Issuu on Google+

Smakrikt November 2010

Internationellt

Utbytesstudenternas julbord

Skottska Islay Whiskyns förlovade ö

Tillskott

Viktiga vitaminer

Rågott

Gör din egen sushi

/ Politisk mat / Okända frukter / Ölprovning / Palt / Stekskola / Julbak /


2

SMAKRIKT

Äta bör man, annars dör man

M

TEXT: BJÖRN LINDAU

at är livsviktigt. Bokstavligt talat. Men det handlar om så mycket mer än att ge kroppen energi och näring. Det kan lyckligtvis handla om att låta sig inspireras, vara kreativ och att njuta också. Våga prova nya saker och upptäcka nya dimensioner i livet. Gör dig själv en tjänst - plocka fram livsnjutaren i dig. Släpp det där krampaktiga greppet om din svampiga Big Mac och hämta inspiration ur detta nummer av Smakrikt.

HÄR BJUDER VI bland annat på hembakade julklassiker, spännande frukter du aldrig vågat testa, klassisk urpalt och nyheter från ölvärlden. Eller varför inte låta dig inspireras till att göra din egen Maki-sushi? Det tar lite längre tid än annan matlagning men tro mig, det är väl värt mödan. Vad kan vara bättre i vintermörkret än att stänga in sig i köket och utforska vårt gastronomiska universum?

MAT ÄR INTE BARA ett bränsle att tanka kroppen med energi. Det finns mer än bruna bönor på tub, rimmat fläsk, snabbmakaroner, falukorv och ketchup. Så öppna upp för nya smakupplevelser, bjud in, sitt till bords, och njut. Hoppas det smakar. Det gör det för mig!

REDAKTION: SMAKRIKT CHEFREDAKTÖR: BJÖRN LINDAU

BITR. CHEFREDAKTÖR: ANNA BJURSELL

ANSVARIG UTGIVARE: KARIN BERNSPÅNG

SKRIBENTER: ANJA HOLMSTRÖM / PONTUS NYMAN / GABRIELLA GARPEFJÄLL / TOVE LINDELL / SOPHIA REHNFJELL / MIKAELA PALLIN / ANNA BARAN / LINDA SÖDERHOLM FOTOGRAFER: LARS LINDBERG / ANDREAS LINDEGREN / OLLE ÖSTLUND / ALEXANDER ÖBOM REDIGERING: ALEXANDRA VIKTRÖM / JOHANNA DYRÉN / HENRIK LARSSON

FOTO FRAMSIDA: OLLE ÖSTLUND / FOTO BAKSIDA: LARS LINDBERG SMAKRIKT är en tidning producerad av förstårseleverna på journalistlinjen, Strömbäcks folkhögskola, höstterminen 2010. Tidningen har inget vinstintresse och är gjord i lärosyfte. Därmed förekommer inga annonser eller någon annan form av reklam i materialet.

HUVUDVÄXEL: 090-426 00 ADRESS: Strömbäck Folkhögskola PL 360, 905 82 Umeå INTERNET: www.strombacksfolkhogskola.se E-POST: j1redak@gmail.com


SMAKRIKT

Naturligt vacker

3

18

I detta nummer...

13

Japansk matkonst

14

Sofia Landin Strömbro tipsar om mat och träning

24

Skottlands flytande guld

Testa udda frukter

26

6 Rättvisetrenden växer på caféet


4

Kunskapskarameller

SMAKRIKT

2

TEXT: MIKAELA PALLIN

kilo, så mycket te förbrukar en genomsnittsbritt per år. Det är mest i världen och mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig ryss.

17

kilo. Så mycket godis äter i genomsnitt varje svensk per år. Det är mest i världen.

230

45 varje år.

är antalet mackor som genomsnittsamerikanen äter

miljarder par engångsätpinnar av trä tillverkas i Kina varje år.

Språkets makt

Koka soppa på musik

Glöm de inspirationslösa stunderna framför spisen. I Smakrikts musiklista finns en låt för varje matlagningstillfälle.

När du lagar...

Vegetariskt: Little green - Joni Mitchell Kryddig mat: Något med Red hot chili peppers eller Spice girls Pizza: Thats amore - Dean Martin Paj: American pie - Don McLean Bärdesserter: Strawberry fields forever The Beatles

Sötsaker: I want a little sugar in my bowl Nina Simone Köttfärslimpa: Något med Meatloaf Glass: Ice cream man - Mary Coughlan eller Jonathan Richman Något laktosfritt: No milk today – Hermans Hermit’s Lammkött:

Brasilien biffar till sig

På en restaurang valde 13 procent Brasilien har världens största Dryck till julmaten ”Dagens vegetariska” medan 41 kommersiella boskapshjordar procent valde ”Risotto med kanJulölen är traditionellt den vanligaste alkoholdmed 195 miljoner nötkreatur. tareller och rostade rotsaker”. rycken i Sverige när det vankas julmat. Den passar 2004 blev landet den största Språket har mer makt än man bra till det varma på julbordet, såsom julskinka, prinsexportören av kalv- och kanske kan tro. korvar och köttbullar. Ifall man däremot är en vinälskare nötkött. Brasilien är också och vill ha ett glas rött till maten passar ett mjukt och frukvärldens största producent tigt vin som Beaujolais utmärkt. av kaffe, apelsinjuice och socker. Om man föredrar ett vitt vin till den varma laxen tipsar sysMånadens youtube-klipp tembolaget om ett glas tysk Riesling. The vegetable orchestra Kokbokstätt Alla som någon gång undrat Till efterrätter och julgodis – som ost och choklad – kan Sverige är det land i världen hur en flöjt helt tillverkad av det vara gott med ett portvin. Kopke är ett exempel på där det säljs flest kokböcker palsternacka låter behöver inte en söt, fyllig och prisvärd variant som passar som per capita. Morberg grillar, grubbla längre. The vegetable orhanden i handsken tillsammans med Min stora feta grekiska kokchestra (Grönsaksorkestern) tillvergodsakerna. bok, All världens brunch och kar sina instrument av bland annat One more slice är bara ett axmorötter, palsternacka och pumpa. PONTUS NYMAN plock av de kokböcker som giSökord: vegetable orchestra vits ut av svenska förlag i år.


SMAKRIKT

Politiken färgar av sig på maten

Skattepolitik, RUT-avdrag, sjukförsäkring, a-kassa… Listan kan göras lång på frågor som de olika partierna är oense om. När det handlar om mat och dryck är skillnaderna inte lika stora, men visst finns de.

I

TEXT OCH BILDMONTAGE: MIKAELA PALLIN

en undersökning som gjorts av SVT och SR har politiker fått lista sin favoritmat och favoritdryck. Listorna har mycket gemensamt. I stort sett alla partier anger att de i huvudsak är allätare och de flesta placerar rätter som husmanskost, fisk och kött högt upp på listan över favoriträtter. Alla partier har också angett att deras favoritdryck är vatten, ofta tätt följd av vin eller öl.

DET FINNS DOCK skillnader. Framför allt framträder skillnaderna om man jämför de olika blocken. Till exempel äter De rödgröna i betydligt högre grad än Alliansen vegetarisk kost. David Ekholm, politisk sekreterare för Miljöpartiet, är inte överraskad. - Jag tror att det hör ihop med att vi vill bevara djur och natur. Det går inte ihop med köttoch livsmedelsindustrin som är så energikostsam.

CENTERPARTISTEN EMIL Källström vill inte spekulera i varför Alliansen inte lyckas locka till sig lika många vegetarianer. Dock identifierar han sig på många sätt med sina partikamrater med tanke på att han betraktar sig

själv som en allätare, dock med lite större kärlek till raggmunkar. Centerpartisterna är det enda parti som har älg och sushi på sin lista över favoritmat. SOCIALDEMOKRATERNA ÄR ensamma om att ha husmanskost högst upp på favoritlistan. Lennart Holmlund, kommunalråd för Socialdemokraterna i Umeå, har ingen teori om vad det kan bero på, men berättar att hans egen favoriträtt är kåldolmar med mandelpotatis och lingonsylt och att detta styrker undersökningens resultat.

VÄNSTERPARTIET OCH Miljöparitet har något otippat saft på en av sina favoritdrycker. David Ekholm är road men inte förvånad över uppgifften. - Det kan höra ihop med vår restriktiva alkoholpolitik och att många av våra medlemmar är emot tillsatser som ofta återfinns i läsk. Tilläggas bör kanske att både vin och öl placerar sig framför saft på båda partiernas listor över favoritdryck. Undersökningen i sin helhet hittar du på SVT:s hemsida.

5


6

Café med gott samvete

SMAKRIKT

Bättre förutsättningar ger godare smak åt produkterna. En mer jämlik värld ger gladare individer. Framförallt, vi får ett mervärde som sträcker sig globalt. TEXT: ANJA HOLMSTRÖM / FOTO: LARS LINDBERG

F

Efterfrågan på rättvisemärkta produkter ökar, nu finns det caféer som profilerar sig med Fairtrade.

airtrade – det internationella namnet för Rättvisemärkt som vi kanske bättre känner till. Det är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer för att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor; barnarbete och diskriminering motarbetas, demokratin och organisationsrätten främjas, miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas samt att de får premier till att investera i lokalsamhälle och verksamhet. DE ODLARE som säljer till exempel sitt kaffe enligt Rättvisemärkts kriterier, garanteras ett minimipris som ska vara större än produktionskostnaden. De får också en extra summa som investeras bland annat i sjukvård, utbildning eller till förbättringar i produktionen.

CAFÉ BARISTA i Umeå profilerar sig Rättvisemärkt. De väljer så många varor som bara finns att tillgå i Rättvisemärkt. Några av produkterna är kaffe, te, iste, cola, apelsinjuice, choklad och socker. Deras marknadsföring baseras endast på just den profilen.

EMELIE JOBBAR som barista på Café Barista och hon sökte sig dit på grund av konceptet, Hon har förut jobbar med Rättvisemärkning och tycker det är en viktig sakfråga. Hon berättar att det inte är så många som efterfrågar märkningen men att många kunder ger återföring ändå. – De säger mest att det är gott och känns bra att fika och äta här. Café Barista skyltar stort med Fairtrade och Emelie tror det ger ökad medvetenhet. – Många tycker det är okej att betala lite mer

just för att det är rättvisemärkt.

NÄR VI HANDLAR i butikerna kan vi göra skillnad för de människor som finns på andra sidan jordklotet. De som producerar de varor vi ofta lägger i vår varukorg. Det kostar lite mer, det smakar lite bättre, vi får en mycket mer rättvis värld.

Emelies tre favoriter

 Cappucino. Skummet tar upp kaffesmaken underbart.  Mörk choklad. Den är laktosfri och rättvisemärkt såklart.  Halloumisallad. Den är nästintill helt ekologisk och sjukt god.


7

SMAKRIKT

Kocken Hans Olofsson rekomenderar rosmarin och vitlök som marinad till lamm.

Från chark till stekpanna

Att steka kött kan ses som en konst. En av restaurangcheferna på REX, Hans Olofsson och Simon Eriksson i charken på Coop City Umeå guidar oss igenom köttdisken. – Köttet ska se bra ut och ha en fin färg. Tänk även på att färgen på köttet är individuellt och beror på djuret berättar Simon.

H

TEXT: GABRIELLA GARPEFJÄLL / FOTO: ALEXANDER ÖBOM

an berättar vidare att vissa konsumenter drar sig ifrån att köpa de vad dem tror är missfärgat kött då det egentligen är djurets individuella färg. Köttet ska vara väl marmorerat alltså innehålla mycket fett. Genom att ställa krav på sina leverantörer att köttet ska vara svenskt och närproducerat får man oftast bra köttbitar. När du väljer att köpa svenskt kött vet du som konsument att det är en bra djurhållning och dessutom tänker man på klimatet. – Jag steker alltid i smör, de bidrar med mer smak. Du kan även blanda smör och olja då bränner du det inte lika lätt, säger Hans. När smöret har tystnat och fått en fin färg är

det dags att stoppa ner köttet i stekpannan. Hans berättar att det är mycket känsla i att steka kött och beror mycket på köttet och dess tjocklek. Innan man steker ska man låta köttet låta ligga framme i rumstemperatur. – När du steker och du ser saften komma upp ifrån köttbiten då byter du sida och gör likadant på den andra, berättar Hans. Köttet ska kryddas under stekning, Hans tipsar om att krydda med färska kryddor, till exempel chili och vitlök som kan röras ihop med olja. Råvarorna till köttet kan gärna växla med årstiderna, nu på vinterhalvåret kan man bjuda på rotfrukter och svamp till köttbiten.

TA TEMPEN PÅ DITT KÖTT!

Rare eller saignante, ca 55° Medium-rare eller moins saignante, 60° Medium eller á point, ca 65° Välstekt eller cuite, ca 70° MARINADTIPS

Sweet chili-marinad 1 dl sweet chili 2 st hackade vitlöksklyftor 0.5 st citron (saften från citron) 2 msk olivolja

BBQ-marinad 1 dl BBQ-sås med rökig smak 0.5 st citron (saften från citron) 2 msk honung Vitlöks- och ingefärsmarinad 3 st hackade vitlöksklyftor 3 msk riven ingefära 1 msk honung 2 msk olivolja 1 tsk salt 1 tsk sambal oelek


Rund klassiker mättar

8

SMAKRIKT

Stryckselepalt har nu flyttat in mittemot Paltrestaurangen i Umeå. Här jobbar Mattias Edström, Janne Boström, Adam Yiradi och Börje Sandström. Alla paltar handrullas och personalen trivs med sin arbetsuppgift.

D

Vad sägs om hjärnpalt, blodpalt eller palt fylld med rom och fiskinälvor? Kanske något som tillhör historien, men Stryckselepalten är här för att stanna. TEXT: SOPHIA REHNFJELL / FOTO: OLLE ÖSTLUND

en palt vi främst känner igen i Västerbotten är den till synes tråkiga men smakkittlande gråa runda bollen som framkallar den omtalade ”paltkoman”. Palten görs från en blandning av vete och korn – eller rågmjöl. I norra Sverige görs palt av rå, malen eller finriven potatis eller morötter som blandas med mjöl till en smet. Mest känd är Piteåbornas ”nationalrätt” Piteåpalten, som uttalas av dem själva ”Piteeepaalten”. Gemensamt för paltarna är att de ofta fylls med fläsk och äts med smör, sirap och lingonsylt. I Piteå finns landets enda ”Paltzeria”, där man till fördel dricker en starköl och en snaps med lingonsmak till palten.

EN PALT KAN ha åtskilliga former. Det finns platta, runda, avlånga och kantiga paltar. De paltar som rullas för hand i Umeå är också erkända som ett mathantverk. På Paltrestaurangen på Kungsgatan har man även en så kallad ”Börjepalt”. Palten känns igen genom att det alltid blir rester kvar på gästernas tallrikar, på grund av att Börje gör så stora paltar. Paltrestaurangen öppnade i oktober 2009 och gör idag cirka 200 paltar per dag som distribueras ut till dagligvaruhandel, säljs över disk och till paltsugna gäster. – Jag är förvånad över att det är så många studenter som kommer hit varje dag, säger Janne Boström som är i full färd med att rulla dagens paltkok.


rejält SMAKRIKT

A

Småskaligt mathantverk belönas

TEXT: SOPHIA REHNFJELL / FOTO: OLLE ÖSTLUND

tt själv börja förädla sina produkter är ibland den enda utvägen för att överleva som matproducent. Idag finns det ett nationellt centrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, Eldrimner. Här får företagare inspiration och kunskap.

ELDRIMNER STARTADE 1995 som ett EU-finansierat projekt i Jämtlands län. Målet var att stimulera utvecklingen av småskalig livsmedelsproduktion och öka gårdsförädling samt att effektivisera marknadsföring och försäljning i Jämtland. Effekterna av det pågående projektet var frapperande. Nya företag grodde, de redan etablerade blomstrade, sysselsättningen ökade och intresset spred sig till hela Sverige.

VÅREN 2005 FICK Eldrimner via länsstyrelsen regeringens uppdrag att bli ett na-

RESTAURANGEN BESÖKS under lunchtid dagligen av upp mot 20 gäster. Men man hoppas på att kunna skapa en ny ”paltera” i den svenska matkulturen. Om man inte lyckas känner sig personalen ändå rätt nöjda genom att göra en god gärning. Stryckselepalt som är paltens varumärke ägs nämligen av Öppen gemenskap och vinsten återinvesteras i företagets verksamhet.

9

tionellt centrum för mathantverk. Genom att lyfta fram mathantverk och visa upp det som är det mest unika av Sveriges livsmedel hissar man hela den svenska livsmedelsproduktionen. 2009 höll Eldrimner för andra gången upplevelsemässan ”Smaklust”, där 350 mathantverksföretag deltog med totalt flera tusen olika produkter. Mässan blev en succé.

ELDRIMNER ORDNAR ÄVEN kurser och det årliga arrangemanget, SM i mathantverk. Vinnarna tilldelas medalj, diplom och guldetiketter att fästa på den vinnande produkten. Mathantverk lyfter fram och vidareutvecklar traditionella produkter för dagens konsumenter. Mathantverkare är oftast ett enmansföretag som verkar i glesbygd. Genom att samverka med andra små företagare skapas tillväxtpotential. På Smaklusts hemsida finner du vägen till Sveriges 706 mathantverk.

Kännetecknet på ett mathantverk är att människans hand och kunnande är närvarande genom hela produktionskedjan.


10

SMAKRIKT

Morötter, den stereotypa bilden av vegankost. Viktig men inte allt.

Grönt och veganskt

Man behöver inte vara en liten, lurvig kanin för att kunna leva på endast växter. Veganismen har funnits sedan Hedenhös tider och länge varit en omdiskuterad diet. Smakrikt har tagit en närmre titt på denna kosthållning.

K

TEXT: LINDA SÖDERHOLM / FOTO: OLLE ÖSTLUND

osten har en stor betydelse i våra liv, att vissa är livsnjutare medan andra är kalorijägare är ingen nyhet. Dessutom finns det ett flertal olika dieter och kosthållningar man kan följa. Veganismen är en av dem.

FÖRDELARNA ÄR MÅNGA då man väljer vegansk kost. Eftersom det inte är lika påfrestande för kroppen att bryta ner vegitabiliska produkter som animaliska så blir man piggare och får mer energi. I och med att utbudet av veganska halvfabrikat är starkt begränsat så lagar de flesta veganer själva sin mat från grunden. Detta innebär att kroppen får i sig mindre E-ämnen och andra tillsatser.

MATSMÄLTNINGEN BLIR i regel bättre på grund av att det är mer fibrer i vegansk kost. Vegetabiliska fetter är också mycket hälsosammare för våra kroppar än animaliskt fett. Detta påverkar allt från kvaliteten på din hy till hjärtat och kärlens hälsa.

ÄVEN OM fördelarna är många så finns det också vissa risker. Framför allt är det olika näringsbrister som kan uppstå om man inte äter rätt.

Man kan få i sig för lite eller en felaktig sammansättning av protein. I de animaliska produkterna såsom mejeriprodukter, ägg, fisk och kött återfinns i vanliga fall protein.

MAN KAN ÄVEN FÅ i sig för lite av vitamin B12. Det är en vitamin som i normala fall återfinns i animaliska produkter, främst i mejerihyllorna. Vitamin B12 är bland annat bra ämnesomsättningen och för att bilda röda blodkroppar. Det finns även en risk för att man inte får i sig tillräckligt av Omega3-fettsyror som framför allt finns i fet fisk.

DESSA RISKER ÄR DOCK inga problem om man bara äter rätt. Fullvärdigt protein finns i alla baljväxter, främst i sojabönan. Av sojabönan kan man dessutom tillverka bland annat tofu och sojamjölk. Även i grönsaker och rotfrukter återfinns en viss mängd protein. Vitamin B12 är klurigare att ersätta. Men denna vitamin finns i algen nori. I vissa fall så kan veganer äta Vitamin B12-tillskott i förebyggande syfte. För att få i dig Omega3-fetter ska du äta linfröolja eller hampafröolja.


SMAKRIKT

Mat till dörren en succé

11

Det kan vara svårt att få vardagen att gå ihop med arbete, räkningar och fritidsaktiviteter. Att dessutom komma på nya, spännande maträtter är inte alltid det lättaste. För den rådlöse finns numera möjlighet att abonnera på färdiga matpaket med recept till dörren.

K

TEXT: MIKAELA PALLIN / FOTO: PRESSBILD

onceptet att få färdiga matkassar levererade till din dörr är inte nytt i storstäderna. I Umeå har möjligheten dock inte varit lika stor. Nu finns det planer på att få ändring på det.

ICA KVANTUM på Umedalen har, tillsammans med två andra Ica-butiker i Sverige, påbörjat ett pilotprojekt där man testar idén. Nina Andersson, butikschef, berättar om det stora intresse som fanns hos kunderna för att delta i projektet. – Det var tänkt att vi bara skulle leverera 60 kassar till att börja med, men även när vi höjde till 70 kassar så var vi tvungna att säga nej till 33 familjer, säger hon Än så länge är de inne på andra veckan och hittills är Nina Andersson nöjd med resultatet. Nästa år tror hon att tjänsten kommer finnas över hela Sverige. Den här veckan bjuds abonnenterna bland annat på laxtacos och chorizo med kålgryta. Det ska vara god och nyttig mat som är enkel att laga berättar hon. EKOLÅDAN ÄR ANNAT företag med liknande affärsidé som också är verksamt i Umeå. De bygger sin verksamhet på ett annat koncept, istället för att få all möjlig mat levererad är utbudet avgränsat till fukter och grönsaker. Alla varor är odlade på små eller medelstora bondgårdar och är ekologiska och i största möjliga mån rättvisemärkta.

Hemleverans av pizza är ett välkännt fenomen. För den nyttige finns numera alternativ.

FÖR SJU ÅR sedan levererades den första Ekolådan till 13 personer på Södermalm i Stockholm. Idag levererar de mellan 2500-3900 lådor i veckan runt om i Sverige, berättar Linda Gervholm, kundtjänst på Ekolådan. – Jag tror att vår framgång dels beror på tidsbrist hos vanligt folk, men framför allt tror jag att våra kunder lärt sig uppskatta riktigt bra råvaror, fortsätter hon. Den här veckan innehåller lådan bland annat timjan från Danmark, svenska äpplen, polkabetor och kronärtskocka.


12

SMAKRIKT

Syntetiska tillsatser i livsmedel har blivit vardagsmat för allmänheten. Som konsument så har du ett eget ansvar för vad du lägger i din kundvagn.

Bättre kvalitet sämre innehåll Bättre färg, smak eller lukt, tjockare eller tunnare. Det rör sig om ämnen som exempelvis gör att livsmedlet håller bättre kvalitet. Somliga oroas, men detta har blivit en del av vår matkultur som nästintill är omöjlig att undvika.

V

TEXT: LINDA SÖDERHOLM / ILLUSTRATION: ALEXANDER ÖBOM

åra vanor är den främst bidragande orsaken till att det i långa loppet uteslutande nästan bara finns kost innehållandes tillsatser att välja på. Helena Nordenfors på Livsmedelsverket anser att tillsatser blivit en normal del av livsmedelsindustrin och att nästan alla produkter i dag har en tillsats av något slag. – Ja, det finns ju i stort sett tillsatser i någon form i nästan alla våra livsmedel. Det är svårt att undvika, säger hon.

OLIKA TILLSATSER ÄR NUMERA en vanlig komponent i våra livsmedel. Det hör till vår vardag att vi dagligen stoppar i oss mat innehållande olika E-nummertillsatser. Helena Nordenfors säger att det ofta händer att kunder ringer in till dem, och bland annat är oroliga över den så kallade ”cocktail effekten”. Vilket innebär mixen och mängden av E-nummer i olika livsmedel som man får i sig. Vad beträffar forskning omkring ”cocktail effek-

ten” så är den svag. Man vet inte så mycket om vad som händer vid ett intag av alltför stora eller varierande mängder tillsatser i kosten säger Helena Nordenfors. – Men vanligts förekommande är ändå att kunden frågar om en särskild tillsats, exempelvis konserveringsmedel eller allergier.

MEN ÄR MAN OROLIG bör man kontakta Livsmedelsverket om frågor eller helt enkelt försöka undvika tillsatser i den mån man kan, säger Helena Nordenfors. Vidare kan man försöka vara uppmärksam på identifikationsnummer på livsmedelstillsatser, det så kallade E-numret som informerar om att EU har godkänt den. Att det får användas som tillsats och till vad, samt om det eventuellt finns risk för allergi. Det framgår dock inte om tillsatsen kommer från djur eller växter, utan det gäller helt enkelt att kolla upp så mycket man kan själv och att man tar sitt eget ansvar beträffande vad man väljer att äta.


1

SMAKRIKT

2

Borsta först tänderna med bordssalt och sedan med bakpulver. Tänderna får genast en vitare nyans.

Stryk kallpressad olivolja på ögonfransarna. Det återfuktar och ger styrka och näring för en fylligare fin frans.

3

Blanda rårörsocker med din vanliga ansiktstvätt och peela försiktigt. Hyn blir mjuk och fri från orenheter.

10 sätt att använda mat på kroppen TEXT: LINDA SÖDERHOLM / FOTO: ALEXANDER ÖBOM

4

13

Lägg kalla blöta tepåsar över ögonen några minuter. Motverkar svullnad.

5

Pressa en citron och blanda med några droppar vatten. Missfärgade naglar av nagellack, rökning eller annat försvinner om man sitter med fingertopparna i citronvattnet.

6

7

En ansiktsmask gjord på mosad avokado läggs över ansiktet. Mycket torr hud mår bra av det.

Blanda äggvita och öl, för att använda som hårinpackning någon minut. Skölj noga. Håret får fin glans.

8

Lägg skivad gurka på ansiktet och låt verka några minuter. Gurkan har en sammandragande effekt och passar den fetare hudtypen.

9

Massera kallpressad rosmarinolja på huden under ögonen. Förbättrar blodcirkulationen och är uppfriskande. Motverkar blånad.

10

Använd honung på läpparna. Det mjukgör och läker små sår.


14

SMAKRIKT

8 snabba om mat & träning

Med Umeå sport-och motionsinstruktör Sofia Landin Strömbro

1 2

3

TEXT: GABRIELLA GARPEFJÄLL / FOTO: LARS LINDBERG

Hälsa är ett brett begrepp som handlar mer än om träning. Mina tips är att gå på gruppträning och hitta ett fritidsintresse som man mår bra av.

Hur ska man äta?

Det är en svår fråga men det beror på hur mycket man tränar. Man ska äta god mat med kolhydrater, protein och grönsaker. Egentligen vanlig mat med mycket grönsaker, som till exempel spagetti och köttfärssås.

Hur gör man den nyttiga maten godare?

4

5

Vad har du för hälsotips?

Krydda maten, jag gillar stark mat. Många rätter mår även bra av en skvätt grädde, man måste ha i sig fetter. Mitt tips är att använda sig av tomatsås, kanske istället för grädden. Jag försöker att balansera upp min mat med grönsaker.

Hur många mål om dagen ska man äta?

7

Frukost, lunch, middag och mellanmål. Mellanmål kan vara allt ifrån frukt till smörgås. Jag äter alltid kvällsfika för att balansera upp kanske en lättare middag. Allt beror på vem man är och hur man tränar. Vissa kanske måste äta mer eller mindre. Det är bra att sikta på att ha tre timmar mellan målen, och undvik att småäta.

6

Hur ska man tänka med dieter?

Jag tror att dieter är en konstig lösning. I längden måste man lägga om kosten. Så man inte äter mer mat än vad man förbrukar. Det handlar inte vad det står på vågen utan man måste vara nöjd i sin egen kropp för att orka i längden. Man ska sikta på en långsiktig lösning, dieter kanske är en bra kickstart men de handlar om att ha en balanserad livsstil.

Vad för typ av socker får man äta? Allt med måtta. Man kan sträva efter en ”godisdag” i veckan typ som lördagsgodis. Annars frukt, då får man i sig bra socker.

Hur ska man hitta motivationen till träning?

Det gäller att hitta rätt träningsform som både är kul och jobbig. Att hitta en träningskompis så man kan peppa varandra. Starta måttligt så man inte bränner ut sig och tappar gnistan. Hitta en bra nivå och tänk på vilka mål du har med din träning. Det ska vara rimliga mål så man inte bränner ut sig.

8

Har du något bra vardagsrecept?

Det var svårt, jag har många bra recept! Lasagne med färska lasagne plattor. Då tar vi köttfärs och istället för ostsåsen så blandar jag keso och crème fraiche. Sista lagret ska vara köttfärs, kesoblandningen och lite ost på toppen. Sedan brukar jag krydda med chilipulver och paprikapulver. Jag har även haft i kyckling eller skinka istället för köttfärs. Om man använder kyckling kan man byta ut kesoblandningen mot tomatsås.


SMAKRIKT

Den mörka sidan av det goda livet

15

Matmissbruk kallas också tvångsmässigt ätande, personer som inte kan hindra sitt ätande och har ett besatt förhållande till mat. Gunilla Höög, Addiktolog och beroendeterapeut säger att missbruket ofta börjar med att söka tröst.

M

TEXT: TOVE LINDELL

an lär sig tidigt som barn att trösten finns i maten. Den finns alltid tillgänglig. Och man känner den snabba tillfredsställelsen som den ger om än tillfälligt. Precis som med alla missbruk kan matmissbruk vara genetiskt. Missbruket är lätt att fastna i eftersom socker och kolhydrater innebär att toppen på ruset är intensivt men kort. När kurvan går ner igen behöver man mer. Mat och sockermissbruk kan jämföras med alkoholmissbruk, behovet ökar och alkohol innehåller mycket kolhydrater. Det är inte ovanligt med blandmissbruk som matmissbrukare. - Har man ett beroende har man fler. Beroendesjukdomen snurrar runt i olika uttryck, när den beroende tillfrisknar på ett plan är det lätt att gå över på något annat, säger Gunilla Höög.

ALKOHOL OCH MAT ligger nära varandra och mat och sex. Om missbrukaren inte är uppmärksam är risken stor att fastna i ett nytt missbruk när man blivit frisk. Hjälpavdelningar stängs i Sverige, men det finns eldsjälar redo i fall någon skulle höra av sig. En av dessa är Birgit Anderlund som själv är matmissbrukare. - Det går att dämpa alla känslor med mat. Jag är expert på det. I hjärnan finns signalsubstanser som förmedlar information. Serotonin, dopamin, noradrenalin och acetylkolin. I min hjärna förmedlas för lite serotonin vilket gör mig stressad och orolig. Snabba kolhydrater gör mig lugn och glad. Därför äter jag, säger Birgit Anderlund. Det viktigaste att förstå när det gäller matmissbruk är att det inte handlar om dålig självkontroll, problemet är en kemisk och fysiologisk obalans som gör att man självmedicinerar sitt mående med mat.

ÄVEN UNGA HAR problem, men åsikterna skiftar om vad man ska göra. Vissa läkare anser att man inte ska ta upp mat och hälsa i skolan, för att barn inte ska behöva bry sig, det ska ligga hos föräldrarna, men Birgit är av annan åsikt. - Det kan ju vara bra att veta hur kroppen reagerar och förstå att man har ett eget ansvar att ge kroppen det bästa. Får man inte hjälp med sitt matmissbruk kan det få allvarliga konsekvenser så som depression, överansträngd lever, hjärt/kärlproblem och diabetes, säger Birgit Anderlund.

MEN HJÄLP FINNS faktiskt att få, till exempel hjälpgruppen Anonyma Matmissbrukare där man använder sig av ett 12-stegsprogram för att läka. Men det svåra kan ofta vara att inse problemet. För Birgit var det en lång väg innan hon insåg att hon var missbrukare. - Många med mig smygäter, varför det inte är så lätt att upptäcka problematiken. Jag har inte fattat att jag är en överätare innan jag blev 42 år, säger Birgit Anderlund.

BIRGIT TYCKER DET är svårt att få hjälp om man är normalviktig. De flesta inriktar sig på de som är under eller överviktiga, eller så finns hjälpen bara när man redan blivit sjuk i till exempel diabetes. En vanlig missuppfattning är att dieter skapar ätstörningar, det behöver inte alltid vara fallet. Det man normalt sett menar med diet framkallar inte matmissbruk, men som matmissbrukare gäller det att hitta ett nytt sätt att förhålla sig till mat som fungerar livet ut.


16

SMAKRIKT

Bota vintertröttheten med vitaminer V

Att vitaminer och mineraler är viktiga och behövs för en välfungerande kropp samt ett friskt immunsystem vet många. Vissa äter tillskott, andra inte. Men ofta är det ”fel” personer som tar tillskott, nämligen dem som redan äter bra. TEXT: LINDA SÖDERHOLM / FOTO: LARS LINDBERG

ill man förebygga näringsbrister och även vara säker på att man får i sig alla betydelsefulla näringsämnen som behövs för kroppens olika funktioner, kan man ta en multivitamin- mineral utan att egentligen behöva oroa sig. Dock visar forskning att behovet av näringsämnen kan variera från person till person. Det viktiga är alltså att lära känna sin kropp och dess signaler, som kan visa om man ligger i riskzonen för att utveckla bristsymtom.

EN OMDISKUTERAD DEBATT har länge förts mellan olika experter inom näringslära, om vikten av att eventuellt komplettera maten med extra vitaminer och mineraltillskott. Personer som oftast redan har en god kosthållning är också dem som i större utsträckning tar kosttillskott. Ofta är det dem som äter ensidigt och vistas för lite utomhus som har störst behov av ett extra tillskott, menar dietisten och kostrådgivaren Kerstin Samuelsson som jobbar på Hälsokraft i Umeå. – Det är viktigt att komplettera sin kost, särskilt under vinterhalvåret då många vistas för lite ute i solen och förkylningstiderna härjar. Vidare menar Kerstin Samuelsson att man inte bör vara rädd för att utöka kosten med ett extra tillskott i form av vitaminer och mineraler. Maten som vi äter idag har ofta förlorat sitt näringsvärde eller så äter man kanske för mycket skräpmat, dricker alkohol och röker, vilket medför att man b��rjar lida brist på vissa näringsämnen. – Det är alltid bra att tänka på vad man äter och att man är noga med att

Viktor blev Viktoria

En av Umeås mest kända restauranger, Viktor bytte för några veckor sedan namn till Viktoria. Smakrikt har varit där och prövat den nya menyn.

PÅ VIKTORIA KOPPLAS välsmakande mat och design ihop till en hemtrevlig stämning på den ny-gamla restaurangen. Under den nyliga ombyggnationen valde Viktoria att krympa matsalen och skapa en loungeavdelning som de valt att kalla Soffan. Soffan har en harmonisk bar-känsla över sig. Där gästerna dinerar i soffmöbler från Järnsnäs till

se över sin kost så att man får i sig tillräckligt av allt. Ofta har våra kunder brist på framförallt zink och D-vitamin, säger Kerstin Samuelsson.

MEN MENINGARNA GÅR delvis isär gällande detta område. Trots alla diskussioner om att vi får i oss för lite vitaminer och mineraler, så menar Sven Bäckström, läkare på en av hälsocentralerna i Umeå att de flesta faktiskt får i sig enligt rekommenderat intag. – Vanligen är det några få näringsämnen som vi kan få i underkant av, men det är i regel inget att oroa sig för, säger han. Är man frisk, äter normalt och inte har någon sjukdom så behöver man oftast inte komplettera sin kost, anser Sven Bäckström. Men är man en person som av någon anledning äter för lite, har någon kronisk sjukdom eller är äldre så kan det vara på sin plats med ett multivitamin- och mineralkomplex.

ÖVERLAG BETONAR BÅDE Kerstin Samuelsson och Sven Bäckström vikten av att äta en balanserad och näringsriktig kost. Man ska inte bara äta för att man är vrålhungrig och måste få ork på studs. Riktig och bra mat ger så många fler närings- och skyddsämnen för att vi ska förbli friska och må bra. Kostillskotten kan aldrig ersätta kosten helt, men det kan vara ett utomordentligt bra komplement att ändå ta till då man känner att det är dags.

sammans med ljuslyktor från Tom Dickson som sätter ”design-touch” på loungen. Även om Soffan kryllar av en förstklassig inredning i björk och gråa nyanser finns det en mysig känsla då inredningen är välbalanserad.

MENYN I SOFFAN består av några utvalda rätter och drycker. Valet består mellan fyra förrätter, huvudrätter och efterrätter. Priserna är pressade och som max kan man lägga ut 250 kronor på en huvudrätt. Maten är ett smakrikt fyrverkeri då olika smaker blandas och kompletterar varandra. Att maten är komponerad av tre välkända kockar märks väl. Portionerna är dock små och knappt bestridde hungern.


17

SMAKRIKT

Det är viktigt att komplettera sin kost, särskilt under vinterhalvåret då många vistas för lite ute i solen och förkylningstiderna härjar.

Fler skulle må bra och hålla sig friska om vi åt vitaminer och mineraler enligt rekommenderat dagligt intag. SERVERINGSPERSONALEN ÄR STILFULLT uppklädda, de kvinnliga servitriserna matchar i gråa kjolar och de manliga i fluga. Männen är klädda i alltifrån röda toner till prickigt blått med svarta byxor och kvinnorna i svarta toppar, vilket gav restaurangen mer liv och personlighet.

MATSALEN BJUDER PÅ ett bredare utbud av mat och dryck i högre prisklasser. Förutom middagsserveringen i de två avdelningarna kan man även luncha på Viktoria. Då serveras dagens lunch och soppa, till ett pris av 95 kronor, tillsammans med en kött- och fiskmeny. Viktoria och dess ny öppnade koncept Soffan bjuder på en ombonad at-

mosfär tillsammans med unika smaker från skogen, fjällen och havet. Och absolut är Soffan, umebornas nya vardagsrum, ett ställe att spendera många timmar i! GABRIELLA GARPEFJÄLL FAKTA VIKTORIA Adress: Blå huset på Vasagatan 11. Rekommenderar: Att testa mandelpotatissoppan med rökt ren. Missa inte: Att lägga märke till inredningen och dess detaljer. Prisklasser: Huvudrätterna ligger mellan 130-250kr.


18

SMAKRIKT

Konsten att göra sushi – en rå historia

TEXT: PONTUS NYMAN / FOTO: ANDREAS LINDERGREN


SMAKRIKT

19

Sushi i sin ursprungliga form har ätits i Japan i över 1000 år. Den är omgjord, men djupt inborrad i Japansk kultur och har på senare tid blivit populär även i västvärlden. Även om det krävs minst tio år i branschen för att få kalla sig sushikock i Japan kan man enkelt tillaga sin egen sushi – bara man tar lite tid på sig.

K

onsten att tillaga en god sushi ligger först och främst i ingredienserna. Eftersom man arbetar med rå fisk är färskheten vital. Till sushi kan man använda en rad olika fiskar och skaldjur som exempelvis lax, tonfisk, räkor och krabbor. Enligt Junko Sano-Janze som driver den Japanska restaurangen Sagami här i Umeå bör man satsa på lax. -Laxen är lätt att få tag i färsk här eftersom den odlas i Norge, säger Junko. INGREDIENSER. Enligt Junko avgör riset hur lång tid det tar och hur bra resultatet blir när man lagar sushi. - Riset ska ha perfekt kornhet och det får absolut inte vara för mjukt. Om riset är för mjukt blir det mycket svårare att rulla och skära makirullarna sedan, säger Junko.

Riset ska inte vara mjukt men bör heller inte vara klibbigt. För att undvika att klibba fast händerna i riset när man sprider ut det på noriarket kan man använda en skål med vatten som man saltar kraftigt och doppar händerna i. Wasabin och sojan spelar också viktiga roller i sushin enligt Junko, då de minskar fiskens råa smak och tillför hetta och aromer i maten.

HISTORISKT. Även om den ursprungliga Japanska sushin har funnits i flera århundraden är den nya som vi är van vid bara en bråkdel så gammal och kom till Sverige först 1973 då en kvinna vid namn Toshiko Lee öppnade den första sushirestaurangen i Stockholm. I Umeå fick vi däremot vänta ytterligare 20 år innan sushirestauranger öppnades och folket började få upp ögongen för den ädla matkonsten från Japan.


20

SMAKRIKT

Riset ska ha en perfekt kornighet och det får absolut inte vara för mjukt. Om riset är mjukt blir det svårare att rulla och skära i makirullarna.


SMAKRIKT

Så gör du Maki-sushi 12 BITAR:

100g färsk lax, en avokado, en halv gurka, majonäs, Philadelphiaost, en näve ruccolasallad, en bit hackad purjolök och en paprika. FYLLNING 1:

Philadelphiaost, ruccolasallad, paprika, purjolök och lax. FYLLNING 2:

Avokado, gurka, majonäs och lax. TILL RISKOKNING:

200g ris, 200 ml vatten, och 1 msk Japansk risvinäger, samt ½ tsk salt och socker TILL RULLNING:

Två ark nori (sjögräs), en speciell rullmatta för sushi, wasabi och alla ingredienser. ANVÄNDS TILL MATEN:

Japansk soja, wasabi och inlagd ingefära. GÖR SÅ HÄR:

1. Skölj av riset flera gånger tills vattnet blir genomskinligt innan du börjar koka det, låt sedan riset stå en halvtimme på sommaren eller en timme på vintern. Använd gärna en riskokare när du kokar riset tillsammans med vattnet. När riset är kokat tillsätter du en blandning av vinäger, salt och socker som du har rört ihop och låtit stå en liten stund. Rör ihop blandningen tillsammans med riset och låt det stå och svalna litegrann.

21

2. Filéa laxen och skär upp alla ingredienser som går i ungefär 15-20 cm långa, smala stavar.

3. Sprid ut en halv cm tjockt rislager på noriarket och lämna 2 cm längst upp

4.Placera ingredienserna i fyllning 1 ungefär ¼ in på arket så att de löper utmed bredden på arket. Dutta också lite wasabi längst upp på arket för att det lättare ska klistras igen när du avslutar rullen.

5. Placera arket på rullmattan och börja rulla. När du rullat första varvet, tryck in ingredienserna med fingrarna så att rullen blir kompakt. Mattan ska följa med i rörelsen halvvägs och sedan släppas allt eftersom arket rullas ihop. När du nått slutet av rullen kan du pressa den samman försiktigt.

Filéa längs ryggraden och låt kniven göra jobbet. Det är viktigt att använda en vass kniv.

Plocka bort de ben som är onödiga att skära bort.

6. Skär sedan upp rullarna i ungefär 2½cm tjocka skivor och repetera rullningen med fyllning 2.

7. Häll upp soja och en klick wasabi på en tallrik och doppa makibitarna i den när du äter. Ingefäran äter man mellan sushibitarna för att neutralisera smaklökarna.

Lägg ingredienserna ungefär 1/4 in på arket och rulla försiktigt utan att mattan vidrör riset.


22

SMAKRIKT

Smaker från hela världen på Kungsgatan 57 S

Delikatesser i aptitlig mängd som varsamt plockas fram efter tycke och smak. De slås in i cellofan om du vill. Finns inte det du vill ha i charkdisken eller hyllan – ja då beställs det! TEXT: ANJA HOLMSTRÖM / FOTO: ANDREAS LINDEGREN

edan ett år tillbaka finner du på Kungsgatan i Umeå, Ost & Dekatessbutiken. Den drivs av Kristina Pettersson och hennes man som båda har ett brinnande intresse för möten med människor samt god ost. – Här är alla välkomna. Vi satsar på service och när en kund öppnar dörren möter vi blicken och hälsar, säger Kristina som stolt och glad står bakom disken med ost och delikatesser. Butiken är inte handikappanpassad eftersom det är två trappsteg vid dörren, men det ska inte få vara ett hinder. Kristina berättar: – Det knackar på rutan ibland, så har vi kommit överens att de ska göra, då hjälper jag mina kunder in.

så står Kristina gladeligen till tjänst. Det sitter recept på disken, för inspirationens skull. Många godsaker finns i butiken och det finns även trevligheter i form av upplevelser i utbudet. Kristina berättar om ostprovning. – Vi har ju en lokal men det är hembesök som uppskattas. Vid en kickoff eller när någon fyller år. Kristina berättar vidare att de gärna rekommenderar vilka viner som passar till ostarna och att kunderna då kan köpa hem dem själva i förväg.

I CHARKEN LIGGER det ostar från Sverige, Schweiz, Frankrike, Irland… Ja det fortsätter. Det fortsätter även i annat gott så som serranoskinka, brussola, italienska delikatesskorvar och tillbehör som bröd och kex. Det finns marmelader, must, lingondricka, kantareller och sist men absolut inte minst – choklad. Vill kunden ha tips, receptförslag eller idéer

DE UTRYMMEN KRISTINA har i sitt förfogande nu har hon hemlighetsstämplade planer för. Ost & Delikatessbutiken når vi från markplan men vad som sker en trappa upp vill hon inte berätta om. – Det är något som Umeå saknar och något som behövs i staden, berättar hon och mer än så får vi inte veta, ännu.

DET BÖRJADE MED att Kristinas syster Eva-Lena, som driver en liknande butik i Örnsköldsvik, ville att Kristina skulle hålla ögonen öppna på en bra lokal för att öppna en butik även i Umeå. När den perfekta lokalen blev ledig, stod det klart att Kristina skulle öppna en egen butik. – Det är tack vare syrran det blev ost, skrattar Kristina som tycker att det roligaste som finns är att arbeta med service och att bemöta kunder.

INFÖR JULEN SÅ finns det lite färdiga förslag på en samling godsaker som packas ned i en jutesäck och knyts ihop med ett rött band. – Vill kunden göra en egen sammansättning av delikatesser och någon annat, slår jag självklart in det också. Till exempel om det är en flaska vin eller en tvål. Allt behöver inte köpas här, det är ju helheten som gör det och kunden står i fokus. På torsdag innan första advent kommer julleveransen hem, glögg och juliga ostar bland annat. Det finns även presentkort att köpa och varorna blir än festligare i cellofaninslagning.


SMAKRIKT

23

– Det märks när det varit något matprogram på TV, då kommer många kunder in och frågar efter samma produkt, berättar Kristina.

Kristinas tre favoriter

 Appenzeller extra, Schweiz. Fruktig smak. 42,90kr/hg.

 Boltjärn blå. Ånge, Medelpad. Kraftig men inte skarp. 69,90kr/hg.  Brillat Savarin. Frankrike. Krämig med frisk smak. (Även Drottning Silvias favorit) 39,90kr/hg.


24

Skottlands mest rökiga ö

SMAKRIKT

Ön Islay i västra Skottland har nyligen släppt ett nytt whiskymärke som heter Kilchoman, och härifrån kommer flera av världens mest rökiga och eftertraktade whiskysorter. Jonas Lilja säger att han skulle välja Islaywhisky ifall han bara fick dricka från ett distrikt, även Peter Garpefjäll hävdar att den bästa whiskyn kommer därifrån. TEXT: PONTUS NYMAN / FOTO: ANDREAS LINDEGREN

Single malt betraktas som den finaste whiskysorten av många finsmakare, men skottarna dricker mest blended whisky för att den är billigare.


25

SMAKRIKT

Ä

De flesta vi besökte på Islay har varit delaktiga i whiskyproduktionen genom åren. De har jordbruk i första hand, men sedan kommer whiskyproduktionen till på sidan av.

ven om Skottland är överlägset störst på whiskymarknaden kommer den ursprungligen från Irland. Keltiska munkar introducerade på 700-talet ett destillat som de använde som parfym för att dölja odörerna av deras otvättade kroppar. Munkarna upptäckte snabbt att man även kunde dricka alkoholen och ryktet spred sig vidare. Snart tillverkades flera olika varianter av drycken som fick namnet ”Uisge Beatha”, som på svenska betyder livets vatten. Keltiska missionärsmunkar tog med sig bruket av denna dryck över till Skottland 500 år senare, och skottarna förädlade destillatet till vad vi numera kallar whisky. I Skottland hävdar man bestämt att drycken som Irländarna skapade inte var whisky, utan bara olagrat destillat som framställs av mältade och omältade sädeslag.

INVÅNARNA PÅ DEN skotska ön Islay får betraktas som väldigt flitiga då en så liten ö tillverkar flera av världens mest kända whiskysorter – De flesta vi besökte på Islay har varit delaktiga i whiskyproduktionen genom åren. De har jordbruk i första hand, men sedan kommer whiskyproduktionen till på sidan av, säger Peter Garpefjäll. Förut fanns 23 destillerier på ön Islay, men bara sju stycken av dem står kvar idag. Dessa är: Laphroaig, Caol Ila, Bruichladdich, Ardbeg, Bowmore, Bunnahabhain och Lagavulin. Dock finns ytterligare ett destilleri som är nybyggt och heter Kilchoman. Destilleriet producerar näst minst i hela Skottland med sina 50 000 liter jämfört med snittet på 2 miljoner per år. – Jag var och besökte destilleriet i september. Tanken är att man ska göra precis allt själv. Man har till och med kornfältet utanför destilleriet, säger Jonas Lilja. Jonas tycker att Kilchoman är en mycket bra whisky och tror att den i framtiden kommer att smaka ungefär som Ardbeg och Caol Ila. – Jag tycker att det är en väldigt bra whisky. Den är klart rökig och torvig, men även fruktig och frisk. Den är fortfarande spritig, men det har med åldern att göra, förklarar Jonas.

UNDER SIN RESA till Islay besökte Peter flera av destillerierna och blev väldigt förtjust i gästvänligheten hos invånarna. Vid ett tillfälle när han kom dit åkte han tillsammans med sina medresenärer till Lagavulindistriktet. – Jag var jättepeppead när jag kom till Lagavulin, men då hade de slut. Sedan åkte vi till Laphroaig istället och där var det stängt. Men då var det en tjej som öppnade åt oss, bjöd på whisky och lät oss ta kort. Peter hann också med att äta Skottlands nationalrätt Haggis på sin resa. Haggis består av kokt fårmage som fylls med havregryn och diverse fler ingredienser från får. Till rätten hälldes ”whisky of the day” på maten, och denna whisky var en 16 årig Caol Ila. Vilket slöseri!

Whiskyn ska vara gammal och rökig, tycker Peter Garpefjäll.

JONAS LILJAS FEM PRISVÄRDA NYBÖRJARTIPS Glenlivit Nadurra 16 år. Glenfarclas 15 år. Highland Park 18 år. Laphroaig quater cask. Springbank 10 år.

FEM SNABBA TILL PETER GARPEFJÄLL

Single malt eller Blended? Single malt. Rumstempererad eller on the rocks? Rumstempererad med någon procent vatten. Irländsk eller skotsk? Skotsk. Äldre eller yngre än 12 år? Äldre. Laphroaig eller Lagavulin? Lagavulin 16 år.


26

SMAKRIKT

Frukta inte det okända Alla har någon gång stått och petat på den taggiga bollen eller den lysrosa klumpen som ser ut som något från en Sci-fi film. Men köper vi dem någonsin? Dags att testa några av de frukter som man inte äter på fikarasten allt för ofta. En liten slutsats av min testupplevelse, man ska inte alltid lita på utseendet. Det som ser hårt ut kan vara ruttet, det vackra kan vara smaklöst och det fula kan vara underbart.

TEXT: TOVE LINDELL / FOTO: ALEXANDER ÖBOM

GRANATÄPPLE

Den här frukten har jag faktiskt fuskat lite med och har smakat en gång tidigare. Granatäpplet. Inte en alltför ovanlig frukt som används i sallader och desserter. När jag skar upp granatäpplet på mitten la jag först märke till hur underbart saftigt det ser ut. Att äta granatäpple får mig att förbanna att det ska vara så krångligt att få fram de fruktköttinbäddade kärnorna (liksom, vem vill behöva vända ut och in på sin frukt?) Det är verkligen helt sjukt gott. Söta med lite lagom syrlighet, smakar ganska mycket som saft helt enkelt, ingen speciell smak, men inte lika sliskigt. Jag skulle äta granatäpple hela tiden om det, som sagt, inte var så krångligt.

MANGO Ni kanske undrar varför jag har med Mango i det här testet, det är trots allt en väldigt vanlig frukt. Det är för att jag inte ätit den, och för att det inte fanns något annat att välja på. Tyvärr verkar jag ha fått tag på en inte helt mogen mango. Vilket solkade ner min första upplevelse lite. Första tanken var att den luktade morot. Tack och lov smakade den inte morot, utan lite parfymigt och konstgjort, den var lite för hård och besk, men jag ska nog inte skylla på mangon där, den var ju trots allt inte mogen. Eller så gillar jag helt enkelt inte mango.


SMAKRIKT

27

NASHIPÄRON Nashipäron är ett japanskt päron som ser ut som ett äpple och smakar.. vatten. Det är en konstigt intetsägande frukt som är väldigt saftig, men på något sätt samtidigt torr. Konsistensen är som äpple och päron tillsammans, fast lite mjöligare. Den smakar som nyplockade äpplen utspätt med femtio liter vatten och smaken försvinner efter några sekunder. Då sitter man bara där och tuggar på nåt blött och krispigt helt utan smak. Kan kanske tänka mig att den är trevlig att ha i sallader. .

MANGOSTANFRUKT Jag kämpade i en evighet med att bryta upp pansarskalet på Mangostanfrukten. Och inuti låg något som såg ut som en död mus. Den var rutten och möglig. Inte okej.

RAMBUTAN Den minsta frukten var en Rambutan. Den såg hemsk ut. En liten taggig boll som fick tankarna att vandra till något man inte alls vill tänka på när man ska äta. Och när man brutit upp skalet så påminde själva fruktköttet mest om ett öga med någon bisarr sjukdom. Men, smaken var underbar. Den påminde lite om fläderblom och var mycket söt, konsistensen var stunsig och mjuk, mysig på något sätt. På grund av att den var så söt så vill jag nog tro att det räcker med att äta en, men den enda är värt att se förbi utseendet. Den såg ut som något vidrigt men smakade himmelskt.

PITAHAYAN Den frukt jag såg mest fram emot var den rosa och lite utomjordiska Pitahayan, även kallad drakfrukt. Jag blev helt kär i färgen och när jag skar upp den så lyste det rosa skalet mot det vita fruktköttet. Den luktade sommar och trädgård, nästan grönt, och konsistensen påminde inte, till skillnad från utseendet om en Kiwi. Drakfrukten är inte trådig som en kiwi utan bara en massiv klump fruktkött med frön i. Smaken då? Jo, den smakade i stort sett ingenting. Av någon anledning påminde smaken om klöverblomma, varför man nu har ätit såna. Jag blev besviken och ville nästan hellre äta skalet, bara för att det var så fint.


28

Erik, Mattis och Vincent stannar i Sverige รถver julhelgen.

SMAKRIKT


SMAKRIKT

Olika kulturer möts kring julbordet

29

Söker man på jul på Wikipedia, får man fram artiklar på 132 olika språk. Från afrikaans till zulu. Jul firas världen runt, överallt där kristendomen lämnat sitt spår. De flesta förknippar jul med frisk granbarrsdoft och familjens värme, men alla kan inte fira jul med familjen i år. Man får kompromissa vid det multikulturella julbordet, denna stora utmaning ligger framför utbytesstudenter som inte åker hem under jultiden.

D

TEXT: ANNA BARAN / FOTO: ALEXANDER ÖBOM

e flesta kommer från Storbritanien, Tyskland och Frankrike, men det är väldigt blandat vilka länder de kommer ifrån, berättar Elin Stenberg som jobbar på International Office vid Umeå Universitet. Umeås studentmiljö är sammanvävt av människor från alla världens hörn. Det finns cirka 700 utbytesstudenter i år. En del stannar till juni, men de, som bara pluggar en termin flyttar hem i januari. Många av dem bestämde sig för att stanna i Sverige under jultiden. – Det vore ju slöseri av pengar att flyga till Tyskland, stanna där bara i sju dagar och sedan komma tillbaka för en eller två veckor, säger Erik Baumann, en tysk utbytestudent.

STANNAR MAN I SVERIGE, blir man tvungen att fira jul utanför sitt hemland och sin familj. För det flesta unga människor blir det för första gången i deras liv. – Jag vet att några är ledsna eftersom de inte firar med sin familj, konstanterar Erik, som själv inte bryr sig så mycket om det nu. Han tror att det är bäst att ha en gemansam fest istället, som pågår hela julafton med lunch, presenter, middag och mycket snack. – Varför tar man inte chansen att fira jul här med dessa personer som har blivit ens nya vänner i Umeå? säger han, men tillägger att han kanske blir ledsen senare när de kommer att sitta tillsammans och märker att familjen saknas.

TROTS ATT ALLT FLER människor förknippar jul med de klassiskt röda coca-colalastbilar, finns det många jultraditioner inom olika kulturer, och det som skiljer mest i julfirandet är hur julbordet ser ut. Jul utan

deras traditionella julrätter är för många ingen riktig jul. Studenterna måste alltså komma överens om hur de ska skapa ett julbord på internationellt sätt. – Om det blir bara en sittning är jag nöjd liksom det blir en fest med musik och dans från Pakistan. Desto fler traditioner som deltar i festen desto bättre blir det! Det är ju syftet med vårt uppehåll att skapa kontakter och förståelse för varandra. Jag tror inte att det kommer att bli några kulturkonflikter, eftersom det alltid finns olika åsikter om hur julen ska se ut. För mig själv betyder jul att träffa de som man tycker mest om, berättar Erik. Julbordet med ett mångkulturellt sällskap är inte bara Eriks idé. – Förra året vet jag att det var några studenter som själva anordnade ett julfirande för dem som var här, säger Elin Stenberg. I ÅR ANORDNAR International Office inga aktiviteter under julhelgen. – Däremot håller jag på att anordna en julsittning den 11:e december, men det är ju när de flesta studenter fortfarande är här, informerar Elin Stenberg. Allt annat organiserar studenterna själva. Men det saknas varken idéer eller engagemang. – En liten promenad till Nydalasjön när vi har få timmar med dagsljus och kanske en kombination av några traditioner från alla varsin land, det är det som Erik funderar på. Men några studenter väljer ett helt annat sätt att fira jul än julbordet. – Jag vet till exempel att några har pratat om att göra en resa genom Europa tillsammans över jul, avslutar Elin.


30

SMAKRIKT

En fin present till din arbetskollega eller varför inte grannen? Glöggte, 45 kronor, Tehörnan. Essenza nespresso 1699 kronor, Önska. Perfekt till din morgontrötta livspartner.

Till din kusin med norrländska rötter. Renkapsylöppnare, 225 kronor, Popshop.

Julklappstips

Brukar du vara ute i sista stund? Här får du några snabba tips som kanske hjälper dig i julklappsrushen. FOTO: OLLE ÖSTLUND

Vintern är en kall årstid. Se till att dina när och kära har en dryck att värma sig med. LØV organic black tea, 155 kronor, Tehörnan.

En fräck variant på vinstället, någonting för mamma kanske? Flaskpåse, 225 kronor, Popshop.

Lego besticken som går att pussla ihop. Perfekt för brorsans fisketur. Snack & Stack, 285 kronor, Popshop.


SMAKRIKT

Inget julbord utan julskinkan

31

Så fort man hör John Lennons odödliga ”Happy Christmas” i varje hörn, börjar man längta efter den söta doften av pepparkakor, den ljuva och kryddiga doften av sill eller... julskinka. Kokad eller griljerad - ligger julskinka alltid på topp när det gäller svenskt julbordstradition. Varför? –För det är ju jul, svarar Oscar, en av de utbytesstudenter Smakrikt pratat med.

T

TEXT: ANNA BARAN / FOTO: OLLE ÖSTLUND

änker man jul, är julmat det som först ploppar upp i huvudet, och när man bara säger julmat, säger man julskinka i samma andetag. Att tilllaga skinka från gris är en lång tradition, som började i slutet av 1800- talet. Då var grisen det viktigaste djuret i svensk bondehushållning och man började servera julskinkan på julbordet. Men fläsk har spelat en viktig roll under hundratals år i Sverige. Jan-Öyvind Swahn som är en svensk folklorist och docent i etnologi vid Lunds universitet beskriver i Den svenska julboken att ”det är ingen tillfällighet att vårt ord fläsk är identiskt med engelskans Flesh och tyskans Fleisch, som bägge betyder kött i allmänhet”.

SÄTTET ATT LAGA julskinka skiljer sig från ort till ort, från familj till familj. På olika websidor kan man hitta massor av recept och välja

mellan dem. Skinkan borde först kokas eller ugnsbakas och sedan kan man låta sin kulinariska fantasi skapa julskinkans mästerverk. Numera är det också vanligt att handla färdigkokt eller färdiggriljerad julskinkan i livsmedelsaffärerna. För många är jul utan julskinka på julbordet ingen riktig jul, och detta faktum bevisas till exempel av medlemmar i en skapad facebookgrupp vid namn Vi som inte klarar oss utan julskinka på jul !

MEN DET ÄR INTE bara skinka som måste finnas på julbordet. Förhåller man sig trogen till traditionen, glömmer man inte inlagd sill, gravad lax, lutfisk, köttbullar, prinskorv, dopp i grytan, janssons frestelse eller ris a la malta. Och mest mystiskt är det faktum att alla dem olika julrätterna har sina egna historier.

Vad måste finnas på ditt julbord ?

Eduardo Morales, studerande –Skinka, potatis och kalkon, för vi har det

varje år.

Cornelia Marklund, studerande –Gravad lax och sill, för det är gott.

Senait Michael, studerande –Julskinka och prinskorv, det hör till jultraditionen och ska alltid finnas.

Joakim Hedman, bitr. rektor –Köttbullar, leverpastej och rödbetssallad, för de är goda och de brukar finnas.

Oscar Ohlson, studerande –Julskinka, för det är ju jul!


Smakrikt testar hös 32

SMAKRIKT

Rädslan för att testa nya saker är ett vanligt fenomen hos många, liksom för mig. Trots den breda ölkulturen i världen slutar de stressiga turerna till Systembolaget påfallande ofta med ett gäng Pripps Blå eller Heineken i varukorgen. Därför valde jag att testa Systembolagets nya ölsorter och utvärdera dem efter smak och lukt. Stout, Ale och Porter är tilltalande ölsorter som fick mig – och kanske även kommer att få dig – att tänka en till gång innan man återigen fäster blicken på den ljusa lagerhyllan. TEXT: PONTUS NYMAN / FOTO: ANDREAS LINDEGREN


tens nya ölsorter SMAKRIKT

HELL Typ: Premium lager Land: Sverige Volym: 50cl Pris: 22,80kr Alkoholhalt: 5,1% Lukt: Svag humledoft. Smak: En tydlig smak av humle med en stark beskhet i eftersmaken. Ölen var ganska god att dricka ett par klunkar av. Jag har däremot svårt att se att den skulle vara särskilt god om man dricker några flaskor, och därför dras betyget ner. SEVEN GIRAFFES Typ: Ale Land: Skottland Volym: 50cl Pris: 23,90kr Alkoholhalt: 5,1% Lukt: En svag doft av citrus. Smak: Förutom humlen är smaken väldigt svår att sätta fingret på, men eftersmaken var väldigt besk. Jag tyckte inte att ölen var särkilt god med tanke på att eftersmaken sitter kvar i över en minut.

DUGGES KALS STOUT Typ: Stout Land: Sverige Volym: 50cl Pris: 27,90kr Alkoholhalt: 5,0% Lukt: Ganska frän och skarp lukt med en hint av lakrits. Smak: Allmänt ganska torr och besk med en eftersmak som påminner om kaffé. Övrigt: Mörk öl med mycket skum som dock försvinner väldigt fort.

33

Smakrikts betyg: 2/5

Smakrikts betyg: 2/5

Smakrikts betyg: 3/5

UNSER AVENTINUS Typ: Weizendoppelbock Land: Tyskland Volym: 50cl Pris: 24,50kr Alkoholhalt: 8,2% Lukt: Tydligt doft av jäst. Smak: Jag blev väldigt förvånad när jag tog en klunk av ölen. Den var rund och passiv i smaken och den höga alkoholhalten gav inget sken av sig. Övrigt: Grumligt utseende och mycket skum.

Smakrikts betyg: 5/5

MARSTON´S PEDIGREE Typ: Pale Ale Land: England Volym: 33cl Pris: 13,90kr Alkoholhalt: 4,5% Lukt: Dominerande doft av humle med fruktigt inslag som är väldigt svår att identifiera. Smak: Vardaglig och maltig smak som för tankarna till den finske Karjala.

Smakrikts betyg: 3/5


34

SMAKRIKT

Knäck ett nytt recept Julen inspirerar till bakning. Smakrikt bjuder på recept.

N

TEXT: ANJA HOLMSTRÖM / FOTO: OLLE ÖSTLUND

u står advent utanför dörren och trampar ivrigt för att äntligen flytta in i våra hus på söndag. För mig betyder det värme, ljus i mörkret, förväntan, glädje, god mat och framför allt tid att umgås med familj och goda vänner. Inför första advent har jag bakat lite olika goda saker att bjuda mina gäster på och jag ska dela med mig av lite tips och recept. Surdegsbröd är gott och nyttigt. Brödet kan varieras från att vara ett frukostbröd med olika pålägg till att vara tillbehöret på ostbrickan. Surdegsbröd med mögelost och fikonmarmelad, mums! Det tar lite längre tid att göra än annat typ av bröd men det är värt mödan. SAFFRANSBULLAR, LUSSEKATTER ELLER vad man nu vill kalla dem – de är en självklarhet på julen. Det finns många olika recept att tillgå men vad jag vill understryka är att ett gott saffransbröd ska vara lätt och med god stuns. Kesella, alternativt keso, i degen gör saffransbrödet saftigare, lättare och mer hållbart. Jag brukar göra mina lussekatter relativt små, det är godare att äta en till än att inte orka den första. Fudge är en av de stående favoriterna. Den smälter så behagligt

i munnen och smakar ljuvligt gott. När fudgen dekoreras med valnötter blir den väldigt vacker att lägga fram på fat.

NÅGOT MAN ABSOLUT inte vill vara utan i dessa tider är den traditionella knäcken - vilken ingen någonsin lessnar på! Det kan dock behövas lite variation mellan varven. För att bryta av mot de gamla recepten på knäck, smaksätter jag min med apelsinskal, vilket känns fräscht och nytt. Det går också att mortla pepparkakor eller varför inte det traditionella med hackad mandel. Låt inte fantasin stoppa dig! Det passar säkert väldigt bra med hackad polkagris också.

MEDAN SNÖFLINGORNA DANSAR utanför mitt köksfönster och köket fortfarande doftar gott efter bakningen, ska jag fortsätta mina förberedelser. Glöggen ska kokas och pepparkaksformarna ligger framme. Jag önskar er alla en god Jul och hoppas att ert julbak blir lyckat, gott och uppskattat!

Underbart god fudge

ca 50 bitar 3 dl vispgrädde 3 dl strösocker 1 msk smör 1 msk sirap 3 msk kakao

Gör så här Blanda vispgrädde, socker, smör och sirap i en tjockbottnad kastrull som rymmer minst 2 liter. Koka upp och koka utan lock tills

smeten klarar kulprovet eller tills temperaturen är 125°, ca 40 min. Rör i smeten ganska ofta. Tillsätt kakaopulvret och häll smeten i en form, ca 15x15 cm. Dekorera gärna med valnötter innan smeten börjar stelna. Låt stelna och skär sedan fudgen i bitar. Kulprov: Häll några droppar av smeten i kallt vatten och rulla till en kula som ska vara fast och hård.

Valnötter är gott och vackert, men lingon är också en god kombination till fudge.


35

SMAKRIKT

Mammas goda surdegsbröd 4-5 dl ljummet vatten 6 dl fullkornsrågmjöl 2 dl rågkross eller helkornsvete 2 tsk salt 1 msk kummin 1 ½ - 2 dl surdeg 4-5 dl fullkornsvetemjöl

1.Häll kokhett vatten över rågkrosset eller helkornsvetet. Låt det stå, svälla och svalna. 2.Häll ljummet (37˚) vatten i en stor bunke. Finfördela surdegen i det. När vattnet och surdegen är väl blandade, tillsätt saltet. 3.Tillsätt fullkornsrågmjölet. Degen blir ganska seg, rör om tills den lossnar från kanterna. 4.Tillsätt rågkrosset eller vetet. och blanda.

5.Ställ bunken på ett varmt och dragfritt ställe. Täck den med en handduk och låt jäsa över natten. 6.Vänd degen på morgonen, den är ganska lös efter den långa jästiden. Blanda ner nästan allt vetemjöl. 7.Ta av en bit deg och spara den till nästa bak. Förvara den i en liten bunke med lock i kylskåpets svala del. 8.Lägg degen på bakbordet och arbeta väl med mer vetemjöl. Blanda i kummin. När degen känns lagom fast och smidig är den klar att forma till limpor. 9.Låt brödet jäsa på dragfritt ställe i cirka 1-2 timmar. Sätt ugnen på 175˚. Grädda brödet i cirka 90 minuter. Låt svalna på galler under bakduk.

Lång hållbarhet. När surdegsbrödet börjar bli torrt är det gott att rosta.

Anjas apelsinknäck

75 st 2 dl vispgrädde 2 dl ljus sirap 2 dl socker 1 apelsin 2 msk ströbröd 2 msk smör

Gör såhär Blanda grädde, sirap och socker i en tjock bottnad kastrull. Koka utan

lock, rör om då och då tills smeten klarar kulprovet för knäck (ca 15 min. i en vid gryta eller ca 30 min i en gryta med mindre botten.) Tillsätt rivet skal från en apelsin, ströbröd och smör. Fördela smeten i knäckformar. Låt stelna. Förvara i kyl. Kulprov: Häll några droppar av smeten i iskallt vatten och rulla till en kula. Knäckkulan ska vara fast till hård.

Knäcken är en obligatorisk del i svenskt julfirande.

Saffransbröd med kesella

Ca 35 st 50 g jäst för söta degar 100 g smör 5 dl mjölk 250 g Kesella kvarg lätt alt. keso 2 påsar saffran, ca 1 g 1 1/2 dl socker 1/2 tsk salt ca 17 dl vetemjöl russin 1 ägg

Gör så här Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och värm till fingervärme, ca

37°. Häll degspadet över jästen. Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt kvarg, saffran, socker, salt och det mesta av mjölet. Arbeta degen tills den blir blank och smidig och släpper från bunkens kanter. Tillsätt ev mera mjöl. Låt jäsa övertäckt ca 30 min. Baka ut degen till saffranskusar. Lägg dem på smorda plåtar. Garnera med russin. Låt jäsa 20-30 min. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla med uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen 5-7 min. Låt svalna på galler under bakduk.

Lussekatter är starkt förknippade med luciahelgen, men smakar gott julen ut.



Smakrikt