samhället stängde ner i mars. Skolor, caféer, frisörer, moskéer och kyrkor – allt som gick att stänga stängdes. All biltrafik förbjöds och för att få köra bil krävdes ett särskilt tillstånd. Behövde man handla fick man promenera till en lokal livsmedelsbutik. – Den som har försökt använda bilen utan tillstånd har stoppats och bilen har tagits i beslag, berättar Linnéa.

Med tanke på att vi är ett kristet sjukhus mitt i ett muslimskt område har vi myndigheternas ögon på oss. Vi vill inte ge dem någon anledning att stänga vårt sjukhus

24

Aktuellt nr 3 2020

– Landet har mycket öken och där finns plats för tusentals beslagtagna bilar, fyller Michael i. På sjukhuset där paret arbetar har personalen lyckligtvis haft tillstånd att använda sina bilar. – Vi har även levt med utegångsförbud nattetid och helger. Varje kväll har sirener ljudit och vi har varit tvungna att hålla oss inomhus, förklarar Linnéa . Det har varit en tuff situation på många sätt, men familjen verkar ändå ha klarat sig bra. Värst har det varit för barnen som har saknat sina vänner.

Fortsatt verksamhet trots restriktioner Trots att sjukhusets huvudsakliga verksamhet riktar sig till människor som ur ett coronaperspektiv är högriskpatienter, har verksamheten kunnat fortsätta. Man har förändrat flera rutiner, infört extra försiktighetsåtgärder

och varit noga med att följa de restriktioner som myndigheterna ger. – Med tanke på att vi är ett kristet sjukhus mitt i ett muslimskt område har vi myndigheternas ögon på oss. Vi vill inte ge dem någon anledning att stänga vårt sjukhus, säger Michael. Han är den i familjen som har kunnat fortsätta arbeta, trots restriktionerna. – Något som har varit positivt under pandemin är att vi fått möjlighet att ge vård till patienter vi vanligtvis inte träffar, fortsätter han. Landet har många gästarbetare som lever under mycket svåra förhållanden. Av ekonomiska skäl skickas de vanligtvis hem när de blir sjuka. Men eftersom alla transportmöjligheter försvann fick de nu stanna i landet. För mig har det också varit värdefullt att få mer tid till att samtala med våra patienter och med sjukhusets personal. Jag tänker speciellt på en muslimsk


man som jag arbetar tillsammans med. Varje morgon tar vi en kopp kaffe och pratar om livet. Jag känner mig oerhört välsignad över att få dela livet med honom.

Vila och nya rutiner Nu ser familjen fram emot ett år i Sverige. De har precis fått tillökning och Linnéa ska vara föräldraledig.

Michael planerar att läsa på SFI och barnen kommer äntligen att få gå till skola och förskola igen. – Utöver det är vår kalender ganska tom. Med tanke på de restriktioner som råder kan vi inte göra så många församlingsbesök, i alla fall inte än. Men just nu känns det skönt att inte ha så mycket planerat. Som familj behöver vi vila

Sedan åtta år tillbaka arbetar Linnéa och Michael Svensson på ett specialistsjukhus i Mellanöstern. Tillsammans med läkare och sjuksköterskor från hela världen får de vara ljus och salt bland några av världens minst nådda folkgrupper. Samtidigt ger de bästa tänkbara vård inom sitt specialområde. Sjukhuset är känt för sin omsorg om patienterna och det goda ryktet gör att människor reser hit från stora delar av Mellanöstern. Dagligen kommer mellan 60 och 120 patienter till sjukhuset. Här finns också plats för ett 40-tal inlagda patienter.

och hitta svenska rutiner, avslutar Linnéa. TEXT:

marita good

kommunikatör

carolina olofsgård samt privata bilder

FOTO:

Av säkerhetsskäl kan vi inte publicera bilder på Linnéa och Michael online.


Personalnytt

31

Almanackan

Rickard Berle har under sommaren tillträtt tjänsten som pastor i Opalkyrkan, Göteborg.

OKTOBER 2

T-centralen hemma

Emelie Albervik och Nils-Gustav Lundemo har under sommaren tillträtt var sin deltidstjänst som pastorer i Allianskyrkan, Huskvarna.

3

tio 12, en dag för tio-tolvåringar, digitalt

Marie-Louise Alsäter har under sommaren tillträtt en deltidstjänst som pastor i Centrumkyrkan, Forserum. Hanna Törngren har under sommaren tillträtt en deltidstjänst som pastor i Svenstorps Alliansförsamling. Kurt-Arne Mörtsell har under sommaren tillträtt tjänsten som pastor och föreståndare i Skarpnäckskyrkan, Stockholm. Anna Andersson har under sommaren tillträtt en deltidstjänst som pastor i Fyren, Båstad.

9-11 Scoutinvest, Långserum 10

SAM:s årskonferens med ombudsmöte, digitalt

15

Anmälan till ALT:s fristående kurser och PROMIS öppnar

17

Measure light, Jönköping

2325

Scoutinvest, Långserum

NOVEMBER

Johanna Basth (fd Folkesson) har avslutat tjänsten som pastor i Allianskyrkan, Ölmstad.

3

Tillsammanskväll, digitalt

4

Tillsammanskväll, digitalt

Sam Olofsgård har avslutat tjänsten som pastor i Flisby Solberga Annebergs Missionsförsamlingar.

6-8

Växtverk I, Långserum

14

I trygga händer, Bottnaryd samt Göteborg

Malin Kindvall har under sommaren avslutat tjänsten som pastor i Klockargårdskyrkan, Malmbäck. Peter Larsson avslutar under hösten tjänsten som pastor i Fyren, Båstad, och går i pension.

Du hittar mer information på alliansmissionen.se/kalender

Rickard Thoursie avslutar i höst tjänsten som pastor i Älgabäcksryds missionsförsamling och tillträder den 1 november tjänsten som pastor och föreståndare i Allianskyrkan, Jönköping. Rose-Marie Claesson, pastor i Skärstad Alliansförsamling, avled hastigt och oväntat den 4 juli 2020. Victor Holm avslutade tjänsten som internationell medarbetare den 31 juli. André Dahlquist tillträdde den 1 september tjänsten som ungdoms- och utbildningskonsulent på SAU.

26

Kyrkoavgiften

Aktuellt nr 3 2020

ge ditt medgivande på alliansmissionen.se/kyrkoavgiften


ARBETSGIVARALLIANSEN GER BÅDE VÅR CENTRALA ORGANISATION OCH VÅRA FÖRSAMLINGAR PROFESSIONELL HJÄLP I ARBETSGIVARFRÅGOR! Stefan Eriksson Administrativ chef, Svenska Alliansmissionen

Personliga möten med omtanke Nygatan 11, Jönköping 036-71 02 50

Tillsammans kan vi mer! www.bilda.nu

Karlssons Begravningsbyrå Alltid i tjänst! Tel: 0370-101 22, 122 22 Rydaholm tel: 0472-57 50 16

Bokföring – Bokslut – Årsredovisning – Deklaration

G:a Hjälmserydsvägen 5 • 570 02 Stockaryd Tel: 0382 - 259 95 • Fax: 0382 - 259 90 E-post: info@eltk.net Välkommen till oss!

TILLVERKARE AV ELCENTRALER

www.redovisningilammhult.se

Vill ditt företag synas i Aktuellt? alliansmissionen.se/annonsera

Aktuellt nr 3 2020

27


Avs: Svenska Alliansmissionen, Västra Storgatan 14, 553 15 Jönköping

10 OKTOBER Digital årskonferens med ombudsmöte

så älskar

Jonas Melin

världen ÅR

SKO

02 N FE R E N S 2

0

Mariasson Ahlrik

f MichahenlsJonef Jo

Josefrintsson Lenna

2020

n

Kjell Larsso

och fler...

ALLIANSMISSIONEN.SE/ARSKONFERENS ÅRS Årsboken med SAM:s verksamhetsberättelse för 2019 finns att ladda hem från alliansmissionen.se/arskonferens. Vill du har en hemskickad utskrift av årsboken är du välkommen att kontakta oss på tfn 036-30 61 50.

TILL

3 november & 4 november

sammans 19.00 - 20.30

på Zoom

KVÄLL

ns venskaAllia

yh An mäl dig till n

co m/S

. ok

all se ian smissionen.

f ac e b o

123 138 89 82

W

e

ALLIANSMISSIONEN.SE/TILLSAMMANS

@

issionen.s

En kväll om hur vi som församlingar kan möta människor som befinner sig i olika former av utsatthet.

llia nsm

2019

n en

tsberättelse för

ionens verksamhe

mi ssio

bok

Svenska Alliansmiss

et a sm ailet på info@

Profile for Svenska Alliansmissionen

Aktuellt nr 3 2020  

Aktuellt nr 3 2020  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded