Issuu on Google+

Utbildningskatalog & sommarHt  13/Vt  14 kurser 2013


2

Utbildningskatalog 2013/2014


Utbildningskatalog 2013/2014

Innehåll 4 Utbildning för livet 5 Ta den säkra vägen till framtiden 6 Möt våra studenter Amir och Linnéa 8 Utbildning som gör skillnad 12 Möt våra studenter Maria, Elis och Büsra 14 I Stockholm finns allt – och lite till 16 Möt vår tidigare student Alice 17 Möt våra forskare Jenny och Svante

19 Sök kurser och program 20 Högskoleprovet 21 Antagningsbesked 22 Behörighet 24 Urval 26 Examen

28 Utbildningar 28 Humaniora 55 Juridik 59 Lärarutbildning 64 Naturvetenskap 120 Samhällsvetenskap 165 Språk 197 Sommarkurser

203 Hitta rätt 204 Studievägledning 209 Program 210 Kurser 218 Viktiga datum

3


4

Utbildningskatalog 2013/2014

Utbildning för livet som är huvudstadsuniversitetet. Vi erbjuder unika möjligheter genom att vi ligger just i Stockholm, med närhet till allt vad storstaden kan erbjuda – en god arbetsmarknad med många möjlig­heter till praktik, men också ett brett kulturutbud och naturen runt hörnet.

Det är vi

Vi står för öppenhet och dialog, och för ett aktivt deltagande i samhällsdebatten. Det präglade Stockholms högskola redan vid starten 1878 och är lika viktigt idag. Från början har vi också stått för nytänkande. Här anställdes Sveriges första kvinnliga professor, och fyra nobelpristagare i kemi kommer från vår forskningsmiljö. Vi fortsätter i samma anda. Nyligen invigdes Barnrättscentrum, det första i sitt slag, och vi startar ett nytt centrum för Östersjöforskning. Stockholms universitet är Sveriges största lärosäte. Här hittar du utbildningar med bas i internationellt framstående forskning. Du kan välja från ett rikt utbud av program inom naturveten­skap eller humaniora-samhällsvetenskap, till exempel kan du läsa till miljö­vetare eller psykolog, jurist, journalist eller lärare. Du kan också studera kurser i många olika ämnen. Bland annat har vi landets bredaste utbildningsutbud i språk. Som ny rektor ser jag med glädje fram emot att välkomna dig som student vid Stockholms universitet. Här får du tillgång till en omväxlande och spännande studiemiljö samtidigt som du får en utbildning för livet. Varmt välkommen!

Astrid Söderbergh Widding Rektor vid Stockholms universitet


Utbildningskatalog 2013/2014

Ta den säkra vägen till framtiden Att välja utbildningsväg är

en utmaning. Det kan vara svårt att veta vad man vill och hur möjligheterna till jobb ser ut. Då kan det vara tryggt att veta att en utbildning från Sveriges största universitet står högt i kurs hos arbets­ givarna. Det gäller även internationellt. Stockholms universitet är rankat som ett av Europas 50 bästa lärosäten och kvalar in på topp-hundra-listan i världen.* Med en examen från universitetet i bagaget har du många möjligheter i framtiden. Du får en bred utbildning som vilar på akademisk grund. Det innebär att utbildningen bygger på vetenskaplig kunskap och aktuell forskning. Du får en stadig plattform att stå på som gör att ditt yrkesliv kan ta nya vägar längre fram. Att studera vid universitetet är ett säkert val. Statistiken visar att personer som har en akademisk examen lättare får jobb och högre lön än många andra. Universitetsstudier ger inte bara den kunskap som du behöver i arbetslivet. Du får också kunskap för livet. Det handlar om bildning på ett djupare plan och om att tränas i att självständigt granska, tolka och förstå omvärlden. Du växer på alla sätt. Men att välja bland våra 200 utbildningsprogram och 1 900 fristående kurser är ändå en utmanande uppgift. Hur ska du gå tillväga för att välja rätt? Vi tycker att du ska lyssna både till ditt hjärta och din hjärna – och ta hjälp av våra studie- och karriärvägledare. Du är alltid välkommen, även om du ännu inte är student hos oss. *Se The Leiden Ranking och Academic Ranking of World Universities.

Ta hjälp av studie- och karriärvägledare En vägledare är en objektiv person som du kan resonera och bolla dina idéer med. Vägledningen syftar till att öka kunskapen om dig själv och om omvärlden. Det kan handla om allt från dina tankar om framtiden till utbildningars innehåll, möjliga karriärvägar, antagningsregler, examensregler och mycket annat som berör dig som blivande student. Studie- och karriärvägledarna finns till för dig. Det handlar om din framtid. Kontaktinformation till studie- och karriärvägledning, se su.se/studievagledning och för inspiration läs su.se/vagledarbloggen.

5


6

Utbildningskatalog 2013/2014 STUDENT

Jag ska bli juridikens Zlatan

valde han juridiken. Han är killen från stockholmsförorten som såg kompisar välja den kriminella banan. Han är den första i sin släkt som studerar vidare. Han är dessutom en hejare på fotboll, men valde medvetet bort sporten trots att han redan spelade på elitnivå. Nu går han fjärde terminen på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vet att han har valt helt rätt. – Som försvarsadvokat kan jag hjälpa ungdomar att ta sig ur den onda kriminella cirkeln, säger Amir Amdouni. Det är samma drivkraft som gör att han också är mentor i universitetets program Medvind. Programmet går ut på att högstadieelever ska få ett ökat intresse för kunskap och klara målen i skolan. En dag i veckan hjälper Amir elever i en skola i Alby, ett stenkast från där han själv växte upp. – Jag vill få dem att inse vikten av utbildning och att man kan välja hur man vill forma livet. Jag blir en trovärdig förebild som de lyssnar på. Jag ger dem hopp om en bättre framtid. Amir kan själv förundras över att han som 15-åring lyckades stå emot grupptrycket. – Min pappa lämnade Tunisien för att skapa en bättre tillvaro för oss. Jag vill göra något meningsfullt och inte kasta bort mitt liv på trubbel och snabba pengar. Som försvarsadvokat kan jag göra skillnad.

Mot alla odds

Amir Amdouni Juristprogrammet


Utbildningskatalog 2013/2014 STUDENT

Det italienska språket ger mig många jobbmöjligheter

Linnéa Isheden Kandidatprogrammet i moderna språk

Det var i Italien

som intresset övergick till förälskelse. Nu är det äkta kärlek. Kärlek till det italienska språket. – Jag läste italienska på gymnasiet och fick möjlighet att göra praktik på ett vandrarhem i Umbrien. Jag älskade människorna där. Öppna, trevliga och hjälpsamma. Det var då det sa klick. Efter studenten visste Linnéa att hon ville plugga vidare. När hon upptäckte Stockholms universitets nystartade kandidatprogram i moderna språk föll allt på plats. Givetvis valde hon den italienska inriktningen. – Det är en jättebra utbildning som ger mig många olika jobbmöjligheter i framtiden. Jag vill nog plugga vidare och

bli översättare. Annars kan jag tänka mig att jobba på ett import- eller exportföretag. Det är alltid bra att vara riktigt duktig på ett annat språk. Linnéa är på universitetet tre dagar i veckan för att gå på föreläsningar och seminarier. Det är ofta långa timmar mellan morgonens och kvällen föreläsningar. Då passar hon på att plugga och umgås med sina nya kurskamrater. De hänger i biblioteket, på caféer eller utomhus om vädret är fint. – I min grupp är vi mellan 19 och 67 år. Det är en härlig blandning. Jag får lära känna människor som jag aldrig skulle ha träffat annars.

7


8

Utbildningskatalog 2013/2014

Utbildning som gör skillnad Stockholms universitet är ett världsledande lärosäte med både bredd och spets. Den kunskap som du tar del av hos oss ligger alltid i fram­kant. Det beror på att många av universitetets forskningsområden är ledande i Sverige, vissa även internationellt, och att forskarna också undervisar. Vad sägs om en föreläsning där du lär dig det senaste inom exempelvis internationella relationer eller litteraturvetenskap? Eller ett seminarium om nya grepp inom journalistiken eller de senaste teorierna om global utveckling? Lär man sig av de bästa så ger det resultat. Vi vet för vi har facit. På Stockholms universitet har många karriärer

startat. Du kan fråga juristen och diplomaten Hans Blix, journalisten och programledaren Alexandra Pascalidou eller författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri – för att nämna bara några av våra före detta studenter. Tanken om ett universitet i nära kontakt med samhället har genomsyrat vår verksamhet sedan Stockholms högskola bildades 1878. Då var dialog en både modern och kontroversiell tanke. Det var nya tankar som fick en grupp engagerade människor att starta det som i dag är Stockholms universitet. Äntligen fick huvudstaden sitt eget lärosäte.


Utbildningskatalog 2013/2014

Program eller fristående kurser Det finns två sätt att studera hos oss. Antingen väljer du ett program eller så kan du kombinera fristående kurser som leder till en examen. I den här katalogen finns information om program och fristående kurser inom universitetets kunskaps­områden. Inom varje område finns ett stort utbud av specialinriktade kurser och program. Du kan lära dig mer om allt från antikens kultur till livets molekyler. Det finns något för alla.

Utbildningsformer som passar dig Stockholms universitet erbjuder många alternativ till heltidsstudier som kan passa om du vill prova på högskolestudier, inte har möjlighet att flytta till Stockholm eller om du vill kombinera yrkesliv med studier. Distansutbildning innebär att du i huvudsak studerar hemifrån. Du använder datorn för att följa föreläsningar och för att ha kontakt med lärare och andra studenter. Deltidsutbildning innebär att du läser på halv- eller kvartsfart. Det en heltidsstudent läser på en termin läser du alltså på två eller fyra terminer. Sommarkurser är ett bra sätt att kombinera sommarens ledighet med några veckors studier. Introduktionskurser är bra för dig som vill mjukstarta dina universitets­studier eller nosa på ett ämne innan du bestämmer dig för att satsa helhjärtat. Vi erbjuder en allmän introduktionskurs till universitetsstudier och introduktionskurser inom en rad ämnen, exempelvis juridik och teckenspråk.

Ta dig dit du vill Vi har ett stort utbud och det är inte alltid så lätt att veta vilken utbildning som bäst matchar dina önskemål. Därför råder vi dig att ta hjälp av universitetets studie- och karriärvägledare. De kan genom vägledande samtal guida dig rätt. Med rätt utbildning når du dina mål. Kontaktinformation för studie- och karriärvägledning, se su.se/studievagledning. Det finns också annan service som vi ger till våra studenter. Exempelvis kan du få hjälp med studieteknik och akademiskt skrivande. Läs mer på su.se/sprakverkstad och su.se/studieverkstad.

Stöd till dig med funktionsnedsättning Stockholms universitet är till för alla. Det innebär att vi gör allt för att underlätta så att alla verkligen kan studera och nå sina mål. Vi erbjuder bland annat särskilt pedagogiskt stöd till dig som har en funktionsnedsättning. Stödet läggs upp individuellt utifrån dina behov. Du kan exempelvis få någon som antecknar åt dig under föreläsningarna eller få din kurs­litteratur inläst som talböcker. Behöver du sitta enskilt vid tentamen, kanske på grund av allergi eller för att du behöver kunna röra på dig, så ordnar vi det. Det finns också möjligheter att få längre tid vid tentamen. Om du vill veta mer om vad vi kan göra för just dig, prata med samordnarna som arbetar med stöd till studenter med funktionsnedsättning. Läs mer på su.se/funktionsnedsattning.

9


10

Utbildningskatalog 2013/2014

Internationella utbyten Har du frågor kring utbyten kontakta sektionen för internationell mobilitet, e-post: studentutbyte@su.se. Läs mer: su.se/studerautomlands

Nya perspektiv Du kan välja att läsa en del av din utbildning utomlands. Stockholms universitet ingår i flera internationella nätverk och har utbytesavtal med flera hundra universitet runt om i världen. Vid Stockholms universitet möter du också internationella studenter och forskare på hemmaplan.

demisk miljö och få nya perspektiv och infallsvinklar i undervisningen. Dessutom är det ett sätt att skaffa sig utlandserfarenhet och meriter för ett framtida arbete eller för att förbättra dina språkkunskaper och öka förståelsen för andra länders kultur och samhälle.

Åk på internationellt utbyte

Nya vänner, nya perspektiv och meriter för framtiden – det är något av det som du får när du läser en del av din utbildning utomlands. Kanske vill du läsa vid Peking University, University of Illinois eller Lomonosov Moscow State University? Det är en möjlighet att läsa specifika kurser som inte ges vid Stockholms universitet, att pröva på en ny aka-

Möt världen i Stockholm

Många internationella studenter och forskare väljer också att komma till Stockholms universitet. Det bidrar till att vår forskning är internationellt framstående, att våra utbildningar håller hög kvalitet och till spännande möten på universitetsområdet.


Utbildningskatalog 2013/2014

Universitetsområdet – en grön oas nära staden Huvuddelen av Stockholms universitet ligger i Frescati, ett område på Norra Djurgården, bara nio minuter från city med tunnelbana. I Frescati finns allt du behöver: träningshall, fik, restauranger, datasalar, Sveriges största forsknings­bibliotek och en fantastisk naturskön miljö. Och så förstås dina studiekamrater och lärare. En bra miljö gör det så mycket lättare att nå resultat i studierna. Universitetet präglas av mångfald och öppenhet. Olika bakgrunder, olika intressen och olika tankar möts.

Studentkårer för alla Om du gillar att göra roliga saker tillsammans med andra studenter får du inte missa studentkårerna. De berikar ditt

Välkomstdagen för nya studenter Få värdefull information inför din studiestart. 4 september 2013 kl 12–16 i Aula Magna, Frescati. 22 januari 2014 kl 12–16 i Aula Magna, Frescati. Läs mer på su.se/student/valkomstdagen

studentliv med ett stort utbud av aktiviteter, allt från pubar och fester till sport och föreläsningar. Kårerna har också en viktig uppgift i att företräda dig som student. De representerar dig i viktiga beslut som universitetet tar och ser till att studenternas röst blir hörd. Stockholms universitet har fyra stora studentkårer. Den största heter Stockholms universitets studentkår, förkortat SUS. Den består i sin tur av ett 40-tal föreningar, bland annat hbtq-föreningen RainbowS, Bio­logiska Studentrådet och Kurdiska Student- och Akademikerföreningen i Stockholm. Läs mer på sus.su.se. De andra tre studentkårerna är Studentförbundet för socialt arbete i Stockholm, SSAS, Studentkåren vid enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK, och Studentkåren vid Institutionen för data- och systemvetenskap, DISK.

11


12

Utbildningskatalog 2013/2014 STUDENT

Om man är glad och ser till att ha roligt, då blir det bra. Svårare än så behöver det inte vara, enligt Elis Erbing, student på masterprogrammet för organisk kemi vid Stockholms universitet. Den energin tar han med sig såväl in i kemilabbet som till alla kåraktiviteter som han är engagerad i. Som föreningsordförande för den Naturvetenskapliga föreningen blir det både fester, improvisationsteater och spelkvällar. – Stockholms universitet är ett bra universitet med en skön blandning av studier och studentliv. Dessutom ligger Frescati så fint, med naturen runtomkring. Det är grönt och öppet. För Elis har siktet alltid varit inställt på kemi. – Valet var enkelt eftersom jag har många i min nära släkt som jobbar med kemi. Jag tycker att ämnet är så fascinerande. Kemi är egentligen läran om allt: livet, universum och lite till. En tanke är exempelvis en kemisk reaktion i hjärnan. Nästa steg för Elis är att doktorera. Det innebär att han kommer att fördjupa sig i en forskningsfråga under ytterligare några år. Då kan han nå sin dröm: att bli forskare inom kemi.

Kemi är livet och livet är kemi

Elis Erbing Masterprogrammet i organisk kemi

tro på sig själv. Då funkar det att studera trots att man är mitt i livet, har småbarn, är yrkes­ arbetande – och döv. Maria läser till speciallärare med inriktning mot döva och hörselskadade elever. Utbildningen är på halvfart och distans, med tre fysiska träffar i månaden. – Jag får bra stöd från Stockholms universitet i form av teckenspråkstolkar och anteckningsstöd. Distansarbetet gör vi på Mondo som är universitetets digitala samarbets- och lärplattform. Där jobbar vi alla på samma villkor. De dagar som Maria inte studerar är hon lärare på Manillaskolan, en special­skola för döva och hörselskadade. – Jag är grundskolelärare. Det kommer snart nya behörighetskrav och då räcker inte min nuvarande utbildning till. För att säkra min framtid sökte jag special­ lärarutbildningen och hade sådan tur att min arbetsgivare valde att satsa på mig. Jag får studera på arbetstid. Det är en chans som jag bara inte får missa. Som småbarnsförälder tycker Maria att det är en fördel att studera på distans. Hon får styra sin tid och kan plugga hemma när barnen är på förskolan. – Visst är det tufft att kombinera yrkesliv, familj och studier, men det är värt det. Jag skapar större möjligheter för mitt yrkesliv och det är både intressant och viktigt att lära sig mer. Med kunskap kan man bidra till utveckling. Den insikten vill jag förmedla till mina elever. Det gäller att

En chans jag inte får missa

Maria Rudin Speciallärare med inriktning mot döva och hörselskadade


Utbildningskatalog 2013/2014 STUDENT

Jag vill göra skillnad i världen

Büsra Kaya Pol kand programmet i nationalekonomi och statsvetenskap

Hon vill ha makten att motverka fattig­domen i världen. Siktet är inställt på att arbeta för SIDA eller utrikes­ departementet. – Jag har alltid varit en engagerad person. Jag är uppvuxen i Sverige och har det så bra, men många i världen har det svårt. Jag vill göra skillnad. För att nå sina mål valde Büsra pol kand programmet i nationalekonomi och statsvetenskap. Hon studerar ämnen som politisk teori och internationell politik. – Det internationella perspektivet intresserar mig mest. Svåra frågor som varför världens länder inte kommer överens får mig att gå igång. Hon kan mycket väl tänka sig att fortsätta studera på masternivå, ja till och med att forska. Büsra fick smak på universitetsvärlden redan under gymnasietiden då hon fick möjlighet att läsa en kvällskurs om hållbar utveckling. – Det var så roligt att upptäcka en högre nivå och att få umgås med professorer och äldre studenter. Büsras engagemang för samhällsfrågor märks inte bara på föreläsningarna. Hon har länge varit engagerad i Plan Sverige, en internationell barnrättsorganisation. Det engagemanget tog henne ända till klimatförhandlingarna i Köpenhamn och en intervju med Desmond Tutu, sydafrikansk ärkebiskop och apartheidmotståndare. Intervjun resulterade i en artikel som publicerades i brittiska BBC World. Hon vet vad hon tycker. Och hon står för det. Världen väntar på Büsra.

13


14

Utbildningskatalog 2013/2014

I Stockholm finns allt – och lite till Stockholm är en av världens vackraste huvudstäder. Här har du naturen runt hörnet, vatten mitt i stan och en blandning av historiska byggnader och toppmodern arkitektur. En trendig stad som aldrig sover. Stockholm är också en av de mest dynamiska huvudstäderna i världen, rankad bland de fem bästa när det gäller

hög kunskapsnivå, innovation och livskvalitet.* Vår huvudstad är en kokande kittel där allt det senaste samlas. Inte konstigt att det är en stad att trivas i. I hela Stockholmsområdet bor 2,1 miljoner människor. Av dem studerar mer än 60 000 vid Stockholms universitet. *PricewaterhouseCoopers Cities of Opportunity 2012


Utbildningskatalog 2013/2014

Sveriges största arbetsmarknad

Det bästa av det mesta

I Stockholm finns riksdagen, regeringen, departementen och många statliga verk. Här finns också många av de viktigaste aktörerna inom det privata näringslivet. Inte minst finns här en blomstrande tjänstesektor, med bland annat reklambyråer och IT-företag. Stockholm är Sveriges största arbetsmarknad med över en miljon sysselsatta. Det är sannolikt här som dina karriärmöjligheter är som störst. Närheten till denna heta arbetsmarknad har också betydelse under din studietid. Du kan jobba extra eller göra praktik på arbetsplatser som tar dig ett steg närmare ditt mål. Du kan knyta kontakter som blir värde­fulla den dag du ska ta hela klivet ut på arbetsmarknaden. Glöm inte bort att dina studiekamrater en dag också kommer att bli viktiga kontakter för din karriär.

Om du väljer att flytta till Stockholm är du i gott sällskap. Ungefär 70 000 personer flyttar till Stockholms­regionen varje år. Många är alltså i samma situation som du: nya i stan, öppna för nya intryck och nya kontakter. I Stockholm finns verkligen allt. Musik, konst, mode, sport, teater… Listan tar aldrig slut. Det bästa av det mesta samlas alltid i huvudstäder. Så är det också i Stockholm. En lat söndag kanske du väljer att strosa på vackra Djurgården, besöka ett museum eller ta båten ut till Stockholms skärgård. Om du föredrar att röra på dig kanske en brännbollsmatch på Gärdets gröna fält eller en joggingtur i Nackareservatet lockar mer. En fredagskväll kanske du väljer att träffa studie­ kamrater på studentpuben eller gå på en konsert i city. Vad du än vill göra ligger Stockholm där för dina fötter.

15


16

Utbildningskatalog 2013/2014 tidigare STUDENT

Studierna gav mig självförtroende

alice bah kuhnke Tidigare student (alumn)

Alice kan engagera människor

till förändring. Hon är programledaren på TV som blev generalsekreterare för Rättvisemärkt och nu jobbar hon som hållbarhetschef på ett konsult­företag. – Jag älskar mitt jobb. Det är otroligt svårt och väldigt, väldigt roligt. Som hållbarhetschef på teknikkonsultföretaget ÅF arbetar Alice med frågor om ekologi, ekonomi och människors levnadsvillkor. – Ingen kan ha missat att planeten har begränsningar. Och fattigdomsbekämpning går hand i hand med en större ekologisk förståelse om vi ska lyckas. Hon har alltid varit intresserad av samhälle, makt och strukturer och började därför plugga statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Pluggar man i huvudstaden har man nära till makten och politiken, där det händer! Kunskaperna i statsvetenskap har förstås varit viktiga i karriären, men har studierna också påverkat henne som person? – O ja! Framför allt har de gett själv­förtroende. Jag vet vem jag är och vad jag kan. Det är en styrka. Jag är också väldigt glad att jag lärde mig att alltid tänka kritiskt. Jag upplever att jag är bättre än de flesta på att vända och vrida på problem, istället för att ta ännu ett konventionellt och fyrkantigt beslut. Efter sin examen har Alice flera gånger återkommit till universitetet. – Det var så otroligt berikande att plugga så jag kände att jag måste fortsätta med det. Jag har till exempel tagit en kurs om islam och en om Ryssland.


Utbildningskatalog 2013/2014 forskare

Nyfikenhet driver henne framåt Jenny tog den krokiga vägen till karriären: Från vårdlinjen vidare till komvux och så småningom universitetet. Idag är hon 38 år och jobbar som forskare vid Stockholms universitet. Hon forskar om något så unikt som politiskt ledarskap. – Jag är intresserad av personerna i politiken och skulle lika gärna ha kunnat bli psykolog. Jag undersöker vilka som väljer att engagera sig politiskt och vad som krävs för att göra politisk karriär. Hon förklarar att en forskare jobbar ungefär som en journalist. – Vi ställer frågor som är relevanta för vetenskapen och samhället. Sedan söker vi svaren på frågorna och sprider kunskapen vidare. Skillnaden är att vi undersöker under en lång tidsperiod och att vi har högre krav på oss när det gäller metoder. Det är nyfikenheten som fick henne att söka forskarutbildningen för tolv år sedan, och det är nyfikenheten som driver henne framåt varje dag. – Man behöver inte vara något snille för att bli forskare. Däremot krävs ett genuint intresse och en vilja att jobba hårt. Det är lite av ett kall. Precis som andra forskare undervisar hon också. – Forskningen har inget värde om den inte förmedlas till andra. Det är enormt stimulerande att undervisa och att diskutera med studenterna.

JENNY MADESTAM Filosofie doktor i statsvetenskap

Ledande forskning Som student vid Stockholms universitet får du din utbildning i en forskningsmiljö som är nationellt ledande och internationellt framstående. Kontakten med forskare och närheten till aktuell forskning bidrar till utbildningens höga kvalitet.   Många av universitetets forskargrupper befinner sig i framkant. Av universitetets forsknings­ områden har 30 utsetts till nationellt ledande med en hög internationell status.

Humaniora Andraspråk och tvåspråkighet Arkeologi Filmvetenskap Filosofi Historia, särskilt medeltids studier Lingvistik Litteraturforskning Romansk språkforskning

Juridik Europeisk integrationsrätt Finansrätt

Immaterialrätt Miljörätt Processrätt Rättsinformatik

Naturvetenskap Arvsmassans funktion   och stabilitet Astrofysik och partikelfysik Atom- och molekylfysik Biologisk modellering Biologiska membraner Geometri Katalys i organisk kemi

Klimat, hav och miljö Materialkemi

Samhällsvetenskap Demografi Ekonomisk, social och   hälsomässig ojämlikhet Kognitivt åldrande Politisk ekonomi Stress, arbete och hälsa Transnationella aktörer   och global styrning Utvärdering av ekonomisk  politiska åtgärder

17


18

Utbildningskatalog 2013/2014 Forskare

Drömmen är att lösa gåtan om den mystiska antimaterien

Det är någonting som inte stämmer.

När universum skapades bildades lika mycket antimateria som materia. Enligt teorin borde de ha förstört varandra och jorden ha utplånats. Men jorden finns uppenbart kvar, så vart tog antimaterien vägen? Är den på en annan galax? Eller kan det finnas någon oupptäckt skillnad mellan materia och antimateria? Det är de stora frågorna som sporrar Svante Jonsell att forska. Han är docent i atomfysik vid Fysikum och ingår i den internationella forskargruppen Alpha med bas på CERNlaboratoriet i Genève. Några gånger per år är han på plats i Schweiz, resten av tiden är han i Stockholm och samarbetar med Alpha-gruppen på distans. Han undervisar också på kandidatprogrammet i fysik. – Vår vanliga materia är uppbyggd av atomer och molekyler som i sin tur består av mindre partiklar. För varje partikel finns en spegelbild, en antipartikel med motsatt elektrisk laddning som kan bygga upp antimaterieatomer. Vi studerar antimaterien för att förstå varför vår värld bara består av vanlig materia. Det gäller att ha tålamod när man forskar om universum. Drömmen är att inom tio år har svaret på gåtan om den mystiska antimaterien. Men nyfikenheten stannar inte där. – Det finns massor med gåtor kvar att lösa. Jag vill komma dit ingen tidigare har varit.

SVANTE JONSELL Docent i atomfysik


Utbildningskatalog 2013/2014

Sök kurser och program Webbanmälan Du kan söka våra program och kurser via antagning.se. Där kan du också följa din anmälan, läsa kontrollbesked och antagningsbesked.

av gymnasieutbildning på originalspråk och auktorise­ rad översättning. Avgångsbetyg och andra intyg på de nordiska språken, engelska, franska eller tyska behöver ej översättas.

Endast registrering

Sen anmälan

När det står endast registrering vid ett kurstillfälle innebär det att ingen ansökan krävs, men du måste fortfarande uppfylla behörighetskraven. Du anmäler och registrerar dig direkt vid den institution som ger kursen. Kontakta institutionen för information om tider för registrering.

När sista anmälningsdag passerat kan du göra en sen anmälan på antagning.se till de utbildningar som fort­ farande är öppna. En sen anmälan behandlas i mån av att det finns plats på utbildningen och i turordning efter när anmälan registrerades på antagning.se.

Vad du behöver bifoga: •

• •

Betyg från gymnasiet om din gymnasieskola inte är ansluten till den nationella betygsdatabasen. Vilka skolor som är anslutna kan du se på antagning.se. Betyg från komvux och folkhögskola. Studiemeritförteckning/examensbevis från äldre högskole­ studier alternativt utländska högskolestudier. Andra meriter som behövs för behörighet eller urval, se under respektive utbildning. Högskoleprovsresultatet överförs automatiskt liksom högskolepoäng från respektive högskola/universitet.

Utländska gymnasiebetyg Du som har utländska gymnasiebetyg ska senast sista anmälningsdag skicka in både diplom och specifikation

Sök kurser och program Senast 15 april för studier till höstterminen och 15 oktober för studier till vårterminen.

Sök sommarkurser Senast 15 mars för studier sommaren 2013.

Har du frågor kring din anmälan? Ring VHS Antagningsservice 0771-550 720, måndag till fredag kl 9–16. su.se/studera

19


20

Utbildningskatalog 2013/2014

Skriv högskoleprovet Högskoleprovet äger rum två gånger per år – vår och höst. Det är ett kombinerat kunskaps- och studiefärdighetsprov och mäter deltagarnas förutsättningar att klara högskolestudier. Genom att göra högskoleprovet kan du förbättra dina möjlig­

heter att komma in på kurser och program. I genomsnitt förde­ las 35–40 procent av platserna på grundval av högskoleprovet. På studera.nu hittar du information om vad högskole­ provet är och hur du anmäler dig.

Högskoleprov 2013: 6 april sista anmälningsdag 15 februari 26 oktober sista anmälningsdag 15 september

Högskoleprov 2014: 5 april sista anmälningsdag 15 februari 25 oktober sista anmälningsdag 15 september

Har du frågor kring antagning och högskoleprov? Telefon: 08-16 49 22 Telefon för sökande med internationella meriter: 08-16 49 89


Utbildningskatalog 2013/2014

Antagningsbesked Antagningsbesked 1

Hur du svarar

Efter det första urvalet skickas ett antagningsbesked ut. Där framgår om du är antagen, reservplacerad eller struken. Du får beskedet i mitten av juli om du sökt till höstterminen, och i början av december om du sökt till vårterminen.

Om du skapat ett användarkonto och är bekräftad användare svarar du enklast på Dina sidor på antagning.se. Då får du hjälp att summera poängen. Om du har valt att kommu­ nicera via post ska du använda det svarskort du fått med antagningsbeskedet.

Hur får jag mitt antagningsbesked? •

Om du har anmält dig via webben får du ditt antagnings­ besked på Dina sidor på antagning.se. För att ta del av antagningsbeskedet måste du vara bekräftad användare. Om du anmält dig per post skickas även antagnings­ beskedet per post.

Antagningsbesked 2 I det andra urvalet prövas du i enlighet med dina önskemål. Om du blir antagen till ett högre prioriterat utbildningsal­ ternativ stryks du från det lägre prioriterade, även om du var antagen till detta i det första urvalet.

Svara för att behålla platsen

Reservantagning

Du måste svara på det första antagningsbeskedet för att behålla din plats som antagen eller reserv.

Vid återbud kallas reserver av universitetets olika institutioner.

Antagningsordning Svarsregler Du får stå kvar som antagen till högst 45 högskolepoäng, därutöver får du stå kvar som reserv till högst 165 högskole­ poäng. Program på heltid räknas som 30 högskolepoäng. Om du inte är antagen till någon utbildning får du kvarstå som reserv till sammanlagt högst 210 högskolepoäng.

Universitetsstyrelsen har fastställt en antagningsordning med övergripande bestämmelser som gäller för antagning till Stockholms universitet. Utbildningskatalogens information om anmälan, behö­ righet och urval är en del av detta beslut. Du kan ta del av antagningsordningen på su.se.

21


22

Utbildningskatalog 2013/2014

Behörighet För att få läsa på universitet och högskola måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas behörighetskrav. De är uppdelade i grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet är ett förkunskapskrav som krävs för all högskoleutbildning, men till en del utbild­ ningar krävs ytterligare förkunskaper – särskild behörighet.

Grundläggande behörighet Program och kurser på grundnivå

För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet krävs att du har: • Avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. • Avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförbe­ redande examen i gymnasieskolan. Övergångsbestämmelser

De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slut­ betyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat pro­ gram i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning Utöver detta gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. Behörighetsgivande kurser i svenska språket

Behörighetsgivande kurser i svenska språket ges vid Institu­ tionen för nordiska språk. För tillträde till kurserna krävs grundläggande behörighet (t.ex. avslutad utländsk gymna­ sieutbildning, som ger tillträde till universitetsstudier i det land där studierna bedrivits) med undantag för kravet på kunskaper i svenska och engelska. Dessutom krävs förkun­ skaper i svenska och alla behöriga sökande kallas till ett inträdesprov. Information finns på institutionens hemsida nordiska.su.se och på studentexpeditionen i rum D624, hus D, plan 6, Södra huset. Läs mer i utbildningskatalogens språkdel under rubriken Svenska som främmande språk. Utländsk gymnasieutbildning (utomnordisk)

Du har grundläggande behörighet om du har avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger tillträde till universi­ tetsstudier i det land där studierna bedrivits, samt doku­ menterade kunskaper i svenska, engelska och matematik på

viss nivå. Vid katalogens trycktillfälle är dessa nivåer ännu inte fastställda. Vänligen besök antagning.se för aktuell information. Program och kurser på avancerad nivå

Grundläggande behörighet till program på avancerad nivå, som leder till en masterexamen eller magisterexamen, har du som har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag får göras från kravet om examensbevis om det på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfär­ dats. Grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå har du som genomgått utbildning på grundnivå. Det finns således inget krav på examen för att få läsa kurser på avancerad nivå.

Särskild behörighet Med särskild behörighet menas de förkunskaper som är nödvändiga för en viss utbildning och som krävs utöver den grundläggande behörigheten. Den särskilda behörigheten står angiven under respektive kurs eller program. Program och kurser på grundnivå

Det vanligaste kravet till nybörjarutbildningar är kunska­ per i en eller flera kurser från gymnasiet/komvux (där lägst betyget Godkänd/3/E krävs). Behörighetskravet uttrycks i områdesbehörigheter och under utbildningens ”särskilda behörighet” står det vilka gymnasiekurser som krävs samt aktuell områdesbehörighet. Utbildningen kan även ha beslutat att sänka kravet i områdesbehörigheten – det är alltid kurserna som står utskrivna under respektive kurs och program som krävs. Läs mer om särskild behörighet och områdesbehörigheter på antagning.se. Till utbildningar som inte vänder sig till nybörjare är det vanligaste kravet avklarade högskolestudier. Program och kurser på avancerad nivå

Till utbildningar på avancerad nivå är det vanligaste kravet tidigare högskolestudier (kunskaper från en eller flera hög­ skolekurser) eller andra villkor som är av betydelse. Språkkrav

För kurser och program på avancerad nivå med svenska som undervisningsspråk krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet, till exem­ pel Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. För kurser och program med engelska som undervisningsspråk krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B/Engel­ ska 6. Se behörighetskraven under varje utbildning.


Utbildningskatalog 2013/2014

Har du frågor kring behörighet? Kontakta din institution: su.se/institutioner

Reell kompetens – behörighet på annat sätt Om du saknar den formella behörigheten kan universitetet värdera dina samlade kunskaper och erfarenheter, för att bedöma om du har förutsättningar att klara av den utbildning du söker. Du måste skicka in blanketten till VHS Antagnings­ service med underlag som styrker dina uppgifter (allt tillsam­ mans med din anmälan), där du beskriver vilka kunskaper du anser dig ha, hur du skaffat dessa och på vilket sätt de gör det möjligt för dig att klara den utbildning du sökt. Om du åberopar reell kompetens och har minst godkänt betyg i Svenska/Svenska som andraspråk kurs A och B/1 och 2, Engelska kurs A/5, Matematik kurs A/1a/1b/1c och

Samhällskunskap kurs A/1b samt tre års arbetslivserfaren­ het efter 19 års ålder anses du uppfylla kraven för grundläg­ gande behörighet. Läs mer på su.se eller antagning.se.

Undantag Om du varken uppfyller de formella behörighetskraven eller bedöms ha reell kompetens kan undantag medges, om det föreligger särskilda skäl. Att undantag medges innebär att du befrias från ett eller flera behörighetsvillkor för en spe­ cifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Undantag beviljas i enstaka fall.

23


24

Utbildningskatalog 2013/2014

Urval Ofta är antalet sökande till en utbildning större än antalet platser. Då görs ett urval bland de sökande. Till program och kurser, som vänder sig till nybörjare, ska minst 1/3 av platserna fördelas på grundval av betyg och minst 1/3 på grundval av resultat från högskoleprovet. Du kan läsa mer om de olika urvalsgrupperna på antagning.se. Urval till program och kurser på grundnivå

Till kurser på grundnivå ska, förutom betygs- och högskole­ provurval, normalt även högskolepoäng finnas som lokal urvalsgrund. Vid antagning till kurser som kräver tidigare högskolestudier är urvalsgrunden normalt högskolepoäng. Från och med antagningen 2012 finns det tre urvalsgrupper i betygsurvalet.

Grupp Folkhögskola

Sökande med studieomdömen från folkhögskola.

Högskolepoäng Grundnivå

För urval på grundnivå som baseras på högskolepoäng, räknas minst 7,5 och högst 225 högskolepoäng (motsvarar 5–150 poäng i det gamla poängsystemet). Urval till program och kurser på avancerad nivå

Till program och kurser på avancerad nivå är urvalsgrun­ den tidigare studier och baseras oftast på antalet uppnådda högskolepoäng (högst 270 högskolepoäng) alternativt en sammanvägd bedömning av kvantitet och kvalitet.

Betyg

Vid lika meritvärde

Grupp I Direktgruppen

Om två eller flera sökande har samma betygspoäng i urvals­ gruppen för gymnasiebetyg, rangordnas de efter resultat på högskoleprovet.

Sökande med slutbetyg. Grupp II Kompletteringsgruppen

Sökande som kompletterat sitt slutbetyg eller som styrker särskild behörighet genom folkhögskolestudier, basår eller andra motsvarande kunskaper.

Inget urval

Om kursen inte har något urval får alla, som är behöriga och har anmält sig i tid plats på kursen.


Utbildningskatalog 2013/2014

Bedömning Beslut i enstaka fall

Universitetet får i enstaka fall göra avsteg från den bedöm­ ning av meriter som normalt gäller (individuell prövning). Det får bara ske om dina meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt. Du ska också ha särskilda kunskaper eller för­ utsättningar för utbildningen, en sådan förutsättning kan vara funktionsnedsättning. En helhetsbedömning av meriter och andra omständigheter görs. Du anmäler dig på vanligt sätt via antagning.se men brev med motivering samt meriter som styrker motiveringen skickas till: Stockholms universitet att: Antagningen 106 91 Stockholm Lokala urvalsgrunder

Lokala urvalsgrunder kan användas, som exempelvis sär­ skilda prov/ intervju och arbetslivserfarenhet. Övriga behöriga sökande

Om du inte har något meritvärde i någon av de urvalsgrupper som finns, hamnar du i gruppen Övriga sökande. Även andra urvalsgrupper kan förekomma, se under respektive utbildning på su.se/utbildningskatalog. Kan utbildningen bli inställd?

Om för få sökande anmält sig eller om utbildningen inte får de resurser som man räknat med, kan den ställas in. Anstånd

Du som har blivit antagen till en utbildning kan få anstånd med studiestarten, om det uppstått omständigheter som du

själv inte råder över. Skicka in en ansökan om anstånd med studiestarten till Antagningen. Beslut att inte bevilja anstånd kan överklagas. Anstånd och överklagan ska skickas till: Stockholms universitet att: Antagningen 106 91 Stockholm Omprövning och överklagande

Beslut om behörighet kan överklagas. Vill du överklaga ska du skicka överklagandet till (om inte något annat anges på antagningsbeskedet): Överklagandenämnden (ÖNH) VHS antagningsservice 833 82 Strömsund Du ska ange vilken ändring du önskar och de skäl du vill åberopa. Överklagandet ska ha inkommit senast tre veckor efter att du fått ditt antagningsbesked. Studiedokumentation

Uppgifter om dina studier registreras i universitetets stu­ diedokumentationssystem, Ladok. Du kan ta del av dina uppgifter via universitetets studentportal mitt.su.se. Bestämmelser om registret finns i Förordning om redovis­ ning av studier med mera vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153) och rätten att få registerutdrag i Person­ uppgiftslagen (SFS 1998:204). Uppgifterna används av universitetet bland annat för uppföljning. Vissa uppgifter skickas också till Statistiska centralbyrån och Centrala studiestödsnämnden.

25


26

Utbildningskatalog 2013/2014

Examen Examen är ett bevis på att du har slutfört studier till en viss omfattning, att du har tillägnat dig kunskaper upp till en viss nivå och att du har en förmåga till analytiskt och metodiskt tänkande. Efter examen är du rustad att söka dig ut i arbetslivet. Examen kan också vara en väg till vidare studier på avan­ cerad nivå eller på forskarnivå. Vid Stockholms universitet utfärdas följande examina:

Grundnivå • • • • • •

Kandidatexamen (180 hp) Förskollärarexamen (210 hp) Grundlärarexamen inriktning fritidshem (180 hp) Socionomexamen (210 hp) Studie- och yrkesvägledarexamen (180 hp) Yrkeslärarexamen (90 hp)

Avancerad nivå •

• • • •

• •

Magisterexamen (60 hp – påbyggnad på tidigare examen) Masterexamen (120 hp – påbyggnad på tidigare examen) Grundlärarexamen (240 hp) Juristexamen (270 hp) Psykologexamen (300 hp) Psykoterapeutexamen (90 hp – påbyggnad på tidigare examen) Sjukhusfysikerexamen (300 hp) Speciallärarexamen (90 hp – påbyggnad på tidigare examen) Specialpedagogexamen (90 hp – påbyggnad på tidigare examen) Ämneslärexamen (270, 300 eller 330 hp)

Forskarnivå • •

Licentiatexamen (120 hp på forskarnivå) Doktorsexamen (240 hp på forskarnivå)

Mer information Läs mer på su.se/utbildning eller kontakta universi­ tetets examenshandläggare, telefon 08-16 10 85.

Har du frågor kring examen? Telefontid: mån–tors kl 10–12 Telefon: 08-16 10 85 Mottagning utan tidsbeställning: mån–tors kl 10–12


Utbildningskatalog 2013/2014

Forskardagarna Aktuell forskning i populärvetenskaplig tappning. I år firar vi Forskardagarnas 15-årsjubileum med ett fullmatat program. Fri entré Öppet för alla Rykande aktuellt 2–3 oktober 2013 i Aula Magna su.se/forskadagarna

27


Humaniora Vill du förstå människan, världen och sammanhangen?   Humaniora är ett brett kunskapsområde där människan och människans kultur studeras. Du kan till exempel läsa arkeologi, filosofi och historia eller estetiska vetenskaper som film, konst, litteratur, mode och teater. Det finns också kurser och program i journalistik, medier och kommunikation.   Humanistiska studier ger dig många kompetenser såsom analytisk förmåga, kritiskt tänkande och kulturell förståelse.

Varför valde du att läsa arkeologi? Det kom väldigt naturligt, med ett intresse för historia och artefakter från både historisk- och förhistorisk tid var det inte ett svårt val. Vad är det bästa med att plugga i Stockholm? Det bästa med att plugga i Stockholm är att det inte är en ren studentstad. Man får en mycket mer heterogen umgängeskrets och får därmed också en mer varierad fritid. Vad gör du när du inte pluggar? Jag jobbar som museipedagog på Livrust­ kammaren och på den resterande fritiden håller jag på mycket med sömnad, klättring, spel, lajv och ja, vad jag mer får tid över för. Vad har du för framtidsplaner? Jag hoppas yrkesmässigt kunna fortsätta på den arkeologiska banan, kanske doktorera eller jobba inom något forskningsprojekt. I övrigt vill jag se till att komma ut i världen igen och resa. Vilket är ditt drömjobb? Det är en svår fråga. Jag vill absolut jobba med arkeologi, men om det skulle vara på ett universitet, museum eller någon annan institution spelar inte så stor roll. Det som spelar någon roll är att jag får jobba med något jag är intresserad av. Vad är det roligaste med din utbildning? Oj, det finns en hel del roligt. Men på toppen finns nog möjligheterna att se och röra förhistoriska artefakter, seminarieutgrävningarna och uppsatsskrivandet. Caroline Strandberg Masterprogrammet i arkeologi


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Program

Kandidatprogram för museer och kulturarv 180 hp Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) www.erg.su.se Är du intresserad av vad man gör på ett museum? Tycker du att det är viktigt att kunna ta ställning och påverka hur det förflutna presenteras och används i samtida sammanhang? Då kan kandidatprogrammet för museer och kulturarv vara något för dig. Intresset för olika kulturarvsfrågor har ökat markant i vår tid och ett växande antal aktörer i samhället är på olika sätt engagerade i att bevara minnen, ting och händelser. Eftersom vi samarbetar med många museer får du under utbildningens gång bekanta dig och knyta kontakter med en möjlig framtida arbetsmarknad. Programmet inleds med en tvärvetenskaplig introduktionstermin där representanter för ämnena arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap och museipedagogik ger dig en första inblick i relevanta

och aktuella musei- och kulturarvsfrågor. Terminen behandlar centrala begrepp, museernas historiska framväxt, olika typer av museer och deras skiftande verksamhetsområden. Genom bland annat studiebesök identifierar vi frågor som handlar om att välja, samla, vårda, bevara samt olika sätt att förhandla och kommunicera kulturarv. Den första terminen ger dig också kritisk kunskap kring svårigheter med att välja vilken och vems historia som ska bevaras och visas. Efter första terminen väljer du arkeologi, etnologi, historia eller konstvetenskap som huvudområde, vilket du läser under följande två terminer. Under fjärde terminen kan du läsa något av de ämnen du inte valt som huvudområde, eller fördjupa dig i kurser med museipedagogisk inriktning eller andra kurser

inom programmets kursutbud. Även första delen av termin fem består av valbara kurser. Under terminens andra hälft gör du praktik på någon kulturarvsinstitution. Programmet fullbordas med en kandidattermin inom huvudområdet som avslutas med en kandidatuppsats. Programmet ger dig behörighet för studier på avancerad nivå, till exempel till masterprogrammet i kulturarvsstudier som kan betraktas som en konkret professionsinriktad utbildning. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i arkeologi 180 hp Institutionen för arkeologi och antikens kultur www.archaeology.su.se Vill du veta hur människor levde förr? Arkeologi och Antikens kultur och samhällsliv är tvärvetenskapliga ämnen och handlar om människors kultur och livsvillkor under årtusenden i både Nordeuropa och vid Medelhavet. I första hand studeras materiella spår efter människor, för senare tidsperioder relateras dessa även till skriftliga källor. Laborativ arkeologi läses vid institutionens forskningslaboratorium. Här används tekniskt avancerade metoder för att tillvarata, analysera och redovisa det arkeologiska källmaterialet. Osteoarkeologi studerar

huvudsakligen skelettlämningar efter människor och djur. Utbildningen leder till kandidatexamen i huvudområdet arkeologi. Programmet omfattar tre års heltidsstudier. Den första delen om 60 hp består av kurserna Arkeologi I och II, alt. Antikens kultur och samhällsliv I och II. Kurser termin tre och fyra om totalt 60 hp väljs i samråd med handledare liksom femte terminens inriktning för kandidatkursen, 30 hp. Under den sjätte terminen genomlyses olika forskningsperspektiv samt arkeologins arbetsmark-

nad. Fältkurs med projektering och arbetsledning inom institutionens grävkurs ingår. För studenter som valt Antikens kultur och samhällsliv innebär sjätte terminens studier ytterligare fördjupning inom ämnet. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i filosofi och lingvistik 180 hp Filosofiska institutionen www.philosophy.su.se Utbildningen leder till kandidatexamen i något av huvudområdena filosofi eller lingvistik. Programmet omfattar tre års heltidsstudier och består av en gemensam del om 120 hp bestående av kurser i teoretisk filosofi

(60 hp) och lingvistik (60 hp). Det sista året väljer man att specialisera sig inom något av de två huvudområdena. Ett större självständigt examensarbete inom den valda specialiseringen ingår i det sista årets studier.

Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik 180 hp Filosofiska institutionen www.philosophy.su.se Programmet riktar sig till dig som är intresserad av grundläggande samhällsproblem. Många av dessa problem är komplexa och sammanflätade. De har ofta både normativa, ekonomiska och politiska aspekter. Programmets unika kombination av filosofi, ekonomi och politik ger dig en god grund för att analysera och bearbeta denna typ av problem. De kunskaper du får förbereder dig för kvalificerade analys- och utredningsarbeten inom skilda sektorer av samhället. Programmet ger även behörighet till

fortsatta studier på avancerad nivå. Programmet omfattar sex terminers studier om sammanlagt 180 hp. Studierna bedrivs i ett gemensamt basblock under tre terminer och i ett fördjupningsblock under resterande terminer. Basblocket består av grundläggande kurser i praktisk filosofi, nationalekonomi och statsvetenskap om sammanlagt 90 hp. Därefter väljer du att successivt att fördjupa dig inom något av dessa områden. Programmet avslutas

med ett examensarbete för kandidatexamen inom det valda området. Särskild behörighet: Engelska B och Matematik C eller Engelska 6 och Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 4 eller A4 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

humaniora / progr am

kandidatprogram

29


humaniora / progr am

30

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Program

Kandidatprogram i historiska studier 180 hp Historiska institutionen www.historia.su.se Programmet avser att ge grundläggande kunskaper om olika samhällens historiska utveckling och om framväxten av världsbilder och olika typer av föreställningar under skilda historiska perioder. Här ges en bred bas vad gäller historiska förhållanden samt verktyg för att förstå, förklara och ifrågasätta skeenden och tänkande i dåtidens och i dagens samhälle. I programmet ges också en träning i att se kritiskt på omvärlden och att tänka systematiskt, analytiskt och självständigt och att kommunicera detta i tal och skrift. I de historiska ämnena i programmet ingår förutom grundläggande kronologiska kurser också fördjupande

tematiska studier och kurser i teori och metod. Studenterna genomför egna historiska undersökningar som ger färdigheter i informationssökning, förmåga att behandla ett rimligt omfattande källmaterial och insikter i källkritik och vetenskaplig framställning. I programmet ingår även vissa mer praktiskt orienterade moment. Programmet innefattar minst 120 hp i ämnena historia och idéhistoria och minst 30 hp tas i respektive ämne. De båda grundkurserna, Historia I och Idéhistoria I, är obligatoriska och bör läsas under det första året och normalt inleds studierna med kursen Historia I. Minst ett av ämnena ska läsas till kandidatnivå och

kandidatkursen bör läsas under det sista året på programmet. Resterande poäng i programmet är helt valfria inom hela universitetets kursutbud, förutsatt att det finns plats inom respektive kurs. Utbildningen leder till kandidatexamen i huvudområdet historia och ger förtur för studier inom masterprogrammet i historiska studier, liksom till medeltidsprogrammet. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Kandidatprogram i mellanöstern- och nordafrikastudier 180 hp Institutionen för orientaliska språk www.orient.su.se Kandidatprogrammet i Mellanöstern- och Nordafrikastudier är ett 3-årigt program som omfattar 120 hp i Mellanöstern- och Nordafrikastudier, samt 60 hp i för utbildningen relevant ämne. Studierna leder till kandidatexamen. Programmet är tvärvetenskapligt och innehåller kurser som behandlar regionens politik, religion, litteratur, ekonomi, historia, media och samhällsliv. Du kommer också att läsa kurser i metodologi, källhantering och kritiskt tänkande samt bekanta dig med centrala källor, forskning och teorier relevanta för Mellanöstern- och Nordafrikastudier.

Inom kursen Mellanöstern- och Nordafrikastudier III finns möjlighet att göra praktik, fältstudie inför examensarbetet eller att skriva en arbetsmarknadsanpassad rapport (i en valbar delkurs om 15 hp). Under sista terminen kommer du att skriva ett examensarbete (omfattande 15 hp). Utbildningen avser att ge mycket goda kunskaper om samhällsförhållandena i Mellanöstern och Nordafrika i kombination med goda vetenskapliga färdigheter. Programmet utbildar studenter för arbete med anknytning till Mellanöstern och Nordafrika, inom till exempel näringsliv, förvaltning, interna-

tionella organisationer, forsknings- och utvecklingsprojekt, media, journalistik och turism. Programmet förbereder även studenter för fortsatta studier på avancerad nivå inom huvudområdet Mellanösterns språk och kulturer. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 4 eller A4 med undantag för Matematik C och Samhällskunskap A eller Matematik 2a alt 2b alt 2c alt 3b alt 3c och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i teatervetenskap med inriktning mot dramaturgi och scenkritik 180 hp Institutionen för musik- och teatervetenskap www.mups.su.se Kandidatprogrammet ger kunskap om dramat som genre, sett ur ett historiskt perspektiv, och om vilka estetiska ideal, debatter och kritik som har inverkat på scenkonstens utveckling. Programmet ger gedigen teoretisk grund och en god kunskap om hur begreppet kan tillämpas inom dagens scenkonst och inom andra estetiska uttryck. Tonvikten ligger på scenkonst, vilket ska förstås i vid bemärkelse dvs.: talteater, dans, musikteater, performance, nycirkus m.m. Utbildningen syftar till att ge en god

förmåga att göra avancerade analyser av scenkonst, såväl historiska som samtida, samt att ge en bred kunskap om vilken roll scenkonstens kritik har spelat, både ur ett samtida och ur ett historiskt perspektiv. Idag används dramaturgiska perspektiv inom en mängd olika estetiska uttryck. Du tränas även i att använda ett dramaturgiskt perspektiv i analyser av andra estetiska uttryck än scenkonst. Huvuddelen av studierna bedrivs vid institutionen för Musik- och teatervetenskap, men med möjlighet

att studera vid andra institutioner som exempelvis: litteraturvetenskap, konstvetenskap, filosofi och barnkultur m.m. I utbildningen ingår även en praktikperiod. Utbildningen vänder sig till redan verksamma inom scenkonsten eller media, men är även en utmärkt grund för den som vill bli t.ex. skådespelare, regissör, dramaturg, kulturjournalist eller kritiker. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kulturvetarprogrammet, kandidatprogram 180 hp Historiska institutionen www.historia.su.se Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram vid Stockholms universitet som omfattar 3 års heltidsstudier, 180 hp. Det ger en målinriktad humanistisk utbildning som förbereder för yrken inom kultursektorn i vid mening och ger stora möjligheter till valfrihet. Beroende av den kombination du väljer kan kommande arbetsuppgifter ligga inom kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, eller massmedier. Kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning är också en arbetsmarknad, liksom forskning och utredning. Den privata sektorn med gallerier och kulturprojekt av olika slag har öppnat nya möjligheter.

Kulturvetarprogrammet inleds med Kulturvetenskaplig baskurs 30 hp, som ger en kulturteoretisk översikt, koncentrerad kring en diskussion om kultur­ begreppet och kulturteorier, samt grunder i vetenskapsteori och argumentationsanalys. Den avslutas med ett examensarbete. Studietakten är relativt hög och kursen fordrar god förmåga att läsa engelska texter. Viss orientering om en relevant arbetsmarknad ges också. Efter den följer studier om sammanlagt 90 hp inklusive kandidatkurs inom ett huvudområde som ska ge fördjupade kunskaper i ett av fakultetens historisktfilosofiska ämnen. Därefter ska du bredda dina kunskaper genom att läsa ytterligare sammanlagt 30 hp i annat ämne än huvudområdet.

Kulturvetarprogrammet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp, med vald inriktning som kan innehålla upp till 2,5 månaders praktik. Ytterligare upplysningar lämnas av studievagledare@ historia.su.se. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Program

Curatorprogrammet. Internationellt masterprogram med inriktning mot konst, management och juridik 120 hp Konstvetenskapliga institutionen www.arthistory.su.se Internationellt inriktat masterprogram för utställningsskapande, framför allt inom konstområdet, som genomförs i samarbete med ledande konstinstitutioner. Teoretiska kurser och fristående seminarier som berör konstfilosofi och utställningsteori, management och juridik varvas med gestaltinriktade praktiska projekt och 10 veckors praktik på inhemsk eller utländsk institution. Förutom masteruppsats gör studenten ett examensarbete

i form av ett curatoriellt projekt. Utbildningen förbereder för arbete som curator, museiintendent, utställningsproducent eller projektledare och erbjuder goda möjligheter till ett brett kontaktnät för framtida yrkesverksamhet. Ansökan via Antagning.se. Kompletterande ansökningshandlingar obligatoriskt, slutligt urval via intervju. För ytterligare information se institutionens hemsida.

Särskild behörighet: Examen på grundnivå omfattande minst 180 hp eller 120 poäng enligt tidigare studieordning eller relevant yrkesverksamhet, samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande förvärvade kunskaper. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Master's Programme in Cinema Studies 120 hp Institutionen för mediestudier www.ims.su.se The Master’s Programme in Cinema Studies is taught at the Section for Cinema Studies within the Department of Media Studies. The two-year programme provides students with advanced knowledge, critical approaches, and a wide range of perspectives concerning moving images and the field of screen cultures in there ongoing transitions. Past and present configurations of moving images are studied historically, aesthetically, and as cultural phenomena and practices. The field itself, cinema studies, is critically examined as new media formats and convergence culture offer novel scholarly challenges in addition to the discipline’s classical concerns. The programme consists of two core courses focusing on theories, historiographies, methods, and research skills; students are encouraged to complete

these courses during their first year of study. The compulsory courses “English for Academic Research” and “Scientific Methods and Research Ethics” are organized within the Faculty of Humanities. Students are offered optional courses in key areas of expertise (equivalent to 30 credits minimum) in Cinema Studies. A major research paper (thesis) is completed year two. The programme features syllabus-based courses, individual supervision of thesis work, and theses-inprogress seminars. Students may complement their degree with courses offered at master’s level by other departments or by partner universities. The programme is supported by the resources of the Swedish Film Institute, the National Library of Sweden, the Ingmar Bergman Foundation, and may lead to doctoral studies, creative,

administrative and/or policy-making careers in film, television, publishing, and archives. Applicants must send additional documents directly to the Section for Cinema Studies no later than application deadline. For more information, please see www.film.su.se. Särskild behörighet: Students are required to have a first degree (Bachelor's degree) in cinema studies or equivalent. They should also be proficient in writing academic English (Swedish upper secondary school course English B/English 6 or equivalent). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i arkeologi 120 hp Institutionen för arkeologi och antikens kultur www.archaeology.su.se Arkeologiprogrammet ger avancerad utbildning i en av institutionens inriktningar: Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi, Laborativ arkeologi eller Osteoarkeologi. Arkeologiprogrammet ger dig fördjupade och avancerade kunskaper i problemformulering, analys och tolkning som leder till ett större publicerbart individuellt vetenskapligt arbete (masteruppsats). Programmet inleds med en kurs där du får problematisera det komplexa samspelet mellan arkeologi och historia samt mellan humaniora och naturvetenskap, som är institutionens kännemärke. Dessutom erbjuder samtliga inriktningar forskarförberedande kurser, samt ett kursutbud inom och utom institutionen. Inriktningen mot Antikens kultur och samhällsliv betonar samspelet mellan arkeologi och antikens historia, mellan föremål, monument och text. Här erbjuds även kurser utomlands, till exempel på de svenska instituten i Athen och Rom. Inriktningen mot Arkeologi ger utöver basprogrammet fördjupade kunskaper i att planera, genomföra, rapportera och presentera ett arkeologiskt fältarbete. Du ges även möjlighet till praktik vid arbetsplatser med arkeologisk verksamhet. Inriktningen mot Laborativ arkeologi ger fördjupade kunskaper att vid egna fältarbeten och i laboratorium

källkritiskt använda tekniskt avancerade metoder för att tillvarata och analysera det arkeologiska käll­ materialet. Inriktningen mot Osteoarkeologi ger fördjupad kunskap om osteologisk analysmetodik och teori, med tyngdpunkt på arkeologisk vetenskaplig problematisering och tillämpning. Ett källkritiskt och konstruktivt tänkande inom ämnesområdet betonas. Utöver uppsatsen tillkommer ett fältmoment.

Inriktning Antikens kultur och samhällsliv

Särskild behörighet: Akademisk grund­ examen om minst 120 poäng (180 hp) där Antikens kultur och samhällsliv – kandidatkurs, 30 hp, eller Påbyggnadskurs i antikens kultur och samhällsliv, 20 poäng eller motsvarande ingår, samt tyska, franska eller italienska som lägst C-språk/B steg 3. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Arkeologi

Särskild behörighet: Akademisk grundexamen om minst 120 poäng (180 hp), där minst 60 poäng (90 hp) i arkeologi ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Laborativ arkeologi

Särskild behörighet: Akademisk grundexamen om minst 120 poäng (180 hp), där arkeologi, kandidatkurs, 30 hp eller Påbyggnadskursen i arkeologi 20 poäng eller laborativ arkeologi, kandidatkurs, 20 poäng eller antikens kultur och samhällsliv, kandidatkurs 30 hp eller Påbyggnadskurs i 20 poäng eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Osteoarkeologi

Särskild behörighet: Akademisk grundexamen om minst 120 poäng (180 hp), där minst 20 poäng (30 hp) i osteoarkeologi eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

humaniora / progr am

Magister- och masterprogram

31


humaniora / progr am

32

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Program

Masterprogram i dansvetenskap 120 hp Institutionen för musik- och teatervetenskap www.mups.su.se Det tvååriga masterprogrammet ges i samarbete med Köpenhamns Universitet och Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim samt Tampere Universitet. Programmet omfattar bland annat fördjupningsstudier i dansanalys och danshistoria, dansantropologi, kulturteori med fokus på studier av kroppen samt en uppsats om 30 hp. Undervisning

som bedrivs på engelska och de nordiska språken sker i form av fyra intensivkurser om 1 vecka vardera vid respektive partneruniversitet. Startterminen hösten 2013 äger rum vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim. Särskild behörighet: Kandidatexamen, varav minst 60 hp i teatervetenskap med dansinriktning,

eller motsvarande, samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i estetiska vetenskaper 120 hp Institutionen för musik- och teatervetenskap www.mups.su.se Masterprogram i estetiska vetenskaper utgör en avancerad akademisk utbildning för dig som har en kandidatexamen inom humaniora med inriktning mot konst och kultur. Programmet är tvåårigt och leder till en masterexamen i något av huvudområdena Etnologi, Filmvetenskap, Genusvetenskap, Konstvetenskap, Litteraturvetenskap, Musikvetenskap eller Teatervetenskap. Om du påbörjar programmet direkt efter kandidatexamen ingår normalt praktik för att säkra en arbetsmarknadsanknytning. Programmet fungerar annars utmärkt som kompetensutveckling för dig som redan har några års arbetslivserfarenhet inom området. Genom programmet erhålls fördjupad kunskap och kompetens avseende det estetiska fältet. Beroende på inriktning betonas en etnologisk, genusvetenskaplig eller konstartsvetenskaplig infallsvinkel. Programmet är tvåårigt. Gemensamma kurser avser vetenskapsteoretiska grundfrågor och allmän estetik, liksom idéhistoriska, genusteoretiska, medieteoretiska, etnologiska och sociologiska perspektiv på det estetiska fältet. Specialisering inom den valda inriktningen inklusive ett större examensarbete kompletteras med ett eller flera breddningsämnen, färdighetsmoment – avancerad akademisk engelska utgör ett obligatoriskt inslag – och praktik. Inom konst-, musik- och teatervetenskap utgör programmet den givna formen för programstudier på masternivå vid Stockholms universitet. Inom etnologi, film-, genus- och litteraturvetenskap utgör programmet en tvärvetenskaplig inriktning

av masterstudierna, med en vid orientiering om det estetiska fältet. I början av studierna utformar student och handledare gemensamt en plan för den individuella studiegången inom programmet. En examen i Masterprogram i estetiska vetenskaper säkrar en stark kompetens för arbetsmarknaden inom kultursektorn. Den ger behörighet att söka utbildning på forskarnivå inom den valda inriktningen.

Inriktning Etnologi

Särskild behörighet: Kandidatexamen i etnologi eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Filmvetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen i filmvetenskap eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Inriktning Genusvetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen i genusvetenskap eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Konstvetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen i konstvetenskap eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Litteraturvetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen i litteraturvetenskap eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Musikvetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen i musikvetenskap eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Teatervetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen i teatervetenskap eller motsvarande examen samt kunskaper motsvarande Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Masterprogram i historiska studier 120 hp Historiska institutionen www.historia.su.se Vill du skaffa dig fördjupade insikter i människans historia, hur hon inrättat och föreställt sig sitt samhälle, formulerat världsbilder och organiserat sina livsvillkor samt fördelat makt och deltagande? Vill du samtidigt förvärva kompetenser som ger dig en bred historisk bas som är användbar på arbetsmarknaden? Då ska du läsa masterprogrammet i historiska studier som är ett samarbete mellan ämnena historia och idéhistoria. Många samtida fenomen förstås bättre med ett historiskt perspektiv som inbegriper såväl individens handlingsramar, föreställningar som samhällstrukturer. Detta gäller inte minst jämställdhetsfrågor, nationella och etniska konflikter, omsorgsfrågor, resurskonflikter, globalisering och miljöfrågor. Programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudområdena (minst 60 hp), men samtidigt ges

möjligheter till personliga kursval. Programmet består av en introduktionskurs, tema- och färdighetskurser, och metod- och teorikurser som ger dig verktygen för att inom en gemensam kurs skriva ett examensarbete (30 hp). Undervisning på engelska kan förekomma. Programmet ger behörighet att söka forskarutbildning i historia och idéhistoria. Programmet ger förutsättningar för arbete inom sektorer som ställer höga krav på självständighet och kritisk-analytisk förmåga, t ex forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete samt pedagogiskt arbete: – bildningssektorn (högskolor, vuxenutbildning och skolväsende) – kommunikation (massmedier, web, bibliotek, arkiv och organisationer) – offentlig och privat förvaltning (utredningsverksamhet) – kultur (museer, utställningsverksamhet, information och förmedling)

Inriktning Historia

Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp (120 p), varav minst 90 hp (60 p) i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Idéhistoria

Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp (120 p), varav minst 90 hp (60 p) i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand idéhistoria, historia eller engelska B. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Program

Institutionen för mediestudier www.ims.su.se Det tvååriga programmet syftar till att ge avancerade teoretiska, metodiska och yrkesrelaterade kunskaper i journalistik som förbereder för såväl kvalificerade journalistiska arbetsuppgifter som forskning i ämnet. Programmet ger behörighet att söka till forskarutbildning. Delar av utbildningen kan ske på engelska. Masterprogrammet behandlar aktuella teori- och metoddiskussioner om journalistik med förank-

ring i yrkespraktik. Särskilt uppmärksammas hur förändringar i medievärlden påverkar journalistiken som institution och yrke. Detta görs även ur ett internationellt perspektiv samt i relation till olika delkulturer och samhällsgrupper. Journalistikens olika former och genrer analyseras och tillämpas, bland annat i samspelet mellan text, bild och ljud och med tyngdpunkt på featurejournalistik.

Programmet kombinerar yrkesinriktade laborativa moment med vetenskaplig analys. Här erbjuds även en kurs i redaktionell praktik. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Masterprogram i kulturarvsstudier 120 hp Konstvetenskapliga institutionen www.arthistory.su.se Tvärvetenskapligt masterprogram som bygger på samverkan mellan disciplinerna arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och nordiska språk. Dessutom medverkar specialister från KTH, Riksantikvarie­ämbetet och andra kulturarvsinstanser som gästlärare. Programmet inleds med moment som ger en idéhistorisk bakgrund till hur man tolkat, brukat och bevarat kulturarvet. Lagar, förordningar, historiesyn och forskningsmetoder studeras historiskt och utifrån tolkning och tillämpning i dagens samhälle. Kulturarvets roll i det moderna samhället belyses. En separat kurs behandlar frågeställningar kring globalt kulturarv, histo-

riebruk, problematik kring nationalism och kulturarvets roll i internationella konflikter. De teoretiska resonemangen prövas sedan i olika typer av fallstudier i form av fältarbete. Inom programmet ges dessutom möjlighet till valbara kurser enligt studentens individuella intresseområden samt forskarförberedande kurser. Det andra läsåret innefattar en 10-veckors praktikperiod. Den sista terminen består av ett större examensarbete vilket leder till masterexamen. Möjlighet finns även att avsluta programmet efter 1 år med ett examensarbete som berättigar till magisterexamen. Programmet förbereder för arbetsuppgifter inom kulturmiljövårdens centrala myndigheter nationellt och internationellt och

regionala organisation som länsstyrelser, länsmuseer och kommuner, liksom inom andra myndigheter och företag som hanterar kulturarvsfrågor. Programmet ger också god grund för forskarutbildning inom området. Kunskaper motsvarande svenska B eller annat skandinaviskt språk är en förutsättning för att kunna följa programmet. Särskild behörighet: Examen på grundnivå omfattande minst 180 hp eller 120 poäng enligt tidigare studieordning inom ämnen relevanta för kulturmiljövårdens område, eller relevant yrkesverksamhet efter speciell prövning. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Masterprogram i latinamerikastudier 120 hp Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier www.ispla.su.se Programmet ger en vidare orientering i aktuell samhällsvetenskaplig forskning om Latinamerika. Relationen mellan områdesstudier och tvärvetenskap intar en central plats i den teoretiska och metodologiska fördjupningen. Dessutom finns möjlighet till en termins studier vid ett latinamerikanskt universitet.

Programmets avslutande examensarbete (30 hp) ger möjlighet till tematisk och regional fördjupning. God färdighet i spanska eller portugisiska rekommenderas. Särskild behörighet: Kandidatexamen med minst 60 hp i latinamerikastudier eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6.

Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i litteraturvetenskap 120 hp Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria www.littide.su.se Masterprogram i litteraturvetenskap är ett samarbete mellan Litteraturvetenskap, Antik grekiska, Engelska, Franska,Italienska, Genusvetenskap, Japanska, Portugisiska samt Spanska. Programmet ger examen i huvudområdet och syftar till att fördjupa och skärpa studenternas vetenskapliga och språkliga förmåga och deras kunskaper inom litteraturens vida fält. Utbildningen har en internationell och transnationell inriktning som ger behörighet till forskarutbildning inom de ovan uppräknade ämnesområdena, men som också är tillämplig för fortsatt arbete utanför universitetet. Detta gäller i synnerhet inom fält där man efterfrågar kunskaper om språkets betydelse för kommunikation och samhällsutveckling, som kräver internationell kringsyn, historisk bildning och förmåga att på ett systematiskt och kritiskt sätt hantera komplicerad information. De obligatoriska programspecifika kurserna ges på engelska och svenska och tar fasta på generella frågeställningar som litteraturtolkningens särart, litteraturbegreppet i skilda språk och kulturer, och berättandets former och funktioner. Som student på Masterprogram i litteraturvetenskap har du tillgång till landets största utbud av kurser på avancerad nivå inom humaniora och språk. Dessa kurser har en mycket hög grad av forskningsanknytning och representerar ledande skikt inom de olika humanistiska och språkvetenskapliga områdena. Tillsammans med din handledare gör du upp en plan över din individuella studiegång utifrån dina egna intressen och behov. Inom programmet ges också utrymme för praktik. För aktuell information, se www.littide.su.se/masterprogram.

Inriktning Allmän och svensk inriktning

Särskild behörighet: Kandidatexamen med minst 90 hp litteraturvetenskap eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Antik grekiska

Särskild behörighet: Kandidatexamen i antik grekiska. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Engelsk litteratur

Särskild behörighet: Kandidatexamen med minst 60 poäng alternativt 90 hp inom ett för programmet relevant område (engelsk språkvetenskap, engelsk litteraturvetenskap). Dessutom krävs dokumenterad språkfärdighet i engelska i form av något av följande internationellt erkända språktest: TOEFL-test, inklusive TWE, med resultatet minst 630 poäng (skriftligt prov)/267 poäng (databaserat prov)/109 poäng (internetbaserat prov); Cambridge Certificate of Proficiency (A eller B) eller IELTS med resultatet minst 7.5 totalt eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Inriktning Franska

Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp (120 p), varav minst 90 hp (60 p) i franska, inklusive självständigt arbete om 15 hp (10 p).

Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: franska.

Inriktning Genusvetenskap

Särskild behörighet: Kandidatexamen med ämnesfördjupning i genusvetenskap, 90 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Italienska

Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp (120 p), varav minst 120 hp (80 p) i italienska, inklusive självständigt arbete om 15 hp (10 p). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: italienska.

Inriktning Japansk litteratur

Särskild behörighet: Kandidatexamen i japanska. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Portugisiskspråkig litteratur Särskild behörighet: Kandidatexamen i portugisiska. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: portugisiska.

Inriktning Spanskspråkig litteratur

Särskild behörighet: Kandidatexamen i spanska. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: spanska.

humaniora / progr am

Masterprogram i journalistik 120 hp

33


humaniora / progr am

34

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Program

Masterprogram i medeltidsstudier 120 hp Historiska institutionen www.historia.su.se Om du vill lära dig om den europeiska medeltiden som en särskild epok i Västerlandets historia och samtidigt inhämta färdigheter som gör det möjligt för dig att på egen hand tränga in i medeltiden – att läsa och tolka det som är bevarat i form av texter, konst- och bruksföremål, byggnader, bytomter och stadstopografi – ja då är detta program något för dig. Programmet erbjuder en gränsöverskridande, tvär­ vetenskaplig utbildning som bygger på ett samarbete mellan flera institutioner och ämnen där det aktivt bedrivs undervisning och forskning inom medeltidfältet. Det övergripande ansvaret har Historiska institutionen.

Utbildningen är tvåårig och ger 120 hp. Den består av en blandning av kurser med ämnesorienterande, färdighetstränande och metod- och teoriförmedlande innehåll. Dessutom ingår två fakultetskurser som är obligatoriska på mastersnivån. Inom kursens ram skrivs också en vetenskaplig uppsats. Den som genomgår programmet väljer ett huvudområde (t.ex. historia, arkeologi, konst, nordiska språk, latin) inom vilket man skriver sin uppsats och följer ämnets egen teori- och metodkurs. I övrigt väljer man kurser inom det utbud som programmet erbjuder. Obligatorisk är en kurs som i seminarieform tar upp centrala metod- och teoriproblem inom medeltidsforskningen.

Programmet skall ge studenten förutsättningar att arbeta inom verksamhet som ställer krav på självständighet och kritisk-analytiska förmåga; forsknings- och utvecklingsarbete och pedagogiskt arbete inom främst kultursektorn. Det kan gälla utbildning, medier, förlag, arkiv, bibliotek, förvaltning, museer m.m. Genomförd kurs ger behörighet att söka forskarutbildning i historia och i de huvudområden studenten valt. Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp (120 p), varav minst 90 hp (60 p) i ämnen med relevans för medeltidsforskning och ett examensarbete om minst 15 poäng. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Masterprogram i medie- och kommunikationsvetenskap 120 hp Institutionen för mediestudier www.ims.su.se Programmet som är tvåårigt bygger på grundutbildningen i Medie- och kommunikationsvetenskap (90 hp). Det syftar till att ge de studerande avancerade teoretiska och metodiska kunskaper i ämnet, förberedande både för självständigt forskningsarbete och för kvalificerade arbetsuppgifter inom det breda medieområdet. Programmet ger också behörighet att söka till forskarutbildning. Utbildningen sker på engelska med möjlighet till examen på svenska. Masterprogrammet inriktar sig mot aktuella teorioch metoddiskussioner inom internationell forskning. Relevant forskning inom institutionen presenteras. Tonvikt läggs också vid vetenskaplig kommunikation

och etikfrågor i forskningsprocessen. Delkurserna examineras huvudsakligen genom individuella essäer och seminarieuppgifter. Här diskuteras t ex den aktuella teoretiska och empiriska forskning som tillskriver medierna en roll i den kulturella, politiska och ekonomiska globaliseringen, samt teorier om medier, klass, kön och etnicitet som belyser hur medierna representerar och medverkar till samhällets och kulturens klass-, köns- och etnicitetsordningar. En omfattande metodkurs avslutas med en projekttillämpning som en inledning till det avslutande examensarbetet. Allt efter examensarbetets inriktning

kan den studerande också välja en kurs vid annan institution. Särskild behörighet: Kandidatexamen med minst 90 hp medie- och kommunikationsvetenskap inkl. självständigt arbete om minst 15 hp eller motvarande. Alt. kandidatexamen med minst 60 poäng medie- och kommunikationsvetenskap inkl. självständigt arbete om minst 10 poäng eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i modevetenskap 120 hp Institutionen för mediestudier www.ims.su.se The two-year programme provides students with critical approaches to understand and analyse fashion from different perspectives. The first year addresses issues regarding representations of fashion in art, photography, literature, film, advertising and material objects. Fashion is examined from a historical perspective that embraces its effects on social discourses and its contribution to the industrial revolution. It is also analysed as a material culture and its relationship to different consumer culture theories. The first year is concluded by a final thesis where students display their understanding of a chosen research topic. The second year of the Programme widens student's field of research and features syllabus-based

courses, individual supervision of thesis work and thesis-in-progress seminars. Students demonstrate the synthesis of their field of research by independently writing a Master’s thesis. This research paper is an array of methodological and theoretical approaches that prepare students for an academic career or for other occupations. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Om den sökande inte har Engelska B/ Engelska 6 krävs dokumenterad språkfärdighet i engelska i något av följande internationellt erkända språktest: –– IELTS med ett resultat om minst 6.5 –– TOEFL test med ett resultat om minst 575

–– Cambridge/Oxford – Advanced eller Proficiency level –– Undantag från ovannämnda språktest gäller: –– studenter som har kandidatexamen från ett universitet med engelska som undervisningsspråk, –– studenter som har svensk kandidatexamen där engelska är ett huvudområde, –– studenter från nordiska länder där undervisningsspråket på universitetskurser/program är engelska. För grundläggande behörighet för avancerad nivå, se www.universityadmissions.se. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

35

kurser

Institutionen för arkeologi och antikens kultur www.archaeology.su.se . Antikens kultur och samhällsliv är ett tvärvetenskapligt ämne med syfte att skapa en helhetsbild av livet i de antika kulturerna kring Medelhavet, med fokus på Grekland och Italien. Kännetecknande för ämnet är också dess internationella karaktär. Ämnet täcker ett kronologiskt spann från förhistorisk tid fram till Romarrikets fall, ca 500 e.Kr. Vi studerar arkeologiska föremål och antika texter för att få kunskap om de antika samhällena, t.ex. politik, ekonomi, religion, litteratur, filosofi, konst och arkitektur. Antikens kultur och samhällsliv belyser företeelser och ideologier som har sina rötter i antiken, såsom demokrati, diktatur och etnicitet, och som i sin tur har varit centrala för utvecklingen av vårt moderna samhälle. Genom att studera antiken kan du därför förstå och reflektera över din samtid utifrån ett historiskt perspektiv. På grundnivå studeras de antika kulturerna med en tvärvetenskaplig infallsvinkel. Det innebär att du studerar konstföremål och arkitektur både ur en estetisk synvinkel och utifrån deras funktion i samhället, t.ex. som politiska propagandainstrument och uttryck för sociala värderingar. Du studerar antika lämningar som ger kunskap om bosättningsmönster, urbanism och landskapshistoria. Du lär dig att kritiskt granska källmaterial och får verktyg för att kunna analysera historiska företeelser och din samtid. På avancerad nivå ges möjlighet att delta i arkeologiska utgrävningar i medelhavsområdet och att studera vid de Svenska instituten i Aten, Istanbul och Rom. Det finns tre ingångar till antikstudier. Du kan antingen välja Kandidatprogram i arkeologi med Antikens kultur och samhällsliv som inriktning eller Kandidatprogram i klassiska studier där du kombinerar Antikens kultur och samhällsliv med klassiska språk. Du kan också studera Antikens kultur och samhällsliv en termin i taget (30 hp) och välja tematiska kurser som komplement. Kandidatkursen (30 hp) ger dig behörighet till studier på avancerad nivå.

Grundnivå Antikens kultur och samhällsliv I 30 hp

Kursens mål är att ge dig grundläggande kunskaper om samhällsutvecklingen i Egypten, Främre Orienten, Grekland och på Kreta från äldsta tid till 1000 f.Kr., om medelhavsområdets, framför allt Greklands, kultur och samhällsliv, från omkring 1000 f.Kr. till omkring 300 f.Kr., och om romarrikets kultur och samhällsliv från omkring 300 f.Kr. till omkring 500 e.Kr. Dessutom ingår övningar med antikt källmaterial. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel.

Antikens kultur och samhällsliv II 30 hp

Kursen ger dig fördjupade kunskaper i antikhistorisk metodik och källmaterial samt breddade kunskaper i antik historia och samhällsliv, i religions- och idéhistoria, vetenskap och litteratur. Du får även breddade kunskaper i antikens ekonomiska och sociala historia liksom i medelhavsländernas materiella kultur samt antik konst. Du lär dig att skriftligt referera och diskutera smärre antikvetenskapliga problem. Särskild behörighet: Antikens kultur och samhällsliv I, 30 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Antikens kultur och samhällsliv – kandidatkurs 30 hp

Kursens mål är att ge dig vidgade och fördjupade kunskaper i antikens kultur och samhällisliv. Du kommer att bekanta dig med vetenskaplig speciallitteratur inom ämnet samt studera och träna metoder inom valda ämnesområden. Kursen kommer att ge dig förmåga till självständig problemdiskussion och kritisk bearbetning av historiskt, arkeologiskt eller konsthistoriskt källmaterial som du presenterar i en kandidatuppsats. Särskild behörighet: Antikens kultur och samhällsliv II, 30 hp samt tyska, franska eller italienska som lägst C-språk/B steg 3. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag hel.

Antiken i staden – fallet Stockholm 7,5 hp

Under denna kurs leds du till upptäckt av det antika arvets stratigrafi i huvudstaden. Förutom staden själv fokuseras antikreceptionens begreppsapparat och de specifika antika inspirationskällor som tjänat som grund för minnesbildning i samlingar och miljöer. Kursen ger dig redskap för förståelse av det förflutna och för mångfalden i det identitetsskapande innehåll som förmedlats genom referenser till antiken. Grundläggande behörighet. Ht 2013 helg del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Antik keramik i kontext 15 hp

Kursen behandlar den antika keramikens roll i Grekland och Romarriket. Aspekter som behandlas är keramik både i hushållet och i arbetslivet, vilken betydelse hade den som handelsvara för antikens ekonomi, hur användes keramik i kult och religion, hur har den fungerat som budbärare, speciellt de dekorerade med bilder eller med text och vad gör arkeologer när de hittar keramik i fält? Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Pompeji 7,5 hp

Pompeji är den mest välbevarade stadsmiljön från antiken. Vår kunskap baseras nästan helt på materiella lämningar. Kursen kommer att göra dig bekant med dessa och hur man utifrån dem försökt rekonstruera den levande staden: dess urbanism, boendeformer och historia liksom det politiska, sociala, religiösa och estetiska normsystemet. Kursen omfattar också hur pompejiforskningen utvecklats efter återupptäckten 1748. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (apr–jun).

Romerska kejsare 7,5 hp

På denna kurs studerar vi ett antal kända romerska kejsare. Vad är egentligen sanning bakom historierna om personer som Caligula, Nero och Commodus? Olika antika källor såsom texter, inskrifter, mynt och bildkonst studeras för att belysa människorna bakom historieskrivningens myter. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–mar).

Visuell arkeologi 7,5 hp

Kursens syfte är att utreda hur bilder av det förflutna påverkar vår förmåga att förstå historiska sammanhang. Instrument förmedlas för att på arkeologisk och idéhistorisk grund analysera, och rekonstruera/dekonstruera historiska miljöer på ett källkritiskt sätt. Visualiseringar av det förflutna blir vanligare, då blir det också nödvändigt att skapa ett källkritiskt förhållningssätt till detta. Grundläggande behörighet. Ht 2013 helg del (okt–dec). Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Antikens kultur och samhällsliv – magisterkurs 30 hp

Under denna kurs kommer du att vidga och fördjupa dina kunskaper, särskilt beträffande vetenskaplig metodik, inom ett specialområde. Du kommer att öka din förmåga till självständig problemdiskussion och kritisk bedömning av vetenskaplig litteratur. Kursen kommer att ge dig ökad erfarenhet av vetenskapligt forskningsarbete. Du skriver en magisteruppsats, som ger en tydlig redovisning av kunskapsläge och frågeställningar, visar din förmåga till analys och diskussion samt din förmåga att genomföra en undersökning självständigt. Särskild behörighet: Antikens kultur och samhällsliv – kandidatkurs, 30 hp, samt tyska, franska eller italienska som lägst C-språk/B steg 3. Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag hel.

Fältarkeologiska metoder i klassisk arkeologi 15 hp

Kursen ger teoretisk undervisning och praktisk handledning i arkeologiskt fältarbete som utgrävning, ytinventering, dokumentering av arkitektoniska lämningar. De arkeologiska lämningarna ses därvid dels som en källa till kunskap om de antika samhällena i medelhavsvärlden, dels som en viktig del av det europeiska kulturarvet. Särskild behörighet: Antikens kultur och samhällsliv, kandidatkurs,30 hp, eller motsvarande samt något av följande språk: tyska, franska, nygrekiska, italienska eller turkiska som lägst C-språk B/steg 3, eller som B-språk A/steg 3. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (apr–jun).

Pompeji 7,5 hp

Kursen är väl förankrad i institutionens forskning och ger, utöver grundläggande kunskaper om Pompeji, en utvidgad kunskap, insikt och fördjupning i forskningsmetodik och specifika forskningsfrågor. Aspekter av byggnadshistoria, ekonomi och social förändring står i centrum i de avancerade seminarierna och redovisas med skriftliga övningar och diskussioner i seminarierna där aktivt deltagande krävs för betyg i kursen. Särskild behörighet: Antikens kultur och samhällsliv – kandidatkurs, 30 hp, eller motsvarande i något av följande ämnen: Arkeologi (allmän inriktning), Grekiska (antik), Historia, Idéhistoria, Konstvetenskap, Latin, Litteraturvetenskap,Religionshistoria, Teoretisk filosofi. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (apr–jun).

Arkeologi Institutionen för arkeologi och antikens kultur www.archaeology.su.se Arkeologi handlar om hur människans livsvillkor har förändrats under årtusendena och varför olika samhällen ser ut som de gör. Med arkeologisk forskning tolkar arkeologer spåren efter människorna som levde förr. Spåren kan t ex vara stenyxor, smycken och vapen, men även fornminnen och platser i landskapet, såsom runstenar, fornborgar, kyrkor och städer. Med hjälp av dessa kan vi få en föreställning om hur bl a makt, mentalitet och ritualer såg ut, samt hur de förändrats. Vidare diskuteras den fornnordiska gudavärlden och mötet med kristendomen. Arkeologins roll i dagens samhälle är också en viktig del. Ämnet är tvärvetenskapligt och teori blandas med praktik. Du får delta i utgrävningar, museibesök och exkursioner, vilket får dig att se din närmiljö med andra ögon. Arbetsmöjligheterna finns inom fältarkeologi, samhällsplanering och museum, men du kan även ha nytta av kunskaperna inom media, skola och turism.

humaniora / kurser

Antikens kultur och samhällsliv


humaniora / kurser

36

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Ämnet arkeologi ger kritiska tolkningar av människans historia, från stenåldern fram till idag. Tyngdpunkten ligger vid förhistoriska perioder och vikingatid, men även medeltid och den historiska tiden behandlas. Numismatik med penninghistoria behandlar penningväsende och ekonomi med utgångspunkt i mynt och andra betalningsmedel. Ämnet läses inom ramen för arkeologi. Laborativ arkeologi läses vid institutionens forskningslaboratorium. Här används tekniskt avancerade metoder för att tillvarata, analysera och redovisa det arkeologiska källmaterialet. Osteoarkeologi studerar huvudsakligen skelettlämningar efter människor och djur som framkommer i arkeologiska sammanhang. Mänskligt benmaterial berör bl a frågor kring levnadsvillkor, hälsa och social dynamik. Djurben belyser bl a frågor om näringsfång, säsongsbosättning, slaktteknik och hantverk. Master- och forskarutbildning finns inom alla ämnen.

Grundnivå Arkeologi I 30 hp

Du får kunskaper om människor, kulturer och samhällen under förhistorisk och historisk tid, främst med avseende på Nordeuropa men med globala utblickar. Tolkningar av regional variation och förändringssituationer står i centrum. Källmaterialet är fornsaker och fornlämningsmiljöer samt historiska källor. Du får även inblickar i arkeologins idéhistoria, organisation och samhällsrelevans samt i numismatik. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Arkeologi II 30 hp

Du får grundläggande kunskaper om de teoretiska och metodiska förutsättningarna för tolkningar av äldre tiders kulturförhållanden och samhällen. Särskild vikt läggs vid sambanden mellan källmaterial och tolkning. Du får tillämpa dessa kunskaper i ett grupparbete och i en individuell mindre uppsats. Vidare får du deltaga i arkeologiska fältarbeten. Särskild behörighet: Arkeologi I, 30 hp eller Grundkurs i arkeologi, 20 poäng. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Arkeologi – kandidatkurs 30 hp

Du får fördjupade kunskaper i att formulera och til�lämpa teoretiska och metodiska resonemang i analys och tolkning av arkeologiska problemställningar. Dessa kunskaper redovisas i ett större individuellt examensarbete. Vidare får du grundläggande kunskaper om arkeologins roll i dagens samhälle och om arbetsmarknaden. Du får tillämpa dessa kunskaper i ett grupparbete. En längre exkursion ingår. Särskild behörighet: Arkeologi II, 30 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Arkeologiska fält 30 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper i vad som kännetecknar arkeologi som god vetenskap. Etik och samhällsansvar betonas. Vidare ger kursen fördjupade kunskaper om arbetsmarknaden för arkeologer. Kursen ger även fördjupade kunskaper i att planera, genomföra, rapportera samt för en icke-arkeologisk publik presentera ett arkeologiskt fältarbete. Till kursen hör en längre exkursion. Särskild behörighet: 150 hp, varav ingår arkeologi kandidatkurs eller kandidatkurs i laborativ arkeologi eller kandidatkurs i osteoarkeologi. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Stockholm före Stockholm 15 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om Stockholm med fokus på de arkeologiska lämningarna från forntiden

fram till ca år 1300. Genom litteraturstudier, exkursioner och ett eget arbete ger kursen redskap för analys och tolkning av Stockholm före Stockholm ur olika aspekter. Kursen har tydlig tvärvetenskaplig profil med arkeologi, kvartärgeologi, kulturgeografi, religions­ historia, runologi samt ortnamnsforskning. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

The Viking Age in Northern Europe and along the Eastern Routes 7,5 hp

The aim of the course is to provide a basic survey of the Scandinavian Viking Age, based on archaeology, literary sources and history of religion. Political, economic, religious and other cultural aspects of the period will be discussed, as well as later conceptions of the Vikings and how those conceptions have been put to use in different contexts. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (feb–maj) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 kväll del (feb–maj) Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Osteoarkeologi I 30 hp

Arkeologiska skelettfynd kan svara på många frågeställningar om människans livsvillkor under olika perioder. Djurben berättar om människans förhållande till djuren och belyser på ett konkret sätt strategier för boskaps­skötsel eller jakt och fångst. Kursen ger grundläggande kunskap om människans samt däggdjurens skelett och central osteoarkeologisk metodik om arbete med mänskliga och animala skelettlämningar. Särskild behörighet: Arkeologi II, 30 hp eller Antikens kultur och samhällsliv II 30 hp. Behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk erfarenhet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Introduktionskurs i osteoarkeologi 7,5 hp

Osteoarkeologi studerar huvudsakligen skelettlämningar efter människor och djur i arkeologiska sammanhang. Skelettmaterial belyser frågor om levnadsvillkor, hälsa och social dynamik och näringsfång, bosättningsmönster samt människans förhållande till djuren under olika perioder. Hur levde stenålderns jägare-samlare eller människan i den medeltida staden? Vilken historia berättar skelettfynden? Särskild behörighet: Arkeologi I, 30 hp eller Antikens kultur och samhällsliv I, 30 hp eller motsvarande. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Laborativ arkeologi – kandidatkurs 30 hp

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper om arkeologins källmaterial, dess materiallära samt om laboratorietekniker för tillvaratagande, redovisning och analys till grund för en fördjupad tolkning av en arkeologisk problemställning kring materiell kultur, kunskaper som du redovisar i en kandidatuppsats. Särskild behörighet: Arkeologi II, 30 hp eller Antikens kultur och samhällsliv II, 30 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Bygga och bo i Skandinavien under järnålder och tidig medeltid 15 hp

Kursen syftar till att ge kunskap om byggnadstraditioner och byggtekniker under järnålder och tidig medeltid i främst Skandinavien. Genom föreläsningar, litteraturstudier och exkursioner lär du

dig att studera och tolka boplatser och byggnader från tiden. Praktiska övningsmoment är kopplat till kursen. Kursen vänder sig till studenter och yrkesverksamma. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Från fynd till föremål – dokumentation, fyndpreparering och tillvaratagande av arkeologiska föremål 15 hp

Syftet med kursen är att lära ut metoder för fyndhantering av arkeologiska föremål. Du får lära dig om framtagandet i fält, dokumentation, registrering och analys fram till magasinering. I kursen ingår också föremåls- och materialkännedom. Praktiska övningsmoment är kopplat till kursen. Kursen vänder sig till både studenter och yrkesverksamma. Särskild behörighet: Arkeologi II, 30 hp eller Antikens kultur och samhällsliv II, 30 hp eller motsvarande. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Kritiska perspektiv i arkeologi 15 hp

Kursen är en introduktion till aktuella teoretiska perspektiv inom humaniora och samhällsvetenskaperna och deras möjligheter att bidra med kritiska reflektioner kring arkeologiska frågeställningar och ämnets roll i samtiden. Dessa perspektiv och begrepp behandlas genom föreläsningar, litteraturstudier, textseminarier och praktiska övningsuppgifter där de sätts i relation till dagens arkeologi och kulturarvsverksamhet. Särskild behörighet: Akademisk grundexamen om minst 120 poäng (180 hp), där minst 60 poäng (90 hp) arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, historia eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Grundkurs i Osteologisk Paleopatologi 15 hp

Kursen behandlar identifieringen och beskrivningen av sjukliga förändringar i mänskliga skelett. Kursen ger en ämneshistorisk bakgrund och skelettförändringars förhållanden till moderna kliniska data diskuteras. Dessutom erbjuds en insikt om konsekvenser av olika sjukdomstillstånd i människans historia och hur dessa kan relateras till olika arkeologiska problemkomplex. Särskild behörighet: Kandidatexamen, där minst 30 hp i osteoarkeologi eller motsvarande ämnesområde ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Arkeologins laborativa metoder 15 hp

Kursens mål är att ge kunskap om naturvetenskapliga och tekniska metoder som används för analys av arkeologiskt material, färdigheter i provtagning och provhantering samt praktisk förståelse för laboratoriearbete. Laboratoriemoment ingår. Kunskaperna redovisas i en kortare uppsats. Särskild behörighet: Kandidatexamen, där minst 90 hp i arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Fältkurs i laborativ arkeologi 15 hp

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i arkeologisk undersöknings- och dokumentationsteknik, prospektering, prov- och fyndhantering, att administrera en arkeologisk undersökning, samt att självständigt färdigställa undersökningsplan och rapport i enlighet med gällande regler. Särskild behörighet: Kandidatexamen, där minst 90 hp i arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv ingår. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Etnologi

Hur förstår människor sig själva, sin omvärld och sin historia? Hur formar individer och grupper sina liv och föreställningsvärldar, i olika tider och under olika villkor? Etnologi (tidigare folklivsforskning) är en vetenskap som utforskar hur livet gestaltar sig i både idag ochförr. Ämnet etablerades under 1800-talet, då med fokus på den svenska landsbygdens allmogebefolkning och dess seder och bruk, materiella kultur, trosföreställningar och muntliga traditioner. Under 1900-talet har etnologerna steg för steg vidgat sina intresseområden. I dag kan deras forskning bedrivas i miljonprogrammets förorter och på den glesbefolkade landsbygden, på barnavårdscentraler och i sammanträdesrum, i moskéer och butiker, i skolor och polisbilar och sist men inte minst i människors mer privata hem och relationer. Etnologiska perspektiv kombinerar närhet och distans. De förutsätter en vilja att förstå de företeelser som studeras ifrån människors eget perspektiv, men också ifrågasättande och ett kritiskt förhållningssätt. Som etnologistudent får du tidigt öva dig i empiriskt/ analytiskt arbete, genom fältarbeten och arkivstudier med åtföljande bearbetning och textframställning. Etnologi är ett viktigt ämne för den som vill arbeta på kulturhistoriska museer eller med kvalitativa utvärderingar och utredningar. Utbildningen är också en bra byggsten för dig som siktar på en framtid inom kulturoch informationssektorn, till exempel som journalist, förlagsredaktör, kultursekreterare, bibliotekarie eller lärare. Etnologi kan läsas som huvud- eller biämne inom programmet Kulturvetarlinjen, Kandidatprogrammet i kulturanalys, Kandidatprogrammet för museer och kulturarv och Samhällsplanerarprogrammet. På avancerad nivå kan etnologi läsas inom ramen för det Estetiska programmet, Masterprogram i hälsa, kropp, kultur och Masterprogram i samhällsplanering. Du kan också erhålla såväl magister- som masterexamen i etnologi genom att kombinera enstaka kurser.

Grundnivå Etnologi I 30 hp

Vill du lära dig mer om vårt samtida samhälle och äldre samhällstyper, och samtidigt nå färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden? På Etnologi I får du ta del av ett brett forskningsfält där både vardagsliv och stora samhälleliga maktstrukturer analyseras som kulturella processer. Genom teoretisk fördjupning får du verktyg för att förstå, förklara och kritiskt ifrågasätta dagens, gårdagens och äldre tiders kultur och samhällsliv. Kursen ger praktisk övning i metoder som rör observation, intervju och arkivmaterial. Du lär dig i att använda etnologiska begrepp och perspektiv och får kunskap om ämnets framväxt och förändringar. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Etnologi II 30 hp

Etnologi II syftar till fördjupning och breddning av dina etnologikunskaper, såväl teoretiskt och empiriskt som praktiskt. Kursen avslutas med en skriftlig uppgift. Särskild behörighet: Etnologi I 30 hp eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Etnologi kandidatkurs 30 hp

Kandidatkursen har tre moment: en allmän inledande teori- och metodkurs, enskild fördjupning på ett tematiskt område och självständigt arbete med en kandidatuppsats som fungerar som examensarbete för dig som har etnologi som huvudområde i din

Diagnoser och identitet 7,5 hp

Vad händer när vi får en diagnos? En diagnos kan erbjuda en välkommen förklaring av ett sjukdomstillstånd. Men en diagnos är också alltid en kategorisering av ett tillstånd som gör något med vår identitet. Den här kursen är tvärvetenskaplig och samlar lärare från flera lärosäten med skilda ämnestillhörigheter. Några centrala teman rör sjukdom och ohälsa som kommunikation; mötet mellan medicinens röst och människors livsvärldar; kroppsliga erfarenheter och berättande; normalitet, avvikelse och social stigmatisering. En röd tråd i hela kursen rör samspelet mellan kroppsliga erfarenheter, sjukdomsdiagnoser och människors ansträngningar att forma sin egen identitet. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Folkhemsliv 7,5 hp

Hur förändrades livet i Sverige mellan 1920-tal och 1970-tal, den tid som ibland går under benämningen ”Folkhemmet”. Med vilka medel och mål moderniserades det svenska samhället? Epoken har lyfts fram som en positiv förebild, men har också kritiserats för att ha stakat ut rigida gränser för vad som ansågs vara normalt och avvikande, svenskt och osvenskt, rätt och fel. Kursen behandlar de normer och idéer som på avgörande sätt förändrade befolkningens levnadsbetingelser och de miljöer som gestaltades under denna period. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Folklore: Ritual, berättelse och tradition 7,5 hp

I kursen får du kännedom om folklore, det vill säga vardagens ritualer, berättande och traditioner. Vi analyserar folkliga genrer som sagor och sägner, musik och dans, undersöker berättelser om övernaturliga väsen och föreställningar om sjukdom och botemedel. Kursen rymmer både en kulturhistorisk inriktning och ett stort intresse för vår egen tids folklore. Förutom insikter i teorier om folklore och du får praktisk träning i att själv dokumentera och analysera folklore genom observation och intervju. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 kväll del (jan–mar).

Kläder, kropp och identitet 15 hp

Kursen vänder sig till dem som förenar ett intresse för kläder och mode med ett intresse för teorier om kropp och identitet. Klädernas roll i att göra människorna tydliga för varandra bildar en utgångspunkt, som fördjupas av ett historiskt perspektiv på modeväxlingar och frågan om klädernas könskodning. Hur kläder idag både kan ingå i olika valbara livsstilar och förstås som djupare identitetsmarkeringar är temat för kursens sista moment. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Kulturarvsanalys 7,5 hp

Vårt samhälle tycks ha ett omättligt behov av kulturarv. Kursen ger dig redskap för att analysera de sammansatta processer som skapar och vidmakthåller detta arv. Vi följer kulturarvstankens framväxt och analyserar hur olika bevarandemetoder och kulturarvsformer förhåller sig till individuellt och

kollektivt identitetsskapande, liksom till företeelser som globalisering, upplevelseindustrin och stadsbyggnad. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Kulturhistoria 7,5 hp

Svensk kulturhistoria utgör etnologins (folklivsforskningens) traditionella kärna, med nära koppling till museernas och hembygdsrörelsens intresse för äldre tiders materiella och sociala livsformer. Kursen behandlar såväl denna traditionella kulturhistoria som frågor om mentalitet, civilisation, makt, rum och materialitet. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

Mångfald och globalisering 7,5 hp

Kursen handlar om hur det nutida svenska samhälle som präglas av etnisk och religiös mångfald har växt fram, och hur det ter sig idag. Vad betyder det idag att vara svensk? När blir etniska och nationella kategoriseringar viktiga och vad kan bidra till att tömma dem på innehåll? Hur flätas det etniska och nationella samman med kategoriserande av annat slag – till exempel kön, klass och religion? Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Sexualitetens kulturhistoria 7,5 hp

Kursen handlar om hur det svenska samhället över tid har organiserat idéer om sexualitet och kön och hur dessa i sin tur har format både samhälle och personlig identitet. Vi granskar bland annat hur föreställningar om sexualitet har påverkat t ex familj, arbetsdelning och reproduktion. Vi analyserar också de institutioner som övervakar och reglerar sexualiteten. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Stadsliv 7,5 hp

Vilka skiftande landskap och fysiska miljöer kännetecknar stadsmiljöerna idag och i historisk tid? Hur påverkar stadsplaneringen människors vardagliga liv? Kursen ger redskap för att analysera staden ur individ- och familjeperspektiv. Frågor kring integration och segregation diskuteras utifrån klass- köns- och etnicitetsperspektiv, liksom i relation till förändrade produktions- och konsumtionsmönster. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

Sweden – Society and Everyday Life 15 hp

The aim of this course is to provide an introduction to an ethnological analysis and understanding of Swedish society, past and present. The course deals with aspects of cultural and historical change from peasant society through modernity to contemporary society. Identity, diversity, family, gender, folklore and cultural heritage are central themes in the course. All lectures and course materials are in English. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel (sep–nov) Anmälan 15 april. Ht 2013 dag hel (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober.

humaniora / kurser

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) www.erg.su.se

utbildning på grundnivå. De tre momenten kan delvis överlappa i tid. Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och kollektiv och enskild handledning. Särskild behörighet: Fortsättningskurs i etnologi, 20p eller Etnologi II, 30 hp eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

37


humaniora / kurser

38

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Tillämpad etnografi 7,5 hp

Betydelsen av använda kvalitativa metoder som observationer och intervjuer i samband med utredningar, utvärderingar och kvalitetssäkring betonas allt mer. Den här kursen vänder sig till dig som vill lära att arbeta med kvalitativa intervjuer och med observationer i granskningar och andra analyserande undersökningar. Kursen är praktikkorienterad och föreläsningar varvas med konkreta övningar. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 kväll del (jan–mar).

Avancerad nivå Genusperspektiv på diaspora och transnationalism. 7,5 hp

Kursen fokuserar på begreppen diaspora och transnationalism och undersöker hur de relaterar till och interagerar i olika teoretiska ramverk och empiriska studier. Kursen erbjuder analytiska verktyg att problematisera, historisera och förstå representationen av maskulina och feminina subjektpositioner i en migrationskontext. Särskild behörighet: Kandidatexamen, 180 hp, med inriktning mot etnologi eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Etnologi – masterkurs 30 hp

Denna kurs ges varje vårtermin och leder fram till masterexamen med inriktning på etnologi. Ditt arbete under terminen består uteslutande i att med handledning och stöd i form av viss seminarieverksamhet självständigt genomföra en större forskningsuppgift och presentera detta arbete och dess resultat i form av en masteruppsats. Särskild behörighet: Etnologi – Kandidatkurs eller motsvarande, –– 30 hp i etnologi på avancerad nivå varav 22,5 ska utgöras av kurser i teori, metod och ämneshistoria eller motsvarande –– obligatoriska fakultetskurser om sammanlagt 15 hp på avancerad nivå eller motsvarande –– minst 15 hp i breddningsämne på avancerad nivå eller motsvarande –– ytterligare 30 hp på avancerad nivå, som kan fördelas på etnologi eller breddningsämne efter eget val. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Etnologisk kulturanalys 7,5 hp

Denna kurs fördjupar och breddar dina kunskaper om kulturteori och kulturvetenskapliga perspektiv, med särskild betoning på hur dessa omsätts i etnologisk praktik. Kursen har sin tyngdpunkt i samtid och nyare historia. Kursen är obligatorisk för dig som ska avlägga master- eller magisterexamen med inriktning på etnologi. Den kan också läsas av studenter som väljer andra huvudområden på avancerad nivå. Särskild behörighet: Kandidatexamen, 120 p, med inriktning på etnologi eller kandidatexamen, 180 hp med inriktning på etnologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Kvalitativa metoder – etnologisk fördjupning 7,5 hp

Denna kurs behandlar fältarbetets praktiker och tekniker i relation till frågor om kulturvetenskapliga problemställningars karaktär och kunskapsteoretiska grunder för etnologi och besläktade discipliner. Den är obligatorisk för dem som vill ta examen i etnologi på avancerad nivå men välkomnar också studenter som vill arbeta med kvalitativa metoder inom andra humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen. Ett aktivt deltagande är en viktig förutsättning för ditt utbyte av kursen.

Särskild behörighet: Kandidatexamen, 120 poäng,

med inriktning på etnologi eller kandidatexamen, 180 hp med inriktning på etnologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Rituella gestaltningar 7,5 hp

Ritualer finns nästan överallt. De kan vara urgamla eller nyuppfunna, improviserade eller detaljplanerade, de kan lugna eller skaka om, och profanera lika väl som hylla. För kulturforskare är de ett fascinerande studieobjekt. Syftet med denna kurs är att med hjälp av klassiska teoretiska texter och exempelstudier ge dig redskap för att själv analysera ritualer av olika slag. Ett aktivt deltagande är en viktig förutsättning för ditt utbyte av kursen. Särskild behörighet: Kandidatexamen, 120 p, med inriktning på etnologi eller kandidatexamen, 180 hp med inriktning på etnologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Specialkurs i etnologi 7,5 hp

En specialkurs är en forskningsanknuten fördjupningskurs. Det finns olika teman att välja mellan och utbudet kan variera från termin till termin. Specialkurser är en viktig del av förberedelserna för ditt examensarbete på avancerad nivå i etnologi men kan också läsas fristående, oberoende av om ditt huvudområde är etnologi eller ej. Om du vill läsa en fristående specialkurs, kontakta studierektor. Särskild behörighet: Kandidatexamen 120 p, med inriktning på etnologi eller kandidatexamen 180 hp med inriktning på etnologi eller motsvarande.Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag del.

Ämneshistorisk fördjupning i etnologi 7,5 hp

I den här kursen får du återuppliva bekantskapen med klassiska grundtexter och stanna upp vid viktiga stationer i etnologins utveckling. Kursen är obligatorisk för dem som ska avlägga magister- eller masterexamen i etnologi och rekommenderas för studerande på forskarnivå i etnologi. Den är också tillgänglig för studerande som väljer andra huvudområden än etnologi på avancerad nivå. Särskild behörighet: Filosofie kandidatexamen, 120 poäng, med inriktning på etnologi eller kandidatexamen, 180 hp med inriktning på etnologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Filmvetenskap Institutionen för mediestudier www.ims.su.se/filmvetenskap Rörliga bildmedier spelar en allt större roll i de flesta människors vardag i en alltmer globaliserad värld. Filmvetenskapliga studier erbjuder kritiska redskap för att analysera samtidens och det förflutnas mediesituation ur ett humanistiskt perspektiv. Inom utbildningen är film ett vitt begrepp, som inte bara innefattar biografvisade filmer (även om sådana upptar en stor del av forskning och undervisning i ämnet), utan även television och digitala medier. Filmen, med dess drygt hundraåriga historia, är ett förhållandevis ungt medium, och filmvetenskap är ett relativt nytt akademiskt ämne. Det betyder att mycket av forskningen ägnas samtida filmföreteelser. Likaså är vårt ämne tvärvetenskapligt, med en mängd kompletterande perspektiv. Vi studerar de rörliga bildmediernas historia, teori, estetik och funktion och analyserar därtill frågeställningar som normalt inte förknippas med en humanistisk disciplin, exempelvis mediernas ekonomiska och teknologiska aspekter. Denna bredd ger insikt om komplexiteten i fenome-

net rörliga bilder, men erbjuder också rika möjligheter till specialisering utifrån egna intressen. Kurserna ger en gedigen teoretisk grund för den som söker ett yrke med kreativa eller administrativa uppgifter inom film, TV, information, etc, liksom för den som vill satsa på en medieanknuten forskarkarriär.

Grundnivå Filmvetenskap I 30 hp

Filmvetenskap I ger en bred överblick över filmens kulturhistoria, dess olika publiker och uttryck. Förutom biografvisad film studeras även television, video och digitala medier. Kursen introducerar filmens olika studiefält och ger dig grundläggande verktyg att förstå och analysera filmen som mediekultur och underhållning, verklighetsskildring och bildkonst. Särskild behörighet: Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Filmvetenskap II 30 hp

Kursen är en fortsättning på Filmvetenskap I 30 hp med fokus på aktuell film- och medieforskning. Delkurserna har ett tematiskt upplägg där klassisk filmteori möter aktuella kulturstudier och där du får en djupare kunskap om den rörliga bildens roll i kultur och samhälle. Filmvetenskap II ger dig kunskap om film- och tv-studier och nya färdigheter i analysen av film och media. Särskild behörighet: Avslutad kurs: Filmvetenskap I, 30 hp Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Filmvetenskap – kandidatkurs 30 hp

Kursen erbjuder vidgade och fördjupade kunskaper om de rörliga bildmediernas historia, filmvetenskaplig teori och metodologiska problem. I fokus står ett kvalificerat, självständigt arbete inom ett aktuellt forskningsområde inom det filmvetenskapliga ämnesfältet. Särskild behörighet: Filmvetenskap I, 60 hp eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Filmkritik i teori och praktik 7,5 hp

Kursen behandlar kultur- och filmkritik ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv samt ger praktisk övning i recensionsskrivande och textredigering. Fokus ligger på svensk filmkritik, men även internationella utblickar görs. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och samtal med praktiserande filmkritiker. Särskild behörighet: Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Den japanska filmens kulturhistoria 7,5 hp

Kursen är ett samarbete med institutionen för orientaliska språk och ger en introduktion till Japans filmhistoria från 1900 till idag ur samhällspolitiska och estetiska perspektiv. Likheter och skillnader med andra filmkulturer belyses på stilistisk och tematisk nivå ifråga om strukturer för produktion och distribution. "Klassisk film", "film och nation" och "modernitet och tradition" är centrala begrepp. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Postkoloniala perspektiv på audio­visuella media 15 hp

Kursen erbjuder en introduktion till postkolonial teoribildning på den rörliga bildens område i historiskt perspektiv. I ett samlat teoretiskt grepp och med många exempel från skilda filmkulturer och receptionssammanhang studeras problematik beträffande


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Rörliga bilder i genusperspektiv 15 hp

Why is it funny when men dress as women in the movies but not so much the other way around? Are images of sexually liberated women a sign of equality or a new form of oppression? What is behind the recent "trend" of queer themes in the media? Or, the obsessession with beauty and body management? The course addresses key questions concerning gender, sexuality and body issues in past and present audiovisual culture. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Swedish Film and Television Culture 15 hp

The course provides an overview of the role of the moving image in Swedish culture and society. Swedish film and television culture is presented in relation to international trends and developments in the field. Various approaches are considered, including the analysis of formal concerns combined with different socio-cultural perspectives as well as entertainment genres and avant-garde experiment. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel (sep–nov) Anmälan 15 april. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad nivå

National, Transnational, Global: Nordic Cinemas in Transition 7,5 hp

This course explores the Nordic cinemas from regional, national and global perspectives. Topics include Nordic stars and/or directors working in Hollywood, transnational uses of traditional as well as popular arts (plays, novels, paintings), and the worldwide impact of the Danish Dogma movement on production cultures. Särskild behörighet: Kandidatkurs i filmvetenskap, 30 hp, eller i annat ämne med relevans för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag del (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Filmvetenskap i omdaning: Introduktionskurs 1 7,5 hp

The course offers a broad perspective on the theoretical traditions, key concepts and methodologies within the study of cinema and the moving image. Focusing on theoretical issues and methodological questions, the course serves as an advanced introduction to the disciplinary formation of Cinema Studies, its current research themes and contemporary debates. Särskild behörighet: Kandidatkurs i filmvetenskap, 30 hp, eller i annat ämne med relevans för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Filmvetenskap i omdaning: Introduktionskurs 2 7,5 hp

The course expands the theoretical and methodological map of Cinema Studies provided by the Core Course 1. It offers an enhanced orientation into the study of cinema and the moving image by focusing on mediatheoretical questions and, in particular, the specificity of film as medium and technology. Särskild behörighet: Kandidatkurs i filmvetenskap, 30 hp, eller i annat ämne med relevans för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterkurs I i Filmvetenskap 60 hp

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper inom ett eller flera specialområden inom det filmvetenskapliga ämnesfältet. Kursen är även forskningsförberedande. För att avlägga masterexamen krävs ytterligare 60 hp på avancerad nivå. Särskild behörighet: Kandidatkurs i filmvetenskap, 30 hp, eller motsvarande, Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Media Studies: Keywords for the Present 7,5 hp

This course, co-taught by Cinema Studies and Journalism, Media, and Communication, provides analytical tools for critically investigating contemporary media culture. By emphasizing "keywords", i.e. concepts, theories, and methodologies, the course offers an overview of key debates within contemporary media studies and is highly pertinent for students planning or already writing their MA-thesis. Särskild behörighet: Kandidatkurs i filmvetenskap, 30 hp, eller i medie- och kommunikationsvetenskap, alternativt i annat ämne med relevans för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

områden är metafysik, kunskapsteori, språkfilosofi, vetenskapsteori, logik och filosofins historia. Exempel på frågeställningar: Finns det en verklighet oberoende av oss och kan vi i så fall veta något om den? Vilka är de väsentliga egenskaperna och förutsättningarna för språklig kommunikation? Vad kännetecknar en vetenskaplig förklaring? Vad gör en slutledning giltig? Inom båda ämnena lär man sig analysera och värdera argumentationer, både egna och andras, samt att behandla komplexa problem på ett systematiskt sätt. För dig som aldrig läst filosofi, eller endast läst filosofi på gymnasiet, rekommenderar vi våra grundkurser: Praktisk filosofi I eller Teoretisk filosofi I.

Grundnivå Praktisk filosofi I 30 hp

Detta är den inledande kursen i praktisk filosofi. Du får en introduktion till centrala frågeställningar och teorier inom praktisk filosofi. Dessutom får du öva upp din analytiska förmåga genom att studera argumentationsanalys, semantik och logik. Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel.

Praktisk filosofi II 30 hp

Särskild behörighet: Praktisk filosofi I eller Grund-

kurs i praktisk filosofi

Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska och svenska.

Praktisk filosofi – kandidatkurs 30 hp

Särskild behörighet: Praktisk filosofi II eller Fortsätt-

ningskurs i praktisk filosofi.

Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Teoretisk filosofi I 30 hp

Detta är en introduktion till den teoretiska filosofin. Den ger grundkunskaper både för den som bara läser denna kurs och för den som fortsätter med filosofistudierna. Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 hp och omfattar bland annat kunskapsteori, logik, metafysik, språkfilosofi, vetenskapsteori samt den teoretiska filosofins historia från antiken till modern tid. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Teoretisk filosofi II 30 hp

Filosofi Filosofiska institutionen www.philosophy.su.se Filosofi består av två ämnen: praktisk filosofi och teoretisk filosofi. Båda ämnena är teoretiska och hänger nära samman med varandra, men handlar delvis om skilda frågor. Inom praktisk filosofi studeras grundläggande frågor som rör människans handlande, både som individ och samhällsmedlem. Av särskilt intresse är begrepp som rationalitet, normer och värderingar. Centrala forskningsområden är moralfilosofi, politisk filosofi, beslutsteori, estetik samt vetenskapsteoretiska, kunskapsteoretiska och metafysiska problem inom humaniora och samhällsvetenskap. Exempel på frågor som studeras inom praktisk filosofi: Har vi en fri vilja? Vad kännetecknar de handlingar som bör utföras? Kan ett värdeo­ mdöme vara sant eller falskt i en objektiv mening? Är det möjligt att rationellt rättfärdiga uppfattningar i värdefrågor? Vad karakteriserar ett rättvist samhälle? Är sociala normer och strukturer något annat än individers interaktioner? Har personer en identitet över tiden? Inom teoretisk filosofi studeras grundläggande frågor om tillvarons beskaffenhet och om villkoren för vår kunskap om den. Begrepp som sanning, existens och mening är av särskilt intresse. Centrala forsknings-

Särskild behörighet: Teoretisk filosofi I eller Grund-

kurs i teoretisk filosofi.

Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Teoretisk filosofi – kandidatkurs 30 hp Särskild behörighet: Teoretisk filosofi II eller Fort-

sättningskurs i teoretisk filosofi.

Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Argumentationsanalys 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande distinktioner inom argumentationsanalys, såsom skillnaden mellan god och effektiv argumentation, och mellan hållbarhet och relevans. Med hjälp av praktiska övningar tränas deltagarna i grundläggande färdigheter i argumentationsanalys. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Estetik 15 hp

Kursen innehåller två delar. Den första delen introducerar grundläggande begrepp och problem inom filosofisk estetik på ett kritiskt sätt. Den andra delen innehåller en fördjupning inom ett centralt problemområde inom filosofisk estetik. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

humaniora / kurser

etnicitet, hudfärg, genus och sexuell orientering. Denna kurs kan med fördel kombineras med kursen "Rörliga bilder i genusperspektiv". Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (apr–jun) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel (apr–jun) Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

39


40

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

humaniora / kurser

Etik 7,5 hp

Kursen ger dig grundläggande kunskaper i normativ etik. Normativa teorier och riktningar, såsom utilitarism, pliktetik och dygdeetik, gås igenom på ett kritiskt sätt. Kursen behandlar även centrala problem inom tillämpad etik. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Medicinsk etik 15 hp

Kursen belyser centrala etiska frågor som uppstår i samband med medicinsk behandling och vård av sjuka. Kursen behandlar även etiska aspekter på den medicinska teknologins och forskningens utveckling samt på sjukvårdens roll i det moderna samhället. Kursen ger dig också träning i att klargöra och kritiskt värdera grunderna för etiska ställningstaganden. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Filosofins historia 15 hp

Kursen innehåller en översiktlig genomgång av filosofins utveckling från antiken till nutiden och syftar till att ge filosofisk allmänbildning och samtidigt stimulera till filosofisk reflektion. Den behandlar viktiga frågor inom centrala filosofiska områden, såsom metafysik, kunskapsteori, etik och politisk filosofi. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Logik 15 hp

De centrala begreppen logisk följd och logisk sanning presenteras, dels allmänt och dels inom ramen för predikat­ logik. Stor vikt läggs vid att analysera den logiska strukturen hos satser i vanligt språk och påvisa giltighet respektive ogiltighet vid såväl informell som formell argumentation. I kursens senare del behandlas olika metoder för att systematiskt pröva om logisk följd föreligger. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Metalogik 15 hp

Predikatlogik med identitet presenteras som ett formellt system och grundläggande modell- och bevisteoretiska resultat bevisas. Gödels fullständighetsteorem behandlas utförligt. Dessutom ges exempel på hur matematiska teorier kan formaliseras inom predikatlogik med identitet. Kursens senare del behandlar Gödels ofullständighetsteorem för aritmetiken och Churchs oavgörbarhetsresultat för predikatlogik. Särskild behörighet: Logik, GN, 15 hp eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Politisk filosofi I 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till den politiska filosofins centrala problem och riktningar. Fokus ligger på den samtida diskussionen inom politisk filosofi. Exempel på frågor som behandlas är vad som kännetecknar ett rättvist samhälle och hur medborgerliga friheter kan rättfärdigas. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Politisk filosofi II 7,5 hp

Kursen innehåller ett fördjupat studium av något centralt problemområde inom politisk filosofi. Ett exempel på ett sådant område är demokratisk teori, där olika definitioner av demokrati studeras, liksom vilken betydelse centrala resultat inom teorin om kollektiva val, såsom Condorcets teorem och Arrows omöjlighetsteorem, har för demokratisk teori. Särskild behörighet: Politisk filosofi I. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Vetenskapsteori 15 hp

Kursen ger överblick över viktiga frågor, begrepp och teorier inom området. Särskilt betonas aspekter som bidrar till förståelsen av den vetenskapliga kunskapens

natur och vad objektivitet inom vetenskap innebär. Speciellt studeras 1600-talets vetenskapliga revolution samt idéer från det senaste seklet. Induktivism, positivism och Poppers syn på metodologi granskas tillsammans med den kritik som riktats mot dessa. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Praktisk filosofi – avancerad kurs 30 hp

Särskild behörighet: Praktisk filosofi kandidatkurs eller kandidatexamen med inriktning mot filosofi (praktisk/teoretisk) eller Påbyggnadskurs i praktisk filosofi. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Praktisk filosofi – magisterkurs 30 hp

Särskild behörighet: Praktisk filosofi avancerad kurs. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Praktisk filosofi – masterkurs 30 hp

Särskild behörighet: Praktisk filosofi magisterkurs. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Teoretisk filosofi – avancerad kurs 30 hp

Särskild behörighet: Teoretisk filosofi – kandidatkurs eller kandidatexamen med inriktning mot filosofi (praktisk/teoretisk) eller Påbyggnadskurs i teoretisk filosofi. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Teoretisk filosofi – magisterkurs 30 hp

Särskild behörighet: Teoretisk filosofi – avancerad kurs. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Teoretisk filosofi – masterkurs 30 hp

Särskild behörighet: Teoretisk filosofi magisterkurs. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Vetenskaplighet och forskningsetik 7,5 hp

Med utgångspunkt i begreppen kunskap och sanning ägnas kursen främst åt en kritisk diskussion rörande den vetenskapliga kunskapens natur och vad som utmärker vetenskapligt kunskapssökande. Skillnader mellan forskningens mål och metoder inom olika discipliner och vetenskapsområden diskuteras också kritiskt. En viktig del av kursen behandlar centrala etiska frågor med särskild relevans för forskning. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 dag del (jan–mar). Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Genusvetenskap Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) www.erg.su.se/genusvetenskap Inom genusvetenskap studeras den kunskapsmässiga, sociala och kulturella innebörden av begreppet genus (eller kön). Grunden för all genusvetenskap är insikten om genusdimensionens betydelse i samhället. I de stora sammanhangen är genus en ofrånkomlig aspekt av kultur och samhällsstruktur. Samtidigt berör genusdimensionen människors personliga förhållanden och identiteter. En viktig aspekt är också insikten om hur sociala kategorier baserade på exempelvis sexualitet, etnicitet, funktionsskillnad, ålder, klass, religion mm samverkar med genus, makt och identitet. Genusvetenskapen är ett tvärvetenskapligt forskningsfält med vetenskaplig bas i feministisk forskning. Några av de frågor vi behandlar är: Hur görs kön? Hur påverkas politik, sexualitet, kultur,

ekonomi och vardagsliv av den genusordning som råder? Vilka faktorer leder till förändringar i synen på genus och makt? Idag är genusforskning en samlande benämning för kvinnoforskning, feministisk forskning, jämställdhetsforskning, maskulinitetsforskning, könskritisk forskning, queerstudier mm. Kurser i genusvetenskap riktar sig till såväl kvinnor som män.

Grundnivå Genusvetenskap I 30 hp

Du får följa genusvetenskapens framväxt från feminismens klassiska texter till dagens breda fält av genusstudier. Genus som begrepp och vetenskapligt perspektiv studeras med nedslag i exempelvis etnicitetsstudier och queerteori. Vi undersöker även hur synen på kön präglat partipolitik, lagstiftning och jämställdhetsarbete, bl a med studiebesök på riksdagen. Avslutningsvis analyserar vi genus i populäroch finkultur. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Genusvetenskap II 30 hp

Kursen fördjupar kunskapen om den vetenskapsteoretiska och begreppsliga grunden för genusstudier. Den inleds med studier av olika inriktningar i feministisk teori. Därefter introduceras feministisk vetenskapsteori och metod, där du får arbeta med såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Vi analyserar även metod och teori i aktuella avhandlingar. Terminen avslutas med ett mindre, självständigt examensarbete. Särskild behörighet: Genusvetenskap I, 30 hp/ Grundkurs i genusvetenskap, 20 poäng, eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Genusvetenskap – kandidatkurs 30 hp

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i hur man genomför ett självständigt, genusvetenskapligt examensarbete. Kursen inleds med studier av klassiska texter i den feministiska idétraditionen. Tonvikten ligger på läsning, egen reflektion och kritisk granskning. Hur kan klassikerna inspirera de egna studierna och det egna skrivandet? Under uppsatsmomentet varvas enskilt arbete med gemensamma seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Genusvetenskap II, 30 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Introduktion i genusstudier 15 hp

Kursen ger en bred orientering i genusvetenskapens grundläggande begrepp och teorier. Feminism studeras med fokus på såväl idéhistoriska rötter som aktuell debatt. Vi diskuterar hur genus förhåller sig till sociala kategorier som etnicitet och sexualitet och hur detta påverkar människors identitet och möjlighet till inflytande. Kursen tar även upp olika aspekter av jämställdhet, dess politik, hinder och möjligheter. Tillsammans med Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv, 15 hp, ger kursen behörighet till Genusvetenskap II Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp

Med exempel från historia, statsvetenskap, litteraturvetenskap och kulturstudier studerar vi genusperspektivets betydelse och hur det har analyserats vetenskapligt. Vi diskuterar ämnesspecifika teman som välfärdstatens roll för konstruktionen av genus och vilken roll genus spelar inom olika kulturella uttrycksformer. Tillsammans med Introduktion till genusstudier, 15 hp, ger kursen behörighet till Genusvetenskap II. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Män och maskuliniteter 7,5 hp

Normkritisk pedagogik 15 hp

Kursen behandlar genus- och sexualitetsnormer i skolan och hur man kan arbeta för att utmana begränsande normer för kön, sexualitet och andra maktskillnader. Målet är att utveckla ett normmedvetet, pedagogiskt förhållningssätt i relation till skolans metoder, läromedel och kursplaner. Vi arbetar praktiknära med utgångspunkt i olika fallstudier och material och analyserar t.ex. läromedel, film etc. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Genusteori: historiografi, vetenskapsteori och forskningspraktik 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper i modern genusteori och vänder sig till studerande på kandidat- och masternivå samt doktorander. Kursen behandlar feministisk historiografi, feministisk vetenskapsteori och genusvetenskaplig forskningspraktik. Genusteorins kritiska potential i förhållande till traditionella kunskapsområden betonas. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande i genusvetenskap eller annat humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Genusvetenskap – masterkurs 30 hp

Under kursen genomför studenterna en självständig vetenskaplig behandling av ett genusvetenskapligt ämne i form av ett skriftligt examensarbete. Varje student tilldelas en handledare för hjälp med den forskningsuppgift som ingår i kursen och författandet av uppsatsen. Kursen avslutas med ett seminarium där studenterna försvarar det egna arbetet och opponerar på en kurskamrats arbete. Särskild behörighet: Kandidatkurs i genusvetenskap eller annat humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne med inriktning mot genus. –– 30 hp i genusvetenskap på avancerad nivå –– obligatoriska fakultetskurser om sammanlagt 15 hp på avancerad nivå eller motsvarande. –– minst 15 hp i breddningsämne på avancerad nivå eller motsvarande. –– ytterligare 30 hp på avancerad nivå som kan fördelas på breddningsämnen efter eget val. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Intersektionalitet 15 hp

Kursen ger kunskap om intersektionalitet inom ett brett fält av modern samhällsteori. Vi studerar samspelet mellan olika sociala kategorier såsom genus, klass, sexualitet, etnicitet, religion och funktionshinder. Stor vikt läggs vid att nå fördjupad teoretisk förståelse av skärningspunkterna mellan sociala kategorier och, genom att anlägga ett maktperspektiv, se hur diskriminering fungerar och därmed kan motverkas. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande i genusvetenskap eller annat humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Speciallitteratur på avancerad nivå 7,5 hp

Kursen är en läskurs på avancerad nivå, som studeras in på egen hand och tenteras enskilt. Studenten läser

och gör en analys av litteratur från en självständigt sammanställd eller existerande litteraturlista (tillhandahålls av institutionen). Den självvalda litteraturen kan användas till att fördjupa och/eller bredda forskningsfrågan i ett eget examensarbete. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande i genusvetenskap eller annat humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 distans hel. Endast registrering. Vt 2014 distans hel. Endast registrering.

Historia Historiska institutionen www.historia.su.se Funderar du på att läsa historia? Då möter du ett brett ämne. Allt det som människor gjort i alla tider och i alla kulturer och som finns bevarat i olika källor är historia. Genom att studera dessa källor kan vi nå kunskap om hur människan ordnat sin tillvaro – hur hon byggt upp samhällen och hanterat problem och förändringar. Historia är ett både grundläggande och aktuellt ämne, eftersom det ger dig en bild av det som en gång varit och samtidigt ger dig verktyg för att förstå, ifrågasätta och förklara det som händer idag. Historien knyter ihop de första civilisationerna med vårt moderna 2000-tal. Studierna ger dig en god bas för vidare studier. Du kommer att lära dig att analytiskt och kritiskt granska sanningshalten i det du läser, i allt från gamla dokument och vetenskaplig litteratur till IT-uppgifter på nätet och politiska debattartiklar. Du kommer att öva dig i att argumentera och att kommunicera både skriftligt och muntligt. Den kompetensen får du nytta av resten av livet. Stockholms universitet har den största historieutbildningen i Sverige med ett brett kursutbud. Vi har kompetenta lärare som inte bara undervisar utan också forskar. Vi studerar bland annat relationen mellan kvinnor och män (genus), hur människor tänkt och tyckt i olika tider (föreställningar, idéer och mentaliteter), vilka som egentligen haft makten i samhället (politik), städernas framväxt (stadshistoria) och vilken roll idrotten spelat i samhället. Institutionens forskning är stark och tillhör universitetets ledande forskningsområden. Det finns flera ingångar till studier vid Historiska institutionen. Ett program i historia, ett kulturvetarprogram och ett i museer och kulturarv, vilka alla leder till en kandidatexamen (180 hp) med historia som huvudområde. Du kan också studera historia en termin i taget (30 hp), utifrån en kronologisk inriktning. Ytterligare sätt är att välja halvterminskurser (15 hp) dagtid eller halvfartskurser på kvällstid.

Grundnivå Folkmordens historia under 1900-talet 15 hp

Kursen behandlar folkmordets historia under 1900-talet ur ett jämförande perspektiv. Den utgår från folkmordsdefinitionen samt grundläggande teorier kring fenomenet. Dessa kunskaper används sedan för att studera några av de mest omtalade fallen: det Osmanska riket, Nazi-Tyskland samt Rwanda. Kursen diskuterar även folkmordens efterdyningar i form av minnen och myter som öppnat upp för nya konflikter. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Från bondesamhälle till industriland: vägen till det moderna Sverige 15 hp

Sverige började 1800-talet som ett fattigt jordbruksland men omvandlades under seklets gång till ett rikare, industrialiserat samhälle. Kursen behandlar dessa genomgripande förändringar: framväxten av nya samhällsgrupper och försörjningssätt, av politiska och tekniska system. Tillväxten ökade och demokratiseringen tog fart, men också klyftorna i samhället: vilka människor tjänade på detta och vilka gjorde motstånd? Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Historia – kandidatkurs, med inriktning museer och kulturarv 30 hp Särskild behörighet: Historiekurser om minst 60 hp

innefattande eget examensarbete om minst 7.5 hp

Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Historiebruk: Historiens betydelse i samhället 15 hp

Påståenden om det förflutna görs i bland annat politiska debatter, film och populärmusik, museers utställningar, familjetraditioner, kommersiella budskap och gruppers manifestationer av identitet. Kursen granskar de processer där historia framställs, förmedlas och förhandlas genom begrepp som minne, historia, identitet och historiebruk. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Kinas moderna historia 15 hp

Kursens behandlar framväxten av det moderna Kina, framförallt under 1900-talet. Hur kan man analysera utvecklingen, och vilka är drivkrafterna? Kursen tar även upp hur Kina har beskrivits i västvärlden och i Sverige. Viktiga teman är Kina från kejsardöme till republik, republiken och inbördeskriget, den sinosovjetiska konflikten, det stora språnget och kulturrevolutionen och Kina efter Mao och de fyras gäng. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Nya och gamla läror: Religion och reformation i Luthers efterföljd 15 hp

Kursen behandlar de politiska, religiösa och ideologiska förändringar som reformationen förde med sig i Sverige och i de andra framväxande staterna i Europa. Kursen tar också upp sexuella normer och lagstiftningen kring dessa. På föreläsningar och seminarier diskuteras den folkliga fromhetskulturen, människors föreställningar kring livet och döden samt de första frikyrkorörelsernas framväxt. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Historia I. Från medeltid till nationalstatsbyggande och upplysning 30 hp

Kursen behandlar den världshistoriska utvecklingen från tidig medeltid till 1800-talets början, vad gäller människors livsvillkor och hur de organiserade sina samhällen. Terminen består av två block: Medeltiden respektive tiden 1500–1815. Varje block innehåller tre delkurser; en föreläsningsserie om tidsperiodernas världshistoriska utveckling, en tematisk fördjupning samt en kurs om relevanta teori- och metodfrågor. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Medeltidens samhälle 15 hp

Kursen fokuserar på hur människor levde, kände och tänkte under medeltiden. Vad spelade kön och genus för roll? Hur påverkade religionen och vad skämtade man om? Kursen innehåller tre delkurser som kompletterar varandra: en föreläsningsserie gällande grunderna i medeltidens världshistoriska utveckling, en tematisk fördjupande kurs samt en kurs som fokuserar relevanta teori- och metodfrågor kring tidsperioden. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Det tidigmoderna samhället – 1500–1800 15 hp

Kursen behandlar framväxten av nationalstater, upplysningstiden och de franska och amerikanska revolu-

humaniora / kurser

Kursen ger en introduktion till mansforskningens historik och olika inriktningar. Du får läsa om dess influenser från kvinno/genusforskning och gay studies, och studera synen på mannen och maskulinitet i det offentliga och det privata. Kursen ger även en fördjupning i olika teoretiska teman och därmed sammanhängande begrepp, såsom hegemonisk maskulinitet, homosocialitet, "kvinnlig maskulinitet" etc. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

41


humaniora / kurser

42

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

tionerna. Vidare behandlas hur svensk stormaktstid respektive frihetstid påverkade både individerna och den svenska samhällsstrukturen. Kursen innehåller tre delkurser: en föreläsningsserie om den tidigmoderna världshistoriska utvecklingen, en tematisk fördjupning samt en kurs om relevanta teori- och metodfrågor. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Historia II. 1800–1900-talets utveckling och uppsatsarbete med informationssökning, källkritik och problemlösning 30 hp

Kursen innehåller dels ett block om den världshistoriska utvecklingen under 1800–1900-talen samt en fördjupande tematisk kurs, dels ett block med examensarbete som ger grundläggande träning i informationssökning, källkritik och vetenskaplig problemlösning. Båda blocken innehåller en teorikurs som lyfter fram olika historiska teoretiska betraktelsesätt, analyser och förklaringar. Särskild behörighet: Historia I, 30 hp (20 p). För att få registrera sig på kursen vid terminsstart ska studenten ha kurser om minst 22 hp godkända inom Historia I. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Det moderna samhället 1800–2000 15 hp

Kursen behandlar industrisamhällets framväxt och demokratins genombrott i västvärlden. Vidare berörs kolonialismen och bägge världskrigens historia samt diskussionerna kring välfärdsstaten och dess påverkan på individer och samhällsstrukturer. Kursen innehåller tre delkurser: en föreläsningsserie om 1800–1900-talens världshistoriska utveckling, en tematisk fördjupning samt en kurs om relevanta teori- och metodfrågor. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Uppsats – informationssökning, källkritik och problemlösning 15 hp

Kursen tränar dig i kvalificerad vetenskaplig undersökning. Den vänder sig även till dig med andra bakgrundskunskaper än historia, då kursen utgör en god bas för alla vetenskapliga studier. Du lär dig systematisk informationssökning, källkritisk behandling, vetenskaplig framställning och seminariepresentation. Kursen lyfter även fram teoretiska betraktelsesätt, historiska förklaringar och analyser. Särskild behörighet: 30 hp (20 p). Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Historia – kandidatkurs 30 hp

Kursen utgör termin tre inom historiestudierna och består dels av ett större självständigt examensarbete i historia om 15 hp, vilket motsvara kravet för en kandidatexamen, dels kurser som erbjuder teoretisk ämnesfördjupning. Särskild behörighet: Historiekurser om minst 60 hp (40 p) innefattande eget examensarbete om minst 7,5 hp. För att få registrera sig på kursen vid terminsstart ska studenten ha kurser om minst 52 hp godkända, inklusive examensarbetet. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Fördjupade temastudier i historia 15 hp

Särskild behörighet: Historiekurser om minst 60 hp

(40 p) innefattande eget examensarbete om 7,5 hp (5 poäng). För att få registrera sig på kursen vid terminsstart ska studenten ha kurser om minst 52 hp godkända, inklusive examensarbetet. Ht 2013 distans del. Vt 2014 distans del.

De muslimska ländernas moderna historia I. Kultur, religion och samhällsliv 10 hp

Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen 15 hp

De muslimska ländernas historia II – Islams uppkomst och betydelse för tusen år av social och  politisk utveckling 10 hp

Samtidshistoria I – frigörelser, globalisering och konflikter 15 hp

Afrikas historia I – söder om Sahara före kolonialismen 10 hp

Samtidshistoria II – kultur, mentalitet och politik i en föränderlig värld 15 hp

Kursen behandlar den moderna historiska utvecklingen i den del av världen där befolkningen bekänner sig till muslimsk tro. Kursen problematiserar den gängse bilden av muslimer och deras historia, via ett antal teman som t.ex. parallella moderniteter, kolonialism, ekonomisk och politisk utveckling, nationalism, fundamentalism och intellektuell utveckling i dagens moderna muslimska länder. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Kursen erbjuder en analys av den historiska utvecklingen från 600-talet och framåt i den del av världen där befolkningen bekänner sig till muslimsk tro. Kursen behandlar även vissa muslimska och teologiska texter, där dessa har relevans för att göra politiska och sociala sammanhang begripliga. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–apr).

Kursen ger en bred historisk introduktion till Afrikas utveckling söder om Sahara före den europeiska 1800-tals kolonialismen. Den behandlar flera aspekter på afrikansk historia utifrån politiska, ekonomiska, kulturella och sociala utgångspunkter. Tyngdpunkten i litteraturen är lagd på moderna studier av afrikanska historiker vid afrikanska universitet. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Afrikas historia II – kolonialism och modernitet i Afrika under 1800–1900-talen 10 hp

Kursen ger baskunskaper om nationalsocialismen som ideologi, Nazi-Tyskland som maktsystem och terrorregim, samt om Förintelsen – folkmordet på Europas judar. Genom utnyttjandet av ny litteratur inom dessa livaktiga forskningsfält ges även inblick i aktuella forskningsdiskussioner, bl. a. om regimens folkliga stöd samt om rasismens och antisemitismens roll för Förintelsen. Även Sverige och Förintelsen behandlas. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Kursen behandlar den politiska historien i världen efter 1945. Fokus ligger på Kalla kriget, avkolonialiseringen, proteströrelser och dagens globalisering. Kursen inleds med en översiktsdel och fördjupar sig sen i några av de proteströrelser som markerat perioden som till exempel den så kallade ungdomsrevolten på 1960-talet, kvinnorörelsen eller proteströrelserna mot de kommunistiska regimerna. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Kursen behandlar den nya värld som formades årtiondena efter andra världskriget. Via tematiska studier behandlas den kulturella, sociala och politiska utvecklingen såväl i Sverige som i världen från 1945 till idag. Sammantaget med Samtidshistoria I motsvarar kursen en termins grundkurs i historia och ger behörighet till fortsatta studier i historieämnet. Samtidshistoria I och II kan läsas i valfri ordning. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Kursen behandlar den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Afrika då européerna började stycka upp Afrikas territorium och exploatera kontinenten. Innebörden i uttrycken kolonialism och postkolonialism diskuteras och analyseras. Dessutom diskuteras hur Afrika av idag kan förklaras med den historiska utvecklingen under senaste två århundradena. Kursen blickar även framåt mot det moderna Afrikas framtid. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–apr).

Stockholms historia 15 hp

Genus i historien – kropp, makt och kön 10 hp

De nordamerikanska indianernas historia I, ca 1500–1890 10 hp

Kursen handlar om hur man sett på kvinnor och män i olika tider och hur uppfattningar om makt, kropp, kön och sexualitet har konstruerats. Utgångspunkten är ett genusperspektiv där könens roller, egenskaper och uppgifter är skapade och inte naturgivna, vilket påverkar hur samhällen organiseras och makt fördelas. Kursen ger även kunskap om grundläggande teorier om genus och historia. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Medeltidens kultur och samhällsliv 15 hp

Kursen behandlar svensk och europeisk medeltid. Den erbjuder tematiska fördjupningar, t.ex. skrattets och humorns olika funktioner och hur man såg på det skrivna ordet då få kunde läsa och skriva. Den traditionella bilden av medeltiden som en mörk tid, präglad av en korrumperad kyrka och utbredd vidskeplighet, utmanas av den nyare forskningens bild av en ljus tid präglad av radikala idéer och intellektuella framsteg. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Kursen handlar om Stockholms historia, från stadens grundande till dagens moderna storstad. Vem har styrt Stockholm? Vilka sociala förhållanden levde människorna under? Hur har kvinnorna klarat sig i staden? Hur har stadens bebyggelse förändrats? Kursen innehåller även frågor om stadens utveckling i ett internationellt perspektiv. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Kursen ger en bred översikt av historien, från den europeiska kolonisationen till de sista "indiankrigens" slut. Den diskuterar den indianska historien och de indianska samhällena utifrån flera olika perspektiv. Kursen behandlar bl.a. kulturmöten och identitet, gåvoutbyten och handel, religionens betydelse och moraluppfattningar, synen på manlighet/kvinnlighet/transsexualitet och inställningen till krig och fred. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

De nordamerikanska indianernas historia II, ca 1890–idag 10 hp

Kursen är en fristående fortsättning på De nordamerikanska indianernas historia I. Kursen tar sin början när de sista "krigiska" indianfolken besegrats och placerats i reservat. Kursen behandlar bl.a. den statliga lagstiftningspolitiken och reaktionerna på den, indianernas eget identitetsskapande, den politiska radikaliseringen under efterkrigstiden samt kraven på självbestämmande. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–apr).


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Kursen ger en bred introduktion till Sveriges maritima förflutna, utifrån historiska, etnologiska och marinarkeologiska perspektiv. Svensk historia har alltid präglats av havet, som transportmedel och resurs men också som krigszon. Kursens syfte är att belysa olika aspekter av detta långa förhållande och visa hur de format det moderna svenska samhället. Kursen ges av forskare knutna till Centrum för maritima studier. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Curatorutbildning 30 hp

Kursen ger dig kunskaper och färdigheter om utställ­ ningsproduktion. Med teoretiska och historiska utgångs­ punkter studeras utställningen som medium. Utbildningen genomförs i samarbete med institutioner och enskilda yrkesutövare verksamma inom området. Kursen avslutas med fem veckors praktik. Upplysningar lämnas av studievagledare@historia.su.se Se även www. historia.su.se Särskild behörighet: Engelska B/Engelska 6, samt minst 90 hp inklusive kandidatkurs (eller motsvarande) inom ett och samma huvudområde. Ht 2013 dag hel Ingen kompletteringstid. Vt 2014 Startar ej.

Projektledarutbildning 30 hp

Kursen förbereder för uppgifter inom kulturområdet med inriktning på projektledning, kulturproduktion, och utställningsansvar. Den förmedlar grundläggande kunskaper i projektledning, administration och marknadsföring samt ger praktisk tillämpning av projektarbete. Upplysningar lämnas av studievagledare@historia.su.se Se även www.historia.su.se Särskild behörighet: Engelska B/Engelska 6, samt minst 90 hp inklusive kandidatkurs (eller motsvarande) inom ett och samma huvudområde. Ht 2013 dag hel Ingen kompletteringstid. Vt 2014 dag hel Ingen kompletteringstid.

Populärkulturen och samhället 15 hp

Kursen är kulturhistoriskt och kulturanalytiskt inriktad med fokus på film, TV-serier, populärmusik och gatukonst betraktade som texter. Kursen behandlar populärkulturens budskap och dess funktion i samhället. Populärkulturella uttryck sätts in i ett historiskt sammanhang med fokus främst på den västerländska populärkulturens utveckling från 1920- talet och fram till idag. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Förlagskunskap 60 hp

Utbildningens syfte är att förbereda för arbetsuppgifter inom förlagsvärlden. Utbildningen ger grundläggande kunskaper om svensk förlagsverksamhet, om dess organisation och verksamhetsformer, om dess roll i samhället och om rättsliga och ekonomiska styrmedel samt dess relation till andra medier. Upplysningar lämnas av studievagledare@historia.su.se Se även www.historia.su.se Särskild behörighet: Engelska B/Engelska 6, samt kandidatexamen eller hela, avslutade kurser om 180 hp varav 90 hp inklusive kandidatkurs inom ett och samma huvudområde. Ht 2013 dag hel Ingen kompletteringstid. Vt 2014 Startar ej.

Historia – magisterkurs 15 hp

Kursen består av uppsatskurs med examensarbete (15 hp)huvudsakligt förlagd till vårterminen men inleds under hösten. Den ska ge förutsättningar för yrkesarbete med vissa krav på självständighet och kritisk-analytisk förmåga, inom bl. a. bildningssek-

torn, kommunikation, förvaltning och kultur. Kursen ingår som examensgrundande moment för 1-årig magisterexamen inom ramen för Masterprogrammet i historiska studier Särskild behörighet: Kandidatexamen, 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning samt historiekurser om 15 hp, innefattande "Historia som vetenskap", 7.5 hp och "Historia – metodkurs" 7.5 hp, eller andra kurser med jämförbart kursinnehåll på avancerad nivå. Engelska B/Engelska 6. Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Historia – masterkurs 30 hp

Kursen består av uppsatskurs med examensarbete (30 hp), och är huvudsakligen förlagd till vt 2013 (15 hp) och vt 2014 (15 hp) men inleds ht 2012. Den ska ge förutsättningar för yrkesarbete med höga krav på självständighet och kritisk-analytisk förmåga, inom bl. a. bildningssektorn, kommunikation, förvaltning och kultur. Kursen ingår som examensgrundande moment i masterprogrammet i historiska studier. Särskild behörighet: Kandidatexamen, 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning samt historiekurser om 15 hp, innefattande "Historia som vetenskap", 7.5 hp och "Historia – metodkurs" 7.5 hp, eller andra kurser med jämförbart kursinnehåll på avancerad nivå. Svenska B/Svenska 2. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Historia – masterkurs 15 hp

Kursen ger en möjlighet att efter avslutad magisterexamen ta ut en masterexamen i historia. Kursen består av en uppsatskurs med examensarbete (15 hp). Observera att kursen huvudsakligen är förlagd till vårterminen (15 hp) men inleds under hösten (0 hp). Särskild behörighet: Kandidatexamen, 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning samt fullgjord kurs Historia – Magisterkurs , 15 hp eller motsvarande examensarbete på avancerad nivå, samt ytterligare historiekurser om 15 hp, innefattande "Historia som vetenskap", 7.5 hp och "Historia – metodkurs" 7.5 hp, eller andra kurser med jämförbart kursinnehåll på avancerad nivå. Svenska B/Svenska 2. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kön, intimitet och förändring i modern-historisk forskning 7,5 hp

Hur har uppfattningar om kön, intimitet och familj förändrats med den moderna samhällsutvecklingen? Hur problematiseras förändringsprocesser kopplade till familj- och intimsfär i forskning med modernhistoriskt perspektiv? Kursen fördjupar centrala vetenskapliga teman inom det familjehistoriska forskningsfältet och undersöker den historieteoretiska frågan om hur förändring och kontinuitet problematiseras i forskning. Särskild behörighet: Kandidatexamen, 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Arkivvetenskap 60 hp

Arkivvetenskap rör villkoren för befintliga arkiv och modern arkivbildning med fokus på arkivarieyrkets arbetsuppgifter: bevara, tillgängliggöra och styra information. Under ett år behandlas bl a informationsoch dokumenthantering, arkivredovisning, gallring, lagstiftning och arkivteori. I kursen ingår praktik, där man under handledning får arbeta med olika arkivarieuppgifter. Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia, men även andra humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen kan komma ifråga. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Genus och andra maktrelationer 7,5 hp

Kursen ger fördjupad kunskap om mänskliga relationer i termer av makt i ett långt historiskt perspektiv (cirka 1600–1950). Genusperspektivet är centralt men inte tillräckligt för en analys av maktrelationer i gången tid, utan behöver kompletteras med till exempel etnicitet, ålder, klass och sexualitet, och äldre tiders identitetsmarkörer som till exempel ståndstillhörighet och religiös tillhörighet. Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för historiska studier, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Historia som vetenskap 7,5 hp

Kursen är en introduktion för studier i historieämnena på avancerad nivå. Kursen syftar dels till att ge medvetenhet om ämnenas tradition, dels att ge en introduktion till historikerns roll i och förhållande till omvärlden. Kursen rör de grundläggande villkor för historievetenskaperna som historikern måste förhålla sig till – den egna traditionen, historiebruket i samhället samt forskningens nytta och frihet. Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för historiska studier, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Historia – metodkurs 7,5 hp

Kursen fördjupar kunskapen om och förståelsen för historiska metodproblem inom universitetsämnet historia. Det övergripande målet är att ge deltagarna metodredskap för att skriva en magister- respektive en mastersuppsats. Inom kursen behandlas bland annat problemformulering, källkritik, komparation, teorianvändning, förklaringar, kvantitativa metoder, tolkningsmetoder samt framställning. Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för historiska studier, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Historia – teorikurs 7,5 hp

Kursen fördjupar kunskaper om och insikter i olika teoretiska skolbildningar inom historievetenskapen samt ger studenten möjlighet att skaffa sig relevanta teoretiska verktyg dels för att kunna skriva en mastersuppsats i historia, dels för att på annat sätt kritiskt och systematiskt integrera kunskaper och analysera komplexa företeelser och frågeställningar. Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för historiska studier, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Kritik av religiös makt under medeltiden 7,5 hp

Kursen uppmärksammar medeltidens kritik av religiös makt. Tre områden uppmärksammas, Persien, 1300-talets Italien och senmedeltidens Tyskland. I huvudsak uppmärksammas litterära texter. Det rör sig om persiska poeter, Boccaccios Il Decameron och religiösa skrifter riktade till lekmän i Tyskland. Frågan är vad som kritiseras, hur det sker och vilka likheter och olikheter som finns. Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för medeltidsstudier. Engelska B/Engelska 6. Studenter inom masterprogram i medeltidsstudier har platsgaranti. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Global och transnationell historia 1500–2000 7,5 hp

Global and transnational history is an expanding field of research; a consequence of historians' ambition to put

humaniora / kurser

Svensk historia från sjösidan, ca år 1000–2000 10 hp

43


humaniora / kurser

44

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

the ongoing processes of globalization (economic, cultural, social and environmental) in a historical context. The course will discuss recent works and trends in global and transnational history writing. It will also look upon global history from a Swedish, "peripheral" perspective. Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Paleografi 7,5 hp

Globalisation and urban development since 1950 7,5 hp

Idéhistoria

This course puts focus on the development of cities and the transformation of urban space during the turn to post-industrialism, including increased international urban networking, economic deregulations, European integration and the rise of producer services. Aspects to consider are urban growth and decline, urban social and economic restructuring, urban governance and the spatial transformation of cities. Särskild behörighet: Kandidatexamen, minst 180 hp, varav minst 90 hp i ämnen med relevans för historisk forskning. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Idrott, samhälle, identitet 1900–2000 7,5 hp

Kursens fokus är idrottens funktion i det europeiska industrisamhället och de teorier och förklaringsfaktorer som används inom idrottshistorisk forskning. För svensk del uppmärksammas bl a idrottsrörelsens framväxt, idrotten som folkrörelse och dess roll i folkhemmet. Med den internationella forskningen behandlas särskilt idrotten som identitetsskapande och tävlingsidrottens utveckling. Särskild behörighet: Genomgången kandidatkurs med relevans för historiska studier, i första hand historia eller idéhistoria. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Medeltidsforskning 7,5 hp

Kursen är tvärvetenskaplig och arrangeras av institutioner som har medeltidsstudier på sitt ansvarsområde: Arkeologi, historia, konstvetenskap och nordiska språk. Kursen ges i form av seminarier. Diskussionsmaterial väljes så att deltagarna får kunskap om centrala metod- och teoriproblem inom medeltidsforskningens delämnen; dessutom ges orientering om några centrala källmaterial, skriftliga och föremålsrelaterade. Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för medeltidsstudier. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Nazismen, Nazi-tyskland och förintelsen 7,5 hp

Kursen ger insikter i centrala forskningsproblem rörande nationalsocialismen som ideologi, Nazi-Tyskland som maktsystem (bland annat polycentrismen) och terrorregim, samt om Förintelsen – folkmordet på Europas judar. Bland annat behandlas regimens folkliga stöd ("konsensusdiktatur"?), antisemitismens roll och massmord på andra befolkningsgrupper. Även Sverige och Förintelsen behandlas: från "bystander" till "rescuer" Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för historiska studier, i första hand historia, idéhistoria eller ekonomisk historia. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Vt 2014 dag del (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Kursen ger en överblick över skriftens utveckling från senantiken, över medeltiden, till reformationen. Kursen informerar om gängse hjälpmedel för läsning av gammal skrift och ger de viktigaste kriterierna för igenkänning och datering av handstilar. Stor vikt kommer att läggas vid praktiska övningar, och studenten kommer själv att få läsa och transkribera medeltida handskrift. Särskild behörighet: 180 hp varav genomgången kandidatkurs (90 hp) i ett ämne med relevans för medeltidsstudier. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria www.idehist.su.se Idéhistoria handlar om tänkandets historia från antiken till våra dagar: föreställningar om människan och universum, naturen och kulturen, etiken och politiken. Genom att studera idéhistoria får vi perspektiv på den världsbild och människosyn vi har idag. Insikt, sammanhang och förståelse är nyckelord som tillsammans med ämnets tvärvetenskapliga karaktär gör idéhistorien till ett utmärkt ämne att börja sina studier med eller komplettera dem, antingen man är humanist, samhällsvetare, medicinare, naturvetare eller teknolog. Idéhistoria söker mot bakgrund av övergripande föreställningar och tanketraditioner och med hjälp av en historisk metod analysera och förstå den intellektuella och vetenskapliga kulturens framväxt samt dess relation till samhället. Som idéhistoriker studerar man hur synen på liv och död, kropp och själ, kön och etnisk tillhörighet förändrats under tidernas lopp. Idéhistoriker studerar historien och samtiden, men också föreställningar om framtiden och diskuterar vilka faktorer som påverkar utvecklingen. Idéhistoria finns med olika benämningar, förutom idéhistoria även idé- och lärdomshistoria, representerat som utbildningsämne vid landets samtliga universitet. Utbildningen i idéhistoria vid Stockholms universitet ägnar särskild uppmärksamhet åt den nya tidens idéhistoria. Mer om idéhistoria i Stockholm finns på vår hemsida www.idehist.su.se

Grundnivå Idéhistoria I 30 hp

tiga idéers utveckling samt hur dessa har växelverkat med sin samhälleliga kontext. Teorier om atomen, universum, evolutionen, miljön m. m. lyfts fram och sätts i samband med så olika problemområden som krig, folkhälsa och klimatförändringar. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 dag del (jan–mar).

Den moderna tidens idéhistoria 15 hp

Kursen behandlar idéer under den moderna tiden, det vill säga från sekelskiftet 1800 och fram till våra dagar. Här behandlas den moderna tidens världsbilder, synen på naturen, samhället och människan. Kursen motsvarar tillsammans med halvfartskursen Idéhistoria, från antiken till upplysningen, 15 hp. en genomförd kurs Idéhistoria I, 30 hp. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag del. Vt 2014 kväll del.

Fem teman i den moderna tidens idéhistoria 7,5 hp

Kursen gör fem nedslag i den moderna tidens idéhistoria i avsikt att fånga in väsentliga idémässiga teman. I kursen behandlas de politiska ideologierna, darwinismen, uppfattningar om familj och sexualitet, tron på framsteget och dess kritiker och olika idéer om bildning, utbildning och medborgarskap under perioden från sekelskiftet 1800 till våra dagar. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Idéhistoria II 30 hp

Kursen syftar till fördjupning av ämnesstudiet genom studiet av centrala texter i idéhistorien, en temakurs samt författandet av en mindre uppsats. Studenten förväntas efter genomgången kurs kunna redogöra för och diskutera idéer ur den idéhistoriska litteraturen, muntligt och skriftligt problematisera olika förhållningssätt till föreställningar samt använda de formella verktygen för vetenskapligt skrivande. Särskild behörighet: Minst 15 poäng/22,5 hp av Idéhistoria I. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Kursen ger genom föreläsningar och seminarier en kronologisk genomgång av den västerländska idéhistorien från antiken till våra dagar. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna redogöra för linjer, centrala företeelser och begrepp i den västerländska idéhistorien från antiken till våra dagar, relatera dessa idéer till vår samtid och analysera källtexter på en grundläggande nivå. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Idéhistoria, kandidatkurs 30 hp

Idéhistoria, från antiken till upplysningen 15 hp

De rasistiska idéernas historia 7,5 hp

Kursen behandlar den intellektuella och vetenskapliga kulturens framväxt samt dess relation till samhället från antiken till och med upplysningen. Kursen motsvarar tillsammans med kursen Den moderna tidens idéhistoria, 15 hp, en genomförd kurs Idéhistoria I, 30 hp. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag del.

De moderna naturvetenskapernas idéhistoria 7,5 hp

Kursen behandlar den moderna tidens naturvetenskaper, från sent 1700- tal till nutid. I fokus står vik-

Kursen fördjupar ämnesstudiet ytterligare och behandlar centrala idéhistoriska forskningsperspektiv. Efter genomförd kurs förväntas studenten kunna kritiskt diskutera och använda teoretiska begrepp i idéhistoriskt material, självständigt författa ett examensarbete inom en given tidsram och kritiskt diskutera, värdera och reflektera kring idéhistoriska texter. Särskild behörighet: Minst 52,5 högskolepoäng av Idéhistoria I och Idéhistoria II, samt godkänt på Idéhistoria II:s uppsatsmoment. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Kursen behandlar rasideologier som vuxit fram under den västerländska modernitetens olika faser. Utgångspunkten tas i upplysningstidens särskiljande av människor i olika kategorier, varefter kursen följer framväxten av rasbiologi, raspolitik och liknande idéer fram till nutidens nationalpopulistiska rastänkande. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Darwin och utvecklingstanken 7,5 hp

Darwin och utvecklingstanken ger fördjupade kunskaper om evolutionsidéernas historiska betydelse. Kursen tar upp centrala teman som Darwins föregångare och influenser, idéerna om jordens historia, teorin om arternas uppkomst, de följande diskussionerna om människans, moralens och samhällets ursprung, samt


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Fem epoker i idéhistorien, antiken till upplysningen 7,5 hp Kursen är en fristående översiktskurs som ger en orientering i det västerländska tänkandets historia från antiken till upplysningen. Kursen baseras på en serie föreläsningar över de olika epokerna samt på självständig inläsning av kurslitteratur. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Swedish History of Ideas 7,5 hp

The course is an introduction to some important ideas and thinkers in Swedish history, from Sweden’s position as a great power in the 17th century until the Welfare state in the 20th century. Included are such topics as Linneaus, Swedish conceptions of nature and Strindberg. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad nivå Foucault – historiska och kritiska perspektiv 7,5 hp

Kursen behandlar Foucaults tänkande från sent 50-tal till hans död 1984. Den historiska bakgrunden, liksom skiftande ställningstaganden från en mer eller mindre strukturalistisk period till frågor om makt och sanning och den sena fasens intresse för sexualitet och subjektet, kommer att diskuteras. Kritiska synpunkter på hans verk kommer även att uppmärksammas. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Idéhistoria – Magisterkurs 15 hp

Kursens centrala del utgörs av utarbetandet av ett idéhistoriskt examensarbete. Kursen består av ett antal seminarier med vetenskapliga diskussioner och kritisk granskning av olika vetenskapliga texter. I kursen ingår också en opposition av ett examensarbete. Särskild behörighet: Kandidatexamen i idéhistoria. Svenska B/Svenska 2 och Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Idéhistoria – Masterkurs 30 hp

Kursens centrala del utgörs av utarbetandet av ett idéhistoriskt examensarbete. I kursen ingår ett antal seminarier med diskussioner och kritisk granskning av olika vetenskapliga texter. I kursen ingår också en opposition på ett examensarbete. Särskild behörighet: Kandidatexamen i idéhistoria. Svenska B/Svenska 2 och Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Idéhistoria – Historia som vetenskap 7,5 hp

Kursen är en introduktionskurs för studier i historieämnena på avancerad nivå. Den syftar dels till att ge en aktiv medvetenhet om historieämnenas egen tradition, dels till att ge en introduktion till den professionella historikerns roll i och förhållande till omvärlden. Kursen rör därmed de grundläggande villkor för historievetenskaperna, som historikern måste förhålla sig aktivt till – den egna traditionen, historiebruket i samhället samt den akademiska forskningens nytta och frihet och därmed dess förhållande till staten. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Idéhistorisk metodkurs 7,5 hp

Kursen behandlar metodproblem inom humaniora med tonvikt på idéhistoriska studier. Vad innebär det att skriva ett vetenskapligt arbete? Hur handskas man med det praktiska hantverket och med erforderliga teoretiska redskap? Vad innebär problemformulering, kontextualisering, historisering, reflexivitet? Kursen utgår från studiet av teoretiska texter och avhandlingar. Examinering sker i seminarieform. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Barockens världsbild 7,5 hp

Kursen behandlar barocken ur idéhistorisk synvinkel. Barockbegreppet och dess innebörd diskuteras och särskilt uppmärksammas den vetenskapliga världsbilden, språket samt retoriken. Fanns det exempelvis en särskild vetenskapssyn som var barock? Kursen syftar till förståelse av idéklimatet och vetenskapssynen samt ger studenten förmåga att diskutera vissa centrala problem. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Feminismens klassiker 7,5 hp

Kursen ger en idéhistorisk grund till studiet av feminism i historia och samtid. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur feministiska perspektiv presenteras i universitetsundervisning och dagens media. Kursen rymmer både äldre källtexter och nyare litteratur samt ger personlig fördjupning i en av tre olika inriktningar: Gynecéer och kvinnokataloger, klassiska verk och enskilda författare respektive akademiska texter. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Medicinens historia och kultur 7,5 hp

Syftet med kursen är att erbjuda en avancerad introduktion till några centrala perspektiv inom dagens medicinhistoriska forskning. Kursen belyser exempelvis diskussioner om medicinens förhållande till skiftande kunskapsformer och vetenskapsbegrepp från renässansen och framåt. Andra aktuella inriktningar som behandlas rör medicinska bilder, historier om kroppar och medicinens relation till publika kulturer. Särskild behörighet: Kandidatexamen. Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Journalistik, medier och kommunikation Institutionen för mediestudier www.ims.su.se/jmk Vid enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK) finns utbildningar inom två huvudområden: medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik. Utbildningarna ger en bred orientering om mediehistoria, journalistik och mediernas roll i samhället, kulturen och för individer. Studier av journalistik, medier och kommunikation ökar därmed förståelsen för politiska, kulturella och samhälleliga förhållanden. Medie- och kommunikationsvetenskap som ämne är till sin karaktär teoretiskt och inbegriper studier av bland annat populärkultur, internetkommunikation och sociala medier och globaliseringens inverkan på mediekulturer. Även information, reklam och PR studeras i ett teoretiskt  perspektiv. Journalistikutbildningarna vid JMK vilar dels på en teoretisk vetenskaplig grund och dels på kurser i journalistiska arbetsmetoder. Studier vid JMK ger en bred förståelse för mediernas framväxt, betydelse och förändringar i Sverige och globalt. Dessa kunskaper är i hög grad användbara på en bred arbetsmarknad. Studierna ger även möj-

ligheter för den som vill satsa på en forskarkarriär inom mediefältet. Vid enheten för journalistik, medier och kommunikation (JMK) ges utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Förändringar i kursutbudet för journalistikutbildningarna är under planering. För aktuell och uppdaterad information om kurser som ges HT13 och VT14 se: www.ims.su.se/jmk

Grundnivå Medie- och kommunikations­ vetenskap I 60 hp

Grundkursen ger en bred orientering om mediehistoria, teorier om mediernas roll i samhället och för individer samt teorier kring information och PR. Här ingår bland annat populärkultur, internetkommunikation och sociala medier samt information, PR och reklam. Du får även lära dig flera metoder för att kritiskt analysera mediernas produktion, innehåll och publiker. Särskild behörighet: Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Medie- och kommunikationsvetenskap – kandidatkurs 30 hp

Kursen behandlar vetenskapsteoretiska perspektiv inom medie- och kommunikationsvetenskap, och ger specialisering inom relevanta teori-och metodområden. Huvuduppgiften är en vetenskaplig uppsats (kandidatuppsats) om 15 hp. Särskild behörighet: Medie- och kommunikationsvetenskap I, 60 hp eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Journalistiskt skrivande 7,5 hp

Kursen ges på halvfart och sträcker sig över 10 veckor. I kursens första del läggs tyngdpunkten vid journalistiskt berättande med genomgångar av uppgifter i workshopformat.  I kursens andra del vidareutvecklar studenterna ett vetenskapligt arbete som de har tidigare gjort, till exempel en C-uppsats, och bearbetar det till en journalistisk artikel. Särskild behörighet: Akademisk examen om minst 180 hp inkl. självständigt arbete om 15 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 dag del (feb–maj).

Avancerad nivå Medierna och döden 7,5 hp

Kursen ger en överblick av hur döden framställs inom olika genrer och medieplattformar, från nyheter och dokumentärfilm till digitala spel och sociala medier. Studier av den medierade döden kopplas till teorier kring modernitet och postmodernitet, vilket ger insikter rörande inte bara rådande förhållningssätt till existentiella frågor, utan också perspektiv på identitet, genus, maktförhållanden, etik och tabun. Särskild behörighet: Kandidatexamen med minst 90 hp i medie- och kommunikationsvetenskap inkl. självständigt arbete om minst 15 hp eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Third Television: TV in the Era of Plenty 7,5 hp

Vilka sociala och kulturella betydelser har TV under 2000-talet, i en tid av multimediala konglomerat och ökande konkurrens? En TV bortom kanaler och vardagsrum, utvidgad genom en rad medieplattformar? Kursen som ges av Filmvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) anlägger kritiska perspektiv till förändrade produktions- och receptionsvillkor för televisionen. Särskild behörighet: Kandidatkurs i medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp eller i filmveten-

humaniora / kurser

filosofiska, religiösa och politiska användningar av darwinismen.

45


humaniora / kurser

46

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

skap, 30 hp, alternativt i annat ämne med relevans för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (apr–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Konstvetenskap Konstvetenskapliga institutionen www.arthistory.su.se Behovet att skapa bilder av verkligheten, gestalta idéer, forma miljöer har funnits i alla tider och alla kulturer. Inom ämnet konstvetenskap får du följa hur denna gestaltningsvilja har förändrats till form och innehåll från forntid till nutid. Våra konstobjekt och byggnader existerar inte autonomt utan är knutna till det samhälle, som de är tillkomna i. Vi vill förmedla hur konsten och arkitekturen förhåller sig till samhället, till politik och religion och inte minst till människosyn. Studier i konstvetenskap syftar till att utveckla din förmåga att analysera bilder och byggnadsverk, att göra dig observant på vilken information konstverk och byggnader erbjuder som estetiska objekt, som uttryck för en stil och för en livsuppfattning. Genom dina studier får du redskap att tolka och förstå din omgivning, såväl de bilder som du möter i konstmuseet som vardagens triviala bilder, såväl offentliga byggnader som industriarkitektur. Att studera konstvetenskap innebär i stort att se och förnimma och att dra slutsatser av dessa erfarenheter. Utbildningen kan leda till tjänster inom den statliga och kommunala kultursektorn t ex museer och konsthallar, vid länsstyrelsernas kulturmiljöenheter, inom auktions- och galleriverksamheten, inom media såsom radio/TV, tidningar, tidskrifter och bokförlag och som lärare, konservator och arkivarie. I vilken verksamhet du än hamnar, kan du få glädje av den analytiska förmåga, som konstvetenskapen har att erbjuda.

Grundnivå Konstvetenskap I 30 hp

Kursen ger bred kunskap om västerlandets konst från antiken till idag samt olika teoretiska förhållningssätt som utvecklats inom konstvetenskapen. Särskild tonvikt läggs vid konstens relation till sociala, politiska och religiösa sammanhang. Kursen ger kännedom om västerlandets mest kända konstverk och konstutövare och vi följer konsthistoriens förändringar för att försöka förstå nya stilepoker i ljuset av de gamla. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel.

Konstnärer om konst 15 hp

Kursen utgår från texter skrivna av konstnärer och arkitekter. Genom att fokusera på källtexter ser vi hur konstnärer skriver om sin egen eller andras praktik och får inblick i de olika avsikter som kan ligga till grund för konstnärers eget skrivande. Konstnärers texter kan fungera som en förlängning eller ett alternativ till deras konstnärliga produktion, men de belyser också hur konsthistoria skapas och förändras. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Bildtolkning 30 hp

Kursens mål är att ge färdigheter i konstvetenskaplig bildtolkning. Detta sker dels genom praktiska övningar, dels genom teoretiska moment som omfattar såväl kunskapsteori som olika relevanta tolknings­ teorier, historiska såväl som nutida. I kursen ingår även en uppsats. Särskild behörighet: Konstvetenskap I eller grundkurs i Konstvetenskap, 20 poäng. Engelska B/Engelska 6.

Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Konstvetenskap – kandidatkurs 30 hp

Kursen syftar till att vidareutveckla studentens förmåga till självständigt vetenskapligt arbete. En delkurs ger grundläggande kunskaper i konstvetenskaplig metod och teoribildning. Inläsning av ett antal konstvetenskapliga verk diskuteras och examineras såväl muntligt som skriftligt. I en längre uppsats tillägnar sig studenten färdigheter i materialinsamling, metodtillämpning och vetenskapligt skrivsätt. Särskild behörighet: Konstvetenskap I, 30 hp samt Bildtolkning, 30 hp eller Samtida konst, miljö och visualitet, 30 hp eller Arkitektur- och bebyggelsehistoria i ett internationellt perspektiv, 30 hp eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Avancerad nivå Postkoloniala perspektiv. Konst och visuell kultur i Europa och världen från renässansen till idag 7,5 hp

Är afrikanska masker konst? Är den grekiska skulpturens skönhet universell? Finns det samband mellan Ingres haremsdamer och 1800-talets ekonomiska världsordning? Postkolonial teori handlar om hur kolonialismen omformade alltifrån maktstrukturer till kulturella praktiker. I kursen får du studera centrala postkoloniala texter, och undersöka hur kolonialismen präglat skapandet och betraktandet av bilder och föremål. Särskild behörighet: Kandidatkurs i konstvetenskap eller i ett ämne relevant för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Landskap som minne, bild och konstruktion 7,5 hp

Syftet med kursen är att ge fördjupad kunskap i att analysera såväl det tredimensionella gestaltade landskapet som det målade, som historisk likaväl som dagsaktuell företeelse. Med utgångspunkt i teman som konstruktion, minne, representation och identitet undersöks hur skiftande nationella, politiska och konstnärliga förhållningssätt har påverkat gestaltningen, förståelsen och tolkningen av olika typer av landskap. Särskild behörighet: Kandidatkurs i konstvetenskap eller i ett ämne relevant för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Performativitet och visuell kultur 1500–1800 7,5 hp

Kursen ger förmåga att analysera bildkonstens och arkitekturens roll i formandet av identiteter, ideologier och världsbilder i det tidigmoderna Europa (1500–1800). Konstverk och miljöer i samspelet med ceremonier och riter studeras. Kursen ger också förmåga att använda "performativitet" som redskap när vi tolkar framträdanden, rörelser och gester i relation till de visuella miljöer där de äger rum. Särskild behörighet: Kandidatkurs i konstvetenskap eller i ett ämne relevant för kursens innehåll. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Kulturarv och kulturmiljövård: Villkor och utgångspunkter 15 hp

Kursen behandlar kulturarvsområdets och kulturmiljövårdens idéhistoriska framväxt, organisation, verksamhet och samhällsroll i ett historiskt och samtida perspektiv. Kunskaper motsvarande svenska B eller annat skandinaviskt språk är en förutsättning för att kunna följa kursen. Särskild behörighet: Kandidatkurs inom ämne relevant för kulturarvsområdet, eller relevant yrkesverksamhet efter speciell prövning. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Kulturarv i globalt perspektiv 15 hp

Kursen diskuterar olika former av historiebruk ur ett brett internationellt kulturarvsperspektiv, t ex frågor om globalt och lokalt kulturarv, nationalism och patriotism. Kursen fokuserar på det internationella kulturarvsarbetet såsom konventioner och politiska överenskommelser; exempelvis världsarv, kulturarv och biståndsfrågor, immateriella kulturarv och globaliseringens effekter på kulturarvet. Särskild behörighet: Kandidatkurs inom ämne relevant för kulturarvsområdet, eller relevant yrkesverksamhet efter speciell prövning. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Latinamerikastudier Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier www.ispla.su.se Latinamerikastudier är ett tvärvetenskapligt ämne som hämtar sin teoretiska och metodologiska ansats från samhällsvetenskap och humaniora. Ämnet ger kunskap om Latinamerika, Karibien och det spansktalande USA – historia, politik, ekonomi samt social och kulturell utveckling. Studenten ges en översiktlig bild av Latinamerika och även möjlighet till fördjupning av kunskaper om specifika frågeställningar och regioner. Forskningen vid Latinamerikainstitutet, som ansvarar för kurserna, spänner över en rad områden, som till exempel ekonomisk integration, historia och globalisering. Dessutom studeras sociala rörelser, decentralisering, migration och fattigdom.

Grundnivå Latinamerikastudier I 30 hp

Du får en grundläggande orientering om de latin­ amerikanska ländernas historia, ekonomiska,  politiska och sociala strukturer. Särskilt behandlas hur sociala strukturer uppstått och förändrats, hur medborgarskapstanken formulerats och tillämpats praktiskt, hur den ekonomiska produktionen organiserats, hur statens roll förändrats samt hur latinamerikanska intellektuella behandlat sin kontinents samhällsfrågor. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Latinamerikastudier II 30 hp

Kursen tar upp nutida sociala, politiska, juridiska, ekonomiska och ekologiska aspekter på Latinamerika. Du får en introduktion till diskussioner om Latinamerikas roll i en globaliserad värld, och möjligheter till fördjupning i frågor kring demokratisering och social differentiering. Inom ramen för något av kursens teman skriver du avslutningsvis en uppsats. Särskild behörighet: Latinamerikastudier I, 30 hp eller Grundkurs i latinamerikanska samhällsförhållanden, 20 poäng. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Latinamerikastudier – kandidatkurs 30 hp

Kursen består av ett examensarbete för kandidatexamen (15 hp) samt en delkurs med inriktning på tvärvetenskaplig teori och metod (7.5 hp) och en med tematisk och regional fördjupning i relation till examensarbetet (7.5 hp). Examensarbetet innebär en begränsad forskningsuppgift som presenteras i en vetenskaplig uppsats. Du får även fördjupade kunskaper om utformningen av vetenskapliga uppsatser. Särskild behörighet: Latinamerikastudier II, 30 hp eller Latinamerikanska samhällsförhållanden, fortsättningskurs, 20 poäng. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Latinamerikas historia 10 hp

Ojämlikheter, genus och makt i Latinamerika 5 hp

Kursen ger en introduktion till hur ojämlikheter i Latinamerika växt fram, och spårar kontinuitet och förändring i relationerna mellan genus, sexualitet, klass, etnicitet och ’ras’. Dessa maktrelationer studeras mot bakgrund av historiskt slaveri och utvecklingen av nationen. Kursen tar även upp hur politiska rörelser i regionen har tagit sig an frågor om makt, ojämlikhet och förändring. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Demokrati och medborgarskap i Latinamerika 5 hp

Latinamerika har under 1900-talet genomlevt tre vågor av demokratisering. Orsaker till varför vissa länder under olika epoker slog in på demokratins väg analyseras. Speciellt fokus ägnas de demokratiseringsprocesser som inleddes med början på 1980-talet, samt de flerfaldiga brister som dessa uppvisar beträffande statlig institutionell struktur och upprätthållande av de medborgerliga rättigheterna. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Globalisering och nya strategier för ekonomisk utveckling i Latinamerika 5 hp

Kursen fokuserar på viktigare ekonomiska frågor i Latinamerika under de senaste två decennierna. Det neoliberala paradigmet analyseras i relation till globalisering, fattigdom, urbanisering, ojämlikhet och förändringar i försörjningsstrukturen. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Introduktion till latinamerikanska idétraditioner 5 hp

Kursen ger en kortare presentation av samhällsvetenskapliga teorier som formulerats av latinamerikanska intellektuella för att förklara och lösa Latinamerikas socioekonomiska problem. Bland de teoribildningar som tas upp är ‘pedagogik för de förtryckta’, befrielseteologi och beroendeskolan. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Latinamerika och världen 10 hp

Kursen har som avsikt att i ett komparativt perspektiv analysera hur Latinamerikas ekonomi, kultur och politik påverkats och påverkat andra regioner/länder inom det globala systemet, t ex genom silverhandeln

med Europa och Asien, slavhandeln med Afrika samt det internationella genombrottet för Latinamerikanska utvecklingsperspektiv genom strukturalismen och beroendeskolan. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Demokratisering och mänskliga rättigheter i Latinamerika 10 hp

Kursen ger en introduktion till centrala diskussioner om demokratisering i Latinamerika. Demokratisering betraktas huvudsakligen som en politisk och rättssociologisk förändringsprocess, men tid ägnas även åt dess inverkan på de ekonomiska och kulturella områdena. Kursen fokuserar på utvecklingen under de tre senaste årtiondena. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Genus i dagens Latinamerika 10 hp

Kursen fokuserar på gränsområdet mellan genus och de hierarkier som skapas av klass, etnicitet och ras och placerar dem i det samtida Latinamerikas kontext. Kursen ger en fördjupad kunskap om aktuella frågor och debatter i dagens Latinamerika om genus och ojämlikheter. Kursen är uppdelad i tre moment som täcker tre större teman: maskuliniteter, femininiteter och familjebildning. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad nivå Regionala studier 15 hp

Kursen fokuserar på någon av Latinamerikas större regioner (Andinska länder, Amazonas, Sydkonen, Centralamerika och Mexiko, Karibien och Brasilien) och fördjupar kunskapen om dess ekonomiska, sociala och geopolitiska processer. Särskild behörighet: Kandidatexamen i samhälls­ vetenskapliga/humanistiska ämnen eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Media i Latinamerika 7,5 hp

Kursen ger en översikt av medias roll inom aktuella aspekter av de latinamerikanska ländernas samhällsliv. Dessutom presenteras samtida mediaforskning i Latinamerika. Bland de ämnesområden som presenteras finns populärkultur, film och journalistik. Särskild behörighet: Kandidatexamen i samhälls­ vetenskapliga/humanistiska ämnen eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Genus, globalisering och mänskliga rättigheter i Latinamerika 7,5 hp

Kursen utforskar förhållandet mellan genus, mänskliga rättigheter och globalisering utifrån ett rättsociologiskt och feministiskt perspektiv genom analys av det offentliga och det privata i nationell och internationell rätt, rättspluralism och globalisering i Latinamerika samt rättens praxis och synen på medborgarskapet. Kursen tar upp diskussionen mellan multikulturella, globala och post-koloniala studier. Särskild behörighet: Kandidatexamen i samhällsvetenskapliga / humanistiska ämnen eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Litteraturvetenskap Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria www.littvet.su.se I alla tider och kulturer har människor berättat historier och framfört sånger, verksamheter som gett upphov till de skrivna texter som vi idag identifierar som litteratur. Under slutet av 1900-talet har en rad nya synsätt vunnit insteg inom litteraturvetenskapen, ibland under inflytande från filosofi, lingvistik och psykologi, och som följd av politiska och sociala förändringar. Nya infallsvinklar har gjort att nya frågor ställs och ämnet har haft en mycket dynamisk utveckling. I dag har litteraturen en större spännvidd än någonsin: sedan antiken etablerade klassiker samexisterar med nya författarskap från hela världen. Som litteraturvetare studerar vi texter i deras historiska, samhälleliga och formmässiga sammanhang och vi diskuterar deras egenart och innehåll. Utbildningen i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet syftar till att den studerande ska utveckla en grundläggande litteraturhistorisk kompetens, parad med teoretisk insikt och analytisk förmåga. Från den litteraturhistoriska grunden bygger vi upp ett alltmer nyanserat vetenskapligt förhållningssätt. Under studiernas gång kan man bland annat välja att fördjupa sig i något av institutionens profilområden: barn- och ungdomslitteratur, tolkningsteori och modernism. Vi kan erbjuda olika kurser: kurser som leder till olika akademiska examina och fristående kurser med olika teman.

Grundnivå Litteraturvetenskap I 30 hp

Kursen ger en introduktion till klassiska litterära texter och litteraturhistoriens utveckling från antiken till nutid och de olika litterära formernas särart.De litteraturhistoriska studierna kombineras med olika analysmetoder och perspektiv. Den här kursen passar både den som vill fördjupa sin kulturella allmänbildning och den som planerar att gå vidare till högre akademiska studier i litteraturvetenskap. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 kväll del.

Litteraturvetenskap II 30 hp

Kursen är en fortsättning och fördjupning av studierna på Litteraturvetenskap I. Du kommer att koncentrera Dig på ett av våra fördjupningsämnen.Det ingår en översiktskurs i litteraturvetenskaplig analys, en historisk eller tematisk fördjupningskurs och en uppsatskurs. Studierna leder fram till skrivandet av en vetenskaplig uppsats med ett ämne valt från fördjupningskursen. Särskild behörighet: Avslutad kurs Litteraturvetenskap I eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel.

Litteraturvetenskap kandidatkurs 30 hp Under kandidatkursen fördjupas det teoretiska studiet i ämnet, flera perspektiv introduceras och diskuteras, samtidigt som den studerande fördjupar sig i ett avgränsat historiskt eller tematiskt problemområde, inom vilket också en uppsats skrivs. Den studerande skall efter genomgången kurs kunna diskutera litteraturvetenskapliga problem i olika teoretiska perspektiv och skriva och försvara en vetenskaplig uppsats. Särskild behörighet: Litteraturvetenskap II, 30 hp, eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Fantasy 7,5 hp

Fantasylitteraturen är ett idag viktigt och fortfarande växande internationellt fenomen. Kursen innefattar historiska perspektiv på genrens framväxt, dess olika former, ideologiska förutsättningar och analyser av dess viktigaste verk. Den studerande förväntas efter genomgången kurs kunna diskutera fantasy ur olika perspektiv.

humaniora / kurser

Kursen ger en överblick av Latinamerikas historiska utveckling. Områden som tas upp är de spanska och portugisiska kolonialsystemens ekonomiska, sociala och kulturella strukturer, självständigheten och inbördeskrigen under 1800-talet, exportekonomins tillväxt fram till ca 1930, 30-talsdepressionen, massornas inkludering i den politiska processen, industrialiseringen, Kalla kriget och skuldkrisen på 80-talet. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

47


48

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

humaniora / kurser

Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt

1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Kärlek, motstånd, medier. Skrivandets och läsandets praktiker 7,5 hp

Kursen ägnas åt att studera det skönlitterära skrivandets och läsandets praktiker som behandlas utifrån en uppsättning teman av historisk, teoretisk, genremässig eller liknande karaktär, t.ex. kärleksmotivet i litteraturen eller boken som estetiskt undersökningsobjekt. Läsning och diskussion kring teoretiska och skönlitterära texter varvas med skrivövningar. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 distans del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Verkstad för litteratur: skrivandets och läsandets praktiker 7,5 hp

Hur skapas litteratur? Finns det några knep och trick bakom det litterära verkets lockande yttre? Denna kurs undersöker skrivandet och läsandet som praktiker. Tonvikten ligger på arbetsmetoder, skrivsätt och tekniker -variation av berättarperspektiv, sonettskrivande, textcollage och liknande. Praktiska övningar varieras i kursen med reflektion kring både skönlitterära och teoretiska verk. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans del (jan–mar).

Mumin med mera: Tove Janssons författarskap 7,5 hp

Kursen behandlar Tove Janssons mångskiftande författar- och konstnärskap, med fokus på muminböckerna, romaner och noveller. Dess perspektiv innefattar Tove Janssons estetiska uttryck och idéer ifråga om förhållandet mellan text och bild samt även av hennes bildkonstnärliga verksamhet. Författarskapets delar diskuteras mot bakgrund av dess helhet. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–mar).

Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur 7,5 hp

Skönlitteraturen utgör en viktig informationskälla för kunskap om andra människor och kulturer för barn och ungdomar. Kursen behandlar hur det mångkulturella samhället skildras i såväl svensk som utländsk barn- och ungdomslitteratur, och berör litteraturens roll som kulturförmedlare i en mångkulturell värld. Särskild vikt läggs vid frågor om hur etnisk tillhörighet och det främmande behandlas i de litterära texterna. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Detektivromanen 1850–1950: Valda verk och problem 7,5 hp

Kursen gör nedslag i främst den engelskspråkiga detektivromanens historia mellan 1850 och 1950. Verk av Edgar Allan Poe, Arthur Conan Doyle, Dorothy Sayers och Raymond Chandler m fl kommer att diskuteras som exempel på genrens grundläggande villkor och möjligheter, vidare bl a en novell av Jorge Luis Borges för att belysa den roll genren spelat för också andra typer av berättelser. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undan-

tag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Särskild behörighet: Kandidatexamen med littera-

Detektivromanen 1950 – nutid 7,5 hp

Narrativ teori, Litteraturvetenskap 7,5 hp

Kursen gör nedslag i främst den svenska och engelskspråkiga detektiv- och kriminalromanens utveckling från 1950 och till våra dagar.Vi diskuterar t ex genrespecifika och genreöverskridande inslag i de lästa verken. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

Litteratur och populärkultur 7,5 hp

Kursen belyser begreppen populärlitteratur och populärkultur från olika synvinklar. Härvid uppmärksammas den populära litteraturens särart, dess förhållande till "det bildade kretsloppets" litteratur och besläktade uttrycksformer i andra medier. Representativa texter från olika genrer analyseras med hjälp av skilda analysmetoder. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

Pojkboken i Sverige fram till 1965 7,5 hp Kursen behandlar klassiska pojkböcker inom en svensk kontext, från 1850 fram till ungdomsbokens genombrott på 1960-talet. Pojkboken som genre diskuteras och dess olika undergenrer studeras. Då pojkboken är en text där könet fungerat som genrebestämmande kategori har kursen en tydlig genusprofil. Särskild behörighet: Historia A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 ). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–mar).

Avancerad nivå Litteraturvetenskap, masterkurs 30 hp

Kursen består i ett av lärare handlett examensarbete. Den studerande skall också försvara sitt arbete under ett seminarium, samt själv vara opponent på annan studerandes arbete. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande samt Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Litteraturvetenskap, masterkurs 15 hp

Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande, Eng B. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Litteraturvetenskap, magisterkurs 15 hp Kursen består i ett av lärare handlett examensarbete. Den studerande skall också försvara sitt arbete under ett seminarium, samt själv vara opponent på annan studerandes arbete. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Introduktion till litterär tolkningsteori 7,5 hp

Kursen introducerar tolkningsteoretiska traditioner och frågeställningar inom litteraturvetenskapen. Begreppen förstå och förklara litteraturtolkningens gränser och förhållande till annan slags tolkning behandlas, liksom tolkningens historicitet, validitet och intentionens roll i tolkningsarbetet. Kursen syftar till att bibringa studenten kunskaper i dessa ämnen samt att höja medvetenheten om tolkningsproblematiken.

turvetenskap som huvudområde eller motsvarande.

Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 dag del (jan–mar).

Kursen erbjuder en orientering om modern narratologisk begrepps- och teoribildning med koncentration på grundläggande begrepp som intrig, berättare, berättelseperspektiv och fiktion. Kursen har en inriktning på det litterära fältet, men berör även teater och film, samt andra narrativa former. Kursen utvecklar även studentens förmåga att analysera berättelser inom olika områden. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Litteratur, samhälle, kritik 7,5 hp

Utifrån några centrala 1900-talsteoretiker fokuserar kursen olika sätt att förstå relationen mellan litteratur och samhälle. Som dess centrum fungerar frågan om en kritisk teori: vad är kritik? Är kritik möjlig? Vilka konsekvenser skulle en ”kritisk teori” få för litteraturvetenskapen? Kring detta centrum formar kursen frågeställningar om kulturindustri och populärkultur, om materialitet, om medier, om modernism. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litterturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Modernistisk 1900-talsroman 7,5 hp

Särskild behörighet: Kandidatexamen med littera-

turvetenskap som huvudområde eller motsvarande.

Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Att läsa och tolka litteraturens klassiker A 7,5 hp

Kursen diskuterar och prövar olika sätt att tolka ett antal centrala verk i den västerländska litteraturhistorien, utifrån såväl ursprungskontext, samtidshistoriskt som ett nutida perspektiv. Tre verk eller författarskap från antiken och medeltiden ägnas ett närmare studium. Några av de kritiska och teoretiska begrepp som tillämpas är intertextualitet, mimesis, fiktion och genus. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Att läsa och tolka litteraturens klassiker B 7,5 hp

Kursen diskuterar och prövar olika sätt att tolka ett antal centrala verk i den västerländska litteraturhistorien, utifrån såväl ursprungskontext, samtidshistoriskt som ett nutida perspektiv. Tre verk eller författarskap från den tidigmoderna epoken ägnas ett närmare studium. Några av de kritiska och teoretiska begrepp som tillämpas är intertextualitet, mimesis, fiktion och genus. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Att läsa och tolka litteraturens klassiker C 7,5 hp

Kursen diskuterar och prövar olika sätt att tolka ett antal centrala verk i den västerländska litteraturhistorien, utifrån såväl ursprungskontext, samtidshistoriskt som ett nutida perspektiv. Tre verk eller författarskap från den moderna perioden ägnas ett närmare studium. Några av de kritiska och teoretiska begrepp som tillämpas är intertextualitet, mimesis, fiktion och genus. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Barn- och ungdomslitteratur I. Idéer och estetik, 7,5 hp

Historiska, teoretiska och estetiska perspektiv på idéer och värderingar inom litteratur, pedagogik, konst och filosofi, som på skilda sätt präglat synen på barn- och


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Barn- och ungdomslitteratur II. Att läsa och tolka klassiker 7,5 hp

Kursen prövar tolkningar av centrala verk i barn- och ungdomslitteraturens historia, framförallt knutna till modern teori och kritik. Kategorier som saga, flick- och pojkbok, fantasy och bilderbok genomlyses av verk fördelade under perioden 1700- till 1900-tal. Idéer om barn- och ungdomslitterär traditionsbildning kopplas till teoretiska begrepp som intertextualitet, jagmedvetande och genus. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Den svenska litteraturens historia 7,5 hp

The course aims at an overview of Swedish literature from the middle of the 18th century up to today. It touches on different aspects and genres of Swedish literature, starting with the more literary writings of the great early scientists Swedenborg and Linné, and then focusing on literature from the 19th and 20th centuries: Romanticism, Realism, Modernism. Särskild behörighet: 90 hp i litteraturvetenskap, eller motsvarande. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 april. Ht 2013 dag del (nov–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Hermeneutisk, fenomenologisk och dekonstruktiv litteraturteori 7,5 hp

Kursen fokuserar central litteraturvetenskaplig begreppsbildning inom hermeneutisk, fenomenologisk och dekonstruktiv tradition, Kursen undersöker olika teoretikers och litteraturforskares arbetssätt. Metodernas tillämpbarhet för den enskilde studenten diskuteras. Kursen syftar till att utveckla den studerandes kompetens att själv arbeta vetenskapligt med litterära texter. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Semiotik 7,5 hp

Kursen ger en orientering om semiotisk begrepps- och teoribildning med koncentration på begrepp som tecken, symbolsystem, kognition, kommunikation och har inriktning på det estetiska fältet. De olika konstarternas "språk" diskuteras, liksom ett vidare medialt fält med tyngdpunkt på förhållandet mellan ord och bild . Då kursens underlag hämtas från de olika konstformerna har den en bred relevans. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Mellanöstern- och Nordafrikastudier Institutionen för orientaliska språk www.mena.orient.su.se Mellanöstern och Nordafrika är en region i förändring. Efter att länge har varit ett av världens mest auktoritära områden, har flera länder nu påbörjat en demokratise-

ringsprocess. Detta har lett till ett ökat intresse för vad som händer i Mellanöstern och Nordafrika, politiskt, ekonomiskt och socialt. Det behövs därför personer som har kompetens om regionen och dess historiska och samtida utveckling. Om du studerar Mellanösternoch Nordafrikastudier får du denna kompetens. Mellanöstern- och Nordafrikastudier kan läsas från nybörjarnivå till kandidat- och masternivå. För dig som vill ta en kandidatexamen i huvudområdet Mellanösterns språk och kulturer finns även möjlighet att läsa Mellanöstern och Nordafrikastudier som kandidatprogram. Du läser då fyra terminer Mellanöstern- och Nordafrikastudier samt två terminer i ett annat ämne som är relevant för dina studier. Samtliga kurser kan läsas på distans, med vissa närvarokrav på de högre nivåerna. Studierna kan också kombineras med studier i arabiska. Kurserna är utformade för att ge både teoretiska och praktiska färdigheter som är meriterande både i arbetslivet och för fortsatta akademiska studier. Inom ramen för Mellanöstern- och Nordafrikastudier kommer du att studera regionens historia, religioner, samhällsliv, litteratur, kultur, media, ekonomi och politik, samt få övning i forskningsmetodik och kritiskt tänkande. Mellanöstern- och Nordafrikastudier är speciellt relevant för dig som vill jobba eller redan har jobb inom bland annat statsförvaltning, industri, handel, massmedia och turistnäring där det krävs kunskaper om Mellanöstern och Nordafrikas kultur och politik.

Grundnivå Mellanöstern- och Nordafrikastudier I 30 hp

Kursen innehåller första terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom kursen kommer du att tillägna dig grundläggande kunskaper om Mellanöstern- och Nordafrikaregionen genom att studera dess historia, samhällsliv, religioner och litteratur. Du kommer också att ges en introduktion till centrala källor inom ämnet och en genomgång av källhantering. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej.

Mellanöstern- och Nordafrikastudier I – Nätbaserad distanskurs 30 hp

Kursen innehåller första terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom kursen kommer du att tillägna dig grundläggande kunskaper om Mellanöstern- och Nordafrikaregionen genom att studera dess historia, samhällsliv, religioner och litteratur. Du kommer också att ges en introduktion till centrala källor inom ämnet och en genomgång av källhantering. Kursen är en nätbaserad distanskurs. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 distans dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej.

Mellanöstern- och Nordafrikastudier II 30 hp

Kursen innehåller andra terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom kursen kommer du att studera Mellanöstern och Nordafrikas medielandskap, teorier och viktiga källor inom Mellanösternstudier, samt får en introduktion i metodologi och kritiskt tänkande. Du kommer även fördjupa dig regionens religioner och skriva en projektbeskrivning inför ditt examensarbete. Särskild behörighet: Mellanöstern- och Nordafrikastudier I, 30 hp, eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag/kväll hel.

Mellanöstern- och Nordafrikastudier II – Nätbaserad distanskurs 30 hp

Kursen innehåller andra terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom kursen kommer du att studera Mellanöstern och Nordafrikas medielandskap, teorier och viktiga källor inom Mellanösternstu-

dier, samt får en introduktion i metodologi och kritiskt tänkande. Du kommer även fördjupa dig regionens religioner och skriva en projektbeskrivning inför ditt examensarbete. Kursen är en nätbaserad distanskurs. Särskild behörighet: Mellanöstern- och Nordafrikastudier I, 30 hp, eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag/kväll hel.

Mellanösternoch Nordafrika­studier III 30 hp

Kursen innehåller tredje terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom denna kurs studerar du Mellanöstern och Nordafrikas politik och ekonomi och kommer att börja arbeta med teori och metod relevant för ditt examensarbete. En delkurs är valbar. Här kan du välja mellan att skriva en arbetsmarknadsanpassad rapport, att göra praktik eller en fältstudie inför examensarbetet. Särskild behörighet: Mellanöstern- och Nordafrikastudier II, 30 hp, eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej.

Mellanöstern- och Nordafrikastudier – kandidatkurs 30 hp

Kursen innehåller fjärde terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier och leder till kandidatexamen i Mellanösterns språk och kulturer. Inom denna kurs kommer du att arbeta med ditt examensarbete. Du kommer också att studera religion och politik i Mellanöstern och Nordafrika och kommer att ha möjlighet att fördjupa dig i teori och/eller metod relevant för examensarbetet. Särskild behörighet: Mellanöstern- och Nordafrikastudier III, 30 hp, eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag/kväll hel.

Mellanöstern och Nordafrikas politik och ekonomi 15 hp

Kursen ger en introduktion till Mellanöstern och Nordafrikas politiska och ekonomiska landskap samt förutsättningarna för politisk och ekonomisk utveckling. Inom kursen kommer du att bekanta dig med både regionens politik och ekonomi samt tidigare forskning och centrala teorier inom ämnet. Särskild behörighet: Minst 60 hp, varav minst 30 hp inom ett och samma ämne. Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Mellanöstern- och Nordafrikastudier I 60 hp

Kursen innehåller första årets studier på avancerad nivå i Mellanöstern- och Nordafrikastudier Inom denna kurs fördjupar du dina kunskaper om Mellanöstern och Nordafrikas religioner, samhällen, medier och kulturer. Du kommer även att skriva en projektbeskrivning inför ditt examensarbete, samt ges möjlighet till fördjupade studier i teori och metod relevant för examensarbetet. Särskild behörighet: Engelska B/Engelska 6. Mellanöstern och Nordafrikastudier – kandidatkurs, eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Mellanöstern- och Nordafrikastudier – masterkurs 60 hp

Kursen innehåller andra årets studier på avancerad nivå i Mellanöstern- och Nordafrikastudier och leder till en masterexamen i Mellanösterns språk och kulturer. Inom denna kurs fördjupar du dig i Mellanöstern- och Nordafrikaregionens politik och ekonomi. En delkurs är valbar. Här har du bland annat möjlighet att göra praktik eller en fältstudie. Den sista terminen ägnas helt åt ditt examensarbete. Särskild behörighet: Mellanöstern- och Nordafrikastudier I – avancerad nivå, 60 hp, eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

humaniora / kurser

ungdomslitteraturen från 1300-talet fram till 1900-talet.Kursen vill ge medvetenhet om den teoretiska historiken och dess praktiska tillämpningar och ger utrymme för fördjupade analyser av texter och idéströmningar. Särskild behörighet: Kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudområde eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

49


humaniora / kurser

50

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Modevetenskap

Avancerad nivå

Institutionen för mediestudier www.fashion.su.se

Masterprogram i Modevetenskap 120 hp

Modevetenskap granskar modets roll i samhälls­ skapande processer. Under lång tid har forskningen om mode saknat en självklar hemvist på universitetet. Den har bedrivits dels i anslutning till textila samlingar vid kulturhistoriska museer och dels inom skilda discipliner vid universitetet. Idag finns institutioner och centrumbildningar för modevetenskap på flera håll i världen, och forskare i modevetenskap har världen som sitt arbetsfält. Studier av mode kan ske globalt och i skilda situationer. Det kan innebära studier av modets gestalt på gatan, i historien, på museet såväl som i en ekonomisk debatt. Som student i modevetenskap får du öva dig på att se och analysera mode som process och mode i dess olika skepnader. Du övar kontinuerligt på att formulera dig muntligt och skriftligt om mode utifrån ett historiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Modevetenskap är ett centralt ämne för dig som vill förbereda dig inför en yrkesverksamhet på modets område utanför universitet, eller för fortsatta forskarstudier i ämnet.

Grundnivå Modevetenskap – grundkurs 60 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper inom modevetenskap som interdisciplinärt ämne. De olika delkurserna behandlar olika perspektiv och syftar till att studenten skall bekanta sig med såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga sätt att studera och förstå mode som kulturellt, socialt, politiskt och ekonomiskt fenomen. Särskild behörighet: Engelska B och Samhällskunskap A eller Engelska 6 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6 eller A6). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Modevetenskap – kandidatkurs 30 hp

Kandidatkursen i modevetenskap består dels av ett gemensamt moment med föreläsningar, övningsuppgifter och seminarier som tillsammans ger en fördjupning av tidigare kunskaper i modevetenskap dels av en självständig uppsats om 15 hp, som också är förberedande för studier i modevetenskap på avancerad nivå. Särskild behörighet: Modevetenskap, GN, 60 hp och 60 hp i annat ämne. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Modevetenskap – Mode, makt och män 7,5 hp

Kursen behandlar hur mode använts för att konstruera såväl normativa som subversiva maskuliniteter samt hur mode samtidigt speglar tidens föreställningar om maskulinitet, manlig skönhet och dess relation till makt. Syftet är att studenten kan redogöra för sina kunskaper i teorier om makt och maskuliniteter samt om mansdräkters historiska förändring. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

Modevetenskap – Porträtt, mode, modebild 7,5 hp

Kursen behandlar modet inom den västerländska porträttkonsten och som del av konstnärligt skapande från medeltiden till våra dagar. Olika former av porträtt och modeframställningar genom tiderna diskuteras i sina specifika drag och utifrån sin samtida kontext. Ett genomgående fokus ligger på porträttets och modets identitetsskapande roll. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

The two-year programme provides students with critical approaches to understand and analyse fashion from different perspectives. Läs mer under rubriken Magister-/Masterprogram inom Humaniora.

Musikvetenskap Institutionen för musik- och teatervetenskap www.mups.su.se Musiken är vår ständiga följeslagare – antingen den når oss via öronen eller redan finns i vårt inre. Så är det i dag tack vare modern medieteknologi och så har det alltid varit, fastän sätten att förmedla musiken har varierat. Musikvetenskapen studerar detta livsnödvändiga men sammansatta fenomen. Musikvetare förenar intresse för musiken i sig, klingande eller noterad, med nyfikenhet på vad vi gör med musik – och vad den gör med oss. Studierna kan ha historisk inriktning, men lika gärna handla om samtiden. Utbudet av kurser i ämnet speglar den bredden. Utbildning i musikvetenskap leder till yrken, där man skriver om musik, producerar musik och musiktillfällen, administrerar och hanterar musik, men också undersöker musik och musikliv. En del läser musikvetenskap som en grund för eget musikskapande. Den som vill ta en kandidatexamen med musik­ vetenskap som huvudområde ska läsa Musikvetenskap I och Musikvetenskap II som ger behörighet att läsa Kandidatkursen. Tre terminers studier i breddningsämnen behövs också. Den som vill ta en masterexamen med musikvetenskap som huvudområde ska läsa inom ramen för Masterprogram i estetiska vetenskaper, se särskild rubrik.

Grundnivå Musikvetenskap I 30 hp

Kursen ger vetenskapliga perspektiv på musik och består av fyra delkurser: 1) Musikteori, 2–3) Musikhistoria inkl. fallstudie. Om du läser på hösten studerar du musikhistoria från antik till romantik. Om du läser på våren studerar du 1900-talets populär- och konstmusikhistoria, 4) Valbar delkurs. Här kan du fördjupa dig i ett område som musikinstrumentforskning, musik och moderna medieteknologier, filmmusik. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 dag/kväll hel.

Musikvetenskap II 30 hp

Kursen är en fortsättning och fördjupning av Musikvetenskap I. Den består av fyra delkurser: 1) Att skriva om musik, inkl. vetenskaplig uppsats, 2–3) Musikhistoria inkl. forskningsperspektiv. Om du läser på hösten studerar du musikhistoria från antik till romantik medan våren består av 1900-talets populär- och konstmusik, 4) Valbar delkurs, som musikinstrumentforskning, musik och moderna medieteknologier, filmmusik. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 dag/kväll hel. Vt 2014 dag/kväll hel.

Musikvetenskap – kandidatkurs 30 hp

Musikvetenskap – kandidatkurs är en examensgivande kurs i ämnet. Du fördjupar din kunskap om teori och metod inom det musikvetenskapliga fältet och får grundläggande kunskap om musikanalys. Genom ett skriftligt examensarbete får du tillfälle att fokusera och utveckla din ämneskompetens inom ett enskilt område, liksom din förmåga att bedriva forskningsliknande arbete.

Särskild behörighet: Musikvetenskap historiska per-

spektiv (MVHIPE) 30 hp och Musikvetenskap samtida perspektiv (MVSAPE) 30 hp eller motsvarande musikvetenskapliga kurser av kandidatkursförberedande karaktär om minst 60 hp samt Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Musikvetenskap – Musikteori 15 hp

Musikteori är en fristående kurs som ger grundläggande färdigheter i och förståelse av funktionsharmonisk musik. Kursen består av två huvuddelar. Den första ger kunskaper och träning i musiklära och musikteoretiska grunder, den andra i traditionell harmoni- och satslära. Kursen kan fungera som förberedelse inför studier vid de konstnärliga högskolorna i musik. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Musikvetenskap – Blues, jazz och modern populärmusik 15 hp

Kursen omfattar en historisk översikt, från countrybluesens ursprungligen lokala betydelse till en samtida musik som ofta är tänkt för massmediering och internationell spridning. Kursmoment om blues, jazz, och västerländsk populärmusik följs av en delkurs om den svenska 1900-talsscenen. Stilar och genrer är i fokus. Kurslitteraturen är på engelska och svenska. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Filmmusik 15 hp

Kursen inleds med en genomgång av filmmusikens olika berättande funktioner: hur den förstärker och skapar stämningar, karakteriserar platser och personer, ger uttryck för tankar och känslor etc. Sedan följer analyser av filmmusikens funktioner, tekniker och stilar från stumfilmens början fram till idag. Kursen är huvudsakligen inriktad på musikanvändningen i kommersiell amerikansk film. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Musikvetenskap – Europeisk filmmusik 15 hp

Kursen ger inblickar i europeisk filmmusik genom att fokusera på ett antal utvalda filmskapare och tonsättare från olika länder, tidpunkter och filmgenrer. Aspekter som studeras är olika slags samarbeten mellan tonsättare och regissörer, användningen av redan existerande musik, musikens berättande funktioner, musikens relationer till filmens andra element och växelspelet mellan diegetisk och icke-diegetisk musik. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Musik och moderna medieteknologier 15 hp

Kursens syfte är att ge en orientering om musik och media ur olika teoretiska och historiska perspektiv. Områden som behandlas är allt från tidiga fenomen – musik i skrift och tryck – via musik i massmedier som film, fonogram och radio, till musikvideo och den digitaliserade tidsålderns internetbaserade musik. En viktig fråga är hur media har påverkat sätt att framställa och konsumera musik. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Musikvetenskap – Opera 15 hp

Genom historien får man följa operans olika skepnader i takt med växlande sociala förutsättningar och estetiska ideal: från offentlig kastratunderhållning, via allkonstverk med antika förtecken till dagens post-


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Musikhistoria: från antik till romantik 15 hp

Kursen ger kunskap om musiker, genrer och stilar inom noterad kyrko- och konstmusik från medeltiden till 1900, liksom om bakgrunder och kontexter. Fokus ligger på musiken efter 1600, under barock, klassicism och romantik, d.v.s. musik från en period då affekter eller känslor antas utgöra musikens tema, men slutligen också sätts ifråga hos en del förespråkare för en ren absolut instrumentalmusik. Notläsningsförmåga rekommenderas. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 2 eller A2 med undantag för språk steg 3 eller språk 3). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Musikvetenskap – Musikteorins grunder 7,5 hp

Kursen ger kunskaper och färdigheter i grundläggande musiklära och musikteori. Kursen kan byggas på med Musikvetenskap – Musikteori 7,5 hp. Tillsammans motsvarar dessa bägge kurser Musikvetenskap – Musikteori 15 hp, som fungerar som en förberedande utbildning inför studier vid de konstnärliga högskolorna i musik. Kursinnehållet är identiskt med teorimomentet på den inledande terminen i musikvetenskap. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 dag del.

Musikvetenskap – Musikteori 7,5 hp

Musikteori är en fristående kurs som ger färdigheter i och förståelse av funktionsharmonisk musik. Kursen förutsätter kunskaper i musiklära och elementär notläsnings- och notskrivningsförmåga. Kursen kan fungera som förberedelse inför studier vid de konstnärliga högskolorna i musik. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Musikinstrument berättar – instrumentforskning idag 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till musikinstrumentforskningens olika delområden; olika aspekter på hur musikinstrument kan fungera som kunskapskälla. Kursen innehåller föreläsningar om instrumentikonografi, historiska källor, instrument och museer, revival och sociologiska perspektiv. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Musikvetenskap – Jazz, rock och annan populärmusik 7,5 hp

Kursen beskriver och analyserar centrala drag i bluesens, jazzens och rockmusikens historia och ger en introduktion till dess historiska och sociala kontext. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

1900-talets konstmusik 7,5 hp

Kursen ger en bred kunskap om konstmusiken efter 1900. Etiketter som senromantik, impressionism, expressionism, neoklassicism, postmodernism och minimalism ges konkretion i termer av musiker/ tonsättare, genrer, stilar, estetiska bakgrunder och historiska kontexter. Notläsningsförmåga rekommenderas. Särskild behörighet: Engelska B eller Engelska 6 (Områdesbehörighet 6 eller A6 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1a alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Avancerad nivå Musikvetenskap – Opera B 15 hp

Kursen är teoretiskt och analytiskt inriktad och ger en orientering i några områden inom operaforskningen genom läsning och diskussion av centrala texter. Dessutom följs undervisningen på Musikvetenskap – Opera, men med beaktande av den teoretiska och analytiska delen. Särskild behörighet: Kandidatexamen. Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Musikvetenskap – Hermeneutik och New Musicology 7,5 hp

Kursen ger en orientering i hermeneutik och "new musicology" genom läsning och diskussion av centrala texter inom området. Särskild behörighet: Kandidatexamen. Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Problem i samtida musikestetik 7,5 hp Kursen tar fasta på några teman som varit centrala i de senaste decenniernas estetiska och filosofiska diskussion om musiken: rörelse, rum och stämning i det musikaliska lyssnandet. Särskild behörighet: Kandidatkurs i musikvetenskap eller annat ämne med relevans för kursens innehåll (estetik, filmvetenskap, konstvetenskap, litteraturvetenskap, praktisk filosofi och teatervetenskap). Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Musikvetenskap – Estetik och musikfilosofi 7,5 hp

Kursen ger en orientering i estetik och musikfilosofi genom läsning och diskussion av centrala texter inom området. Särskild behörighet: Kandidatexamen. Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014del (jan–mar).

Religionshistoria Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) www.rel.su.se Religion har i alla tider varit en del av de mänskliga samhällena. Religion förbinds ofta med grundläggande frågor om världens uppkomst och ordning, människans plats i helheten och livets mening. Lika viktiga är religionens många handlingsaspekter (riter, ceremonier, böner, etc.), vilka inte bara fungerar som uttryck för särskilda livs- och världsåskådningar. Religiösa uttryck signalerar inte endast vad människor anser vara ytterst sant och verkligt utan också deltagande, lojalitet och auktoritet. Vad som uttrycks indirekt eller underförstås i religiösa sammanhang kan därför visa sig väl så intressant ur ett historiskt perspektiv som trosbekännelser och läroframställningar. Inom ämnet religionshistoria studeras religionerna ur historiskt, kulturellt och socialt perspektiv, såväl de religioner som bidrar till att forma vår nutid som forntida och marginaliserade religioner från alla delar av världen. Forntida religioner från det antika Grekland och Rom, det forna Norden och Främre Orienten likaväl som traditionella inhemska religioner i nyare tid har alla sin plats i religionshistorien vid sidan av de stora världsreligionerna och nya religiösa rörelser. Judendom, kristendom och islam blir föremål för studium inom religionshistorieämnet vid sidan av Asiens olika religioner från hinduism och buddhism till daoism och shinto. Religionshistoria har en tvärvetenskaplig bredd och spänner över både humaniora och samhälls­ vetenskap. Ämnet ger därför kunskaper utöver det ämnesspecifika. I kombination med andra ämnen kan t.ex. lärare, journalister, bibliotekarier,

museipersonal, biståndsarbetare eller personer som arbetar med invandrarfrågor ha nytta av dessa kunskaper.

Grundnivå Islamologi 30 hp

Kursen ger en bred orientering om islams ursprung och utveckling. Nutida förhållanden intar en central plats och islams politiska betydelse fokuseras särskilt. Islam spelar en stor roll i arabvärlden, men majoriteten av världens muslimer lever utanför den. Därför behandlas i hög grad också islam i t ex Afrika, Centralasien, Syd- och Sydostasien samt västvärlden. Framför allt uppmärksammas situationen i Sverige. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Religionshistoria I 30 hp

Kursen behandlar världens olika religioner i historia och nutid. I fokus står de religiösa föreställningarna, religionernas historia och deras förhållande till samhälle och kultur. Kursen ger också en inblick i ämnets vetenskapshistoria samt kunskaper om grundläggande religionshistoriska teorier, metoder och begrepp. Särskild behörighet: Engelska B och Samhällskunskap A eller Engelska 6 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6 eller A6). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 kväll del.

Religionshistoria II 30 hp

Kursen ger dig vidgad kunskap om världens stora icke-kristna religioner och en fördjupning inom ett valt religionshistoriskt forskningsområde (t ex nya religioner eller religion och genus). Kursen ger dig också en inblick i ämnets teoretiska och metodiska arbetsverktyg samt en övning i vetenskapligt författarskap. Särskild behörighet: Religionshistoria I, 30 hp eller Grundkurs i religionshistoria, 20 poäng eller Grundkurs i religionskunskap, 40 poäng. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Religionshistoria – kandidatkurs 30 hp

Kursen vidgar kunskapen om den religiösa mångfalden genom att fokusera på marginaliserade religiösa fält och ger fördjupade kunskaper inom ett valt religionshistoriskt forskningsområde. Till kursen hör också skrivandet av en vetenskaplig uppsats där det ges möjlighet att tillämpa religionshistoriska teorier och metoder. Särskild behörighet: Religionshistoria II, 30 hp eller Fortsättningskurs i religionshistoria, 20 poäng eller Påbyggnadskurs i religionskunskap, det religionshistoriska alternativet, 20 poäng. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Avancerad nivå Religionshistoria – magisterkurs 30 hp Särskild behörighet: Religionshistoria Kandidatkurs,

30 hp eller Påbyggnadskurs i religionshistoria, 20 poäng eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Religionshistoria – masterkurs 30 hp Särskild behörighet: Religionshistoria – magister-

kurs, 30 hp, eller fördjupningskurs i religionshistoria, 20 poäng, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Religionshistoria – masterkurs 60 hp Särskild behörighet: Religionshistoria – kandidat-

kurs, 30 hp, eller påbyggnadsskurs i religionshistoria, 20 poäng, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

humaniora / kurser

modernism. Musikens roll står i centrum, både i sig själv och i relation till operans övriga element (verbala och visuella). Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

51


52

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

humaniora / kurser

Religionshistorisk fördjupning 1 15 hp

Kursen syftar till att ge en ökad bredd och fördjupning inom religionsområden utanför det egna specialområde som är föremål master-/magisterkursens examensarbete. Kursen omfattar studium av vetenskaplig litteratur till ett omfång av 2000–2500 sidor. Litteraturen väljs i samråd med examinator. Den valda litteraturen skall bygga på historisk-filologiska metoder. Särskild behörighet: Religionshistoria – Kandidatkurs, 30 hp eller Påbyggnadskurs i religionshistoria, 20 poäng eller Fördjupningskurs i religionskunskap, det religionshistoriska alternativet, 20 poäng eller motsvarande. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ht 2013 dag del. Endast registrering. Vt 2014 Startar ej.

Religionshistorisk fördjupning 2 15 hp

Kursen syftar till att ge en ökad bredd och fördjupning inom religionsområden religionsområden utanför det egna specialområde som är föremål master-/ magisterkursens examensarbete. Kursen omfattar studium av vetenskaplig litteratur till ett omfång av 2000–2500 sidor. Litteraturen väljs i samråd med examinator. Den valda litteraturen skall bygga på etnografisk-antropologiska metoder. Särskild behörighet: Religionshistoria – Kandidatkurs, 30 hp eller Påbyggnadskurs i religionshistoria, 20 poäng eller Fördjupningskurs i religionskunskap, det religionshistoriska alternativet, 20 poäng eller motsvarande. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ht 2013 dag del. Endast registrering. Vt 2014 dag del. Endast registrering.

Teatervetenskap Institutionen för musik- och teatervetenskap www.mups.su.se Studier i teatervetenskap omfattar scenkonst i hela sin bredd: talteater, performance-konst, modern dans, postdramatisk teater, klassisk balett, opera, icke västerländsk teater m.m. Förutom att studera olika sceniska uttryck arbetar teatervetenskapen med frågeställningar som exempelvis: publikens sammansättning, mottagandet av uppsättningar, ekonomiska och praktiska produktionsvillkor, kulturpolitik, genusaspekter, postkoloniala perspektiv m.m. Vad som är gemensamt för alla teaterhändelser är att den unika föreställningen inte går att bevara till eftervärlden. Denna omständighet innebär för ämnet spännande och utmanande frågeställningar: hur kan vi få kunskap om äldre traditioner inom scenkonsten? Vilka källor kan vi använda för att förstå sammanhanget mellan scenkonsten och den omgivande kulturen, då och nu? Att studera teatervetenskap innebär att konfronteras med denna typ av frågor, liksom arbeta med frågor som rör analys och tolkning. Du kan välja att börja läsa någon av våra grundkurser Teatervetenskap 1 eller Dansvetenskap 1, du kan läsa hos oss fram till kompletta kandidat- och masterexamena. Eller du kan läsa vårt kandidatprogram med inriktning mot dramaturgi och scenkritik. Du kan även läsa någon av våra enstaka kurser på både grundoch avancerad nivå. Våra kurser lämpar sig väl som kunskapsfördjupning för praktiskt verksamma inom teater- och dansområdet. Leder dessa studier till något jobb? Studier i teatervetenskap uppövar din analytiska förmåga, ditt kritiska tänkande, ger dig kunskaper om komplexa kulturella sammanhang, uppövar din förmåga att uttrycka dig i tal och skrift, viktiga färdigheter om du vill arbeta konstnärligt, akademiskt, administrativt eller som skribent m.m. Studenter som har läst hos oss har sedan gått vidare till de mest skiftande yrkesbanor, både inom och utom teaterområdet exempelvis som kulturproducenter, kritiker, dramaturger.

Grundnivå Teatervetenskap I 30 hp

Kursen ger en introduktion till ämnet teatervetenskap och ger grundläggande kunskaper om europeisk teater som konstart och samhällsföreteelse från antiken fram till nutid, om teater- och dramateorier samt metoder avseende analys av scenkonstföreställningar. Den består av delkurserna europeisk teaterhistoria, fördjupningseminarium och föreställningsanalys. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Dansvetenskap I 30 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper om dansens historia och historiografi, elementära färdigheter i dansanalys samt grundläggande skolning i forskningsmetodik och vetenskaplig framställning. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Teatervetenskap II 30 hp

Kursen ger kunskaper om svensk teater, teater under kalla kriget, icke-västerländsk teater, samt grundläggande skolning i forskningsmetodik och vetenskaplig framställning i form av en kortare vetenskaplig uppsats. Särskild behörighet: Grundkurs i teatervetenskap/ Teatervetenskap I eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Teatervetenskap – kandidatkurs 30 hp

Kursen ger grundläggande kännedom om teatervetenskaplig teoribildning, fördjupade kunskaper inom ett valt specialområde, samt en träning i att självständigt hantera teater/dansvetenskapligt material genom skrivande av en teatervetenskaplig uppsats. Särskild behörighet: 60 hp inom teatervetenskap eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Teater i Sverige: historiska och samtida perspektiv 15 hp

Kursen ger en grundläggande orientering i ämnesområdet teater i Sverige. Aspekter som berör teaterstruktur och kulturpolitik diskuteras. Vissa fördjupningar av teman som kursen tar upp görs. I samband med att det samtida perspektivet diskuteras tar kursen upp grundläggande begrepp och modeller som används vid en föreställningsanalys (ges enbart på engelska). Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel (sep–okt) Anmälan 15 april. Ht 2013 dag hel (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Dansanalys 15 hp

Kursen tar upp estetiska frågeställningar och kulturkritiska perspektiv tillämpliga inom dansvetenskaplig forskning. Kursen ger en grundläggande orientering om teorier och metoder inom dansanalys. Det inkluderar besök på dansföreställningar såväl som studier av dans på video och film. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel (okt–jan). Vt 2014 Startar ej.

Teater- och dansvetenskap med fokus på genus och feminism 15 hp

Kursen anlägger både ett historiskt och ett samtida perspektiv. Kursen tar upp begreppet "teaterhändelse" och diskuterar det i förhållande till teatervetenskaplig teori så som: receptionsteori, skådespelarteori, dramaturgi och föreställningsanalys. Genusteori och feminism är ett genomgående perspektiv (ges enbart på engelska). Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober.

Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Föreställningsanalys 7,5 hp

Kursen tar upp grundläggande begrepp och modeller i ämnet föreställningsanalys. Frågeställningar aktuella vid en analys och tolkning av en scenkonstföreställning tas upp och tillämpas. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Kulturpolitik 7,5 hp

Kursen syftar till att belysa kulturpolitik ur ett historiskt perspektiv. Begreppet "kulturpolitik" används i bred bemärkelse för att diskutera – bl.a. genom olika nedslag i teaterhistorien – hur man kan förstå syfte, mål och strategier när det gäller att forma/ styra teaterns och andra kulturyttringars funktion i samhället. Det historiska perspektivet ställs i relation till dagsaktuella politiska ställningstaganden. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Teater i Sverige 7,5 hp

Kursen ger en grundläggande orientering i kunskapsområdet teater i Sverige. Aspekter som berör estetiska ideal, genusperspektiv, teaterstruktur och kulturpolitik diskuteras. Detta diskuteras även ur ett internationellt perspektiv. Under kursen görs vissa fördjupningar av de teman som tas upp. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag del (mar–jun).

Nycirkus och cirkus 7,5 hp

Cirkus är en konstform som befinner sig i stark utveckling, och som tar en tydligare och större plats inom scenkonstområdet år för år. Denna kurs introducerar cirkusoch nycirkushistoria, såväl som dess samtida varierande spännvidd – från gatukonst till grafiska installationer, från virtuos akrobatik till komik och anti-tricks. Särskild behörighet: Minst 30 hp inom humaniora eller samhällsvetenskap. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

Drottningholmsteatern som scen under 1700- och 1900-talen 7,5 hp

Drottningholms slottsteater är ett av Sveriges världsarv. Operahuset på Drottningholm var den viktigaste hovteatern sedan dess tillkomst 1766. Hur teatern har använts under den gustavianska epoken och hur dess scen – efter sin törnrosasömn – har förvaltats under 1900-talet är kursens centrala teman. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

Avancerad nivå Teatervetenskap, masterkurs 30 hp

Inom ramen för kursen skrivs en akademisk uppsats på 30 hp. Särskild behörighet: Kandidatexamen med teatervetenskap eller teatervetenskap med dansinriktning som huvudområde, eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Teatervetenskap, magisterkurs 15 hp

Inom ramen för kursen skrivs en akademisk uppsats på 15 hp. Särskild behörighet: Kandidatexamen med teatervetenskap eller teatervetenskap med dansinriktning som huvudområde, eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Dans och kulturteori 15 hp

Kursens tema: Dans, kropp och kulturteori, omfattar särart- och konstruktivistiska perspektiv, placerade i


Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Samtidens dans: tendenser och teorier 7,5 hp

Kursen ger en presentation av centrala estetiska, kulturella och samhälleliga tendenser i samtida dans. Dessutom görs nedslag i vissa i Sverige verksamma koreografers och/eller dansares förhållningssätt till konstformen dans. Detta relateras till teorier om estetik och samhälle. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag/kväll del (mar–jun) Anmälan 15 oktober. Vt 2014 dag/kväll del (mar–jun) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Scenkonstens teori och metod 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper i teorier och metoder som är lämpliga för studier av scenkonst. I kursen tas olika aspekter upp som gäller scenkonsternas profilämnen föreställningsanalys, dramaturgi och historiografi. Olika nyckelbegrepp, vilka är centrala för allt umgänge med vetenskapliga teorier och metoder, studeras. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 april. Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kulturella iscensättningar 7,5 hp

Inom kursen studeras teorier kring och appliceringar av begrepp som kulturella iscensättningar, performativitet, teatralitet samt teaterhändelsen och deras inbördes relationer. Det empiriska materialet hämtas både från det teatervetenskapliga ämnesområdet och från offentligt gestaltad mänsklig kommunikation i bredare bemärkelse. Särskild behörighet: Kandidatexamen och/eller antagen till masterprogram i estetiska vetenskaper vid Stockholms universitet samt Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 april. Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

De estetiska vetenskapernas historiografi 7,5 hp

I kursen tas olika aspekter upp avseende hur historisk kunskap struktureras och konstrueras, det vill säga vetenskapen om historieskrivandet: historiografi. Av intresse är sammanfogningen av de estetiska teorierna inom respektive konstområde med de historiografiska principer som styr framställningen av konstartens historia. Fokus för denna fördjupningsstudie väljs av den enskilde studenten. Särskild behörighet: Kandidatexamen och/eller antagen till masterprogram i estetiska vetenskaper vid Stockholms universitet. Ht 2013 dag del (okt–jan) Anmälan 15 april. Ht 2013 dag del (okt–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Föreställningsanalys och dramaturgi 7,5 hp

Kursen fokuserar på olika teori- och metodfrågor som rör föreställningsanalys. Under 19-och 2000-talen har dramaturgi som begrepp fått en betydligt mer vidgad innebörd, och omfattar även frågeställningar som rör en föreställnings sceniska uppbyggnad och kommunikationsstrategi. Kursen tar upp hur detta kan tillämpas som en del i en föreställningsanalys. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Vt 2014 dag del (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Dans och kulturteori 7,5 hp

Kursens tema är dans, kropp och kulturteori och omfattar analyser av levd erfarenhet, diskursiva formationer och historiska kontexter. Temat inkluderar olika teorier om kroppen samt hur etnicitet, nationalitet och genus interagerar inom skilda dansområden. Undervisningen sker intensivt under en veckas tid. Särskild behörighet: Kandidatexamen 180 hp, varav minst 60 hp i teatervetenskap med dansinriktning, eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Ämnesdidaktik Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) www.cehum.su.se Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik ansvarar för ämnesdidaktiska kurser inom skolämnena historia, religionskunskap, filosofi och samhällsorienterande ämnen. Ett annat kunskapsområde rör estetiska lärprocesser i bild, drama och musik. Det som utmärker kunskapsbildning och lärande inom dessa traditioner är att de är såväl vetenskapligt baserade som erfarenhetsbaserade. Våra ämnesdidaktiska kurser behandlar undervisning, kunskapsbildning, lärande och bedömning med fokus på skolämnena i grundskolan och gymnasiet. Kurserna ger dig möjlighet att bredda och/eller fördjupa dina ämnesdidaktiska kunskaper och att utveckla nya verktyg att använda i din dagliga undervisning. Förutom ämnesdidaktik så har vi också kurser som handlar om värdefrågor i skolan, kommunikation och konflikthantering samt konst- och museipedagogik. Vi vänder oss till dig som är lärare i förskolan, grundskolan, gymnasiet eller vuxenutbildning eller till dig som arbetar med musei- och utställningsverksamhet, livslångt lärande eller annan pedagogisk verksamhet.

Grundnivå Drama med didaktisk inriktning I 30 hp Kursen är av introducerande karaktär och ska ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i drama. Kursen är uppdelad i två moment om vardera 15 hp. Inom moment 1 behandlas gruppdynamiska övningar, lekens betydelse samt improvisationsövningar med olika tekniker. Inom moment 2 är den gestaltande människan central och följande inslag behandlas, scenisk/dramatisk framställning, forum – och rollspel, verbal och icke verbal kommunikation samt kroppsspråkets betydelse. Särskild behörighet: Engelska B och Samhällskunskap A eller Engelska 6 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6 eller A6). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Dramapedagogik – improvisation och kommunikation 15 hp

The course gives an introduction to central concepts of Drama in Education, and explores drama as a way to develop communication and interaction, using creative and playful work methods. The course combines practical activities, reflections and analyses, taking the students' experiences as point of departure. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del Anmälan 15 januari. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Dynamisk pedagogik I – gestaltande lärprocesser med fokus på självförståelse 30 hp

Kursen är uppdelad i två moment om 15 hp vardera. Ledarutveckling främst utifrån ett individperspektiv. Kursen är upplevelsebaserad och följande inslag bearbetas: estetiska lärprocesser med t.ex. bild, form, drama, musik och rörelse, text. Reflektion kring det egna lärandet, gruppdynamiska övningar, teoretiska studier kopplade till egna erfarenheter. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Dynamisk pedagogik II – gestaltande lärprocesser med fokus på individ och grupputveckling 30 hp

Kursen är uppdelad i två moment om 15 hp vardera. Kursen är en fördjupning av Dynamisk pedagogik I med ledarutveckling utifrån främst ett grupp- och ledarperspektiv. Kursen är upplevelsebaserad och följande inslag bearbetas: estetiska läroprocesser utifrån den dynamiska pedagogikens olika verktyg, ledarskap i praktik och teori, samtalsmetodik, didaktik, gruppdynamiska övningar. Särskild behörighet: Dynamisk pedagogik I – gestaltande lärprocesser med fokus på självförståelse, 30 hp, UE2069 eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Dynamisk pedagogik III – gestaltande lärprocesser med fokus på ledarutveckling 30 hp

Kursen är uppdelad i fyra moment. Moment 1: Konfliktbearbetning och ledarskap 7,5 hp och Moment 2: Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp, läses under hösten. Under våren väljer studenten att skriva ett självständigt arbete, 15 hp (Moment 3) eller att arbeta med egen grupp under handledning med en skriftlig dokumentation, 15 hp. (Moment 4). Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamisk pedagogik II – gestaltande lärprocesser med fokus på individ och grupputveckling, GN, 30 hp, kurskod UE4044. Särskild behörighet: Dynamisk pedagogik II – gestaltande lärprocesser med fokus på individ och grupputveckling, GN, 30 hp, UE4044 eller motsvarande. Ht 2013 helg del. Vt 2014 Startar ej.

Etik, mening och människosyn 15 hp

Kursen behandlar existentiella frågor kring livets mening och värde, moraliska dilemman i möte med etisk teoribildning, begreppsliga redskap och arbetsmodeller inriktade på etiska frågor inom skolan, människosyn och förhållningssätt i professionella relationer. Särskild behörighet: Pedagogik 30 hp eller motsvarande. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Gestaltande lärprocesser i bild I 7,5 hp Kursen innehåller praktiskt undersökande arbete av två dimensionella material och tekniker. Studenten förväntas att genom dokumentation och reflektion av den egna lärandeprocessen få ökad medvetenhet om den egna och andras skapande processer samt diskutera ett skapande arbetssätt för förskola och skola. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

humaniora / kurser

opposition eller integrerade som analytiska redskap för att underlätta samspelet mellan levd erfarenhet, diskursiva formationer och historiska kontexter. Sociologiska, fenomenologiska såväl som postkoloniala teorier om kroppen ingår, med fokus på hur etnicitet, ras, nationalitet, genus och sexualitet samverkar. Särskild behörighet: Påbyggnadskurs i teatervetenskap/ Teatervetenskap – kandidatkurs eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

53


humaniora / kurser

54

Utbildningskatalog 2013/2014 Humaniora / Kurser

Kommunikation och konflikthantering 15 hp

Kursen ger kunskap om villkor, kännetecken och förmågor för mellanmänsklig och pedagogisk kommunikation samt kvalificerad konfliktförståelse och konflikthantering för professionella kontexter. Kursen syftar till att stärka empatisk, kommunikativ och kritisk förmåga för pedagogiskt arbete. Särskild behörighet: Pedagogik 30 hp Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 distans dag/kväll del.

Konfliktbearbetning genom drama 15 hp

Kursen är främst avsedd som fortbildning för yrkesverksamma. Kursens syfte är att fördjupa sociala och kommunikativa förmågor, att förstå och bearbeta konflikter, framförallt inom arbetslivet. Kursen inleds med att studenten utvecklar en förståelse om sig själv och gruppen i ett socialt sammanhang, samt fördjupar sig i ledarens betydelse för konflikter. 4 fredagar och lördagar. Grundläggande behörighet. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del.

Konstpedagogik I 7,5 hp

Konst, utställningar och museer som pedagogisk inspiration för alla åldrar och konstnärliga inriktningar, upplevelser, lek och lärande i estetiska läroprocesser, visning, samtal och skapande verkstad. Seminarier, workshops, litteraturstudier, projektarbeten och praktiska övningar vid museer, konstutställningar och kulturmiljöer. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Ht 2013 distans kväll del. Vt 2014 kväll del. Vt 2014 distans kväll del.

Konstpedagogik II 7,5 hp

Barn och ungdomars konstnärliga och kulturella uttryck i olika skolformer och kulturverksamheter. Konst, utställningar och museer i handlingsplaner för kultur och livslångt lärande, kulturell mångfald och interkulturell dialog samt konstpedagogik förr och nu. Seminarier, projektarbeten och praktiska övningar på museer, konstutställningar och kulturverksamheter. Särskild behörighet: Konstpedagogik I, 7,5 hp. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Konstpedagogik III 7,5 hp

Konstpedagogiska perspektiv på utställning, design, information och besökare. Projektledning för skapande processer i utställning, konstpedagogisk visning och kreativ aktivitet. Praktiskt projektarbete med gestaltning av utställningskoncept. Metoder för processdokumentation, reflektion och utvärdering. Särskild behörighet: Konstpedagogik II, 7,5 hp. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Konstpedagogik IV 7,5 hp

Kursen innehåller ett självständigt undersökande arbete kring valda konstpedagogiska verksamheter, teman och problem. Kursen omfattar orientering om konstpedagogisk forskning, vetenskapliga teorier och metoder samt framställning av en uppsats. Särskild behörighet: Konstpedagogik III, 7,5 hp. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Museers pedagogik 15 hp

Knowledge of museums, exhibitions, web sites and heritage sites as educational resources for school programs, families and lifelong learning. Literature, lectures and seminars are combined with practice experience and project work. The course focuses on cultural and artistic diversity, intercultural competence for international cooperation between schools and museums. College seminars and work over the internet.

Särskild behörighet: Pedagogik eller didaktik, 30 hp.

Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Vt 2014 dag hel Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska.

Museipedagogik I 7,5 hp

Genom seminarier och fältstudier på museer får du kunskaper om museer och utställningar som pedagogisk resurs och läromiljö. Kursen ger kunskap om hur samverkan mellan skolor och kulturinstitutioner kan utvecklas. Kursen behandlar också museernas och kulturarvens betydelse för upplevelser, lek och lärande med alla sinnen. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag/kväll del. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del. Vt 2014 distans dag/kväll del.

Museipedagogik II 7,5 hp

Genom seminarier och visningsövningar i kulturmiljöer och i museiutställningar övar du dig att arbeta pedagogiskt utifrån olika besökares perspektiv och behov. Frågan om tillgänglighet och mångfald är en central del av kursen. Kursen behandlar även teorier om läroprocesser, retorik, dramatisering, gruppdynamik och samtal. Särskild behörighet: Museipedagogik I 7,5 hp. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del.

Museipedagogik III 7,5 hp

Samhällsorienterande ämnen II 15 hp

Kursen bygger på Samhällsorienterande ämnen I och riktar sig till lärare som vill undervisa i grundskolan åk 4–6. I kursen integreras ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Kursen innehåller  praktiska undervisningsexempel som skall ge underlag för reflektion runt urval och planering. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Samhällsorienterande ämnen I. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del.

Utveckling av ledarskap genom drama 15 hp

Kursen riktar sig till personer som är intresserade av att undersöka sitt eget ledarskap med drama som pedagogiskt verktyg. Kursen behandlar ledarskapets inre och yttre scener, hur förändringar påverkar sambandet mellan individ, grupp och organisation samt verbal och ickeverbal kommunikation. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Att handleda och utveckla yrkes­ kunnande i lärarutbildningen 7,5 hp

Kursen vänder sig i första hand till de lärare som är eller vill bli vfu-handledare i ämneslärarutbildningen. Kursen innehåller teorier, modeller och förhållningssätt i handledningsprocessen, vilka syftar till att stödja lärarstudentens professionsutveckling. Särskild behörighet: Lärarexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag/kväll del (okt–apr). Vt 2014 dag/kväll del (mar–nov).

Kursen behandlar museer, utställning och lärande i internationell samverkan, lärandeprocesser och meningsskapande, barn- samt ungdomskultur i handlingsplaner för museer, utställning, kulturliv och skola. Kursen genomförs med seminarier, projektarbete, litteratur- och fältstudier vid museer och kulturmiljöer. Särskild behörighet: Museipedagogik II 7,5 hp. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del.

Särskild behörighet: Lärarexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll del. Ht 2013 dag/kväll del (nov–jun). Ht 2013 dag/kväll del (nov–jun). Vt 2014 dag/kväll del.

Museipedagogik IV 7,5 hp

Dramapedagogik 30 hp

Kursen ger kunskap om vetenskapliga perspektiv gällande pedagogisk verksamhet vid museer, utställningar och kulturmiljöer, grundläggande metoder för inventering och datainsamling, analys och bearbetning. Under kursen framställer du ett självständigt undersökande projektarbete kring valt tema. Särskild behörighet: Museipedagogik III 7,5 hp. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del.

Musikdidaktik – en resurs i pedagogiskt arbete med barn och ungdomar: Gitarr I 7,5 hp

Du lär dig grundläggande gitarrspel för att kunna ackompanjera olika sånger. Kursen startar från nybörjarnivå. Du får lära dig de vanligaste ackorden och enkla kompmodeller. Du tillägnar dig ökad repertoar. Undervisningen sker i grupp. För att du ska kunna tillgodogöra dig kursinnehållet krävs kontinuerligt övande mellan kurstillfällena. Torsdagkvällar. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Samhällsorienterande ämnen I 15 hp För lärare i åk F-3 som önskar behörighet i SO. Innehåller grundläggande ämnesteori & didaktik om: närsamhället & hembygden, Sverige & jorden; hur människor förr livnärde sig, arbetade, bodde, klädde sig, umgicks, firade högtider; existentiella frågor, särskilt olika religioner & kulturtraditioner; barnrättskonventionen, demokrati, etnicitets- & internationaliseringsfrågor. Exkursioner & ett temaarbete ingår. Särskild behörighet: Lärarexamen alternativt studerande inom lärarutbildning med minst 45 hp med minst betyget Godkänd. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del.

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen 7,5 hp

Kursen tar upp aktuell dramapedagogisk forskning och ger en överblick över forskningsfältet. Vetenskapsteori och forskningsmetodik behandlas i relation till ämnets frågeställningar. Inom varje moment genomförs valfri fördjupning. Kursen avslutas med ett självständigt arbete som kan knytas till verksamhetsutveckling. Kursen riktar sig till dramalärare och dramapedagoger inom alla skolformer och verksamhetsområden. Särskild behörighet: Dramapedagogik 90 hp eller motsvarande. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Mentor – att stödja, bedöma och dokumentera  professionskunnande 7,5 hp

Särskild behörighet: Lärarexamen eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll del. Vt 2014 dag/kväll del.


Utbildningskatalog 2013/2014 Juridik

Juridik Under juristutbildningen får du lära dig den metod som krävs för att tolka och tillämpa rätts­ reglerna. Juridiken blir allt mer internationaliserad. Dagens juristutbildning ger, genom bland annat Europarätten, studenterna ökade möjligheter att arbeta med internationella frågor.   Juristutbildningen vid Stockholms universitet stimulerar till självständigt, analytiskt tänkande och ger en bred kompetens som möjliggör många olika valmöjligheter i yrkeslivet.

Varför valde du att läsa juristutbildningen? Jag har alltid velat läsa juridik och det är dessutom en väldigt bred utbildning. Hur hittade du ditt boende? Mitt första boende hittade jag genom akademiskkvart.se. Då var jag inneboende med två andra studenter i ett radhus i Norrtälje. Efter att jag hade bott där i två månader tipsade min vän om studentområdet Campus Roslagen som också ligger i Norrtälje. Det är min nuvarande bostad idag och jag är väldigt nöjd med den. Vad är det bästa med att plugga i Stockholm? Det känns som att jag upptäcker något nytt varje gång jag går ut. Stockholm är så stort! Vad gör du när du inte pluggar? Jag jobbar extra som studentmentor åt högstadieelever och umgås med vänner. Vad har du för framtidsplaner? När det gäller plugget, så planerar jag att kämpa väldigt, väldigt, väldigt hårt! Vilket är ditt drömjobb? Jag vill hemskt gärna jobba med mänskliga rättigheter. Drömjobbet hade då varit i till exempel FN eller någon annan internationell organisation.   Vilken är din favoritplats på universitetsområdet? Det finns en väldigt mysig sjö mellan universitet norra och södra. Jag blir alltid fridfull av naturen där. Favoritplats för plugg är Aula Magna, där brukar det finnas platser, eller biblioteket. 

Vad är ditt bästa tips till en ny student? Jag tycker att det är viktigt att ha intresse för det man läser. Försök att ha så roligt som möjligt. Bilda gärna en studiegrupp, det kan vara bra om man inte förstår en uppgift eller inför tenta. Var inte rädd för att prata med människor! Alla är lika nervösa. Ana Rahbari Juristprogrammet

55


56

Utbildningskatalog 2013/2014 Juridik / Program

  program

Juristprogrammet 270 hp

juridik / progr am

Juridiska institutionen www.juridicum.su.se Juristprogrammet innehåller två utbildningsprogram: –– Juristprogrammet, 270 hp –– Fil kand i rättsvetenskap, 180 hp Juristprogrammet omfattar 270 hp (nio terminer) och är en utbildning på avancerad nivå som leder till juristexamen. Juristexamen är en yrkesexamen som ger formell behörighet till vissa juridiska yrken, exempelvis kronofogde, domare, advokat och åklagare. I den offentliga sektorn finns jurister främst inom rättsväsendet samt i statlig och kommunal förvaltning. Vanliga arbetsplatser inom den privata sektorn är advokatbyråer, banker, försäkringsbolag och större företag.

Juristprogrammet består av obligatoriska kurser som studeras enligt en given studieordning på grundnivå samt specialkurser och examensarbete på avancerad nivå. Specialkurser kan vara en fördjupning av tidigare lästa ämnen eller en breddning inom vissa andra ämnesområden. Examensarbetet omfattar 30 hp och kan kombineras med praktik. Det finns även goda möjligheter för studenterna att läsa kurser utomlands genom något av våra utbytesprogram. Fil kand i rättsvetenskap på 180 hp (sex terminer) ges inom ramen för juristprogrammet och är en examen på grundnivå. Utbildningen är lämplig för den som vill kombinera en del av programmet med

andra studier på högskolenivå. Den ger en grund för juridiskt och annat kvalificerat arbete inom offentlig förvaltning och näringslivet. Utbildningen inleds med juristprogrammets tre första terminer, därutöver läses specialkurser (60 hp), kursen Juridisk metod (15 hp) samt ett examensarbete (15 hp). www.juridicum.su.se Särskild behörighet: Historia A och Sam­ hällskunskap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörig­ het 1 eller A1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in Environmental Law 60 hp Juridiska institutionen www.juridicum.su.se This Master's programme focuses on environmental law in transboundary contexts. Environmental law has become increasingly transboundary in character, as reflected in the development of EU and international environmental law on issues such as climate change and the protection of human health, watercourses, marine areas, nature and biodiversity – all matters that are part of this programme. The programme also considers the development of general notions and principles of environmental law and governance, and includes comparative elements. Moreover, it highlights crosscutting areas such as "environmental law, trade and corporate responsibility", "environmen­ tal law, climate and energy", "environmental law and

human rights" and "environmental law and socioecological resilience." The first half of the programme consists of two courses (ten weeks each): one in environmental law across state borders; and one with in-depth studies in the mentioned crosscutting areas. The forms of teaching in these two courses differ (classes, semi­ nars, short essays and practical assignments, and teaching by external lecturers and experts), but the courses generally require active participation by the students. In the second half of the programme, while writing a Master's thesis, the students also partici­ pate in seminars and take part in a comprehensive mock-negotiation on a current environmental mat­

ter, where they learn how to practically apply their theoretical skills. For information regarding admission and applica­ tion: www.juridicum.su.se/master Särskild behörighet: Har den som avlagt svensk juristexamen om 270 hp eller har genomgått utländsk utbildning om minst 180 hp (tre års studier), som mot­ svarar en svensk juristexamen. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in European Intellectual Property Law 60 hp Juridiska institutionen www.juridicum.su.se Intellectual Property (IP) Law has historically been an in­ ternational discipline, as compared to other traditional areas of private law. The Internet and other forms of international telecommunications clearly demonstrate that IP rights do not recognise national borders. Another important internationalising factor is the gradual devel­ opment of a European union IP regime with a unifying effect on the national European IP laws. That legal disciplines have become more sophis­ ticated and complex in recent times is not least reflect­ ed in the area of IP Law with patents on living subject matters, trade marks in cyberspace and copyright to databases. Specialisation in this area of practice is not only desirable; it is essential. Qualified IP lawyers have excellent employment market prospects. Classes in

the Master's programme are led by renowned Nordic researchers composed of professors (LL.D.) and doc­ toral students (LL.M.) specialising in their respective fields. The programme in European IP Law is struc­ tured to enable a certain amount of distance learning/ commuting, with lectures and obligatory seminars every second weekend. The programme encompasses a total of 60 credit points, of which 30 credits comprise a Master thesis. All students take one compulsory course (15 credits) and choose two elective courses (7,5 credits each) from the six courses offered, thereby giving them an opportunity to specialise in specific areas of IP law. For information regarding admission and applica­ tion: www.juridicum.su.se/master

Särskild behörighet: Har den som avlagt svensk juristexamen om 270 hp eller har genomgått utländsk utbildning om minst 180 hp (tre års studier), som motsvarar en svensk juristexamen. Vidare skall studenten ha genomgått en grundkurs i immateri­ alrätt eller ha arbetat med anknutna frågor under minst två år. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Juridik / Program

57

Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in European Law 60 hp Juridiska institutionen www.juridicum.su.se The Master's programme in European Law offered at Stockholm University is a one-year course of study. It is open to postgraduate students with a degree in law, who wish to expand their knowledge of European law. The principal topic of study is the legal system of the European Union. Courses within the programme consist mainly of seminars, aimed at providing the students with skills necessary for their future work as either practitioners or researchers in European law. This is achieved by teaching the students various ways in which to identify legal problems and generate solutions. Issues of practical interest are therefore interwoven with scholarly consideration of various legal problems. The case law developed by the

European Court of Justice is given particular attention. This approach requires active participation on the part of students, in the form of a number of papers that must be submitted during the year, involvement in case studies, and participation in the annual Moot Court Competition, where outstanding students are given the opportunity to represent the University in the International European Moot Court Competition. There is a strong demand in the employment market for lawyers qualified in European Law. The courses are taught by professors and resear­ chers who are specialists in their respective fields. Students write an independent Master's thesis on a topic within the field of European law under the gui­

dance of a personal supervisor, normally a professor at the Department of Law. Studies are full-time, and attendance at lectures and seminars is mandatory. For information regarding admission and applica­ tion: www.juridicum.su.se/master Särskild behörighet: Har den som avlagt svensk juristexamen om 270 hp eller har genomgått utländsk utbildning om minst 180 hp (tre års studier), som mot­ svarar en svensk juristexamen. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Juridiska institutionen www.juridicum.su.se Stockholm has long been recognised as a leader in the field of arbitration known for hosting arbitration, and home to one of the most respected international arbitration institutes, the Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce. The Department of Law at Stockholm University offers extensive post­ graduate programmes and supports specialised institutes that attract students from all over the world. Accordingly, Stockholm is a natural place to engage in intellectually vigorous study of both the theory and practice of international commercial arbitration. Stockholm University has developed a unique pro­ gramme in International Commercial Arbitration.

It uses a variety of teaching formats, emphasises student participation in the learning process, and pro­ vides opportunities for students to apply theory in simulated arbitration exercises. Students from a broad range of backgrounds participate in a dynamic learning experience, where the multifaceted aspects of arbitration are considered from a range of compa­ rative perspectives and always with an inquiring mind and a hands-on approach. As well as the resources of the Faculty and the University, the programme enjoys the support and contributions of prominent practi­ cing lawyers who are internationally recognised in the field.

For information regarding admission and applica­ tion: www.juridicum.su.se/master Särskild behörighet: Har den som avlagt svensk juristexamen om 270 hp eller har genomgått utländsk utbildning om minst 180 hp (tre års studier), som mot­ svarar en svensk juristexamen. Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in Law and Information Technology 60 hp Juridiska institutionen www.juridicum.su.se The Master Programme in Law and Information Technology offers law graduates the possibility of developing their proficiency in the combined fields of law and information technology. The courses included in the Programme consist of seminars, classes, practical assignments, and study visits to law firms, companies and authorities specialised in the use of Information Communication Technology (ICT) and law. Students are also required to complete two essays on a topic of their choice. Some activities take place in the computer laboratories of the Law Faculty. The aim of the courses included in the Programme is to enable the students to develop the skills neces­

sary for their future work as legal practitioners or researchers in the chosen field. This is achieved by teaching the students various ways in which to identi­ fy problems and generate solutions. Issues of practical character are thus interwoven with a scholastic ap­ proach to legal problems and with practical exercises, using various legal IT tools. This approach requires active participation on the part of the students, for example, by way of completing various IT-related tasks and submitting papers. For more information regarding admission and application: www.juridicum.su.se/master Särskild behörighet: Behörig att antagas är den som avlagt svensk juristexamen om 270 hp

eller har genomgått utländsk utbildning om minst 180 hp (tre års studier), som motsvarar en svensk juristexamen. Vidare skall studenten ha mycket goda kunskaper i engelska. För såväl svenska som utländska studenter gäller därvidlag som särskilt behörighets­ krav kunskaper i engelska motsvarande minst tre årskurser på gymnasieskolan (Engelska B/Engelska 6). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

juridik / progr am

Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in International Commercial Arbitration Law 60 hp


58

Utbildningskatalog 2013/2014 Juridik / Kurser

kurser

Juridik

juridik / kurser

Juridiska institutionen www.juridicum.su.se Vid Juridiska institutionen ges följande kurser och program: 1. Juristprogrammet, 270 hp, leder till jurist­ examen. Möjlighet finns också att läsa kurser som leder till en filosofie kandidatexamen i rättsveten­ skap om 180 hp. 2. Som fristående kurs på grundnivå ges bl a Juridisk introduktionskurs, 15 hp. På avancerad nivå ges ett antal specialiserade kurser som riktar sig mot studenter med jurist- eller i vissa fall ekonomexamen. 3. Kurser i handelsrätt ges som fristående kurser eller som inslag i vissa samhällsvetenskapliga utbildningsprogram, t ex inom ekonomi. Grundkursen Juridisk översiktskurs, 15 hp, utgör ett särskilt behö­ righetskrav för övriga kurser i handelsrätt. Vi erbjuder fem juris magisterutbildningar som kan sökas av färdiga jurister: Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in Environmental Law, Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in European Intellectual Property Law, Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in European Law, Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in Interna­ tional Commercial Arbitration Law samt Master of Laws (LL.M.) (60 credits) in Law and Information Technology. Samtliga magisterutbildningar omfattar ett års studier (60 hp) och ges på engelska. Forskarutbildning, som leder till juris doktors­ examen eller juris licentiatexamen, ges i rätts­ vetenskap. Behörighet till forskarutbildningen är juris kandidat-/juristexamen, men även utländsk juridisk grundutbildning kan ge behörighet efter vissa kompletteringar.

Grundnivå Grundkurs i handelsrätt: Juridisk översiktskurs 15 hp

Juridisk översiktskurs ger dig en inblick i juridisk systematik och en orientering om de svenska rättsreglerna på ett flertal områden. Kursen inne­ håller bland annat person-, avtals-, skuldebrevs-, fastighets-, skadestånds-, familje-, aktiebolags- och förvaltningsrätt. Kursen ger dig behörighet att söka ett flertal andra kurser inom handelsrätt på Stockholms universitet. Särskild behörighet: Historia A och Samhällskun­ skap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhälls­ kunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 kväll del. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Grundkurs i handelsrätt: Affärsjuridik 15 hp

Kursen ger dig kunskap om viktiga delar av svensk och internationell förmögenhetsrätt, de rättsregler som styr privata ekonomiska transaktioner i olika rikt­ ningar. Häri ingår olika typer av avtalsförhållanden, såsom köp, transport, kreditavtal, borgensavtal och uppdragsavtal, bolagsrätt och annan associationsrätt, kreditsäkerhetsrätt och förmånsrätt samt insolvens­ rätt och brott mot borgenärer. Särskild behörighet: Juridisk översiktskurs, 15 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Grundkurs i handelsrätt: Medie- och marknadsjuridik 7,5 hp

Du får fördjupade kunskaper i medie- och marknads­ rätten, alltså vad som gäller för upphovsrätt, design, varumärken, reklam och annan marknadsföring.

Särskild behörighet: Historia A och Samhällskun­ skap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskun­ skap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Grundkurs i handelsrätt: Arbetsrätt 7,5 hp

Kursen ger dig grundläggande kunskaper om det arbetsrättsliga regelsystemet i såväl den privata som den offentliga sektorn. I undervisningen förmedlas också kunskaper i EU-arbetsrätten. Undervisningen och examinationen är probleminriktad. Mycket stor vikt läggs vid att du ska få övning i att självständigt handlägga arbetsrättsliga problem. Särskild behörighet: Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Grundkurs i handelsrätt: Associationsrätt 15 hp

Kursen ger dig en inblick i rättsreglerna om as­ sociationer och närstående institut som former för näringsverksamhet och samarbete, till exempel för aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar med flera. Särskild behörighet: Juridisk översiktskurs, 15 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Grundkurs i handelsrätt: Beskattningsrätt I 15 hp

En teoretisk och praktisk kurs som ger dig inblick i skatterätten. Kursen inleds med en kortfattad översikt över finansvetenskapliga teorier samt skattesyste­ mets utformning och funktion. Tyngdpunkten är lagd på studier i centrala moment i skattelagstiftning­ en främst inom inkomstbeskattningen. Företagsbe­ skattningen intar en viktig plats i kursen. Översiktligt belyses den indirekta beskattningen. Särskild behörighet: Juridisk översiktskurs, 15 hp eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Arbetslivets juridik 15 hp

Kursen riktar sig främst till dig som har erfarenhet av personaladministrativt eller fackligt arbete. Kursen ger god kännedom om grundläggande principer inom arbetsrättens olika delar såväl på den privata som på den offentliga sektorn. Efter genomgången utbild­ ning ska du självständigt kunna handlägga enklare arbetsrättsliga frågor. Särskild behörighet: Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b alt 1a1+ 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 1 eller A1). Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Miljöskyddsjuridik 15 hp

Kursen, som vänder sig till dig som inte är jurist, syftar till att förmedla kunskap om de centrala delarna av svensk miljörätt. Dessutom omfattar kursen inter­ nationell miljörätt och EU-miljörätt ur svenskt per­ spektiv. Särskild behörighet: Minst 90 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Fortsättningskurs i handelsrätt: Beskattningsrätt II 15 hp

Kursen syftar till att ge en fördjupning och dels till en utvidgning i vissa delar jämfört med Beskattnings­ rätt I. Fördjupningen avser främst företagsbeskatt­ ningen medan utvidgningen avser mervärdesskatten och den internationella beskattningen.

Särskild behörighet: Juridisk översiktskurs, 15 hp,

samt Beskattningsrätt I, 15 hp eller motsvarande.

Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Försäkringsrätt 15 hp

Kursen ger dig en allmän översikt över försäkrings­ verksamhetens rättsliga reglering samt fördjupade kunskaper i konsumentförsäkring, företagsförsäkring och livförsäkring. Särskild behörighet: Minst 150 hp inom Juristpro­ grammet eller betydande praktisk erfarenhet inom försäkringsrättsområdet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Marine Insurance 15 hp

The aim of the course is to give you an understanding of the functioning of marine insurance in Scandinavia and internationally and to present the more notable legal difficulties and problems in the area. The course deals mainly with hull, P&I and cargo insurance from a Scandinavian and English perspective and presents legislation, insurance conditions and case law on the subjects. Särskild behörighet: Minst 150 hp inom Juristpro­ grammet eller betydande praktisk erfarenhet inom försäkringsområdet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll hel. Undervisningsspråk: engelska.

Maritime and Transportation Law 15 hp The course gives students an overview of the general law of transportation, with emphasis on carriage of goods and the conditions of maritime law. Särskild behörighet: Minst 150 hp inom Juristpro­ grammet eller betydande praktisk erfarenhet inom området sjö- och transporträtt. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll hel. Undervisningsspråk: engelska.

Medierätt 15 hp

Kursen syftar till att ge dig en fördjupad helhetsbild av medierätten ur civilrättsliga, offentligrättsliga och i viss mån straffrättsliga aspekter. Kursen griper därmed över traditionella blockgränser inom juristut­ bildningen. Tonvikten läggs på rätten till mediein­ nehåll och enskildas skydd mot offentliga yttranden i och offentlig kontroll över dagspressen, radio/TV, förlagsbranschen och i elektroniska media. Särskild behörighet: Minst 150 hp inom Juristpro­ grammet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Rule of Law, Legal Reform and International Organisations 15 hp The purpose of the course is to highlight key issues in creating and reforming legal institutions and similar institutions in countries in transitions and developing countries. The course covers the role of law and legal institutions for: a) Economic development and good governance. b) Peace and security c) Reconciliation and democratisation. Särskild behörighet: 60 hp inom statsvetenskap, ekonomisk historia, internationella relationer eller kulturgeografi. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Lärarutbildning

Lärarutbildning Förskollärare och lärare är ett av samhällets viktigaste yrken. En lärare som ser, lyssnar, bekräftar och väcker nyfikenhet kan spela en avgörande roll för elevens självkänsla och utveckling.   Stockholms universitet erbjuder en stor variation av lärarutbildningar. Väljer du att läsa här kommer du att få en gedigen utbildning fylld av kunskap, erfarenhet och konkreta verktyg som gör dig väl förberedd inför yrket. Dessutom har du nära till Sveriges största arbetsmarknad.

Varför valde du att utbilda dig till lärare? Läraryrket har alltid intresserat mig. Att lära ut till elever som sedan kommer vara representanter för vår framtid är något unikt i sig. Som lärare får man variera och utveckla olika tekniker för att uppnå kunskap. Jag har alltid intresserat mig för nya utmaningar inom lärandet. Vad är det bästa med att plugga i Stockholm? Fantastiska föreläsare, och en grym gemenskap bland studenter. Stockholms universitet har alltid varit mitt första och enda alternativ, jag är från staden och stortrivs här. Vad gör du när du inte pluggar? Umgås med vänner, jobbar som bartender/ servitör under helgerna och reser när tillfälle ges. Vad har du för framtidsplaner? Jag vill ut i arbetslivet direkt efter utbild­ ningen. Det finns även planer på att fixa en master i historia. Vilket är ditt drömjobb? Mitt drömjobb har alltid varit professor i historia och att undervisa på en högre nivå. Vilken är din favoritplats på universitetsområdet? Biblioteket är min lugna oas. Vad är ditt bästa tips till en ny student? Din institution eller studentcentrumet tar gärna emot dina frågor. Jag är en virrig kille som gärna frågar en extra gång, och har alltid fått hjälpen jag behöver där. Ett annat tips är att försöka förbättra sin egen studieteknik. Har du något tips för att få vänner på universitetet? De flesta jag träffar är öppna och sociala. Var inte rädd för att fråga om att träffas utanför skolan. Du kan också skaffa

dig studiegrupper där du träffar olika personer i klassen med samma syfte och mål. Ett annat tips är att bli aktiv i någon av kårföreningarna. Vad är det roligaste med din utbildning? Under VFU-praktiken fick jag uppleva mitt framtida jobb och lära mig något nytt varje dag. Jag fick nya perspektiv på lärandet och jag fick stå i andra änden av klassrummet, jag var läraren. Daniel Karademir Ämneslärarprogrammet ingång i historia

59


60

Utbildningskatalog 2013/2014 Lärarutbildning / Program

Lärarutbildningar vid Stockholms universitet www.su.se/lararutbildningar Stockholms universitet erbjuder de fyra nya lärarprogrammen samt kompetensutveckling och behörighetsgivande utbildningar. Du kan välja att inrikta dig mot allt från små barn till ungdomar och vuxna. Utbildningarna har nära koppling till den senaste forskningen inom både ämnesteoretiska och utbildningsvetenskapliga områden. När du är färdig kan du ansöka om en förskol- eller lärarexamen och efter ett introduktionsår blir du behörig att söka förskollärar- eller lärarlegitimation. Du kan

också vidareutbilda dig till speciallärare. Alla lärarutbildningar ger behörighet till fortsatta studier på avancerad nivå och forskning. Alla program innehåller tre obligatoriska delar: ämne och ämnesdidaktik, utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning. Ämne och ämnesdidaktik innehåller kunskapsområden inom den skolverksamhet som du valt att bli lärare i. Du får konkreta pedagogiska och didaktiska kunskaper samt ämneskunskaper.

Utbildningsvetenskaplig kärna innehåller kunskapsområden som är centrala för läraryrket och du får studera förskolan/skolan som pedagogisk och didaktisk miljö för barn/ elever och lärare. Verksamhetsförlagd utbildning innebär att du deltar i en förskolas/skolas vardag. Du får möjlighet att praktiskt omsätta dina teoretiska kunskaper samt öva förmågor som är viktiga i rollen som lärare.

Förskollärarprogrammet 210 hp

lärarutbildning / progr am

Vill du utmana barns tänkande och få möjlighet att utöva ett av samhällets viktigaste yrken? Bli förskollärare! Det finns ett mycket stort rekryteringsbehov av förskollärare, både nu och framöver. Specifikt för Stockholms universitets Förskollärarprogram är att det utgår från ett förskoledidaktiskt perspektiv relaterat till olika ämnesinnehåll där teorier om barns lek och lärande genom estetiska uttryckssätt, utforskande och experimenterande sätts i förgrunden. Du kommer att läsa kurser i förskolans ämnesområden: språk/kommunikation, matematik, naturveten-

skap, barn- och ungdomsvetenskap, etik och estetik. Du ges också möjlighet till en fördjupning i något kunskapsområde. I kurserna utvecklas kunskaper om förskolan som pedagogisk/didaktisk miljö samt om förutsättningar och organisation för lek, lärande och omsorg. Du får praktiska och teoretiska verktyg för att synliggöra och följa ditt eget och barnens lärande, exempelvis genom pedagogisk dokumentation, liksom för att bedöma och utveckla lärprocesser. Under utbildningen har du nära kontakt med förskolor genom den verksamhetsförlagda utbildningen

och du lär dig hur du anpassar undervisningen till barns olika åldrar och förutsättningar. Utbildningen har också nära koppling till forskning inom det förskoledidaktiska området. Förskollärarprogrammet leder till en förskollärarexamen och kan efter påbyggnadsstudier ge behörighet till forskarutbildningen i förskoledidaktik. Särskild behörighet: Engelska B, Samhällskunskap A och Naturkunskap A eller Engelska 6, Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 och Naturkunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6A eller A6a). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Grundlärarprogrammet 180–240 hp Du som vill arbeta i fritidshem, förskoleklass eller i grundskolans årskurser 1–6 läser Grundlärarprogrammet. Det har tre inriktningar: arbete i fritidshem, arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt arbete i grundskolans årskurs 4–6. Efterfrågan på lärare inom grundskola och fritidshem kommer att vara stor de kommande tio åren även om den kan variera regionalt.

Inriktning mot arbete i fritidshem 180 hp

För dig som vill arbeta som grundlärare i fritidshem och även vara behörig att undervisa i bild eller musik i grundskolans årskurs F-6. Det finns ett stort rekryteringsbehov av grundlärare med inriktning mot fritidshem, både nu och framöver. Utbildningens profil är att förstå och arbeta med/ leda elever i gestaltande, laborativa, digitala och utforskande projekt - så kallade kunskapslaborationer - och vi erbjuder en studioverksamhet som ger möjlighet till ämnesintegrerande övningar och arbeten. En stor del av barns identitetsskapande sker i skolan och på fritidshemmet och där har du som lärare en viktig roll. Under utbildningen får du utveckla ett yrkeskunnande och lära dig att arbeta med gruppdynamik, estetiska processer, bedömning, barns sociala utveckling, lek och lekens roll för att ta till sig kunskap. Du har genom hela programmet nära kontakt med fritidshem genom den verksamhetsförlagda utbildningen. Särskild behörighet: Engelska B, Samhällskunskap A och Naturkunskap A eller Engelska 6, Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6A eller A6a). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel

Inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 240 hp

Som lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 undervisar du skolans yngsta elever och lägger grunden till deras fortsatta lärande. I de här åldrarna är barnen väldigt nyfikna på sin omvärld. Grundläggande i utbildningen är en helhetssyn på barns lärande, där olika ämnen kan integreras i kreativa och lustfyllda arbetsformer. För att ta tillvara barnens naturliga lust och nyfikenhet ingår lek och skapande som väsentliga delar i det aktiva lärandet. Du studerar svenska, matematik, engelska, naturvetenskap och teknik samt samhällsorienterande ämnen. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3 leder till en examen på avancerad nivå som uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar till en omfattning av 240 hp i nedanstående ämnen/ ämnesområden: 30 hp Svenska, 30 hp Matematik, 15 hp Engelska, 15 hp Samhällsorienterade ämnen, 15 hp Naturvetenskap och teknik samt 15 hp valbar fördjupning antingen Naturvetenskap och teknik eller Samhällsorienterade ämnen. Dessutom ingår 60 hp Utbildningsvetenskaplig kärna varav 15 hp Ämnesdidaktik, 30 hp Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och 30 hp Självständigt arbete. Särskild behörighet: Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 2a alt 2b alt 2c, Naturkunskap 1b alt 1a1 + 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6B eller A6b). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 240 hp

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4–6 ger dig den kunskap och kompetens som krävs för att undervisa och möta elever mellan 9–12 år. Du får redskap för att stödja dem i sitt lärande och i sin utveckling. Du får goda kunskaper inom ämnen där läsande och skrivande samt elevers lärande i matematik står i centrum. Teorier om lärande genomsyrar utbildningen bland annat genom estetiska uttryckssätt, utforskande och experimenterande. Utbildningen leder till en examen på avancerad nivå som uppnås efter att kursfordringar till en omfattning av 240 hp har fullgjorts i nedanstående ämnen/ämnesområden: 30 hp Svenska, 30 hp Matematik, 30 hp Engelska och 30 hp valbar fördjupning, 60 hp Utbildningsvetenskaplig kärna, 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och 30 hp självständigt arbete. Det valbara fördjupningsområdet består av antingen –– 30 hp naturorienterande ämnen och teknik, –– 30 hp samhällsorienterande ämnen, eller –– 30 hp inom ett praktiskt eller estetiskt ämne. Särskild behörighet: Engelska B/Engelska 6, Matematik B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A eller Engelska 6, Matematik 2a alt 2b alt 2c, Naturkunskap 1b alt 1a1 + 1a2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2 (Områdesbehörighet 6B eller A6b). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.


Utbildningskatalog 2013/2014 Lärarutbildning / Program

61

Ämneslärarprogrammet 270–330 hp Du som vill arbeta som lärare i grundskolans årskurs 7–9 eller gymnasieskola studerar till ämneslärare. Då undervisar du i ämnen på ett djupare plan och hjälper eleverna att förbereda sig inför vuxenlivet. Skolan har ett stort behov av kunniga ämneslärare. Efterfrågan kan variera regionalt och utifrån det ämnesområde du väljer. Just nu är behovet av ämneslärare i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen extra stort. Ämneslärarprogrammet har två inriktningar: en mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och en mot arbete i gymnasieskolan. Under utbildningen får du möjlighet till ämnesfördjupning i ämnen som du vill undervisa i. Du väljer mellan ett antal ämneskombinationer inom områdena språk, humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Efter avslutad utbildning får du en lärarexamen på avancerad nivå. Behörighet: Du har ett antal ämneskombinationer att välja mellan och för att se vilka kombinationer som erbjuds samt vilka behörighetskrav som gäller, se www.su.se/lararutbildningar

Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 270 hp eller 300 hp

Programmet ger dig goda kunskaper inom två eller tre ämnen samt den pedagogiska och didaktiska kompetens du behöver som lärare. Förutom kurser inom ämne och ämnesdidaktik läser du kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, som bland annat behandlar teorier om lärande, specialpedagogik och skoljuridik. I utbildningen ingår både undervisning på universitetet och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en skola. Efter avslutad utbildning får du en ämneslärarexamen på avancerad nivå samt i vissa fall även en kandidatexamen inom ditt huvudområde samt en masterexamen i ämnesdidaktik. Vad som gäller för just dig beror på vilken ämneskombination du väljer. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning mot arbete i gymnasieskolan 300 hp eller 330 hp

Programmet ger dig goda kunskaper inom två ämnen samt den pedagogiska och didaktiska kompetens du behöver som lärare. Förutom kurser inom ämne och ämnesdidaktik läser du kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, som bland annat behandlar teorier om lärande, specialpedagogik och skoljuridik. I utbildningen ingår både undervisning på universitetet och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en skola. Efter avslutad utbildning får du en ämneslärarexamen på avancerad nivå samt i vissa fall även en kandidatexamen inom ditt huvudområde samt en masterexamen i ämnesdidaktik. Vad som gäller för just dig beror på vilken ämneskombination du väljer. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen 90 hp kärna, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagda utbildning. Detta tillsammans med dina tidigare ämnesstudier och ett självständigt arbete som ingår i utbildningen ger dig en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan/vuxenutbildningen. Utbildningen anordnas under förutsättning att det finns tillräckligt många behöriga sökande i respektive ämne. Vilka ämnen/ämneskombinationer som är

aktuella samt vad dina ämnesstudier ska omfatta framgår av www.su.se/lararutbildningar Särskild behörighet: www.su.se/lararutbildningar Start: Utbildningen kommer eventuellt att ges på distans. För mer information se www.su.se/lararutbildningar

Yrkeslärarprogrammet 90 hp Utbildningen vänder sig till dig som vill undervisa i yrkesinriktade ämnen inom gymnasieskolans yrkesprogram såsom Barn och- fritid, Bygg- och anläggning, El och energi, Fordon och transport, Handel och administration, Hantverk (till exempel frisör och florist), Hotell och turist, Industriteknik, Naturbruk, Restaurang och livsmedel samt VVS och fastighet. Utbildningen leder till en yrkeslärarexamen och omfattar 90 hp, eller tre terminer. Det råder stor brist på utbildade yrkeslärare och rekryteringsbehovet beräknas vara stort de närmsta tio åren. Yrkeslärarprogrammet består av utbildningsvetenskaplig kärna med inriktning mot yrkespedagogik och arbetsliv motsvarande 60 hp, samt verksamhetsförlagd utbildning 30 hp förlagd till skolor med yrkesprogram. Utbildningen ges på hel- eller halvfart och genomförs som campusförlagda träffar, nätbaserad undervisning samt utbildning på VFU-skolor. Särskild behörighet: Utöver grundläggande behörighet gäller särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Behörighetsvillkor

för antagning till Yrkeslärarprogrammet framgår av Högskoleverkets föreskrifter, SFS 2010:2021. Särskild behörighet har den som genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning tillägnat sig kvalificerade, relevanta och erfarenhetsbaserade yrkeskunskaper. Vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper framgår av Högskoleverkets föreskrifter, HSVFS 2011:7. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag del.

Yrkeslärarprogrammet med inriktning mot vård- och omsorgslärare

Utbildningen vänder sig till dig som har gedigna yrkeskunskaper från vård- eller omsorgssektorn. Tillsammans med dina tidigare ämnes- och yrkeskunskaper får du en lärarexamen med profilering mot gymnasieskolans/vuxenutbildningens vård- och omsorgsprogram. Studierna omfattar 60 hp teoretiska kurser och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning på en skola. Du läser kurser i vård- och omsorgsämne-

nas didaktik, specialpedagogik, teorier om lärande, utbildningens historia, skolans sociala relationer och etik och skoljuridik. Den verksamhetsförlagda utbildningen gör du på en skola i din hemort. Utbildningen ges i distansform där campusförlagda träffar blandas med nätbaserad undervisning och självstudier. Särskild behörighet: Utöver grundläggande behörighet gäller särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Behörighetsvillkor för antagning till Yrkeslärarprogrammet framgår av Högskoleverkets föreskrifter, SFS 2010:2021. Särskild behörighet har den som genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning tillägnat sig kvalificerade, relevanta och erfarenhetsbaserade yrkeskunskaper. Vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper framgår av Högskoleverkets föreskrifter, HSVFS 2011:7. Ht 2013 distans dag hel. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag hel. Vt 2014 distans dag del.

Civilingenjör och Lärare 300 hp Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet samarbetar i en unik utbildning som leder fram till både civilingenjörsexamen och ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan. Programmet leder till två examina: du blir både civilingenjör och ämneslärare i Matematik och något av ämnena Fysik, Kemi, Teknik med inriktning mot IKT eller Teknik med

inriktning mot Energi och miljö. Dina ämneskurser läser du vid Kungliga Tekniska Högskolan, delvis tillsammans med andra civilingenjörsutbildningar, medan du läser generella lärarkompetenser och ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU, 30 hp) är förlagd till gymnasieskolan men också till andra

utbildningsmiljöer, till exempel på ett science center eller ett utbildningsföretag. För mer information se: www.kth.se/utbildning/program/civilingenjor

lärarutbildning / progr am

Utbildningen vänder sig till dig som redan har akademiska studier inom ämnen som finns i skolan och vill komplettera denna med en ämneslärarexamen så att du får den pedagogiska och didaktiska kompetens du behöver för att undervisa i dina ämnen. Utbildningen består av kurser som motsvarar Ämneslärarprogrammets utbildningsvetenskapliga


62

Utbildningskatalog 2013/2014 Lärarutbildning / Program

Speciallärarprogrammet 90 hp Specialpedagogiska institutionen www.specped.su.se Speciallärarprogrammet syftar till en professionell och akademisk kompetens. Varje kurs planeras utifrån dubbla progressioner: en som relaterar till ämnet/ området och en som relaterar till vetenskaplighet. Didaktiska och vetenskapliga moment integreras med det stoff som kursen behandlar. Inom kurserna sker en fördjupning inom kunskapsområdet specialpedagogik med fokus på någon av inriktningarna. Vetenskapsteori och forskningsmetod finns som en röd tråd genom hela utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning i form av fältstudier genomförs i samarbete med företrädare för relevanta pedagogiska verksamheter på fältet.

lärarutbildning / progr am

Inriktning Dövhet eller hörselskada

Speciallärarprogram, specialisering mot dövhet eller hörselskada, 90 hp, är en påbyggnadsutbildning för verksamma lärare och pedagoger som leder till speciallärarexamen. Utbildningen syftar till att med fördjupade didaktiska kunskaper inom området barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling kunna analysera olika elevers utvecklingsmöjligheter i olika lärmiljöer. Det innebär arbete i olika pedagogiska verksamheter och i olika åldersgrupper från förskoleklass till vuxenutbildning. Utbildningens inriktning är en yrkeskompetens som bl a innefattar: –– en förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna; –– en fördjupad kunskap om barns och elevers språk och begreppsutveckling; –– en fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och kunskapsutveckling samt om bedömningsfrågor och betygssättning; –– en förmåga att kritiskt granska och tillämpa pedagogiska metoder för att kartlägga och analysera barns och elevers lärandesvårigheter i olika lärmiljöer; –– en förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskild behörighet: Avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialisering mot dövhet eller hörselskada krävs efter tidigare avlagd examen minst tre års yrkeserfarenhet av lärartjänstgöring, omfattande minst halvtid. Språkkrav: Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Matematikutveckling

Speciallärarprogram: Specialisering mot matematikutveckling, 90 hp, är en påbyggnadsutbildning för verksamma lärare som leder till speciallärarexamen. Utbildningen syftar till att med fördjupade didaktiska kunskaper i matematikutveckling kunna analysera olika elevers utvecklingsmöjligheter i olika lärmiljöer. Det innebär arbete i olika pedagogiska verksamheter och i olika åldersgrupper från förskoleklass till vuxenutbildning. Utbildningens inriktning är en yrkeskompetens som bl a innefattar: –– en förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna; –– en fördjupad kunskap om barns språk- och begrepps­utveckling;

–– en fördjupad kunskap om elevers lärande och matematikutveckling samt goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning; –– en förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers matematik­ utveckling; –– en förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskild behörighet: Avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialisering mot matematikutveckling ska tidigare avlagd examen omfatta ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs istället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. Dessutom krävs efter avlagd examen minst tre års yrkeserfarenhet av lärartjänstgöring på minst halvtid inom ämnesområdet. Språkkrav: Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Språk-, skriv- och läsutveckling

Speciallärarprogram, specialisering mot språk-, skrivoch läsutveckling, 90 hp, är en påbyggnadsutbildning för verksamma lärare som leder till speciallärarexamen. Utbildningen syftar till att med fördjupade didaktiska kunskaper i språk-, skriv-, och läsutveckling kunna analysera olika elevers utvecklingsmöjligheter i olika lärmiljöer. Det innebär arbete i olika pedagogiska verksamheter och i olika åldersgrupper från förskoleklass till vuxenutbildning. Utbildningens inriktning är en yrkeskompetens som bl a innefattar: –– en förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna; –– en fördjupad kunskap om barns språk- och begreppsutveckling; –– en fördjupad kunskap om elevers lärande och skriv- och läsutveckling samt goda kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning; –– en förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språkutveckling; –– en förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskild behörighet: Avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling ska tidigare avlagd examen omfatta ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs istället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. Dessutom krävs efter avlagd examen minst tre års yrkeserfarenhet av lärartjänstgöring på minst halvtid inom ämnesområdet. Språkkrav: Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Synskada

Speciallärarprogram, specialisering mot synskada, 90 hp, är en påbyggnadsutbildning för verksamma lärare och pedagoger som leder till speciallärarexamen. Utbildningen syftar till att med fördjupade didaktiska kunskaper inom området barn och elever

med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling kunna analysera olika elevers utvecklingsmöjligheter i olika lärmiljöer. Det innebär arbete i olika pedagogiska verksamheter och i olika åldersgrupper från förskoleklass till vuxenutbildning. Utbildningens inriktning är en yrkeskompetens som bl a innefattar: –– en förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna; –– en fördjupad kunskap om barns och elevers språk och begreppsutveckling; –– en fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och kunskapsutveckling samt om bedömningsfrågor och betygssättning; –– en förmåga att kritiskt granska och tillämpa pedagogiska metoder för att kartlägga och analysera barns och elevers lärandesvårigheter i olika lärmiljöer; –– en förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskild behörighet: Avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialisering mot synskada krävs efter tidigare avlagd examen minst tre års yrkeserfarenhet av lärartjänstgöring, omfattande minst halvtid. Språkkrav: Svenska B/ Svenska 2 och Engelska A/Engelska 5. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej.

Inriktning Utvecklingsstörning

Speciallärarprogram, specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp, är en påbyggnadsutbildning för verksamma l��rare och pedagoger som leder till speciallärarexamen. Utbildningen syftar till att med fördjupade didaktiska kunskaper inom området barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling kunna analysera olika elevers utvecklingsmöjligheter i olika lärmiljöer. Det innebär arbete i olika pedagogiska verksamheter och i olika åldersgrupper från förskoleklass till vuxenutbildning. Utbildningens inriktning är en yrkeskompetens som bl a innefattar: –– en förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna; –– en fördjupad kunskap om barns och elevers språk och begreppsutveckling; –– en fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och kunskapsutveckling samt om bedömningsfrågor och betygssättning; –– en förmåga att kritiskt granska och tillämpa pedagogiska metoder för att kartlägga och analysera barns och elevers lärandesvårigheter i olika lärmiljöer; –– en förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskild behörighet: Avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. För specialisering mot utvecklingsstörning krävs efter tidigare avlagd examen minst tre års yrkeserfarenhet av lärartjänstgöring, omfattande minst halvtid. Språkkrav: Svenska B/Svenska 2 och Engelska A/ Engelska 5. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej.


Utbildningskatalog 2013/2014 Lärarutbildning / Program

63

Specialpedagogprogram 90 hp Specialpedagogiska institutionen www.specped.su.se Utbildningen till specialpedagog är en påbyggnadsutbildning för verksamma lärare/pedagoger som syftar till att utveckla kvalificerade kunskaper om olika förhållanden i samhälle, skola och på individnivå som riskerar att leda till svårigheter i lärandet.

Specialpedagogen ska arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till utveckling av det inre pedagogiska arbetet, så att verksamheten kan erbjuda goda lärmiljöer och ge stöd och hjälp åt de barn och elever som är i särskilt behov av det. Utbildningen till specialpedagog planeras att starta Ht 2013 – se

institutionens webbplats för mer information om utbildningen, förkunskapskrav samt när och hur du söker den: www.specped.su.se/special­ pedagog

Lärarlyftet II

men mot grundskolan eller gymnasieskolan. För att vara behörig att söka till VAL-projektet ska du: –– vara anställd som lärare hos en skolhuvudman och ha arbetat som lärare på rätt nivå och i rätt ämnen i minst två år. –– ha tidigare högskoleutbildning och yrkeserfarenhet som lärare i sådan omfattning att lärarexamen kan uppnås inom den totala ramen på 120 hp. Mer information och ansökningshandlingar hittar du på www.su.se/val HT 2013 dag, deltid. VT 2014 dag, deltid.

Fortbildning Stockholms universitet erbjuder många möjligheter till fortbildning för lärare, förskollärare och andra med anknytning till skola och förskola. Du kan fortbilda dig genom att delta i särskilda satsningar eller genom att läsa fristående kurser. Vårt kursutbud utvecklas kontinuerligt bland annat utifrån de reformer och beslut som rör skolans värld.

Förskolelyftet II

VAL-projektet – vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen

VAL är en vidareutbildning för erfarna obehöriga lärare. Det är ett speciellt regeringsuppdrag som bland annat drivs vid Stockholms universitet. Efter ansökan och antagning till VAL får du komplettera dina studier enligt en individuell studiegång som leder till lärarexa-

ULV-projektet – utländska lärares vidareutbildning

ULV är en kompletterande utbildning för dig som vill få en svensk lärarexamen. Den varierar i längd beroende på din tidigare utbildning och yrkeserfarenhet och kan som mest omfatta 120 hp. För att vara behörig att söka till ULV-projektet ska du: –– ha en lärarexamen från ett annat land än Sverige. Utbildningen ska vara minst tvåårig på eftergymnasial nivå. –– ha Svenska B/Svenska 2 eller motsvarande. –– ha högst 120 hp kvar till en svensk lärarexamen. Mer information och ansökningshandlingar hittar du på www.su.se/ulv HT 2013 dag, deltid. VT 2014 dag, deltid.

Legitimation för lärare och förskollärare – vägar till behörighet vid Stockholms universitet Från den 1 december 2013 måste förskollärare och lärare som byter tjänst ha en legitimation för att få undervisa och sätta betyg. Efter den 1 juli 2015 gäller kravet på legitimation fullt ut för alla. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare eller förskollärare har, alltså i vilka skolformer, årskurser och ämnen som personen får undervisa och sätta betyg i. För att få legitimation ska läraren eller förskolläraren ha examensbevis från en utbildning som ger behörighet för arbetet. Man ska också ha gjort en introduktionsperiod eller tjänstgjort ett år inom förskola eller skola. Vilket av alternativen beror på när examen är utfärdad. En lärare som fått legitimation kan senare komplettera den med nya behörigheter efter universitets- eller högskolestudier. Ansökan om legitimation och utökad behörighet sker hos Skolverket. Vid Stockholms universitet kan vi erbjuda lärare och förskollärare flera vägar till den behörighet som krävs. Vilken väg som passar dig beror främst på vad du har för utbildning i grunden och vilken behörighet du vill uppnå. För mer information om vägar till behörighet vid Stockholms universitet besök www.su.se/lararlegitimation För mer information om lärarlegitimation besök www.skolverket.se

lärarutbildning / progr am

Förskolelyftet II riktar sig till förskollärare anställda i förskolan som har behörighetsgivande examen, ett behörighetsbevis eller legitimation som förskollärare. Målgrupp är även förskolechefer anställda i förskolan. Förskolelyftet II inriktar sig på två områden: uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet samt barn i behov av särskilt stöd när det gäller deras språkliga och kommunikativa samt matematiska utveckling. Förskolelyftet II vid Stockholms universitet erbjuder varje termin ett kursutbud av Skolverkets speciellt utvalda kurser. Stockholms universitets kursutbud presenteras varje år på: www.su.se/forskolelyftet OBSERVERA att Förskolelyftet II har egna antagningsperioder, se www.su.se/forskolelyftet för mer information. HT 2013 dag, deltid (kvartsfart). VT 2014 dag, deltid (kvartsfart).

Lärarlyftet II riktar sig till anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen som de saknar behörighet i. Målgrupp är även fritidspedagoger med examen enbart inriktad mot fritidshem, eller enbart mot förskola och fritidshem. Satsningen har en tydlig koppling till lärarlegitimationen Lärarlyftet II vid Stockholms universitet erbjuder varje termin ett kursutbud av Skolverkets speciellt utvalda kurser. Det går inte att läsa kurser inom universitetens ordinarie kursutbud inom Lärarlyftet II. Som beslutsfattande myndighet i legitimationsärenden kan Skolverket garantera att kursutbudet motsvarar kraven i förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor (2011:326). Stockholms universitets kursutbud presenteras varje år på: www.su.se/lararlyftet HT 2013 dag/kväll (i huvudsak dagtid), deltid. VT 2014 dag/kväll (i huvudsak dagtid), deltid.


Naturvetenskap Naturvetare och matematiker världen över arbetar med framtiden. Det kan handla om att göra mer tillförlitliga väderprognoser, utveckla läkemedel, förbättra miljön eller skapa hälsosammare livsmedelsprodukter.   Vid Stockholm universitets naturvetenskapliga fakultet är banden mellan forskning och undervisning starka och som student får du tillgång till de senaste forskningsrönen direkt i undervisningen. Detta ger dig ett kunnande som är efterfrågat och attraktivt på arbetsmarknaden.

Varför valde du att läsa din utbildning? Det var när jag gjorde en visning om varg på Skansen som jag insåg att det var det som jag ville göra, men för att få arbeta på till exempelvis Skansen behövde man en biologiutbildning och när jag började läsa insåg jag att det fanns så mycket mer än bara etologi som var intressant. Vad gör du när du inte pluggar? Jag jobbar extra på främst Biologiska Museet men ibland även uppe på Skansen och sist men inte minst så försöker jag ha ett socialt umgänge. Vad har du för framtidsplaner? Först och främst att ta en kandidatexamen och sen en masterexamen. Efter det skulle jag vilja vara kvar på universitet och bli antagen på en forskarutbildning. Vilken är din favoritplats på campus? Det är alltid trevligt att vandra runt i växthuset på Botan (Botaniska institutionen) när man läser där eller att leta litteratur i Arrheniusbiblioteket. Vad är det roligaste med din utbildning? Att man hela tiden bygger på sina kun­ skaper och får mer och mer förståelse för allt levande, från cellnivå till ekosystem. Hur engagerad är du i studentlivet? Jag är engagerad i det biologiska student­ rådet (BÄR) och så är jag ett av student­ ombuden på Institutionen för biologisk grundutbildning (BIG). Jag tycker att det är viktigt att man får chans att påverka sin utbildning. Sandra Holmgren Kandidatprogrammet i biologi


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

65

Basår

Naturvetenskapligt basår 60 hp Fysikum www.fysik.su.se Basåret vid Stockholms universitet ger dig naturvetenskaplig gymnasiekompetens i ämnena biologi, fysik, kemi och matematik. Basåret startar endast under höstterminer. Under basåret läser du kurser som motsvarar gymnasiets kurser Biologi A+B,

Fysik A+B, Kemi A+B och Matematik D. Efter basåret finns det garantiplatser till många av Stockholm universitets naturvetenskapliga utbildningar. Särskild behörighet: Matematik C eller Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 3 eller A3

med undantag för Naturkunskap A+B och Samhällskunskap A eller Naturkunskap 1b+2 alt 1a1+1a2+2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

yrkesprogram

Sjukhusfysikerprogrammet 300 hp Fysikum www.fysik.su.se I mer än hundra år har strålning använts inom sjukvården både för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Tidigt insåg man betydelsen av samarbete mellan läkare och fysiker. Detta har medfört att sjukhusfysiker numera är ett legitimationsyrke. För att erhålla legitimation från socialstyrelsen krävs en sjukhusfysikerexamen motsvarande en masterexamen. En sjukhusfysiker är sjukvårdens expert inom strålbehandling och diagnostiska metoder, som röntgen, nuklearmedicin och magnetresonanstomografi. Förutom direkta arbetsuppgifter kopplade till den dagliga sjukvården med undersökning och behandling av patienter,

deltager sjukhusfysikern i forsknings- och utvecklingsprojekt, ofta tillsammans med läkare. En viktig arbetsuppgift är också att medverka vid utbildning om strålning för andra yrkeskategorier som läkare och sjuksköterskor. Utbildningen är upplagd så att de två första åren samläses med kandidatprogrammet i Fysik där grundläggande kunskaper i matematik och fysik erhålles. Det tredje året studerar man hur strålning uppkommer, absorberas och hur den kan mätas. Under det fjärde och femte åren inriktas utbildningen mer mot de medicinska tillämpningarna och både strålbehandling och diagnostiska metoder studeras ingående,

varvid en del av utbildningen är praktik förlagd på en sjukhusfysikavdelning. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. För dig som inte vill arbeta som sjukhusfysiker finns stora möjligheter att arbeta med exempelvis strålskyddsfrågor eller vid något medicinsktekniskt företag, varav flera är etablerade i regionen Stockholm-Uppsala. Efter avslutad grundutbildning finns möjligheter till fortsatt forskarutbildning. Särskild behörighet: Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik E eller Biologi 1, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 10 eller A10). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

kandidatprogram

Kandidatprogram i astronomi 180 hp Institutionen för astronomi www.astro.su.se programmen i fysik och meteorologi. Redan andra terminen börjar dock den första astronomikursen. Det tredje året består av både fysik- och astronomikurser, och avslutas med ett självständigt arbete. Kandidatprogrammet i astronomi ger dig den bästa förberedelsen för vidare studier inom astronomi. Det har också visat sig att utexaminerade studenter i astronomi står sig väl i konkurrensen på den övriga arbetsmarknaden och arbetar inom många skiftande

områden. Förutom kunskaper i fysik, matematik och astronomi, ger utbildningen även goda färdigheter i t ex programmering, datasimuleringar och bildbehandling – framför allt om du fortsätter på Masterprogrammet – vilket gör den attraktiv inom bl a databranschen. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i biofysik 180 hp Fysikum www.fysik.su.se ”Hur fungerar livet på molekylär nivå” är frågan som biofysikerna helst vill svara på. För detta används fysikaliska metoder i studier av biologiska processer. Biofysik är spännande därför att man studerar molekyler som ”gör någonting” och i sitt arbete stegvis avslöjar livets hemligheter. Biofysikaliska studier har ett starkt samband med läkemedelsutveckling, därför att förståelsen av biologiska processer ligger till grund för att hitta nya läkemedel. Biofysik är fysik med biokemi som extra dimension. Därför är du som biofysiker intressant för alla sektorer av arbetsmarknaden där en naturveten-

skaplig överblick behövs, t ex läkemedelsutveckling, bioanalys, och konsulting. Dessutom är biofysikaliska metoder användbara inom ett brett område, från astronomi till analytisk kemi. Till och med polisen kan dra nytta av dem t ex genom en färganalys för att identifiera en bil som har smitit från en olycksplats. Det betyder att du kan välja mellan många olika arbetsuppgifter efter dina studier. Avancerad beräkningsmetodik används ofta, vilket gör dig attraktiv inom IT branschen. Examen på kandidatprogrammet i biofysik ger dig också en god grund för att läsa vidare på masterspro-

grammet i molekylär biofysik. Masterprogrammet i sin tur kan leda vidare till en forskarutbildning i biofysik. Kurslitteraturen på kandidatprogrammet är till stor del på engelska. Ytterligare uppgifter om kandidatprogrammet i biofysik kan du få av studievägledaren vid Fysikum, se också www.fysik.su.se/student/utbildningsprogram/kandidatprogram. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

naturvetenskap / progr am

Hur föds en stjärna? Kan man observera svarta hål? Vilket stöd finns det för Big Bang? Som astronom studerar du de fysikaliska processerna i universum, från vårt eget solsystem till universums storskaliga struktur. Det nya kandidatprogrammet i astronomi ger dig en god grundutbildning i fysik, med tonvikt på rymdens fenomen. De första två åren av programmet består i huvudsak av ett basblock med grundläggande kurser i fysik och matematik. Det läses gemensamt med kandidat-


66

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Kandidatprogram i biogeovetenskap 180 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Programmet är en treårig utbildning på grundnivå som leder fram till en kandidatexamen i biogeovetenskap. Du studerar kurser i biologi och geovetenskap som varvas. Programmets särmärke är den integrerade utbildningen mellan geovetenskap och biologiska ämnen. Inom biologi studerar du bland annat faunistik, floristik och ekologi och inom geovetenskap geologi, geomorfologi, hydrologi och klimatologi. Under utbildningen får du använda dig av olika medel som geografiska informationssystem, för att studera och analysera landskap och landskapsförändringar. En stor del av studierna består av exkursioner till och fältkurser i olika delar av Sverige. Deltagande i fältkurser och exkursioner är alltid obligatoriskt. Fältundervisning-

en är ofta förlagd till sommartid men kompensationsledighet ges under vinterhalvåret. Ett viktigt syfte med utbildningen är att kunna tillämpa biogeovetenskapliga kunskaper på praktiska miljöproblem. Studierna avslutas därför med en miljövårdskurs för biogeovetare följd av ett självständigt arbete i biogeovetenskap. Kunskap inom biogeovetenskap är viktigt när man arbetar med samhällsplanering, naturresursutnyttjande och miljöövervakning. Biogeovetare arbetar främst inom miljömyndigheter på olika nivåer: Miljödepartementet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna. Andra arbetsområden finns inom den privata sektorn där biogeovetare kan arbeta som rådgivare och

konsult. Inom ideella miljöorganisationer finns många arbetsuppgifter som passar en biogeovetare. Som biogeovetare kan du även fortsätta med forskning inom miljö- och resursrelaterade ämnen på universitet och högskolor. Särskild behörighet: Matematik C och Naturkunskap B eller Matematik 2a/2b/2c och Naturkunskap 2 (Områdesbehörighet 3 eller A14 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b/ Samhällskunskap 1a1 + 1a2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i biologi 180 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Kandidatprogrammet i biologi vid Stockholms universitet ger en mycket bred och användbar kunskap. Programmet består av en inledande termin biologi, därefter en termin kemi som följs av två terminer obligatoriska biologistudier. Biologikurserna ger teoretiska och praktiska kunskaper inom biologins alla områden. De flesta kurserna varvar teori med praktiska övningar i form av laborationer och fältarbeten. Vissa kurser går under sommaren. Under det sista året ska du fördjupa dig inom någon del av biologin, t.ex. inom genetik, naturresursförvaltning, botanik, etologi, toxikologi etc.. Det går även att bredda utbildningen under en termin

genom att läsa t.ex. mer kemi - eller varför inte juridik, ekonomi eller något annat icke naturvetenskapligt ämne. Programmet ger också en utmärkt grund för att fortsätta dina studier på något av de 10 masterprogram inom biologi som ges vid Stockholms Universitet. Utbildningen ger en mycket bred och användbar kunskap och öppnar vägen till många olika och spännande arbeten inom t.ex. miljövård, bioteknik, läkemedels- och livsmedelsindustri. Studierna kan även leda dig in på mer tvärvetenskapliga områden av arbetsmarknaden som t.ex.: energiförsörjning, hållbar utveckling, miljöteknik och samhällsplanering. Det är

också vanligt att biologer utbildade vid Stockholms universitet arbetar som forskare inom olika områden eller med undervisning på både grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. Biologer återfinns även inom mediavärlden som vetenskapsjournalister eller som miljökonsulter med uppdragsgivare från näringsliv och offentlig sektor. Många biologer arbetar också som utredare på kommuner, landsting eller på statliga myndigheter. Särskild behörighet: Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i biomatematik och beräkningsbiologi 180 hp

naturvetenskap / progr am

Matematiska institutionen www.math.su.se Hösten 2000 slutfördes kartläggningen av människans arvsmassa, en av århundradets stora vetenskapliga bragder. Ändå är detta bara början: nu när vi har koden måste vi lära oss att tyda den. Med avancerade matematiska, statistiska och datalogiska hjälpmedel kan forskarna studera genernas funktion och hur de samverkar med varandra. Andra exempel på att matematik, statistik och datalogi blir allt viktigare inom biologi och medicin är modellering av hur genetiskt betingade sjukdomar ärvs inom familjer, och bestämning av biomolekylers tredimensionella struktur. Denna utveckling spås av många fortsätta

och resultera i att biologi och medicin blir de områden inom vilka den tillämpade matematiken utvecklas mest under vårt århundrade. Programmet vänder sig till dig som vill förstå de molekylärbiologiska och evolutionära processerna och tillämpa ditt matematiska kunnande på dem. Du börjar med att läsa ett basblock på 120 hp, som ger grunderna i de fem huvudområdena. Därefter följer en valfri del på 60 hp, då det finns möjlighet att läsa specialiserade kurser som kan handla om t ex bioinformatik, dynamiska system och neurobiologi. I den valfria delen ingår också ett självständigt

arbete på 15 hp, där du får möjlighet att tillämpa dina matematiska kunskaper på ett problem inom biovetenskaperna. Utbildningen avslutas med kandidatexamen i matematiska vetenskaper med inriktning mot matematik eller matematisk statistik. Ytterligare uppgifter lämnas av studievägledaren på Matematiska institutionen. Särskild behörighet: Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Biologi 1, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi B eller Biologi 1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i datalogi – datavetenskap för naturvetare 180 hp Numerisk analys och datalogi (Nada) www.nada.su.se För dig med naturvetenskaplig bakgrund från gymnasium, komvux eller naturvetenskapligt/tekniskt basår. Datalogi är vetenskapen om och konsten att skriva effektiva, korrekta och användarvänliga program för datorer. Detta innebär att man sysslar med alla typer av datorrelaterade problem och samarbetar med många andra ämnesområden som kräver avancerad problemlösning. Som datalog får du därmed god insikt i ett flertal discipliner. I IT-samhället finns ett stort behov av personer med mycket goda kunskaper i datalogi, och datalogernas utbildning med en kombination av teori och praktik

gör dem väl anpassade för detta. Man hittar dataloger inom alla sektorer på arbetsmarknaden; du kan jobba med utveckling och konsultverksamhet inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Forskning och utbildning, inom både industri och universitet/högskola, är också en del av din arbetsmarknad. Dataloger utgör också en allt viktigare resurs för helt nya arbetsuppgifter i kunskaps- och informationssamhället. På kandidatprogrammet i datalogi – datavetenskap för naturvetare koncentreras studierna på grundläggande datalogi och matematik med inslag av beräkningsteknik, och inkluderar många praktiska

övningar i grupp eller enskilt. Även olika programmeringsparadigm, databashantering, mjukvarukonstruktion och användargränssnitt ingår, vilket öppnar vägar till åtskilliga spännande verksamheter. Viss frihet finns för personliga kursval som ger breddning, eller ytterligare fördjupning inom datalogin, t ex som en förberedelse för masternivån. Särskild behörighet: Fysik A och Matematik D eller Fysik 1a och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Fysik B och Kemi A eller Fysik 2 och Kemi 1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

67

Kandidatprogram i fysik 180 hp Fysikum www.fysik.su.se Du som vill veta hur världen fungerar på såväl mikro- som makronivå och få insikt om fysikens roll i samhället skall gå kandidatprogrammet i fysik. De inledande två åren på programmet ägnas i huvudsak åt grundläggande kurser i matematik och fysik. Under tredje året läses flera kurser i kvantfysik och kvantmekanik som sedan kan byggas på med valfria kurser inom den moderna fysikens olika delområden. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete. Kandidatprogrammet ger dig tillgång till en bred arbetsmarknad utanför universitetet t.ex.

utvecklings- och forskningsarbete med fysikaliskmatematisk inriktning, utrednings- och planeringsarbete inom områden som energiförsörjning, strålning, framtidsforskning, miljö etc., information och utbildning inom industri och myndigheter samt gymnasielärare i matematik/fysik. Examen på kandidatprogrammet i fysik ger dig också en god grund för att läsa vidare på någon av de olika mastersprogrammen i fysik, teoretisk fysik eller beräkningsfysik. Masterprogrammen i sin tur kan leda vidare till en forskarutbildning i fysik.

Kurslitteraturen på kandidatprogrammet är till stor del på engelska. Ytterligare uppgifter om fysikstudier kan du få av studievägledaren vid Fysikum, se också www.fysik.su.se/student/utbildningsprogram/kandidatprogram. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 1 och matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i geografi 180 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Geografiutbildningen förenar naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap med fokus på frågor om miljöförändring och människans livsvillkor lokalt och globalt. Programmet är en treårig utbildning som leder fram till kandidatexamen i geografi. De tre första terminerna följer du obligatoriska kurser som ger dig goda grunder i ämnet. Efterföljande terminer läser du kurser du väljer själv. Du kan välja en praktikperiod på fem veckor då du arbetar på ett företag som använder geografisk kompetens. Utbildningen innehåller utöver ämnesteori ett stort inslag av tillämpningar i form av

fältarbeten och övningar. Fältkurser genomförs exempelvis i Sverige, Namibia och Nya Zeeland. En praktisk del av utbildningen innebär att du lär dig samla in, tolka och presentera information av olika slag med hjälp av tekniker som GIS, fjärranalys med satellit- och flygbilder, kartor, intervjuteknik och statistik. Som geograf har du bred kunskap med fokus på analys av olika samband mellan människa, samhällsutveckling, naturmiljö och jordens förändringsprocesser. Geografer arbetar med omvärldsfrågor som handlar om människans livsvillkor och gränsöverskridande

miljöproblem såsom vattenfrågor, klimatförändringar, urbanisering, markanvändning, hälsa och resurskonflikter. Centralt är frågor om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet. Arbetsmarknaden för geografer är öppen över hela världen kopplat till miljöfrågor, samhällsplanering, resurshantering och riskanalys. Geografens förmåga till syntes och helhetsperspektiv har fått allt större efterfrågan inom affärsliv, internationell handel, turism och miljövård. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Kandidatprogram i geologi 180 hp Institutionen för geologiska vetenskaper www.geo.su.se Geologi är vetenskapen om Jorden – man studerar dess uppkomst och sammansättning, samt de processer som omformar jordskorpan och hur organismvärlden utvecklats. Utbildningen startar med grundläggande geologi där du får lära dig om storskaliga processer som plattektonik, bergskedjebildning, vulkanism, jordbävningar, tsunami, men också om kolcykeln, mineral och bergarter. Du kommer också att få lära dig den geologiska tidsskalan, hur den är uppbyggd och dess storskaliga indelning liksom de stora dragen i Jorden organiska och oorganiska

utveckling. År två ligger tonvikten på tillämpningar och metoder, där du lär dig de verktyg du behöver för att kunna omsätta dina kunskaper i fält- eller laboratoriebaserade projekt. Det sista året fördjupar du dig inom något av institutionens forskningsområden eller väljer en mer tillämpad inriktning. Du avslutar programmet med ett självständigt arbete. För att få en så verklighetsanknuten utbildning som möjligt varvas de teoretiska studierna med exkursioner/fältstudier och laborationer. Som geolog har du en internationell arbetsmarknad att se

fram mot. Idag är gruv- och prospekteringsföretag samt byggnads- och anläggningsbranschen stora arbetsgivare men geologer finns också inom gruv- och oljeindustrin, konsultfirmor, länsstyrelser, kommuner, universitet och andra statliga myndigheter. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i geovetenskap 180 hp Geovetenskap är läran om planeten Jorden. Processer som verkar i berget, luften och vattnet och på jordens yta studeras med ett tidsperspektiv från millisekunder till hundratals miljoner år. Du som geovetare studerar också vårt föränderliga klimat, naturens kretslopp och hur olika processer påverkar det samhälle vi lever i dag. Du lär dig att se samband i naturen och vad som händer när människan påverkar sin livsmiljö. Många geovetare arbetar med geografiska informationssystem, natur- och miljövård, miljöövervakning, samt naturresurs- och samhällsplanering inom t.ex. kommuner, länsstyrelser eller statliga myndigheter som Räddningsverket, Vägverket, Statens Geologiska

Undersökningar, Statens Geotekniska Institut, SMHI och Naturvårdsverket. Som geovetare är dina kunskaper viktiga vid anläggningsarbeten, miljöutredningar och geovetenskapliga riskanalyser. Du kan också komma att arbeta med globala miljöfrågor som rör klimatet, vattenförsörjning och naturkatastrofer eller prospektering av bergarter, mineral, malmer, olja, gas, grundvatten, torv och jordarter. Kandidatprogrammet i geovetenskap börjar med ett basår då du lär dig grunderna i de geovetenskapliga ämnena geologi, geokemi, marin geovetenskap, naturgeografi, kvartärgeologi och hydrologi. Du får chansen att konkretisera dina teoretiska kunskaper

genom fältstudier och exkursioner inom Sverige och utomlands. Det andra året ligger tonvikten på tillämpningar och metoder. Under denna tid får du fördjupa din teoretiska kunskap och lära dig omsätta dessa i samhällsanknutna projekt. Det sista året fördjupar du dig inom något av de geovetenskapliga ämnena och avslutar programmet med ett självständigt arbete. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

naturvetenskap / progr am

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se


68

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Kandidatprogram i geovetenskap, distansutbildning 180 hp Institutionen för geologiska vetenskaper www.geo.su.se Geovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar geologi och naturgeografi. Ämnet handlar om planeten Jorden (Tellus). Som geovetare studerar du hur Jorden bildades för drygt 4,5 miljarder år sedan, hur Jorden har förändrats och hur Jorden kommer att förändras i framtiden. Du lär dig om mineral och bergarter, plattektonik, hav och bergkedjors uppkomst, naturkatastrofer och naturresurser, biosfären, hydrosfären, landskapets och klimatets pågående utveckling samt geografiska informationssystem. I undervisningen framförs hur människan påverkar och påverkas av geosystemen i såväl ett lokalt som globalt perspektiv.

Som geovetare kan du arbeta med prospektering av naturresurser, natur- och miljövård, samhällsplanering, markundersökningar, miljöutredningar, geovetenskapliga riskanalyser, forskning och utveckling både i Sverige och utomlands. Du kan också arbeta med globala miljöfrågor som rör t.ex. klimat, vattenförsörjning och naturkatastrofer. Kandidatprogrammet i geovetenskap, distans är en treårig utbildning som till minst 75 % (135 hp) ges i form av distanskurser som läses i egen takt utan obligatoriska träffar. De flesta av våra distanskurser kan påbörjas när som helst under året. I programmet ingår två intensiva kurser, på vardera 7,5 hp, i praktisk

geovetenskap som ges dels i form av laborationer och dels i form av fältarbete. Programmet avslutas med ett självständigt projektarbete på 15 hp eller 30 hp som till större delen kan göras på distans. Utbildningen börjar med ett basår då du lär dig de teoretiska och praktiska grunderna i de geovetenskapliga ämnena geologi och naturgeografi. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 distans dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska/svenska.

Kandidatprogram i kemi 180 hp Institutionen för material- och miljökemi www.mmk.su.se Kandidatprogrammet i kemi ger stora möjligheter att från en allmänkemisk grund hitta och utveckla ditt eget speciella kemiintresse. Programmet inleds med en tvåårig grundläggande del som ger en bra allmänorientering inom hela området. Kurser som ingår i den grundläggande delen är: grundläggande kemi, analytisk kemi, biokemi, moderna material, fysikalisk kemi, oorganisk kemi, organisk kemi och matematik. Du varvar teori och laborationer i utbildningen. Efter de första två åren väljer du någon del av kemin där du vill fördjupa dig genom att läsa fortsättningskurs inom det ämnet. Det finns flera olika kurser att

välja bland. Du kan även komplettera med kurser inom andra naturvetenskapliga områden eller bredda med kurser inom exempelvis ekonomi, språk eller juridik. Du avslutar utbildningen med ett självständigt arbete inom någon kemidisciplin. Om du är intresserad så finns flera olika masterprogram att bygga vidare med efter avslutade studier på kandidatprogrammet. Överallt finns exempel på vad du som kemist kan skapa med hjälp av dina kunskaper om naturens minsta byggstenar. Kemins värld rymmer mycket mer än att utveckla nya produkter, vare sig det gäller effektivare läkemedel, skonsammare material för

kontaktlinser eller den senaste elektroniken. Kännedom om materiens kemiska egenskaper är användbar inom miljövård, livsmedelsteknik och sjukvård och efterfrågan ökar även inom andra områden. Idag är kemister till exempel med och löser komplicerade kriminalgåtor. Arbetsmarknaden för dig som kemist är i högsta grad internationell. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i kemi med inriktning mot biomolekylär kemi 180 hp Institutionen för material- och miljökemi www.mmk.su.se

naturvetenskap / progr am

Biomolekylär kemi ger förståelse på molekylär nivå för olika biologiska processer. Sådan kunskap gör det t.ex möjligt att utveckla nya effektiva och specifika läkemedel. Den biomolekylära kemin utgör grunden för den snabba utvecklingen inom biotekniken men är också viktig t.ex. för förståelsen av hur vi påverkar vår miljö. Kemiyrket är i stark utveckling, inte minst inom den växande bioteknikindustrin. Förutom inom bioteknikindustrin, återfinns biomolekylära kemister inom läkemedelsindustrin, på sjukhuslaboratorier men också vid olika

myndigheter och t.ex. på patentbyråer. Arbetsmarknaden är i högsta grad internationell. Efter ett basblock i kemi (1.5 år) fortsätter du att läsa med fokus på biomolekylär kemi. I inriktningen ingår kurser i analytisk kemi och fördjupning i biokemi, men också kurser som du väljer ur ett utbud med biomolekylär inriktning (t.ex. toxikologi eller neurokemi). Det finns även utrymme för att fritt välja bland universitetets kurser. Programmet avslutas med ett självständigt arbete i biomolekylär kemi. Efter tre års studier kan du bygga vidare med något av masterprogrammen inom biomo-

lekylär kemi. Du kan självklart även komplettera med kurser inom andra ämnesområden som t ex ekonomi, språk, juridik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Ett masterprogram innehåller ett omfattande forskningprojekt i form av ett självständigt arbete vid någon 55 av institutionerna som ansvarar för Masterutbildningen. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i kemi med inriktning mot läkemedelskemi 180 hp Institutionen för material- och miljökemi www.mmk.su.se Läkemedelskemiprogrammet vid Stockholms universitet vänder sig till dig som vill bli forskare eller yrkesverksam kemist inom läkemedelsindustrin. Design och utveckling av nya effektiva läkemedel är viktiga uppgifter för kemister. Svensk läkemedelsindustri kommer under lång tid framåt ha ett behov av kvalificerade kemister inom forskning och utveckling. Under din utbildning lär du dig att förstå hur små läkemedelsmolekyler samverkar med biologiska system för att bota oss från sjukdomar. Du får också lära dig hur design och framställning av nya läkemedel går till. Därmed utvecklas du till en framtidens ”superbyggmästare i molekylernas värld” med en

yrkeskarriär som läkemedelskemist både nationellt och internationellt. Utbildningen lägger stor vikt vid uppbyggnad och design av organiska föreningar, men även på analys och funktion av dessa föreningar. De första tre terminerna består av grundläggande kemikurser som ger dig en bred kemisk kunskapsbas och utgör plattformen för dina framtida kemistudier. Den fjärde terminen påbörjas läkemedelskemispecialiseringen och då läser du ett program med kurser som ger dig fördjupade kunskaper i bland annat hur läkemedel fungerar i kroppen, i organkemiska syntesmetoder, toxikologi samt analytiska metoder.

Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (examensarbete) som genomförs i en forskargrupp på universitetet eller i industrin. Programmet ger kunskaper och färdigheter som är en utmärkt bas för fortsatta studier inom det tvååriga masterprogrammet i läkemedelskemi, eller till något av de övriga masterprogram i kemi som erbjuds vid Stockholms universitet. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

69

Kandidatprogram i marinbiologi 180 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Havet täcker 3/4 av jordens yta och omfattar allt från korallrev och djuphav till vår egen Östersjö och Västkust. I havet finner vi den största mångfalden av organismer och dess betydelse som födokälla för världens befolkning ökar idag, samtidigt som resurserna hotas av bl a överfiske och miljöförstöring. Kandidatprogrammet ger dig god kunskap om de marina ekosystemen längs hela Sveriges kust, från brackvattensmiljöerna i Östersjön till våra mest marina miljöer på Västkusten. Du får också en god överblick över vilka miljöproblem vi har i Sverige och globalt, och hur man försöker lösa dem.

Under de 2 första åren av utbildningen lär du dig de kemiska och biologiska grunderna och under det tredje året sker en specialisering mot marina frågor där kurserna ”Östersjöns miljö” och ”Marinbiologi” är obligatoriska. Två längre fältkurser på Askölaboratoriet och på Tjärnö Marinbiologiska laboratorium ingår i utbildningen. En del kurser går på sommaren. Du kan sedan fritt välja ytterligare 15 hp mellan marina kurser t ex Akvatisk ekologi, Fisk- och fiskeribiologi, Ekotoxikologi, Tropisk vattenvård, eller någon icke-marin specialisering. Som avslutning gör du ett Självständigt arbete/Examensarbete i marin inriktning.

Som marinbiolog kommer du att kunna få jobb på t ex kommuner, länsstyrelser, naturvårdsverk eller konsultföretag. Utbildningen kan också leda till jobb t ex som miljöinformatör, vetenskapsjournalist, eller lärare. Du kan också gå vidare till Masterprogrammet i marinbiologi, och med marinbiologisk forskning både nationellt och internationellt. Särskild behörighet: Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i matematik 180 hp Matematiska institutionen www.math.su.se Matematiken är tillsammans med astronomin en av de äldsta vetenskaperna. Trots det är matematiken livaktigare än någonsin och stadd i ständig utveckling. Även om matematiken är en abstrakt vetenskap är den kanske den mest tillämpbara. Med hjälp av matematik kan man bestämma planetbanor, utföra riskbedömningar, beskriva befolkningstillväxten i världen eller återge temperaturförhållandena i söndagssteken. Matematikutbildning är lämplig för verksamheter där avancerad matematisk metodik kommer till användning, t.ex numeriska beräkningar inom teknik och naturvetenskap, utveckling av modeller för olika tillämpningar, sannolikhetskalkyler, statistiskt utred-

nings- och prognosarbete, arbete som försäkringsmatematiker eller olika typer av samhällsplanering. Personer med matematikinriktning kan arbeta med exempelvis prissättning inom finansbranschen, konstruktion av koder inom försvaret eller som logikkonsulter. Matematiska statistiker kan arbeta med riskanalys på försäkringsbolag och finansföretag, statistisk analys vid läkemedelsföretag och inom medicinsk forskning, sannolikhetsberäkningar och statistik inom telekommunikationsindustrin, metodutveckling inom offentlig statistikproduktion mm. Förutom en solid grund i matematik ger programmet en bredd mot tillämpade ämnen som matematisk

statistik, datalogi och numerisk beräkningsteknik. Programmet omfattar tre års heltidsstudier och består av en gemensam del om 105 hp och en inriktningsdel om 75 hp. Den gemensamma delen består av kurser i matematik, matematisk statistik, datalogi och beräkningsteknik. Inriktning görs efter tre terminer mot något av huvudområdena matematik eller matematisk statistik. Särskild behörighet: Matematik D eller Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A, Fysik A+B eller Kemi 1, Fysik 1a+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i matematik och filosofi 180 hp Matematiska institutionen www.math.su.se Teoretisk filosofi studerar grundläggande frågor inom logik, vetenskapsteori, språkfilosofi, kunskapsteori, medvetandefilosofi och metafysik. Den största överlappningen med matematik finns inom logik och språkfilosofi. Matematikens filosofi berör frågor inom flera av grenarna. De förmågor som utvecklas i studier i såväl filosofi som matematik är användbara inom alla områden som kräver abstrakt tänkande och analys av komplexa förhållanden. Inriktningen på logik är speciellt använd-

bar i industrilogiska, beslutsteoretiska och datalogiska tillämpningar. Utbildningen utgör en mycket god grund för många specialiseringar som är attraktiva på arbetsmarknaden. Industrilogiska tillämpningar används t.ex inom organisationer som hanterar mycket komplexa trafikflöden. Beslutsteoretiska tillämpningar används i förberedelser för komplexa och långsiktiga beslut. Datalogiska tillämpningar är särskilt relevanta, eftersom de ofta bygger på begreppsliga, logiska och matematiska analyser av ett informellt presenterat

material. Programmet omfattar tre års heltidsstudier och består av en gemensam del om 120 hp och en inriktningsdel om 60 hp. Den gemensamma delen består av kurser i matematik och teoretisk filosofi. Tredje året sker inriktning mot något av huvudområdena matematik eller teoretisk filosofi. Särskild behörighet: Matematik D eller Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A, Fysik A+B eller Kemi 1, Fysik 1a+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Meteorologiska institutionen (MISU) www.misu.su.se Meteorologi är ett brett ämnesområde som innefattar både fysiska och kemiska processer i atmosfären. Programmet ger en bred utbildning i ämnet, främst baserad på fysik men med inslag av atmosfärskemi och oceanografi. Meteorologer kan arbeta med t.ex. dagliga väderprognoser eller med jordens framtida klimat. Många meteorologer arbetar även med luftföroreningars inverkan på miljö och klimat. Inom meteorologin används stora numeriska modeller för att beskriva fysiska och kemiska processer i atmosfär och hav i kombination med avancerad mätteknik. Meteorologer kan specialisera sig mot modellutveckling och hantera stora komplicerade

datorberäkningar, eller mot experimentell verksamhet och exempelvis arbeta med satellitbaserad fjärranalys. Programmets första två år är gemensamma med fysikprogrammet där grundläggande fysik och matematik studeras. Under tredje året tillämpas dessa kunskaper på atmosfären för att förklara hur bl.a. moln och nederbörd bildas och villkoren för utveckling av cykloner (lågtryck) och fronter. Vidare studeras de atmosfäriska rörelser som omfattar hela jorden och styr vårt klimat. I detta sammanhang behandlas även strålningsprocesser i atmosfären, oceancirkulation samt hydrologiska och biogeokemiska kretslopp.

Detta är en förutsättning för att vidare kunna studera klimatförändringar och hur mänsklig aktivitet kan påverka klimatet. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete, som kan inriktas mot atmosfär, hav eller klimat. Kandidatprogrammet öppnar för masternivåstudier inom flera naturvetenskapliga ämnesområden, t.ex. på vårt masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimat. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

naturvetenskap / progr am

Kandidatprogram i meteorologi 180 hp


70

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Kandidatprogram i miljövetenskap 180 hp Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) www.itm.su.se Kandidatprogrammet i miljövetenskap är ett 3-årigt utbildningsprogram där du själv väljer en naturvetenskaplig inriktning inom biologi, geovetenskap eller kemi. Studierna inleds med en bred miljövetenskaplig introduktionskurs som ger en orientering om miljövetenskapens naturvetenskapliga grunder och samhällsaspekter, miljöproblemens uppkomst och hantering i samhället samt en introduktion till de statistiska metoder som används inom miljövetenskap. Därefter läser du 60 hp i ett av ämnena

biologi, geovetenskap eller kemi (inriktningsämne för examen) och minst 30 hp i ett av ämnena biologi, geovetenskap, kemi, fysik eller matematik, dock ej samma ämne som inriktningsämnet. Utöver detta väljer du 45 hp från kurser klassade som miljövetenskap utifrån den inriktning du ger din utbildning. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete inom miljövetenskap. Den kommer att präglas av stor variationsrikedom baserad på föreläsningar, grupp-

uppgifter, seminarier, laborationer och studiebesök. Som miljövetare kommer du att ha ett brett arbetsfält såväl nationellt som internationellt, t.ex. som forskare, inom industri, som konsult, vid miljöorganisationer, eller i den offentliga sektorn (vid myndigheter i Sverige eller EU). Särskild behörighet: Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i molekylärbiologi 180 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Molekylärbiologi omfattar studier av struktur och funktion av biologiska processer på molekylär, cellulär och organismnivå. Ämnet är brett med många olika områden som griper in i varandra; det karakteriseras av en mycket snabbt växande kunskapsinhämtning, omfattande teknikutveckling och etablering av nya subdiscipliner. Molekylärbiologi har därför givit en fördjupad förståelse av den biologiska livsprocessen och ligger till grund för fortsatt forskning och framtagande av nya kraftfulla verktyg för bioteknik och biomedicin. Kandidatprogrammet i molekylärbiologi börjar med en ettårig kemiutbildning med tyngdpunkten

på organisk kemi och biokemi. Det andra året ägnas åt biologistudier, först 30 hp i cell- och molekylärbiologi, följt av grundläggande fysiologi (15 hp) samt en grundläggande kurs (15 hp) som lär dig använda nödvändiga ”redskap” i molekylärbiologi). Tredje året inleds med en obligatorisk kurs i Utvecklingsbiologi & evolution (15 hp). Därefter väljer du kurser om minst 15 hp från en lista med valbara kurser huvudsakligen inom området molekylärbiologi. Du väljer dessutom 15 hp helt valfria kurser och ett självständigt arbete i molekylärbiologi på minst 15 hp.

Programmet ger en bred och grundläggande utbildning inom de molekylära livsvetenskaperna. En kandidatexamen i molekylärbiologi ger dig behörighet och en bra grund för vidare studier inom flera olika masterprogram, men du har även möjligheter att söka dig till arbetsmarknaden utanför universitetet. Särskild behörighet: Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i nutrition 180 hp Institutionen för biovetenskaper och näringslära http://ki.se/bionut

naturvetenskap / progr am

Nutrition (näringslära) är ett typiskt tvärvetenskapligt ämne. Utbildningen baseras på en naturvetenskaplig grund och ämnet behandlas utifrån såväl molekylära och medicinska som epidemiologiska och folkhälsovetenskapliga aspekter. Detta förutsätter kunskaper inom kemi och cell- och molekylärbiologi, vilket ges i programmets första del. Under första året ingår det kurser i grundläggande kemi, organisk kemi, biokemi, livsmedelskemi och livsmedelslära samt en introduktion till människokroppens uppbyggnad, hälsa och sjukdom. Andra terminen

läses cell- och molekylärbiologi. Under de tre följande terminerna läses kurser med successiv fördjupning inom nutrition: humanfysiologi, näringsfysiologi, klinisk nutrition, nutritionsepidemiologi, folkhälsonutrition, nutritionstoxikologi, samt molekylär nutrition. Programmet avslutas med ett eget projektarbete om 15 hp inom ett valfritt nutritionsrelaterat område. Syftet med kandidatprogrammet i nutrition är att du ska utveckla en kompetens i att med vetenskaplig förankring kunna arbeta inom ett brett urval av nutritionsrelaterade områden. Detta kan exempelvis

vara verksamhet inom information, kost- och hälsoupplysning, utbildning, laborativt arbete, produktutveckling och inom livsmedels- och läkemedelsindustri eller arbete inom internationella organisationer. Allt fler satsar även på egen konsultverksamhet. Programmet ger också en grund för utbildning på avancerad nivå. Särskild behörighet: Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Kandidatprogram i oceanografi 180 hp Meteorologiska institutionen (MISU) www.misu.su.se Oceanografi är ett ämnesområde omfattande beskrivning av havets tillstånd samt analys av dess dynamik. Programmet ger en utbildning i ämnet som främst är inriktad mot havets fysik, men som även omfattar inslag av meteorologi och biogeokemi. Oceanografer kan ha ett antal olika arbetsområden, t.ex. miljövård, spridningsproblem och marin prognostjänst avseende is, vattenstånd och vågor. För oceanografer finns möjligheten att specialisera sig gentemot ett antal skilda fält, t.ex. utvecklandet av numeriska modeller, hanterandet av stora observationella databaser, studiet av småskaliga spridningsprocesser, tillämpningar

av satellitbaserad marin fjärranalys och oceana processers inflytande på marina ekosystem. Programmets inledande två år är gemensamma med fysik- och meteorologiprogrammen där grundläggande fysik och matematik inhämtas. Under tredje årets studier tillämpas dessa kunskaper på havet för att bl.a. analysera oceanografiska vågfenomen samt förklara den storskaliga oceancirkulationen och dess samspel med processer i atmosfären. En grundläggande förståelse av denna växelverkan är av stor vikt inte minst i samband med studiet av det globala klimatet. I detta sammanhang behand-

las även jordens energibalans och dess implikationer för ocean och atmosfär. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete, företrädesvis inriktat mot oceanografi. Kandidatprogrammet ger möjlighet för masternivåstudier inom ett antal naturvetenskapliga ämnesområden, t.ex. på vår institutions masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimat. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi A och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

71

Magister- och masterprogram

Magisterprogram i matematikämnets didaktik 60 hp Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se Vill du fördjupa dig i frågor om lärande, undervisning och bedömning i matematik? Vill du utveckla din undervisning och din förmåga att driva forskningsoch utvecklingsprojekt i matematik på din skola? Magisterprogrammet i matematikämnets didaktik riktar sig till dig som är verksam lärare eller som arbetar med lärande inom matematik i andra sammanhang. Programmet ger även en god grund för fortsatta studier. Utbildningen ges på halvfart. Programmet kan även läsas på distans. Vid distansstudier

ingår 3–4 obligatoriska träffar per kurs. Studierna är flexibla och möjliga att skräddarsy individuellt. Under utbildningens första år ingår obligatoriska kurser i matematikämnets didaktik som behandlar det matematikdidaktiska forskningsfältet, vetenskaplig teori och forskningsmetodik. Under utbildningens andra år läses en termin valfria kurser och avslutningsvis genomförs ett självständigt arbete om 15 hp. För mer information om programmets uppläggning och innehåll se utbildningsplanen. Om du saknar självständigt

arbete om minst 15 hp, som ingår i den särskilda behörigheten till utbildningen, finns det möjlighet att komplettera med ett självständigt arbete under första året. Särskild behörighet: Lärarexamen med inriktning mot matematik (varav ett självständigt arbete om minst 15 hp), eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 dag del. Vt 2014 distans dag/kväll del.

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd 60 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Utbildningen bygger på dina tidigare förvärvade naturvetarkunskaper och leder till möjligheten att arbeta som miljö- och hälsoskydds- eller livsmedelsinspektör vid kommunernas miljöförvaltningar liksom till anställningar vid länsstyrelsernas miljöenheter, men även inom näringslivet som t.ex. miljöledare/ miljöansvarig. Många konsultföretag har behov av personal med denna utbildning. Samlande tema för utbildningen är att träna dig i att arbeta för att utveckla ett hållbart samhälle. Du studerar det komplexa samspelet mellan organismer och miljön i ostörda och störda ekosystem, hur föroreningar uppkommer, omvandlas, sprids och omfördelas i olika mottagare som vatten, mark och luft samt

deras inverkan på människa och ekosystem. Du får kunskaper i miljökemi, ekotoxikologi, dricksvattenförsörjning, miljömedicin, miljöskyddsstrategier och kretsloppshantering, miljölagstiftning, fysisk planering, och hur man arbetar i myndighet eller på företag. Miljöförebyggande åtgärder och möjligheter till sanering av förorenad miljö studeras. Du lär dig hantera och handlägga ärenden enligt miljöbalken och övrig miljölagstiftning samt arbeta med kommunal miljöplanering och miljökonsekvensbeskrivningar med hjälp av fallstudier och projektarbeten. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, 15 hp, där du tillämpar dina naturvetenskapliga kunskaper inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Vanligen görs examensarbetet vid en miljöförvaltning eller dylikt, vilket ger dig en verksamhetsorienterad inblick i myndighetens miljöarbete. Lärare på utbildningen kommer från Stockholms universitet, KTH, Karolinska institutet, myndigheter, företag och organisationer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområde inom biologi, biogeovetenskap, geovetenskap, geografi, miljövetenskap eller kemi. Svenska B/Svenska 2 och Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Magisterprogram i naturvetenskapsämnenas didaktik 60 hp Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se ges på distans, med 3–4 obligatoriska träffar per kurs. Studierna är flexibla och möjliga att skräddarsy individuellt. Under utbildningens första år ingår obligatoriska kurser i naturvetenskapsämnenas didaktik som behandlar teoretiska perspektiv på naturvetenskapligt lärande och bedömning, läroplansteoretiska studier inom naturvetenskapliga ämnen samt vetenskaplig teori och forskningsmetodik. Under utbildningens andra år läses en termin valfria kurser och avslutningsvis genomförs ett självständigt arbete om 15 hp. För mer

information om programmets uppläggning och innehåll se utbildningsplanen. Om du saknar självständigt arbete om minst 15 hp, som ingår i den särskilda behörigheten till utbildningen, finns det möjlighet att komplettera med ett självständigt arbete under första året. Särskild behörighet: Lärarexamen med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen (varav ett självständigt arbete om minst 15 hp), eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del.

Masterprogram i analytisk kemi 120 hp Institutionen för analytisk kemi www.anchem.su.se Behovet av att mäta förekomsten av kemiska föreningar har under de senare åren ökat lavinartat. Syntesprodukter vid läkemedelsframställning,  proteiner och andra makromolekyler som biologiska system producerar, miljöföroreningar i komplexa prover, spårämnen vid doping och narkotikabeslag är bara några exempel på det stora behovet av ämnesområdet analytisk kemi. Analytisk kemi kan enkelt definieras som vetenskapen att mäta inom kemin, och blir på så sätt en förutsättning för många andra kemigrenars utveckling. Masterprogrammet i analytisk kemi riktar sig till dig som vill få en bred och djup kunskap om moderna analystekniker samt att tolka och behandla mätresul-

tat. Verksamheten vid institutionen är koncentrerad till forskning kring provtagning, separationsmetoder, organisk spåranalys med biokemiska, miljö- och arbetsmiljökemiska tillämpningar, kemometri, metoder för analys av både organiska och oorganiska substanser i olika kemiska matriser såsom luft, vatten, förbränningsavgaser samt automatisering och processkontroll. Eftersom analytisk kemi utgör en mycket stor del av kemin inom den kommersiella sektorn bedriver institutionen en rad samarbeten med stora och små företag i närområdet. Utbildningen består av obligatoriska kurser motsvarande 45 hp, valbara kurser motsvarande 15 hp, valfria kurser motsvarande högst 15 hp samt ett självständigt

arbete på minst 45 hp. Syftet med masterexamen i analytisk kemi är att studenten ska få bred kunskap och förståelse inom huvudområdet analytisk kemi, fördjupande kunskaper inom vissa delar av området samt avancerad insikt i ett aktuellt analytiskt forskningsprojekt genom aktivt laborativt arbete. Särskild behörighet: Kandidatexamen, där minst 90 hp i kemi ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / progr am

Vill du fördjupa dig i frågor om lärande, undervisning och bedömning i naturvetenskapliga ämnen? Vill du utveckla din undervisning och din förmåga att driva forsknings- och utvecklingsprojekt i naturvetenskapliga/ naturorienterande ämnen på din skola? Magisterprogrammet i naturvetenskapsämnenas didaktik riktar sig till dig som är verksam lärare eller som arbetar med lärande inom naturvetenskap i andra sammanhang. Programmet ger även en god grund för fortsatta studier. Utbildningen ges på halvfart. Programmet


72

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Masterprogram i astronomi 120 hp Institutionen för astronomi www.astro.su.se The Master’s program in Astronomy at Stockholm University gives you a well-rounded and broad base in astronomy and astrophysics, including a number of options to specialize in an area of your own choice. The two-year program leads to a Master of Science degree in Astronomy. During the course of the program you will study advanced courses in astronomy, covering topics such as observational techniques, gas dynamics,

stellar structure and evolution, astrophysical radiation processes, cosmology, galaxies, etc. The final part of the degree consists of a thesis project spanning at least six months, giving the opportunity to get more deeply involved in research in a specific area within astronomy. Astronomers work in many varying areas, including research, teaching, computing and image processing. The program also offers a good foundation for PhD studies.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet astronomi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i beräkningsfysik 120 hp Fysikum www.fysik.su.se Skeenden i naturen är resultat av samspel mellan en mångfald olika fenomen. Fysiker skapar exotiska förhållanden för att förstå enskilda fenomen. Trots detta är de flesta fenomen så komplicerade att det krävs omfattande matematiska och numeriska redskap för att kunna beskriva dem. Du som läst ett kandidatprogram i fysik eller beräkningsteknik och vill lära dig hur man med avancerade numeriska verktyg modellerar fysikaliska fenomen bör välja vårt Masterprogram i beräkningsfysik. Du kommer under två år att studera påbyggnadskurser i fysik och avancerad programmering liksom hur man utnyttjar datorer för att lösa olika typer av typiska fysikaliska pro-

blem. Under första året studerar du obligatoriska kurserna fysikens matematiska metoder, avancerad programmering, numerisk linjär algebra och differentialekvationer, elektrodynamik, kvantmekanik, statistisk fysik, analytisk mekanik samt beräkningsfysik. Under andra året kan du välja mellan ett antal kurser inriktade mot olika specialområden av fysik, astronomi etc. Dessa kurser är avsedda att vara en introduktion till det område där du väljer att göra ditt en och en halv termin långa examensarbete. Förslag på examensarbeten från våra internationellt välrenomerade lärare finner du på vår hemsida : www.fysik.su.se/english/ student/programmes/masters.

Masterprogramemt i beräkningsfysik ger kunskaper och färdigheter i avancerad beräkningteknik som gör dig attraktiv inom modern teknikutveckling och annan samhällsverksamhet. Programmet ger dig en god grund för en forskarutbildning i fysik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i fysik ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i biokemi 120 hp Institutionen för biokemi och biofysik www.dbb.su.se

naturvetenskap / progr am

Djupgående kunskap på molekylär nivå om biologiska processer och biomolekyler är utomordentligt viktig, t.ex vid utveckling av läkemedel, inom den snabbt växande bioteknikindustrin och för en detaljerad förståelse av hur vi påverkar vår miljö. Mer än 50 % av alla läkemedel verkar på membranproteiner och det är idag helt klart att felaktigheter i proteiners struktur ligger bakom många allvarliga sjukdomar, t.ex ALS och Alzheimer. Masterprogrammet i biokemi är uppbyggt kring de områden där forskningen vid institutionen, landets största biokemiinstitution, är av världsklass. Förståelsen av proteiners struktur, veckning och felveckning;

”targetting” och ”turnover”; samband mellan struktur och funktion är alla ämnen som behandlas. Biologiska membraner och membranproteiner är ett annat viktigt område. Programmet syftar till att ge både bred och specifik kompetens och består av en termin obligatoriska kurser, där en kurs i avancerad biokemisk metodik är ingår, en termin valbara kurser och ett självständigt arbete på minst en termin. Möjlighet till helt valfria kurser finns också, men denna tid kan också utnyttjas för att göra ett längre (upp till ett år) arbete. Detta utförs i någon av forskargrupperna vid institutuionen och ger en

unik möjlighet till forskningserfarenhet. Arbetet innebär träning i att planera, utföra och utvärdera experiment, men också i muntlig och skriftlig kommunikation. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i naturvetenskapligt ämne, där minst 75 hp i kemi, varav 15 hp i biokemi, ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i biologi 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se För dig som vill skräddarsy din egen biologutbildning finns ett särskilt program. Du som vill bli tvärvetenskaplig och önskar kombinera biologi med humaniora eller samhällsvetenskap får här en unik möjlighet. Du kanske vill fördjupa dig inom ett eller flera områden inom biologin som saknar egna masterprogram, t ex botanik, genetik eller fysiologi. Då kan du välja fritt bland alla avancerade kurser i biologi under en till tre terminer. Dessa leder dig till ett examensarbete som omfattar en till två terminer. I masterprogrammet i biologi kan du läsa upp till två terminer helt valfria kurser så som avancerade kurser i andra ämnen. Det är även möjligt att läsa kurser från grundnivå, högst en termin, både inom biologi och i helt andra ämnen.

Arbetsmarknaden behöver biologer med bred kompetens. Masterprogrammet i biologi ger dig möjlighet att möta kraven på breddning inom t.ex. juridik, ekonomi och förvaltningskunskap. Det är meriterande att ha praktisk erfarenhet av arbetslivet, inom masterprogrammet i biologi vid Stockholms universitet kan du göra poängsatt praktik i fem eller tio veckor. Var väljer du själv. Detta ger dig möjlighet att praktiskt tillämpa dina kunskaper i biologi. Du får vidare kännedom om hur arbete med biologisk anknytning organiseras och bedrivs på t ex ett företag eller en myndighet. Praktik är liksom examensarbetet många gånger det första steget in på arbetsmarknaden. Programmet ger även en bra inkörsport för dig som ännu är osäker på vilken del av biologin som du vill

specialisera dig inom. Beroende på dina val av kurser finns det goda möjligheter att under utbildning byta till något av de andra, mer specialiserade, master­ programmen. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi, där cell- och molekylärbiologi, botanik, zoologi, ekologi och fysiologi om sammanlagt minst 60 hp ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 dag hel Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

73

Masterprogram i biostatistik 120 hp Matematiska institutionen www.math.su.se Biostatistik är den samlande beteckningen för ett antal statistiska metoder och modeller som har visat sig särskilt användbara inom olika biologiska och medicinska tillämpningar. Exempel är analys av kliniska försök, som är viktigt vid utprovning av läkemedel, överlevnadsanalys, där livslängder för olika grupper jämförs, och epidemiologi, där riskfaktorer bakom sjukdomar studeras. Biostatistiker kan arbeta inom sektorer som läkemedelsbranschen, konsultföretag, statliga myndigheter och institut

samt inom medicinsk forskning. Programmet är ett tvåårigt masterprogram som vänder sig till dig som redan har kandidatexamen i matematik eller matematisk statistik och som vill specialisera dig inom biostatistik. Programmet är även en utmärkt förberedelse för forskarutbildning inom ämnet matematisk statistik. Särskild behörighet: Kandidatexamen omfattande 90 hp i matematik och matematisk statistik där minst 45 hp i matematisk statistik ingår

inklusive kurserna Linjära statistiska modeller, GN, 7.5 hp (MT 5001), Sannolikhetsteori II, GN, 7.5 hp (MT 5002) och Statistisk inferensteori, GN, 7.5 hp (MT5003) eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i datalogi 120 hp Numerisk analys och datalogi (Nada) www.nada.su.se Datalogi är vetenskapen om, och konsten, att skriva effektiva, korrekta och användarvänliga program för datorer. Detta innebär att du sysslar med alla typer av datorrelaterade problem och samarbetar med många andra ämnesområden som kräver avancerad problemlösning. Du får därmed god insikt i ett flertal discipliner. I IT-samhället finns ett stort behov av personer med mycket goda kunskaper i datalogi, och datalogernas utbildning med en kombination av teori och praktik gör dem väl anpassade till dessa anspråk. Man hittar dataloger inom alla sektorer på arbetsmarknaden;

du kan jobba med utveckling och konsultverksamhet inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Forskning och utbildning, inom både industri och universitet/högskola, är också en del av din arbetsmarknad. Dataloger utgör också en allt viktigare resurs för helt nya arbetsuppgifter i kunskaps- och informationssamhället. Programmet består av gemensamma obligatoriska kurser i datalogi och matematisk statistik, samt (minst) en av inriktningarna: beräkningsbiologi, datasäkerhet, datorseende och robotik, människa-

datorinteraktion eller teoretisk datalogi, inklusive ett självständigt arbete inom vald inriktning. I övrigt fritt valda kurser inom eller utanför huvudområdet. Programmet ger förutsättningar för avancerat yrkesarbete, alternativt forskarutbildning, inom respektive inriktningsområde. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp inom huvudområdet datalogi ingår, 40 hp matematik, Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Masterprogram i ekologi och biodiversitet 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Den biologiska mångfalden på jorden är hotad. Skillnader mellan arter kan förstås i ljuset av evolutionen, delvis som en följd av anpassningar till olika miljöer genom naturligt urval, och delvis som ett resultat av slumpmässiga händelser som klimatförändringar. Ekologi är läran om vilka faktorer som påverkar utbredningen och mångfalden av arter, och hur arter är anpassade till sin omvärld. Detta inkluderar studier av individer, populationer, samhällen och ekosystem, i ett försök att förstå de komplicerade nätverken av förhållanden mellan arter, deras miljö och klimatet. Människan påverkar i dag förutsättningarna för många arter, och vi måste förstå faktorer och processer som gör att den biologiska mångfalden minskar och försvinner.

Masterprogrammet i ekologi och biodiversitet ger goda möjligheter för studenter att skräddarsy sin utbildning. Ett avslutande examensarbete är obligatoriskt, liksom kurserna Biologisk statistik och försöksplanering och Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning. Kurserna Evolutionär ekologi, Bevarandeekologi och Biodiversitet: mönster och processer är också obligatoriska. Studenten kan välja ytterligare kurser, till exempel: Växtekologi och växtdjur-interaktioner, Tillämpad marin bevarandeekologi och Molekylär ekologi. Programmet kan ses som en förberedelse för studenter som vill fortsätta till forskarutbildning med ekologisk inriktning i exempelvis ekologi, etologi, populationsgenetik, bevarandebiologi eller

systematik. Det är också en utmärkt bakgrund för forskningsadministration, vetenskaplig journalistik, arbete rörande skogs- och jordbruk, fiske och jakt, och för tjänster på myndigheter som arbetar med frågor om bevarande. Särskild behörighet: För tillträde till programmet krävs kandidatexamen i biologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 dag hel Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Etologi är den biologiska vetenskapsgren som utforskar djurens beteende. Programmet ger en bred insikt i hela ämnet. Du får studera hur djur kommunicerar och löser konflikter, djursamhällenas sociala uppbyggnad, djurs parbildning och fortplantningssystem och hur konkurrens respektive samarbete kan utvecklas. Beteendens evolution och funktion behandlas, samt hur beteenden formas under individens liv och hur inlärning och erfarenheter påverkar nedärvda beteendemönster för ytterligare anpassningar till den miljö individen lever i. Etologisk kunskap är viktig inom många grenar av biologin, som ekologi, evolutionsbiologi och bevarandebiologi, men har även til�-

lämpningar utanför den vetenskapliga världen. Den behövs inom alla områden där människan använder djur för sin existens eller för sitt nöje. Inte minst för att djurskyddets krav på etik och välbefinnande hos djuren ska tillgodoses. Programmet omfattar såväl föreläsningar, seminarier och praktiska studier i naturen, i laboratorier eller på vår forskningsstation. Etologi II (7,5 hp), Etik och djurs välfärd (7,5 hp) och Humanetologi (7,5 hp) samt ett examensarbete i etologi om 30–60 hp är obligatoriska moment. Dessutom ingår valbara och valfria kurser om minst 37,5 hp. Programmet förutsätter kunskaper i etologi motsvarande kandidatkursen Etologi I (15 hp), men

den kursen kan också läsas inom ramen för masterprogrammet. Masterprogrammet i etologi syftar till att ge förutsättningar för fortsatt verksamhet inom de delar av samhället där aspekter på djurs beteenden är viktiga. Förutom grundforskning på universitet kan etologer arbeta inom t ex husdjursverksamhet, bevarandebiologi, djurparker, läkemedelsindustri och djurskydd. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi vari minst 5 hp evolutionsbiologi ingår eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

naturvetenskap / progr am

Masterprogram i etologi 120 hp


74

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Masterprogram i finansmatematik och finansiell ekonomi 120 hp Matematiska institutionen www.math.su.se På finansmarknaden finns idag många olika slags aktörer; inte bara storföretag, banker och andra finansiella institutioner utan också många privatpersoner som investerar i olika slags värdepapper antingen direkt eller genom fonder. På senare år har också handeln med så kallade finansiella derivat; värdepapper, såsom exempelvis optioner, som på olika sätt är kopplade till andra finansiella tillgångar, ökat. Allt detta har medfört att även behovet av att kunna analysera alla komplexa samband och frågeställningar på ett tillförlitligt sätt har ökat. Många av de metoder och modeller som

används idag är matematiskt mycket avancerade, vilket har medfört en stor efterfrågan på kompetenta matematiker med kunskaper om finansiella marknader. Programmet är ett tvåårigt tvärvetenskapligt masterprogram som vänder sig till dig som redan har kandidatexamen i matematik eller matematisk statistik och som vill specialisera dig inom finansmatematik. Programmet ger även behörighet för forskarutbildning inom ämnet matematisk statistik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 45 hp i matematik och 60 hp i matematisk statistik ingår, inklusive

kurserna Sannolikhetsteori II, GN, 7,5 hp (MT5002), Stokastiska processer och simulering II, GN, 7,5 hp (MT5004), och Grundläggande finansmatematik, GN, 7,5 hp (MT5009). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i fysik 120 hp Fysikum www.fysik.su.se Masterprogammet i fysik är till för dig som vill fördjupa dina studier i modern fysik med experimentell inriktning. Vid Stockholms universitet bedrivs forskning inom de flesta av fysikens grenar. Under dina studier kommer du möta och arbeta tillsammans med lärare och forskare som är engagerade i projekt vid forskningsfronten. Du erhåller kunskaper och färdigheter som kan tillämpas i analytiskt arbete och utvecklingsprojekt inom industrin och inom den offentliga sektorn, samtidigt som du får en fast grund för forskarutbildning i fysik. Du väljer mellan ett stort antal kurser på avancerad nivå, för att skräddarsy programmet efter dina intres-

sen och fysikprofil. Det finns kurser i experimentella grenar som atomfysik, astropartikelfysik, elementarpartikelfysik, kondenserade materiens fysik, kärnfysik, laserfysik, molekylfysik, nanoteknologi och kvantoptik liksom kurser i instrumentering, detektor- och acceleratorteknik. Ett stort antal kurser i teoretisk fysik är tillgängliga. Dessa är nödvändiga för förståelsen av experimentell fysik på avancerad nivå. För specialisering mot statistiska metoder och hur de används inom modern fysik finns kurser i avancerad statistik. I programmet ingår som en bas ett antal obligatoriska kurser i statistiska metoder, instrumentering och datoranvändning som avser att ge dig avancerade kun-

skaper i modern experimentalteknik och behandling av mätdata och som tillämpas i andra kurser samt i examensarbetet. Examensarbetet är i normalfallet en och en halv termin långt och utförs för det mesta i någon av forskningsavdelningarna vid fysikinstitutionen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i fysik ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i försäkringsmatematik, Aktuarieprogrammet 120 hp Matematiska institutionen www.math.su.se

naturvetenskap / progr am

Aktuarie är ett annat ord för försäkringsmatematiker. Dessa har en nyckelroll inom försäkringsbolagen där de genomför riskanalyser och utför beräkningar för prissättning av försäkringar. Aktuarierna bedömer även storleken på de avsättningar (reserver) som krävs för att täcka framtida betalningar till försäkringstagarna, ger underlag för utformning av återförsäkring och mycket annat. Aktuariens verktyg är i första hand matematik, sannolikhetsteori, statistik samt datorpro-

grammering. Grundläggande kunskaper i ekonomi och juridik är också av betydelse, vilket gör detta program tvärvetenskapligt. Aktuarieprogrammet är ett tvåårigt masterprogram som vänder sig till den som redan har kandidatexamen i matematik eller matematisk statistik. Målsättningen är att den studerande efter genomgången utbildning ska uppfylla utbildningskraven för behörighet som ansvarig aktuarie i försäkringsbolag enligt Finansinspektionens krav.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen omfattande totalt 120 hp i matematik och matematisk statistik (där minst 45 hp i vardera ämnet ingår) inklusive kurserna Linjära statistiska modeller, GN, 7,5 hp (MT5001) och Grundläggande finansmatematik, GN, 7,5 hp (MT5009). Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Masterprogram i genetisk och molekylär växtbiologi 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Programmet syftar till att ge fördjupad kunskap om växter och växtforskning i ett brett perspektiv. Kurserna berör vikten av växter och växtforskning teoretiskt -inom ramen för miljöskydd, industriell forskning och lagstiftning, men också djupgående praktisk träning i att planera och genomföra växtrelaterade forskningsprojekt. Kursen berör också de möjligheter och risker som finns i och med transgena växter (GMO). Programmet är utformat som ett samarbete mellan Stockholms universitet (SU), Södertörns högskola (SH), Uppsala universitet (UU) och Statens lantbruksuniversitet (SLU-Uppsala). Det första året består av fyra obligatoriska kurser. Första kursen, Växternas tillväxt och utveckling, (UU) fokuserar på de mekanismer på molekylär-,

cell- och organismnivå som styr olika faser av växters utveckling. Nästa kurs, Växters biodiversitet, förädling och bioteknik, ges av SLU och handlar om biodiversitet, växtförädling och jämförande genetik samt biotekniska frågeställningar och bioinformatiska verktyg inom området växtförädling. Kursen Växt-mikrobinteraktioner (SU), fokuserar på växternas interaktioner med sin omgivning, bl.a. fenomenet symbios, samt försvarsstrategier mot angrepp från insekter och mikroorganismer. I denna kurs ingår också ett fem veckors projektarbete. Året avslutas med Växter i omgivningen (SH), som fördjupar kunskapen inom områden som fotosyntes, transportprocesser och stressfysiologi samt omsättningen av kol, kväve och näringsämnen. Ekologiska

konsekvenser och möjliga praktiska tillämpningar diskuteras. Andra året utgörs av valfria kurser och ett examensarbete på 30, 45 eller 60 hp på valfri inblandad institution. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi, alternativt molekylärbiologi, där biokemi, molekylärbiologi och växtfysiologi om sammanlagt minst 30 hp ingår eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

75

Masterprogram i geologiska vetenskaper 120 hp Institutionen för geologiska vetenskaper www.geo.su.se Masterprogrammet i Geologiska vetenskaper omfattar studiet av de processer som format vår planet, från plattektoniska effekter avseende bergskedjebildning och bassängutveckling till att förstå bakomliggande orsaker till vulkanism och jordbävningar. Du kommer att studera processer som kontrollerar Jordens klimatsystem på såväl mänskliga tidsskalor som de som sträcker sig hundratals miljoner år tillbaka i tiden. Vårt utbildningsprogram grundas främst på områden som vi är forskningsmässigt starka på, och inkluderar marin geologi och geofysik, petrologi och tektonik, samt biogeokemi. Inom det maringeologiska området koncentrerar vi oss på studiet av fysikaliska,

kemiska och biologiska egenskaper i sediment och sedimentära bergarter, för att klarlägga de processer som bidrog till deras bildning samt att rekonstruera planeten Jordens miljö- och klimatutveckling. Marina geofysikaliska metoder används bl. a. för digital kartering av havsbottnar och är en central del av ämnet vid SU. Inom området petrologi och tektonik studeras såväl storskalig metamorfos, tillsammans med tektonik och magmatism, vätskeflöden och malmbildning. Inom det biogeokemiska området studeras grundämnenas spridning och de processer som äger rum i alla tänkbara miljöer (vatten, luft, berggrund och det lösa jordtäcket). Våra studier omfattar

både pågående miljöutveckling och utvecklingen av liv under hela Jordens historia. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där sammanlagt minst 90 hp i geologi eller geovetenskap ingår, inklusive någon av kurserna Marin geovetenskap II 15 hp (GG5013), Paleoceanografi och paleoklimatologi I 15 hp (GG5113), Geokemi II 15 hp (GG5011), Miljögeokemi 15 hp (GG5111), Geologi II 15 hp (GG5012), Petrogenes och tektonik 15 hp (GG5112). Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i glaciologi och polarmiljöer 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Masterprogrammet i glaciologi och polarmiljöer fokuserar på kryosfären, dvs. de delarna av vår planet som påverkas av processer kring is och snö. Programmet innehåller kurser om polara och alpina miljöer och fokuserar på hur glaciärer och inlandsisar påverkar landskapet samt hur permafrost och snö inverkar på ekosystemen. Tillväxten och bortsmältningen av stora kontinentala istäcken diskuteras i perspektiv av de kvartära glacial-interglacial-cyklerna, främst med landformsstudier och inversionsmodeller som redskap. Vi studerar också frågor som är aktuella i dagens klimatdebatt, som t.ex. glaciärers och inlandsisars förhållande till klimatet och dess variationer, samt

effekterna på miljön i form av havsnivåförändringar och vattenresurser. Under utbildningen behandlas även permafrostens roll i de aktiva arktiska ekosystemen och möjliga återkopplingsmekanismer till klimatsystemet, främst genom ändringar i tundrasystemets kolcykel och dess ythydrologi. Masterprogrammet startar med en exkursion till norra skandinavien med dagslånga fältvandringar och föreläsningar rörande kvartär klimathistoria, glaciala och periglaciala landformer samt sub-arktiska och arktiska miljöer. Unika möjligheter för forskningsinriktade examensarbeten finns också vid institutionens alpint belägna forskningsstation i Tarfala, Kebnekaise.

Välkommen till vår mastersutbildning i glaciologi och polara miljöer, full av spännande, högaktuell forskning och äventyr. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, biogeovetenskap, geografi eller motsvarande. Dessutom krävs kunskaper motsvarande gymnasiets Matematik D/Matematik 4 och Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se –– Vattenresurser och vattenkvalitet, föroreningsspridning genom yt- grund- och kustvattensystem, samt regionala vattenresursers sårbarhet och resiliens. –– Modeller och informationssystem som viktiga verktyg för arbetet med hydrologiska och hydrogeologiska frågeställningar och som grunden för en bra vattenresurshantering. –– Matematiska ekvationer som används i modeller för att beskriva vattenflöde och ämnestransport. –– Metoder för tidsserieanalys och hantering av rumsliga data (GIS och geostatistik). –– Integrerad natur- och samhällsvetenskaplig hantering av naturliga och antropogena vatten-, närsalts-, förorenings- och andra biogeokemiska ämnesflöden, som är viktiga för miljöriskbedömning, ekosystemutveckling och förvaltning av naturresurser och miljö.

–– Principer och metoder för bedömning och hantering av osäkerhet, sannolikhet och risk, samt miljö- och ekologisk ekonomi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, vari skall ingå minst 90 hp geovetenskap eller geografi, eller motsvarande naturvetenskapligt eller teknikvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper motsvarande gymnasiets Matematik D, samt statistik motsvarande minst 7,5 hp på grundnivå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i kvartärgeologi och klimatutveckling 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Masterprogrammet i kvartärgeologi och klimatförändringar ger dig fördjupade kunskaper om klimatoch miljöförändringar på olika tidsskalor, och i olika geografiska områden. Kunskaper om naturliga och antropogena klimatförändringar är viktiga för att förstå den utveckling som skett på jorden under kvartärperioden, dvs. de senaste 2,6 miljoner åren. Du lär dig metoder för att rekonstruera klimatets variation i olika miljöer och metoder för att tolka bildningen av det glaciala landskapet. Kunskaperna du får är viktiga för att kunna värdera uttalanden i den pågående debatten om naturliga eller av människan orsakade klimatförändringar. Du har även möjlighet att fördjupa dina kunskaper om kvartära sediment

utifrån ett prospekterings- och anläggningsperspektiv. Masterprogrammet ger en bra grund för dig som vill forska eller arbeta med klimat- och miljöfrågor på universitet och högskolor, myndigheter, organisationer eller internationella organ. Programmet vänder sig till dig som har kunskaper inom antingen geovetenskap, geografi eller biogeovetenskap som vill utveckla dina kunskaper för att kunna analysera klimat- och miljöförändringar. Under första året läser du sex obligatoriska och två valbara kurser med fokus på kvartär stratigrafi och klimatutveckling samt metoder för att datera och rekonstruera kvartära miljöer och landskap. Under andra året gör du ett självständigt arbete omfattande

30, 45 eller 60 hp. Om det självständiga arbetet omfattar 30 eller 45 hp läser du valfria kurser omfattande 30 respektive 15 hp. Minst en längre exkursion eller fältkurs ingår i programmets första år. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, biogeovetenskap, geografi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / progr am

Många av dagens miljö- och samhällsproblem är direkt relaterade till vattenfrågor. Masterprogrammet utgår därför ifrån ett vattensystemperspektiv och ger fördjupade kunskaper om mark- och vattensystem och hur dessa system interagerar, samt om föroreningsproblem och risker för samhället. Utbildningen behandlar även vatten som resurs, dess förvaltning och samarbeten och konflikter vid vattenutnyttjande i globala, regionala och lokala perspektiv. Kurserna i programmet är baserat på aktuell forskning och med nära relation till aktuella samhällsproblem. Utbildningen innehåller bland annat följande områden: –– Hydrologiska och hydrogeologiska processer, huvudkomponenter i vattnets kretslopp och vattenburna ämnens och föroreningars spridning i olika vattensystem.


76

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Masterprogram i landskapsanalys med fjärranalys, GIS och kartografi 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Geografiska data, geodata, samlas av divers metoder som satellit fjärranalys, flygbilds tagning och tolkning, lantmätnings metoder m.fl. I geografiska informationssystem kan vi hantera information effektivt och därför utföra olika typer av analyser och modelleringar. Landskaps- och klimatförändringar, miljöuppföljning och kartering, såväl som miljöfrågor generellt, intar en betydande del av den politiska dagordningen. Geodata är centrallt till internationella överenskommelser som kräver fortlöpande rapportering om tillståndet hos miljön liksom förändringar samt till katastrof hantering, civil planering och klimatforskning. Detta masterprogram avser

att utveckla studenternas hantverksskicklighet inom kunskapsfält som fotogrammetri, fjärranalys, GIS liksom metoder för utforskande dataanalys och presentation med inriktning på naturgeografi och kvartärgeologi. Obligatoriska kurser är: Tillämpad fjärranalys och GIS för landskapsanalys; Geografisk analys och visualisering i GIS, 15 hp; Positionering, kartprojektioner och digital fotogrammetri, 7,5 hp och Fjärranalys och digital bildbehandling, 7,5 hp. Antalet valbara kurser för programmet beror på vilken tid som avsätts för examensarbetet. Undervisningen sker på engelska.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, vari skall ingå minst 90 hp geovetenskap eller geografi, eller motsvarande naturvetenskapligt eller teknikvetenskapligt ämne samt kunskaper motsvarande GIS och fjärranalys, GN, 15 hp (GE4012). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i landskapsekologi 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Landskapsmönster och förändrad markanvändning utgör viktiga komponenter för att förstå ekologiska processer som påverkar biodiversitet och ekosystemfunktioner. Då de flesta politiska och ekonomiska drivkrafter uttrycks genom mänskliga aktiviteter, har under senare år ett landskapsfokus lyfts fram som viktigt för att nå många av dagens miljömål. Vårt masterprogram bygger på vår forskningsinriktning inom tillämpad historisk ekologi och, landskapsanalys som kopplar ihop samhällsekologi med landskapsrestaurering och skötsel. Detta är ett tvåårigt masterprogram för studenter som vill förstå och utforska länken mellan ekolo-

giska processer, landskapsmönster och mänskliga interaktioner. Programmet välkomnar studenter med ett multidisciplinärt intresse för ekologi med fokus på breda spatiala och temporala skalor. Det kan utgöra en plattform och utökad förståelse för ämnen såsom habitatövervakning, bevarande och restaurering av biodiversitet, ekosystemtjänster samt landskapsutnyttjande. Programmets obligatoriska kurser är både teoretiska och praktiska, som t.ex. experimentdesign, datainsamling genom fältinventeringar och fjärranalys, samt analys och hantering av rumsliga data med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Programmets valbara kurser kan inkludera ett flertal ämnen

så att studenten erhåller den kunskap som krävs för att genomföra programmet med ett avslutande landskapsekologiskt examensarbete. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, miljövetenskap, biogeovetenskap, geografi eller biologi, vari ska ingå kunskaper motsvarande Ekologi I, 15 hp (BL2007). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i marinbiologi 120 hp

naturvetenskap / progr am

Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Haven utgör mer än 70% av jordens yta. Här finns en rikedom av miljöer, från arktiska isvidder, Östersjöns skärgårdar och tidvattensslätter utmed Europas kust, till korallrev, hålor som är långt djupare än Mount Everest är högt. Här finns också ofantliga havsvidder där merparten av havens produktion sker men som ändå ibland kallas marina öknar. I denna mångfacetterade miljö finns ett rikt och varierande växt- och djurliv som på olika sätt anpassat sig till de skiftande miljöerna – diversiteten är enorm. Haven bjuder inte bara på rika och fascinerande miljöer, de ger oss också rikedom. Exploateringen är mångfacetterad: där fångas och odlas hälsosam mat, kustnära områden används för rekreation, på haven transporteras mängder av varor,

de är viktiga som recipienter för avlopp. Ofta utnyttjas resursen så intensivt att effekterna skrämmer: övergödning, överfiske, förgiftning och habitatförstöring. Kunskap om de processer som äger rum i haven, och hur vi på olika sätt påverkar dessa, är en förutsättning för en bred förståelse av jordens miljö. Masterprogrammet i marinbiologi finns med tre alternativa inriktningar: ’marin ekologi’, ’ekotoxikologi’ och ’tropisk marinbiologi’. Obligatoriska och alternativa kurser varierar mellan inriktningarna, men gemensamt är ett examensarbete om 30–60 hp. Detta arbete kan utföras vid universitetet i Stockholm, vid universitetets fältstationer i Östersjön (Askö) eller på Västkusten (Tjärnö), i samarbete med någon myndighet eller knu-

tet till ett projekt i tropikerna. Utbildningen är lämplig som grund för forskarutbildning eller framtida arbete med vattenmiljöfrågor vid tex miljömyndigheter, länsstyrelser, kommuner, industrier etc. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi inklusive Ekologi & artkunskap 15 hp (BL2015) eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 dag hel Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i matematik 120 hp Matematiska institutionen www.math.su.se Masterprogrammet i matematik är ett gemensamt program mellan KTH och Stockholms universitet och leder till en gemensam masterexamen. Matematik är, tillsammans med astronomi, den äldsta vetenskapen och matematik är viktigare nu än någonsin tidigare – nya metoder utvecklas ständigt och gamla problem löses. Matematik är ett kritiskt element i utvecklingen av samhället: med hjälp av matematik är det möjligt att beräkna planetbanor, beskriva världens befolkningstillväxt eller för att beräkna avsmältningen av de arktiska glaciärerna. Matematisk utbildning är lämplig för arbete på alla områden där avancerade matematiska metoder används, t.ex. numeriska beräkningar inom teknik

och naturvetenskap, beräkningar av sannolikhet, prissättningsfrågor inom finanssektorn eller utformandet av koder för säker överföring av data. Kurserna i programmet är organiserade i tre block, följt av masteruppsats. Blocken motsvarar en termins studier vardera, men tas parallellt. I det grundläggande blocket ingår en obligatorisk kurs som kan tas i fyra olika ämnesområden. I profilblocket väljer du kurser för att specialisera dig och förbereda ditt examensarbete. Breddningsblocket innehåller en obligatorisk kurs om vetenskaplig metodik, obligatoriska kurser kring matematisk kommunikation samt en halv termin fritt valbara kurser.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i ett matematikbesläktat ämne. – Minst tre av de fyra kurserna Algebra III, AN 7.5 hp (MM7003), Analysens grunder, AN 7.5 hp (MM7001), Analytiska funktioner I, AN 7.5 hp (MM7002), Kombinatorik II, AN 7.5 hp (MM7007) eller motsvarande. – Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

77

Masterprogram i matematikämnets didaktik 120 hp Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se Vill du fördjupa dig i frågor om lärande, undervisning och bedömning i matematik? Vill du utveckla din undervisning och din förmåga att driva forsknings- och utvecklingsprojekt i matematik på din skola? Masterprogrammet i matematikämnets didaktik riktar sig till dig som är verksam lärare i matematik eller som arbetar med lärande inom matematik i andra sammanhang (t ex i lärarutbildning eller som matematikutvecklare). Programmen ger en god grund för fortsatta studier på forskarnivå. Utbildningen ges på halvfart. Programmet

kan även läsas på distans. Vid distansstudier ingår 3–4 obligatoriska träffar per kurs. Studierna är flexibla och möjliga att skräddarsy individuellt. Under utbildningens första år ingår obligatoriska kurser i matematikämnets didaktik som behandlar det matematikdidaktiska forskningsfältet, vetenskaplig teori och forskningsmetodik. Därefter läses valfria och valbara kurser. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete om 30–60 hp. För mer information om programmets uppläggning och innehåll se utbildningsplanen. Om du

saknar självständigt arbete om minst 15 hp, som ingår i den särskilda behörigheten till utbildningen, finns det möjlighet att komplettera med ett självständigt arbete under första året. Särskild behörighet: Lärarexamen med inriktning mot matematik (varav ett självständigt arbete om minst 15 hp), eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 dag del. Vt 2014 distans dag/kväll del.

Masterprogram i matematisk statistik 120 hp Matematiska institutionen www.math.su.se Programmet är ett tvåårigt masterprogram som vänder sig till dig som redan har kandidatexamen i matematik eller matematisk statistik och som vill fördjupa dig inom ämnet matematisk statistik. Programmet är en utmärkt förberedelse för forskarutbildning inom ämnet, men kan också ge, beroende på inriktning, en god grund för praktisk yrkesverksamhet inom privat eller offentlig sektor. Exempel på branscher som har stort behov av personer med hög kompetens inom matematisk statistik är läkemedelsföretag, försäkringsbolag, finans- och banksektorn samt inom medicinsk forskning.

På programmet läser man ett obligatoriskt block om 22,5 hp bestående av avancerade kurser i sannolikhetsteori, statistisk inferensteori och stokastiska processer. Övriga kurser omfattande 67,5 hp är sedan valbara och kan användas för att utforma sin egen kompetensprofil. Utbildningen avslutas med att förvärvade kunskaper och färdigheter tillämpas i ett självständigt arbete i matematisk statistik om 30 hp och leder till masterexamen. Den som vill skaffa sig behörighet för att söka programmet rekommenderas att läsa matematik och matematisk statistik som enstaka kurser eller att följa något av kandidatprogram-

men i matematik, biomatematik eller matematik och ekonomi. Ytterligare upplysningar om programmet lämnas av studievägledaren i matematisk statistik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 45 hp i matematik, 15 hp i datalogi/beräkningsteknik och 60 hp i matematisk statistik ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i materialkemi 120 hp Institutionen för material- och miljökemi www.mmk.su.se Research in materials chemistry aims at design and control of the relationships between structure, composition, processing and properties of all materials. The rapid evolution of our ability to probe and observe materials at very small length scales together with the development of novel (micro and nano) fabrication methods now give us the possibility to integrate atomic and molecular-level design with new and improved approaches for assembly and structural design at larger length-scales. The Master´s programme in Materials Chemistry will build on our strength in solid-state chemistry, which will be utilized in courses that introduce the students to versatile materials synthesis strategies. The design of nano-structured materials from novel combinations

of molecular building blocks, templating molecules, nano-particles and various functional molecules is a running theme in several of the courses where a deep understanding of the structure-property relations at all length-scales is of pivotal importance. The first compulsory course given in the program is an introduction to materials chemistry and characterisation techniques. This introduction treats the synthesis and characterisation of inorganic based materials. A number of important characterisation methods will be introduced and used in the experimental part of the course. The following compulsory courses contain i) crystal structure determination by diffraction techniques, and ii) the relation between crystal structure

symmetry and properties. This relation is a common theme throughout the programme. After these three compulsory courses you can freely chose between topics within the programme. The programme ends with a degree thesis project of 30, 45 or 60 ECTS-credits. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i kemi ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Meteorologiska institutionen (MISU) www.misu.su.se Masterprogrammets övergripande tema är klimat. Processer som påverkar och styr klimatet samt klimatförändringar utgör en central del av forskningen på Meteorologiska institutionen (MISU). Lärarna på MISU är aktiva forskare som ofta deltar i samhällsdebatten om klimatförändringar. Masterprogammet ger en integrerad bild av klimatsystems komponenter i atmosfären och havet. Ett centralt tema är de storskaliga vindsystemen och havsströmmarna som omfördelar värmeenergi över jorden; ett annat är de fysikaliska och kemiska processer som reglerar molnbildning och jordens strålningsbalans. Programmet syftar till en djupare kunskap om hur växelverkan och återkopplingar mellan olika komponenter i klimatsystemet bestämmer

klimatets känslighet och respons vid förändringar av randbetingelser. Programmets utforming tillåter en hög grad av specialisering. Valbara kurser finns för inriktningar mot dynamik, där numerisk och analytisk modellering är ett viktigt element, och mot studier av fysikaliska och kemiska atmosfärsprocesser, där både teoretiska och experimentella metoder används. En valbar kurs i praktisk meteorologi lägger grunden för yrkesverksamhet inom prognosmeteorologi. Masterprogrammet ger färdigheter som efterfrågas av exempelvis SMHI och Försvarsmakten, där man huvudsakligen arbetar med väderprognoser men även med oceanografi- och klimatfrågor. Efter examen kan man också arbeta med miljö-, energi-,

och försäkringsrelaterade uppdrag inom både privat och offentlig sektor. Masterprogrammet öppnar även för forskarutbildning inom flera naturvetenskapliga ämnesområden. Särskild behörighet: Kandidatexamen i fysik, meteorologi, oceanografi eller kandidatexamen i naturvetenskap innehållande minst 90 hp i fysik och matematik. Av dessa 90 hp måste minst 30 hp utgöras av matematik och minst 30 hp utgöras av fysik. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / progr am

Masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimat 120 hp


78

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Masterprogram i mikrobiologi 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Masterprogrammet i mikrobiologi syftar till att ge fördjupad förståelse för hur bakterier, virus, svampar och protozoer interagerar med omgivningen och påverkar biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå. Kunskaper i mikrobiologi är viktiga inom medicin, livsmedel, jordbruk, teknik, kemi och geologi. I programmet möter du olika aspekter runt mikroorganismer som t.ex. deras roll som patogener, biologisk mångfald, evolution och bioteknologi. Identifiering av nya patogener och uppkomsten av multiresistens mot antibiotika visar att patogena mikroorganismer kommer att vara ett signifikant hälsoproblem i framtiden. Fördjupad kunskap om

mikrobiella infektioner är nödvändig för att utveckla ny diagnostik, mediciner och vacciner. Inom programmet kan du själv välja kurser som bl.a. Infektionsbiologi, Immunologi och Växt-mikrobinteraktioner. Målet med masterprogrammet är att ge insikt i ämnet genom teori, experiment och annat relevant arbete, så att du får en fullständig förståelse för mikroorganismernas liv. Du kommer också att göra ett forskningsprojekt vid den institution som ansvarar för programmet: Genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMT). Masterexamen i mikrobiologi öppnar karriärmöjligheter inom myndigheter, universitet och industri,

särskilt forskning och utveckling inom bioteknisk och livsmedelsindustri, nutrition, farmaceutisk och läkemedelsindustri. Detta mikrobiologiska program vid Stockholms universitet vänder sig självklart också till dig som vill fortsätta med forskarutbildning och forskning. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi, alternativt molekylärbiologi, vari minst 30 hp i kemi ingår, varav minst 7.5 hp biokemi, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i miljö- och hälsoskydd 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Utbildningen bygger på dina tidigare förvärvade naturvetarkunskaper och leder till möjligheten att arbeta som miljö- och hälsoskydds- eller livsmedelsinspektör vid kommunernas miljöförvaltningar liksom till anställningar vid länsstyrelsernas miljöenheter, men även inom näringslivet som t.ex. miljöledare/miljöansvarig. Många konsultföretag har behov av personal med denna utbildning. Samlande tema för utbildningen är att träna dig i att arbeta för att utveckla ett hållbart samhälle. Du studerar det komplexa samspelet mellan organismer och miljön i ostörda och störda ekosystem, hur föroreningar uppkommer, omvandlas, sprids och omfördelas i olika mottagare som vatten, mark och luft

samt deras inverkan på människa och ekosystem. Du får kunskaper i miljökemi, ekotoxikologi, dricksvattenförsörjning, miljömedicin, miljöskyddsstrategier och kretsloppshantering, miljölagstiftning, fysisk planering, livsmedelssäkerhet och hur man arbetar i myndighet eller på företag. Miljöförebyggande åtgärder och möjligheter till sanering av förorenad miljö studeras. Du lär dig hantera och handlägga ärenden enligt miljöbalken och övrig miljölagstiftning samt arbeta med kommunal miljöplanering och miljökonsekvensbeskrivningar med hjälp av fallstudier och projektarbeten. Utbildningen avslutas med ett examensarbete 30 hp, där du tillämpar dina naturvetenskapliga kunskaper

inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Vanligen görs examensarbetet vid en miljöförvaltning eller dylikt, vilket ger dig en verksamhetsorienterad inblick i myndighetens miljöarbete. Lärare på utbildningen kommer från Stockholms universitet, KTH, Karolinska institutet, myndigheter, företag och organisationer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområde inom biologi, biogeovetenskap, geovetenskap, geografi, miljövetenskap eller kemi. Svenska B/Svenska 2 och Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Masterprogram i miljökemi 120 hp Institutionen för material- och miljökemi www.mmk.su.se

naturvetenskap / progr am

The program will offer an advanced education in environmental chemistry, with in-depth knowledge of inorganic and organic environmental contaminants; their structure, function, sources and emissions, distribution, transformation and fate in the environment. The first semester you will study theoretical, analytical and practical aspects of environmental

chemistry. The second semester includes compulsery courses, for instance a course about risk assessment of environmental contaminants. The second year the education comprises eligible courses, including a master thesis project focusing on environmental chemistry.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, med minst 90 hp i kemi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i miljövetenskap 120 hp Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) www.itm.su.se Masterprogrammet i miljövetenskap är en naturvetenskaplig utbildning som ger kunskaper om naturliga processer och mänsklig inverkan på dessa samt färdigheter i att identifiera, kartlägga och bedöma denna inverkan. Programmet inleds med Experimentella studier i miljövetenskap, 15 hp, som behandlar naturvetenskapliga undersökningar av miljöproblem. Den innehåller provtagning och analys i fält och på lab, datakvalitet, dataanalys, sammanställning och presentation. Därefter

eller under andra året läser man Miljövetenskap, AN, 15 hp som behandlar aktuella miljöproblem och problemlösning samt träning i att planera vetenskapliga undersökningar. I övrigt läser man 30 hp avancerade kurser inom sin inriktning (biologi, geovetenskap, fysik eller kemi), 30 hp valfria kurser samt ett 30 hp självständigt arbete. Programmet börjar på höstterminen och är två år. De flesta av programmets kurser ges på engelska om inte alla deltagare är svenskspråkiga.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i biologi, fysik, geovetenskap, kemi eller matematik ingår. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

79

Masterprogram i miljövård och fysisk planering 120 hp Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se Utbildningen riktar sig till dig som vill syssla med miljövård och fysisk planering och bygger vidare på din grundutbildning i geo-, biogeovetenskap eller biologi. Utbildningen genomsyras av en systemsyn på miljöproblemen. Den omfattar tre obligatoriska kurser om 15 hp vardera, valfria kurser om 15–45 hp, vilka ger dig möjlighet att profilera din utbildning och kompetens efter Dina intressen och önskemål, samt ett examensarbete om 30–60 hp. Utbildningen inleds med tre obligatoriska kurser. Tillämpad modellering för miljöanalys introducerar dig till systemanalys men

kräver inte någon tidigare modelleringsvana liksom grunderna i fjärranalys och i analys av geografiska miljödata med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Kursen i Internationell miljövård fokuserar på internationella och gränsöverskridande miljövårdsproblem. Miljölagstiftning och planering alternativt Miljövård och samhällsplanering ger dig grundkunskaper om lagstiftning inom miljö, fysisk planering och miljöförvaltning. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Lärare på utbildningen kommer från Stockholms universitet, KTH, andra universitet,

myndigheter, organisationer och företag. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, vari skall ingå minst 90 hp geovetenskap, eller geografi, eller miljövetenskap eller motsvarande naturvetenskapligt eller teknikvetenskapligt ämne. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i molekylär biofysik 120 hp Institutionen för biokemi och biofysik www.dbb.su.se Masterprogrammet i biofysik ger en molekylär bild av liv och en grundlig experimentell och teoretisk utbildning i biofysisk metodik. Programmet innehåller kurser som ger den nödvändiga teoretiska bakgrunden för att förstå biofysiska principer, men också ett flertal experimentella kurser som ger erfarenhet av de avancerade teknikerna som används inom biofysiken. Alla kurser ges av lärare som bedriver forskning av världsklass. Programmet medger en stor valfrihet, där man kan specialisera sig mot såväl teoretisk som experimentell

biofysik. Programmet avslutas med ett individuellt projekt vid någon av de deltagande institutionerna, vilket ger ett utmärkt tillfälle att erhålla forskningserfarenhet. Programmet organiseras av institutionen för biokemi och biofysik (DBB) i samarbete med institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi (FOOS) båda vid Stockholm universitet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i kemi eller fysik ingår. Studenter med annan naturvetenskaplig bak-

grund kan antas under förutsättning att de har minst 180 hp, av vilka minst 150 hp är i naturvetenskapliga ämnen, matematik eller datalogi, och bland dessa ämnen minst 60 hp i kemi och/eller 60 hp i fysik. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i molekylära livsvetenskaper 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Molekylära livsvetenskaper syftar till att förstå struktur, funktion och reglering av biologiska system på molekyl-, cell- och organismnivå. Området är brett med många olika ämnen som griper in i varandra; det karakteriseras av en mycket snabbt expanderande kunskapsinhämtning, omfattande teknikutveckling och etablering av nya subdiscipliner. Det betyder att vår förståelse av levande organismer tar jättekliv, och att vi därigenom kan få nya kraftfulla verktyg för biotekniska och biofarmaceutiska applikationer. En masterexamen i molekylära livsvetenskaper öppnar ett brett spektrum av karriärmöjligheter både utanför och inom universitetsvärlden. Viktiga delar av vår industri och vårt samhälle kräver djupa kunskaper i molekylära livsvetenskaper, som sträcker sig från

biomedicinsk forskning och farmaceutisk utveckling till miljöns påverkan på biologiska system, kvalitetskontroll av födoämnen, och nutrition. Detta program vänder sig självklart också till dig som vill forska inom det spännande forskningsfältet molekylära livsvetenskaper. Detta masterprogram erbjuder en bred utbildning som ligger i de molekylära livsvetenskapernas forskningsfront. Programmet har mycket hög flexibilitet och du kan skräddarsy din egen inriktning från ett smörgåsbord av kurser, bl.a. cellbiologi, molekylärbiologi, biokemi, genetik, mikrobiologi, utvecklingsbiologi, molekylär fysiologi, och immunologi. Du kommer också att kunna göra ett forskningsprojekt vid en av de institutioner som medverkar i programmet:

Molekylärbiologi och funktionsgenomik, Genetik, mikrobiologi och toxikologi, Botanik, samt Cellbiologi, Utvecklingsbiologi, Immunologi och Fysiologi vid Wenner-Gren institut. Särskild behörighet: Kandidatexamen i molekylärbiologi, där minst 30 hp i kemi ingår, varav minst 7.5 hp biokemi, eller motsvarande. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 dag hel Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se Vill du fördjupa dig i frågor om lärande, undervisning och bedömning i naturvetenskapliga ämnen? Vill du utveckla din undervisning och din förmåga att driva forsknings- och utvecklingsprojekt i naturvetenskapliga/naturorienterande ämnen på din skola? Masterprogrammet i naturvetenskapsämnenas didaktik riktar sig till dig som är verksam lärare eller som arbetar med lärande inom naturvetenskap i andra sammanhang(t ex i lärarutbildning, science centers eller som kommunal utvecklare). Programmen ger en god grund för fortsatta studier på

forskarnivå. Utbildningen ges på halvfart. Programmet ges på distans, med 3–4 obligatoriska träffar per kurs. Studierna är flexibla och möjliga att skräddarsy individuellt. Under utbildningens första år ingår obligatoriska kurser i naturvetenskapsämnenas didaktik som behandlar teoretiska perspektiv på naturvetenskapligt lärande och bedömning, läroplansteoretiska studier inom naturvetenskapliga ämnen samt vetenskaplig teori och forskningsmetodik. Därefter läses valfria och valbara kurser. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete om 30–60 hp. För mer

information om programmets upplägg och innehåll se utbildningsplanen. Om du saknar självständigt arbete om minst 15 hp, som ingår i den särskilda behörigheten till utbildningen, finns det möjlighet att komplettera med ett självständigt arbete under första året. Särskild behörighet: Lärarexamen med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen (varav ett självständigt arbete om minst 15 hp), eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del.

naturvetenskap / progr am

Masterprogram i naturvetenskapsämnenas didaktik 120 hp


80

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

Masterprogram i neurokemi med molekylär neurobiologi 120 hp Institutionen för neurokemi www.neurochem.su.se Programmet som har nära forskningsanknytning vid institutionen för neurokemi är utformat för att täcka flertalet inriktningar inom neurokemi med molekylär neurobiologi, inklusive de molekylära mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och SCA-7, en ärftlig polyglutaminsjukdom, samt cancer i nervsystemet. Efter avslutat program förväntas du ha fått ett brett kunnande inom neurokemi med molekylär neurobiologi, väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Du kommer också att få fördjupad metodkunskap inom neurokemi med molekylär neurobiologi och lära dig att kritiskt och systematiskt integrera neurokemisk

kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa neurokemiska företeelser. Utbildningen består av en obligatorisk kurs, Neurokemi med molekylär neurobiologi, minst 3 utav följande 4 kurser; Avancerad neurokemi med molekylär neurobiologi, Rekombinanta peptider och proteiner, Peptider, proteiner och proteomics, eller Signaltransduktion – från mask till människa, samt ett självständigt examensarbete i Neurokemi med molekylär neurobiologi omfattande minst 30 hp. Därutöver ges utrymme för valfria kurser på högskolenivå om max 30 hp. Programmet som leder fram till mastersexamen i neurokemi med molekylär neurobiologi ger kunskaper

och färdigheter som är en god grund både för forskarutbildning och till en yrkeskarriär såväl nationellt som internationellt. Användbar bland annat för fortsatt arbete inom läkemedelsindustri. Särskild behörighet: Kandidatexamen, där minst 90 hp i kemi varav 7,5 hp i biokemi ingår alternativt 90 hp biologi varav 9 hp zoofysiologi ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i nutrition 120 hp Institutionen för biovetenskaper och näringslära http://ki.se/bionut Programmets syfte är att studenten efter genomgången utbildning ska ha ökat sin kompetens att med mycket god vetenskaplig förankring verka inom området nutrition och relaterade områden, såväl nationellt som internationellt. Exempel på sådan verksamhet är forskning, utbildning, information, folkhälsoarbete, laborativt arbete, utrednings och handläggningsarbete, metod- och produktutveckling inom både offentlig och privat regi och i samarbete med andra yrkeskategorier. Programmet ger också en god grund till forskarutbildning inom ämnet.

Det huvudsakliga ämnesområdet för utbildningen är nutrition och under utbildningen behandlas ämnet utifrån såväl molekylära och fysiologiska aspekter som epidemiologiska och folkhälsoaspekter. Att kunna tillämpa och utvärdera metoder inom modern nutritionsforskning utgör en central del. I programmet ingår även träning i skriftlig och muntlig kommunikation med såväl kollegor, media och allmänhet. Även forskningsetik och vetenskapsteori behandlas, i syfte att ytterligare träna studentens förmåga att kommunicera och diskutera nutritionsvetenskap med olika grupper. Program-

met erbjuder möjlighet för studenten att genom valfria kurser fördjupa sig inom exempelvis folkhälsonutrition eller studera andra områden inom eller utanför nutritionsämnet. Särskild behörighet: Kandidatexamen inom nutrition eller motsvarande, samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i organisk kemi 120 hp

naturvetenskap / progr am

Institutionen för organisk kemi www.organ.su.se Masterprogrammet i organisk kemi vänder sig till Dig som vill lära dig att förstå hur små molekyler kan framställas, hur de ser ut samt hur de kan växelverka med varandra i exempelvis mer komplexa biologiska system. Organiska molekyler utgör grunden för nästan alla läkemedel samt för mycket av dagens moderna material. Programmet ges av landets största och starkaste institution inom området och syftar till att ge såväl bredd som spetskompetens inom både syntetisk och analytisk organisk kemi. Utbildningen består av obligatoriska kurser omfattande 75 hp (2 kurser på vardera 15 hp och ett självständigt arbete, 45 hp) samt minst en valbar kurs om 15 hp på avancerad nivå. Där-

utöver ges utrymme för valfria kurser på högskolenivå. Programmet har en nära forskningsanknytning och är utformat för att täcka flertalet av institutionens mycket framgångsrika och internationellt erkända forskningsinriktningar. Programmet ger kunskaper och färdigheter som är en god grund både för forskarutbildning och till en yrkeskarriär inom organisk-kemisk industri såväl nationellt som internationellt. I samhället behövs organiska kemister i bl a läkemedelsindustri, polymerindustri och annan industri med organisk kemisk inriktning, livsmedels- och skogs- industri, inom miljövård samt även för undervisning och forskning. Inom grundforskningen som internationellt

sett är omfattande utgör organisk kemi en viktig del. Utveckling av den organiska kemin mot gränsområden som fysikalisk kemi och kvantkemi å ena sidan och biologi och biokemi å andra sidan är av stor betydelse och sker kontinuerligt. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i kemi ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i peptid- och proteinkemi 120 hp Institutionen för neurokemi www.neurochem.su.se Programmet ges i samarbete mellan institutionen för biokemi och biofysik och institutionen för neurokemi och har nära forskningsanknytning vid båda värdinstitutionerna. Det är utformat för att täcka flertalet inriktningar inom peptid- och proteinkemi och ger kunskaper om biokemiska och biofysikaliska egenskaper av peptider och proteiner. Efter avslutat program förväntas du ha fått ett brett kunnande inom peptidoch proteinkemi, väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Du kommer också att få fördjupad metodkunskap inom peptid- och proteinkemi och lära dig att kritiskt och systematiskt integrera peptid- och proteinkemisk kunskap och att

analysera, bedöma och hantera komplexa peptidoch proteinkemiska företeelser. Utbildningen består av följande kurser på avancerad nivå; Peptider, proteiner och proteomics, Proteiners molekylära egenskaper: struktur, funktion och proteinsjukdomar, samt Biokemi II – från gen till funktion, (obligatorisk för den som inte har läst den i sin kandidatexamen) eller Biomolekyler och deras reaktioners fysikaliska principer och Spektroskopi av biologiska molekyler. Ett självständigt arbete omfattande minst 30 hp ingår också. Därutöver ges utrymme för valfria kurser på högskolenivå. Programmet som leder fram till mastersexamen i peptid- och proteinkemi ger kunskaper och färdig-

heter som är en god grund både för forskarutbildning och till en yrkeskarriär såväl nationellt som internationellt. Användbar bland annat för fortsatt arbete inom läkemedelsindustrin. Särskild behörighet: Kandidatexamen, där minst 90 hp i kemi varav minst 7,5 hp i biokemi eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Program

81

Masterprogram i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se Det 2-åriga masterprogrammet social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling syftar till att öka elevernas kunskaper om de komplexa sambanden mellan social och ekologisk dynamik i olika skalor, i synnerhet förvaltning av ekosystem inom ramen för förändring och osäkerhet. Studenter introduceras till olika forskningsansatser och metoder för att studera kopplade sociala och ekologiska system. Syftet är att ge studenterna insikter i problembaserd tvärvetenskaplig miljöforskning. Masterprogrammet kommer att anta upp till 15 nya studenter varje år och inkluderar ett års kurser och praktik, samt ett års examensarbete. De fyra obligatoriska kurser är utformade med fokus på resiliens och att definiera de utmaningar vi står inför idag och

fundera över hur resilienstänkande kan tillämpas på social-ekologiska system för att lösa verkliga problem. De fyra obligatoriska kurserna är: –– Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt –– Systemteori och resilienstänkande –– Styrning och förvaltning av social-ekologiska system –– Resiliensreflektioner och tillämpningar Studenternas examensarbete ingår i pågående forskningsprojekt och är alla kopplade till ett av forskningsinriktningarna vid Stockholm Resilience Centre. Studenterna uppmanas att publicera sitt arbete i vetenskapliga tidskrifter. Vi vill attrahera de bästa internationella och svenska studenter och se till att de integreras i forskningsli-

vet vid centrumet. Att integrera studenter och forskare är viktigt för oss. Detta kan ge vetenskapliga förebilder, utveckla studenternas praktiska forskningsfärdigheter och bygga viktiga sociala nätverk ... en process som också kan bli väldigt kul! Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen samt inom eller utöver examen erfarenhet från ett för programmet relevant område. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i teoretisk fysik 120 hp Fysikum www.fysik.su.se Masterprogrammet i teoretisk fysik har två huvudsakliga mål: för det första att ge studenterna solida färdigheter i den moderna teoretiska fysikens grundläggande tekniker, i synnerhet kvantfältteori, statistisk mekanik och avancerade numeriska metoder. För det andra att ge möjlighet till specialiserade och fördjupade studier av något delområde, vilka skall kulminera i en masteravhandling om ett ämne som ligger i frontlinjen av den moderna forskningen inom teoretisk fysik. Matematik, och i ökande utsträckning också numeriska simuleringar och datoralgebra, spelar en viktig roll inom den teoretiska fysiken. Masterstudenterna har goda möjligheter att komplettera

sin utbildning i fysik med avancerade kurser inom dessa områden. I tillägg erbjuds studenterna också ett antal avancerade kurser i atomfysik, astropartikelfysik, elementarpartikelfysik, den kondenserade materiens fysik, kosmologi, kvantmekanik, kärnfysik, laserfysik molekylfysik, nanoteknologi, relativitetsteori etc., för att ytterligare komplettera sin utbildning. Den som framgångsrikt genomgått masterprogrammet är mycket väl förberedd för vidare studier till doktorsexamen i teoretisk fysik. Handledarna, och de flesta föreläsarna, på masterprogrammet är alla aktiva forskare som arbetar inom olika områden av modern teoretisk fysik såsom kosmologi,

strängteori, allmän relativitetsteori, den kondenserade materiens fysik och kvantinformation. Under arbetet med masteravhandlingen kommer studenten att arbeta integrerat i en av forskargrupperna och på så sätt få förstahandserfarenhet av professionell teoretisk forskning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, där minst 90 hp i fysik ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Masterprogram i toxikologi 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se antingen mot miljötoxikologi eller mot strålningsbiologi. Du kommer också att göra ett forskningsprojekt vid den institution som ansvarar för programmet: Genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMT). Masterexamen i toxikologi öppnar karriärmöjligheter både inom myndigheter och inom industrin. Industrin och vårt samhälle kräver fördjupade kunskaper i toxikologi speciellt vad gäller forskning och utveckling inom bioteknisk, farmaceutisk och läkemedelsindustri. Toxikologer har traditionellt haft en viktig funktion inom ovan nämnda områden men kommer även att få en viktig funktion inom livsmedelsindustri, kvalitetskontroll av födoämnen och nutrition. Ett annat viktigt område för toxikologer är inom strålningsbiologin där,

förutom vår fortsatta kärnkraftsanvändning, användning av nya tekniker såsom mobiltelefoni har blivit ett viktigt område. Detta toxikologiska program vid Stockholms universitet vänder sig självklart också till dig som vill ägna dig åt forskning. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi, alternativt molekylärbiologi, där minst 30 hp i kemi ingår, varav minst 7.5 hp biokemi, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Nordiskt masterprogram i biodiversitet och systematik 120 hp Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se NABiS – det Nordiska masterprogrammet i Biodiversitet och Systematik ger dig de taxonomiska färdigheter som du behöver för att arbeta med biodiversitet och dess bevarande i framtiden. Taxonomi är vetenskapen om arter och deras evolutionära släktskap. Inom programmet ges ett brett urval av kurser fördelade mellan nio nordiska universitet. Kurserna kombinerar teoretiska och praktiska studier och är till största delen nätbaserade. Vid några tillfällen är undervisningen förlagd till en fältstation då studenter och lärare träffas kortare perioder med intensiva lab- eller fältarbeten. Programmets kurser kan indelas i fyra kategorier: Biodiversitet – identifiering, Biodiversitet – klassificering, Systematisk teori, och Verktygskurser. Examensarbetet

är 30–60 hp och görs vid det universitet där man blir antagen till programmet i nära samarbete med en forskargrupp. Efter genomgånget program förväntas man ha en bred kunskap om levande organismer och deras släktskap, ha specifika identifieringskunskaper om någon eller några organismgrupper, vara bekant med nomenklaturregler, kunna beskriva evolutionära mekanismer som leder till artbildning, att kunna producera och ta hand om molekylär systematisk information, förstå biodiversitet i ett globalt perspektiv och kunna förmedla vetenskaplig information till akademiska grupper såväl som till allmänheten. NABiS vänder sig till studenter som vill bli forskarstuderande och ha en akademisk karriär som t.ex. forskare på universitet,

kurator på museum eller som är intresserade av en karriär inom Naturvård och Biodiversitet med arbete på t. ex Artdatabanken, Världsnaturfonden (WWF) eller GBIF som globalt arbetar med biodiversitetsdata online. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande Ht 2013 distans dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 distans dag hel Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / progr am

Masterprogrammet i toxikologi syftar till att ge en fördjupad förståelse för hur giftiga ämnen påverkar biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå. Programmet är tvärvetenskapligt och omfattar många olika utbildningsämnen som griper in i varandra. Identifiering och syntes av kemiska ämnen för utveckling nya produkter ökar exponentiellt. Samtidigt ställer samhället allt högre krav på att kemiska ämnen och produkter skall vara säkra för hälsa och miljö, vilket ökar behovet av toxikologer. Inom programmet kan du själv välja kurser som ger dig olika specialkompetenser, bl.a. cellulär, genetisk och biokemisk toxikologi, biokemi, cancerns biologi, miljökemi, strålningsbiologi och ekotoxikologi. Du inriktar dig


82

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

kurser

Astronomi Institutionen för astronomi www.astro.su.se Himlavalvets mysterier har fascinerat människan sedan urminnes tider. Till skillnad från de första himmelsbetraktarna kan dagens astronomer observera en mycket större del av universum än den som är synlig med blotta ögat. De senaste decennierna har det t.ex. blivit möjligt att observera universums storskaliga struktur och utveckling, såväl som planetsystem kring närliggande stjärnor. Därför kan man nu för första gången på ett vetenskapligt sätt studera och diskutera både universums uppkomst och förutsättningarna för utomjordiskt liv. Fysiken är den grund som all astronomi vilar på. Astronomiska observationer utgjorde en viktig del i den utveckling som ledde fram till den moderna fysikens/naturvetenskapens födelse för snart fyra hundra år sedan. Utvecklingen inom dagens astronomi belyser återigen detta samband då flera av fysikens mest grundläggande frågor kan få sina svar genom direkta astronomiska observationer. Vid Institutionen för astronomi kan du läsa kurser på flera olika nivåer. För dig som är intresserad av astronomi men inte studerat matematik eller fysik, eller bara är allmänt nyfiken och vill lära dig mer, erbjuder vi ett antal orienteringskurser. Dessa ger en naturvetenskapligt relevant inblick i den moderna astronomin, utan fördjupningar i fysik eller matematik. På kandidatprogrammet i astronomi läser du den grundläggande matematik och fysik som astronomin vilar på. Dessa kunskaper tillämpas sedan i studier av rymdens fenomen. Våra kurser på avancerad nivå vänder sig till dig som har en kandidatexamen i fysik eller motsvarande kunskaper. Kurserna ger en bred bas inom astronomins olika huvudområden, och utgör stommen i Masterprogrammet i astronomi. Med en masterexamen i astronomi har du förutom kunskaper inom matematik, fysik och astronomi, även goda färdigheter i t.ex. simulering, programmering och informationsbehandling. Masterexamen ger dig även möjlighet att gå vidare till forskarutbildningen i astronomi.

naturvetenskap / kurser

Grundnivå Modern kosmologi, orienteringskurs i astronomi 7,5 hp

I denna kurs tittar vi på vårt universum i helhet, och försöker svara på frågor som: Vad finns det för stöd för Big Bang-teorin och universums expansion? Vad är den kosmiska bakgrundsstrålningen? Kan vi säga något om universums framtid? Vi tittar också närmre på fenomen som mörk materia, den kosmologiska avståndsskalan, galaxer samt sambandet mellan universums struktur och partikel­ fysik. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Solen och andra stjärnor, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen handlar om solens och andra stjärnors struktur och utveckling – deras födelse ur det interstellära mediet, liv på huvudserien samt deras spektakulära åldrande och död. De olika utvecklingsstadierna undersöks, och vi diskuterar de slutprodukter som kan uppstå vid en stjärnas död och stjärnornas roll i universums kemiska utveckling. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Svarta hål och kosmiska explosioner, orienteringskurs 7,5 hp

Denna kurs behandlar hur kompakta objekt som vita dvärgar, neutronstjärnor och svarta hål kan studeras och förstås med hjälp av moderna observationsmetoder och teorier. Hur upptäcktes de kompakta objekten? Hur bildas ett svart hål och hur ser rymden ut i hålets närhet? Vad händer när neutronstjärnor kolliderar? Vad är ett maskhål? Hur stora är de supermassiva svarta hålen i aktiva galaxkärnor? Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Översiktskurs i astronomi, orienteringskurs 7,5 hp

Målet med kursen är att ge en god överblick av dagens astronomi. Under kursens gång berörs alla områden som ingår i modern astronomi, från vårt eget solsystem till universums storskaliga struktur. Vi tar upp det vetenskapliga arbetssättet, och tittar på instrument och observationsteknik. I kursen behandlas stjärnornas struktur och utveckling, Vintergatan och andra galaxer samt universums födelse och utveckling. Grundläggande behörighet. Ht 2013 distans del. Vt 2014 kväll del.

Introduktion till galaxer och kosmologi 6 hp

Kursen är en introduktion till modern astrofysik med tonvikt på det storskaliga. Du får grundläggande kunskaper om stjärnornas fysik, som grund för förståelsen av galaxer och observationell kosmologi. Ämnen som behandlas i kursen är allmän relativitetsteori kontra Newtonsk mekanik, rödförskjutning, universums expansion samt galaxernas struktur och dynamik. Ett viktigt inslag är kopplingen till moderna observationer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mekanik, 12 hp, samt Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Astronomi, självständigt arbete 15 hp

Kursen består av ett självständigt arbete under en lärares handledning. Ämne väljer du i samråd med din handledare och studierektor. Problemställning och den vetenskapliga bakgrunden skall presenteras. Ett självständigt och vetenskapligt förhållningssätt skall uppvisas, där tidigare astronomi/fysikkunskaper kommer till användning. Arbetet presenteras i form av en uppsats och ett seminarium. Särskild behörighet: Minst 135 hp varav kurserna Kvantmekanik I, 7,5 hp och Kvantmekanik II, 7,5 hp, eller motsvarande och två av kurserna Kosmologi, 7,5 hp, Introduktion till astropartikelfysik, 7,5 hp, Astrofysikaliska spektra, 7,5 hp, eller Stjärnornas struktur och utveckling, 7,5 hp, eller motsvarande ska ingå. Valet av kurser styr inriktningen på det självständiga arbetet. Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag del. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad nivå Astrofysikalisk gasdynamik 7,5 hp

Kursen behandlar de gasdynamiska processer som är viktiga inom astronomin. Vi går igenom de grundläggande ekvationer som beskriver gasrörelser. Inverkan av förhållanden som magnetfält, chocker, turbulens, instabiliteter, gravitation och strålning undersöks. Kursen ger också en introduktion till de numeriska metoder som finns för att lösa de gasdynamiska ekvationerna. Särskild behörighet: Kandidatexamen med ämnesdjup i fysik eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Astrofysikaliska spektra 7,5 hp

Kursen behandlar strålningstransport, absorptionsoch emissionseffekter samt hydromagnetiska effekter i stjärnatmosfärer och interstellär gas. Vi studerar uppkomst och tolkning av spektrallinjer, i stjärnatmosfärer såväl som nebulosor och interstellära atom- och molekylmoln. Numeriska och analytiska modeller behandlas för stjärnatmosfärer, stjärnvindar, supernovarester och planetariska nebulosor. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande de första två årens studier inom kandidatprogrammet i fysik eller motsvarande, samt minst 15 hp i kvantmekanik motsvarande FK5011 och FK5012. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Astronomisk observationsteknik I 7,5 hp

I kursen behandlas grundläggande teori och praktik för detektion av astronomiska signaler. Tonvikten ligger på elektromagnetisk strålning, men även astropartiklar och gravitationsvågor omfattas av kursen. Kursen ger nödvändiga förkunskaper för Astronomisk observationsteknik II. Särskild behörighet: Kandidatexamen med ämnesdjup i fysik eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Astronomisk observationsteknik II 7,5 hp

Denna kurs ger praktiska tillämpningar av de kunskaper som inhämtades i Astronomisk Observationsteknik I. Det praktiska arbetet utförs vid Nordic Optical Telescope på den spanska ön La Palma. Du skriver en fullständig observationstidsansökan samt planerar och utför observationerna. Kursen lär dig de mjukvarupaket som används för att kontrollera teleskopet, inhämta data samt reducera och bearbeta observationerna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet fysik där kurserna Stjärnornas struktur och utveckling, AN, 7,5 hp och Astrofysikaliska spektra, AN, 7,5 hp, eller motsvarande ingår. Dessutom krävs kunskaper motsvarande kursen Astronomisk observationsteknik I, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Galaxer 7,5 hp

Kursen behandlar extragalaktisk astronomi, med tonvikt på galaxernas uppkomst och utveckling. Vi studerar stjärnbildning, återkoppling från supernovor och vindar, dynamiska processer inom och mellan galaxer, kemisk anrikning och blandning av det interstellära mediet, aktiva galaxkärnor samt stoft. En stor del i kursen utgörs av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet fysik, eller motsvarande. Vidare krävs grundläggande kunskaper om spektra, stjärnornas fysik, galaxer och kosmologi motsvarande kurserna Introduktion till galaxer och kosmologi, GN, 6 hp, Astrofysikaliska spektra, AN, 7,5 hp, Stjärnornas struktur och utveckling, AN, 7,5 hp, samt Kosmologi, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Interstellära mediets fysik 7,5 hp

I kursen studerar du de fysikaliska processer som dominerar i den "tomma" rymden mellan stjärnorna – det interstellära mediet. Speciellt behandlas fotojonisation, rekombination, linjeemission, kontinuume-


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

mission, stoft samt chocker. Kunskaperna tillämpas sedan på planetariska nebulosor, supernovarester, interstellära moln, stjärnvindar och aktiva galaxer. Särskild behörighet: Kandidatexamen med ämnesdjup i fysik eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kosmologi 7,5 hp

Kosmologi är studiet om universums utveckling och storskaliga struktur. Kursen behandlar det tidiga universum, inflationsmodellen, universums expansion och strukturformation. Begrepp som mörk materia och mörk energi studeras, liksom metoder för att mäta kosmologiska parametrar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande de första 2 årens studier för kandidatexamen med ämnesdjup i fysik eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Stjärn- och planetbildning 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

kandidatexamen med huvudområdet fysik eller motsvarande, samt kurserna Stjärnornas struktur och utveckling, AN, 7,5 hp (AS7010), Astrofysikalisk gasdynamik, AN, 7,5 hp (AS7002) och Astrofysikaliska spektra, AN, 7,5 hp (AS7006) eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Stjärnornas struktur och utveckling 7,5 hp

I kursen behandlas först de fysikaliska processerna som är viktiga för att förstå stjärnornas struktur: hydrostatisk jämvikt, tillståndsekvationer, nukleära reaktioner, energitransport och opaciteter. Därefter behandlas utvecklingen från stjärnbildning via huvudserien och senare stjärnstadier (röda jättar) till slutstadier som vita dvärgar, supernovor och neutronstjärnor. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande de första två åren inom kandidatprogrammet i fysik, samt minst 15 hp i kvantmekanik motsvarande FK5011 och FK5012. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Astronomi, självständigt arbete I 30 hp

Astronomi, självständigt arbete II 45 hp Kursen består av ett självständigt arbete under en lärares handledning. Ämne väljer du i samråd med din handledare och studierektor. Problemställning och den vetenskapliga bakgrunden skall presenteras tillsammans med en sammanställning av den relevanta vetenskapliga litteraturen. Redovisningen sker skriftligt och muntligt.

kandidatexamen med huvudområdet fysik eller motsvarande. Vidare krävs kunskaper motsvarande kurserna Introduktion till galaxer och kosmologi, GN, 6 hp, Kosmologi, AN, 7,5 hp och Stjärnornas struktur och utveckling, AN, 7,5 hp. Beroende på ämnesvalet för det självständiga arbetet kan ytterligare förkunskaper krävas. Detta avgörs i samråd med examinator. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Beräkningsteknik Numerisk analys och datalogi (Nada) www.nada.su.se Datorerna påverkar nästan alla områden av tillvaron. De började dock sitt segertåg som ett hjälpmedel för numeriska beräkningar vid praktisk användning av matematik, och detta tillämpningsområde utvecklas fortfarande. Beräkningsarbete är numera att likna vid en industriell process som man övervakar, inte i alla detaljer, men i kritiska delar genom inspektion av väl valda delresultat. Beräkningsteknik är metodvetenskapen för konstruktion och undersökning av dessa processer. Ämnet innehåller matematisk analys, konstruktion och analys av numeriska algoritmer, programutveckling och numerisk experimentering. Särskilt viktiga är metoder för studier av hur små ändringar i data sprider sig till resultaten. Kombinationen av matematik och modern programvaruutveckling gör beräkningsteknikern mycket användbar för arbete med tekniska beräkningar inom många sektorer på arbetsmarknaden såsom tillverkningsindustri, konsultbranschen, forskning och utbildning.

Grundnivå Numeriska metoder 7,5 hp

Kursen går igenom de grundläggande idéerna i numeriska metoder och du lär dig de vanligaste numeriska metoderna för att lösa olika typer av problem. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi I, 15 hp, och Matematik I, 30 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Numeriska metoder för fysiker I 7,5 hp Kursen lär dig grunderna inom numeriska metoder så att du förstår vilka tekniska problem, inom bl a fysik och kemi, som kan lösas och hur man måste dela upp större problem i mindre delar för att lösa dem. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Experimentella metoder, 12 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Tillämpade numeriska metoder 9 hp

Kursen ger dig kunskap om hur man formulerar, använder, analyserar och implementerar avancerade datororienterade numeriska metoder för att lösa problem inom numerisk algebra samt differentialekvationsproblem inom olika tillämpningsområden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Numeriska metoder, 7,5 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Beräkningsteknik, självständigt arbete 15 hp

Det självständiga arbetet (examensarbetet) behandlar ett intressant problem inom beräkningsteknik och genomförs på institutionen eller vid ett företag/myndighet. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för mer information. Särskild behörighet: Minst 135 hp inklusive kunskaper motsvarande kurserna Skrivteknik och typografi

med datorstöd, 3 hp, Programsystemkonstruktion med C++, 6 hp, Introduktion till högprestandaberäkningar, 7,5 hp samt Tillämpade numeriska metoder, 9 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Avancerad nivå Numeriska metoder för fysiker II 7,5 hp Kursen ger dig kunskap om hur man formulerar, använder, analyserar och implementerar avancerade datororienterade numeriska metoder för att lösa problem inom numerisk algebra samt differentialekvationsproblem inom olika tillämpningsområden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Numeriska metoder för fysiker I, 7,5 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Matematiska modeller, analys och simulering I 7,5 hp

Kursen ger en sammanhållen belysning av viktiga delar av den tillämpade och numeriska matematiken och erfarenhet av numeriska experiment med Matlab, så att du ska kunna analysera och praktiskt behandla jämviktsmodeller och dynamiska system med ändligt antal frihetsgrader. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Numeriska metoder, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Finita elementmetoden 6 hp

Kursen lär dig moderna beräkningsmetoder, speciellt finita elementmetoden för att lösa differentialekvationer, förmåga att analysera beräkningars effektivitet/noggrannhet, matematisk kunskap om grundläggande partiella differentialekvationer i tillämpningar för effektiva/pålitliga datorberäkningar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Tillämpade numeriska metoder, 9 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerade numeriska metoder 7,5 hp Kursen ger dig en introduktion till konstruktionsprinciper för avancerade numeriska metoder, så att du ska kunna förstå, använda och utveckla effektiva algoritmer för storskaliga problem. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Tillämpade numeriska metoder, 9 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Numerisk behandling av differentialekvationer 7,5 hp

Kursen ger dig kunskap om problemklasser, deras grundläggande egenskaper, matematiska och numeriska begrepp, liksom effektiva numeriska metoder och programvara för lösning av ingenjörsoch vetenskapliga problem som formuleras som differentialekvationer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Tillämpade numeriska metoder, 9 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Parallella datorberäkningar för stor-skaliga problem 7,5 hp

Kursen ger dig grundläggande och avancerade idéer och metoder för hur man kan använda många processorer för att effektivt lösa stora problem. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Numeriska metoder, 7,5 hp och Engelska B/Engelska 6; eller

naturvetenskap / kurser

Kursen består av ett självständigt arbete under en lärares handledning. Ämne väljer du i samråd med din handledare och studierektor. Problemställning och den vetenskapliga bakgrunden skall presenteras tillsammans med en sammanställning av den relevanta vetenskapliga litteraturen. Redovisningen sker skriftligt och muntligt. Särskild behörighet: Kandidatexamen med ämnesdjup i fysik eller motsvarande. Vidare krävs kunskaper motsvarande kurserna Introduktion till galaxer och kosmologi, GN, 6 hp, Kosmologi, AN, 7,5 hp och Stjärnornas struktur och utveckling, AN, 7,5 hp. Dessutom krävs ytterligare minst 15 hp på avancerad nivå. Valet av kurser inom dessa 15 hp görs i samråd med examinator och är beroende av ämnesvalet för det självständiga arbetet. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

83


84

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Numeriska metoder för fysiker I, 7,5 hp, Programmering och datalogi för fysiker, 7,5 hp och Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

dagars fältarbete (med övernattning) förlagt till en helg. Undervisning sker troligtvis tisdagar och torsdagar kl. 18–21. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Beräkningsmetoder för stokastiska differentialekvationer 7,5 hp

Etologi, orienteringskurs 7,5 hp

En kurs där du lär dig grundläggande matematisk teori för stokastiska differentialekvationer och optimal styrning, och tillämpar detta på verkliga problem i finansiell matematik, materialvetenskap, strömning, radionätverk, optimal design, optimal rekonstruktion och kemiska reaktioner i cellbiologi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Tillämpade numeriska metoder, 9 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Biologi Institutionen för biologisk grundutbildning www.big.su.se

naturvetenskap / kurser

Biologi betyder läran om livet, och biologiämnet omfattar alla aspekter på de levande organismerna: deras byggnad och funktion, deras samverkan med omgivningen samt deras mångfald, härstamning och förekomst i tid och rum. Därför ingår många olika delämnen i biologin: botanik, cellbiologi, ekologi, etologi, evolution, faunistik, floristik, fysiologi, genetik, mikrobiologi, molekylärbiologi, zoologi m.fl. Utbildningen ger dig inte bara grundläggande kunskaper i biologi, utan också förståelse för sambanden mellan struktur och funktion på olika biologiska nivåer och förståelse för de processer som styr organismernas evolution. Biologi är ett experimentellt ämne och därför varvas teoristudierna med praktiska övningar i form av laborationer och fältmoment. Laborationerna kan t ex innebära att du analyserar DNA-molekyler, odlar bakterier eller studerar preparat av olika vävnader i mikroskop. Dissektioner och försök med levande organismer förekommer, men det finns även en försöksdjursfri variant av zoologimomenten. Under exkursioner och fältkurser får du studera djur och växter i naturliga miljöer samt träna praktiskt ekologiskt arbete. Stockholms universitet har tillgång till tre fältstationer i intressanta naturområden: Tovetorp i Sörmland, Askö i Trosa skärgård och Tjärnö på västkusten.

Grundnivå orienteringskurser Basårskurs motsvarande gymnasieskolans biologi B 4,5 hp

OBS!! Kursen kommer till läsåret 13/14 att byta namn till Biologi 2. För mer information och ansökan se webkatalogen. Kursen vänder sig till dig som uppfyller alla särskilda förkunskapskrav utom Biologi B och vill fortsätta med högskolestudier i biologi med start ht 14. OBS! Kursen kan inte räknas med i examen. För mer information: kontakta Birgitta Åkerman birgitta@big.su.se Särskild behörighet: Biologi A eller Biologi 1 (Områdesbehörighet 10 eller A10 med undantag för Fysik A+B, Kemi A+B, Matematik B+C+D+E eller Fysik 1+2, Kemi 1+2, Matematik 2+3+4+5). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag hel.

Ekologi, orienteringskurs 7,5 hp

Ekologi är läran om de levande organismernas relationer till sin omvärld. Ekologisk kunskap är bl.a. viktig för bevarandet av den biologiska mångfalden och för att kunna förutsäga vad som händer när ekologiska system rubbas. Grundläggande ekologisk teori avhandlas och tillämpas praktiskt under tre

Kursen ger grundläggande kunskaper om djurs beteenden inom hela det etologiska ämnesområdet; som inlärning, beteendeontogeni, fortplantningsbeteenden, anti-predationsbeteenden och sociala beteenden. Kursen innehåller två dagars praktiska beteendestudier under en helg inkl. övernattning. Undervisning sker en kväll i veckan under perioden september – december, troligtvis onsdagar Kl. 18–21. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Evolutionsbiologi, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen behandlar utvecklingslärans uppkomst och idéinnehåll, evolutionära mekanismer på olika nivåer, livets uppkomst och organismernas utveckling på jorden. Undervisning kommer troligtvis att ske tisdagar och torsdagar 18–21.Kursen ges på halvfart under perioden januari ��� mars. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–mar).

Fisk och fiske, orienteringskurs 7,5 hp Kursen vänder sig till alla med intresse för fisk, fiske och relaterade miljöfrågor. Vi behandlar systematik, den svenska fiskfaunan, fiskars ekologi, byggnad, fysiologi och beteende, fiskets omfattning, miljöeffekter, politiska styrning och effekter på fiskfaunan. Praktiska moment ingår, bl.a. dissektion av fisk, akvarietudier och ev. en exkursion till en havsöringsbäck. Kursen ges torsdagskvällar, på kvartsfart. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–dec). Vt 2014 Startar ej.

Fåglars systematik, ekologi och beteende, orienteringskurs 7,5 hp

Fåglars liv fascinerar. De har koloniserat de flesta områden på jorden och uppvisar anpassningar till vitt skilda livsbetingelser. Forskning på fåglar har bidragit till mycket av den kunskap vi har om djurs evolution, ekologi och beteende. Detta och mycket annat, bl. a fältmoment med ringmärkning och studiebesök i Naturhistoriska Riksmuseets samlingar ingår i kursen. Kursen ges en kväll i veckan under hösten. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–dec). Vt 2014 Startar ej.

Gifter, hälsa och miljö, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen går måndagar kl. 18–20 och behandlar mekanismer för mutationer, cancer och åldrandet och hur dessa påverkas av miljöfaktorer som kemikalier och strålning. Vidare belyses förekomst av toxiska ämnen, arvets inflytande, livsstilsfaktorer och metoder för att bedöma giftverkan. Kursen ger en god toxikologisk allmänkunskap som biologer, kemister, geovetare, lärare, nutritionister m fl kan behöva i sitt yrkesliv. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Hundens evolution, genetik och beteende, orienteringskurs 7,5 hp

Lär dig mer om hundens biologi. Kursen behandlar grundläggande och modern kunskap om hundens evolution och domesticering, hundens genetiska konstitution, genetiska aspekter på modern hundavel, samt hundens beteende karakteriserad genom modern etologisk forskning. Den omfattar en serie föreläsningar där flera ledande experter inom modern hundforskning medverkar. Kursen ges måndagar en kväll i veckan under hösten.

Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Människans evolution, orienteringskurs 7,5 hp

Kursens syfte är att förmedla grundläggande kunskap om människans genetiska och kulturella evolution. Mänsklighetens historia sträcker sig ett par miljoner år tillbaka i tiden och kan därför bara förstås mot bakgrund av kunskap både inom naturvetenskap, humanoch samhällsvetenskap. Studenter med olika akademisk bakgrund ges möjligheter att både förstå och diskutera andra forskningsområdens syn på människan. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Svenska djur och växter, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen passar dig som av personligt intresse, eller som fortbildning, vill få en överblick i den mellansvenska floran och faunan. Främst behandlas däggdjur, fåglar, insekter och blomväxter. Du får lära dig de vanligaste växterna och ett urval av de viktigaste djurgrupperna, samt att använda bestämningslitteratur. Kursen går på deltid och är förlagd till tisdag- och torsdagskvällar och vissa lördagar i maj/juni. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun).

Trädgårdens Biologi, orienteringskurs 7,5 hp

Biologi ur ett trädgårdsperspektiv. Ger förståelse för hur trädgårdens växter fungerar och samspelar med omgivningen, med föreläsningar som ger en vetenskaplig bakgrund till trädgårdens möjligheter och problem. Vi går igenom både grundläggande mekanismer som tex. näringsupptag, fotosyntes, klassificering och vattnets roll i växten, och ämnen som biodiversitet, skadedjur och växtsjukdomar. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (jan–maj).

Grundnivå Biologi 60 60 hp

Kurspaketet består av fyra separata kurser. På höstterminen läser du Ekologi & artkunskap 15 hp samt Fysiologi 15 hp och på vårterminen Cell- och molekylärbiologi 15 hp samt Organismernas mångfald & fylogeni 15 hp (för mer info se respektive kurs). Kurserna är anpassade för dig som ej läst kemi på högskolenivå och ger behörighet till fortsatta studier inom många delar av biologin vid Stockholms universitet. Särskild behörighet: Biologi B, Kemi B och Matematik C eller Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 12 eller A12 med undantag för Fysik A eller Fysik 1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Biologi för obehöriga lärare 30 hp

Kursen består av fyra 7,5 hp delkurser/moment i biologi och omfattar samtliga centrala delar i biologiämnet och är anpassade för de lärare som tillägnat sig de ämnesteoretiska delarna av biologiämnet genom skolans läroböcker och tidigare studier i biologi. Kursen ges på distans, men campusförlagd undervisning sker cirka 10 heldagar per termin. För mer information om kursen se webkatalogen. Särskild behörighet: Genomgången lärarutbildning inom naturvetenskapliga ämnen samt minst två års erfarenhet av att undervisa i biologiämnet på grundskolans senare år. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Cell- och molekylärbiologi 15 hp

Kursen behandlar processer i cellen på en molekylär nivå för att beskriva strukturer och funktion hos virus, bakterier och eukaryoter samt molekylär genetik med


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

tonvikt på människa. Du får lära dig experimentella verktyg som används idag. Diskussioner om cell- och molekylärbiologi i dagens samhälle sker i grupper. Kursen ingår i ämneslärarprogrammet och i Biologi 60, men kan också läsas som fristående kurs. Särskild behörighet: Biologi B, Kemi B och Matematik C eller Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 12 eller A12 med undantag för Fysik A eller Fysik 1). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Ekologi och artkunskap 15 hp

Kursen behandlar grundläggande ekologi, etologi, faunistik och floristik. Du får lära dig de vanligaste växterna och de viktigaste djurgrupperna i mellansverige samt, på olika ekologiska organisationsnivåer studera vad som påverkar utbredning, antal arter och dess anpassningar. Ekologidelen innehåller en fältkurs c:a 5 dagar. Kursen ingår i ämneslärarprogrammet och i Biologi 60,men ges även som fristående kurs. Särskild behörighet: Biologi B, Kemi B och Matematik C eller Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 12 eller A12 med undantag för Fysik A eller Fysik 1). Ht 2013 dag hel (sep–jun). Vt 2014 Startar ej.

Fysiologi 15 hp

Fysiologi behandlar sambanden mellan struktur och funktion på cell-, vävnads-, organ- och organismnivå hos flercelliga organismer. Förutom att beskriva funktioner ställer fysiologi också frågor om varför och hur. Kursens innehåll är anpassat för dig som inte tidigare har läst kemi på högskolenivå och ingår i kandidatprogrammet i biogeovetenskap, samt ämneslärarprogrammet, men kan också läsas som fristående kurs. Särskild behörighet: Biologi B, Kemi B och Matematik C eller Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 12 eller A12 med undantag för Fysik A eller Fysik 1). Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Gener, celler och populationer 15 hp

Biologisk variation från dess minsta beståndsdelar till populationsnivån tas upp. Cell-, mikro-, och molekylärbiologi, genetik, populationsgenetik, bevarandebiologi och statistik ingår. Cellens grundläggande processer och uppbyggnad, mikroorganismers diversitet och roll i miljön beskrivs, liksom processer som styr populationers utveckling, överlevnad och bevarande. Kursen ingår i kandidatprogrammet i biogeovetenskap. Särskild behörighet: Matematik C och Naturkunskap B eller Matematik 3b alt 3c och Naturkunskap 2 (Områdesbehörighet 3 eller A3 med undantag för Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b alt 1a1 + 1a2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Kursen ger en översikt över organismvärlden; såväl växter och djur som övriga organismer. Deras olika egenskaper, såsom byggnad och levnadssätt samt deras fylogenetiska samband, tas upp. De olika organismgrupperna studeras även praktiskt, inklusive dissektioner av djur. Kursen ingår i ämneslärarprogrammet och i Biologi 60, men kan också läsas som fristående kurs. Särskild behörighet: Biologi B, Kemi B och Matematik C eller Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 12 eller A12 med undantag för Fysik A eller Fysik 1). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Organismernas mångfald och fylogeni 20 hp

Kursen ger en bred översikt över organismvärlden; såväl växter och djur som övriga organismer. Deras olika egenskaper, såsom byggnad och levnadssätt samt deras fylogenetiska samband, tas upp. Organismgrupperna studeras även praktiskt, inklusive dissektioner av djur. En exkursion till västkusten

förståelse av ekologisk teori samt hur man praktiskt testar och utvecklar denna teori. Kursen ger en god grund för mer specialiserade kurser inom ekologin. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 dag hel (aug–okt). Vt 2014 Startar ej.

Grundnivå påbyggnadskurser

Ekotoxikologi 15 hp

Bevarandebiologi 15 hp

Utrotning av biologisk mångfald är ett stort problem. Bevarandebiologin avser att förstå processerna samt hitta sätt att minska biodiversitetsförlust. Du får en bred, praktiskt förankrad, introduktion till ämnet med fokus på bevarandeekologi och bevarandegenetik. Förståelse för förlopp som styr populationers överlevnad står i centrum, och du får kunskap kring sårbarhetsanalyser och avel av hotade djur. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Biostatistik, analys och presentation av biologiska data 15 hp

Kursen omfattar biologisk statistik, databehandling, försöksplanering, informationssökning, vetenskaplig publicering samt muntlig och skriftlig presentationsteknik. Målsättningen är att bibringa studenten en nödvändig "verktygslåda" av kunskaper inför fördjupade studier på master- och forskarutbildningsnivå som även är praktiskt för biologen i arbete utanför universitetet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande antingen Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp eller Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Kursen ger kunskaper om effekter av miljögifter i tempererade och tropiska områden. Den ger en god förståelse om hur miljögifter transporteras i miljön, om upptag i organismer och effekter på individ, populations och ekosystemnivå. På kursen tränar vi på att både praktiskt och teoretiskt angripa miljöproblem. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Etologi I 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper inom hela det etologiska ämnesområdet; som inlärning, beteendeontogeni, fortplantningsbeteenden, anti-predationsbeteenden och sociala beteenden. Innehåller även ett längre praktiskt moment, där du tillsammans med andra studenter genomför en beteendestudie på djur vilken redovisas i en skriftlig rapport (och muntligen). Kursen ges två gånger om året och en av gångerna på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Undervisningsspråk: engelska. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Evolution och biodiversitet 15 hp

Kursen behandlar olika gifters verkan hos organismer, i organ, celler, organeller och på molekylär nivå. Kursen ger också insikt i förekomsten av toxiska ämnen i vår omgivande miljö samt faktorer, t.ex. i föda, som modifierar effekten av sådana ämnen. Efter en introduktion till allmän toxikologi följer mer specifika toxikologiska ämnesområden som neurotoxikologi och immunotoxikologi samt toxikologiska modellsystem Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp och Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Kursen syftar till att ge insikt i modern evolutionsteori samt att förstå uppkomst, bibehållande och förlust av biodiversitet ur ett evolutionärt perspektiv. Kursen har som målsättning att ge en bred förståelse för såväl mikro- som makroevolutionära mönster och processer och spänner därigenom över flera discipliner. Tonvikten ligger på förståelse och utrymme ges för diskussion och reflektion. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Djurs morfologi och funktion 15 hp

Forskningspraktik i biologi 7,5 hp, 15 hp

Cellulär toxikologi 15 hp

Kursen ger insikter i hur djur är byggda och fungerar. Kursen är komparativ och tar upp både morfologi och fysiologi hos funktionella system (t,ex sinnen, nervsystem och reproduktion) hos olika djur i relation till deras levnadssätt och fylogeni. Histologi och studier av marina djur på västkusten ingår. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp (ej försöksdjursfri variant), Fysiologi 15 hp (ej försöksdjursfri variant) samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Ekologi II 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om ekologiska mönster och processer från individ- till ekosystemnivå och belyser frågor inom evolutionär-, populations-, bevarande-, och samhällsekologi. Kursen består av två teoriavsnitt samt två fältkursavsnitt. Kursen betonar

Huvudsyftet med forskningspraktiken är att du skall få möjlighet att praktisera på Stockholms universitet i en forskargrupp som bedriver biologisk eller molekylärbiologisk forskning. Du skall få möjlighet att praktiskt tillämpa de kunskaper och färdigheter som du har fått under din tidigare utbildning. Innan praktiken påbörjas måste handledaren godkännas och en plan för praktikarbetet måste upprättas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp i naturvetenskapligt ämne, varav minst 60 hp i biologi. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Genetik II 15 hp

Kursen ger dig fördjupade kunskaper i genetik som du också får lära dig använda i såväl teoretisk som laborativ genetisk analys. I kursen ingår även datorövningar i kopplingsanalys, bioinformatik och av evolutionära mekanismer. Rättsgenetik och forensisk genetik, beteendegenetik samt husdjurens genetik är exempel på tillämpningar som ingår i kursen.

naturvetenskap / kurser

Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp

ingår. Kursen ingår i kandidatprogrammen i biologi, biogeovetenskap och marinbiologi, och kan läsas som fristående kurs. Särskild behörighet: Biologi B eller Biologi 2 (Områdesbehörighet 12 eller A12 med undantag för Fysik A, Kemi A+B, Matematik B+C eller Fysik 1, Kemi 2 och Matematik 3b alt 3c). Ht 2013 dag hel (sep–dec). Vt 2014 Startar ej.

85


86

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande antingen Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp eller kemi 30 hp, varav biokemi 7,5 hp, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Immunologi 15 hp

Kursen ger fördjupade och utvidgade kunskaper i immunologi. Viktiga moment är försvarsreaktionernas cellulära och molekylära bakgrund, förmågan hos immunsystemet att skilja mellan kroppsegna och främmande substanser samt dess minne. Klinisk immunologi, kvantitativa och kvalitativa immunologiska analysmetoder ingår. Arbete med djur ingår i kursen. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Metoder och koncept inom molekylära livsvetenskaper 15 hp

Kursen passar dig som vill kunna använda molekylärbiologiska metoder på biologiska frågeställningar. Den behandlar metoder och koncept som används för att undersöka och kartlägga struktur och funktion hos bakterier och eukaryoter. Teoretiska grunder och forskningstillämpningar presenteras. Kursen ingår i kandidatprogrammet i molekylärbiologi, men kan även läsas som fristående kurs. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Grundläggande kemi – Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi GN 30 hp (KZ2001), inklusive 7,5 hp i biokemi, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp (BL3007). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Mikrobiologi 15 hp

naturvetenskap / kurser

Under den här kursen får du fördjupa och utvidga dina kunskaper i allmän mikrobiologi. Tyngdpunkten ligger på bakterier, deras förmåga att orsaka infektioner och deras betydelse i mark och vatten. Vi tar också upp olika mikrobers anpassning och samspel med omgivningen samt biotekniska tillämpningar. I slutet av kursen skriver du en uppsats om ett valfritt mikrobiologiskt ämne. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, och Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Molekylär fysiologi 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper och insikter inom fysiologins ämnesområden. Mer i detalj behandlas signaltransduktion, genexpression och genmanipulering, förhållandet mellan central och perifer reglering, lipid- och glukosmetabolism, fetma, hibernering och feber. I kursen ingår en egen uppgift där du får delta i ett av forskningsprojekten på institutionen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp och Fysiologi 15 hp (ej försöksdjursfri variant), alternativt Kemi 60 hp samt minst 15 hp i biokemi eller molekylära livsvetenskaper. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Tropisk marinbiologi 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till det tropiska landskapets ekologi inklusive avrinningsområdet och mänsklig påverkan. Särskild vikt kommer att läggas vid korallrev, mangrove, sjögräsängar, det öppna havet samt avrinninsgområdets hydrologi. Undervisningen är internetbaserad och allt kursmaterial kommer att finnas tillgängligt via en hemsida. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald

och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Utvecklingsbiologi och evolution 15 hp Kursen behandlar grundläggande koncept inom utvecklingsbiologi och evolution. Vi kommer att belysa celldifferentiering, stamceller, organbildning, utvecklingsgenetik, evolution och biodiversitet, samt samband mellan evolution och utveckling. Även moderna utvecklings- och evolutionsbiologiska metoder behandlas, samt etiska aspekter kring användandet av stamceller. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Grundläggande kemi – Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi GN 30 hp (KZ2001), inklusive 7,5 hp i biokemi, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp (BL3007). Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Växtfysiologi 15 hp

Kursen ger en bred inblick i den avancerade växtfysiologin av idag. Inledningsvis läggs stor tonvikt på grundläggande fysiologiska processer, växtcellsbiologi samt på hur växter interagerar med varandra och den omgivande miljön. Fysiologiska effekter av miljöstörningar kommer att behandlas. Detta följs upp av individuella laborativa forskningsprojekt, samt en fördjupning i växtbioteknologi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 30 hp, och Fysiologi 15 hp. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Självständigt arbete i biologi 15 hp

Under kursen behandlas informationssökning, upphovsrätt och plagiat samt vetenskapligt skrivande. Huvuddelen av kursen består av en litteraturstudie eller av en empirisk studie som utformas i samarbete med en handledare. Dessutom ingår ett moment om vetenskaplighet. Kursen är obligatorisk inom kandidatprogrammet. Särskild behörighet: Minst 135 hp, vari skall ingå Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp samt Ekologi och artkunskap 15 hp eller motsvarande. Dessutom krävs 15 hp fördjupning inom för arbetet relevant ämnesområde. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 dag hel (jan–mar). Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Självständigt arbete i molekylärbiologi 15 hp

Under kursen behandlas informationssökning, upphovsrätt och plagiat och vetenskapligt skrivande. Huvuddelen av kursen består av en litteraturstudie eller av en empirisk studie som utformas i samarbete med en handledare. Dessutom ingår ett moment om vetenskaplighet. Kursen är obligatorisk inom kandidatprogrammet i molekylärbiologi. Särskild behörighet: Totalt 135 hp, vari skall ingå basblocket inom kandidatprogrammet i molekylärbiologi (kemi 60 hp och molekylärbiologi 90 hp) eller motsvarande. Dessutom krävs 15 hp fördjupning inom för arbetet relevant ämnesområde. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 dag hel (jan–mar). Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Marinbiologi, självständigt arbete 15 hp Under kursen behandlas informationssökning, upphovsrätt och plagiat och vetenskapligt skrivande. Huvuddelen av kursen består av en litteraturstudie eller av en empirisk studie som utformas i samarbete med en handledare. Dessutom ingår ett moment om vetenskaplighet. Kursen är obligatorisk inom kandidatprogrammet i marinbiologi. Särskild behörighet: Minst 135 hp, vari skall ingå Cell- och molekylärbiologi 15 hp (BL2018), Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp (BL2013),

Fysiologi 15 hp (BL2016) samt Ekologi och artkunskap 15 hp (BL2015) eller motsvarande. Dessutom krävs kurserna Marinbiologi 15 hp (BL5009) samt Östersjöns miljö 15 hp (BL5011). Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 dag hel (mar–jun). Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Avancerad nivå Akvatisk ekologi 15 hp

Kursen ger en bred kännedom om ekologi i akvatisk miljö, primärt utgående från ett systemorienterat, tvärvetenskapligt och ämnesintegrerat synsätt, med tonvikt på bräckta och limniska förhållanden. Kursen ger också kunskaper om uppläggning och utvärdering av olika former av undersökningsprogram och arbetsmetoder. Fältarbeten görs i olika vattenmiljöer, inklusive en period vid fältlaboratorium i Östersjön. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande totalt minst 120 hp i biologi, biogeovetenskap, geovetenskap eller kemi. I de godkända poängen skall ingå Ekologi och artkunskap 15 hp eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad biostatistik 7,5 hp

Avancerade statistiska metoder inom modern biologisk forskning behandlas. Bland annat linjära modellen med flera oberoende variabler, statistiska modeller med flera nivåer av slumpvariation (upprepade mätningar, blandade modeller), liksom moderna datorintensiva metoder (t.ex. bootstrap, MCMC) och Bayesiansk modellpassning och hypotesprövning. Praktisk tillämpning av metoderna inom biologisk forskning står i fokus. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Biostatistik, analys och presentation av biologiska data, 15 hp (BL4011). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Bevarandeekologi 15 hp

Den biologiska mångfalden på jorden är hotad och den snabba utrotningen av arter och populationer är ett av de verkligt stora problem mänskligheten står inför idag. I kursen Bevarande ekologi ingår hur djurs och växters utbredning, livshistoria och fylogeni påverkar deras chanser att överleva. Vi analyserar även ekologiska effekter av människans påverkan i ett historiskt perspektiv på olika ekologiska nivåer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Ekologi II, 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Biodiversitet: mönster och processer 7,5 hp

Kursen behandlar global, regional och lokal diversitet hos djur och växter. I kursen ingår moment som geografiska mönster, uppskattning av biodiversitet, nuvarande utbredningar och hot. Kursen ger en fördjupad kunskap om processer (t.ex. artbildning, produktivitet, historia, anpassningar, selektion och störningar) som påverkar biodiversiteten även människans påverkan på biodiversiteten belyses från olika perspektiv. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande någon av kurserna Ekologi II, 15 hp, Bevarandebiologi, 15 hp, eller Evolution och biodiversitet, 15 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Biologisk statistik och försöksplanering 7,5 hp

Om du vill göra exjobb, doktorera eller arbeta med undersökningar är det nödvändigt att du kan lägga upp studier, analysera data och presentera dina resultat. Den här statistikkursen ger dig den förmågan.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Vi bygger först ihop en stabil bas av dina tidigare kunskaper, för att sedan gå över på mer avancerade metoder. Fokus ligger på att välja rätt analysmetod och att analysera data med hjälp av statistikprogram. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Biologisk statistik och vetenskaplig metodik, 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Cancerns biologi 15 hp

Under kursen får du fördjupa dina kunskaper om den molekylära bakgrunden till cancer. Tonvikten läggs på första steget i processen som innefattar hur genetiska förändringar leder till uppkomst av en tumörcell. Du kommer att lära dig mycket om cellulär signalering och hur denna regleras men även en del om de senare stegen i cancerprocessen, de som kallas promotion och progression. Kursen har inga laborativa moment. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande totalt minst 120 hp i kemi och biologi, varav minst 30 hp kemi och minst 15 hp cell- och molekylärbiologi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Djurens mångfald – Ryggradsdjur 10 hp Kursen baserar sig på aktiv systematisk forskning inom paleontologi och studier baserade på morfologi, fysiologi och genetik hos nulevande ryggradsdjur. Kursen täcker alla aspekter på fylogeni, evolution och mångfald hos fiskar, reptiler, groddjur, fåglar och däggdjur och allt däremellan. Efter kursen kan man orientera sig med lätthet i fylogenetiska träd och känna igen vertebrater på deras synapomorfier. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Ekologi och klimatförändringar I 7,5 hp

Kursen ger kunskaper om hur klimatvariationer är kopplade till populationsdynamik och utbredningsmönster hos enskilda arter, interaktioner mellan arter, organismsamhällen och ekosystem, samt vilka möjligheter organismer har att anpassa sig till ett förändrat klimat i kortare och längre tidsperspektiv. Studenterna tränas i att självständigt analysera ekologiska problem relaterade till klimat. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Ekologi II 15 hp (BL5005) eller Evolution och biodiversitet 15 hp (BL5006). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kursen ger fördjupade kunskaper om hur klimatvariationer är kopplade till ekologiska processer genom ett projektarbete, innehållande en eller flera ekologiska problemställningar som har tydlig koppling till klimatvariation. Arbetet utförs enskilt eller i grupp och innefattar även kritisk granskning av metoder och andra arbeten inom området. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Ekologi och klimatförändringar I 7,5 hp (BL8052). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Etik och djurs välfärd 7,5 hp

Kursen behandlar de etiska aspekterna av vårt förhållande till djur och diskuterar beteendet hos djur som lever under mänsklig påverkan. Syftet med kursen är att ge etologiska och etiska synpunkter på bland annat djurhållning, uppfödning och djurförsök och ge insikter om hur djurs välfärd och välbefinnande kan studeras. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp, samt Ekologi

Etologi II 7,5 hp

Kursen har en problemorienterad och tematisk uppläggning och ger fördjupade kunskaper i aktuella etologiska frågeställningar. Den anknyter till vår egen forskningsprofil och lyfter fram aktuell internationell forskning; bl.a. deltar internationellt framgångsrika forskare som lärare i ett eller flera teman. Föreläsningar varvas med seminarier runt utvalda texter. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Etologi I, 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Evolutionär ekologi 7,5 hp

Denna kurs fokuserar på hur evolutionära och ekologiska faktorer samverkar för att skapa den mångfald av former, beteenden och levnadssätt som vi ser hos djur och växter. Kursen ger en djupare förståelse för viktiga mönster och processer i naturen och består av diskussionsseminarier och föreläsningar i anknytning till kurslitteraturen, forskningsseminarier samt ett kortare individuellt projekt. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Evolution och biodiversitet, 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Fisk- och fiskeribiologi 15 hp

Kursen omfattar alla aspekter på fisk- och fiskeribiologi, inklusive systematik, fysiologi och ekologi. Förutom vetenskapliga specialister deltar representanter för myndigheter, miljörörelsen och fiskerinäringen. Dissektioner, studier av levande fiskar och studiebesök på olika fiskerilab och marina stationer ingår. Kursen kan komma att ges på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp (ej försöksdjursfri variant), Fysiologi 15 hp (ej försöksdjursfri variant) samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Genomets expression och dynamik 15 hp

Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper i genomets molekylära biologi. Den täcker olika aspekter av genomets expression och dynamik, och fokuserar på intressanta frågeställningar inom området. Aktuella tillämpningar och betydelsen av genomforskning i ett samhälleligt perspektiv kommer att belysas. Kursen kombinerar olika undervisningsformer och stimulerar kreativitet och kritiskt tänkande. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i molekylärbiologi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Infektionsbiologi 15 hp

Kursen ger fördjupad insikt i och förståelse för processerna vid mikrobiell infektion. Kursen behandlar mikrob-värd-interaktioner, induktion av värdcellsresponser, intracellulär överlevnad, sätt att undkomma immunförsvaret, antibiotikaresistens samt alternativa sätt att bota infektioner. Mikrobiella infektioner är ett angeläget globalt problem, och ett problem som växer i och med ökande antibiotikaresistens. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, Cell- och molekylär-

biologi 30 hp samt Mikrobiologi 15 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Marin miljöövervakning och ekologisk riskbedömning 15 hp

För att motverka kända och framtida miljöproblem behövs kunskap om ekologiska samband och effekter av mänsklig aktivitet. Kursen behandlar planering, praktiskt utförande och utvärdering av fältförsök och marin miljöövervakning, samt statistisk behandling av data. Ett eget kursmoment beskriver metoder inom ekologisk riskbedömning för att kunna utvärdera riskerna från föroreningar i miljön. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Ekotoxikologi 15 hp (BL5012), alternativt Akvatisk ekologi 15 hp (BL8011). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Molekylär cellbiologi 15 hp

Kursen behandlar molekylära livsprocesser hos eukaryota celler tex genuttryck, ultrastrukturell organisation, motilitet, och kommunikation. Målsättningen är att nå de frågeställningar som karakteriserar den aktuella forskningsfronten. Laborationer illustrerar cellodling, fluorescensmikroskopi, och makromolekylär fraktionering. Dessutom ingår litteratursymposier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, Cell- och molekylärbiologi 30 hp, samt ytterligare 15 hp i molekylära livsvetenskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Molekylär ekologi 15 hp

Många ekologiska frågeställningar kan idag endast besvaras med hjälp av molekylära metoder. Olika genetiska markörer används t ex för att skapa fylogenier eller för att analysera bevarandebiologiska problem som inavel. Kursen behandlar också hur stabila isotoper kan användas för analys av djurs diet och metabolism. I flera beteendeekologiska frågeställningar så kan analys av hormoner vara mycket givande. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp, samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Molekylära växtmikrobinteraktioner 15 hp

Kursen ger en fördjupad förståelse för olika former av interaktioner mellan växter och mikroorganismer, inklusive igenkänning och signalering. Kursen behandlar balansen mellan symbios och parasitism, växternas immunförsvar samt växt-patogeners infektionsstrategier. Vi integrerar litteraturstudier, bioinformatik och molekylärbiologiska metoder i en kombination av laborationer, föreläsningar och studentseminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 30 hp i kemi, samt minst 90 hp i biologi eller molekylärbiologi. Dessutom krävs minst 15 hp fördjupning inom området molekylära livsvetenskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Molekylärgenetik 15 hp

Under den här kursen får du fördjupa dina kunskaper i molekylärgenetik genom att studera några genetiska processer mer ingående. Tonvikten läggs på jäm-

naturvetenskap / kurser

Ekologi och klimatförändringar II 7,5 hp

och artkunskap 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

87


88

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

förelser mellan eukaryota och prokaryota organismer. Även deras virus behandlas. Du kommer att lära dig om det genetiska materialets replikation och reparation, utbyte av DNA mellan celler, kartläggning av okända gener samt studera genreglering på alla nivåer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, Cell- och molekylärbiologi 30 hp, samt ytterligare 15 hp i molekylära livsvetenskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

till användning. Du ska också få möjlighet att praktiskt tillämpa dina kunskaper i biologi. Innan praktiken påbörjas måste arbetsplatsen och handledaren godkännas, du måste delta i en särskild introduktion och en plan för praktikarbetet måste upprättas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen samt minst 15 hp avancerade kurser i biologi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

och praktiskt perspektiv. I kursen behandlas även de viktigaste begreppen inom resiliensteori för att förstå omorganisering av strukturer och processer som formar ett social-ekologiskt system, s.k. regimskiften. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt 15 hp (BL7028). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Muntlig presentationsteknik för naturvetare 7,5 hp

Samlingsvård och biodiversitets­ informatik 5 hp

Samlingsvård och journalföring av museiföremål är av största vikt för att värdet av vetenskapliga samlingar skall bestå. Kursen introducerar de studerande till metoder för skötseln av objekt samt databashantering, och ger en inblick i arbetet med att integrera och publicera innehållet i samlings.- och observationsdatabaser. Vidare övas förmågan att hämta uppgifter ur nätbaserade informationskällor för biodiversitet. Särskild behörighet: Kandidatexamen i biologi samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Tillämpad marin bevarandeekologi 15 hp

Detta är en kurs i muntlig presentationsteknik för naturvetare. Du får träna dig i att muntligt presentera naturvetenskaplig information för olika målgrupper, och på att ge och ta konstruktiv kritik. Kursen kommer att ges på kvartsfart på kvällstid med undervisning en kväll i veckan under höstterminen. Särskild behörighet: 120 hp inom något matematiskt eller naturvetenskapligt ämnesområde eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/ Svenska 2 eller motsvarande. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Människans beteende: biologi och kultur 7,5 hp

Kursen behandlar mänskligt beteende i ett ämnesöverskridande perspektiv där etologi tillsammans med evolutionsbiologi, arkeologi, antropologi, historia och psykologi utgör viktiga kunskapsområden. Ger en orientering över idéer om människans beteende, sociala liv och ursprung, med teman som kulturell förändring och genetisk evolution, människans långtidshistoria, samverkan mellan arv och miljö, och sociala beteenden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp, vari ska ingå minst 60 hp i något av ämnena biologi, arkeologi, psykologi, socialantropologi, sociologi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej.

naturvetenskap / kurser

Populations- och bevarandegenetik 7,5 hp

Hoten mot den biologiska mångfalden har gjort bevarandegenetiken högaktuell i forskning och praktisk naturvård. Genetisk mångfald utgör grunden för biologisk variation och anpassning till miljöförändringar. Vi fördjupar oss i populationsgenetisk teori och empiri med fokus på delar kopplade till bevarande och hållbart nyttjande av genetisk mångfald. Kursen ges en eftermiddag/kväll i veckan (kvartsfart)på höstterminen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Naturliga populationers genetik 15 hp, eller Bevarandebiologi 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Praktik i biologi 7,5 hp

Huvudsyftet med praktiken är att du ska få både generell arbetslivserfarenhet och särskild erfarenhet av en arbetsplats där biologiska kunskaper kommer till användning. Du ska också få möjlighet att praktiskt tillämpa dina kunskaper i biologi. Innan praktiken påbörjas måste arbetsplatsen och handledaren godkännas, du måste delta i en särskild introduktion och en plan för praktikarbetet måste upprättas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, samt minst 15 hp avancerade kurser i biologi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Praktik i biologi 15 hp

Huvudsyftet med praktiken är att du ska få både generell arbetslivserfarenhet och särskild erfarenhet av en arbetsplats där biologiska kunskaper kommer

Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt 15 hp Den dominerande kraften som strukturerar biosfären är människan. Kursen belyser vad detta innebär för våra ekosystem, för människan och för utvecklingen i samhället. De social-ekologiska utmaningar som aktuell forskning har identifierat kommer att definieras och identifieras. I kursen diskuteras olika discipliner och vilka sätt som används idag för att mäta och styra hur ekosystem underhåller den mänskliga välfärden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Stamceller i utvecklingsoch cancerbiologi 15 hp

Kursen behandlar molekylära mekanismer i stamcellers tillväxt och differentiering under utveckling och i cancer. Cell differentiering och de-differentiering, reprogrammering, induktion av pluripotenta celler, samt de signalvägar som är involverade belyses. Stamcells reglering, såsom epigenetiska förändringar, närvaro av en nisch, samt asymmetrisk celldelning behandlas. Medicinska tillämpningar kommer att diskuteras. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp, vari ska ingå Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Strålningsbiologi 15 hp

Kursen fokuserar på hur människan påverkas av joniserande strålning och annan strålning i vår miljö, exempelvis från mobiltelefoni. På cellulär nivå beskrivs reparationsmekanismer samt hur felreparation kan kopplas till uppkomst av cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar. Dosbegrepp, mätmetoder och riskbedömning samt medicinsk användning av strålning behandlas. Kursen innehåller ett större laborativt arbete. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp i naturvetenskapliga ämnen. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Systemteori och resilienstänkande 15 hp

Denna kurs introducerar kvalitativa och kvantitativa förhållningssätt inom systemteori, och visar hur de kan användas för att analysera social-ekologiska system och utforskas utifrån både ett teoretiskt

Kursen riktar sig till svenska och internationella studenter som vill arbeta eller forska med bevarande och förvaltning av marina populationer, habitat och naturresurser. Teoretiska och praktiska kunskaper som är önskvärda för potentiella arbetsgivare lärs ut. Metoder för att fastställa populationers bevarandestatus presenteras med marina däggdjur och fisk som exempel. Människans påverkan ingår i frågeställningarna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Ekologi II, 15 hp och Biologisk statistik och vetenskaplig metodik, 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Tillämpad miljövård för biologer 15 hp Samspelet mellan miljö och människa behandlas ur ett ekologiskt perspektiv. Människans påverkan och lösningar på miljöproblem undersöks utifrån nationella, EU och internationella miljömål och lagstiftning. Vi utvärderar och tillämpar redskap; miljöledning och miljöcertificering, ekonomi, politiska beslut, opinionsbildning och lagstiftning. Vi tränar presentationsteknik. Teori varvas med studiebesök och arbetspraktik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Cell- och molekylärbiologi, GN, 15 hp (BL2018), Organismernas mångfald och fylogeni, GN, 15 hp (BL2013 eller BL2014), Fysiologi, GN, 15 hp (BL2016 eller BL2017), Ekologi och artkunskap, GN, 15 hp (BL2015) samt ytterligare 30 hp biologi som bygger på ovan nämnda kurser. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Tropisk vattenvård 15 hp

Kursens mål är att ge en djup och tvärvetenskaplig inblick i tropisk ekologi med särskild tyngdpunkt på de akvatiska ekosystemen, från sjöar till korallrev och öppna hav. Kursen är i viss mån fokuserad på människans resursutnyttjande i dessa miljöer och kursen innehåller därför vid sidan om det systemekologiska synsättet även inslag av ämnen som naturresurshushållning och ekotoxikologi liksom bevarandebiologi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp. I de godkända poängen skall ingå Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp, samt Ekologi och artkunskap 15 hp, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Urbana social-ekologiska system 15 hp Kunskap om sambanden mellan urbanisering och globala utmaningar som klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, resursbrist, hälsa och fattigdom är central för en hållbar utveckling. Inom denna tvärvetenskapliga kurs analyseras urbana möjligheter och utmaningar utifrån ett systemperspektiv där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. Stor vikt läggs vid kopplingen mellan forskning och praktik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 180 hp varav minst 75 hp inom något av ämnesområdena biologi, geografi, historia eller statsvetenskap. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning 7,5 hp

Kunskap som bygger på "vetenskap" ges ofta speciell vikt i samhället, men vad innebär det egentligen? Kursen behandlar olika aspekter på vad som är god vetenskap och hur den vetenskapliga processen går till i praktiken, i både akademisk forskning och utredningsarbete utanför universitetsvärlden. Kursen läses normalt i samband med examensarbete på avancerad nivå. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen, samt kurser i biologi på avancerad nivå om minst 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Växtekologi och växt– djurinteraktioner 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om växtekologiska mönster och processer, interaktioner mellan växter och djur, analys av växternas populationsdynamik och evolutionära processer, samt ger en global översikt av vegetationens mångfald och geografiska utbredning. Studenterna tränas i att självständigt lösa växtekologiska problem. Kursen kan med fördel kombineras med projektkursen, se BL8055. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Ekologi II 15 hp (BL5005) eller Evolution och biodiversitet 15 hp (BL5006). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj). Undervisningsspråk: engelska.

Växtekologi och växt–djur­ interaktioner-projekt 7,5 hp

Under kursen genomförs ett projektarbete inom området växtekologi och växt-djurinteraktioner, enskilt eller i grupp. Projektet ska innehålla en eller flera problemställningar som har tydlig koppling till växtekologi eller växt-djur interaktioner. I uppgiften ingår att kritiskt granska olika metoder som används inom fältet. Vidare granskas de andra deltagarnas projektarbeten, alternativt ett annat utvalt arbete. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Växtekologi och växt-djurinteraktioner 7,5 hp (BL8042). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Växter i miljöns tjänst 15 hp

Växternas diversitet och evolution – ett globalt perspektiv 15 hp

Kursen ger en fördjupad kunskap om landväxternas diversitet, strukturer och evolution ur ett komparativt, fylogenetiskt perspektiv. Stor vikt läggs vid att studera och kunna beskriva levande material. Kursen baseras på trädtänkande, moderna klassifikationer och de senaste forskningsrönen. I kursen ingår även ca. en veckas exkursion, ett eget forskningsprojekt, samt studiebesök. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp (BL2018), Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp (BL2013), Fysiologi 15 hp (BL2016) samt Ekologi och artkunskap 15 hp (BL2015). Engelska B/Engelska 6 och Svenska B/Svenska 2 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Kursen ger fördjupade kunskaper om djurens systematik och morfologi. Såväl recenta som fossila grupper behandlas. Kursen ger också insikt i fylogenetiska metoder och principer för zoosystematiskt arbete som artbeskrivning, nomenklaturregler och mikroskopisk teknik. Kursen innehåller även obligatoriska fältstudier under två veckor på västkusten. Kursen ger en grund för forskarutbildning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Celloch molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp (ej försöksdjursfri variant), Fysiologi 15 hp, samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Examensarbete i biologi 30 hp

Examensarbetet består huvudsakligen av ett eget forskningsförberedande arbete. Det finns även möjlighet att göra examensarbete på 45/60 hp, se webkatalogen. Kontakta Institutionen för biologisk grundutbildning eller respektive forskningsinstitution för ytterligare information. Särskild behörighet: Kandidatexamen eller motsvarande, samt 30 hp i biologi på avancerad nivå inom för arbetet relevant ämnesområde. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel Anmälan 15 april. Undervisningsspråk: engelska.

Datalogi Numerisk analys och datalogi (Nada) www.nada.su.se Datalogi är vetenskapen om, och konsten, att skriva effektiva, korrekta och användarvänliga program för datorer. Detta innebär att man sysslar med alla typer av datorrelaterade problem och samarbetar med många andra ämnesområden som kräver avancerad problemlösning. Som datalog får du därmed god insikt i ett flertal discipliner. I IT-samhället finns ett stort behov av personer med mycket goda kunskaper i datalogi, och datalogernas utbildning med en kombination av teori och praktik gör dem väl anpassade till dessa anspråk. Därför hittar man också dataloger inom alla sektorer på arbetsmarknaden. De flesta arbetar med utveckling och konsultverksamhet, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Även forskning och utbildning inom både industri och universitet/högskola är en del av datalogernas arbetsmarknad. Dataloger utgör också en allt viktigare resurs för nya arbetsuppgifter i kunskaps- och informationssamhället. Institutionen erbjuder även ett sammanhållet Kandidatprogram i datalogi – datavetenskap för naturvetare, 180 hp, och ett Masterprogram i datalogi, 120 hp.

Grundnivå Introduktion till programmering och datalogiskt tänkande 3 hp

Kursen avser att överbrygga den stora spridning i kunskap om datoranvändning som finns bland (blivande) studenter på utbildningar som innehåller programmering. Den är helt webbaserad och går igenom grundläggande datalogiska begrepp samt ger en möjlighet att få smälta dessa i lugn och ro. Se kursens hemsida för fler instruktioner. Har du redan programmerat i flera år är kursen Programmeringsteknik ett alternativ. Särskild behörighet: Matematik C eller Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 3 eller A3 med undantag för Naturkunskap A+B och Samhällskunskap A eller Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2). Ht 2013 distans del (sep–sep). Ht 2013 distans del (okt–nov). Ht 2013 distans del (nov–dec).

Vt 2014 distans del (jan–feb). Vt 2014 distans del (feb–mar). Vt 2014 distans del (mar–apr). Vt 2014 distans del (maj–maj).

Programmeringsteknik 6 hp

Kursen är en introduktion till grundläggande datalogiska begrepp som t ex datastrukturer och användning av enkla grafikrutiner. Den är i huvudsak webbaserad och avslutas med en platsförlagd muntlig redovisning. Se kursens hemsida för fler instruktioner. Har du använt datorer mycket litet är den webbaserade 3 hpkursen ovan ett alternativ. Du som planerar att studera vidare i ämnet ska istället läsa kursen Datalogi I. Särskild behörighet: Matematik D eller Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Fysik A+B och Kemi A eller Fysik 2, Fysik 1a alt Fysik 1b1+1b2 och Kemi 1). Ht 2013 del (sep–okt). Ht 2013 del (okt–dec). Vt 2014 del (jan–mar). Vt 2014 del (feb–apr). Vt 2014 del (apr–maj).

Kommunikation för dataloger 7,5 hp

Du lär dig bibliotekskunskap (sökning i databaser och referenssystem) och får kontinuerlig övning i design, konstruktion och konkret utformning av vetenskapliga gestaltningsformer, samt att tillämpa typografiska begrepp och angreppssätt för layout och grafisk formgivning av dokument och får kännedom om tumregler för illustrationer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 30 hp i naturvetenskapliga ämnen. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Datalogi I 15 hp

Kursen behandlar datalogins grundläggande terminologi, begrepp och verktyg. Du får en översikt över programspråk, deras principer och användningsområden samt lär dig att programmera i moderna programspråk för att lösa problem av speciell och generell natur. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp, eller Matematik för naturvetare I, 15 hp, som läses antingen parallellt med, eller före, Datalogi I. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Datalogi II 15 hp

Kursen tar upp objektorienterade begrepp och designprinciper; metoder och tekniker inom objektorienterad programmering; algoritmer. Även grundläggande datorgrafik med fundamentala begrepp och praktiskt arbete med en modellerare och ett grafiskt programbibliotek; en översikt av interaktion. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi I, 15 hp och algebradelen, 15 hp, av Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Objektorienterad programmering 7,5 hp

På kursen lär du dig objektorienterade begrepp och designprinciper; metoder och tekniker som används inom objektorienterad programmering; algoritmer för sökning, sortering och lagring. Du som planerar för vidare studier i datalogi ska istället läsa kursen Datalogi II. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi I, 15 hp och algebradelen, 15 hp, av Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Programmeringsparadigm 7,5 hp

Kursen ger dig en systematisk genomgång av de viktigaste programmeringsparadigmen (funktionell, logik, imperativ, internet) och av grundläggande programmeringsbegrepp och centrala programspråkselement. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Datalogi II, GN, 15 hp (DA3001) (objektorienteringsdelen) eller Objektorienterad programmering, GN, 7,5 hp (DA3002). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

naturvetenskap / kurser

Kursen behandlar användningen av växter till att åtgärda förorenad mark, vatten och luft, sk fytoremediering, att kartlägga förorenade områden och i toxicitetstester. Syftet är att ge den grundkunskap som behövs för att förstå varför vissa växter går att använda i dessa sammanhang, men inte andra. Kursen går även igenom och praktiskt tillämpar olika tekniker inom området. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, varav minst 7,5 hp biokemi, Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp, samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Zoologisk systematik 15 hp

89


90

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Databasteknik 6 hp

Du lär dig diskutera för och nackdelar med olika databasmodeller, använda frågespråk samt beskriva den matematiska bakgrunden för frågespråk, förklara lösningar på säkerhetsproblem, m m, så att du kan modellera och implementera en egen databas och skriva applikationsprogram mot en databas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Datalogi II, GN, 15 hp (DA3001) (objektorienteringsdelen) eller Objektorienterad programmering, GN, 7,5 hp (DA3002). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Mjukvarukonstruktion med projektarbete 9 hp

Kursen ger teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet av arbete i ett programutvecklingsprojekt. Du lär dig beskriva många av de mjukvarukonstruktionstekniker, processer och metodiker som har utvecklats under senare decennier, använda verktyg för utformning och implementation av mjukvarusystem, m m. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Datalogi II, GN, 15 hp (DA3001) (objektorienteringsdelen) eller Objektorienterad programmering, GN, 7,5 hp (DA3002). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Algoritmer och komplexitet 7,5 hp

Du lär dig utveckla, implementera och analysera algoritmer avseende korrekthet och effektivitet; definiera begreppen P, NP, NP-fullständighet, oavgörbarhet, m m, för att kunna identifiera/angripa orealistiskt resurskrävande/olösliga problem samt konstruera program som effektivt utnyttjar tid/minne. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Objektorienterad programmering, 7,5 hp, och Kombinatorik II, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Programsystemkonstruktion med C++ 6 hp

Kursen ger goda kunskaper i språket C++ som förberedelse för näringslivets krav på en programmerare och behandlar tekniker för effektiv konstruktion av stora programsystem. Du lär dig programmera med dynamisk minnesallokering, skriva testkod, modellera ett omfattande objektorienterat projekt, m m. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Objektorienterad programmering, 7,5 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

naturvetenskap / kurser

Datalogi, självständigt arbete 15 hp

Det självständiga arbetet (examensarbetet) behandlar ett datalogiskt intressant problem och genomförs på institutionen eller vid ett företag/myndighet. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för mer information. Särskild behörighet: 135 hp inklusive kunskaper motsvarande kurserna Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Skrivteknik och typografi med datorstöd, GN, 3 hp (DA3006), Databasteknik, GN, 7,5 hp (DA3003), Numeriska metoder, GN, 7,5 hp (BE3003), Matematisk analys III, GN, 7,5 hp (MM5001), Logik, AN, 7,5 hp (MM7008) samt Sannolikhetsteori I, GN, 7,5 hp (MT3001). Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Avancerad nivå Interkulturell kommunikation 7,5 hp

Kursen ger kunskap om hur medier, medieteknik och mediesystem fungerar i olika kulturer och samhällen, speciellt inom frågor som tryckfrihet, reklam och propaganda, underhållning, utbildning och kommunikationsmönster. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen samt Engelska B/Engelska 6.

Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Programmering och datalogi för fysiker 7,5 hp

Kursen ger dig kunskap om program- och datastrukturer samt förbättrar din programmeringsteknik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Experimentella metoder i fysik, 12 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Modellering av cellbiologiska processer 7,5 hp

Metoder för matematisk modellering och datorsimulering av biologiska processer och funktioner. Nervsystemet (nervceller och nervcellsnät) och andra organsystem. Intracellulära processer; biokemiska nätverk, enzymkinetik och cellsignalering, genetiska nätverk och switchar. Biologisk morfogenes och några aktuella teorier för biologisk perception, inlärning och minne. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande analysdelen av Matematik I, GN, 30 hp (MM2001) samt Datalogi I, GN, 15 hp (DA2001). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Tillämpad bioinformatik 7,5 hp

Kursen introducerar tekniker för att möta den utmaning inom molekylärbiologin som användningen av bioinformatik medför. Bioinformatik används för hantering av de stora mängder värdefulla data som produceras. Datoriserad analys är både ett stöd för laborativa projekt och ett sätt att extrahera kunskap från befintliga datamängder. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Bioinformatik, 7,5 hp, 9 hp i datalogiska ämnen samt Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kvantitativ systembiologi 7,5 hp

Molekylärbiologi från ett mekanistiskt perspektiv. Inblick i aktuella frågeställningar och metoder i systembiologin. Beskrivning av genreglering och regulatoriska nätverk. Genomgång av nätverk för transkriptionell reglering, signalöverföring och andra biologiska system. Begreppet robusthet i biologi. Optimalitet och robusthet i biologiska nätverk. Felkorrigering och -kontroll i biologisk informationsbearbetning, m m. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp, varav 45 hp inom matematik eller datalogi, samt Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Neurovetenskap 7,5 hp

Introduktion till de huvudsakliga delområdena inom neurovetenskapen, inklusive neuroinformatik. Den enskilda nervcellens funktion på molekylär och cellulär nivå, de neuronala nätverkens uppbyggnad, nervsystemets allmänna strukturella uppbyggnad, styrning av enkla och mer komplexa centralnervösa funktioner. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp, varav 15 hp inom matematik eller datalogi, samt Engelska B/Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Språkteknologi 6 hp

Du lär dig olika metoder för analys, generering och filtrering av mänskligt språk med fokus på text. Regelbaserade och statistiska metoder används och undersöks t ex för informationssökning, stavningsoch grammatikkontroll, textsammanfattning.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

kurserna Objektorienterad programmering, GN, 7,5 hp (DA3002) och Sannolikhetsteori I, GN, 7,5 hp (MT3001) eller 60 hp inom data- och systemvetenskap. Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Kooperativ IT-design 9 hp

Översikt över olika discipliners sätt att arbeta med kooperativ design. Praktiska exempel på användarcentrerade projekt. Genomgång av metoder för kooperativ design och praktiska metodövningar. Genomförande av ett tvärvetenskapligt utvecklingsprojekt med användarmedverkan i alla stadier av projektet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande • Momentet Människa-datorinteraktion inom Datalogi, AN, 9 hp (DA7035), inom Datalogi, AN, 18 hp (DA7038) eller inom Människa-datorinteraktion II, AN, 30 hp (DA7045) alternativt • 60 hp inom något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Människa-datorinteraktion I 7,5 hp

Kursen behandlar översiktligt mänskliga förutsättningar och konsekvenser av att använda informationsteknologi som redskap för att lösa uppgifter; gränssnittsutformning; betoning på vikten av att beakta användarens behov, motivation och användningssituation vid skapandet av användbara lösningar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi II, G 15 hp (DA3001) samt Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Haptik 6 hp

Metoder för design, utveckling och utvärdering av haptiska och taktila interaktionsgränssnitt inom olika tillämpningsområden; t ex datorspel, samarbetsstöd, vetenskaplig visualisering, medicinsk simulering och handikapphjälpmedel. Presentation av forskning om hur perception via känselsinnet fungerar, samt om hur vår hjärna bearbetar känselintryck kognitivt. Riktlinjer för hur haptiska gränssnitt bör utformas, m m. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Människa–datorinteraktion I, AN, 7,5 hp (DA7041) alternativt 90 hp, varav 45 hp inom matematik eller datalogi. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Datorarkitektur och maskinnära programmering 7,5 hp

Du lär dig skriva effektiva program som utnyttjar datorns uppbyggnad; olika former av data och hur de representeras i datorn; maskinkod och assemblerprogrammering; datorers uppbyggnad; olika typer av datorer; CISC och RISC; C-programmering i allmänhet men särskilt optimering på ord- och bit-nivån. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi II, 15 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Datalogi 6 hp

Kursen består av ett av t ex följande moment: Algoritmisk bioinformatik, Artificiell intelligens, Avancerade algoritmer, Bildbaserad igenkänning och klassificering, Datasäkerhet. Se 12 hp- och 24 hp-alternativen av kursen för fler exempel på moment. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik, GN, 7,5 hp (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Datalogi 7,5 hp

Kursen består av ett av t ex följande moment: Visualisering, Bildbehandling och datorseende, Kryptografins grunder, Moderna databassystem och databastillämpningar, Programvarusäkerhet, Programvarutillförlitlighet. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Datalogi 9 hp

Datalogi 24 hp

Kursen består av fyra moment, t ex: Komplexitetsteori, Nätverkssäkerhet, Parallella och distribuerade beräkningar, Programsemantik och programanalys, Statistiska metoder i datalogin, Utvärderingsmetoder inom MDI. Se 6 hp- och 12 hp-alternativen av kursen för fler exempel på moment. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik, GN, 7,5 hp (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Kursen består av ett av t ex följande moment: Avancerad grafik och interaktion, Problemlösning och programmering under press, Sökmotorer och informationssökningssystem, Kompilatorkonstruktion, Större avancerat individuellt moment i datalogi. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Datalogi 30 hp

Datalogi 12 hp

Beräkningsbiologi 30 hp

Kursen består av två av t ex följande moment: Datorfotografi, Datorspelsdesign, Datorsäkerhet, Internetprogrammering, Maskininlärning. Se 6 hpoch 24 hp-alternativen av kursen för fler exempel på moment. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik, GN, 7,5 hp (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Datalogi 15 hp

Datalogi 18 hp

Kursen består av ett av t ex följande moment: Avancerad grafik och interaktion, Problemlösning och programmering under press, Sökmotorer och informationssökningssystem, Kompilatorkonstruktion, Större avancerat individuellt moment i datalogi. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Kursen består av följande moment: Neuronnäts- och biomodellering, Omikdata och systembiologi, Kvantitativ systembiologi samt Algoritmisk bioinformatik, och utgör en av inriktningarna på masterprogrammet i datalogi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi, självständigt arbete, GN, 15 hp (DA6005) samt Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Datasäkerhet 30 hp

Kursen består av följande moment: Datasäkerhet, Avancerade algoritmer, Internets protokoll och principer, Kryptografins grunder samt Nätverkssäkerhet, och utgör en av inriktningarna på masterprogrammet i datalogi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi, självständigt arbete, GN 15 hp samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Datorseende och robotik 30 hp

Kursen består av följande moment: Artificiell intelligens, Bildbehandling och datorseende, Bildbaserad igenkänning och klassificering, Artificiella neuronnät och andra lärande system samt Datorfotografi, och utgör en av inriktningarna på masterprogrammet i datalogi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi, självständigt arbete, GN 15 hp samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Människa-datorinteraktion II 30 hp

Kursen består av följande moment: Avancerad grafik och interaktion, Kooperativ IT-design, Utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion samt Avancerad individuell uppgift i människa-datorinteraktion, och utgör en av inriktningarna på masterprogrammet i datalogi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i datalogi, kursen Människa-datorinteraktion I, AN, 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/Svenska 2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Teoretisk datalogi 30 hp

Kursen består av följande moment: Avancerade algoritmer; Kryptografins grunder; Komplexitetsteori; Automater och språk alternativt Programsemantik och programanalys; Seminarier i teoretisk datalogi alternativt Algoritmisk bioinformatik, och utgör en av inriktningarna på masterprogrammet i datalogi. Alla moment ges ej varje läsår. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Datalogi, självständigt arbete, GN 15 hp samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Datalogi, självständigt arbete 30 hp

Det självständiga arbetet (examensarbetet) behandlar ett datalogiskt intressant problem och genomförs på institutionen eller vid ett företag/myndighet. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för mer information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i datalogi, samt 30 hp kurser på avancerad nivå i datalogi, relevanta för studentens individuella självständiga arbete. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 dag del.

Datalogi, självständigt arbete 15 hp

Det självständiga arbetet behandlar ett datalogiskt intressant problem och genomförs på institutionen eller vid ett företag/myndighet. Kursen vänder sig till dig som redan har genomfört ett självständigt arbete om 15 hp i datalogi, AN. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för mer information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i datalogi, samt 30 hp kurser på avancerad nivå i datalogi, relevanta för studentens individuella självständiga arbete. Dessutom krävs ett självständigt arbete i datalogi på avancerad nivå om 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Fysik Fysikum www.fysik.su.se Ordet fysik kommer från grekiskans fysis, natur. Studiet av skeenden i naturen var fysikens ursprungliga arbetsområde. Ett exempel är observationer av himlakropparnas rörelse som på 1600-talet ledde fram till formuleringen av gravitationslagen. Inom fysiken har flera delområden vuxit fram, bl a mekanik, d.v.s. studiet av rörelse och orsak till rörelse, elektricitetslära och elektromagnetism samt vågrörelselära, som inbegriper akustik och optik. Tillsammans med termodynamiken (värmelära) utgör de den klassiska fysiken. Kvantfysikens genombrott kring sekelskiftet 1900 med nya, fruktbärande idéer om energins kvantisering och materiens byggnad ledde till en ny dynamisk utvecklingsfas som fortfarande pågår. Hörnstenarna i den moderna fysiken är relativitetsteorin och kvantmekaniken. Parallellt med den teoretiska fysiken vidareutvecklades experimentalfysiken. Samspelet dem emellan ledde till nya delområden inom fysiken: atomfysik, molekylfysik, kärnfysik, elementarpartikelfysik, kondenserade materiens fysik. Fysikens utveckling är resultatet av ett fruktbart samspel mellan experiment och teori. Även om forskningen inom fysiken i dag i huvudsak är koncentrerad till den moderna fysiken, d.v.s. materiens struktur och egenskaper har den klassiska fysiken alltjämt en mycket stark ställning som grund för studier i bl a kemi, geovetenskap och tekniska ämnen samt för högre studier i fysik och teoretisk fysik. Du som vill läsa en hel fysikerutbildning kan välja två studievägar, antingen läser du det treåriga kandidatprogrammet i fysik eller läser du ett fristående kursprogram. Det senare inleds med kursen Fysik I,

naturvetenskap / kurser

Kursen består av två av t ex följande moment: Visualisering, Bildbehandling och datorseende, Kryptografins grunder, Moderna databassystem och databastillämpningar, Programvarusäkerhet, Programvarutillförlitlighet. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Kursen består av fyra av t ex följande moment: Visualisering, Bildbehandling och datorseende, Kryptografins grunder, Moderna databassystem och databastillämpningar, Programvarusäkerhet, Programvarutillförlitlighet. Varje moment ges en gång per läsår. Kontakta institutionen/se kursens webbsida för närmare information. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mjukvarukonstruktion med projektarbete, GN, 12 hp (DA3011), Databasteknik (DA3003), Algoritmer och komplexitet, GN, 7,5 hp (DA3004), Människa-datorinteraktion I, AN 7,5 hp (DA7041) samt Svenska B/ Svenska 2. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

91


92

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

därefter av ca ett års matematikstudier innan kursen Fysik II. Man är sedan på samma nivå som efter två år på kandidatprogrammet. Du kan sedan söka till någon av våra tre tvååriga masterprogram i fysik vid Stockholms universitet. De är masterprogrammen i fysik, teoretisk fysik och beräkningsfysik. Litteraturen som används på fysikkurserna är oftast på engelska.

Grundnivå Astrobiologi och molekyler i rymden, orienteringskurs 7,5 hp

I kursen behandlas frågor som: – Hur uppstår materiens byggstenar i universum? – Hur formas planeter och planetsystem? – Hur och var bildas biomolekyler? Hur kombineras dessa till t.ex. proteiner? – Hur uppstod livet på jorden? – Vilket inflytande hade kosmiska händelser på livets utveckling? – Hur kan vi leta efter liv på andra planeter? – Vilka bevis anses som tillräckliga? Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Fysik för poeter, orienteringskurs 7,5 hp Detta är kursen för dig som tycker fysik verkar spännande, men som inte är lika road av matematik. Kursen presenterar idéer och koncept ur fysikens värld, särskilt den moderna fysiken med kvantmekanik, relativitetsteori, kosmologi och kaosteori. Begreppet energi presenteras och olika energislag gås igenom – påverkan på miljö och klimat glöms inte bort. Demonstrationer ingår i kursen. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del (mar–jun)

God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp

Vad är vetenskap? Fungerar astrologi? Kan man hitta vatten med slagruta? Är intelligent design ett alternativ till evolutionsläran? Har Big Bang inträffat? Fungerar tankeöverföring? Fungerar alternativmedicin? Kan man bygga en evighetsmaskin? Hur skiljer man vetenskap och pseudo­ vetenskap? Det är några av frågorna som diskuteras i kursen. Föreläsarna är aktiva forskare och experter. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

naturvetenskap / kurser

Elektronikens grunder 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till analog och digital elektronik och omfattar teori, laborationer och datorsimuleringar av analoga och digitala kretsar. Kursen behandlar likström, växelström, filter, likriktare, operationsförstärkare, logikgrindar, kombinatoriska nät och sekvenskretsar. Vidare ingår hantering av mätinstrument och kopplingar av kretsar med simulering på PC-datorer. Särskild behörighet: Fysik B och Matematik D eller Fysik 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A eller Kemi 1). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Kvantfysikens principer 7,5 hp

En introduktion till kvantfysiken med tonvikt på förståelse av de grundläggande begreppen. Den kvantmekaniska formalismen och begreppsapparaten utvecklas genom studier av enkla system som dubbelspaltexperimentet för partiklar. I kursen tas upp bl a materians vågpartikeldubbelhet, sannolikhetstolkningen, osäkerhetsrelationen, energins kvantisering och vågfunktioner. Särskild behörighet: Fysik B och Matematik D eller Fysik 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A eller Kemi 1). Ht 2013 kväll del (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

Fysik I 30 hp

Kursen behandlar centrala områden inom klassisk och modern fysik. Den bygger på kunskaper i matematik och fysik från gymnasiet. De kunskaper som kursen förmedlar är användbara för fördjupade studier i fysik

och även för studier i andra naturvetenskapliga områden. Kursen består av delkurserna mekanik, ellära, vågrörelselära och kvantfysik samt fysikexperiment. Särskild behörighet: Fysik B och Matematik D eller Fysik 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A eller Kemi 1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Fysik II 30 hp

Kursen ger dig en fördjupad framställning av den klassiska fysiken, mekanik, elektromagnetism, vågrörelselära och termodynamik, som grund för vidare fysikstudier eller högre studier i t. ex. geovetenskap, kemi och många tekniska ämnen. Kursen bygger på kursen Fysik I men förutsätter också universitetsstudier i matematik innan. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysik I, 30 hp, Matematik I, 30 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, Matematisk analys III, 7,5 hp, och Matematisk analys IV, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Fysik för lärare 30 hp

Kursen behandlar centrala områden inom klassisk och modern fysik. Den bygger på kunskaper i matematik och fysik från gymnasiet. De kunskaper som kursen förmedlar är användbara för fördjupade studier i fysik liksom för studier i andra naturvetenskapliga områden. Kursen ingår i vissa lärarutbildningar och består av delkurserna mekanik, ellära, vågrörelselära och kvantfysik samt fysikexperiment. Särskild behörighet: Fysik B och Matematik D eller Fysik 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A eller Kemi 1). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

partikeldubbelhet, sannolikhetstolkningen, osäkerhetsrelationen, energins kvantisering och vågfunktioner. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

Elektromagnetism 12 hp

Kursen ger en inledning till elektriska och magnetiska fält i vacuum och i materiella medier, elektrisk potential och elektriska strömmar, kretsteori, polarisation och magnetisering av materiella medier, Maxwells ekvationer på integral och differentiell form, skaläroch vektorpotential samt elektromagnetiska vågor. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, Matematisk analys III, 7,5 hp, Matematisk analys IV, 7,5 hp och Mekanik, 12 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Vågrörelselära och optik 10,5 hp

Allmän vågrörelselära, vågekvationen; transversella och longitudinella vågor; Fourieranalys av periodiska förlopp; mekaniska vågor; elektromagnetiska vågor som lösning till Maxwells ekvationer; ljusets reflexion, brytning och dispersion; geometrisk optik, tillämpningar optiska instrument; Fresnels formler; polarisation, interferens och diffraktion, gitter och våglängdsmätning. Laborativa moment ingår. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Elektromagnetism, 12 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Termodynamik och statistisk fysik 7,5 hp

Det handlar om krafter, och om hur kroppar rör sig under inverkan av dessa. Med utgångspunkt i Newtons lagar diskuteras centrala begrepp som rörelsemängd och energi, rotationsrörelse samt olika metoder att lösa mekaniska problem. Mot slutet av kursen introduceras den speciella relativitetsteorin. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Termodynamik är en makroskopisk teori som utifrån några få "huvudsatser" kan beskriva mycket olika system, från Big Bang till magneter och kylskåp. I och med atomteorin blev det möjligt att "förstå" de termodynamiska sambanden i termer av de mycket stora talens statistik. Här är den centrala storheten entropin. Kursen behandlar även bl.a. energiomvandling, fasövergångar och boltzmannfördelningen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mekanik, 12 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

Experimentella metoder i fysik 12 hp

Kvantmekanik I 7,5 hp

Datoranvändning inom fysiken 6 hp

Kvantmekanik II 7,5 hp

Kvantfysikens grunder 6 hp

Kvantfenomen och strålningsfysik 7,5 hp

Mekanik 12 hp

Kursen behandlar den experimentella metoden och omfattar både teori och experiment. Kursen ger träning i att genomföra experiment, att analysera mätdata med hjälp av statistiska, datorbaserade metoder och av presentation och dokumentation. Kunskaperna är användbara för fördjupade studier i fysik, för lärare samt för alla verksamma inom yrken där man utför analys av data med statistiska metoder. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Kursen omfattar grundläggande begrepp inom objektorienterad programmering i C++ tillämpat på problem inom fysikområdet. Det finns inga formella förkunskapskrav för kursen, men tidigare erfarenhet av något programmeringsspråk och god datorvana är en förutsättning för att lyckas bra med kursen. Examinationen utgörs av godkända programmeringsuppgifter. Särskild behörighet: Kursen Experimentella metoder,12 hp, eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

En introduktion till kvantfysiken med tonvikt på förståelse av de grundläggande begreppen. Den kvantmekaniska formalismen och begreppsapparaten utvecklas genom studier av enkla system som dubbelspaltexperimentet för partiklar. I kursen tas upp bl a materians våg-

Kursen börjar med kvantfysikens tidiga utveckling. Därefter behandlas grundläggande begrepp och metoder i kvantmekanik; vågfunktionen och dess tolkning; Schrödinger-ekvationen i en och i tre dimensioner; osäkerhetsprincipen; operatorer; fria partikeln; harmoniska oscillatorn, stegoperatorer; matrisrepresentation; väteatomen. Kunskaperna är användbara för fördjupade studier i fysik och för lärare. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Vågrörelselära och optik, 10,5 hp. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej.

I kursen ges en fördjupning av grundläggande begrepp och metoder i kvantmekanik. Vi diskuterar t. ex. Dirac-notation; rörelsemängdsmoment, spinn; tvånivåsystem, Bells olikhet; identiska partiklar, Pauliprincipen, mångpartikelsystem, atomer; tidsoberoende störningsteori, finstruktur, Zeeman-effekt; variationsprincipen. Kunskaperna är användbara för fördjupade studier i fysik och för lärare. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Kvantmekanik I, 7,5 hp. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej.

Kursen behandlar tidsberoende störningsteori, strålningsprocesser, rörelsemängdsmoment och spinn. Något om atomer, molekyler, fasta ämnen. Orientering om atomkärnan: uppbyggnad, kärnmodeller, exciterade


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

tillstånd, sönderfallsprocesser, övergångssannolikheter. Kunskaperna är användbara för fördjupade studier i strålningsfysik, för lärare samt för annan verksamhet med teknisk eller naturvetenskaplig anknytning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik I, 7,5 hp. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

muntligt och skriftligt. En seminarieserie om vetenskapliga perspektiv ingår också i kursen. Projektdelen inklusive redovisningarna skall ta cirka 10 veckor att genomföra. Särskild behörighet: 135 hp, varav minst 60 hp i fysik, inkluderande Kvantmekanik I, 7,5 hp. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper och erfarenheter. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Kvantfenomen och fysik 7,5 hp

Avancerad nivå

Kursen behandlar den kvantmekaniska teorin och tidsberoende störningsteori med avseende på atomer, atomkärnor, elementarpartiklar och strålningsprocesser. Orientering om tekniska tillämpningar av kvantfysikaliska fenomen. Kunskaperna är användbara för fördjupade studier i fysik, för lärare samt för annan verksamhet med teknisk eller naturvetenskaplig anknytning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

Experimentell kvantfysik 7,5 hp

Experiment som ger insikt i kvantfysikaliska fenomen, experimentell metodik och utrustning. Träning i att självständigt planera och utföra experiment. Dataanalys, datorbaserade metoder, dokumentation, skriftlig och muntlig presentation av resultat. Kunskaperna är användbara för fördjupade fysikstudier, för lärare och för personer inom yrkesområden där man utför dataanalys med statistiska metoder. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Kvantmekanik II, 7,5 hp. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej.

Digital systemkonstruktion I 7,5 hp

Kursen behandlar väsentliga begrepp inom digitala system, och ger kunskap om specifikation och implementering av dessa i integrerade kretsar. Färdighet ges i moderna datorstödda konstruktionsverktyg och hårdvarubeskrivande programmering. Laborationer är en viktig del av kursen, och ett antal övningar ger erfarenhet i VHDL programmering, simulation, implementering och verifikation. Två större projektarbeten ingår. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Elektronik, 7,5 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Fysik och genus 7,5 hp

Introduktion till astropartikelfysik 7,5 hp

Astropartikelfysik förenar kosmologi, astrofysik och partikelfysik för att angripa några av de mest interessanta problemen i modern fysik, som till exempel mörka materiens och mörka energiens karaktär och uppkomsten av kosmisk strålning. Kursen ger en introduktion till både grundläggande fysikaliska koncept som aktuella problem i detta spännande område med viss tonvikt på experimentella aspekter. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp, och Kosmologi, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (feb–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Fysik, självständigt arbete 15 hp

Ett forskningsprojekt eller en litteraturstudie inom fysikområdet genomförs. Projektet eller studien redovisas både

Kursen vänder sig till fysikstudenter som vill forska kring partikelacceleratorer eller använda sig av partikelacceleratorer i experimentell eller medicinsk fysik. Kursen behandlar hur acceleratorer fungerar och hur man konstruerar en accelerator. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, GN, 7,5 hp (FK5012) samt Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Allmän relativitetsteori 7,5 hp

Allmän relativitetsteori (Einsteins gravitationsteori) var en av de viktigaste milstolparna i fysikens historia. Den grundläggande principen i teorin är beskrivningen av gravitationen som en manifestation av rummets och tidens krökning. I denna introduktionskurs behandlas bl a Einsteins ekvationer, experimentella tester, GPSsystemet, svarta hål och gravitationsstrålning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Elektrodynamik I, AN, 7,5 hp, och Analytisk mekanik, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk mekanik 7,5 hp

Kursen behandlar variationsprinciper samt LagrangeHamiltonformalismen, som bygger på dessa. Den resulterande formuleringen av klassisk mekanik är av grundläggande betydelse för förståelsen av såväl kvantmekaniken som skillnaden mellan integrabla och kaotiska system. Exempel hämtas bland annat från celest mekanik och den stela kroppens dynamik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysik II, 30 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Atomfysik 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till modern atomfysik. Särskilt behandlas den kvantmekaniska beskrivningen av en- och flerelektron system. Hänsyn tas till relativistiska effekter, såsom elektronspinn och finstruktur, liksom till kvantelektrodynamiska effekter. Vidare behandlas atomer i externa fält, växelverkan mellan ljus, laddade partiklar och materia, samt principen för lasrar och masrar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad ickerelativistisk kvantfältteori 7,5 hp

Denna fortsättningskurs i kvantfältteori behandlar de speciella metoder som används för att beskriva ickerelativistiska mångpartikelsystem. Dessa är av intresse framförallt i den kondenserade materiens fysik men också i kärn- och atomfysik. Vi introducerar begrepp som spontant symmetribrott, kvasipartiklar och fermivätskor, samt diskuterar fenomen som supraledning och Bose-Einstein kondensation. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i fysik, samt Kvantfältteori, 7,5 hp, och Statistisk fysik II, 7,5 hp, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad relativistisk kvantfältteori 7,5 hp

Kvantfältteorin förser oss med den formalism som beskriver naturlagarna på den mest fundamentala nivån. Kursen behandlar kvantfältteorin för den elektromagnetiska kraften och diskuterar sedan dess förening med den svaga kärnkraften genom den elektrosvaga teorin. Kursen behandlar bland annat ickeabelsk gaugesymmetri, spontant symmetribrott och hur partiklar erhåller massa genom higgsmekanismen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i fysik, samt Kvantfältteori, 7,5 hp, och Elektrodynamik I, 7,5 hp, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Beräkningsfysik 15 hp

Kursen behandlar hur fysikaliska problem kan omformuleras och lösas med ett brett spektrum av numeriska metoder. Studenterna arbetar med konkreta problem från olika delar av fysiken och löser dessa med egna program. De kunskaper som förmedlas i kursen är användbara vid yrkesverksamhet inom området naturvetenskapliga och tekniska beräkningar. Kursen utgör också lämplig bakgrund för vidare studier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Termodynamik och statistisk fysik, 7,5 hp, Kvantmekanik I, 7,5 hp, och Kvantmekanik II, 7,5 hp, Fysikens matematiska metoder, 7,5 hp, Programmering och datalogi för fysiker, 7,5 hp, och Numeriska metoder för fysiker II, 7,5 hp, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Elektrodynamik I 7,5 hp

Elektrodynamik är en av fysikens grundpelare, och ämnet är nödvändigt för en avancerad förståelse av fysik i allmänhet. Denna kurs behandlar Maxwells ekvationer och deras lösningar i både statiska och tidsberoende fall, samt den relativistiska formuleringen av Maxwells ekvationer. Kunskapen som förmedlas i denna kurs är också relevant för tekniska områden som innefattar elektromagnetisk strålning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Elektromagnetism, 12 hp, eller kursmomentet Elektricitetslära, 9 hp inom kursen Fysik II, 30 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Experimentalteknologi 7,5 hp

Kursen består av olika laborationer med teoriavsnitt som ger tekniska färdigheter för fysiker såsom (hög-) vakuumteknik med läcksökning, kylteknik, att genomföra ett mindre verkstadsprojekt som innehåller svarvning och fräsning, användning av avancerat mekaniskt CAD program för att ta fram konstruktionsunderlag och att göra hållfasthetsanalys, nanoteknik, optoteknik och konstruktion av kretskort från ett schema. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysik II, 30 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Fysikalisk mätteknik 7,5 hp

Du lär dig hantera fysikaliska mätprocesser både teoretiskt och praktiskt. Olika transformer används för att analysera dynamiska förlopp. Moment som behandlas är tex. signal, brus, datainsamling, datareduktion, statistik, triggning, styrsystem, digital signalbehandling, pulselektronik, transmissionsledningar, jordning, givare, mätmoduler, mätsystem och mjukvaror. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysikens statistiska metoder, AN, 7,5 hp samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / kurser

Kursen tar upp områden som lärandet av fysik, fysik i samhället och fysik som vetenskap ur ett genusperspektiv och belyser kvinnors bidrag till fältet historiskt samt mäns och kvinnors villkor inom fysik idag. Studenten ska efter genomgången kurs med utgångspunkt i genusvetenskaplig forskning kunna reflektera kritiskt kring sin egen utbildning och de sammanhang där studenten kommer att vara verksam. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 15 hp i fysik på grundnivå. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar).

Acceleratorfysik 7,5 hp

93


94

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Fysikens matematiska metoder 7,5 hp

Kursen behandlar inom fysiken vanliga differentialekvationer, olika lösningsmetoder för dessa inklusive Greensfunktion och integraltransform och egenskaper hos de funktionssystem som fås som lösningar. Kursen inleds med analytiska funktioner med residukalkyl. Exempel tas från värmeledning och diffusion, vågrörelse och rörelsemängdsmoment i kvantmekanik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Fysikens statistiska metoder 7,5 hp

Statistiska metoder är nödvändiga för att extrahera information med korrekta tillförlitlighetsmått ur experimentdata. De statistiska egenskaperna hos mätningen kan härledas ur analysmetodens, mätprocessens och deras komponenters egenskaper. Monte Carlo-metoder kan också användas vid planering av experiment och tolkning av resultat. Kursen behandlar också skattningar av parametrar och detektion av pulser med brus. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysik II, 30 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Introduktion till kvantinformation och kvantdatorer 7,5 hp

Kursen behandlar forskningsfältet kvantinformation och tar ett informationsteoretiskt grepp på kvantfysikens grundläggande lagar. I kursen ges en introduktion till kvantfenomen som snärjelse (inflätning) och kvantkanaler samt fysikaliska realisationer som elementära kvantkretsar, kvantdatorer och kvantalgoritmer. De kunskaper som kursen förmedlar är användbara för att kunna följa utvecklingen inom dessa områden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II och Linjär algebra II. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / kurser

Kondenserade materiens fysik I 7,5 hp Kursen behandlar grundläggande fysikaliska begrepp inom kondenserade materiens fysik, såsom kristallstrukturer, reciproka gitter, fononer, fermiytor, energiband och kvasipartiklar. En översikt ges av den mångfald av fysikaliska egenskaper som olika material uppvisar, inklusive optiska, termiska, elektriska och magnetiska effekter. Experimentella tekniker för grundläggande studier av material introduceras. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, GN, 7,5 hp (FK5012). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Kosmologi och astropartikelfysik 7,5 hp

Kursen behandlar aktuella resultat och koncept inom kosmologi och partikelastrofysik, t.ex universums krökning, mörk materia och mörk energi. Efter en kortfattad introduktion till Einsteins relativitetsteori härleds ekvationerna som styr universums expansion från Big Bang till nuet. De ledande teknikerna för att studera universum behandlas, t.ex. kosmiska mikrovågsbakgrunden, typ Ia supernovor. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Kvantfältteori 7,5 hp

Vanlig kvantmekanik kan inte beskriva processer där partiklar skapas och förintas. Dessa är viktiga, både inom högenergifysiken, där nya elementarpartiklar skapas i acceleratorer, och inom den kondenserade materiens fysik där många fenomen beskrivs

med hjälp av kvasipartiklar, vilka också skapas och förstörs. Det naturliga språket är i båda fallen kvantfältteorin som introduceras i denna kurs. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i fysik, och Analytisk mekanik, 7,5 hp, och Kvantmekanik III, 7,5 hp, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kvantkemi 15 hp

Kursen går igenom kvantkemisk teori och ger en beskrivning av moderna kvantkemiska metoder. Ett viktigt moment i kursen är datorövningarna. Här får man lära sig att praktiskt använda kvantkemiska beräkningsmetoder, framför allt täthetsfunktionalteori (DFT). Man får också lära sig hur man studerar kemiska reaktioner med kvantkemisk metodik, dvs hur man bestämmer strukturer, aktiveringsenergier, lösningseffekter mm. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kvantmekanik III 7,5 hp

Denna kurs innehåller de fundamentala delarna av modern kvantmekanik. Diracs notation introduceras och används fullt ut. Heisenberg-, Schrödinger- och växelverkansbilderna introduceras och störningsräkning, både tidoberoende och tidsberoende ställs upp och tillämpas. Flera mer avancerade delar ingår även, exempelvis vägintegraler och Aharonov-Bohmeffekten. Symmetrier och bevarandelagar tas också upp. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kärnfysik 7,5 hp

Kursen behandlar kärnfysikaliska begrepp och mätmetoder samt viktiga tillämpningsområden. Atomkärnans struktur och sönderfall samt kärnreaktioner studeras inom ramen för modeller vilka accentuerar olika egenskaper hos kärnan. En stor del av kurstiden ägnas åt tillämpningar av kärnfysikaliska metoder inom medicin, materialanalys och datering samt åt metoder för energiproduktion genom fission och fusion. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Kvantoptik 7,5 hp

Kursen behandlar experimentella metoder och tekniker inom kvantoptik med betoning på tillämpningar inom kvantinformation. Kursinnehåll: introduktion till koherent ljus, interferometri, singelfotonkällor- och detektorer, kvantmätning, kvantbrus, kvantkorrelationer, experimentella tester av kvantmekaniken (Bells olikheter), experimentella demonstrationer av kvantkryptografi och kvantgrindar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Nanoteknologi 7,5 hp

I skärningen mellan mikroelektronik, materialfysik, kemi och biologi sker en utveckling av komponenter och system på en nanometerskalan. Denna nedskalning ställer stora krav på tillverkningsprocesserna, som litografi, tunnfilmsuppbyggnad och etsning. I denna kurs studerar vi de fysikaliska principer bakom nanoteknologin, samt lära oss i praktiken mikro/nano-teknologiska processer och maskiner i AlbaNovas renrum.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Optik och laserfysik 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i optik och insikter om optiska mätmetoder, optisk instrumentering och teknik, t.ex. för optisk kommunikation. Laserns funktion och egenskaper behandlas. Vidare behandlas lasertillämpningar inom vetenskap och teknik, speciellt sådana med anknytning till optik, t.ex. icke-linjär optik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysik II, 30 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Praktik i fysik 7,5 hp

Kursen består i deltagande under handledning i praktisk verksamhet med anknytning till fysik på ett företag, en myndighet eller en annan arbetsplats. Kursen ger allmän arbetslivserfarenhet och inblickar i organisationen och verksamheten vid ett företag, en myndighet eller en annan arbetsplats och särskild erfarenhet av en arbetsplats där fysik kommer till användning. Särskild behörighet: Minst 120 hp, varav kunskaper i fysik motsvarande Fysik II, 30 hp, samt 30 hp i fysik på avancerad nivå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 dag del.

Simuleringsmetoder i statistisk fysik 7,5 hp

Kursen behandlar simuleringsmetoder i statistisk fysik tillämpade på klassiska vätskor, spinnsystem och elektronstruktur. Under kursen erhålls teoretisk grund och praktisk erfarenhet av molekyldynamiksimuleringar på klassiska vätskor, olika tillämpningar av Monte Carlo-simuleringar och kvant Monte Carlo-simuleringar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Termodynamik och statistisk fysik, 7,5 hp, Fysikens matematiska metoder, 7,5 hp, Programmering och datalogi för fysiker, 7,5 hp, Numeriska metoder för fysiker II, 7,5 hp och Statistisk fysik I, 7,5 hp, eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Statistisk fysik I 7,5 hp

Kursen ger en heltäckande introduktion till den statistiska fysiken, sedd från mikroskopisk utgångspunkt. Den behandlar Boltzmannfördelningen och Helmholtz' fria energi, och hur termodynamiken utvecklas därifrån. Teorin tillämpas på ideala gaser, svartkroppsstrålning, ledningselektroner, och Bose-Einsteinkondensat. En introduktion till fasövergångar ingår. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Supraledning 7,5 hp

Supraledare har inget elektriskt motstånd. Intressant med dem är även att de visar kvantmekaniska egenskaper på en makroskopisk skala. Detta fenomen har stor betydelse i såväl grundforskning (12 Nobelpristagare) som i tillämpningar, vilka varierar från extremt starka magneter till de mest känsliga kvantdetektorer. I kursen studerar vi vad som orsakar supraledning samt vilka fördelar supraledande komponenter ger. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Kvantfysik, 30 hp, eller Kvantmekanik II, 7,5 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Fysik, examensarbete 30 hp

Ett forskningsprojekt inom fysikområdet genomförs. Projektet redovisas både muntligt och skriftligt. Detta projekt inklusive redovisningarna skall ta cirka 20 veckor att genomföra. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i fysik, samt avancerade kurser i fysik om minst 30 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Fysik, examensarbete 45 hp

Ett forskningsprojekt inom fysikområdet genomförs. Projektet redovisas både muntligt och skriftligt. Detta projekt inklusive redovisningarna skall ta cirka 30 veckor att genomföra. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i fysik, samt avancerade kurser i fysik om minst 45 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Fysik, examensarbete 60 hp

Ett forskningsprojekt inom fysikområdet genomförs. Projektet redovisas både muntligt och skriftligt. Detta projekt inklusive redovisningarna skall ta cirka 40 veckor att genomföra. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i fysik, samt avancerade kurser i fysik om minst 45 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Geografi Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se, www.humangeo.su.se

Geografi I 30 hp

Du lär dig grunderna i geografiämnet som vetenskap och att tillämpa kunskaperna praktiskt i samband med syntetiserande geografisk omvärldsanalys. I kursen lär du dig om naturgivna processer och om jordens olika naturmiljöer samt hur de samverkar med människans aktivitet, livsvillkor och samhällsutveckling i rum och tid. En praktisk del av utbildningen är övningar, fältstudier och exkursioner. Grundläggande behörighet. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Geografi II 30 hp

Kursen innebär en utveckling och fördjupning av kunskaper och färdigheter som uppnåddes i Geografi I. Tyngdpunkten ligger på tillämpning, exempelvis hur geografisk teori och metodik kan användas för geografisk operativ analys kopplat till planerings-, utvecklings- och konfliktfrågor lokalt och globalt som t.ex. gränsöverskridande miljöproblem, resursutnyttjande och resurskonflikter samt urbaniseringsfrågor. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Geografi I, 30 hp. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Geografi III 30 hp

Kursen är den avslutande obligatoriska kursen på kandidatprogrammet i geografi och innebär bl.a. egen vald ämnesfördjupning, forskningsteori och metodik. 15 hp av kursen utgörs av ett självständigt examensarbete som bygger på eget fältarbete och den valda ämnesfördjupningen. En längre fältkurs i utomeuropeisk miljö, för närvarande i Namibia eller Nya Zeeland (alt. hemalternativ) ingår. Se även digitala katalogen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Geografi II. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Medicinsk geografi 15 hp

Geografisk kunskap och metodik är viktig för att kartlägga hälsa och sjukdom och för att söka begränsa spridning och utbredning av sjukdomar såsom malaria, TBC, TBE, HIV och SARS. Kursen behandlar hur geografi som vetenskap kan användas i analys och tolkning av globala och lokala perspektiv på hälsa, ohälsa och sjukdomars utbredning, spridningsmönster och konsekvenser för samhället. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i något av ämnena geografi, kulturgeografi, geovetenskap, miljövetenskap, medicin eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar).

Praktik i geografi 7,5 hp

Målet med praktiken är att ge erfarenhet av en arbetsplats där geografiska kunskaper kommer till användning. Du får möjlighet att praktiskt tillämpa dina ämneskunskaper och kännedom om hur arbete med geografisk anknytning organiseras och bedrivs på t.ex. ett företag eller en myndighet. Praktikplatsen och en arbetsplan måste godkännas och du måste delta i en särskild introduktion innan praktiken påbörjas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp, varav 90 hp i geografi. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Geografi, examensarbete 15 hp

Det avslutande självständiga arbetet för kandidatexamen i geografi syftar till att fördjupa förmågan till eget vetenskapligt arbete inom ett valt geografiskt ämnesområde. Du ska visa att du kan formulera ett vetenskapligt problem samt lösa detta problem genom relevant undersökningsmetodik. Du ska också redovisa arbetet i form av en vetenskaplig rapport som även presenteras muntligt. Särskild behörighet: Minst 135 hp, vari ska ingå kursen Geografi III, 30 hp, eller motsvarande.

Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska/svenska.

Avancerad nivå Praktik i geografi 15 hp

Målet med praktiken är att ge erfarenhet av en arbetsplats där geografiska kunskaper kommer till användning. Du får möjlighet att praktiskt til�lämpa dina ämneskunskaper och kännedom om hur arbete med geografisk anknytning organiseras och bedrivs på t.ex. ett företag eller en myndighet. Praktikplatsen och en arbetsplan måste godkännas och du måste delta i en särskild introduktion innan praktiken påbörjas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp på avancerad nivå inom huvudområdet geografi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Geografi, examensarbete 30 hp

Kursen består av ett självständigt arbete utformat i samarbete med en handledare. Kursen ger kunskap i att planlägga en studie och att tillämpa relevanta metoder. Du lär dig också att samla in, bearbeta och kritiskt tolka datamaterial. Ett viktigt moment är också att sätta ditt projekt i ett vetenskapligt perspektiv och relatera det aktuella kunskapsläget. Arbetet redovisas i form av en vetenskaplig uppsats. I kursen ingår också att opponera på annan students examensarbete eller motsvarande uppgift. Särskild behörighet: Kandidatexamen med huvudområdet geografi eller antagen till Masterprogram i globalisering, miljö och social förändring samt 60 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet geografi och 15 hp metod samt Engelska B/Engelska 6, eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska/svenska.

Geografi, examensarbete 30 hp

Kursen består av ett självständigt utfört forskningsprojekt. Kursen ger kunskap i att planlägga ett projekt och att tillämpa relevanta metoder. Du lär dig att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och redovisa insamlat datamaterial. Ett viktigt moment är också att sätta ditt projekt i ett aktuellt vetenskapligt perspektiv. Arbetet redovisas i form av en vetenskaplig uppsats och en muntlig redogörelse. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet geografi eller motsvarande samt minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdena geografi, naturgeografi och kvartärgeologi, eller kulturgeografi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska/svenska.

Geografi, examensarbete 45 hp

Kursen består av ett självständigt utfört forskningsprojekt. Kursen ger kunskap i att planlägga ett projekt och att tillämpa relevanta metoder. Du lär dig att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och redovisa insamlat datamaterial. Ett viktigt moment är också att sätta ditt projekt i ett aktuellt vetenskapligt perspektiv. Arbetet redovisas i form av en vetenskaplig uppsats och en muntlig redogörelse. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet geografi eller motsvarande samt minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdena geografi, naturgeografi och kvartärgeologi, eller kulturgeografi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska/svenska.

naturvetenskap / kurser

Världens ämne! Geografiämnet behandlar miljö- och samhällsfrågor som är kopplade till världens miljöer, befolkning och människans livsvillkor i olika delar av världen, i städer och på landsbygden. Geografer arbetar med samhällsplanering som rör klimatförändringar, översvämningsrisker och stormskador och med utvecklingsfrågor såsom jordbruksutveckling, storstäders tillväxt, hälsa och flyktingfrågor. Arbetet sker både i Sverige och internationellt (Sida, Röda korset, räddningsverk etc.). Genom de stora påkänningar av naturens krafter som jorden nu på grund av människans agerande hamnat i får geografens arbete en ny viktig dimension. Geografen medverkar i samhällets planering för framtiden och geografen är en av huvudaktörerna för att skapa en hållbar framtid för människan i din kommun, i Sverige och även globalt. Geografi är en vetenskap som allt sedan de ”gamla grekerna” beskriver, analyserar och förklarar jorden som människans hemvist (livsrum). Människans livsvillkor och livsmiljö är mycket beroende av var på jorden hon bor, och det finns tydliga samband mellan olika samhällens utveckling och den omgivande naturmiljön och hur människan använder denna miljö. Kunskap om hur människan, samhällets utveckling och naturmiljön förhåller sig och samverkar med varandra är själva kärnan i geografiämnet. Kunskaper i geografi efterfrågas på grund av globaliseringen allt mer inom tvärvetenskaplig forskning, affärsliv, internationell handel och ekonomi, turism, miljövård, utbildning och massmedia. Vidare finns det en klart ökande efterfrågan och användning i samhället av geografiska informationssystem (GIS) och undersökningsmetoder med satellit- och flygbilder (fjärranalys). Fältkurser är en viktig del i utbildningen. Se även kurser under Kulturgeografi och Geovetenskap, rubriken Naturgeografi och kvartärgeologi. Dessutom ges det kurser under sommaren, läs mer under delen Sommarkurser längre bak i katalogen. Nedanstående kurser ges helt eller delvis i samarbete mellan de geografiska institutionerna.

Grundnivå

95


96

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Geografi, examensarbete 60 hp

Kursen består av ett självständigt utfört forskningsprojekt. Kursen ger kunskap i att planlägga ett projekt och att tillämpa relevanta metoder. Du lär dig att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och redovisa insamlat datamaterial. Ett viktigt moment är också att sätta ditt projekt i ett aktuellt vetenskapligt perspektiv. Arbetet redovisas i form av en vetenskaplig uppsats och en muntlig redogörelse. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet geografi eller motsvarande samt minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdena geografi, naturgeografi och kvartärgeologi, eller kulturgeografi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska/svenska.

Geologiska vetenskaper Institutionen för geologiska vetenskaper www.geo.su.se Institutionen för geologiska vetenskaper bedriver forskning och undervisning om planeten Jorden, dess historia och varför den idag ser ut som den gör. Institutionen har tre huvudinriktningar (forskarutbildningsämnen) – Geologi, Geokemi och Maringeologi, som tillsammans har kompetens över ett brett spektrum av viktiga geovetenskapliga ämnesområden, som t ex, – Livets ursprung – Vår berggrund med närmaste omgivning – Djuphavens och klimatets historiska utveckling – De kemiska elementens fördelning och de processer som omfördelar elementen i mineral, bergarter, mark, sediment, vatten (is och snö), och utbyte med atmosfären – Geologin i jordskorpans övergångar mellan kontinent och oceanisk berggrund – Vätskors rörelser i jordskorpan – Djupbiosfären och gashydrater – Nutida problemställningar i samband med föroreningar i mark, vatten och luft. I vårt kursutbud finns också distanskurser och orienteringskurser.

Grundnivå

naturvetenskap / kurser

Dinosaurier – deras utveckling och utdöende, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen är tänkt för dig som vill ha en djupare kunskap om dinosauriernas ursprung, gruppens utveckling, uppgång och framgång under mesozoikum, deras utdöende vid krita/tertiär-gränsen samt deras kvarlevande släktingar fåglarna – hela denna utvecklingskedja kommer att behandlas. Grundläggande behörighet. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del.

Havet, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen behandlar havens cirkulation, sedimenttyper, livsmiljöer och organismformer i dessa vidsträckta, för många människor okända, områden. I kursen ingår ett tvådagarsbesök vid Stockholms Marina Forskningscentrums fältstation Askölaboratoriet i Trosa skärgård där vi studerar bottensediment. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Jordbävningar, orienteringskurs 7,5 hp

En kurs om Jordens struktur, plattektonik, förkastningar, jordbävningar och naturkatastrofer orsakade av jordbävningar (t.ex. tsunami, jordskred, vulkanutbrott. I kursen ingår en veckas exkursion till Island – ön på gränsen mellan den eurasiska och nordamerikanska plattan. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del. Undervisningsspråk: engelska.

Livets utveckling, orienteringskurs 7,5 hp

En kurs om hur organismvärlden har utvecklats, från de första arkebakteriernas uppkomst för drygt 3,5 miljarder år fram till "kronan på verket" – vi människor. Avslutas med en tredagarsexkursion till Gotland där vi tittar närmare på den organismvärld som under silur byggde upp de gotländska reven. Grundläggande behörighet. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del.

Öknar, orienteringskurs 15 hp

Öknar är inte bara sand och extrem hetta, de finns också i polara områden. Här får Du veta varför öknar bildas, om ökenlandskapets geologiska utveckling samt hur djur och växter anpassat sig till dessa miljöer. I kursen ingår en exkursion till västra USA. Vissa föreläsningar sker på engelska. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Världens vulkaner, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen för dig som vill ha en djupare kunskap om vulkanism och vulkaner, var de finns, hur vulkanutbrott går till och varför vissa vulkaner är explosiva medan andra långsamt pumpar ut den heta magman. I kursen ingår en veckas exkursion till Azorerna där recent vulkanism kan studeras. För distanskursen finns möjlighet att göra en projektuppgift i stället för exkursion. Grundläggande behörighet. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 kväll del. Vt 2014 distans dag del.

Människans utveckling, orienteringskurs 7,5 hp

En kurs om människans utveckling från de första antropoiderna för 30–40 miljoner år sedan fram till Homo sapiens. Paleoantropologisk analysmetodik, viktiga fyndlokaler, forskningshistorik och människans geografiska migration kommer att gås igenom. Avslutas med en exkursion till sydvästra Frankrike. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Artbildning och utdöenden i tid och rum, orienteringskurs 7,5 hp

Hur och varför uppstår nya arter? Och varför dör andra ut? Ända sedan Darwins formulerade sina teorier om arternas uppkomst har forskarna försökt förklara detta. Denna kurs tar upp och behandlar genetik, plattektonik, etologi, klimatologi, beteendeekologi och miljö i ett försök att svara på dessa frågor. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Mineral och bergarter i praktik 7,5 hp

Kursen ger praktiska kunskaper om mineral och bergarter. Kursen behandlar mineral- och bergartskännedom, identifiering och klassificering av mienral och bergarter samt petrografisk mikroskopiering. Undervisningen består av föreläsningar, övningar och fältstudier. Kursen kan läsas parallellt med eller efter att man har läst Mineral och bergarter i teori (GG4016) Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mineral och bergarter i teori 7,5 hp (GG4016). Ht 2013 kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Geologi 30 hp

Kursen är en introduktion till geologi, studiet av planeten Jorden. Kursen behandlar den geologiska tidsskalan, uppskomsten av grundämnen och hur Jorden blev en planet, dess material och historia. Kursen är uppdelad i ett fältmoment (Gotland, Västergötland, Skottland) och tre teorimoment: Den dynamiska jorden, den fasta jorden och dess material samt Jordens historia. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områ-

desbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Maringeologiska och geofysiska karteringsmetoder 7,5 hp

Kursen behandlar maringeologisk kartering med geofysiska mätmetoder och sedimentprovtagning. I kursen ingår teori, fältmoment med datainsamling, efterföljande databehandling och geologisk utvärdering. Kursen är särskilt fokuserad på kartering av de övre lösa bottensedimenten och bottentopografin genom användandet av akustiska metoder inklusive ekolod, side-scan sonar, och multistråleekolod. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap. Alternativt geologi 30 hp, matematik 15 hp och kemi/geokemi 15 hp. Kursen Geologi 30 hp (GG2006) eller motsvarande ska ingå. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej.

Geokemiska fältmetoder 7,5 hp

Kursen behandlar metoder för undersökning av vatten, gaser och sediment. Speciellt inriktas kursen mot närings-, redox- och pH-kemi i akvatisk miljö där mikroorganismer påverkar de geokemiska processerna. Ett fältmoment med provtagning av vatten och sediment och tillhörande laborationer ingår. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap. Alternativt geologi 30 hp, matematik 15 hp och kemi/geokemi 15 hp. Kursen Geologi 30 hp (GG2006) eller motsvarande ska ingå. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Digital behandling av geodata 7,5 hp

Kursen behandlar digital bearbetning och presentation av geologiska, geografiska och geofysiska data. Kursen, där föreläsningar varvas med praktiska övningar, ger kunskaper i digital databearbetning, kartframställning och analys anpassad till dagens geovetenskapliga forskning och näringslivet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap. Alternativt geologi 30 hp, matematik 15 hp och kemi/geokemi 15 hp. Kursen Geologi 30 hp (GG2006) eller motsvarande ska ingå. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

Globala geokemiska cykler 7,5 hp

Kursen behandlar geokemiska kretslopp på global nivå (atmosfär, hydrosfär, litosfär och Jordens inre delar) samt utvecklingen av Jordens kemi och hur de globala geokemiska kretsloppen samverkar och reglerar sammansättningen av atmosfären och oceanerna. Kursen belyser även av människans påverkan Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap. Alternativt geologi 30 hp, matematik 15 hp och kemi/geokemi 15 hp. Kursen Geologi 30 hp (GG2006) eller motsvarande ska ingå. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Mineralogi och petrologi 15 hp

Kursen behandlar mineralkemi och mineralfysik, kristallografi, optisk mikroskopi och klassificering av mineral i vanliga bergarter. Kursen behandlar magmatisk och metamorf petrologi med klassifikation och kännedom av magmatiska och metamorfa bergarter. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 30 hp geologi eller geovetenskap. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Sediment och sedimentära bergarter 7,5 hp

Kursen behandlar klassifikation och kännedom av sedimentära bergarter, sedimentära processer och miljöer, samt sedimentära bergarter och plattektonik.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 30 hp geologi eller geovetenskap samt Mineralogi och mineralkemi 7,5 hp (GG4029/GG4037), Mineralogi och petrologi 15 hp (GG4019) eller Mineralogi 7,5 hp (GG4141). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj). Undervisningsspråk: engelska.

Strukturgeologi 7,5 hp

Kursen behandlar storskaliga strukturer (veck, skjuvzoner, förkastningar), mikrostrukturer, deformationsmekanis mer,kinematiska indikatorer, tektonik, bergartsmekanik och mätning och tolkning av strukturdata. Särskild beh��righet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap, där kurserna Tellus I 30 hp (GG2003) och Tellus II 22,5 hp (GG4033) alternativt Geologi 30 hp (GG2006) ingår, samt 15 hp mineralogi och petrologi (GG4019/ GG4029/GG4141/GG4142/ GG4143/GG4144). Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 dag hel (maj–jun). Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Miljögeokemi 15 hp

Kursen behandlar en kombination av teoretiska, experimentella och analytiska metoder och omfattar olika geokemiska frågor med fokus på naturliga och antropogena processer i mark, vatten och sediment. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp varav minst 60 hp inom geologi eller geovetenskap, inklusive kurserna Geologi 30 hp (GG2006) och Geokemi I 15 hp (GG2011), alternativt kemi 15 hp. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Paleoceanografi och  paleoklimatologi I 15 hp

Kursen behandlar paleoceanografi som forskningsfält, arkiven (marina sediment, stratigrafi och korrelation), cirkulation i luft och hav samt klimat, verktyg och proxyegenskaper som används för att utvinna data från marina sediment, tidsserieanalys, beskrivningar av marina borrkärnor vid IODPs kärnrepositorium i Bremen, samt fallstudier av viktiga övergångar i Jordens ocean-/klimatsystem. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp varav minst 60 hp geologi eller geovetenskap, inklusive kurserna Maringeologiska och geofysiska karteringsmetoder, 7,5 hp (GG4121), alternativt Marina geovetenskapliga undersökningsmetoder, 7,5 hp (GG4021), samt Sediment och sedimentära bergarter, 7,5 hp (GG4020). Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kursen integrerar grundläggande begrepp relaterade till uppkomsten av berg och plattektonik, t ex smältor och uppkomst av malm, metamorfos och strukturella kontroller i samband med särskilda plattektoniska inställningar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp varv minst 60 hp geologi eller geovetenskap, inklusive kurserna Geologi, 30 hp (GG2006), Mineralogi och petrologi, 15 hp (GG4019), Sedimentpetrologi, 5 hp (GG4020/GG4014/GG4144) och Strukturgeologi, 7,5 hp (GG4032/GG4232). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Forskningspraktik i geologiska vetenskaper 7,5 hp, 15 hp

Kursen omfattar en månads fältpraktik inom det privata eller offentliga näringslivet under ledning av både universitetslärare och arbetsgivare. Ett för beställaren användbart arbete skall produceras under praktiken. Kursen ges hela året. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp i naturvetenskapligt ämne varav minst 60 hp i geologi eller geovetenskap.

Geokemi, självständigt arbete 15 hp, 30 hp

Det självständiga arbetet avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt övning i muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 135 hp varv minst 75 hp geologi eller geovetenskap, inklusive kursen Geokemi II, 15 hp (GG5011) eller Miljögeokemi, 15 hp (GG5111). Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Geologi, självständigt arbete 15 hp, 30 hp

Det självständiga arbetet avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt övning i muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 135 hp varv minst 75 hp geologi eller geovetenskap, inklusive kursen Geologi II, 15 hp (GG5012) eller Petrogenes och tektonik, 15 hp (GG5112). Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Maringeologi, självständigt arbete 15 hp, 30 hp

Det självständiga arbetet avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt övning i muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 135 hp varv minst 75 hp geologi eller geovetenskap, inklusive kursen Marin geovetenskap II – paleoceanografi, 15 hp (GG5013) eller Paleoceanografi och paleoklimatologi I, 15 hp (GG5113). Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Geologi I 15 hp

Kursen handlar om planeten Jordens olika system, geosfären, hydrosfären och atmosfären. Jordens plats i rymden, Jordens inre struktur, kontinenternas rörelser, mineral, olika typer av bergarter, naturkatastrofer, naturtillgångar och utveckling av levande organismer Grundläggande behörighet.Inget urval. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del.

Mineralogi 7,5 hp

Kursen behandlar kristallografi, mineralkemi, mineralfysik, fysiska och optiska egenskaper hos mineral, mineralkännedom och mineralanalys. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 30 hp geologi eller geovetenskap där kurserna Tellus I 30 hp (GG2003) och Tellus II 22,5 hp (GG4033) ingår, alternativt Geologi 30 hp (GG2006) eller 30 hp kemi. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Magmatisk petrologi 7,5 hp

Kursen behandlar klassifikation och kännedom om magmatiska bergarter. Bildningsprocesser gås ige-

nom liksom hur man identifierar dessa bergarter med hjälp av mineralinnehållet, hur man använder fasdiagram och hur smältning och kristallisation påverkar mineralsammansättningen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap, där kurserna Tellus I, 30 hp (GG2003) och Tellus II, 22,5 hp (GG4033) alternativt Geologi, 30 hp (GG2006) ingår, samt 7,5 hp mineralogi (GG4002/GG4016/GG4029/GG4037/GG4141). Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Sedimentpetrologi 7,5 hp

Kursen behandlar klassifikation och kännedom av sedimentära bergarter, sedimentära processer och miljöer, samt sedimentära bergarter och plattektonik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap, där kurserna Tellus I 30 hp (GG2003) och Tellus II 22,5 hp (GG4033) alternativt Geologi 30 hp (GG2006) ingår, samt 7,5 hp mineralogi (GG4002/GG4016/GG4029/GG4037/GG4141). Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Metamorf petrologi 7,5 hp

Kursen behandlar klassifikation och kännedom om metamorfa bergarter, hur de bildas i olika deformationsprocesser, hur bergarterna identifieras och hur deras kemiska sammansättning kan förändras genom transport av kemiska lösningar, samt sambandet mellan petrologi och plattektoniska processer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap, där kurserna Tellus I, 30 hp (GG2003) och Tellus II, 22,5 hp (GG4033) alternativt Geologi, 30 hp (GG2006) ingår, samt 7,5 hp mineralogi (GG4002/GG4016/GG4029/GG4037/GG4141). Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Petrogenes 7,5 hp

Kursen behandlar hur geokemi, isotopgeologi, termodynamik och numerisk modellering tillämpas för att studera magmatisk och metamorf petrogenes. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap, där kurserna Tellus I 30 hp (GG2003) och Tellus II 22,5 hp (GG4033) alternativt Geologi 30 hp (GG2006) ingår, samt 7,5 hp strukturgeologi (GG4032/GG4132) och 15 hp mineralogi och petrologi (GG4019/GG4029/GG4141/GG4142/ GG4143/GG4144). Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Tektonik 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskap om Jordens struktur och plattektonik. Tektonik i samband med divergens, konvergens och transformförkastingar behandlas. Experimentering samt skrivandet av en vetenskaplig artikel ingår i kursen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i geologi eller geovetenskap, där kurserna Tellus I 30 hp (GG2003) och Tellus II 22,5 hp (GG4033) alternativt Geologi 30 hp (GG2006) ingår, samt Strukturgeologi 7,5 hp (GG4032/GG4132). Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Sveriges geologi 7,5 hp

Kursen kommer att ge en introduktion till Sveriges geologiska utveckling i tid och rum, till Sveriges bergoch jordarter, deras bildningssätt och avlagringsmiljöer. Även Sveriges geologiska råvaror, geologiska, geofysiska och geokemiska kartblad och beskrivningar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 90 hp i geovetenskap. Ht 2013 distans dag hel. Vt 2014 distans dag hel.

naturvetenskap / kurser

Petrogenes och tektonik 15 hp

Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel.

97


98

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Mineral och bergarter i teori 7,5 hp

Kursen ger teoretiska kunskaper om mineral och bergarter. Kursen behandlar mineral, magmatiska bergarter, sedimentära bergarter, malmbildning och Sveriges geologi. Undervisningen ges på distans och vi rekommenderar att kursen läsas parallellt med Mineral och bergarter i praktik (GG4017) Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 15 hp i geovetenskap. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 Startar ej.

Geovetenskap, självständigt arbete 15 hp, 30 hp

Det självständiga arbetet avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt övning i muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 135 hp geologi eller geovetenskap, inklusive kurserna Geovetenskap – ämnesfördjupning 15 hp (GE5023) och Fältstudie i geovetenskap 7,5 hp (GG5017). Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Avancerad nivå Den geovetenskapliga metoden 7,5 hp Kursen behandlar geovetenskapens historia och filosofi, hur en vetenskaplig hypotes formuleras och prövas samt hur vetenskapliga data granskas, behandlas och presenteras. En exkursion till Skottland och dess klassiska geovetenskapliga lokaler ingår. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen varav minst 90 hp i geovetenskap. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / kurser

Statistisk analys av geologiska data 7,5 hp

Kursen är en introduktion till hur man kvantifierar och analyserar insamlade data. Kursen ger grunder i sannolikhetslära och statistik, interpolation, kurvanpassning, regression, tidsserieanalys, statistisk analys av en och flera variabler, transformation av data, samt hur man planerar experiment. Särskild behörighet: Kandidatexamen med huvudområde inom geovetenskap eller motsvarande. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej.

Isotopgeologi 7,5 hp

Kursen behandlar preparations- och mätmetoder av isotoper inklusive beräkningar, förekomst av lätta stabila och radiogena isotoper i naturen, utecklingen av isotopvärden under geologisk tid i några viktiga reservoarer (t ex svavel i havsvatten), blandningsmodeller samt en orientering i några användningsområden inom geokemi, petrologi och biologi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen där minst 90 hp i något av huvudområdena geovetenskap, geologi, geokemi eller kemi ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Tillämpad geologi 7,5 hp

Kursen ger en grundläggande förståelse av hur geologiska principer kan tillämpas för att lösa praktiska problem inom, t ex konstruktion, tunnelbyggnad, gruvindustri, underjordisk avfallsförvaring,

miljö- och naturkatastrofer. Numeriska modeller och säkerhetsanalys presenteras. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap eller geologi, vari ska ingå kurser i geologi omfattande minst 90 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Malmgeologi 7,5 hp

Kursen tar upp malmbildning och hur den hänger ihop med de berggrundsbildande processerna, de viktigaste malmtyperna och var de finns. Kursen behandlar de vanligaste analysmetoderna – opakmikroskopering, stabila isotoper och Pb-isotoper. Prospekteringsmetoder, miljöaspekter och lagstiftning ingår. I kursen ingår en exkursion där olika malmtyper demonstreras. Mer info: www.geo.su.se/utbildning Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, vari Geologi och marin geovetenskap I, 15 hp, Geokemi I, 15 hp, Mineralogi och mineralkemi, 7,5 hp, Petrologi, 15 hp, och Strukturgeologi, 7,5 hp, ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Biogeokemi 7,5 hp

Kursen behandlar mikrobiologiska, kemiska, geologiska och fysikaliska processer förknippade med jordens system. Vi kommer att studera biologiskt aktiva ämnens redoxkemi och utveckling av mikrobiella processer under geologisk tid. I kursen ska modellering (boxmodeller, reactions-transportmodeller) och isotoper användas som verktyg inom biogeokemi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen där minst 90 hp i geologi eller geovetenskap ingår, varav minst 30 hp kurser inom geokemi (GG5011/ GG5111). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb). Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Paleoceanografi och  paleoklimatologi II 7,5 hp

Kursen behandlar samverkan mellan oceanerna och det globala klimatet över geologiska tidsskalor, med fokus på dateringsproblematik och användande av proxyvariabler för rekonstruktion av miljöförhållanden i haven. Ett övergripande mål är att skapa förståelse för den vetenskapliga processen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen där minst 90 hp i geologi eller geovetenskap ingår, varav minst 30 hp i marin geovetenskap, där kursen Marin geovetenskap II, 15 hp (GG5013) eller Paleoceanografi och paleoklimatologi I, 15 hp (GG5113) ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (feb–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Pågående forskning och projektplanering i geologiska vetenskaper 7,5 hp

Under kursen kommer studenterna att analysera litteratur och forskningsförslag samt lära sig att utforma och organisera realistiska projektplaner. En resa till ett internationellt geologiskt forskningsmöte visar studenterna på aktuell forskning. Betygen baseras på studentens eget forskningsförslag och recensioner av andras förslag. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen varav minst 90 hp i geologi eller geovetenskap, samt kunskaper motsvarande minst två av de tre ämnesspecifika kurserna (Petrotektonik 7,5 hp(GG7013)/Biogeokemi 7,5 hp (GG7015)/Paleo-oceaner och klimatsystem 7,5 hp (GG7012)i masterprogrammet i geologiska vetenskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj). Undervisningsspråk: engelska.

Fältstudie i geologiska vetenskaper 7,5 hp

Vårt mål i kursen fältstudie i geologiska vetenskaper är att beskriva och tolka ett utvalt fältområdes geologiska utveckling, samt hur geologin påverkar områdets samhällen. Vi väljer ett fältområde där vi är forskningsaktiva. Efter en litteraturstudie av området åker vi dit och undersöka områdets geologiska utveckling. Ni får erfarenheter av geologiska kartor, provtagning och fältanalysmetoder. I kursen anknyter vi områdets geologiska utveckling till samhället. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen varav minst 90 hp i geologi eller geovetenskap. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Klimatförändringar genom Jordens historia 15 hp

Klimatet på Jorden har varierat på olika tidsskalor där periodvisa tillstånd med växthusklimat och globala nedisningar utgör ytterligheter. 4 miljarder års klimatutveckling och möjliga orsaker behandlas liksom de senaste årmiljonerna som rymmer framväxten av det förindustriella samhällets klimat. Särskild behörighet: Kunskaper i geovetenskap motsvarande 120 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 distans dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Praktik i geologiska vetenskaper 7,5 hp, 15 hp

Kursen omfattar en månads avancerad fältpraktik inom det privata eller offentliga näringslivet under ledning av både universitetslärare och arbetsgivare. Ett för beställaren användbart arbete skall produceras under praktiken. Kursen ges hela året. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 180 hp i naturvetenskapligt ämne varav minst 15 hp på avancerad nivå inom geologiska vetenskaper. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering.

Geokemi, självständigt arbete 30 hp, 45 hp, 60 hp

Det självständiga arbetet för master-examen avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete inom ämnesområdet geokemi. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport och muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, vari ska ingå kurser i geokemi om minst 30 hp, inklusive Biogeokemi 7,5 hp (GG7015/ GG8115). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Geologi, självständigt arbete 30 hp, 45 hp, 60 hp

Det självständiga arbetet för master-examen avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete inom ämnesområdet geologi. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport och muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, vari ska ingå petrogenes och tektonik 15 hp (GG5012/GG5112/GG5016/GG4030/ GG4147/GG4148) samt Petrotektonik 7,5 hp (GG7013/ GG8113). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Maringeologi, självständigt arbete 30 hp, 45 hp, 60 hp

Det självständiga arbetet för masterexamen avser att ge insikter och erfarenhet av vetenskapligt arbete inom ämnesområdet maringeologi. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, skriftlig och muntlig rapportering av forskningsresultat. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen i geovetenskap, vari ska ingå kurser i marin geovetenskap om minst 30 hp, inklusive Paleooceaner och paleoklimatsystem 7,5 hp (GG7012) eller Paleoceanografi och paleoklimatologi II 7,5 hp (GG8112). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Geovetenskap Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi www.ink.su.se, www.geo.su.se Geovetenskap är läran om planeten jorden. Som geovetare studerar du processer som verkar i berget, luften och vattnet och på jordens yta med ett tidsperspektiv från millisekunder till hundratals miljoner år. Som geovetare studerar du också vårt föränderliga klimat, naturens kretslopp och hur olika processer påverkar det samhälle vi lever i dag. Du lär dig att se samband i naturen och vad som händer när människan påverkar sin livsmiljö. Som geovetare är dina kunskaper viktiga vid t.ex. geovetenskapliga riskanalyser, prospektering av naturresurser, anläggningsarbeten, miljöutredningar, och samhällsplanering. Vid Stockholms universitet läser du geovetenskap vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och vid Institutionen för geologiska vetenskaper. Inom naturgeografi och kvartärgeologi studerar du klimat, hydrologi, inlandsisar och landformer, de processer som verkar på jordytan och i marken, och de metoder som används för uppmätning och övervakning av jorden. Du lär dig att hantera geografiska Informationssystem och fjärranalys och om hur processer vid jordens yta ger upphov till naturresurser som torv, jordarter och dricksvatten. Inom geologiska vetenskaper studerar du egenskaper hos den berggrund som bygger upp jorden, de fysiska och kemiska processerna som sker nere i berggrunden och hur dessa kopplas till geologiska processer som sker nära jordens yta och som påverkar människans livsrum. Du får lära dig hur berg bildas, hur hav öppnas och stängs samt hur kontinenterna rör sig på en tidsskala av miljontals år. Du lär dig också hur dessa processer leder till bildning av mineral, olja och gas och får även en förståelse för de snabba geologiska processer som ofta ligger bakom naturkatastrofer.

Fältstudie i geovetenskap 7,5 hp

Denna fältbaserade kurs syftar till att täcka fälttekniker som används i geovetenskap såsom kartering, profilmätning, loggning, provtagning samt insamling och behandling av data. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Tellus I (GG2003), Tellus II (GG2005/GG2006/GG4033) och Tellus III (GG4034). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Geovetenskap med miljötillämpningar 30 hp

Geovetenskap med miljötillämpningar innehåller momenten klimatologi och hydrologi, berggrundsgeologi, kvartärgeologi och geomorfologi, kartografi, fjärranalys och GIS samt geovetenskapliga miljötillämpningar. En del av undervisningen bedrivs i fält i samband med exkursioner. Kursen ingår i kandidatprogrammet i biogeovetenskap men kan även läsas som en fristående kurs som ger grundläggande kunskaper i geovetenskap.

skap B med undantag för Samhällskunskap A / Matematik 2a/2b/2c Naturkunskap 2 (A14) med undantag för Sh 1b/Sh 1a1 + 1a2. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Tellus I 30 hp

Kursen behandlar planeten Jordens olika system, geosfären, hydrosfären och atmosfären, Jordens inre struktur, kontinenternas rörelser, mineral, olika typer av bergarter, naturkatastrofer, naturtillgångar, utveckling av levande organismer, jordarter, ytformer, vattnets kretslopp, atmosfär och klimat. Grundläggande behörighet. Ht 2013 distans dag hel. Vt 2014 distans dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Tellus II 22,5 hp

En kurs i geovetenskap som riktas mot studenter som har läst Tellus I och vill fortsätta studera geovetenskap. Kursen ges 100 % på distans och omfattar praktiska övningar som behandlar plattektonik, mineral, bergarter, kartor, landskaputveckling, jordbävningar och strukturgeologi. Kursen ges tillsammans med Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Tellus I (GG2003), alternativt Geologi 1 (GG2004) och Naturgeografi I (GE2013). Ht 2013 distans dag hel. Vt 2014 distans dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Kemi Institutionen för material- och miljökemi www.kemi.su.se Kemi är läran om materiens atomära byggnad och egenskaper, ämnens förändringar och reaktioner med varandra. Det räcker med något mer än 100 grundämnen, d.v.s. atomslag, för att bygga upp all materia. Endast cirka 30 grundämnen är livsnödvändiga. Inom grundutbildningen i kemi får du lära dig hur atomerna kan förändras eller kemiskt bindas samman för att på så sätt bilda laddade joner eller neutrala molekyler. Dessa joner, molekyler eller atomerna själva kan sedan reagera och bygga upp olika kemiska föreningar. Kemisterna kan analysera dessa ämnen för att sedan strukturbestämma och syntetisera dem. De undersöker också ämnenas egenskaper. Kemiska reaktionsformler används för att beskriva förändringar i den mikroskopiska eller i den makroskopiska världen. Dessa formler kan beskriva så olika saker som livsprocesser, tillverkning av halvledarmaterial, bildning eller nedbrytning av berg. Inom kemi finns många olika grenar att specialicera sig i. Kemiinstitutionerna vid Stockholms universitet bedriver forskning och undervisning inom analytisk kemi, biokemi, biofysik, fysikalisk kemi, oorganisk kemi, materialkemi, miljökemi, strukturkemi, organisk kemi och neurokemi. Alla kemiutbilningar avslutas med ett självständigt arbete. För mer information om självständiga arbeten inom kemi se hemsidan www.kemi.su.se eller kontakta studievägledaren (studiev@kol.su.se).

Grundnivå Livets molekyler, orienteringskurs 7,5 hp

Orienteringskurs för den som vill veta mer om den levande cellens molekyler och kemi. Kursen tar upp bl. a. DNAs betydelse för arkeologiska och kriminaltekniska metoder och proteiners olika fascinerande roller. Proteiners utseende och form har stor betydelse for att vi ska få funktionsdugliga celler. Vad händer när det blir fel? Kursen ges som en föreläsningsserie av världsledande forskare vid institutionen. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Grundläggande Kemi – Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi 30 hp

Kursen ger en bred introduktion till kemin, där avsnitt från fysikalisk, oorganisk, organisk, samt biokemi presenteras. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 dag hel. Vt 2014 dag hel.

Analytisk kemi I 7,5 hp

Kursen avser att ge grundläggande teoretisk och experimentell kännedom om modern organisk analytisk kemi baserad på den analytiska kedjan med tyngdpunkt på kvantitativa mätningar. Den analytiska kedjan består av delmomenten provtagning, extraktion, upprening, separation, identifiering, kvantifiering samt statistisk utvärdering och presentation av resultat Särskild behörighet: Minst 30 hp i kemi. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (feb–mar). Vt 2014 dag hel (jan–feb).

Analytisk kemi II 7,5 hp

Kursen avser att ge utökad och fördjupad teoretisk kunskap och experimentell kännedom om modern organisk analytisk kemi baserad på den analytiska kedjan. Den analytiska kedjan består av delmomenten provtagning, extraktion, upprening, separation, identifiering, kvantifiering samt statistisk utvärdering och presentation av resultat. Särskild behörighet: 30 hp i kemi samt godkänt på kursen Analytisk kemi I, 7,5 hp, eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Analytisk kemisk ekologi I 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande

minst 30 hp.

Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb). Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk kemisk ekologi II,  projektarbete 7,5 hp

Det självständiga projektarbetet avser att ge teoretisk och laborativ kunskap inom analytisk kemisk ekologi. Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande minst 30 hp, samt kursen Analytisk kemisk ekologi, 7,5 hp (KA5005). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Molekylära livsvetenskaper 7,5 hp

Den här kursen vänder sig till dig som vill lära dig om grunderna i biokemi. Kursen tar upp de grundläggande biologiska molekylerna, proteiner, nukleinsyror och kolhydrater och deras kemiska samspel i den levande cellen. Kursen behandlar grundläggande kemiska principer (termodynamik, kemisk bindning samt kinetik) som är nödvändiga för att förstå de reaktioner som sker i cellen. Särskild behörighet: Fysik B, Kemi B och Matematik D eller Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 med undantag för Biologi A+B eller Biologi 1+2). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun).

Biokemi I 7,5 hp

Kursen behandlar proteiner, enzymer, membraner, cellers energimetabolism och genetisk informationsöverföring utifrån ett dynamiskt och funktionellt perspektiv. Samband mellan struktur och funktion hos proteiner; enzymatiska reaktionsmekanismer; enzymreglering; enzymkinetik; membrantransport; integrering och reglering av energimetabolismen samt genreglering behandlas.

naturvetenskap / kurser

Grundnivå

Särskild behörighet: Matematik C och Naturkun-

99


100

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Grund-

läggande Kemi – Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi, 30 hp (KZ2001). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (feb–mar). Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Biokemi II – proteiner från gen till funktion 15 hp

Belyser proteiners centrala roll i biologiska system. Ger fördjupade kunskaper kring proteinstruktur och enzymkatalys. Tar upp "protein-trafficking" och proteinomsättning, olika molekylära maskiner och cellulär reglering på olika nivåer. Förutom föreläsningar och laborationer, utgör ett grupparbete, med redovisning på engelska, kring en aktuell forskningsrelaterad frågeställning, ett viktigt delmoment. Särskild behörighet: 60 hp kemi, varav 15 hp i biokemi, eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Moderna kemiska metoder 7,5 hp

Kursen ger en översikt över ett antal teoretiska och experimentella kemiska metoder, deras styrkor, begränsningar, samt hur de tillämpas på biologiska system. De metoder som kursen behandlar är diffraktion och elektronmikroskopi, spektroskopi, masspektrometri, bioinformatik och molekylmodellering. Särskild behörighet: Kursen Kemins grunder 15 hp (KZ2000), Organisk kemi 15 hp (KO3001), Biokemi 15 hp (KB3002), samt Analytisk kemi I 7.5 hp (KA5002), eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

Organisk kemi 7,5 hp

Kursen utvecklar centrala begrepp inom organisk kemi samt deras tillämpningar i organiska och biokemiska processer. Kursen behandlar karbonylkemi, substitutions, eliminations, additionsreaktioner, samt moderna spektroskopiska metoder. Laborationsmomentet tar upp organkemiska laborationstekniker, samt elementär organisk syntes. Särskild behörighet: Grundläggande Kemi – Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi, 30 hp (KZ2001), eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb).

naturvetenskap / kurser

Organisk kemi – reaktivitet och struktur 15 hp

Kursen består av två moment, dels organkemisk reaktionslära samt organkemisk analys. Inom reaktionsläran ligger tonvikten på en fördjupning av det mekanistiska synsättet som behandlades under den grundläggande kursen. Det analytiska momentet behandlar moderna analysmetoder för att identifiera organiska föreningar. Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande minst 60 hp, av vilka minst 15 hp skall vara organisk kemi. Kravet kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Fysikalisk kemi 15 hp

Kursen behandlar den molekylära bilden av materien. Vi börjar med en teoretisk beskrivning av molekylernas struktur och egenskaper, med hjälp av kvantmekanik och kvantkemi. Molekylernas symmetri och dess konsekvenser diskuteras, samt olika typer av spektroskopiska studier av atomer och molekyler. De molekylära aspekterna av termodynamiken, molekylernas växelverkan med varandra och principerna för datorsimuleringar av kondenserad materia beskrivs också. Sppektroskopiska laborationer samt datorlabbar ingår i kursen. Särskild behörighet: Grundläggande kemi – Oorganisk, Fysikalisk, Organisk och Biokemi, GN, 30 hp (KZ2001, 30 hp) eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Oorganisk kemi 7,5 hp

Kursen ger en översikt över de grundläggande begreppen inom oorganisk kemi, molekylers och jonartade kristallers bindningsförhållanden, Lewis syra-bas begrepp samt modeller som hård-mjuk, och hur enklare kemiska reaktioner kan beskrivas utifrån dessa syra-basbegrepp. Vidare behandlas aspekter av övergångsmetall-komplex; struktur och jämvikt. Särskild behörighet: Genomgången kurs i Kemins grunder 15 hp eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb).

Moderna material – oorganisk kemi 7,5 hp

Kursen omfattar området oorganisk materialkemi och täcker ett antal viktiga materialgrupper, deras egenskaper och användning i det moderna samhället. En introduktion till beskrivning av strukturer samt relationer mellan struktur och egenskaper ingår i kursen. I kursen ingår även nanomaterial och deras unika egenskaper. Särskild behörighet: Genomgången kurs i Oorganisk kemi 7,5 hp (KZ4004) eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (feb–mar).

Introduktion till miljökemi, GN 15 hp

Kursen avser att ge en grundläggande översikt av miljökemiska och miljötoxikologiska begrepp och definitioner. Organiska miljöföroreningars källor, användning, egenskaper, spridning och omvandling i miljön, samt kemisk analys. Oorganiska ämnens reaktioner, kinetik och jämvikter i naturen. Atmosfärisk miljökemi: ozonkemi, fotokemi, molnkemi, partiklar, växthuseffekter och klimatförändringar. Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande minst 30 hp. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Säkerhet i skolans kemi- och NO-undervisning 4,5 hp

Kursen tar upp ansvarsfrågor (rektors, lärarens, elevens och myndigheters ansvar), hantering av kemikalier och de regler som begränsar denna. Vidare behandlas utrustning (personlig och allmän), och skötsel av denna, inklusive allmän hygien. Beredskap vid olyckor, riskbedömning av laboratoriearbete, spill, avfall och sanering och systematiskt arbetsmiljöarbete. Särskild behörighet: 30 hp i kemi eller motsvarande kunskaper. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag del (feb–apr).

Avancerad nivå Analytisk kemi, kemometri 15 hp

Utbildningens mål är att fördjupa deltagarnas kunskaper i försöksplanering, optimering och regressionsmetoder. Kursen förmedlar praktiska och teoretiska färdigheter i multivariat dataanalys, regressionsmodeller, datakomprimering och informationsextraktion applicerat på kemisk data. Kursen består av två moment: 1.Teori (Theory) 7,5 hp 2.Laborationer (Laboratory excercises, project) 7,5 hp Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 45 hp i kemi, där kursen Analytisk kemi I, 15 hp, ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk kemi, kemometri (teori) 7,5 hp

Utbildningens mål är att fördjupa deltagarnas kunskaper i försöksplanering, optimering och regressionsmetoder. Kursen förmedlar teoretiska färdigheter i multivariat dataanalys, regressionsmodeller, data komprimering och informations extraktion applicerat på informationsrik kemisk data. Kursen består av ett moment:1. Teori (Theory) 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst

45 hp i kemi, där kursen Analytisk kemi I, 15 hp, ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk kemi, masspektrometri 15 hp Kursen avser att ge en bred och fördjupad kunskap om modern masspektrometrisk analysmetodik. De olika masspektrometriska teknikerna jämförs ingående och utvärderas för olika applikationer och analytiska problemställningar. Kursen består av två moment: 1)Teori (Theory) 7,5 hp; 2)Laborationer (Laboratory excercises, project) 7,5 hp Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 45 hp i kemi, där kursen Analytisk kemi I, 15 hp, ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk kemi, masspektrometri (teori) 7,5 hp

Kursen avser att ge en bred och fördjupad kunskap om modern masspektrometrisk analysmetodik. Olika masspektrometriska tekniker jämförs ingående. Tolkning av elektronjonisations-spektra ingår. Kursen består av ett moment: 1. Teori (theory) 7.5 hp. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 45 hp i kemi, där kursen Analytisk kemi I, 15 hp, ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk kemi, bioanalytisk kemi 15 hp

Kursen ger en översikt av genomik och proteomik. Kursen avser att ge kunskap om bioanalytiska metoder, inkluderande biomolekyler, och en djupare insikt om strategier för utveckling av analytiska metoder samt förståelse för provtagningsmetodik och provhantering av biologiska matriser. Kursen består av två moment: 1. Teori (Theory) 7,5 hp; 2. Laborationer (Laboratory excercises, project) 7,5 hp Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 45 hp i kemi, där kursen Analytisk kemi I, 15 hp, ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Analytisk kemi, Avancerade separationsmetoder 15 hp

Kursen fördjupar kunskaperna från grundkurserna i analytisk kemi om den analytiska kedjan med teoretisk, experimentell och teknisk kunskap främst inriktad på kvalitativ och kvantitativ kemisk analys av organiska ämnen med användning av kromatografiska och masspektrometriska metoder. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 60 hp i kemi, där kursen Analytisk kemi, 7,5 hp, KA5003 och Analytisk kemi, 7,5 hp, KA5004 ingår. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Metabolism och riskbedömning av kemikalier i miljön 15 hp

Kursen behandlar: Upptag, metabolism, utsöndring och toxiska effekter av miljöföroreningar; Statistiska


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

metoder med miljökemisk relevans; Tillvägagångssätt för riskbedömning baserad på kemisk-fysikaliska egenskaper; Laborationer som illustrerar metabolism (kinetik) och analys av metaboliter; Granskning och presentation av en riskbedömningsrapport. Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande 90 hp. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Organiska miljöföroreningars kemi 15 hp

Kursen behandlar organiska miljöföroreningars kemi på avancerad nivå: Fysikalisk-kemiska egenskaper och reaktivitet; Spridning och reaktioner i miljön; Kemisk syntes av miljöföroreningar och deras biologiska och abiotiska transformationsprodukter; Enklare modellering av olika typer av substanser. I kursen ingår även ett begränsat litteraturarbete. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i kemi, varav minst 15 hp på avancerad nivå i organisk kemi eller miljökemi. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Introduktion till materialkemi 15 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i

kemi varav 15 hp i oorganisk kemi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp

i kemi varav 15 hp i fysikalisk kemi, materialkemi eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb). Undervisningsspråk: engelska.

Biokeramer 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

90 hp i kemi, där Introduktion till materialkemi, AN (15 hp, KZ7004) ska ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj). Undervisningsspråk: engelska.

Porösa material 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

90 hp i kemi, där Introduktion till materialkemi, AN (15 hp, KZ7004) ska ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Materialkemisk modellering 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp

i kemi varav 15 hp i fysikalisk kemi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (feb–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Introduktion till analytisk elektronmikroskopi 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp

Strukturanalys med diffraktion 7,5 hp

i kemi varav kursen Strukturanalys med diffraktion, 15 hp (KZ7005) samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

i kemi varav 15 hp oorganisk kemi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Innovationsteknik och akademisk entreprenörskap inom naturvetenskap och teknik 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp

Struktur och egenskaper hos fasta material 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp

i kemi varav 15 hp i materialkemi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Miljökemisk analys. AN 15 hp

Mjuka material 7,5 hp

There are many technically important materials and biomaterials that are "soft" at room temperature. Examples of such materials are: polymers, liquid crystals, colloids, and biomembranes. These materials are used in a wide range of technical and biotechnological applications. This course will deepen your understanding of the structure, dynamics and properties of these materials in a concerted manner and introduce you to some of their technical applications. The course is a recommended course in the Masters program in Materials chemistry at Stockholm university.

Avancerad transmissions­ elektronmikroskopi 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i

kemi varav kurserna Sturkturanalys med diffraktion, 7,5 hp (KZ7005) och Introduktion till analytisk elektronmikroskopi, 7,5 hp (KZ8006). Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Bioorganisk strukturanalys 15 hp

Kursen behandlar och illustrerar hur en kombination av NMR spektroskopi och molekylmodellering kan användas för att undersöka molekylers tredimensionella struktur. De substansklasser som studeras är huvudsakligen kolhydrater, peptider och nukleotider. Naturprodukter i form av steroider och terpener samt läkemedelsrelaterade molekyler behandlas också för att ge en god översikt av struktur hos bioorganiska molekyler.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst

75 hp i kemi, där Organisk kemi I, 15 hp, och Organisk kemi – reaktivitet och struktur, 15 hp, eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Metallorganisk kemi – från kemisk bindning till asymmetrisk katalys 15 hp

Denna unika kurs är uppdelad i två moment. Det första är fokuserat på att ge en teoretisk bild av begreppet kemisk bindning inom företrädesvis organiska och metallorganiska system. Momentet är baserat på kvantmekaniska metoder för att förklara viktiga aspekter inom kemisk bindning. I det andra momentet tillämpas dessa kunskaper inom metallorganisk kemi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 75 hp i kemi, där Organisk kemi I, 15 hp, och Organisk kemi – reaktivitet och struktur, 15 hp, eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad organisk syntes 15 hp

Kursen omfattar fördjupade studier av organkemiska reaktioner. Tonvikten ligger på praktiska syntetiska metoder för framställning av mer komplexa organiska föreningar, där såväl stereoselektiv syntes som användandet av metallorganiska katalysatorer ingår. De studerade reaktionernas mekanismer diskuteras i detalj. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 75 hp i kemi, där Organisk kemi I, 15 hp, och Organisk kemi – reaktivitet och struktur, 15 hp, eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Läkemedels funktion I 15 hp

Kursen behandlar hur ett läkemedel fungerar, hur det tas upp i kroppen och hur det utövar sin verkan på t ex enzymsystem och receptorer (s k ´targets´). En viktig aspekt är att ge en grundlig förståelse för ett läkemedels verkan på en molekylär nivå. Kursen ska ge en fördjupad inblick i bl a struktur-aktivitetssamband, farmakodynamik, farmakokinetik, samt läkemedelsdesign och utveckling. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 60 hp i kemi, där kurserna Organisk kemi I, 15 hp, och Biokemi I, 15 hp, eller motsvarande ingår. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Teoretisk organisk kemi 15 hp

Kursen vänder sig till studenter som vill lära sig att kombinera syntetisk organisk kemi med kvantkemisk modellering för att på så sätt få en djupare förståelse för organkemiska processer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 75 hp i kemi, där kurserna Organisk kemi I, 15 hp och Organisk kemi – reaktivitet och struktur, 15 hp eller motsvarande ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Biokemisk toxikologi 15 hp

Kursen behandlar toxikologisk metabolism, hur kroppsfrämmande ämnen metaboliseras och oskadliggörs; toxikologiska mekanismer för celldöd pga toxisk skada och kemisk carcinogenes. Screening av potentiellt carcinogena ämnen och riskevaluering tas också upp. Ett problembaserat litteraturprojekt som avser att ge en förståelse för olika parametrar viktiga att beakta inom toxikologi ingår också i kursen. Särskild behörighet: Minst 37,5 hp kemi, varav minst 15 hp i biokemi. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat

naturvetenskap / kurser

Kursen behandlar provtagning, upparbetning, separationstekniker för analys av kemikalier i människa och miljö. Tekniker för kvalitativ och kvantitativ analys av miljöföroreningar, omvandlingsgsprodukter, metaboliter, addukter samt nanopartiklar kommer att tas upp, samt metoder för databearbetning och kvaliltetssäkring. Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande 90 hp, varav minst 15 hp i miljökemi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

This course intends to provide an overview of opportunities and challenges related to the development of innovations and spin-offs from academic environments. It will address the following: – historical background and the different benefits of academic spin-off companies, – descriptions and definitions of what an innovation is, with a focus on knowledge-based and research-based innovations, – basics of a business plan, – basics of a patent, – conditions for innovation and academic spin-off companies in various scientific disciplines, – sales work of high-tech and research-based innovations, – funding of academic spin-off companies. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

101


102

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Strukturbiokemi 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande begrepp inom strukturbiokemi och de experimentella metoder som används för att bestämma utseendet på biologiska makromolekyler på molekylär nivå. Kursen behandlar också sambandet mellan struktur och funktion ur ett molekylärt perspektiv och hur den strukturella kunskapen har ökat vår förståelse för viktiga processer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i kemi, varav minst 15 hp är i biokemi. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Bioinformatik 7,5 hp

Mängden tillgänglig information inom livsvetenskaperna ökar snabbt och att kunna utnyttja denna information är en av hörnstenarna inom modern biologisk forskning. Kursen tar upp grundläggande bioinformatiska metoder för analys av proteinsekvens och struktur. Kursen syftar till att ge förmåga att analysera och föreslå funktionen för och strukturen hos ett okänt protein. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i naturvetenskapligt ämne. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Biomolekylär NMR 15 hp

Kursen ger en teroretisk såväl som praktisk kunskap i kärnspinnresonans (NMR) spektroskopi. Den teoretiska delen syftar till att ge en grundläggande kvantmekanisk beskrivning av NMR, samt en genomgång av grundläggande relaxationsteori. Kursen skall ge nödvändiga teoretiska verktyg för att kunna analysera moderna NMR experiment, inklusive multidimensionella och multinukleära tekniker. Särskild behörighet: Minst 60 hp i kemi och/eller 60 hp i fysik. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / kurser

Spektroskopi av biologiska molekyler 7,5 hp

This course teaches theory and application of the spectroscopic methods that are used in life sciences. It also discusses several important life processes and illustrates how spectroscopic methods are applied to understand these processes. Laboratory course work provides hands-on experience with some of the most common spectroscopic methods. A distance learning version without experiment is available (KB7008,6 hp). Särskild behörighet: Minst 60 hp i kemi eller 60 hp i fysik. Dessutom krävs elementär kunskap om biologiska molekyler motsvarande momentet Biomolekylers struktur och funktion 3,5 hp i kursen Biomolekyler och deras reaktioners fysikaliska principer 7,5 hp. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Biologiska membraners struktur och dynamik 15 hp

Kursen ger kunskaper om membraners 3D-struktur och egenskaper, membranproteiners struktur, funktion, expression och biogenes, metoder för olika studier av membranproteiner, och transportprocesser över biologiska membraner. Kursen har nära anknytning till

forskningsverksamheten vid institutionen och ett antal temalaborationer utförs i dessa forskargrupper och belyser de moment som diskuteras på föreläsningarna. Särskild behörighet: 60 hp i kemi, samt godkänt på kursen Biokemi II – proteiner från gen till funktion, 15 hp, eller motsvarande. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Avancerade biokemiska metoder 15 hp

Kursen behandlar experimentell metodologi i biokemi, och tar upp det senaste inom, DNA/protein arrays, laserspektroskopi, proteinöveruttryck, kristallografi, "solid state NMR", masspektrometri, proteomik och läkemedelsdesign. Kursen består av föreläsningar, teoretiska och praktiska övningar, presentationer och studiebesök och ger träning i att lösa komplicerade forskningsrelaterade frågor. Särskild behörighet: 60 hp i kemi samt godkänt på kursen Biokemi II, proteiner från gen till funtion, 15 hp, eller motsvarande. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Komparativ genomik 7,5 hp

Kursen behandlar bioinformatiska metoder för att analysera genom, grunderna för hur prokaryota och eukaryota genom är uppbyggda, principerna för genprediktion, och sekvensjämförelser.Vidare behandlas fylogenetiska metoder och ortologi/paralogi analys. Kursen är användbar för bioinformatiker som arbetar med analys av gen- och proteinsekvenser, i synnerhet ur ett funktionellt eller evolutionärt perspektiv. Särskild behörighet: Bioinformatik, 7,5 hp, och 5 hp grundläggande programmering eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Prediktion av struktur hos globulära proteiner och membranproteiner 7,5 hp

Kursen behandlar det intrikata problemet att utifrån aminosyrasekvensen kunna bestämma strukturen för globulära proteiner och membranproteiner. Kursen består av föreläsningar, en litteraturuppgift och ett projekt. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp inom naturvetenskapligt ämne, inklusive 5 hp grundläggande programmering, eller motsvarande samt kunskaper motsvarande innehållet i följande kurser: Bioinformatik, 7,5 hp, och Molekylär modellering, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj). Undervisningsspråk: engelska.

Proteiners molekylära egenskaper: struktur, funktion och  proteinsjukdomar 15 hp

Processer som leder till felveckning av proteiner, ligger bakom flera av våra mest allvarliga neurologiska sjukdomar. Kursen behandlar varför proteiner ser ut som de gör, proteiners samspel i det cellulära maskineriet, varför det ibland blir fel och hur cellen skyddar sig mot fel. Förutom föreläsningar och laborationer, innehåller kursen projektarbeten och en minikonferens. Särskild behörighet: 60 hp i kemi, samt godkänt på kursen Biokemi II – proteiner från gen till funktion, 15 hp, eller motsvarande. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Molekylär modellering 7,5 hp

Modellering av biologiska system på molekylär nivå ökar stadigt i betydelse. Kursen ger en introduktion till de vanligaste metoderna som används inom molekylär modellering. Både kvantmekaniska och klassiska metoder behandlas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp inom naturvetenskapligt ämne. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Neurokemi Institutionen för neurokemi www.neurochem.su.se Kortfattat skulle man kunna beskriva neurokemi som nervsystemets biokemi. Ursprungligen var studier av nervsystemet framför allt en fråga för anatomer, cellbiologer och kliniskt orienterade forskare som farmakologer, neurologer och psykiatriker och kunskapen om de biokemiska mekanismerna var mycket begränsad. Genom en rad framsteg, speciellt när det gäller nya metoder för att studera biokemiska processer med molekylärbiologiska metoder och patch-clamp teknik, har vår kunskap om nervsystemet på molekylär nivå ökat explosionsartat. Från att ha varit en liten, underordnad del av vad som brukar kallas neurovetenskap eller neuroscience har nu neurokemin kommit att bli ett grundläggande fundament för förståelse av de flesta aspekterna av nervsystemet. Dagens forskning sker numera till stor del på molekylär, neurokemisk nivå med syfte att dels bättre förstå hur nervsystemet är uppbyggt och fungerar och dels att nå ökad insikt om mekanismer bakom t.ex. neurodegenerativa sjukdomar och cancer i nervsystemet.

Grundnivå Hjärnans biokemi, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen ger en orientering om hjärnans struktur och funktion samt bakomliggande orsaker till olika neurologiska sjukdomstillstånd. Grundläggande neurokemiska begrepp såsom nervsystemets celler och organisation och hjärnans utveckling ingår. Kursen berör neurodegenerativa och psykiska sjukdomar ur ett molekylärt perspektiv. Mekanismer bakom sömn, emotioner samt hjärnans belöningssystem och drogers inverkan diskuteras. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Hjärnans och kroppens läkemedel, orienteringskurs 7,5 hp

Målsättningen med kursen är att beskriva de molekylära mekanismerna med vilka läkemedel och andra farmakologiskt aktiva substanser verkar på kroppen. Kursen behandlar läkemedel i ett bredare perspektiv och frågeställningar om vad som räknas som sjukdom, arvsanlagens betydelse, varför det är svårt att behandla vissa sjukdomar, läkemedelsutveckling inom industrin och samhälleliga aspekter av läkemedel diskuteras också. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del. Vt 2014 kväll del.

Neurokemi med molekylär neurobiologi, självständigt arbete 15 hp

Kursen består av ett litteraturarbete utformat i samråd med handledaren och avser att ge insikter i och erfarenhet av vetenskapligt arbete inom neurokemi. Centrala moment är planering, genomförande och rapportering. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt muntlig rapportering i form av seminarier. Laborativt arbete kan förekomma. I kursen ingår en seminarieserie om vetenskaplighet


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Särskild behörighet: Minst 135 hp varav 60 hp i

kemi, av dessa skall minst 15 hp vara biokemi eller neurokemi med molekylär neurobiologi. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Forskningsprojekt i neurokemi, GN 15 hp

Kursen består av ett större litteraturarbete utformat i samråd med handledaren och avser att ge insikter i och erfarenhet av vetenskapligt arbete inom neurokemi. Centrala moment är planering, genomförande och rapportering. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt muntlig rapportering i form av seminarier. Visst laborativt arbete kan förekomma. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 135 hp i naturvetenskapliga ämnen. Av dessa skall minst 60 hp vara i kemi eller molekylärbiologi eller motsvarande samt 15 hp i neurokemi med molekylär neurobiologi. Engelska B eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Endast registrering. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad nivå Neurokemi med molekylär neurobiologi 15 hp

Kursen behandlar nervsystemets biokemi och nervcellernas funktioner i molekylära termer. Neurotransmittor-syntetiserande och metaboliserande mekanismer, upptag och frisättning av klassiska- och peptidneurotransmittorer ingår. Receptorer och deras ligander, deras interaktioner för utvecklingen av tolerans, supersensitivitet och långtidspotentiering behandlas samt neurokemin som grund för neurofarmakologin belyses. Särskild behörighet: Kunskaper i kemi motsvarande 60 hp i kemi på grundnivå, varav 7,5 hp i biokemi, eller motsvarande, eller kunskaper i biologi motsvarande 60 hp i biologi på grundnivå, varav 9 hp i zoofysiologi. Kravet kan även uppfyllas av den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Rekombinanta peptider och proteiner 15 hp

Signaltransduktion – från mask till människa 15 hp

Kursen behandlar olika signaltransduktionsvägar i cellen. Särskild tonvikt läggs på signaltransduktion i centrala och perifera nervsystemet, receptorkinetik och peptidreceptorsignalering. Koppling mellan immunsystem och nervsystem, neuroendokrin signalering, toxiners, farmakas och olika sjukdomars påverkan på signaltransduktion, minne och inlärning behandlas. Metodik vid signaleringsstudier behandlas. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande antingen 60 hp i kemi eller 60 hp i biologi på grund-

motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska.

Peptider, proteiner och  proteomics 15 hp

Matematiska institutionen www.math.su.se

Kursen behandlar fastfassyntes av peptider, kemisk analys av peptider, aminosyrornas kemiska och strukturella egenskaper och hur dessa bidrar till att forma polypeptidkedjans struktur och funktion. Vidare berörs konformationsegenskaper hos polypeptidkedjor och proteiners katalytiska egenskaper. Tolkning av kemiska, strukturella och biofysiska data om proteinkonformationer belyses. Proteom-analysmetoder introduceras. Särskild behörighet: 60 hp i kemi på grundnivå, eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel (jan–mar) Anmälan 15 oktober. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad neurokemi med molekylär neurobiologi 15 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om cellulära och molekylära mekanismer för neuronal överlevnad. Nervcellsdifferentiering, tillväxtfaktorer och deras receptormekanismer, genreglering i nervsystemet, neuroimmunologi samt molekylära mekanismer för neurodegeneration och apoptos behandlas. Interaktioner mellan nervceller och gliaceller ingår. Kursen avslutas med ett 4–5 veckor långt projektarbete i en forskningsgrupp. Särskild behörighet: Neurokemi med molekylär neurobiologi 15 hp, eller motsvarande. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Läkemedelsfunktion II 15 hp

Kursen ansluter till kursen Läkemedels funktion I och omfattar en genomgång av specifika läkemedelsgruppers funktion i molekylära, cellbiologiska och fysiologiska termer. Speciell vikt läggs vid de farmakodynamiska och farmakokinetiska mekanismerna på molekylär nivå och deras koppling till den kliniska effekten samt till biverkningar. Kursen innehåller även en ingående beskrivning av mekanismer för enzyminhibition. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 60 hp i kemi eller 60 hp i biologi, där kursen Läkemedelsfunktion I, 15 hp, eller minst 7,5 hp i biokemi, eller motsvarande ska ingå. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper eller erfarenheter. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Neurokemi med molekylär neurobiologi, självständigt arbete 30 hp, 45 hp, 60 hp

Det självständiga arbetet avser att ge erfarenhet och kunskap om vetenskapligt arbete och metodik inom neurokemi med molekylär neurobiologi. Centrala moment är planering, genomförande och rapportering av en laborativ forskningsuppgift. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport samt muntlig rapportering i form av seminarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen. Dessutom krävs godkänt resultat på kurser motsvarande 30 hp i kemi på avancerad nivå, varav 15 hp i biokemi eller 15 hp i neurokemi med molekylär neurobiologi, alternativt kurser motsvarande 30 hp i biologi på avancerad nivå inom toxikologi, zoofysiologi, cellbiologi, immunologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, neurobiologi eller allmän fysiologi. Kraven kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat

Matematik Eftersom en matematisk teori alltid innebär att vissa slutsatser gäller under angivna förutsättningar, kan den principiellt inte säga något om den fysiska verkligheten. Icke desto mindre har matematiken blivit ett oumbärligt verktyg för en lång rad av ämnen, som astronomi, fysik, kemi, statistik och de tekniska vetenskaperna samt på senare tid även för ekonomi, biologi, olika beteendevetenskaper och datavetenskap. Matematikens uppgift då det gäller tillämpningsämnena är dels att ställa begreppsbildningar till förfogande för en exakt och ändamålsenlig formulering av empiriska lagar, dels att ur de formulerade lagarna härleda konsekvenser, vilka bland annat kan användas för att finna bättre modeller av den verklighet man vill beskriva. Dessa uppgifter har med tiden blivit alltmer betydelsefulla. Matematiken utvecklas ständigt genom en intensiv internationell forskning, nya teorier skapas och redan existerande förenklas och byggs ut.

Grundnivå Förberedande kurs i matematik 7,5 hp

Kursen behandlar tal från positiva heltal till komplexa tal, binomialsatsen, primtal och faktorisering, logik, funktioner, olikheter, absolutbelopp, polynom, faktorsatsen, trigonometriska funktioner och ekvationer, gränsvärden, derivata med tillämpning på optimeringsproblem, begreppet integral som en oändlig summa. Kursen ger behörighet att läsa Matematik I, 30 hp vid Stockholms universitet. Särskild behörighet: Matematik C eller Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 3 eller A3 med undantag för Naturkunskap A+B och Samhällskunskap A eller Naturkunskap 1b+2 alt 1a1+1a2+2 och Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2). Ht 2013 distans del. Vt 2014 distans del.

Matematik I 30 hp

Kursen behandlar grundläggande algebra, funktionslära, linjär algebra i två och tre dimensioner (matriser, determinanter, vektorer, linjärt beroende), envariabelanalys (gränsvärde, kontinuitet, derivata och integral med tillämpningar) samt flervariabelanalys (partiella derivator och dubbelintegraler). Kursens innehåll kan användas vid modellering inom en mängd områden exempelvis fysik och ekonomi. Särskild behörighet: Matematik D eller Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A, Fysik A+B och eller Kemi 1, Fysik 1a +2). Ht 2013 dag hel. Ht 2013 distans hel. Ht 2013 dag del. Ht 2013 distans del. Vt 2014 dag hel. Vt 2014 distans hel. Vt 2014 dag del. Vt 2014 distans del.

Matematik för ekonomisk och statistisk analys 7,5 hp

Kursen behandlar elementära funktioner, derivat, max- och minproblem, Taylors formel och Taylorserier, integraler, funktioner av flera variabler, partiella derivator, optimeringsproblem med och utan bivillkor, matriser och determinanter. Särskild behörighet: Matematik C eller Matematik 3b alt 3c (Områdesbehörighet 4 eller A4 med undantag för Engelska B och Samhällskunskap A eller Engelska 6 och Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2) Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

naturvetenskap / kurser

Kursen behandlar konstruktion av syntetiska gener för uttryck av biologiskt viktiga proteiner/peptider i E. coli. Man följer förloppet från gen till rent protein och lär sig kloning, transformation av E. coli samt identifiering av positiva kloner. Induktionsexperiment, identifiering och rening av genprodukten ingår. Vidare studeras uttryck i mammala celler och identifiering av genprodukter med immunologiska metoder. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande någon av kurserna Neurokemi med molekylär neurobiologi, 15 hp, eller Biokemi II – proteiner från gen till funktion, 15 hp, eller kunskaper motsvarande kandidatexamen med huvudområdet molekylärbiologi, där minst 30 hp i kemi ingår. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan) Anmälan 15 april. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

nivå. Minst 7,5 hp i biokemi ska ingå. Dessutom krävs minst 15 hp på avancerad nivå inom neurokemi, molekylär neurobiologi, molekylära livsvetenskaper eller läkemedelskemi. Kravet kan även uppfyllas av den som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

103


104

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Matematik för naturvetenskaper 15 hp Kursen behandlar grundläggande aritmetik och algebra, linjära ekvationssystem, matrisräkning, vektorer, geometri i planet och rummet, elementära funktioner, derivator, Taylorserier, komplexa tal, integraler, enkla differentialekvationer. Begreppen behandlas i nära anslutning till exempel hämtade från naturvetenskaperna. Särskild behörighet: Matematik D eller Matematik 4 (Områdesbehörighet 8 eller A9 med undantag för Kemi A, Fysik A+B eller Kemi 1, Fysik 1a +2). Ht 2013 dag hel (sep–nov). Vt 2014 dag del.

Matematisk analys III 7,5 hp

Kursen behandlar teori för analys i en variabel (gränsvärden, kontinuitet, derivata, integral, Taylors formel) samt flervariabelanalys (gränsvärden, kontinuitet, differentierbarhet, gradient, högre derivator, Taylors formel, optimeringsproblem, lokala extrempunkter, dubbelintegraler, variabelbyte). Kursens innhåll kan användas vid modellering i en mängd områden, exempelvis fysik och ekonomi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 distans del (sep–nov). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 dag del (jan–mar). Vt 2014 distans del (jan–mar).

Matematisk analys IV 7,5 hp

Kursen behandlar generaliserade integraler, serier, potensserier, trippelintegraler, kurvintegraler, Greens formel, ytintegraler, Gauss och Stokes satser. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp och Matematisk analys III, 7,5 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 distans del (nov–jan). Vt 2014 dag del (mar–jun). Vt 2014 distans del (mar–jun).

Algebra och kombinatorik 7,5 hp

Kursen behandlar rekursion, induktion, funktioner, relationer, kombinationer, permutationer, delbarhet, faktorisering av heltal, modulär aritmetik, gruppteori, polynom, något om ringar och kroppar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 distans del (nov–jan). Vt 2014 dag del (mar–jun). Vt 2014 distans del (mar–jun).

naturvetenskap / kurser

Linjär algebra II 7,5 hp

Kursen behandlar allmänna linjära rum, linjärt oberoende, bas, dimension, skalärprodukt, ON-baser, matrisrang, inverterbarhet, ortogonala matriser, linjära avbildningar, nollrum, värderum, egenvektorer, diagonalisering, kvadratiska former med tillämpningar på kurvor och ytor av andra graden. Kursens innehåll kan användas vid modellering i en mängd områden exempelvis fysik och ekonomi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik grundkurs 30 hp. Ht 2013 dag del (sep–nov). Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 distans del (sep–nov). Vt 2014 dag del (jan–mar). Vt 2014 distans del (jan–mar).

Avancerad nivå Beräkningsbarhet och konstruktiv matematik 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i

matematik. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande.

Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Homologisk algebra och algebraisk topologi 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande

90 hp i matematik där Algebra III, AN, 7,5 hp, eller motsvarande ska ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande.

Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Krypteringsmatematik 7,5 hp

Kursen behandlar de moderna metoder för kryptering som är basen för säker elektronisk kommunikation, samt metoder för att forcera dessa. Fokus är på de matematiska grunderna inom talteori, algebraisk geometri och statistik och hur dessa används för kryptering. Kursen är av intresse för den som sysslar med säkerhetsaspekter på elektronisk kommunikation. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Linjär algebra II GN 7,5 hp och Matematisk analys III GN 7,5 hp ingår. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Linjär algebra med tillämpningar 7,5 hp Kursen behandlar minsta kvadratmetoden, invarianta delrum, Hankeloperatorer, Bezoutianer, kedjebråk och ortogonala polynom, Cauchyindex. Ett urval av följande: Stabilitet, system och deras representationer, realiseringsteori, stabilisering, Hankelnorm approximation inklusive Schmidtpar av Hankeloperatorer, dualitet, Nevanlinna-Pick interpolation, Hankel approximerare, singulära värden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Linjär algebra II, GN 7,5 hp (MM5004) och Matematisk analys III GN, 7,5 hp (MM5001) eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Matematisk kontrollteori 7,5 hp

Deterministiska ändligt-dimensionella system: en systematisk behandling av kärnan av kontrollteori, algebraisk teori för linjära system inklusive kontrollerbarhet, observerbarhet, återkopplingsekvivalens och minimalitet, stabilitet enligt Lyapunov och input/ outputmetoder, idéer i optimal kontroll, observerare och dynamisk återkoppling, parametrisering av stabiliserande kontrollerare, differentiella spel. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Analysens grunder, AN, 7,5 hp (MM7001), Analytiska funktioner I, AN, 7,5 hp (MM7002), Ordinära differentialekvationer, AN, 7,5 hp (MM7004) och Dynamiska system och optimal kontrollteori, AN, 7,5 hp (MM7010) eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 del Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 distans del. Undervisningsspråk: engelska.

Matematiska dynamiska modeller i biologi 7,5 hp

Modellering med ordinära differentialekvationer och system av ordinära differentialekvationer, jämviktspunkter, stabilitetsstudie. Tillämpningar i kemi, medicin, epidemier, biokemiska processer; singulära perturbationer och Michelis-Mentens enzymdynamik; bifurkationer och hybriduppförande; aktiverar-broms-system; gränscykler och Poincaré-Bendixon teori; kemotaxis: gradienter; attraktion och repulsion; diffusion. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Linjär algebra II, 7,5 hp (MM5004) och Matematisk analys III, 7,5 hp (MM5001) eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (jan–mar). Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Matematiska grunder till matematisk systembiologi 7,5 hp

Kursen behandlar ett urval av följande områden: Celldynamik, signalnätverk inklusive minnen, switchar och oscillatorer, kemotaxis, mönsterbildning, neural

transmission, syntetisk biologi, omvänd ingenjörskonst av gen- och proteinnätverk, Markovkedjor för populationsmodeller, epidemiologi, matematiken bakom phylogenetiska träd, sekvensuppradandemetoder. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Linjär algebra II, 7,5 hp (MM5004) och Ordinära differentialekvationer, 7,5 hp (MM7004) eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans del. Ht 2013 distans del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Optimering II 7,5 hp

Teorin för konvexa mängder och konvexa funktioner och deras samband med olika metoder i kontinuerlig och diskret optimering, tex constraint qualification, Lagrange multiplikatorteori, Lagrange- och konjugat/Fencheldualitet, minimaxteori, icke-differentierbar optimering. I urval: Nätverksoptimering, matematisk behandling av optimeringsalgoritmer, optimering i Hilbertrum, tillämpningar i naturvetenskap, ekonomi, finans Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Analysens grunder, AN, 7,5 hp (MM7001) och Optimering, AN, 7,5 hp (MM7006) eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans del. Vt 2014 distans del. Undervisningsspråk: engelska.

Analysens grunder 7,5 hp

Reella tal. Satser om kontinuerliga funktioner på kompakta intervall. Derivering och integrering i R^n. Funktionsserier, likformig konvergens. Implicita funktioner. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, Matematisk analys IV, 7,5 hp, och Linjär algebra II, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans del. Vt 2014 dag del (jan–mar) Anmälan 15 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag del (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Analytiska funktioner I 7,5 hp

Kursen behandlar analytiska funktioner, integration och serieutveckling av analytiska funktioner, residykalkyl, konform avbildning. Kursens innehåll kan användas vid modellering inom till exempel fysik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, och Matematisk analys IV, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 distans del. Undervisningsspråk: engelska.

Algebra III 7,5 hp

Kursen behandlar grunderna i den abstrakta algebran. Grupper, homomorfismer, normala delgrupper och kvotgrupper, permutationsgrupper, ringar, ideal, homomorfismer, kvotringar, polynomringar, kroppar, kroppsutvidgningar, ändliga kroppar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Linjär algebra II, 7,5 hp, och Algebra och kombinatorik, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 distans dag del. Vt 2014 dag del (mar–jun). Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Dynamiska system och optimal kontrollteori 7,5 hp

Kursen behandlar linjära system av differentialekvationer, stabilitetsteori, grundläggande begrepp inom kontrollteori, valda delar av dynamisk programmering, linjär-kvadratisk optimal kontroll eller Kalman-filter.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Kursens innehåll kan användas vid modellering inom en mängd områden exempelvis i fysik, biologi och ekonomi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, och Linjär algebra II, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kombinatorik II 7,5 hp

Kursen behandlar permutationer, grafteori, träd och sökalgoritmer, riktade grafer, rekursiva metoder, genererande funktioner, partitioner. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematik I, 30 hp, och Algebra och kombinatorik, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 distans del. Undervisningsspråk: engelska.

Linjär analys 7,5 hp

Kursen behandlar Fourierserier med tillämpningar på andra ordningens partiella differentialekvationer. Kursens innehåll kan användas vid modellering inom till exempel fysik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, Matematisk analys IV, 7,5 hp, och Linjär algebra II, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Logik 7,5 hp

Kursen behandlar sats- och predikatlogik, induktivt definierade mängder, formella språk, substitution, semantik, naturlig deduktion. Systemets sundhet och fullständighet med avseende på semantiken bevisas och tillämpas på olika problem. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematik I, 30 hp, och Algebra och kombinatorik, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (sep–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Ht 2013 dag del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Matematisk ekonomi 7,5 hp

Optimering 7,5 hp

Kursen behandlar linjär programmering, simplexmetoden, dualitet, matrisspelsteori, icke-linjär programmering med och utan bivillkor, lagrangerelaxering, dualitet. Kursens innehåll kan användas vid modellering i bland annat ekonomi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, och Linjär algebra II, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del (nov–jan). Ht 2013 dag del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Kursen behandlar mått- och integrationsteori med bland annat Lebesgues satser om monoton och begränsad konvergens, Radon-Nikokyms sats, Fubinis sats och Arzela-Ascolis sats. Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Analysens grunder, 7.5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Ordinära differentialekvationer 7,5 hp

Kursen behandlar linjära differentialekvationer med konstanta och variabla koefficienter, existens- och entydighetssatser, plana autonoma system, numeriska lösningsmetoder, Laplace-transform. Kursens innehåll kan användas vid modellering inom en mängd områden exempelvis fysik och ekonomi. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, och Matematisk analys IV, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Fourieranalys 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande teori för Fourierserier och Fourierintegraler i L^1 och L^2, samband mellan Fourierintegraler och analytiska funktioner samt tillämpningar på olika områden. Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Linjär analys, 7,5 hp, Analysens grunder, 7,5 hp och Analytiska funktioner I, 7,5 hp eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Representationsteori för ändliga och kompakta grupper 7,5 hp

Kursen behandlar grunderna av teorin för representationer av ändliga och kompakta grupper. Haarmått med til�lämpningar, Peter Weyls sats. Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Algebra III, 7,5 hp och Topologi, 7,5 hp eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Topologi 7,5 hp

Kursen behandlar allmän topologi, topologiska rum, kontinuitet, kompakthet, sammanhang, identifikationstopologier samt algebraisk topologi, fundamentalgruppen och klassifikation av slutna ytor.Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Analysens grunder, 7.5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Kombinatorik III 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande satser om hypergrafer, grafer och block-design. Något om optimering i grafer och nätverk. Något om algebraiska strukturer i kombinatoriken, matroider. Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Algebra III, 7,5 hp eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Talteori 7,5 hp

Kursen behandlar grunderna i talteorin, kvadratiska reciprocitetssatsen, diofantiska ekvationer, zeta- och L-funktioner. Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik där Analytiska funktioner I, 7,5 hp, och Algebra III, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Elementär differentialgeometri 7,5 hp

Kursen behandlar kurvors och ytors geometri i tre dimensioner, Stokes sats, krökning, torsion, Frenets formler, Gaussisk krökning, Cartans strukturekvationer, Gauss Theorema egregium. Kursen kan ges på svenska om endast svenskspråkiga studenter är antagna. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i matematik, där Analysens grunder, 7,5 hp, och Analytiska funktioner I, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Matematikämnets didaktik Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se Matematik är en viktig del av vår kultur. Matematikämnet i skolan har dubbelt syfte, dels ett allmänbildande så att elever i framtiden kan fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, dels att elever ges möjlighet att välja matematikintensiva utbildningar. Didaktiken behandlar frågor om undervisning, kunskapsbildning och lärande. Som exempel kan nämnas hur ett matematiskt innehåll kan kommuniceras, vilka områden som ska prioriteras och hur innehållet kan behandlas i förhållande till krav i styrdokument men också till elevers erfarenheter och intressen. Inom förskoleklassen och grundskolans tidiga år handlar matematik främst om ett utforskande av närmiljön relaterat till begreppsbildning och matematikens språk och symboler. Frågor som uppstår inom undervisning i matematik rör sig, förutom om hur undervisning kan organiseras, också om faktorer som påverkar barns och elevers lärande, såsom attityder till matematik, etnicitet, genus- och identitetsfrågor. I kursutbudet finner du kurser som har en direkt användbarhet i undervisning och som syftar till att fördjupa professionskunskapen men också kan utgöra en grund för fördjupade studier i matematikämnets didaktik.

Grundnivå Analys och bedömning av kunskaper i matematik 7,5 hp

Bedömning ses som ett verktyg för lärande i matematik och belyses ur olika perspektiv med utgångspunkt i aktuell forskning och teorier kring kunskapsbildning, undervisning och utvärdering i matematik. Olika metoder att analysera, bedöma och dokumentera elevers kunskaper i matematik tas upp. Utifrån litteratur, föreläsningar och deltagarnas egna klassrumsstudier analyseras olika bedömningsmodellers för- och nackdelar. Kursen ges på halvdistans. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Lärarexamen med minst 30 hp i matematik, matematikdidaktik eller didaktik. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag/kväll del.

Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år I 7,5 hp Inom grundläggande taluppfattning och geometri diskuterar vi ämnets didaktik samt hur en förståel-

naturvetenskap / kurser

Kursen behandlar ordinära differentialekvationer, variationskalkyl, Eulerekvationerna samt generaliseringar i optimal kontroll, stokastiska processer bl.a Wienerprocessen, numeriska metoder, ekonomiska tillämpningar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik där Matematisk analys III, 7,5 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, eller motsvarande skall ingå. Dessutom krävs kunskaper motsvarande Sannolikhetsteori I, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del (mar–jun). Vt 2014 dag del (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Integrationsteori 7,5 hp

105


106

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

seinriktad och varierad undervisning kan bedrivas genom laborativt arbetssätt och problemlösning. Kursen vänder sig till lärare som undervisar i grundskolans tidiga år och som inte har läst en inriktning i matematikämnets didaktik.Kursen läses till stor del på distans men består av 4 obligatoriska campusförlagda seminarium. Mellan seminarierna förutsätts att deltagarna arbetar med kursen självständigt och i grupp via en lärplattform. Särskild behörighet: Lärarexamen eller motsvarande. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år II: geometri och mätande 7,5 hp

Inom grundläggande geometri diskuterar vi ämnets didaktik samt hur en förståelseinriktad och varierad undervisning kan bedrivas genom laborativt arbetssätt och problemlösning. Kursen vänder sig till lärare som undervisar i grundskolans tidiga år. Kursen läses till stor del på distans men består av 4 obligatoriska campusförlagda seminarium. Mellan seminarierna förutsätts att deltagarna arbetar med kursen självständigt och i grupp via en lärplattform. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år I, 7,5 hp, UM3005, samt lärarexamen. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag/kväll del.

Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år: mönster och samband 7,5 hp

naturvetenskap / kurser

Kursen vänder sig till dig som arbetar som lärare i F-6 och vill fördjupa dina kunskaper i och om matematikundervisning. Kursen behandlar matematikområdena grundläggande algebra respektive funktionslära med utgångspunkt i problemlösning och att upptäcka mönster respektive samband. . Under kursen kommer vi att arbeta praktiskt med problemlösning och olika laborativa materiel. Användande av IKT, dvs informations- och kommunikationsteknik, ingår i arbetet och diskuteras. Under kursen kommer deltagarna att konstruera en serie av lektioner för sina elever samt analysera sina egna elevers kunskaper inom mönster och samband. Kursen läses till stor del på distans men består av 4 obligatoriska campusförlagda seminarium. Mellan seminarierna förutsätts att deltagarna arbetar med kursen självständigt och i grupp via en lärplattform. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år I, 7,5 hp (UM3005), Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år II, geometri och mätande 7,5 hp (UM2023) samt lärarexamen. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 distans dag/kväll del.

Matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år: statistik och sannolikhetslära. 7,5 hp

Kursen vänder sig till dig som arbetar som lärare i F-6 och vill fördjupa dina kunskaper i och om matematikundervisning. Du har redan läst matematikdidaktik för lärare i grundskolans tidigare år I och II, båda om vardera 7,5 hp, eller andra kurser som kan motsvara dessa. Kursen behandlar matematikområdena grundläggande statistik och sannolikhetslära. Under kursen kommer vi att arbeta praktiskt med problemlösning och olika laborativa materiel. Användande av IKT, dvs informations- och kommunikationsteknik, ingår i arbetet och diskuteras. Under kursen kommer deltagarna att konstruera en serie av lektioner för sina elever samt analysera sina egna elevers kunskaper inom mönster och samband. Kursen läses till stor del på distans men består av 4 obligatoriska campusförlagda seminarium. Mellan seminarierna förutsätts att deltagarna arbetar med kursen självständigt och i grupp via en lärplattform. Särskild behörighet: Lärarexamen eller motsvarande. Ht 2013 distans dag/kväll del. Vt 2014 Startar ej.

Avancerad nivå Forskningsmetoder i matematik­ ämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 7,5 hp

Kursen behandlar forskningsmetoder som används inom ämnesdidaktisk forskning, särskilt i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursen ingår som obligatorisk kurs i magister- och masterprogrammen i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursen kan läsas på distans. Vid distansstudier ingår 3–4 obligatoriska träffar. Särskild behörighet: Lärarexamen med inriktning mot undervisning i matematik eller naturvetenskapliga ämnen. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag/kväll del (mar–jun). Vt 2014 distans dag/kväll del (mar–jun).

Matematikämnets didaktik I 7,5 hp

I kursen behandlas teoretiska perspektiv och kunskapstraditioner inom forskningsområdet matematikämnets didaktik, både den historiska framväxten och forskningsfronten idag. Kursen kan läsas på distans. Vid distansstudier ingår 3–4 obligatoriska träffar. Särskild behörighet: Lärarexamen med inriktning mot undervisning i matematik samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag/kväll del (sep–nov). Ht 2013 distans dag/kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Matematikämnets didaktik II 7,5 hp

I kursen behandlas problemställningar, teoretiska perspektiv, metodologiska ställningstaganden och forskningsresultat inom olika intresseområden för forskning inom matematikämnets didaktik. Kursen kan läsas på distans. Vid distansstudier ingår 3–4 obligatoriska träffar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande lärarexamen med inriktning mot undervisning i matematikämnet. Ht 2013 dag/kväll del (nov–jan). Ht 2013 distans dag/kväll del (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Matematisk statistik Matematiska institutionen www.math.su.se Matematisk statistik är den sammanfattande benämningen på det område av den tillämpade matematiken som avser att beskriva och analysera slumpmässiga förlopp. Grunden är den matematiska sannolikhetskalkylen, som visserligen har anor från 1600-talet, men som i sin moderna form har vuxit fram under 1900-talet och under efterkrigstiden utvecklats närmast explosionsartat. Sannolikhetsteorin utgör också grunden för den statistiska vetenskapen om hur man ska dra slutsatser ur data med slumpmässiga inslag. Datorteknikens utveckling har bidragit till att avsevärt bredda fältet av tillämpningar inom det matematisk-statistiska området. Idag är matematisk statistik ett av den til�lämpade matematikens viktigaste redskap. Som exempel på områden där man i särskilt stor omfattning tillämpar olika delar av den matematiska statistiken kan nämnas försäkrings- och finansmatematik, biologisk och medicinsk forskning (biostatistik) samt industriella tillämpningar såsom telekommunikation och kvalitetsstyrning. Både inom forskning och undervisning samarbetar institutionen på olika sätt med bl a läkemedelsindustrin, medicinska institut och bank- och försäkringsbranschen. Beroende på inriktning har man, med en examen i matematisk statistik, goda möjligheter att få arbete inom dessa sektorer. Matematisk statistik kan läsas på fristående kurser, som huvudområde i en kandidat- eller masterexamen eller i mindre omfattning som sidoämne. Kurserna

omfattar såväl ämnets egen teoribildning som dess tillämpningar inom olika områden. Ämnet ingår också i kandidatprogrammen i matematik, matematik och ekonomi samt biomatematik och som huvudsakligt område i masterprogrammen i matematisk statistik, biostatistik, finansmatematik och finansiell ekonomi samt Aktuarieprogrammet, masterprogram i försäkringsmatematik.

Grundnivå Sannolikhetsteori I 7,5 hp

Slump är ett begrepp som används vardagligt för "oförutsägbara" fenomen. Syftet med denna kurs är att göra den studerande bekant med några av de vanligaste matematiska begrepp, modeller och analysverktyg som används för att matematiskt beskriva vardagliga begrepp som "slump"och "osäkerhet". Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Matematik I, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb).

Statistisk analys 7,5 hp

Statistisk analys handlar om hur man på mest effektivt sätt beskriver och drar slutsatser från olika typer av datamaterial som på något sätt har observerats, uppmätts eller på annat sätt samlats in från verkligheten. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Sannolikhetsteori I, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel.

Stokastiska processer och simulering I 7,5 hp

Med stokastisk process menas en funktion som utvecklar sig i tiden på ett slumpartat sätt, som t. ex. vädret, priset på en aktie eller antalet väntande patienter på en läkarmottagning. Vi studerar några viktiga modeller för sådana funktioner, dels med sannolikhetsteori, dels genom datorsimuleringar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Sannolikhetsteori I, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Tillämpad statistisk analys 7,5 hp

Kursens mål är att via föreläsningar och datorlaborationer förmedla en praktisk förståelse för statistiska metoder för jämförelse av flera stickprov och analys av en respons som beror på flera förklarande variabler. Kursen ger en god förberedelse inför kursen Linjära statistiska modeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Statistisk analys, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Ekonometri 7,5 hp

Multipel linjär regression behandlad med utgånspunkt från nationalekonomisk teori. Konsekvensanalys av de fall då de antaganden som ligger till grund för de klassiska modellerna ej är uppfyllda. Något om regressionsmodeller med dummyvariabler samt modeller med tidsförskjutningar. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Statistisk analys, 7,5 hp och Grundkurs i nationalekonomi för matematik-ekonomilinjen, 30 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Grundläggande finansmatematik 7,5 hp Målet med kursen är att ge en översikt över några av de matematiska metoder och modeller som tillämpas inom den finansiella sektorn. Kursen kommer i första hand att ta upp tre olika områden och problemställningar: portföljvalsteori, prissättning av finansiella derivat och räntemodeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Matematisk analys III, 7,5 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, Statistisk analys, 7,5 hp och Stokastiska processer och simulering I, 7,5 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Sannolikhetslära och statistik för lärare 7,5 hp

I takt med att samhället blir alltmer komplext och mängden information växer blir betydelsen av kunskaper i sannolikhetsteori och statistik allt viktigare, något som också avspeglas i skolans nya läroplaner. Kursen syftar till att förstärka detta kunnande hos studenterna. Särskild behörighet: Matematik D eller Matematik 3c (Områdesbehörighet 8 eller A8 med undantag för Fysik A+B och Kemi A eller Fysik 2 och Kemi 1). Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Sannolikhetsteori II 7,5 hp

Kursen behandlar flerdimensionella stokastiska variabler, särskilt den flerdimensionella normalfördelningen, och de vanligaste metoder som finns för att beskriva egenskaper hos dessa. Introduktion till de begrepp och metoder som används för att beskriva konvergens för följder av stokastiska variabler. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Matematisk analys III, 7,5 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, Statistisk analys, 7,5 hp och Stokastiska processer och simulering I, 7,5 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Statistisk inferensteori 7,5 hp

Kursen har som mål att ge en solid bakgrund och förståelse av huvudsakliga resultat och metoder i allmän teorin för statistisk inferens. Teoretiska genomgångar är kompletterad med många exempel. Kursinnehåll utgör ett inträde för mer avancerade kurser i sannolikhetsteori och statistik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Sannolikhetsteori II, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Stokastiska processer och simulering II 7,5 hp

I förnyelseteorin studeras processer där den framtida utvecklingen inte är oberoende av det förflutna. Brownsk rörelse: När en partikel rör sig slumpmässigt, (som en molekyl i en gas), så kan dess förflyttning ses som en summa av ett stort antal små impulser (kollisioner med andra molekyler i gasen). Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Stokastiska processer och simulering I, 7,5 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Linjära statistiska modeller 7,5 hp

Analys av kategoridata 7,5 hp

Kursen behandlar analys av diskreta data, i synnerhet antal och proportioner. Då är metoder baserade på linjära modeller direkt olämpliga. Det är mer naturligt att utgå från andra fördelningar som binomial-, multinomial och Poissonfördelningar och att definiera effekterna som multiplikativa i stället för additiva. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Linjära statistiska modeller, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Datorintensiva metoder 7,5 hp

Målen med kursen är att ge grundläggande kunskap och problemlösningsfärdighet inom områden av statistisk inferens där ytterst få och enkla antaganden behöver göras om hur mätdata har genererats samt att använda datorer för att utföra de beräkningsintensiva kalkyler som ofta krävs.

tisk analys, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Tidsserieanalys 7,5 hp

Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Statistisk konsultmetodik 7,5 hp

En tidserie är en modell för "beroende" data. Sådana data förekommer ofta i ekonomiska (t.ex. prisutvecklingen av en vara) och naturvetenskapliga (t.ex. meteorologiska observationer) tillämpningar. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper för att modellera och analysera tidserier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Statistisk analys, 7,5 hp och Stokastiska processer och simulering I, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Översikt över viktiga statistiska metoder för praktiskt statistiskt arbete: metoder för statistisk planering, explorativ dataanalys, statistisk modellering och statistisk inferens. Träning i problemformulering, problemlösning och redovisning inom statistisk konsultverksamhet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik, inklusive Linjära statistiska modeller, 7,5 hp och Analys av kategoridata, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Endast registrering. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Avancerad nivå

Livförsäkringsmatematik I 7,5 hp

Beräkningsintensiva statistiska metoder 7,5 hp

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i

matematisk statistik inklusive kurserna Sannolikhetsteori II, GN, 7.5 hp (MT5002) och Statistisk inferensteori GN, 7.5 hp (MT5003). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Riskmodeller och reservsättning inom sakförsäkring 7,5 hp

Kursen behandlar matematiska modeller för antalet skador och ersättningsbeloppens storlek, samt metoder för beräkning av reserver inom sakförsäkring. Bland annat studeras den kollektiva modellen och excess-of-loss inom återförsäkring. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Sannolikhetsteori II, GN, 7.5 hp (MT5002). Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Sannolikhetsteori IV 7,5 hp

Kursen behandlar i ett rigoröst matematiskt ramverk måtteori, sannolikhetsrum, stokastiska variabler och element, väntevärden och Lebesque integration, starka och svaga gränsvärdessatser, karakteristiska funktioner, betingade väntevärden samt martingaler. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik inklusive kurserna Sannolikhetsteori II, 7,5 hp, Stokastiska processer och simulering II, 7,5 hp och Sannolikhetsteori III, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Sannolikhetsteori III 7,5 hp

Kursen behandlar grundläggande konvergensbegrepp för stokastiska processer och några av de "matematiska redskap" som är användbara i dessa sammanhang. Speciellt studerar vi en mycket användbar klass av stokastiska processer, martingaler, som matematiskt modellerar "rättvist spel". Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik inklusive kurserna Sannolikhetsteori II, 7,5 hp och Stokastiska processer och simulering II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Statistiska modeller 7,5 hp

Kursen behandlar likelihoodmetoder, exponentiella familjer, generaliserade linjära modeller, regressions­ modeller, Fisherinformation och asymptotiska resultat. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik, inklusive kurserna Sannolikhetsteori II, 7,5 hp och Statistisk inferensteori, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande.

Kursens ger grundläggande kunskaper inom livförsäkringsmatematik samt sjukförsäkring. En orientering ges om frågeställningar av matematisk, statistisk och ekonomisk natur inom livförsäkring. En introduktion till beräkning av premier och försäkringstekniska avsättningar inom livförsäkring ges. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 30 hp i matematisk statistik inklusive kurserna Matematisk analys III, 7,5 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, Statistisk analys, 7,5 hp och Stokastiska processer och simulering I, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Livförsäkringsmatematik II 7,5 hp

Sjukförsäkring: Grundläggande aktuariella principer. Modeller för övergång mellan olika tillstånd. Återbäring: Grundläggande principer för fördelning. Olika återbäringsmodeller. Lönsamhet: Praktisk lönsamhetsbedömning inom traditionell livförsäkring. Praktisk lönsamhetsbedömning inom fondförsäkring. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Livförsäkringsmatematik I, AN, 7,5 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Försäkringsredovisning 7,5 hp

Något om allmänna redovisningsprinciper och relevant lagstiftning. Redovisning i försäkringsbolag: balansräkning, resultaträkning, förvaltningsberättelse, koncernredovisning, finansförvaltning, driftsredovisning. Exempel från svenska försäkringsbolag. Orientering om internationella förhållanden. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp sammanlagt i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 hp i vardera ämnet. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

Nationalekonomi för aktuarier 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till mikro- och makroteori för blivande och verksamma aktuarier. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp sammanlagt i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 hp i vardera ämnet. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Försäkringsjuridik för aktuarier II 7,5 hp

Studiet av försäkringsrörelserätten inriktas på frågan vad som avses med försäkringsverksamhet, organisationen av försäkringsbolag samt vilka krav som ställs på drivande av försäkringsbolag. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 120 hp sammanlagt i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 hp i vardera ämnet. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del.

naturvetenskap / kurser

Analys av kontinuerliga data med hjälp av den allmänna linjära modellen, speciellt multipel regression och variansanalys, samt försöksplanering. Användning av statistisk programvara. Projektarbeten med muntlig och skriftlig redovisning på svenska. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Sannolikhetsteori II, 7,5 hp. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej.

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Statis-

107


108

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Fördjupning i finansmatematik 7,5 hp

Kursen behandlar immunisering av obligationsportföljer, stabilitet av statistiska parameterskattning, handelsstartegier för flera tillgångar, optimal portföljer under bivillkor, ombalansering, prestationsmått och förenklad kovariansstruktur. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik inklusive kursen Grundläggande finansmatematik, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Riskvärdering och riskhantering 7,5 hp

På finansiella institutioner hanteras portföljer bestående av tusentals tillgångar av olika slag. Typiskt finns komplicerade beroenden mellan värdeändringar för komponenterna i portföljerna. För god riskhantering krävs förmåga att kunna utveckla och hantera avancerade matematiska och statistiska modeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen Grundläggande finansmatematik, 7,5 hp. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Finansiella derivat 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till arbitrageteori i kontinuerlig tid och, i synnerhet, prissättning och hedging av finansiella derivat. Kursen innehåller även en introduktion till stokastiska differentialekvationer och Itôkalkyl, vilka är de främsta matematiska verktygen inom området. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Sannolikhetsteori II, 7,5 hp och Stokastiska processer och simulering II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag del. Undervisningsspråk: engelska.

Martingalteori och stokastiska integraler 7,5 hp

naturvetenskap / kurser

Martingaler i diskret och kontinuerlig tid, Wienerprocessen, stokastiska integraler, Itôs formel, stokastiska differentialekvationer, exponentiella martingaler, Girsanovtransformen och dess tillämpningar samt stokastisk tid transformation. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik, inklusive Sannolikhetsteori II, 7,5 hp, och Stokastiska processer och simulering II, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Bayesianska metoder 7,5 hp

Till skillnad från den "klassiska" statistiken så betraktas i Bayesiansk analys parametrar som stokastiska variabler medan data betraktas som fixa. Bayesiansk analys består av praktiska metoder som MCMC (Markov Chain Monte Carlo) för att dra slutsatser från data med utgångspunkt från sannolikhetsmodeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematisk statistik, inklusive Statistisk inferensteori, 7,5 hp och Linjära statistiska modeller, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag del. Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Medicinsk strålningsfysik Fysikum www.fysik.su.se Medicinsk strålningsfysik är ett fysikämne med tvärvetenskaplig inriktning med anknytning till matematik, medicin, biologi och kemi.

Inom ämnesområdet arbetar man med strålning och dess användning inom framför allt medicinen i både terapeutiska och diagnostiska sammanhang, men även industriella tillämpningar som kärnkraft tillhör ämnesområdet. Det finns också stora möjligheter att arbeta inom medicinsk-tekniska företag, varav flera har utvecklats från forskningsidéer vid institutionen. Med strålning avses huvudsakligen joniserande strålning, d v s röntgenstrålning och strålning från radioaktiva sönderfall, men även de medicinska til�lämpningarna av s k icke joniserande strålning som ultraljud, laser samt framför allt MRT (magnetisk resonanstomografi) behandlas. Strålskydd och strålningens risker är en viktig del av ämnet och bl a studeras transport av radioaktiva nuklider från en strålkälla, t ex ett kärnkraftverk, till människa. För att erhålla legitimation som sjukhusfysiker krävs en sjukhusfysikerexamen som kan erhållas genom studier inom ämnesområdet, lämpligast genom att studera på Sjukhusfysikerprogrammet. I forskningen studeras strålningens fysikaliska och biologiska verkningar, för att kunna utveckla bättre diagnostiska och strålterapeutiska metoder. Samarbete med både de medicinska och tekniska fakulteterna är här av stor betydelse. En viktig del av forskningen är också att utveckla metoder för att detektera och mäta strålning med så hög noggrannhet och känslighet som möjligt. Med modeller kan man simulera både transport och detektering av strålning varför förutom experimentella studier, datorer är ett mycket viktigt hjälpmedel.

Grundnivå Biostatistik för fysiker 7,5 hp

Kursen förbereder fysiker för tillämpningar av statistiska metoder inom medicin och biologi. Kursen behandlar grundläggande begrepp inom statistisk teori och biostatistik med tyngdpunkt på metoder som är användbara för analys av biologiska data. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik I, 30 hp (MM2001) samt Fysik I, 30 hp (FK2002). Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Introduktion till anatomi, fysiologi och onkologi 7,5 hp

Kursen behandlar människokroppens uppbyggnad och de latinska/grekiska namnen på viktiga organ/organsystem. I kursen ingår också grundläggande fysiologi och kunskap om organfunktion. Viktiga begrepp inom tumörbiologin studeras. Klassificering, spridning och epidemiologi för tumörer behandlas. Kursen är grundläggande för studier inom både diagnostiska och terapeutiska tillämpningar av strålningsfysik. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik och 60 hp i fysik från de två första åren på sjukhusfysikprogrammet samt kursen Kvantfenomen och strålningsfysik, 7,5 hp (FK5015) eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Joniserande strålningens växelverkan med materia 9 hp

Inom kursen behandlas hur olika strålslag, som fotoner, elektroner, tunga laddade partiklar samt neutroner absorberas och sprids vid passage genom olika media. Stor vikt läggs vid praktiska tillämpningar inom medicin och strålskydd. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik och 60 hp i fysik från de två första åren på sjukhusfysikerprogrammet Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Strålkällor inom medicinsk fysik 6 hp Kursen behandlar grundläggande kärnfysik med inriktning på tillämpningar inom strålningsfysiken. Det radioaktiva sönderfallet och dess sönderfalls-

produkter samt produktion av radionuklider är en viktig del av kursen. Principerna för fission diskuteras, liksom även principerna för partikelacceleratorer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i matematik och 60 hp i fysik från de två första åren på sjukhusfysikerprogrammet samt kursen Kvantfenomen och strålningsfysik 7,5 hp (FK5015). Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Strålningsbiologi 7,5 hp

Kursens mål är att ge grunderna i strålningens biologiska effekter. Både effekter på cellen och dess delar, främst DNA, samt på organ diskuteras. Akuta och sena effekter vid bestrålning av människa studeras. Stor vikt läggs vid betydelse av strålkvalitet och dosrat, speciellt i samband med uppskattning av risker för sena skador som induktion av tumörer och genetiska effekter. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Joniserande strålningens växelverkan med materia, 7,5 hp (FK3006) samt Strålningsdosimetri 7,5 hp (FK4014). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (apr–maj).

Strålningsdetektorer och mätmetoder 7,5 hp

Kursen innehåller en genomgång av detektorer för joniserande strålning. Detektorer som behandlas ingående är GM-räknare, proportionalräknare, scintillationsdetektorer och halvledardetektorer. Metoder för att mäta olika strålslag som fotoner, laddade partiklar och neutroner behandlas utförligt. Kursen innehåller också praktisk mätmetodik samt en introduktion till mätstatistik. Särskild behörighet: Krävs kunskaper motsvarande 60 hp i matematik och 60 hp i fysik från de två första åren på sjukhusfysikprogrammet samt kurserna Strålkällor inom medicinsk fysik, 6 hp (FK3012) och Joniserande strålningens växelverkan med materia, 9 hp (FK3013) eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb).

Strålningsdosimetri 7,5 hp

Kursen ger en grundläggande information om dosimetriska begrepp samt tekniker för att mäta och beräkna joniserande strålnings energideponering i olika media. Principer för olika dosimetrar som jonisationskammare, TLD, kemiska dosimetrar samt kalorimetrar behandlas. Relation mellan dos i dosimeter och omgivande material (kavitetsteorier) diskuteras ingående. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Strålkällors fysik, 7,5 hp (FK3007) samt Joniserande strålningens växelverkan med materia, 7,5 hp (FK3006). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–apr).

Strålskyddslära med omgivningsradiologi 7,5 hp

Kursen behandlar metoder att begränsa strålrisker, dels med hjälp av strålskyddsbarriärer, dels genom strålskyddsmätningar. En viktig del av kursen är beskrivning över transporten av radioaktivitet i näringskedjan från strålkälla, exempelvis kärnkraftverk, till människa. Metoder för att mäta och beräkna de olika komponenterna i denna kedja studeras ingående. Nationella och internationella strålskyddsrekommendationer och motiven bakom dessa diskuteras. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Strålkällors fysik, 7,5 hp (FK3007), Joniserande strålningens växelverkan med materia, 7,5 hp (FK3006) samt Strålningsbiologi, 7,5 hp, (FK4015). Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

Avancerad nivå Bild- och systemanalys I 6 hp

Kursen avser att ge den matematiska grunden för olika tillämpningar inom medicinsk strålningsfysik. Fouriertransformer och olika metoder för signalanalys samt optimering behandlas.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i

medicinsk strålningsfysik. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Bild- och systemanalys II 7,5 hp

I kursen behandlas i huvudsak två olika områden. Under kursens första del behandlas metoder för bildregistrering och fusion av bilder. Detta är viktiga kunskaper för att hantera skillnader i patientpositionering, typ av avbildningsmetod samt kombination av avbildningsmetoder för att erhålla synergistisk information. Det andra delen diskuterar metoder, tekniker och tillämpningar av morfologisk, funktionell och molekylär avbildning. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i medicinsk strålningsfysik, Bild- och systemanalys I, 7,5 hp (FK7034) eller (MF7005) samt Engelska B/ Engelska 6. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

Diagnostisk radiologisk fysik 10,5 hp

Kursen ger teoretiska och praktiska kunskaper om de fysikaliska problemställningarna inom diagnostisk radiologi som en grund för yrkesmässig verksamhet inom sjukhusfysikområdet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i Medicinsk strålningsfysik, vari skall ingå kursen Bildoch systemanalys I, 7,5 hp, (FK7030) eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–feb). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Klinisk strålterapifysik 7,5 hp

Kursen ger praktiska kunskaper om de kliniska problemställningarna inom strålterapi som grund för yrkesmässig verksamhet inom sjukhusfysikområdet. Kursen ger också praktiska färdigheter som ingår i en sjukhusfysikers vardag såsom patientdosmätningar och kvalitetssäkring. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 112,5 hp i Medicinsk strålningsfysik, vari skall ingå kursen Strålterapeutisk fysik och biologi, 22,5 hp (FK8014) eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Magnetresonanstomografi MRT 10 hp

Medicinsk strålningsfysik, självständigt arbete 30 hp

Det självständiga arbetet avser att ge erfarenhet och fördjupad kunskap av vetenskaplighet och vetenskapligt arbete inom medicinsk strålningsfysik. Centrala moment är planläggning, genomförande och rapportering av den vetenskapliga undersökningen. Vidare tränas litteratursökning, författande av en vetenskaplig rapport på engelska samt övning i muntlig rapportering av forskningsresultat i form av seminarier. I kursen ingår också en seminarieserie om vetenskaplighet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 180 hp. Av dessa skall minst 90 hp vara kurser i medicinsk strålningsfysik, varav minst 30 hp kurser på avancerad nivå. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel. Undervisningsspråk: engelska.

Kursen ger teoretiska och praktiska kunskaper om de fysikaliska problemställningarna inom nuklearmedicin som en grund för yrkesmässig verksamhet inom sjukhusfysikområdet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i Medicinsk strålningsfysik, vari skall ingår kursen Tillämpad systemanalys, 7,5 hp (FK7030) eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–maj).

Strålterapeutisk fysik och biologi 22,5 hp Kursen behandlar den teoretiska bakgrunden kring strålfysikaliska och radiobiologiska processer såväl vid extern strålterapi som vid brachyterapi. Kursen ger också en fördjupning om dosbestämningar i samband med strålterapi. De biologiska förutsättningarna för strålterapi behandlas ingående. Patient- och personalstrålskydd enligt nationella och internationella föreskrifter. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i Medicinsk strålningsfysik, i vilka kurserna Joniserande strålningens växelverkan med materia, 7,5 hp (FK3006), Strålningsdosimetri, 7,5 hp (FK4014) och Strålningsbiologi, 7,5 hp (FK4015) skall ingå. Ht 2013 dag hel (sep–dec). Vt 2014 Startar ej. Undervisningsspråk: engelska.

Meteorologi Meteorologiska institutionen (MISU) www.misu.su.se Inom meteorologin tillämpas fysikens och kemins lagar på atmosfären. Ämnet omfattar naturligtvis lågtryck, fronter, moln och nederbörd, det vi normalt kallar väder, men mycket annat ryms inom forskningen och utbildningen på Meteorologiska institutionen (MISU). Atmosfären består av en gasblandning där det även finns mycket små partiklar, nödvändiga för att bilda moln. Hur dessa små partiklar bildas samt hur de transporteras och sprids är ett exempel på vad man studerar inom meteorologin. Kemiska reaktioner sker i atmosfären och leder till både produktion av marknära ozon samt ozonhål i stratosfären. Atmosfärens rörelser på alla skalor från turbulenta virvlar som bildas nära jordytan till planetära vågor som styr låg- och högtryck studeras. Dessa rörelser sammantagna avgör klimatet. Processer som påverkar och styr klimatet samt eventuella förändringar beroende på ökade halter av växthusgaser är en stor del av forskningen på MISU. I forskningen på MISU ingår även fysisk oceanografi, de fyskaliska lagarnas tillämpning på havet. Lärarna på MISU är aktiva forskare som ofta deltar i samhällsdebatten om klimatförändringar. Meteorologens arbetsmetoder innehåller en hantering av stora datamängder från observationer eller resultat av numeriska beräkningsmodeller och sådana moment ingår därför också i utbildningen. För att få översiktliga kunskaper inom någon del av ämnet meteorologi erbjuder MISU kortare kurser på kvällstid. Om man vill få en djupare förståelse inom ämnet kan man läsa Kandidatprogrammet i meteorologi. Denna utbildning kan man senare bygga på med en masterutbildning. Arbetsgivare för meteorologer är t.ex. SMHI och Försvarsmakten där man huvudsakligen arbetar med väderprognoser men även med utredningar och forskningsuppgifter. Som meteorolog kan man också arbeta med miljö-, energi-, och klimatrelaterade arbetsuppgifter inom både privat och offentlig sektor.

ningsbalans, växthuseffekten och klimatvariationer. Vidare behandlas principerna för väderprognos- och klimatmodeller, samt scenarier för framtida klimat. Ett centralt ämmne är människans påverkan på jordens klimat, främst genom utsläpp av växthusgaser. Grundläggande behörighet. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 kväll del.

Oceanografins grunder, orienteringskurs 7,5 hp

Kursen ger en översikt av oceanografins delområden, särskilt fysisk oceanografi. Den behandlar oceanbässängernas utveckling, havsvattnets egenskaper, geofysiska strömningsfenomen som vinddrivna strömmar och strömmar drivna av temperatur- och salthaltsskillnader, samt vågor och tidvatten. Vidare behandlas oceanernas roll för jordens klimat. Grundläggande behörighet. Ht 2013 kväll del (sep–nov). Vt 2014 Startar ej.

Klimatsystemets fysik 6 hp

Kursen ger en inblick i hur fysikens och kemins lagar används för att förstå vad som styr vädret och därmed vårt klimat. Grundläggande fluiddynamik används för att visa varför det blåser runt lågtryck och hur väderutvecklingar drivs. Vidare behandlas processer som bestämmer jordens energibalans och storskaliga temperaturfördelning; samt drivkrafter för klimatförändringar och fysisk modellering av framtida klimat. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 12 hp i mekanik. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (maj–jun).

Atmosfärens termodynamik 6 hp

I kursen behandlas atmosfärens vertikala struktur och de fysikaliska samband som kan förklara denna. Utgångspunkten är allmänna gaslagen och ideala gasers egenskaper. Energiomvandlingar mellan arbete, inre energi och externa värmekällor/sänkor utreds med hjälp av klassisk fysik. Vidare behandlas avdunstning, kondensation och frysning av vatten, vilka till stor del bestämmer temperaturvariationerna i atmosfären. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Termodynamik och statistisk fysik, 7,5 hp samt Matematisk analys III, 7,5 hp. Ht 2013 dag del (sep–okt). Vt 2014 Startar ej.

Atmosfärens strålning och kemi 9 hp

Atmosfären drivs av växelverkan mellan strålning, luftens molekyler och partiklar. Kursen behandlar dessa processer med utgångspunkt i grundläggande fysik och kemi. Kunskaper om atomer och molekyler, strålningsprocesser och kemi tillämpas för att beskriva atmosfärens sammansättning och energibalans. Fokus ligger på en förståelse av växthuseffekten och kemiska kretslopp som påverkar utvecklingen av jordens klimat. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Elektromagnetism, 12 hp, Vågrörelselära och optik, 10,5 hp samt Termodynamik och statistisk fysik, 7,5 hp. Ht 2013 dag hel (nov–jan). Vt 2014 Startar ej.

Fluiddynamik 3 hp

Grundnivå

Denna kurs ger dig grundläggande kunskaper om flödesmekanik och är en förberedelse för senare meteorologiska och oceanografiska kurser. Den behandlar laminär och turbulent strömning, luftmotstånd, gränsskikt, konvektion mellan parallella väggar och dynamisk similaritet, samt Navier-Stokes ekvationer, kontinuitetsekvationen, virvlingsekvationen, Bernoullis ekvation, Reynolds tal och strömfunktionen. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mekanik, 12 hp och Matematisk analys IV, 7,5 hp. Ht 2013 dag del (sep–okt). Vt 2014 Startar ej.

Jordens klimat och klimatförändringar, orienteringskurs 7,5 hp

Dynamisk meteorologi I 12 hp

Kursen beskriver hur den storskaliga cirkulation i atmosfären och havet skapar jordens klimatzoner samt centrala klimatprocesser: energitransporter, strål-

Kursen introducerar teorin för strömning i roterande system och dess tillämpning på atmosfären. Bl a behandlas geostrofisk balans, enligt vilken vinden

naturvetenskap / kurser

Kursen behandlar: Grundläggande NMR. Spatiell inkodning, k-space och bildrekonstruktion. Grundläggande pulssekvenser och pulssekvensparametrar. Artefakter. Apparatur (magneter, spolar, gradienter). Biologiska effekter och säkerhetsaspekter på kliniska undersökningar. Kontrastmedia. Avancerad MR (echoplanar imaging, diffusionsbildtagning, flödesbildtagning, MR-spektroskopi). Kvalitetssäkring. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 60 hp i Medicinsk strålningsfysik, vari skall ingå Bild och systemanalys I, 7,5 hp, (FK7034) eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–mar). Undervisningsspråk: engelska.

Nukleärmedicinsk fysik 11 hp

109


110

Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

blåser längs isobarerna, termisk vind, som bestämmer hur vinden varierar med höjden, Ekmanspiralen, som beskriver hur den påverkas av markfriktionen, och grundläggande virveldynamik, såsom Bjerknes cirkulationssats och bevarandet av den potentiella virveln. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Mekanik, 12 hp, Termodynamik och statistisk fysik, 7,5 hp samt Matematisk analys IV, 7,5 hp. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej.

världshavens hydrografi. Även vågfenomen i havet och småskaliga processer studeras. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamik I, GN, 12 hp (MO3006) eller Meteorologi II, AN, 7.5 hp (MO8002). Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej.

Dynamisk meteorologi II 7,5 hp

Mellanatmosfären 7,5 hp

Huvudmålet med denna kurs är att förstå utvecklingen av storskaliga vädersystem genom baroklin instabilitet. Som en förberedelse för detta härleds först de kvasigeostrofiska ekvationerna för atmosfärens dynamik, och sedan introuceras en allmän metod för analys av vågor och instabiliteter genom linearisering och Fourieranalys. Metoden tillämpas på Rossbyvågor och på baroklin instabilitet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamisk meteorologi I, 12 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (jan–feb).

Klimat och allmänna cirkulationen 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till jordens klimat och vad som styr det. Du får läsa om dagens klimat, historiska klimat samt naturlig och antropogen klimatpåverkan. Här ingår jordens energibalans, de storskaliga strömningsmönstren i hav och atmosfär, samt vattnets, kolets och svavlets kretslopp. Du får också lära dig hur klimatet observeras. Internationell klimatsamverkan genom tex IPCC diskuteras också. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Atmosfärens strålning och kemi, 9 hp, och Atmosfärens termodynamik, 6 hp, samt Dynamisk meteorologi II, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (feb–mar).

Meteorologi, självständigt arbete 15 hp Det självständiga arbetet ger erfarenhet av vetenskapligt arbete inom meteorologi, oceanografi eller klimat. Du väljer projekt i samråd med handledare. Arbetet redovisas både i form av en vetenskaplig uppsats och en muntlig redogörelse. I kursen ingår även en obligatorisk seminarieserie om vetenskaplighet. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande minst 135 hp inkluderande kursen Klimat och allmänna cirkulationen, 7,5 hp. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Avancerad nivå naturvetenskap / kurser

Globala klimatsystemet 15 hp

Kursen behandlar hur fysikaliska och kemiska processer påverkar jordens klimat samt sambanden mellan människans aktivitet och ändringar av klimatet. Den innehåller praktiska simuleringsövningar av t ex jordens energibalans och utbytesprocesser mellan atmosfären och havet. Vidare ger kursen övning i vetenskaplig hypotesbildning, och diskuterar orsaker till kunskapsbegränsningarna i vår förståelse av klimatsystemet. Särskild behörighet: Kandidatexamen som innehåller minst 15 hp matematik, exempelvis Matematik för naturvetare, 15 hp, eller Matematik för samhällsvetare, 15 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun) Anmälan 1 augusti (internationella sökande). Vt 2014 dag hel (mar–jun). Undervisningsspråk: engelska.

Fysisk oceanografi 7,5 hp

Kursen handlar om centrala begrepp och dynamiska fenomen inom fysisk oceanografi. De vinddrivna och termohalina oceancirkulationerna studeras mot bakgrund av teori och observationer; målet är att belysa växelspelet mellan den storskaliga cirkulationen och

Kursen behandlar mellanatmosfären som en del av jordens klimatsystem. Detta inkluderar atmosfäriska processer kring tropopausen, i stratosfären och mesosfären. Växelverkan mellan dynamik, kemi och strålning är av stor betydelse i detta höjdområde. Särskilt behandlas därför atmosfäriska fenomen som denna växelverkan ger upphov till. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Atmosfärens termodynamik, GN, 6 hp (MO3003), Atmosfärens strålning och kemi, GN, 9 hp (MO3004) och Dynamisk meteorologi I, GN, 12 hp (MO3006). Alternativt krävs Meteorologi I, AN, 15 hp (MO8001) och Meteorologi II, AN, 7.5 hp (MO8002)eller motsvarande. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej.

Turbulenta gränsskikt i atmosfär och hav 7,5 hp

Denna kurs behandlar atmosfärens och havets gränsskikt, dvs de skikt som direkt påverkas av närheten till jordytan. Typiskt för gränsskikt är att turbulenta virvlar ger omblandning och transport av värme, impuls, vattenånga etc. I denna kurs får du lära dig hur man kan mäta storheter i gränsskikt samt hur man teoretiskt kan beskriva dessa processer i tex väderprognosmodeller eller klimatmodeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamik I, 12 hp samt Atmosfärens termodynamik, 7,5 hp, eller Meteorologi II, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej.

Geofysisk strömningslära 7,5 hp

Denna kurs visar hur man man förklara viktiga dynamiska fenomen i havet och atmosfären med hjälp av grundläggande strömningsekvationer, särskilt ekvationerna för grunt vatten. Bl a behandlas geostrofisk anpassning, uppdelning i snabb och långsam mod, reduktion till kvasigeostrofi, olika geofysiska vågor (t ex Rossbyvågor och gravitationsvågor), konserveringslagar och stabilitetsteori. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamik I, 12 hp samt Atmosfärens termodynamik, 7,5 hp, eller Meteorologi II, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 Startar ej.

Numeriska metoder i meteorologi och oceanografi 7,5 hp

Kursen behandlar numeriska metoder för att lösa strömningsekvationerna. Den innehåller finita differenser i tid och rum, med analys av brister i termer av stabilitet, trunkeringsfel, beräkningsmoder, numerisk fas och grupphastighet, osv. Kursen innehåller även datorlaborationer och programmering av en modell för ekvationerna för grunt vatten. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamik I, 12 hp, eller Meteorologi II, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej.

Vt 2014 dag hel (jan–feb) Anmälan 1 augusti

(internationella sökande).

Undervisningsspråk: engelska. Vt 2014 dag hel (jan–feb).

Molnfysik på mikro- och makroskala 7,5 hp

Denna kurs behandlar molnbildning från droppskala till planetär skala. I kursen ingår bildning och förekomst av kondensation- och iskärnor samt deras fysikaliskt kemiska egenskaper. Vidare behandlas nederbördsbildning, de storskaliga processer som ger förutsättningar för molnbildning, molnens betydelse för strålningen, hur de kan observeras samt hur de beskrivs i numeriska prognos- och klimatmodeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamik I, 12 hp samt Atmosfärens termodynamik, 7,5 hp, eller Meteorologi II, AN, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (nov–dec) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (nov–dec). Vt 2014 Startar ej.

Modellering av storskalig cirkulation 7,5 hp

Kursen behandlar strömningsfenomen av central betydelse i meteorologi och oceanografi. Dessa fenomen studeras både teoretiskt och med en numerisk simuleringsmodell som används för självständiga projekt. Bl a studeras geostrofisk anpassning, Rossbyvåger, Kelvinvågor (med tillämpningar på kustupvällning och El Nino), stabilitet av barotrop strömning, samt storskalig vinddriven havscirkulation. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Numeriska metoder i meteorologi och oceanografi, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (sep–okt) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (sep–okt). Vt 2014 dag hel (feb–mar) Anmälan 1 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Vt 2014 dag hel (feb–mar).

Mesoskalig meteorologi 7,5 hp

Mesoskaliga fenomen är större än de i gränsskiktet och mindre än de dominerande vädersystemen. Exempel på sådana fenomen är land- och sjöbris samt lävågor. Kursen behandlar teorier för dessa fenomen och relaterar dem till både det storskaliga vädret och till lokala förhållanden som kustlinjer och lokal terräng. En stor del av kursen ägnar du åt egna simuleringar av mesoskaliga fenomen med en numerisk modell. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Dynamisk meteorologi II, 7,5 hp, Turbulenta gränsskikt i atmosfär och hav, 7,5 hp, samt Geofysisk strömningslära, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (dec–jan) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej.

Numeriska väderprognosmodeller 7,5 hp

Kursen introducerar en numerisk väderprognosmodell och ger fördjupad kunskap om de dynamiska processer som styr atmosfären. Både bestämningen av modellens begynnelsestillstånd med hjälp av observationer (dataassimilation), och tekniken för att integrera modellens tillstånd framåt i tiden med hjälp av numeriska metoder behandlas. En stor del av kursen ägnas åt numeriska experiment med en operationell prognosmodell. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Geofysisk strömningslära, 7,5 hp, Mesoskalig meteorologi, 7,5 hp, samt Numeriska metoder i meteorologi och oceanografi, 7,5 hp. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande.


Utbildningskatalog 2013/2014 Naturvetenskap / Kurser

Ht 2013 dag hel (dec–jan) Anmälan 15 januari

(internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (dec–jan). Vt 2014 Startar ej.

Praktisk meteorologi 15 hp

Denna kurs ger en inblick i de metoder som används i meteorologisk prognostjänst. Kursen tar upp principerna bakom olika observationsmetoder, manuella analyser och prognoser, numeriska väderprognoser och satellitbilder. Dessa kunskaper tillämpas i praktiska prognosövningar på olika tids- och rumsskalor. Kursen ges i samarbete med Uppsala universitet och flertalet av lärarna arbetar själva som prognosmeteorologer. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 90 hp i Meteorologi. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel (mar–jun).

Meteorologi I 15 hp

Kursen tillämpar fysikens och kemins lagar för att förstå atmosfärens uppbyggnad, sammansättning och energibalans. Utgångspunkten är en grundläggande genomgång av termodynamik, atomer och molekyler, strålning och kemi. Detta leder till en beskrivning av de processer som styr vädret och klimatet. Fokus ligger på förståelsen av atmosfärens vertikala struktur, växthuseffekten och kemiska kretslopp. Särskild behörighet: Kandidatexamen i fysik, meteorologi, oceanografi eller kandidatexamen i naturvetenskap innehållande minst 90 hp i fysik och matematik. Av dessa 90 hp måste minst 30 hp utgöras av matematik och minst 30 hp utgöras av fysik. Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel. Vt 2014 Startar ej.

Meteorologi II 7,5 hp

Kursen tillämpar grundläggande flödesdynamik på atmosfäriska och oceanografiska strömningsfenomen. Utgångspunkten är grundläggande kunskaper om flödesmekanik. Diskussionen av dynamiska processer omfattar geostrofisk balans, termisk vind samt grundläggande virveldynamik och konserveringslagar. Dessa kunskaper tillämpas bl a för att beskriva synoptiska rörelser i atmosfären. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Meteorologi I, AN, 15 hp, samt Engelska B/Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel (okt–nov) Anmälan 15 januari (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel (okt–nov). Vt 2014 Startar ej.

Det självständiga arbetet ger erfarenhet av vetenskapligt arbete inom meteorologi, oceanografi eller klimat. Arbetet kan antingen göras internt eller externt, dvs utanför meteorologiska institutionen. Du väljer projekt i samråd med handledare. Arbetet redovisas både i form av en vetenskaplig uppsats och en muntlig redogörelse. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen samt minst 30 hp på avancerad nivå inom för arbetet relevant ämnesområde. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 Startar ej. Vt 2014 dag hel Anmälan 1 augusti (internationella sökande). Undervisningsspråk: engelska. Vt 2014 dag hel.

Meteorologi, oceanografi och klimat, självständigt arbete 45 hp

Det självständiga arbetet ger erfarenhet av vetenskapligt arbete inom meteorologi, oceanografi eller klimat. Arbetet kan antingen göras internt eller externt, dvs

Meteorologi, oceanografi och klimat, självständigt arbete 60 hp

Det självständiga arbetet ger erfarenhet av vetenskapligt arbete inom meteorologi, oceanografi eller klimat. Arbetet kan antingen göras internt eller externt, dvs utanför meteorologiska institutionen. Du väljer projekt i samråd med handledare. Arbetet redovisas både i form av en vetenskaplig uppsats och en muntlig redogörelse. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kandidatexamen samt minst 30 hp på avancerad nivå inom för arbetet relevant ämnesområde. Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Undervisningsspråk: engelska. Ht 2013 dag hel. Endast registrering. Vt 2014 Startar ej.

Miljövetenskap Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) www.itm.su.se Klimatförändringar, miljögifter, uttunning av ozonskiktet, försämrad luft- och vattenkvalitet, landskapsförändringar, effekter av avfallshantering, förbrukning av naturresurser, ekosystemens sårbarhet, minskad biologisk mångfald, mm. Listan över miljöstörningar är lång då människan utnyttjar de naturresurser miljön har att erbjuda utan kunskap eller utan att tänka sig för. Miljövetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som tillämpar såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga kunskaper för att identifiera, förstå, förhindra och hantera miljöproblem som uppkommer av människans aktiviteter. Kandidat- och masterprogrammen i miljövetenskap erbjuder naturvetenskapliga utbildningar med miljörelevans och kunskaper om samhällsaspekterna av miljöproblem. Ett systemperspektiv på miljöproblemlösning och samspelet människa och miljö genomsyrar programmen. Miljövetenskapliga kunskaper är lämpliga för alla typer av m