Page 1

05

Studentbladet JUNI 2011 Sedan 1911



STUDENTBLADET • JUNI 2011

Ledare

00:05

Sekulariserad otro

Människan i dag är som afrikanen. Hon är hindu under veckan, muslim på veckslutet och utövar woodo på natten. Religionerna är flera, men tron och andligheten sviktar aldrig. Det är en illusion att vi är ateister.  f ann y l i ndho l m

FW: Slut – och sen? Försök spara så att du har en buffert den dag en oförstående läkare vägrar ge dig sjukledighet.

theresa norrm é n

En slak kvinnokropp ligger på cementgolvet. Mannen sparkar henne frenetiskt i magen, han är drogpåverkad, hon bor på busstationen. Några storvuxna försäljare i ett tidningsstånd intill stirrar utan att ingripa. Jag har just klivit ur ett urinstinkande wc-bås, rakt bakom mannen. En spark i huvudet och kvinnan får spasmer. Ambulansen kommer för sent och mannen lyckas smita. Jag håller på att kräkas. Busstationen tystnar då båren bärs ut, min halsduk gör så att jag inte får luft. Jag kan inte kliva på bussen, jag vill inte se Anderna. Jag ser uppåt, varför? Tro. Jan Svanberg professor i religionsvetenskap, säger att människan behöver tro för att ge livet mening och förståelse. Tro är människan som vill tillskriva händelser vilja. Ett tragiskt dödsfall; det finns en övernaturlig kraft som avgjorde och som tar emot den döda. Tro handlar också om att ge ett mänskligt ansikte åt fenomen i naturen. En dålig skörd eller översvämning som tog otaliga liv; naturguden är arg, vi måste vårda hans kropp jorden. Människan har aldrig kunnat tackla ovetskap, allt måste definieras och modelleras om tills det blir begripligt. Svanberg säger att det i dag har skett en sekularisering på samhällelig nivå, men inte på individnivå. Religionen har fått en ny form. Svanberg tror att människan i dag är som afrikanen. Hon är hindu under veckan, muslim på veckslutet och utövar woodo på natten. Religionerna är flera, men tron och andligheten sviktar aldrig. Noreuroperna påstår sig vara folket som är de mest sekulariserade, men i själva verket är vi de mest hängivna trosutövarna både på kroppslig och andlig nivå, säger den svenske prästen och psykoterapeuten Owe Wikström. Vi läser om Buddhas tankar, har drömfångare ovanför sängen, beundrar medeltidens katolska praktverk

Burnout. Det är sånt som drabbar överambitiösa, överduktiga människor som ska göra karriär samtidigt som de fostrar barn, bygger hus, tar hand om sina åldrande föräldrar och förverkligar sig själva på intressanta hantverkarkurser. Trodde jag. Jag hade varken barn, hus eller överambitioner, men ändå satte livet krokben för mig. Det räckte med ett lite för tungt jobb, lite omställningar i privatlivet och en allmän känsla av att inte räcka till och så började jag tappa orken, håret och närminnet. En dag klarade jag inte mera. Läkaren på min hälsostation tittade på den stadigt växande kala fläcken på mitt huvud och sa ”Allergi”. Så lyssnade han på mina bekymmer och sa ”Tre dar sjukledigt och lyckopiller”. Jag har hört om kolleger som av sina

och vill gå Santiago de la Compostela. Vi utövar yoga för att hitta vår andliga nivå, går på muslimska bönestunder då vi är på resa och mediterar för att få självinsikt. Vi vill jobba för något som är betydande inte bara för oss själva utan också för andra. Vi ser tecken, tror på ödet och gör allt för att tillskansa vardagen mening och ge livet en betydelse. Och så kallar vi oss ateister. Generationen som hyllar vetenskapen, utbildningen och de aldrig tillfredställda behoven kräver ett svar. Vågar inte leva i ovetskapen. Vi ska hitta nyckeln till de irrationella och existensiella frågorna, sätta dem i ett fack och ge dem en vetenskaplig förklaring. Men frågorna har inget svar, livet är det enda som människan inte kan kontrollera. Vad som driver männsikan till tro och varför hon behöver tro har varken psykoterpeuten eller religionsvetaren ett svar på. Tro lever i henne. Tillbaka på busstationen. Jag kliver trots allt på en buss. Sover oroligt i det obekväma sätet och vaknar nästa morgon i Anderna. Jag hyr en häst för att få ett redskap för att fly. Bergstigen kantad av is upp till toppen känns oändlig. Händerna stelnar av kölden och jag tappar tyglarna och är rädd för avgrunden just invid kanten. Huvudet är tomt, svart. En fågel följer min häst. Söker jag tecken? Väl uppe på bergstoppen kan jag äntligen andas in den tunna bergsluften, jag drar lungorna fulla som om det varit den första gången. Så nära himmelen i landet av tystnad omringad av berg och busverk ser jag livet. Där finns tron och framförallt uppskattningen, men en förklaring fick jag aldrig. Tro? Kvinnan på busstationen Retiro i Buenos Aires dog och skribenten var en vecka i Anderna.

läkare har fått både sympati och långa sjukledigheter. Men sån var inte min läkare. Och om man är i den situationen att det känns övermäktigt att köpa tandkräm, för att det finns för många sorter att välja mellan och för mycket information på förpackningarna, ja, då orkar man inte heller jaga efter förstående doktorer. Jag tog de tre dagarna (men inga piller) och sen tog jag ledigt på egen bekostnad. Sen låg jag bara hemma, läste alla Tove Janssons böcker i kronologisk ordning, kontemplerade. Efter en tid började saker och ting klarna, så jag återvände till jobbet för ett sista ryck och så slutade jag, började läsa på inträdesprov och på hösten började jag studera på nytt. Det var ett hårt beslut, men tydligen rätt, för håret, närminnet och orken

kom tillbaka. I dag jobbar jag med andra saker än förr och mycket mindre än förr. Jag visste det inte då, men vet nu att det här har ett namn: downshifting. Man blir inte rik på det, men lever kanske lite nöjdare. Sensmoralen är: Om du bara kan, försök spara så att du har en buffert den dag en oförstående läkare vägrar ge dig sjukledighet. Var beredd på att också du kan gå in i väggen. Inse att det inte behöver vara en katastrof, att ditt liv kanske rentav blir bättre efteråt. Och lär du dig att säga nej, så kanske du överhuvudtaget inte behöver drabbas av burnout. Theresa Norrmén var chefredaktör på Studentbladet år 1989. Hon är ex-journalist och före detta chefredaktör för Ny tid. Numera kallar hon sig ordbrukare.

juni tjugohundraelva

studentbladet

03


Nordens äldsta studenttidning • Årgång 100 chefredaktör & ansvarig utgivare Fanny Lindholm, 050 563 4790, chefred@stbl.fi • Redaktionssekreterare Catariina Salo, 050 501 7331, red@stbl.fi • Grafisk formgivare Rasmus Kyllönen, grafiker@stbl.fi • Redaktionen Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Redaktörer i Åbo Julia Holmvik, juliaholmvik@hotmail.fi och Roger Norrgård, rnorrgar@abo.fi • Redaktör i Vasa Emelie Jakobsson, jakobsson.emelie@gmail.com • Annonsmaterial Lisbeth Lönnqvist (09) 803 9553. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • Kansli, adressändringar, PRENUMERATIONER 045-8759759, kansli@stbl.fi • Utgivare Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • Generalsekreterare Linda Sundman, 050 373 4263, kansli@stbl.fi • Ordförande Peter Sjöholm, 040 565 8688, ordforande@stbl.fi • Styrelse Kim Blomqvist, Mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell Mattsson, Natalie Segercrantz, Richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, styrelsen@stbl.fi • Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda • UTGIVNING 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Pärm: Lasse Lindfors • Studentbladet tackar Jesse för resan till Oz • SID 4: Nationella audiovisuella arkivet (ur filmen Blue Lagoon)


STUDENTBLADET • JUNI 2011

NR05 Start

Samhället • NU Harakiri Svensson Atleten vinnare sidan 10 • Beach-volley mellan föreningar sidan 11 • Egilvimmel sidan 12 • Universitet och bidrag sidan 13 • Borgerliga studerande sidan 13 • Lämplig för jobb? sidan 14

Människan Albert, Marco och Janne är dagens gladiatorer sidan 18 • Elementet för frihet sidan 24 • VI Ha ditt livs sommarromans sidan 28 • QA Transsexuell kroppssyn sidan 30 • AHA Invandrare i medierna sidan 30

LYSSNA PÅ redaktionens inspirationsmusik på vår egen Spotifylista! Du hittar den på stbl.fi och vår sida på Facebook. Listan innehåller favoriter som Lady Gaga, Turisas och Fleet Foxes!

DE VÅRA MEDARBETARE I NUMMER 5

PETER SJÖHOLM Pappa betalar har bytts till uttrycket ”Poppe betalar”, från tiderna då han fungerade som skattmästare i StudOrg vid Soc&kom. Poppe är inhoppare på Yle, journalistikstuderande och en föreningsjunkie. Före detta chefredaktör för Svensk framtid och nuvarande SSI:s styrelseordförande är enbart två meriter bland mängden. Han har en svaghet för koffein och brukar överraska redaktionen med skumpa, godis och vindruvor.

HEIDI MYLLYVIITA älskar vackra adjektiv, synonymorböcker och komplicerade kärlekshistorier. Klockan nio trettio och fjorton trettio dricker hon en kopp kaffe med mjölk och däremellan äter hon lunch. Heidi studerar visuell marknadsföring och frilansar inom diverse visuella områden. Det bästa med sommaren är såp- och kolsyrebubblor, tycker Heidi. Till det här numret tecknade hon porträttet på Janne Strang.

Livet • FÅ Strandplock sidan 32 • SE Klättra på väggarna sidan 34 • Stek dina egna chips sidan 35 • Läppja på drinkar sidan 35 • Emelie gör egna möbler 38 • RE: Janne Strang och männens sex and the city sidan 37 EMIL WIKSTRÖM har samlat på sig 23 livsår och lever för tillfället tryggt i en liten lya i Helsingfors. Han gör lite allt möjligt för att betala hyran, bland annat illustrerar han och frilansar som grafiker. På fritiden sitter han ofta hemma och letar fanatiskt upp ny musik eller jobbar på små projekt. Ibland när han lämnar lägenheten tar han långa promenader i utkanten av stan, eller fastnar på kvarterets smutsiga karaokekrogar. För Stbl illustrerade han kolumnen på sid 13.

JENS FINNÄS var redaktionssekreterare på Studentbladet år 2008. I dag är han frilansskribent, maratonlöpare och en sarkasmens förkämpe. Enligt rykte längtar han efter sin flickvän på Åland och vill inte bli påmind om att han blev fängslad i Uganda.

juni tjugohundraelva

studentbladet

05


studentbladet

MÅNADENS STUDENT

DU 06

• juni

tjugohundraelva


ag är medveten om att jag inte bara kan hoppa på ett tåg och åka vart som helst i Finland och också där känna mig trygg. Men likaså kan jag inte heller känna mig trygg överallt i mitt hemland USA. I inlandet har befolkningen helt andra värderingar än vid kusterna. Jag vill inte dra alla över en kam men känner ändå att det finns en sanning i att de som bor närmare vatten är mer liberala än människor i inlandet. Efter det finska riksdagsvalet gick jag in på nätet och jämförde regionvis siffrorna på dem som röstat på Sannfinländarna. Det visade sig att ju längre norrut och österut väljarna bodde, desto högre var Sannfinländarnas röstetal. Det här är min egen teori – större städer och ställen vid kusten är mer liberala. Jag känner till exempel inte en själ som röstade på vår förra president george w. bush, ändå vann hann presidentvalet två gånger. Men där ser valkartan liknande ut som i Finland, ju längre från kusten, desto mer färgas kartan av republikanerna. Jag är född och uppvuxen i Pasadena i Kalifornien. Under mina film- och sociologistudier på Wesleyan på USA:s östkust fick jag en möjlighet att åka till Stockholms universitet på utbyte. Jag visste just och just var Skandinavien låg före jag åkte, så det var ett äventyr. Och jag är glad över att jag åkte. Efter avslutade studier i USA fick jag möjlighet att resa via Baltikum till Finland och fann ett hem i Helsingfors. Nu vill jag inte lämna staden. Jag vågar inte säga att jag kommer att stanna här för evigt, men just nu känns det bra. Trots att jag studerat film och sociologi är mitt huvudsakliga jobb fotograf. Det är ett tacksamt jobb eftersom jag får resa mycket och kan i princip jobba var som helst i världen. För tillfället är jag på väg till New York för att förhandla med olika gallerier om utställning av mina als-ter. I Finland har jag också jobbat mycket med reklamfotografering. Trots ett mer främlingsfientligt klimat har jag alltid känt mig välkommen och trygg i Helsingfors, rasism har jag inte stött på här i samma grad som på andra ställen. I Polen råkade jag en gång på ett gäng nazister och trodde att min sista dag var kommen. Inte här. Jag känner mig mer bekväm som utlänning i Helsingfors än som utlänning i någon annan stad i världen – och Finland. Och då har jag rest en hel del. Och jo, det stämmer att jag varit croquimodell. Det är inget jag tycker är så konstigt. Speciellt i Finland är ni vana att se nakna människor, som barn har ni gått i bastun med föräldrar och vänner. Så är det inte i USA. Där ser jag också ett samband mellan nakenhet och liberalism, ju mer inåt landet du reser, desto mindre nakenkonst stöter du på. Nakenhet för skönhets skull existerar inte. Allt bottnar i rädslor och invanda mönster. Att vara naken ses i katolska samhällen som en synd.” t E X T o c h f o t o C A T A R II N A S A L O

Fotokonstnären Jason DeBose, född och uppvuxen i Kalifornien, flyttade till Finland för fyra år sedan. Politik är något han funderar en hel del på, han fotograferar till vardags och står croquimodell på sin fritid. Helsingfors har blivit ett tryggt hem för Jason, men det samma kan inte sägas om resten av Finland.

CALIFORNIA DREAMIN’


FERIEFÄBLESS Semestern hägrar men vad ska du göra? Bensinen är slut, kontot magert och sinnet uttråkat. Du måste komma bort, du måste få uppleva. I år är året då du gör något annorlunda, något miljövänligt och spännande. För att komma igång har vi sammanställt några tips, bara din fantasi sätter gränser. t E X T C A T A R II N A S A L O

Lägenhetsbyte ar du en lägenhet i centrum av staden med skulle gärna fira semestern på landet? Det finns bergsäkert någon på landet som tänker tvärtom. Byt lägenhet med någon för en vecka eller en månad, gratis och behändigt! Klarar du inte av att fixa det själv finns det faktiskt flera internetsajter där du lätt kan höra dig för om hus och lägenheter.

08

studentbladet

• juni

Bered dig ändå på att cykeln kommer att kosta någon euro att ta med på färjan. I alla fall under högsäsong.

Skärgårdsfärjan Ta dig till fots till Åland, lifta till en hamn och ta skärgårdsfärjan över. Den är gratis för dig som inte har något fordon. Med tur får du lift med någon som ska med färjan och får åka med ända in, så sparar du på dina vadmuskler.

Bussbingo Har du ett resekort kan det vara spännande att hoppa på första bästa buss och se var du hamnar. För den våghalsiga rekommenderar vi internetförbud. Lämna din smarttelefon hemma och fråga dig fram. I varje förort du besöker ska du hitta det lokala köpcentret, den lokala Alepan/Siwan/Salen och det lokala ölhaket. För dig som klarar av överkurs kommer fler: den lokala polityrgubben, pizzerian med femeurospizzor, UFF-lådorna och snyggaste hundägaren. Flest hittade per förort vinner.

Cykelsemester Vill du inte gå till Åland kan du också ta cykeln. Hoppa på en färja i Nagu, åk till Korpo, övernatta i tält på små stränder.

Naturnörd Titta runt dig; Finland är fyllt av natur, stigar, parker och skyddsområden. Om du vill göra annat än dricka öl i Koffparken

tjugohundraelva

eller Hoviska ska du ta en titt på www.utinaturen.fi. Där kan du söka utflyktsmål, få friluftstips och andra aktivitetstips. Bestämmer du dig för semester i Österbotten kan också www.kvarken.fi vara till hjälp. Vill du hajka för dig själv är det behändigt att printa ut kartor från www.utflyktskarta.fi. Kom ihåg att ha vatten med, och kanske du den här gången har med dig telefonen också. Bara i fall att. Cyklisten I en del större städer kan du för en liten slant eller pant hyra dig en cykel för en dag eller två. Ta tåget till Tammerfors, Hämeenlinna eller bussen till Björneborg och cykla runt i allsköns ro. Du hittar också lånescyklar i andra Europeiska städer som Köpenhamn, Oslo, Tallinn, Paris och Barcelona. Något att tänka på när du tar lågprisflyget till semesterorten!

stbl

önskar Survivor glad Bestäm dig för Robinsonliv under några dagar. Ta med dig några kompisar, varsin sommar! personlig pryl och dra till skogs eller ut på havet. Lev av vad ni hittar i på marken eller under vattnet. För extremsurvivorn: rösta ut en kompis dagligen och ha en domare klädd i khakishorts.


Samh채llet

13

Studenter ska vara radikala. De ska t채nka annorlunda, vara besv채rliga och kr채va orealistiska saker


NU AKUTALITETER I NÄR OCH FJÄRRAN

Språngbräda för framtiden I år kammade Celia Hillo, studerande vid Soc&kom hem vinsten i Arvid Mörne-tävlingen. Hon vann med novellen ”Harakiri Svensson Atleten”. Sammanlagt fick tävlingen 105 bidrag. – Det känns mycket bra att ha vunnit och väldigt fint att få ett sådant erkännande, säger Celia Hillo. Hon deltog i år för andra gången och senast fick hon ett hedersomnämnande för sin novell. I framtiden hoppas hon på att kunna fortsätta skriva, men vågar ännu inte säga om hon ska bli författare. Arvid Mörne-tävlingen är en årlig skönlitterär tävling i Svenskfinland för ungdomar under 30 år. Vartannat år ska bidragen vara noveller och vartannat år lyrik. Syftet är att främja intresset för skönlitterärt författarskap bland finlandssvenska ungdomar. I årets prisnämnd finns författaren Gustaf Widén (ordförande), filosofiemagister och författare Freja Rudels och litteraturvetare och kritiker Julia Tidigs. Andra och tredje pris gick till Jenny Langenskiöld och Ylva Vikström. Eivor Bäck fick ett hedersomnämnande. Emelie Jakobsson

010

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

”Harakiri stirrade stumt framför sig. Passiv som en strandad val. Oförmögen att agera, att skapa ordning och reda i mardrömstumultet. Såg sin mor bli slagen i huvudet med en antik lergök. Hörde sin far skratta hysteriskt. Inom kort gråta hysteriskt. Lergöken i luften. Ett blodigt ögonbryn. Mera jämmer.” Utrag ur vinnarnovellen Harakiri Svensson Atleten.


28 C

Sol, svett och tårar

På Sundholmens motionscenters strandavdelning är det jämt 28 grader varmt och solsken varje dag. Sanden är sammetslen och tre beachvolleyplaner står redo för kamp. Här avgjordes nyligen en beachvolleyturnering mellan nationer, kårer och föreningar i Helsingforsregionen. Turneringens huvudarrangör var Åländska studentföreningen tillsammans med Paf Open. – Paf Open tog kontakt med oss och undrade om vi vill samarbeta kring en turnering. Det kom passligt för vi hade hur som helst själva tänkt ordna ett beachvolleyevenemang, säger mikael eriksson från ÅSFH. Turneringen var öppen för studentföreingar och nio lag deltog, några föreningar deltog med flera lag. Som segrare ur turneringen gick Vasa Nation, andra blev Inkubio och på bronsplats placerade sig Teknologföreningen. Vinnarna åker till Åland i augusti för att spela mot vinnarna från Paf Opens turnering i Uppsala, Sverige. Catariina Salo

Arcada expanderar Klassrummen är små och för få, matköerna ser ut att aldrig ta slut. Arcadahuset, som stod inflyttningsklart 2005, har inte mera kapacitet för alla sina studerande. har varit klar redan länge, vi har bara inte vetat exakt hur den ska se ut, säger yrkeshögskolans rektor henrik wolff. Den nuvarande planen är att bygga ett helt nytt, större hus för högskolans behov och hyra ut huset som nu används. På så sätt bibehålls möjligheterna till mer utrymme om Arcada expanderar ytterligare. – Tanken att hålla huset kvar i stftelsen Arcadas ägo för att kunna hyra ut det har uppstått, och det finns redan intresse bland preliminära hyresgäster, säger Wolff. Arcada studerandekår ASK:s ordförande elin blomqvist ser positivt på nybygget rent utrymmesmässigt. En viss oro kan ändå skönjas hos kåren. Corhuset som nu ligger ett stenkast från Arcadahuset skulle inte längre vara i högskolans direkta närhet när det nya huset i Fiskehamnen står klart. - Hemskt lång väg blir det ju inte mellan husen, men den naturliga förbindelsen till kåren skulle försvinna. Som kår anser vi att där studernade finns, måste också kåren finnas, säger Blomqvist. ASK hoppas nu att utrymmen för

– Arcadas expansion

kårens dagliga verksamhet kan hittas i det nya huset medan Cor-huset som är ett aktiebolag kan fortsätta bedriva verksamheten där det ligger. - Eftersom allt är i planeringsskedet kan vi inte säga om det kommer att finnas kårutrymmen i det nya huset, men det som är klart är att studerandes intressen måste beaktas i planeringen. Det är för deras skull vi expanderar, säger Henrik Wolff. Arcada kommer även att bygga ett hus för yrkeshögskolan Diak på det nya kampusområdet. - Diak sökte nya utrymmen och jag sade att det finns plats i Fiskehamnen, kom dit! Och så blev det. Jag kan inte se några risker med ett gemensamt kampus eftersom vi av ideologiska skäl inte kommer att kunna fusioneras. Vi är båda små högskolor och vinner på ett samarbete. Enligt planen kommer de nya utrymmena i Fiskehamnen stå färdiga hösten 2015. Catariina Salo

Nordjobb utan jobb Nordjobb, som förmedlar sommarjobb och boende åt unga vuxna runtom i Norden, har tampats med svårflörtade arbetsgivare och ett minskat antal arbetsansökansökningar i år. – Det har varit svårt att hitta arbetsplatser åt nordjobbare i hela Norden, inte bara i Finland. Vi har försökt få flera arbetsgivare att ställa upp, men hittills har vi inte lyckats, säger mira korhonen, projektledare för Nordjobb. Finanskrisen och svåra tider på arbetsmarknaden kan vara orsaken till arbetsgivarnas låga intresse för

nordjobbare. I fjol kunde Nordjobb erbjuda 65 arbetsplatser runtom i Finland. I år har projektledarna bara lyckats värva ett femtiotal arbetsgivare. Finländsk arbetskraft prioriteras framför andra nordbor. Bland annat Vasa stad har uttryckligen önskat anställa endast kommunens egna invånare. – I Vasa har det varit svårt att väcka intresse för Nordjobb. Vi lyckades bara förmedla ett jobb i Vasa. Eftersom Vasa är en svenskspråkig kommun trodde vi att det skulle vara lättare, men staden ville helst anställa Vasabor, säger Korhonen. Det är inte bara arbetsgivarna som är svårflörtade. Även antalet sommarjobbsansökningar har minskat drastiskt jämfört med tidigare år. Nordjobb har fått in endast 7 000 ansökningar i hela Norden i år, jämfört med 13 000 ansökningar i fjol. Projektledare Mira Korhonen, varför har antalet arbetssökningar varit så få i år? – Det är en väldigt bra fråga. Ingen vet ännu varför. Det kanske inte finns någon speciell orsak. Vi trodde att antalet sökande skulle öka i samband med att arbetsansökningar kan skickas in via nätet, men så är inte fallet. Enligt Korhonen kom arbetsprocessen igång ganska sent i år - först i februari. Många av arbetsgivarna ville ha kandidater redan i januari och avböjde därför nordjobbare. Korhonen hoppas ännu på att kunna värva fler företagare och nordjobbare. – I Finland måste man fixa sommarjobb så tidigt, medan de andra nordiska länderna söker sommarjobbare först framåt våren. När danskarna och norrmännen vaknar till liv kanske det blir fler som ansöker om jobb. Ansökningstiden går ut först i slutet av maj, säger Korhonen. Inom vilka sektorer får Nordjobbare anställning? – Nordjobbare får ofta anställning inom äldrevård, trädgårdsskötsel, på bibliotek och restauranger. Korhonen tror att Nordjobb har en svacka endast i år. Framtiden ser ljus ut. – Många arbetsgivare har redan meddelat sitt intresse, så jag tror att vi får flera arbetsplatser nästa år. Det är viktigt att de nordiska länderna håller ihop och att samarbetet i Norden fortsätter, säger Korhonen. Julia Holmvik

Grattis! Med motiveringen ”för deras helhjärtade insatser för studentkårens och Åbo Akademis bästa” gick Ralf Törngren-priset på 6 000 euro i år till Otto Andersson och Anniina Pirttiimaa. – Jag är rörd, ödmjukt tacksam och verkligen hedrad. Tydligen har Stiftelsen för Åbo Akademi uppskattat jobbet jag gjort på Kåren och Akademin. Pengarna tänker jag använda till vardagligt levande och en resa till Europa, säger rättsnotarie och politices studerande Otto Andersson. I sammanlagt sex år har Stiftelsen för Åbo Akademi utdelat Ralf Törngren-priset. Syftet är att hedra studerande eller anställda vid Åbo Akademi, som gjort en verklig insats för utvecklandet av Akademin eller studentkåren. Vid sidan av studierna är Andersson studentrepresentant i Åbo Akademis styrelse. Han har också varit styrelseordförande, fullmäktiges ordförande och vice ordförande i Studentkåren. Politices studerande Annina Pirttimaa har fungerat som studentkårens styrelseordförande, suppleant i akademins styrelse och vikarierande generalsekreterare vid Studentkåren. Julia Holmvik

juni tjugohundraelva

studentbladet

011


Pisa hämmar nytänkande En mer banbrytande pedagogik behövs för att motverka antalet studieavbrott som flera nordiska länder brottas med. Den nya strukturen ska betona ungdomars kreativitet, innovation och entreprenörskap.

Det konstaterar en ny studie gjord av ett forskarkollegium vid universitetet i Nordland i Norge. Enligt studien finns det klara visioner om att stärka ungdomars kreativa färdigheter, men att hinder fortfarande finns. Det satsas fortfarande mycket på naturvetenskaper medan kreativa ämnen som musik, teckning och slöjd hamnar i skymundan. anna buss, studierådgivare vid Åbo Akademi i Vasa, håller med om att kreativt tänkande gynnar studerandes prestationer. Kreativitet i studierna gör studerande mer intresserade och företagsamma. För en akademisk studieinstans kan det vara svårt att satsa på kreativiteten, men Buss tillägger att också universiteten har börjat tänka mer globalt med hjälp av hemtenter, internet, Youtube och videokonferenser för studerande. Åbo Akademi har till exempel startat projektkurser och senast i våras gjorde studerande en reklamfilm som en del av en kurs (se Stbl 3/11). PISA är ett mätningssystem som är fördelaktigt för Finland, men PISA mäter inte de kreativa sidorna av studierna. Satsar inte skolorna själva på kreativt tänkande och innovation bland studerandena, måste studerande göra det på sin fritid. Att ha ett intresse ökar motivationen för studierna. För att minska antalet studieavbrott måste skolorna göra läroämnen mer intressanta, anser Buss. Ett alternativ är att bjuda in redan yrkesverksamma personer för att berätta om sitt arbete. Intresse för ett ämne ökar chanserna att fortsätta studierna efter gymnasiet. Emelie Jakobsson

Storsatsad rekrytering Högskolorna satsar allt mera pengar på marknadsföring. Arcada är den yrkeshögskola som på det finlandssvenskt håll satsat allra mest på marknadsföringen. Men dessa siffror består av mycket annat än bara rekrytering av studerande. marknadsföringsbudgeter är svåra att jämföra. För Arcada innebär marknadsföring mycket annat än studentrekrytering och traditionella tidningsannonser. Till budgeten räknas också intern kommunikation, evenemang på högskolan, deltagande i mässor och besök på skolor, broschyr- och presentationsmaterial och webbkommunikation. gunilla sjöberg, kommunikationschef på Arcada tycker att marknadsföringskampanjer är viktiga. Hon tror också att en av anledningarna till marknadsföringskampanjernas ökade budget är att man vill visa att yrkeshögskolan är ett bra alternativ till universitet. Satsningen syns också i antalet sökande. I år har högskolan haft rekordmånga sökanden till både sina svensksoch engelskspråkiga program. Arcada har dessutom fått flera finskspråkiga sökande, vilket glädjer Sjöberg. – Det är viktigt att även nå ut till andra än finlandssvenska sökanden. Arcadas strategi för studentrekrytering har förändrats under de senaste åren. Sjöberg berättar att högskolan nu

Högskolors

satsar på planering och koordinering av studentrekryteringsinsatser. Studerande har också varit involverade genom deltagande i mässor och gymnasiebesök. Sjöberg tillägger att det är mycket viktigt att de potentiella sökandena får rätt bild av hur det är att studera på högskolan. Undersökningar visar att Arcada har satsat mer på sin yttre synlighet än studiekvaliteten, men det dementerar Gunilla Sjöberg direkt. – De undersökningar som gjorts är egentligen ojämförbara. Vi håller en högklassig utbildning, vi satsar både på våra utbildningsprogram och utrymmena för att våra studerande ska trivas. Vår viktigaste uppgift är att hålla en högklassig utbildning och ge våra studerande arbetsmöjligheter efter examen. Sjöberg tycker ändå att det är bra att media ger högskolorna synlighet, men menar att det ännu finns mycket att jobba på med dessa undersökningar och deras betydelse. Arcada Studerandekår ASK:s ordförande elin blomqvist anser inte att Arcada satsat för mycket på marknadsföringen. Enligt henne är summorna ojämförbara eftersom siffrorna de olika högskolorna uppgett består av olika uppgifter. Hon tillägger att många högskolor har större budget än Arcada, och att Arcada gjort sin marknadsföring bland annat via sociala medier. Enligt Blomqvist satsar Arcada väldigt mycket på nya studerande, medan äldre ibland glöms bort. – Det borde vara jämlikt för alla studerande. Emelie Jakobsson

John Grönvall har varit på alla Egilgalor. Som gammal ljudlärare tycker han att ljudet i filmerna har utvecklats mycket.

Egilgaleflär d Lillemor Söderlund var stressad men glad efter arrangeradet av hela galan tillsammans med sina klasskamrater. Ida Henriksson fanns som moraliskt stöd och tyckte kvällen varit avslappnad och rolig.

Medianomstuderande på Arcada ordnade i år den tolfte Egilgalan i historien. Egilgalan är medianomernas svar på Hollywoods Oscargala. En jury valde vinnare i flera kategorier och under kvällen visades en handfull välgjorda studentfilmer. Egilgalan har varit så pass välbesökt de senaste åren att arrangörerna i år valde att ordna den i Konstindustriella högskolans Samposal. 150 personer var på plats och minglade bland skådespelare, regissörer, studerande, lärare och journalister.

Suvi Lumivuori, Risto Mikkola och Ville Lumioksa skymtar i filmen Moonstone.

t E X t catar i i na sa l o f o t o andreas kar l sson

Henri Savolainens vackra och talande film om ensamhet och livet som sådant vann flera priser under galan.

012

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

Tony Miyambo brast ut i en spontan dans när han tog emot pris för bästa dokumentär.

Vinnarna i årets egilgala Bästa klipp: Mathias Lönnström för Moonstone • Bästa manus: Sebastian Barner-Rasmussen för Variationen • Bästa foto: Markus von Knorring för Variationen • Bästa ljud: Lisa Gerkman för Ice rink • Bästa regi: Henri Savolainen för 2B • Bästa dokumentär: Ice rink • Bästa fiktion: 2B • Publikens favorit: 2 B • Juryns hedersomnämnanden: Räsynukkien peilikuvat och Kylmä

Stefan Gustavsson, utexaminerad medianom från Arcada, tyckte att årets filmer utvecklats tekniskt, men innehållet inte följde samma trend.


FW:

Fyrk finns?

blivit bjuden på en mottagning med skumpa och en del seminarier, fått en pins och ett diplom samt några tackbrev. Dessutom kommer mitt namn att graveras in på några ställen. För att möjliggöra detta har Finlands stat betalat 125 euro. Vad handlar det om? Universitetens medelsanskaffning. Jag valde att donera 10 euro till fem universitet. Därtill matchade staten 25 euro per donation, för en total summa på 175 euro. Det är visserligen småpotatis jämfört med vad stiftelser och företag donerat, men jag är en stor anhängare av många bäckar små-principen. Åbo Akademi har till exempel tagit emot ungefär 560 donationer, varav 400 har varit av privatpersoner. Hur valde jag då ut fem av Finlands 16 universitet att understöda? Helsingfors universitet, min egen alma mater, kändes mer än naturligt. Därtill plockade jag ut de svenskeller tvåspråkiga universiteten – Åbo Akademi, Hanken och Aalto-universitetet. Av konstuniversiteten känns det som om Sibeliusakademin ligger närmast mitt hjärta, så det fick bli mitt femte donationsmål. Möjligheten att de skulle bjuda på fribiljetter till sina donatorer gjorde beslutet ännu enklare. Hittills har alla universiteten uppmärksammat mig på något sätt. Några fribiljetter har jag däremot ännu inte fått. Siba, ni vet var jag bor. Däremot är jag inte helt övertygad om att vissa universitet raggar donatorer med stora tidningsannonser. Har inte sett några cost/benefitanalyser, men min känsla i maggropen är att de som kunde tänkas stöda universiteten nog har hört om kampanjerna via andra vägar. Personligen är jag övertygad om att bildningsväsendet kräver universitet med en god ekonomi. Råkar du vilja stöda ett eller flera universitet? Staten matchar alla donationer gånger 2,5 fram tilll den 30 juni i år. Ännu finns det alltså tid. Peter Sjöholm

em i l w i kstr ö m

ittills har jag

FW:

Kostymradikalism Sedan när är det studentradikalt att ge hyllningsrop åt Nalle Wahlroos oneliners?

och handmålade plakat. År 2011 är den radikala studentens accessoarer slimmad kostym och attachéväska. I alla fall om man får låta Aalto-universitetets studenter definiera begreppen. I mars utropade sig Aalto Entrepreneur Society till det tjugoförsta århundradets studentradikaler när man i Finlandiahuset ordnade seminariet Finland efter välfärden med höjdare som Nalle Wahlroos och Jorma Ollila på scen och över 1500 personer i publiken. ”Studenterna – framtidens skattebetalare och ansvarstagare – vill skapa ett Finland som mår bra i den globala ekonomin.”

löm palestinasjalar

Hur blev det nu så här? Sedan när är det studentradikalt att ge hyllningsrop och spontana applåder åt Nalle Wahlroos oneliners om att marknaden nog fixar allt bara vi låter den vara i fred? Att vara radikal är att ifrågasätta konventioner och problematisera rådande sanningar. De flesta associerar nog studentradikalism med det politiska sextiooch sjuttiotalet då studenter världen över gjorde just detta, vilket bland annat banade väg för den kvinnliga frigörelsen. Studenter ska vara radikala. De ska tänka annorlunda, vara besvärliga och kräva orealistiska saker. Ju äldre och mera inbäddad man genom rutiner och bekvämligheter blir i ett samhälle, desto sämre är ens förutsättningar att tänka utanför boxen. Och det måste finnas människor som gör det. Radikalism är, för att nu använda ord som Aaltoradikalerna förstår, innovation på samhällsnivå. Förmåga att tänka i nya banor. När jag själv genom åren intervjuat kårpolitiker har jag ofta slagits av hur svårt det är att få dem att säga någonting journalistiskt intressant (det vill säga rafflande). Man får känslan av att den första lektionen i den sandlåds… ursäkta kårpolitiska skolan är att uttrycka sig så politiskt korrekt som möjligt. Inte säga någonting som kan tänkas sticka i ögonen. Inte vara radikal. Jag klandrar dem inte. Jag är själv för feg för att vara radikal, rädd att bli ertappad med fel åsikt. Men jag uppskattar dem som vågar vara radikala och ha orealistiska åsikter. Svingar man klubban tillräckligt många gånger träffar man till slut rätt. Att som Aalto-radikalerna säga att Finland behöver en innovationspolitik som gynnar konkurrenskraften och tillväxten är kanske strategiskt, men inte radikalt. Det är tvärtom så nära med den nuvarande politiska konventionen man överhuvudtaget kan komma. Jens Finnäs

juni tjugohundraelva

studentbladet

013


Hjärnan bakom drömjobbet

Terminen lider mot sitt slut och med den kommer examen, sommarjobb och ångest för vuxendomen. Vad ska du göra, hur får du ett bra jobb och vad utsätter arbetsgivarna dig för när du vill ha drömjobbet? Enligt en undersökning gjord på Norwegian School of Management ligger det mycket undangömd psykologi bakom arbetsansökningar, intervjuer och karriär. t E X t catar i i na sa l o • i l l u s t r a t i o n rasmus k y l l ö nen

en grupp mer eller mindre professionella rekryterare och en grupp helt vanliga medborgare en bunt med arbetsansökningar. Ansökningarna innehöll likvärdig information uppställd på olika bakgrund; på vitt papper, på pastellfärgat papper och till sist på ett annorlunda, designat och personligt papper. Det visade sig att den designade ansökan var en total katastrof för den arbetssökande och att ansökan på det strama vita pappret var det som båda testgrupperna föredrog. frida johansson jobbar med rekrytering på en advokatbyrå och medger att hon också i första hand fastnar för tydliga och överskådliga ansökningsbrev. – Små saker som ett kontinuerligt typsnitt genom hela ansökan gör den mer redig, men det är klart att lite personlig prägel också är att föredra. Johansson finner ändå viktigast att formuleringarna och språket är korrekt och att ansökan ger en sanningsenlig bild av den sökande. I det bifogade cv:t är det viktigt att meriterna kommer fram och att informationen finns där den lätt hittas. Det är grunden för att ha en möjlighet att komma till intervjustadiet. När du sedan kommer till intervjustadiet är det psykologin som tar över. Det räcker inte med meriterna. Kemin mellan arbetsgivaren och -sökanden måste också fungera. – Faktum är att du anställer sådana personer du vill jobba med, det är mänskligt beteende, säger Johansson. Trivs du med dina kolleger och tycker att de är bra typer blir det också roligare att jobba och du blir mer effektiv. Och i slutändan är det ju ett val som båda måste göra, arbetssökanden måste också trivas på den potentiella arbetsplatsen. Många företag i Finland använder sig av lämplighets-

I undersökningen gavs

014

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

bedömning för att försäkra sig om att den sökande passar för det tilltänkta jobbet. Bedömningen består oftast av en intervju med en psykolog och olika psykologiska tester. Lämplighetsbedömningens rötter sträcker sig ända till Mingdynastins Kina där alla tjänstemän testades vart tredje år. Testerna bedömde kunskap och förmåga inom områden som lagkunskap, skriftspråk, jordbruk, bokföring och slutledningsförmåga. De gamla kinesernas tjänstemannatest ligger till grund för de moderna europeiska lämplighetsbedömningarna. I dagens läge är testerna mer psykologiska och standardiserade än mingdynastins, men man varierar alltid testen och bedömningarna i samarbete med uppdragsgivaren och kriterierna som behövs för det tilltänkta jobbet.

Lagen skyddar       arja läärä, vice VD på Psycon, säger att Finland är en föregångare när det gäller lämplighetsbedömning, bara USA och England spelar i samma liga. De flesta stora, och många mindre, företag i Finland använder sig av lämplighetsbedömning i sin rekryteringsprocess. Orsaken till föregångarställningen beror enligt Läärä på vår lagstifning om integritetsskydd i arbetslivet. – Lagstifningen sållar naturligt bort företag som


”Det är viktigt att sätta sin egen prägel på arbetsansökan.” ARJA LÄÄRÄ vice VD på Psycon

inte sköter bedömningen på rätt grunder. Dessutom måste alla som utför lämplighetsbedömning i Finland erhålla ett certifikat från Psykologförbundet för att kunna idka sin verksamhet. Även om lämplighetsbedömningen är genomskinlig, pålitlig och har grund i lagstifningen ligger det ändå något mystiskt och lite skrämmande över hela processen. Bara tanken på att få sin personlighet, kunskap och talang evaluerad kan skapa en stressfaktor för den sökande. – Just på grund av mysticismen går vi alltid igenom dagen för lämplighetsbedömningen med klienten i förväg. Vad som kommer att hända, vad som bedöms och vad man kommer att kunna utläsa från testerna, säger Läärä. Alla resultat gås igenom både med testpersonen och med den potentiella arbetsgivaren. Hur lätt är det att fuska eller spela en roll under ett lämplighetstest? – En lämplighetsbedömning berättar aldrig den hundraprocentiga sanningen. Bedömningen är ett sätt att få en uppskattning om en person som helhet. Är man inte sanningsenlig eller om man är väldigt stressad under testdagen blir resultaten ofta inkonsekventa. Eftersom bedömningnen består av flera olika test är det svårt och tungt att spela samma roll under varje delmoment, upplyser Läärä. Ett lämplighetstest består ofta av simulationer av olika problemställningar, en intervju med en psykolog, ett motivationstest och ett interaktionstest. Delmomenten planeras tillsammans med arbetsgivaren och ser olika ut beroende på företaget och

arbetsställningens natur. Lämplighetstest är också frivilliga och ska inte leda till en diskrimineringssituation i anställningsprocessen.

Tydligt men personligt       Som ett resultat i lämplighetsbedömningen får testpersonen veta de egna styrkorna och svagheterna inom sin bransch. Vill man själv göra ett test går det för sig, men kostar uppemot tusenlappen. – Som sagt vill de flesta stora företag i Finland göra lämplighetsbedömningar på sina arbetssökande och då får man som privatperson hela kakan gratis, säger Läärä. Enligt Arja Läärä, som själv är utbildad psykolog, spelar också själva arbetsansökningens utformning roll i ansökningsprocessen. – Jag förstår att en klar och tydlig ansökan på vit botten är mer tilltalande för de flesta rekryterare, men till exempel inom mediabranschen är det viktigt att sätta sin egen prägel på ansökan. Söker du jobb inom marknadsföring väntar man sig att din ansökan också ska vara en del av dina arbetsprover. Frida Johansson påminner också om att det inom olika branscher ser det olika ut, men att mycket bygger på personkemier. Tydlighet är viktigt men också den personliga prägeln. – Det ska bli intressant att se när arbetssökande börjar skicka sina cv:n i form av youtubevideor. Det är ju lite spännande och jag skulle inte avfärda en sådan ansökan direkt, men sen vet jag ju inte vilket mervärde det skulle ge till just min bransch, avslutar Johansson.

juni tjugohundraelva

studentbladet

015


gallup 1 • Jobbar du vid sidan om studierna? 2 • Vad är det konstigaste du varit med om under en anställningsintervju 3 • Vad skulle du a) tycka är en konstig fråga under en intervju b) vägra svara på under en intervju? t E X t e r ju l i a ho l mv i k och eme l i e jakobsson

TOMI JÄRVINEN

25 år, matematikstuderande vid Åbo Akademi

1 • Ja, jag jobbar vid sidan av studierna. På vintern skyfflar jag snö från taken. Hur många timmar jag jobbar varierar kraftigt, från åtta till trettio timmar i veckan. Första perioden var det stressigt för jag hade många kurser. Det var mycket jobb på natten, eftersom man inte kan skyffla snö från tak på dagen. Vi kunde börja elva på kvällen och sluta fem på morgonen. 2 • Någon frågade om jag har italienskt ursprung, men jag är helt finsk. 3 • a) Firade du när Finland blev världsmästare i hockey? b) Jag skulle vägra svara på sånt som angår mina arbetskamrater.

emma-lena lybäck

24 år, utvecklingspsykologistuderande vid Åbo Akademi

1 • Jag är för tillfället praktikant på heltid vid Åbo Akademi. Har läst några kurser i år. 2 • Jag har nog inte varit med om något radikalt. Det har varit helt normala intervjuer. 3 • a) Kanske en fråga som inte alls har med jobbet att göra. Svårt att säga vilken sorts fråga. b) Jag skulle inte svara på allt för intima frågor som har med mitt privatliv att göra.

anton sundqvist

ALEXANDER MURSU

20 år, fysikstuderande vid Åbo Akademi

22 år, ekonomie magisterstuderande vid Hanken

1 • Ja, jag brukar extrajobba på påsk, jul och längre lov vid O’Learys Sportsbar i Jakobstad. I april jobbade jag fyra dagar. Det funkar. Det är ingen vits att jobba mer än så, för det är så långa tågresor upp till Jakobstad från Åbo. Jag skulle inte ha tid att jobba vid sidan av studierna här i Åbo. 2 • Jag minns inte vad vi brukar tala om på arbetsintervjuer. 3 • a) Frågor om skostorlek eller om jag tycker om att det regnar. b) Om de frågar något personlig som inte har med jobbet att göra. Jag skulle nog svara på frågor om barn.

1 • Jo, i restaurangbranschen. Jag jobbar ungefär varannan helg så det fungerar bra med studierna. 2 • Tyvärr kommer jag inte på någon sådan fråga. 3 • a) Något som inte har med arbetet att göra, till exempel något om mitt privatliv som inte arbetsgivaren har något med att göra egentligen. b) Jag skulle inte svara på frågor om personliga angelägenheter.

JENNI AHLBÄCK

21 år, sjukskötarstuderande vid Novia

FREDRIK AHMAROVA

23 år, studerar offentlig förvaltning vid Åbo Akademi

1 • Ja, jag jobbar cirka 15 timmar i veckan i livsmedelsbranschen, på K-Citymarket. Jag jobbar för det mesta på helgerna. Jag tycker att det funkar. Det är inte svårt att hitta en balans mellan studier och jobb, utan snarare svårt att hinna ha fritid också. 2 • Under en arbetsintervju frågade de mig ”Varför gick du och skar av dig fingertopparna?” när jag hade varit så länge på sjukledigt. 3 • a) När går du och lägger dig på kvällen? b) Jag skulle aldrig svara på någonting som jag inte måste svara på enligt lagen, som förhållande, äktenskapsstatus eller någonting som berör min vardag.

016

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

Högskolerådgivare Vill du få hjälp på vägen till ditt drömjobb eller ta reda på dina styrkor och svagheter helt gratis? När du är på slutrakan av dina studier eller utexaminerad kan du ta kontakt med Arbets- och näringsbyråns högskolerådgivare (finns i Helsingfors och Åbo) för hjälp med karriärtjänster: www.mol.fi (arbetssökande–jobbsökning i Finland–Högskolerådgivare)

1 • Jag jobbar cirka 30 timmar i veckan. Det fungerar bra med mina studier då jag kan bestämma själv hur jag arbetar. 2 • Vet inte riktigt, men den jobbigaste frågan är: Vad kan du tillföra till företaget? När jag själv intervjuat folk och frågat vad de tycker om att göra i till exempel köket har någon svarat att de tycker om att smaka på kryddor. 3 • a) Har du någon gång drogtestat dig? Kan tänka att folk tycker det är konstigt att få den frågan, men det är ju ändå ett vanligt problem idag. b) Inget konkret, men jag skulle inte svara på något ingående om mitt privatliv.


människan

18

Ståuppkomiker kan lätt få stämpeln mediakåta narcissister som älskar att höra sin egen röst


e n n a j o c r a m


t r e alb

m e v l 채 j t s ? n e w o h s


en ik. d i r e äd r t kom p p p p u u r å äre nar – st modiga n t s n ko onstgre igt ndern t e s i c r s d Tre ste av k um ärpta u én d r ä svåramatörtriongåvade, sk omikturn lättOm a verbalt be publiken. Ker prov på m. eller re, svarar oskuld” g ör allt char hålla tta åt min och framf ”Skra et, energi samh f ann tEXt

y l i ndho

lm •

l asse foto

l i nd

f ors


utmana sig själv har de inlett sin komikturné ”Skratta åt min oskuld” i Jakobstad, Ekenäs och Vasa. Hur kom ”Skratta åt min oskuld” till? – Standupkomiken är en av de svåraste underhållningformerna, men en konstgren som vi alla tre ville testa, men ingen av oss vågade göra det på egen hand, säger Albert.

ör länge sedan i antikens Rom hade åskådarna tycke för grymhet. Kutym var att tre gladiatorer kämpade för överlevnad innanför Colosseums mäktiga valv. Översteprästerna och adeln var bänkade i första rad och de hånskrattade och gormade då kampen kunde ta en oväntad vändning. Utövarna var slavar som blivit bortsålda, krigsfångar och maktlystna romare som ville vinna kvinnor, rikedom och berömmelse. I samband med att anarkin tappade fotfäste förbjöds djur- och människokamper och gladiatorerna byttes mot scenkonstnärer som spelade gudar i tragediföreställningar. Fortsättningsvis var antalet skådespelare tre. De bar övertydliga masker, platåskor och temat var nu religiösa myter. Skådespelarna var enbart män. De skulle föreställa personer som var starka till lynnet, lätta att identifiera sig med, men de skulle också ha brister som till exempel högmod så att publiken kunde ha medlidande med dem. Intresset för det allmänmänskliga, samhället och kärlek växte och blev allmänna teman i föreställningarna. Det var här i tragikomikens kärna som ståuppkomiken växte fram. Ofta var det en ensam underhållare som berättade samhällskritiska, pinsamma eller vardaliga anekdoter. Han skapade humor, drev med sig själv och publiken och sade det alla tänkte men ingen vågade säga högt. Dagens ståuppkomik och antikens gladiator möts i landet av utplånelse och djärvhet. Både gladiatorns och ståuppkomikerns rädsla är att häcklas av åskådaren och avgörande är när och hur han får in den slutliga stöten för att vinna över publiken. tan skrud, vapen och amfiteatrarnas jubel vill albert häggblom, janne Grönroos och marco luponero ställa sig på scenen för att berätta historier om den ångestfyllda vardagen och sex. Självklart är att killarna inte sätter livet på spel liksom gladiatorerna. Och det kan ju verka naivt och nästan lyriskt att jämföra komik med gladiatorspelen, men faktum är att som amatörer inom ståuppkomik klär de av sig nakna, om inte praktiken så i teorin. De tre begåvade multitalangerna är fullständigt avklädda och sårbara då de bollar med nervositet och självutplånelse och ger prov på ett obegripligt mod då de ställer sig framför publiken. Energiska, jordnära och sugna på att

esultatet av för många öl på en bar ledde till att pojkarna ansökte om ett stipendium för en komikturné. Stipendiet beviljades, komikturnén blev verklighet och plötsligt var det bara att sätta igång och fila på materialet. Den amerikanska komikern Will Ferrell sade att ståuppkomik är ”hårt, ont och ensamt”. Varför utsätter man sig för det? – Jag känner att jag har gjort det mesta inom underhållningsbranschen och kom till en punkt då få saker gjorde mig nervös. Jag ville sätta mig i en obekväm situation, säger Janne. Janne vrider på sig och han verkar ha svårt att sitta stilla; rastlöshet, snarare än nervositet. Han trummar med fingrarna mot bordet och lyssnar plötsligt på en låt i musikspelaren. Han ser ut som han skulle ha ett hyss i görningen. Men så är han igen tillbaka i verkligheten. Han blir uppmärksam, en gentleman och godhjärtat varm. Hur väljer du historierna som du berättar på scenen, Janne? – Min humor är under bältet, jag talar om toalettbesök och vad som egentligen händer efter sex. Jag säger det alla tänker, men som ingen säger högt. I showen berättar han bland annat om hur han mister min oskuld. Han målar upp den tragikomiska historien som har klumpiga, kanininfluerade inslag och beskriver hur han själv gick ur situationen som den slagna hjälten. Vad är det viktigaste att tänka på under standupshowen? – Det tio första sekunderna är livsavgörande. Köper publiken humorn är det guld värt, men om man inte får den reaktion som önskat står man inför en brant uppförsbacke, berättar Janne. Marco upplever däremot att det är viktigt att vara mogen i sin självbetraktelse för att göra ståuppkomik, man ska känna sig själv och vara redo att driva med sitt eget liv. Publiken ser igenom en och vet vad som är genuint. tåuppkomiker kan lätt få stämpeln mediakåta, narcissister som älskar att höra sin egen röst, varför ville du göra ståuppkomik, Marco? – För att stå ensam på scenen måste man vara ödmjuk. Som amatörer inom standupkomik är vi inte i en position där vi kan vara arroganta och högmodiga. Jag berättar historier om den hopplösa vardagen, hur frustrerande det är att vara skådespelare och försöker framstå så ärlig som möjligt. Marco är den mest livsfilosofiska av trion och verkar drömma sig bort om han har en möjlighet. Ofta styr han diskussionerna till samtal om konstnärers livsväg och uthållighet och hur man ska leva rätt. Marco är både verbalt begåvad, jorndnära och lugn. Den intensiva, spjuveraktiga blicken under de mörka brynen är resultatet av hans italienska påbrå och hans kroppsspråk avslöjar ett sydeuropeiskt temperament.

Enligt psykolog matti laine är scenskräck en allmän rädsla bland unga vuxna, är du aldrig nervös innan du går på scenen? – När jag gick upp på scenen i Jakobstad mådde jag illa av nervositet. Publikens reaktion är så direkt och kritik kan lätt kännas personlig. Jag tror ändå att det viktigaste är att kunna nolla hjärnan efter föreställningen, ett nederlag på scenen i form av en vits som inte går hem får inte fälla dig utan du måste glömma lika fort. i är alla vana scenkonstnärer, men hur skiljer ni er från varandra och vilken är din roll i trion, Albert Häggblom? – Jag märker att jag blir iakttagaren i sällskap av Marco och Janne och jag försöker lyssna och lära. Albert som är den yngsta av de tre pojkarna lutar sig ofta tillbaka och avvaktar. Men lugn är han inte, ansiktsmimiken är dramatisk och oväntat kan han ta några dansteg och sjunga en vers ur en Greasesång. Som föld åt sitt upplopp skrattar han ohämmat och de skarpbågadeglasögonen åker upp och ner på näsan. De flesta meningarna som han påbörjar utmynnar i ett flummigt mummel. – Han är som en gammal motor som aldrig slutar gå, skrattar Marco. Vad har varit din största utmaning? – Det svåra är att bli ett med sitt material. Och det var tungt och givande då proffskomiker anders helenius som är gästande artist i vår show skärskådade mitt material. Till en början är du naturlig på grund av att historierna som ligger grund för materialet ofta härstammar ur ditt eget liv, sedan lär du dig materialet för bra och du blir distanserad till det och det känns nästan konstgjort att framföra stoffet. Sedan är det bara att öva tills materialet blir naturligt igen. Man måste liksom gå hela varvet runt för att komma tillbaka till det naturliga utgångsläget, berättar Albert. Komiker Anders Helenius gästande artist i turnén ”Skratta åt min oskuld”, vilken är din bild av de tre amatörerna i standupkomik? – De är alla energiska, ivriga och modiga. Att som amatörkomiker ha ett uppträdande på hela tio minuter är både vågat och dumdristigt, men de har gått vägen för dem. Komiken har olika arketyper och de här tre är samma genre. De är inga deppiga, melankoliska samhällskritiker utan snarast positiva energiknippen som vill underhålla. Vilka karaktärsdrag en komiker ska ha finns det inget entydigt svar på, säger Anders Helenius. Komikern kan inte beröra alla han framträder för, men han påverkas av samhällsklimatet, sitt rykte och publikens direkta reaktion. Hans uppträdande är en balansgång mellan att vara ödmjuk, att kunna roffa åt sig, men ändå att älska att stiga upp på scenen och underhålla. Han är en scenkonstnär i den svåraste av kontsgrenar. Han är som gladiatorn som sätter sitt liv på spel, men enbart i teorin. Och som huvudrollsinnehavaren i tragedin som måste visa prov på mental styrka, men på samma gång visa sig mänsklig och svag. Han skrattar åt sina svagheter, står helt avklädd och sårbar inför publiken och hans röst och kroppsspråk är hans enda verktyg för att bli hånad eller hyllad.

juni tjugohundraelva

studentbladet

021


a n r e d n u k e s r e a t p s ö r K ö . f , e t o d i r t n ä a t v r e d ö l g u v g a t n s e o v i i d l t r k r ä a ä e n r r o n e m d u r h å n f e e k r t i l ö n f i b n u n i p a n a m m m r o men nskat stå sbacke. ö r ö f m p o s p u t n a r en b

022

studentbladet

• juni

tjugohundraelva


Janne Grönroos

• Bakgrund: Har varit speaker på en vid skala evenemang i svenskfinland och är solist och gitarrist i Das Dunderhonung. Han har studierna på hälft på Peffan i Vasa och hans röst är välbekant från Stiftelsen och Succémorgon på Radio X3M. • Född: 1984 i Ekenäs • Lynne: lycklig, solsken • Utmaning: nervöst • Humor: svårt • Inspiration: min sambo • Rädsla: att misslyckas • Kärlek: villkorslöst, ärligt • Livet: njutning • Dröm: uppåt • Ålderdom: långt borta

Standuppkomik

Standupkomik är konsten att skapa humor. Det är ofta en ensam underhållare som för längre monologer eller berättar underhållande, allänmänskliga, samhällskritiska eller vardaliga anekdoter för en publik. Personen som står på scenen har ofta enbart en mikrofon, sin röst och sitt kroppspråk som verktyg. Ståuppkomiken påstås härstamma från 1800-talets cirkustradition i Amerika. På 1960-talet utvecklades standuppkomiken och började framföras på barer och klubbar. De var under 50- och 60-talen som de också utvecklade sitt kroppsspråk och tänjde på gränserna för vad man får tala om på scen. Skämt om ras och kön blev allt mer allmänna. Traditionsenligt uppträder stand upp koAlbert Häggblom miker under sitt eget namn, men det finns •Bakgrund: Har haft roller i pjäser också komiker som uppträder under ett och musikaler, däribland Play me och pseudonym och tar en roll och en annan Urinetown. personlighet då han kliver på scen. Är aktuell med rollen som Danny i Det kan ta månader att framställa, skriva Grease på Lurens sommarteater och och samla material. Materialet skalas av studerar mediekultur med tills det enbart kvarstår användbart materiinriktning på regi på Arcada. al som är mellan 5 till 20 minuter långt. • Född: 1986 i Borgå • Lynne: positiv och glad Den längsta showen har hans mårten • Utmaning: hårt hansen stått för. Han har haft en ståupp• Humor: glädje show som varade hela 38 timmar. Amatö• Inspiration: variation rer inleder ofta med att ha standup-upp• Rädsla: opersonligt trädanden som är fem minuter. • Kärlek: genuint mario bath har haft flest åskådare på • Livet: intressant standup-uppträdande: hade hela 700 000 • Dröm: möjlighet åskådare på sitt uppträdande år 2007. • Ålderdom: ”Den dagen, den sorgen”

Marco Luponero

• Bakgrund: Har gått teaterhögskolan, haft roller både i musikaler och skådespel och däribland spelat Johnny Cash i pjäsen Cash på Vasa teater. Han är också chefredaktör och grundare av tidsskriften Doodles. • Född: 1979 i Jakobstad • Lynne: djuriskt • Utmaning: harmoni • Humor: liv • Inspiration: kärlek • Rädsla: oro • Kärlek: Pia min fru • Livet: fantastiskt • Dröm: på väg dit • Ålderdom: luktar lugn

Du som studerar får

50 %

studierabatt på Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland. För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelsedatum när du tecknar din prenumeration.

juni tjugohundraelva

studentbladet

023


n e g n I s n a m land


Det outforskade o c h f r u k t a d e h av e t få r m ä n n i s ko r at t u n d v i k a d j u p a va t t e n o c h klippiga stränder m e d d å n a n d e vå g o r . Ä n d å l o c k a r h av e t s j ö m ä n at t ä n n u i dag lo s s a a n k a r e o c h g e u p p e t t s e d va n l i g t l i v på l a n d . D e v i l l b l i h ä n f ö r d a av h av e t s t e m p e r a m e n t. t E X t f ann y l i ndho l m • f o t o l asse l i nd f ors

juni tjugohundraelva

studentbladet

025


et var över mytomspunna vatten som david livingstone och baratolomeu dias färdades. De var sjömän, upptäcksresande, lyckosökare och var med och gav kartan sin nuvarande form. Vattnet var förr ett fripass till världen, äventyr och framförallt frihet. Besättningen bestod av tatuerade fångar och hårdnackade rödbrusigt berusade sjöbjörnar. Sjömännen kunde ibland vara till sjöss flera år i rad och då fanns ingen möjlighet att vara i kontakt med närsamhället. I dag då flygförbindelserna blivit smidiga behöver den äventyrlystna inte bli sjöman för att uppleva nervkittlande kulturer och sensationella upplevelser. Men vattnets dragningskraft består. Fortsättningsvis förlovar sig sjömannen med havet. Han väljer havets temperament, han vet hur han ska tämja havets oförutspåeliga lynne, men han vet också när det inte lönar sig att bemästra hennes sjudande ilska. thomas heikell, doktorand i sociologi på Åbo Akademi, gör en doktorsavhandling om att växa upp i en sjömansfamilj. Intervjumaterialet bygger på intervjuer med enbart män som blivit sjömän och hur deras nära påverkats av yrkesvalet. Är det ett medvetet val att bli sjöman? – Både tidigare och i dag går det i släkten att bli sjöman, det är en familjetradition. För flera spelade också den ekonomiska aspekten in. En sjöman som arbetade inom långfart och var på havet sex månader av året slapp betala skatt och fick en god inkomst. Andra var helt enkelt uppväxta vid havet eller i skärgården och yrkesvalet var ett val mellan att bli bonde eller sjöman. Fanns det andra orsaker till att man sökte sig till sjöss? – I min undersökning framkom att flera ville fly problem och livet i land, på 1700- och 1800-talen skickades eller flydde kriminella till sjöss. Andra sjömän ville se världen och på den tiden fanns det dåliga om ens existerande flygförbindelser, så sjölivet var en möjlighet att uppleva nya kulturer och främmande städer. Vilka egenskaper har en typisk sjöman? – Den stereotypa och populärkulturella uppfattningen av sjömannen är att han är en hårdbarkad, försupen tatuerad brottsling, vilket ju är en helt felaktig bild av sjömannen i dag. På 1800-talet var det enbart fångar och sjömän som

026

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

hade tatueringar och det var ett slags kännetecken för de här samhälleliga grupperna. I dag är ju hemmamammor mera tatuerade än sjömän. – Sjömannen förknippades också tidigare med sina sexuella strapatser och ryktet säger att han hade en kvinna i var hamn. I dag skulle det inte ens i praktiken vara möjligt; hamnen är utanför stadens kärna och sjömannen kommer varken i kontakt med stadens centrum eller andra än hamnarbetarna. Att lassa av fartyget sköter man på tolv timmar i dag. Förr stod båten i hamn en till två veckor och det här ledde till att sjömannen hade en möjlighet att bli del av stadskulturen och skapa relationer. Du säger att bli sjöman är att välja bort ett sedvanligt liv, vilka andra yrken i nutid hör till samma kategori och kan ha en liknande effekt på individen och hans näromgivning? – Det är ju ett speciellt yrke för att det präglas av ständig frånvaro och ett liv på resande fot. I dag kan man ju delvis jämföra piloter, affärsmän, arbetsimmigranter och diplomater med sjömän. Det som är intressant är att sjömannen verkar få ett beroendeförhållande till vattnet, att komma iväg och att upptäcka. Då sjömannen väl går i pension och har levt ett liv på otaliga ställen världen över brukar han ofta bli fastrotad, illvillig till tanken på att se nya ställen och bekväm i sin ensamhet. Ofta kan han till och med dra sig undan och bli en eremit som helst vill spendera tid i tystnad på sin sommarstuga. Hur formar yrket sjömannens liv och hans omgivning? – Det krävs mycket för att upprätthålla relationer då sjömannen är frånvarande under långa tidsräckor i vardagen. Historiskt sett är fruarna till sjömän mer självständiga och dominanta på grund av att de haft ett större ansvar i hemmet. Flera sjömän har också upplevt ett utanförskap både i familjen och i närsamhället för att de inte lyckats upprätthålla de sociala kontakterna. Vad är det som får sjömannen att ge upp det ovannämnda? – Jag tror att det är friheten, lugnet och längtan till sjön. Det finns en speciell känsla med att vara omringad av vatten på båda sidorna.


em kan segla ... Det var ett naturligt val för Anders Andersson att bli sjökapten, på grund av familjetraditionen. Anders säger att havet är en dubbelpersonlighet med stark karaktär. Sjölivet är däremot ett jobb där man behöver sunt bondförnuft och båten blir ett hem. Varför ville du bli sjökapten? – Det var det enda och bästa alternativet. Jag kunde aldrig tänka mig att göra pappersarbete på ett kontor. Kunde du tänka dig ett annat yrke på land? – Ja absolut, om någon kommer med ett bra förslag på ett yrke kan jag redan nu på direkten sadla om och börja jobba på land. Sanningen är ändå att i nuläget kan jag inte tänka mig ett enda annat yrke som kunde locka mig att välja bort sjölivet. Vilka egenskaper har en bra sjökapten? – Han måste vara socialt begåvad, stresstålig, en ledare och lugn. Det viktigaste är att han hittar den rätta balansen. Han ska vara en auktoritet, men han får inte gå i fällan och bli en diktator ombord. Sjökaptenen har också det slutgiltiga ansvaret på båten och han är den sista ombord om något händer. Vad kan gå fel på sjön? – Vi kan få maskinstopp eller göra en missbedömning av vädret, men oftast är det vardagliga arbetet rätt simpelt och man klarar det med bondförnuft. Ibland händer det ändå att man har otur och gör en feltolkning av vädret och lasten förstörs, men då har vi försäkringar som täcker kostnaderna. Hur ser en sjökaptens vardag ut? – På båten arbetar jag från 12 på natten till 6 på morgonen och så igen 12 på dagen till 18 på kvällen, alltså 12 timmar i dagen. På grund av arbetstiderna har jag inte fritid på kvällen utan sover när jag är ledig, men sjömännen som har dagsarbete har kontorstider mellan klockan 8 och 17. På kvällen brukar de äta, bada bastu och se på filmer.

Hur länge brukar ni kasta ankare och vad gör ni då? – Vi brukar kasta ankare i en hamn för tolv timmar och då är det min uppgift att se till att vi lastar av. Jag brukar se till att sjömännen lämnar båten så att de får se lite andra människor och lufta av sig. Man blir lätt lite tvinnig och det känns som om man skulle vara psykiskt berusad på havet. Det kan ibland vara påfrestande att leva in på skinnet med samma personer i allt från tre till sex veckor. Hur viktigt är det vem som är med i besättningen? – Stämningen på båten är helt beroende på besättningen och ofta är vi ett bra gäng med fin sammanhållning. Om man inte kommer överens med arbetskamraterna kan man förvänta sig många veckor på sjön i tystnad. Hur lever ni på båten? – Sex personer delar på tre toaletter, men jag har en egen toalett i hytten. Alla har en egen hytt och en egen tv i hytten. Vi har en kock som tillreder god husmanskost och vi äter från porslinskärl. Ibland är det sjögång och det är omöjligt att hållas i sängen, då lönar det sig att sova på golvet. På båten ska man också vara redo att göra kroppsarbete och uppgifterna ombord tar aldrig slut. Båten ska underhållas, lastrummet städas eller så ska däcket tvättas och spolas. När är det tyngst att vara på sjön? – Den första veckan ombord är alltid svår och ibland på vintern då vattnet är täckt av is. Ibland känns det

tungt att man som sjöman inte riktigt är pojkvänsmaterial och det kan var tungt för den som man sällskapar med att man konstant är borta hemifrån. Ibland funderar jag vad som händer om jag och min sambo vill skaffa familj. Vad betyder vattnet för dig? – Ofta har människor en romantisk bild av havet, men som sjöman blir vattnet som en dubbelpersonlighet. Någon som man måste tolka, leva med och lära sig att förstå. Ganska sällan ser jag ut över havet på solen som stiger och sänker sig över horisonten. Havets charm upplever jag mest då jag inte är på arbetet, då åker jag till exempel båt till en holme i vackert väder. juni tjugohundraelva

studentbladet

027


VI sex och relationer

Var fanns bävern?

Det är mycket jag funderar över gällande guldet herrarnas ishockeylandslag nyligen släpade hem. Eftersom jag inte bryr mig hemskt mycket om sport kan inte låtsas förstå varför professionella idrottare är så hyllade, speciellt idrottare av manligt kön. Att se någon göra en ”ilmaveivi” på säkä känns inte som något jag skulle sätta på min top 10-lista över bästa stunder i livet. Alexander Stubb skulle däremot göra det. Till på köpet skulle han fira med en tio år gammal bubbelflaska (HS 17.5.2011). Jag kan lätt räkna upp 10 perfekta stunder då jag kunde korkat en årgångschampagne och ingen av dem relaterar till sport. Det andra som förbryllar mig är att folk klädde av sig. Allt. Jag tycker i princip att nakenhet är helt upp till var och en; om en kille vill stå på taket av en spårvagnshållplats och svänga med snoppen för att fira guld, tycker jag att det är helt okej. I själva verket tycker jag att män kunde visa känslor på samma sätt som efter matchen lite oftare. Jag menar, det är ”I jämlikhetens namn inte varje dag precis varenda vill jag se både bävrar själ du möter på stan ler, hurrar och vill high fivea dig. och snoppar.” Det jag inte förstår är hur glädje och upprymdhet får en person att kasta av sig fikonlövet och gå ut på gatan klädd i adamsdräkt – det bryter mot alla samhällets normer. Och lagar (offentlig kränkning av sedligheten; men den paragrafen kanske bara gäller under förlorartid?). Nakenhet må vara trevligt att se på, men orsaken är så himla konstig. Visar man genom att bryta normer att man är en frigjord och glad själ? Eller är det en ritual från en ålder då manlighet bevisades genom dans och sväng? Det skulle förklara avsaknaden av nakna brudar efter guldmatchen. I jämlikhetens namn vill jag se både bävrar och snoppar i glädjeyran. Men icke. Är vi kvinnor mer hämmade? Eller är det bara så att vi inte känner något behov att bete oss som brottsliga stollar när någon gjort något bra? Jag har inte svaren på frågorna jag ställer. Det finns kanske inga. Men att det är ett intressant och sällsynt fenomen, det måste alla hålla med om. Personligen tycker jag att vi borde fira mera på stan. Det behöver inte alltid handla om ett hockeyguld, vi kan ju alltid fira att Paradise Oskar tog sig till final i ESC, det i sig är en bedrift för en finsk artist i den tävlingen.

Skribenten är Stbl:s redaktionssekreterare.

amore! Med sommaren kommer allt det vi har längtat efter – sol, värme och svallande känslor. Våra feromoner väcks till liv och längtan efter den där perfekta sommarromansen slår till. Stbl har rotat i gamla filmarkiv och ger dig de bästa tipsen för en magisk filmromanssommar. Läs och begrunda.

motpoler 028

studentbladet

• juni

catariina salo

tjugohundraelva

t E X t catar i i na sa l o f o t o N at i one l l a aud i ov i sue l l a ark i vet


motpoler

Dirty Dancing

för dig som söker gammaldags dramatik och klasskillnader

I filmen möter flicka pojke, pojke passar inte in i flickas värld, flicka blir ändå förälskad i pojke. Flickans far fördömer romansen, men till slut kommer pojken och räddar flickan från hörnet hon är instängd i och de dansar iväg i solnedgången. Eller i alla fall ned längs restauranggången. tips för filmromans

1 ♥ Gå runt och bär på vattenmeloner 2 ♥ Lär dig dansa, helst i vatten 3 ♥ Läderrock är att föredra för killarna, jeansshorts för tjejerna

Mandomsprovet

för den vågade dramatikälskaren

Nyss utexaminerad pojke kommer hem för sommaren, pojke blir förförd av grannfru, pojke blir kär i granndottern istället. Grannfrun hotar avslöja affären, allt blir invecklat men till slut vinner kärleken. tips för filmromans

1 ♥ Var arbetslös 2 ♥ Föredra platser med äldre människor 3 ♥ Tänk 60-tals mode

Brokeback mountain

för den moderna romantikern

Man möter man under sommarjobb som fåraherde, män blir kära. Homosexualiteten döljs. Männen gifter sig med kvinnor men slutar aldrig längta efter varandra. Det hela får ett tragiskt men romantiskt slut.

För att undvika tragiskt slut på din sommarromans uppmanar Stbl att du inte döljer din sexuella läggning för världen. tips för filmromans

1 ♥ Rutiga skjortor är att föredra 2 ♥ Åk på fiskeresa 3 ♥ Besök prideveckan

Den blå lagunen

för det lagliga, men moraliskt förkastliga

Filmen börjar med ett skeppsbrott, två barn flyter i land på en öde ö. Barnen växer upp ensamma på ön, blir kära och får barn. De är kusiner. tips för filmromans

1 ♥ Vistas till havs 2 ♥ Bete dig som ett barn 3 ♥ Var så gott som naken, bananblad kan fungera på strategiska ställen

Chocolat

för maginörden

Mystisk kvinna anländer till fransk, inskränkt småstad, mystisk kvinna blir till slut accepterad trots att hon lagar magisk choklad. Ultrasnygg, omkringresande främling anländer till staden. Kvinna och ultrasnygg främling blir kära och förbättrar livet i småstaden. Ultrasnygg främling och mystisk kvinna måste till slut gå skilda vägar. tips för filmromans

1 ♥ Ät mycket choklad, helst med smak av chili 2 ♥ Ta hjälp av tarotkort och annan magi för att spå din sommar 3 ♥ Röda klännignar och luffarkläder gör susen

ted urho

Hockeybögen

På måndagen gjorde jag misstaget att uttala mig om det nyvunna hockeyguldet. Ja, misstaget låg däri att jag hade fel åsikt. Före alla andra började uttala sig om den illa dolda rasismen, den överdrivna nationalismen, hurrardödandet och tränare Nurminens beklagligt tajmade fylla konstaterade jag i dagen-efter-guldetsändningen att det ju trots allt bara handlar om ishockey. Jag borde ju ha vetat bättre. Hat- och hotmessen rullade in på löpande band. Lyssnarna uppmanade mig att gå dränka mig, att ta ett rep och hitta närmaste träd eller att flytta till Sverige, som den svikare jag är. Mot slutet av sändningen kom det vinnande meddelandet: ”Bögen skall hålla käften fast om hockey”. Egentligen borde det ju vara tvärtom: ishockey är ju något av det mest homoerotiska på planeten! Vuxna, vältränade män ”Vuxna, vältränade som stöter sina svettiga, skinande män stöter sina och fetischklädda kroppar mot svettiga kroppar varandra i flere timmars tid. En ormot varandra.” gie om tre gånger 20 minuter av blod, svett och tårar. Efteråt går man tillsammans i duschen, tvålar in varandras muskulösa ryggar och trevande finner varandras… nej vänta, nu är det visst fotboll jag tänker på. I vår välpolerade, fjollifierade värld glömmer vi alltför ofta bort ur-homon. Den vanliga bögen, han som tycker om att dricka bärs, kolla på hockey och inte nödvändigtvis rakar sig varje dag. En man som du och jag. En man som kanske spelar hockey på liganivå. En man som tyvärr inte vågar komma ut ur skåpet. För ni vet, ”bögen skall hålla käften fast om hockey”. Eller?

Skribenten är programledare på Radio Extrem och har äntligen lärt sig att spelplanen i ishockey kallas för rink.

juni tjugohundraelva

studentbladet

029


QA SVAR PÅ LIVETS STÖRRE OCH MINDRE FRÅGOR

Född i fel kropp Monica Ålgars forskar om kroppsbild och ätstörningar vid psykologiska institutionen vid Åbo Akademi, med inriktning på sexualitet och könsidentitet. t E X T ju l i a ho l mv i k

01 • Varför upplever en transkönad person att han eller hon har ett annat kön än det biologiska könet? Man vet inte med säkerhet varför vissa människor upplever sig tillhöra det så kallade motsatta könet. En teori är att den hormonella balansen under fostertiden påverkar könsidentiteten. 02 • Är kroppsbilden genetiskt eller socialt betingad? Kroppsbilden består av flera olika komponenter, till exempel hur man uppfattar sin kropp och hurdana tankar och känslor man har inför den. Kroppsbilden påverkas till exempel av den faktiska kroppens egenskaper, personens personlighet och självförtroende, men också av samhällets och massmedias utseendeideal och negativ eller positiv feedback från människor runt omkring en. 03 • Vilken sexuell läggning anses transkönade personer ha?

AHA UNGA FORSKARE

Mångfalden behandlas ytligt Den finländska tidningshyllan är full av artiklar, notiser och insändare som på ett eller annat sätt tar upp olika minoriteters ställning i landet. Finländare tenderar att tro på det de läser i tidningen, men rapporteringen kan vara väldigt ytlig och ibland missvisande. t E X T roger norrgård

030

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

Precis som alla andra kan transkönade personer vara sexuellt attraherade av samma eller så kallat motsatt kön. 04 • Hur upplever transkönade sin egen och andras kroppar? Många transkönade har en väldigt negativ kroppsbild. Dock visar forskning att könskorrigeringsbehandling ofta leder till att relationen till den egna kroppen blir mer positiv och accepterande. Det

I sin doktorsavhandling Conditionallyoneofus behandlar camilla haavisto hur dagspressen tar upp frågor som gäller kulturell mångfald och hur läsarna upplever tidningarnas rapportering mellan åren 1999 till 2007. Hur en person som är del av en etnisk minoritet porträtteras i dagspressen beror på i vilken sektion av tidningen personen nämns. Vinklingen varierar beroende på om artikeln finns på kultur- eller politiksidorna. – Ett gemensamt drag i rapporteringen är att personen helst ska vara nyttig för samhället. Det står inte svart på vitt i tidningen, men underförstått förväntas alla bidra till välfärdsstaten. Om man inte gör det så porträtteras man negativt, berättar Haavisto. Personer inom kultur, konst och underhållningsbranschen behandlas på ett bättre om de är nämnda i dagspressen. – När de presenteras i medierna är de snarare nytänkare eller kosmopoliter än

05 • Vad har du kommit fram till för intressant i din forskning angående transsexualitet? Jag studerar transpersoners kroppsbild och ätstörningssymptom. Alla resultat är ännu inte publicerade, men

preliminärt verkar det se ut så att transkönade upplever mer missnöje med kroppen och ätstörningsproblematik än andra. En möjlig orsak till den större risken för ätstörningssymptom är försök att svälta bort könskaraktäristika såsom bröst och höfter för transpersoner födda som biologiska kvinnor, eller försök att gå ned i vikt för att känna sig mer feminin för transpersoner födda som biologiska män.

en börda för samhället. De anses väldigt lika ”oss” och skiljer sig från ”de andra”. Haavisto menar att journalister ofta blir irriterade då forskare ger dem konkreta tips om hur journalistiken kunde bli bättre och hon skulle vilja se mediekunskap som ett ämne i grundskolan och bättre utbildning för journalister i mångfaldsfrågor. – År 2008 blev politisk korrekthet nästan ett skymford och det fanns ett missnöje med att medierna inte tog upp alla problem med ett mångfaldssamhälle och det här missnöjet utgjorde delvis grunden till sannfinländarnas framgångar. I förhållande till dessa påståenden menar Haavisto att medierna nog rapporterade om problem, men att det inte var på djupet engagerade i frågor som har med välfärdssamhället i nuläget och framtiden att göra, till exempel i fråga om mångfald och invandring. Senare gick det nästan överstyr och den

sannfinnländska retoriken gick så gott som okritiserad igenom ut i pressen. – Man tänker att medierna inte skapar värderingar utan speglar samhället, men det är ett mer komplicerat samband än så. Samhället har medialiserats och medierna finns med som opinionsbildare överallt. De ordval som medieproducenterna väljer ter sig mer legitima än andra ordval som egentligen kunde vara mer korrekta. Medierna borde alltså vara mer kritiska till vilka begrepp de väljer och fundera över vilken betydelse de egentligen har. Som ett exempel lyfter Haavisto fram den flitiga användningen av uttrycket ”invandringskritiker”, vilket är ett begrepp som sannfinländarna myntade. Man kan fråga sig var gränsen till ”invandrarfientlig” ligger. Doktorsavhandlingen är skriven av Camilla Haavisto vid Helsingfors Universitet med inriktning på ämnet medier och kommunikation.

finns även några studier som tyder på att transpersoner har en större risk för att drabbas av ätstörningar, men detta är ännu ett relativt outforskat område.


LIVEt

32

Där, avklädd i landet av overklighet ska du inte komma ihåg en endaste sak du gjort under det gångna året


FÅ FÄRSKFISKAT

Ljuvligt i juni Inför sommarhänget tipsar redaktionen om trender, läsning och lyssning för alla smaker. t E X T redakt i onen f o t o catar i i na sa l o

Sommarens klädesplagg

Studentbladets modeexpert siar att snickarbyxorna (farkkuhalare för nylänningar) och träskorna är på väg tillbaka. Eller var det förra sommaren? Modeexperten hänger inte alltid med i alla svängar. Sommarens mode kommer ändå onekligen vara något som redan tidigare varit modernt, så vi vågar tipsa dig om att du hittar det senaste modet på loppis. Sommaren är i vilket fall som helst loppisets högsäsong, så iväg och fynda!

Vasaredaktör emelie

Alex Schulmans böcker Skynda att älska och Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött rekommenderar jag till sommaren. Behöver man mer läsning är också precis alla Dan Browns böcker perfekt sommarläsning. Kolla med vänner och släktingar, att låna böcker är gratis. Glöm inte heller biblioteket! ssi-ordförande poppe

Sommarens extraknäck

Soliga sommarkvällar är parkerna överfyllda med förfriskade medborgare. Detta är en ypperlig chans att tjäna lite extra inför det kommande läsåret. Vi rekommenderar stora sopsäckar för insamlandet av tomma flaskor och burkar. För att effektivera det hela påminner vi också om att vin- och skumpaflaskor väger mycket och ger minimalt med återbäring. Koncentrera dig på aluminiumburkar och stora plastflaskor. Sommarens musik

Sommarens festivaler och spelningar ger en ypperlig chans att höra musik gratis. Vill du inte sätta flera tiotals euro på biljetter kan du gladeligen hålla dig utanför området, det kommer att vimla av människor och musiken från området är ändå så pass öronbedövande att den alldeles säkert hörs till utsidan också. Här kan du hänga: Ruisrock i Åbo 8-10.7, Provinssirock i Seinäjoki 17-19.6, Bon Jovi på Olympiastadio 17.6, Foo Fighters i Fiskehamnen 26.6 och för en nostalgikick kan du checka in Roxette på Rowlit i Pargas 16.7.

032

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

Den judiska reggaeartisten Matisyahus album Light från 2009 passar bra till både strand och regnig hemmadag. Gratis på Spotify!

generalsekreterare linda

Kom ihåg att det går att låna filmer på biblioteken också, vissa bibliotek har också DVD-boxar. Bra strandläsning är Camilla Läckbergs Fjällbacka-serie, bra att passa på före den filmatiseras nästa år! Salem al Fakirs musik passar i alla lägen. redaktionssekreterare Catariina

Sommarens bästa bok är utan tvekan ungdomsromanen Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. Till den passar det sig ypperligt att lyssna på Veronica Maggios nya album Satan i gatan eller Säkerts album Facit. Kom ihåg adlibris.fi, där beställer du böcker billigt.

Åboredaktör roger

Den enda boken jag hunnit läsa på senare tid är I cirkelns mitt av Dan Brown. Och den var bra också! Åboredaktör julia

I den finska filmen Elokuu blandas kärlek, nakna kroppar, äventyr och finsk sommar. Sliskigt teini, men precis vad man behöver se en gråmulen sommarkväll i juni. På stranden kan man gotta sig med sommarplågan Om sanningen ska fram med Eric Amarillo eller lyssna på den gamla klassikern Sol, vind och vatten med Ted Gärdestad. grafiker Rasmus

Böcker i all ära, men tidningar är mera lättlästa då det är svettigt värre i hängmattan. Under sommarens soliga dagar riskerar du inte att överhetta hjärnan med till exempel alltid lika snitsiga Image och varför inte svenska kusinen Filter. Brittiska Attitude skriver överraskande smart och med eftertanke. Snyggt är det också. Och jo! Amerikanska Wired är one of a kind – om nutid och framtid i vårt teknologiska samhälle.

chefredaktör fanny

Lykke Li och The Cranberries är för stunder då du inser att det vackraste med livet är att få ha minimalt lite kläder och vara barfota nära vattnet. Musiken ska förknippas med dagar då du är långt borta från verkligheten, storstaden, plikterna och vetskapen om att du en gång hade en kalender, ett jobb, föreläsningar eller någon form av ansvar. Och just i den här stunden av pur lycka, frihet och bleka ben ska du inmundiga en billig flaska rött som gör dig slö och sömnig och äta en hel grillad kyckling med bara händerna för att komma ihåg ditt ursprung som grottmänniska (fem euro i större mataffärer). Där avklädd i landet av overklighet omringad av flabbande avslappnade individer ska du inte kunna komma ihåg en endaste sak som du gjort under det gångna året. Du ska ha glömt hur en blejser eller en hårborste ser ut och läsa Dalai Lamas bok The Art of happiness.


juni tjugohundraelva

•

studentbladet

•

033


SE RECENSIONER AV UPPLEVELSER

SPELMUSIK

Från blip-blop till symfonier

Pixlar, mysrys och smekande stråkar. Orkestern Eläväkone tog spelmusiken till finrummet. I'm making a note here: HUGE SUCCESS. It's hard to overstate my satisfaction." Hundratals ögon är riktade mot den vitklädda kvinnan. Med spröd, överjordiskt vacker stämma får hon mysryset att sprida sig i Pop & Jazz-konservatoriets konsertsal. Låten är Still Alive, från pusselspelet Portal. Ett spel som började sina dagar i en studentlya, men som längs vägen blev både försäljningssuccé och kritikerälskling. Eläväkone är också ett studentprojekt. Under ledning av maestron janne lassila har ett gäng studerande gjort något som är helt unikt på finsk mark. De har skapat orkestermusik av gamla spellåtar. Sim City, Mega Man, The Legend of Zelda. Med brölande blåsinstrument, kluckande xylofoner och eldigt violinspel har de förvandlat klassiska chipmelodier till storslagna arrangemang. Och det låter bra. Med några få undantag låter det alldeles fantastiskt bra. Janne Lassila och hans orkester får publiken att gunga med huvudena i takt till det hurtiga Zelda-temat. De för oss tillbaka till barnkammaren med bitterljuva The Moon från Duck Tales. Och när de kör igång alla gothgamers favorit, Castlevania-dängan Vampire Killer, då är det nästan så vi känner vingslagen från blodtörstiga fladdermöss och den unkna doften av uråldrigt stenslott. Att Marios trudelutter fungerar på de fina scenerna är ingen nyhet. I Japan har konserter med spelmusik varit en självklarhet i decennier. Och i Sverige tolkar de Kungliga filharmonikerna – en av landets skickligaste ensembler – årligen allt från Final Fantasy till Donkey Kong. Men hittills har vi finländare varit svältfödda på liknande uppträdande. När man hör Eläväkone är det svårt att förstå varför. Spelmusik är egentligen perfekt i orkestral tappning. Styckena är starka, eftersom dåtidens tekniska begränsningarna krävde att kompositörerna skapade tydliga melodier. Melodier, som genom åren har fått otaliga spelare att skratta, svettas och – till och med – gråta. Nu är det dags att resten av världen får uppleva samma musikaliska skatt. Benjamin Knopman his was a triumph.

KONST

AFRIKA KALLAR Kiasma ställer ut trehundra konstverk framställda av trettio nutidskonstnärer från Afrika. Utställningen är ett slag på fingrarna riktat till västvärldens glupska maktelit. Konsten beskriver HIV-problemet genom naivt inspirerad keramik och de afrikanska samhällsklasserna får ett ansikte i de färgsprakande fotografierna där den välstrukna kostymen möter den röda leran. Konsten tar också upp flyktingproblematiken och hur flertalet emigranter som på olaglig väg försöker lämna landet får sätta livet till. Verken målar inte upp Afrika som kontinenternas offer. Den lyfter fram den Afrikanska Unionen, den framåtsträvande ekonomin och de oberipliga konstnärliga och musikaliska resurserna som kontinenten är grogrund för. Utställningen väcker både obehag, medlidande och välmående och bjuder också på intressanta fakta om Afrika. Alla som vill få en inblick i kontintenten Afrika, värdesystemet och som vill njuta av den afrikanska nutidskonsten ska besöka den till känslorna vädjande utställningen ARS 11. Utställningen kostar 8 euro för studerande.Fanny Lindholm

VÄGGKLÄTTRING

Sitt eget livs Spiderman

Väggklättring är en fritidssysselsättning som verkligen testar både nerverna och konditionen. Det är du mot väggen. När man kommer till Kiipeilypalatsi i Åbo ser man först ingenting. Golvet är sparsamt upplyst och när ögonen vant sig med det svaga ljuset inser man att nästan alla lampor är riktade uppåt mot de otroligt höga väggar som man snart ska försöka bestiga. Som en första gångens klättrare känner man sig väldigt liten nedanför väggen och första tanken är att dit upp tar sig ingen. Efter att den första fascinationen lagt sig är det dags för utbildning i hur man säkrar den som klättrar. Säkring är den viktigaste delen av klättringen för man har bokstavligen sin kompis liv i sina händer. Först känns det lite nervöst att lägga sitt liv i händerna på den som står nere och håller i ens säkerhetsrep och man dubbelkollar att allt är rätt fastsatt, men som tur är utrustningen väldigt lättanvänd. Att klättra är väldigt ansträngande. Som nybörjare orkar man bara göra några enstaka försök innan handlederna värker av ansträngning. Som tur är får man turas om att säkra och klättra så kroppen hinner återhämta sig lite mellan varven. Men trots värkande kroppar bestämmer vi oss för att testa på nytt om ett par veckor. Klättring är roligt och en bra omväxling till andra typer av idrott. Roger Norrgård 034

studentbladet

• juni

tjugohundraelva


ÄT ÄTA BÖR MAN

MAT

Chipsbegär Konstnären och matgourmanden Marina visar oss vägen från rotfrukt till filmgodis. FOTO M A R I N A EKROOS

chips • Potatis • Rypsolja • Salt dipp och grönsaker • 400 g gräddfil • 4 tsk paprikapulver • 2/3 tsk cayennepeppar • 1 tsk salt • 2 tsk socker • 4 st vitlöksklyftor • 50 g cheddar • Grönsaker

Gör tunna potatisskivor med hjälp av en osthyvel. Tvätta skivorna. Låt torka väl, till exempel på en kökshandduk. Stek skivorna i cirka 180 gradig olja tills de blir gyllenbruna. (Vid fritering rekommenderas användning av en termometer så att oljan inte överhettas eller antänds.) Lyft upp gallret och låt överloppsoljan droppa bort. Salta.

3x svalkande sommardrycker

och finhacka vitlöken. Tillsätt först så mycket cayennepeppar att blandningen skiftar i rött. Blanda i rejält med paprikapulver och avsluta med salt och socker enligt smak. Njut tillsammans med hemlagade chips och säsongens grönsaker.

Riv cheddarn

kom ihåg att dricka Läppja lemonad på terassen – precis som på film

Tvätta och pressa sex citroner och en lime, lägg skalen åt sidan. Koka 2,5 dl vatten tillsammans med 2,5 dl socker, häll över skalen och låt stå tills det blir kallet. Sila bort fruktköttet från citron-limesaften och häll i en stor tillbringare, häll över två liter isvatten. Släng skalen och häll över sockervattnet i tillbringaren. Servera kallt med limeskivor, citronmeliss och sugrör!

Bjud på ljus men het sangria på grillfesten

Tvätta och tärna två gröna äpplen, två plommon och två persikor. Avlägsna kärnorna från två röda chilifrukter, skär i mindre bitar. Blanda allt i en stor skål och häll över en flaska vitt vin. Låt stå i kylskåp över natten. Häll över 3 dl vichy strax före servering. Häll upp i glas och kom ihåg att äta frukterna också!

Känn dig hälsosam med en fräsh iste

Häll en liter kokande vatten över 3-4 påsar grönt te och 1,5 dl myntablad. Rör ner 2 matskedar honung. Låt stå i fem minuter före du avlägsnar tepåsarna. Låt stå i kylskåp tills teet blir kallt. Häll upp i fyra glas med is. Häll fem cl sake i varje glas och garnera med citronmeliss. För alkoholfri version: häll saken i vasken.

juni tjugohundraelva

studentbladet

035


Fä r gp e n n o r Färgpennorna behövs för att få en möjlighet att experimentera med olika färgkombinationer och man kan låta kreativiteten flöda.

HA EMELIE LAHTINENS FAVORITER

S kissblock Ett skissblock i storlek A5 är ett måste. Det följer med en vart man än går så att man kan skissa upp sina idéer direkt och inte glömmer dem.

MÅNADENS FORMGIVARE

VERKSTADENS MICHELANGELA

Konst och kreativitet behöver inte nödvändigtvis förknippas med oljemålningar eller marmorstatyer. En möbelformgivare kan skapa mästerverk i en stökig träverkstad. TEXT ROGER NORRGÅRD FOTO S I M O N H E R M A N S & C A T A R II N A S A L O

På lektionerna är det bara att go crazy och rita vad man vill. Först

senare behöver man börja tänka logiskt och fundera över om det faktiskt kan tillverkas. Det här berättar emelie lahtinen som studerar till möbelformgivare på Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Hon är en glad 21-åring som närmar sig slutet på sitt tredje studieår och har slutarbetet kvar. – Det var min bror som tipsade mig om att söka in till linjen eftersom han själv gick på den. Hon tycker att utbildningen är nyttig och att hon både får den teoretiska kunskapen och de praktiska färdigheterna. – Som möbelformgivare ska man nog vara mer kreativ än händig, trots att båda egenskaperna behövs. Idéerna kan komma lite nu som då och jag har alltid med mig ett skissblock. Sedan kan man plocka fram sina skisser på lektionerna ifall man råkar ha idétorka just då. Förra hösten deltog Lahtinen tillsammans med andra tredje årets studerande i Stockholm möbelmässa. Hon har designat ett cocktailbord som huvudsakligen är gjort i glasfiber. – Jag samarbetade med sju olika företag som sponsrade materialet i utbyte mot att de får tillverka bordet ifall det blir en hit. I skolan är det huvudsakligen trä jag arbetar med och om jag vill

036

studentbladet

• juni

tjugohundraelva

göra produkter i andra material måste vi tillverka dem i något företags verkstad. Lahtinen tror att det nära samarbetet med företag och synlighet på möbelmässor ger möjligheter för framtiden. Branschen är riskfylld och man måste ha både kontakter och idéer för att klara sig. – Först gör man en skiss och sedan gör man både en tredimensionell ritning med ett grafiskt program och vanliga ritningar. Efter det är det bara att börja fundera på hur produkten ska förverkligas. Det bästa som man lärt sig under tiden här är nog att använda olika grafiska datorprogram för att rita upp produkterna tredimensionellt. Det bästa med att designa möbler tycker Lahtinen ändå att är arbetsprocessen. En idé man gör till verklighet. Gå in på www.furnituredesign.novia.fi och kolla in möbelformgivarnas kreationer.

Datorn Datorn underlättar arbetet. Det är lätt att rita upp sin produkt i de grafiska programmen och är speciellt nyttigt om man inte är bra på att rita och att få en insikt i hur produkten kommer att se ut på förhand.


Att vara modig är inte alltid att hoppa

RE: DEBATT

”Dream on!” Kärlek kommer inte på beställning, säger Studentbladets åsiktsmaskiner.

ut i det okända, att vara modig kan vara att tvingas göra val som anses tuffa. Om man väljer ett frivilligt singelskap är det personens eget val. Men att på beställning när man fyller 40 år kan bilda familj. Dream on, säger jag! Kärlek är något man inte skall leka med, det är ingen prenumerationsvara som har ett start och ett slutdatum. Kärlek skall vårdas. Man ger av sig själv och får tillbaka så mycket mer. Att finna personen man tycker om är något som skall komma naturligt och kanske lite överraskande. När man minst anar står mannen med stort M framför en. "De kom i fel skede av livet", kanske är ett uttryck för att dölja hur ensam man egentligen är, men man vill låtsas som om allt är bra. När är då det rätta skedet i livet? Hur vet man det? Om känslorna är de rätta, varför inte ta chansen? Man har ju ingenting att förlora. Jag tror att människor vill ha närhet, någon att prata med, någon att dela vardagen med, någon att bry sig om. Man kan aldrig planera ett liv, mycket hinner hända på vägen. Ulrika Forss

Statskunskap, Åbo Akademi i Vasa

Dogmatisk existentialism Varför inte försöka tänka på det ofrivilliga singelskapet som ett medvetet beslut, skriver Janne Strang.

n kompis överraskade mig nyligen med en livsfilosofi som jag inte trodde fanns. Killen i fråga har så länge jag minns alltid varit singel, och om han någon gång dejtat stadigt har han åtminstone aldrig bott ihop med en tjej. Killen har aldrig haft problem med att träffa brudar, tvärtom har jag ofta stått och häpnat över hur lätt han har för att få ihop det med brudar och tillbringa nätter med än den ena, än den andra. Player! Att han aldrig delat hem med en kvinna tänkte jag förstås berodde på att han aldrig träffat den där rätta, men när vi senast sågs berättade han att singelskapet alltid varit ett medvetet val. Ett inte alltid lätt val — under åren hade det nog funnits flera som han gärna hade ringat in och flyttat ihop med. "Det är jävla synd, men de kom i fel skede av livet." Men dude, kärlek har inget med tajming att göra! Det var då han berättade om sin livssyn, hur han på förhand delat in livet i fyra perioder. "Från noll till tjugo år är man barn, från tjugo till fyrtio lever man för sig själv, från fyrtio till sextio har man

att det inte är flickorna som en efter en tröttnar på din kompis? Att hela filosofin inte händelsevis är ett garderingsknep när polarna och mormor ställer närgångna frågor? En vän berättade för ett tag sedan att han gjorde slut med sin flickvän för att: "ja, du vet, hon klamrade sig fast vid mig som vid en livboj och jag kände mig inte redo att binda mig ..." Senare kröp det fram att det var flickvännen som börjat irritera sig på hans slokmustasch, hans sätt att vräka sig i hennes soffa med Saku-öl i näven och på att han aldrig rengjorde toaletten efter sig. Javisst, om filosofin verkligen fungerar och flickorna är med på noterna så varför inte. Så är det kanske inte heller alldeles garanterat att damerna fortfarande står och köar när din kompis så småningom tycker det skulle vara läge att föra sina dogmatiska gener vidare. Tobias Pettersson

Är det helt säkert

familj och från sextio framåt får man igen leva sitt eget liv." "Dogmatisk existentialism", föreslog jag, lite pseudovetenskapligt. Han nickade. Killen håller själv på att närma sig de fyrtio, och jag inbillar mig att det är med lika mått principfast beslutsamhet som nostalgisk ängslan han inser att det snart är slut på leken. Tjugo år med familjen väntar runt hörnet. Vem det är som får den äran att gifta sig med hjälten vet han inte ens själv ännu. Tjugoårsmodellen reflekterar en beundransvärd kontroll över tillvaron (vilket man börjar uppskatta allt mer ju äldre man blir, har jag märkt). Samtidigt är den oerhört arrogant och respektlös, både gentemot de nobbade flickorna och inte minst den romantiska parrelationens själva idé. Killens livsstil är en våt trasa i ansiktet på alla de patetiska stackare som aldrig får ligga, aldrig haft en flickvän men som fortfarande orkar drömma om en egen familj. Lite lumpklädda, oattraktiva och patologiskt blyga killar som bor i förorternas elementhus och ett par gånger i året drar kammen genom håret och går till karaokebaren för att visa upp sig. Men "you go on your own, you stand on your own, and you go home and you cry and you want to die" som Morrissey så träffande sjöng. Jag är ledsen, boys, men varför inte försöka tänka på det ofrivilliga singelskapet som ett medvetet beslut. Det kanske inte ger mera sex men jag är säker på att det ger rakare rygg. Vänd på steken! Eller som filosofen skulle säga: Gör dygd av nödvändigheten. Om jag vet något alls om brudar så är det att de alltid vill ha det de inte kan få. Själv har jag levt ungefär precis tvärtom mot killen. Aldrig varit rädd för att binda mig, alltför ofta kastat mig in i förhållanden utan att tänka mig för, och lika många gånger har det skitit sig till slut. Kanske borde jag också ta kontroll över livet? När jag en dag fyller fyrtio ska jag sluta upp med flamsandet och helt enkelt gå hardcore singel. Det borde åtminstone vara enklare att uppnå än hustru och familj på beställning. Skribenten är reporter på Hufvudstadsbladet.

Journalistisk, Soc&kom

Jag har svårt att föreställa mig en människa medvetet starta ett familjeliv efter 40. I så fall måste han ju räkna med att få ihop det med en yngre kvinna, OM han vill ha barn. Kanske han känner sig själv så väl att han vet hur han fungerar, men det finns en överhängande risk att hans första stora kärlek inte gör det och därför inte trivs med honom. Jag har mage att kalla vardaglig parrelation för den enda stora kärleken. Det är ingenting som man uppnår den dagen man fyller 40. Sedan verkar det som att ingen har tänkt på barnen. Jag är ensamstående pappa till en 5-årig pojke. Då jag blev pappa och miste mitt barns mamma som partner, blev jag tvungen att tänka efter rejält när jag valde vem jag gick på date med. Varken den omtalade personen, eller skribenten verkar ha tagit barnen i beaktande i resonemanget och det är den största frågan som gör sig gällande när man börjar prata om familj. Kristian Snellman Fysisk teater, Novia

juni tjugohundraelva

studentbladet

037


valhöst 2011 Kungörelse Val av delegation för Studentkåren vid Helsingfors universitet Hålls tisdagen den 18 oktober och onsdagen den 19 oktober 2011 kl. 10.00–18.00 på följande platser: • UniCafe Studentplatsen, Mannerheimvägen 3 C • Universitetets huvudbyggnad, Fabiansgatan 33 • Porthania, Universitetsgatan 3 • Forsthuset, Unionsgatan 40 • Statsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Unionsgatan 35 • Lärocentret Minerva, Brobergsterrassen 20 R • Centralbiblioteket för hälsovetenskap, Haartmansgatan 4 • Odontologiska institutionen, Mannerheimvägen 172/Brånakärrsvägen 9 • Physicum, Gustaf Hällströms gata 2a • Exactum, Gustaf Hällströms gata 2b • Infocenter, Viksbågen 11 • EE-huset, Agnes Sjöbergs gata 2 • Institutionen för miljöekologi, Niemenkatu 73, Lahtis • Vasa universitet, Universitetsstranden 7, Vasa Enligt hus valordning har enbart studentkårsmedlemmar som har anmält sig som närvarande vid universitetet och som personligen är närvarande rösträtt i delegationsvalet. Speciellt påpekas att de röstberättigade bör kunna styrka sin identitet med studentkort eller av myndigheterna godkänt identitetsbevis med personnummer och fotografi och att dessa bör tas med till vallokalen.

Förhandsröstning hålls onsdagen den 12 oktober och torsdagen den 13 oktober 2011 kl. 11.00–17.00 på Centrumcampus, Porthania (Universitetsgatan 3), Campus Vik, Infocenter (Viksbågen 11), på Campus Gumtäkt, Physicum (Gustaf Hällströms gata 2a), samt på Campus Mejlans, Centralbiblioteket för hälsovetenskap (Haartmansgatan 4). Röstberättigade studentkårsmedlemmar som sannolikt är förhindrade att använda sin rösträtt på de egentliga valdagarna får förhandsrösta.

Kandidatuppställning Valbara till delegationen är alla studentkårsmedlemmar som senast 15.9.2011 har anmält sig som närvarande vid universitetet, dock med beaktande av de undantag som nämns i 6 § i hus stadgar. Blanketter för anmälan av kandidater samt för att anmäla om grundande av valförbund och valringar fås på studentkårens webbplats, http://www.hyy.fi/val/ och på hus centralkansli, Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5 A 2 vån, 00100 Helsingfors, dit de egenhändigt undertecknade blanketterna även bör lämnas in till centralvalnämnden senast måndag 19.9.2011 kl. 12.00. Studentkårens generalsekreterare Katariina Styrman

har av centralvalnämnden befullmäktigats att ta emot valhandlingarna. Vid behov ger hon också råd i frågor som gäller uppställandet av kandidater (tfn 0400 816 426 eller paasihteeri@hyy.helsinki.fi). Helsingfors, 7.3.2011 Centralvalnämnden vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

Maija Jäppinen Ordförande

Katariina Styrman Generalsekreterare

Kungörelse om val av studentrepresentanter i Helsingfors universitets fakultetsråd, institutionsråd och universitetskollegium 14–15.11.2011 Allmänt Denna valkungörelse bygger på universitetslagen (558/2009), Helsingfors universitets instruktion och valinstruktion samt på reglementet för val av studentrepresentanter i universitetets förvaltning som studentkårens delegation har godkänt. Om styrelsen för Helsingfors universitet gör ändringar i universitetets instruktioner publiceras de bestämmelser som kompletterar och korrigerar denna kungörelse på studentkårens webbplats på adressen http://www.hyy. fi/forvaltningsval. Helsingfors universitets förvaltningsspråk är finska. Enligt universitetets instruktion 20 § har medlem av ett förvaltningsorgan rätt att använda finska eller svenska på möten. Inom förvaltningen kan man även använda andra språk, om det är ändamålsenligt av särskilda skäl. Mandatperioden för de studentrepresentanter och suppleanter som väljs i detta val börjar 1.1.2012 och slutar 31.12.2013. Valet genomförs som ett elektroniskt val måndag 14.11 och tisdag 15.11.2011 kl. 9.00–17.00. Undantag från detta är institutionsrådsvalen vid medicinska fakulteten som hålls samma dagar, men genomförs som urnval. Centralvalnämnden beslutar om vallokalernas placering och ger närmare direktiv om valförrättningen. I valet tillämpas bestämmelserna i studentkårens valordning till tillämpliga delar. Ifall det vid medicinska fakulteten inte ordnas någon valförrättning för institutionsråden hålls inget urnval.

Valets webbplats, dokument och mera information Denna valkungörelse, blanketter som hänför sig till valet samt annan nödvändig information och instruktioner finns på valets webbsidor på adressen http://www.hyy.fi/forvaltningsval. Handlingar som hänför sig till valet (yrkande om rättelse, kandidat- och valförbundsanmälningar) mottas å centralvalnämndens vägnar av generalsekreterare Katariina Styr-

man, förvaltningschef Merja Viitasalo och sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme. Handlingarna kan lämnas in på studentkårens centralkansli under dess öppettid vid de tidpunkter som anges nedan. Mera information om valet ger sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme (050 543 8460, juha.hurme@hyy.fi) och generalsekreterare Katariina Styrman (0400 816 426, paasihteeri@hyy.fi).

Val som ska förrättas Val av fakultetsråd Enligt Helsingfors universitets instruktion 5 § har Helsingfors universitet en teologisk fakultet, en juridisk fakultet, en medicinsk fakultet, en humanistisk fakultet, en matematisk-naturvetenskaplig fakultet, en farmaceutisk fakultet, en bio- och miljövetenskaplig fakultet, en beteendevetenskaplig fakultet, en statsvetenskaplig fakultet, en agrikultur-forstvetenskaplig fakultet samt en veterinärmedicinsk fakultet. Enligt instruktionen 10 § har varje fakultet ett fakultetsråd med 3 eller 5 studentrepresentanter samt suppleanter för dem. Om fakultetsrådets uppgifter stadgas i samma paragraf. På fakultetsrådens förslag har konsistoriet fastställt följande antal studentrepresentanter i fakultetsråden: Teologiska fakulteten Juridiska fakulteten Medicinska fakulteten Humanistiska fakulteten Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten Farmaceutiska fakulteten Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Beteendevetenskapliga fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten

3 5 5 5 5 3 5 5 5 5 3

Val av institutionsråd Enligt universitetets instruktion 5 § kan en fakultet ha institutioner i enlighet med styrelsens beslut. Enligt 11 § i instruktionen har varje institution ett institutionsråd med 3, 4 eller 5 studentrepresentanter samt suppleanter för dem. Om institutionsrådets uppgifter stadgas i instruktionen 11 §. Fakultetsråden har fastställt följande antal studentrepresentanter i institutionsråden: Medicinska fakulteten Biomedicinska institutionen Institutionen för odontologi Institutionen för klinisk medicin Haartman-institutet Hjelt-institutet Humanistiska fakulteten Finska, finskugriska och nordiska institutionen Institutionen för moderna språk Institutionen för världens kulturer Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning

4 3 5 3 4

4 3 3 5

Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för fysik 4 Institutionen för geovetenskaper och geografi 5 Kemiska institutionen 4 Institutionen för matematik och statistik 4 Institutionen för datavetenskap 3 Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Biovetenskapliga institutionen Miljövetenskapliga institutionen

4 3

Beteendevetenskapliga fakulteten Institutionen för lärarutbildning Institutionen för beteendevetenskaper

5 5

Statsvetenskapliga fakulteten Institutionen för socialvetenskaper Institutionen för politik och ekonomi

5 5

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Institutionen för livsmedeloch miljövetenskaper Institutionen för lantbruksvetenskaper Institutionen för skogsvetenskaper Institutionen för ekonomi

5 3 4 3

Val av universitetskollegium Enligt universitetslagen 22 § har Helsingfors universitet ett universitetskollegium. Enligt universitetets instruktion 8 § har kollegiet 15 studentmedlemmar och 15 suppleanter för dem. Om universitetskollegiets uppgifter bestäms i universitetslagen 22 § och i universitetets instruktion 8 §. Enligt studentkårens reglemente för val av studentrepresentanter 15 § fungerar fakulteterna som valkretsar vid val av universitetskollegium. Enligt 16 § i reglementet beslutar universitetets rektor i enlighet med universitetets valinstruktion 8 § hur platserna fördelas mellan fakulteterna, dock så, att det i universitetskollegiet sitter minst en representant för varje fakultet. Enligt rektors beslut 009/2010 bestämmer studentkåren till övriga delar om valet av studentrepresentanter i universitetskollegiet, i enlighet med universitetslagen och universitetets valinstruktion. Studentkårens styrelse har 2.11.2009 beslutat att platserna i universitetskollegiet fördelas mellan fakulteterna enligt följande: Teologiska fakulteten Juridiska fakulteten Medicinska fakulteten Humanistiska fakulteten Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten Farmaceutiska fakulteten Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Beteendevetenskapliga fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten

1 1 1 3 2 1 1 1 2 1 1

Valbarhet och granskning av vallängden Enligt reglementet för studentkårens val 4 § är följande personer valbara som student-representanter: personer som har rätt att avlägga lägre högskoleexamen, högre högskoleexa-


valhöst 2011 men, licentiat- eller doktorsexamen, specialläkar-, specialtandläkar- eller specialveterinärexamen eller som har rätt att bedriva speciallärar- eller specialbarnträdgårdslärarstudier. En ytterligare förutsättning för valbarhet är att den studerande har anmält sig som närvarande vid universitetet före 15.9.2011. Valbara är dock inte personer som enligt universitetets valinstruktion 9 § är valbara som representanter för personalen. Valbara som representanter för personalen är personer som är anställda i varaktigt arbetsförhållande och personer som anställts för minst ett år för att handha minst hälften av ett heltidsarbetsförhållande. Enligt studentkårens valreglemente 6 § är vid val av studentrepresentanter i fakultetsråden enbart studenter vid ifrågavarande fakultet valbara och vid val av studentrepresentanter i institutionsråden är enbart studenter vid ifrågavarande institution valbara. Vid medicinska fakultetens institutionsrådsval är studenter som blivit antagna till studieprogrammet för odontologi valbara till alla institutioners institutionsråd och de som antagits till studieprogrammet för medicin är valbara till andra än odontologiska institutionens institutionsråd. Var och en studerande kan dock kandidera bara för en institutions institutionsråd. Centralvalnämnden ger närmare instruktioner om fakultets- och institutionstillhörigheten på studentkårens valsidor. Enligt studentkårens valreglemente 5 § är personer som har rätt att avlägga flera examina valbara vid den fakultet och institution som de i samband med läsårsanmälningen har meddelat att är deras primära. Det görs upp en vallängd över valbara personer. Den preliminära vallängden finns till påseende på studentkårens servicebyrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån), under tiden 19.9– 28.9.2011, vardagar under byråns öppettider. Uppgifterna i vallängden kan även granskas

på studentkårens valsidor på webben. Personer som anser att det i vallängden finns fel som påverkar valbarheten kan lämna in ett skriftligt yrkande om rättelse till centralvalnämnden. Rättelseyrkandet får vara fritt formulerat. Rättelseyrkanden ska lämnas in till studentkårens centralkansli före 28.9.2011 kl. 15.00 (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors). Efter att ha behandlat rättelseyrkandena fastställer centralvalnämnden den vallängd som ska användas i valet.

Uppställning av kandidater Enligt 21 § i det reglemente som delegationen har godkänt sker kandidatuppställningen med en blankett som centralvalnämnden fastställt. Enligt 22 § kan kandidatlistor sinsemellan grunda valförbund. I ett valförbund kan det finnas högst så många listor som det finns studentrepresentanter i förvaltningsorganet. Anmälningar om valförbund görs med en blankett som fastställts av centralvalnämnden. Blanketterna för valförbund och för anmälning av kandidater måste lämnas in samtidigt. Blanketter för anmälning av kandidater och valförbund fås på studentkårens servicebyrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån.) samt på valets webbplats: http://www.hyy.fi/forvaltningsval. Kandidaterna ställs upp på tvåpersoners listor så, att den som står först på listan kandiderar för medlemskap i förvaltningsorganet och den som står som andra kandiderar för suppleantskap i samma förvaltningsorgan. Kandidatlistan måste understödas av tre kandidatuppställare som är valbara i samma val. Kandidater kan inte fungera som kandidatuppställare på sin egen lista. Kandidaterna och kandidatuppställarna ska personligen underteckna kandidatanmälningsblanketten. En person kan vara uppställd enbart på en kandidatlista. En kandidatlista kan en-

bart ingå i ett valförbund. Blanketterna för anmälning av kandidater och valförbund ska returneras till studentkårens centralkansli (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors) före 2.11.2011 kl. 12.00.

Valförrättning Om antalet uppställda kandidater är färre eller lika många som antalet studentrepresentanter i förvaltningsorganet har de uppställda kandidaterna blivit valda utan någon valförrättning. Om antalet kandidater är flera än antalet studentrepresentanter ordnas val. Centralvalnämnden fastställer vilka som har valts utan valförrättning och offentliggör de gemensamma kandidatlistorna i de fall då val förrättas. De gemensamma kandidatlistorna offentliggörs på studentkårens anslagstavla, på studentkårens webbplats samt på övriga platser som centralvalnämnden bestämt. I reglementet för studentkårens val 24 § hålls valet som ett elektroniskt val. Enligt 26 § i reglementet har alla valbara personer en röst i varje val som de har rätt att ställa upp i, utom vid val till institutionsråd vid medicinska fakulteten, där de som blivit antagna till utbildningsprogrammet i odontologi kan rösta i valet till institutionsråd vid alla institutioner och de som blivit antagna till utbildningsprogrammet i medicin kan rösta i val till institutionsråd vid alla institutioner utom institutionen för odontologi. Röstningen är inte bunden till någon specifik vallokal. I det elektroniska valet kan man rösta med vilken dator som helst som har internetuppkoppling, webbläsare och möjlighet att logga in på universitetets nät. För att rösta krävs det att man har giltigt användarnamn och lösenord till universitetets datasystem samt ett personsignum. För de väljare som inte har användarnamn till universitetets nätverk kan man skapa ett

tillfälligt användarnamn som beviljas av universitetets adb-kontaktpersoner. Det tillfälliga användarnamnet kan skaffas redan före valdagarna. För att få ett tillfälligt användarnamn måste väljaren personligen ta kontakt (identiteten måste bevisas) med adb-kontaktpersonen vid sin enhet. Röstningsprogrammet kan nås via studentkårens valsidor. På studentkårens valsidor finns även instruktioner om hur röstningsprogrammet används. Röstningsprogrammet är i bruk måndag 14.11.2011 och tisdag 15.11.2011 kl. 9.00–17.00.

Fastställande av valresultatet Om valförrättningen har hållits i enlighet med givna bestämmelser och instruktioner konstaterar centralvalnämnden att valet har varit lagenligt och fastställer valresultatet. Enligt reglementet för studentkårens val 29 § är det röstetalet som utgör jämförelsetalet för en kandidatlista som inte ingår i något valförbund. Inom ett valförbund får den som har fått det högsta antalet röster valförbundets sammanlagda röstetal som jämförelsetal, den som fått näst mest röster får hälften av det, den tredje en tredjedel och så vidare. På basen av valresultatet väljs i den ordning som bestäms av jämförelsetalet så många kandidatlistor som det finns studentrepresentanter i förvaltningsorganet. Valresultatet offentliggörs på studentkårens anslagstavla och på studentkårens webbplats. Helsingfors, 7.3.2011 Centralvalnämnden vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

Maija Jäppinen Ordförande

Katariina Styrman Generalsekreterare

Bli studentrepresentant i styrelsen för helsingfors universitet!

U

niversitetets styrelse är universitetets högsta beslutande organ som har till uppgift att besluta om universitetets strategi, verksamhets- och ekonomiplaner, budget, instruktioner, universitetets verksamhetsstruktur och antalet studerande som antas till universitetet samt att svara för förvaltningen och användningen av universitetets förmögenhet, ordna tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen, godkänna universitetets målavtal med undervisnings- och kulturministeriet samt ingå andra avtal som är principiellt viktiga för universitetet och ge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller universitetet. Enligt universitetslagen ska universitetets styrelse omsorgsfullt främja universitetets intressen. Vi söker nu kandidater för studentrepresentanterna i universitetets styrelse. Styrelsemedlemmarnas mandatperiod är två år, 1.1.2012–31.12.2013. Valbara är personer som vid universitetet har rätt att avlägga lägre eller högre högskoleexamen, licentiat- eller doktorsexamen, specialläkar-, specialtandläkar- eller specialveterinärexamen eller bedriva speciallärar- eller specialbarnträdgårdslärarstudier och som har närvaroanmält sig vid universitetet före 15.9.2011. Enligt universitets valinstruktion kan personer som hör till personalen inte kandidera för studentrepresentantplatser i styrelsen. Om valbarheten bestäms närmare i universitetets valinstruktion 9 § och i studentkårens reglemente om val av studentrepresentanter i universitetets förvaltning 4 §.

Vid valet värdesätter vi en bred syn på universitetets utveckling och högskolepolitik samt kunskaper om universitetets förvaltning och ekonomi. Förmåga att växelverka med andra, argumentationsförmåga och förmåga att uppfatta stora helheter räknas som meriter. Av studentrepresentanterna krävs aktivitet och engagemang för styrelsearbetet. Studentkåren önskar sig sökande av olika kön. Motiverade ansökningar med meritförteckning riktas till studentkårens delegation och de bör vara studentkårens centralkansli tillhanda före 26.8.2011 kl. 12.00 (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 HELSINGFORS). Ansökan kan också skickas in per e-post till adressen kirjaamo@hyy.fi. Delegationen och Kommittén för val av studentrepresentanter till styrelsen intervjuar en del av de sökande vecka 36. Studentkårens delegation väljer två studentrepresentanter på sitt möte 21.9.2011. Mera information om uppdraget och urvalsprocessen ger sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme, tfn 050-543 8460, juha.hurme@hyy.fi. STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Kommittén för val av studentrepresentanter till universitetets styrelse


HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet. Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post tiedottaja@hyy.fi.

Kom med i HUS stadsgrupp!

forskarstuderande som får rätt att avlägga forskarexamen mitt under läsåret och som betalar studentkårsavgift till hus.  Alla återbetalningar sköts på HUS servicebyrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, se öppettider på http://www.hyy.helsinki.fi/svenska/). Studentkort och kvitto över betald studentkårsavgift måste visas upp.

Barnparkeringens sommar hus barnparkering håller stängt för sommaren från och med fredagen 1.7. och öppnar igen måndagen 8.8. Vårdtider för juni kan reserveras fr.o.m. 2.5 och vårdtider för augusti fr.o.m. 12.8. Vårdtider för hela höstterminen 2011 kan reserveras fr.o.m. 1.9. Alla tidsreservationer per e-post via lapsiparkki@hyy.fi OBS: Man kan reservera högst två fasta turer per vecka. Dessutom kan man under höstens lopp reservera tillfälliga turer när det finns lediga platser. Barnparkeringen finns på Estnäsgatan 1 i Kronohagen. Pris 3 e/timme, syskonrabatt. Du kan också betala med Lyyra -kortet. Öppet i juni och augusti enligt reservationer må-to 8-16 och fre 8-14  Mera information ger barnskötarna Marika Dolivo och Katariina Haikala-Tikander, tel. 050 3038 333 och HUS socialpolitiska sekreterare Katja Långvik: katja.langvik@hyy.fi eller tel. 050 543 9608.

Kan du cykla till kampus? Får du studierabatter var du vill? Vad vill du förändra i din boendemiljö? Har du alltid förargat dig över någon olägenhet i Helsingfors eller har du en vision om hur huvudstadsregionen kunde vara en ännu bättre plats för studerande? Vill du vara med och planera temor för HUS stadspåverkande för de kommande fyra åren? Om du svarade jakande, kom med i HUS stadsgrupp! Studentkårens stadsgrupp arbetar år 2011 med uppdateringen av HUS stadsprogram. Du kan anmäla dig till gruppen fram till den 16. juni per adressen sofia.lindqvist@hyy.fi. Gruppen sammanträder första gången i september.  Tilläggsinformation: Silva Loikkanen, silva.loikkanen@hyy.fi Medlem av HUS styrelse.

Campusbiblioteket i centrums avvikande öppettider sommaren 2011 Vi förbereder oss för flytten till den nya Kaisa-byggnaden sommaren 2012. Sommaren 2011 är biblioteket tvunget att ha avvikande öppettider <http://www.helsinki.fi/bibliotek/centrum/ombiblioteket/avvikande_oppettider.html>. Tyvärr kommer följande enheter vid Campusbiblioteket i centrum att vara stängda 13.6 -28.8. 2011: Huvudbyggnaden 3:e våningen - Finska språket, litteratur- och konstforskning, Forsthuset - Språkvetenskap, filologi och filosofi, Juridik, Huvudbyggnaden 5:e våningen Klassisk filologi, Konsthistoria - Huvudbyggnaden 4:e våningen, Estnäsgatan - Musikvetenskap, Statsvetenskaper, Teologi, Topelia Historia och kulturforskning. Studentbiblioteket och Minerva håller öppet 1.6–28.8.2011 måndag till fredag kl. 9-18. I augusti (1.8-28.8) är enheterna **Forsthuset, Juridik, Teologi och Statsvetenskaper **öppna onsdagar kl. 12-16:

Från mitten av maj blir förfallodatum för 28 dagars lån 2.9. i de bibliotek som har stängt under sommaren. Bibliotekets e-post- och telefonservice är öppna hela sommaren bibliotek-centrum@ helsinki.fi <mailto:kirjasto-keskusta@helsinki.fi> tfn (09) 191 23920). Vi beklagar eventuella svårigheter, men hoppas på förståelse i denna undantagssituation. Vårt mål är att skapa ett bibliotek i Kaisahuset med smidigare och bättre service. www.helsinki.fi/bibliotek/centrum/

Om återbetalning av studentkårsavgiften läsåret 2011-2012 Ifall du har anmält dig som närvarande vid universitetet men sedan anmäler dig som frånvarande, eller återtar anmälan, avstår från rätten att avlägga examen eller avbryter studierna kan du ansöka om återbetalning av studentkårsavgiften. För höstterminens del ska det göras senast 30.9.2011 och för vårterminens del senast 31.1.2012.

Studerande som är medlemmar i flera studentkårer kan ansöka om återbetalning av shvs-avgiften av den studentkår vars avgift betalades sist. Också i det fallet ska man ansöka om återbetalning senast 30.9.2011 för höstterminen och senast 31.1.2012 för vårterminen. Om läsårsanmälan annulleras har man rätt att få tillbaka betald studentkårsavgift, men man måste ansöka om det senast 31.1.2012. Om du har anmält dig för hela läsåret men blir färdig under höstterminen kan du få tillbaka studentkårsavgiften för vårterminen på följande sätt: efter att ha blivit utexaminerad ber du senast 15.1.2012 universitetets studentrådgivning att makulera anmälningen för vårterminen. Ansök om återbetalning av studentkårsavgiften senast 31.1.2012. Forskarstuderande som av något skäl vill att studentkårsavgiften ska återbetalas ska också ansöka om återbetalning senast 30.9.2011 för höstterminen och senast 31.1.2012 för vårterminen. Det gäller även

Förändring i doktorandernas studiestöd för dem som inleder forskarstudier hösten 2011 eller senare För nya doktorander från 1.8.2011 kommer studiestödets maximitid att vara endast sammanlagt 9 stödmånader för forskarstudier. För doktorander som inlett sina forskarstudier tidigare kommer stödtiden fortsättningsvis att vara 15 stödmånader.

Bostadstilläggsmånad till stödmånad från och med 1.8.2011 En månad för vilken den studerande har fått endast bostadstillägg räknas från och med 1.8. som en stödmånad och dras av från det totala antalet studiestödsmånader. Om du vill spara stödmånader med att annullera studiepenningen eller lyfta endast bostadstillägg under sommarmånaderna kan du göra så ännu fram till juli. Efter början av augusti finns det inte längre någon nytta med att lyfta enbart bostadstillägg. Kom ihåg att bostadstillägget påverkar också gränserna för fri inkomst och kontrollen av studieframgången.

Se HUS video om vardagen för studerande med familj www.youtube.com/ ylioppilaskunta


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.