Page 1

06

Studentbladet

SEPTEMBER 2011 Sedan 1911


I egen bostad

Hur bor du?

På hyra

Hos föräldrarna

Välkommen till Aktia Bank. Boka tid på tfn 0800 0 2470

www.aktia.fi

Ser en människa i varje kund.


STUDENTBLADET • SEPTEMBER 2011

Ledare

00:06 fick sig ett törn då det blev verklighet att yrkeshögskolornas basfinansiering skärs ned med 120 miljoner euro. Nedskärningarna sker ”lämpligt nog” inför reformen av yrkeshögskolornas förvaltning och finasiering, som ska göra yrkeshögskolorna till juridiska personer. Men till motsats från universitetsreformen som generöst stöddes av regeringen så får yrkeshögskolorna betala för kalaset. Ett sammanträffande? Knappast. Yrkeshögskolorna har redan länge varit måltavla för kritik. Skolor på mindre orter anses vara tunga att dras med finansiellt och kritiker tycker att regeringen öst för mycket pengar på dem under den relativt korta tid som de verkat på utbildningsarenan. Resurserna har använts ineffektivt. Nischartade utbildningslinjer har fått sin grogrund, men påstås vara undermåliga och ett självmant val till en utbildning som inte garanterar ett arbete. Till och med yrkeshögskolornas rektorsråd Arene påstår att det är svårt att argumentera för att satsa resurser på skolorna de leder. Men varför alla dubier då yrkeshögskolorna de facto presterar bättre än universiteten på flera plan - genomströmningen av studerande är bättre och sysselsättningsgraden är högre? Är det för att yrkeshögskolorna inte kan hävda sig internationellt och konkurrera med de finländska toppuniversitet som strävar efter att bli ledande inom forskning i Europa eller är det fråga om status? Stefan Sjöblom, ämnesansvarig i statskunskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan, säger att de internationella målsättningarna kan försumma de

Förnuftets logik

Statuskåta finländare Sparkrav på 120 miljoner euro är en örfil åt yrkeshögskolorna. Resultatet kan bli negativa samhällsattityder, upplevd konkurrens mellan studerande och en grogrund för sociala skillnader.  f anny l i n d h o l m

FW: Ge kicken! Vi satsar hellre på bländande ny teknik än på livslevande människor.

ma g n u s l o n d en

Jag vet att det här är som stenåldern för dig, men som obetydlig kläpp i slutet på 1970-talet hände det ibland att jag snackade med min auktoritära farfar om spårvagnar och den kommande metron i Helsingfors. Han var boss för Helsingfors stads trafikverk och visste ett och annat. Jag var djupt imponerad. Spårvagnar var ju det bästa som fanns – och metro i Helsingfors lät som sci-fi. Att prata med farfar var knepigt. Han hade en sträng röst, alltid fluga på sig och var rysligt upptagen – han var från en svunnen tid. När vi gick på besök måste naglarna vara kortklippta och rena. Han rökte Pall Mall. Och jag har inget minne, men jag har antagligen fel, att han skulle ha dragit på munnen åt något som vi barn klämde ur oss.

nationella. Viljan att platsa bra i internationella utbildningsrankningar och att göra Finland till en teknologins pionjär kan göra så att långsiktiga utbildningsmål kommer på andra plats. Att stöda den ena utbildningsenheten och inte den andra kan också skapa ett samhällsklimat av negativa attityder bland dem som valt utbildningen. I värsta fall kan det leda till upplevd statusskillnad och konkurrens mellan yrkes- och högskolestuderande. En sociologisk studie visar att barn allt som oftast gör ett liknande karriärval som sina föräldrar. Barnet till hantverkaren blir hantverkare medan akademikerns avkomma får universitetsutbildning. Men vad händer ifall det uppstår en större klyfta mellan utbildningarna? Om karriärval är beroende av förebilder och social bakgrund – avspeglar inte skillnaden i utbildningarna då också den sociala gruppbildningen? I en tid då grupper av unga vuxna känner sig förbisedda, ungdomsarbetslösheten är hög och studiebidragen släpar efter kan drastiska nedskärningar odla ytterligare ett korn av misstro. Nedskärningarna går emot grundtanken om att alla ska ha lika förutsättningar till en utbildning med jämn kvalitet som redskap för framtiden. Sparåtgärderna leder till oönskad konkurrens mellan utbildningarna, statusskillnad mellan studerande och kan skapa sociala klyftor. Beslutet visar att man prioriterar internationell framgång framom de direkta nationella behoven och är en direkt indikation på det statusbejakande samhället vi kallar vårt.

En dag berättade han att konduktriserna som jobbade i båsen längst bak i spårvagnarna måste bort. De blir för dyra. Istället ska en del av dem bli biljettkontrollörer (en helt ny yrkesgrpp i Helsinfors, senare döpta till smurfer) – resten skulle väl få sparken. När han sa det fick jag en obehaglig känsla i magen. Trafikverket (för mig identiskt med farfar) borde inte ta bort konduktriserna, de borde inte få sparken, men jag vågade förstås inte säga ett pip. Inte för att det hade spelat någon roll, precis. Farfar är död sedan länge men jag tänkte på honom när jag läste Hbl (19.9). Metron ska bli förarlös, stod det. Den automatiska metron kommer att gå oftare och blir säkrare, hävdar HST. Inget nytt i sig, men det nya var att jag första

gången noterade vad resan till framtiden kostar. Utgift: 115 miljoner euro. Besparing: Två miljoner/år. Tidigast om några tiotals år är satsningen alltså på noll. Ugh! Och som vanligt betyder ”besparing” att göra sig av med folk. Hälften av arbetsstyrkan blir visserligen förvandlade till perrongvärdar (en ny yrkesgrupp) men resten behövs inte. Så där är vi igen. Vi satsar hellre på bländande ny teknik än på livslevande människor. Det är så ”farfar”, dvs samhället, dvs du och jag vill ha det. Så går det när man inte lyssnar på kläppens röst. Magnus Londen var chefredaktör för Stbl 1991.

september tjugohundraelva

studentbladet

03


chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm 050 563 4790, chefred@stbl.fi Redaktionssekreterare Catariina Salo 050 501 7331, red@stbl.fi Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen grafiker@stbl.fi

Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100

Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktör i Åbo Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com • AnnonsFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab / Mats Almqvist, 040 548 5316, mats. almqvist@nordinfo.fi • AnnonsMATERIAL stbl@nordinfo.fi. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Pärm OCH SID 4: Lasse Lindfors • Studentbladet gillar Anne och Hannah och tackar för att ni orkade ligga i det våra gräset för oss!


STUDENTBLADET • SEPTEMBER 2011

NR06 Start

Samhället

Människan

 Livet

NU • Var ska vi bo? sidan 10 • Dammiga forskare bloggar sidan 11 • Problemet med YH och ekonomin sidan 12 • Blir vi utan ingenjörer? sidan 14 • Den ideala presidenten sidan 15 • Vad är väl en bal på slottet? sidan 18

• Anne och Hannah gör ett program som liknar köket på en fest sidan 20 • Hårt och mjukt i våra liv sidan 24 • VI Är det lätt att flytta hemifrån? sidan 28 • Q&A • Regnbågshelgen sidan 29 • Motpoler • Det där med att leva dubbelliv sidan 30

FÅ • En kappsäck kommer lastad sidan 32 • SE Borgarecore, Pleppo och Byt saker sidan 34 • GÅ • Studentbladet kraschar en fest sidan 35 • SÅ Strunta i Jamie, se på bilderna! sidan 36 • HA Vad gör en byggnadstekniker riktigt? sidan 38 • RE: Är kvinnor beräkneliga eller beräkneligt oberäkneliga? sidan 39

Välkommen till din nya studiestad! I det här numret berättar vi det viktigaste du behöver veta om de tre stora studiestäderna. Kolla ingångssidaorna till våra tre avdelningar för ovärderliga tips!

DE

VÅRA MEDARBETARE I NUMMER 6 HANNA NORDENSWAN Hanna är gammal bekant för uppmärksamma STBL-läsare. Den här glada bruden figurerade i tidningen redan i våras. Nu debuterar Hanna som skribent för oss. När hon inte frilansar för STBL studerar Hanna journalistik och driver tillsammans med sina vänner teatergruppen Hekate som har sin första produktion i höst.

MIKAEL STENLUND Mikael, eller Chillin’ som han också kallas (läs hans blogg på its-alive.ratata. fi), är STBLs sydösterbottniska förstärkning. Mikael är en cool cat som helst av allt skulle hänga med Kanye West alla dagar eller bara skriva sarkastisk humor på nätet. När han blir stor ska han skriva på heltid. Kanske inte bara blogg.

MATTS BJOLIN ModeMatts har vallfärdat från Österbotten till huvudstaden för att studera grafisk formgivning på Aalto. Matts har illustrerat artikeln om mjuka och hårda värden och säger sig ha en svaghet för kattungar och e-bay. Hans fantastiska blogg kan du läsa på matts.papper.fi.

ELIAS VARTIO Folkrättstudent med en svaghet för caféer, belgiskt öl och dåliga skämt. Är ursprungligen hemma från Korsholm. Kommer under hösten att peppa upp studierna i folkrätt och mänskliga rättigheter med en praktik i Tammerfors. Då står forskningsprojekt om nya teknologiers inverkan på säkerhet respektive privatliv på agendan.

ISABELLA MATTSSON Journalistikstuderande som har blåa slingor i håret och glimten i ögat. Hon är tjugo år och bor i ett rum på nio kvadrat i Helsingfors (storleken spelar ingen roll). För övrigt gillar hon sina galna kompisar och ogillar de flesta bloggarna, eftersom bilder på "dagens lunch" inte tillför världen någonting. Det hindrar henne ändå inte från att läsa tiotals bloggar varje dag.

september tjugohundraelva

studentbladet

05


06  studentbladet  september tjugohundraelva

DU

t E X T m i kae l sten l u n d  f o t o l asse l i n d f o rs

Studerande vid Helsingfors universitet och Miss Finland år 2005 tror inte att grön marsipan blir trendsättare. Att dekorera tårtor kräver kirurgisk precision och nerver av stål.

Tårtdesign 2.0


september tjugohundraelva

studentbladet

07

är en ädel konst. Många nöjer sig med att slänga på ett lager grädde, en hög bär och servera. hanna ek tar tårtdekoration ett steg längre. Vid sidan om magisterstudierna vid Helsingfors universitet sysselsätter hon sig med designkakor. Våren 2009 hade en av Hannas vänner babyshower. Hanna axlade ansvaret att fixa kakan. Hon beslöt sig för att göra något lite annorlunda och dök sedan upp med en rosa marsipantårta, toppad med en ätbar baby under en filt. Tematårtan uppskattades och ryktet spred sig snabbt. Nu är hon känd i hemstaden Borgå för sina söta kreationer och tar beställningar på löpande band. Men man blir inte vetenskapsman på tårtdekoration över en natt. – Jag har blivit klart bättre sedan den första tårtan och hittills har jag inte misslyckats totalt, säger Hanna. Hon visar upp foton på sina alster. Många av kakorna har varit till dopkalas, som är lite av Hannas specialitet. Överlag gillar hon att fixa tårtor till barnkalas. – Man får använda sin fantasi och det finns bra teman att följa, som tåg eller rymdskepp. Barn vet ofta bäst vad de vill ha. Hanna får idéer från bloggar, Googles bildsökning och gammalt hederligt snokande. På utlandsresor brukar hon se sig omkring i lokala konditorier för lite nya perspektiv på kakuniversumet. Bland hennes bilder finns också en ljus blomtårta. Dess släta kronblad sträcker sig från mitten ut över tårtans kanter. – Det är nog den bästa jag gjort hittills, fast det var lite petigt. Nerver och tålamod är nödvändigt när man gör designtårtor, berättar Hanna. Nästan kirurgisk precision hjälper också. Det är ibland flera saker att hålla koll på samtidigt, så helst borde man även ha tentakler. Det finns en hel del faser och en tårta kan ta 2-3 dagar att slutföra. Man ska beakta storlek, form, höjd, fyllning, botten, färg... Det hela låter som en smärre vetenskap. Hanna gör det ändå för känslan av ett lyckat slutresultat. – Jag gillar hela processen, från idé till planering till pysslande till den färdiga kakan. Arbetet med tårtan är betydligt mer tillfredsställande för mig än att äta den. Den mest avancerade kreationen Hanna gjort är en bröllopstårta formad som en skidbacke, komplett med ankarhiss. I reality-serien ”Ace of Cakes” följer man ett gäng svärande amerikanska konditorer som gör groteska tårtor föreställande gigantiska svanar eller satelliter. När man för tredje gången ser dem spraya sockerblandning på en tårta för att hålla den upprätt, undrar man: smakar de verkligen bra också. Hanna intygar ändå att en tårta inte är värd någonting om den inte är god, det är fortfarande a och o. Om Hanna Ek verkar bekant kan det vara för att hon kröntes till Miss Finland år 2005. Att vinna skönhetstävlingar ger en ändå inget försprång vad gäller kakors design, också vanliga dödliga kan slänga lite fancy sockermassa i köpkorgen. – Naturligtvis hjälper det om man har ett estetiskt öga från förr, men annars är kakdesign nog för vem som helst. Och Hanna tror att det blir allt populärare att folk siktar högre än grön marsipan vad gäller kakdekoration. Hon har inget emot lite konkurrens. – Det vore kul om man ordnade tävlingar och bidrog till att sprida fenomenet i Finland. Hanna poängterar ändå att hon inte är tårtproffs på heltid, utan bara gör ett par tårtor i månaden. Än så länge, i alla fall. Att konstruera kakor


Nordens äldsta och bästa studenttidning Studentbladet söker en redaktion för år 2012. Hur ser din tidning ut? Kom med och förverkliga dina idéer!

Chefredaktör och Redaktionssekreterare Chefredaktören leder det redaktionella arbetet

och fungerar som ansvarig redaktör för tidningen. Redaktionssekreteraren hjälper till med att sköta det löpande arbetet på redaktionen. • Chefredaktören och redaktionssekreteraren fungerar i symbios med varandra. Vi söker personer med god social förmåga, som är noggranna, behärskar en god skriven svenska och äger en stark organisationsförmåga för att hålla koll på kontakterna i studievärlden. Ni ska vara kreativa och ha en förmåga att tänja på normer. • Journalistisk erfarenhet och ett genuint intresse för studievärldens krumbukter är en fördel, men du behöver inte ha jobbat med media tidigare för att platsa i redaktionen. Chefredaktören och redaktionssekreteraren är heltidsanställda med placering på centralredaktionen i Helsingfors. Lönen är 1600 euro/månad.

Lokalredaktörer

Grafisk formgivare

Lokalredaktö-

Grafikern ger Stbl

rerna sköter i första

hand bevakningen av studieorterna. Som lokalredaktör kommer du att bevaka allt tänkbart – studentföreningar, nationell studentpolitik, studentikosa evenemang – och får skriva reportage om aktuella händelser på din ort. Vi söker personer med god skriftlig svenska, initiativförmåga och förmåga att jobba självständigt. Lokalredaktörerna är deltidsanställda. Lönen är 300 euro/ månad.

dess utseende, d.v.s. sköter formgivning av redaktionellt material och annonser samt fotobehandling. Vi söker en person som har erfarenhet av grafisk design och/eller tidningslayout. Kunskaper i Adobe Photoshop och InDesign är ett krav. Vi blir glada om du dessutom kan illustrera. Grafikern är deltidsanställd och jobbar på redaktionen i Helsingfors. Lönen är 605 euro/månad.

Om du vill veta mera, kontakta då chefredaktör Fanny Lindholm på 050 563 4790 eller redaktionssekreterare Catariina Salo på 050 501 7331.

Svenska studerandes intresseförening r.f. söker en

Generalsekreterare • SSI:s generalsekreterare sköter förvaltningen och administrationen på kansliet. Till uppgifterna hör budgetering, ekonomiuppföljning och utbetalning av löner samt övriga allmänna kansliuppgifter. Dessutom sköter generalsekreteraren Studentbladets administration och fungerar som sekreterare vis SSI:s styrelsemöten. • Som SSI:s generalsekreterare får du insikt i hela den administrativa processen inom såväl en studentförening som en studenttidning. Du bör ha god organisationsförmåga, förmåga att ta egna initiativ och ett intresse av föreningsverksamhet. Dessutom bör du vara beredd på att jobba självständigt och flexibelt. SSI:s generalsekreterare är förman för övriga anställda vid SSI och Studentbladet. • SSI:s kansli finns i Helsingfors tillsammans med Studentbladets redaktion. Generalsekreteraren anställs för tiden 1.1.2012–30.6.2013. Arbetet utgör ca 80 % av en arbetsvecka med sommarlov juni och juli. Lönen är 1500 euro/månad. • Om du har frågor om arbetet och uppgifterna, ta kontakt med generalsekreterare Linda Sundman per e-post (kansli@stbl.fi) eller telefon (0458 759 759). • Om det här låter som en intressant utmaning för just dig – tveka inte att skicka in en fritt formulerad ansökan och cv. Ansökan bör vara framme senast den 14.10.2011 kl. 16.00. Skicka ansökan per e-post till kansli@stbl.fi eller per post till Brunnsgatan 10 B, 00100 Helsingfors.

08  studentbladet  september tjugohundraelva

Skicka en fritt formulerad ansökan tillsammans med cv och eventuella arbetsprover eller portfolio per e-post till kansli@stbl.fi eller per post till Studentbladet, Brunnsgatan 10 B, 00100 Helsingfors. Ansökan ska vara framme senast den 14.10.2011 kl. 16.00.

FORTUMS STIFTELSES STIPENDIER 2012 Fortums Stiftelse lediganslår stipendier för forskning, undervisning och utveckling inom naturvetenskaper, tekniska vetenskaper och ekonomiska vetenskaper på energiområdet. Stiftelsens fokuseringsområden är produktion och användning av energi samt energialternativ för trafik. Stipendieansökningarna för år 2012 skall vara stiftelsen tillhanda senast den 31.10.2011 kl. 16.00. Information om stipendierna, ansökningsanvisningar samt ansökningsblanketter finns tillgängliga på stiftelsens hemsidor: www.fortum.fi/saatio Tilläggsuppgifter ges vid behov av stiftelsens ombudsman: Jouni Keronen, jouni.j.keronen@fortum.com (tel. 010 45 34881) eller av sekreterare: Leena Pahkasalo, leena.pahkasalo@fortum.com (tel. 010 45 29313)


Himmelska Helsingfors Bästa festen hittar du troligen på din egen nation eller förening. Gillar du karaoke är Swengi på Stora Robertsgatan ett givet alternativ. förmånlig mat hittar du på alla Unicaféer runt om i stan men se till att ha ett studieintyg eller –kort med. I Kajsaniemimetron kan du äta thai- och sushibuffé för under tian, värt ett besök. Bästa utsikten har du naturligtvis från Hotell Tornis toalett högst uppe i huset. Men undvik att köpa nåt, du blir ruinerad. Under Kupolen kan du också se ganska långt, förutsatt att du inte redan ser dubbelt. Smartaste sättet att ta sig runt i stan är med spårvagn. Eller annat kollektivfärdmedel. Kolla upp tabellerna på reittiopas.fi och du är ready, set, go! Du ska bo i Berghäll om du är hippie, i Rödbergen om du är hipster och Tölö om du är fin. Annars kan du ju bo där du får en förmånlig lägenhet, det vill säga i förorten. Bästa nattmaten hittar du på Jaskan Grilli. Grillen hittar du i Tölö, så om du varit i knutarna på fest är det värt ett besök, annars kan du nöja dig med någon av de andra grillar som finns utspridda här och där. För starafiilis kan du testa den i Björnparken, Tarja Halonen lär vara gammal kund.

Samhället

september tjugohundraelva

studentbladet

09


NU SSBS har just nu 24 lägenheter i Vallgård. Hälften är

reserverade för familjer eller sambopar. På SSBS finns det bara kompisbostäder. På så vis kan man söka bostad tillsammans med någon man känner. Bristen på studentbostäder kräver nya lösningar. En lösning kunde vara att fler skulle dela bostad. Är studerande öppna för att bo i kollektiv? – Jag tror att studerande kan tänka sig att bo med någon man inte känner, men det är klart att det är enklare att bo ensam, säger ina scheinin vid Svenska Studenters Bostadsstiftelse (SSBS). Studier har visat att flera studerande känner sig ensamma, beror det på att flera studerande bor ensamma? – Känner man sig ensam finns det mycket man kan göra på fritiden. Det finns en mängd aktiviteter vid sidan av studierna som ordnas av högskolorna, man måste bara aktivera sig själv.

KRÄSNA STUDENTER BLIR HEMLÖSA

Svårt år också i Åbo       Även i Åbo har det varit ganska tufft på bostadsfronten. Enligt martina gardberg, socialpolitisk ansvarig vid Åbo Akademis Studentkår i Åbo, har bostadssituationen i år varit svårare än tidigare. Orsaken är att nya studerande är fler är tidigare. Även antalet utbytesstuderande är flera detta år. I mitten av augusti stod ännu tusen studerande i kö för att få bostad från TYS. Nu har ändå de flesta studeranden vid Åbo Akademi fått en bostad. markus heikkilä, kanslisekreterare vid Åbo Akademi, har hand om Kårens bostäder och har inte heller varit i kontakt med några bostadslösa studerande. – I något skede hittar man alltid en bostad. Har man problem med att hitta bostad hänvisar vi till andra bostadsstiftelser. På den privata marknaden kan hyrorna vara dyra, och därför tror Heikkilä att boxbostäder är eftertraktade. Kåren har enbart boxbostäder och de är väldigt populära. - Jag tror studerande tycker det är bra att det finns en möjlighet till billigare boende. Man kan alltid bo i en boxbostad tills man hittar något lämpligare, säger Martina Gardberg.

Vansinniga priser och brist på bostäder drabbar studerande i Helsingfors hårdast. Bostadsbristen kräver nya lösningar och studerande med mindre kräsen smak. t E X T E M E LI E J A K O B S S O N f o t o L A S S E LI N DFO R S

Utbytesstudenter illa ute      

! ågod Vars ut klipp ra! klist och

ÄLÄ MAINOS. KIITOS. ×××

INGEN REKLAM. TACK. 010  studentbladet  september tjugohundraelva

Ha a en br! g a d

Ett problem som Martina Gardberg och Markus Heikkilä är medvetna om är att flera utbytesstuderande haft problem med sina visum, och därför haft problem att hitta lägenhet. I vanliga fall får utbytesstuderande bostad från TYS men när de söker lägenhet i ett senare skede kommer de i samma kö som alla inhemska studerande. I Vasa säger raija alanko på Vasa studiebostadsstiftelse (VOAS) att det just nu inte råder någon bostadsbrist i staden.På den privata marknaden finns det en hel del lediga bostäder. VOAS har cirka 3 000 bostäder varav cirka 400 är boxbostäder. Resten är ettor och familjebostäder. Ettorna är mest efterfrågade och går åt för det mesta direkt. För tillfället finns inga ettor lediga. Denna höst har man på VOAS inte heller kunnat ge alla sökande bostad. – Att bo i boxbostäder är inte populärt i Vasa. Man vill helst bo ensam och ska man bo med någon ska det vara någon man känner. Trots det skulle jag säga att studerande i Vasa inte är mera kräsna än på någon annan ort, säger Alanko.


Pensionärer gör dig kolugn

Fullmäktige sitter längre i ÅAS I år väljer Åbo

I en känd studie framgår att umgås

med gamla människor eller bara att läsa om äldre människor gör dig långsam. Orsaken är att sinnesintryck kan påverka vårt beteende utan att vi själva är medvetna om det. I studien fick trettio studerande från New York universitet forma meningar av ett antal givna ord. Enbart hälften av gruppen testkaniner fick ord som var relaterade till äldre människor. Då experimentet var avslutat mätte man hur länge de tog för deltagarna att gå genom korridoren, utan att de som ställt upp på experimentet var medvetna om det. Resultatet var som väntat och de studerande som bildat meningar med ord relaterade till äldre människor gick långsammare genom korridoren. Den som behöver sänka tempot kan bli en frivillig vän för en pensionär och gå med i Röda Korsets vänkurs. För mera information besök Salomonsgatan 17 i Helsingfors. Fanny Lindholm

ara! n o y Sa

Snart lättare att bli hallonbåtsflykting

Från och med år 2012 blir det lättare för finländska studerande att bli intagna till svenska högskolor. Då kvoten för utländska studerande slopas har finländska och utländska studerande samma möjlighet till en studieplats på de svenska universiteten. Det Sverigefinska ungdomsförbundet försökte redan i fjol sätta stopp för kvoten för utländska studerande på grund av att den uppfattas som direkt diskriminering. Från och med sommarterminen år 2012 kan finska studerande antas på samma villkor som svenska studerande. Från Finland betalas årligen studiebidrag till cirka tusen studerande i Sverige. Fanny Lindholm

Akademis Studentkår (ÅAS) för första gången fullmäktigeledamöter för en mandatperiod på två år. Det är redan den vanliga längden i de flesta studentkårer och ÅAS har länge planerat att förnya sig. – Det finns flera fördelar med förändringen, säger ÅAS styrelseordförande zacharias aarnio. Nu behöver inte ett nytt fullmäktige utbildas varje år och kunnandet inom fullmäktige är bättre under det andra året. Grupperingarna hinner bli starkare och nya ledamöter lär sig husets regler. Samtidigt är det också en kostnadsfråga. Nu behöver val ordnas bara vartannat år. En nackdel är att personer som befinner sig på slutrakan eller ska på utbyte kanske tvekar att ställa upp. – Det ska vara möjligt att vara borta en del av mandatperioden, därför finns suppleanter, säger Aarnio. Studentkåren vid Helsingfors universitet väljer nytt fullmäktige – eller delegation som det heter i Helsingfors – undantagsvis för bara ett år i höst. Roger Norrgård Att aktivera sig inom sin egen kår eller Tips! förening ger inte bara vänner för livet – det ser bra ut på CV:t också!

Forskare vill bli trenddjur Fem år för sent, men talesättet säger ju hellre sent än aldrig, har Åbo Akademis forskare bestämt sig för att börja blogga. I samband med det nya studieåret kan intresserade följa med forskare som bloggar. På agendan står dock inte mode, sexuell läggning eller matlagning och inte finns det heller några glammiga bilder på gräddiga såser eller trendiga mammor med sina flintiga ungar klädda i Burberry. Bloggen är nätdialogens runskrift och känns nästan uppfriskande och nyskapande i sin dammiga framtoning. Det senaste inlägget har bland annat

bildsatts med en svartvit bild på ”Jag blir också lycklig naturvetaren Humboldt som av sådana som Saara som föddes på 1700-talet, men som piffats upp med ett par påminner mig om att orimligt stora glasögon och Humboldt egentligen inte en tågbiljett. För er som är trötta på publicerade så mycket, kvinnor med Lilla My-frisyrer att han knappt hade fått som avslöjar var man kan hitta några resultatpoäng det förmånligaste kemikaliefria läppstiftet kan gotta sig i långa i kategorin A1.” svårtydda texter och svartvita Ur bloggen 5.9.2011 bilder. Fanny Lindholm Läs bloggen på: blogs.abo.fi/forskarbloggen

september tjugohundraelva

studentbladet

011


Yrkeshögskolorna står inför kraftiga nedskärningar. Basfinasieringen ska minskas med 120 miljoner euro. Utbildningsplaster ryker och mindre enheter och utbildningar kan se början på sitt slut. t E X t f anny l i n d h o l m  i l l u s t r a t i o n rasm u s ky l l ö nen

012  studentbladet  september tjugohundraelva


Lättare att avsägas studierätten

”Jag är rädd för att nedskärningarna är en direkt åtgärd för att minska det totala antalet yrkeshögskolor.” ÖRJAN ANDERSSON Rektor vid Novia

”Istället för att stödja yrkeshögskolorna skär regeringen 120 miljoner euro av deras basfinansiering.” HELMI SELAMO Samoks ordförande

är det inte i positiva tecken för yrkeshögskolorna. Sommaren förde med sig förändringar som i dag direkt uppfattas som en attack mot yrkeshögskolorna. Fram till år 2015 ska man skära ned på yrkeshögskolornas basfinansiering med 13 procent som är hela 120 miljoner euro. Lite över hälften ska sparas in genom att minska utbildningsplatserna, men var man ska hyvla för att spara in resterande 60 miljoner euro? Enligt det nuvarande budgetförslaget ska yrkeshögskolornas basfinansiering av staten minska med 5 procent årligen fram till år 2015. En minskning på 5 procent betyder en total nedskärning på 13 procent på grund av att yrkeshögskolorna finansieras till 58 procent av kommunerna och till 42 procent av staten. Totalt 120 miljoner euro då kommunernas sparandel tas i beaktande. – I första hand kommer sparåtgärderna att leda tilll att utbildningsplatserna blir färre. Det kan också bli aktuellt med någon form av centralisering för att eftersträva stordriftsfördel, säger Novias rektor örjan andersson. Andersson är rädd för att nedskärningarna är en direkt åtgärd för att minska det totala antalet yrkeshögskolor. Den föregående regeringen skissade bland annat upp en plan på att minska antalet yrkeshögskolor från 25 existerande till enbart 18.

Då studieåret kör igång

Terminsavgifter kan bli verklighet      

Arcadas rektor henrik wolff är känslomässigt uppgiven, men han är redo att gå till kamp. – I värsta fall kan sparkravet leda till brist på en

viss yrkesgrupp, som till exempel sjuksköterskor, eller så leder det till att vi måste införa terminsavgifter. Wolff tänker inte sticka under stol med att han tycker att nedskärningarna är orealistiska i sin helhet och en direkt attack mot yrkeshögskolorna. Wolff spekulerar att yrkeshögskolorna är mera utsatta än universiteten på grund av sin relativt nya roll på utbildningsarenan. – Att majoriteten av beslutsfattarna har en akademisk bakgrund och inte en yrkeshögskoleutbildning gör inte saken bättre. Rädslan är att nedskärningarna också drabbar de mindre svenskspråkiga linjerna som till exempel kulturprogram, nischer inom social- och hälsovård och naturbruk.

Specialbehandling av universitet       helmi selamo, ordförande för SAMOK RF, förbudet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland, tycker att universiteten får särbehandling. Paradoxalt är att genomströmningen av studerande vid yrkeshögskolorna är bättre än vid universiteten och att sysselsattningsgraden för utexaminerade från yrkeshögskolor är högre än för universitetesstuderande och ändå är det yrkeshögskolorna som drabbas hårdast av nedskärningarna. – Det räcker inte med att minska utbildningsplatserna och att göra strukturella förändringar. Sparkrav kommer att riktas per enhet och den överlägset största enskilda kostnaden inom yrkeshögskolor är personalkostnader. Därmed är det oundvikligt att kvaliteten på utbildningen får sig en törn, säger Selamo.

I augusti

tutades ett

lagförslag igenom som kommer att göra det lättare att sparka studerande från yrkeshögskolor. Lagändringen berör främst studerarande som utbildar sig inom hälsovårdssektorn. Den har som avsikt att skydda patienter och kunder och har sitt ursprung i de omtalade fallen där vårdare missbrukat sin yrkesställning. Vad innbär det att studerande kan avsägas sin studierätt, örjan andersson, rektor vid Novia? – Personal på social och hälsovårdssidan vid yrkeshögskolorna har informerats om sina nya befogenheter och vi väntar på tilläggsinformation för att få kunskap om hur vi ska gå tillväga i praktiken. Jag tror ändå att lagändringen inte kommer att förändra studerandes studiemiljö på något märkbart vis. Det är fråga om en skyddsåtgärd som varit på agendan redan ett antal år och som vi är bekanta med. joachim hesthammer, aktiv inom studerandekåren Novium, hur ser du på lagändringen? – Problematiskt är ifall personkemi mellan lärare och studerande kan spela in och påverka att studerande avsägs sin studierätt. I långa loppet kan det också leda att studerande mister sin integritet ifall personalen har fri insikt i sjukvårdsregistet. – Riskerar till exempel en studerande som besökt en psykolog att mista sin studierätt? Hur kommer ni att följa upp ärendet, henrika österlund, styrelseordförande för studerandekåren Novium? – I nuläget väntar vi på mera detaljerad information för att veta på vilka grunder man kan avsäga en studerande sin studirätt och hur hon kan få den tillbaka. Men enligt min uppfattning är det ändå fråga om en sista åtgärd som följd av en lång process. 

HUR GÅR DET TILL? • Avsikten är att utöka högskolornas möjlighet att ingripa i situationer som gäller olämplighets- eller säkerhetsfrågor i anslutning till studerande. • Förändringen ska förbättra säkerheten för patienter, kunder och att skydda minderåriga. Våldsamt och hotfullt beteende ska leda till disciplinära åtgärder. • Hinder för antagning eller att dra in studierätten preciseras i anslutning till personens hälsotillstånd eller funktionsförmåga. • Orsaker till vägran att antas kan vara en sedlighetssårande gärningar, sexualbrott, grovt brott mot liv eller hälsa eller narkotikabrott. Studerande är på begäran skyldig att ge ett utdrag ur straffregister. • Yrkeshögskolan eller universitetet beslutar om indragning av eller återställning av studierätt och vägleder studerande till en ny utbildningsriktning ifall personen blir nekad att fortsätta studierna inom den existerande studieriktningen. Lagen träder i kraft den 1 januari 2012.

september tjugohundraelva

studentbladet

013


ÅA satsar på ingenjörer i Vasa

De hårda vetenskaperna biter i gräset Intresset för diplomingenjörsutbildningarna har minskat kraftigt och då pensionsvågen är verklighet finns rädslan för att det ska bli brist på utbildade ingenjörer. Trots garanterat arbete och bra lön är antalet sökande få. Är orsaken tuffa studier och bristande matematikkunskaper eller förknippas utbildningen med hårda värden?

Professor stefan willför, prefekt vid Institutionen för Kemiteknik vid Åbo Akademi, tycker att bristen på arbetskraft redan syns och kommer att bli ännu tydligare. – Det kommer att bli brist på diplomingenjörer med det rätta tekniska kunnandet. Då tvingas företag anställa diplomingenjörer från utlandet medan högutbildade finländare riskerar att bli arbetslösa. Willför anser att det ringa intresset för ingenjörsutbildningarna syns i hela Europa och även i USA. De hårda vetenskaperna lockar inte längre. I år började cirka 30 studenter vid institutionen för kemiteknik. – Ordet kemiteknik får många att tänka på tjocka, trögflytande och oljiga kemikalier eller stora gråa fabrikskomplex som till exempel Ruhrområdet i Tyskland. Det är väldigt långt från dagens verklighet. Bland dem som har sökt sig till kemitekniken är det enligt Willför många som säger att föräldrarna rekommenderade det. Han anser därför att det också skett en attitydförändring bland föräldrarna. Även den bild som medierna ger gör att andra ämnen som datateknik och biokemi verkar intressantare. – Trots att det finns studiehandledning, tror jag att åsikterna i hemmet och medierna väger tyngst. En av de studenter som sökt sig till kemitekniken är johnny bäcklund som just inlett sitt sjätte och sista studieår. Han läser process- och systemteknik som huvudämne och anser sig ha utmärkta chanser att få jobb efter examen. – Jag har redan haft sommarjobb inom min bransch. Jag vill jobba vid någon forsknings- och utvecklingsavdelning. Bäcklund sökte sig till kemiteknik eftersom han var

bra på matte och kemi i gymnasiet. I slutet av gymnasiet visste han inte riktigt vad det innebär att bli diplomingenjör, men det som lockade var att utbildningen är mindre teoretisk och mera praktisk än till exempel utbildningen i matematik. Utbildningen har överträffat hans förväntningar. – Några av grundkurserna är för teoretiska, speciellt för någon som kanske bara vill plocka någon enstaka grundkurs. Men när man kommer längre fram i studierna blir det bättre, säger Bäcklund. Enligt Willför försöker kemitekniken vid ÅA nu göra sig mera attraktiv genom att frångå de traditionella marknadsföringssätten. Nu ska man poängtera att det finns gott om arbetsplatser och att lönen är bra. Styrkan med en utbildning från just ÅA är enligt Willför bland annat att ÅA är ett litet universitet. Det är lätt att ha kontakt till andra ämnen och studerande har ett brett socialt umgänge. Dessutom är ÅA ett internationellt och forskningsinriktat universitet. – Forskningen ger oss en god kontakt till det praktiska ute i arbetslivet. Vårt internationella samarbete ger goda möjligheter ifall man vill arbeta utomlands, också språkkunskaper är uppskattade. En nackdel är att ÅA traditionellt är starkt sammankopplat med skogsindustrin som har fått mycket dålig publicitet under de senaste åren. – I medierna har man hört om fabriker som läggs ner och arbetsplatser som försvinner. Trots det är skogsoch pappersindustrin fortfarande stor, säger Willför. De hetaste branscherna just nu utgörs också av traditionella branscher som pappers-, plast-, livsmedels- och gruvindustrierna. En ny bransch på stark frammarsch är bioenergi. Roger Norrgård

I höst startar

en ny utbildning i energi- och miljöteknik vid institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi. Största delen av innehållet i det nya huvudämnet finns redan i kursutbudet vid institutionens olika ämnen, men det är först nu man har samlat dem till en färdig helhet. – Vi har samlat de relevanta kurserna under ett gemensamt paraply. Den nya utbildningen ska ge en bred utbildning i ett ämne som är viktigt i Finland, säger professor stefan willför, prefekt vid Institutionen för Kemiteknik. Utbildningen ger kunskap om hur man kan beakta miljön när man producerar energi. Just nu är det hetaste ämnet diskussionen om hur man kan bränna avfall för att alstra energi. Andra områden är till exempel torveldning och andra typer av förnybar energi. Även den nystartade diplomingenjörsutbildningen i energiteknik som startade i Vasa den första augusti ingår i paketet. Den är skräddarsydd för personer som har en ingenjörsutbildning från Novia i Vasa, men alla intresserade ska kunna delta efter bryggstudier. – Det gick över förväntan. 13 personer tog emot sin studieplats. Vi har också fått en donationsprofessur i ämnet, säger Willför. – Om intresset för utbildningen fortsätter att vara så här stort så kommer vi att fortsätta med nya studerande varje höst. Nu är planen att vi testar utbildningen under två års tid. En av initiativtagarna till utbildningen i energiteknik var industrin i Vasaregionen. – Energibranschen är stor i Vasa. Hittills har den utbildade arbetskraften flyttat bort för att studera och återflyttningen är långsam. Nu stannar fler diplomingenjörer på orten, säger Willför. Roger Norrgård

Köydenpunojankatu 14, Turku Ilmainen sisäänpääsy (Huom: ensimmäiset 1000 pääsevät sisälle) 14:00 15:00-16:00

16:00-17:30 18:00-18:30

www.ripremix.com www.starwarsuncut.com www.desertplanet.com www.transistorrhythm.net www.myspace.com/djburdock 014  studentbladet  september tjugohundraelva

–minifestari Logomossa 8.10.

18:30-20:30 20:30-22:00 22:00-01:00

Ovet avataan Live 2011 Grand Prix mediataidekilpailun voi�ajatöitä & Alternative Partyn demotaide�a RIP- A remix manifesto Star Wars: Uncut alustus: Alf Rehn (prof @ ÅA) ja Jarmo Puskala (Star Wreck & Iron sky) Star Wars: Uncut Iltabileet: Desert Planet Iltabileet: X-Rust DJ-kollektiivi

Star Wars: Uncut –projektissa (SWU) Star Wars: a New Hope -elokuva pilko�iin 15 sekunnin osiin, jotka fanit loivat uudelleen animatioita, kotivideoita ja parodiaa hyödyntäen. SWU-projekti voi�i digitaalisen Emmy-palkinnon vuonna 2010.


e m e s o o h C ew m� ch Vilka egenskaper ska den ideala presidenten ha? Ska studerandes landsfader vara rättvis och sträng eller mediasexig med ett stort vitt leende? Stbl luskar ut.

t E X T f anny l i n d h o l m  ILLUSTRATION em i l w i kstr ö m

september tjugohundraelva

studentbladet

015


man se en tendens till att val personifierats. Det höga valdeltagandet i presidentval och hur medierna framställer kandidaterna lär vara en indikator. Men har utvecklingen gått så långt att partitillhörighet och värdefrågor ersatts av karisma och attityd? Professor i statskunskap göran djupsund, varför har kandidatens personlighet blivit allt viktigare? – Det finns inget direkt svar. En väljare har lättare att relatera till en person än till ett parti, tidigare röstade väljaren främst utifrån partitillhörighet. Vilka personlighetsdrag tror du att det finska folket önskar se i den kommande presidenten? – Erfarenhet framför allt och någon som står över det dagspolitiska spelet. Finländare verkar ha en förkärlek för kandidater som har haft tunga politiska poster som till exempel före detta finansministrar. Det tyder väl på att finländare tycker om personer som framstår som stränga och ärliga snarare än politiker som påstår att det mesta ordnar sig oberoende av hur snåriga situationer det är fråga om. Jag tror också att finländare vill se presidenten som en värdeledare och landsfader eller landsmoder. Hur stor betydelse har erfarenhet och bakgrund? – Presidenten ska vara partipolitiskt obunden, men ändå verkar det som om de flesta presidenter genom tiderna haft en politisk bakgrund. martti ahtisaari är det närmaste man kommer ett undantag, han verkade inte aktivt inom Sdp innan presidentskapet.

I valforskning kan

016  studentbladet  september tjugohundraelva

Om man däremot ser på kandidaterna just nu så är I Amerika gick bland annat president barack obasauli niinistö, paavo väyrynen och paavo lippoma ut med information under sin kampanj om att han nen alla tre härdade partipolitiker med en kappsäck rökt marijuhana som ung, får presidenten vara ett rötfull av både tunga politiska poster och gediägg? gen erfarenhet. Personligen tycker jag – I Finland skulle inte en presidentvalatt de här tre herrarna inte stämmer skandidat komma undan med något överens med bilden av dagens preliknande. Trots att informationen sident, de hör snarare hemma på sannolikt läckte i marksnadsfö”Pekka Haavisto är Kekkonen-eran. Man kan tänka ringssyfte för att tilltala ett nytt sig att de söker presidentposten väljarsegment i Amerika. kanske ändå den som har för att kunna krona slutet på sin Finland är fortfarande mycket råd att bjuda på mest karriär!? värdekonservativt och befläckI dag har presidentskapet en ade ungdomssynder ska enligt ungdomssynder under mera symbolisk funktion i och den finska väljaren inte förenas sin valkampanj.” med de minskade maktbefomed den så kallade ”presidentgenheterna och eva biaudet och institutionen”. GÖRAN DJUPSUND pekka haavisto stämmer bättre – De grönas kandidat Pekka Professor i statskunskap överens med dagens president. Haavisto är kanske ändå den som har råd att bjuda på mest ungdomssynder under sin valkampanj, men ockInga krogslagsmål i det förflutna så han måste göra ett val. Om han vill få rös      ter som ligger utanför sitt traditionella väljarsegment Ska presidenten vara human? måste han rikta sig till en bredare skara väljare. – Presidenten ska vara en person att se upp till, men I Norden finns ingen studie om vilka personlighetsväljaren måste också kunna identifiera sig med hodrag en president bör ha. nom. Presidenten odlar knappast framgång om han Det närmaste svaret man kommer är en studie om går ut med att han enbart går på opera, balett och lävilka egenskaper en partiordförande ska ha. Studien ser klassisk skönlitteratur. Han måste ha humana drag visar att väljare vill ha en äldre, erfaren och manlig och till exempel vara sportintresserad, läsa kvällstidpartiledare. Enligt Djupsund återspeglar resultatet ningar och se på såpoperor på tv. falsk trygghet och gamla vanor. 


GALLUP

1 • Vilka tre karaktärsdrag har din ideala president? 2 • Vilka tre karaktärsdrag ska din ideala president inte ha? 3 • Vem skulle du välja till president?

3 • Alexander Stubb. Han är en internationell och positiv person som bra kunde representera Finland utåt. Skulle göra gott för vår image.

Studentbladet firar 100 år. Rundradions före detta Washington-korrespondent talar ut om hur man köper sig till makt och viktiga poster genom presidentvalskampanjer.

image och det har han. Han har också bra sociala färdigheter.

Caroline Björkqvist Studerar specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.

1 • Demokratisk, välutbildad och språkkunnig. 2 • Främlingsfientlig, högerextremist. Kommer inte på en tredje. 3 • Eva Biaudet.

Richard Eveli Statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa.

1 • Folklig, politiskt neutral och erfaren. 2 • Rasistisk, inåtvänd och feg. 3 • Sauli Niinistö.

Christoffer Rönn Elkraft vid Novia i Vasa.

1 • Bestämd, insatt i det den behöver veta och utstrålning. 2 • Inte diktator, främlingsfientlig och korrupt. 3 • Paavo Lipponen.

Joel Sjögren Socialpsykologi vid Soc&kom

Emilia Aakula Redovisning

1 • Diplomatisk, allmänbildad, politiskt opartisk 2 • Trångsynt. Endast jobba för det egna partiets mål. Oansvarsfull. 3 • En person som har erfarenhet av olika politiska uppdrag och som har rätt språkkunskaper och sociala egenskaper. Kommer inte på något namn just nu.

1 • En president ska vara en god retoriker och allmänbildad. Och så ska han eller hon vara medmänsklig, även om en ledare även måste ha hårdare drag. 2 • Min president ska inte vara samlingspartist. Den ska inte bara ha en examen. Helst ska en president inte vara så ung, eftersom yngre personer ännu inte har så mycket livsvisdom. 3 • Eva Biaudet.

Andreas Andersson

Anna Wilkman

Nationalekonomi

Utbildningen för yrkesmusiker vid Pop & Jazz Konservatoriet i Helsingfors

1 • Ska stå nära folket, lyssna på folkopinionen och klara av att inse fakta 2 • Obildad, för populistisk, vara rädd för att fatta viktiga beslut trots att de kan vara dåliga 3 • Sauli Niinistö. Hans åsikter stämmer bäst överens med mina egna. Det minst dåliga alternativet.

1 • Lyhörd, rättvis och energisk. 2 • En president ska inte vara trångsynt, egocentrisk eller lat. 3 • Jag har ännu inte bestämt mig.

Emma Ringbom Maskinteknik vid Aalto-universitetet

Jens Hällström Ingenjör inom maskinkonstruktion vid Novia i Vasa.

1 • Ett med folket, klok och snabbtänkt. 2 • Konservativ, gör som den själv vill och korrupt. 3 • Paavo Lipponen.

Michela Söderlund Internationell Marknadsföring

1 • Stark ledare, intelligent, karismatisk 2 • Osäker, opålitlig, socialt inkompetent 3 • Tarja Halonen. Hon har skött det bra. Kan hon inte få vara en period till?

1 • En president ska vara socialt begåvad, diplomatisk och allmänbildad. 2 • Inte vara nationalistiskt och inte stödja Nato. Det är inte heller bra att vara obetänksam, en president måst fundera och överväga svåra beslut innan han eller hon fattar dem. 3 • Troligtvis kommer jag att rösta på Eva Biaudet eller Pekka Haavisto.

Daniel Kusnetsoff Sociologi

1 • Ganska konservativ, utåtriktad, internationell 2 • Alltför oeftertänksam med vad han säger. Han ska inte gå mot riksdagens åsikter. Han ska inte vara okunnig om militära frågor och inrikesfrågor.

Simon Karlsson

Tapio Haltia

Internationell Marknadsföring

Juridik vid Helsingfors universitet

1 • Liberal, intelligent, språkkunnig 2 • Trångsynt, envis, fördomsfull 3• Alexander Stubb. Han är en karismatisk typ. Att vara president handlar mycket om

1 • Pålitlig, erfaren och modig. 2 • En president får inte vara en kappvändare och inte heller partipolitiskt bunden. Inte heller ogrundat idealistisk. 3 • Sauli Niinistö.

FW:

Pionjärer betalar kalaset Hiskeliga summor sätts på presidentvalet i USA. Vilken trevlig man George Bush är! Där står han på

golvet i balsalen till ett av de finare hotellen i Richmond, Virginia och pratar dittan dattan med mig och några andra journalister. Han boxar min fotograf skämtsamt i magen och är avkopplad och – om man inte visste bättre – förefaller han att inte ta det hela på fullt allvar. Några minuter tidigare har han hållit sitt tal till de församlade republikanerna i hotellet. Inte för att övertyga dem om att han är värd att få deras röst i valet, det är undersförstått; lantadeln i sydstaten Virginia röstar på republikaner i vått och torrt, men kanske för att få dem att bidra ekonomiskt. George Bush har det för all del väl ställt på den punkten. Han har 150 så kallade pionjärer som alla har förbundit sig att betala hundratusen dollar till kampanjen. Varje pionjär har dessutom lovat att ragga upp 99 personer villiga att betala tusen dollar var. Och det är bara grundplåten i finansieringen. Just nu, ett par månader före vad som kommer att bli det jämnaste presidentvalet i USA:s historia, kallas pionjärerna ännu pionjärer. Några månader senare med Bush vid makten kallas samma människor ambassadörer eller kanske rådgivare. För det är belöningen. Genom att satsa pengar på rätt kandidat har de köpt sig själva – och ofta sina företag – makt eller inflytande. Det handlar inte i många fall om idealism utan de bolag som har råd garderar sig genom att donera stora summor till bägge kandidiater, på det viset spelar det ingen roll vem som sist och slutligen blir president. I USA vinner man presidentval i teve och teve kostar pengar. Den allmänt accepterade grundregeln är: ”En attack i teve måste besvaras i teve”. Så då stödkommittén för Bush kör ut en reklam i Kalifornien där motkandidiaten Al Gore anklagas för att slösa med statens pengar måste Gore köpa reklamtid för att tillbakavisa påståendena och vice versa. Och det här i alla femtio delstater. Det blir mycket pengar det: Senaste presidentval i USA kostade 2,4 miljarder dollar. Och nästa kommer att vara dyrare. Men tillbaka till George: Efter att ha boxat till min fotograf försvinner han ut genom en dörr bakom podiet. Vi springer ut och till baksidan av hotellet i hopp om att få ännu några dyrbara sekunder av honom på video, men det är försent. Där på parkeringsplatsen ser vi Bushs buss försvinna. Fotografen som tidigare har försäkrat att han kommer att rösta på outsiderkandidaten Ralph Nader har nu ändrat sig. Inne i bussen vet George Bush inte att han genom ett enkelt boxningsslag i mellangärdet nyss har vunnit ytterligare en röst. Bush har bråttom att möta sitt öde och bli den sämsta presidenten i USA:s historia sedan Warren G. Harding. Mikael Crawford Skribenten var chefredaktör på Studentbladet år 1990.

september tjugohundraelva

studentbladet

017


EH?

Studentbladet inleder en ny serie, där vi ifrågasätter våra studentikosa traditioner, seder och måsten.

1600-talet ringde och ville ha sin fest tillbaka Flärd, fest och frack är ord man lätt kommer att tänka på när man talar om årsfester. Dammiga traditioner, heteronormativitet och elitism är några andra ord som kan ploppa upp i huvudet. Vad är det som gör att studerande år efter år sätter ut stora pengasummor för att gå på en fest? Och är det värt det? t E X T c atar i i na sa l o f o t o P OL Y T E K A R A R K I V E T / A U S A R K I V

Å

inom de akademiska kretsarna redan i hundratals år. De första nationerna grundades på 1640-talet och det är egentligen då allt har fått sin början. Före 1900-talet var festerna ändå lite annorlunda än idag, det var frågan om brännvinskannor och sillbord och endast män. På den tiden var studenterna verkligen defintionen av fattig och några pompösa fester var det inte fråga om. Men redan så tidigt som i början av 1900-talet kan vi börja känna igen oss i årsfestfirandet. Kvinnorna började studera och studenterna hade det lite bättre ställt rent ekonomiskt. Historiskt sett har våra årsfesttraditioner influenser från Estland och Sverige. Den estländska delen består av kårbanden, toastmastern och det lätta dryckesalternativet – ölen. Från Sverige har vi anammat traditionen med snapsen, visorna och tre rätters middagen. Sen har vi blandat ihop det till en salig och högtidlig röra. – Årsfesten är en gammal tradition vars grundpelare har hållits ganska likadana sedan början av 1900-talet, säger tiina metso som är arkivarie på Aalto-universitetets studentkår. Skulle vi ta en tidsresa till en 30-talsårsfest skulle vi nog känna igen oss i mycket. Årsfesten är en höjdpunkt under det akademiska året och den har hållit sin form även under de mest radikala åren under 60- och 70-talen, därför tror också Metso att det finns ett behov för en dylik fest. – Det är det bästa sättet att träffa nya människor. Du sitter ner och äter och dricker tillsammans. Man kan fråga sig vad vi skulle få istället om festerna där vi verkligen sätter oss ner och njuter tillsammans skulle försvinna. Men behöver vi verkligen dessa elitistiska fester där männen klär sig som pingviner och kvinnor prålar upp sig som gräddtårtor? – Det där är förstås hur man tolkar traditionerna och etikettreglerna. Ingenting säger att det måste vara en klänning i visst snitt eller färg, bara att det ska vara en långklänning. Här tycker jag faktiskt att man kunde

018  studentbladet  september tjugohundraelva

rsfester har firats

vara mer experimentell och släppa loss lite mer. Frisyrerna kunde också visa prov på lite nytänkande. Att bära festkläder har också en fostrande roll inför arbetslivet, menar diplomingenjör och gammal TF:are marcus nybergh. Det gäller att inte vara stel fast man är uppklädd, utan att kunna röra sig naturligt i sin frack eller klänning. – Om och när du kommer i kontakt med kunder i framtiden måste du kunna vara uppklädd men ändå föra dig naturligt. Årsfesterna är en ypperlig chans att öva på det. Du ska våga vara du med dig själv utan att tro att du är finare än någon annan, säger Nybergh. Hur är det då med etikettreglerna? Ska det verkligen vara en fest från stenåldern? – Årsfesterna har nog moderniserats ganska mycket, talen är till exempel färre och mycket lättsammare i tonen nu än för 50 år sedan. Men här kunde man också lösa lite på etikettreglerna. Oftast är det studenterna som ordnar årsfesten som tror att allt redan är ristat i sten, att det ska ordnas precis som året innan. Här uppmanar både Metso och Nybergh festfixarna att tänka till lite. Det är möjligt att variera programmet och tänka på tematiken. – Det är viktigt att leva i tiden och se sig själv i spegeln ibland, säger Nybergh. Ett exempel på nytänkade som jag varit med om är när en invandratjej som vuxit upp på Balkanhalvön höll talet till fosterlandet. Hon satte den finländska fosterländskheten och friheten i jämförelse med det hon själv upplevt i sitt krigshärjade hemland. Etiketten får inte heller vara ett vapen. Att missbruka etiketten är otroligt svagt, menar Metso. – Det är en fest det är frågan om och på en fest ska alla vara glada. Jag brukar säga att så länge man beter sig så att mamma inte skäms är allt okej. Att vara überkorrekt är både tråkigt dumt. Årsfesten som institution må vara lite dammig i kanterna, men så länge de unga krafter som ordnar festen tänker öppet och inte bara följer tidigare mönster håller vi oss i tiden. En fest är alltid en fest, även om du blir tvungen att se ut som en pingvin. 

Årsfestinbjudan från 1915. Då fanns inte ännu översättare.


Ååh ... Åbo Bästa festen hittar du på den mera alternativa nattklubben Dynamo där du har en klar fördel ifall du brukar använda hängslen eller gillar att vira strumpbyxor runt håret och pryda det hela med en retrohatt. Blanco har också drag under veckoslutet och lockar tilll sig kvinnor uppfiffade till tänderna och män som tuppar omkring med högbruna huvuden. Börs och The Monkey duger. Förmånligt häng är baren Kukas, som bjuder på gratis bingo på tisdagar. Du kan vinna saker du aldrig trodde du behövde: en grön peruk, en flugsmällare eller kanske till och med en gratis drink. Billigt är också snägärstället vid domkyrkan om du vill förse dig med bastukorvar eller köttpiroger då du lämnar akademikvarteren nattetid. Risken är ändå att hitta köksmästarens mörka brösthår mellan brödhalvorna. Bästa utsikten får du från ett slitet hörnbord i Castle, om du gillar att spana in ruggiga finländare, lyssna till irländsk musik och begrava dina sorger på ett sunkigt ölställe. Den med kräsen smak kan däremot rikta siktet mot Papu och gunga i gungorna vid bardisken. Det är oförnuftigt att ha förfest på Papu för Margarita som serveras i hinkar är mera is och saftkoncentrat än äkta vara. Smartaste sättet att ta sig runt är med cykel. Du rekommenderas dock att ta till apostlahästarna om du är på krogrunda annars kan du komma på dig själv med att ha glömt bort att du parkerat cykeln i något buskage. Du ska bo på Gertrudsgatan, Tavastgatan eller i kärncentrum. Att vara nära stället där det händer är vitalt och dessutom möjligt på grund av att bostadspriserna inte är lika svindlande höga som i till exempel Helsingfors. Bästa nattmaten hittar du på en random kebabjoint. Åbo är legendariskt för sin himmelska rullakebab. Kom ihåg att den smakar bättre på natten än följande dag! Äter du inte kebab är auraostburgare på Åbo torg att rekommendera.

människan september tjugohundraelva

studentbladet

019


nne


ANNE & HANNAH

HANna Kvinnor som står bakom varandra i vått och torrt. Kvinnor som håller ihop genom de tuffaste av tider. Kvinnor som peppar varann och står som mänskliga sköldar mot omvärldens ignorans och ytlighet. Finns de verkligen eller är de en myt? t E X t c atar i i na sa l o  f o t o l asse l i n d f o rs

september tjugohundraelva

studentbladet

021


ilmvärldens kanske tuffaste kvinnopar Thelma och Louise såg dagens ljus år 1991 när regissören ridley scott meddelade att sista scenen var färdiginspelad. I filmen blir Thelma och Louise, spelade av susan sarandon och geena davis, del av några olyckliga omständigheter på jakt undan lagen. Filmen koncentrerar sig på vänskapen och styrkan kvinnorna emellan och det är männen som är fienden. Det är till slut också män som också driver duon att, hand i hand, köra ut för ett stup. Thelma och Louise är kvinnlig vänskap i en nötkärna, visserligen en aning överdrivet och draget till sin spets. Vänskap mellan två kvinnor är oerhört mytomspunnet. Det är allt från spekulationer om knivar i ryggen och skitsnack till sexuella anspeglingar och bitskhet. Varför det talas så mycket skit om kvinnlig vänskap är svårt att säga. Faktum är att gemenskapen mellan kvinnor är oerhört viktig, både fysiskt och psykiskt. Får du inte tillräckligt med vänskap kan du faktiskt bli sjuk.

”Alla borde ha en Hannah i sitt liv”

A

nne hietanen och hannah norrena träffades för sju år sedan. De skulle göra morgonradio tillsammans med petski westerholm. Anne hade redan tidigare jobbat med olika program för radion medan Hannah var ny i gemet. – Jag var galet nervös när jag skulle träffa Anne för första gången, jag hade ju hört henne i radion och tyckte hon verkade vansinnigt tuff, säger Hannah om sin första kontakt med Anne. Min mamma skrattar fortfarande åt hur nervös jag var då, och se var vi är idag med Anne! Vänskapen och tilliten mellan Anne och Hannah är tydlig. De avslutar varandras meningar och är på samma våglängd. När brudarna babblat på en stund ger de ut en distinkt känsla av att kunna flytta berg tillsammans, om de vore tvugna till det. Och ibland kan det vara nödvändigt. – Hannah är härlig, alla borde ha en Hannah i sitt liv. Vi är ett riktigtt radarpar, vi slåss alla våra fighter sida vid sida. Det är skönt att veta att jag har Hannah vid min sida om det strular till sig eller om jag hamnar käbbla mot farbröder. Jag vet att vi tänker lika och vi kan försvara varandra om så behövs. Brudarna som gått genom så gott som alla jobb man kan göra på radio låg en kväll sida vid sida på ett hotellrum i Tammerfors och såg på en random tv-serie i hotellets lilla flatscreen. I den stunden bestämde de sig för att de ska göra tv. Tillsammans. Kan andra så kan vi, tänkte de. Det var fem år sedan. Om ungefär en månad kommer Hannah och Annes egna talk show att sändas för första gången på FST5, eller festkanalen som Anne är noga med att påpeka att den borde kallas. Istället för att profilera sig som två kvinnor som drar en talk show framhåller de att de i första hand är människor och individer, i andra hand kvinnor. – Vi vill inte jämföra oss med andra programledare eller serier. Det vi vill göra är att visa människan

022  studentbladet  september tjugohundraelva

så som hon är. Vi vill fira våra tillkortakommanden och det allmänmänskliga, för innerst inne är vi alla likadana. Alla ligger vi i duschen och gråter ibland, till och med jyrki katainen, säger Anne. Anne och Hannah har en gåva. De får folk att bildligt talat sätta sig i famnen på dem och tala ut. Själv säger de att det beror på att de först hänger ut sig själva och skapar förtroende, att de har ett äkta intresse för folk och vill hjälpa människor, vare sig människorna vill bli hjälpta eller inte. Resten är magi kvinnorna emellan. – Vi ville göra längre grejer än de i radio, djupare intervjuer. Vi visste att vi funkar bra tillsammans, det är nåt med oss som gör att folk känner sig trygga och vågar tala. Vi har faktiskt funderat på att ha ett nattradioprogram dit folk kan ringa och gråta ut när de är som mest ensamma och vi skulle tala snällt med dem och hjälpa dem. Du vet, lite som

tv-serien Frasier, säger Hannah. – Fast egentligen vill vi tala om andras problem bara för att vi inte vill ta tag i våra egna, skrattar Anne. Anne och Hannah är fyllda av kontraster. Som de gladaste av fåglar kvittrar de vackra saker om varandra och med samma stämma fortsätter att berätta att livet är tungt och att de nog egentligen går i moll hela tiden. – Man måste kvittra för att orka, annars skulle ju livet bara vara äckligt och eländigt, säger Anne.

E

n vanlig kvinnogrej är att gå runt och tänka på vad andra tycker, mest om ens utseende och personlighet – alltså egentligen allting. Hur tacklar kvinnorna det här problemet? – Vi har slutat bry oss vad andra tycker. Det går ju verkligen inte att vara andra till lags och gällande


”vi har slutat bry oss om vad andra tycker.”

Kvinnlig vänskap är det bästa som finns mot stress. Det är bevisat att när kvinnor känner sig stressade talar de med andra kvinnor. Då får de lättat på trycket. Män som gifter sig med kvinnor lever längre, medan kvinnor som gifter sig med män lever lika länge som ogifta kvinnor.

programmet – ifall det skulle råka floppa tänker vi inte ens erkänna det. Gör det bättre själva, liksom, säger Hannah. – Exakt!, inflikar Anne, jag orkar i alla fall inte joma om mitt utseende mera. Jag tror på att ju mera man gnäller och gnatar, desto mer negativt blir man också uppfattad. Här berättar Anne historien om dansösen med den perfekta rumpan som själv hade komplex. Hon gnällde åt sin pojkvän om sin päronrumpa dagligen medan pojkvännen i början bara såg de perfekta dansösskinkorna. Men efter tillräckligt mycket hjärntvättande hade dansösen fått sin pojkvän övertygad om att hon visst hade en ful päronrumpa och han lämnade henne på grund av den. Visst, här dras saken till sin spets igen men det är essensen som är det viktiga. Att inte vara så hård mot sig själv, att istället för att klaga visa upp sig

och fira det fantastiska i att vara sig själv. – Jag tycker också det är fint att vi inte är pinnsmala, säger Anne, för vi är ju bara vanliga. – Jo, och jag tycker det är bra att vi vågar visa det också, i vår tv-show i somras visades det så mycket urringningar att kameramannen ibland inte visste vad och hur han skulle filma, säger Hannah.

T

alk showen En kväll med Anne och Hannah ska motsvara den där sena timmen av en hemmafest, när alla samlas i köket för att ha djupa samtal. Anne säger också att showen inte ska bli en cirkus. Med det menar hon att det inte finns något extra dravel med i rutan, ingen publik, inget husband, inget onödigt. Det ska handla om människan och hur hon är under ytan. Samtidigt poängterar Anne att när man sett showen ska man ha lite bättre fiilis och känna sig lite mindre ensam.

I somras var duon värdar för programmet Svensk sommar i Finland på FST5. Det var en aktiv sommar och under veckosluten när avsnitten filmades var tjejerna tillsammans 24/7. – Det var riktigt jobbigt att åka hem och sova det veckoslutet vi spelade in i Helsingfors, säger Hannah. – Vi har sett varann i det sämsta och accepterat hurdana vi är, det är det som gör vår vänskap så stark. Det att vi tänker lika och slåss på samma sida underlättar förstås, säger Anne. Men orkar man hänga tillsammans både på jobbet och fritiden? Blir det aldrig några skismer brudarna emellan? – Vi hänger ju faktiskt inte så mycket på fritiden, det blir mest på jobbet. På måndagmorgon när livet känns deppigt vet jag att jag snart ser Hannah och då känns det genast lite bättre, säger Anne. september tjugohundraelva

studentbladet

023


024 ď ˇ studentbladet ď ˇ september tjugohundraelva


tu ffa

oc

Trots fokuset på e k ker. o nom osä is är k in au om tm on an ek i

hällelig tillväxt vers Sam us . n pa aro ss v l l ion i t i t –ä n a rd k d l u

h

e

a? lig n re fö

hård värld × T mjuk ide n rna E är

mjuka värden som loc ara kar et v o c rd hg ka e er r en ,v ar g ng t E X t e l i as vart i o  i l l u s t r a t i o n matts bj o l i n

september tjugohundraelva

studentbladet

025


P

ontus Wistbacka studerar för andra året kemiteknik vid Åbo Akademi. Innan han började plugga kemi i Åbo hade han ändå hunnit avlägga två år av studier som jazzgitarrist i Piteå. Han valde ändå att återvända till Finland och fortskrida med vetenskapliga studier. – Det skulle ha känts underligt att i flera år studera något som man i slutändan inte kan livnära sig på. Han är inte den enda som tvivlat på en framtida sysselsättning med konstnärsutbildning i bagaget. I somras skapade Svenska Näringslivet stor kontrovers då de ifrågasatte rätten att studera "mjuka" ämnen som inte nödvändigtvis leder till anställning, inte i samma grad som till exempel en ingenjörsutbildning. Förslaget var då att studiestödet skulle sänkas för humanister och andra flummare så att de inte skulle inleda studier i fel ämne. Förslaget väckte en het debatt, men i ett senare skede tackade ändå vissa debattörer då svenska näringslivet underströk att kännedom av

026  studentbladet  september tjugohundraelva

kultur, historia och annat "mjukt" också är viktigt. Pontus själv kommer ihåg jazzstudierna med värme. – Det är bland det roligaste jag varit med om. Ibland funderar jag vad som skulle ha skett om jag gått hela vägen. Jag har ännu kontakt med mina gamla klasskompisar och vissa gör riktigt häftiga grejer. Frågan är ifall en "vettig" sysselsättning inte bara är enskilda individers angelägenhet, utan även universitets och högskolors?

”D

et skulle vara direkt ansvarslöst av oss att utbilda folk som inte kan få jobb. Det är något som alla utbildningsinstanser ska se över, säger thomas wilhelmsson, rektor vid Helsingfors universitet. Han berättar att hela Helsingfors universitet

egentligen är byggt på mjuka värden. Värdekatalogen utgår från värden som kunskap och sanning, kritisk tänkande, kreativitet, omtanke om människan och bildning. Ekonomin ska finnas till och vara i gott skick, men får inte bli något självändamål. – Ekonomin är en aspekt, men det är inte den enda aspekten. Om man har en bra ekonomi har man bra möjligheter att upprätthålla en god utbildningsnivå. Men den ekonomiska aspekten får inte bli allenarådande. – Vår huvuduppgift är att skapa välfärd och erbjuda allmänbildning. Wilhelmsson tar även avstånd från det svenska näringslivets förslag om diskriminerande studiestöd. – Det var en väldigt felaktig diktomi som man skapade mellan nyttiga och onyttiga utbildningar. Det är inte så jag vill se på saken. Även om Helsingfors universitet har både


yrkesinriktade och mera generella utbildningar, så ser han inte nödvändigtvis någon motsättning mellan fokus på kunskapsvinnande och yrkesmässig kompetens på arbetsmarknaden. – En människa som har en hög utbildning och som har lärt sig den vetenskapliga attityden till världen har rimligtvis även en god kompetens på arbetsmarknaden. Däremot ser Wilhelmsson risker i sådan kortsiktighet som bara kunde ge en viss kompetens utan akademiskt djup. – Ingen kan planera en utbildning som skulle vara dagsaktuell i femtio år. Vi vill utbilda människor soch ge dem en god bas att möta den förändrande världen.

Ä

ven tomas ries, lektor i Strategi och säkerhetspolitik vid Svenska Försvarshögskolan är av den åsikten att det ska finnas plats åt både det mjuka och det hårda i samhället. I ett välfungerande och intressant postindustriellt samhälle behövs det både poeter och ingenjörer berättar Ries. Det knepiga kan vara att hitta balansen mellan det hårda och det mjuka. – Om man är för hård, stryper man kreativiteten och entusiasmen. Och då fördummas samhället. Folk blir också frustrerade. Han påpekar att om man negligerar det hårda och bara satsar på det mjuka så finns det en risk att samhället stagnerar och folk bara softar. Även en risk för kaos finns om inte regler existerar och följs. Han poängterar ändå att det hela beror på kontexten. – Det här beror på vilken utvecklingsnivå samhället ligger på. Desto mera välmående samhället är, folk har jobb, de är nöjda med sitt liv, desto mjukare har vi råd att vara. Det är därför befolkningen i Sverige och Finland kan vara så liberala. – I andra världsdelar med hög arbetslöshet, skulle mjukhet leda till en explosion. – I ett postindustriellt samhälle som Finland ligger tyngdpunkten på kreativitet snarare än disciplin– som att sitta i bastun med sin laptop. I ett industrisamhälle ligger tyngdpunkten på disciplin. Men vilken ställning har de mjuka värdena i näringslivet då? Eller vilken roll borde de ha?

alf rehn, professor i ämnet organisation och ledning i Handelshögskolan vid Åbo Akademi, understryker de mjuka värdens roll i näringslivet. Mjuka värden är inte bara viktiga i företagsledning, de är de mest centrala – för flummiga saker som kultur, design, upplevelse och känsla är idag de riktiga konkurrensfördelarna. Eller tror någon på allvar att steve jobs skapade världens värdefullaste företag genom att vara en fena på Excel? Rehn är inte ensam om sin åsikt. Även i finansvärlden har mjuka värden – i form av etiska och vinstskapande investeringar - fått nytt lyft under de senaste åren. I mitten av 2000-talet lanserade FN med kofi annan i spetsen principerna för hållbar investering. De centrala elementen i initiativet var att kapitalinvesterarna skulle beakta företagens sociala ansvar, miljöpolicy och ägarstyrning då placeringar gjordes. lars hassel, professor i företagsekonomi och redovisning vid Åbo Akademi är nöjd med utvecklingen. – En växande skara av de viktigaste investerarna har börjat följa principerna om det sociala ansvaret. Det är en bra sak i dagens turbulenta värld. Dels ser en etisk investeringsstrategi bra ut på pappret, men framför allt finns det pengar att hämta här. – Bra företag som tar hand om sin personal har även högre börsvärde och bättre vinstprognoser.

D

et som det i grund och botten handlar om är att företag som klarar av att hantera sina skyldigheter i dessa frågor och har en fungerande ägarstyrning har i regel även en bättre företagsledning. Om ett stort företag negligerar det här värdesystemet och företagsansvaret finns det mycket att förlora. Ett bra exempel är oljekatastrofen vid den mexikanska bukten, berättar Hassel. Frågan blir skärskilt aktuell då det handlar om utbildande organisationer så som universitet. Studeranden och personal – universitetets viktigaste resurs- syns i bokslutet endast som kostnader, påminner Hassel. En bra ledning för företag och organisationer glömmer inte det mjuka värdena. Det verkar som ett gott samhälle således skulle vara baserat på en salig blandning av mjukt, hårt och kanske en nypa av långsiktighet och egennytta. 

MJUKA PRINCIPER • I Finland har uttrycken hårda och mjuka värden varit i allmän användning sedan början av 1980-talet. I det finska språket fann orden sin plats i ordboken i början av 1990-talet. • Det hårda som var före i alfabetet utkom år 1990 och det mjuka dök upp två år senare år 1992. • Etiska investeringsstrategier har långa traditioner. Sedan 1920 har det i USA existerat en investeringstradition där man uteslutit vissa oetiska branscher och bolag helt och hållet. Det har inte alltid varit så lukrativt då man traditionellt tjänat bra på vapen, sprit och tobak. • Sedan FN lanserade sitt Principles of Responsible Investement initiativ har allt flera viktiga aktörer börjat investera etiskt. Bland annat HYY Group är en av de som förbundit sig till principerna. • I de nya principerna utestänger man inte hela branscher utan investerar snarare selektivt i företag som tar sitt samhälliga ansvar och leds väl. På så vis lyckas man skapa både mervärde för ägarna och agera hållbart. • Efterföljande av principerna har även gjort institutionella investerare mera benägna att kräva rapporter om saker som miljöskydd, arbetsförhållanden och företagens samhälleliga ansvar. Detta har bidragit till att verksamheten i börsbolag till dessa delar blivit mera genomskådbart.

Alexandersteatern Bulevarden 23–27

inuten Sista-m jetter il pris: B a dag m m a s 10 € erande d u t s r fö 4318 7001 2345 6789

september tjugohundraelva

studentbladet

027




VI

Flytta i frihet Senast jag träffade mamma var när hon lånade ut dammsugaren åt mig, säger Oskar Maisonlahti som lämnat föräldrahemmet. Att flytta hemifrån är att bli fri, men att köpa mat och städa själv svider. t E X T h anna n o r d enswan • f o t o c atar i i na sa l o

I Finland flyttar man hemifrån relativt tidigt. Enligt

Statistikcentralen har 69 procent av flickorna flyttat ut innan de fyllt 20, pojkarnas antal är 43 procent. Jämför man med många andra länder har vi i Finland knappt vuxit ur blöjorna innan vi flyger hemifrån. – I Finland kan man knappast tänka sig att bor kvar hos sina föräldrar tills man är trettio, då skulle man få en del konstiga blickar. Det säger oscar maisonlahti, själv nyligen utflyttad från föräldrahemmet. Oscar är 20 år och studerar på Arcadas International Business-linje för första året. Som ung finsk man fick han ändå en mjukstart inför den första flytten – militären. Armén är också en delorsak till att det i statistiken ser ut att många fler flickor flyttar ut tidigare. Oscar tycker att militären var en mjuklandning inför den första ordentliga flytten. Det tycker även hans mamma lotta maisonlahti, vars andra son snart också ska bli beväring. – Man får öva sig på att vara utan dem under armétiden. Eftersom Oscar flyttade ut så kort efter armén hade man ju redan blivit van. Alla vet vi att de flyttar ut någon gång, personligen har jag alltid tänkt på det som en positiv sak. Det måste betyda att uppfostran stött barnen till ett självständigt liv. Oscar bor fortfarande nära sina föräldrar i Esbo, han ville bo kvar där vännerna finns. Det betyder ändå inte att de skulle se mycket av varandra hela tiden. – Senast jag träffade mamma var när hon lånade ut dammsugaren åt mig när min var på service. Enligt Oscar är det viktigt med eget ansvar och med frihet, men att plötsligt inte ha någon som diskar, städar och lagar mat är en stor skillnad. – Jag hade aldrig tänkt på att det går så mycket pengar åt till mat. Att vara ekonomiskt självständig är att ta ett steg

028  studentbladet  september tjugohundraelva

längre än att bara flytta hemifrån. Det är få studerande som klarar alla räkningar själv utan att jobba hårt vid Få över 20-år sidan om studierna – och då kan studierna bli lidande. bor hemma Men att ta emot pengar av föräldrarna är samtidigt ett Andelen ungdomar i åldern slag mot stoltheten och den nyvunna friheten. 20-24 år som bor hemma – Ekonomin är det svåraste. Jag har besparingar som har sjunkigt radikalt sedan jag klarar mig med, men råkar jag illa ut och ber om mitten på 80-talet. 1985 hjälp vet jag att jag får det av mina föräldrar, säger Osbodde över hälften av car. 20-24-åringarna hemma Samtidigt njuter han av friheten att bo själv. medan antalet sjönk till 26 procent år 2009. Flickor – Det känns ganska tungt att man ska ta ansvar för tenderar flyga hemifrån sin ekonomi, speciellt i dagens läge. Eftersom underännu lite tidigare än pojkar. stöden knappt räcker till hyran undrar man hur det går att klara sig när besparingarna tar slut. Och andra sidan så har man ju den positiva sidan i att man själv kan leva, vara fri och bara själv planera sin vardag och helg, säger mamma Lotta. Verkligen positivt blir det när boet är helt tomt. Och man har 100 ju alltid chansen att träffa sina barn kring gemensamma högti80 der och middagar. Speciellt när relationerna är god när de flyttat hemifrån.  60 % Varken Oscar eller hans mamma känner att deras relation ändrats speciellt mycket ef40 ter flytten. De har alltid kunnat % prata med varandra och det kan de fortfarande. Å andra sidan 20 har Oscar inte bott ensam mer än en knapp månad än. 0 – Ring mig om en månad så 8 9 6 5 7 85 90 995 000 00 00 00 00 00 1 2 2 2 2 2 2 gråter jag säkert redan efter 19 19 mamma.

53,9

26,2


1

2

3

4

5

Berätta, vad går Regnbågshelgen ut på? Den första Regnbågshelgen arrangerades 2005 men idén till den kom till på en svenskspråkig träff under Helsingfors Pride 2004. Regnbågshelgen ordnades först som ett fristående evenemang men blev 2007 en del av föreningen Gaywest's verksamhet, som på samma gång bytte namn till Regnbågsankan och genomgick stora förändringar vad gäller image och verksamhet.

Skiljer sig den finlandssvenska homosexuella från den finska, eller varför behöver vi en egen helg? Det är viktigt att hitta verksamhet till alla på deras eget modersmål. Det blir speciellt viktigt eftersom det kan vara känsligt att prata om sin sexualitet, könsidentitet och sitt könsuttryck på ett främmande språk.

Vems rättigheter slåss vi för när alla är jämlika i sin sexualitet? Tyvärr kommer det antagligen alltid att finnas någon grupp som diskrimineras. I Finland finns det ännu mycket kvar att göra vad gäller jämställdhet mellan könen, rasism och så vidare. Förtrycksformerna överlappar ju varandra, i Finland är det till exempel svårare att vara hbtqi och mörkhyad än att vara ljushyad och hbtqi. Rättigheter och formell jämlikhet går inte nödvändigtvis hand i hand med respekt, bra attityd och förändringar i beteende. Men jag hoppas att arbetet mot rasism och invandrarfientlighet blir starkare, får mera resurser och faktiskt skapar förändring. Jag skulle gå på ett evenemang som jobbar för de frågorna!

Om du bara fick välja ett evenemang att gå på under helgen, vilket skulle det vara? Svår fråga, det är ju så omväxlande program! Regnbågsmässan är extra spännande i år eftersom biskop Björn Vikström deltar. Det är ett viktigt ställningstagande från hans sida.

Vad gör just Regnbågshelgen speciell? Det är en samlingspunkt för hbtqipersoner och -aktivister från hela Svenskfinland och erbjuder ett omväxlande och intressant program. Flera av de gäster vi haft ses sällan i Finland - och ännu mera sällan helt gratis! Allt program är gratis, inga inträdesavgifter. Regnbågshelgen har också lyckats skapa debatt, som när den första svenskspråkiga Regnbågsmässan ordnades för fem år sedan. Helgen är helt enkelt ett skönt evenemang som har någonting att erbjuda alla.



QA

Helg i hbtqi-anda Roh Petas, verksamhetskoordinator på Regnbågsankan svarar på fem frågor om Regnbågshelgen 6-9.10. t ex t c atar i i na sa l o

Mera info om Regnbågshelgen hittar du på www.regnbagsankan.fi

Är du inhemskt adopterad? är en dold grupp på grund av att de ser ut som vilka finländare som helst. För att uppmärksamma inhemskt adopterade har NAF, Nationellt adopterade i Finland, bildats för att fungera som en stödgrupp där man kan dela erfarenheter om sin bakgrund och identitet. NAF fick sin början under sommaren när magdalena böling-navarro och minna vihavainen märkte att det finns ett behov på att få inhemskt adopterades röster hörda. Adopterade inom Finland blir inte uppmärksammade på samma vis som internationellt adopterade på grund av att de inte skiljer sig från mängden. – Därför ville vi skapa ett forum också för dem, så att de kan dela med sig av sina erfarenheter och få kontakt med andra adopterade, säger Magdalena. Just nu har gruppen 34 medlemmar. De flesta är finlandssvenskar men några kommer även från Sverige och Norge. De som blivit adopterade från Finland är ofta intresserade av sitt hemland och NAF ger dem möjligheten att knyta an till sitt ursprungsland och kommunicera på sitt eget modersmål. Målet med NAF är att man ska kunna komma i kontakt med andra adopterade. Gruppen är till för personer i alla åldrar och är också tillgänglig för internationellt adopterade. Men gruppen är ännu i startgroparna och fungerar främst som en sluten grupp på Facebook. Alla inom gruppen har olika erfarenheter och livshistorier bakom sig. Många vill till exempel veta var de kommer ifrån medan andra inte tänker så mycket på det. – Det är viktigt att komma ihåg att sökandet efter sin identitet och sitt ursprung inte är samma sak som kritik mot adoptivfamiljen. Det finns flera organisationer för inhemskt adopterade i Norden. I Sverige finns flera grupper som Magdalena själv varit i kontakt med. Hon hoppas att NAF i framtiden ska kunna samarbeta och träffa medlemmarna där. Det finns också intressegrupper för finskspråkiga adopterade. – Men eftersom vi är nya måste vi fokusera på den egna gruppen just nu. Vi planerar en träff för våra medlemmar och först efter det kan vi börja fundera på ett samarbete med andra föreningar. Är du själv inhemskt adopterad eller känner du någon som är, gå in på hemsidan: www.adopterad.fi. Emelie Jakobsson Adopterade inom Finland

Hon andas! Studentbladet kom över den fantastiska katalogen The Bradford Exchange. Via den kan man beställa dockor som ser på pricken ut som riktiga små bebisar. Dockorna finns i olika modeller, åldrar och i alla etniciteter. Några av dem har redan sitt specialområde, såsom sinne för mode (dockan kommer med fyra olika handväskor) och borgarstil (dockan kommer med en tekopp och en hatt). Studentbladet vill tipsa om detta behändiga sätt att träna sig på barnskötsel, det känns nästan riktigt eftersom dockorna till och med sägs andas. Så för en mjuklanding kan du alltså bli dockförälder först, och riktig förälder sen. Dockan är till och med lättare att sköta än en hund. Fantastiskt, tycker vi på redaktionen!

september tjugohundraelva

studentbladet

029


030  studentbladet  september tjugohundraelva

Den presterande kvinnan motpoler

catariina salo

Jag skrev nyligen ett inlägg på min blogg (catariina.com) om unga kvinnor som presterar. Inlägget ifrågasatte bloggkulturen och normen om att ungdomar, främst unga brudar, ska prestera mer och mer – främst för att tillfredställa sig själva och sina egna behov. Och för att inte känna sig mindervärdiga i den unga kvinnans samhälle. Förvånansvärt många hade likadana upplevelser som jag själv haft. Att vi presterar för mycket, vi har för mycket på gång hela tiden och att till och med det normala livet kräver så himla mycket tid att vi inte orkar med. Det här har blivit norm i våra liv. Det är alldaligt att ha fullt upp och råkar du faktiskt vara en sån som har litelitegrann fritid är du nog en lat nolla. Vi sätter ner mycket jobb på fasaden. Jag känner mig onormal på morgonen före jag kletat eyeliner kring ögonen. Någon annan kanske klistrar på ett leende och ljuger sig igenom dagen. Och hur jävla sjukt är inte det? Att i sitt mest normala tillstånd känna sig onormal och vilja ändra på det. En vän kommenterade att det nog är bluffen vi är rädda för. Den fruktansvärda, omtalade bluffen. Vi drabbas av bluffen när vi är osäkra på om vi räcker till. Bluffen är den gnagande känslan om att det vi gjort inte räcker till. Vi är rädda för att bli avslöjade, vi är väl ändå inte så bra som vi ger sken av att vara? Vi kan väl inte på riktigt ha en åsikt? Är allt bara en practical joke på vår bekostnad? Men det finns ingen bluff. Det är nog där vi måste börja ändra på våra beteenden. Vi behöver inte leva ett dubbelliv där vi överpresterar dagarna i ända för att bli tagna på allvar och sedan oroa oss för när det hela ska explodera i vår famn. Det kommer inte att explodera. Det du gjort har du gjort. Du är redan bra. Du behöver inte ta det där tredje jobbet för att visa att du är samhället värdig. Jag tänkte skriva att det inte är du och jag som ska ändra oss, men det är det visst. Det är just du och jag. Vi måste lära oss acceptera oss själva och bara göra så mycket vi orkar. Vi behöver inte låtsas vara någon vi inte är, vi duger faktiskt. Vi är ju rätt okej, du och jag.  Catzo är Stbl:s redaktionssekreterare.

Jag hade egentligen tänkt skriva om hur synd det är att hösten är här och de lättklädda männen försvinner ur gatubilden, men sedan hände något som jag bara inte kunde lämna okommenterat: Finland har fått sin förste bögrepublikan. Markku Koivisto avgick som ledare för Nokia Missio på grund av en sexskandal. Mer än så yppades inte, och alla antog att det var någon perusskandal inom väckelserörelsen: småbarn, tejpade hamstrar eller en hardcore bind- och smisksession med stearinljus och ridpiskor. Men se nej, det var ju något mycket, mycket värre. Det visade sig att predikanten haft ett utomäktenskapligt förhållande med en man. Skam och skandal! När iranska tonåringar hängs för att de är homosexuella känner jag vrede. När Päivi Räsänen bashar bögar i media ännu år 2011 känner jag hopplöshet. Men när en konservativ väckelsepredikant åker fast för att pula en annan man i pruppen känner jag skadeglädje. Koivisto har nu anslutit sig den allt större gruppen av vita medelåldersmän som predikar ett konservativt gospel om familjens helighet och kvinnans ställning i hushållet. Och varför skulle man inte göra det? Håller man sin kvinna tuktad och underställd i hemmet är det så mycket lättare att bege sig ut på äventyr i det anonyma glitterparadiset. Fast det finns en filur som toppar alla dessa Markku Koiviston och Jörg Haidrar. Han heter Mark Foley och var fram tills år 2006 republikansk kongressledamot. Sen kom det fram att han hade ett ”ohälsosamt” nätförhållande med ett flertal av de unga praktikanterna i kongressen. Speciellt med en av 16-åringarna tyckte han om att utbyta runktips, be om nakenbilder och gnälla efter strategiska mått. Den mest bevingade meningen blev ”get a ruler and measure it for me”. Det mest ironiska är nog ändå att Foley ledde en kommitté som jobbade för att få bukt med utnyttjandet av barn och unga på nätet. Ska man skratta eller gråta? Jag väljer att skratta så att ögonen tåras.  Skribenten är producent på Radio Extrem och har lärt sig att radera sin chatlogg.

motpoler

ted urho

Den republikanske bögen


Vagabond i Vasa Bästa festen ordnas på tisdagarna på Olivers inn. Där minglar du med andra studerande och dricker billig öl. Olivers inn, i folkmun Ollis, bjuder på hederlig småstadsstämning och Fångad av en stormvind. Förmånlig mat hittar du på många ställen. Academill, Novia och Universitetet har naturligtvis sina egna studentmatsalar men även i posthuset hittar du billig mat. Billig buffé hittar du också på diverse orientaliska smårestauranger. Bästa utsikten har du från Sky Bar. Den hittar du genom att ta hissen högst upp i Hotel Vaakuna. Alternativt kan du väggklättra upp i vattentornet. Smartaste sättet att ta sig runt är genom att gå eller cykla. Avstånden är korta och kollektivtrafiken rätt obefintlig. Till vintern bör du ändå stålsätta dig mot Brändöbron, den är ett helvetesgap. Du ska bo på Strandgatan om du vill låtsas vara nåt, eller om du faktiskt är något. Är du som alla andra kan det räcka med studentboxarna i Olympiakvarteret. Egentligen kan du bo lite varstans i Vasa, hyrorna är fortfarande ganska förmånliga. Bästa nattmaten hittar du tyvärr på Mäkken. Efter att torggrillen revs för många år sedan har ingen kunnat ta dess plats som den perfekta nattgrillen i Vasa. Är du på väg ut från stan kan du förstås stanna vid Erika eller Gatuköket, garanterat goda burgare. Som bubblare kommer det ställe som i folkmun kallas ”Dången” och säljer vårrullar på torget.

LIVEt september tjugohundraelva

studentbladet

031




Spektakel i september Skolan började. Höstregnet kom. Livet kändes grått. Men inte längre, för vi har den ultimata kuckelmuckmedicinen för dig! Billigt är det också. t E X T c atar i i na sa l o • f o t o l asse l i n d f o rs

Plussa för din lunch

I det nya Musikhuset i Helsingfors finns en studentrestaurang. Det roliga med den här restaurangen är att du får plussapoäng när du äter där. Om du vill tjäna dig en hacka på att äta billig mat, gå till Musikhuset! Plop plop. Plop. Månadens film

Homofilmfestivalen Vinokino börjar igen i Åbo 29.9 och fortsätter till Helsingfors 6.10. I år visas igen många fantastiska indiefilmer på festivalen och är du studerande betalar du bara en femma för att se på film. Kolla in hela repertoaren på www.vinokino.fi. Månadens tv

Den som ingen tv har klarar sig med datorn i alla dar Nästan allt det bästa som sänds på tv kan du se på nätet utan att det kostar dig något. Och nu talar vi inte om piratnedladdning utan om alla play-kanaler. Redaktionssekreterarens favorit har varit och är fortfarande Svenska Hollywoodfruar som kan ses på TV3 Play. Googla vetja! Månadens dryck

Hösten är teets och rödvinets högtid. När det är stormigt ute har du alltid en orsak att tända ett ljus och svepa ett glas vin. Eller en kopp te! Men vill du ändå ha lite flärd i höstmörkret ska du bege dig till DTM på lördagar, där dricker du förmånlig skumpa med dina vänner. Och troligen ser du trendiga killar och snygga tjejer samtidigt. Månadens keikkor

Den 5.10 spelar svenska hiphopduon Ison&Fille på Svenska talande klubben på Korjaamo i Helsingfors. På STK, som ordnas en gång i månaden, minglar du med dina medsystrar och –bröder och träffar troligen alltid någon bekant. I november kan du som bor i Vasa också gå på STK, den 11.11 kommer Eric Amarillo till Finlands soligaste stad och undrar om du vill ligga med honom då. Biljetterna är förmånliga och ännu förmånligare på förköp! Månadens utomlandsjobb

Studiefonden har lediganslått sina praktikstipendier för perioden som startar i januari. Kliar det i fingrarna att ta ett mellanår och jobba utomlands ett tag ska du kolla in www.kulturfonden.fi. Nu kan du också få åka till Tokyo, vad är bättre än anime och sushi? Det kan man fundera på. Men du, sista ansökningsdag 2.10 så jalla jalla!

032  studentbladet  september tjugohundraelva


september tjugohundraelva

ď ˇ

studentbladet

ď ˇ

033


BYTESTORG



Väska mot sko

SE

Till ett bytestorg kan både personal och studerande föra saker de inte längre behöver och plocka åt sig något de vill ha, helt gratis.

MUSIK

HARDCORE I KOSTYM

Iklädd kostym gör sångaren entré till tonerna av Modersmålets sång. Basisten är klädd väst och studentmössa. Trummisen kunde ha kommit direkt från en seglats runt Sveaborg i jumpern som är snitsigt knuten kring halsen och gitarristen ser ut som vilken affärsman som helst. Vad kan vi vänta oss? Körsång eller kanske dansbandsmusik? Nej, det som händer efter att den fosterländska sången slutar är att sångaren Carolus Aminoff utguter ett avgrundsvrål och en aggressiv borgarcore drar igång. Bandet är Bob Malmström och de är trötta på den vanliga hardcoren. Deras säregna stil är en motreaktion mot vänsterpunken där livet är lika med rännsten och systemet ruttet. - Vi har ju inte det så dåligt egentligen, säger Carolus. Att sjunga om det ruttna samhället och samtidigt själv bli rik på det är väldigt motsägelsefullt och det är just det vi reagerade på. Grundteserna i Bob Malmström är finlandssvenskheten, eliten och att hacka ner på motståndaren – främst vänsteraktivismen. Vill man ta det med humor är det fritt fram men det finns en viss grund för budskapet. - Vi drar förstås sakerna till sin spets men helt draget ur hatten är det verkligen inte, säger Aminoff som skrivit låtar med titlar som ”Kött är allas rätt”, ”Fattigdom är sjukdom” och ”Dom behöver ingen päls som döda”. Det handlar ändå inte bara om kostymer, studentmössor och hyllning av rikedom. Det viktigaste för bandet är att göra bra Bob Malmström släpper sin debutskiva musik och fantastiska spelningar. Och det lyckas killarna med, den 12 oktober och spelar på On The Rocks i när de drar igång sin show blir även det mest inbitna Kent-fan Helsingfors 22.10, på Royal i Vasa 29.10 imponerad av skriket. Catariina Salo

f o t o R A S M U S TÅG

och på Klubi i Åbo 8.12.

iljö och biståndsutskottet vid Åbo Akademis Studentkår (Mibi-utskottet) har i höst ordnat bytestorg i Vasa och Åbo. – Tanken bakom bytestorget är hållbar utveckling och bistånd, säger Ebba Håkans, Åbo Akademis studentkårs socialpolitiskt-ansvariga i Vasa. – Vi vill också påminna människor om att allting inte alltid måste köpas nytt, tillägger Mibi-utskottets ordförande Anna Perälä. I Vasa ordnades bytestorget för första gången och de saker som blev över skänktes till Röda Korsets lopptorg. I Åbo har bytestorget redan ordnats under flera års tid. Bytestorget är speciellt riktat till just utbytesstuderande för de behöver saker för en kort tid så billigt som möjligt. De varor som rör sig mest på bytestorgen är porslin, böcker och kläder. Roger Norrgård

TEATER

Ted och Kaj i peruk och klänning I höst sätter duon Ted Forsström och Kaj Korkea-aho upp humorshowen Pleppo LIVE! – Välkomna till mommos på Wasa Teater.

034  studentbladet  september tjugohundraelva

Drömmen har alltid varit att stå på en teaterscen, och när Wasa Teater föreslog idén att göra

Pleppo till en teaterföreställning tvekade de inte en sekund. – Eftersom vi inte är skådespelare är det stort att få arbeta med alla proffs, säger Ted. Förutom Ted och Kaj medverkar susanne marins och markus lytts i föreställningarna. – Eftersom det tidigare bara varit vi två som agerat i sketcherna är det väldigt intressant att se andra spela karaktärerna, säger Ted. Pleppo LIVE! - Välkomna till mommos kommer att innehålla både gamla och nya karaktärer. En del karaktärer har de medvetet valt bort eftersom det inte går att göra dem trovärdiga. Dessutom har de skrivit en bok som lanseras i samband med föreställningen. Boken, som fått namnet Pleppoboken, innehåller sketcher och kommentarer om hur idéerna växt fram. – Det blir en liten tillbakablick på texter vi skrivit under de senaste tretton åren men också en del nytt och opublicerat, säger Kaj. De ser fram emot hösten och de 40 föreställningar som är inplanerade. – Det går inte att missa. Föreställningen blir som ett chockerande fyrverkeri, som en naken karl som spelar piano tills han sprängs. Vi får klä oss i peruker och klänningar, det är varje mans dröm, säger Kaj. Vill du läsa mer om repetitionerna kan du kolla in Kajs blogg på kaj.ratata.fi. Emelie Jakobsson




I Studentbladets nya serie kommer redaktionen att tvångsgästa några studentikosa fester och bedöma fiilisen. Först ut är Teknologföreningens inledande halarsitz i Otnäs. I ingenjörernas Ibiza spräcker man wc-kakel på löpande band, trollar stringtrosor ur byxor på sitzbesökare och spelar stolt på sina stora horn. t E X T FA N N Y LI N DHOL M • f o t o C A T A R II N A S A LO

Matematikernas Ibiza

Vad är TF Teknologföreningen är den svenskspråkiga nationen vid Aalto-universitetet. TF äger sitt eget nationshus Urdsgjallar och har 750 ordinarie medlemmar och 850 äldre medlemmar. Höjdare Orkestern Humpsvakar dundrade in i sitzsalen spelande på trumpeter och saxofoner, och just då man trodde att det inte kunde bli mycket mera intressant än en hel hord med män som spelar på sina horn, dansade Rumpskakar in. Dansgruppen Rumpskakar susade in i salen iklädda små varta spetskjolar och uppträdde med en vågad dans som påminde om showen på Moulin Rouge i Paris. Överraskning En toalettstol av äkta kakel slogs sönder på scenen med en jättehammare av trä. En trollkonstnär gjorde också entré. Han beordrade chefredaktören att stå upp framför sitzdeltagarna och trollade fram ett par röda spetstrosor ur byxorna på henne. (Den farmoder som har ett barnbarn som är teknolog kan ringa upp Studentbladet för att anmäla stöld av ett par trosor modell större – vi lovar att överlämna stöldgodset med ödmjukhet och i största hemlighet.) Besvikelse Vi var utrustade med ett par glasögon, en räknemaskin och en slips för att smälta in. Vi fick senare höra att slipsen inte hörde hemma i en teknologs vardagsrepertoar, inte trendbrillor heller eller en giftgrön räknemaskin som används för att räkna kollektivets matkassa. efterfesten Var på ett biljardbord, men faran var att huvudet alltid tog i lampskärmen då man sörplade ur sin burk. Redaktionssekreteraren var nöjd för att hon fick dricka öl genom ett sugrör som gick under en teknologs t-tröja. (Enligt teknologerna är det ett alldagligt fenom att gömma en burk öl i byxan och ha metervis av sugrör gömt under kläderna.)

4

/5

Poäng: TF:s inledande sitz får fyra snapsar av fem. Generöst med mat, dryck och suspekta framträdanden. Förbryllande var debatterna om kemiska ämnen och piets betydelse?

september tjugohundraelva

studentbladet

035




Så fixar du middagen på 1 800 röda sekunder tillsammans med den nakna kocken. Chop it! tEXT & foto c atar i i na sa l o

KOKBOK

Titta på bilderna!

Den nakna kockens glansdagar må vara förbi, och ingen vidare snygg pärm får han till stånd till sin bok, men låt dig inte luras. Han har det fortfarande, den där charmen som får det att kittla under fotbottnen. Middag på 30 minuter är en lite mer invecklad sak än titeln låter påskina, recepten är många och kan kännas lite svåra. Men bilderna! Ah, dessa underbara vackra fotografier på mat. Det får den mest skräpmatsälskande lyriker att falla pladask. Jamies nya kokbok är definitivt en vinnare när det gäller matorgasm för ögonen. 

036  studentbladet  september tjugohundraelva


Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt! Ut i världen! Svenska kulturfonden lediganslår praktikplatser vid • Finlands kUltUrinstitUt i BrYssEl, kÖPEnHaMn, lOndOn och Paris • nOrdiska MinistErrÅdEt i st PEtErsBUrG • skandinaViska FÖrEninGEns kOnstnÄrsHUs i rOM att sökas senast 2.10.2011 Praktikplatserna kan sökas av dig som är studerande eller tagit examen inom det senaste året, har grundkunskaper i värdlandets språk och svenska som modersmål eller studiespråk. Praktikperioderna är 11 månader och inleds i januari 2012. Stipendiebeloppet är 1100-1500 euro per månad beroende på var du praktiserar. Ansökan görs elektroniskt på https://praktik.kulturfonden.fi. Här finns också närmare information om de olika praktikplatserna.

Du som studerar får

50 % STUDIERABATT

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

Jobb, sommarjobb och praktik? Hur ska jag planera min framtida karriär? Säkert något även just du funderat på. Åbo Akademis Arbetsforum försöker se till att du har de verktyg du behöver då du ger dig ut i arbetslivet och för att snabbt och lätt hitta de jobb som motsvarar just din egen karriärplan och utbildning. Arbetsforum betjänar dig under hela din studietid och även som nyutexaminerad • då du vill ha hjälp med att planera karriär, studier och praktik. • då du vill ha info om jobb och praktikplatser i hemlandet. eller utomlands • då du vill ha tips hur man ska skriva en ansökan och CV.

• då du ska välja huvud- /biämne och funderar på hurdana. jobb du kan söka. • då du vill veta mera om arbetsmarknaden inom ditt område. • då du vill diskutera kontaktytan mellan studier - arbete.

Arbetsforum betjänar dig i både Åbo och Vasa! Titta kontinuerligt in på vår hemsida för mer information och för att hålla dig ajour om våra evenemang och annat program!

www.abo.fi/arbetsforum

erera

m Prenu

STUD

.FI T T A B IERA




HA

VILL SE RESULTAT Månadens formgivare är den blivande byggnadsteknikern Jesper Lindblad. Tapetsering får honom att tappa livslusten, men på fältet vill han vara och en dag starta eget.

verktygsbälte

t E X T i sabe l l a mattss o n f o t o c atar i i na sa l o

radio

3x

kan eva inte l utan

En bra arbetskamrat

inte själv in spikarna i ett hus men planerar vart de ska spikas, säger Jesper Lindblad. Vi står ungefär mellan en arkitekt och en byggmästare. Vi skissar och planerar byggnader, både för hand och på dator. Men vi gör inte konstnärliga planer, som arkitekter, så man behöver inte kunna rita för att vara byggnadstekniker. Vi använder oss av linjal och schabloner. Då de flesta formgivare skapar något handlar det oftast om ett enstaka föremål eller en produkt. För Lindblad gäller det att planera enorma helheter. Ska det bli ett trähus eller ett stenhus, var ska köket vara och hur stort ska sovrummet bli? I princip planerar en byggnadstekniker allt utom el och avlopp. – Inredningen ligger såklart inte på vårt ansvar, men vi planerar rummen och mellanväggarna. Några grundläggande problem och frågor ska man alltid ta i beaktande då man planerar en byggnad som ska utstå slitage i många, långa år. – Ett hus ska hålla värme så att man under vintern inte ska behöva använda oändliga mängder energi för att värma upp det. Grunden ska vara bra, så att huset inte rör på sig. Det finns skillnader i de olika materialen som används till ytterväggar. Betong som man oftast bygger höghus med är det billigaste materialet och tål väder och vind bäst. Trä kräver underhåll, det måste målas om med jämna mellanrum. Lindblad är också utexaminerad byggnadsarbetare från yrkesinstitutet Inveon. Han planerar att starta

– Byggnadstekniker spikar

038  studentbladet  september tjugohundraelva

ett eget byggföretag efter sina studier på Novia och då vill han främst befinna sig på fältet och inte inne på ett kontor. – Vissa byggnadstekniker går helt över till arkitektur. Jag vill inte sitta inne på ett kontor, så om jag startar ett eget företag kommer jag att planera vissa moment i byggandet, men i huvudsak ska jag bygga. Vi har möjlighet att läsa olika ekonomikurser i skolan, jag ska i alla fall läsa företagsekonomi, med tanke på framtiden. Även om Lindblad gillar att jobba med bygge säger han att det finns vissa delar av arbetet som han skulle klara sig utan. – Ta till exempel tapetsering. Man skrattar ju inte direkt när man håller på med det, men det är inget fel på det. Fast efter flera hundra timmar tycker du kanske inte längre det. Men det ser ju fint ut när det är klart och det är något av det bästa med det här yrket. Är det jobbigt att arbeta utomhus i minus trettio grader mitt i vinter då? – Nej, det finns ju kläder. Men nog gör det lite mer ont om man slår tummen med en hammare på vintern än på sommaren.




RE:

Beräknelig oberäknelighet Välj alltid en man som älskar dig mera än du älskar honom.

k i a svaet i c h i n

klagar ofta på att de inte förstår sig på kvinnor. De säger att då man ger kvinnorna uppmärksamhet blir de sura på en och spelar ointresserade. Då de ger kvinnorna plats och utrymme blir de arga för att mannen framstår ignorant. Vad de inte förstår dessa stackars karlar är att allting är uttänkt. Den beräknande kvinnan är oberäkneligt beräknelig. Innerst inne vet väl gemene syster att lite logiskt tänkande inte skulle skada? Trots det har jag mer och mer börjat se vårt sönderanalyserande som ett väldigt bra vapen gentemot mannen. Du kan orientera mannen i den riktning du vill med metoder som är högst varierande. Den beräknande kvinnan ser jag i mina flickkompisar som är kring 30 år. Som blommorna på våren ploppar de upp dedär babymagarna. Men misstag är det alltid frågan om. Jo, inte hade vi planerat någon tillökning inte, hoppsan så konstigt att det gick så här och just i den här åldern. Är det så att kvinnor som fyllt 30 automatiskt glömmer bort allt vad preventivmedel heter? Och så finns det kvinnan som inte kan göra slut. Tillfredställd knappast och olycklig definitivt, men det är bara så behändigt. Vi har det ju helt okej ihop, mediokert bra så vad mera kan man begära? Onödigt att börja söka efter någon ny nu när allting är så rutinerat och bekvämt och så har vi ju bostadslånet ihop. Som ett gammalt talesätt säger; välj alltid en man som älskar dig mera än du älskar honom.

Mina killkompisar

att varken jag eller mina tjejkompisar nöjer sig med någonting mediokert eller är de här hala ormarna som Kia beskriver i sin kolumn. Min livslånga och otroligt breda erfarenhet av män och relationer (host) har lärt mig att alltid vara ärlig. Okej kanske inte megaärlig, men ärlig. Jag är mig själv. Jag tror nämligen inte att det finns något sexigare. Att leva i ett förhållande som kräver att man planerar sitt liv med hjälp av olika taktiker och fintar låter inte hälsosamt. Jag fattar om det ligger på förälskelsetadiet och man sover med mascara och solpuder och äter sallad både till lunch och middag. Men kom igen, lite logiskt tänkande kan inte skada, syster. Johanna-Maria Fagerström Jag är så glad

studerar vid magisterprogrammet Kultur och kommunikation, Helsingfors universitet.

Eller så den unga kvinnan som är trött på krav och relationer och föga intresserad av barn. Hon har ihop det med den äldre och förmögne mannen. Med ett skrotat äktenskap och en plågsam skilsmässa bakom sig och är han som gjord för den beräknande och något yngre kvinnan som söker ett stiligt yttre, en fet plånbok och lite umgänge. Exemplen är många och kvinnans historia är ett levande bevis på att spelad ovetskap och förrvirring kan ta henne långt. För sanningen är att kvinnan är oerhört beräknande och kall. Hon vill leva upp till bevis på att hon handlar i enlighet med ologiska analyser för att slippa ta ansvar för sina oetiska eller ogenomtänkta gärningar. Hon gör det för att själv ha det bra, det är en överlevnadsinstinkt. Hon analyserar de mest banala detaljer, ser saker ur de mest absurda vinklar och ger till slut varje historia av önskad eller oönskad kärlek en helt ny version och värst av allt är att varje man är van vid det. Hon vill ge bilden av att vara jobbig, ältande och borttappad för att de är vad båda parter känner till. Vad skulle hända om kvinnan som var hal som en orm blev ärlig och rak? Skulle mannen faktiskt vela ha den kvinnan som pratar direktspråk eller skulle han ens kunna förstå henne efter en livstid av felsignaler? Skribenten är programledare på Stiftelsen på Radio X3M

Sex and the City–anda försöka förklara vad kvinnor eller män egentligen är brukar oftast få mig att gäspa. Ämnet är bra för att provocera och de kan fungera som underhållning i till exempel kafédiskussioner, revyer, eller i form av dassläsning. Men som seriöst ämne är det i allmänhet tråkig köksbordspsykologi som sällan leder till djupare förståelse för omgivningen. Det är klart att vi alla på sätt eller annat passar in i en stereotyp, men oftast ytligt och oseriöst. Alla är vi hala, ärliga, kalla eller varma, men det verkar vara sexigare att fokusera på skillnader än likheter. Så länge blaskor och självhjälpsböcker säljer med rubriker som ”kvinnor och män - sådana som de verkligen är”, så får jag väl fortsätta vara uttråkad. Ibland känner jag att just denna typ av kategorisering går i spetsen för vad Johanna Korhonen i Helsingin Sanomat (10.8) beskrev som, ”valistuksen vastaliike”. Sami Horttana

Att i äkta

Specialpedagogik, Åbo Akademi

Kvinnor kan vara kalla och beräknande,

men stannar ingen någonsin upp och funderar vad nyttan med det hela är? Att få barn, en säker framtid och en partner man inte älskar så där till på köpet? Det låter nästan som män var någonting man kan köpa från TV-shop för att få ett lite bättre liv. De flesta män jag känner vill hitta en ärlig kvinna. En kvinna att lita på, som inte är rädd att säga som det är i stället för hålla på med det ständiga analyserandet. Jag tror inte på teorin om att kvinnor är kalla analytiker. Spelar inte alla kyliga och beräknande för att imponera på andra? Säger vi inte alla att andra inte är så himla viktiga fastän de egentligen betyder världen för oss, bara för att skydda oss själva? Kanske det bara är vi män som gör så. Teemu Kiviniemi

”Män kan inte köpas på TV-shop” Det verkar vara sexigare att fokusera på skillnader än på likheter, säger Studentbladets åsiktsmaskiner.

Journalistikstuderande på Soc&kom

september tjugohundraelva

studentbladet

039


HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet. Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Dubbelt upp med möjligheter VALHÖSTEN 2011

FörvaltningSval

Delegationsval vid StuDentkåren 18.-1 Förhandsröstning 12.-13.10

14.-15.11 kandidatuppställning till 2.11

Vad används studentkårens medlemsavgift till?

HYY.FI/VAL

Studentkårens valhöst -

Delegationsval 2011

Nästa delegationsval vid Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) hålls 18–19.10.2011. Förhandsröstningen hålls on 12 och to 13 oktober.

Vid HUS delegationsval väljs studentkårens högsta beslutande organ, delegationen, som har 60 medlemmar. Röstberättigade är alla HUS medlemmar, alltså närmare 30 000 studerande vid Helsingfors universitet. Mandatperioden för den delegation som väljs denna gång är undantagsvis 1 år, så att delegationsvalet i framtiden inte ska sammanfalla med universitetets förvaltningsval. Man kan utnyttja sin rösträtt i sammanlagt 14 vallokaler på Helsingfors universitets fyra campus och dessutom i Helsingfors universitets filialer i Lahtis och Vasa. Valresultatet blir klart under valvakan i Gamla studenthuset (Mannerheimvägen 3) sent på onsdagskvällen den 19 oktober. För att hitta sin egen kandidat kan man t.ex. använda det riksomfattande kandidattestet för delegationsvalet, det öppnas måndagen den 7 oktober på adressen www.edustajistovaalit.fi

Suger något i studiearrangemangen?

HYY.FI/FORVALTNINGSVAL Kom och chilla fre 30.9!

Lyft fram bra lärare!

Nyyti och Röda Korsets Helsingfors och Nylands krets ordnar fre 30.9 kl. 18-22 tillsammans en alkohol- och avgiftsfri chillkväll dit alla är varmt välkomna! Det bjuds på gott sällskap och du behöver inte oroa dig över om du känner någon från förut. Du är välkommen till kvällen precis som du är. Ingen förhandsanmälan behövs. Platsen är frk:s kansli i centrum av Helsingfors på adressen Salomonsgatan 17 B. I början av kvällen berättar Röda Korset om sin förstahjälps- och beredskapsarbete. Du kan komma med i verksamheten direkt om du vill! Efter det slappnar vi av tillsammans och spelar bredspel, äter och chillar. Kom med - under chillkvällen är du alltid en önskad och välkommen deltagare!

Känner du någon alldeles fantastisk lärare eller lysande föreläsare? Någon som inspirerar med strålande föreläsningar och konstruktiv feedback? Den pärlan ska du nominera till mottagare av priset En Bra Lärare Magister Bonus. Mottagaren måste undervisa vid Helsingfors universitet. Alla medlemmar och medlemsföreningar i universitetssamfundet får lämna in förslag. Mera information om hur ansökan görs och om kriterierna för priset finns på hus internetsida. Skriftliga förslag med motiveringar skall vara hus tillhanda senast fredag 7.10.2011 kl. 12.00, adressen är hus/sekr. För akademiska ärenden, Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors

Mera information: toimisto@nyyti.fi

 Mera information: Anu Aarnio tfn 050 543 8458 (anu.aarnio@hyy.fi).

Vid SHVS i Tölö inleds ett försök med elektronisk tidsbeställning inom tre vårdtyper Med hjälp av den elektroniska tidsbeställningen kan man lätt söka vård då en tand spricker, man behöver preventivmedel eller vid ätstörningar, utan telefonkontakt. Även p-pillerrecept kan i fortsättningen förnyas elektroniskt. Servicen prövas från början av september vid verksamhetsstället i Tölö. Tills vidare fungerar den elektroniska tidsbeställningen enbart på finska.  Mer information (på finska): www.yths.fi/ajankohtaista

HUS nya websidor

www.hyy.fi


STBL 06/2011  

Studentbladet. Nordens äldsta studenttidning. Sedan 1911.

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you