Issuu on Google+

MAKTEN ÖVER MATEN -En guide för påverkan

Tillsammans kan vi påverka personal och beslutsfattare att köpa in mer klimatsmart, etisk och hälsosam mat

Författare Katyan Barraza Merino
 Redaktörer Josefine Höijer & Pontus Björkman
 Illustration framsida Anna Nylander


“Earth provides enough to satisfy every man’s need, but not every man’s greed.” -Mahatma Gandhi


Innehåll Inledning.....................................................................1 Matsuveränitet och global solidaritet .........................2 Problemen idag...........................................................3 Vad är klimatsmart mat?.............................................5 Vad är etisk mat?........................................................7 Vad är hälsosam mat?.................................................8 Det är billigt att tänka rätt...........................................9 Matinköp- från politik och lagar till mat på bordet.....10 Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion?.......................................................13 Mallar för brev, medborgarförslag, insändare, m.m....15 Faktablad...................................................................20 Goda exempel............................................................21 Vad är nästa steg?......................................................23 Länkar för mer information och inspiration................24 Källor..........................................................................25


Förord syfte

&

Varje tugga du stoppar i dig innebär olika stor mängd utsläpp av koldioxid. Det är en revolutionerande insikt i sin enkelhet. För det innebär att vi alla är en tugga ifrån att vara en del av lösningen på den globala uppvärmningen. Vi kan ju påverka vad vi äter. Inte bara hemma, utan på skolan och på sjukhuset. Och i kommunhusets korridorer. 30 procent av världens koldioxidutsläpp beror på mat. Sojan, som främst används till djurfoder, och boskapsuppfödning är de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas. Den extremt storskaliga produktionen av exempelvis soja, socker och ris slår hårt på den biologiska mångfalden, samtidigt som man i utvecklingsländer använder bekämpningsmedel som sen länge varit förbjudna i Sverige. Argentinska och brasilianska forskare rapporterar ökande antal cancerfall, missbildningar hos barn och missfall på grund av kemikalierna. Det finns hälsosamma alternativ till industrimatens snabba kalorier. Och de finns nära oss. Hälsosam och klimatsmart mat hänger ihop. Syftet med denna guide är att ge elever, lärare och medborgare verktyg och argument för att påverka inköpsansvariga på skolor, kommuner, landsting och universitet att välja klimatsmart, lokalproducerad, ekologisk, rättvisemärkt och hälsosam mat. Vi vill också ge elever och lärare kunskap om hur den offentliga upphandlingslagen påverkar skolors och kommuners matinköp, ge en beskrivning av inköpskedjan i skolor och kommuner, samt ge tips och presentera framgångsexempel för inspiration och motivation att påverka. Handboken ger konkreta enkla tips om hur man kan påverka matinköpen på skolor, kommuner, landsting och universitet. Så här enkelt kan det vara: 1. Bilda en liten arbetsgrupp
2. Skriv ner vad ni på skolan äter en vecka
3. Prata med kökschefen och skolledningen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad)
4. Skicka skolledningen ett konkret förslag och be om svar inom rimlig tid
5. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna
6. Följ upp förslaget med ett möte.
Kanske har ni redan nu lyckats påverka en del.
7. Kontakta inköpsansvarig på kommunen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad)
8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna i kommunen) och be om svar inom rimlig tid
9. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna
10. Följ upp Medborgarförslaget med ett möte med kommunchefen.
Kanske lyckas ni påverka inköpen på skolor i hela kommunen.
 
 Det här kan låta svårt, men i denna guide finns konkreta exempel på brev, förslag, faktablad, checklistor för möten med inköpsansvariga mm.
Alla är vi en del av problemet och lösningen på klimathotet. Alla kommuner och landsting måste göra klimatpolitik. Vi kan se till att arbetet kommer igång. 
 Med klimatsmarta hälsningar Francisco Contreras Ordförande Latinamerikagrupperna


Så använder du guiden Bäst användning får du av guiden om du läser igenom all fakta och information som finns. Detta för att du ska få en överblick i de olika delarna som tas upp och förstå hur allt hänger ihop. Sedan kan du välja att fördjupa dig i de delar du vill veta mer om genom att använda dig av länkarna som finns i slutet av varje del, och de länkar som du hittar näst sist i guiden. Guiden kan också användas som underlag för att framställa workshopmaterial att använda i skol-, arbets- eller andra informations- och utbildningssammanhang. Guiden vänder sig i första hand till elever och lärare men även till alla andra som vill bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion lokalt i Sverige som i sin tur har en positiv påverkan globalt. Guiden samlar de bästa tipsen och information som finns idag om klimatsmart, etisk mat och hälsosam. Du kan också använda dig av tipsen och informationen i guiden i din vardag, för att så många som möjligt ska bli mer medvetna och bidra till en mer hållbar utveckling. Du kan till exempel skicka in en insändare till din lokaltidning eller skicka in ett medborgarförslag till din kommun. Genom att ta med exempel på hur du skriver insändare och medborgarförslag vill vi underlätta för alla som vill, men inte vet hur de ska göra, att bidra. Ju fler som engagerar sig, desto större genomslagskraft och desto större är chansen att beslutsfattare på alla nivåer i Sverige, EU och andra internationella sammanhang inser hur livsviktigt det är att börja ställa om och tänka i nya hållbara banor. Genom att påbörja arbetet nu har vi möjligheten att ligga steget före i klimat och miljöarbetet, vilket i sin tur kan förmildra omställningen mot ett mer hållbartsamhälle på längre sikt. Genom hela guiden hittar du också faktarutor med intressant information som är bra och viktig att känna till. Guiden är indelad i följande delar: •Matsuveränitet och global solidaritet- Här får du en inblick i vad matsuveränitet är och varför det berör oss alla. •Problemen idag- Här hittar du mycket som du kanske hört tidigare, men också sådant som du inte visste om de problem som finns med dagens ohållbara livsmedelsproduktion och konsumtion och vad problemen har för konsekvenser.


•Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion?-I den här delen hittar du konkreta förslag och idéer på vad vi kan göra för lösa en del av de problem vi står inför. Det behöver inte vara krångligare än vad vi tror. •Vad är klimartsmart mat?-Här hittar du information om vad klimatsmart mat är, varför vi alla människor, naturen, miljön och klimatet tjänar på att vi äter mer klimatsmart mat. Du hittar också exempel på klimatsmart mat. •Vad är etisk mat?-Här presenteras den etiska och sociala aspekten av av maten, förhållandena som majoriteten av odlare och anställda lever under idag och hur våra val påverkar deras sociala och ekonomiska situation. I den här delen finns även information om etiska märkningar och hur den etiska aspekten påverkar matsuveräniteten. •Vad är hälsosam mat?-Vet vi egentligen om innehållet i de livsmedel vi äter idag och hur påverkar de vår hälsa? •Matinköp- Från politik och lagar till mat på bordet- I den här delen hittar du all information du behöver och lagen om offentlig upphandling och annat som påverkar skolor och kommuners inköp av livsmedel. •Goda exempel- Här hittar du inspiration, motivation, tips och idéer på vad du kan göra redan nu på din skola eller kommun. Här hittar du goda exempel på kommuner som har tagit steget och börjat tänka i mer klimatsmarta, etiska och hälsosamma banor för en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Låt dig inspireras av andras idéer och projekt. •Vad är nästa steg?-Om du känner dig motiverad att bidra ännu mer för ett mer hållbart samhälle finner du en hel del inspiration och idéer i den här delen. Det är väldigt svårt att sluta när man väl kommit igång. •Länkar för mer inspiration och information- Helt enkelt en samling länkar här för mer information, fördjupning och inspiration.


Inledning

Vi bombarderas ständigt av nyheter om alla de problem som finns runtom i världen. Miljoner hungrande och undernärda människor, fattigdom, höjda matpriser, människor som drabbas av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, för att inte tala om den omfattande skogsskövlingen, minskad biologisk mångfald, övergödning och förorening av vattendrag, torka, översvämningar, förstörda skördar, miljöförstöring och klimatförändringar. För att nämna en del. Alla problem som finns gör oss antingen handlingsförlamade eller motiverade att göra något. Det är just det som är tanken med guiden, att alla som känner att de vill bidra till ett mer hållbart samhälle ska finna inspiration, idéer och motivation. Men viktigast av allt information och verktyg för att genom lokal påverkan kunna bidra till en positiv förändring för människor i Sverige och runtom i världen. Det är nu vi har möjligheten att välja vilket arv vi vill lämna efter oss till framtida generationer. En förstörd planet, utarmad på naturresurser och liv till förmån för vår bekvämlighet och ohållbara livsstil, eller en planet full av naturresurser, bördighet, hållbara samhällen och liv. Vi kan göra mer än vad vi tror, samtidigt som det är givande och motiverande att känna att man bidra till ett större syfte. Guiden är en del av ett EU finansierat projekt vid namn ”Mat, Människa och Miljö”, som handlar om hur vi kan påverka globalt genom att agera lokalt. Genom att påverka personal och beslutsfattare på lokal nivå kan vi påbörja omställningen mot ett mer hållbart samhälle och utveckling. Klimatförändringarna är något som berör oss alla. Redan nu drabbas människor av klimatförändringarnas effekter och miljöförstöring. Vi måste återställa balansen genom att välja mer klimatsmart, etisk mat och hälsosam för vår egen, klimatet, miljön och de människor som producerar vår mats skull. Vi kan inte längre passivt vänta på att någon annan ska lösa problemen åt oss. Vi måste själva bli en del av lösningen.

“Be the change you want to see in the world.” -Mahatma Gandhi


h c o t e t i n ä r e v u s t a M t e t i r a d i l o s l a b o l g Dagens ojämnt fördelade tillgång på livsmedel, mark och resurser, men också internationella handelsregler och jordbrukssubventioner ökar klyftan mellan rika och fattiga. Vi vet inte säkert vad maten som produceras idag innehåller, hur den har odlats eller hur den påverkar miljön, människors hälsa, ekonomi och sociala situation. Det är här matsuveränitet kommer in i bilden.

”Ett land som lyckas föda sin befolkning genom stora livsmedelsimporter till rimliga priser, kanske lyckas få till en relativt stabil matsuveränitet. Men landet är inte fritt eller självständigt eftersom det är beroende av utländska regeringars eller transnationella företags vilja och priser.” Mochila Campesina Escuela campesina Centroamericana

Matsuveränitet är ett begrepp som myntades av världens största globala folkrörelse La Via Campesina i början av 1990-talet.Matsuveränitet handlar om att uppmuntra till lokal jordbruksproduktion, få igenom jordreformer som garanterar att alla människor har tillgång till mark för att odla mat och ett förbud mot genmanipulerade grödor, patent på utsäde, boskap och gener. Matsuveränitet handlar också om konsumenternas rätt att själva bestämma över maten de vill äta, möjligheten att kunna välja hur och av vem maten ska produceras. Alla länder ska också kunna konkurrera på lika villkor vid handel, genom att slopa rika länders jordbrukssubventioner. Varje land måste ha möjlighet att bestämma över sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik för att garantera att livsmedel som produceras i första hand går till den egna befolkningen och i andra hand till export. Matsuveränitet innebär också rätten att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoderför att garantera att framtida generationer får möjligheten att ta del av jorderns resurser, biologisk mångfald, rent dricksvatten och bördiga jordar att odla mat på. Matsuveränitet handlar om att: •Uppmuntra till lokal jordbruksproduktion

•Förbud mot GM- grödor, patent på utsäde, boskap och gener. •Varje lands bestämmande och kontroll över sin egen matproduktion

Visste du att La Via Campesina är en global folkrörelse som består av ca 150 medlemsorganisationer i ett 70-tal länder runtom i världen. La Via Campesina är den gemensamma rösten för flera miljoner småbönder, lantarbetare, jordlösa, kvinnliga lantbrukare, ursprungsfolk, migranter och jordbruksarbetare på landsbygden som kämpar för sina rättigheter utifrån FN:s deklaration om lantarbetares rättigheter. La Via Campesina förespråkar ett hållbart småskaligt jordbruk för att främja social rättvisa och värdighet. De motarbetar starkt storskaliga företagsdrivna jordbruk och transnationella företag som förstör människors hälsa, liv och naturen. Källa: www.viacampesina.org

Vill du veta mer?

•Rätten att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoder

Kampanjen Rent Mjöl- http://rentmjol.nu/om-matsuver-nitet-0/

•Försäkra människors tillgång till egen mark att odla på


Problemen idag Klimatförändringar Effekterna av klimatförändringarna som på många håll redan märks av är smältande glaciärer, översvämningar, torka, klimatflyktingar, etc. Förändringar i klimatet ger också effekter på växters och djurs reproduktion, växtsäsongens längd, nya skadeorganismer, sjukdomar och förändringar i ekosystemet. Den fattigaste delen av befolkningen i utvecklings-länderna som bidragit minst till utsläppen av växthusgaser är de som drabbas allra hårdast av effekterna. Hunger och undernäring Enligt en rapport publicerad av FAO, FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, fanns det närmare 1 miljard undernärda människor år 2010. Majoriteten, 98 procent, bor i utvecklingsländerna. Enligt Världsbanken lever mer än en miljard människor i extrem fattigdom, vilket innebär att de lever på mindre än ca en dollar om dagen. En daglig inkomst på under en dollar är inte tillräckligt för att täcka dagsbehovet av mat, åtminstone inte utan tillgång till jord för att odla egen mat. Av alla fattiga människorna i världen lever närmare 70 procent på landsbygden och är ofta helt beroende av jordbruket för sin livsmedelsförsörjning, enligt Naturskyddsföreningen rapport “Miljö, klimat och utveckling”. EU:s jordbrukspolitik och handelsavtal EU:s handels och jordbrukspolitik begränsar utvecklingsländernas möjligheter att utveckla ett jordbruk som är mer hållbart, eftersom de måste anpassa sig efter EU:s efterfrågan på livsmedelsprodukter. Samtidigt hjälper EU sina egna bönder med höga jordbrukssubventioner (ekonomiskt stöd), vilket skapar en skev konkurrens som bidrar till orättvisa villkor för utvecklingsländerna. Transnationella företag och GM-grödor De transnationella företagen bidrar till miljöförstöring och utsätter människor för stora hälsorisker genom sin produktion av genmanipulerade grödor och bekämpningsmedel. Det argument företagen använder sig av är att GM-grödor behövs för att föda den ökande befolkningen i världen eftersom det finns brist på livsmedel.

Om alla människor på jorden skulle leva och konsumera som vi gör i Sverige skulle vi behöva minst 3 jordklot till istället för det enda vi har. Källa: WWF


Ojämn fördelning Bristen på livsmedel är inte problemet, istället är det den ojämna fördelningen av livsmedel, mark och resurser som påverkar människors möjlighet att få i sig den näringsrika mat de behöver för att kunna leva ett värdigt liv. Konventionellt jordbruk Argumenten för det dominerande konventionella och storskaliga jordbruket är att det går att producera större mängder livsmedel, åtminstone i de industrialiserade länderna. En del av nackdelarna med det här typen av jordbruk är beroendet av konstgödsel och bekämpningsmedel som leder till övergödning och förorening av vattendrag genom utsläpp av bland annat kväve och fosfor. Dessutom bidrar det konventionella jordbruket till en minskad biologisk mångfald och större utsläpp av växthusgaser än det ekologiska jordbruket som använder sig av mer hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder. En ohållbar livsmedelsproduktion och konsumtion I takt med att fler människor och länder får bättre ekonomi runtom i världen tar de efter samma ohållbara livsmedelsproduktion och konsumtion som de industrialiserade länderna.Utvecklingsländerna måste också få möjligheten att utveckla sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik på det sätt som passar den egna befolkningen och miljön bäst utifrån varje lands förutsättningar. Ett ekonomiskt stöd till utvecklingsländerna är ett sätt för de industrialiserade länderna att kompensera för den påverkan på miljö och klimat som de orsakat sedan lång tid tillbaka. Kostrelaterade problem Den växande köttkonsumtion är också ett stort problem som bidrar till att regnskog skövlas, bland annat för att ge plats till sojaodlingar som används i fodret vi ger till våra boskapsdjur. För mycket kött är inte heller bra för vår hälsa, enligt Livsmedelsverket äter vi 40 procent mer kött än på 1990-talet. Ett annat hälsorelaterat problem med maten vi får i oss är den inte är tillräckligt näringsrik. d (Över)konsumtionen av kött, näringsfattig mat eller mat med rester av bekämpningsioxi d l o k medel från jordbruket i kombination med ett alltför stillasittande liv, leder till att nsen a rga la g s o u fler människor drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, e d l: th rag ödar d ätta o r til a väx d e n s d typ-2 diabetes och vissa cancerformer. atte del d fort g le bind ld

v a a a n id m kan mångf ing av ngsme kunn e i m o a n pn i sk isk ds öd ble Pro rre trä biolog överg bekäm r att v järt h ( h ä ö d f r c F a m a • nsk o o tc den i ng ord är s tes, e v s •M roreni matj s i jor e be v a de 2 diab r) tc. •Fö rstörd behö a e r , yp ate da rka •Fö er som trel mer, t a skör , to r s ) a o l r k ism ede ning de cerfo rstörd ket a r m u m r r s a ä e n v li rdb rsv ykting trelat sa ca g a fö e o r j v a •Ö matfl v kos ar, vis iser, p cer från u l i d e ed •Kl r fall a kdom matpr iskor ) pro r m o s m n u e d g •Fl kärlsj höjda a män a so grö pnin l n o r : ( n m ag de och tkris rnärd eta bekä län n id h s a e c e g h •M r und ja o or, oc klin lem o c b s e e l o f , v r s •F i ut olja ch fo el av p n r d m l o g o e k a in e p is m tio livs attn nsum ing av a kväv änn f a l m n l a r o l. od mm r köttk (för od ser, b n fö na a e n s d u a k En ållba vling husg ödor ållan ulle r h t h k ö r g x s k O ö r ä s f • del rse ker vi e ogs p av v av GM vnads u k m s S s tten e mar • släp v r a e i n l l v e h s h g c k å ka •Ut ridnin ner oc rk o , etc p ik mat ingsri dric a t n m p r r ä a sr re •S liga lö edel g av ering äring g till n till n å i g m D k n n n s l r • å rde , pa öpa llgån a liv tillg r r vår ämt fö vägar att k ller ti a n o d e sak nnisk r •Oj gge av nte rå ng av o ä sk i i Vi kan minska omfattningen på de konsekvenser som väntar oss nni ärda m •By a har rdeln anor ä l m n ö v l f r t r A a e e • ämn på längre sikt, men då gäller det att redan nu börja tänka mer a m ljon und •Oj ållbar 00 mi joner l hållbart för att minska den klimat och miljöpåverkan vi har på •Oh r än 8 00 mi e 9 hemmaplan men också i andra delar av världen. •M r än e M •


Vad är klimartsmart

mat

?

Klimatsmart mat är mat som har så lite påverkan på klimatet och miljön som möjligt. Genom att välja mer klimatsmart mat bidrar vi till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. För att äta mer klimatsmart mat är den så kallade S.M.A.R.T-modellen som till stor nytta. Modellen har utarbetats av Tillämpad näringslära i Stockholms läns landsting och bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombinationen med de nationella miljömålen. Livsmedelsverket, Miljöstyrningsrådet, m. fl har tagit fram liknande klimatsmarta råd: Ät mindre kött! Världens djurproduktion står för nästan 18 % av de totala växthusgasutsläppen, vilket är större utsläpp än trafiken globalt. Förutom de enorma arealerna som behövs för odling av spannmål till djurfoder, framförallt sojaodlingar, behövs tio gånger mer vatten för att framställa ett kilo nötkött än för att odla ett kilo rotfrukter. Nötkött är det kött som orsakar högst utsläpp. Men gris och kyckling föds ofta upp på importerat kraftfoder som innehåller soja, som bidrar till att ovärderlig regnskog skövlas till förmån för sojaodlingar. Om fler väljer att äta en större andel vegetabilier gör vi en stor insats för klimatet och miljön. Baljväxter, som exempelvis ärter, bönor och linser, ger samma typ av näring som kött. Om du äter kött välj helst ekologiskt beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara odlingslandskapet. Att införa en köttfri dag i veckan är också en bra början. Handla miljömärkt fisk och skaldjur! Den största klimatpåverkan kommer främst från fiskebåtarnas bränsleanvändning men också från energin som går åt i transport och produktion. Fiske sker på olika sätt som har mer eller mindre påverkan på miljön. Vissa metoder som till exempel bottentrålning och skrapning leder till att havsmiljön skadas. En stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax som kräver stora mängder fiskfoder. Fiskodlingar kan leda till övergödning. Det finns två miljömärkningar av fisk i Sverige, MSC (Marine Stewardship Council) och KRAV som garanterar att fisken fångats eller odlas på ett hållbart sätt med minsta möjliga påverkan på miljön och inte bidrar till utfiskning. Ät säsongsanpassat och mer grova grönsaker. Vi måste börja äta mer säsongsanpassade grönsaker. Men också grova grönsaker, som kål och rotfrukter, som har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker. Grova grönsaker odlas ofta på friland och kräver mindre energi än växthusodling. Välj också mer potatis eller pasta som påverkar klimatet mindre än t. ex ris vid odling.

Visste du att en tredjedel av en vanlig familj klimatpåverkan kommer från maten. Om alla vi svenskar skulle byta ut kött mot grönsaker en dag i veckan så skulle vi spara koldioxidutsläpp motsvarande 1 års utsläpp från 233 000 bilar. Ät mer grönt och mindre kött så sparar du på miljön. Källa: Klimatsmart Matguide, Framtidsjorden


Handla närproducerat. Frukter och grönsaker färdas ofta långa sträckor innan de hamnar på vår tallrik. Om vi istället väljer större mängder närproducerad frukt och grönt efter säsong bidrar vi till att minska vår klimatpåverkan. Närproducerat gynnar dessutom svenskt jordbruk och lokala marknader, vilket bidrar till en ökad matsuveränitet. Dock är närproducerat inte alltid det bästa alternativet eftersom en del livsmedel odlas lokalt i växthus som drivs på fossila bränslen. Men för det mesta är närodlat ett bra val för klimat och miljön. Ät mindre skräpmat! Vi lägger nästan hälften av våra matkostnader på varor som kroppen inte behöver, som chips, läsk, vin och godis. Detta är det som kallas ”tomma kalorier”, eftersom de innehåller mycket kalorier, men har ett lågt näringsinnehåll. Att äta stora mängder tomma kalorier är inte bra för vår kropp eller vår plånbok. Om du drar ner på skräpmaten spara du samtidigt pengar du kan lägga på mer näringsrik mat. Ta lagom stora portioner så att du inte slänger mat. Enligt livsmedelsverket så slänger vi ungefär 56 kg fullt ätbar mat varje år per person i Sverige. Genom att ta lagom stora portioner blir vi lagom mätta och belåtna. Om vi däremot inte orkar äta upp allt innebär det en onödig påverkan på miljön och klimatet. Dessutom bidrar avfallet till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. Ät mer ekologiskt. Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och man tar större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Fodret till djuren odlas i huvudsak på de egna gårdarna där djuren föds upp och antibiotika används sparsamt. Ekologiskt jordbruk är anpassat till de naturliga kretsloppen, månar om den biologiska mångfalden och förbjuder genetiskt manipulerade grödor(GMO). Genom att öka andelen ekologiska livsmedel kan vi bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Vi tjänar alla på att göra våra matvanor mer klimatsmarta!

Hur kan jag äta mer klimatsmart mat? Vill du veta mer? •Ät klimatsmart- Fem enkla tips: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/klimatsmart-i-affaren/ •Naturskyddsföreningens klimartsmart recepthttp://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/recept/ •Ät S.M.A.R.Thttp://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068 •Hållbar fisk på skolmatsedeln- http://www.msc.org/msc-i-skolan/matsalen

•Ät mer ekologiskt. •Ät lokalproducerade livsmedel som frukt och grönsaker istället för importerade. (Den största miljö och klimatpåverka beror på hur långt maten vi äter har transporterats) •Ät säsongsbetonade grönsaker istället för importerat och från växthus. •Ät mer grova grönsker som kål och rotfrukter (De odlas ofta på friland istället för i energikrävande fossildrivna växthus.) •Ät färsk mat istället för fryst mat •Ät vegetarisk mat istället för kött. Inför två köttfria dagar i veckan till att börja med. •Ät miljömärkt fisk och skaldjur •Om du äter kött välj beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara odlingslandskapet. •Ät lagom stora portioner och släng inte mat


Vad är etisk mat? Av de ca 6 miljader människor som finns i världen idag delar en miljard på 80 procent av de globala inkomsterna medan mer än en miljard människor måste klara på mindre än 1 dollar om dagen, enligt Världsbanken. Småproducenter eller anställda i utvecklingsländer tjänar ofta inte tillräckligt för att kunna försörja sig själva eller sin familj. Ofta är de dessutom beroende av jordbruket för sin försörjning. Att allt färre aktörer har makten över maten som produceras gör inte situationen bättre. Stordrift och teknik går ofta före miljö, människorshälsa och livskvalitet. Som tur är så finns det alternativ som erbjuder rättvisa avtal för småproducenter och anställda, som i sin tur leder till bättre levnads- och arbetsförhållanden, men också bättre ekonomiska förutsättningar och rätten att organisera sig. Fairtrade och KRAV är två exempel på märkningar som ställer etiska och sociala krav på livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna. Fairtrade Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Fairtrade fokuserar på principen om rättvis handel genom att stödja handel där människors och lokalsamhällens utveckling står i centrum för att undvika fattigdom och social utslagning. De motsätter sig barnarbete och diskriminering och arbetar för en produktion med rimlig lön, demokrati och rätten att organisera sig fackligt. Miljöhänsyn är också en kriterie i produktionen, och syftar till att förbättrad välfärd, hälsa och livsvillkor för odlare och anställda genom att skydda den naturliga miljön, minimera användningen av konstgödsel, bekämpningsmedel och icke förnybara källor. Dessutom finns specifika regler för den vattenmängd som får användas vid odling och ett förbud mot genmanipulerade grödor. Genom att köpa Fairtrade-märkta livsmedel får odlare och anställda förbättrade ekonomiska villkor. Med långsiktiga avtal ger det en trygghet för människor utan stora marginaler att leva på.

”Fairtrade bidrar till att producenter, genom utbildning och ökade ekonomiska resurser, kan minska sin klimat- och miljöpåverkan på olika sätt. Till exempel att tillämpa hållbara jordbruksmetoder, återplantera träd och hantera sitt avfall, att minska användningen av bekämpningsmedel samt energi- och vattenresurser.” Källa: Frågor och svar om Fairtrade, miljökriterier och klimat

KRAV KRAV förknippas vanligtvis med ekologiskt livsmedelsproduktion. De regler som KRAV producenter måste följa uppmuntrar till en låg klimatpåverkan genom förbud mot bland annat bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmanipulerade grödor. KRAV förespråkar också hälsosam mat utan onödiga syntetiska tillsatser som smakförstärkare, färgämnen, etc. När det kommer till de etiska och sociala kraven är ett av kriterierna för att bli KRAV-producent att man visar ett socialt ansvar i produktionen men också omsorg för djur och natur. En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkoren och de sociala förhållandena hos en producent inte uppfyller kriterierna. KRAV anslutna producenter får i alla led möjlighet till en arbetsmiljö utan onödig exponering av gifter och kemikalier och de arbetar dessutom med skonsamma metoder och naturliga processer i sin produktion. Klimatreglerna i KRAV märkningen talar dessutom om hur producenterna ska bete sig för att minska sin klimatpåverkan.

Visste du att monokulturer är stora fält av bara en gröda som odlas året om. Monokulturer ökar risken för skadedjursangrepp, vilket bidrar till att odlare måste använda stora mängder bekämpningsmedel. Det bidrar till förorening av mark och vattendrag. Dessutom skadar bekämpningsmedel pollinerande insekter, bland annat vildbin, som människor, djur och natur är beroende av. En tredjedel av det jordens befolkning äter idag kommer från växter som pollineras av insekter. Många monokulturer kräver också enorma mängder vatten vid odling eftersom de förväntas ge högre avkastning. Exempel på monokulturgrödor är sockerrör (för etanol), majs, soja och oljepalm. Källor: Jordbruksverket ”Grödor och vildbin”

Vill du veta mer? •Fairtrade - http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm •KRAV - http://www.krav.se/Om-KRAV/KRAV-markets-mervarden/Socialtansvar-/ •Fairtrade i plugget- http://www.fairtrade.se/cldoc/982.htm •Mat och Naturbruksuppropet - http://www.mjv.se/konsumtion/mat-ochnaturbruksuppropet


Visste du att vår växande köttkonsumtion bidrar till att regnskog skövlas för att ge plats åt soja- och oljepalmsplantager som används i fodret vi ger till våra boskapsdjur. Palmolja används också i flera av de livsmedelsprodukter som vi äter idag, som exempelvis nudlar. Regnskogen behövs för att binda in växthusgasen koldioxid. Skogsskövlingen bidrar till att vi förlorar vår biologiska mångfald, djur- och växtarter som ännu inte har upptäckts fråntas sitt livsutrymme, för att vi ska kunna äta kött 365 dagar om året.

Vad är hälsosam mat?

Vi äter för att må bra, för att få energi så vi orkar med dagens aktiviteter och för att det är gott. Vi lagar mat tillsammans, tar en fika eller går på restaurang med vänner och familj. Våra matvanor är en del av vårt sociala umgänge och en viktig del av vårt välmående och hälsa. Går man in i en livsmedelsaffär idag så hittar man sannolikt alla möjliga matprodukter som lovar både det ena och det andra i näringsinnehåll och smakväg. Snabbmat i form av hel och halvfabrikat innehåller olika tillsatser. Vissa tillsatser är till för att matprodukterna ska få en längre hållbarhet vid långa transporter, andra smakförstärkare, eller tillsatser för att kunna producera en billigare vara. Chips, godis och läsk som vi äter alltmer idag bidrar bara med tomma kalorier och ingen näring till kroppen. En del undersökningar som bl. a Livsmedelsverket har gjort visar dessutom att rester av bekämpningsmedel finns i alla livsmedel, som frukt, grönsaker och spannmål, som behandlats med bekämpningsmedel under odling, lagring eller transport. Eftersom grödor som används till djurfoder behandlas med bekämpningsmedel, hittar man också rester i kött, mjölk och ägg. Rester av bekämpningsmedel förekommer mest i konventionellt odlade livsmedel än ekologiskt odlade. Antalet fall av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, etc är ett tecken på att våra matvanor inte är särskilt hälsosamma. Det som också bidrar är bristen på daglig fysisk aktivitet och Livsmedelsverket rekommenderar därför att vi rör på oss mellan 30-60 minuter varje dag. Hur kan vi äta mer hälsosamt ur ett klimat och miljöperspektiv? • Dra ner på köttkonsumtionen och ät mer varierade vetegetariska alternativ. Äter vi mer växter istället för att föda upp köttdjur i stora mängder som äter växterna, så förbrukar vi mindre resurser och vår klimatpåverkan minskar • Välj mer ekologiska livsmedelsprodukter som bidrar till en mer hållbar matproduktion och minskar vår klimat och miljöpåverkan samtidigt som vi slipper få i oss livsmedel med rester av bekämpningsmedel och tillsatser. • På skolor kan man följa Livsmedelsverkets råd för bra mat. Exempelvis bort med kakor, läsk och godis i kafeterian/kiosken, frukt och grönt till varje måltid, vatten och lätt-mjölk som måltidsdryck, etc.

Låt oss gå vidare med matens klimat aspekt och visa hur mycket vi tjänar på att välja mer klimatsmart mat.

Vill du veta mer? •Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskola och skolahttp://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/ http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf •Frukt- och grönt test- http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/frukt%20och%20gr%c3%b6nt-test.pdf


Det är billigt att tänka rätt

Visste du att i Sverige så dricker vi 75 liter läsk och 22 liter förpackat vatten per person och år. I jämförelse är förpackat vatten bättre för miljön och hälsan än läsk men allra minst påverkan sker om vi istället dricker kranvatten. Källa: Livsmedelsverket Mat och Miljö

Att äta klimatsmart och hälsosam mat kan ofta förknippas med dyrare matkostnader, men faktum är att du kan komma undan med billigare kostnader. En undersökning från Folkhälsoinstitutet visar att man kan spara mellan 2000 och 5600 kr på att äta mer hälsosamt och miljösmart. Det handlar om att välja ekologiskt men samtidigt köpa mindre kött, som kostar mycket pengar, och istället äta mer säsongsanpassat och närodlade grönsaker och frukter. I kalkylen ingår också att dra ner på godis och läsk och att slänga mindre mat. För de pengar man spara in kan man istället lägga på ekologisk mat. Några ekonomiska argument för att äta klimatsmart, etiskt och hälsosam mat: Mindre kött och mer i plånboken. Genom att minska vår köttkonsumtion får vi inte bara bättre hälsa och minskar vår klimatpåverkan, vi sparar också en del pengar eftersom köttet ofta kostar mer än det vegetariska alternativet. Vi äter redan 20 procent mer kött på knappt tio år per person och år än vad kroppen behöver för att fungera enligt Livsmedelsverket. (Se till att få i dig bönor och andra vegetariska proteiner om du drar ner mycket på köttet.) Minska inköp av godis och chips. Köp ekologisk frukt och nötter istället, bättre för tänderna och billigare. Passa på att äta mycket av den frukt som finns i respektive årstid, billigt och i de flesta fall gratis att ta frukt (fråga först) från alla de som har fruktträd i sin trädgård. Eller varför inte plantera fler fruktträd till allmänheten. Bättre hälsa och vacker natur på köpet. Drick mindre läsk och andra söta drycker. Drick kranvatten istället, så känner du när du blir mätt och får i dig precis så mycket näring som din kropp behöver, och dina tänder kommer att tacka dig! Sveriges dricksvatten är bland det renaste i hela världen och helt GRATIS! Tänk på att mer än 800 miljoner människor runtom i världen saknar tillgång till rent dricksvatten. Ta inte tillgången på rent dricksvatten för givet! Du spara dessutom pengar på att inte köpa läsk. Gör det till enr vana att ha med dig en vattenflaska som du lätt kan fylla på vid behov. Ta lagom stora portioner och släng mindre mat. Maten vi slänger kostar pengar och onödiga mängder energi som går åt i produktionen. Men svinnet bidrar också till miljö och klimatpåverkan helt i onödan. I Natuvårdsverkets rapport ”Minskat svinn av livsmedel i skolkök” beräknas bara tallriksavskrapet kosta skolor i Sverige mellan 100 och 300 miljoner kronor per år! Att planera matinköpen bättre, väga matavfallet och informera elever och personal kan bidra till att skolor och kommuner runtom i landet sparar miljontals kronor. Välj s.m.a.r.t.-mat som är billig mat! Om du byter ut kött, växthusodlade grönsaker, ris och ”tomma kalorier” mot billigare och mer näringsrik mat som exempelvis baljväxter, rotfrukter och säsongsanpassade frukter så räcker pengarna till en större andel ekologiska varor. Odla egna grönsaker hemma, på balkongen, i skolan eller på arbetsplatsen. Du belastar klimatet mindre samtidigt som du får du färska och nyttiga grönskar helt gratis.

Du kan spara pengar när du minskar din klimatpåverkan!

Visste du att en kost med tillräckligt fiberintag minskar risken för förstoppning och kan i längden bidra till att öka skyddet mot grovtarms cancer. Källa: Livsmedelsverket


Matinköp-

Den senaste tiden har personal och beslutsfattare på en del skolor och kommuner runtom i landet påbörjat ett miljöarbete. Arbetet går för det mesta ut på att engagera och informera elever, anställda och invånare samt sätta upp mål och öka inköpen och kunskapen om ekologisk mat. Etiska livsmedel, som till exempel Rättvisemärkta bananer och kaffe, är också något som skolor och kommuner köper in allt mer.

från politik och lagar till mat på bordet

Anledningarna till att inte fler är engagerade i arbetet idag är flera. Dels handlar det om personal och beslutsfattares brist på kunskap om klimatsmart, etisk och hälsosam mat eller så vet de inte att det går att ställa mer krav vid inköp av livsmedel. Andra anledningar kan vara en ovilja och osäkerhet i arbetet med att tänka i nya banor. Men vi har möjligheten att påverka maten som serveras på skolor och kommuner! Tanken med det här kapitlet är att kortfattat reda ut en del av oklarheterna som finns vad gäller nationell och internationell politik eller lagar som påverkar inköpen. Lagen om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling, eller LOU, är den lag som styr alla de inköp som görs av myndigheter och andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Bestämmelserna i LOU är de samma för alla EU länder och bygger på EU-direktiv. Det går att ställa krav på att de livsmedel som köps in är producerat efter vissa kriterier som exempelvis miljökrav eller etiska krav. När det kommer till att ställa krav på närodlat är det inte möjligt om värdet av inköpet överstiger ett visst tröskelvärde som fastställts av EU. En möjlig genväg ärdå att dela upp inköpen av livsmedel.(Läs mer om inköp av närodlade livsmedel i kapitlet Goda exempel) Upphandling Kommuner Varje dag äts det tre miljoner måltider som tillagats i det offentliga köket. Det är kommunen och landstingen som har ansvaret för maten i skolor, på äldreboenden och sjukhus. Offentliga upphandlare och leverantörer har idag tillgång till en mängd verktyg, utbildningar och annat stöd för miljöanpassad och etisk upphandlingar. Det som avgör hur långt skolor och kommuner kommer i sitt arbete är det politiska engagemanget bland personal och beslutsfattare. Något som underlättar arbetet är om kommunen utarbetar en upphandlingspolicy som underlättar inköpen och och ger inköpsansvariga tydligare riktlinjer och större utrymme att ställa mer krav vid inköp.

Visste du att om vi halverar svinnet från all mat som slängs vore det samma sak som att ställa av alla bilar som finns på jorden. Källa: Klimatsmart Matguide, Framtidsjorden


Skolor När skolbespisning köper in mat är det oftast kommunens upphandlingsavdelning som sköter inköpen i samråd med kommunens storkök och gör sedan ett ramavtal med leverantörer. Skolköket och leverantörerna får sedan själva hålla kontakt och göra upp om rutiner, mängder och tidpunkter för leveranserna. Upphandlingsprocessen kan ta upp till 6 månader från det att upphandlingen påbörjas till dess att avtal är skrivet, vilket beror på att olika kommuner och skolor har olika tidpunkter på olika produkter. Skolan kan se till att engagera elever och personal i arbetet för en mer hållbar utveckling i en större utsträckning än idag. En omställning av skolmaten för en mer hållbar matproduktion och konsumtion är också i linje med läroplanen för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna: ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” ”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” - Lpo 94 Nationell politik Sverige har tagit fram en handlingsplan för miljöanpassad upphandling till kommuner och landsting, efter uppmaning från EG-kommissionen. Målet är att den offentliga sektorn ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Det ska uppnås genom styrning av myndigheter, engagemang av politiker och andra beslutsfattare på lokal och regional nivå, utbildning och stöd till offentliga upphandlare. Miljöstyrningsrådet har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen genom att stödja, informera och utbilda offentliga och privata upphandlare om miljöanpassad offentlig upphandling. MSR tar också fram underlag för konsumtionsmål och utvärderar hur sociala och etiska aspekter kan integreras i upphandlingskriterierna. Sveriges kommuner och landsting erbjuder också stöd, utbildningar och information inom etisk och miljöanpassad upphandling. Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för Sveriges miljöarbete nationellt men också internationellt. Miljömålen som påverkar livsmedel är: •Begränsad klimatpåverkan •Giftfri miljö •Ett rikt odlingslandskap •Ett rikt växt- och djurliv •Ingen övergödning •Bara naturlig försurning •Grundvatten av god kvalitet •Myllrande våtmarker •Hav i balans samt levande kust och skärgård Sedan tidigare finns målet att den certifierade ekologiska odlingen i Sverige ska vara minst 20 procent av landets jordbruksmark och att 25 procent av de livsmedelsprodukter som konsumeras ska vara ekologiskt certifierade vid utgången av 2010.

”Det övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet i Sverige är att nästa generation ska kunna ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Källa: Regeringen. ”Regeringens arbete för hållbar mat”.


Visste du att genetisk manipulerade organismer (GMO) eller, GM-grödor, är organismer där det genetiska material ändrats på konstgjord väg. GMO-odlingar kräver ofta stora mängder dyra bekämpningsmedel som förorenar mark och vattendrag och minskar den biologiska mångfalden. GM-grödor utvecklades av några stora bioteknikföretag. Monsanto är ett av de ledande företagen med hela 90 procent av marknaden. Monsanto driver också sedan några år tillbaka fältförsök med majs i Sverige och Danmark. Källa: Jordbruksverket skrivelse om GMO

Internationell politik EU Lagstiftningen inom EU har samordnats för att underlätta handel mellan medlemsländerna. Att ställa krav på närproducerat om ett inköp överstiger en viss summa, ett så kallat tröskelvärde, går emot EU:s direktiv, eftersom det stänger ute andra länder. I praktiken innebär det att inga leverantörer från ett visst land får gynnas eller diskrimineras för att alla ska få samma möjlighet att delta. Det är också EU:s direktiv som ligger till grund för lagen om offentlig upphandling. Agenda 21 På klimatkonferensen i Rio de janeiro 1992, antogs FN:s globala handlingsprogram för miljö och utveckling, Agenda 21. Det innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom att utrota fattigdom och få bort de hot som finns mot miljön. Världens regeringar, kommuner och andra viktiga samhällsaktörer är de som har ansvaret att se till målen nås. Millenniemålen 2000 antog Sverige FN:s millenniedeklaration, som utgörs av åtta mål för att bekämpa fattigdomen i världen fram till 2015. De millenniemål som handlar om livsmedel och en etisk produktion av livsmedel är: Millenniemål 1-Utrota extrem fattigdom och hunger- Mellan 1990 och 2015 ska antalet människor som lever på under en dollar per dag och människor som lider av hunger halveras. Varje dag dör omkring 25 000 barn runtom i världen på grund av svält eller svälrelaterade problem. Millenniemål 7- Säkra en hållbar utveckling- Enligt millenniemål 7 ska arbetet med hållbar utveckling ha integrerats i länders politik, och det ohållbara utnyttjande av naturresurser ska minskas fram till 2015. Andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ska också öka. Alla länder måste också hantera kommande klimatförändringar genom attminska sina växthusgasutsläpp, särkilt de industrialiserade länderna som måste minska sina utsläpp med 40 procent till år 2020.

Vill du veta mer? • Skolmatens vänner. Verktygslådan. Upphandling av livsmedel- http://www.skolmatensvanner.se/verktygslada_3.php • CSR-kompassen. Information och stöd för att ställa sociala krav i offentlig upphandling- http://offentlig.csr-kompassen.se/ •Grunderna i offentlig upphandling- http://upphandlingsstöd.se/grunderna-i-offentlig-upphandling


Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion?

Om vi vill bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion kan vi börja med att se över vår egen livsmedelskonsumtion.Vi kan sedan använda oss av all den kunskap som finns om klimatsmart, etisk och hälsosam mat. Det finns redan en hel del information som tagits fram av Naturskyddsföreningen, Miljöstyrningsrådet, Livsmedelsverket, Sveriges Folkhälsoinstitut, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket m.fl. Personal och beslutsfattare på skolor och kommuner har också ansvaret att öka sin kunskap om vilka krav som kan och bör ställas vid inköp av livsmedel. Information och utbildningar finns redan tillgängligt för alla. Ju fler som är med och jobbar mot samma mål desto lättare kommer övergången att bli mot ett mer hållbart samhälle och utveckling. Några exempel på saker vi kan arbeta för redan idag är: Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering som tilldelas kommuner som engagerar sig för och lever upp till kriterier om ökade inköp av etiska produkter och informationspridning om etisk konsumtion i butiker och på arbetsplatser. Det första initiativet till en Fairtrade City diplomering togs 1999 av ideella krafter inom biståndsorganisationen Oxfam i Storbritannien. Malmö var den första kommunen som fick en Fairtrade City diplomeringen i Sverige 2006. Idag finns det 41 Fairtrade City diplomerade kommuner i Sverige och ytterligare 13 kommuner undersöker möjligheten eller arbetar för att få en Fairtrade City diplomering. Fairtrade Sverige har också en rad verktyg, utbildningar, kampanjer, tävlingar, föreläsnings- och informationsmaterial för alla som vill bidra. KRAV KRAV har en hel del utbildningar inom olika livsmedelsrelaterade teman som till exempel Mat & klimat och en Ekologisk grundkurs som vänder sig till beslutsfattare, inköpare, kostchefer och storkökspersonal inom kommuner och landsting. Klimatkommunerna Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar med lokalt klimatarbete. Syftet med deras arbete är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom att stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan genom klimatcoachning, kampanjer, föredrag etc. Klimatkommunerna är drivande i det nationella klimatarbetet, de sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och om klimatproblemen. De försöker också stärka sitt internationella samarbete med liknande nätverk i andra länder.

Visste du att: Kött – nöt, lamm, gris och kyckling – är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag. Källa Livsmedelsverket “Miljösmarta matval”


Skola för hållbar utveckling Skola för hållbar utveckling är en utmärkelse som alla skolformer inom det offentliga skolväsendet, men också fristående skolor och riksinternatskolor som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling kan söka. För att få en utmärkelse måste man uppfylla ett antal kriterier och när man väl får en utmärkelse varar den i tre år. Skolan får då ett diplom och rätt använda utmärkelsens logotyp. Ansökan görs hos Skolverket. Världsnaturfondens handlingsplan för skolans ekologiska fotavtryck WWF har tagit fram ett exempel på handlingsplan som personal och beslutsfattare kan ha som underlag i miljöarbetet på skolan. Som ett komplement till handlingsplanen har de också tagit fram en kalkylator somräknar ut den individuella eller skolans miljöbelastning, det så kallade ekologiska fotavtrycket. Även om inte all miljöbelastning är inkluderad kan kalkylatorn ge en ungefärlig uppskattning. Köttfria dagar Köttfri Måndag eller Meatless Monday är en kampanj som pågår just nu med syftet att bekämpa cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes genom att införa en köttfri dag i veckan och sedan stegvis minska köttätandet i världen. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 1990-talet. Genom kampanjen vill man uppmärksamma och informera om de problem som dagens ohållbara köttkonsumtion leder till. Klimatkontot Allt vi själva kan göra för att minska vår egen klimat och miljöpåverkan är ett steg i rätt riktning. Men några små ändringar i våra vanor kan vi göra en hel del. Vet man inte hur stor klimatpåverkan man egentligen har är klimatkontot ett bra tips. På Klimatkontot kan man testa sin individuella klimatpåverkan och få tips på hur man kan minska den. De kategorier som finns är bland annat bostad, resor och mat. Vad mer? Det finns så många olika organisationer och föreningar du kan engagera dig i om du vill göra mer för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Internet är en oändlig källa för inpiration, information och organisering. Sök redan idag efter lokala klimatföreningar, organisationer eller kampanjer du kan engagera dig eller varför inte starta en egen? Alla initiativ gör skillnad!

Vill du veta mer? •Klimatkommunerna. Utbildningsmaterial och projekt till skolorna- www.klimatkommunerna.se/?page=page440c6b6b87f6f •Fairtrade. Gör skillnad på din ort- www.fairtrade.se/cldoc/980.htm •Köttfri måndag www.kottfrimandag.se •WWF:s handlingsplan för att minska skolans ekologiska fotavtryck- http://www.wwf.se/source.php?id=1180418 •WWF:s kalkylator och information om ekologiskt fotavtryck- http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck •Min Planet. Klimatsmartkalkylatorn- http://www.minplanet.se/index.php?option=com_pixcalc&view=pixcalc&Itemid=100000013 •Klimatkontot- www.klimatkontot.se/ •Kampanjen Global Rättvisa Nu!- www.globalrattvisa.nu


Exempel på brev till skolledning

Malla r för brev medb orgar insän försla dare, g, m.m

Mer klimatsmart, etisk och hälsosam mat i skolan! Maten vi äter i skolan påverkar inte bara klimatet och vår hälsa men också människors arbets- och levnadsförhållanden. Mer än 1 miljard människor lever idag på under en dollar om dagen enligt Världsbanken. Dessutom finns det mer än 900 miljoner undernärda människor och över 800 miljoner saknar tillgång till rent dricksvatten. Detta samtidigt som allt fler människor drabbas av kostrelaterade sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, för att nämna några av problemen. Maten står för nästan 30 procent av vår klimatpåverkan från det att den odlas tills den hamnar på vår tallrik. Både läroplanen, regeringens handlingsplan för miljöanpassad upphandling och andra nationella och internationella åtaganden lägger grunden och målen för arbetet med en mer hållbar utveckling. Vi vill att vår skola minskar sin klimatpåverkan genom att göra skolmaten mer klimatsmart och etisk. Detta är också i linje med läroplanen(I Lpo 94 anges)för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna : ”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Genom att exempelvis köpa in mer rättivsemärkta produkter kan skolan också bidra till bättre arbetsoch levnadsförhållanden för människorna som försörjer sig på jordbruk i utvecklingsländerna. Vilket också ger dem möjligheten att utveckla mer hållbara jordbruksmetoder. Vi är flera som vill att vår skola ska påbörja arbetet och omställningen för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Skolan kan dessutom spara en hel del pengar att tänka mer klimartsmart. Vi måste redan idag påbörja omställningen för ett mer hållbart samhälle och utveckling som kommer att löna sig nu och på längre sikt! Vi föreslår därför: •Att skolan utarbetar en miljöanpassad och etisk upphandlingspolicy •Att skolan inför dagliga vegetariska matalternativ •Att skolan inför inför minst en köttfri dag i veckan •Att skolan köper in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker •Att skolan köper in mer ekologiska livsmedel •Att skolan köper in KRAV eller MSC- märkt fisk för ett mer hållbart fiske •Att skolan börjar väga matsvinnet •Att skolan ökar inköpen av Fairtrade märkta livsmedel •Att skolan följer Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan •Att skolan ansöker om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling hos Skolverket


Medborgarförslag

Maten står för 30 procent av vår klimatpåverkan från det att den produceras till dess att maten hamnar på tallriken. Maten vi köper påverkar inte bara klimatet, miljön och vår hälsa, utan bidrar också till de orättvisa arbets- och levnadsförhållanden för odlare och anställda i utvecklingsländerna. Idag lever mer än en miljard männsiskor på under en dollar om dagen enligt Världsbanken, dessutom finns det mer än 900 miljoner undernärda människor och mer än 800 miljoner saknar tillgång till rent dricksvatten . Detta samtidigt som allt fler människor i västvärlden drabbas av kostrelaterade sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, etc. ....................kommun kan påverka utvecklingen för en mer hållbar matproduktion och konsumtion, och samtidigt förändra situationen för miljoner människor runtom i världen genom att välja mer klimatsmart och etisk mat. Detta kan också bidra till att uppnå flera av Sveriges miljökvalitets mål som bl. a: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans sam levande kust och skärgård. Regeringen har sedan länge tagit fram en handlingsplan som kommuner och landsting kan använda sig av. I den står det bland annat att offentliga upphandlare ska ställa mer miljömässiga och etiska krav på de livsmedel som köps in. Till alla offentliga upphandlares hjälp finns dessutom Miljöstyrningsrådets och Sveriges Kommuner och Landstings stöd, information, verktyg och utbildningar. Arbetet har redan påbörjats på flera håll i landet. Malmö kommun har till exempel integrerat miljömässiga, etiska och sociala principer i sin upphandlingpolicy. De har också ett miljöprogram som är utgångspunkten för kommunens klimat och miljöarbete. De var dessutom först i Sverige i att få en Fairtrade City diplomering redan 2006. Nu har....................kommun chansen att föregå med ett minst lika gott exempel genom att påbörja sitt klimat och miljöarbete. Vi måste redan idag påbörja omställningen för ett mer hållbart samhälle och utveckling som kommer att löna sig nu och på längre sikt! Jag/Vi föreslår därför: •Att kommunen utarbetar en miljöanpassad och etisk upphandlingspolicy •Att kommunen påbörjar arbetet för en Fairtrade City diplomering •Att kommunen inför dagliga vegetariska matalternativ •Att kommunen inför inför minst en köttfri dag i veckan •Att kommunen köper in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker •Att kommunen köper in mer ekologiska livsmedel •Att kommunen köper in KRAV eller MSC- märkt fisk för ett mer hållbart fiske •Att kommunen börjar väga matsvinnet på skolor och arbetsplatser •Att Miljöstyrningsrådets kriterier ska användas när kommunen köper in livsmedel

............................................................ Ort och datum ........................................................... Nanm och underskrift


Skriv en insändare! Har du något du vill nå ut med? Att skriva insändare behöver inte vara svårt. Det kan bli en rolig och spännande process i att nå ut till flera och påverka genom att sprida sina åsikter. Med hjälp av Megafonen så kan du nå ut till tidningar i hela Sverige på ett klick! En insändare läses av många fler människor än en debattartikel! Har du blivit inspirerad av något särskilt som du skulle vilja nå ut med till andra. Kanske har sett en spännande film om skövling av regnskog i Amazonas eller läst en artikel om hur klimatförändringar påverkar glaciärsmältningen i Anderna. Skulle det vara kul att få en insändare publicerad? Använd dig av det bakgrundsfakta du fått inspiration från och skriv en kort insändare.

ng Kom igå n iv e och skr ! re insända

1. Skriv kort och koncist, 1000 tecken (en fjärdedels till en tredjedels sida) är en bra riktlinje. Man hinner säga en sak bra. Fundera över att dela upp i flera insändare om du vill säga flera saker.

2. Vad är syftet? Folkbildning? Påverkan? Skriv dock inte läsaren på näsan. Låt läsaren själv vara smart och dra slutsatsen. Om du vänder dig till en nationell politiker, nämn för- och efternamn, då politiker har mediasök på sina namn. 3. En insändare får gärna vara personlig i tonen. Är skribenten upprörd eller glad över något så kan det lysa igenom i ordvalet och tonen. Samtidigt vill skribenten nå så många läsare som möjligt och då kan man inte använda ett alltför grovt eller slarvigt språk. Om man verkligen vill påverka andra är det bra med sakskäl. Var saklig. Humor! Kolla fakta (i synnerhet siffror och namn). Var rädd om trovärdigheten. 4. Media gillar: Kopplingar till det dagsaktuella, liten mot stor, avslöjanden, närhetsprincipen (kopplingar till orten), det oväntade, jämförelser (gärna i siffror), konfrontation, brott och straff, löftesbrott och svek, det upprörande, det fyndiga, det trendiga, det spektakulära, kändisar, framgångssagan. Alltså kan man vinkla text och rubrik på något av ovan. 5. Läs och låna! Återanvänd gärna nyhets- och debattartiklar som du läser. Ordet är fritt och vissa åsikter förtjänar att spridas igen. Välj ut ett stycke, bearbeta, argumentera och vips så är det klart på tio minuter. 6. Sätt en rubrik som lockar (se under nummer 4 ovan)– men räkna inte med att få behålla den. Syftet med en bra rubrik är att fånga insändarredaktörens och läsarnas intresse (inte skriva på näsan). 7. Skriv lättläst – korta meningar! Undvik förkortningar och svåra ord. 8. Låt någon läsa texten och föreslå ändringar. Alla våra texter blir bättre av kritisk granskning. 9. Använd gärna insändare som ett sätt att arbeta med omvärldsanalys i arbetsgruppen/ klassen. En eller flera personer är ansvarig/a att förbereda en insändare inför varje möte. Insändaren diskuteras, revideras och kan sen skickas i arbetsgruppens eller klassens namn.

E R A D N Ä S

ever ar vå el em men t r u vd gh de ja gar: en a r är bara r ö h agen förändrin ändringa lle det d m 10. Avsändaren. Skriv under med exempelvis ”NN, o r u n här m klimat klimatfö ant så sk slipper ö k s t klass, skola” Kom ihåg att lägga till din boendeort (flera lma igt o med lle vara s ch att vi m att I sko erade ivr det här o o u s k s n s os re t t” et redaktioner skriver alltid ut boendeorten) och skicka med disku ritisk rös och om d mrar för na är öve dan idag n r o e , k s a re telefonnummer (då en del redaktion vill ha möjlighet att med ff tror jag varmare att forsk h att det m i värld o r c u a en bl innebär Faktum ä faktum o den runt h mer kontakta dig). a t c n .” t r r a ju ba lla vintra arna är e dsförhåll astrofer o s klimatg a a lj at ta fler k förändrin kors levn r naturk nlig fami skulle by e t a s l r i klima ar männ laciärer, f el av en v svenska et spara k a d g l r l e j e e e a and d ll d påv Några exempel på insändare: ältan ar. En tre aten. Om an så sku ån samm i m s r m fr k med flykting http://gd.se/insandare/1.2745948-infor-en-vegetarisk-dag-i-skolan från dag i vec utsläpp g man stå r e t a m s ån en år klim an kom http://latinamerikagrupperna.se/insandare-agera-nu-reinfeldt-klimatet-vantar-inte aker arande 1 ta nästa g tning. s k r n e ö v r på ot g p motsv Vill du fördjupa dig mer i hur man skriver insändare: a det g i rätt rik m k t n t ä ö p t ste ut k xidutslä r. Att be Om insändare- http://www.mediekompass.se/iskolan/lektionstips/lektionstipsa ett r a o l i ä i d b b l e ko 000 temp/57-demokrati/349-skriv-insaendare-och-debattartiklare inn t 233 kön skull g a l PDF om åsiktstexter( del B)- http://www.mediekompass.se/iskolan/lararmaterial/varats olma k s laerarmaterial/1167-tidningens-texter

IN

Kort insändare om klimatsmart mat i skolan


Frågebatteri till möte med skol- och kommunledning - Vi har räknat på hur mycket koldioxidutsläpp skolan gör varje vecka. Skulle vi ta bort kött en dag i veckan, skulle vi minska utsläppen med så här mycket på ett år. (här fyller ni i det ni har kommit fram till med hjälp av WWF:s skolkalkylator) -Har ni tänkt införa dagliga vegetariska alternativ eller minst en köttfridag i veckan? -Har ni funderat på att väga svinnet i skolor, för att minska svinnet? - Har ni några riktlinjer för inköp av miljöanpassade och etiska livsmedel?
 Om ja -har ni en handlingsplan med mål för att öka inköpen av miljöanpassade och etiska livsmedel?
 - Hur stor andel miljöanpassade och etiska livsmedel köper ni in idag? Om nej -Varför har ni inte infört riktlinjer för upphandling av miljöanpassad och etisk mat?
 - Känner ni till vilka regler som gäller för upphandling av miljöanpassad och etisk mat?
 -Känner ni till att regeringen har tagit fram en handlingsplan för en mer miljöanpassad upphandling som alla kommuner och landsting ska använda sig av för att öka upphandlingen av miljöanpassad och etisk mat? - Känner ni till att Miljöstyrningsrådet kan ge stöd, information och utbildning i miljöanpassad och etisk upphandling? 
 - Har ni anpassat era riktlinjer efter regeringens mål om att 25 procent av maten som köps in ska vara ekologisk? - Hur förhåller ni er detta mål och har ni tänkt att arbeta i fortsättningen för att uppfylla detta mål? Argument för bättre miljö och hållbar utveckling Skolor Enligt skollagen så ska verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö I den nya läroplanen för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna så föreslår regeringen att de ska ingå i skolan uppdrag att (I Lpo 94 anges) ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” En ytterligare formulering lyder; Lpf 94: ”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” I styrdokumenten för grund och gymnasieskolan finns det skrivningar där man pekar på vikten av kunskap om miljö. Skollagen säger till exempel att vi ska främja respekt för de mänskliga rättigheterna, hälsa och en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. I läroplanen ( Lpo 94) lyfts miljöperspektivet fram som ett av fyra övergripande perspektiv. 

Högskolelagen. Kap 1: ” högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekomiskt och social välfärd och rättvisa”.


Kommuner Regeringen har tagit fram en handlingsplan för en mer miljöanpassad upphandling som alla kommuner och landsting ska använda sig av. Detta för att de ska påskynda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Kommuner och landsting kan även ställa mer etiska krav på de livsmedel som köps in. Tills in hjälp har de Miljöstyrningsrådets stöd, information, verktyg och utbildningar.

Tio enkla tips för att minska klimatpåverkan i skolan Låt eleverna vara med och påverka matinköpen på skolorna. Detta leder till att mindre mat slängs. I en rapport från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i Sveriges skolor kosta mellan 100-300 miljoner kronor årligen.

1 2

Inför dagliga vegetariska alternativ och fler köttfria dagar på skolan Anpassa matinköpen efter den svenska säsongen som att äta isbergssallad, moroter och rabarber på våren och broccoli, grönkål och äpplen på hösten. Naturskyddföreningen har en lista på säsongens godsaker som du kan använda dig av när du planerar dina eller skolans inköp: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/frukt-och-gront/

3 4

Servera färsk mat istället för fryst mat.

5

Köp in närodlad mat från lokala producenter istället för importerat

6

Servera kranvatten istället för läsk och flaskvatten Köp in miljöcertifierad fisk som KRAV eller MSC. Köp överhuvudtaget in mer ekologisk och rättvisemärkt mat som både värnar om miljön och garanterar att maten producerats med respekt för de mänskliga rättigheterna.

7 8

Använd till exempel rapsolja istället för produkter som innehåller palmolja

9 10

Undvik skräpmat, godis och tomma kalorier. Servera istället vatten, frukt, grön hälsosam mat och fika. Ansök om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och sätt igång och engagera elever och personal i skolans arbetet för en mer hållbar utveckling.

Experiment att genomföra på skolorna Ekologiskt fotavtryck – så här gör du - http://ecoguru.panda.org/#/calculator/questions Kalkylator för skolan-http://skola.klimatsmartcommunity.net/?page=1&cat=2 http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/s-berknar-man-ekologiskafotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck Matsvinn-http://www.klimatsmart.se/?page=videos&search=skolor&id=1554


Faktablad - Klimatsmart, etisk och hälsosam mat Vi står inför en rad olika utmaningar idag. En del av problemen är skogsskövling (för odling av palmolja, soja och etanolgrödor, boskapsuppfödning, etc), vårt jordbruk som bidrar till förorening och övergödning av vattendrag, dåliga löner och levnadsförhållanden för människorna som producerar en del av våra livsmedel i utvecklingsländer. Dessutom saknar mer än 800 miljoner människor till rent dricksvatten och mer än 900 miljoner människor är undernärda. Det flesta av problemen går att förebygga eller motverka om vi väljer att tänka i mer hållbara matvanor. Det är här klimatsmart, etisk och hälsosam mat kommer in i bilden. 30 procent av världens växthusgasutsläpp kommer från maten. Det betyder att vi kan göra mycket för klimatet och miljön bara genom att ändra våra matvanor men också genom att skolor och kommuner köper in mat som bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. En av de största bidragande faktorerna till vår ökade klimatpåverkan är den växande köttkonsumtionen. Sedan 1990talet har köttkonsumtionen i Sverige ökat med ungefär 40 procent enligt Livsmedelsverket. Detta påverkar inte bara vår hälsa, det bidrar dessutom till att viktig regnskog skövlas för att ge plats åt stora sojaodlingar som användes i fodret vi ger våra kor, grisar och kycklingar. Genom att införa ett vegetariskt alternativ varje dag, eller minst en köttfri dag i veckan kan vi minska vår klimatpåverkan rejält. Vi behöver börja tänka i mer hållbart redan nu och i det här faktabladet finns inspiration, tips och information om hur vi kan göra det. Vad är klimatsmart mat? Klimatsmart mat är mat som påverkar miljön och klimatet i så liten utsträckning som möjligt och som tillåter framtida generationer att leva ett liv med de resurser och möjligheter vi har idag. Några exempel på klimartsmart mat: • Ekologisk mat, som har så lite påverkan på miljön som möjligt. • Närodlade livsmedel som frukt och grönt. Miljö och klimatpåverka beror på dels hur hur långt har maten transporterats men också mängden energi som gått åt under produktionen, odling, förädling, nerfrysning, etc. • Säsongsanpassade grönsaker och frukter istället för långväga transporterade eller växthusodlade som bidrar till utsläpp av växthusgaser. • Grova grönsaker som kål och rotfrukter (de är oftare frilandsodlade till skillnad mot de grönsaker som odlas i energikrävande fossildrivna växthus.) • Ät mer varierade vegetariska alternativ och minska köttkonsumtionen. Genom att inför två köttfria dagar i veckan gör vi en stor insats för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Välj beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara det svenska odlingslandskapet eller ekologiskt kött. • Miljömärkt fisk och skaldjur, så att framtida generationer också får möjligheten att äta fisk. KRAV och MSC(Marine Stewardship Council) är två märkningar man kan välja för ett mer hållbart fiske. • Minska svinnet. Väg maten som slängs och informera elever, personal eller invånare om svinnets kostnad. Exempelvis så slänger vi 65 kg fullt ätbar mat per person i Sverige varje år. I en rapport från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i Sveriges skolor kostar mellan 100-300 miljoner kronor årligen. Det är pengar som kan användas för att köpa in mer ekologisk mat, men svinnet innebär också klimatpåverkan helt i onödan.


Vad är etisk mat? Mer än en miljard av världens sex miljarder människor lever på under en dollar om dagen enligt Världsbanken. En dollar är långt ifrån tillräckligt för att täcka en människas dagsbehov av mat. Orsakerna är flera, dels den ojämna fördelning av resurser, mark men också näringsrika livsmedel. Många av de människor som producerar vår mat lever under dåliga levnads- och arbetsförhållanden. Det är här inköpen av mer etisk mat kan göra en skillnad. Etisk mat handlar om att maten ska produceras med respekt för de mänskliga rättigheterna och ge människor möjligheten att utveckla en mer hållbar livsmedelsproduktion. Exempel på märkningar med etiska och sociala krav är Fairtrade och KRAV. Vad är hälsosam mat? Hälsosam mat är i det här fallet näringsrik mat, som ger kroppen den näring den behöver. Mat utan rester av bekämpningsmedel från jordbruket, tillsatser, etc. Näringsrik mat är A o O för kroppens olika funktioner. Det är också viktigt att sätta sig in mer i vad maten vi äter idag faktiskt innehåller och hur det påverkar vår hälsa och miljö. På skolor är det viktigt med näringsrika alternativ både i matsalen men också i skolkafeterior och kiosker. Hur kan skolor och kommuner bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion? Upphandlingsansvariga, beslutsfattare och personal på skolor och kommuner har en avgörande roll i arbetet för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Genom att utarbeta en miljöpolicy med tydliga mål, kriterier och indikatorer som alla kan jobba med och utvärdera, kan kommunerna påverka utveckligen åt rätt håll. Skolan har en nyckelroll vad gäller barn och ungdomars matvanor och kan integrera informationen om matens påverkan på miljön och klimatet i undervisningen. Kommuner kan i sin tur se till att engagera invånarna i arbetet och föregå med gott exempel för andra. Bara kreativiteten kan sätta gränser för vad vi kan åstadkomma tillsammans. En del exempel på vad skolor och kommuner kan göra redan nu: • Arbeta för en Fairtrade City diplomering • Personal och beslutsfattare kan ta del av de utbildningar och information som Fairtrade eller KRAV har att erbjuda om matens klimat och miljöpåverkan • Införa dagliga vegetariska matalternativ och minst en köttfri dag i veckan • Utarbeta en klimatsmart och etisk upphandlingspolicy för kommunen • Köpa in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker • Väga matsvinnet i skolor för att göra elever och personal mer medvetna om kostnader och klimatpåverkan, spara pengar och samtidigt minska skolans klimat och miljöpåverkan • Ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling hos skolverket Hjälp och stöd Till offentliga upphandlare och beslutsfattares hjälp finns Miljöstyrningsrådets information och verktyg för en mer miljöanpassad och etisk upphandling. Men även Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Skolmatens vänner, Livsmelsverket, etc har tagit fram en hel del information om hur vi kan göra våra matvanor och matproduktion mer hållbar för att minska vår miljö och klimatpåverkan.


Goda exempel Malmö kommun i täten med Fairtrade City diplomering, miljöprogram och upphandlingspolicy 2006 blev Malmö kommun den kommunen i Sverige första att få en Fairtrade City diplomeringen. De har idag ett miljöprogram som är utgångspunkten för allt miljöarbetet i kommunen för att uppnå och upprätthålla ett hållbart samhälle. De har också en hel del andra spännande projekt på gång inom flera områden vad gäller hållbar utveckling. Malmö kommun har dessutom en upphandlingspolicy som styr alla de inköp som kommunen gör för att underlätta arbetet med att ställa mer miljökrav, sociala och etiska krav på maten som köps in.

Inspirerande odlingsprojekt i Seved I april 2008 startade det treåriga odlingsprojektet ”Barn i stan” på bostadsområdet Seved i Malmö.Projektet drivs av föreningen Hidde IyoDhaqan med bidrag från bland annat Allmänna arvsfonden.
Syftet med projektet är att bygga broar genom möten och förståelse över generationsgränser och mellan olika kulturer. Projektet har hittills resulterat i utbyte av kunskaper, recept och historier genom odling. Barn, äldre och alla andra i bostadsområdet har på olika sätt varit engagerade och deltagit odlingen av bland annat blommor, grönsaker, kryddor. Odling har varvats med livliga diskussioner om hur man tillagar diverse ingredienser på bästa sätt, vilka kryddor som ska användas eller hur man lagar en rätt på bästa sätt. Linnea Wettermark som varit projektansvarig säger att hon tänkte mer på hållbarhetsperspektivet och att öka självhushållningen i städerna innan starten av projektet. Enligt Barn i Stans hemsida var utgångspunkten för projektet att skapa en mötesplats för Seved seniorer och invandrarbarn med odlingen som ett instrument. ”Alla åldersgrupper är lika intresserade av mat. Odling, grödor och mat lockar fram minnen och levnadsberättelser hos människorna. Att få höra många berättelser om till exempel kryddor och annan växtlighet är berikande för alla.” - Linnea Wettermark, Projektansvarig för Barn i stan.


Norrbottens läns landsting köper in mer lokalproducerat Norrbottens läns landsting har kommit en lång väg i sitt klimat och miljöarbete. De har utarbetat en miljöpolicy som styr miljöarbetet, de arbetar även fortlöpande med att öka andelen ekologiska och närodlade livsmedel. Mer närodlade livsmedel har de kunnat köpa in genom att dela upp sina inköp. Enligt Miljöstyrningsrådet får upphandlare ställa både etiska krav och miljökrav i upphandlingen, ju fler som gör det desto bättre. Eller som Norrbottensläns landsting själva skriver i sin miljöpolicy: Det långsiktigt hållbara samhället är en stor utmaning som kommer att kräva svåra beslut, stora omställningar och tydliga hänsynstaganden – både för myndigheter, företag, organisationer och den enskilde norrbottningen. För att nå framgång måste hållbarhetsperspektivet tas med i alla sammanhang när vi formar vår framtid.

Mer om Malmös miljöarbete och etiska arbete •http://www.malmo.se/Kommun--politik/Vart-Malmo/Vart-Malmo/Vart-Malmo-artiklar/10-27-2010-Siktepa-en-godare-matkultur.html •Om Malmös klimat arbete http://www.malmo.se/klimat Mer om att odla i staden eller på skolor •Barn i Stan- http://www.barnistan.info/kolonilotten.html •”Framgangsrik odling stärker sociala kontakter”- http://www.movium.slu.se/nyheter/lasmer.cfm?408 •Odla mer i staden- http://www.kagus.nu/odling/index.shtml •Odla pa skolgarden- http://www.natur.pedc.se/index.asp?IDnr=1634 •En samling lankar för inspiration- http://www.hutiskolan.se/odla-i-staden.html Mer om Norrbottensläns landsting •Norrbottens läns landsting http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/lfu/plan/Landstingets_milj%C3%B6policy. pdf Andra goda exempel •http://www.msr.se/sv/Livsmedel/Mat-och-miljo/Goda-rad-for-miljosmarta-matval/Avfallshantering/ •Miljöstyrningsrådets goda exempel. http://www.msr.se/sv/Livsmedel/Goda-exempel/


Vad är nästa steg? Efter att ha fördjupat oss en del i problem och lösningar som finns i den nuvarande livsmedelsproduktionen och livsmedelskonsumtionen är det dag att ta nästa steg. Mat och rent dricksvatten är livsnödvändigt för oss alla, för att vi ska kunna fungera, utvecklas och leva ett värdigt liv med alla de möjligheter som finns idag. Om alla skulle leva som vi gör idag skulle jordens resurser inte räcka till kommande generationer eller ens till alla de människor som vi delar planeten med idag. Andra civilisationer som utvecklats till storslagna samhällen har slutat att växa, eller helt gått under på grund av bl.a matbrist som orsakats av överutnyttjande av jordens resurser, miljöförstöring, etc. Brist på livsmedel och andra naturresurser har ofta varit och är fortfarande några bidragande orsaker till många konflikter. Teknologin kan hjälpa oss till en viss del idag, men vi får inte glömma bort att naturens kretslopp behöver ha sin gång, så att inte obalans uppstår och våra liv drabbas. Människan är vare sig hon vill eller inte, en del av naturen. Naturen klarar sig bättre utan oss, men vi behöver naturen för att överleva. Det finns så mycket möjligheter och alternativ till hands idag för en mer hållbar utveckling och livsstil. Exempel på fler saker vi kan utveckla eller använda oss mer av är miljövänlig el och teknologi, ekologiska kläder och rättvisemärkta kläder, miljövänliga hus eller kretsloppshus, hållbara transporter, klimatsmart stadsplanering, kollektivtrafik, elbilar, klimatsmarta kommuner, etc. Allt detta och mycket mer har vi inom räckhåll redan idag. För tanken är inte att vi ska stänga in oss helt för att orsaka så lite klimatpåverkan som möjligt, utan istället se till de möjligheter och kunskaper som finns idag, men också ta till vara på traditionell kunskap som kan vara oss till hjälp också nu. Det är en spännande värld vi lever i full av möjligheter, där vi tillsammans med andra kan välja en annan väg, en annan livsstil. En väg som respekterar naturen och alla människors rätt till ett värdigt liv för en mer hållbar utveckling.

Vill du veta mer? • SVT. Detta kan du göra för att minska din klimatpåverkan- http://svt.se/2.42521/1.721974/detta_kan_du_gora_sjalv/ • Gröna Bilister- http://www.gronabilister.se/public/enter.php?stat=1 • Naturskyddsföreningen. Grön guide- http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ • Local Action and climate change- Swedish Experiences- http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39454_1.pdf • Skriv ett eget klimatavtal- http://mittavtal.coolaklimatet.nu/


• WWFs sida om utbildning www.wwf.se/utbildning/utbildning-startsida/1163362utbildning-start-skola-lromedel-kurs-fortbildning • Fairtrade i plugget. Lite fler tips på vad du kan göra i din skola http://www.fairtrade.se/cldoc/982.htm • Lektionsbanken. Gruppövning: Räcker våra resurser? http://www.lektionsbanken.kov.se/public/ShowArticle.aspx?MaterialID=0&ArticleID=118

Länkar för mer inspiration & information

• Lektionbanken. Gruppövning. Vad kostar ekomaten? http://www.lektionsbanken.kov.se/public/ShowArticle.aspx?MaterialID=0&ArticleID=119 • Klimatexperiment i skolan www.klimat-x.se/ • Matens pris. Ett reportage producerat av Sveriges radio 2010- Om vår ohållbara matproduktion, med exempel fran hela världen- http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&gru pp=10485&artikel=3471608 • Livsmedelsverket rekommendationer för bra mat i skolan. http://www.slv.se/upload/dokument/ mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf • KRAV:s information om ekologiska produkter och annat användbart http://www.krav.se/skola/ Ekoskolan/Fakta/ • Frågor och svar från Jordbruksverket http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/dusomarkonsument/rackermatentillhelavarlden/fragorochsvar.4.72e5f95412548d58c2c80001159.html • Vad innehåller maten? Användbar fakta om innehållet i vår mat och varför vi behöver äta en varierad kost.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/ • Ekomatcentrum. Guide till matansvarig personal på skolor och kommuner http://www.ekomatcentrum.se/files/Matklimatochekologiir&storhushall2010.pdf •Olika repportage fran Sveriges Radio p1 om odling i städerna - http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=3411 •Folkhälsoguiden. Ät S.M.A.R.T www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broschyrer%20och%20 material/%c3%84t%20SMART%20Minifolder%202008.pdf •Skolmatens vänner- Så kan du påverka - http://www.skolmatensvanner.se/sa_kan_du_paverka.php •Fakta om skolmat i Sverige- http://www.skolmatensvanner.se/fakta_om_skolmat.php •Klimatportalen. Om växthuseffekten och växthusgaser- http://www.miljoportalen.se/luft/ vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen •Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan. http://www.miljomal.nu/Undre-meny/Att-arbetamed-miljomalen-i-skolan/ •Naturskyddsföreningen. Mat för bättre klimat- http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/ Foreningsdokument/Faktadokument/Fakta_mat_for_battre_klimat.pdf •Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan.-Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan. http:// www.miljomal.nu/Undre-meny/Att-arbeta-med-miljomalen-i-skolan/ •Ekomatsedeln. Verktyg för ekologiska menyer i storhushåll- i http://www.ekomatsedeln.se/sida. aspx?id=6


Källor • Livsmedelsverket. “Miljösmarta val”. • Fairtrade. Rurik. http://www.fairtrade.se/obj/docpart/c/cd7c0cb31d5e177d70bedf797e2dd39d.pdf • Globala röster. nr. 4. 2007. Matsuveränitet- för en framtid utan hunger • Livsmedelsverket. Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. • Naturskyddsföreningen. Kött och klimat. www.naturskyddsforeningen.se/.../broschyr_jordbruk_kott.pdf • Naturskyddsföreningen. Mat och Klimat- Faktaunderlag Miljövänliga Veckan 2009:1. s. 7 • Livsmedelsverket. Fisk och skaldjur. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Fisk-och-skaldjur/ • Fairtrade Sverige. http://www.fairtrade.se/cldoc/627.htm • Statens folkhälsoinstitut. Vad kostar hållbara matvanor? http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Vad-kostar-hallbara-matvanor-Battre-halsa-battre-miljo-och-pengar-over/ • Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över.http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Vad-kostarhallbara-matvanor-Battre-halsa-battre-miljo-och-pengar-over/ • • Jordbruksverket. Gödsel och miljö 2011.http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/ Pdf_ovrigt/ovr206.pdf • Livsmedelsverket. På väg mot miljöanpassade kostråd. http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/ mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf • Livsmedelsverket. Kött, nöt, lamm, gris och kyckling- http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Kott-not-lamm-gris-och-kyckling/ • Norrbottens läns landstings uppphandlingspolicy- http://www.nll.se/webb/Landstingsdirektorens-stab/ Sekretariatet/-Politik/Landstingets-styrdokument/Landstingets-regler/Miljo/Livsmedel/ • Worldbank. The Challenge: Reducing Poverty. http://www.worldbank.org/progress/reducing_poverty. html • Norrbottens läns landstings miljöpolicy- http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/lfu/plan/Landstingets_ milj%C3%B6policy.pdf • Malmös upphandlingspolicy. http://www.malmo.se/Foretagare/Offentlig-upphandling/Lagar-och-riktlinjer/Hallbar-upphandling.html • Barn i Stan- http://www.barnistan.info/kolonilotten.html• Naturvårdsverket. Klimatanpassad mat. http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/ • Naturvårdsverket. Minskat svinna av livsmedel i skolkök. Erfarenheter och framgångsfaktorer. http:// www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5979-8.pdf • Jordbruksverket. Varför har EU en gemensam jordbrukspolitik. http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/eusjordbrukspolitik/varforengemensamjordbrukspolitik.4.6beab0f111fb74e78a7800 0936.html • Klimatkommunerna- http://www.klimatkommunerna.se/?page=page43fd7fb10f986 • Naturskyddsföreningen. Miljö, mat, klimat och utveckling- http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_miljo_matklimatutveckling.pdf • Lantbrukarnas riksförbund. Ställ krav vid offentlig upphandling • Regeringen. Handlingslan för offentlig upphandling. http://www.regeringen.se/sb/d/8827/a/78711 • Lantbrukarnas riksförbund. 2010. Ställ krav. upphandling av livsmedel i offentlig sektor • Ekologiska lantbrukarna. Producentguide för offentlig upphandling. 1999. • Naturskyddsföreningen. Rapport om soja som foder och livsmedel i Sverige- konsekvenser lokalt och globalt. • Regeringens skrivelse. Miljöanpassad offentlig upphandling Skr. 2006/07:54 • EkoMatCentrum. Mat, klimat och ekologi i restauranger och storhushåll • Livsmedelsverket. bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. • Ekologiska lantbrukarna. Det osynliga goda. Om ekologisk mat. • FAO. Undernourishment around the world 2010. • Jordbruksverket. Varför har EU en gemensam jordbrukspolitik? • Naturskyddsföreningen. Klimat och utveckling. www.naturskyddsforeningen.se/.../rapport_miljo_matkli • Om matsuveränitet. http://rentmjol.nu/om-matsuver-nitet-0 • Unicef. Vatten och hygien. http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/ snabbfakta/vatten-och-hygien


”Almost half of the people in the world are peasants. Even in the high-tech world, people eat food produced by peasants. Small-scale agriculture is not just an economic activity; it means life for many people. The security of the population depends on the well-being of peasants and sustainable agriculture. To protect human life it is important to respect, protect and fulfill the rights of the peasants. In reality, the ongoing violations of peasants’ rights threaten human life.” - Declaration of Rights of Peasants, Women and Men. La Via Campesina.



makten+over+maten+faktaunderlag+2011.pdf.pdf