Page 1

Nr 6 Oktober 2017 Årgång 50 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Då tänds revanschgnistan

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Dyster väderprognos

4 SIDOR KLIMAT MATCHNING MOT JOBB

SV hjälper nyanlända att få arbete FUNKTIONSNEDSATTA

Ekonomiskt utsatta får gratis cirklar

…OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Välkommen, ålderdom! P C Jersilds nya roman – ett socialt experiment

MALIN NORD VINNER SVs FÖRFATTARPRIS


Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #6 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Här är vårt erbjudande till dig, Anna Ekström

Anders

3

aktuella

D

en 12 september presenterade statsminister lighet att delta och utöva kulturaktiviteter” och tänker Stefan Löfven regeringsförklaringen. Därefter tillföra Operan, Dramaten och Riksteatern nya resurser kom förslaget till statsbudget, som Anna Ekför digitala (!) utsändningar. Vill ni nå hela landet är stuström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, dieförbunden, med sina drygt 300 000 årliga kulturarrangemang – ofta i samverkan med lokala organisationer vid årets bokmässa definierade som en folkbildningsbudget. – garanten. w Landsbygdskommittén lade fram 75 förslag för att Anna Ekström slog också fast: ”Att folkbildningen ska utveckla hela Sverige. För att lyckas mobilisera den utvara fri och obunden är en självklarhet. Folkbildningen vecklingskraft som lokalt engagerade människor utgör ska hålla armlängds avstånd från staten.” Bra, tydligt och behövs en utbyggd mjuk infrastruktur i form av folkbildviktigt besked. ning, civilsamhälle och samlingslokaler. I det arbetet är Regeringsförklaringen betonar att Sverige står inför stora utmaningar och att det krävs breda studiecirkeln unik. Järnvägar och vägar räcker ANDERS ÖHBERG insatser för att klara dessa utmaningar. Det inte. w Erfarenheten visar att det är i det lokala förutsätter ett stort engagemang från aktiva mötet mellan människor som integrationen medborgare i studieförbund, folkbildning och byggs. Där spelar föreningsliv och folkbildcivilsamhället i övrigt. Civilsamhällets förmåga att mobilisera människors engagemang och ning en avgörande roll. Låt civilsamhället få insatser är avgörande för att nå framgång. resurser att fullfölja integrationsarbetet. Historiskt ser vi det i demokratiarbetet efter LÄGG DÄRTILL DE insatser vi gör och kan göra andra världskriget. I nutid ser vi det bland annat i arbetet med att klara flyktingströmmarna för vuxenutbildning, rätten till lättläst för att 2015. Bildning och folkbildning gör att människor växer. ta del av samhällsinformation, läxhjälp till föräldrar, Det bidrar till att utveckla vårt samhälle och stärka oss i familje­ekonomi med mera så är möjligheterna stora. kampen mot krafter som vill rasera vårt samhällsbygge. Se möjligheterna och inse att den offentliga strukturen inte räcker till. Men då beVÅR UPPMANING TILL dig, Anna Ekström och regeringen, är hövs det också att resurser, regelverk och därför: upphandlingsförordningar anpassas till w Se vår starka lokala förankring och alla de samtal som civilsamhällets förutsättningar. pågår dagligen i våra studiecirklar som en styrka när det Där finns mycket kvar att göra, gäller att stärka den svenska demokratin. Anna Ekström, om du ska leva upp w Statsministern pekar särskilt ut klimat- och miljöfrågan till ditt eget epitet – folkbildningsminister. som avgörande. Teknik är viktig men viktigare är att skapa en bred samhällsdiskussion kring hållbarhetsfrågor. ANDERS ÖHBERG w Regeringen vill att ”i hela vårt land ska det finnas möjanders.ohberg@sv.se

»Inse att den offentliga strukturen inte räcker till.»

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

2 IMPU L S NR 6 201 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

Nazisternas marsch på Göteborgs gator blev inte den manifestation eller martyrskap de hoppats på. Bra men kampen fortsätter. Bildning är vårt redskap. Partnerskap mellan folkbildningen och biblioteken föreslogs i SVs monter på Bokmässan. Gemensamt kan vi bidra till bildning och goda samtal. Mångfald i höstfärger, studieprogram, kulturarrangemang och folkbildning. Bildning är vackert, njutbart och utvecklande.

MI

L J Ö MÄR K T

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.


Filterbubbla beskriver baksidan av när de sociala medierna blir allt bättre på att välja ut och visa innehåll som de tror vi gillar – sånt vi inte gillar blir osynligt. Per Grankvist, journalist och författare, i ”En värld av filterbubblor”.

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Bra samarbete med SV om LSS

12 4 Pågår: Klimatförändring

MILJÖ. Marku Rummukainen, klimatforskare och

professor vid Lunds universitet, ser ett stopp för fossila bränslen som ett måste för att hejda den globala temperaturökningen. Men det kan ta tid.

Satsning på psykisk hälsa

12 Grattis, Malin Nord!

SV-PRIS. Studieförbundet Vuxenskolans författar­

pris går till Malin Nord för hennes roman ”Barmark”. ”Med mod och drömmar, sorg och saknad blir det en gobeläng att betrakta och reflektera över”, skriver juryn i sin motivering.

4

22

MÄNNISKORÄTTSJURISTEN OM LSS

14 P C Jersild om ålderdomen

PORTRÄTTET. P C Jersild är aktuell med en ny roman

– ”Tivoli”. Han ser ny teknik som något som driver samhällsutvecklingen framåt – mer än politik.

18 ”Vi behöver arbetskraft!”

LANDSBYGD. Företagare inom gröna näringar i Öre-

bro län skriker efter arbetskraft. Nu får de hjälp av bland annat Studieförbundet Vuxenskolan att matcha kompetens mot jobb bland nyanlända.

22 Gratis cirklar

STUDIER. SV Stockholms län erbjuder gratis studie­

cirklar för personer med funktionsnedsättning. Många av dem lever på fattigdomsgränsen.

26 Stöd vid förlossningar

DOULOR. SV Halland har utbildad kulturtolksdou-

lor. En kulturtolksdoula är med som stöd vid förlossningar där kvinnan inte kan tala svenska.

» Tack för att ni tog upp LSS-problematiken i nya numret! Vi spelade på LSSmanifestationen på Gustav Adolfs torg i Göteborg. Vi kan göra detta tack vare ett stipendium från Stenastiftelsen och fint samarbete med SV – speciellt SV Mölndal. Det är bara till att hoppas att detta gör skillnad! Lars Nyrén, Keep In Mind

»Regeringen bryter mot FNs barnkonvention.» 32 DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Reportage Snäll rap 11 Krönika Inget är omöjligt // Alexandra Pascalidou 28 Reportage Kulturförening i Mölndal 30 Reportage Färg och form i väv 32 Reportage Kan jag överklaga beslut enligt LSS-lagen? 33 Puls 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Rätt att rösta // Ulrika Carlsson

» Skrivar- och dansworkshops, föreläsningar om att ta ansvar för sitt eget mående och målargrupper – det är några insatser vi kommer att få se när Studieförbundet Vuxenskolan ökar insatserna för att stärka ungas psykiska hälsa i Skåne. SV Skåne

Vuxendöva fick utbildning

» SV har haft utbildning för styrelsen i VIS, vuxendöva i Västernorrland. En dag med fokus på föreningskunskap och styrelsens olika roller. VIS styrelse och två duktiga tolkar jobbade hårt hela dagen. Lycka till i styrelse­ arbetet!  SV Västernorrland

N R 6 2 017 I MPU L S 3


KLIMAT » ORKANER

Bildtext…

4 IMPU L S NR 6 201 7


FOTO :ISTOCKPHOTO

DET HÄR ÄR BARA BÖRJAN…

Värre väder väntar Väderkatastroferna blir fler och våldsammare. Årets orkaner och översvämningar ger en föraning om framtiden. Men landets ledande klimatforskare Markku Rummukainen är ändå hoppfull. TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG N R 6 2 017 I MPU L S 5


KLIMAT » ORKANER

M

arkku Rummukainen har just återvänt från ett möte med FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) i Montreal. I panelen träffas världens länder och han representerar Sverige. Mötet i Kanada ägde rum samtidigt med orkanen Harveys härjningar vilket märktes på oron bland representanterna från önationer i Karibien. De höll ett ständigt öga på vad som hände hemmavid via sina mobiler. Orkanerna och översvämningarna i sig är inte, påpekar Markku Rummukainen, en konsekvens av människans sätt att leva. Men vår inverkan på klimatet gör att de kan bli våldsammare. Här ska man hålla i minnet att informationen om väderkatastroferna påverkas av var i världen vi befinner oss. En del katastrofer får väldigt liten uppmärksamhet. – Vi hör mer om en sommarstuga som försvinner med vårfloden än om att 100 000 i Kina flyr från översvämningar, säger Markku Rummukainen. I AUGUSTI OMKOM hundratals männis­

kor i Nepal, Bangladesh och Indien i översvämningar till följd av kraftiga monsunregn. Antalet människor som blev avskurna eller tvingade att lämna sina hem uppgår till miljoner, enligt olika nyhetsbyråer. I Bangla­ desh förstördes mer än 700 000 hem och väldiga mängder grödor. Katastrofen fick mycket liten uppmärksamhet i Sverige medan vi under samma tid kunde följa orkanen Harveys framfart i Texas in i detalj. 6 IMPU L S NR 6 20 1 7

– Vetenskapligt sett är det svårt att säga något säkert om enstaka oväder. Det man kan säga är att ju varmare det blir desto gynnsammare blir det för kraftfulla orkaner och häftiga skyfall att uppstå. Och värmeböljorna blir intensivare än tidigare. Sannolikheten för extrema väderhändelser ökar. IMPULS MÖTER MARKKU Rummukai-

nen en vädermässigt lugn septemberdag på arbetsrummet i Lund. Han är verksam som professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och dessutom som klimatrådgivare vid SMHI i Norrköping. Till det ska läggas regeringsuppdraget i FNs klimatpanel och uppdraget som huvudsekreterare vid det statliga forskningsrådet Formas i Stockholm. Orkaner och skyfall är naturliga i somliga delar av världen under vissa perioder på året, men de tenderar att bli allt värre. Markku Rummukainen tar fram en penna och ritar en cirkel på en white board. Två zoner på jordklotet har gynnsamma förhållanden för utveckling av orkaner, visar han. – Orkanerna får sin kraft från havsvattnets värme. Ju varmare det är desto mer energi finns att hämta där. Om vindarna samtidigt blåser ganska jämnt på olika höjder blir det gynnsamt för orkaner, förklarar han med pilar. Om det är varmt i havets övre skikt finns energi för orkaner att återhämta sig och hämta kraft. – Så här är det i vissa områden i

till exempel Bangladesh, Mocambique och vid de karibiska öarna. Men så kan det ibland gå lång tid mellan tillfällena eftersom orkanerna håller sig ute till havs. PÅ VISSA HÅLL omkommer många

MARKKU RUMMUKAINEN

»Ekonomisk tillväxt kan skapas utan fossila bränslen.»

>> Styrkor Orkaner delas in i fem kategorier w Kategori 1: 33-42 m/sekund w Kategori 2: >42-49 m/sekund w Kategori 3: >49-58 m/sekund w​Kategori 4: >58-69 m/sekund w Kategori 5: >69- m/sekund

människor och de ekonomiska följderna blir katastrofala. Ändå återvänder de flesta till sina ödelagda hemtrakter eftersom de inte har något alternativ. Varningssystemen hjälper och har blivit bättre. De betyder att männis­ kor får tid att förbereda sig även om de kanske inte har möjlighet att bege sig från området som står inför en hotande väderkatastrof. – Klimatflyktingar ser vi redan i världen. I några enskilda områden har människor flyttat eftersom havsnivån stiger. På norra jordklotet pågår upptining av permafrosten och vissa örikens existens hotas av havsnivåns höjning. Extrema värmeböljor kan i framtiden göra vissa områden näst intill omöjliga att leva i, åtminstone tidvis. Fler kan förväntas bli miljöflyktingar i framtiden. Världens regeringar tycks ta klimatförändringarna på allt större allvar. Klimataspekter tas in i samhällsplanering och politiska beslut. Det framgår bland annat av de utvärderingar av klimatarbetet som alla länder presenterar vart femte år i enlighet med Parisavtalet från 2015. ETT OROSMOLN HAR dykt upp. FNs kli-

matpanel är beroende av frivilliga ekonomiska bidrag och hittills har


Orkanen Harvey i september i år orsakade kraftiga översvämningar i Texas.

FOTO: ISTOCKPHOTO

ett 30-tal länder skjutit till pengar. Bidragen har gjort att det funnits ett överskott i panelens budget men nu är ett underskott nära eftersom bidragen minskat. Länder som har råd måste ställa upp för att ambitionsnivån i klimatarbetet ska kunna hållas uppe, understryker han. – USA har hittills stått för 30–40 procent av budgeten, men i år har de varken sagt bu eller bä. Sverige har ökat bidraget för 2017 – från en till tre miljoner kronor. KLIMATET FÖRÄNDRAS OCH klimat-

skeptikerna har inga belägg för något annat, enligt Markku Rummukainen. För att bromsa den globala uppvärmningen krävs kraftiga åtgärder. – Globalt sett måste vi bli mer effektiva. Vi måste bli av med utsläpp från fossila bränslen. Det handlar inte om att vi måste leva sämre eller ta steg bakåt i utvecklingen, men vi måste lära oss bli oberoende av olja och kol. Vi behöver också bli bättre på återvinning och cirkulär ekonomi. Konsumtionen måste bli klokare, mer hållbar. I KINA ÄR omsvängningen i klimatpo-

litiken tydlig. Stora delar av befolkningen har lyfts materiellt sett och landet investerar mycket i förnybar energi jämfört med andra länder, uppger Markku Rummukainen. Där har man till exempel börjat begränsa öppnandet av nya kolkraftverk. – Enligt forskningen finns ingen konflikt mellan klimatarbete och ekonomisk tillväxt, säger han och ritar två parallella kurvor på tavlan.

>> Orkaner Kraftiga orkaner: w Andrew (1992) Kategori 5 (södra Florida). Materiella skador för cirka 26,5 miljarder dollar (1992 års växelkurs). 65 döda.

w Charley (2004) Kategori 4 (Florida). Materiella skador för cirka 16,3 miljarder dollar (2004 års växelkurs). 35 döda. w Katrina (2005) Kategori 1 (Florida), kategori 3 (Louisiana). Materiella skador för cirka 108 miljarder dollar (2005 års växelkurs) 1 245–1 836 döda. w Sandy (2012) Kategori 4 (Kuba). Materiella skador för cirka 75 miljarder dollar (2012 års växelkurs). 233 döda. w Harvey (2017): Kategori 3 (Texas). Källor: Nationalencyklopedin/CNN/ TT

Ekonomisk tillväxt kan skapas utan fossila bränslen, påpekar han. Hur snabbt klimatomställningen går avgörs av världens regeringar och av oss som individer. Alla har inte möjlighet att köpa en miljövänligare bil från en dag till en annan. Det tar tiotalet år för en bilpark att förnyas. Det tar också tid innan tekniska landvinningar slår igenom och blir verklighet. En kraftigt höjd skatt på bensin­ slukande bilar, till exempel, får kanske bara effekt på marginalen. En och annan väljer ett annat alternativ. Åtgärden behöver kompletteras med utbildning och attitydpåverkan. Styrmedel kan användas för att begränsa bilars storlek inne i städerna. FRÅGAN ÄR VAD vi är beredda att ac-

ceptera vid varje given tidpunkt. Ibland går det snabbt. – Ta glödlampan till exempel. Där sa man ”inga glödlampor!”. Nu finns inga glödlampor i EU, säger han och pekar på armaturen i taket. Markku Rummukainen vill varken kalla sig optimist eller pessimist när det gäller vår förmåga till klimatomställning. Mycket går i rätt riktning. För bara fem–tio år sedan var läget betydligt dystrare. – Jag tror att det är möjligt att uppnå tvågradersmålet, men det är inte mycket tid kvar. De globala utsläppen måste börja minska och helst vara borta till mitten av seklet. Den globala uppvärmningen måste begränsas till en bit under två grader har världens länder enats om. Mer än så ska den genomsnittliga temperaturen helst inte stiga

fram till år 2100. Om allt skulle fortsätta som vanligt – business as usual – förväntas den genomsnittliga temperaturen stiga mer än fyra grader. Miljöåtgärder som övergång till mer förnybar energi har effekt på klimatet, men det går inte att mäta hur stor effekten blir av varje enskild åtgärd. Hälften av koldioxid­utsläppen försvinner snabbt, men mer än en fjärdedel stannar kvar i atmosfären under mycket lång tid. – Utifrån Parisavtalet och de löften om åtgärder som länderna gav där skulle vi kunna landa på tre grader år 2100. Då har vi halverat jämfört med business as usual. FNs KLIMATPANEL FÖRSÖKER bidra till att höja ambitionsnivån i ländernas klimatarbete för att sänka den genomsnittliga temperaturen med ytterligare en grad. För att nå klimatmålen är det nödvändigt med ett bättre utbud vad gäller kommunikationer, mat och annan konsumtion. Parisavtalet med dess femåriga uppföljningar som kontrollstationer och avtalets goda förankring hos regeringarna i världens länder kal�lar han för ”ett helt nytt kapitel i klimatpolitiken”. Det är mycket som går åt rätt håll. Klimatprofessorn försöker leva som han lär. Han tycker inte att det är särskilt svårt att göra klimatvänliga val. Många av dessa val är lönsamma. De behöver ”inte göra ont”, som han uttrycker saken. – Kött äter jag nästan inte alls, lite kyckling ibland. Jag har en halv ”miljödiesel”, tyvärr. Den tillkom av familjeskäl.«

N R 6 2 017 I MPU L S 7


Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

7

q

0 Sveriges självförsörjningsgrad diskuteras. LRF Ungdomens riksordförande Emilia Astrenius Widerström vid mikrofonen.  FOTO: MARIA VALEBERG 1VARBERG

Räcker våra livsmedel till? Cirka 140 deltagare diskuterade livsmedelsproduktion, självförsörjning och krisberedskap på ett möte i Varberg den 25 september. MAT. Initiativtagare

till mötet var Per Nilsson, Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) kommungrupp i Varberg. Han vill skapa en dialog om Sveriges självförsörjningsgrad. – Vi importerar näs-

PÅ GÅNG I SV

tan 50 procent av vår mat, men vi vet inte om vi får tillgång till den maten vid en kris. Med dialogmötet ville jag väcka politiker, tjänstemän och konsumenter så att vi värnar om den livsmedelsproduktion vi har och skulle kunna ha i Sverige, säger Per Nilsson. LRF Halland nappade på hans idé, liksom Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Halland, Swed-

12

fördes på Munkagårdsgymnasiet i Varberg, I panelen fanns Kristina Yngwe (C), vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, Emilia Astrenius Widerström, riksordförande för LRF Ungdomen, Marcus Johansson, kommunikatör på länsstyrelsens bered-

9 3 1

6 5

2 DEGERFORS

Knivigt

SLÖJD. När Smedstugans

aktivitetsförening i Svartå anordnade sin årliga hantverksdag var Studieförbundet Vuxenskolan (SV) på plats. I lokalen har SV studiecirklar i knivtillverkning. Sju knivslöjdare är i gång och några av dem visade sina alster.

Helena Jonssons bok i SV Arena

TORSDAG

2017

8 IMPU L S NR 6 201 7

DIALOGMÖTET genom-

skapsenhet i Halmstad, och Alma Ragnarsson från Varberg, som var med som konsument. – Det är hög tid att diskutera Sveriges låga självförsörjningsgrad. Vi är inte bara beroende av import av livsmedel utan även av resurser för vår egen produktion, såsom bränsle, djurfoder, bekämpningsmedel och konstgödsel, säger Alma Ragnarsson. Maria Valeberg

4

3 GÖTEBORG

OKTOBER

LINKÖPING 28–29 NOVEMBER Folkbildarforum anordnas i Linköping den 28-29 november. Tema: Mod och motstånd. Plats: Konsert & Kongress i Linköping. Tid: Föreläsningar 28 november kl 10–17 och 29 november kl 9-15. Arrangör: Bildningsförbundet Östergötland.

bank och Sparbankerna, som var medarrangörer.

8 2

Helena Jonsson, tidigare ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) kommer att delta i ett SV Arenasamtal den 6 november på Grinsta säteri, Malmköping i Södermanland.

Helena Jonsson med sin bok ”Sverige ser inte ut som du tror”. FOTO: MATILDA ASP

DEBATT. Det blir det förs­ ta i raden av fem SVarenor i landet med utgångspunkt från hennes bok ”Sverige ser inte ut som du tror”.

Helena Jonsson fanns i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) monter under bokmässan i Göteborg. Hon hade ett samtal med Bo Docke­ red, också han tidigare LRF-ordförande och aktuell med en bok om sitt liv och gärning – ”Spårbyten”. Helena Jonsson skriver debattartiklar och insändare men tycker att det behövdes en bok

för att få med alla argument. Starka väljargrupper tycker att frågor om landsbygd–stad inte är så viktiga, sade hon i samtalet med Bo Dockered. I Finland, där många upplevt svält, är det annorlunda när det till exempel gäller att hålla en hög livsmedelsberedskap. – Jord och skog är framtiden, sa Helena Jonsson bland annat.«


Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4STOCKHOLM

Jubileum med inspiration SV Stockholm firade SVs 50-årsjubileum i dagarna två i början av september. Fokus låg på firande, fortbildning och inspiration för cirkelledare och andra i nätverket. SV 50 ÅR. Under

två kvällar bjöds på parallella miniseminarier med ämnen som Den digitala deltagaren, Konflikthantering och Fake news & filterbubblor. Det var samtal som engagerade, bland annat om SVs verksamhet för nyanlända, om musik, kultur och tillgänglighet samt om Det goda samtalet. UNDER HELA evenemang-

et kunde man mingla, äta och lyssna på musik. Poesi lyftes också på scenen. En av höjdpunkterna var när poeten Solja Krapu läste sin dikt ”Livet får mening” som teckentolkades av cirkelledaren i teckenkommunikation, Mimi Hjortén-Persson.

Avdelningschef Annika Estassy Lovén och enhetschef Alcides Gimenes.

Verksamhetsutvecklarna Olga Biba och Annika Ingeson tog emot i entrén.  FOTO: SARA KRISTENSSON

Personalen syntes väl i sina gröna tröjor. Mycket praktiskt i den dubbla rollen att fira men också att agera värdar och passa på att samtala med cirkelledare. AVSLUTNINGSVIS berät-

tade avdelningschef Annika Estassy Lovén sagan om SV, om bröderna

från Slöinge som redan 1920 startade sin studiecirkel med namnet Fria tankars hem. Och så spelade det fantastiska husbandet Abel & John och fick alla att nöjda gå hem med saxofonens toner klingande i öronen, uppfyllda av inspiration och folkbildning. Sara Kristensson SV STOCKHOLM

9 LYSEKIL

Bokkompisar LÄSOMBUD. Projektet

Bokkompisar i Lysekil utser och utbildar läsombud inom gruppen. Syftet med cirklarna är att uppmuntra till läsning och att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta till sig litteratur. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) håller i projektet.

gen i oktober är det den nationella anhörigdagen. I Nybro blev det en hel vecka. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och kommunens anhörigstöd stod för programmet.

Ny assistent

Solja Krapu, som är aktiv i verksamheten Kompasshuset för ensamkommande flyktingungdomar, läste egna dikter och teckentolkades av Mimi HjorténPersson.

Seniordagar

Salzer, verksamhetsutvecklare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Västmanland, till SVT Nyheter. Turnén med clowner, bokbord och föreläsare började i Fagersta och fortsatte till Norberg, Köping, Arboga, Surahammar, Hallstahammar, Sala och avslutades i Pauline Salzer. Västerås.«

ANHÖRIGA. Första freda-

7 LÖVÅNGER

Mot psykisk ohälsa

– Vi vill skapa större förståelse för psykisk hälsa och ohälsa och visa att vi kan prata öppet om det, sade Pauline

Kulturhuset i Hässleholm hade SV Skåneland en jubileumsmässa i september. Asta Franzén, cirkelledare sedan starten för 50 år sedan, medverkade, liksom representanter för SVs grundorganisationer Centerpartiet, Liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Anhörigvecka

0 SÖDERHAMN

PSYKISK HÄLSA.

Fortsatt fest

SV 50 ÅR. I

6 NYBRO

8 VÄSTERÅS

”Galen och stolt” var namnet på turnén som genomfördes i Västmanland i september. Syftet var att skapa bättre attityder till psykisk ohälsa.

5 HÄSSLEHOLM

SENIORDAGAR. Lokala företag, föreningar och organisationer visade upp sig när ”Seniordagar i Söderhamn” inleddes. Dagarna startade med Seniorexpo. Runt 25 olika utställare deltog. Det var Söderhamns kommun som tillsammans med Bilda, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Svenska kyrkan arrangerade seniordagarna den första veckan i oktober.

INTEGRATION. I Lövånger har Studieförbundet Vuxenskolan beviljats pengar för att anställa en integrationsassistent på deltid. Det är numera länsstyrelserna som ska samordna arbetet med tidiga insatser för asylsökande. I Skellefteå innebär det att de kommunalt finansierade mötesplatserna upphör vid årsskiftet.

q

21

Så många nyanlända deltog när projektet ”Grönt för våra nyanlända” hade skördefest. Potatis och grönsaker skördades på odlingarna.”Grönt för våra nyanlända” har pågått två år i Åsele. Odlingarna är öppna för alla som vill delta. Skörden avslutades med en fest tillsammans med integrationsprojektet “Vän i Åsele”.

N R 6 2 017 I MPU L S 9


HIPHOP » UNITY

Björn Moberg, alias Spiken, är tillsammans med Johanna Mankowitz och Jakob Koba aktuell med albumet ”Den enda vägen är framåt”. ”Spiken” gav i somras också ut en singel – ”Gör vad du kan”.

Björn vill sätta sista spiken i kistan för sexismen Björn ”Spiken” Moberg är cirkelledare i hiphopsatsningen Unity i Dalarna. Han vill vill vara en motpol till den typ av hiphop som anspelar på sexism och kriminalitet. TEXT MATS NILSSON

N

är Björn Moberg läste en artikel i Impuls med rubriken ”SVs hiphop ett alternativ till bilbränder” (Impuls nummer 5/2017) blev han glad: – Mycket om hiphop förklaras, det är väldigt bra att det lyfts upp. Det utanförskap som många ungdomar upplever är väldigt komplext och hiphop genom Unity tror jag verkligen är rätt väg att gå för att nå dessa ungdomar. BJÖRN MOBERG, OCKSÅ känd under artistnamnet Spiken, vill vara en motpol till den typ av hiphop som anspelar på sexism och kriminalitet. – I dagens samhälle med de påtryckningar som vi ständigt exponeras för är det lätt att känna sig vilsen och förvirrad och att gå runt med en

10 IMPUL S NR 6 201 7

känsla av otillräcklighet och skam. Den psykiska ohälsan är skyhög bland svenska ungdomar i dag, säger Björn Moberg. HAN ÄR CIRKELLEDARE för en grupp, el-

ler ”crew” som han själv säger, inom Unity Dalarnas hiphopsatsning. Den håller till i Unity Crew-studion på Rockhuset/Cozmoz Arenas lokaler i Borlänge. – Vi är ett crew på tre personer där alla i olika grad är delaktiga i textskrivandet. Jag och Johanna Mankowitz rappar/sjunger och Jakob Koba är med vid livespelningar för att backa upp mig i rappen plus att han deltar i hela processen. – Vi har hållit på tillsammans i ungefär ett år. Det var då vi började skapa det egna albumet ”Den enda vägen är framåt”.

BJÖRN MOBERG ÄR till vardags an-

ställd inom Kriminalvården som frivårdsinspektör. Det innebär daglig kontakt med kriminella personer som riskerar att återfalla i brott. – Både i min vardag och via musiken har jag en brinnande vilja att göra skillnad, att sprida ett budskap som handlar om att tro på sig själv, våga göra sin egen grej och gå sin egen väg oavsett vad någon annan säger om det du gör. ATT SKAPA MUSIK tillsammans är nå-

got Björn förordar: – Ideérna brukar flöda rätt bra. Man får en helt annan energi tillsammans med sitt crew i studiomiljö än om man skulle sitta hemma på sitt eget rum själv och försöka komma igång med att skapa musik.«


Krönika

…OM ”TOMTEJÄVLARNA” I GNOSJÖ

Orättvis behandling väcker revanschlusten

S

äg ordet ”entreprenör” och blunda. Vem ser du framför dig? Är det måhända en djärv man i rutig skjorta med uppkavlade ärmar som tagit patent på någon teknisk innovation? Eller en geniförklarad man i svart polotröja med runda glasögon? När jag föreläste om kvinnligt ledarskap i Gnosjöregionen måste jag skamset erkänna att jag förundrades över alla kreativa kvinnor som satt i salen. Gnosjöandan har fått en maskulin etikett trots att mer än en tredjedel av alla företagare i regionen är kvinnor. Ofta kvinnor som skapat någonting av ingenting. ”Selfmade men” som de skulle ha kallats om de vore män.

Familjen hjälptes åt och sonen satte ihop tomtekroppar på fritiden. En dag när sonens kompis ringde och frågade om de skulle gå ut svarade pojken: ”Nej, för jag sitter och sätter ihop tomtejävlar.” Så döptes revanschdockorna till just tomtejävlar. Sju år senare kunde Åsa ta ut sin första lön. Ett par decennier senare kan familjen leva gott på tomtejävlarna som säljs över världen. Allt trots eller tack vare orättvis särbehandling som väckte revanschlusten. Viljan att visa och överbevisa är det bästa bränslet och driver många företagare.

EN AV DESSA kvinnor jag minns är Åsa som

var arvinge till Hestrahandskarna som vår skidstjärna Pernilla Wiberg bar. Det var Åsas farfar, Martin, som startade handskfabriken. Åsas far, Olle, tog sedan över firman och blev en av de första svenskarna att knyta kontakter i kommunistkapitalistiska megamarknaden Kina. Under hela Åsas uppväxt diskuterades firman flitigt vid matbordet. Åsas två bröder, en äldre och en yngre, var delaktiga. Men Åsas frågor avfärdades av fadern med att ”du begriper ändå inte”. Åsas mor, som packade på lagret tills hon gick i pension, tröstade dottern med att hon skulle vara glad att hon slapp ta över. När generationsskiftet stod för tröskeln insåg Åsa att hennes båda bröder och en kusin skulle få ta över. Själv fick hon där­ emot nöja sig med en bunt pengar för att hålla handskarna eller vantarna ifrån firman.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

I GREKLAND MÖTTE jag två systrar, Maria och Penny, som i likhet med hundratusentals andra unga akademiker förlorade sina jobb när krisen förlamade företagsamheten och vart tredje bolag konkade. I stället för att följa strömmen och lämna landet, lämnade systrarna huvudstaden för landsbygden. På sin farfars åker i Korinth började de odla sniglar som de sålde till Frankrike. I dag exporterar akademikersystrarna som blev bönder ungefär 400 ton sniglar till elva länder. ÅSA, MARIA OCH Penny är bara tre av många

EFTER ATT HA investerat en del av pengarna

i familjens första utlandsresa till Kreta använde Åsa resten åt att köpa angorakaniner. Inte för att gosa med utan för att börja tillverka tomtar i en liten bod i Örnaholm. För att få ekonomin att gå ihop vikarierade hon som lärare samtidigt som hon tillsammans med man och barn städade på Hestrahandskens kontor där hennes bröder bossade.

som förkroppsligar entreprenörskapets darwinistiska regel: Det är inte den starkaste eller smartaste som vinner utan den som bäst anpassar sig till förändringar.« N R 6 2 017 I MPU L S 11


LITTERATUR » SVs FÖRFATTARPRIS

”Jag är glad

Författarpris >> Motivering Malin Nord vinner SVs författarpris i år. Här är juryns motivering: ”På klar prosa väver Malin Nord skickligt en kvinnas flyktingberättelse som sträcker sig över fyra generationer. Med modet, drömmen, sorgen, saknaden, längtan, ångesten, skammen och glädjen som varp och inslag blir det en gobeläng att betrakta och reflektera över. Därtill är ’Barmark’ vackert paketerad.”

12 IMPUL S NR 6 20 1 7


och överraskad” Malin Nord får Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2017 för romanen ”Barmark”. Priset är på 50 000 kronor hon ges dessutom tillfälle att träffa och samtala med många nya läsare. – Jag är både glad och överraskad, säger Malin Nord. TEXT MATS NILSSON FOTO MOA KARLBERG

M

alin Nord är uppvuxen i byn Handog tre mil från Östersund och bor i Stockholm. Med romanen ”Barmark”, som kom ut i år, har hon fått ledamöternas i författarprisjuryn stora gillande. – I år var det 16 nominerade till SVs författarpris. Det har aldrig tidigare varit så många nominerade säger Olav Magnusson, en av ledamöterna i juryn. – ”Barmark” uppfyller väl de kriterier som finns för att ge Malin Nord SVs författarpris. Hon är i början av sin karriär och romanen har en klar koppling till landsbygden. Malin Nord debuterade 2012 med ”Stilla havet”. Den belönades med Östersunds kommuns kulturstipendium samma år. ”Barmark” handlar om hur stora händelser i livet sätter spår hos flera generationer framåt. Det börjar med en flykt över fjällen från Norge till Sverige under andra världskriget och om hur det påverkar kommande släktled när någon måste lämna allt bakom sig. Malin Nord är glad över att få SVs författarpris. Men också överraskad. – Ja, mycket. Jag upptäckte av en slump att jag var nominerad och såg då att det var många fina böcker bland de 16 som nominerats, så jag tänkte inte så mycket på det sedan.

w Du kommer att få möta många nya läsare när du har fått SVs författarpris. Har du varit ute och föreläst om dina böcker tidigare?

– Ja, en del, men det känns roligt att få möjlighet att träffa och samtala med läsare. w När bestämde du dig för att bli förfat-

tare?

– För mig har skrivandet varit ett sätt att tänka så länge jag kan minnas, det har varit ett slags strategi i livet. Men det var nog först när jag gick Skrivarlinjen på Nordens folkhögskola Biskops Arnö som jag började formulera en konkret längtan efter att färdigställa en bok.

w Vad har du gjort sedan romanen ”Stilla havet” kom ut 2012?

– Framför allt har vi fått tre barn (varav två är tvillingar) sedan min första bok kom ut, så jag har varit en stor del av tiden med våra barn. Men jag har också skrivit ”Barmark” under de åren, frilansat som skribent för bland annat tidningen Vi Läser, samt påbörjat ett projekt där jag intervjuar författare i Sápmi och Tornedalen om hur livsvillkoren ser ut intill en nationsgräns i Norden, historiskt och i dag. w”Barmark” spänner över flera generationer. Varifrån

har du hämtat inspiration och fått underlag till om vad som hände under andra världskriget?

– Jag hade skrivit i nästan två år på en berättelse som utspelade sig i Jämtland, men först sommaren 2015 när jag och min familj var hemma i Jämtland, tog flyktingberättelsen form. – Jag hörde då ett radioinslag om ett ensamkommande flyktingbarn, och där gjordes en mycket snabb parallell till hur flyktingmottagandet såg ut i Jämtland under andra världskriget då Norge var ockuperat av Nazityskland och tusentals människor från hela Europa flydde till det neutrala Sverige. Det började med att jag började läsa om den tiden för att jag ville veta mer. – Jag fick hjälp av Landsarkivet i Östersund att ta fram material, såsom flyktingberättelser som nedtecknats vid gränsen. Och på så vis började dessa öden leta sig in i mitt skrivande. w Du var i Göteborg och deltog i möten med läsare och författarkollegor. Du valde, liksom många andra författare, att inte vara med på Bokmässan i år. Varför?

– Det var det enda rimliga för mig i år, att tacka nej till medverkan och i stället delta i den alternativa mässan Scener och Samtal. Oavsett om man valde att använda sin plats inne på Bokmässan till att göra motstånd, eller deltog i något av de alternativa arrangemangen som växte fram i år, tror jag att det ur ett längre tidsperspektiv var helt avgörande att vi tydligt tog ställning för yttrandefriheten genom att markera mot de främlingsfientliga, högerextrema och odemokratiska åsikter som Nya Tider representerar. Särskilt i en tid när högerpopulismen flyttar fram sina positioner och SD har höga opinionssiffror.« N R 6 2 017 I MPU L S 13


PORTRÄTTET » P C JERSILD

Experiment för en bättre ålderdom Med robotar och avancerad teknik ska samhället erbjuda bättre ålderdom, menar författaren och debattören P C Jersild. Den erbjuds redan nu i hans sociala experiment i aktuella romanen ”Tivoli”. Dödens gåta förmår han dock inte lösa. Men han är inte längre livrädd för själva döden, utan för dess eventuella kval. TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO SARA MACKEY

P

C Jersild är läkaren som blev författare, och en sällsynt produktiv sådan. Under sina 57 verksamhetsår som författare har han gett upphov till ett 40-tal böcker, däribland ett flertal som har blivit moderna klassiker och finns med som en del av vårt kollektiva minne. Många kommer säkert ihåg romankaraktärer som Lennart Siljeberg från ”Grisjakten” (1968), Evy Beck från ”Djurdoktorn” (1973), Reine Larsson från ”Barnens ö” (1976), Primus Svenssons son Bernt från ”Babels hus” (1978) eller Ypsilon från ”En levande själ” (1980). Ett flertal romaner utgör samhällskritisk satir vars framåtblickande dystopier är bräddfyllda av ener­ gi och fabuleringslust. Så är även Jersilds nyutkomna – och underhållande – roman ”Tivoli” (Bonniers). Berättelsen tar avstamp

14 IMPUL S NR 6 201 7

på Gröna Lund, som avtecknar sig som en matt siluett på andra sidan Saltsjön under höstpromenaden till författarens bostad på Södermalm i Stockholm. Nöjesparken har gått i konkurs och förvandlats till ett jättelikt äldreboende av högsta futuristiska klass: Bliss Gardens (Lycksalighetens trädgårdar). Här erbjuds välbärgade påkostad vård och fantasieggande tekniska landvinningar som framtiden kan tänkas bära i sitt sköte: fullt kompatibla reservdelar, såväl hundsom humanliknande robotar och flygande, städse vaktande drönare med användningsklara hjärtstartare. Då förefaller den utfärdade 100-årsgarantin inte vara helt gripen ur luften. Men vid sidan om underhållningen innehåller romanen som så ofta hos Jersild även en hård kärna av mörk samhällssyn.

»


Som flera av P C Jersild böcker är den nyutkomna romanen ”Tivoli” underhållande men innehåller också en mörk kärna av samhällskritik. N R 6 2 017 I MPU L S 15


PORTRÄTTET » P C JERSILD – Äldrevården har väldigt stora brister, vilka inte borde finnas i ett välfärdssamhälle som Sverige. Bristerna hade gått att göra något åt – om politikerna ville. Men i Sverige, liksom i hela den västerländska kulturen, struntar man i de äldre. Vad politikerna säger i sina högstämda tal är en sak, men i realiteten tycker de i stort att de äldre är i vägen. De äldre betraktas som mindre vetande och en ekonomisk belastning, säger han. Han talar lågmält, lika lågmält som de omgivande nyanserna i vardagsrummet: tavlorna, väggarna, de få prydnadsföremålen går i vitt, beige och grått – med undantag för den mattröda tygsoffan som författaren sitter i. Vreden och de mörka känslorna, ifall de finns, är hållna i strama tyglar. Så är han, medger han. – Om jag blir arg, blir jag riktigt arg, och det vill jag undvika. Jag är konflikträdd och vill behålla kontrollen, det är viktigt för mig. SOM FÖRFATTARE FINNS bättre sätt att kanalisera frus-

trationen över statens kallsinne än att utbrista i ett vrål. Samhällskritik kan förpackas i en underhållande roman som ”Tivoli”, vilket han kallar ”ett socialt experiment”. För i den berättelsen som pågår runt år 2040, sparas inga medel för att tillgodose de äldres behov. Det är hermetiskt tryggt, tack vare rigorös bevakning och utegångsförbud nattetid. Sjukvården är omfattande och frikostig. Och, nog allra viktigast, här erbjuds allehanda aktiviteter och tekniska vidunder för att skingra ålderdomens värsta fiende: ensamheten. I boken blommar den ensamma Asta sedan hon fått den humanliknande roboten ”Emelie” som sällskap, vilken hon delar sin vardag och sina hemligaste tankar med. Inte utan att man undrar över 82-årige Jersilds inställning till teknik. – Länge var jag rätt teknikfientlig, erkänner han. Det hängde ihop med mitt motstånd till kärnkraft och kärnvapen. Jag var även kritisk till datorer och befarade att de skulle påverka arbetslivet negativt. Jag hade nog fel. De senaste 20–25 åren har jag blivit allt mer teknikpositiv. Teknik har blivit en naturlig del av vår vardag. Nu tror jag att teknik är den största utvecklingsfaktorn, den som driver samhällsutveckling framåt – till och med mer än politiken! Jag kanske får fan för att jag säger det, men det står jag för. Jag har inga vetenskapliga belägg för detta, men jag är ju romanförfattare, jag får tycka vad jag vill. HAN LER, ETT litet okynnigt leende.

Kan han bevisa sin teknikvänliga omvandling? Han tar inte illa upp av frågan, utan nämner moderna hushållsmaskiner samt pekar på den tunna teven som tronar intill det södervettande fönstret. Till slut reser han sig upp och går till ett angränsande rum för att hämta något, han ger ett vigt och rörligt intryck. Snart tillbaka lägger han en två år gammal, vitskimrande, smartphone på bordet. – Den här lilla apparaten har många fördelar. Jag är så gammal att jag när som helst kan få en hjärtattack eller stroke, jag kan bryta ben. Då vill jag kunna slå larm. Åter sitter han försjunken i soffan med sina svart­ bågade glasögon i handen. Samtidigt som livet pågår för fullt ute bortom treglasfönstret, känns det sakralt fridfullt här inne vid tal om liv och död. – Det händer våldsamma saker när man är gammal. Vänner, partner, hundar dör. Och det sker rätt plötsligt. Min tredje hund dog för åtta år sedan. Varje gång 16 IMPUL S NR 6 201 7

’’

Jag tycker att Barbro Lindgren har rätt, det är inte så farligt att dö. Fast kanske inte just i dag… en hund har dött har jag och min fru ångrat att vi hade skaffat en hund. Det är så smärtsamt. Nu blir det inte några flera hundar, jag kan inte stå ut med tanken att hunden plötsligt skulle vara utan matte eller husse. Han talar närmast drömmande om hundtillvaron, om hur trevligt det var med en alltid lika positiv följeslagare vid sin sida, om hur effektivt botemedel mot ensamhet hundar är. Precis som humanliknande robotar i hans nyutkomna roman. Men är det verkligen oproblematiskt om vi slutar umgås med människor och i stället omger oss med robotar? – Jag ser robotar som ett alternativ. Alla människor är inte snälla och trevliga medan robotar kan programmeras och individanpassas. Om några decennier har vi robotar som inte bara är människoliknande, de skulle också kunna prata och bli en partner man löser korsord med och som man anförtror sig och säger vad som helst till – som man gör med sin hund. Hellre ta vara på möjligheter till sällskap med en robot än ensamhet och misär. – En robot som sällskap öppnar ett fönster i relationer. Det betyder inte att man behöver stänga andra fönster. Ensamheten är det största hotet med att åldras. Där öppnar robotar för nya möjligheter! I BOKEN STÄLLER han även frågan om vad som gör oss till människor på sin spets. Är karaktären Wilhelms så kallade ”lilla väninna”, uppblåsbara Barbara, en människa? Och vad är hon dagtid när hon ligger hopvikt utan luft under sängen? Är det en gnutta luft som är skillnaden mellan föremål och människa? Då ligger människobegreppet i många stycken i betraktarens öga. Onekligen finns det mycket att begrunda i färden mot framtiden. P C Jersild är definitivt inte missundsam mot andra människors behov, allt må vara tillåtet så länge det inte tränger på och hotar andras behov och rättigheter. Så även en uppblåsbar Barbara. – Jag har aldrig haft en sån docka, men Wilhelm gillar henne i alla fall, så det får han gärna göra för mig – jag har inga moraliska betänkligheter, inte ett dugg. Individens behov och önskemål får råda även i frågan om livets varaktighet. När sjukdomar och misär har urholkat livsgnistan ska individen äga rätt att avsluta lidandet, menar Jersild. DÄR KOMMER VI osökt in på vad döden beror på. En teori är att döden är en ”slitagesjukdom”, människan dör när vitala organ upphör att fungera. Men teorin han mest framhåller är att döden beror på stamcellers ”programmering”, vi är helt enkel programmerade att dö (det som leder till döden är att cellerna inte förmår dela sig hur många gånger som helst). – Om vi skulle lösa det måste vi peta i genetiken, och det ska vi akta oss för. Det kanske resulterar i cancer i stället, genteknik är väldigt outvecklad. Han är läkare i grunden. Kittlar det inte att lösa dödens gåta? – Jo, det vore intressant, men det kommer nog inte att ske under min livstid.

>> Exklusivt Namn P C Jersild. Gör Författare och debattör. Aktuell Med romanen ”Tivoli”. Ålder 82 år. Familj Hustru (tidigare sjuksköterska), två barn, fyra barnbarn. Bor Lägenhet på Södermalm, Stockholm. Läser ”Allt som intresserar mig. Men jag släpper boken om den upphör att intressera mig. Det är en fördel med att vara gammal: Jag känner inget tvång att göra saker som jag inte tycker om.”


Med denna oförställda glädje verkar han mota bort sin fysiska ålder i varje fall för ett förstulet ögonblick och fylla sina något ihopsjunkna anletsdrag med ett slags barnslig busighet. – Jag tycker att Barbro Lindgren har rätt, det är inte så farligt att dö. Fast kanske inte just i dag… Döden är inte ett främmande fenomen för Jersild. Han var elva när hans tolv år äldre bror insjuknade i lungsjukdomen TBC, vilket så småningom ledde till döden. Inte oviktigt i Jersilds val av läkaryrket. – Det var synd om min bror som inte fick ett riktigt liv på grund av sjukdomen. Den påverkade naturligtvis mitt yrkesval. Eftersom hela familjen var tvungen att undersöka sig på grund av hans sjukdom, träffade jag många läkare. Jag tyckte att det skulle kännas mycket bättre att vara på andra sidan – som läkare. Ur maktperspektivet är det bättre att ha makt än inte ha den. SLADDBARNET PER CHRISTIAN hade även en nio år äldre

syster, vilket innebär att han i praktiken hade fyra föräldrar. Det betydde inte bara mycket kärlek och omtanke. – Om du skulle fråga min framlidna syster skulle hon säga att jag var lat, bortskämd och påhittig. Och det stämde, säger han. Lägg gärna till enstöring. – Det sägs att enstöringar blir författare och det ligger en del i det, jag är inte så social av mig. Men jag har lärt mig att socialisera. Samtidigt som han siktade på läkarbanan – i stort kunde ingen försörja sig som författare på den tiden – var det författare han innerst inne ville bli, få utlopp för sin flödande fantasi. Medan de andra intresserade sig alltmer för idrott visade tonårspojken allt större intresse för filosofi och litteratur. Han började skriva. Noveller, romaner, dikter. Hans första roman skrevs som 15-åring, den är opublicerad. – Tack och lov! säger han och det glimtar till i de blå ögonen.

Ny teknik spelar en stor roll i romanen ”Tivoli”. De tekniska framstegen betyder mer för samhällsutvecklingen än politik, anser P C Jersild.

Därmed talar vi åter om det obönhörliga, döden, det som inte ens hans sociala experiment i ”Tivoli” kan rucka på, blott förlänga och mildra vistelsen i väntrummet. Åter vilar en sakral tystnad över vardagsrummet. Han tar på sig glasögonen, ämnet engagerar. – Jag är inte lika livrädd för döden som jag var under tonåren. Nu är jag mest bekymrad över plågan. Jag vill inte ha plågande sjukdomar som ALS, vissa typer av stroke och vissa cancerformer. De flesta dör på ett acceptabelt sätt, men har man otur dör man på ett sätt som jag inte vill vara med om. Till exempel med ALS är det en risk att man kvävs till döds när nervceller som styr kroppens muskler förtvinar. Det är ingen behaglig död. HAN RESER SIG upp, ivrig att visa upp något. Några sekun­der senare hukar han över bordet med en uppslagen bok av barnboksförfattaren Barbro Lindgren, som han fått av henne. Han pekar på Lindgrens handskrivna dedikation i blått bläck: ”Glad död! Inte nu – sen”. – Det var riktigt bra skrivet! utbrister han och lyser upp.

DEBUTEN 1960 MED ”Räknelära” föll inte särskilt väl ut och även den andra boken fick ett ljumt mottagande, till en början. Sedan fick han ett stipendium på 2 000 kronor av Kungafonden, tätt följt av en översvallande recension av Vecko-Journalens tungviktiga recensent Stig Ahlgren. – Jag läste recensionen och det kändes som om jag var i himmelen. Sedan lossnade det med skrivandet. Efter 15 år som läkare inom socialmedicin slutade han 1977 på Huddinge sjukhus och blev heltidsförfattare. Året därefter utkom det som han kallar ”testamentet över min läkarroll”, den hyllade och även filmatiserade ”Babels hus”. NU HAR 40 år som heltidsförfattare flytt och han skriver

ännu. Förmår han inte sätta punkt? P C Jersild suckar. – Skrivandet har blivit ett sätt att leva, en del av min identitet. Jag vet inte vad jag tycker om jag inte skriver. Om jag ska sluta, vilket jag har försökt några gånger, måste jag avvänja mig som en narkoman eller alkoholist. Det blir väldigt tomt och konstigt och jag måste hantera mina abstinensbesvär – genom att läsa mer och göra annat roligt som att röra på mig. Jag tycker om att cykla och hålla mig i rörelse. Jag är rädd för den dagen då jag inte längre kan röra mig.« N R 6 2 017 I MPU L S 17


INTEGRATION » GRÖNA NÄRINGAR

Paret räddade Asif kvar i Sverige trots en ”krånglig byråkrati som sätter käppar i hjulet”

Asif Husaini kom till Sverige från Afghanistan för två år sedan. Han är analfabet, har ännu inte fått besked om uppehållstillstånd – men har fått ett arbete med avtalsenlig lön och betalar skatt i Sverige. TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

H

istorien om Asif kunde sluta där. Men Asifs arbetsgivare Sven och Hillevi Dybeck på gården Ältetorp utanför Askersund tycker att det finns mycket mer att säga om Migrationsverkets regler, som upplevs som krångliga av blivande arbetsgivare till nyanlända. Asif beviljades efter många turer ett tillfälligt arbetstillstånd. Efter praktiktiden på gården, som slutade i januari, fick han inte arbeta alls förrän i mitten av augusti, när det tillfälliga arbetstillståndet kom. Detta trots att han skulle få en fast anställning, avtalsenlig lön och börja betala skatt. 18 IMPUL S NR 6 201 7

– Det var inte enkelt att kunna anställa Asif, berättar Sven Dybeck. – Efter tre månaders praktik ville vi anställa honom men det blev nej från myndigheterna. Migrationsverkets regler är onödigt byråkratiska och försvårar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, anser Sven Dybeck. Sven Dybeck efterlyser enklare regler och bättre stöd till arbetsgivare som anställer nyanlända. ASIF BODDE PÅ flyktingförläggningen Änglagård i Åsbro. När den lades ner fick han en bostad nära gården där han praktiserat. Arbetet bestod i att mjölka kor, sköta om djuren med

flera uppgifter som hör lantbruket till. – Asif har god hand med djuren, säger Sven Dybeck. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) hade en omfattande verksamhet i bland annat svenska för invandrare på förläggningen i Åsbro. Asif deltog i den men hade svårt att hänga med eftersom han är analfa-


bet och många av hans kurskamrater hade akademisk bakgrund. ”MATCHNING MOT JOBB”, som drivs av

SV och LRF i Örebro län i samarbete med arbetsförmedlingar i flera kommuner, kan endast nyanlända som har tillfälligt eller permanent uppe­hållstillstånd komma ifråga som deltagare i projektet. De ska

Hillevi och Sven Dybeck kämpar vidare för att Asif ska få permanent arbets- och uppe­ hållstillstånd i Sverige.

dessutom vara inskriva på arbetsförmedlingen. Asif Husaini är analfabet med kort utbildning från hemlandet och svag i svenska språket. Han tillhör den grupp nyanlända som anses ha svårast att komma in på arbetsmarknaden. För att diskutera hur nyanlända på ett bättre och mer effektivt sätt

ska komma in i det svenska samhället genom arbete träffades representanter för ”Matchning mot jobb” i köket hemma hos familjen Dybeck på Ältetorp. PÅ PLATS RUNT köksbordet samlas

familjen Dybeck och Asif Husaini tillsammans med Gudrun Haglund Eriksson och Maria Mehlqvist från N R 6 2 017 I MPU L S 19

»


INTEGRATION » GRÖNA NÄRINGAR LRF. Gudrun Haglund Eriksson har också anställt en nyanländ person på sin gård Bengtstorp i Närkesberg. Från Arbetsförmedlingen deltar Evgeni Rudenko och en politiker från länet, Helena Vilhelmsson (C). Projektledaren för ”Matchning mot jobb”, Susanna Jordán, är med på mötet, liksom Björn Brunnberg, chef på SV Örebro län, och verksamhetsutvecklarna och praktiksamordnarna i projektet, Shalhla Ojagh och Ihab Shagora. Det är SV Örebro län och LRF som kallat till mötet. Sven Dybeck vill som lantbruksföretagare lyfta fram det orimliga i att en person som har både anställning, bostad och avtalsenlig lön inte får börja arbeta direkt. – Det motverkar den integration för nyanlända i samhället som i stort sett alla vill ha. SUSANNA JORDÁN HAR träffat och samtalat med många lantbruksföretagare som söker folk till olika arbeten inom den gröna näringen och många nyanlända som inte vill hellre än att jobba. Hon säger: – Det finns en stark vilja hos våra lantbruksföretagare att vilja anstäl-

la. Viljan att få ett arbete är också stor hos nyanlända och asylsökande och behovet av arbetskraft är stort. – Tyvärr har vi sett många exempel på när viljan inte räcker till, när en krånglig byråkrati sätter käppar i hjulet för det som vi och samhället vinner på allra mest – en lyckad integration där människor kommer i arbete. – Vi vill belysa några av de hinder som lantbruksföretagare i länet har stött på när de vill anställa eller erbjuda en praktikplats till nyanlända och asylsökande. Vi vill prata om hur systemet skulle kunna förenklas. Vi vill hitta lösningarna! DEN 1 SEPTEMBER i år anställdes Asif

Husaini som lantarbetare till avtals­ enlig lön. – Det betyder att Asif är skattebetalare och bidrar till det svenska samhället samtidigt som han gör nytta på gården. Det är väl integration? frågar Sven Dybeck retoriskt. För Asif är dock inte resan över. Nya ansökningar måste in om uppe­ hållstillstånd och arbetstillstånd. Det kan ta flera år att få svar och till dess får han sväva i ovisshet: Får han stanna i Sverige eller inte?«

Asif Husaini fick till slut ett jobb med avtalsenlig lön och är numera skattebetalare i Sverige. Men han kan ännu inte vara säker på att få stanna permanent i sitt nya land.

Integration >> Matchning mot jobb w Projektet ”Matchning mot jobb” vänder sig till nyanlända personer med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd och företagare/arbetsgivare inom de gröna näringarna i Örebro län. w Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och arbetsförmedlingen i flera av länets kommuner samarbetar i projektet, som finansieras av Tillväxtverket. w Syftet är att bidra med kunskap om hur ideell sektor kan vara ett komplement till traditionella arbetsförmedlingstjänster. w De nyanländas kompetenser matchas med arbetsgivarens behov. Arbetet förväntas leda till god integration, nya affärsmöjligheter och en levande landsbygd.

Möte i köket på gården Ältetorp om integration av nyanlända genom jobb. Från vänster Gunnar Dybeck, Ihab Shagora, praktiksamordnare och tolk, Sven Dybeck, Susanna Jordán, projektledare ”Matchning mot jobb”, Helena Vilhelmsson (C ) och Evgeni Rudenko, Arbetsförmedlingen. Närmast i bild Maria Mehlqvist och Gudrun Haglund Eriksson, LRF. 20 IMPUL S NR 6 201 7


Via projektet ”Matchning mot jobb” fick Ahmad Alkhalaf fast anställning på en tomatodling. Från vänster: Suhil Batieh, Cees Groenewegen, Karintorps tomater, Susanna Jordán, projektledare för ”Matchning mot jobb”, Nynke Groenewegen, Karintorps tomater, Ahmad Alkhalaf och Ihab Shagora, praktiksamordnare i projektet.

”Språkbrist inget hinder” Företagare inom de gröna näringarna skriker efter mer folk. Projektet ”Matchning mot jobb” i Örebro län har hittat en snabbare väg för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. På kort tid har tolv nyanlända fått anställning. TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

D

et är stor brist på arbetskraft inom de gröna näringarna i Örebro län. Där startade projektet ”Matchning mot jobb” med Susanna Jordán, Studieförbundet Vuxenskolan (SV), som projektledare. – Vi får många samtal från lantbruksföretag som vill anställa. I Örebro län har vi nyanlända personer som har rätt kompetens och erfarenhet för de arbeten som arbetsgivarna letar folk till. – Varken vi som jobbar i projek-

tet eller den blivande arbetsgivaren ser brister i svenska språket som ett hinder. Kompetens och erfarenhet rankas betydligt högre som meriter, säger Susanna Jordán. AHMAD ALKHALAF ÄR en av dem som fått arbete via projektet. Han är överlycklig över anställningen på Karintorps Tomater i Åsbro, norr om Askersund. Nu får han användning av sina yrkeskunskaper, som innefattar 25 års erfarenhet av grönsaksodling och djurhållning.

För Ahmad Alkhalafs del började vägen till arbete i Sverige med en praktikperiod via ”Matchning mot jobb” och som övergick till en fast anställning. Yrkeskompetens, initiativförmåga och vilja att lära sig mer uppskattades av ägarna till Karintorps Tomater. – Inom jordbruksbranschen är språket inte alltid det viktigaste. Man kan visa mycket med händerna. Och språket lär man sig på köpet, säger Cees Groenewegen, en av ägarna till företaget.« N R 6 2 017 I MPU L S 21


FUNKTIONSNEDSÄTTNING » EKONOMI

Gratis cirklar

Sedan ett år tillbaka erbjuder Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Stockholms län kostnadsfria cirklar för personer med funktionsnedsättning. – Cirklarna är betydelsefulla för denna grupp som ofta befinner sig i en utsatt ekonomisk situation och bidrar till en meningsfull sysselsättning, säger Linda Allerth, chef för SV Stockholms län. TEXT MARIA ORTLER FOTO OLOF NÄSLUND

22 IMPUL S NR 6 201 7

I

mpuls möter Lena Klaesson i Allaktivitetshuset i Södertälje en dag i september. Hon leder en kostnadsfri cirkel i Qigong, för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Lena utstrålar glädje och värme. – Cirkeln ger både deltagarna och mig lugn, koordination, rörelse, energi, glädje och kärlek, säger hon. Hon berättar att det brukar vara ganska dyrt att gå en kurs i Qigong och att Studieförbundet Vuxenskolans kostnadsfria cirklar för personer med funktionsnedsättningar för


– Cirkeln ger lugn och koordination, glädje och kärlek, säger Lena Klaesson, cirkelledare för personer med funktionsnedsättning.

Linda Allerth är chef för SV Stockholms län.

Lena Klaesson leder en cirkel i Qigong.

till dem som bäst behöver det många är en förutsättning för att de ska kunna delta. w Vad får du för respons från deltagarna?

– De är tacksamma och glada över att kunna få vara här och många säger att de känner sig lugnare av att träna Qigong. Lena vill gärna nå ut till många fler, eftersom hon vet att Qigong passar alla, är uppbyggande och balanserande för kropp och själ och ger glädje och energi. Undersökningen ”Alltjämt ojämlikt”, från Socialstyrelsen 2010 visar

att personer med LSS-beslut (lagen om särskilt stöd) och SoL-insatser, vuxna personer med funktionsnedsättning, lever med väsentligt sämre villkor än genomsnittssvensken inom i stort sett alla områden. Denna grupp har även sämst ekonomisk möjlighet att betala för att kunna delta i exempelvis folkbildning. DETTA STRIDER EMOT FNs funktionsrättskonvention som säger att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till livslångt lärande på lika villkor och talar om rätten att

kunna utveckla sina förmågor till fullo. Linda Allerth vill skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor som andra. – Jag har själv en lillebror med intellektuell funktionsnedsättning. Han bor i gruppbostad och jag har under årens lopp lärt känna många som omfattas av LSS-lagen, säger hon. – De kostnadsfria cirklarna för denna grupp är en del av hur SV tillgängliggör sin verksamhet för personer med funktionsnedsättning.« N R 6 2 017 I MPU L S 23

»


FUNKTIONSNEDSÄTTNING » EKONOMI

Lagen kräver ekonomisk jämlikhet… Den ekonomiska utsattheten för personer med funktionsnedsättning är inte förenliga med LSS-lagens intentioner. Den säger att de ska ha rätt att leva som andra med goda levnadsvillkor, jämlikhet och delaktighet i samhället. TEXT MARIA ORTLER

D

e ekonomiska villkoren är tuffa för de närmare 26 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppboende med särskild service, enligt lagen om särskilt stöd (LSS). De kan inte påverka sina boende­ kostnader eller lönearbeta. Aktivitetsersättningen och sjukersättningen som de får från socialförsäkringssystemet räcker sällan till för att kunna leva som en jämställd och delaktig medborgare. Ofta behöver de ekonomisk hjälp från anhöriga, enligt rapporten ”Fångad i fattigdom” från 2014 och som uppdaterades 2016. Sveriges Radios program Klartext har tittat på hur bidragen utvecklades från år 2005 till 2015. Under den perioden steg bidragen med 700 kronor i månaden. Under samma tid ökade lönerna med 7 000 kronor vid motsvarande inkomst. Det sägs i inslaget att ”låga bidrag inom daglig verksamhet beror på regeringen”. THOMAS JANSSON, förbundsordför-

ande i intresseorganisationen FUB, anser att den höga skatten är ett av de ekonomiska hinder som finns för personer med funktionsnedsättning. – Personer med aktivitets- eller sjukersättning betalar mer i skatt än löntagare och ålderspensionärer, säger han. Några förbättringar som har annonserats i budgetpropositionen för 24 IMPUL S NR 6 20 1 7

2018 är att bostadstillägget höjs till 5 600 kronor och att ett särskilt til�lägg skall kunna bli max 5 220 kronor, ett belopp lägre än för ålders­ pensionärer. Ett särskilt tillägg betyder att den som får bostadsbidrag och ändå inte har pengar över att leva för när hyran är betald kan få extra pengar. Det innebär att 2018 får personer som omfattas av LSS ungefär samma löneökning i procent som löntagare men att de fortfarande betalar nästan 600 kronor mer i skatt per månad vid samma låga inkomst. Skillnaden i skatt mot ålderspensionärer blir fortfarande 660 kronor mer per månad. REGERINGEN FÖRESLOG I MAJ i år att ett nytt nationellt mål ska styra funktionshinderpolitiken, nämligen att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. I samband med att barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér presenterade propositionen, sa hon: – Funktionshinderpolitiken tar sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Ett samhälle där människors olika behov och förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet. Den ekonomiska utsatthet som personer med funktionshinder lever i visar att de ännu inte har jämlika villkor.«

Thomas Jansson, förbundsordförande i FUB.

Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister. 

FOTO: KRISTIAN POHL


…många är beroende av socialbidrag

Höga hyror i kombination med lågt bostadstillägg eller inget bostadstillägg alls är ett ekonomiskt hinder för personer med funktionsnedsättning. Det leder till att många behöver leva på socialbidrag. TEXT MARIA ORTLER

B

engt Westerberg, före detta socialminister, införde LSS 1994. I dag är lagen en hotad rättighet. Bengt Westerberg lyfter fram att en viktig orsak till att personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga har dålig ekonomi är att deras bostadskostnader överstiger de som andra i motsvarande ålder har. ”Det statliga bostadstillägget har inte hängt med i utvecklingen och i många kommuner finns det inget kommunalt bostadstillägg. Flera and­ra ersättningar når inte heller upp till rimliga nivåer, vilket innebär att många av de berörda inte har ekonomiska resurser som täcker ens måttliga levnadskostnader”, enligt inledningen i rapporten ”Fångad i fattigdom”, uppdaterad 2016. HARALD STRAND, ordfö-

Enligt LSS-lagen ska goda levnadsvillkor, jämställdhet och delaktighet i samhället gälla för alla.  FOTO: OLOF NÄSLUND

rande för FUB Stockholm, säger: – Taket på bostadstilllägget klarar inte av hyrorna i nya gruppbostäder, framför allt i storstäderna. Den här gruppen behöver anpassade bostäder, vilket gör att hyran blir dyrare för dem. – Om de inte har föräldrar som kan hjälpa till att betala hyran är de be-

roende av socialbidrag som försörjningsstöd. – Det finns fortfarande många vuxna personer med omfattande funktionshinder som saknar egen bostad och därför behöver bo i sitt föräldrahem. En nyproducerad lägenhet i Storstockholm har ökat med 83 procent på tio år. Taket i bostadstillägget har legat still sedan 2007 på max 5 000 kronor, enligt Reclaimlss.org. THOMAS JANSSON, förbundsordföran-

de för FUB, berättar att det är valfritt för kommunerna om de vill betala ut habiliteringsersättningen för jobb på daglig verksamhet. I dag är det cirka 88 procent av Sveriges kommuner som erbjuder habiliteringsersättning. – Ersättningen är betydelsefull för personer med funktionshinder och det är problematiskt att många kommuner har börjat ta Bengt Westerberg. FOTO: GÖRAN JOHANSSON bort den, säger han. I regeringens höstbudget skjuts 350 miljoner kronor till för att möjliggöra för kommunerna att höja habiliteringsersättningen och uppmuntra fler kommuner att införa ersättningen. Regeringen kommer också att se över habiliteringsersättningen Harald Strand, ordoch behovet av eventuell förande för FUB lagstiftning på området.« Stockholm. N R 6 2 017 I MPU L S 25


INTEGRATION » DOULOR

a Eva-Maria Wassberg startade Doul & Kulturtolk, Jennie Dalsmark är verksamhetsledare i föreningen Aigili och Reham Suleiman har just la. fått sitt intyg som kulturtolksdou

Nyutbildade

GER EN TRYGG

Tolv kvinnor med invandrarbakgrund har utbildats till kulturtolksdoulor av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Halland med stöd av Region Halland. En doula är en person som ger stöd och hjälp till invandrarkvinnor vid förlossningar. TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

J

ennie Dalsmark är barnmors­ ka i Halmstad. Hon startade en utbildning av kulturtolksdoulor när hon märkte att det fanns ett behov av stöd och trygghet till invandrarkvinnor som ska föda. Dels för att kvinnorna ska få information på sitt eget språk, dels för att få svar på frågor som kan uppstå.

26 IMPUL S NR 6 20 1 7

– Den viktigaste uppgiften för en kulturtolksdoula är att finnas till hands och ge stöd till kvinnan. Det är mycket som är nytt och det uppstår alltid många frågor, säger Jennie Dalsmark. Även inom sjukvården ser man positivt på kulturtolksdoulor eftersom det ger en trygghet att veta att

kommunikationen fungerar åt båda håll och att inga missförstånd uppstår. TOLV KULTURTOLKSDOULOR HAR utbil-

dats via ett projekt i SV Halland. Projektet upphörde i september i år, och nu hoppas Jennie Dalsmark att Region Halland fortsätter att stödja doulaverksamheten. Samarbetet med SV fortsätter genom förening­ en Aligi, där Jennie Dalsmark är verksamhetsansvarig: – Föreningen förmedlar uppdrag åt av kulturtolksdoulor som får betalt per uppdrag. IMPULS VAR MED vid ett utbildnings-

tillfälle hos SV i Halland, där fyra kvinnor fick diplom och intyg och


Reham Suleiman, Barkaa Kasim Hass an och Raoua Alhwari under utbildning till kulturtolksdoulor genom SV Halla nd.

kulturtolksdoulor

FÖRLOSSNING kan börja arbeta som kulturtolksdoulor. Utbildare var Eva-Maria Wassberg, som är barnmorska och har lång erfarenhet av kulturtolksdoulaverksamhet. Det har funnits i Göteborg sedan 2008 där Göteborgs stad och kranskommunerna erbjuder invandrarkvinnor som ska föda stöd och hjälp av en doula på sitt eget språk. Från Göteborg fick Jennie Dalsmark inspiration till att utbilda kulturtolksdoulor i Halland. Utbildningen finns också i Södertälje. – Innan en kulturtolksdoula är utbildad och får sitt diplom ska hon ha varit med vid tre förlossningar. Då kan de ta med sig alla frågor och allt de undrar över till nästa utbildningstillfälle.

Nasrin Araden, Raoua Alhwari, Sanna Svensson, och Reham Suleiman blev klara med sin utbildning till kulturtolksdoulor i somras.

Under utbildningen i Varberg kom många frågor upp om etik och hur en doula ska agera vid vissa tillfällen. En av kvinnorna hade under sin praktik varit med under en förlossning där barnet var dödfött. – DET KAN HÄNDA mycket före, under

och efter en förlossning. Tänk på att inte bära allas bekymmer på era egna axlar, var ett råd från EvaMaria Wassberg. – Den som vill och orkar kan kan-

ske ha fortsatt kontakt med kvinnan, det är upp till var och en. EVA-MARIA WASSBERG BETONADE också

att allt småprat med den blivande mamman inte behöver översättas till barnmorskan. – Barnaföderskan ska känna sig trygg i att all viktig information når barnmorskan och vice versa. Personligt småprat är mest för att sprida ett lugn, att det finns någon nära som hon kan anförtro sig åt.«

Förlossning >> Doula En doula är en stödperson under förlossningen och den blivande mamman lärt känna på förhand. Doulan har kulturkompetens från ursprungslandet och

Sverige och svensk förlossningsvård, och ger stöd på det språk den födande kvinnan talar. Doulan förklarar, ger trygghet och hjälper till med kommunika-

tionen mellan kvinnan och vårdpersonalen. Det är kostnadsfritt för den gravida kvinnan. Doulan har tystnadsplikt. Se också doulakulturtolk.se. N R 6 2 017 I MPU L S 27


KULTUR » KONSTKOLLEKTIVET

LIV OCH GLÄDJE hos Konstkollektivet Det är åter liv och rörelse i den gamla folkskolan på Grevedämmet i Mölndal. Där finns Konstkollektivet med teater, dans och musik som blandas med matlagning och trädgårdsarbete i pågående integrationsprojekt. TEXT ANDERS LENNERÅS OCH MATS NILSSON FOTO ANDERS LENNERÅS

A

nna Fallström och Pontus de Salareff Klarén var med och startade Konstkollektivet som de driver tillsammans med föreningens styrelse. De har ett nära samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Mölndal. Konstkollektivet bildades 2014 på initiativ av ett tiotal nyutexaminerade skådespelare och musikal­artister. Målet var att skapa ett gemensamt nätverk och en plattform för fria kulturutövare att verka från. De ville kunna erbjuda en möjlighet att träffa nya människor och hitta nya arbetssätt och metoder. Efter några månader av ovisshet om en egen lokal fick föreningen tillsammans med Mölndal stads verksamhet Teater Glädje, ta över

Dans är en del av Konstkollektivet. 28 IMPUL S NR 6 20 1 7

den före detta folkskolan och fritidsgården på Grevedämmet. Föreningen inledde ett samarbete med SV och studiecirkelverksamhet började bedrivas i lokalerna. I år har det varit över 150 personer som på ett eller annat sätt verkat där inom konst, hantverk, teater, dans, musik och film.

ETT AV KONSTKOLLEKTIVETS integra-

lända där Konstkollektivet ordnade med lärare/ledare och lokaler att öva i. – Den positiva energi som finns i estetisk verksamhet som ett alternativt sätt att lära sig svenska märktes snabbt, säger Pontus de Salareff Klarén. Teatergruppen utvecklades och växte till fler grupper. Krokslättsgymnasiet snappade upp projektet vilket ledde till att verksamheten blivit en del av ungdomarnas skolarbete där de med Pontus som lärare/ledare hittar nya sätt att lära sig svenska genom teater, dans och musik. – Konstkollektivet har tillsammans med SV hela tiden jobbat aktivt för att hitta nya möjligheter och sätt att nå ut till och möta de behov och önskemål som finns hos målgruppen, säger Anna Fallström.

tionsprojekt är Ajendi, som startade 2015 tillsammans med SV och Krokslättsgymnasiet. Det började i liten skala med en teatergrupp för nyan-

I VÅRAS STARTADE Konstkollektivet integrationsprojektet Öppen kulturell mötesplats där vem som helst

FLERA GRUPPER OCH föreningar har

studiecirkelverksamhet i Konstkollektivets lokaler, bland annat Mölndals fotoklubb, Visans vänner och Mölndals skateboardförening samt en rad fria kulturutövare i form av band, bildkonstnärer, skådespelare, dansare med flera. – Konstkollektivet har blivit bredare i sina verksamhetsområden och har även blivit ett ansvarstagande samhällsprojekt där integration och möten stått högt i fokus. Det har blivit en viktig plattform för integration och kulturutövare i Västra götalandsregionen, berättar Anna Fallström.

Anna Fallström, 25, ordförande i Konstkollektivet. Hon är musikalartist som ibland extraknäcker inom psykiatrin men som just nu arbetar som showartist, frilansande sångerska och projektledare för integrationsprojektet Öppen kulturell mötesplats.


Teater, dans, musik – och integration. SV finns med i nästan all verksamhet i Konstkollektivet i Mölndal.

får komma och prova på olika verksamheter, allt från teater, dans och musik till matlagning, trädgårdsverksamhet och hantverk. Konstkollektivets ledare har varit på plats och coachat och gett lektioner och deltagarna har sedan fått visa upp vad de lärt sig för varandra. – Alla är välkomna men projektet syftar framförallt till att bli en plattform för integration. Nyanlända asylsökande har varit en stor del av verksamheten, säger Pontus de Salareff Klarén, och aktiviteterna anpassas efter nivå och är dessutom gratis. ANNA FALLSTRÖM OCH Pontus de Sala­

reff Klarén har sett att de personer som började komma till Konstkollektivet när verksamheten startade för tre år sedan fortsätter att komma dit och att de också tar med sig sina vänner. De nya deltagarna har blivit en del av redan befintlig verksamhet i föreningen. Några har startat en dansgrupp, några andra

Pontus de Salareff Klarén, 27, vice ordförande i Konstkollektivet. Han har studerat vid Markaryds folkhögskola och Skara skolscen (teater och scenkonst). Arbetar just nu som projektledare för Öppen kulturell mötesplats samt med estetisk verksamhet för alternativt lärande för på språkintroduktionsprogrammet på Krokslättsgymnasiet.

ett band och en av deltagarna blev i år invald i Konstkollektivets styrelse. Samarbetet med SV har betytt mycket för föreningen. – När föreningen startade var vi i behov av stöd och då var det värde­ fullt att få hjälp av SV att komma igång. Det var också geografiskt väldigt passande att SV fanns så nära våra lokaler och kunde vara behjälpliga med både logistik, administration och fysiska personer på plats, säger Anna Fallström och fortsätter: – Vi har ett väldigt nära och bra

samarbete med SV och de finns med på ett hörn i princip allt som händer på Konstkollektivet. Allt ifrån att driva studiecirklar, projekt och arrangemang till att verksamhetsanpassa lokalerna. DET HAR OCKSÅ varit ett ömsesidigt

utbyte då SV hittat ledare, artister och konstnärer i Konstkollektivets nätverk. Just nu handlar Konstkollektivets arbete om att hitta fler som vill engagera sig i föreningsarbetet och att utveckla föreningen långsiktigt.«

Kultur >> Konstkollektivet Detta är Konstkollektivet: En artistdriven medlemsförening, ett nätverk och en plattform för fri kultur som samarbetar med SV i Mölndal. Utvecklar kulturella strategier, driver konstprojekt och arrangerar event med målsättningen att verka för en hållbar tillväxt i det fria kulturlivet. Driver bland annat integrationsprojektet Öppen Kulturell Mötesplats där personer får mötas och prova på kulturverksamhet. Finns i den före detta folkskolan och fritidsgården Grevedämmet i Mölndal. Här finns replokaler, ateljéplatser, dansstudio, kontor och en egen scen. Mer info www.konstkollektivet.se/ info@konstkollektivet.se. N R 6 2 017 I MPU L S 29


KONSTHANTVERK » VÄVNING

Kerstin – en handelsresande

i färg och form

Kerstin Askert är en av eldsjälarna bakom årets vävmässa i Växjö. Hon är utbildad hemslöjdskonsulent och var i många år ”handelsresande i färg och form” för Studieförbundet Vuxenskolan (SV). TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

30 IMPUL S NR 6 201 7

V

art tredje år anordnar Svenska vävrådet en vävmässa i en svensk stad. I år var det Växjö som stod som värd för Väv2017 i samarbete med Hemslöjden i Kronoberg. Kerstin Askert är sedan ett tiotal år tillbaka ledamot i Svenska vävrådet och en av dem som jobbar med arrangemanget. För tre år sedan genomfördes


Hantverkshuset Skogsbo fanns redan när SV tog över verksamheten. Kerstin Askert blev kvar i många år innan den sista vävstolen monterades ner och såldes eller skänktes bort. Då var sagan om Skogsbo som ett hantverkscentrum slut. Kerstin Askert tror inte att något liknande kan återskapas. Själv gick hon i pension i samband med att hantverket på Skogsbo upphörde.

Kerstin Askert med deltagare i en kurs om färg och form på Väv17 i Växjö.

vävmässan i Umeå och gången innan i Borås. Antalet besökare varierar mellan 5 000 och 8 000, så även i Växjö. Och det är nästan bara kvinnor. – Hela Växjö var på tårna och tog till sig vävmässan. På gågatan i centrum låg en utrullad matta som var 387 meter lång och som vävts i 25 olika vävstugor i Kronobergs län. I Konsthallen, Smålands museum, biblioteket och Domkyrko­centrum var det utställningar och seminarier med vävning som tema, för att nämna några exempel, berättar Kerstin Askert. I ARENASTADEN, DÄR det

vanligtvis utövas ishockey, fotboll och andra idrotter i hallarna, fanns den kommersiella delen av vävmässan med utställare från bland annat folkhögskolor, som lockade med utbildningar

inom vävning, till producenter och återförsäljare som sålde allt som hör vävning och textila hantverk till. I ett av seminarierummen har Kerstin Askert en workshop i färg och form. Ett 20-deltagare, alla kvinnor, sitter vid ett bord och arbetar tillsammans eller var för sig och kombinerar olika färger med varand­ra för att se vilka som passar ihop eller som blandar sig och ger upphov till en helt ny färg. Materialet hämtas från stora högar med garnnystan i olika nyanser. Kvinnorna som deltar kommer från Sverige, Norge, Danmark, Åland och USA. – Hela vävmässan är väldigt internationell. Det märks även i utställningshallen med utställare från i stort sett hela världen, inte minst Japan och Nya Zeeland, säger Kerstin Askert. KERSTIN ASKERT VAR från slutet av

1980-talet och framåt det som nu heter verksamhetutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Brommaavdelning i Stockholm. Hon var en eldsjäl även där och utvecklade hantverkshuset Skogsbo till en oas för allt textilt hantverk. – Vi hade 40 vävstolar som mest. Det var oerhört populärt med vävning då.

FLERA AV VÄVSTOLARNA står i dag i en vävlokal på Kungsholmen i Stockholm där SV har en vävstuga för studiecirklar. – Jag slapp vara med om att slänga en enda vävstol. Det är jag glad för. Det är svårt med vävlokaler i storstäder eftersom vävstolar tar mycket yta i anspråk och hyrorna blir för höga. Hennes brinnande intresse för hantverk och kunnighet inom färg och form uppmärksammades av SVs förbundsledning. – Jag var en period engagerad som hantverksrådgivare åt SVs förbund och reste land och rike runt för att utbilda cirkelledare. Jag och en kollega var som handelsresanden i färg och form när vi åkte till SV-avdelningar och distrikt i hela landet för att hålla kurser. Förutom att sköta SVs verksamhet på Skogsbo var Kerstin Askert cirkelledare i vävning och broderi. Det är hantverk som hon fortfarande håller levande genom att väva tillsammans med andra två dagar i veckan och genom att ha kurser i broderi varje sommar på Sätergläntan, som har utbildningar i slöjd och hantverk. WORKSHOPEN I FÄRG och form under Kerstin Askerts ledning börjar närma sig slutet. Margareta Claesson, bosatt i staden Eliot norr om Boston på USAs östkust, har deltagit på många vävmässor i Sverige genom åren och gått på flera seminarier och workshops för att förkovra sig i det textila hantverket. – Jag prickar in mina Sverige­resor så att de stämmer i tid med Svenska vävrådets stora vävarran­ge­mang, säger hon. Från Norge kommer Marit Bro och Gunn Wangberg. De är mycket nöjda med eftermiddagens arbete i workshopen. För Kerstin Askerts del återstår att plocka ihop garner, saxar och trådar efter dagens övningar. För hennes del är det kanske den sista stora vävmässa hon är med och anordnar.«

N R 6 2 017 I MPU L S 31


SOCIALT » ASSISTANSERSÄTTNING

”Ett brott mot FNs barnkonvention” Impuls nr 5/2017.

– Regering, försäkringskassan och kommuner bryter mot FNs barnkonvention när den tillämpar lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Det säger Annika Åkerberg, människorättsjurist på Civil Rights Defenders efter Impuls uppmärksammade reportage om LSS i förra Impuls. TEXT MARIA ORTLER

R

eportaget i förra numret av Impuls (5/2017) om Mias kamp för sin dotter Selma har berört många. Nu visar det sig att allt fler barn med funktionsnedsättning blir av med sin personliga assistans. Annika Åkerberg, människorättsjurist på Civil Right Defenders, är tydlig på frågan om det bryter mot FNs barnkonvention: – Det finns flera bestämmelser i barnkonventionen som säger att barn med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att kunna delta i samhället.

w Om barnkonventionen blir lagstiftning i Sverige, tror du att det kommer gynna familjer med barn som har funktionsnedsättningar?

– Jag tror i första hand att det kan gynna barnen, eftersom barnets rätt att bli delaktig i beslutsfattande processer kommer stärkas i flera lagar. w På vilket sätt?

– Det beror på om de som använder lagen förstår att svenska lagar ska läsas i ljuset av de internationella lagar Sverige ratificerat, däribland FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Om lagtillämparen vet det kommer det nog att betyda mycket för barn med funktionsnedsättning. w Kan föräldrar till barn med funktionsnedsättning som förlorat sin personliga assistans överklaga till FNs övervakningskommitté?

– Till flera av de konventioner 32 IMPUL S NR 6 20 1 7

Sverige har ratificerat har regering­ en även accepterat tilläggsprotokoll som säger att man kan klaga till den övervakningskommitté som övervakar om länderna följer konventionen. Sverige har valt att inte ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen, varför barn inte kan överklaga till FN enligt just barnkonventionen.

man dock ha klagat på alla sätt man kan i Sverige. w Finns det möjlighet att klaga hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter?

w Finns det andra möjligheter att över-

klaga?

– Sverige har ratificerat tilläggsprotokollet om individuell klagorätt till den övervakningskommitté (CRPD) som övervakar staternas efterlevnad av rättigheterna för personer med funktionshinder. För att någon ska kunna klaga dit måste

– Europadomstolen kan utdöma skadestånd om de anser att staten har kränkt Europakonventionen, säger människorättsjurist Annika Åkerberg.

– Samma sak gäller för klagomål till Europadomstolen. Då är det kränkningar av Europakonventionen man kan klaga på. Man måste alltså gå in i den konventionen och se om det man vill klaga på finns omnämnt i respektive konvention. w Vad kan hända om den som klagar får rätt i Europadomstolen?

– Europadomstolen kan utdöma skadestånd om de anser att staten har kränkt Europakonventionen. Europadomstolen kan dock inte ändra beslutet som sådant. CRPDkommittén kan endast ifrågasätta det som hänt och rikta kritik mot staten, men inte heller de kan ändra själva beslutet. w Är Europadomstolen ett starkare verktyg än FN?

– När Europadomstolen eller en FN-kommitté konstaterat att Sverige gjort fel måste man alltså ansöka på nytt. En dom eller uttalande från någon av dessa utomnationella instanser kan dock komma till nytta för den enskilde vid ett nytt beslut. w Kan fler än den som klagar ha nytta av ett uttalande från Europadomstolen eller FN?

– Ja, många andra familjer där någon av familjemedlemmarna har en funktionsnedsättning, kan ha det.«


Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Till skillnad från övriga Norden ökar självmorden bland ungdomar (15–19 år) i Sverige.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Vi måste förhindra att unga tar sitt liv

SJÄLVMORDEN BLAND UNGA ÖKAR I SVERIGE. DESSUTOM ÄR STÖDET TILL FAMILJER SOM DRABBATS UNDER ALL KRITIK, SKRIVER MAGNUS JÄGERSKOG OCH SOFIA GRÖNKVIST FRÅN BRIS. år ökar självmorden i Sverige, medan de minskar bland äldre. Det är en oroväckande utveckling som skiljer sig från våra nordiska grannländer. Dessutom ges alldeles för lite stöd till efterlevande som drabbas av suicid trots att det är en viktig insats för att förebygga självmord. 1 554 personer tog sitt liv 2015. Av dem var 155 personer under 25 år. Självmorden bland unga har ökat något i Sverige sedan 1998, medan förekomsten av självmord bland äldre personer har minskat under samma tid. Detta berättar vi om i Bris årsrapport som släpptes i mars i år. I ÅRSRAPPORTEN konstaterar vi att vården i många fall inte förmår att tillgodose barnets rättigheter, och att ett barn som försöker ta sig fram och få hjälp ofta stöter på stora hinder. Vi ser också att de regionala skill-

naderna är alldemedlem i självles för stora när mord. Nyligen det gäller tillgång presenterades till stöd och vård en studie från för barn med psyCentrum för kisk ohälsa. Det psykiatriforskning som visar är tydligt att hög Artikelförfattarna Magnus personalomsätt- Jägerskog och Sofia Grönkvist. att den som förning och alltför lorar en partner långa väntetider i vården påi suicid har förhöjd risk för verkar barns hälsa negativt. både psykiska och vissa fysiska Internationella studier visjukdomar samt sociala prosar att kristelefoner, som Bris blem under de närmsta åren stödtelefon för barn, är ett sätt efter händelsen. att reducera risken för självBris erbjuder stödhelger för mord. Men vi behöver veta familjer där en förälder tagit mer om suicidprevention och sitt liv. Det är en unik verksamhet där barn och vuxna får hur vi bäst hjälper de barn som möta andra i samma situation, mår så dåligt att de inte längre dela erfarenheter och tillsamorkar leva. Därför driver Bris mans arbeta kring sorgen och kravet att varje självmord begått av ett barn ska utredas, så livet efter dödsfallet. att vi på rätt sätt kan förebygga FRÅN VÅRA MÖTEN med familjer att fler barn tar sitt liv. som drabbats av suicid vet vi att EN ANNAN VIKTIG del i kampen behovet av stöd är stort, både mot den ökande psykiska akut i samband med dödsfallet ohälsan är stödet till barn och och på lång sikt för att förebygga psykisk ohälsa i framtiden. vuxna som förlorat en familjeFOTO: PETER KNUTSON

BLAND PERSONER I åldern 15–19

Familjerna berättar om avsaknaden av stöd både till den förälder som blir kvar men främst till barnen. Det finns ingenstans de kan vända sig för att få stöd och hjälp trots att självmord i en familj är en traumatisk händelse. SEDAN SNART TVÅ år är det Folk-

hälsomyndighetens ansvar att samordna arbetet med suicid­ prevention. I deras senaste lägesrapport om det nationella arbetet med att förebygga självmord nämns överhuvudtaget inte efterlevandestöd och fortfarande saknas nationella riktlinjer och rutiner för bemötande och stöd till de som mist en närstående i självmord. Magnus Jägerskog BRIS GENERALSEKRETERARE

Sofia Grönkvist BITRÄDANDE CHEF FÖR BRIS STÖDENHET OCH ANSVARIG FÖR BRIS STÖDHELGER FÖR FAMILJER SOM FÖRLORAT EN FÖRÄLDER I SUICID

N R 6 2 017 I MPU L S 33


KULTURKRYSSET TVEKA DELAS OSCAR UT PÅ

SNODDE

HANS ROMAN SOM UTSPELAR SIG PÅ ETT FARTYG

MITT I HJUL

TALTRATT GÅ NER INNEHAVAREN HÅLLPLATS

VILKEN PERSON? AMERICIUM

HÅLLER LÅDA PÄRSON STUND SOM GREPP

SVARTA SARA

HANS ROMAN SOM UTSPELAR SIG PÅ ETT DEMENSBOENDE BALJA SÅDANA BLIR ÖVER

NYTT 1/1 ÄR KRYP FIGHTAS

GULDDJUR DRAMAKUNG

KAN FÖRAS LJUDER I KYRKA

BALT TITEL FÖR EN GRÖN I SAGA LEDSEN DROPPE

SKALLADE

ROTADE BI

RYMMER HELA VÄRLDEN AS

PÅSTOD

DRIVKRAFT LÄGGA IHOP

SNYTS UT SAMLAR LÄRARE HAV HAR COOL I MAGEN

FÖRST SLÄPADE I ESLÖV

MÄNGDEN

STÄDADE UR DATORBOLAG

ÄR GURU SLÅS GRÄS MED

PLANET

KABEL

SITTER TILL HÄST

DECEMBERDAM UNDERHÅLLIT

SÄNKA OJÄMN ÄR INTE FIENDER

SOBON

FÅR LÖV

JUPITERMÅNE

LÄMNAS TIPS MED KÄLLSKYDD

SÅDANA GRÄDDAS DET I

ÄR PRIVAT

SMET UT BAKVÄGEN? AXEL

HJÄRNKOLL DEL AV PJÄS

TAR EN SNABB VÄG RADIUM

LIGGER JUMBO I KAN MAN BANAN VARM

VISAR SLÖ PROV PÅ

FINNS

Vinn bok om läkeväxter

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 18 oktober. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 6/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella Nathorst-Böös. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 4/2017 Nils Sjöblom, Arboga, Bosse Körling, Borås, och Kerstin Olsson, Örebro.

GRUSIG SKOGSMARK

TRYTA

KAN VARNA

LAGAS I KÖK

VRIDA KAMERAN HENNES SENASTE DECKARE

H Ä Y X A N

SLÄPA

Namn

ALLTJÄMT

BILOR

GRANN FÅGEL

Adress

LIGGER KATMANDU I

DE ÄR SÖTA SMÅ DJUR

Postadress 34 IMPUL S NR 6 201 7

I C A M S I L L M A L V Ä I C S K S B E O R N G

SA NICKE LOKAL FÖR DET MESTA

SOM EN HÖGER I RINGEN

K

P A N O R E R A

H S A K R R A A U P A L A K T T U

GÖR KAMIN

SYLTA

CASTRO

ANDFÅGEL STÖTT UT LUFT

SÅDANA FÖRVARAS I

PC-PORT RYMMER HANDLINGAR

KAN GNAGA

SPOTTAR BESTÄMD

OND

PÅ PÅ APPARAT

© Bulls

SAMLAS BLAD TILL DRYCK I

BJUDA IN TILL STRID SKRIVER HON BARNBÖCKER OM

GÖRA EXAKT KOPIA

DRIVKRAFT

K L O N A

E L R A A R M A C S K M E A R T E A K E R N

DATOR KAN TVÄTT PÅ STRECK

T O R K A

SÅDANA DRAR FALKMAN

L O A

PÅFÖLJD

RADIUM

HÄRMDJURET LAGENS LÅNGA

MEDLA

JUNIKVINNA MAN I BACKEN

TAR EN RÖVARE

SLIPADE

BAND

DETTA DYGN DEN FÅR OLLON

TRIVSELORD

S U P E R C H A R L I E

U T M A N A LEVER SOLO

ARGON

A R

KÄNNA MED FILMISK ELBA

I D R I S S A

HAR FANS

PÅSTOD

BÄR BARR

Lösning till Kulturkrysset nr 4/2017.

F R A F F T J A N Ä R A L A K E L E N B O N S A R A C K Ö M K A G A N A G E L U R D O L E L E G R A N

INGEN ORT I HENNES SÅDAN PÅ DECKARE TAKET

ASSIETT SOM TUNNA

HEJSAN ÄR NUDIST

FINNS

SOM LADE ÄR DEN ENDA

BLÅSVÄDER

O VE

SES MED

GÅR EJ ALLT GANA

WINBLAD SOM SKOOG

BLUND TJÄNAR BAGARE MYCKET?

GRUNDTAL

ÄR PERSIKOHY

© Bulls

ROMAN SOM HAN SKREV IHOP MED SARA BERGMARK ELFGREN

PÅ STARTKNAPP


SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Kan bildning spräcka filterbubblor? Svaret på den frågan gavs av Nina Larsson, SVs förbundschef, Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, och Araia Girmai Sebhatu , konst- och kulturvetare och bildare av antirasistorgansiationen Black coffee. Moderator var Zaynab Ouahabi. Deltog i samtalet gjorde också Per Svensson, journalist och författare.

Ett öppet seminarium i SVs monter handlade om LSS-lagen (Lagen om särskilt stöd). SVs förbundschef Nina Larsson ledde samtalet med Anders Westgerd, verksamhetsledare på assistanskooperativet GIL, och Niklas Altemark, forskare vid Lunds universitet

”Folkbilda – med kraft” var namnet på ett seminarium med Julia Messel, programledare och Mikael Bondestam, mattelärare, samt SVs förbundschef Nina Larsson.  FOTO FRÅN BOKMÄSSAN: MATILDA ASP OCH NATALIA RYLANDER

Det vårades för bildningen

Annorlunda bokmässa i Göteborg i år – fullt i SV-montern Bildning var huvudtemat vid årets bokmässa i Göteborg. Där inne sades mycket klokt om bildning. Där ute demonstrerade nazister på Göteborgs gator. BOKMÄSSAN. Det

blev en annorlunda inramning till årets bokmässa än vad det brukar vara. Ett bättre tema än bildning kunde inte bokmässan ha

när uttryck som ”fake news” och alternativa fakta har blivit vanliga. STUDIEFÖRBUNDET Vuxenskolan (SV) deltog i bokmässan och hade ett fullmatat program i den egna montern. Författare avlöste varandra och berättade om sina böcker. I miniseminarier togs aktuella ämnen upp.

Kan bildning spräcka filterbubblor? var namnet på ett seminarium i samarbete md ABF. Ett annat handlade om bildning och bibliotek – ett samtal mellan Erik Fichtelius, ansvarig för den statliga biblioteksutredningen, och Bengt Ericson, SV. Bildning och skönlitteratur avhandlades i ett annat seminarium.

Nina Larsson, SVs förbundschef, hann med att vara både debattör och moderator vid olika arrangemang. I ett av dem berättade Niklas Altemark, forskare vid Lunds universitet, och Anders Westgerd, assistanskooperativet GIL, om den åtstramning som görs vad gäller assistans för personer med funktionsnedsättning.« N R 6 2 017 I MPU L S 35


Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Lättläst: Rätt att rösta

Ulrika Carsson: Vi vill att alla ska ha rätt att rösta

D

en 9 september 2018 bestämmer svenska folket vilka som ska leda landet, regionerna och kommunerna. Vi ULRIKA CARLSSON ställer frågan till alla politiker: Vem ska ha rätt att rösta? Anledningen till vår fråga är att de politiska partierna missar en stor grupp medborgare genom att inte publicera sin information på ett lättläst sätt. Samma misstag gör myndigheter, kommuner och landsting. Vi vet att många människor har svårt att ta del av den politiska debatten och därmed stängs ute från det demokratiska samtalet. Partiernas information exempelvis finns inte tillgängligt på ett enkelt sätt. Det politiska språket stänger ute i stället för att inkludera. Ett exempel är statliga utredningar. I dag krävs det en sammanfattning på engelska men inte på lättläst svenska. Inte ens den stora demokratiutredningen sammanfattades på lättläst.

möjlighet att delta i samtalet. Det kan du göra genom att omgående starta arbetet med att göra din politiska information tillgänglig för alla. En lättläst version ska vara en självklarhet. Regeringen kan, om den vill, ställa krav på att alla statliga utredningar ska göra en sammanfattning på lättläst. Detsamma gäller viktiga kommunala och regionala utredningar. Allas rätt att förstå måste tas på allvar. Valdagen är en höjdpunkt för demokratin och en examensdag för de politiska partierna. Rätten att fullt ut kunna delta i det politiska samtalet och därmed bilda sig en egen uppfattning när man lägger sin röst, måste vara en självklar rättighet för alla. Det är så demokratin byggs och stärks.

»Många människor har svårt att ta del av den politiska debatten.«

PERSONER SOM STÄLLS utanför är dels perso-

ner med olika former av funktionsnedsättningar, dels personer som inte har svenska som modersmål. Undersökningar visar att upp till var fjärde medborgare har svårigheter att tillgodogöra sig publicerad information. I ett demokratiskt samhälle är detta oacceptabelt. Rätten att kunna ta del av demokratisk information måste omfatta alla. Du som företrädare för ett politiskt parti har ett ansvar att ge alla medborgare

VI SOM FOLKBILDARE har också ett ansvar. I

Studieförbundet Vuxenskolan gör vi det genom att driva kampanjen Mitt Val, där vi erbjuder folkbildningsaktiviteter för att göra allmänna val mer tillgängliga för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi erbjuder även en distanskurs till partier, ”Bli en lättläst politiker”. Syftet är att ge tips och tricks för att bli en mer lättläst och lättpratad politiker. Att skriva på lättläst är en viktig folkbildande insats, en insats som bygger och stärker demokrati. Vi försöker dra vårt strå till stacken. Antar du som politiker utmaningen kan vi hjälpas åt att ge fler tillgång till det demokratiska samtalet.« Ulrika Carlsson är ordförande i Studie­ förbundet Vuxenskolan

Den 9 september 2018 är det val. Då bestämmer svenska folket vilka som ska leda landet regionerna och kommunerna. Vi frågar dig som är politiker: Vem ska ha rätt att rösta? Partierna missar i dag en stor grupp medborgare eftersom språket är för krångligt. Många behöver lättläst text. En av fyra har svårt att läsa en artikel i en tidning och sedan berätta vad de läst. De behöver information om politik på lättläst svenska. Det kan vara personer med funktionsnedsättning eller personer som inte är födda i Sverige. Därför är det mycket viktigt att de politiska partierna tar fram information på lättläst svenska. Det behövs för demokratin. Du som är politiker har ett ansvar att göra din information tillgänglig för alla. En lättläst version ska vara en självklarhet. Allas rätt att förstå måste tas på allvar. När staten och kommunerna undersöker viktiga frågor i sina utredningar, då är det också viktigt att presentera resultaten på lättläst svenska. Alla utredningar borde ha en sammanfattning på lättläst svenska. Studieförbundet Vuxenskolan driver kampanjen Mitt Val. Där erbjuder vi kurser som förklarar hur allmänna val går till för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi erbjuder också en kurs till politiska partier, ”Bli en lättläst politiker”. Där kan politiker lära sig att skriva lättläst och att prata, så att fler förstår. Vill du vara med? Ulrika Carlsson är ordförande i Studieförbundet Vuxenskolan

Impuls 2017 6  
Impuls 2017 6