Page 1

Bildaåret 2016 Verksamhetsberättelse för Studieförbundet Bilda Mittsverige


Innehåll Innehåll 3 Studieförbundet Bilda 4 Bildas uppdrag 4 Bildas organisation 2016 4 Studieförbundet Bilda Mittsverige 5 Uppfyllelse av mål och syfte 6-7 Kommuner 8-20 Berg 8 Bräcke 8 Härjedalen 9 Härnösand 10 Kramfors 11 Sollefteå 12 Sundsvall 13 Timrå 16 Ånge 17 Åre 18 Örnsköldsvik 19 Östersund 20

Bildaåret 2016 Redaktör Ulrika Vedholm Grafisk form Ulrika Vedholm Omslag Foton från Bilda Mittsveriges verksamhet under 2016. Tryck Söderhamns Kommuntryckeri 2017

Profilområden 21 Stödområden 23 Personalgalleri 26 Medlemsorganisationer 27 Verksamhet län och kommuner 28 Årsredovisning 2016 30 Resultaträkning 2016 (tkr) 32 Balansräkning 2016 (tkr) 33 Noter till årsredovisning 2016 34 Regionstyrelsens slutord 38 Revisionsberättelse 39

3


Studieförbundet Bilda Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle är ett studieförbund för möten mellan människor. Med stöd och inspiration från oss får människor med olika bakgrund möjlighet att mötas över gränser, få nya perspektiv på tillvaron och att växa som människor. Bilda har sina rötter i flera idétraditioner. Här möts svenska folkrörelser, tusenåriga kyrkliga traditioner, kulturer med rötter i olika delar av världen, ett fritt skapande inom musik, film, dans, hantverk och mycket annat. Vår vision

Bildas vision är: Tillsammans bildar vi för livet. Det är i mötet med andra, som vi lär av varandra. Vi vill göra möten mellan människor möjliga, och sprida den möjligheten till fler. Vår verksamhetsidé

Bilda är ett studieförbund som skapar frizoner där olika perspektiv möts och där samspelet frigör människors engagemang. Medskapande, delaktighet och livstolkning är centralt i vår bildnings- och kulturverksamhet. Vår utgångspunkt är människors egna drivkrafter.

Bildas uppdrag Studieförbundet Bilda tror på ett samhälle där människor möts och utvecklas tillsammans. Vårt uppdrag är att verka inom folkbildningen, genom studiecirklar, kulturprogram och andra sociala mötesplatser. Vi ska på olika sätt ta tillvara våra medlemsorganisationers och enskilda människors drivkraft och möjliggöra deras idéer och initiativ. Med stöd från oss ska människor med olika bakgrund få möjlighet att mötas kring frågor, och i sammanhang, som rör kultur och livet i stort. Vi ska utveckla mötesplatser – former, verktyg och miljöer – som göra dessa möten möjliga. Vi är ett av Sveriges tio studieförbund. Alla tio får anslag från stat, landsting och kommuner för att bedriva ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete som är öppet för alla. Bilda vill ge människor möjlighet till ett större inflytande över såväl sina egna liv som över samhällsutvecklingen. Därför ordnar Bilda mötesplatser och forum för lärande, fördjupning och reflektion. Genom studiecirklar och olika arrangemang bidrar Bilda, tillsammans de andra studieförbunden, till en demokratisk kultur där deltagarna gemensamt är med och formar innehållet utifrån sina egna erfarenheter och frågor.

Bildas organisation 2016 Bildas arbetar inom fem valda profilområden: Kultur, Dialog, Bildning och kultur i frikyrkorna, Ortodox bildning och kultur samt Katolsk bildning och kultur. Dessutom finns kompetensområdena Mellanöstern och Ledarutveckling samt stödområdena Administration och Kommunikation. Studieförbundet Bilda är organiserat i 7 regioner och ett förbundskansli. Regionerna är var för sig egna juridiska personer som samverkar inom ramen för Studieförbundet Bildas stadgar. Varje enskild Bildaregion har sin egen styrelse och stämma och upprättar årligen en verksamhetsberättelse, vilken omfattar beskrivning av verksamheten, samt en räkenskapsberättelse för det gångna året. 4


Studieförbundet Bilda Mittsverige Studieförbundet Bilda Mittsverige omfattar Västernorrlands och Jämtlands län. Regionkontoret finns i Sundsvall och ett lokalkontor i Örnsköldsvik. Under året öppnade vi ett kontor i Östersund. Förutom kontor så finns verksamhetslokaler i flera av kommunerna i region Mittsverige. Studieförbundet Bilda Mittsverige har personal inom alla profilområden, liksom inom kompetensområdena och stödområdena.

Personal och ledare

Revisorer

Regionen har ett 10-tal anställda inom ett flertal funktioner som till exempel konsulenter, administratörer, projektanställda, kommunikatör och deltidsansställda ledare. Personalen leds av regionchef och del av året har det också funnits en platschef. Ytterst ansvarig är regionstyreslen. I regionen har vi förmånen att ha cirka 650 ledare (!) och de allra flesta jobbar ideellt i vårt folkbildningsarbete. Kompetensutveckling för förtroendevalda, personal och ledare är viktig för oss i Bilda så därför avsätter vi pengar till en nationell kompetensutvecklingsfond. Genom detta förfarande ger vi oss själva goda förutsättningar att satsa på kompetensutveckling. Under 2016 har ett stort antal tillfällen för kompetensutveckling arrangerats med goda resultat.

Till revisorer valdes Ragnar Santesson (aukt. rev.) och Benny Uppström. Revisorssuppleanter finns inom respektive revisionsbyrå.

Bilda Mitt

Under året har planering för den nya Bildaregionen Mitt gjorts. Bilda Mitt kommer att bestå av Dalarnas-, Gävleborgs- och Jämtlands län samt Medelpad. Ångermanland kommer att ingå i Bilda Nord som nu är Västerbottensoch Norrbottens län.

Regionstyrelsen

Hans Berglund ordförande Mona Hultin Sofia Sahlin Inger Edvall Mats Isaksson Torbjörn Åberg Sofia Sahlin och Mats Isaksson blir med i den interimistiska regionstyrelsen för Bilda Mitt. För den interimistiska regionstyrelsen för Bilda Nord ingår Inger Edvall.

Verksamhetsutveckling.

Jämfört med 2015 så har antalet studietimmar ökat med cirka 7 %, antalet unika deltagare i studiecirklar med cirka 3 % och antalet unika deltagare i annan folkbildningsverksamhet med cirka 4 %. Regionstämma

Regionstämman hölls den 9 april på Höga Kusten hotell med ett 10-tal ombud närvarande. Valkommittén

Då Bilda Mittsverige ska upphöra 31/12 2016 valdes ingen valkommitté.

1 januari 2017 blir sju Bildaregioner till sex. Vi bildar då två nya regioner av - Bilda GävleDala, Bilda Mittsverige och Bilda Nord.

5


Uppfyllelse av mål och syfte Har vi nått syfte och mål med vårt folkbildningsarbete under året 2016?

I §2 i Bildas stadgar (nedan) hittar vi ändamålsparagrafen, det som man ibland kallar ”meningen med föreningen”. § 2 Syfte och uppdrag Studieförbundet Bilda ska med kristen livsåskådning som grund bedriva folkbildningsarbete som • svarar mot behov i kyrka och samhälle • värnar individens integritet • främjar människans förmåga – till självständigt ställningstagande – till skapande verksamhet – till samarbete och gemenskap • stimulerar till ett ansvarigt engagemang i samhälls- och kulturliv. I bildningsarbetet betraktas studieförbundets och medlemsorganisationernas respektive identitet och uppdrag som gemensamma tillgångar. Statens mål för folkbildningen Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Statens fyra syften med folkbildningen 1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. 2. Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället. 4. Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Har vi lyckats? Det som skrivits ovan är hela utgångspunkten för vår existens som folkbildare i Bilda. Hur har vi lyckats? Hur kan vi veta om vi lyckats? Som en del i Bildas nationella kvalitetsarbete ingår det att ringa runt och intervjua ledare och deltagare i vår verksamhet. 2016 gjorde vi ca 120 intervjuer. Vid en genomläsning av dessa intervjuer så kan vi notera att de allra flesta är mycket nöjda. Många anger att man lärt sig nya saker och inte minst att man har nytta av dem i sitt 6

engagemang för sin förening och i sitt liv. Demokratin i grupperna verkar i de flesta fall vara god. Man anger att man får vara med och påverka vad som ska studeras och på vilket sätt samt vilket mål man ska ha. Över hälften av vår verksamhet är inom kulturområdet. Där anger de vi intervjuat bland annat att de fått möjligheter att förkovra sig i sin kulturyttring samt möjligheter att presentera den för publik. Här följer några citat från intervjuerna: ”Bra att få någonstans att skapa med bra förutsättningar och få hjälp med att hantera utrustning och kunna få stöd i skapandet”. ”Våra förväntningar har uppfyllts och mer därtill, både kring musikalisk och personlig utveckling”. ”Det var roligt och jag skulle bli bättre på mitt instrument och få nya kompisar. Jag fick ett bra bemötande och vi gjorde saker som jag inte trodde vi skulle göra, till exempel dansa”.

”Jag hade ingen kunskap om studieförbund, jag tog bara kontakt med Bilda för att få hyra en replokal. Det fungerade bra i lokalen med allt, läge, utrustning och miljö. Sedan var det ett plus att få lära sig mer om att man kan få stöd med annat som spelningar, inspelning och hur en studiecirkel fungerar för det visste jag inte”.

”Hade från tidigare erfarenheter med studieförbund en bild av att stödet bara handlade om en slant någon gång ibland och väldigt lite kontakt i övrigt. Hjälpen av Bilda har varit över förväntan bra. Har fått hjälp ekonomiskt men framför allt uppskattar jag den nära kontakten och hjälp både på telefon och under träffar. Fått lära mig hur skivsläpp, bokning och STIM fungerar med mera. Jag är sjukt nöjd med Bilda”.

”Bilda har alltid varit bra på att stötta allt kulturliv här i stan. Vad man än frågar om så får man svar”. Vårt arbete främst med ortodoxa och katolska kyrkor har gjort att vi numer har en ganska stor andel människor med utländsk härkomst i vår verksamhet. Även i denna grupp hör vi många röster som uppskattar att man fått möjlighet att lära sig mer om sin tradition och tro men också om det svenska samhället. I intervjuerna kommer det också fram att en del stöd


som man fått har varit viktigt som en förutsättning för kunskapssökandet och bildningen. Till exempel förekommer det rätt många kommentarer om att pedagogiska upplägg, administration, studiematerial, utrustning, lokaler och ledarutveckling positivt bidragit till verksamheten. Här följer några citat från intervjuerna: ”Cirkeln är verkligen bra, vi har fått bra material och tips. Vi har det så bra i gruppen. Den är värdefull och utvecklande och utan den skulle jag må mycket sämre. Jag känner mig värdefull”. ”Bra att vi får använda Bildas lokaler och vi har ett bra samarbete med konsulenten. Jag är mycket nöjd med Bilda och är väl medveten om att vi samarbetar. Jag är mycket nöjd med ledarutbildningen. ”Bra att få ta del av föreläsningar och ledarutbildningar. Jag är mycket nöjd med samarbetet med konsulenten, det är alltid lätt att få kontakt med Bildapersonalen” ”Jag är jättenöjd. Jag har fått pedagogiska verktyg och bra handledning av konsulenten”. ”Vi har fått studiematerial av Bilda och ett fantastiskt stöd och bra hjälp att planera och genomföra vår studieresa”. I de cirka 120 intervjuer vi gjort med ledare och deltagare har också våra konsulenter fått göra en notering om huruvida verksamheten uppfyller ett eller flera av statens fyra syften med folkbildningen. I de allra flesta fall så uppfylls ett eller flera av syftena. Det är självklart inte enkelt att göra denna bedömning men utifrån den intervju man gjort så får man nog ändå säga att det är en metod god som någon. Kontinuerlig kontakt Förutom intervjuerna som nämns ovan så har våra konsulenter kontinuerlig kontakt med våra ledare inom alla våra profilområden. Två exempel från 2016 är inom vårt folkbildningsarbete tillsammans frikyrkorna och våra rock- och popgrupper. Där kontaktade man de flesta ledarna och frågade om hur det fungerande i grupperna, hur det var att vara ledare, om gruppen lärt sig något samt om Bilda har gjort någon positiv skillnad. Gensvaret var överväldigande positivt från de allra flesta ledarna. En sak som kom fram hos många ledare, främst inom frikyrkorna, var att de blev mycket glada för att någon var intresserad av deras verksamhet och hur den skulle kunna utvecklas. I

rock- och popverksamheten är kontakten mer direkt med ledarna och deltagarna men även där möttes vi av mycket positiva tillmälen. Sammantaget kan vi notera att vi i stort verkligen uppfyller Bildas ändamålsparagraf och statens mål och fyra syften med folkbildningen. Som beskrivet ovan så har vi våra kvalitetsintervjuer samt kontakterna med våra ledare som bästa grund för det påståendet. Finns det då inget som kan bli bättre? Självklart finns det förbättringsområden. Fortfarande finns det vissa som har för lien kännedom om Bilda och vad vi kan bidra med. Här behöver vi än mer stärka upp kontaktarbetet med ledare och grupper. Kännedomen om Bildas ändamålsparagraf och statens mål och fyra syften hos ledare och grupper kan bli större. Här följer några citat från intervjuerna som visar på att vi kan bli ännu bättre: ”Vi hjälper samhället på olika sätt med bra resultat men Bilda skulle kunna hjälpa till mer med till exempel informationskvällar och medverkande från Migrationsverket”. ”Vi har inte så mycket kontakt med Bilda vi skulle vilja ha tätare kontakt. Vi vill också få hjälp med gig”. ”Jag har inte så stor insikt om att det är ett samarbete med Bilda, det verkar som det är församlingsledningen som har den kontakten”. ”Jag hade inga speciella förväntningar och är lite dåligt insatt i vad Bilda kan göra.” ”Jag visste att vi var med i Bilda men visste inte vad ni gjorde i just denna cirkel. Bilda finns med i bakgrunden därför märks inte Bilda så mycket i denna cirkel.” Längre fram i denna verksamhetsberättelse kan du ta del av statistik, ekonomi, artiklar från verksamheten och mycket mer. Mycket nytta och nöje i din läsning!

Söderhamn i januari 2017

John Staffas Regionchef 7


BERG

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 2 st Deltagare: 17 st Kulturarrangemang: 1 st Publik: 23 st

Jord att leva på I mörka november arrangerades ett upplysande seminarium med journalisten Hans Månsson i Svenstavikkyrkan. Ämnet för kvällen var Jord att leva på, ett år efter Parismötet, vad har hänt?

Hans Månsson arbetar till vardags som frilansjournalist och utgår från Östersund. Han deltog för i klimatmötet i Paris och hade mycket att berätta om detta. Delar av Hans Månssons utställning från Vattenvärldsprojektet visades som Hans startade som ett sidoprojekt sommaren 2010 där han kombinerade flera av sina intressen, foto, konst, miljö, samhällsfrågor. Vattenvärld bygger på bilder från en liten fjällbäck, som han bland annat skapat en fotoutställning av. Seminariet avslutades med kyrkkaffe och en frågestund där många passade på att få svar på funderingar kring vårt gemensamma globala ansvar och klimatfrågor.

n . e

BRÄCKE

Foto Anders Roos

Urval av verksamhet i Berg 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 1 st Deltagare: 8 st Kulturarrangemang: 0 st Publik: 0 st

Bokcirkel med stor betydelse År 2014 fyllde den lilla baptistförsamlingen i Bräcke 150 år. Trots sin ålder så är församlingen pigg och erbjuder bland annat bokcirkel i samarbete med Bilda.

Församlingen föddes i Gimån 1864 och så sent som 1922 flyttades kyrkdelen till Bräcke från Stensmyran, någon kilometer bort. Det var en gammal nykterhetslokal som härmed fick nytt liv och verksamheten fortgår med olika inriktning i Bräcke Baptistförsamling. Bland annat så samlas varannan vecka några deltagare för en bokcirkel. För medlemmarna i bokcirkeln är det en betydelsefull träff och ämnet de studerade under hösten var landet Benin och boken ”Uppdrag Benin” är skriven av Owe Lindeskär. Boken handlar om ett stycke modern missionshistoria som berättar om hur behoven och Guds kallelse på ett märkligt sätt drabbade Owe Lindeskär och som har lett honom till Togo och Benin. 8

År 2014 fyllde den lilla baptistförsamlingen i Bräcke 150 år. Foto: Bräcke Baptistförsamling

Urval av verksamhet i Bräcke 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg


Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 1 st Deltagare: 11 st

HÄRJEDALEN

Kulturarrangemang: 1 st Publik: 16 st

Nytt samarbete kring föräldrastöd Under 2016 startade Härjedalens kommun och Studieförbundet Bilda ett samarbete kring föräldrastöd. Den första gemensamma föräldraföreläsningen ägde rum på Furnäsdalens skola i november.

Temat för kvällen var barn på nätet. Många föräldrar och barn kom till föreläsningen. Medan barnen kunde pyssla och vara med på sagostund i biblioteket lyssnade ett femtontal föräldrar på Carina Söderlund från Studieförbundet Bilda. Med humor och glimten i ögat berättade hon om vad forskningen säger och gav fallbeskrivningar på hur barns spel och internetanvändande ser ut. Vilka risker finns det och utbredningen av sms och internetmobbning? En bra kväll för både vuxna och barn.

Den fina Pingstkyrkan i Sveg i vårvinterns solljus. Foto: Tove Liljedal

Urval av verksamhet i Härjedalen 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg. • Föräldrastöd • Svenska för asylsökande

Livsfrågor i nystartad studiecirkel För första gången startades en alphacirkel i Härjedalens pingstförsamling. Alphakurser finns sedan tidigare i 170 länder i världen.

Alphakursen är en introduktionskurs i kristen tro. Den kommer ursprungligen från den anglikanska församlingen Holy Trinity Brompton i London under det tidiga 1980-talet, men finns nu över hela världen och i alla större kristna samfund. Kursupplägget och kursmaterialet är i princip detsamma var man än håller kursen. I Sveg startade denna cirkel i september och blev mycket uppskattad. Cirkelledaren Lars-Ivar Nilsson som organiserade träffarna med stöd och tips från Bilda, gillar när det blir samtal i gruppen. - Dialogen är själva nyckeln till att bearbeta livsfrågorna. Och alla frågor är välkomna, säger Lars-Ivar.

Del av konstverket av kyrkomålaren Sven Linnborg ”Varde ljus”som sedan församlingens 70-årsjubileum i januari pryder en stor vägg i Pingstkyrkan i Sveg. Foto: Tove Liljedal 9


HÄRNÖSAND

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 60 st Deltagare: 421 st Kulturarrangemang: 230 st Publik: 26 374 st

Foto: Braweheartsfoto.se Roger Modigh

Vackra bilar i ljummen sommarnatt Nostalgidagarna 2016 slog rekord i antalet bilar på cruising med drygt 1 850 bilar och över 21 000 besökare under sex dagar. Många lockades ut i den ljumma sommarkvällen för att beundra de fina gamla bilarna.

Nostalgidagarna Höga kusten Härnösand är ett arrangemang med sex dagar av motor i olika former som Hernö Cruisers driver tillsammans med Handelsplats Härnösand, Härnösands kommun och Bilda. Under dagarna arrangeras det bland annat gatbil, volvoträff, nostalgirally för veteranbilar, cruising i centrala Härnösand, utflykter, utställningar och avslutningsvis drive-in-bio. Kicki Wiklund är ordförande i Hernö Cruisers och initiativtagare till arrangemanget. Hon är också spindeln i nätet och har under tre år arbetat upp kontakter med andra motorklubbar och föreningar. En av årets höjd-

punkter var cruisingen på lördagskvällen med över 1 850 vackra bilar i centrala Härnösand och 8 000 besökare i och utanför bilarna. - Härnösandsborna gick man ur huse för att delta denna vackra ljumma sommarkväll. Känslan av att se att det kommer fler och fler bilar som deltar, alla människor efter gatorna och den familjefest som cruisingen har utvecklats till. En annan höjdpunkt är avslutningen med drive-in-bio på Sibyllas parkering som var helt överfull och där bilar trängdes för att få en åtråvärd plats. - Det var helt magiskt, känslan när du sitter i bilen och tittar på kultfilmen Sista natten med gänget och servitriserna åker runt på rullskridskor och tar upp beställningar var obetalbar! Studieförbundet Bilda finns med och bidrar till ökat engagemang genom aktiva studiecirklar. Kicki berättar att hon är noga med att Bildas logga alltid finns med vid markandsföringen för att visa Bildas engagemang. - Bilda har en stor roll i detta då många av våra cirklar gör att vi kan få igång engagemanget hos våra medlemmar att dra runt ett sånt här evenemang. Jag informerar minst två gånger per år på våra medlemsmöten om Bildas roll i vår förening och vilken verksamhet Bilda har med folkbildning och kulturevenemang. Urval av verksamhet i Härnösand 2016 • Folkmusikverksamhet • Körverksamhet • Verksamhet med Gymnasieföreningarna • Katolsk bildning och kultur/ medlemsorg. • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg. • Folkbildning inom äldreomsorgen

10


Katolsk konfirmation med syster Lila Sankt Olofs Katolska församling har haft Kristendomsundervisning i konfirmation under 2016 i Härnösand. Deltagarna har träffats i Brunnskyrkan och ledare var Syster Lila Bork.

I Kristendomsundervisning i konfirmation studerar man konfirmationen där man bekräftar det kristna livet när man blir vuxen (minst 15 år). Konfirmationen är den kristna mognadens sakrament. Det som givits i dopet och påbörjats i vårt kristna liv blir nu bekräftat. Församlingen Sankt Olof omfattar en stor yta, hela Jämtlands och Västernorrlands län. Församlingens medlemmar är 700 personer från cirka 50 nationer. Svenska är det gemensamma språket, som används i de flesta sammanhang, men det händer att en mässa firas på polska, att en reträtt ordnas för spansktalande eller att vi får höra afrikanska sånginslag i en gudstjänst. Ibland ordnas församlingsaftnar med mat, musik och dans från andra länder.

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 22 st Deltagare: 191 st

Foto Anders Roos

KRAMFORS

Kulturarrangemang: 137 st Publik: 1 755 st

Sånger blir minnesväckare Körsång bär nycklar till att öppna upp rum inom människor och vid exempelvis demens, afasi, stroke eller förvärvad hjärnskada är detta påtagligt. Sångerna blir minnesväckare.

Musiken och välkända texters märkliga förmåga att leta sig in i otillgängliga rum i hjärnan skapar livskvalitet och glädje – inte bara för människor drabbade av funktionsnedsättningar utan även deras anhöriga. I Kramfors har Studieförbundet Bilda bedrivit verksamhet för dementa och deras anhöriga. Detta genom ett koncept vi kallar ”Vi sjunger hjärna”. Att sjunga tillsammans har visat sig ha häpnadsväckande ”bieffekter”. Människors berättelser om till exempel hur den gemensamma sången har förts in i deras hem genom regelbundna sångsamlingar i Vi sjunger hjärna-körer, eller hur läsförståelsen har kunnat påskyndas genom deltagande i körverksamheten, är av djupaste värde. Detta koncept har under tre år utvecklats genom ett arvsfondsprojekt av Studieförbundet Bilda. Vi sjunger hjärna finns nu över hela landet. Fyra körer har under året träffats för att gemensamt, anhörig och dement, sjunga och minnas tillsammans.

Urval av verksamhet i Kramfors 2016 • Folkbildning inom äldreomsorgen • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg. • Ledarutveckling • Hantverk workshops • Volontärverksamhet

11


Hantverksdagar i inspirerande miljö I början av juli arrangerades workshops i textilt hantverk, yllebroderi och dominostickning på Kulturfabriken Höga Kusten. Ledare var Inger Edwall som har varit verksam i Bilda sedan 2009.

Hantverksdagarnas mål var att locka nya deltagare, utöver de som vanligtvis brukar hantverka. Ledaren Inger Edwall såg att deltagarna var nöjda och de fick fördjupa sina kunskaper genom att prova på. En teknik som många testade var dominostickning som består av stickning av en rad fyrkanter som sen stickas ihop. - De som var med tyckte att det var toppen och att de fick ut mer av dagarna än att bra gå runt och titta, berättar Inger. Inger har tidigare även föreläst om tovning och gått utbildning i indigofärgning och fungerat som ett stöd för deltagare på syncafé. Själva miljön i Kulturfabriken, Höga Kusten med dess historik om den fantastiska näringslivsutvecklingen i Mjällomsområdet var inspirerande för workshopdeltagarna. Den gamla skofabriken, som i sig är ett monument över den tid då Mjällom var ett skocentrum i landet, fungerar även som konferensanläggning och här sjuder det av liv och historiska vingslag. Sammanfattningsvis var det några väldigt givande dagar och ett par av deltagarna har hört av sig till Inger och vill fortsätta studera hantverk med Bilda. - Det var det bästa betyget!, säger Elin Hansson konsulent på Bilda.

SOLLEFTEÅ

Foto Anders Roos

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 31 st Deltagare: 272 st Kulturarrangemang: 58 st Publik: 2 048 st

Populär guldkant för äldre Filmvisning, samtalsgrupper, musikunderhållning, allsång och friskvård har de äldre engagerat sig i på kommunens mötesplatser under 2016.

Ledare för dessa kreativa möten har varit volontärer som är knutna till Bilda och bidrar med ett fantastiskt, brinnande engagemang. Carina Söderlund arbetar som konsulent på Studieförbundet Bilda och har sett att denna verksamhet varit mycket populär och att den har haft stor betydelse för deltagarna. - Genom de fantastiska volontärerna, det fina samarbetet med Sollefteå kommun och vår erfarenhet av folkbildning i vården har vi lyckats få till en verksamhet som gör skillnad. Vi bryter ensamheten och sätter guldkant på mångas vardag. 12

Foto Anders Roos

Urval av verksamhet i Sollefteå 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg. • Folkbildning inom äldreomsorgen • Mångfaldsfrågor • Körverksamhet • Föreläsningar och seminarier


Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 612 st Deltagare: 4 157 st

SUNDSVALL

Kulturarrangemang: 1 358 st Publik: 41 593 st

2016 års vinnare av Musikschlaget blev Jonathan Dissel med låten ”Den svidande förlusten”. Foto: Musikschlaget

”Den svidande förlusten” gjorde Jonathan Dissel till vinnare av årets Musikschlaget I november arrangerades den sjätte upplagan av Musikschlaget på restaurang Aveny i Sundsvall. Och här kunde man verkligen snacka om en förlust som vändes till vinst. Jonathan Dissel vann nämligen riksfinalen av den landsomfattande musiktävlingen med ”Den svidande förlusten” – en låt inspirerad av en förlust i en annan melodifestival.

Det gick inte att ta miste på glädjeruset i Jonathan Dissels

segervrål, då det stod klart att han vunnit 2016 års upplaga av Studieförbundet Bildas musiktävling Musikschlaget – en landsomfattande musiktävling för musiker med funktionsnedsättning. Det ironiska är att vinnarlåten hämtat inspiration från ett nederlag i en annan musiktävling, som Jonathan deltog i härom året. Men med The Pogues-doftande ”Den svidande förlusten” lyckades Dissel däremot charma juryn hela vägen till prispallens förstaplats. Därmed får det Björn Gimstedt-designade vandringspriset sitt hem i Stockholm under 2017.

Rusning till kulningskurs på berget Det var många som ville gå kulningskurs med Ulrika Bodén i sommar. Eftersom platserna till kursen i Sundsvall, tog slut snabbare än smör i solsken så arrangerade Bilda ännu en kurs på Murberget i Härnösand.

Den sista helgen i juni ljöd trolska toner över Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall. Då fick såväl nybörjare, som erfarna folksångare chansen att lära sig kulning av Ulrika Bodén, en av Sveriges bästa folkmusiksångerskor. Inför kursen var det verkligen rusning bland deltagarna som ville anmäla sig. På ett dygn tog alla kursplatserna slut, vilket gjorde att Bilda arrangerade ytterligare en kurs med Ulrika Bodén på Murbergets friluftsmuseum i Härnösand för att möta efterfrågan.

Ulrika Bodén, en av Sveriges bästa folkmusiksångerskor, gjorde en välbesökt kulningskurs på Norra Bergeti Sundsvall i juni 2016. Foto: Privat

Enligt Ulrika Bodén är kulning, eller kôkning som det också kallas, inte bara ett sångsätt och en del av vår kulturhistoria. - Kulning är ett sätt att utmana sig själv och våga höras och ta plats utöver det vanliga. 13


Unik pilgrimsresa till nordliga breddgrader Pilgrimsresor går vanligtvis till Jerusalem, Rom eller Santiago de Compostela. Men för ett antal medlemmar från katolska församlingar i Gävle, Sundsvall och Luleå så arrangerades, i juni, en vallfärd med ett lite mer ovanligt mål – Gällivare och Lannavaara. På plats firades bland annat det nya helgonet Moder Elisabeth Hesselblad.

”Barmhärtig och nådig är Herren” var temat för den vallfärd som startade i Sörforsa och avslutades i ett litet kloster i en av landets nordligaste orter, Lannavaara, 13 mil nordost om Kiruna. Denna studie- och pilgrimsresa gick av stapeln 14-16 juni med deltagare från hela Sverige. Syftet med resan var att uppmärksamma och stödja utposterna i inlandet i Norrlands dekanat där pater Damian Eze MSP är dekan.

Från vänster i bild: Eva Mossop, Bildakonsulent Göteborg, systrar från Marias Lamm klostret Lannavaara, Antonius Almaleh, samordnare katolsk bildning och kultur i Studieförbundet Bilda, Elin Hansson, Bildakonsulent Sundsvall. Foto: Elisabeth Finné

I Lannavaara bjöds det in till en helig mässa, gemensam bön för Norrland, för fler präster och ordenskallelser, samt minnestund för samekvinnan Margareta, som i slutet av 1300-talet arbetade och bad för sitt folks möjligheter till Mässa och själavård. Det hölls även ett firande för det nya svenska helgonet – Moder Elisabeth Hesselblad – och det arrangerades besök hos Marias Lamm, systrarna i Lannavaara. - Tack vare resan har vi sett en ökad kännedom om och intresse för de katolska utposterna och deras verksamhet, berättar Elin Hansson, konsulent på Bilda. Pilgrimsfärden arrangeras av Pilgrimstid Sverige i samarbete med Studieförbundet Bilda och medlemmar i de katolska församlingarna i Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå.

Inspirerande fredag - människosyn på nätet I november hölls det första offentliga samtalet i konceptet ”Inspirerande fredag” på Strand hotell i ett samarbete mellan Studieförbundet Bilda och Unionen. Samtalet under dagen handlade om människosyn på nätet och medverkade gjorde Sofia Mirjamsdotter, journalist och Susanne Fellbrink, artist och låtskrivare samt Anna-Isabella Sandberg, konstnär. Moderator var Carina Söderlund från Studieförbundet Bilda. Samtalet spände mellan en rad heta ämnen så som bekräftelsebehov, exponering, relationer och nätdejting, näthat, behovet av ”nätdetox”, föräldraansvar, journalistik och ”nyhetsfasta”. Publiken för dagen bestod av 45 frågvisa och mycket intresserade personer. - Det blev livliga samtal och jag tror att många fick med sig nya tankar hem att fundera på, berättar Carina Söderlund på Bilda. Konceptet kommer att fortsätta under 2017 och utveckla sig till fler kommuner inom regionen. 14

Debattpanelens medverkande - Sofia Mirjamsdotter, Susanne Fellbrink och Anna-Isabella Sandberg. Foto: Anna- Isabella Sandberg.


Folk i alla former på Club Frifolk Under 2016 inledde Scenkonst Västernorrland och Studieförbundet Bilda ett samarbete kring en gemensam satsning på folk- och världsmusik. På Club Frifolks intima scen på First Hotell i Sundsvall kunde man möta allt från svenska visor till sväng från mellanöstern.

Folk- och världsmusikklubben Club Frifolk så dagens ljus redan under 2015, men efter att ha arrangerat konserter i genren på varsitt håll så valde Studieförbundet Bilda och Scenkonst Västernorrland att slå sina påsar ihop och köra under gemensam flagg. Det innebar att utbudet breddades och att antalet arrangemang blev fler. Här samsades skotsk harpklang med nyckelharpa, feministiska historiebeskrivningar med sväng från mellanöstern och hammondorglar med svensk folkton. Dessutom så arrangerades en öppen scen för första gången under hösten, som en förlängning av de sedvanliga efter konserten-jammen, efter varje ordinarie Frifolks-arrangemang.

Folkrockbandet Skenet röjer loss så taglen yr på Club Frifolk i Sundsvall. Foto: Jens Höglin

• • • • • • • • • • •

Urval av verksamhet i Sundsvall 2016 Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg Ortodox bildning och kultur/medlemsorg. Katolsk bildning och kultur/medlemsorg Kulturverksamhet i form av musik, dans, teater, film/ bild, kör, hantverk Rockskola Ledarutveckling Folkbildning inom äldreomsorgen Föräldrastöd Senior- och ungdialog-grupper Samverkan med Sundsvalls Gitarrfestival, Stöde Musikvecka och Schymbergsgården Svenska för asylsökande

Jetbone till Dandanat

hop från Uppsala, Mångmiljonstaden från Göteborg och Bafoons från Örebro.

Studieförbundet Bildas kulturfestival i Betlehem, Dandanat, är tillbaka och firade sin elfte upplaga 2016. En av akterna som valdes ut att åka med på resan är Jetbone från Sundsvall.

De fyra svenska grupperna förberedde sig under våren inför resan genom studiecirklar hos Bilda. Under veckan i Israel och Palestina bjöds det på, förutom det musikaliska kulturutbytet även studiebesök på historiska och religiösa platser. Men framför allt möten med människor och organisationer som på olika sätt lever med och i konflikten.

Bilda arrangerade den elfte Dandanatfestivalen, 15-17 september, där svenska musik- och dansgrupper får möjlighet att skapa musik och dans tillsammans med palestinska musiker och dansare. Festivalen arrangeras tillsammans med International Center of Bethlehem, ICB. Fyra svenska musik- och dansgrupper valdes ut för året och dessa lyckliga var Jetbone från Sundsvall, Uppsala Loves Hip-

- Det är verkligen en unik möjlighet som vi erbjuder våra dansare och musiker. Genom att mötas över gränserna på detta sätt, utmanas våra perspektiv och då utvecklas vi också som människor, säger Anna Dahl på Studieförbundet Bilda. 15


TIMRÅ

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 38 st Deltagare: 292 st Kulturarrangemang: 282 st Publik: 8 034 st

Musikvecka på In Between I slutet av maj arrangerade Studieförbundet Bilda tillsammans med Timrå församlings café In Between, en musikvecka med uppträdanden i Timrå. De artister och grupper som uppträdde och underhöll publiken under veckan var Bengt ”Bengan” Finnäs, Olle Norberg, Trio Total, Larz Ztannes samt tio pensionärskörer. - Det är härligt att se en sån fantastisk spelglädje, berättar Olle Norberg, konsulent på Bilda som var med på plats under veckan. Musikveckan avslutades med Köryra för pensionärskörerna på torget i Timrå.

Larz Ztannes på scen. Foto: Olle Norberg

Urval av verksamhet i Timrå 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medemsorg. • Pop/rock – och dansverksamhet • Folkbildning inom äldrevården • Föräldrastöd • Mångfaldsfrågor • Svenska för asylsökande

Foto: Marie Zetterlund

Mässa för att stärka föräldrar I slutat av maj arrangerade Studieförbundet Bilda tillsammans med Timrå kommun och Svenska kyrkan den tredje gemensamma föräldramässan på Arena skolan. De två tidigare mässorna, som även de hölls i Timrå kommun, var välbesökta. Tiden tenderar att bli alltmer knapp för vuxna. Samtidigt behöver barnen oss mer än någonsin. En hel del goda svar på hur man räcker till som förälder gavs på Timrås föräldramässa. Programmet bestod av tre föräldrastödjande förläsningar. Bengt Grandelius berättade om ”Gränser- ett villkor för växande” inför ett 100-tal intresserade föräldrar. 16

Bengt Grandelius berättade om ”Gränser- ett villkor för växande”. Foto: Marie Zetterlund

Ingegerd Gavelin pratade om ”Att möta sitt barn och sig själv” och handlade om vad som berör oss i att vara förälder, hur vi kan nå våra barn och hur vi kan ta hand om oss själva så vi orkar det vi vill – ha tålamod, kunna slappna av tillsammans med barnen, kunna lägga allt presterande åt sidan ibland. Anna Nygren pratade om ”Hellre uppkopplad än avkopplad”. Många av dagens unga sover för lite och sitter mycket framför dator och mobil. Detta får konsekvenser som visar sig på olika sätt, inte minst i skolan. Trötthet, koncentrationssvårigheter och bristande kost-och motionsvanor är några av konsekvenserna av ständig uppkoppling och sömnbrist. På mässan fanns även 15 utställare som visade upp sina föräldrastödjande verksamheter.


ÅNGE

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 45 st Deltagare: 362 st Kulturarrangemang: 520 st Publik: 7 756 st

Sommarens stora teatersatsning Under sommaren satte Ånge Kabaré upp en älskad tv-serie i teaterversion. Föreställningen Tre Kärlekar, av Lars Molin, i ett samarbete mellan Ånge Kabaré, Teater Västernorrland och Studieförbundet Bilda. Här möttes amatörskådespelare och proffs, som länsregissören Iso Porovic, i en uppsättning som gick utanpå det mesta.

Det fanns all anledning att boka biljetter tidigt till Ånge Kabarés sommarteatersatsning för när man sätter upp en teaterversion av Lars Molins älskade tv-klassiker så gissar vi att publiken kommer att gå ”man ur huse”. I föreställningen möttes amatörskådespelare rutinerade proffs, till exempel länsregissören Iso Porovic, i en dramatisering för scen, signerad Niklas Hjulström och Kjell Sundstedt. Som producent hittar vi Ånges teater-eldsjäl Kärstin Leander. Tre Kärlekar är en släktkrönika som utspelar sig under 1940-talets efterkrigstid och de förändringar som samhället gick igenom under perioden, där den lutheranska punktligheten flyttades från mjölkning till stämpelur och då en ny syn på arv och moral formades. Här står slaget kring en makalös fors där staten vill bygga kraftverk, medan familjefadern Egon tjurar och inget av gårdens barn vill ta över, på grund av andra planer för framtiden. Det hela blev en stark historia där intriger, pengahunger och kärlek trasslar ihop sig med idealism, krav på välfärd och förhoppningar om en ny framtid.

Ovan: Från premiären av ”Tre kärlekar” i Fränsta med Ånge kabaré. Nedan: Regissör Iso Porovic och Annie Goebel (Lilian) får blommor efter en lyckad föreställning. Foto: Tove Liljedal

Urval av verksamhet i Ånge 2016 •

Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg.

Kulturverksamhet i form av musik, teater, dans

Folkbildning inom äldreomsorgen

17


ÅRE

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 43 st Deltagare: 382 st Kulturarrangemang: 5 st Publik: 955 st

Psalmbokens skatter ljuder i dimman När höstdimman sänker sig över Åre bjuder Bilda och Åredalens Pingstförsamling in till en kväll med psalmer och läsarsånger, när gruppen Salmiak svängigt och stämningsfullt tolkade psalmbokens skatter.

I oktober kom gruppen Salmiak från Umeå på besök till Åredalens Pingstförsamling. Det blev en kväll med gott fika och härliga musiker som bjöd på psalmer i ny tappning. Gruppen spelade och sjöng en rad gamla psalmer som de har arrangerat på ett eget sätt. Psalmer och läsarsånger i modernt tonspråk kort sagt. Kvällen blev mycket lyckad och arrangeras i samverkan med Studieförbundet Bilda.

Tim Nordlund leder datanyfikna seniorer i Venjan. Foto: Andersson. Foto:Anette Åredalens Pingstförsamling

Foto: Rickard Petersson KRIK

Skidåkning och livsglädje Under fem dagar i mars arrangerade KRIK, Kristen Idrottskontakt, Snowcamp 2016.

Totalt samlades över 230 deltagare och ledare i Järpen för att att dela idrottsglädje, trosglädje och livsglädje tillsammans. Deltagarna var indelade i 23 olika ”åkgrupper” där man varvade teoripass med skön skidåkning i Åres pister. På kvällarna samlades grupperna till olika föreläsningar och trivselaktiviteter. 18

Under lägrets sista dag var det många deltagare som bytte skidorna mot lite avslappning och bad på Holiday Club, medan andra passade på att lära sig klättra eller testa parkour.

Urval av verksamhet i Åre 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg


ÖRNSKÖLDSVIK

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 109 st Deltagare: 1 070 st Kulturarrangemang: 495 st Publik: 14 348 st

Bejublad konsert med Ljungblahd Den andra april fylldes Nya Parken i Örnsköldsvik med en publik på närmare 600 personer. Gospelsångaren och artisten Samuel Ljungblahd med professionellt kompband underhöll med massor av energi och det blev en glädjefylld konsert.

Soul- och gospelsångaren har sina rötter i Frälsningsarmen, han bor i Stockholm numera men kommer urprungligen från Umeå. Samuel Ljungblahd är även ambassadör för Hoppets Stjärna. En stor insamling till behövande i Haiti gjordes under kvällen där de samlade in pengar till vattenbrunnar i byn Jeanton. Den härliga gospelkvällen arrangerades i samarbete med Elimförsamlingen i Örnsköldsvik.

Kurs i smide lockar många Det lyser av glöd från koksbädden, det hamras, böjs och produceras. I Husum, på Grundsunda Hembygdsgård, hittar du Grundsunda Smedja där finsmederna Bert Hagström och Tove Samuelsson bedriver kursverksamhet, i samverkan med Studieförbundet Bilda.

Foto: Pressbild

Urval av verksamhet i Örnsköldsvik 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg. • Katolsk bildning och kultur/medlemsorg. • Folkbildning inom äldreomsorgen • Föräldrastöd • Mångfaldsfrågor • Ledarutveckling • Kulturverksamhet i form av hantverk, • Rock och pop • Skrivarkurser • Körverksamhet

Under sommaren 2016 arrangerades de kurs i olika smidestekniker, där deltagarna lär sig att tillverka allt ifrån ljusstakar till knivar. Det är gamla smidestekniker för hasp, kron, enkel ljustake och brevöppnare men egna ideer välkomnas alltid. Deltagarna fick ta med sig egen lunch men fikat ingick i kursen. Kursledaren Tove Samuelsson är uppvuxen i finska Pargas, utanför Åbo. Hon är utbildad till civilingenjör men kände att hon ville göra något annat. Bert Hagström lämnade jobbet med datorer efter 25 år och blev i stället smed. Båda trivs nu väldigt bra i Husum. Senare på hösten arrangerade Bert och Tove även en kvällskurs med fokus på säkerhet, att göra kapsylöppnare, hasp, krok, väggampel, enkel ljusstake och knivar.

Kursdeltagarna är fokuserade när det hamras och böjs.

19


ÖSTERSUND

Studiecirklar + annan folkb.verksamhet: 55 st Deltagare: 335 st Kulturarrangemang: 38 st Publik: 2 017 st

Stämningsfylld fiolhelg ”Hur blir man bra på att spela stämmor? Den frågan har Adrian Jones fått många gånger. Varje gång har han funderat över hur man egentligen bär sig åt.

Så under en helg i oktober arrangerades en kurs i stämmospel på Kulturlokalen på Frösön, Östersund. Den namnkunnige ledaren och spelmannen Adrian Jones delade med sig av sina tankemodeller kring stämspelets ädla konst, som en fortsättning på tidigare träffar som behandlat låt- och ensemblespel. Jones är till vardags frilansande musiker, kompositör, arrangör och pedagog som utbildats vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Han är bördig från Leksand men bor numera i Ås.

Adrian Jones bjöd in till en djupdykning i stämspelets värld och belyste de tankemodeller som finns att tillgå. Foto: privat

Urval av verksamhet i Östersund 2016 • Bildning och kultur i frikyrkorna/medlemsorg. • Katolsk bildning och kultur/medlemsorg. • Folkmusik – pop/rock verksamhet • Mångfaldsfrågor • Ungdialog –personlig utveckling • Svenska för asylsökande

20


Profilområden Nedan presenteras Bildas profilområden i korthet och övergripande i ett nationellt perspektiv. Kultur

Verksamheten inom profilområdet Kultur omfattar musik i alla dess former samt dans, drama, teater, bild/film och hantverk. Under 2016 har Bilda satsat särskilt på områdena: Bandverksamhet, Folkmusik/folkdans och Kör. Vi har också börjat utvecklingen av Filmverksamhet. Bilda vill ge tillgång till verktyg och miljöer där varje deltagare aktivt kan utöva och praktisera kultur tillsammans med andra. Bilda vill betona vikten av deltagarkultur, att det egna deltagandet och medskapandet står i centrum. Deltagarna får fritt tolka sina liv tillsammans med andra, vilket bidrar till att samhället utvecklas, demokratin stärks och mening skapas både för individer och för grupper. Bilda eftersträvar en bred och inkluderande kulturverksamhet, med många färger och språk. Alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar, vilket gör att Bilda bland annat satsar på tillgängliga verksamhetslokaler och ett aktivt jämställdhetsarbete. Bilda är även en viktig arrangör som skapar och erbjuder en mängd mötesplatser och scener, inte minst över kulturformer och genregränser, för många olika kulturutövare i Sverige men också till viss del utomlands.

Dialog Inom profilområdet Dialog samverkar Bilda med såväl medlemsorganisationer som offentlig verksamhet, till exempel skola, fritidsgårdar, primärvård och äldreboenden. Bilda tillhandahåller utbildningar, redskap och modeller för att människor tillsammans ska kunna tillägna sig kunskap och tolka och hantera livet. I den lilla gruppen kan deltagarnas erfarenheter tas till vara och utvecklas till fördjupande kunskaper, genom reflektion och kritiskt tänkande. Verksamheten i profilområdet sker till exempel i form av tjej- och killgrupper, dialoggrupper för överviktiga, körsång för dementa och deras anhöriga, ickevåldsutbildningar, föräldrastödsgrupper, utbildningar i globala frågor, MOD-kurser, datautbildning, kurs i existentiell hälsa eller samtalsgrupper för barn och unga i utsatta miljöer. Profilområdet Dialog rymmer alltså ett brett spektrum av ämnen, allt från demokrati och hållbar utveckling till folkhälsa och hur det är att vara ung idag

Bildning och kultur i frikyrkorna

Profilområdet Bildning och kultur i frikyrkorna, BKF, har ett övergripande ansvar för Bildas verksamhetsutveckling i samverkan med de frikyrkliga medlemsorganisationerna: församlingar, kårer och föreningar. BKF vill vara en viktig resurs och samarbetspart för medlemsorganisationerna och erbjuda redskap för att på olika sätt möjliggöra, stärka och utveckla kultur - och bildningsverksamheten. Bilda och de frikyrkliga medlemsorganisationerna samverkar bland annat kring ämnen som kristen tro, religionspedagogik, scout, gudstjänstmusik, livstolkning, mångfald och integration, hållbarhetsfrågor, språk och samhällsinformation.

21


Tillsammans med medlemsorganisationerna genomför vi också en bredd av olika kulturprogram. Under 2016 har BKF fokuserat på några utvecklingsområden: kyrkans roll i samhället, nya frikyrkor i Sverige, mångkultur och demokrati, identitets- och framtidsfrågor samt specifika ledarutbildningar. Asylverksamheten har också varit ett omfattande utvecklingsområde i samverkan med frikyrkorna.

Ortodox bildning och kultur De ortodoxa kyrkornas samverkan med Bilda utgår främst ifrån kyrkornas behov. En stor del av verksamheten sker kring teologi, kyrkomusik, kyrkospråk och församlingsutveckling. Det handlar om att ge varje församling redskap för sin bildnings- och kulturverksamhet. Bilda arbetar för att alla ortodoxa medlemsorganisationer ska känna sig delaktiga i folkbildningsarbetet. Bilda vill också inspirera kyrkorna och deras medlemmar till engagemang i samhället och i samhällsfrågor. Ikonmåleri, ortodox scouting och nätverk för ortodoxa ungdomar är exempel på verksamheter som bedrivs i nära samverkan med Bilda.

Katolsk bildning och kultur Katolsk bildning och kultur, KBK, är profilområdet för bildning och kultur i Stockholms katolska stift och Sveriges Unga Katoliker, SUK. Stiftet täcker hela Sverige. Arbetet sker utifrån en gemensam omvärldsspaning, i dialog med stiftet och SUK inför verksamhetsutvecklingen. Bilda strävar efter inifrånkunskap, genuint intresse för och förmåga till lyhördhet och respekt i mötet med olika tros- och kulturyttringar inom församlingarna. Bilda möjliggör och stärker folkbildningsarbetet i församlingar, föreningar, organisationer och grupper inom stiftet. I samarbetet med katolska kyrkan finns Bilda i en av Sveriges mest mångkulturella miljöer, med människor som inte sällan bor i utsatta bostadsområden med ibland bristande integration i det svenska samhället. Den verksamhet som Bilda tillsammans med det katolska stiftet bedriver, möjliggör och stärker ett mångkulturellt och alltmer globaliserat Sverige. Detta i enlighet med grundlagen kap 1 § 2 att stärka religiösa och kulturella minoriteters medvetenhet om deras identitet och därmed möjliggöra en fruktbar mångfald, delaktighet och ett tydligare samhällsengagemang. Ett exempel på sådan verksamhet är kunskapsfördjupning i den egna religionen och kulturkontexten som Bilda tillsammans med församlingar erbjuder barn, ungdomar och vuxna. De mötesplatser Bilda skapar möjliggör fördjupad insikt om olika kulturer, främjar språkkunskaper, och är en viktig del i integrationsarbetet. KBK skapar även djupare engagemang och förståelse för det svenska samhället. Grundstommen för KBK:s folkbildningsarbete bygger på studiecirkeln. Därför strävar Bilda kontinuerligt att utveckla smågruppsarbete i det katolska stiftet. Produktionen av studiematerial som efterfrågas av församlingar och stiftet är fortsatt viktig.

22


Stödområden Nedan presenteras Bildas stödområden i korthet och övergripande i ett nationellt perspektiv. Mellanöstern

Bildas studiecenter i Gamla stan i Jerusalem är en unik plats och resurs för folkbildningsarbete i Sverige. Centret fungerar som resursbas för de många studiecirklar, studieresor och konferenser som Bilda arrangerar, som på ett eller annat sätt berör Mellanöstern. På en plats där tre världsreligioner möts, där en dramatisk och vibrerande historia alltid är närvarande och där frågor om identitet, demokrati och rättigheter alltid står på dagordningen finns outsinliga möjligheter att samlas kring vad som i Bilda brukar betecknas som livstolkning. Under 2016 har vi genomfört drygt 20 studieresor till Israel och Palestina, med totalt ca 330 deltagare. Den typiska Bilda-studieresan utgörs av en lokal studiegrupp som avslutar sin studiecirkel med en resa. Förutom studiecirklar och studieresor med fokus på Israel och Palestina arrangerar Bilda föreläsningar och konferenser, både i Sverige och i Jerusalem. Exempel från 2016 är konferensen ”Look, I’m actually in Jerusalem”, och föreläsningsturnén med Parents Circle. Sedan drygt 10 år tillbaka arrangerar vi kulturfestivalen Dandanat tillsammans med en lokal partner i Betlehem på Västbanken. I Bilda Mittsverige gjorde vi en (1) studieresa under 2016. Det var musikgruppen Jetbone från Sundsvall som deltog i den årliga musik- och kulturfestivalen Dandanat i Betlehem. Förutom Dandanat så deltog också Jetbone i en konsert i programmet kring vårt studiecenters 25-årsjubileum.

Ledarutveckling Motiverade och engagerade cirkelledare är en grundförutsättning för ett studieförbunds arbete med bildning och kultur. I Bilda finns idag ca 12 000 ledare och det är både vårt ansvar och vår önskan att dessa ledare blir medvetna om sin betydelse, får stöttning och utvecklas i sin ledarroll. Bilda genomför ett stort antal ledarutbildningar runt om i landet, både grund- och fördjupningsutbildningar samt erbjuder mötesplatser för olika typer av ledare. Förutom ledarutbildningar erbjuder Bilda ledarvård och ledarstöd, där ledarvården är olika initiativ från Bilda för att stötta ledare, medan ledarstöd ges till ledare som själva kontaktar Bilda med konkreta behov. Under året har grundutbildningen Lära för att leda reviderats för att bli mer relevant för verksamLedare och ledarutbildningar i Bilda Mittsverige het riktad till nyanlända och för människor som ska 2016 etablera sig i det svenska samhället. Den reviderade Totalt antal ledare 650 grundutbildningen finns nu på svenska och arabiska. Antalet aktiva cirkelledare 469 Ett förbundsgemensamt kursupplägg för utbildning Nya cirkelledare, fått introsamtal 339 i föreningsteknik och föreningsjuridik har också tagits fram under året. Validerade ledare 377 Bildas populära ledarlåda och kortleken More Genomförda utbildningar LFL-grund, than one story har under året fortsatt att spridas till samt regionala och lokala kurser 39 cirkelledare och samverkansparter. Antal deltagare totalt i våra ledarutvecklingskurser

336

23


Verksamhet med asylsökande

Det ordinarie statsbidraget till folkbildning avser enbart svenska medborgare och medborgare från EU- och EES-länderna. Genom ett särskilt regeringsbeslut sommaren 2015 avsattes medel för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och för personer som fått uppehållstillstånd och bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Regeringens satsning syftar till att ge en meningsfull sysselsättning under asyltiden och påskynda en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet för dem som beviljats uppehållstillstånd. Anslaget används till att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska och om samhället, samt att främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Verksamheten med asylsökande har varit omfattande under 2016 och bestått av språkundervisning, samhällsinformation, samtalsgrupper, föräldragrupper, språkgrupper, språkcaféer osv. Bilda anordnar oftast verksamheten i medlemsorganisationernas lokaler men även i medborgarhus samt förläggningar. Från hösten har Bilda också anordnat ett stort antal kurser i vardagssvenska som är ett utökat uppdrag till studieförbunden. Vardagssvenska är en mer omfattande språkstudiecirkel på 40 studietimmar och med en särskild studieplan. Vardagssvenska är förberedande för SFI. Verksamheten har genomförts, antingen i egen regi, i samverkan med kyrkor, församlingar och volontärgrupper eller i samverkan med lokala eldsjälar. I Mittsverige har vi haft drygt 900 deltagare och cirka 2.300 studietimmar i Svenska från dag 1 samt ett 60-tal deltagare och knappt 300 timmar i Vardagssvenska. Kvalitetsarbete Bildas devis för kvalitetsarbetet är: ”Kvalitet är att göra det vi sagt att vi ska göra och veta att det blir gjort”. Bildas verksamhetsplan utgår från statens mål och syften med stödet till folkbildningen samt strategidokumentet Möten över gränser 2017-2021. Detta är ett sätt att säkra att vi planerar verksamheten utifrån vårt övergripande uppdrag. Ett statsbidragskriterium är att studieförbunden årligen ska granska minst fem procent av föregående års verksamhet. Den fördjupade internkontrollen 2016 i fyra regioner omfattade 15 procent av Bildas totala verksamhet 2015. En viktig del i det löpande förbättringsarbetet är att dra lärdomar ur de fyra intervjuer som varje konsulent genomför. Två ledare och två deltagare intervjuas. Man utgår då från följande frågeställningar: 1. Delaktighet - Hur stor delaktighet i gruppen? 2. Möjlighet till lärande - Har deltagarna upptäckt något nytt? 3. Uppfyllda förväntningar - Har Bilda uppfyllt dina förväntningar med studiecirkeln? - Vilka var dina förväntningar på Bilda? Bildas kvalitetsarbete utgår även från en risk- och väsentlighetsanalys. Utgångspunkten är risken att det bidrag som anförtrotts oss används fel, alltså i strid med folkbildningsförordningen. Vi arbetar med följande risker och åtgärder: 1. Hantering av skattemedel, - att bidrag inte förvaltas korrekt

24

Centraliserad och enhetlig ekonomihantering.

Regionernas ekonomi följs upp tre gånger årligen av förbundsstyrelsen.

Stadgereglerat krav på att eventuell identifierad risk skall leda till

upprättad handlingsplan.


2. Hantering av verksamhet - att verksamhetsrapportering inte sker i enlighet med gällande villkor •

Löpande kontroll i alla regioner. Handlingsplanen redovisas årligen.

Särskild internkontroll i varje region vartannat år.

Uppföljning med utbildning av anställda och förtroendevalda.

Förbundsstyrelsens dokument Kvalitetshöjande åtgärder med

handlingsplan. 3. Att verksamheten inte är i linje med statens syften • Regionen ansvarar för att analysera huruvida enkätsvaren, från intervjuerna med ledare och deltagare, korrelerar med statens syften och får genomslag i verksam hetsplanerings-processen. Som ett led i arbetet att systematiskt höja kvaliteten i Bildas folkbildningsverksamhet har ett antal åtgärder beslutats av förbundsstyrelsen i det samlade dokument Kvalitetshöjande åtgärder i Studieförbundet Bilda. Förbundsstyrelsen följer årligen upp regionernas arbete med beslutade åtgärder och uppdaterar dokumentet. Under 2016 var Mittsverige en av de regioner i Bilda som genomlystes i det särskilda nationella controllerbesöket. Resultatet var att det var bra och hög kvalitet på det mesta men naturligtvis finns också förbättringsområden Kommunikation Bilda har under året fortsatt synliggöra sin verksamhet lokalt, regionalt och nationellt genom att marknadsföra Bilda som möjliggörare av meningsfulla möten och olika former av bildningsverksamhet. Arbetet med att finslipa Bildas digitala kanaler och fylla dem med innehåll som synliggör verksamheten har fortgått. Under året har medverkan i flera större offentliga arrangemang synliggjort Bildas profil, exempelvis Existentiell Filmfestival Dalarna, Almedalsveckan, festivalen Frizon, Bokmässan i Göteborg, MR-dagarna i Malmö och ett antal offentliga samtal på aktuella teman runt om i landet. En handlingsplan för en ny webbplats och digitala kanalers plats i Bildas kommunikationsarbete har utvecklats under året, och kommer att implementeras under 2017. Ett strategiskt långsiktigt arbete med att stärka bilden av Bilda har pågått parallellt med den vanliga verksamheten och i takt med Bildas framtidsarbete. Syftet är att gemensamt, regioner och förbundskansli, utveckla rutiner och planer för ett effektivt kommunikationsarbete och enkla verktygslådor som hela Bilda har nytta av i kommunikationen inom olika områden och med olika syften. Utvecklingsarbetet har fått namnet ”Bilden av Bilda” och kommer att fortsätta under 2017. Kompetensutveckling Ny i Bilda”, vår gemensamma 4-dagars introduktionsutbildning har under årets omarbetats från grunden. Totalt deltog ett 40-tal nyanställda vid två utbildningstillfällen. I regionerna har ett stort antal individuellt anpassade kompetensutvecklingsinsatser genomförts. För konsulenter och administratörer har BAS-utbildningar i ekonomi hållits och inom de fem profilområdena har riktade kompetensutvecklingsinsatser genomförts. BAS-utbildningar inom ledarskap, arbetsrätt och arbetsmiljö har genomförts för chefer. Ekonomi/administration Bilda arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för administratörer och konsulenter inom verksamhetsrapportering och ekonomihantering. Under 2016 genomfördes exempelvis utbildningar i administrationsverktyget Gustav och ekonomi för administratörer och konsulenter. 25


Personalgalleri Studieförbundet Bilda Mittsveriges personal presenteras här i bokstavsordning, sorterade på efternamn.

26

Elisabeth Bergmark

David Johansson

Administratör (sjukskriven) 060-12 09 09 elisabeth.bergmark@bilda.nu SUNDSVALL

Konsulent Bildning och kultur i frikyrkorna 0660-82 215 david.johansson@bilda.nu ÖRNSKÖLDSVIK

Lilian Bokestig

Tove Liljedahl

Konsulent Kultur 060-61 15 70 lilian.bokestig@bilda.nu SUNDSVALL

Konsulent Kultur och Bildning och kultur i frikyrkorna 060-740 40 32 tove.liljedahl@bilda.nu SUNDSVALL

Katarina Hallberg

Olle Norberg

Konsulent Kultur 063-665 10 81 katarina.hallberg@bilda.nu ÖSTERSUND

Konsulent Kultur 060-740 40 35 olle.norberg@bilda.nu SUNDSVALL

Elin Hansson

John Staffas

Konsulent Katolsk bildning och kultur 060-740 40 37 elin.hansson@bilda.nu SUNDSVALL

Regionchef 0270-628 14 john.staffas@bilda.nu SÖDERHAMN

Elin Holmberg

Carina Söderlund

Konsulent Dialog och Kultur 0660-20 12 21 elin.holmberg@bilda.nu ÖRNSKÖLDSVIK

Konsulent Dialog 060-12 52 16 carina.soderlund@bilda.nu SUNDSVALL

Jens Höglin

Mia Thors

Konsulent Kultur, Kommunikatör 060-740 40 36 jens.hoglin@bilda.nu SUNDSVALL

Administratör 060-740 40 34 mia.thors@bilda.nu SUNDSVALL

Maria Högtorp

Mattias Tynnemark

Konsulent Dialog 060-740 40 33 maria.hogtorp@bilda.nu SUNDSVALL

Administratör och Asylverksamhet 060-12 52 15 mattias.tynnemark@bilda.nu SUNDSVALL


Medlemsorganisationer Medelpad

Jämtland

Bethel Stöde Equmeniakyrkan Essviks Fria Baptistförsamling Frälsningsarmén Sundsvall Gårdtjärns Missionsförsamling Hagakyrkan Sundsvall Ljungandalens Församling Pingstkyrkan Sundsvall RPG Sundsvall S:t Olofs katolska församlingen, Sundsvall St. Arsema Orthodoxa församling St. Michael Orthodoxa församling Sundsvalls baptistförs. ELIM Sundsvalls Kristna Råd Sundsvalls Missionsförsamling Timrå Pingst

Arvesunds Missionsförsamling Betelförsamlingen, Östersund Brunflo Missionsförsamling Bräcke Baptistförsamling Equmeniakyrkan i Östersund Frälsningsarmén i Östersund KRIK Lockåsens Baptistförsamling Offerdals Baptistförsamling Ovikens Baptistförsamling Pingstkyrkan Östersund RPG Östersund RPG Åre S:t Olofs katolska församlingen, Sundsvall Västra Jämtlands RPG förening, Åre Åredalens Pingstförsamling Svenstakyrkans församling

Härjedalen Härjedalens Pingstförsamling Sveg Pilgrimskyrkan Sveg

27


Verksamhet fördelad på län och kommuner

Verksamhet fördelad på län och kommuner

Jämtlands län Antal arr 2015 2016

Antal delt 2015 2016

Antal tim 2015 2016

Berg Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

2 0 0 2

0 2 1 3

19 0 0 19

0 17 23 40

21 0 0 21

0 14 9 23

2 0 1 3

1 0 0 1

17 0 33 50

8 0 0 8

25 0 9 34

20 0 0 20

0 1 3 4

1 0 1 2

0 19 119 138

11 0 16 27

0 7 27 34

30 0 9 39

0 2 18 20

0 0 0 0

0 20 4 725 4 745

0 0 0 0

0 212 162 374

0 0 0 0

1 0 0 1

0 0 0 0

4 0 0 4

0 0 0 0

14 0 0 14

0 0 0 0

1 35 7 43

1 42 5 48

5 270 1 020 1 295

4 378 955 1 337

13 300 63 376

14 399 45 458

58 4 31 93

48 7 38 93

291 17 3 259 3 567

274 61 2 017 2 352

3 429 277 279 3 985

3 336 47 342 3 725

166

147

9 818

3 764

4 838

4 265

Bräcke Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Härjedalen Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Ragunda Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Strömsund Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Åre Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Östersund Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Summa Jämtlands län

Västernorrlands län Antal arr 2015 2016

Antal delt 2015 2016

Antal tim 2015 2016

Härnösand Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

65 14 325 404

51 9 230 290

361 164 17 283 17 808

294 127 26 374 26 795

3 734 216 2 925 6 875

2 587 155 2 070 4 812

15 5 131 151

16 6 137 159

102 82 1 976 2 160

125 66 1 755 1 946

410 32 1 179 1 621

440 31 1 233 1 704

26 8

19 12

266 68

181 91

717 176

606 228

Kramfors Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa 28

Sollefteå Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet


Timrå Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

29 5 225 259

27 11 282 320

191 70 8 097 8 358

166 126 8 034 8 326

1 618 189 2 025 3 832

1 668 241 2 538 4 447

23 16 352 391

27 17 520 564

140 169 3 627 3 936

203 149 7 756 8 108

1 317 256 3 168 4 741

935 396 4 680 6 011

79 28 545 652

83 26 496 605

603 450 15 035 16 088

628 442 14 908 15 978

2 638 589 4 905 8 132

2 962 566 4 464 7 992

Summa Västernorrlands län

3 872

3 998

87 920

109 233

73 512

79 498

Totalt

4 038

4 145

97 738

112 997

78 350

83 763

Ånge Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Örnsköldsvik Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram Summa

Unika deltagare

Unika deltagare

Verksamhet

Antal delt 2015 2016

Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet

1 967 1 779

2 034 1 859

29


Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Förvaltningsberättelse för Studieförbundet Bilda Mittsverige org.nr 889202-0614 Allmänt om verksamheten

Studieförbundet Bilda har nationellt fram t o m sista december 2016 varit uppdelat i sju regioner. I september beslutade Bildas förbundsstyrelse om en förändrad organisation och att Bilda från 2017 har tre profilområden Kyrka, Samhälle och Kultur. Under 2016 ökade Bilda Mittsveriges verksamhet med 7,3 procent jämfört med 2015. Antalet studiecirkeltimmar ökade liksom antalet kulturprogram medan timmarna i annan folkbildningsverksamhet minskade. Totalt var antalet timmar för Bilda Mittsverige 81 124 (75 603) timmar. Totalt har ca 3 500 personer deltagit i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet under 2016 och till det kommer ca 540 personer som deltagit i verksamhet för asylsökande. Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Verksamhetsåret har präglats av den regionförändring som Bildas förbundsstyrelse beslutat om under 2016. Detta innebär att från och med 2017 så kommer

Ångermanlands fyra kommuner att tillhöra Bilda Nord som också omfattar Västerbottens och Norrbottens län. Medelpads tre kommuner samt hela Jämtlands län kommer att finnas med i region Mitt som också omfattar Gävleborgs och Dalarnas län. Bilda Mittsverige har alltså gjort sitt sista verksamhetsår och har från och 2017 ingen verksamhet. Under året har en konsulenttjänst på 25% och ett kontor inrättats i Östersund och i Örnsköldsvik har två tjänster tillsatts, en 75 % för att jobba med verksamhet i kyrkorna och en 100 % för att jobba med verksamhet inom profilområdena samhälle och kultur. Genom de av Riksdagen och Regeringen beslutade pengarna för ”Svenska från dag ett” och ”Vardagssvenska” har ett intensivt och lyckosamt arbete genomförts för asylsökande. Ett kompetent och medvetet arbete har gjort att verksamhetsutvecklingen varit mycket positiv. Främst har verksamheter inom profilområdena Kultur och Ortodox bildning och kultur ökat.

1 januari 2017 bildas två nya regioner av - Bilda GävleDala, Bilda Mittsverige och Bilda Nord. Bilda GävleDala (Gävleborgs län, Dalarnas län) och de södra delarna av Bilda Mittsverige (Medelpad, Jämtland och Härjedalen) går samman till en ny ”mittregion” med nytt namn - Bilda Mitt. Ångermanland går in i nuvarande Bilda Nord. Regionkontoret (bild ovan) för Bilda Mitt ligger i Söderhamn. Foto: Ulrika Vedholm 30


2016. Detta innebär att från och med 2017 så kommer Ångermanlands fyra kommuner att tillhöra Bilda Nord som också omfattar Västerbottens och Norrbottens län. Medelpads tre kommuner samt hela Jämtlands län kommer att finnas med i region Mitt som också omfattar Gävleborgs och Dalarnas län. Bilda Mittsverige har alltså gjort sitt sista verksamhetsår och har från och 2017 ingen verksamhet. Under året har en konsulenttjänst på 25% och ett kontor inrättats i Östersund och i Örnsköldsvik har två tjänster tillsatts, en 75 % för att jobba med verksamhet i kyrkorna och en 100 % för att jobba med verksamhet inom profilområdena samhälle och kultur. Genom de av Riksdagen och Regeringen beslutade pengarna för "Svenska från dag ett" och "Vardagssvenska" har ett intensivt och lyckosamt arbete genomförts för asylsökande. Ett kompetent och medvetet arbete har gjort att verksamhetsutvecklingen varit mycket positiv. Främst har verksamheter inom profilområdena Kultur och Ortodox bildning och kultur ökat. Flerårsjämförelse Studieförbundet Bilda Mittsveriges resultat och ställning de senaste åren har utvecklats enligt följande.

Intäkter (tkr) Resultat efter finansiella poster (tkr) Soliditet

2016

2015

2014

2013

13 236

12 159

13 433

12 763

513

-1 010

275

74

30%

26%

40%

35%

Den ekonomiska omslutningen blev 13 miljoner och resultatet för 2016 visar ett överskott med 513 tkr. Studieförbundet Bilda Mittsverige 3(10) 889202-0614

Förändringar i eget kapital Ingående balans

Balanserat kapital

Totalt eget kapital

1 792

1 792

513

513

2 305

2 305

Reserveringar Utnyttjande Årets resultat Utgående balans

Förslag till Resultatdisposition: Balanserat kapital Årets resultat Totalt eget kapital balanseras i ny räkning

1 792 tkr 513 tkr 2 305 tkr

31


Studieförbundet Bilda Mittsverige 889202-0614

4(10)

Resultaträkning 2016 Resultaträkning (tkr)

Not

2016

2015

2

2 850 8 999 1 387

2 139 8 730 1 290

13 236

12 159

-2 210 -4 382 -6 125

-2 087 -4 108 -6 982

-12 717

-13 177

519

-1 018

Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter Finansiella kostnader

3 -9

10 -2

Summa resultat från finansiella investeringar

-6

8

Resultat efter finansiella poster

513

-1 010

Årets resultat

513

-1 010

513

-1 010

-

-

-

-

513

-1 010

Verksamhetsintäkter Deltagarintäkter Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter

Verksamhetskostnader Material och externa verksamhetstjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetens resultat

Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/fonderingar från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året

32

3 4, 5


Studieförbundet Bilda Mittsverige 889202-0614

5(10)

Balansräkning 2016 Balansräkning (tkr)

Not

2016-12-31

2015-12-31

Tillgångar

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

6 7 8

546 6 542 474

542 6 003 323

Kassa och bank

9

-

2

Summa omsättningstillgångar

7 562

6 870

Summa tillgångar

7 562

6 870

1 792 513

2 802 -1 010

2 305

1 792

1 774 2 188 112 1 183

1 026 1 972 107 1 973

5 257

5 078

7 562

6 870

Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat kapital Årets resultat

Kortfristiga skulder Centralkonto Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Summa eget kapital och skulder

10 11 12 13

33


Studieförbundet Bilda Mittsverige 889202-0614

6(10)

Noter till årsredovisning 2016 Noter Not 1

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) Årsredovisning i mindre företag (K2). Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas i samband med att tjänst utförs. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Inventarier

3 år

Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Personal De anställda cirkelledarna och övriga som endast blivit arvoderade med små belopp tas upp med en totalsumma för utbetalt arvode. Not 2

34

Bidrag 2016

2015

Statsbidrag, bas Statsbidrag, projekt Landstingsbidrag, bas Landstingsbidrag, projekt Kommunbidrag, bas Kommunbidrag, projekt Övriga bidrag

5 742 741 754 1 474 89 199

5 742 244 892 207 1 468 91 86

Summa

8 999

8 730


Studieförbundet Bilda Mittsverige 889202-0614

Not 3

7(10)

Övriga externa kostnader 2016

2015

Avgifter för köpta tjänster Bildas förbundskansli Övriga externa kostnader

1 257 3 126

1 280 2 827

Summa

4 383

4 107

2016

2015

Löner och andra ersättningar: Styrelse Timanställda och tillfälligt anställda Tjänstemän

8 701 3 376

11 624 4 004

Totala löner och ersättningar

4 085

4 639

Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

1 527 292

1 740 364

Not 4

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Styrelsens ersättning utgår som mötesarvode och beslutas av regionstämman. Av pensionskostnaderna avser inget föreningens styrelse.

Not 5

Medelantal anställda etc.

2016 Antal anställda 10

2015 Antal anställda 10

Styrelsen Antal ledamöter 6

Antal ledamöter 6

35


Studieförbundet Bilda Mittsverige 889202-0614

Not 6

Kundfordringar 2016

2015

Interna kundfordringar Externa kundfordringar

177 369

46 518

Summa

546

542

2016

2015

Statsbidragsfordringar Kommunbidragsfordringar Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar

6 504 7 24 8

5 986 17 -

Summa

6 543

6 003

2016

2015

Förutbetalda leverantörsfakturor Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

141 333

158 166

Summa

474

324

2016

2015

Handkassa Centralkonto*

-

2 -

Summa *Ett negativt saldo finns på centralkontot 2016-12-31 och redovisas därför som en skuld i not 10.

0

2

Not 7

Not 8

Not 9

36

8(10)

Övriga kortfristiga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Kassa och bank


Studieförbundet Bilda Mittsverige 889202-0614

Not 10

9(10)

Centralkonto 2016

2015

Centralkonto

1 773

1 026

Summa Centralkontot är en del av Bildas centrala bankkonto, regionen har en intern kreditlimit upp till 50% av statsbidraget för det innevarande året Regionens interna limit är:

1 773

1 026

3 242

2 983

2016

2015

Interna leverantörsskulder Externa leverantörsskulder

1 790 398

1 678 294

Summa

2 188

1 972

2016

2015

Personalens skatter

112

107

Summa

112

107

2016

2015

727 122 334

683 113 1 178

1 183

1 974

Not 11

Not 12

Not 13

Leverantörsskulder

Övriga kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Semesterlöner inkl sociala avgifter Upplupna sociala avgifter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa

37


Regionstyrelsens slutord Bilda Mittsverige! Bilda Mittsverige ombildades tillsammans med Bilda Gävle Dala och Bilda Norr under 2016. Av tre regioner blir vi två regioner. Redan på årsstämman i april 2016 togs inriktningsbeslutet om organisationsförändring vilket också förbundsstyrelsen bekräftade i sitt beslut. Från och med 2017 går de nya regionerna igång på allvar liksom de nya styrelserna. Det betyder att begreppet Bilda Mittsverige försvinner men inte verksamheten. Folkbildningen med studiecirklar och kulturevenemang fortsätter med förnyad styrka i vårt område. Det finna anledning att tacka alla som varit med på resan och det gäller alla medlemsorganinsationer i Bilda Mittsverige, församlingar, föreningar, grupper och enskilda personer som varit i kontakt med Bilda. Stort tack till personalen i Bilda Mittsverige! Ni har gjort ett mycket gott arbete under tiden för regionombildningen. Nya frågeställningar, nya medarbetare och ny geografi ger många utmaningar.

Stort tack till Bertil Hörnqvist som under sin tid som regionchef utvecklat och organiserat Bilda Mittsverige. Stort tack till er alla som suttit i Mittsveriges styrelse under de år regionen funnits. Jag tror att den nya regionindelningen kommer att ge nya resurser, ny kompetens och nya visioner i de nya regionerna Bilda Mitt och Bilda Nord. De nya styrelserna och regioncheferna John Staffas och Katarina Glas har god kompetens att föra arbetet i de nya regionerna vidare. Bildas nya strategidokument, ”Möten över gränser” kommer att bidra med nya tankar, nya arenor och nya arbetssätt! Med tillönskan om en god fortsättning i Bilda med start 2017. Hasse Berglund Regionstyrelsens ordförande i Studieförbundet Bilda Mittsverige

Sundsvall 2017-03-13 Hans Berglund Inger Edwall Ordförande

Mona Hultin Mats Isaksson

Sofia Sahlin Torbjörn Åberg

Vår revisionsberättelse har lämnats den ______-___-___.

Ragnar Santesson Benny Uppström Auktoriserad revisor

38


Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Studieförbundet Bilda Mittsverige Org.nr 889202-0614

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Studieförbundet Bilda Mittsverige för år 2016. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden

Vi har utfört revision enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnittet Den auktoriserade revisorns ansvar samt den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen

Det är styrelsen som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av verksamhetsstatistik. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat

under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten. Den auktoriserade revisorns ansvar

Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas

39


väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisorsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: •

40

Identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre för än väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. Utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon

Utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den förtroendevalda revisorns ansvar

Jag har utfört en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning.


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Studieförbundet Bilda Mittsverige för år 2016. Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnitt Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsväsentliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad

av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed, i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptiskt inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Sundsvall den 13 mars 2017

Ragnar Santesson Auktoriserad revisor

Benny Uppström Förtroendevald revisor

41


Verksamhetsberättelse 2016 Studieförbundet Bilda Mittsverige  
Verksamhetsberättelse 2016 Studieförbundet Bilda Mittsverige  
Advertisement