__MAIN_TEXT__

Page 1

NUMMER 4 DECEMBER 2020 ÅRGÅNG 53

Åsa Storck

V IN N A R E AV SV:S N ­LÄTTLÄS YA T­PRIS

”DET MÅSTE ALLTID FINNAS EN BRA HISTORIA” EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN


Foto: Ola Hedin

JOHAN FYRBERG, FÖRBUNDSCHEF SV

NU ANTAR VI ­UTMANINGEN VI LEVER OCH verkar i en minst sagt ­ tmanande tid. En pågående samhälls­ u kris, coronapandemin, som för oss inom Studieförbundet Vuxenskolan innebär att vi nu utvecklar vår gemensamma ­förmåga att nå fram med folkbildande aktiviteter sam­tidigt som vi fortsatt tar ett starkt och uttalat ansvar för att begränsa smitt­ spridningen. Jag är imponerad över vår samlade o ­ mställningsförmåga, en kraft som vi nu behöver ta vidare i en nästa fas. Vi planerar nu för ett kommande ­verksamhetsår med en rad osäkerheter, bland annat för hur och på vilket sätt som vi kan organisera studiecirklar, hur ­deltagaren ska uppleva trygghet men ­samtidigt känna sig inkluderad.

denna granskning och vi är övertygade om att den kommer att bidra till både vår och studieförbundens utveckling. Vi argumenterar ju främst för folk­ bildningens betydelse, inte för vår egen överlevnad. Vi argumenterar för att ­samhället består av något mer än staten och marknaden. Det handlar inte bara om det ekonomiska stödet, utan genom stödet ges också ett erkännande som ­y tterst handlar om människors egenmakt. Vi anser att inte stödja människors fria och frivilliga organisering är synonymt med att ge de odemokratiska krafterna rätt. Vi anser att människor med olika åsikter behöver mötas och samtala mer och inte mindre.

EN KANSKE STÖRRE kris för oss är den kritik som under hösten har riktats mot studie­förbunden. De finns aktörer som påstår att vi fuskar, att vi legitimerar extremism och att vi är inte förmögna att bedriva en kvalitativ folkbildning utan att vi ägnar oss snarare åt bidragsoptimering. För att möta den kritik som nu finns så genomgår vi (alla studieförbund) efter beslut av Folkbildningsrådet en utökad särskild internkontroll avseende verk­ samhetsåren 2017-2019. Vi välkomnar

ATT TA BORT eller myndighetsreglera folkbildningen är kontraproduktivt när det kommer till tilliten till varandra och till myndigheter. Därför värnar och vårdar vi tillitstyrning och självförvaltnings­ modellen. För att lyckas måste vi inom ­folkbildningen och föreningslivet kraft­ samla för att möta okunskapen om f­öreningslivets, folkbildningens och ­studiecirkelns betydelse. Låt oss tillsammans anta denna ­utmaning! •

TRE TANKAR... Jul Tid för eftertanke och reflektion, avkoppling och återhämtning.

Cirkelledaren Vår viktigaste aktör och ambassadör, nu och in i framtiden!

Samtal Den finaste och bästa av metod både fysiskt och digitalt.

ATT LÄSA ÄR ATT RESA. Visst har du hör det uttrycket många gånger? Just nu, när coronapandemin begränsar våra möjligheter att resa rent fysiskt, kan det vara värt att påminna om värdet av goda läsupplevelser. För att upp­märksamma litteraturens betydelse delar Studieförbundet Vuxenskolan varje år ut två priser. I det här numret av Impuls kan du läsa om årets pristagare Åsa Storck och Karin Smirnoff. Är det någon av dem eller någon annan författare som tar med dig på din nästa resa? Anders Karlsson, ansvarig utgivare

2  |  Impuls 4-2020


MEDARBETARE I DETTA NUMMER Impuls vill visa på kraften som finns i SV. D ­ ärför samarbetar vi i varje nummer med cirkelledare från hela ­Sverige. Dessa är medarbetarna i Impuls 4/2020. Foto: Karl Eriksson

Malin Ericson, cirkelledare

Jan Fröman, författare

Elin Stålhand, illustratör

Har gjort minicirkeln i ljusstöpning

Har intervjuat och fotograferat

Illustratör till reportagen om b ­ idragen

på sid 28-29.

Åsa Storck på sid 4-7.

till studieförbunden och SV:s verk­

Bor i byn Knappsmåla utanför Örsjö i

Jan Fröman är journalist och författare,

Nybro kommun, där hon tillsammans

boende i Nacka utanför Stockholm . Han

Elin Stålhand i Karlshamn

med maken driver Knappsmåla gård,

har skrivit sex ungdomsdeckare, dels en

­arbetar som journalist samt

och håller kurser och arrangemang med

serie om Jonathan och dels en serie om

frilansande grafisk formgivare

naturen som arena. Vikarierar även som

hästtjejerna Josefin och Malin. Utkom ny-

lärare.

ligen med sin första deckare för vuxna.

Första cirkeln i ljusstöpning höll hon

I höst leder han en skrivarkurs online för

förra året, den gav mersmak och i höst

SV:s räkning. Han är även en van cirkel-

har det blivit fler cirklar i både örter och

deltagare.

ljusstöpning.

– Jag har deltagit i många cirklar hos

– Som cirkelledare får jag göra det som

SV under åren och ska även leda en

jag älskar mest – lära ut – men fram­för

­skrivarkurs online under hösten.

allt lär jag mig mycket själv. Det nyfikna

– Som författare arbetar man mycket

som verktyg och delat med oss

snacket som uppstår under fikat då man

­ensam och då är det utvecklande att

av våra erfarenheter, säger Elin.

pratar om allt mellan himmel och jord är

möta andra människor med skrivar­

fantastiskt, säger Malin.

Hemsida: www.stalhanddesign.

intresse.

se (under konstruktion)

Hemsida: www.knappsmala.se

Facebook: Jonathandeckare

Instagram: @estalhand

Instagram: Knappsmåla gård

Ungdomsdeckarna finns på de flesta

Facebook: Knappsmåla gård

bibliotek.

Ansvarig utgivare Anders Karlsson anders.karlsson@sv.se, 072-716 60 37

Impuls ges ut av Studieförbundet V­uxenskolan och kommer ut med fyra ­nummer per år. Tidningen görs av Liab, ­Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls

Redaktör Christina Glassel christina.glassel@sv.se, 073-513 10 83

samhet på Järvafältet, sid 18-23.

och illustratör. För SV har hon bland annat lett ­studiecirklarna ”Illustrera med blyerts” och ”Grunderna i blyertsteckning”. – Det är så roligt att träffa nya människor och lära tillsammans. Under mina cirklar har vi tränat på att använda blyertspennan

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se

Annonser christina@canmedia.se

Vill du inte längre ha Impuls? Mejla prenumeration.impuls@sv.se

Tryckort V-TAB Vimmerby

Omslagsbild Åsa Storck Foto Jan Fröman

TS-kontrollerad upplaga 27 300 (2020)

Impuls 4-2020  |  3


Åsa Storck

”DET MÅSTE ­ ALLTID FINNAS EN BRA ­HISTORIA” Att skriva lättläst betyder inte att man förenklar en ­berättelse. Åsa Storck skriver från grunden och har nu fått ­Studieför­bundet Vuxenskolans nyinstiftade pris för årets bästa lättlästa bok. Priset får hon för boken ”Kramar och brev” men hon har skrivit över 60 böcker under 30 år, s­ amtliga för barn eller vuxna som behöver lättlästa böcker. TEXT & FOTO: Jan Fröman

FÖR 30 ÅR sedan gick bibliotekarien Åsa Storck och funderade över bristen på bra berättelser som var lätta att läsa. Det enkla svaret då var att en lättläst bok var en barnbok. Men det fanns, och finns fortfarande, många aspekter på lättläst, inte minst ­handlar det om vem som ska läsa boken. ”­K ramar och brev” (Vilja förlag), den bok som Åsa Storck har fått Studieförbundet Vuxen­skolans lättlästpris för, vänder sig framför allt till vuxna med intellektuell funktionsvariation. Men en lättläst bok kan även vända sig till barn, till personer som lär sig ett nytt språk och till personer med dyslexi. – Man får anpassa sig. En del av mina böcker är barnböcker, helt klart, medan andra vänder sig till ungdomar och vuxna, säger Åsa Storck. Åsa vill skriva boken från grunden, inte ta en annan berättelse och förenkla språket.

4  |  Impuls 4-2020

Hon sitter inte och räknar så kallade lix-tal, alltså hur långa meningarna är. Tillrätta­ lagda pedagogiska böcker är inte heller hennes stil. – Det måste alltid finnas en bra historia. Det är den jag utgår ifrån. OCH BRA HISTORIER har det blivit några stycken vid det här laget, 67 eller 68, Åsa är inte säker själv. Den allra första var ”­L ovisa vill bli dirigent”­. Böckerna om Lovisa antogs direkt av bokförlaget Almqvist & Wiksell och i en tidigare intervju har Åsa sagt att de byggde mycket på hennes egna minnen från barndomen. När Impuls träffar henne på biblioteket i Huskvarna, där hon tidigare har arbetat, håller hon motvilligt med. – Jo, det är kanske jag till viss del. Jag spelade fiol och jag var rädd för sprutor. Men nu tycker jag inte längre att de böckerna är så fantastiska.

Åsa Storck Född: 2 mars 1964 i Västerås. Bor: Jönköping. Yrke: Författare och ­bibliotekarie. Bibliotekschef i Vaggeryds kommun. Antal böcker: 67 (eller är det 68?). Aktuell: Mottagare av ­Studieförbundet Vuxenskolans nyinstiftade pris för årets bästa lättlästa bok ”Kramar och brev”.


­NYINSTIF TA PR I S F Ö R T ­LÄTTLÄST

Åsa Storcks böcker finns naturligtvis att köpa i bokhandeln, men det är framför allt i skolor och på bibliotek som de lånas flitigt.

Impuls 4-2020  |  5


Efter fyra Lovisa-böcker började Åsa Storck att skriva historiska romaner för unga. Rymlingen (1996) och Stormen handlar om Sverige på medeltiden och är romaner med en 13-årig pojke som huvudkaraktär, men de är spännande att läsa även för en vuxen som vill ha en lättläst bok. – Börja läsa-böckerna om Lovisa kom i rätt tid och det var ju roligt att inte bli refuserad när jag var debutant. Men det har jag blivit senare, säger Åsa Storck med ett leende. FÖRLAGENS INTRESSE FÖR historiska r­ omaner svalnade mot slutet av 1990-­talet så de böcker Åsa tyckte var roligast att skriva togs inte emot med entusiasm. Men för några år sedan vände det. Då var det förlaget Hegas som hörde av sig och undrade om inte Åsa kunde skriva en serie historiska romaner i lättläst form. Den första, ”­Vide i Lund”­, kom 2018 och den utspelar sig under en period när Lunds domkyrka byggdes. Det finns mycket fakta i boken, men den är ändå spännande. Serien heter ”­På plats i tiden”­ och alla böckerna har ett viktigt gemensamt tema. – Allt är sant. Allt skulle kunna ha hänt, säger Åsa Storck. Naturligtvis betyder det inte att händelserna har utspelat sig precis som i boken, men de hade mycket väl kunnat göra det. För att inte gå på någon mina granskas böckerna av historieprofessor Hans Albin Larsson vid Lunds universitet. Har du inte fått någon reaktion på att något inte stämmer med den riktiga historien? – Nej, faktiskt inte, säger hon men ändrar sig lite. – Det var visst någon som hörde av sig

6  |  Impuls 4-2020

om en detalj om Indien i boken ”Sana och Taj Mahal” men det var ingen stor sak. Processen från idé till färdigt manus ser lite olika ut för Åsa Storck beroende på vilken typ av bok hon arbetar med. Simon-böckerna, där prisvinnaren ”Kramar och brev” är den första i serien, utgår från en idé. Simon är drygt 20 år men har en intellektuell funktions­variation som gör att han alltid är lite efter sin lillebror. Hur detta känns och vad man kanske skulle kunna göra åt det ville Åsa skildra. Med de historiska böckerna är det mycket arbete som ska till innan hon kan börja berätta själva historien. Åsa får förslag på olika teman från förlaget och väljer något som hon känner för. Sedan är det dags att göra research vilket kan ta en hel del tid om det handlar om att till exempel skildra medeltiden. – Jag gör en väldigt slarvig synopsis. Jag vet inte ens om det är värt att kalla det ­synopsis. Men jag försöker bestämma ungefär hur många kapitel det ska vara och handlingen i stort. Sedan läser jag in mig på tiden och platsen. Den bok som jag håller på med nu utspelar sig i Florens på 1200-talet. Fanns det till exempel spagetti då? Sådana frågor söker jag svar på. Innan jag börjar skriva måste jag också välja namn på huvudkaraktärerna. Vad hette en svensk pojke på medeltiden, ­eller en flicka i Florens på 1200-talet? DET KAN BLI många fakta att hålla reda på men det mesta lagrar hon i huvudet. Trots det är det sällsynt att faktagranskaren kommer med några invändningar. När själva skrivandet sätter igång vill Åsa Storck komma i rätt stämning. Hur känns det att vandra på Florens gator en kväll med facklorna fladdrande på husväggarna och vara på väg till en fest? Den skrivperiod som börjar nu beskriver Åsa som ganska tät men hon klarar

Åsa Storck har en rad lättlästa titlar i ­bagaget. När hon nu får SV:s nyinstiftade pris för årets bästa lättlästa bok är det för ”Kramar och brev” (Vilja förlag).


”Ibland får man intrycket att det inte är lika fint att skriva för barn, eller skriva lättläst för den delen. Man skriver inte på riktigt förrän man skrivit en vuxenbok.”

Impuls frågade lättläst­juryns ordförande Per ­Lodenius hur den gjorde ur­valet bland de nominerade. – Vi tog hjälp av bibliotekarier som kan mycket om lättläst och av alla de nominerade plockade de ut sex kandidater till oss i juryn. Hur resonerade ni kring valet av vinnare?

inte av att skriva för länge i taget. En timme skriva, en timme göra något annat, då fungerar det bäst. Och för det mesta blir det lördagar och söndagar som får släppa till tid. För trots att hon lämnat ifrån sig nära 70 bokmanus på 30 år ­arbetar hon fortfarande heltid som bibliotekarie, numera som biblioteks­chef i Vaggeryd. För det mesta arbetar hon också med två böcker samtidigt. – Om jag lade av med jobbet och bara ­ägnade mig åt att skriva skulle det bli mycket större press. Det är jag lite rädd för. Jag vill inte lägga alla ägg i samma korg vilket kanske är lite fegt.

tanke på hennes ­omfattande ­produktion, hennes popularitet på ­biblioteken och på priserna som hon har belönats med. Men det ligger kanske något i tanken, Svenska akademien har exempelvis aldrig tilldelat en barnboksförfattare nobelpriset i ­litteratur. Men när irritationen gått över och tanken att barnböcker inte skulle vara ”på riktigt” lagt sig, erkänner Åsa Storck ändå att hon haft en idé om en vuxenbok som dock ännu inte har blivit av. Inte så ­konstigt kanske med tanke på vad hon ändå hinner med.

FAST FÖR FYRA år sedan var det nära att hon gjorde det, fast tvärtom. – Jo, jag tänkte sluta skriva då men så fick jag Emilpriset och då kunde jag ju inte bara lägga av. Emilpriset är ett pris som instiftats av Smålands Akademi för barnkulturella ­insatser i Astrid Lindgrens anda. Helst skulle hon vilja skriva helt i sin egen takt, utan några krav på deadlines eller andra prestationer. Det rimmar dock inte helt med den historiska serien ”­På plats i tiden”­där förlaget beställer böcker av henne. Å andra sidan är det väldigt roligt att skriva dem. När Impuls frågar om hon aldrig har känt sig lockad att skriva en vanlig vuxenbok, alltså inte en lättläst, ser det för ett ögonblick ut som om hon tänkte bli arg. – Det är inte första gången jag får frågan. Ibland får man intrycket av att det inte är lika fint att skriva för barn, eller skriva lättläst för den delen. Man skriver inte på riktigt förrän man skrivit en vuxenbok. Det verkar i och för sig lite svårt att tycka att Åsa Storck inte skriver ”på riktigt” med

HÄR KOMMER STUDIEFÖRBUNDET ­Vuxenskolans nyinstiftade pris för årets bästa lättlästa bok in. Åsa Storck är den första mottagaren och bara att priset instiftats ser hon som ett erkännande av lättlästa böcker. Att just hon tilldelats det första priset är naturligtvis extra roligt. Någon gång i framtiden är hon också ­sugen på att skriva fantasy och om det blir av så kan det mycket väl bli i lättläst form. – Jag gillar den genren väldigt mycket, men jag har helt enkelt inte vågat. Det där med att våga är hon annars specialist på. För även om hennes böcker handlar om olika saker och har olika målgrupper finns det en röd tråd som går igen i nästa alla böckerna. – De handlar ofta om utanförskap och mod, säger Åsa Storck. Om någon som v­ ågar göra det som inte förväntas av honom eller henne, och gärna få revansch för något. Vem vet, kanske Åsa Storck också vågar ge sig på en fantasybok så ­småningom? •

– Det handlar om hur möter man en publik med en lättläst text som samtidigt ger en litterär läsupplevelse. Åsa Storck lyckas med bara några få ord skapa en spännande berättelse med ett driv och som man sugs in i. Hur viktigt tror du att det här priset är för g ­ enren när det gäller utbud och tillgänglighet? – Jag är övertygad om att priset ­kommer att bredda den lättlästa genren och också ge den en högre status. Lättläst ses inte alltid i alla kretsar som riktig litteratur utan man ser det mer som lärobokslitteratur. – Det är viktigt att även de som har behov av att läsa lättläst text ska kunna hitta skönlitterär litteratur. Vad kan man göra för att öka ­kunskapen om lättläst litteratur? – Att SV fortsätter att ge ut priset. Det är en god folkbildningsinsats och det största som har gjorts för att sprida kunskapen om lättläst. Det här priset visar, inte minst när man ser på de nominerade, att det finns en otroligt litterär bredd och det kan stärka Åsa och alla andra författare som väljer att skriva lättläst.

Impuls 4-2020  |  7


”ÄVEN VI HAR RÄTT ATT LÄSA BÖCKER” SV:s nyinstiftade litteraturpris för lättläst litteratur är historiskt. Aldrig tidigare har ett pris för lättläst skönlitteratur delats ut i Sverige. Med en jury bestående av förtroendevalda, specialister inom språk och läsare, som själva tillhör målgruppen med intellektuell funktionsnedsättning, kunde pristagaren Åsa Storck koras till vinnare inför bokmässan 2020. TEXT: Anna Prucha

– Lättläst litteratur handlar om att göra det möjligt för personer med till exempel intellektuell funktionsnedsättning att delta i samtal om litteratur. Det säger Kjell Stjernholm, verksamhets­ utvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan och en av dem som sett till att priset blev verklighet. – Känslan av att kunna vara med i sam­ talet som inleds med ”vad läser du just nu?” ska inte underskattas. Litteratur och kultur är en del av demokratin och ett sätt att delta i samhället och då är det oerhört viktigt att den bärs upp av litterära kvaliteter. Vi ­hoppas att vi med det här priset lyckas lyfta den lättlästa litteraturen och få igång ­samtalet om bra litteratur. KJELL STJERNHOLM BERÄTTAR om kollegan Anna Anteryd som ställde sig frågan: Vi har ett författarpris, men vi som har ett sådant engagemang för lättläst, varför har inte vi ett lättläst litteraturpris? Och på den vägen är det. På Studieförbundet Vuxenskolan letade man efter internationella priser men man hittade inga priser som gavs för litterär kvalitet, när lättläst belönades handlade det om myndigheter som hade anpassat sin hemsida. – Priset är unikt. För det här handlar om litterär konstnärlig litteratur. Det handlar om att läsa Åsa Storck eller Vilhelm Moberg. Vikten av den lättlästa litteraturen går

8  |  Impuls 4-2020

inte att överskatta om man frågar ­Gunilla Karlsson. Hon sitter i styrelsen för Inre Ringen Sverige som är en sektion för FUB:s medlemmar som själva har en intellektuell funktionsnedsättning. – Det är bra att det finns, för om det inte fanns lättlästa böcker skulle det vara svårt för oss som har läs- och skriv­ svårigheter att kunna läsa. Alla kan inte läsa mycket text och en del kan inte läsa alls. Men även vi har rätt att läsa böcker! Dessutom finns det ju så många bra lättlästa böcker tycker Gunilla Karlsson. Förutom att det är avkopplande att läsa betonar hon också att man kan lära sig mycket, till exempel nya ord och saker om världen. Ett tips är att ha studiecirklar om lättlästa böcker. ENLIGT KJELL STJERNHOLM har det hänt mycket i samhället de senaste 50 åren: – Idag finns det starka ­konventioner om att människor som lever med funktions­nedsättning ska kunna leva sina liv efter egna val och kunna delta fullt ut i ­samhället. Vi har flyttat fram ­positionerna. På SV tar vi fram lättläst material om politik för att alla ska kunna använda sin rösträtt. Men vi ­försöker att inte bara ta fram material utan också på­ verka om­världen att göra detsamma. Han får medhåll av Maria Ramdén som är förläggare på LL-förlaget på ­Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten arbetar för att alla ska ha tillgång till samhällsinformation och litteratur oavsett läsförmåga eller ­f unktionsnedsättning. MARIA RAMDÉN MENAR att det har hänt mycket inom lättläst det senaste ­decenniet. Utbudet och den generella ­kunskapen har ökat mycket och förlagen blir fler och u ­ tgivningarna större.

Från toppen: Gunilla Karlsson (foto: Linnea Bengtsson), Kjell Stjernholm och Maria Ramdén berättar om lättläst.


– Det europeiska tillgänglighets­ direktivet, som börjar gälla 2025, ­kommer att leda till större till­ gänglighet av digitala böcker. Ett större fokus på tillgänglighet leder för­ hoppningsvis även till större kunskap om och intresse för lättläst. MEN VEM BESTÄMMER egentligen vad som är lättläst? – Det är läsaren som bestämmer om en text är lättläst eller inte. Viktiga komponenter som avgör om en text är lättläst är, utöver ­språket, textens innehåll, bilder och grafisk form, m ­ enar Maria Ramdén. LL-förlaget riktar sig till perso­ ner med intellektuell funktions­ nedsättning samt till personer med ­neuropsykiatriska funktionsned­ sättningar och demens. Den lättlästa ­litteraturen riktar sig också till ny­ anlända som är i början av att lära sig svenska ­språket. Förlaget är ett ­komplement till den ­kommersiella marknaden och sprider även kunskap om lättläst och ­jobbar främjande gent­ emot skolor och ­bibliotek. Enligt Jenny Nilsson, som är ­utredare på Svensk biblioteksförening, ska alla folk­bibliotek ägna särskild uppmärksamhet åt dem som behöver lättläst. – De är en prioriterad målgrupp för biblioteken enligt lagen. Biblioteken ­efterfrågar böcker och jobbar aktivt med urval och inköp. Det håller Gunilla Karlsson med om. Hon jobbar själv på Falkenbergs bibliotek och där finns det många bra lättlästa böcker.

”Alla kan inte läsa mycket text och en del kan inte läsa alls. Men även vi har rätt att läsa böcker!”

SVERIGES FÖRSTA LITTERATURPRIS för lättlästa böcker är utdelat och ytterli­ gare en milstolpe är passerad. Förhopp­ ningsvis kommer priset att uppmärk­ samma lättläst litteratur än mer och det där samtalet som Kjell Stjernholm nämner kan i framtiden komma fler till del. Men visst finns det mer att göra: – Jag skulle gärna se att de stora dagstidningarna någon gång också ­recenserade lättläst litteratur. Det borde vara mycket mer recensioner än idag, avslutar Jenny Nilsson. •

Impuls 4-2020  |  9


Lokal kraft

INBLICK

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

LINEDANCE PÅ DISTANS Kursledaren peppar sina deltagare hemma i vardagsrummet i Pajala.

Har du tips till Inblick? Mejla impuls@sv.se

Hennes kursdeltagare finns i såväl Göteborg som i Skåne och Kalmar. Vuxenskolan i Pajala är först i Sverige med att erbjuda just linedance på distans. – Distanskurser öppnar ju bok ­stavligt talat upp världen. Man kan vara precis var som helst och ändå delta.

150 CORONAFILTAR

Rent praktiskt är det Zoom som gör vårt möte möjligt. Jag har en Ipad på golvet i mitt vardagsrum. Jag filmar mina steg och så har jag förstås d ­ ialog med deltagarna, b ­ erättar cirkel­ledaren Ann-Sofie Törmä i Pajala. Att lokala studieförbund nu plötsligt kan intressera och rekrytera del­tagare från hela landet skapar nya möjliga målgrupper, med ett p ­ rofilerat kursutbud. – Det är en chans för oss i Norr­botten och i vårt fall specifikt Pajala att hamna på kartan. Även om det alltid kommer att finnas lust och behov av att träffas fysiskt så är distanskurser en del av studieförbundens framtid,

Ruta för ruta har coronafiltar virkats i SV:s regi under våren.

med eller utan corona, säger Anneli Svarvare, verksamhetsutvecklare vid SV i Pajala. •

På många ställen runt om i landet har det under våren virkats rutor till coronafiltar. Studieförbundet Vuxenskolan Skaraborg fick till exempel ihop runt 3 000 rutor som syddes och virkades

Årets läsombud

ihop till 150 filtar. ­Rutorna kom från hela Skaraborg och till och med från Finland. Nu har 100 filtar lämnats vidare till ett hem för blinda barn i Polen. Några filtar har också skänkts till ett kvinnohus i Skövde och resten kommer att skickas med missionärer till Kosovo i december.

lare. ­Projektet, som heter ”Sticka/virka och skänk med hjärtat”, sker i studie­ cirkelform och man kan välja på att göra ­mössor, tröjor, nallar och/eller bläckfiskar. D ­ juren är sedan tänkta att via sjukhus och räddningstjänst delas ut till barn

Nu har SV Skaraborg ett nytt och

som har varit med om något hemskt som

­liknande projekt på gång, berättar

exempelvis en bilolycka eller har det

Christina ­Brinkemo, verksamhetsutveck-

­jobbigt på grund av sjukdom. •

10  |  Impuls 4-2020

Sebastian Åkesson, ­Karlskrona, har av Myndigheten för ­tillgängliga medier utsetts till Årets läsombud 2020. Han brukar läsa på ett äldre­boende, men erbjuder under pandemin istället digital högläsning. Hans högläsning är en del av p ­ rojektet Läskraft där SV, Röda korset, demensföreningen, biblioteket och kommunen samarbetar.


PRENUMERERA PÅ DIGITAL FOLKBILDNING En prenumerationstjänst för studie­ cirklar. Betala en viss summa varje månad och ta del av så många cirklar du vill. Det, och mycket annat, kan bli verklighet när SV Skåneland har rott sin pågående digitaliseringsresa i hamn. När pandemin slog till i våras ställdes allt på sin spets. Den digitala folk­ bildningen var nästintill obefintlig.

Hur skulle SV Skåneland hantera ­situationen? Satsa eller avvakta?? – Vi valde att satsa stenhårt och startade projektet Digitus vars syfte är att skapa digital folkbildning som är hållbar på lång sikt för att säkra SV Skånelands överlevnad. Vi jobbar nu som bäst med att ta fram en helt ny affärsmodell, säger avdelningschef Åsa Bergström.

Förhoppningen är att nya affärs­ modellen också ska komma att ­attrahera både nya grupper av del­ tagare och fler cirkelledare. – Många ensamstående har kanske lättare att delta i en cirkel på kvällstid om de slipper åka iväg. Och när det gäller cirkelledare kanske de inte ens behöver bo i Skåne utan kan bo i andra delar av landet, säger Åsa Bergström.

HON UNDERSTRYKER DOCK att ­digitaliseringsresan inte syftar till att man ska bli digital i stället för fysisk utan den fysiska verksamheten ska kompletteras med en digital sådan. – Drömmen är att nästan alla ­cirklar ska ha en stor flexibilitet och finnas både fysiskt och digitalt. Man ska exempelvis inte, vare sig man är cirkelledare eller deltagare, behöva avstå från sin fysiska cirkel för att man är lite krasslig och inte vill ­smitta andra eller vårdar barn.

REDAN UNDER NÄSTA år är mål­ sättningen att hälften av SV Skåne­ lands cirklar och kurser ska använda digitala verktyg för att höja kvaliteten och tillgängligheten i folkbildningen. Man hoppas också kunna öka antalet unika deltagare med 15 procent och därmed också intäkterna. Flera andra avdelningar har redan visat intresse för SV Skånelands ­projekt. – Det är positivt ju fler som vill vara med, säger Åsa Bergström. Nu är det kanske viktigare än någonsin att vi i SV agerar som en person utåt. •

Demenscirkel

ATT SLIPPA GÖRA RESAN ENSAM I oktober startade SV i Varberg i sam­

mades på biblioteket i september. Då

arbete med demensföreningen på orten

fanns såväl SV som demensföreningen

en helt ny cirkel för personer som nyligen

på plats.

har fått en demensdiagnos. Tanken är att cirkelns deltagare ska få möjlighet att tillsammans med andra i samma situation få tillfälle att samtala, reflektera och finna en ny plattform i livet.

Nu träffas man en gång i månaden tillsammans med de två cirkelledarna Lena Larsson och Kerstin Birgersson. Allt som sägs är konfidentiellt och som stöd för

Lena Larsson och Kerstin Birgersson.

samtalen använder man sig av Demens-

Catherine Ungberg, verksamhetsledare

Några av gruppens åtta deltagare kom-

förbundets studiematerial ”Att slippa

SV Halland, konstaterar att allt har klaffat

mer via minnesmottagningen men andra

göra resan ensam”, som har tagits fram i

över förväntan och att man nu ser över

anmälde sig i samband med att den inter-

samarbete med personer son nyligen har

möjligheten att starta ytterligare en cirkel i

nationella Alzheimerdagen uppmärksam-

fått sin diagnos.

vår då man har flera på väntelistan. •

Impuls 4-2020  |  11


TIPS & TRIX

PODDTIPSET

Kompetensutveckling

Har du tips till Tips & trix? Mejla impuls@sv.se

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

LYSSNA BORT DISTRAHERANDE ­BAKGRUNDSLJUD MED SKÖNT BRUS

Podcasten Bebis och business

Att arbeta i öppna kontors­landskap

eller vill skaffa barn men kanske inte

innebär ofta ljud som kan vara

vet om de som företagare vågar.

störande. Även vid tillfällen som nu

I oktober i år beslutade hon att också

under coronapandemin kan omkring-

släppa boken som en podcast. Till sin

liggande ljud orsaka distraktion, och

hjälp har hon tagit Kerstin Önnebo, en

ibland huvudvärk.

rutinerad poddare som bland annat

I våras utkom Klara Härgestam med ­”Bebis och business”, en bok som r­ iktar sig till alla enmansföretagare som har

gör ”Skrivarpodden”.

”A soft murmur” är en app som inne­

I varje avsnitt läser Klara ett kapitel

håller olika behagliga bakgrundsljud.

från sin bok som de båda poddarna

Bland annat går det att välja regn,

­sedan samtalar kring. Tillsammans

vågor och fågelsång. Vill man inte

reder de ut många frågor som kan

ladda ner appen går det att gå in på

uppkomma med försäkrings­kassan,

hemsidan www.asoftmurmur.com.

ekonomi mm. Humor blandas med ­allvar och lyssnaren får många ­praktiska tips.

”God dag God dag” fram till jul Så här några dagar in i december är det

Omslag/illustration: Jakob Ljung på ForeverLjung AB

hög tid att börja lyssna på ljud(jul)­ kalendern ”God dag God dag”. Kalendern sänds dagligen fram till jul i Örebro länsradio och inne­håller berättelser, ljud-

Nu finns lättlästa böcker som en

klipp och musik från 50- och 60-talen.

egen kategori på Storytel för alla

Kalendern är en del av SV Örebros ”God dag God dag”-projekt i syfte att bryta äldres ensamhet. Emma ­Andersson, föreläsare och ­cirkelledare, har lett p ­ rojektet och är även den som läser in de berättande delarna. Alla avsnitt finns att ladda ner på www.cinestream.se/radio. På bilden: Emma Anderssons familj i juletider på 50-talet.

12  |  Impuls 4-2020

som prenumererar på tjänsten. Många klassiker samt nyutkomna böcker inom både vuxen­ litteratur samt barn och ungdom.

LYSSNA

PÅ L ÄT TL Ä ST


Karin Smirnoff

ATT SKRIVA ÄR SOM KARATE Vinnaren av SV:s författarpris 2020 Karin Smirnoff täljer inte i trä, hon formar orden i lera. Handlingen blir därmed en framåtrörelse, med fart. Kryddat med humor, igenkänning och ett alldeles eget språk – ”kippospråket”. TEXT: Agneta Slonawski FOTO: Bokförlaget Polaris

ÅTMINSTONE HAR DET varit så i hennes tre första böcker, som handlar om Jana Kippo från Smalånger. Jana är god­hjärtad och kantig, lite svår att fånga in, men lätt att känna med. De flesta läsare vill följa henne, en del vill ta hand om henne, andra identifierar sig med henne. Det har Karin Smirnoff förstått på sina författar­möten; ­veckan inför vårt samtal i två kyrkor och i ett bibliotek. – Många vill följa med i hennes inte alltid lyckade projekt. Trots att hon är svårflörtad. Jana genomgår en långsam mognads­process. Med hennes bakgrund kan det nog ta ganska lång tid att bli ­människa, konstaterar Karin Smirnoff. OCH ATT HITTA ett eget språk som ­håller, kan man tillägga. Men Karin Smirnoff var det på spåret redan på 90-talet då hon gick på en skrivarlinje vid Umeå ­universitet. I ett halvfärdigt bokmanus fanns det i sitt ursprung. Så skilde hon sig, flyttade, fick nytt jobb och skrivandet låg i träda. Ända till hon sökte till kursen Litterär gestaltning i Lund för några år sedan. – Då hade jag en baktanke, när jag ansökte, att jag skulle särskilja mig med språket. Så Jana Kippos språk blev för­

14  |  Impuls 4-2020

knippat med henne som person. Där kunde jag få fram hennes burdusa sätt och distans­ humor, förklarar Karin Smirnoff som menar att berättelserna finns inom henne och att hon själv fått sticka hål på sina smärt­ punkter för att nå fram. BÖCKERNA HAR HAFT stor framgång, och i detta nu översätts de till nio språk. De har korta meningar, få bisatser, nästan inga miljöbeskrivningar och enbart punkter som skiljetecken. Karaktärerna gör saker; ­arbetar, städar, dricker och bråkar. – I­ grunden undersöker jag våldets karaktär ur olika aspekter. Men jag ville också att man skulle känna att man var i Västerbotten och att språket skulle präglas av dialektala ord. Jag ville att den språkliga ljudbilden skulle höras och att det skulle gå framåt med fart genom språket, förklarar Karin Smirnoff som längtar efter att skriva en fjärde bok till trilogin, eftersom hon inte riktigt är färdig med Jana Kippo. Men först ska hon skriva klart del ett av två romandelar. De böckerna har ett annat språk och handlar om relationen mellan tre barn och en musiklärare. För att komma in i barnens sätt att tänka har hon bland annat läst brevväxlingar från sin egen barndom.

Karin Smirnoff Född: 1964 i Umeå. Bor: I Stockholm. Familj: Sambo, tre vuxna barn, ett barnbarn. Yrke: Författare, företagare i trävarubranschen. Karriär: Journalist och fotograf. Driver ett företag i trävarubranschen sedan 2013. Böcker: ”Jag for ner till bror”, ”Vi for upp med mor”, ”Sen for jag hem” (Bokförlaget Polaris). Aktuell: Har fått Studie­ förbundet Vuxenskolans för­fattarpris 2020 för sina tre böcker om Jana Kippo. Ur motivering: ”Det är inte bara en vindlande berättelse om återvändelse, snöstorm och död. Också leken med språket, experimenterandet utan skiljetecken, gör att vi snabbt följer i karaktärernas fotspår.


– Jag upptäckte att språket var relativt avancerat i förhållande till den känslomässiga nivån. Det var ett skört gränsland att vara tio, elva år, minns Karin Smirnoff. JUST NU TRASSLAR hon med tiden. Eftersom hon längtar efter att skriva i ett svep och bli ett med karaktärerna. Hon och hennes sambos brorson driver ett företag inom trävaruhandeln. Det var v­ isserligen på väg att säljas förra året – så kom corona och byggboom på det. Därför har hon en fot kvar i trävaru­branschen, vilket är ganska bra ändå, resonerar hon. Men nu i december är det total skrivperiod som gäller, i tre hela m ­ ånader. Lanserings­perioden och resor för böckerna utomlands, avgörs av pandemin. Antingen blir det klartecken för många fler läsarmöten eller så blir det mer skrivande. Då står ett projekt med dramatik på vänt och ­y tterligare ett längre skrivprojekt.

Författaren Karin Smirnoff gillar att ­e xperimentera med språket. När hon ­tappar orken i skrivandet brukar hon gå över till att skriva dikter. Hon får SV:s författarpris för sina tre böcker om Jana Kippo.

KARIN SMIRNOFF TYCKER att det är i­ nspirerande att blanda olika uttryckssätt, som att måla eller variera olika ­t yper av skrivande. När det går trögt med ­romanen skriver hon gärna dikter. – Jag har många intressen, ett av dem är karate. Jag älskar att göra saker. Skriva är som karate, man kan aldrig bli fullärd. Du blir ännu mer medveten ju mer du håller på, konstaterar Karin Smirnoff. •

Impuls 4-2020  |  15


Cirkelledarintervjun

DUBBEL MÄSTARE I STICKNING Karin Kahnlund kallar sig själv handelsresande i stickning. När hon inte har studiecirklar i den egna stickverkstaden i ­Blackeberg i nordvästra Stockholm reser hon land och rike runt och lär ut allt hon kan om stickning såväl för hand som på maskin. TEXT & FOTO: Lena Hallerby

JUST NU ÄR det inne att sticka och många söker sig till Karin Kahnlunds kurser. – Många stickar för att må bra, inte minst nu i coronatider. Vi lever i en ­stressig värld och efter att kanske ha jobbat vid datorn hela dagen längtar man efter att få göra något mer meditativt, säger hon. Själv lärde sig Karin att sticka av sin mamma hemma i Falun där hon växte upp och nu är det hennes yrke och levebröd fullt ut. Hon är utbildad hemslöjds­konsulent vid Handarbetets vänner, men insåg snabbt att här gällde det att hitta egna vägar att försörja sig på, då antalet tjänster som hemslöjdskonsulent är ­y tterst få. Första tjänsten blev i stället som butikschef vid Leksands hemslöjd. Men på 1900-talets sista år tog stickningen över totalt och ­K arin startade sitt företag Uppstickaren. I LOKALEN I Blackeberg är väggarna täckta av garner och stickböcker. Just nu har hon här en cirkel i SV:s regi på kvällstid med sex deltagare, där några är totala ny­börjare och andra mer avancerade. – Med åren har jag blivit mer trygg och nu är det inga problem att ha personer med olika kunskaper i gruppen. Men det är ­v iktigt att man som cirkelledare är lyhörd och ser alla deltagare, säger Karin Kahnlund. – Det allra roligaste som cirkelledare är när man får se glädjen hos en deltagare som knäcker koden och förstår att det här kommer att funka. Lyckan att få se något som växer fram som man har gjort med

16  |  Impuls 4-2020

egna händer. Och i dag vill inga nybörjare börja med en provlapp utan de vill åt­ minstone sticka ett par vantar. Själv knäckte Karin koden för länge ­sedan, inte minst när det gäller tvåändsstickning som är hennes specialitet och som hon har skrivit en bok om. – Det var på en kvällskurs på hemslöjden i Falun som jag fick upp ögonen för denna teknik och mötet med tvåändsstickning var som att komma hem. Efter det har jag inte slutat att tvåändssticka. KARIN KAHNLUND INSPIRERAS av äldre folkdräkter och särskilt i Dalarna ingår tvåändsstickade delar, exempelvis ärmar, i livtröjor. Och i stickverkstaden hänger gröna livtröjor med stickade ärmar i rött och svart på rad. Tröjorna kommer från Dala-Floda och Gagnef socknar. – Jag kan inte låta bli att köpa en varje gång jag hittar en ny. Alla stickerskor har sitt eget mönster.

Karin Kahnlund Ålder: 57 år. Bor: I Vällingby, Stockholm. Civilstånd: Gift, tre utflugna barn. Hemsida: uppstickaren.nu Böcker: Har skrivit b ­ öckerna ”Sticka efter svenska ­mönster” (Rediviva ­förlag 2011) och ”Tvåänds­ stickning” (Hemslöjdens förlag 2019). Utmärkelse: Nordiska museets och Hemslöjdens stipendium Slöjdjul 2000 som resulterade i en stickad kollektion som ställdes ut på Nordiska museet året

OCH SJÄLV HAR Karin Kahnlund också tagit stickningen till nya höjder. I november i fjol fick hon som nummer två i Sverige motta sitt mästarbrev i handstickning vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Och i höst skulle det ha varit dags igen. Karin har precis fått sitt andra mästarbrev, nu i maskinstickning, men denna gång blev det tyvärr ingen stadshusceremoni på grund av corona. Mästarbrevet, som utfärdas av Sveriges hantverksråd, är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke. •

efter.


I lokalen i Blackeberg är väggarna täckta av garner och stickböcker. Just nu har Karin Kahnlund en cirkel i stickning i SV:s regi, med både totala nybörjare och andra mer avancerade. Hon har precis fått sitt andra mästarbrev (nedan).

Impuls 4-2020  |  17


Bidragen till folkbildningen

ATTACK MOT STUDIEFÖRBUNDEN Studieförbunden har hamnat i skottgluggen för kritik mot att anti­ demokratiska krafter kan dölja sig i verksamheten och dra nytta av folkbildningsmedel som egentligen syftar till att stärka civil­ samhället och den demokratiska grunden. SV:s förbundschef Johan Fyrberg vill ha mer transparens för att motverka felaktigheter. TEXT: Ulf Schyldt ILLUSTRATION: Elin Stålhand

KRITIKEN FÖLJER TVÅ spår. Ett av dem är att peka på när fusk förekommer, som till exempel att många aktiviteter som olika studie­förbund bedrivit på Järvafältet i ­norra Stockholm uppgivit falska ­deltagare eller överdrivit kostnader. Det andra spåret pekar på kopplingar till personer eller r­ örelser som inte delar demokratiska ­värderingar. TV4 uppgav i ett nyhetsinslag i augusti att Studiefrämjandet efter en granskning av fusket tvingats sänka antalet verksam­ hetstimmar som uppgetts med en tredjedel, av det totala antalet timmar som utförts i Stockholms län enligt de tidigare upp­ gifterna. Men många av de arrangemang som bara har arrangerats på papperet hos Studiefrämjandet har också rapporterats in i andra studieförbund – där alltså fiktiva kostnader ersatts mer än en gång, i ett ­systematiskt fusk för mångmiljonbelopp. DENNA HÄRVA HAR nu fått sitt efterspel. Fyra studieförbund med Studiefrämjan­ det i spetsen ska betala tillbaka över fem miljoner kronor för verksamhet som aldrig utförts, och en fördjupad granskning har påbörjats. Studieförbundet Vuxenskolan blev aldrig indraget, men är ändå med i den utökade särskilda kontroll som nu pågår av all folkbildningsverksamhet. Folkbildnings­ rådet har initierad den extra ­kontrollen

18  |  Impuls 4-2020

för att gå på djupet och återupprätta för­troendet för den verksamhet studie­ förbunden bedriver. – Det är beklagligt och oacceptabelt att pengar som skulle ha gått till folkbildning hamnar i orätta händer, säger Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.

Ibn Rushd Ibn Rushd är ett svenskt studieförbund, bildat 2001. Det arbetar främst med den muslimska gruppen i Sverige.

STUDIEFÖRBUNDEN HAR I ett första steg ålagts att granska sig själva, och därutöver att också samverka för att kunna upptäcka fusk genom att verksamhet rapporterats till flera förbund samtidigt. En av de röster som har varit starkast i kritiken och förordat att det fusk som avslöjats ska leda till en radikal ­omprövning av hela stödet till folkbildningssektorn är skribenten Malin Siwe, som bland annat skrev följande i en krönika på tidningens Expressens ledarsida i september 2019: ”Ta bort statsstödet, utom möjligen den knappa tiondel som går till organisationsbidrag. Vuxna människor bör betala sina fritidsak­ tiviteter själva. Tar man rubbet på en gång kan ingen klaga på diskriminering, inte ens Ibn Rushd.”

”När tilliten prövas” Folkbildningsrådet gav ­professor emeritus Erik Amnå i uppdrag att granska Ibn Rushds verk­ samhet, på grund av den framförda kritiken. ­Rapporten ”När ­tilliten prövas” presenterades i september 2019. I rapporten kritiseras Ibn Rushd för att förbundet ­undviker vissa ämnen som till exempel anti-semitism och homofobi, men också att makten över verk­samheten inom Ibn

EN ANNAN SOM har anfört kritik fram­ för allt kopplad till risken att stödja ­odemokratiska krafter är Magnus Ranstorp. Han är docent och forsknings­ledare vid Försvarshög­skolans centrum för asymme­

Rushd är begränsad till en liten och mansdominerad personkrets.


triska hot och terrorismstudier, CATS. Han har också granskat Ibn Rushds kopplingar till bland annat muslimska ­brödraskapet och menar att här finns många frågor som måste besvaras. Nyligen beslutade Göteborgs kommun att det kommunala stödet till Ibn Rushd ska stoppas efter en granskning som genom­ fördes av Magnus Ranstorp tillsammans med Peder Hyllengren och Aje Carlbom. De fick lägga ned mycket arbete för att få fram en något så när komplett förteckning över samarrangemang med lokala organisatio­ ner. Bland annat genom att få ut dokument från kommuner och regioner om studieför­ bundet. MARIA GRANER MENAR att Folk­ bildningsrådets system för att fördela bidrag inte har varit anpassat för att hantera den sortens ifrågasättanden som funnits i fallet med Ibn Rushd. – Det vi har hanterat har mest handlat om felaktigt inrapporterad verksamhet eller fusk. – Det här har varit en resa för oss också.

Och den är ingalunda färdig. Diskussionen om ett statligt ”demokrativillkor” är jätte­v iktig, säger hon. Men det är inte bara frågan om att ställa krav på att uppfylla de ­demokratiska ­värdena, det handlar också om att ha ­möjlighet att följa upp anklagelser om ­kopplingar till odemokra­ tiska eller e­ xtremistiska r­ örelser. FÖRRA ÅRET GAV Folkbildningsrådet Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, i uppdrag att genomföra en granskning av Ibn Rushd. Det ledde till rapporten ”När tilliten prövas”. I den rapporten granskades Ibn Rushds verksamhet ”i förhållande till statens ­syften med statsbidraget och Folkbildningsrådets eget demokrativillkor”. ­R apporten, som bland annat byggde på ett stort antal intervjuer, mynnade ut i en hel del kritik mot Ibn Rushd. Ibn Rushd tog till sig av denna kritik. – Det är kritik som vi naturligtvis tar på största allvar, sa Zana Muhammad, ­ordförande i Ibn Rushds förbundsstyrelse i en kommentar om granskningen på ibnrushd.se.

”Det här har varit en resa för oss också. Och den är ingalunda färdig. Diskussionen om ett statligt ’demokrativillkor’ är jätteviktig.”


Folkbildningsrådets granskning Förra året kom information från flera studieförbund

”Hur ska man då säkerställa ­demokrati­ villkoret? Jag tror det handlar om ­transparens.”

om att man misstänkte fusk med statsbidrag som gått till folkbildningsverksamheten på Järvafältet i norra Stockholm. Folkbildnings­rådet

– Vi har lagt tid på att verkligen förstå vad som menas och på att ta fram åt­gärder som skapar långsiktig och hållbar ­förändring. MARIA GRANER MENAR att ­folkbildningens alla organisationer har dragit slutsatser av det som inträffat och att kontroller kommer att behöva skärpas, men hon vill också fram­ hålla att kontrollen måste ha vissa gränser. Mycket hänger på hur nära samverkan sker, framhåller Maria Graner. Det måste inte handla om efterhandskontroll. Mycket kan vara vunnet redan genom att studieförbun­ den bli mer aktiva i sina samarrangemang. – Riskerna i verksamheten finns när man har alltför litet, vi kallar det för ”anordnar­ skap”, att man håller för lite i verksamheten, säger hon. – Det var det som hände på Järva, att man samverkade med föreningar som var den verkliga anordnaren av verksamheten. – Om du ordnar egen verksamhet, i egna lokaler och med egna anställda minskar riskerna jättemycket. STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLANS FÖRBUNDSCHEF Johan Fyrberg framhåller att det vore fel att påstå att folkbildningen bedrivs utan kontroll. – Det här har utvecklats under decen­ nier. Varje enskild verksamhet, varje enskild studietimme sker under kontroll. Det är en styrka i systemet. – Men vi är ödmjuka och inser att fel kan uppstå, lägger han till. Han instämmer i att studieförbunden

20  |  Impuls 4-2020

­ ragit lärdom av det som skett. Och är d trygg med att Vuxenskolan ska kunna fortsätta utveckla verksamhet av hög ­k valitet och bättre kontroll. – Vi har samlats vid två tillfällen för att gemensamt diskutera hur vi ska hantera sådana här situationer. Johan Fyrberg tror på ökad insyn som ett viktigt medel för att stävja fusk och anti­demokratiska inslag. – Hur ska man då säkerställa demokrati­v illkoret? Jag tror det handlar om ­transparens. Vi samverkar ju med ­föreningar vid tiotusentals tillfällen varje år. Och ­kontrollera varje enskilt ­arrangemang där är inte heller möjligt. – Men studieförbund kan vara öppna med vem de samverkar med, om vad och även var. Och det skulle man kunna ange för varje enskilt tillfälle, säger ­Johan Fyrberg som menar att det här är en fråga som verkligen går på djupet i hela ­folkbildningens existens. DET HANDLAR OM ­studieförbundens ­f rihet och roll i det demokratiska ­sam­hället. – Vår idé bygger på det mest grund­ läggande, den sociala gemenskapen. Gemenskapen som skapas när människor möts, när människor delar med sig av kunskap, engagemang och erfarenheter. Det är genom mötet med andra ­människor som bildningen skapas och tilliten till var­ andra och till demokratin stärks, avslutar Johan Fyrberg. •

initierade då en särskild granskning, i första hand av verksamhet som bedrivits under åren 2017–2019. Efter den särskilda granskningen beslutade Folkbildningsrådet att begära en utökad särskild kontroll för 2017, 2018 och 2019, detta för att ytterligare granskade fyra riskparametrar som rådet upprättat:

• De fall där omfattande utbetalningar av kostnadsersättningar till respektive samarbetspart förekommit.

• De fall där samma deltagare har deltagit i flera studieförbunds verksamhet.

• De fall där verksamhetsutvecklare har haft ansvar för stora verksamhetsvolymer.

• De fall där enskilda personer har högt deltagande. Den utökade särskilda kontrollen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast den 15 januari 2021.


Lättlästa böcker som väcker läslust och öppnar dörrar till nya världar RE! t VINtläNsA t prise Lät

2020

Psst ... Spännande nyheter som kommer i vår!

ll utkik Håpå vår webb!

www.viljaforl

ag.se

VILJA FÖRLAG

Åkergränden 1, 226 60 Lund

046-31 20 00

www.viljaforlag.se

info@viljaforlag.se


Bidragen till folkbildningen

FANTASTISKA SAKER SKER PÅ JÄRVAFÄLTET Trots den negativa bilden som det omfattande bidragsfusket i Järva gett studieförbunden, sker fantastiska saker där. ”Vi är extra glada över sam­ arbetet med SV”, säger Omar Abdirizak som arbetar med ­ungdomsverksamhet i området. TEXT: Ulf Schyldt

Under 2019 anmälde flera ­studieförbund att de misstänkte att fusk hade före­ kommit i deras verksamheter på ­Järvafältet. Det fusk som har förekommit är framför allt en överrapportering av hur många deltagare som varit aktiva i olika aktiviteter och uppblåsta kostnader för verksamheten. Nyligen ledde granskningen av fusket till ett beslut om att fyra av förbunden ska betala tillbaka sammanlagt 5,3 miljoner kronor. Studieförbundet Vuxenskolan var emellertid inte ett av dessa förbund. NÄR ETT SÅ omfattande fusk ­avslöjas är naturligtvis risken stor att det ­skapar en överdrivet negativ bild av hur verksam­heten ser ut. På Järvafältet sker ­naturligtvis också fantastiska saker, inte minst inom den verksamhet som riktar sig mot ­ungdomar och unga vuxna. Polki Nordström är verksamhetsut­ vecklare för Studieförbundet Vuxensko­ lan. Han har arbetat framför allt med musikverksamheten, som är en av de stora och populära grenarna på Järva. Han beskriver att verksamheten ­byggdes upp gradvis, från det att SV ­började ­engagera sig i f­ ritidsverksamheten på Kista ungdomsgård. Ett av målen

22  |  Impuls 4-2020

har varit att öka mängden meningsfulla fritids­aktiviteter för unga i stadsdelen. NUMERA ÄR MYCKET av verksamheten fokuserad på fritidsgården Blå huset i Tensta, som drivs av Stockholms stads­ mission. Här finns musikstudio, kurser i dans och ­teater – och studiecirklar som bland annat Studieförbundet Vuxensko­ lan är arrangör för. Det arbetet har Polki Nordström varit med och byggt upp. – Det är den andra ungdomsgården som vi har samarbete med. Det började pratas om det omkring 2012/2013, men vi var väl igång först 2014. – De hade en musikstudio, men från ­början var det mest ett rum där ­ungdomarna inte fick vara, de hade lite utrustning, men det var skralt. Det tog Polki tag i och såg till att utrustningen kom till användning för ung­ domar som saknade någonstans att vara. – Den musikverksamheten har växt sig stor och genom åren är det många ­ungdomar och grupper som har passerat, ­berättar Polki Nordström. Verksamheten har även växt till andra områden. Inköpt utrustning kan också an­ vändas för att spela in poddar, som många ungdomar vill lära sig att göra idag. FRÅN STADSMISSIONENS SIDA är det Omar Abdirizak som ansvarar för ung­ domsverksamheten i Blå huset. Han är mycket nöjd med verksamheten som SV bedriver. Det är mellan 70 och 100 ungdomar som besöker verksamheten en vanlig vecka, berättar han. Även om det nu, ­under corona­pandemin förstås inte ser ut

Polki Nordström är ­verksamhetsutvecklare för SV och arbetar framför allt med musik­ verksamheten på Järva.


så. Mycket verksamhet har fått ställas in. Annars är Blå huset en av de största och mest välbesökta fritidsverksam­heterna i Stockholm stad. – Vi är extra glada över samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan, säger Omar. – Cirkelverksamheten som SV ­anordnar sker i våra lokaler, så vi har till­sammans kunnat ha insyn och på­ verkan på hur verksamheten bedrivs. Jag tror att det är det som gör att vi har k ­ unnat undvika att det förekommit något fusk. En viktig del av verksamheten är att den till stor del bedrivs med unga ledare, framhåller Omar Abdirizak. Det är v­ iktigt att se de unga också som en resurs, inte bara personer som ska ­sysselsättas.

På bilderna syns barn och vuxna som medver­ kar i SV:s verksamhet i samarbete med Husby gård. Gården drivs av en ideell förening med verksamhet för barn unga och vuxna. Bilden längst ner är från GÄCDA-festivalen på Järva 2018.

EN AV DESSA unga ledare är ­Nicole Enid, som är 17 år och har varit cirkel­ ledare i olika studiecirklar, framför allt dansverksamhet – där hon även ­tävlat – på Blå huset. Men just nu har hon fått lägga en del av ­engagemanget på ­hyllan för att fokusera på sina ­studier. Men för henne har ­engagemanget inom SV:s verk­samhet varit väldigt värdefullt och utvecklande. – Det var inte planerat direkt, men jag gick på Vuxenskolans utbildning när jag var tolv år. Jag visste inte så mycket om hur det fungerade då, men det var väldigt intressant. – Jag lärde mig mycket om ledarskap. Det väckte mitt intresse. Ledarskap är så mycket mer än den bild som många har. OCH STUDIEFÖRBUNDENS verk­samhet ger möjlighet till ett mer ­lyssnande ledarskap, berättar Nicole Enid. Hon berättar om hur hennes bild av att vara ledare har utvecklats. – Att lyssna på andra, släppa fram dem och ta del av deras idéer, få flera människor att vara delaktiga. Hennes engagemang har inneburit en stor möjlighet till personlig utveckling och Nicole Enid vill gärna avsluta med en uppmaning till andra att ­engagera sig på liknandes sätt. – Det har varit fantastiskt för mig, säger hon. •

Impuls 4-2020  |  23


Gemensam styrka

Första hjälpen för ­cirkelledare

ÖVERBLICK

Nu är utbildningen ”Gör din cirkel digital – första hjälpen för cirkelledare” klar. Du som cirkelledare kan höra av dig till

Smått och gott om förbundets ­verksamhet på nationell nivå.

din verksamhetsutvecklare för att få mer information. Inom kort kommer du även

ETT ARBETE FÖR HELA SV-SVERIGE Strategiarbetet kommer att genom­ syras av fyra viktiga styrande ­punkter. Att utgå från SV:s uppdrag och varför vi finns, vara utmanande och ny­tänkande, vara inkluderande och ­skapa förutsättningar för ett väl förankrat resultat samt vara utåtblick­ ande, inkludera forskning och utgå från den enskilda deltagarens behov. JUST NU ÄR processen i en första fas där arbete pågår med att ta fram en nulägesanalys. Förbundsordförande Ulrika Heie ser strategiarbetet som en viktig del i att rusta SV för framtiden. Men även för att vara delaktig i att skapa ett samhälle där demokratin får växa sig ännu starkare. – Vi ser tyvärr trender i världen idag som går i motsatt riktning och där tror jag att studieförbunden och inte minst SV kan ha en viktig roll. Att låta ett strategiarbete pågå i tre år kan tyckas länge, men Ulrika Heie menar att tidsaspekten är viktig. – Det är för att skapa ­delaktighet och för att vi ska hinna med hela ­processen innan det är dags för beslut på vår stämma. Då är det viktigt att

24  |  Impuls 4-2020

fort­sättningsutbildningar i ­Learnify, Whats­ app och Jitsi. •

Foto: SV

I september drog arbetet med Studieförbundet Vuxenskolans strategiarbete igång. Ett arbete som planeras att pågå fram till stämman 2023.

att kunna gå vidare till

NU KAN ALLA P­O LITIKER LÄRA SIG ATT SKRIVA LÄTTLÄST Många personer med ­intellektuell funktionsnedsättning avstår från Strategiarbetet rustar SV för framtiden, menar förbundsordförande Ulrika Heie.

att rösta och det finns få

vi engagerar Studieförbundet Vuxen­ skolan i hela Sverige och även alla de grund-, medlems- och samverkande organisationer vi har.

politik. SV har därför

INKLUDERINGEN AV HELA SV-Sverige och den väl tilltagna tidsramen skiljer också ut arbetet mot övriga strategiska beslut som vanligtvis tas på stämman. Ulrika Heie menar att man med en djupare och bredare förankring ­kanske vågar vara lite modigare. – Det kan bli tuffare beslut som kanske skapar större förändringar av vår verksamhet. Förändringar som är anpassade för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar inom olika områden framöver. •

politiker. U ­ tbildningen lär

Mer information hittar du på www.sv.se/strategiarbetet

lättlästa texter om lokal tagit fram en digital ­utbildning som riktar sig till ­kommun- och region­ ut g ­ runderna i att skriva lättläst svenska och är kostnadsfri. Kontakta er SV-avdelning om ni är fler och vill gå den i en cirkel.


Foto: Xxx Xx

HUR MÄTER MAN KVALITET? På SV:s förbundsstämma 2019 fattades beslut om att ett diskussionsunderlag om kvalitet skulle tas fram eftersom det fanns en önskan om att d ­ iskutera frågan i ett bredare perspektiv. Den administrativa kvaliteten mäts regel­bundet, men även verksamhetens kvalitet behöver med jämna mellanrum ses över. För SV och andra bidragstagande

Banar Sabet

­organisationer är administrativa kvalitets­kontroller en del av upp­draget. Det finns tydliga krav på ­internkontroller samt kvalitetslistor som ska fyllas i. Det administrativa arbetet är alltså både enkelt och möjligt att mäta. Men hur mäter man kvaliteten i själva verksamheten? Banar Sabet, utvecklingschef hos SV,

Lloyd Baltz

menar att det är ­svårare att mäta men att det går att sätta mål genom interna d­iskussioner om vad som är viktigt. – Även om det är svårt att mäta kvalitet

kan man sätta upp t­ ydliga mål, som till exempel att ingen hos oss ska d ­ iskrimineras. Det är ett tydligt mål men kanske svårt att ­konkretisera. Men genom att sätta upp rutiner för hur vi ska göra om det händer kan vi systematisera kvalitetsmätning. Sedan snart tre månader tillbaka är Lloyd Baltz anställd på ­förbundskansliet som verksamhetsanalytiker med internkontroll, etik och kvalitet som s­ ärskild inriktning. – Har man några f­ rågor som rör ­k valitet och etik i den ­statsbidragberättigade folkbildningsverk­ samheten får man gärna kontakta mig, säger han. •

Underlaget som nu finns att hämta på SV:s interna nätverk innehåller en kort film samt ett antal frågor som ska fungera som ­underlag för diskussionen om kvalitet.

Impuls 4-2020  |  25


Minicirkeln

STÖP DINA EGNA LJUS TILL JUL En gammal tradition som är enklare än vad man tror. Malin Ericson berättar om ljusstöpning inför ­julpysslet. TEXT & BILD: Malin Ericson

Allt började för många år sedan då mormor och hennes systrar började stöpa ljus till jul tillsammans. Sedan dess har det hållit på, nu är ­deras barnbarnsbarn med och stöper när stora delar av släkten normalt träffas för att stöpa ljus en gång om året. Det är inte så svårt och man behöver inte ha några avancerade saker för att det ska bli ljus. Det kinkigaste är att hitta en plåthink stor nog att doppa ljusen i, men kolla runt bland dina bekanta, kanske någon har en stående i ­källaren eller något kärl på jobbet i rätt storlek. Hittar du ingen stor så stöp kortare ljus i stora konservburkar tiggda från storkök. Eller så kan ni ha Bullens varmkorvskalas dagarna innan. DET ÄR LITE förberedelser innan du kan börja doppa. Täck golvet med papp eller plast, ­under grytan är risken störst så täck med plast ­åtminstone inom en radie på 20 cm runt ­plattan för att inte förstöra golvet. Eftersom ljusstöpning är en gammal ­tradition finns det lika många sätt att stöpa på som det finns stöpare. Inget är mer rätt eller fel än något annat, här kommer jag att beskriva vårt sätt. •

Du behöver Stearin och vekar Plywoodskivor eller p ­ innar att hänga veken på Djup plåthink Stor gryta Värmeplatta En vid gryta Kvastskaft/rör/lister eller dylikt att hänga ljusen på

26  |  Impuls 4-2020

Att tänka på! Två stolsryggar att lägga kvastskaften på En större konservburk Tamoj/tage eller gryt­vante du inte är rädd om Eventuellt en sil så att muttrarna inte följer med i hinken En kökstermometer

a) Kolla temperaturen i hinken med jämna mellanrum. Är temperaturen under 68 grader så stelnar stearinet i hinken. Är temperaturen för hög förångas stearinet och smälter stearinet från ljusen istället för att bygga på. b) Smält nytt stearin hela tiden så att du inte behöver vänta på det. c) Håll koll på vatten och stearinnivå i hinken, om du kikar ner i kan du se var vattnet slutar och stearinet börjar. ­Stearinet flyter på vattnet så du lär dig se om du k ­ ollar noga.


1.

5.

Steg ett går med fördel att förbereda dagen innan. Mät ut hur långa ljus du vill ha, ta hjälp av redan stöpta ljus och mät dem eller kolla hur långa de kan vara utan att stöta i botten på h ­ inken. Klipp vekar och knyt fast en mutter i varje ände, häng vekarna över en tillsågad plywoodskiva med jack eller gör enkla ljus och knyt fast varje veke i en pinne (tänk på att ljusen blir ganska tunga mot slutet så att ­pinnen inte är för vek).

Kontrollera att temperaturen i stora plåthinken är 68-72 grader. Nu är det dags att börja doppa! Första doppet håller du kvar en stund i baljan tills alla luftbubblor kommit ur veken.

2.

Doppa ljusen och häng tillbaka dem på ­ställningen. Om det är drag i rummet finns risk för ­krokiga ljus om de hänger åt samma håll hela dagen, så vrid plywoodskivan ett halvt varv efter varje dopp. Efter varje dopp ska ljusen svalna, i början går det fort och du kan doppa i rask takt, men när l­jusen blir tjockare tar det längre tid att svalna (och du har tid med fler kaffekoppar längre fram på dagen). Efter cirka åtta dopp börjar ljusen bli så pass tjocka att det är dags att klippa bort muttrarna, ljusen har nu tillräckligt med egen tyngd så muttrarna har gjort sitt. (Lägg de stearintäckta muttrarna i en konservburk och smält bort stearinet, häll tillbaka stearinet i plåthinken, använd en sil. Muttrarna häller du ut på en tidning där de kan svalna innan du klipper bort vekarna, du kan använda muttrarna igen nästa gång.)

Sätt på kokplattan, fyll den stora grytan med ­vatten några centimeter upp, bättre att fylla på med mer sedan än att det rinner över. Denna gryta ska fungera som ­vattenbadet som stearinet i plåthinken får sin värme ifrån. Börja även fylla den stora plåthinken med varmt vatten, koka upp med vattenkokaren och fyll på. En kokande och en kall kanna brukar bli bra. Tempen i hinken ska vara cirka 68-72 grader.

3.

Börja smälta stearinet. Ta lite bredare grytor med vattenbad, placera en stor konservburk eller dylikt, häll i stearinflingorna och smält stearinet i konservburken i vattenbadet. När stearinet har smält häller du över det i plåthinken och fortsätter smälta stearin på spisen.

4.

Fyll på med vatten och stearin nästan ända upp till kanten på plåthinken. Hur mycket stearin i förhållande till hur mycket vatten det ska vara i hinken bestäms endast av hur långt i förväg som du vill börja smälta stearin. Vi brukar smälta nytt stearin och fylla på kontinuerligt under dagen. Var bara upp­märksam så att stearinet inte tar slut i hinken.

6.

Nu börjar doppandet. Ungefär 30 dopp krävs för tjocka fina ljus, men kolla gärna med en ljusstake innan dess så att du får den tjocklek du vill ha. Nu ska vekarna bara ner och upp direkt ur stearinet.

7.

8.

När ljusen börjar bli klara fyller du på vatten istället för stearin i hinken, det viktiga är att hinken är nästan full hela tiden så att ljusen får stearin på hela veken.

Impuls 4-2020  |  27


Cirkelcoacherna

SÅ HÄR GÖR VI! Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare från Studieförbundet ­Vuxenskolan, på sina erfarenheter.

PETER EHRENSTRÖM GERMER

NÖJDA DELTAGARE ­SKAPAR INTRESSE

FRÅGAN Hur kan jag få nya deltagare till min cirkel, kanske från grupper som inte redan är representerade?

IMPULS CIRKELCOACHER

Peter Ehrenström Germer Kurs­ledare i ­Östersund. Han har tidigare arbetat i olika chefspositioner inom i huvudsak det privata ­näringslivet. När Peter gick i p ­ ension ville han göra något helt nytt som också kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par f­ öretag, håller han nu kurser i ­ekonomi på olika nivåer, sverige­kunskap och körkortsteori. De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.

28  |  Impuls 4-2020

Erika ­Bengtsdotter

Arne Nilsson

Konstnär från ­Uppsala som sedan mer än 20 år t­ illbaka leder cirklar i olje- och akryl­måleri. Hon älskar sina jobb: Kombinationen av att arbeta i egen ateljé med utställningar, ­utsmyckningar, ­projek­tarbeten och kurserna på SV. Och att få vara inspiratör och en del av ­människors ­bild­skapande gör dagarna i SV:s ateljé i­ntressanta. Hon har också s­ krivit ­”Målarboken – allt du vill veta om oljemåleri och lite till” (Z-förlaget).

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Han jobbar till vardags som projekt­beredare för ett företag i el-automations­ branschen. Arne har i över 20 år hållit jägar­ examenskurser för ­Studieförbundet Vuxenskolan i ­Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och natur­ relaterade kurser.

Rekrytering av deltagare till de olika cirklarna börjar i analysen av vilka behov som den aktuella cirkeln möter. Först därefter är det möjligt att definiera målgruppen för densamma. För min egen del designas cirklarna ofta utifrån de behov som våra samarbetspartners identifierar och då finns det oftast också en identifierad målgrupp. Rekrytering av deltagarna ur den önskade målgruppen sker då i samarbete med våra samarbetspartners. Ofta genom upparbetade ­kontakter och befintliga nätverk, men även genom annonsering i sociala och andra medier samt fysiska platser där vi tror oss veta att representanter för den aktuella målgruppen rör sig. Det handlar inte bara om att bud­ skapet hamnar på rätt plats. Det måste också tilltala mottagaren och ge en bra bild av vilka behov som cirkeln möter och vilken nytta den kan ge deltagaren. I den bästa av världar kan vi använda oss av de nätverk som bildats genom andra deltagare och som kan ha kontaktytor till de grupper av deltagare som vi nu vill nå. Det förekommer att vi ber deltagare i andra cirklar berätta för sina vänner om en planerad aktivitet och till vilka den vänder sig. Att genom nöjda deltagare i ­andra cirklar skapa intresse för våra ­aktiviteter höjer tilliten och sänker tröskeln för att anmäla sitt deltagande. Allt naturligtvis under förutsättning att cirkeln svarar mot de behov som finns hos den tänkta deltagaren. •


KORTA FRÅGOR OCH SVAR

ERIKA BENGTSDOTTER

ARNE NILSSON

MUN-TILL-MUN-­ METODEN EFFEKTIV

INGEN ÅLDERSGRÄNS FÖR KUNSKAP

Jag tycker frågan är svår att svara på. De som ofta är underrepresenterade är ungdomar, invandrare – och män. Ärligt talat vet jag inte exakt vad man skulle göra för att få dem att gå på kurser. Men rent ­generellt ­tänker jag på de traditionella ­kanalerna: utskick via kataloger, annonser på stan: buss, tunnelbana, tåg. Digital info och utskick till ­Studieförbundet Vuxenskolans samarbetspartners. Reportage i dags- och veckopress om kurser som kan locka dem som inte visste att de ville. Utställningar, affischer. Sånt som sticker ut, slagkraftigt, och skapar uppmärksamhet, får människor att spetsa öronen och bli intresserade. Men när det kommer till kritan tror jag ändå mest på det mellan­ mänskliga sättet att prata med andra, om en person är nöjd med en kurs. Där spelar den som leder ­kurserna en roll. Om personen är kunnig, besjälad, entusiasmerande och dess­ utom kan få deltagarna att känna sig sedda och inspirerade, är chan­ sen stor att ryktet sprider sig som ringar på vattnet och får fler att vilja ansluta. Möjligen är just mun-till-mun-­ metoden den allra mest effektiva att få nya deltagare, från grupper som inte tidigare varit intresserade. ­K anske blir det extra tydligt i ­pandemins tid. •

Att en studiecirkel oftast riktar sig till människor med ett specifikt intresse för ämnet innebär sam­ tidigt att målgruppen blir väldigt bred. Ålder, kön, etnicitet, yrke och andra företräden spelar ingen roll, det är bara intresset för ämnet som är styrande. Det budskapet måste man nå ut med. Jag tar alla tillfällen jag kan att marknadsföra de natur- och jaktrelaterade kurser jag leder som öppna och flexibla, såväl i SV:s marknadsföring som när jag pratar med vänner och bekanta, i sociala medier och så vidare. Man måste till exempel inte alls bli jägare för att man har läst in en jägar­ examen, den ger en väldigt bred artkännedom och förståelse för olika naturtyper och livsvillkoren för våra vilda djur och fåglar. Dessutom finns det ingen ­åldersgräns för kunskap säger jag så ofta jag kan, jag har haft deltagare från 10 till 70 år utan att det tangerat någon gräns. ­Förskolepedagoger, fotografer, tjänstemän vid vissa ­myndigheter och människor med bara ett allmänt naturintresse, alla kan ha glädje av kunskapen. Det finns bara två egentliga krav för del­ tagande: Att man hjälpligt förstår talad svenska och finner glädje av kunskap! Försitt inga chanser att berätta det. •

Under hösten har SV u­ppdaterat den digitala n ­ ärvarolistan och som cirkelledare loggar du nu in på den nya e-­tjänsten för att ­registrera ­närvaro. ­Utveckling pågår k ­ ontinuerligt så håll utkik efter nyheter. Här är några ­vanliga frågor angående ­tjänsten. Jag har fyllt i mina inloggningsuppgifter och tryckt på ”Logga in” men det händer ingenting? Oftast beror det på att man ­använder en äldre webbläsare. E­ -tjänsten fungerar inte med Internet Explorer så testa en annan webbläsare som Edge, Google ­Chrome eller Safari.

Jag har just tryckt på ”Signera” men får inget sms? Det kan bero på mobilnät och vilken täckning du har. Kontrollera också att du har rätt telefonnummer inlagt i e-tjänsten, du hittar uppgifterna vid användarikonen.

Jag kan inte lägga till fler ­sammankomster eller nya ­deltagare? På arrangemang där det finns en­ ­planerad deltagaravgift ­eller ­planerad ersättning kan den ­möjligheten vara begränsad. ­Kontakta din avdelning för hjälp att lägga in rätt uppgifter. Har du en fråga kring din cirkel eller ditt ­arbete som ­cirkelledare? Mejla impuls@sv.se, skriv ”Korta ­frågor och svar” i ­ämnesraden.

Impuls 4-2020  |  29


Walk and talk

KROPP OCH TANKE HÄNGER IHOP Parker och skog har blivit det nya mötes­rummet. Företag, f­ öreningar och organisationer har sett f­ ördelarna med ”walk and talk” i s­ tället för att hålla möten i t­ raditionell miljö. ”Walk and talk” går helt e ­ nkelt ut på att man håller möten promenerande istället för sittande i kontors­miljö. Och även om företeelsen har funnits länge så har ­utövarna ­blivit fler och fler sedan coronapandemin bröt ut i våras. TEXT: Christina Glassel FOTO: Inkluderande Enskede

ÅSE PALMQUIST HAR varit med sedan s­ tarten, är kassör i styrelsen och en av ­eldsjälarna i Inkluderande Enskede. – Vi ville skapa en aktivitet som inte kräver så mycket av vare sig volontärer eller deltagare, det enda som skulle behövas var tid. Genom samtal med några av de boende framkom det att någon aktivitet med enbart kvinnliga deltagare var önskvärt. Det ledde till att vi startade språkpromenader och i oktober 2020 startade vi också promenader med enbart män. För sammanhållningen i Enskede har språkpromenaderna fört med sig mycket ­positivt för de nya svenskarna, inte minst när de gäller att lära sig hitta i närområdet och skaffa nya vänner. I början gick det trögt, berättar Åse, men från att endast ha

30  |  Impuls 4-2020

haft några få deltagare har gruppen ökat till cirka 15 personer varje gång. – Att människor med ursprung i olika länder träffas tror jag skapar större sam­ manhållning i samhället. Alla ­uppskattar att se sig omkring i närområdet, men framför allt vill de boende prata svenska, avslutar Åse. ÄVEN I ARBETSLIVET kan promenader användas som ett verktyg. På Borås hög­ skola erbjuds sedan 2017 promenader som ett alternativ för blivande och pågående studenter som vill boka ett möte med en studievägledare. Helén Svensson och hennes kolleger på studievägledningen gjorde det möjligt och tycker att projektet har varit framgångsrikt. De som väljer att boka ”walk and talk” får promenera en sträcka som ligger ­enskilt, i en lugn miljö. Ibland kan mötet vara ­känsligt och det ska inte finnas någonting runt om som stör samtalet. Men oavsett om man promenerar ­eller sitter på ett kontor är ändå syftet med mötet huvudsaken. – Det är viktigt att de som bokar ”walk and talk” ska känna att de kommer till ett professionellt möte så att vi inte bara går ut och går och småpratar. Vi måste, oavsett

Foto: Ida Knudsen

NÄR GENOMGÅNGSBOSTÄDER FÖR familjer med uppehållstillstånd uppfördes i ­Enskede 2018 bestämde sig en grupp boende i om­ rådet för att se till att de nya svenskarna skulle inkluderas i sitt närområde. De startade då Inkluderande Enskede, en förening där medlemmarna skulle knyta kontakter och bland annat hjälpa familjerna att hitta i sin nya boendemiljö. En av de aktiviteter som man direkt valde att satsa på var ”walk and talk” på svenska.

Jonas Mosskin (ovan) har arbetat med ”walk and talk” i tio år. Helén Svensson på Borås högskola använder ”walk and talk” som metod.


Avslappnade promenader som avslutas med fika får de boende att lära känna varandra och sin närmiljö samtidigt som de övar på sin svenska.

form, tänka på syftet med mötet och vad eleven vill få ut av samtalet, säger Helén Svensson. JONAS MOSSKIN ÄR organisations­ psykolog och rådgivare. I tio år har han arbetat med ”walk and talk” och föreslår metoden i sitt arbete med att coacha chefer. – Det händer någonting när man går. Man vidgar perspektiv och mindset och får tillgång till hela kroppens upplevelse. Kropp och tanke hänger ofta ihop så när man rör på sig stimuleras tanken och man får mer energi och det stimulerar hjärnan. SEDAN CORONA BRÖT ut arbetar många hemifrån och timmarna framför dator­ skärmen kan bli långa. Jonas Mosskin rekommenderar att man byter ut ­något digitalt möte mot ”walk and talk” via ­telefon och avslutar: – Det enda som egentligen sitter i vägen är en norm att man fysiskt ska sitta ner på en särskild plats när man ­arbetar. •

Impuls 4-2020  |  31


Samverkan

ÖVERBLICK

SV och dess grund-, medlems- och ­samverkande organisationer.

MP-KUNSKAP FÖR NYA MEDLEMMAR trösklarna så att medlemmar över­huvudtaget kan hinna med i vardagen att fortbilda sig. Då är det nödvändigt att hitta nya sätt att bygga och arrangera ­utbildningar.

Studieförbundet Vuxenskolan och Miljöpartiet lanserar snart en ny ­digital grundutbildning i tre steg riktad mot nya medlemmar och för­troendevalda. Vi har ställt fyra frågor till Jens Öst, SV:s nationella sam­ordnare för Miljöpartiet.

När räknar ni med att den ska ­finnas för nedladdning? – Den bör finnas tillgänglig för Miljöpartiets medlemmar via ­engagera.mp.se i slutet av året.

Vilka är de tre steg som ingår i utbildningen? – Första passet handlar bland annat om historia och ideologi, andra passet om organisation och engagemang och tredje passet om politiskt system samt nyckelfrågor. Allt är upplagt så du kan gå igenom alla steg själv eller fördjupa dig i cirkelform.

Jens Öst pausar med en fika i naturen innan den digitala ­utbildningen drar igång.

Vad är syftet med den digitala utbildningen? – För det första vill vi sänka

Som Impuls tidigare skrivit så deltog SPF ­Seniorerna aktivt i tillkomsten av UR:s populära serie ”Seniorsurfarna”. I den kommande säsongen får vi möta Siw Malmqvist, Johan Rabaeus, Arja ­Saijonmaa och Carl Jan Granqvist som skickas på träningsläger för att drillas i medie- och informationskunnighet. Även nya avsnitt av ”Seniorsurfarskolan” spelas in och en ny studiehandledning kommer att finnas till starten av säsong 2.

32  |  Impuls 4-2020

Seniorsurfarna säsong 2 har premiär 9 februari i SVT1 21.00 och UR Play.

Foto: Adam Göransson/UR

SENIORER PÅ MEDIALT TRÄNINGSLÄGER

Om man som cirkelledare eller ­förening vill starta en cirkel med grundutbildningen, var hittar man den då? – Utbildningen är riktad mot ­Miljöpartiets medlemmar och kommer därför endast vara tillgänglig via medlemsnätverket engagera.mp.se. •


FREDRIK MALMBERG, SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

TROTS EN SVÅR period av reumatisk värk kunde eleven delta i skolarbetet. Det gick att vara med, att vara delaktig! När jag för en tid sedan mötte Special­ pedagogiska skolmyndighetens ungdoms­ nätverk var berättelserna om pandemin många. Unga reumatiker och unga allergiker berättade om en skola där det gick att följa med i skolarbetet, trots att det egna hälso­ tillståndet, utöver den pågående pandemin gjorde att man inte kunde gå till skolan. Nu fanns det för första gången fjärr- och ­distansundervisning som gjorde det möjligt. Elever som tidigare har haft en hög skolfrånvaro på grund av problem med den fysiska och sociala skolmiljön har i en del fall kunnat följa distansundervisningen lättare än klassrumsundervisningen. För dessa elever har det i bästa fall byggts en bro tillbaka till skolan. HÄR FINNS DET lärdomar att hämta både nu och senare för skolan, men även för studie­ förbund. Digitala lösningar kan användas för att möjliggöra tillhörighet och delaktighet. Även när pandemin har klingat av finns det skäl att behålla en del av de flexibla och elev­ anpassade lösningar som vuxit fram under det här året. Självklart fanns det också andra ­berättelser i ungdomsnätverket. Om att vara ung och ha en hörselnedsättning, men med bristande tillgång till hörteknik på grund av att skolan var stängd. Eller att ha en språkstörning och inte få den hjälp som man brukar få av en ­närvarande lärare. Våra rådgivare beskriver hur elever med synned­sättning inte har ­kunnat använda sina verktyg som vanligt, de har inte kunnat

hantera dem själva eller också har verkty­ gen inte ­f ungerat i distans­undervisning. För elever som på grund av funktionsnedsättning eller b ­ ristande motivation saknar en ”egen ­motor” för att komma i gång och ­strukturera sitt skol­arbete, har ­lärare och stöd på dis­ tans inte räckt till. Elever med intellektuell funktionsned­sättning har drabbats särskilt hårt och många har blivit helt utan undervis­ ning. DEN UTBILDNINGSSKULD SOM byggts upp för en del elever och vuxenstuderande ­kommer att ta tid att åtgärda. Många som re­ dan hade det svårt har fått en ännu brantare upp­försbacke. Pandemin kan få förfärande ­konsekvenser för många, inte bara till följd av själva sjukdomen, utan också i form av den isolering och ensamhet som den leder till, vilken riskerar att resultera i ökande psykisk och fysisk ohälsa. Som stödjande skolmyndighet gör vi allt vi kan för att bidra till en tillgänglig skola som fungerar för alla. Men även studieför­ bund har en viktig roll att fylla. Många väljer att läsa för att möta andra, inte bara för att lära. Kanske har studiecirkeln aldrig fyllt en ­v iktigare roll än nu, men verksamheten måste genomföras digitalt. Det ställs stora krav på studieförbunden om de digitala verktygen ska fungera för fler, oavsett funktionsför­måga, och också för dem som känner sig osäkra och ovana. Lyckas studieförbunden bygga digitala broar till ­personer som tidigare inte har haft möjlighet, kunnat eller vågat delta i verksamheten kan det få stor betydelse och bidra till att bryta isolering och ensamhet. Att lära är viktigt, att tillhöra är livsviktigt. •

Foto: Jannice Thelander

ATT LÄRA ÄR ­VIKTIGT, ATT TILLHÖRA ÄR ­LIVSVIKTIGT Fredrik Malmberg Fredrik Malmberg är­ ­generaldirektör för Specialpedagogiska ­skolmyndigheten och tillträdde posten 2017. Innan dess var han ­mellan 2008 och 2017 chef för myndigheten ­Barn­ombudsmannen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska ­skolmyndigheten, SPSM, ­arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett ­funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå ­målen för sin utbildning. Den ger special­pedagogiskt stöd, undervisning i ­specialskolor, tillgängliga läro­medel och statsbidrag.

Impuls 4-2020  |  33


KULTURKRYSSET 4/2020 SA INGET GÖR A SPILLA PODD MED

DET SKRIVER SÄGS A OM ROVFULL SIN MOR- FÅGEL VARA PÅ MOR I

SÅDANA RÅD ÄR DYRA

STENHÖG VÄDRAT BOR KROATER I PUFFAR FÖR ICA

ÄR ZEBRA GÅR NER I PRIS

SÅDANA GÅR UPP I RÖK KRYSSA FLERA I SCHWEIZ ENGBERG

SUPERMANS TECKEN

TAKGRÄS STYRT EKAN

GÖR MEDLARE FÅR MAN STÅ SITT

FUNKA RYMMER FAKTA

GOLFAS DET VID FLYTER I BERN

HENRY I RUTAN

FÅR IN EN FOT GRANN PIPPI

BÖR EJ RÄKNINGAR FÖRBLI ÄR DET I FRYSEN PYNTAS MED

ÄR EN MILITÄR AV RANG

VID

SLÅR DANK

KAN MAN BANAN PÅ TVÅ OLIKA SÄTT

SÖNDER KRÄLA ÄR LAMMET

SANKT DRIVER IN SKATT I MORA? RIKTIG

BETAR TVINGAS FLYTTKARL TÄLJDE

PIFFAR UPP ÄR BARBARER

FORSADE STICKAS VARMT MED

GÖR VIMSIG

Krysslösning 3/2020 SÄGS DET KATT

ANNIE LÖÖFS PARTI KORT

LUKTAR GORILLA GÅR I SAKTA MAK

EFFEKT

RÖD TRÅD

MAX I TRIO

DET FÅR NÅGOT ATT FLYGA IVÄG ÄR KULTING GRÄSFÄLTET

L T A V A M A E G S T E O T E N

HET VID VULKAN

GÖR KNEGARE

RYMMA

BETA

KAN MASKIN GÅ

TÄTTING

"GULEBÖJ" BOCK

HACKMAN TAR SIG TENOR

MASSA

GÄLLA

ÄDELGAS KORT

P A S C A L E N G M A N

KAN HA KRONA VILL MEDLARE

STAR WARSSESSA

BOK AV FÖRFATTAREN PÅ BILDEN 2018

PALLAR

HÄNGARE

GÖR SLARVER ETT

MOSET

BLI TRÖTT SAGOORM

JÄMTE ALICE SLÄPA I LUND

DEN PYNTAS DET VID?

TILLDELA

TAS INFÖR HOPP

KÄRVE

BUGG

ROSA ARTIST

KICKAT HÖRS VARG

ÄR DET I FRYS

HÅLLER PRATIG

ERBJUDER BANKER

MAN I NAIROBI

F Ö V I N A S N T V E E D S R S A A O L F N T R S A D A N A R K G T O R E N Y

BLIR MAN BLÅST AV SLUT

FLOTT

FÖRDEL PÅ TAX

DRIVER RÖRELSE

NÄMNDE STÄMMA

FLYTER I BERN EN I VECKAN

VÄDRA

MYNDIG ÅLDER

NOBELPRISAD YAN

GOSLING

RÖRA SIG SOM EN SNOK

Vinnare i Kulturkrysset nr 3/2020: Anne-Louise Järvisalo, Gnosjö Birgitta Keinström, Norrala Johnny Olsson, Perstorp

34  |  Impuls 4-2020

POLISINSPEKTÖR SOM FÖRFATTAREN FLINKA PÅ BILDEN SKRIVER OM

E R A O S R K N A A R E G E N N A S A T M O M A A N

GRÅ REST MANSGRISAR

TVINGAS JÄKTA KÄNNER PUH

DEN OCKULTA STRÅLNINGEN

ÄR KUFAR

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 januari. Skicka lösningen till Impuls, Box 190, 101 23 Stockholm. Märk kuvertet ”Kulturkryss nr 4/20”. Tre vinnare får varsitt bokpaket med två böcker: ”Jag for ner till bror” av Karin Smirnoff, mottagare av SV:s författarpris 2020, och ”Kramar och brev” av Åsa Storck, mottagare av SV:s lättläst-pris 2020.

ÄR EREMITER

Namn

MUGGEN

Adress

© Bulls

JOLIE

R R Å T T K U Ä N

ÄR MED ADAM

Vinn bokpaket med böcker av SV:s pristagare

Ä E L L E N G E L O A I D H A S P A L U N K A V R K A N E A D A N A E R S A T B N A N E E S P T K Y L I A L L Å N R Å D A K PLUTT

KOLÄTE

SNÅLA FÖRE DALÉNS SPIS

MITT I KANAN

KAN LARM

B U M E R A N G

MÅNGEN I VENEDIG SÖRJA

GÖRS UPP I FILMISK IDRIS

TUNGA EFTER HELGER?

SVORDOM

KOMMER TILLBAKA

BIBELDEL VATTENHÅL

DOCK

SLÄPA I SÖDER LINA OCH STEN

MÅNGEN I KORSORD

BARNBLAD HOJTAR HÄPEN

HANDLAS I

JÄTTEPLAKAT BLIR TILL MJÖL

BOK AV FÖRFATTAREN PÅ BILDEN 2019

KYRKOMANNEN

Postnr & ort

© Bulls

HANS SENASTE ROMAN OM TRE BRÖDER

BILDAR VECKOR


Du är SV. Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på b ­ ildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv t­ illsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med s ­ tudiecirklar, kurser och kulturaktiviteter. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett ­demokratiskt och hållbart samhälle. Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studie­cirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, p ­ ersonal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners. Tillsammans folkbildar vi Sverige. Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Plats för nytänkande


Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER ”DET MÅSTE ALLTID FINNAS EN BRA HISTORIA”

Två SV-pris, två författarintervjuer!

Åsa Storck är vinnare av Studieförbundet ­Vuxenskolans nyinstiftade pris för årets bästa lättlästa bok.

SID 4 ATT SKRIVA ÄR SOM KARATE

Karin Smirnoff skriver med humor, ­igenkänning och ett alldeles eget språk – ­”kippospråket”.

SID 14 ATTACK MOT STUDIEFÖRBUNDEN

Studieförbunden har hamnat i skott­ gluggen för kritik mot bidragsfusk och att anti­demokratiska krafter drar nytta av ­folkbildningsmedel.

SID 18 STÖP DINA EGNA LJUS TILL JUL

Lär dig grunderna i en gammal tradition som är enklare än vad man tror – ljusstöpning.

SID 26 KROPP OCH TANKE HÄNGER IHOP

Walk and talk har blivit ett sätt att mötas när vi måste hålla distans.

SID 30

Tips på julpyssel!

Profile for studieforbundet

Impuls 4 2020  

Impuls 4 2020  

Advertisement