Page 15

15

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Ett år med

GDPR

God säkerhet för personuppgifter I SLUTET AV MAJ är det ett år sedan EU:s dataskyddsförordning (GDPR) trädde i kraft. Det främsta syftet med GDPR är att ge enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter, ett bättre skydd. För att implementera GDPR samt löpande ge stöd till verksamheten och följa upp hur arbetet fungerar inrättade universitetet ett dataskyddsråd. Rådet består av representanter från IT-avdelningen, Rektors kansli, Avdelningen för forskningsstöd, Fastighetsavdelningen, Samverkansavdelningen och

üüü ü ü

Universitetsbiblioteket. Universitetets dataskyddsombud är ordförande i rådet. Fram till och med den 30 april var informationssäkerhetschef Benita Falenius på IT-avdelningen dataskyddsombud men har nu efterträtts av Björn Gustavsson som är jurist på Rättssekretariatet vid Rektors kansli. Så här ett år efter införandet säger Benita Falenius att det vid universitetet finns en hög medvetenhet kring GDPR – Folk vill göra rätt och stämma av med oss när de har frågor.

Björn Gustavsson lyfter fram att det alltid måste finns ett ändamål för att få samla in personuppgifter, och att det nu finns tydliga anvisningar kring detta. Samtidigt har medarbetare, enligt honom, generellt blivit försiktigare med hur de hanterar personuppgifter. På adressen gdpr@su.se kommer GDPRrelaterade frågor in löpande. Ofta handlar frågorna om hur man hanterar personuppgifter inom forskningen, till exempel kring forskningsetiskt samtycke, och om hantering av personuppgifter i sociala medier. Frågor om hantering av medgivandeblanketter och kring gallring av uppgifter är också frekventa. En del av svaren har även publicerats på universitetets webbsidor om GDPR, se su.se/gdpr. Bland de satsningar som gjorts märks ett projekt för automatiserade registerutdrag (se artikel intill), ett ”GDPR-säkrat” evenemangsverktyg, institutionsbesök och informationsinsatser. – Sammantaget finns en god säkerhet kring personuppgifter och tydliga anvisningar vid universitetet, säger Benita Falenius. PER LARSSON

FOTO INGMARIE ANDERSSON

Central hantering av registerutdrag EN FÖLJD av den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj 2018 är att de som finns registrerade vid universitetet kan begära registerutdrag. På universitetet går det till så att den som får en begäran om registerutdrag ska skicka den vidare till registrator (registrator@su.se). Ett registerutdrag ska innehålla information om huruvida personuppgifter behandlas eller inte. Om personuppgifter behandlas ska det framgå vilka uppgifter om den sökande som behandlas i form av ett utdrag med alla de personuppgifter som rör personen som sökt registerutdrag. Bland annat ska det framgå varifrån uppgifterna kommer, vad som är ändamålet med behandlingen och till vilka mottagare eller kategorier av mottagare uppgifterna lämnas ut. IT-avdelningen driver tillsammans med bland annat Universitetsbiblioteket ett projekt för att inrätta en universitetsgemensam registerutdragsprocess och att bygga ett IT-stöd. Denna automatisering ska effektivisera processen. I etapp 1 har projektet testat processen för registerutdrag i en teknisk miljö på IT-avdelningen. Om beslut fattas om en etapp 2 ska kontakt upprättas med systemansvariga för runt femton centrala system som Primula, SUKAT och Athena. Det fortsatta arbetet syftar till att utvärdera verktyget som ett IT-stöd för andra processer. Enskilda institutioner och enheter ska alltså inte ta fram egna rutiner eller system för att kunna ta fram registerutdrag, utan detta är en universitetsgemensam process. Ansvarig för projektet är Monika Almgren på IT-avdelningen. Har du frågor kan du mejla gdpr@su.se. MIA SÖDERBÄRJ

Montering av Vildarna utanför Arrheniuslaboratoriet under översyn av konstnären Linda Sharma.

Nytt konstverk vid Arrheniuslaboratoriet TIDIGARE LÅG HÄR en pergola i dåligt skick. Nu har den lilla kullen söder om Arrheniuslaboratoriet fått konstnärlig utsmyckning i form av två stora hjortliknande varelser i aluminium. Konstverket, som heter Vildarna och är skapat av konstnären Linda Shamma, har finansierats av Statens konstråd och kommit på plats i samarbete mellan Akademiska Hus och Stockholms universitet. – Vildarna är ett begrepp med många bottnar. Det kan dels vara helt oladdat och dels anspela på starka naturkrafter och något barbariskt. Naturen kan upplevas positivt men är för andra något obehagligt och kraftfullt, säger Linda Shamma när hon närvarade den 2 april då Vildarna lyftes på plats. Vid en första påsyn kan verket uppfattas som naturtrogna hjortar, men vid en närmare betraktelse framträder en annan bild. De två hjortarna är större än i verklig storlek och dessutom i en situation vi inte känner igen.

Hjortarnas horn är formade som trädgrenar och en del av hornen sticker upp ur marken. Flera av Linda Sammas verk kopplar till naturen men med djur som vi inte riktigt känner igen oss i – de avviker från det vi uppfattar som normalt. Ett bra exempel på hennes hybridkonst är ”Älg i postformulerat tillstånd” som finns vid Telefonplan och är en hybrid mellan älg och kamel. Vildarna skapades för att stå på en annan plats, men verket blev för stort för den platsen. Konstverket köptes sedan av Statens konstråd och har blivit stående i väntan på placering. När Stockholms universitet gjorde en ansökan till Statens konstråd om konst till det nybyggda NPQ-huset i Arrheniuslaboratoriet hade så konstverket funnits sin plats. Visserligen blev det inte i direkt anslutning till NPQ-huset men kopplingen finns till verksamheterna i den intilliggande byggnaden. PER LARSSON

Profile for Per Larsson

Universitetsnytt nr 2 2019  

Universitetsnytt nr 2 2019 Personaltidning Stockholms universitet

Universitetsnytt nr 2 2019  

Universitetsnytt nr 2 2019 Personaltidning Stockholms universitet