Om alla lovordar hållbar utveckling och kan stoppa ner lite vad som helst i ”hållbarhetskorgen” – vad är det då för vits att använda det? » social och ekonomisk hållbarhet. Numera är det tre vedertagna dimen sioner av hållbar utveckling.
• DEN EKOLOGISKA DIMENSIONEN är den som människor i allmänhet förknippar med hållbar utveckling. Många tänker direkt på miljöfrågor. Den ekologiska dimensionen handlar om jordens ekosystem och dess bärförmåga, det vill säga naturens för måga att återhämta sig från de ingrepp som vi människor gör. Det gäller allt från föroreningar och klimatförändring ar till grundvattennivåer och biologisk mångfald. Ytterst få förnekar miljöproblemens realitet, däremot
finns skilda uppfattningar om omfattning och konsekven ser. Massor av forskning görs på området. Ett sätt att definiera miljöproblemen har gjorts i ett forskningsprojekt vid Stockholm Recilience Centre. Nio miljöproblem orsakade av människor beskrivs, och ”pla netära gränser” anges, alltså vad jorden klarar av utan all varliga konsekvenser. Fyra gränser har redan överskridits, varav de två allvarligaste gäller klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.
• DEN SOCIALA DIMENSIONEN. Vad är socialt hållbart? Inte heller här råder någon gemensam uppfattning. Professor Sören Olsson lyfter fram två aspekter av soci al hållbarhet. Den första utgår från ett välfärdsperspektiv och handlar om individens välbefinnande; bostad, utbild
– Begreppet hållbar utveckling är problematiskt. Det ger en illusion om att vi kan fortsätta som i dag, bara utvecklingen blir lite mer hållbar. Det säger Pella Thiel, föreläsare, skribent och aktiv i omställningsrörelsen.
»
Pella Thiels kritik rör i första hand ordet ”ut veckling”. Automatiskt kopplas det samman med fortsatt eko nomisk och materiell tillväxt, och just det är problemet. – Utvecklingsperspektivet utgår från att vi människor ska ta makt över och kontrollera naturen. Miljöproblemen är ett symptom på det synsättet, säger hon. Inte heller ordet ”hållbar” fungerar bra. – En bro kan ju vara mer eller mindre hållbar. Hållbarhet känns väldigt statiskt. Pella Thiel föredrar begrep pet ”omställning”.
6
cirkeln
– Det signalerar en process från ett tillstånd till ett annat. Riktningen på förändringen är det intressanta. Att hålla på och dissekera begrepp kanske kan verka över kurs, men Pella Thiel menar att orden har betydelse. – Det är viktigt att ifråga sätta de antaganden som finns bakom ett begrepp som hållbar utveckling. OMSTÄLLNINGSTANKEN tving
ar oss överge den bekväma men, som Pella Thiel menar, falska tron att vi kan fortsätta som förut. I stället behöver vi fundamentalt förändra vårt sätt att se på människans plats på jorden. – Vi kan inte längre låtsas som att vi kan få allt vi vill. Att säga till människor att de ska cykla och panta flaskor är väl bra, men lite naivt. Vi lever alla i ett system som bygger på sys tematisk förstörelse av naturen.
FOTO: LISABETH UBBE
Begrepp med brister
PELLA THIEL ÄR ordförande i Omställningsnätverket, den svenska
delen av Transicion network. Det är en gräsrotsrörelse som jobbar för att göra samhället mer hälsosamt för människa och natur (www.omstallning.net). Hon är även aktiv i Naturskyddsföreningen och har varit med och arrangerat Framtidsveckan i Värmdö, där hon bor.
Omställningsrörelsens civilisationskritiska tänkande behövs och vinner terräng, menar Pella Thiel. Och det är när samtalen närmar sig de existentiella frågorna som det blir verkligt intressant. – Nutidsmänniskans tro på ständig materiell tillväxt har gjort oss både rädda och vill rådiga för vad som ska komma i stället. Att skaffa oss redskap för att möta det nya är en del av
omställningsrörelsens arbete i dag, säger hon. Men att på allvar ifrågasätta grunderna för vårt nuvarande samhällssystem, innebär inte det att vända ryggen åt det vardagliga arbetet för bättre miljö? – Absolut inte! Vi måste arbeta politiskt och påverka makten. Men det långsiktiga lokala folkbildningsarbetet är kanske ännu viktigare. l