Issuu on Google+

cirkeln

P E DA GO G IK

Träffas och lär via nätet LÅT CIRKELN NÅ MOLNET

SVANT AXELS E SON

Aspekter av FOLKBILDNINGENS PEDAGOGIK

HOPP A OCH T S ROR

Sju fallgropar NÄR DU SKA LÄRA UT

Lust att lära tillsammans TUSEN TRÄDGÅRDAR Börja planera nu

NYA STRATEGISKA MÅL i Studiefrämjandet

HEJ CIRKELLEDARE

Moa peppar alla

3.2015


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 36. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

”JAG LEVDE MIN DRÖM”. Du som lyssnat till Sommar i P1 har nog hört detta uttyck mer än en gång. Jag började i juni och kunde i augus­ ti räkna in minst fem sommarpratare som berättat om sina levda drömmar. Själv vill jag slå ett slag för motsatsen – att drömma sitt liv. Dagdrömmen är en underskattad sysselsättning. Den kan ta dig till världar, tider och tillstånd du kanske varken vill eller kan leva på riktigt. Drömmen räcker gott och väl. På asylboendet Åtorp, som du kan läsa om i det här numret av Cirkeln, känns däremot själva ordet drömmar irrelevant. När jag frågade några asylboende om deras framtidsdrömmar log en av kvinnorna lite försynt. ”Nej, just nu finns det inte så mycket plats för drömmar”. För människor på flykt är det som om verkligheten, dag efter dag – avskeden, minnena, oron, lättnaden och väntan – gör drömmar till en lyx som det inte finns utrymme för just nu. Här är det inte fråga om att ”leva sin dröm”, utan om att hitta något slags liv att leva.

tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

tummen ned …

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

Drömmar och verklighet

… FÖR SOMMARVÄDRET. Man kan inte göra annat efter denna blöta och kyliga semestertid. När nu det är sagt kan den andra handens tumme inte låta bli att peka ner den också. För att protestera mot allt detta klagande på vädret. Om begreppet ”gilla läget” någon gång är befogat så är det just när det gäller väder och vind. Två tummar ner alltså.

tummen upp …

… FÖR SMARTA SÄTT att öka tillgängligheten. Den här innovativa skylten som varnar rullstolsburna för brant backe hittade Cirkeln i Hamburgs stadspark Planten und Blumen.

papper

issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i september 2015.

2

cirkeln

FOTO: DAVID SC HERMAN

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk

Innehåll

4 Aspekter av folkbildningens pedagogik

8 Låt cirkeln nå molnet 12 Närbild: Svante Axelsson 16 Väntan mellan förtvivlan och hopp 20 Sju pedagogiska fallgropar 2 2 Nya stategiska mål i Studiefrämjandet 2 3 Ledare: Stå för det vi gör!

8

16

Håll balansen


hej

CIRKEL LEDARE

Moa Lenngren ÅLDER: 22 BOR: Skövde GÖR: Spelar i bandet Browsing Collection. Jobbar som musiklärare och har just tagit examen i dataspelsmusik vid Högskolan i Skövde. GILLAR: Äventyrliga resor och snygga gitarrer. Och att shoppa skor. OGILLAR: Kött, ostämda gitarrer och elaka människor. NAMN:

Det enda vi visste var att vi ville ha ett band Vilka är ni? Vi är ett band som spelar trallvänlig rock n´roll med punkattityd och metalinslag. Vi är ett osignat band som kämpar för att etablera oss. Hur började det? För sju år sen. Vi var unga och visste inte varför och hur – bara att vi ville ha ett band. Det var liksom det enda vi visste. Vi körde de ackord vi tyckte lät bra. Vi tänkte inte heller på att vi var fyra tjejer och att det var ganska ovanligt. Hur har ni blivit bemötta? Vi har förstås lärt oss att musikbranschen ser olika på tjejer och killar och fått ta emot en del skit. Men det har stärkt oss. Ni spelade i somras på Studiefrämjandets Nemisscen på Sweden Rock. Hur var det? Man kan säga att det lyfte hela vår tillvaro.

Vi har fått ta emot en del skit. Men det har stärkt oss.

Du är cirkelledare i ert band. Hur leder du? Jag är väl den som styr upp och planerar. Får ihop allt och får alla i gruppen att fungera tillsammans. Ge några råd till en ny cirkelledare i ett nytt band. Oj… Ha kul, skulle jag säga. Sätt upp delmål. Ibland kan det bli obalans om man vill olika mycket i bandet. Mitt råd är att ta det upp till ytan och ha en öppen diskussion om det. Se till att alla får en talan och försök dra nytta av varandras olikheter. Hjälper det att prata? Alltså, det är inte alltid lätt att hitta en lösning. Ett sätt är att backa ett steg och hitta ett nytt projekt som alla kan samlas kring. Det är viktigt att alla får bidra med sin grej, och bli accepterade för det. Du jobbar också som lärare, något du tar med dig som ledare i bandet in i klassrummet? Hela tiden peppa och visa ett tydligt mål. Sen försöker jag att få saker och ting att verka roliga och inte som ”tråkiga uppgifter”. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: BURT VON BOLTON

cirkeln 3


FOTO : THINKSTO CK

AS P E K T E R AV FOLKBILDNINGENS PEDAGOGIK

– som ledare eller deltagare – är att ha fokus på ämnet. På det ni gör tillsammans. Intresset och nyfikenheten kommer först. Samtidigt är varje cirkel en del av det som lite högtidligt kallas folkbildning. Vi har pratat med cirkelledare och spanat i böcker på jakt efter några särdrag i folkbildningens pedagogik. Var för sig är dessa särdrag knappast unika – men tillsammans ger de en bild av folkbildningen, i praktiken. att vara med i en studiecirkel

4

cirkeln


Lust att lära tillsammans

s pedagogik Folkbildningen som ett används ibland ringa in det begrepp för att 5 000 som sker i de 27 mförs cirklar som geno år. i Sverige varje

Folkbildningens pedagogik är

KOMMUNIKATIV

Du kan lära dig saker på en massa olika sätt. Läsa böcker, se på teve, gå på föreläsning… Ofta är det­ ta envägskommunikation. Någon berättar och du lyssnar. Inget fel i det, men i studiecirkeln är det sällan så, åtminstone inte hela tiden. Oscar Olsson startade 1902 den första ”moder­ na” studiecirkeln. Han betonade att folkbildning var ”för folket, genom folket”. Genom folket, allt­ så, vilket gör deltagarna till medskapare i lärandet. En revolutionerande tanke på den tiden, när präs­ ten och folkskolläraren var auktoriteter att lyssna på och lära av, inte samtala med. Att i samtal låta olika perspektiv brytas mot var­ andra, att ha respekt för varandras åsikter, att dela med sig av erfarenheter, är numera centrala delar i cirkelns pedagogik. Man kan tillägga att den kom­ munikativa delen av pedagogiken i sig innebär ett lärande. Ungefär en tredjedel av cirkeldeltagarna säger sig ha blivit bättre på att uttrycka sig genom att delta i cirkeln. Samtalen i en studiecirkel kan ske i ett fysiskt rum, utomhus eller digitalt. Det är mindre väsent­ ligt. Det viktiga är att gruppen tillsammans skapar ett positivt samtalsklimat, där alla känner sig del­ aktiga. Då kan lärande och utveckling ske.

Folkbildningens pedagogik är

RELATIONELL

Undersökningar visar att gemenskapen i en cir­ kel är det som deltagarna uppskattar mest av allt. Många cirkelledare menar att deras viktigaste upp­ gift är att få till en bra stämning i gruppen. Att ba­ lansera och hantera deltagarnas olika roller och förväntningar, är frågor som nästan alla cirkelle­ dare brottas med. Då skadar inte lite kunskap om gruppdynamik. I en del cirklar är ledarens ämneskunskaper viktiga, men i många fall handlar ledarskapet i för­ sta hand just om att skapa goda relationer. Varför är det så viktigt med gemenskap i grup­ pen? För trivseln förstås, men också för lärandet. Alla älskar inte grupparbete, men få kan förneka

att vi kan lära av människor runt omkring oss, och att 1+1+1 ofta blir mer än 3. Folkbildningspedagogikens relationella dimen­ sion speglar just det faktum att gruppens erfaren­ heter och kunskap är en central källa till kunskap. Tänkandet känns igen från andra delar av vuxen­ pedagogiken, men i studiecirkeln är detta synsätt särskilt påtagligt. Många studiecirklar sker i föreningslivet, där medlemmarna lär tillsammans – och lär känna varandra. På så sätt kopplas cirkeldeltagandet till utvecklingen av föreningar och nätverk. Det faktum att många deltagare genom cirklar­ na fått nya vänner och intressen har kanske inte direkt med lärandet att göra. Men det är en bonus som uppskattas.

Folkbildningens pedagogik är

REFLEKTERANDE

Vad skiljer bildning från utbildning? I den senaste tidens skoldebatt har begrepp som katederunder­ visning och pluggskola fått en renässans. Någon ska lära ut något till en annan. Visst går det att lära sig på det sättet, men det är knappast folkbildning­ ens hemmaplan. Här betonas i stället samman­ hang och djupare förståelse. Att ställa frågan ”var­ för?”, att se saker från mer än två håll, fundera över idéer och värderingar… detta är ingredienser i en » reflekterande pedagogik.

VAD MENAS MED FOLKBILDNING? FOLKBILDNING SOM ORGANISATIONSFÄLT

Ibland används begreppet folkbildning synonymt med de organisationer som får stöd via staten för att bedriva folkbildningsverksamhet, det vill säga de 10 studieförbunden och de 150 folkhögskolorna. När vissa säger ”vi inom folkbildningen”, är det ofta just dessa organisationer som avses. FOLKBILDNING SOM PRAKTIK

Folkbildningens praktik fokuserar på de idéer, den människosyn och den pedagogik som finns inom folkbildningen. Begreppet ”fritt och frivilligt” används ibland för att beskriva folkbildningens plats i utbildningssamhället – att det är ett frivilligt kunskapssökande, fritt från statlig styrning. FOLKBILDNING I SAMHÄLLET

Ordet folkbildning används även i bredare bemärkelse. Utbildningsradion och folkbiblioteken har folkbildande uppdrag. Ibland beskrivs personer som ”folkbildare”, utifrån deras förmåga att redovisa fakta och sammanhang på ett begripligt sätt. Professor Hans Rosling är ett exempel.

cirkeln 5


FOTO : THINKSTO CK

»

Utbildning ger människan färdigheter, medan bildning ger människan värdighet. GUNNAR HIRDMAN

Gunnar Hirdman som var verksam inom ABF uttryckte redan på fyrtiotalet att utbildning ger människan färdigheter, medan bildning ger människan värdighet. Andra har använt begrepp som livsförståelse, insiktsfullhet och helhetssyn för att försöka fånga det andra ledet i ordet folkbildning. Gunnar Sundgren, professor i pedagogik, beskriver skolunder­ visning som ett alienerat lärande, eftersom lärprocesserna ofta är frikopplade från människans iakttagelser och tolkningar i var­ dagen. Sundgren menar att detta alienerade lärande inte är sär­ skilt vanligt i studiecirklar, där deltagaren inte bara är mottagare av kunskap, utan medskapare. ”En verkligt förnämlig bildnings­ process uppstår när en människas personliga tolkning utmanas av andras tolkningar”, skriver Sundgren i boken Om folkbildningens innebörder.

Folkbildningens pedagogik är

LÄRANDE

Studiecirklar kan man ha i alla möjliga ämnen. Även om det inte är fråga om ”skola”, är det inget planlöst lärande. Lite filosofiskt kan man ju hävda att vi människor lär oss hela ti­ den, från det vi vaknar tills vi somnar. Men cirkeln är ett organise­ rat lärande. Att varje cirkel ska ha en arbetsplan är ett uttryck för det. Cirkel ska även ha ett mål, men det är deltagarna själv som sätter målet.

Studiefrämjandets Tjänstemannaförening inom SLF, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet

STF är till för alla tjänstemän på Studiefrämjandet. SOM MEDLEM FÅR MAN BL A

• Inkomstförsäkring som fyller ut a-kassan • Vara med och påverka lokalt • Möjlighet få ett bidrag till kompetensutveckling • Stöd i löneförhandlingar • Förhandlingshjälp, råd och stöd

www.facketstf.se

Kursstart 20–50 % rabatt 14 september – 30 oktober Välkommen till Kreatima – mitt i city! Vi säljer nu även leror, glasyrer, ugnar etc. (ingår ej i kampanjen). Besök www.kreatima.se där du kan handla samt läsa om kampanjer, visningar m.m. Fraktfritt vid köp på webben över 500 kronor. (Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.) Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

6

cirkeln

www.kreatima.se


notiser Lärandet inom folkbildning handlar ofta om kunskaps­ sökande för dess egen skull. Det är den enskilda människans nyfikenhet och lust som kommer först. Detta i motsats till vad som ibland kallas ett instrumentellt lärande, som har ett givet syfte – ofta att passa arbetsmarknadens behov. Men det är inte därför människor deltar i cirklar, i all fall är det inte det primä­ ra syftet. Undersökningar visar att endast en liten andel av del­ tagarna anger kunskap för jobbet som skäl för att delta i cirk­ lar. Lärandet är alltså något annat än skolundervisning och kompetensutveckling, i alla fall i folkbildningen.

Utmana normerna studiematerial om normer, makt och förändring. Spännande frågeställningar och övningar för er som vill utmana normerna! HOS OSS SKA Ladda ner på www.sverok.se.

TANKEBANKEN ÄR ETT

ALLA

Folkbildningens pedagogik är

KÄNNA SIG

VÄLKOMNA!

LUSTFYLLD

Det lustfyllda lärande är ett av studiecirkelns främsta känne­ tecken. Säkert ligger förklaringen i det faktum att det är fri­ villigt att delta. Enkelt uttryckt: utan lustfyllt lärande – ingen lust att delta. Men vad är det då som skapar lust? Folkbildningspedago­ gikens starka koppling mellan att lära och göra är en aspekt av detta. Det är knappast överraskande att kulturcirklarna hör till de mest populära. Att lära sig – och samtidigt få tes­ ta i praktiken, att spela, fota, dreja, sjunga, måla… det är precis vad många vill göra. De olika pedagogiska särdrag vi nämnt tidigare – samtalen och gemenskapen i gruppen, att få reflektera och söka sam­ manhang, att vara delaktig i planeringen – har säkert också betydelse. När dessa faktorer sammanfaller, det är kanske då som det lustfyllda lärandet uppstår. Det som gör att många fyller sin fritid med studiecirklar, livet igenom.

Folkbildningens pedagogik är

DEMOKRATISK

helt galet bra! sade Jonathan Peleback i bandet Dandrylion från Borlänge, vinnare av Studie­främjandets rikstäckande musikturné Livekarusellen. Dandrylion beskriver sig som ett liveband som spelar allt utom opera och speedcoremetal. – Vi tror att vi vann för att vi berörde, för att vi fick folk att känna, säger dansarna i Contract Dance Company från Karlstad, vinnare av Danskarusellens Sverigefinal 2015. Alla nio tjejer i gruppen dansar i stort sett varje dag. De säger att de mer eller mindre lever i danssalar. Läs mer om karusellerna på www.livekarusellen.se och www.danskarusellen.se.

– DET HÄR KÄNNS

fan av rock ”Även om jag inte är ett källare vill jag svettas i en trång med dessa till en fullängdskonsert ERING entertainers.” JURYMOTIV

”Fortsätt beröra, för ni kan gå hur långt ni vill – bara ni sätter era egn a gränser.” JURYMOTIVERI NG FOTO : STU DIEF RÄM JAND ET

Vad betyder en demokratisk pedagogik? Den förklaring som oftast ges är att deltagarna tillsammans planerar och genom­ för studierna i cirkeln. Säkert går det inte alltid till så, och det är kanske inte ens vad deltagarna vill. Den som har betalat dyra pengar för att lära sig göra en hemsida vill knappast börja med att planera cirkelns innehåll. Å andra sidan kan delaktighet se ut på oli­ ka sätt. Förre kulturministern Bengt Göransson har sagt att ”ett rockband som repar är så nära studiecirkelns grundidé man kan komma.” Kanske kan detta tolkas som en förståelse av vad som faktiskt pågår i alla tusentals musikcirklar i replokalerna. Det handlar inte bara om att lära sig spela. Forskare som följt aktiviteterna i replokaler har visat att deltagarna lär sig plane­ ra, organisera, kommunicera, argumentera och kompromis­ sa. Allt detta kan beskrivas som ingredienser i en demokra­ tisk process, som visserligen inte har med politik och val att göra, men som stärker deltagarnas demokratiska kapacitet. I många studiecirklar utövas alltså en form av demokratisk pe­ dagogik – fast deltagarna skulle kanske inte beskriva det med just dessa ord… l

Stolta vinnare i Dansoch Livekarusellens 2015

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 7


Låt cirkeln nå

MOLNET Träffas och lär via nätet de flesta tänker på en grupp som träffas i en lokal. Nu upptäcker allt fler att det går att ha studiecirklar där ni också träffas via nätet. Verkar det spännande, i så fall finns några saker som är bra att tänka på. Låt dig inspireras!

säg ” studiecirkel ” och

ALLAS MÖJLIGHET ATT DELTA

FOTO: SANDRA N ORIN

Distanscirkeln – perfekt för blyga Att träffas öga mot öga och samtala upp­ lever många som bästa formen för gemen­ samt lärande. Men det är inte hela san­ ningen, åtminstone inte för alla. Många av oss blir blyga och tysta i grupper med nya människor. På en del folkhögskolor har det visat sig att många deltar mer aktivt i en distansutbildning än i en ”vanlig” kurs. Tid att tänka och reflektera innan man gör ett inlägg, kan för en del av oss vara en förut­ sättning för att våga delta fullt ut. Att delta i studiecirklar när man själv vill och har tid är en annan fördel med dis­ tanscirkeln. Extra bra för till exempel små­ barnsföräldrar eller skiftarbetare. Digitala inslag i cirkeln gör att fler kan delta utifrån sina egna förutsätt­ ningar.

8

cirkeln

DIGITALA MÖTESPLATSER

Strilande ström av möjligheter att mötas Internet, smarta telefoner och surfplattor är fulla av möjligheter till digital kommu­ nikation och lärande. Nya appar och web­ baserade lärplattformar dyker upp i en strilande ström. Vilket eller vilka av mötes­ platserna passar en studiecirkel bäst? Studiefrämjandets cirklar har fri till­ gång till lärplattformen Learnify. Där kan ni som deltar i cirkeln ha er egen digitala studieplats. Ni kan kommunicera med var­ andra och skapa ert eget studiematerial. Learnify finns som app till både smartpho­ ne och surfplatta. Många studiecirklar använder andra gratisplattformar. Det kan vara grupp­ chattar eller slutna gruppsidor i Facebook. Möten i realtid via till exempel Skype eller Google Hangouts är också vanligt.

DELTA NÄR DU själv vill. Den digitala cirkeln kan vara mer flexibel.

FOTO: PER WESTERGÅRD

DIGITALA VERKTYG FÖR SAMARBETE

Samla era dokument i ”molnet” När ni har hittat en bra form för att mötas via nätet kan andra behov uppstå: Hur kan vi samla våra dokument och redigera texter tillsammans? Var kan vi ladda upp våra bilder så att alla kommer åt dem? Hur samarbetar vi bäst kring vårt skapande, till exempel låtskrivande? Ett välkänt verktyg för att samarbeta kring dokument är Dropbox. Det är enkelt uttryckt en hårddisk som ligger på inter­ net, en så kallad ”molntjänst”. I Dropbox kan du spara dokument och filer i map­ par precis som i din dator, med skillnaden att du kan komma åt dem från vilken da­ tor, surfplatta eller smartphone som helst. För att använda Dropbox måste du skapa en personlig inloggning på www.dropbox. com. Du kan också bjuda in andra så att ni delar en plats på Dropbox. Det finns även funktioner för att kommentera och föra dia­log kring era gemensamma dokument. Tänk bara på att när du tar bort ett doku­ ment så raderas det för alla som har till­ gång till mappen. Dropbox är bara ett ex­ empel av många smidiga molntjänster.

• • •


tips! Googla ”7 fördelar med nätbaserade studier” där Västerås Folkhögskola listar vinster med lärande via nätet.

FOTO:THINKSTOCK

SAMTAL OCH DIALOG är

viktiga inslag i alla studiecirklar. Men man kan prata på olika sätt.

FOTO: SANDRA NORIN

DIALOG VIA NÄTET

Snubbla inte på teknikens trösklar Att samtala och dela erfarenheter är viktigt i alla studiecirklar. Som cirkelledare ska man alltid bidra till att alla deltagare upp­ lever sina inlägg som värdefulla. Dialogen i gruppen ska utformas så att alla kan lära tillsammans. Eftersom dialog och lärande via nätet kan vara nytt för många bör man som le­ dare vara extra uppmärksam. Tänk på att vi har olika kunskap att använda digitala verktyg. Låt ingen känna sig exkluderad el­ ler ”efter i utvecklingen”. Försök se till att de tekniska trösklarna blir så låga som möjligt. Lotsa och fråga tills alla är med på banan.

EN ENKEL STUDIEPLAN SÄTTER RAMARNA

Håll koll på studietimmarna När ni startar en studiecirkel ska ni göra en studieplan (kallas ibland arbets- eller handlingsplan). Planen ska tala om vad man vill lära sig och hur man vill lära sig tillsammans. Stu­

Föreläsaren Patricia Diaz har en sajt som handlar om att underlätta lärande med hjälp av digitala verktyg. Där finns även bra länksamlingar: www.patriciadiaz.se

dieplanen görs ofta med stöd av personal från Studiefrämjandet, särskilt om cirkeln är helt ny. Det finns också färdiga studie­ planer inom olika ämnesområden. Vill ni genomföra delar av cirkeln digitalt, så be­ skriver ni det i planen. Varje studiecirkel rapporterar sin verk­ samhet på en deltagarlista. Där anges också hur många studietimmar ni haft i cirkeln. Hur ska man då omvandla digitala cir­ kelstudier till studietimmar? Här gäller det för er att uppskatta hur många timmar cirkelns moment via nä­ tet hade inneburit om ni enbart träffats fysiskt. Det här kan verka knepigt, men i dagsläget finns inget annat sätt. Träffas ni i realtid via till exempel Sky­ pe räknar ni den tiden precis som vid en fy­ sisk träff. Givetvis kan studiecirkeln ha både fysis­ ka träffar och digitala moment. Studiepla­ nen beskriver hur studiecirkeln ska funge­ ra – och det är ni deltagare som bestämmer. PIanen är alltså viktig, liksom att uppskat­ ta timmarna så noga som möjligt. I en stu­ diecirkel finns dock inga krav på att ni ska nå ett visst mål eller resultat. Lärandet i en studiecirkel ska vara fritt, flexibelt och ro­ ligt! l TEXT: MARCUS PEHRSSON

ÖVERKURS FÖR ER SOM SKAPAR MUSIK: Det finns en uppsjö speciellt framtagna plattformar för er. Ett exempel är Splice där man laddar upp och synkroniserar hela projekt från musikprogram som Logic Pro X, Garageband eller Ableton Live för samarbete med andra. Via VST Connect kan du göra samma sak och lite till med musikprogrammet Cubase. Ejamming Adiio är ett exempel på plattform som finns för att spela musik live tillsammans via nätet och även spela in det ni gör.

cirkeln 9


notiser

webb

IL LU STRATIO N: L INA E RIKSSO N

ko l l e n

det över hela Sverige för Världens största musikfestival. Den 5-11 oktober kraftsamlar musik­ sverige och alla studieförbund för att visa fram kraften och mångfalden i landets musikliv. Målet är så många konserter, på så många ställen som möjligt. Alla musikstilar deltar; jazz, folkmusik, rock, körmusik, hiphop. Studieförbundens vanliga scener kommer att användas plus många andra spelställen – just denna vecka under paraplyet Världens största musikfestival. Vill du vara med? Kontakta Studiefrämjandet på din ort.

JUST NU LADDAS

FOTO : THINKSTO CK

637998

och intresserad av hund? Då kanske Sveriges Hundungdom är något för dig. De flesta medlemmar är mellan 6 och 25 år och alla är välkomna, oavsett om du har hund eller inte. Sveriges Hundungdom finns med distrikt och klubbar på många orter i Sverige, och anordnar tävlingar, läger och andra aktiviteter. Sveriges Hundungdom är Svenska Kennelklubbens ungdomsförbund, och en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Du hittar mer information på www.skk.se/SHU

ÄR DU UNG

ENSKILDA PERSONER DELTOG I MINST EN STUDIECIRKEL UNDER 2014.

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

10

cirkeln


VAD HÄNDER I HÖST? Vi frågade tre medarbetare i Studiefrämjandet om deras framtidsplaner, på och utanför jobbet.

Tony Arnqvist, 28, handläggare, Jämtland JAG ÄR ÖPPEN FÖR DET OVÄNTADE

Vi kör vårt Club Live-koncept som ger nya band från olika delar av Norrland möjlighet att spela för publik. Vi ska ha tre Club Live här i Östersund. Jag själv kommer att jaga en hel del. Att sitta på en stubbe i skogen är aldrig fel. Annars är jag inte så mycket för att planera. Jag är öppen för det oväntade.

Cecilia Wahlgren, 55, verksamhetschef, Norra Älvsborg VI FILMAR TROLL­ HÄTTANS HISTORIA

Vi ska vara med i ett stort filmprojekt inför Trollhättan stads 100-årsjubileum. Alla intresserade kan vara med! Det ska bli spännande. Själv hoppas jag komma iväg till solen. Känns som det behövs efter denna regniga sommar.

Evelina Mattsson, 33, kulturoch musikhand­läggare, Halland FORTSÄTTER MED MINA SMÅ KONSTPROJEKT

Jag ser fram emot Världens största musikfestival, som alla studieförbund i hela landet anordnar vecka 41. Vi kör spelningar i alla kommuner i Halland. På fritiden fortsätter jag med mina egna små konstprojekt. Syr, målar och pysslar med tyg och glas. Skönt att ladda hjärnan genom att skapa med händerna.

CIRKELGEMENSKAPEN betyder mest av allt När cirkeldeltagare värderar olika skäl till varför de deltagit i cirkeln ser topplistan ut så här: 1. Gemenskapen 2. Skaffa kunskaper/färdigheter inom ett speciellt intresseområde 3. Förbättrade allmänkunskaper BILD: THINKSTOCK 4. Möta nya människor 5. Skaffa kunskaper/färdigheter för yrke/arbete 6. Skaffa kunskaper/färdigheter för föreningsarbete eller fackligt arbete Datainsamlingen gjordes under 2014. Cirka 180 personer svarade på frågan som redovisas i rapporten Mer engagemang? från Folkbildningsrådet.

1 000

TRÄDGÅRDAR – med föreläsningsturné

är det återigen dags för Tusen Trädgårdar. Då går hela trädgårdssverige samman och öppnar sina grindar för allmänheten. Tusen Trädgårdar har sedan 2010 hållits vartannat år med hjälp av tusentals trädgårdsentusiaster. Förra året vallfärdade 100 000 trädgårds­ intresserade till de över 700 trädgårdar som höll öppet. – I år sätter vi ännu mera fokus på kunskapsutbytet och gemenskapen i

DEN 3 JULI 2016

Tusen Trädgårdar. Resan är målet och vi hoppas att deltagare och besökare ska förbereda sig för 3 juli i studiecirklar och föreläsningar, där de kan nätverka och inspireras, säger Annika Stigmark, projektansvarig på Studiefrämjandet. Redan i februari drar föreläsningsturnén Gunnel till Tusen, med Gunnel Carlson igång. Håll koll på studieframjandet.se om du vill engagera dig i Tusen Trädgårdar.

Tusen Trädgårdar är ett samarrangemang mellan Riksförbundet Svensk Trädgård, Studiefrämjandet och Gunnel Carlsons Trädgårdsriket.

FOTO: THIN KSTOCK En rapport från Folkbildningsrådet

Folkbildningen i det svenska civilsamhället

MÄNNISKOR SOM DELTAR i folkbildning är ofta ideellt engagerade. Nästan åtta av tio studiecirkeldeltagare arbetar också ideellt, jämfört med fem av tio i befolkningen. Det här är kanske ingen överraskning, men nu är sambanden klarlagda i forskningen. I rapporten Mer engagemang? från Folkbildningsrådet klarläggs och diskuteras kopplingen mellan folkbildning och ideellt arbete, och det visar sig att det ena förstärker det andra. Deltagande i en studiecirkel eller en folkhögskolekurs gör det mer sannolikt att man också är engagerad i ideellt arbete. Och tvärtom.

MER ENGAGEMANG?

Folkbildning + ideellt engagemang = sant

Mer engagemang?

F O L K B I L3 DNINGSRÅ

Folkbildningen i det svenska civilsamhället FOLKB

D E T U T VÄ R D E R A R NO 1 2015

ILDNINGSRÅDET U T VÄ R D E R A R N O 1 2015

cirkeln 11


KLART DET GÅR!


Närbild SVANTE AXELSSON

Svante Axelsson har hopp om framtiden

Så kan man sammanfatta Svante Axelssons nuläges­ analys, sommaren 2015. Teknikutvecklingen går framåt och människors engagemang för hållbar omställning lovar gott. Får vi bara lite mer modiga politiker, ser framtiden ljus ut. – Värderingstrenderna går åt rätt håll nu, och det bästa är att människor njuter samtidigt som de bidrar till att rädda världen. hoppfullhet utan naiv optimism .

»

Kunnig, positiv, engagerad. Omdömena går i samma riktning om Naturskyddsför­ eningens ordförande Svante Axelsson. – Jag är väl en glad typ, säger han och fyrar av ett leende. Den positiva grundtonen hänger samman med en stark tro på människans möjligheter. Kanske har den att göra med hans kristna bakgrund från hemmet utanför Lysekil, där teologin var kärv men också bar på hoppfullhet och engagemang. – Jag är själv troende i någon mening, men sä­ ger det sällan. Det väcker förutfattade meningar hos så många. Vi träffas på ett utomhuscafé, några kvarter från Naturskyddsföreningens kansli på Södermalm i Stockholm. Det är andra dagen efter semestern och huvudstaden andas loj sommarlunk. Svante saknar redan morgondoppet vid fritidshuset i Bo­

OM JAG VORE POLITIKER SKULLE JAG BÖRJA MED DET HÄR:

• Först ge beröm: Svenska folket har gjort en • •

enorm resa. Vi är det första landet i världen som i stort sett fasat ut fossila bränslen i våra värmesystem. Oljepannorna har försvunnit. Satsa på trafiksektorn. Nya pengar till attraktiva kollektivtrafiksystem. Spårvagnar, elbussar, järnvägnar. Fossilfria bilar. Underlätta för att bygga klimatsmart och modernisera.

huslän, trots att havet denna sommar sällan var varmare än 17 grader.

Framtidstro

I tidningsartiklar har Svante Axelsson kallats opti­ mist, ett ord han värjer sig emot. – Det låter så hurtbulligt. Framtidstro känns bättre. Framtidstron grundar sig i övertygelsen att kli­ matkrisen kan hejdas. Svante Axelssons senas­ te bok Vår tid är nu släpptes i slutet av 2014, med underrubriken ”tio hoppfulla perspektiv på kli­ matkrisen”. Hoppfullhet, är det verkligen ett ord för vår tid? – Det finns inga stora tekniska hinder för att lösa klimatkrisen. Lösningarna finns, nu handlar det om att börja använda dem. Ett kapitel i boken, med rubriken ”tekniken finns”, ägnas åt landvinningar inom energiom­ rådet. Och utvecklingen går rasande snabbt. Vad som nu krävs, menar Svante Axelsson, är ett per­ spektivskifte där kortsiktiga ekonomiskt beslut får ge vika för åtgärder som vi alla kommer att vinna på i längden, även ekonomiskt. Vi behöver med andra ord modiga politiker som ser längre än till nästa val. Och för att hjälpa politikerna på traven behövs en opinion som visar att grön omställning kan vara både smart, modernt och lustfyllt.

Domedagsprofetior

Svante Axelssons framtoning står i skarp kontrast till bilden av miljöaktivisten som med ryggsäcken fylld av domedagsprofetior predikar uppoffringar­ » nas lov.

om

SVANTE AXELSSON

Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen ÅLDER: 58 BAKGRUND: Är samhälls­ vetare och agronom, har även studerat ekonomi. BOR: Radhus i Uppsala FAMILJ: Tre barn, en fru GILLAR: Musik. Jag har sjungit mycket i hela mitt liv, men jag skulle vilja sjunga mycket mer. OGILLAR: Människor som hela tiden odlar det negativa. FÖREBILD: Desmond Tutu är den som gjort störst intryck på mig. Han kan blanda humor med ett enormt allvar.

cirkeln 13


Han har funderat mycket på hur man berör. Och kommit fram till att det gäller att veta vilka han talar till, var de befinner sig och hur mycket de orkar ta in. Efter en klunk cappuccino förkla­ rar han: – Jag försöker på förhand se publiken fram­ för mig, till exempel en medelklass tvåbarnsfamilj i Falun. Två bilar, åker till Thailand vart femte år, sitter och deppar framför aktuellt, tycker att det är åt helvete det här med klimatförändringarna men känner sig maktlösa. Och vad är då budskapet? – Jag kan i alla fall inte komma med privatmo­ ralism. ”Ät mindre kött, cykla, ta tåget”. Det är att lägga skiten i knäet på enskilda människor. Det funkar inte. Visst har människors vardagsval betydelse, men Svante Axelsson vill vända perspektivet. – Jag vill att de ska känna hopp. Bryta den nega­ tiva paralyseringen och beskriva det som att vi till­ sammans står inför en spännande resa. Återigen, lust och nyfikenhet i stället för skuld och uppoffringar. – Att inleda med att säga att människor ska slu­ ta flyga är inte så smart. Varför ska vi börja med att avstå från de roligaste utsläppen?

»

Löfvens ångest ”JAG HÅLLER MED DIG ”.

Så säger de flesta politiker till Svante Axelsson. Sen händer inte så mycket. Han undrar varför: – Jag ser ju inte de stora hindren.

»

– Ja du… miljörörelsens negativism kan man också skriva en bok om, suckar han och spekule­ rar lite om orsakerna. Kanske har det att göra med miljörörelsens drag av nördig naturvetenskap. – Många är kunniga och faktainriktade, men ofta utan bredare kopplingar till livet och samhäl­ let. Sedan finns ett elitistiskt drag som jag har svårt för. Att se sig som en utvald grupp som vet bättre än andra. Svante Axelsson vill ingjuta hopp i stället för skräck. Men inte som en frälsare från ovan, utan snarare genom att lyssna och försöka gestalta människors egna tankar. – De flesta har redan svaren inom sig. Jag vill att människor ska få lite smak på att en annan värld är möjlig. Och att vi faktiskt kan njuta och må bra på vägen dit.

Vem talar jag till?

Svante Axelsson har gjort sig känd som en upp­ skattad föreläsare. Med drastiska formuleringar och sakkunskap, toppat med lite stå-upp-drama­ turgi, fångar han allt från högstadieungdomar till riksdagspolitiker. 14

cirkeln

Svante Axelsson har under åren mött politiska makthavare från alla partier. Den politiska mak­ tens logik – eller snarare brist på logik, upptar allt mer hans tankar. När dörren är stängd säger de flesta politiker ”Jag håller ju med dig Svante, men du vet, det finns inget opinionstryck”. Politikerna verkar alltså inte våga genomföra den politik de själva tror på. – Varför är det så segt, det vill jag undersöka. Är det något jag inte förstår eller har missat? Jag ser ju inte de stora hindren. Jag skulle vilja viska till

TRE SVENSKA NATURUPPLEVELSER INGEN BÖR MISSA:

• Dyka på Västkusten en stilla morgon med det siktdjup som finns där. Fantastiskt!

• Fjällvandringsturen, efter så där två dagar •

när du kommit in i en annan andning och börjar se och tänka på ett nytt sätt. Halvsova under ett träd en varm sommardag och se en fjäril flyga förbi.


Jag vill att människor ska få lite smak på att en annan värld är möjlig. Och att vi faktiskt kan njuta och må bra på vägen dit. Stefan Löfven: ”Varför är du så rädd, vad skrämmer dig på nätterna?” Hans jobb­ ångest är antagligen större än klimatång­ esten. Då blir min tanke att gifta ihop kli­ matfrågan med jobbfrågan. Politiskt ledarskap är inte enbart att föl­ ja, utan även skapa opinioner. Människors värderingar kan ändras snabbt. Svante Ax­ elsson nämner synen på barnaga, rökning på krogen och HBTQ-rättigheter. Här har politiska beslut fattats, och följts av accep­ tans från den breda allmänheten. I våras föreslog han i DN en köttskatt på 25 kro­ nor kilot. – Just nu har vi en stark vegotrend. Bland ungdomar är synen på kött helt an­ norlunda än när jag växte upp.

dra folkrörelser krymper, och har i dag över 220 000 medlemmar. Naturskyddsföreningen är en av Studie­ främjandets 19 medlemsorganisationer. Samarbetet har ökat på senare år. Studie­ cirklarna är viktiga, men Svante Axelsson ser gärna att Studiefrämjandet fortsätter med utåtriktade arrangemang och event för opinionsbildning och engagemang. – Det finns en stor efterfrågan på mö­ tesplatser som erbjuder en samtalskultur i stället för debattkultur. Folk är trötta på destruktivt käbbel.

Inåtarbetet har han löst med en biträ­ dande chef. – Hon skapar struktur, håller ordning och ger goda arbetsförutsättningar för medarbetarna. Att inte bara titta och lyssna inåt den egna organisationen är Svante Axelssons råd till andra folkrörelser och föreningar. De mest spännande idéerna får han utan­ för Naturskyddsföreningen. Inte minst nä­ ringslivet ligger i framkant, kanske för att de snabbare än några andra har förstått att miljöfrågorna tillhör framtiden. – Vi tror att vi är bäst i klassen i Sveri­ ge. Så är det inte, men vi kan bli det om vi samlar ihop alla goda idéer och genomför dem, då blir vi ett modelland. Så enkelt är det.

Sverige inte bäst i klassen

Att delta i detta öppna samtal är en driv­ kraft för Svante Axelsson. – Som ledare i en idéburen organisation blir du älskad antingen utåt eller inåt. Min styrka är det utåtriktade, att berätta om våra idéer och möjligheter.

Framgångsvåg

Naturskyddsföreningen seglar just nu på en framgångsvåg. De växer när många an­

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

Hantverksglädje! Att känna glädje till sitt skapande är bland det roligaste som finns. Att kunna dela med sig av glädjen är ännu bättre. Materialet du behöver, finns hos oss. Missa inte vår inspirationsblogg www.diy-detaljer.se het

Ny

29:-

4-pack penslar

67 0511/267 Kundtjänst 6 20 Fax 0511/18 e -detaljer.s

230:0

w.slojd ljer.se ww

1

d-deta order@sloj

2

3

Katalog

Katalog fylld med skaparglädje

2015/2016

för Dig rlust! med skapa

016

4 5

Japanska handsågar ger fina snittytor

ljer 2015/2 Slöjd-Deta

129:-

6 7 8 9 10 11

39:-

12 13 14 15 16

n gäller Kataloge 2016. t.o.m. juli

14:-

17 18

20

MÄRKT LJÖ MI

21

Följ oss

668

på...

341

Sverige

19

119:-/ 50 st

.se

jd-detaljer

www.slo

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

www. s lojd -d etaljer. s e 0511-26 7 6 7

Magazines 3.2 Printed Matter,

22

etaljer.se

g www.diy-d

23

...och vår

sblog inspiration

24 25 26 27 28 29

cirkeln 15


ASYLBOENDET ÅTORP I MUNKEDAL

VÄNTAN

mellan förtvivlan och hopp ska sammanfat­ ta livet på asylboendet Åtorp i Munkedal, så är det väntan. Här väntar ett hundratal flyktingar på besked från Migrationsverket. Stanna i Sverige eller inte, är den stora frågan. Under tiden händer inte mycket. Nu har regeringen anslagit pengar till studieförbunden för verksamhet på asylboenden. På Åtorp har Studiefrämjan­ det varit på plats i över två år. om ett ord

»

Kan du göra något för mig? Man­ nen tittar sorgset in i mina ögon. Han visar ett filmklipp från Sy­ rien. Gatustrider och lemlästade kropp­ ar flimrar förbi, i skarp kontrast till den svenska sensommargrönskan omkring oss. Samma morgon vi kommer till Åtorp skriver tidningarna om ännu en katastrof på Medelhavet. Uppemot 200 människor om­­komna. Det är sammanstötningar i

SVENSKA, MUSIK OCH HANTVERK. Sedan två år tillbaka anordnar Studiefrämjandet aktiviteter på asylboendet Åtorp i Bohuslän.

Frankrike och i Ungern byggs murar vid gränsen mot Serbien. Flyktingsfrågan dis­ kuteras vid fikabord, på sociala medier och bland Europas regeringschefer. Människor i tusental engagerar sig till stöd för flyk­ tingarna. Det är människorna som dem på Åtorp det handlar om. Kvinnor och män som lämnat sina hem för ett land långt borta. Alla har sin historia att berätta. Om situ­

ationen i hemlandet. Om den långa resan hit. Om föräldrar och barn som är kvar. Och om hoppet om en framtid, som ännu så länge saknar skarpa konturer. Ovisshet­ en är stor. En sak i taget. Först uppehålls­ tillstånd. Lars Wallin på Studiefrämjandet har sett hela processen många gånger. Om hur den första tidens lättnad ganska snabbt förbyts i uppgiven frustration. De långa » HALIMA, 51

Satsning på studieförbundens arbete med asylsökande REGERINGEN HAR ANSLAGIT 30 miljoner kronor under 2015 till studieförbundens arbete med asylsökande. Pengarna ska gå till ”insatser för att stärka kunskaper i svenska och om samhället samt att främja deltagande i samhälls- och arbetslivet”. Regeringen har nu föreslagit att satsningen ska fortsätta fram till 2019. Redan nu har Studiefrämjandet startat verksamhet på många asylboenden. Se www.cirkeln.nu.

16

cirkeln

– Jag blir tokig på denna väntan, säger Halima från Somalia. Hon berättar om flykten via Sudan och Etiopien, och om de tre barnen som är kvar i Somalia. Framtiden handlar först och främst om att få uppehållstillstånd, så att hon så småningom kan återförenas med sina barn. – Hela tiden tänker jag på dem. Allt jag vill är att få hit dem, lära mig svenska och leva ett gott, enkelt liv. Jag behöver inget speciellt, bara trygghet.


MANAL, 30 Manal är palestinska från Syrien. Hon kom till Sverige via Libanon i slutet av 2014 med sin ettårige son Mohammed. Manal visar bilder på sin krigsskadade åttaåriga dotter som var för sjuk för att följa med och nu tas om hand av svärföräldrarna i Libanon. Allt hon vill är att familjen ska återförenas. – Inget annat har egentligen någon betydelse, säger hon.

» dagarnas tomma väntan gör att oro och grubb­ lerier lätt tar överhand. – Jag har sett människor bryta ihop i ren förtvivlan, säger Lars. Efter några timmar på Åtorp förstår man. Visst, här råder inget krig, här finns mat och husrum. Men inte så mycket mer. Persona­ len sysslar mest med det praktiska. En gång i veckan kommer Migrationsverket på besök. Alla vill naturligtvis veta när deras ärende ska avgöras. Men inga svar ges förrän beslutet är fattat. Många har väntat över ett år på besked. – Deras första möte med svensk byråkrati, säger Lars. – Tro inte att vi inte är tacksamma mot Sve­ rige, men den här väntan gör oss galna, säger Ahmed från Idleb i Syrien, en av männen som kommer emot oss och vill prata. – Vänta, vänta, vänta, säger Migrationsver­ ket. Jag vill arbeta med kroppen. Här blir jag bara orolig och stressad, suckar han, slår ut med armarna och skakar på huvudet.

Vill lära svenska

Studiefrämjandet startade verksamhet på Åtorp redan för ett par år sedan. En dag i veck­ an Är Lars Wallin och Marie-Anne Eliasson Kristensson här. Hantverk och musik står på programmet, men svenska är mest eftertraktat.

Inget som kan jämföras med SFI, men en möj­ lighet till ett första möte med svenska språket. – Vi kallar det för inspirationskurser. Så fort vi visar oss här vill de lära sig mer svenska. De bara suger åt sig, säger Marianne. För många är Studiefrämjandets närvaro ett välkommet avbrott i tristessen. Razaz, 27 och Kasim, 28 vill lära sig svenska så fort som möj­ ligt. De gifte sig hemma i Syrien en månad in­ nan flykten, via Libanon och Grekland. Razaz lyckades ta sig med flyg till Sverige, medan Ka­ sim vandrade med en grupp landsmän upp ge­ nom Europa. – Vi var tjugoen personer och en ledare. Ibland kunde vi åka bil, för det mesta gick vi. Av deras och andra asylsökandes berättelser förstår man att flykten är ett organiserat system som kräver både kunskap, pengar och mod. Razaz visar upp ett papper från Migrations­ verket i Vänersborg som bekräftar att hen­ nes permanenta uppehållstillstånd är bevil­ jat. Sjutton månader på Åtorp går mot sitt slut. Kasim som kom senare till Sverige har ännu inte fått något besked.

Vill inte bära hijab

För Razaz och Kasim – unga, nygifta och väl­ utbildade – är väntan på asylboendet knappast förlamande, men långtråkig och ibland kon­ fliktfylld. En del av männen på Åtorp tycker att Razaz borde bära hijab, men det vill hon inte.

KASIM, 28 OCH RAZAZ, 27

Kasim och Razaz vill snabbt sätta igång med det nya livet i Sverige. Månaderna på asylboendet går långsamt. – Vi förlorar vår tid men är ändå fyllda av hopp. Redan innan kriget sa jag till mina föräldrar att jag vill 18

cirkeln


– Kanske är de lite misstänksamma för att jag är välutbildad och kan engelska. Razaz är utbildad lärare och Kasim har studerat geografi på universitetet. Båda vill snabbt komma igång med livet i Sverige. Bak­ sidan är längtan efter föräldrarna hemma i Sy­ rien. Där fanns redan bostäder ordnade för Kasim, Razaz och hennes två bröder. Men så kom kriget. Nu är bröderna i Tyskland och Ra­ zaz i Sverige. Kvar hemma är föräldrarna. – Jag pratar med min mamma via skype var­ je dag. Hon säger att vi har hus men inga barn kvar som kan bo i dem.

Oljud hela tiden

Inne i en av Åtorps långa korridorer ligger rummen på rad. Isatu Sesay från Sierra Leo­ ne öppnar sin dörr och hälsar välkommen. Här finns säng, dator och lite utspridda prylar. Un­ der ett bord står en mikro och ovanpå en tra­ ve böcker, med Bibeln överst. Utanför dörren hörs höga barnröster. – Oljud hela tiden, även på nätterna. Jag kan inte sova, säger Isatu, påtagligt irriterad. Marie-Anne Eliasson Kristensson har en snabb lösning. – Vi får fixa öronproppar. I den stora matsalen bjuds till lunch, kött­ färsröra, ris och banan till dessert. Jalal, 35, från Syrien berättar om oron för familjen med­ an han äter.

– Jag lämnade min gravida hustru hemma, resan var för farlig för henne. Nu är min dot­ ter åtta månader och jag har inte träffat henne. Alla har sin historia. Om splittrade familjer, barn och syskon i olika länder, gamla och sjuka föräldrar. Vittnesbörd om kriget och dess följder.

Vilda protester

I det lilla brukssamhället Munkedal blev det vilda protester bland ortsbefolkningen när det för några år sedan stod klart att det skul­ le komma asylsökande. Något år senare, när asylboendet tillfälligt stängde, blev det åter­ igen protester. Men nu var skälet det motsatta. Flyktingar och ortsbor hade lärt känna varan­ dra och Ica fått nya kunder. Så kan opinioner också vända. För Lars Wallin har tiden på Åtorp betytt mycket. Han har knutit nära vänskapsband med flera och har sedan ett år tillbaka en re­ lation med en afrikansk kvinna som han möt­ te på Åtorp. – Jag tycker om blandningen av människor, men jag är inte naiv. Klart att det blir konflik­ ter och kulturkrockar. Jag funderar mycket på detta och försöker genom mitt sätt att vara visa att olika människor kan leva tillsammans. Det vi nu upplever i Europa är inget nytt i mänsklighetens historia, menar Lars. – Människor har rört sig över jorden i alla tider och så kommer det nog alltid att vara. l

Folkbildning på asylboenden Lars Wallin på Studiefrämjandet i Norra Bohuslän har under ett par års tid regelbundet besökt asylboendet i Munkedal. Utifrån sina egna erfarenheter ger han några råd till andra som vill göra insatser på asylboenden:

• Tänk långsiktigt. Gör hellre

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: DAVID SCHERMAN

Flykten valde oss

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger, hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär! Bojan väljer foten. Vi valde att vandra. Natten var barmhärtig. Nu är vi här. Ni är för många, kanske den frie trygge säger. Kan vi bli för många som vet vad frihet är? Ingen väljer nöden. Vi valde den icke. Den valde oss på vägen. Nu är vi här. Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger! Hjälp oss bära den frihet som vi bär! stig dagerman

ha ett spännande liv, ett speciellt liv, säger Razaz. – Vi vill bli goda medborgare i det här samhället, men vi vet ännu inte riktigt hur det ska gå till, menar Kasim.

EN AV STIG DAGERMANS DAGSEDLAR, PUBLICERAD I TIDNINGEN ARBETAREN DEN 21 APRIL 1953, I SPÅREN EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGETS FLYKTINGSTRÖMMAR.

lite under lång tid än mycket under en kort tid. Vi har varit på Åtorp i över två år. Det ger trygghet och kontinuitet åt de asylsökande. Tänk på att många flyktingar har varit med om svåra händelser som satt djupa sår. Det syns inte alltid utanpå, men många mår dåligt på insidan. Var lyhörd och ställ frågor men närma dig människor på ett varsamt sätt. Många i det svenska samhället är beredda att hjälpa till, kanske pensionerade lärare eller musikintresserade ungdomar. Vi i Studiefrämjandet kan samla goda krafter för att ge de asylsökande en bättre tillvaro. Inse att du har mycket att lära, till exempel om religionens betydelse i de asylsökandes liv. De flesta jag har mött är djupt religiösa på ett sätt som är ganska ovanligt i Sverige. Att börja med aktiviteter på ett asylboende är för många att ge sig ut på okänd mark. Det gäller att övervinna sin osäkerhet – men också vara öppen och beredd på att omvärdera sina förutfattade meningar. Det har jag gjort.

cirkeln 19


PEDAGOGISKA

FALLGROPAR Cirkelledare, lärare eller god vän … förr eller senare händer det. Du ska ge kunskap till någon som inte kan. Och du vill att det som lärs ut också lärs in. Det finns några klassiska fallgropar som det är lätt att falla ner i. Men som också är möjliga att hoppa över. Om du väl får syn på dem.

1

DU STRUNTAR I RASTEN OCH BARA PRATAR PÅ

”Vad säger ni, visst hinner vi med slaget vid Lützen också innan paus?” Att pumpa ut mer kunskap än nå­ gon orkar ta in är ett klassiskt misstag. Inte särskilt bra, möjligtvis med undantag för dig själv som kan ”bocka av” ännu en dos fakta som du anser att alla bara ”måste” veta. Att hålla på längre än en 45-60 minuter är ingen idé. Därefter bör du bryta upp, så att alla kan röra på sig lite och låta kunskapen landa. Ta hellre fler korta pauser, än få långa.

bla bla

2

DU GLÖMMER ATT BEKRÄFTA

Att hoppa över bekräftelse skapar osäkerhet. Om nå­ gon klarat en övning, eller kommit med en bra idé, säg då ”Bra!” eller ”Rätt” eller ”Kanon, nu går vi vidare”. Att se bristerna men glömma framstegen är lätt hänt, och kanske mänskligt. I en inlärningssituation är det inte särskilt smart. Att bekräfta är att ge kvitto på att ni är på rätt väg. Det ger känsla av framgång, att det nu är dags att gå ett steg till. Inlärningen funkar! (Vil­ ket ju också är en bekräftelse för dig som lär ut.) Se alltså till att dina deltagare går från kurstillfäl­ let med en känsla av att de lärt sig något nytt, vare sig det gäller rallylydnad med hund eller flugbindning. De kommer längta till nästa gång.

20

cirkeln


eg

St

ett

”Nybörjare ska inte behöva ha några förkunskaper.”

3

DU BÖRJAR INTE FRÅN BÖRJAN

4

DU LÖSER PROBLEMET SJÄLV

En fallgrop som många ramlar ner i är att inte börja från början! Alla som läst en instruktionsbok vet att de mest grundläggande sidorna ofta glöms bort. Hur sätter man i batterierna? Vad sitter av- och påknappen? Nybörjare ska inte behöva ha några förkunskaper. Låt säga i ämnet data. Eftersom du själv kan extremt mycket mer än dina deltagare, kan det vara lätt att glömma det mest elementära. En nybörjare ska inte börja kursen med att öpp­ na ett dokument i word, snarare lära sig sätta på datorn.

Ska du visa någon hur man byter strängar på en gitarr? Visa först, låt dem sedan göra det själva. Ta INTE över om det blir lite fel, även om strängbytet går snabbare då. Lättare sagt än gjort, och ibland tålamodsprövande för dig som pedagog. Men tänk på att deltagarna är där för att lära sig. Låt dem göra själva tills det blir rätt, med din handledning.

5

DU ÄLSKAR DEN SOM KAN MEST

I nästan varje grupp finns någon som utmärker sig genom att ställa svåra, smarta och roliga frågor. Om hen blir din favorit är du illa ute. Visst, du kan känna dig smickrad och får chans att glänsa med dina kunskaper. Men se upp – de svåra frågorna kan styra för mycket. Det är lätt hänt att de som hörs mest, också får flest svar. Det finns också en risk att kunskapsnivån anpassas just efter den som frågar mest. Men hur är det med dem som inte är lika hög­ ljudda. Förstår de? Hänger de med? Tänk på att hela grup­ pen ska lära sig. Inte bara några få. Frågor och inlägg från deltagarna i en grupp är givande och ger fler synvinklar på ämnet. Som ledare är din utma­ ning att få alla att delta.

6

DU BLIR LITE VÄL PRIVAT

I en studiecirkel lär ni känna varandra, och självklart mås­ te du som ledare kunna vara personlig med deltagarna. Men det finns en skillnad mellan att vara privat och personlig. Till det privata hör att prata lite väl mycket om sin familj, om kroppen och sjukdomar. Till det personliga hör att dela med sig av dina erfarenheter inom ämnet. Var varsam med att vad du känner, särskilt om du är arg, ledsen och besviken. För en del i gruppen kan det vara svårt att handskas med allt för mycket privata känslor, det kan upplevas som lite obehagligt. Här måste du som pedagog vara lyhörd inför gruppen – och dess enskilda deltagare. Ett absolut no-no är att prata nedlåtande om icke närvarande. Dela inte med dig av missunnsamhet, men gärna av glädje.

7

DU ÖVERSKATTAR FÖRMÅGAN ATT LÄRA SNABBT

Alldeles säkert finns en hel del nyckelfakta som dina åhörare behöver lära sig. Sådant som är invecklat men väsentligt att förstå. Låt säga inom ljudteknik: plus 6 decibel ger dubbel ljudstyrka (dubbelt så högt), enligt den logaritmiska skala för decibel. Låter det knepigt? Det är knepigt. Just därför måste du variera och ge da exempel, och sätta in sk mt nyckel­faktan i ett sam­ l manhang. l

yn angsa

TEXT: BODIL SJÖSTRÖM BILD: NINNI OLJEMARK

cirkeln 21


Hållbar folkbildning för framtiden

Nya strategiska mål för 2016-2021 antagna på Studiefrämjandets förbundsstämma

FOTO : THINKSTO CK

I slutet av maj samlades ombud från hela landet i Tällberg till Studiefrämjandets förbundsstämma. Ett av de viktigaste besluten gällde nya Strategiska mål. Förslaget antogs efter några justeringar och det innebär att Studiefrämjandet nu stakat ut riktningen för de kommande sex åren. med orden ”Studiefrämjandet ska vara en progressiv kraft i sam­ hället.” Målen grundar sig i ett antal samhällsutmaningar; klimatkrisen, ökade klyftor, hot mot folkhälsan etc. –Det är samhällsområ­ den där vår folkbildning kan få stor betydelse för enskilda människor och för samhälls­utvecklingen i stort, säger Johnny Nilsson, Studiefräm­ jandets förbundschef. Att målen sätts för hela sex år är en nyhet. Tidigare planer har gällt endast två år.

STRATEGISKA MÅL INLEDS

!

r r ha ve Vi ehö ub lt d

– Långsiktigheten gör att våra avdelningar kan kraft­ samla och veta att det är dessa prioriteringar som gäller för flera år framåt. Riksdagen har angett fyra syften med stödet till studieför­ bunden. Strategiska mål tar av­ stamp i dessa, och kopplar dem till Studiefrämjandets profil. – Hållbarhet är det centrala begreppet i vår folkbildning. Att fler deltar, lär sig mer, engagerar sig och påverkar, det bidrar till ett mer hållbart samhälle – eko­ logiskt, socialt och ekonomiskt, säger Johnny Nilsson. l

Nu! 10% rabatt

al

Uppge kod 1510 Gäller t.o.m 31 oktober

Vi har Sveriges bredaste sortiment av läder, tillbehör samt litteratur för allt läderhantverk mm.

Mängder med nya färger på renskinn och tenntråd Hitta inspiration i vår webbshop www.tjaderlader.se

Tjäder Läder AB Tele: 0297-45220 Jädraåsvägen 42 81691 Jädraås info@tjaderlader.se

22

cirkeln

STRATEGISKA MÅL I SAMMANFATTNING Starkare demokrati

• Ökad verksamhet med • •

medlemsorganisationerna. Samarbete med fler föreningar och nätverk. Erbjuda aktiviteter som ger fler möjlighet att utöva demokratiskt inflytande i samhället.

Ökat miljöansvar

• Erbjuda folkbildning inom •

miljö- och klimatområdet. Erbjuda verksamhet inom natur, djur, odling och naturvård.

Ökad mångfald

• Möten och dialog mellan

människor med olika bakgrund och förutsättningar.

Bättre folkhälsa

• Erbjuda verksam inom natur,

djur, kultur, jakt och friluftsliv.

• Erbjuda kunskap och aktivi­tet för att främja hälsa och goda levnadsvanor.

Mer kultur till fler

• Driva på för en mer jäm•

• Ökat samarbete med etniska • föreningar – och verksamhet som stärker invandrades delaktighet i samhället.

ställd och jämlik musikscen. Breddad musikverksamhet, deltagar- och genremässigt. Erbjuda verksamhet inom spelkultur och dans. Stärkt folkbildning inom deltagarkultur och kultur för och med ungdomar. Involvera fler kulturella uttrycksformer.

Studiefrämjandets UGGLESTIPENDIUM 2015 har tilldelats Svenska Turistföreningens verksamhet Tillsammans, samt till Falkenbergs Ornitologiska förening. Stipendiet, på 50 000 kronor, fördelat på två stipendiater, delades ut vid Studiefrämjandets förbundsstämma 2015. Anna Heimersson från STF och Thomas Andersson från Falkenbergs Ornitologiska förening, tog emot utmärkelsen. Studiefrämjandets Ugglestipendiet delas ut av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet.


Stå för det vi gör! FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

i ett antal artiklar granskat Studiefrämjandet i Umeå. Vi välkomnar granskningen och tar ankla­ gelserna om bidragsfusk på största allvar. TOMMY WINBERG Riksförbundet genomför nu en oberoende undersökning med externa revisorer för att gå till botten i frågan. Redan nu står det klart att det finns tveksamheter, så till vida att man tänjt på gränserna för rapportering av stats­ bidragsberättigad verksamhet. För mig är det självklart att inga gränser ska tänjas. Om det visar sig att gränserna har överträtts är det mycket allvarligt. Lika viktigt är att inte döma någon innan alla fakta ligger på bordet. Men jag kan försäkra alla om att vi nu gör allt för att alla fakta ska upp på bordet – oavsett vad fakta visar. I grunden handlar detta om allmänhetens förtroende för oss. Studieförbunden har av riksdagen fått stor frihet att be­ driva folkbildningsverksamhet, utifrån statens fyra syften. Folkbildningen ska stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald, människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Stadsbidragsreglerna ställer stora krav på oss att agera med gott omdöme. Framgång för oss ska inte räknas i antal studie­ timmar, utan i människors lärande och utveckling. TIDNINGEN VÄSTERBOTTENSKURIREN HAR

ledare

• • • •

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

Hitta

cirkeln på cirkeln.nu

FO TO : PE R SA ND BE RG

ANNONSERA I CIRKELN Du når 15 000 cirkelledare över hela landet. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com

ATT AGERA UTIFRÅN principen att allt som inte bryter mot statsbidragsreglerna är tillåtet – det är för mig helt fel ut­ gångspunkt. Vi ska i stället fråga oss om den verksamhet vi rapporterar är förenlig med statens syften och intentioner. En studiecirkel är i det perspektivet något helt annat än all­ män fritidsverksamhet och föreningsaktiviteter. Det som hänt i Umeå är en viktig – om än smärtsam – väckarklocka. Förbundsstyrelsen har begärt att ett omfattande program ska utarbetas, för skärpt granskning, tydligare rikt­ linjer för rapportering och för kompetensutveckling i hela landet. Den folkbildning vi begär statsbidrag för ska vi kunna stå för i alla lägen. Har du frågor eller syn­ punkter, välkommen att höra av dig till mig eller till vårt förbundskansli.

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Din ägare sätter samma värde på dig hela livet. Vi med.

Agria Veterinärvård ger din hund trygghet livet ut: ersättningsbeloppen minskar inte när hunden blir äldre. Försäkrar du din valp innan den blir fyra månader får du det mest omfattande skyddet till 30 % rabatt första året. Ring 0775-88 88 88 eller gå in på agria.se Agria Djurförsäkring är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.


cirkeln+3.15.pdf