»
Killarnas fotboll lockande mer än tje jernas gymnastik. Och hon var duktig. Hade drömmar om fotbollskarriär. En sommar i mellanstadiet fick hon reda på att hon skulle byta lag. – Det lät bra, ett steg närmare Mara dona, tänkte jag. Så blev det nu inte. Det visade sig nämligen att hon skulle spela i det ny startade tjejlaget.
”HERREGUD, DET ÄR inte mig det är fel på,
det är världen”, minns Ida Östensson att hon tänkte när hon läste boken Fittstim.
– I grunden är jag själv praktiker. Har knappt pluggat på universitet, men ald rig varit rädd för att testa nya idéer och lärt mig en massa genom det. Nästa stora satsning handlar om män. Två av tio män har ingen nära vän. Sju av tio självmord begås av män. Män både utövar och blir utsatta för majoriteten av allt våld. Ida menar att den trånga mansnormen är en av vår tids stora utmaning ar. I mäns frustration och vilsenhet finns roten till mycket ont. – Vi kvinnor har jobbat jättelänge för att slå oss fria. De flesta män är fortfa rande känslomässigt instängda. Jag vill få fler att inse att de har allt att vinna på att liera sig med feministerna. Formerna är inte riktigt klara men re dan nu förs samtal med Studiefrämjan det om att göra något tillsammans, för att nå ut till fler. I tanken återvänder Ida till böckerna Fittstim och Under det rosa täcket. Hon vill göra något liknande. Rakt på sak, utan att väja för det outtala de och tabubelagda. – Bara det att massor av femtonåri ga killar har porrimpotens och måste äta Viagra, vem pratar om det?
Massor av femtonåriga killar har porrimpotens och måste äta Viagra, vem pratar om det? – Jag blev arg och provocerad. Jag spelade ju med mina kompisar och det enda som skilde oss åt var att jag hade ett annat könsorgan. Nu skulle jag tvingas in i ett nybörjarlag. I min hjärna gick det inte ihop.
Väckt av Fittstim
Det blev adjö till fotbollen. Kvar fanns känslan av att vara utanför, inte riktigt som andra. Och vid den här tiden fanns begrepp som feminism och jämlikhet inte på Idas karta. Uppvaknandet kom när brorsans flickvän gav henne böck erna Fittstim och Under det rosa täcket, två feministklassiker från nittiotalet. – Herregud, det är inte mig det är fel på, det är världen, minns jag att jag tänk te. Det blev början till hennes samhälls engagemang. Först på Ungdomens hus i Umeå där hon startade en framgångsrik skateboardsatsning för tjejer. Enligt om givningen var det ”helt omöjligt”, efter som ”tjejer inte vill åka skateboard”. – Där lärde jag mig att förändring är möjligt, och att det inte finns något som heter ”tjejer vill inte” eller ”gamla vågar inte”. Allt hänger på att ta bort de hinder, ofta dolda, som gör att vissa inte känner sig välkomna.
Män känslomässigt instängda
I Sverige finns en klyfta mellan dem som debatterar och dem som jobbar på fältet. Den klyftan vill Make Equal överbrygga. 14
cirkeln
Rädsla blev ilska
IDA ÖSTENSSON om: Bra att bryta, även om det både finns bra och dåliga normer. SEPARATISM: Bra metod. FOLKBILDNING: Livsviktigt. FACEBOOK: Opinionsbildning. PARTIPOLITIK: Inget för mig. Utanför kan jag påverka alla partier. Har sagt att jag ska bli statsminister vid 65, men maktspelet i partierna har jag svårt för. NORMER:
Möjligen är Idas tankar om manlighe tens instängdhet ett uttryck för hennes egen historia. – I många år omvandlade jag min rädsla till ilska. Jag kunde helt enkelt inte vara rädd. Det är väl ett patriarkalt drag hos mig, för just så gör många män. Men det är destruktivt och håller inte i längden. Det var först på en ledarskapskurs för några år sedan som polletten trillade ner och Ida började utforska sina egna räds lor. Med det inte sagt att de ska få ta överhand och styra ens liv. – Jag är rädd för nazisterna, som nu senast i Almedalen. Men den rädslan kommer inte att stoppa mig. Jag kom mer protestera ändå. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER