Issuu on Google+

PORTALEN 1/2014 Strängnäs stiftstidning www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Festlig mässa när två blev en

Kafjärden och Nyköping tänker morgondag sidan 16

Tre kyrkopolitiker om

uppdrag

förtroendevald

sidan 13

”Nyfikenhet höjer chansen för goda möten” Emmanuel Ezra om bemötande sidan 10

sidan 4


Livet i ständig

förändring

Livet är förunderligt. Det enda vi med säkerhet vet, är att det är en ständigt pågående förändring, en yttre såväl som en inre. En del förändringar räknar vi med och en del bara sker. Förändring kan komma plötsligt har vi lärt oss av reklamen. Text Kerstin Alberg • foto Magnus Aronson

Förändringar på ett organisatoriskt plan kommer dock sällan plötsligt. De är ofta beräknade, uttänkta och planlagda under lång tid. Så är det i alla fall inom Svenska kyrkan. Vi har just inlett en ny mandatperiod och samtidigt infört en ny lokal organisation efter beslut i kyr­ komötet. För några församlingar har det inneburit stora förändringar medan an­ dra inte har berörts på samma direkta vis. Organisationsförändringar kan vara jobbiga och rymma känslor av trötthet och upp­ givenhet: ”Jaha, nu ska man vara föränd­ ringsbenägen igen!” En berättigad fråga att ställa kan vara: Behöver vi verkligen alla dessa organisationsförändringar? Om syftet med förändringen är att värna kyrkans uppdrag och säkerställa att uppdraget ska kunna utföras i nya tider, under nya förutsättningar, utan att förvanskas så är svaret på frågan ett tvek­ löst ja. Förändring kan vara nödvändig för att skydda det som inte ska förändras. Ambitionen med den aktuella förändring­ en av den lokala församlingsnivån är att förenkla, tydliggöra roller och därige­ nom skapa en ändamålsenlig organisa­ tion. En organisation är ändamålsenlig när den bär sitt uppdrag, när organisa­ tionen blir en effektiv möjliggörare av uppgiften. Kyrkans resurser ska primärt användas till att fullgöra uppdraget inte till att hålla igång hjulen i den egna or­ ganisationen. Därför är det viktigt att ha enkelhet som ett ideal, så att vi inte

2

PORTALEN 1/2014

krånglar till tillvaron i onödan och ska­ par en organisation som går på tomgång – motorn snurrar men effekten uteblir. En bra organisatorisk grund är som en hörnsten i församlingsbygget. Att tryggt kunna vila i gemensamma ord­ ningar sparar både tankemöda och tid, och påminner oss om att vi är delar i ett större sammanhang, att vi inte står ensamma i uppgiften. Med den insikten blir Kyrkoordning och andra gemensam­ ma lösningar till välsignelse i det dagliga arbetet. Det vi ihärdigt ska be om för kyrkans del är modet att leva i en ständig föränd­ ringsprocess. Uppdraget att i ord och handling sprida evangeliet om Jesus är ett konstant värde. Vi ska alltid frimodigt utvärdera och kunna ompröva former och arbetssätt men vara uppdraget tro­ get. En förändringsprocess som skalar av det som inte är nödvändigt, det som kommit till som resultatet av självhävdel­ se och mänsklig fåfänga, är välgörande i varje kyrkligt sammanhang. På det personliga livsplanet får vi i nåd och ödmjukhet be om den stän­ diga förändringsprocess som gör oss till glada och ivriga medskapare i vår tids byggande av kristna församlingar i Strängnäs stift. Kerstin Alberg, biträdande stiftsdirektor


”Att tryggt kunna vila i gemensamma ordningar sparar både tankemöda och tid, och påminner oss om att vi är delar i ett större sammanhang, att vi inte står ensamma i uppgiften”, skriver Kerstin Alberg i sin ledare.

Innehåll Livet i ständig förändring 

2

Festlig mässa när två blev en 

5

Värdefull vitalisering 

7

Enkät: Vad hoppas du på efter samgåendet i ett nytt pastorat?

8

Smidig process tack vare viljan att gå samman 

9

”Det finns inget standardbemötande som fungerar på alla” 

10

Blivande läkare lär sig bemötande genom konst 

12

Uppdrag förtroendevald 

13

I Nyköping visade rötterna vägen 

16

Kafjärden brottas med framtiden 

17

Nyhetsbrevet – ett bra sätt att hålla sig informerad 

19

På gång i mars–april

19

Nyfiken på Anders Burman 

20


4

PORTALEN 1/2014


Välkomna till Strängnäs stift

Festlig mässa

när två blev en Med fackelprocession, körsång och två biskopar i hästdragen släde strömmade församlingsbor längs vägar från både Finnerödja-Tived och Skagershult-Ramundeboda till klosterruinen vid Borasjön. Festmässan förde samman de båda församlingarna till det nya Bodarne pastorat. Text Ann Lystedt • foto Magnus Aronson

PORTALEN 1/2014

5


En snickrad träpyramid i fyra delar, med bilder av de fyra kyrkorna, fogades samman av biskoparna med ett korsprytt lock. Och i ett traktordraget, vedeldat militärkök puttrade grönsakssoppan som värmde gott hos de omkring 150 tålmodiga gudstjänstdeltagarna efteråt. – De och vi förvandlas till ett inkluderande vi som bygger kyrka tillsammans, underströk Skarabiskopen Åke Bonnier: – Höj blicken! Se sammanhanget! Lev uppdraget! Han försäkrade att han nu inte sörjer över en bit förlorad stiftsmark: – Nej, när förlusten leder till något bättre blir det en vinst.

Mårten Ericsson, avgående kyrkoherde

6

Ibland tar det tid för ett par att slå till, även i r­elationer mellan församlingar. Sammanläggningen av Finne­ rödja-Tived med Skagers­hult och Ramundeboda har diskuterats i flera år, och när väl ”vigseln” fi­ rades med festlig mässa vid Bodarne klosterplats var det efter noggranna förberedelser på gräsrotsnivå. – Tankarna har grott och växt, och från båda håll har det känts

PORTALEN 1/2014

positivt, säger Skagershults och Ramundebodas kyrkoherde Mårten Ericsson, som redan fyllt 65 men vän­ tade lite med att gå i pension för att få vara med om invigningen. – Har man varit med och dukat bordet vill man gärna delta i festen också... Det är ju inte ofta man får vara med om en sammanläggning av församlingar från olika stift. Han är också delaktig i det nya namnet:

– Ja, Ramundeboda hette Bod­ar­ ne för 100 år sedan, det anknyter till en gammal tradition. I det nya pastoratet får Strängnäs stift 1 800 nya kyrkotillhöriga, eftersom Finnerödja-Tived ingick i Skara stift. Och liksom i ett äktenskap får Bodarne pastorat ett inflöde av vär­ den från båda parter: – Skara stift har av tradition en kraftigare organisation för barn- och


”Tankarna har grott och växt, och från båda håll har det känts positivt.”

Maria Ytterbrink, tillträdande kyrkoherde

Värdefull vitalisering Maria Ytterbrink får ett komplett och starkt arbetslag genom det nya pastoratet.

ungdomsarbetet, medan Strängnäs haft ett bättre kursprogram för för­ troendevalda, för ökat samråd mel­ lan kyrkoherdar och kyrkoråd. Och de fyra kyrkorna komplet­ terar varandra väl: – Finnerödja och Skagershult är akustiskt lämpade för musikguds­ tjänster, medan Ramundeboda och Tiveds kyrkor är mindre och passar bra när man vill skapa närhet, berät­ tar Mårten Ericsson.

Församlings- och stiftsgränsen gick tidigare rakt genom Laxå kom­ mun. Kyrkan får nu en sammanhål­ len verksamhet, där personalgrup­ pen kan användas mer flexibelt. Pastoratet får bärkraftigare eko­ nomi och satsar på en ny församlings­ pedagogtjänst. Även diakonitjänsten förstärks. En ny komminister rekry­ teras nu efter Maria Ytterbrink, som tar över som Bodarnes kyrkoherde i februari.

– Jag hoppas vi ska kunna vitalisera varan­ dra utifrån församlingarnas olika traditio­ ner, säger tillträdande kyrkoherden i det nya Bodarne pastorat, Maria Ytterbrink. Och hon är själv ett barn av trakten: – Ja, jag föddes i Örebro, döptes i Askers kyrka och prästvigdes för Skara stift. Redan när hon började som komminis­ ter i Ramundeboda för två år sedan var hon tydlig med att hon var intresserad av kyrko­ herdetjänsten. Och nu ser hon fram emot att leda det nybildade arbetslaget. – Det blir ju ett starkt och komplett ­arbetslag, med en diakon som finns till för alla församlingarna och en nyrekryterad pedagog. Och särskilt viktigt blir det att ta hand om alla våra ungdomar.

PORTALEN 1/2014

7


Vad hoppas du på efter samgåendet i ett nytt pastorat? – Det känns redan bra. Tidig­are kändes det ensamt, men nu har jag fått arbetskamrater som job­ bar med liknande uppgifter och vi har redan startat med en ge­ mensam budget. Gun Pettersson, Tived. Förvaltningsassistent i församlingen

– Jag tror det blir jättebra, nu får vi samarbeta över gränserna. Bernt Persson, Laxå. Församlingens allt-i-allo som tillsammans med Tony Gustafsson byggt träpyramiden

– Ju fler man är desto mer orkar man. Och att fira det på den här platsen känns fint, jag har själv bott i Backgården, som ju hörde till Finnerödja förut. Kerstin Hjalmarsson, Laxå. Församlingsbo och medlem i Ramundeboda intresseförening

Strängnäs stift i siffror Från årsskiftet består Strängnäs stift av 45 församlingar och 9 pastorat. Totalt blir det 54 fristående enheter. Endast de enheter som består av flera församlingar kallas pastorat. Stiftet får 1 800 nya kyrkotillhöriga i och med att FinnerödjaTived, som tidigare tillhörde Skara stift, blir en del av det nya Bodarne pastorat.

8

PORTALEN 1/2014


VÄSTERÅS STIFT KARLSTAD STIFT

Hällby förs Tors m Tumbo hälla o Råby Kafjärden Eskilstuna Rekarne Eskilstuna

Axberg Glanshammar

Stenkvista-Ärla

Örebro

Husby-Rekarne och Näshulta

Örebro Örebro

Fjugesta

Knista

REKARNE

Västra Rekarne

Tysslinge

Kvismare

ÖREBRO

GLANSHAMMAR och EDSBERG

Dunker - Lill Kumla

Kumla

Mellösa

Asker Västra Vingåker

Hallsberg

Vingåker

Hallsberg

Viby

OPPUNDA och VILLÅTTINGE Katrineholmsbygden

KUMLA och ASKER

Laxå

ÖREBRO LÄN

Hel

SÖDERMANLA Bettna

Sköllersta

Lerbäck

Bodarne

Katrineholm

Flen

Askersund

LINKÖPINGS STIFT

Askersund

Björkvik

Stigtom

Hammar

N

Län

Kiladalen

Kontrakt

SKARA STIFT

Pastorat samt församlingar som inte ingår i pastorat Centralort

Smidig process tack vare viljan att gå samman

I pastoraten ingår följande församlingar * Askers pastorat Askers församling Lännäs församling

Husby-Rekarne och Näshulta pastorat Husby-Rekarne församling Näshulta församling

Lerbäcks pastorat Lerbäcks församling Snavlunda församling

Södertälje pastorat Södertälje församling Östertälje församling

Bodarne pastorat Ramundeboda församling Skagershults församling Finnerödja-Tiveds församling

Kumla pastorat Kumla församling Hardemo församling Ekeby församling

Södra Öknebo pastorat Överjärna församling Ytterjärna församling Vårdinge församling

Västra Vingåkers pastorat Västra Vingåkers församling Österåkers församling

Örebro pasto Almby försam Längbro försa Mikaels försa Nikolai försam Olaus Petri fö Adolfsbergs f Mosjö-Täby fö Edsbergs förs

– Så småningom vägde dock fördelarna över. Laxå kommun ligger i en glesbygd och möjligheten att på sikt samverka med större tätorter som Örebro och Kumla påverkade diskussionen. Nu följer pastoratsgränsen även Örebros läns­ gräns. Kyrkostyrelsen tog beslutet om stiftsgränsen, medan stiftsstyrelsen beslutade om sammanlägg­ Fredrik Selander ningen. Processen var smidig, berättar Fredrik, som dock konsta­ terar att namnfrågan blev den knepigaste: – Ingen ville att det nya pastoratet skulle heta Laxå. Man ville ha ett neutralt namn och markera att kyrkan inte är kommunen. Men Bodarne var ett namn lantmäteriet invände emot, det hade inte använts på 100 år, även om det är det gamla namnet på Ramundeboda. Men den lokala viljan segrade och Bodarne fick det bli, efter beslut i stiftsstyrelsen. – Det som präglat hela samrådsprocessen har varit den otroligt starka lokala viljan att gå samman, berättar Fredrik Selander, som tillsammans med kollegan Andreas Fagrell i Skara stift fick ligga på kyrkostyrelsen för att beslutet skulle hinna tas i god innan mandatperioden gick ut.

PORTALEN 1/2014

9

foto miriam arrebäck

Att Bodarne pastorat skulle hamna i Strängnäs stift var inte självklart från början, berättar stiftsjurist Fredrik Selander.


”Det finns inget standardbemötande som fungerar på alla” – Vad spännande, en ny människa! Nyfikenhet höjer chansen för goda möten. – Det finns människotyper som väcker olika känslor och reaktioner i oss. Därför är det viktigt att känna sig själv. Bemötande går att träna, säger läkaren Emmanuel Ezra. Text Karin Reibring • foto Hasse Bengtsson

Du flyttar men behåller din gamla vårdcentral eftersom personalen är så sympatisk. Du letar hantverkare och väljer den trevligaste. Ingen förnekar väl vikten av ett gott bemötande. Ändå är vi inte alltid medvetna om vilka signaler vi sänder ut. – Viktigast är att vilja få till ett gott möte, anser Emmanuel Ezra, läkare som också skriver och föreläser om bemötande. Men viljan måste också ta sig uttryck i handling. Det händer att medarbetare är mycket tillmötesgående mot människor utanför arbetsplatsen, men inte anstränger sig för ett gott bemötande gentemot varandra. – Att inte göra skillnad på folk är en grundläggande spel­ regel. Om man inte har ett gott bemötande internt märks det förr eller senare utåt, enligt Emmanuel Ezra. Vi vill alla bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. Hur det tar sig uttryck skiljer sig. Man kan inte ha ett standard­ bemötande och tro att det ska fungera på alla. Emmanuel Ezra jämför kommunikation med dans: – Man är lyhörd för sin danspartner, lyssnar av och anpassar sig.

– Som ung läkare mådde jag ganska dåligt när bemötandet inte blev bra. Jag såg att det fanns kolleger som fick till goda möten och andra som, trots många års yrkeserfarenhet, inte fick till det alls.

10

PORTALEN 1/2014


Viktigt Att älska dig själv s

Att vilja fö Att vara n

Att inte va

å gott du

kan

rstå

ärvarande

ra för sna

bb att värd era Att inte ge råd utan a tt vara om (gäller i all bedd mänhet, m en inte allti d)

En del relationer är självvalda, andra mer eller mindre påtvingade. – Någon hyfs och fason bör man alltid ha, dock inte vara falsk. Ibland är relationer så komplicerade att förutsättningen för goda möten är mycket dålig. I professionella situationer är ambitionen ofta hög. – Oavsett vilka känslor en människa väcker i mig måste jag förbli professionell. Det handlar om att vilja honom eller henne väl. I en roll kan man inte alltid bemöta människor på samma sätt som när man är privatperson. Det finns spelregler för läkaren, prästen, terapeuten och många andra. Kan någon som i sitt arbete representerar kyrkan be­ möta människor annorlunda utanför jobbet? – Jag förutsätter att anställda i kyrkan delar kyr­ kans värdegrund. Då vore det märkligt om denna inte visades privat även gentemot andra människor, säger Emmanuel Ezra, som själv är kristen och aktiv

i en församling. Vissa yrkesgrupper bär särskilda arbetskläder som talar om vilka de är. Präster och diakoner har sina frimärksskjortor. – Kläderna har stort symbolvärde. De signalerar något som påverkar mötet, de gör något med båda parter, tror Emmanuel. Måste medarbetare i kyrkan alltid verka ”trevliga”? Var gör de i så fall av ilska och irritation? – Vi blir arga, ledsna och provocerade även i våra professionella roller. Men vi kan välja hur detta tar sig uttryck, vilka ord vi väljer. Det är en utmaning att inte bli oprofessionell. Konsten är att bli arg på ett sätt som inte är kränkande, förnedrande eller stänger dörren för fortsatt relation. Men ibland blir det så svåra konflikter att man inte kan fortsätta. Emmanuel Ezra ser ingen avgörande skillnad mel­ lan bemötande i kyrkliga sammanhang och andra miljöer.

PORTALEN 1/2014

11


– Dåligt bemötande i kyrkan kan i värsta fall få konsekvensen: ”Om detta är att vara kristen så vill jag inte vara med!” Man får hoppas att de som upplever ett mindre bra bemötande i kyrkan förstår att kristna är som andra människor med fel och brister. Självkännedom är värdefull. – Vi har alla styrkor och svagheter. Det finns människotyper, som väcker olika känslor och reak­ tioner i oss. Det är viktigt att känna sig själv. Bemötande går att träna. – Finns det något vi blir bra på utan att öva? Kyrkans medarbetare skulle kunna filma rollspel, där de möter olika människotyper och situationer som väcker olika känslor. – Bästa och lättaste träningen är i vår vardag genom att själv reflek­ tera och be om feedback. Själv brukar Emmanuel Ezra utvärdera sina möten – varför blev det bra, varför blev det inte bra?

Bilden till höger: Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande instans på nationell nivå. Kyrkomötet har 251 ledamöter som väljs i kyrko­ valen. Här från 2013 års sista möte för mandatperioden.

Kort om Emmanuel Ezra • Är kolorektal kirurg på Västerås lasarett • Hade funderingar på att bli präst (har läst teologi på senare år) • Bor i Uppsala • Föreläser om bemötande • Har skrivit boken ”Det goda mötet” (Norstedts, 2010)

Blivande läkare lär sig bemötande genom konst I Lund samarbetar medicinare och humanister i kurser om bemötande för blivande läkare. – Utgångspunkten är läkarens möte med patienten – medicinens urscen – suveränt gestaltad i olika konstarter, säger litteraturprofessor Anders Palm. Text Karin Reibring • foto caroline andersson

12

PORTALEN 1/2014

Medical Humanities är benämningen på gränslandet mellan medicin och humaniora. Starkast förankring i läkarutbildningen har ämnes­ området i USA, Kanada och England. Sedan 2008 finns inriktningen vid Lunds universitet. Sista terminen före AT-tjänstgöringen har studenterna en fem veckors intensivkurs kring bemötande. I vår heter den ”Medicin som humaniora – litteratur, film, konst, musik”. – Vi läser, tittar på, lyssnar till och reflekterar kring konstnärliga uttryck, som kretsar kring medicinens urscen – att någon söker en annans hjälp när kroppen inte fungerar, berättar kursledaren Anders Palm. Allt går ut på att som läkare kunna möta den som söker hjälp med både medi­ cinsk professionalism och medmänsklig empati. Alla svenska läkarutbildningar tar upp ämnesområdet bemötande. Unikt för Lund är det tvärvetenskapliga samarbetet medicin-humaniora, med konstarterna i centrum.

Människan som kulturell varelse Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, estetik, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora. Källa: Wikipedia


Uppdrag

förtroendevald Församlingsinstruktion och kyrkoordning är två viktiga verktyg för en ny kyrkopolitiker. I Strängnäs stift erbjuds kursen ”Uppdrag förtroendevald”. Portalen har pratat med några kyrkopolitiker inför den nya mandatperioden. Text Roland Apslund • foto magnus aronson

PORTALEN 1/2014

13


Mariann Grudevall (s), nyvald till kyrkofullmäktige och ersättare i kyrkorådet i Eskilstuna församling.

14

Enligt kyrkoordningen är vi en organisation i dialog med medlemmarna. Mariann Grudevall, (s) är nyvald till kyr­ kofullmäktige och ersättare i kyrko­ rådet i Eskilstuna församling. – Jag tycker det ska bli urspän­ nande! Först vill jag lära känna syste­ met. Kyrkan är ju ett jätteområde och organisationen ändras titt som tätt. I församlingsinstruktionen, FIN, finner hon som ny många goda upp­ slag att arbeta efter. Rent praktiskt ska närmast bland annat en ny kyrko­ herde tillsättas i församlingen.

Mariann Grudevall vill upp­ muntra kyrkvärdskapet, diakonin samt insatser av medlemmarna. Det är genom dem som människor möter kyrkans budskap och verksamheter också utanför kyrkorummet. Hon önskar att kyrkvärdskapets betydel­ se lyfts fram mer, att organisationen utbildar och utvecklar vad kyrkvärd­ skapet kan utvecklas till. – Ibland verkar vi blyga för att våga tala om var kyrkan står i olika

Anton Steen, (s) är nyvald till kyrko­ fullmäktige i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö samt stiftsfull­ mäktige. – Uppdraget känns roligt! Jag har alltid haft kyrkliga och politiska intressen. Nu får jag möjligheten att kombinera dessa. En hel del av hans jämnåriga kompisar kryssade honom i kyrkovalet. Som ny tänker han lära sig un­ dan för undan. – Jag tror nog att de som har va­ rit med ett tag kan guida oss nya i början. Mitt uppdrag är att se till att vi har en organisation som fungerar och som gör att präster, diakoner och andra anställda kan sköta sina uppgifter. Församlingen har en rätt bra

Mitt uppdrag är att se till att vi har en organisation som fungerar.

PORTALEN 1/2014

barn- och ungdomsverksamhet, tycker han. – Här finns en bredd. Det är vik­ tigt, långsiktigt handlar det om att kyrkan ska överleva. Anton Steen (s), nyvald till kyrkofullmäktige i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö samt stiftsfullmäktige.

frågor. Jag tycker vi ska vara stolta över allt som görs och samtidigt våga sticka ut. Låt oss lyssna på medlem­ marna och välkomna de många som vill vara med, tillgodose medlemmar­ nas önskemål kring dop, begravning, giftermål och andra gudstjänster. Enligt kyrkoordningen är vi en orga­ nisation i dialog med medlemmarna.


Utbildningsdagar med inspirationsdag

Vi talar om vart skutan ska gå, men det är viktigt att vi som förtroendevalda inte lägger oss i detaljerna, då blir det lätt konflikter. Rolf Persson, (posk) är ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkoråd i Vårfruberga-Härads församling. Han gör sin tredje mandatperiod, de två tidigare för centerpartiet. – I och med att jag också har suttit i budget- och personalutskott har det varit enkelt att följa med i frågorna. Jag har varit i ständig kontakt med medarbe­ tarna i församlingen, kyrkoherden och mina kolleger i kyrkorådet. Det blir hans sista mandatperiod. Kanske kan han vara litet mentor för de nya, funderar han. Rolf Persson är född i bygden och har sett det som sin uppgift att ta tillvara de traditioner som finns i församlingen och arbeta för en öppen folkkyrka. – Det är viktigt att ha verksamheter som med­ lemmarna i församlingen känner att de har nytta av, som ungdomsverksamhet, diakoni och en väntjänst på Sictoriagården för äldre. Församlingens kyrkoråd drar åt samma håll och jobbar bra, menar han. – Kyrkorådet är styrelsen och det är viktigt att vi drar upp riktlinjerna för vad som ska göras. Vi talar om vart skutan ska gå. Tjänstemännen med kyrkoherden i spetsen bestämmer hur det ska genomföras. Det är viktigt att vi som förtroendevalda inte lägger oss i detaljerna, då blir det lätt konflikter.

Utbildningen ”Uppdrag förtroende­ vald” vänder sig till ledamöter i kyrko­ råd och ­församlingsråd och innehåller bland annat uppdraget att vara kyrka, Svenska kyrkans organisation, att fungera som styrelse och arbetsrätt. Utbildningen sker i samverkan med arbetsgivarorganisationen. Den är i kortformat med syfte att deltaga­ ren ska få glädje i sitt uppdrag, känna samhörighet i stiftet, bli inspirerade och lyfta blicken. Alla deltagare får studieboken ”Uppdrag förtroende­ vald” och den kan man gärna jobba vidare med på till e­ xempel styrelse­ mötena.

Kursfakta Rolf Persson (posk), ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkoråd i VårfrubergaHärads församling.

Plats Stiftsgården Stjärnholm. Här gäller olika datum – 12/4, 10/5, 23/8, 30/8 – beroende på storlek av församling och pastorat.

Lördagen den 29 mars erbjuder stiftet en inspirationsdag i Eskilstuna för alla förtroendevalda. Medverkar gör biskop Hans-Erik Nordin och Göran Adlén, inspiratör och trendspanare. Programmet har fokus på församlingarnas kyrkoråd och församlingsråd.

Priset för utbildningsdag samt inspirationsdag tillsammans är 750 kr, och då ingår boken.

Anmälan Elisabeth Sundström, telefon 0152-234 83.

Läs mer på stiftets hemsida: Kurser och utbildningar.

PORTALEN 1/2014

15


Två sätt att tänka morgondag En bok och en rapport – båda med syfte att tänka framtid. I Nyköping skulle två församlingar slås ihop till en, i Kafjärden ville man se vad man kunde göra åt sjunkande besökssiffror.

I Nyköping

visade rötterna vägen framåt

– För att kunna bygga framåt behövs kunskap bakåt, säger kyrkoherde Lars Viper. Svenska kyrkan i Nyköping har i en ny bok gjort nedslag i sin historia från 1950-talet till idag. Text och foto Karin Reibring – I organisationer har man ofta ganska kort minne bakåt, tycker kyrkoherde Lars Viper, här vid Nyköpingsån tillsammans med kommunikatör Anna Menzies.

Vid årsskiftet gick församlingarna S:t Nicolai och Alla Helgona ihop och bildade Nyköpings församling. Boken ”Ett stråk av himmel och en doft av jord” började med en motion till kyrkofullmäktige av Kjell Wiklund, pensionerad stiftsprost. Inför sam­ manslagningen föreslog han en bok med reflektion kring församlingar­ nas nutidshistoria. – Jag tänkte med start i 1950-talet. Det var då församlingsverksamheten

16

PORTALEN 1/2014

började utvecklas med barntimmar och annat, berättar Kjell Wiklund, som ofta upplever att kyrkan saknar ett samlat nutidsminne. Motionen har resulterat i en fin presentbok med hårda pärmar och vackra foton. Viktigast är dock inne­ hållet – ett 15-tal nedslag i olika kyr­ kor, verksamheter och tidsepoker. – Boken gör inget anspråk på att vara heltäckande utan består av några olika fönster in i församlingarnas liv, säger kommunikatör Anna Menzies.

För arbetet anställdes en redaktör tillika projektledare. Ett tiotal skri­ benter medverkar. – Boken är lite av historiebok med bland annat nutids­historia och omvärldsanalys. Utan kunskap bakåt går det inte att bygga framåt, vilket inte betyder att vi ska leva i det för­ gångna, säger Lars Viper. Boken har tryckts i 1 000 exemp­ lar och säljs av Svenska kyrkan i Ny­ köping. Anställda, förtroendevalda och frivilliga kommer att få varsin.


Kafjärden

brottas med framtiden – Församlingslivet i Kafjärden behöver en upp­ ryckning för att bli en levande faktor i människors liv. Ytterst handlar det om att fästa den kristna tron i människors bröst igen, säger Tyrgils Saxlund, ordförande för församlingens framtidsgrupp.

”Boken gör inget anspråk på att vara heltäckande utan består av några olika fönster in i församlingarnas liv”

Text Roland Asplund • Foto Susanne Saxlund

På kyrkorådets uppdrag formades en grupp under 2012 för att arbeta med framtidsfrågor. Deras rapport har presenterats för kyrkorådet och senare kommer det nytillträdda kyrko­fullmäktige att ta del av den. Kyrkans roll har allmänt margi­ naliserats samtidigt som kyrkan ut­ trycker oförståelse inför ett samhälle i förändring, menar rapportskrivar­ na. Besöksfrekvensen i gudstjänster­ na är mindre än vad som är önskvärt. Hur ska kyrkorna klaras på sikt? Kan kyrkan förvalta det tusenåriga arvet från Eskils dagar, in i framtiden? Det långsiktiga målet är en le­ vande gudstjänstfirande församling. – Nycklarna till framtiden för Kafjärdens församling är bland an­ nat att samla folk i de stora stunderna i livet: dop, konfirmation, bröllop och begravning. En annan nyckel är barn- och ungdomsverksamhet samt musik, menar Tyrgils Saxlund. Ett sätt att öka intresset för kyrkan och Kafjärden kan vara att visa bar­ nen vilken historia och vilka konst­ skatter som finns i närområdet. Sommargrupp för barn och ungdo­ mar och familjekvällar med gemen­ skap kring en måltid är andra förslag. Musiken drar människor till kyr­

kan och musiklivet ska fort­ sätta att utvecklas. Nya psal­ mer som är lätta att sjunga bör introduceras. Kan vi hjälpa till med hela arrangemang kring dop och vigsel? Ska församlingen Tyrgils Saxlund, erbjuda Drop-in-bröllop/- Kafjärdens församling dop i framtiden? frågar sig i Rekarne kontrakt. framtidsgruppen. Andra idé­ er är vigselbok, där vigda får en sida med namn, d ­ atum, bild och dopträd. – Våra sex kyrkor förväntas stå där när människor behöver stöd och tröst, vid familjehögtider och begrav­ ningar. Många behöver kyrkan, men kanske inte är medvetna om det. Vår utmaning är att få folk att stanna upp ett ögonblick och finna yttre och inre harmoni, säger Tyrgils Saxlund.

”En nyckel till framtiden är att samla folk i de stora stunderna i livet.”

PORTALEN 1/2014

17


På tal om att ge råd och livets föränderlighet Läs också gärna Kerstin Albergs ledare på s 2 och intervjun med läkaren Emmanuel Ezra på s 11.

Illustration Lotta Sjöberg 18

PORTALEN 1/2014


Nyhetsbrevet ett bra sätt att hålla sig informerad Funderat på att e-postprenumerera på stiftets nyhetsbrev? Portalen frågade två prenumeranter om nyttan. Renée Dahlberg, it-strateg, Svenska kyrkan i Örebro

På gång mars–april

Kronofogdens budbärarutbildning

10 & 11/3

En dag om stöd till människor i risk för överskuldsättning. I Örebro respektive i Nyköping.

Kyrka – idrott

Varför prenumererar du på nyhetsbrevet? För att se vad som är på gång. Det har en bra struktur och ger en snabb överblick. Vad intresserar dig mest? Jag är framförallt intresserad av det som handlar om admi­ nistration, men det är också ett bra sätt att se vad som är på gång för andra grupper. Skulle du rekommendera andra kollegor att prenumerera? Ja, absolut. Jag försöker komma ihåg att säga till nyanställda att det kan vara bra att sätta upp sig som prenumerant. Jag tipsar också om Portalen, Kyrkans Tidning och andra kana­ ler som ger en bild av vad som pågår. Vi på administrativa enheter behöver också hålla oss à jour med verksamheten.

Anne-Marie Kunkel, informationsassistent, Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö

11/3

Ett informationsmöte om kyrka och idrott och hur församlingen kan hitta vägen till landslagets fotbollsskola. På stiftskansliet i Strängnäs .

Grundkurs KBOK

18–19/3

Utbildning i kyrkobokföring för medarbetare på expeditioner samt för kyrkoherdar. På Stiftsgården Stjärnholm.

Grundkurs KOB

20/3

Utbildning i kollekt- och betalsystem för medarbetare på expeditioner. På Stiftsgården Stjärnholm.

Pastoralt program för diakonalt arbete

28/3

Ett verktyg för reflektion kring och planering av församlingens diakonala uppdrag presenteras av diakon Sanna Lindström. I Strängnäs.

Varför prenumererar du på nyhetsbrevet? Jag vill få reda på vad som händer inom stiftet så att jag kan vidarebefordra rele­ vant information till mina arbetskamrater och den gudstjänstfirande församlingen.

Inspirationsdag för förtroendevalda

Vad intresserar dig mest? Det mesta intresserar mig eftersom jag servar flera yrkes­ grupper och kyrkans besökare med information. Jag kollar om det kommer ny information gällande stiftsevenemang, stiftsgudstjänster med mera. Evenemang som rör försam­ lingen sätts upp på anslagstavlan i Domkyrkan.

Utbildningsdagar för ledamöter i kyrkoråd och församlingsråd. Om arbetsrätt, arbetsgivarfrågor och församlingsrådets uppgift och möjligheter. På Stiftsgården Stjärnholm.

Skulle du rekommendera andra kollegor att prenumerera? För länge sedan blev vi informerade om möjligheten och jag tror att många av mina arbetskamrater är prenumeranter. Du blir prenumerant genom att klicka på länken på webbens startsida eller mejla elisabeth.sundstrom@svenskakyrkan.se, så lägger hon till dig.

En dag för alla förtroendevalda. I Eskilstuna.

Uppdrag förtroendevald

Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner och anmälan finns på www.svenskakyrkan.se/strangnasstift under Kurser och utbildningar.

Redaktör

grafisk form

Adressändring

Cecilia Bengtsson www.bengtssonx2.se info@bengtssonx2.se 070-252 11 87

Anneli Elfving www.solodesign.se

Inger Andersson Månd–tors fm 0152-234 29 inger.andersson@svenskakyrkan.se

Upplaga 4 800.

Redaktionsråd

Ansvarig utgivare

Hans-Erik Nordin

Pia Andersson Miriam Arrebäck Christer Björk Johan Brémer Nils-Åke Carlsson Jan Eckerdal Agneta Larsson

22/4

En introduktion till stiftet och domkyrkan för dig som är nyanställd i församlingen. I Strängnäs.

Portalen kommer ut med 6 nummer per år och delas ut till anställda och förtroendevalda i Strängnäs stift. Utgivare Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift

12/4, 10/5, 23/8, 30/8

Introduktionsdag för nyanställda

Strängnäs stiftstidning

adress

29/3

PORTALEN 1/2014 Strängnäs stiftstidning www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Festlig mässa när två blev en

Strängnäs stiftstidning Box 84, 645 22 Strängnäs telefon

0152-234 00 Hemsida

www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Kafjärden och Nyköping tänker morgondag sidan 16

Tre kyrkopolitiker om

uppdrag

förtroendevald

sidan 13

sidan 4

Omslag: Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift, och biskop Åke Bonnier, Skara stift, under festmässan som förde samman det nya Bodarne pastorat. Foto: Magnus Aronson

”Nyfikenhet höjer chansen för goda möten” Emmanuel Ezra om bemötande sidan 10

PORTALEN 5/2012

19


Posttidning

B

Begränsad eftersändning Vid definitiv efter­sändning återsändes t­ idningen med nya ­adressen noterad

Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs www.svenskakyrkan.se/strangnasstift internwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Födelsedagsfrukost på bryggan. Barnbarn, kompisar och en bra berättelse hemma i soffan. Anders Burman är biskopens adjunkt sedan januari i år.

Mitt senaste år

Min favoritårstid

Det senaste året har handlat mycket om föränd­ ring för mig, inte minst på det personliga planet. Vårt yngsta barn har lämnat boet. Det har varit lite speciella omständigheter kring den flytten som har tagit mycket kraft, men allt har gått bra och vi kan alla pusta ut och glädjas åt det som blivit. Våra tre pojkar är utflyttade sedan flera år.

Våren är nog den årstid jag tycker bäst om. Det är skönt när dagarna blir ljusare och jag kan vara ute längre. Att vara ute i friska luften passar mig bättre än att sitta inne när jag är ledig. Oavsett årstid.

Mer om mitt senaste år

Utmaningen i mitt nya jobb 60 år, diakon och biskopens adjunkt sedan 2014

Anders Burman

2013 flyttade vi till lägenhet efter 27 år i hus. Parallellt byggde vi ett sommarhus på en tomt hos den lantbrukare och vän vi hyrt av i många somrar. Vi kände att vi inte bara ville vänta och se vad som skulle hända med oss när alla barnen var utflugna, vi behövde ett projekt att fokusera på som ledde in i framtiden.

Förut har jag kunnat styra mitt arbete mycket själv, utifrån givna ramar. Nu syftar nästan allt jag gör till att det ska fungera bra för biskopen samt de församlingar och människor han träffar. Samspelet är avgörande. Det kommer vara viktigt att jag förstår och kan tolka olika situationer, men också att jag själv är tydlig och gör mig förstådd.

Så här tycker jag om förändringar Jag gillar förändringar, det kan man nog säga. Jag tycker om projektformen, vill att det ska hända saker, vill få chansen att tänka nytt. Det ska helst inte vara likadant hela tiden, det skulle jag nog ha svårt att stå ut med.

Tv, sporten och jag Nu, sen huset står färdigt, ser jag lite mer på tv. Har kollat en del på byggprogrammen som går på olika kanaler även under tiden. Gillar deckare och sport, är lite av en periodare. Och snart är det ju OS… Har under flera år haft årskort på fotbollen här i Örebro där vi bor.

Land jag gärna åker till Förra året blev det ingen utlandsvecka, inte i år heller förmodligen, men tidigare har vi brukat åka iväg någonstans när vi är lediga. Gärna till Italien. Det är lite rörigt på ytan, men därunder gömmer sig massor av kvalitet: god mat, skön sol och intensiva människor.

Ser fram emot 2014 Utöver ett spännande arbetsår ser jag och hus­ trun fram emot lediga dagar i vårt nya sommar­ hus med utsikt över Bråviken. Ska bli kul att hugga ved och elda i spisen, det här med hästar och plöja åkrar som vår käre granne håller på med kan jag inte så mycket om. Än. Ser också fram emot att barnbarnen ska komma och hälsa på. De bor i Skåne så det är inte så ofta vi ses. Men på sommaren blir det istället längre tider.


Portalen nr 1 2014