Page 1

Dec. 6/2010

Viktigt publicera pĂĽ engelska Tema: Autonomi och ny organisation Framtidens Albano Frihet som fĂśretagare


LEDAR E

Universitetsnytt Tema: Autonomi och ny organisation

Nya regelverk vid universitetet vid årsskiftet får vi en ny högskolelag och en ny högskoleförordning. Stora

avsnitt är strukna, det handlar bland annat om organisationen och befattningsstrukturen. Det är meningen att universitet och högskolor ska bestämma själva. Jag tycker detta är bra. Under hösten har vi arbetat med det regelverk som vi själva måste införa för att ersätta vad som inte längre är nationellt reglerat. Universitetsstyrelsen har fattat ett principbeslut som innebär att vi under 2011 ska ha samma organisation med fyra fakulteter som vi har idag. Beslutet innebär också att vi under våren ska ta ställning till vilken organisation vi ska ha från och med 2012. Jag menar att vi behöver vicerektorer för naturvetenskap och humaniora/samhällsvetenskap och en förstärkt strategisk ledning av det samlade humaniora/samhällsvetenskapsområdet. Till detta kommer jag att återkomma flera gånger. Universitetsstyrelsen har också fattat beslut om vilken anställningsordning vi ska ha för universitetets lärare. I den nya högskoleförordningen står det bara att det ska finnas professorer och universitetslektorer. Det står inget om andra lärarkategorier och inget om möjligheter till befordran, men det finns nu i vår nya anställningsordning. Mycket överensstämmer med vad vi har idag. I likhet med de flesta universitet och högskolor planerar vi att införa en karriärväg biträdande lektor–universitetslektor–professor. Det innebär en rättighet för biträdande lektorer och universitetslektorer att befordras till universitetslektor respektive professor, naturligtvis givet att de uppfyller de i förväg av universitetet och berörd fakultetsnämnd uppställda kraven. Vi kommer naturligtvis också att utlysa universitetslektorat och professurer som vi gör idag. Speciellt för Stockholms universitet – jag vet inte i vilken utsträckning detta kommer att finnas också på andra lärosäten – är att även tillsvidareförordnade forskare får samma rättighet som universitetslektorer att befordras till professor, givetvis under förutsättning att de uppfyller de uppställda kraven, även avseende pedagogisk skicklighet. Jag är angelägen om att de anställda vid Stockholms universitet ska känna att universitetet värnar om deras utvecklingsmöjlig­ heter. Därför ska vi också ha samma rättighet för skickliga forskare som för skickliga universitets­ lektorer att befordras till professor. Kraven kommer dock att vara högt ställda. Det kommer inte alls att bli lättare att befordras än idag, men fler får möjligheten. Jag hoppas att det blir många som lyckas. Jag önskar avslutningsvis alla medarbetare en god jul och ett gott nytt år!

Kåre Bremer, rektor rektor@su.se S to ck h o l m s U n i v er si t e t s v isi o n År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Liten reell autonomi i Danmark 3 Stor organisatorisk frihet för universitetet i Oslo 4 Förändringar och fortsatta utredningar 4 Enklare att ta emot donationer i Finland 5 Beslut vid Stockholms universitet närmaste tiden 6

Utbildning Framstående utbildningsområden identifieras Gemensamt masterprogram för Asienstudier Jurister vill förnya dispens för betyg Dispens för psykologer och socionomer Homecoming Day lockade ekonomer Många besökare på Sacomässan

7 8 9 9 10 11

Forskning Viktigt publicera på engelska Tre ERC-anslag till universitetet Årets anslag från Vetenskapsrådet Utplanteringar hotar biologiska mångfalden Forskningsdatabasen klar för pilotinstitutioner

12 13 14 14 15

Tävling: Känner du ditt universitet?

16

Arbetsplats Framtidens Albano – forskning omsatt i praktik Universitetets nya svenska webbplats Frihet som företagare Lärarhögskolans studenter på ett USB-minne Framtidens chefer Samordningsinstitutioner för lärarutbildningen Förändring av VFU-organisationen Rektor på besök

18 19 20 21 22 24 24 25

Namn och nytt

26

Samtalet Akademisk karriär – ofta en krokig bana

28

In English

30

Forskarprofilen: Erika Kihlman Bland medeltida svenskar i Wien

32

Omslagsbild: Rebecca Adami skriver avhandling om mänskliga rättigheter och siktar på publicering i internationella tidskrifter. Foto: Eva Dalin. Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är 7 400 exemplar. Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 ISSN 1103-2375 Nästa nummer kommer ut i mitten av februari, manusstopp 21 januari.


TEMA: autonomi och ny organisation

Mer självständiga lärosäten? I Danmark, Norge och Finland har parlamenten beslutat att lärosätena ska få ökad autonomi. I Sverige tog riksdagen i somras ett beslut med samma innebörd. Men hur har det blivit och hur hanterar lärosätena den nya situationen?

Liten reell autonomi i Danmark avgör utbildningens relevans och kvalitet i förhållande till fem kriterier. Det danska rektorskollegiet (i dag: Danske Universiteter) föreslog 2002 att universiteten skulle tillföras ett grundkapital och att avkastningen skulle finansiera grundforskning. Det blev inte så. I dag finansieras utbildningen helt och forskningen till större delen via statsbudgeten. Pengarna till utbildningen delas ut i förhållande till antalet helårsprestationer i det så kallade taxametersystemet. Det finns sex nivåer i systemet. Konsultfirman McKinsey blev 2008 anlitad av Utbildningsdepartementet för att undersöka om anslagen till danska universitet utnyttjades optimalt. Resultatet visade att taxorna för humaniora och samhällsvetenskap var allt för låga. Kritiken mot Utbildningsdepartementet har efter autonomilagen 2003 främst gått ut på att ackrediteringsprocessen blivit för strikt och att danska universitet inte kan

utfärda dubbla examina (joint degrees). Det har också varit stora problem med studieavgifter för internationella studenter, också för studerande på Erasmus Mundus. 2008 tecknade Köpenhamns universitet ett ”utvecklingskontrakt” med departementet om en strategisk handlingsplan för åren 2008–2012. Verksamheten ska avrapporteras enligt 16 målparametrar, som ska innehålla kvantitativa mål. Där föreskrivs till exempel att 16,5 procent av alla viktiga anställningar ska tillsättas av forskare som rekryteras internationellt. Detta avrapporteringssystem bekräftar kritiken från Köpenhamns universitet och andra lärosäten om för mycket detaljstyrning och för liten reell autonomi. Texter: Jan petter myklebust (s. 3–5) Illustrationer: Maimi Parik

blev vid en ändring av högskolelagen 2003 självständiga institutioner i stiftelseform. Styrelserna har en majoritet med externa ledamöter, varav en av dessa utses till ordförande. Av de elva ledamöterna i styrelsen för Köpenhamns universitet är sex externa. Styrelsen väljer rektor och medlemmarna har rätt att nominera andra nya externa styrelsemedlemmar. Av de fem ”interna” styrelseledamöterna är två forskare/lärare, en är TApersonal och de två sista studenter. Studenterna väljs på två år och övriga på fyra år. Dekanerna och prefekterna är nu anställda som chefer och inte längre valda bland sina kolleger. Syftet med autonomilagen var att öka handlingsfriheten för universiteten och öka samarbetet med privata krafter för att skapa möjligheter till att även söka finansi­ ering utanför den offentliga sektorn. 2007 överfördes ackreditering av utbildningar till myndigheten ACE Denmark, som de danska universiteten

Universitetsnytt December 6/2010

3


TEMA: Autonomi och ny organisation

Stor organisatorisk frihet för universitetet i Oslo (UiO) har fyra externa och sju interna medlemmar i styrelsen. De externa utses av departementet efter förslag från universitetsstyrelsen. Rektor leder styrelsen och väljs av de anställda vid universitetet. Rösterna fördelas så att forskare/ lärare har 53 procent av rösterna, TA-personal 22 procent och studenterna 25 procent. 2005 antog Stortinget högskolelagen. UiO har en stor organisatorisk och finansiell frihet men är fortfarande en statlig myndighet och alla anställda är statstjänstemän. Lönerna bestäms av rektor medan Utbildningsdepartementet bestämmer lönen för rektor och universitetsdirektören. UiO har ansvar för att skapa och lägga ned studieprogram samt ha ett system för kvalitetssäkring av utbildningarna. Vidare finns det reglerat i lagen att studieavgifter inte får tas ut. Norska universitet har gått igenom flera stora reformer de senaste 20 åren, men flera reformförslag har inte gått igenom Stortinget. 2003 föreslog till exempel en utredning att universiteten skulle vara självständiga stiftelser med en majoritet av externa ledamöter i styrelsen och universitetet i oslo

en extern ordförande. Förslaget ledde till ”professorsupproret” med 4 000 underskrifter mot förslaget och 500 tidningsartiklar. Förslaget karaktäri­ serades av de flesta som en marknadsanpasning av norska universitet. 2008 föreslog en ny utredning att slå samman norska lärosäten till större enheter men inte heller det förslaget antogs av Stortinget. I dag har UiO större autonomi att skapa utbildningar än Köpenhamns universitet. UiO har flera excellentcenter, har fått flest ERC-anslag i Norge och får en del av sitt statliga anslag utifrån ett produktivitetsmål. Ersättning för helårsprestationer ges året efter inrapporteringen. Universitetsstyrelsen beslutar om en strategiplan som ligger till grund för ett årligt möte med departementet. Där sätts produktivitetsmål för antalet antagna stu-

Förändringar och fortsatta utredningar De svenska lärosätena ser också över sin organisation och beslutsordning för att anpassa dem till nyheterna i högskoleförordningen. Vissa inför förändringar till årskiftet, medan andra avvaktar.

4

Universitetsnytt December 6/2010

denter, examensmål och mål för forskningen UiO får ett årligt anslag från departementet med uppgift över antal studenter som ska antas. 2008 lämnades en rekommendation av ett ”Handlingsromutvalg”. Den visade att norska universitet i regel inte har full finansiering för sina studenter. 2010 antog UiO 150 färre studenter inom samhällsvetenskap än vad departementet hade satt som mål. – Det råder stor osäkerhet om vilka styrningsparametrar som egentligen används av departementet. Vi befinner oss i en diskussion med departementet om detta, säger universitetets rektor Ole Petter Ottersen. Det har vidare åter igen uppstått debatt om grundanslaget till norska lärosäten och det finns många kritiska röster mot att allt fler högskolor får universitetsstatus. Nyligen fick universitetet i Bodø status som Norges åttonde universitet.

till stor del försvinner nästa år öppnar upp för möjligheten att göra stora förändringar av det interna sättet att arbeta. Det mesta blir dock sig likt vid landets lärosäten. Vid Uppsala universitet har en arbetsgrupp på uppdrag av rektor tagit fram ett förslag till arbetsordning. – Grundinställningen var att inte göra några stora förändringar. Sedan tio år har vi tre övergripande vetenskapsområden som samlar våra fakulteter, något vi i Uppsala är ensamma om. Den organisationsstrukturen blir kvar och ansvaret för forskning och utbildning läggs på områdesnämnderna, som sedan får bestämma om de vill delegera det vidare till fakultetsnämnderna, förklarar planeringsdirektör Kerstin Jacobsson. Debatten har varit livlig, bland annat kring hur stora förändringar den nya ordningen egentligen innebär. Vid områdena för teknik och naturvetenskap respektive för medicin och farmaci är områdesnämnatt detaljregleringen


TEMA: autonomi och ny organisation

Enklare att ta emot donationer i Finland den nya universitetslagen i Finland trädde i kraft 1 januari 2010. Syftet med lagen är att öka universitetens autonomi, underlätta för ökad internationell verksamhet och att lärosätena ska kunna få intäkter från flera olika håll. Universitetens budget är inte längre en del av statens budget. Universiteten har befogenhet att köpa och förvalta sina byggnader och egendom. Men även nu kommer lejonparten av intäkterna från staten. Ett mål med reformen är även att slå samman lärosäten. Diskussioner pågår bland annat om att Svenska Handelshögskolan (Hanken) ska gå samman med Helsingfors universitet. Restriktionerna mot att ta emot donationer och annan extern finansiering har luckrats upp. Fram till och med 1 juli 2011 är donationer från privatpersoner på mellan 850 och 250 000 euro skattebefriade. Under den här perioden matchar också regeringen donationerna med anslag på 250 procent av det donerade beloppet för att få en ”kickstart” för den nya finansieringsordningen. Universitetsanställda, inklusive professorer, är inte längre statstjänstemän. Personalen vid Helsingfors universitet

är i stället anställda av universitetet. Universitetet sköter däremot offentliga forvaltningsuppgifter och ska då följa förvaltningslagen. Staten sätter även fortsatt upp mål för antal studenter, examina och för forskningsverksamheten. I universitetets styrelse sitter 13 ledamöter, där 6 är externa. Rektor ansvarar för beredning, föredragning och verkställande av ärenden. Styrelsen väljer rektor och beslutar om dennes arbetsuppgifter. Styrelsen kan också avskeda rektor. Vid universitetet finns ett kollegium med 50 medlemmar, där professorerna har 20 representanter, övriga universitetsanställda 15 och studenterna 15. Universitetskollegiet fattar beslut om antalet ledamöter i styrel-

sen, hur lång mandatperioden är, väljer de externa styrelserepresentanterna samt föreslår val av ledamöter till styrelsen.   Helsingfors universitet har liten grad av autonomi att skapa studieprogram. Det finns ett ackrediteringssystem via FINHEEC (finska ”Högskoleverket”), som startade utvärdering och ackreditering av utbildningar 2005 och ska vara klar med alla lärosäten under 2011. Universitetet har även planer på uppdragsutbildning i samarbete med internationella partners och finsk industri, detta efter önskemål från departementet om en finsk ”exportstrategi för utbildning”. Ian Dobson vid Monashuniversitetet i Australien forskar om utbildningspolitik i Finland: – Hittills har egentligen inte de som arbetar vid finska universitet märkt några betydande förändringar av reformerna. De så kallade reformerna innebär inte mindre interaktion mellan universiteten och regeringen, de bara ändrar formen. Regeringen önskar inte lämna ifrån sig kontrollen, men de gillar retoriken kring autonomibegreppet.

derna även fakultetsnämnder. Reell betydelse får förslaget inom området för humaniora och samhällsvetenskap, som från årsskiftet rymmer sex fakulteter. – Vissa har varit oroliga för att fakultetsnämnderna förlorar i inflytande och får en underordnad roll. Universitetsstyrelsen fastställde den nya ordningen i november, men rektor fick också i uppdrag att initiera fortsatt utredning av frågor om organisation och ansvarsförhållanden under 2011. I väntan på det får fakultetsnämnderna inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap sitt ansvar direkt från styrelsen. KTH genomför också en del ändringar i sin organisation, men här har förvaltningschef Anders Lundgren inte upplevt någon större debatt under remissen. – Vi ser positivt på ökad autonomi, men det vi genomför nu kommer inte att innebära några stora förändringar i vardagen för våra lärare och forskare.

Dagens fakultetsnämnd byter namn till fakultetsråd och kravet på att som idag ha ett fakultetskollegium som referensorgan försvinner. – Istället får det nya rådet ett utvidgat ansvar för kollegial förankring och det ska också utses genom val bland lärarna. Vi ger alltså fakulteten större möjlighet att själv bestämma över sin organisation. KTH har i övrigt en ganska färsk omorganisation bakom sig, där 90 institutioner har blivit 10 skolor. De blir kvar men ledningen får tydligare roller i och med att dagens skolstyrelser blir mer renodlade rådgivande organ till skolchefen.

att få in en vettig remissomgång. Nu köper vi oss tid för att under våren 2011 utreda frågorna vidare och införa eventuella förändringar från 2012, förklarar Thomas Achen, kanslichef vid Juridiska fakulteten. Han samordnar arbetet som pågår i olika projekt, där organisation och styrning ingår, liksom anställningsfrågor, studentinflytande, utbildning, forskning och effektivare administration. En övergripande inriktning ger det visionsdokument som universitetsledningen har tagit fram. Målet är bland annat att bygga vidare på den ämnesmässiga bredden vid lärosätet och underlätta samspel, både internt och med externa aktörer. – De nya reglerna ger stora frihetsgrader och öppnar för en diskussion om balansen mellan fakulteters och institutioners självstyre och universitetsledningens möjlighet till strategisk styrning. En viktig utgångspunkt är samtidigt att rektor klart uttalat en vilja att inte ändra på fakultetsorganisationen.

Lund avvaktar Ett lärosäte som efter en del utredningar väljer att avvakta med eventuella förändringar är Lunds universitet. Nu görs bara minsta möjliga anpassning till förordningen. – Vi trodde att vi skulle hinna längre innan årskiftet, men insåg att det var svårt

Text: Andreas Nilsson

Universitetsnytt December 6/2010

5


TEMA: Autonomi och ny organisation

Beslut vid Stockholms universitet närmaste tiden Läraranställningar, utbildning och organisation ses över vid universitetet. Beslut är att vänta närmaste tiden.

stockholms universitet har tillsatt tre arbets-

grupper med anledning av riksdagens beslut i juni om autonomipropositionen. En arbetsgrupp ser över läraranställningarna vid universitetet och leds av tidigare personalchefen Bengt Sandberg. Huvuddragen i gruppens förslag presenterades i förra numret av Universitetsnytt. Beslut togs av universitetsstyrelsen den 3 december, och var därmed inte tillgängligt när den artikeln skrevs. (Se även ledaren på sidan 2 och Samtalet på sidorna 28–29). Den andra gruppen – som leds av Alberto Tiscornia, utbildningsledare vid Humanistiska fakultetskansliet – arbetar med frågor som rör utbildningen vid universitetet. Den 1 januari 2011 avregleras högskoleförordningen på flera punkter. Arbetsgruppen ska ta fram två underlag för rektorsbeslut, ett om föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett om utbildning på forskarnivå. I det första ska det bland annat framgå vilken instans som ansvarar för utbildningen, formerna för utbildningsplaner, vad en kursplan ska innehålla, när den ska vara fastställd och vad som ska biläggas kursplanen.

Formerna för disputation I föreskrifterna för forskarnivån finns bland annat regler för de individuella studieplanerna, om tidplan för utbildningen samt hur den ska följas upp. I de individuella studieplanerna ska även finnas anvisningar om finansieringsplan för doktorander och hur handledningen ska organiseras. Krav på högskolepedagogisk utbildning ska även regleras. Föreskrifter omfattar även formerna för disputation. Det är till exempel vem som kan vara opponent respektive sitta i betygsnämnden, hur betygssättningen går till, hur disputationen ska tillkännages och

6

Universitetsnytt December 6/2010

hur avhandlingen ska spridas. Beslut kring utbildningen vid Stockholms universitet måste fattas före årsskiftet så att inte ett regellöst tillstånd då inträder. I föreskrifterna för forskarnivån ska det bland annat finnas regler för individuella studieplaner, om tidplan för utbildningen samt hur den ska följas upp. Här blir det även anvisningar om finansieringsplan för doktorander och hur handled­ ningen ska organiseras. Krav på högskolepedagogisk utbildning ska även regleras.

Framtida organisation Den tredje gruppen ser över universitetets framtida organisation och leds av Åsa Borin, chef för Naturvetenskapliga fakultetskansliet. I november beslutade universitetsstyrelsen att den gällande organisationsstrukturen vid universitetet, med kollegialt valda nämnder för de fyra fakulteterna, består under 2011. Vid universitetsstyrelsemötet 3 december ska rektor informera om arbetet med ny organisation för 2012 och framåt. Beslut om nya organisationen för 2012 kommer att fattas under våren 2011. Paul Fuehrer sitter med i organisationsgruppen för fackförbundet ST:s räkning. Han säger att erfarenheten av omfattande strukturella förändringar av organisationer visar att det sätter stor press på medarbetarna.

– Därför är det mycket viktigt att det finns en tydlig avsikt med dessa förändringar samt att alla inblandade blir informerade och i viss utsträckning delaktiga i förändringsprocessen. Givet dessa förutsättningar ställer sig ST positivt till en organisationsförändring om den har som mål att skapa en tydligare ansvarsfördelning för utbildning och forskning vid Stockholms universitet. Text: Per Larsson Illustration: maimi parik


UTB I LDN I NG

Framstående utbildningsområden identifieras Fakulteternas arbete med att identifiera framstående utbildnings‑ miljöer börjar nu bli klart. i förra numret av Universitetsnytt skrev vi om fakulteternas arbete med att identifiera nya ledande forskningsområden. Rektor beslutade även i januari 2009 att fakulteterna fram till och med utgången av 2010 ska identifiera framstående utbildningsområden. Utbildningsområden med potential att bli framstående ska också redovisas. Fakulteterna ska dessutom redogöra för vilka åtgärder de avser vidta för att de områden som har potential ska kunna lyftas. Det här är första gången en sammanställning görs över framstående utbildningsområden vid Stockholms universitet. De områden som identifieras ska anses inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. I beslutet står också att samråd mellan nämnderna bör ske så att det blir viss samstämmighet i utformningen av nämndernas listor. Fakulteternas listor ska sedan utgöra underlag för en sammanvägd bedömning av universitetsledningen och dekanerna om den slutliga listan för universitetet som helhet. – Vi har arbetat med att identifiera ledande forskningsområden i flera år. Då känns det rimligt att också uppmärksamma framstående utbildningsområden, säger rektor Kårer Bremer. Vid Humanistiska fakulteten har fakultetsnämnden utsett en arbetsgrupp som utifrån institutionernas självvärderingar ska föreslå nämnden vilka av fakultetens ämnen eller institutioner som är framstående. I slutet av november var självvärderingarna inlämnade och arbetsgruppen hade påbörjat sitt arbete.

Stort arbete med självvärderingar Astrid Söderbergh Widding är professor och prodekanus vid Humanistiska fakulteten. Hon är också ordförande i arbetsgruppen som tar fram fakultetens förslag till framstående utbildningsområden. Arbetet med identifiering av framstående områden har, enligt henne, inte varit svårt med tanke på att Högskoleverkets grundliga utvärderingsarbete, som inte ligger så långt tillbaka i tiden, finns i bakgrunden. – Givetvis kan det finnas vissa förändringar, framför allt till det bättre, men i synnerhet Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet kom redan mycket väl ut då den senaste utvärderingscykeln avslutades. Hon betonar att institutionerna nu ändå har lagt ner ett stort arbete på sina självvärderingar. Det märks även att institutionerna har vanan inne sedan tidigare. Enligt Astrid Söderbergh Widding finns ofta en utvecklad självreflektion och en professionalism som imponerar.

Astrid Söderbergh Widding tycker att självvärderingarna visar att utbildningarna generellt håller hög kvalitet. – Problemet, om det nu är ett problem, är väl snarast att de flesta miljöer kommer så väl ut att det inte fungerar om universitetsledningen i profileringssyfte hade hoppats på en kort lista från respektive fakultet. Men jag tror att det säger något viktigt om Stockholms universitet, att utbildningen vid vårt lärosäte är framstående är regel snarare än undantag, säger Astrid Söderbergh Widding.

Samtliga program framstående Inom Samhällsvetenskapliga fakulteten har samtliga institutioner och institut/centra fått föreslå framstående utbildningsområden. Sex nomineringar har inkommit. Dessa granskas nu av fakultetens arbetsgrupp för utbildning på grund- och avancerad nivå (SAGA). Fakultetsnämnden ska fatta beslut om framstående utbildningsområden före årets slut. Inom Naturvetenskapliga fakulteten har frågan hanterats av fakultetens grundutbildningsberedning. Arbetsutskottet har framfört stor tveksamhet till en rangordning av utbildningsmiljöer och konstaterar att om en sådan ska framföras måste fakultetens samtliga program betecknas som framstående. Detta liksom motiveringen till ställningstagandet har framförts till rektor och diskuterats i rektorskonseljen. Juridiska fakultetsnämnden har diskuterat att juristprogrammet är en framstående utbildning. Det formella beslutet med närmare motivering kommer att fattas av fakultetsnämnden i december eller i början av nästa år. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt December 6/2010

7


UTB I LDN I NG

Gemensamt masterprogram för Asienstudier Nu finns ett institutionsgemensamt masterprogram för Asienstudier vid Stockholms universitet.

Det nya programmet ger en bred bild av Asien. Gatuliv i Yokohama (överst) och Astana, Kazakhstans huvudstad sedan 1997.

institutionen för orientaliska språk startade programmet i höst. Programmet börjar med en halv termins gemensamma kurser. De handlar om kulturella och politiska sfärer i Asien samt om projektadministration med asiatiska partners. Inom den senare kursen har det varit flera studiebesök och praktiska övningar. Andra halvan av terminen ägnas åt akademisk engelska och vetenskapsteori. Under första eller andra terminen så fördjupar sig studenterna även inom det specialområde som de valt, bland annat med språkkurser. Första terminen på andra året består av valfria studier och/eller praktik i Sverige eller utomlands. Sista terminen görs ett examensarbete som förberetts under de tidigare terminerna. Utbildningen förutsätter goda språkkunskaper och har två inriktningar utefter språkområden: Syd- och Centralasienstudier samt Östasienstudier. Tolv studenter antogs till masterprogrammet i höst. Nästa intagning blir först till hösten 2012 och då kan det röra sig om flera studenter. – Men först vill vi utvärdera varje kurs innan vi tar in studenter igen, säger Ulla Frisk som är universitetslektor i japanska och programansvarig.

Anställningsbarhet viktig Hon arbetar aktivt med att hitta arbetsplatser och orter dit studenterna kan åka för forskningsprojekt under utbildningen. Anställningsbarhet är viktigt så studenterna kan få jobb efter utbildningen, understryker hon. – Och när vi rekryterar studenter är det bra att kunna visa vad man studerar till. Vi betonar dessutom språkbiten. Studenterna ska kunna minst ett asiatiskt språk när de börjar masterprogrammet. Sharofathon Nozimova och Patrick Hällzon är två av studenterna. Patrick har läst turkiska och uzbekiska vid Uppsala

8

Universitetsnytt December 6/2010

universitet. Han läser nu inriktningen mot Syd- och Centralasienstudier. Främst är han intresserad av folkgruppen uigurerna. Bredden på utbildningen var den främsta anledningen till att han började läsa i Stockholm. – Jag började här för jag ville ha en ordentlig bakgrund för att kunna fortsätta att till exempel forska, säger Sharofathon. De har haft flera föreläsare från olika frivilligorganisationer som är verksamma i de asiatiska länderna. Flera föreläsare har, enligt Sharofathon och Patrick, sagt att de uppskattat att studenterna har den språkliga och kulturella bakgrund som gör att de lättare kan ta till sig av undervisningsstoffet. Flera av studenterna har dessutom bott och arbetat i Asien, Sharofathon kommer till exempel från Uzbekistan. – Jag tycker utbildningen är jätteintressant. Föreläsningarna ger kunskap om olika regioner i Asien. Under projektdelen har jag också lärt mig att utveckla projekt, säger Sharofathon. Hon understryker också att studenterna fått bra kontakt med olika organisationer verksamma i Asien, som Svenska Afghanistankommittén. Patrick håller med om att det är bra med gästföreläsare och studiebesök, såväl hos myndigheter som frivilligorganisationer. Det är ett bra sätt att knyta kontakter för framtiden. – Det är också bra att få andra studenters perspektiv. Vi diskuterar mycket och då lär man sig saker om Asien från dem som har specialiserat sig på andra delar av kontinenten, säger Patrick. Studenterna skriver protokoll över kurserna och efter studiebesöken. Dessutom är det tenta och ett slutprojekt. Det är ett väldigt intensivt program, sammanfattar Patrick och Sharofathon. Text: Per Larsson Foto: Birgit Schlyter och Linnea Jantvik


UTB I LDN I NG

Jurister vill förnya dispens för betyg juristprogrammet sökte och fick dispens för sin fyrgradiga betygsskala fram till den 30 juli 2011. Emellertid har studenter rätt att bli betygsatta enligt den sjugradiga skalan förutsatt att ansökan inkommer före examinationstillfället. Dispensen gäller endast antalet steg i betygsskalan; vad gäller till exempel betygskriterier ska fakulteten följa universitetets centralt angivna riktlinjer. De invändningar mot en sjugradig betygsskala som anfördes för att få dispens för fyra år sedan kom från såväl studenter, lärare som arbetsgivare. Ingen av de andra lärosätena i Sverige, och endast ett fåtal i Europa, som ger grundutbildning i juridik använde sig av då av en sjugradig betygsskala. Förhållandena härvidlag har inte förändrats under de fyra år som gått sedan fakulteten fick dispens.

Till saken hör också att betygen spelar en avgörande roll vid juristens inträde på arbetsmarknaden. Vid tillsättning av notarietjänster fäster Domstolsverket nästan enbart vikt vid betyg. Även större arbetsgivare som advokatkontor och myndigheter tenderar att fokusera på betygen. Om Juridiska fakulteten i Stockholm tvingas införa den sjugradiga betygsskalan, utan att de andra inför den skulle det bli svårt att jämföra Stockholmsstudenterna med studenter från övriga lärosäten. Betyg enligt den sjugradiga skalan måste ”översättas” till den dominerande fyrgradiga skalan och det kommer utan tvekan att vara till nackdel för Stockholmsstudenterna, enligt Marie Sandström, professor i rättshistoria och prodekanus vid Juridiska fakulteten.

Dispens för psykologer och socionomer införde Stockholms universitet en sjugradig målrelaterad betygsskala som ett led i anpassningen till Bolognaprocessen. Då infördes även generella övergångsregler. De innebär bland annat att den som påbörjade en universitetsutbildning före 1 juli 2007 har rätt att ansöka om att få ta ut en gammal examen och att den som har påbörjat en universitetsutbildning efter det datumet måste studera enligt det nya systemet om inte särskilda kurser anordnas enligt det gamla systemet. Den som påbörjar en universitetsutbildning efter 1 juni 2007 måste vidare studera enligt det nya systemet och den som har påbörjat en kurs före detta datum ska slutföra kursen enligt det tidigare systemet ( med ”gamla” betyg). Tre utbildningar har även fått tidsbegränsad dispens från det nya betygssystemet. Förutom juristutbildningen (se text intill) är det psykologprogrammet och socionomutbildningen. De återstående kurserna i gamla psykologlinjen får slutföras utan användande av den sjugradiga betygsskalan till och med 2012 års utgång. Som skäl för detta har institutionen angivit att psykologutbildningen är en sammanhållen ”skräddarsydd” femårig utbildning där kurser och moment ligger utspridda över stora delar av utbildningen. Bolognaanpassningen av utbildningen har inneburit uppdelningar och den 1 juli 2007

omflyttningar av gamla kurser och moment. Den nya psykologutbildningen som ges skiljer sig i många avseenden från den gamla psykologlinjen, vilket gör att de studenter som redan är inne i utbildningen och hittills följt gamla kursplaner inte kan flyttas över till den nya utbildningen. Höstterminen 2011 ska sista gruppen psykologprogramstudenter med tvågraderade betyg ha avslutat utbildningen. – Det har gått ganska smärtfritt att genomföra förändringen. Lärarna har nog tyckt det varit jobbigast. I arbetslivet har inte betyget på psykologprogrammet slagit igenom, så för studenterna har det inte inneburit så stor förändring, säger Pia Risholm Mothander, studierektor vid Psykologiska institutionen. Institutionen för socialt arbete fick 2008 dispens av rektor för att få slutföra kurser i den gamla socionomlinjen som startade före höstterminen 2007 i enlighet med tidigare kursplaner och därmed utan den sjugradiga betygsskalan. Dispensen har förlängts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden så att de återstående kurserna i gamla so­cionomlinjen får slutföras utan användande av den sjugradiga betygsskalan fram till och med 31 december 2012. Detta berör en mindre grupp studenter som har rest­ moment på den gamla utbildningen.

– Risken är därmed överhängande att juristprogrammet vid Stockholms universitet, som är Sveriges mest sökta utbildning, förlorar en del av sin attraktivitet, säger Marie Sandström. Argumenten har inte mist sin aktualitet sedan 2006. Tvärtom står det idag klart att övriga lärosäten inte kommer att övergå till den sjugradiga skalan inom överskådlig tid. Juridiska fakultetsnämnden har därför beslutat att inkomma med en förnyad ansökan om dispens. Juridiska linjerådet driver för närvarande en namninsamlingskampanj för att få behålla det fyrgradiga betygssystemet. I mitten av november 2010 hade kampanjen fått 775 underskrifter. Text: Staffan Westerlund

Ny katalog för masterprogram på engelska presenterar nu en engelskspråkig utbildningskatalog. Den innehåller de internationella masterprogram som ges på engelska inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Katalogen gäller för läsåret 2010/2011 och finns både digitalt och i tryckt format. Förutom ett antal nya program innehåller årets katalog även några intervjuer med studenter och forskare. En annan nyhet i katalogen är en illustration som visar universitetets historia och utveckling genom åren. Anmälningsperioden för internationella studenter som vill studera vid Stockholms universitet är 1 december 2010– 15 januari 2011. Den internationella masterkatalogen finns i bläddringsbart format på www.su.se/english/masters_ catalogue. stockholms universitet

Text: Per Larsson

Universitetsnytt December 6/2010

9


UTB I LDN I NG

Homecoming Day lockade ekonomer den 7 oktober arrangerades 2010 års upplaga av Homecoming Day vid Företagsekonomiska institutionen. Traditionsenligt samlades alumner och nuvarande studenter tillsammans med medarbetare vid institutionen för en kväll med föreläsningar, mingel och middag. Anders Parment inledde kvällen med en föreläsning på temat Employer Branding och de värderingar som formar den nya generationen på arbetsmarknaden. Därefter tog Elizabeth Gummesson, professionell coach och en av Sveriges mest anlitade föreläsare, vid. Hon gav åhörarna insikter, råd och vidgade tankesätt om hur man kan sakta ner på farten, våga stänga av ibland och nöja sig med att vara ”Good enough”.  – Homecoming Day blev ett mycket lyckat evenemang med många kära återseenden och nya kontakter som knöts. Antalet deltagare hade nästan fördubblats från förra året och vi har fått mycket positiv feedback från deltagarna. Det är verkligen positivt att engagemanget bland våra alumner växt så mycket och att det finns ett stort intresse för att delta i kommande aktiviteter, säger Marina Mourad, alumnansvarig vid Företagsekonomiska institutionen.  

Vid middagen fanns tillfälle till samtal.

Text: Katarina Carlén / foto: Katarina jansson

Hallå där … Karin Tjulin, ny alumnkoordinator vid universitetet Karin kommer närmast från en tjänst som gymnasielärare vid Jensen gymnasium där hon också arbetat som APU(praktik)ansvarig för eleverna på medieprogrammet. Tidigare har hon arbetat som informatör vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och som reporter/redigerare på gratistidningen Avisen och nyhetsbyrån TT Spektra. Hon är alumn från Uppsala universitet och Stockholms universitet. Vilka är dina arbetsuppgifter? – Jag ska koordinera och driva alumnarbetet vid universitetet – det innebär att hålla i de gemensamma alumnaktiviteterna vid exempelvis Forskardagarna, sköta alumnportalen men också att hjälpa institutioner och grupper komma igång med alumnverksamhet och att driva den verksamheten, samt svara på frågor från både institutioner, grupper och enskilda alumner. Dessutom arbetar jag som informatör. Varför ska universitetet arbeta med alumnverksamhet? – Våra alumner är en viktig tillgång, de kan exempelvis hjälpa till att rekrytera nya studenter – alla som pratar väl om Stockholms universitet är ambassadörer. Alumner kan användas som kontakter för uppsatser, praktik, forskningsprojekt och andra

10

Universitetsnytt December 6/2010

typer av samarbete. De kan också ge inspiration till nuvarande studenter genom gästföreläsningar, case, mentorskap, studiebesök … Sist, men inte minst, kan de ge feedback på utbildningen – vad kommer till nytta och vad behövs det mer av? Hur vill du utveckla alumnverksamheten? – Först och främst vill jag att verksamheten kommer igång så att alumnerna märker att det finns en poäng med att vara med i nätverket. Det alumnerna själva vill ha är fortbildning och träffar med andra som läst samma ämnen – och det är något som institutionerna själva gör bäst. Där vill jag vara med och inspirera och hjälpa till så att det kan ske. – I förlängningen vore det fantastiskt om det blev självklart att fortsätta att hålla kontakten med Stockholms universitet efter examen, att vara stolt över att vara alumn härifrån och att exempelvis mentorskap för nya studenter blir ett verkligt hedersuppdrag. Hur startar man alumnverksamhet vid institutionen? – Kontakta mig! Och fundera på vad vi kan erbjuda som lockar alumner att engagera sig, inte bara på vad vi vill ha från alumnerna. Karin nås på telefon 16 4663 eller karin.tjulin@kommunikation.su.se Text: Per Larsson / Foto: Eva Dalin


UTB I LDN I NG

Träff för psykologialumner på kvällen den 14 oktober träffades drygt 60

alumner från Psykologiska institutionen. Det var första gången i institutionens historia en sådan träff anordnades. Prefekten och arbetsgruppen för alumnnätverket önskade välkomna. En cocktailbuffé hade dukats upp, vilket inbjöd till mingel. Från institutionens sida presenterade man förutsättningarna för alumnkontakten och varför universitetet och institutionen ser den som en viktig verksamhet. Psykologen och författaren Per Naroskin var inbjuden som talare och gjorde ett bejublat framträdande kring sina erfarenheter som ”representant” för ämnet psykologi i olika sammanhang. Deltagarna fick också en enkät att fylla i, som kan utgöra underlag för fortsatt verksamhet. Svarsfrekvensen blev hög, 90 procent. – Många kommenterade det goda initiativet att sätta igång ett alumnnätverk. I maj i år gick alumninbjudan ut och nu har vi 365 medlemmar i nätverket. Vi hoppas att det ska bli till ömsesidig glädje framöver. Andra har hört av sig på mejlen och vill vara med en annan gång när det givs tillfälle, säger institutionens alumnkoordinator Bo Heffler. Intresserade är välkomna att skriva till Bo Heffler på bhr@psychology.su.se

Många besökare i montern på Sacomässan den 18–19 november anordnade Saco årets studentrekryteringsmässa på Stockholmsmäs-

san. Stockholms universitet fanns på plats. Den nya montern var välbesökt. Under torsdagen besökte drygt 11 000 gymnasieelever montern och på fredagen 13 000 personer. – Vi delade ut cirka 7 000 kataloger, mer än 10 000 ämnesblad och många kataloger och broschyrer från våra fakulteter och institutioner, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som var projektledare från Stockholms universitets sida. Universitetet hade åtta seminarier per dag. De flesta seminarier var välbesökta. Cirka 90 personer, både anställda och studenter, arbetade i universitetets monter. Där fanns även montrar för fysik och kemi. Foto: Eva dalin

Universitetets monter stod bra placerad vid ingången.

Text: per larsson

Nominera till Pedagogiska priset

vem är årets lärare? Om du har en kollega som gör framstående pedagogiska insatser, tveka inte. Föreslå den läraren till pedagogiska priset, Årets lärare 2011. Genom pedagogiska priset vill universitetet uppmärksamma de goda pedagogiska insatserna och deras betydelse för studenternas lärande. Du kan nominera fram till 15 mars 2011.

www.su.se/pedpris

Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur

Universitetsnytt December 6/2010

11


FORSKN I NG

Viktigt publicera på engelska

Rebecca Adami siktar på internationella publiceringar.

Publicering på engelska blir allt viktigare, även för humanister och samhällsvetare. när man publicerar i internationella tidskrifter? Och hur går det att få bättre ”flyt” i skrivandet på engelska? Det var några frågeställningar vid workshopen ”Publishing Research in English” i början av oktober. Workshopen gavs vid två tillfällen och vände sig till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Maria Kuteeva, föreståndare för Centre for Academic English (CAE), och Philip Shaw, professor vid Engelska institutionen, höll i workshopen. De visade bland annat statistik om att det är viktigt att sedan tidigare ha många citeringar för att publiceras i internationella tidskrifter. En känd forskare bör även finnas bland författarna för att öka chansen att bli publicerad. – Det kan finnas anledning att tänka strategiskt när ni skriver artiklar och sätta den mest kända forskaren som förstaskribent, sade Maria Kuteeva. Inför workshopen hade deltagarna fått svara på några frågor. Av svaren framkom vad de ansåg sig ha svårast med då de skriver på engelska. Problem med vokabulär, grammatik och ”automatik” i språket var bland det som angavs. Deltagarna diskuterade två och två sina erfarenheter av att skriva och publicera på vad ska man tänka på

Tips – när du skriver artiklar 1. Inrikta dig på läsarna och tidskriften i första hand 2. Studera noga tidskriften för att se hur retoriken brukar vara i artiklarna. 3. Samarbeta med kolleger så mycket som möjligt och fråga om återkoppling. 4. Skriv flera utkast på artikeln. 5. Signalera styckens syfte redan i första meningen.

12

Universitetsnytt December 6/2010

engelska. De flesta verkade ha skrivit artiklar på engelska. Men inom vissa forskningsområden, främst inom humaniora, är det inte lika självklart som inom till exempel naturvetenskap. Maria Kuteeva lyfte även fram en viktig skillnad mellan humaniora och andra vetenskapsområden: – I humaniora är språket ett viktigt verktyg för att bygga upp kunskapen. Det gör färdigheterna i engelska än viktigare. Maria Kuteeva och Philip Shaw gav även rådet till forskarna att noga studera hur publiceringskulturen är inom det specifika forskningsområdet och se hur artiklarna brukar vara strukturerade. Workshopen gav förhoppningsvis deltagarna en ökad medvetenhet kring vad som krävs vid vetenskaplig publicering. – Det räcker inte med språkgranskning. Andra hinder finns även för forskare att publicera sig internationellt, säger Maria Kuteeva. Det kan röra sig om den retoriska strukturen i artiklarna och sammanhang som är specifika för vissa discipliner.

Nätverk viktiga Rebecca Adami deltog i workshopen. Hon är doktorand vid Pedagogiska institutionen och skriver avhandling om vilka konsekvenser ”motberättelser” om mänskliga rättigheter får inom olika former av lärande om mänskliga rättigheter. Hon skriver kapitlen i avhandlingen på engelska, sedan skrivs dessa om i artikelform för internationella vetenskapliga tidskrifter. Hittills har Rebecca publicerat en vetenskaplig artikel på engelska, i den polska tidskriften Dyskursy. Hon är även med i seminariegruppen DICE, som står för Difference, Identity and Culture in Education, vid Pedagogiska institutionen. Gruppen diskuterar nutida forskning inom utbildning, poststrukturell filosofi och feministisk teori. Den träffas en gång i månaden och deltagarna tar del av varandras artiklar och diskuterar dessa på engelska Diskussionerna leds av professor Sharon Todd.

Varför gick du workshopen? – För att förbereda mig inför eventuell publicering i tidskrifter som Human Rights Quarterly och Philosophy of Education. Vad fick du ut av den? – Jag fick tipset om institutionsöverskridande läsgrupper. Jag skulle verkligen vilja att doktorander från andra institutioner, inom till exempel juridik och statsvetenskap, ville läsa kapitel ur min avhandling och ge feedback från sina områden. Institutionerna har dominerande traditioner i hur man skriver avhandlingar. Därför är det intressant att vid tillfällen som workshopen se hur dessa traditioner skiljer sig åt och kunna se mer kritiskt på den egna traditionen. I samband med workshopen drog CAE igång ett nätverk vid universitetet för peer review-granskning av artiklar på engelska. På Mondo går det att hitta nätverket under ”Publishing Research in English”. Alla som är registrerade Mondoanvändare kan där lämna en förfrågan om någon kan granska deras artiklar. Forskare och lärare vid universitetet som vill ansluta sig till nätverket kan kontakta Center for Academic English på cae@english.su.se. CAE planerar att ge ”Publishing Research in English” igen. Centret har även planer på att ge andra kurser och workshops i vetenskapligt skrivande vid universitetet under 2011. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin


FORSKN I NG

Tre ERC-anslag till universitetet delar europeiska forskningsrådet ERC ut forskningsmedel i form av startbidrag (Starting Grants) till unga toppforskare – sammanlagt fördelas cirka 580 miljoner euro. Utlysningen av startbidrag vänder sig till forskare som är i början av sin karriär och vill etablera sig som forskningsledare i Europa. Det totala antalet ansökningar som inkom var 2 873. Beviljandegraden i denna utlysning är på cirka 15 procent, vilket innebär att 427 forskare får anslag. 20 av dessa är verksamma i Sverige eller vill bedriva sin forskning här. Tre forskare vid Stockholms universitet får anslag, varav två vid Sociologiska institutionen. Patrik Aspers vid Sociologiska institutionen får 1 476 000 euro för ”Coordination by Evaluations and Valuations: Market Logic Inside and Outside the Economy”. Projektet har som mål att undersöka hur koordinering av aktörer och deras resursers går till inom och utom ekonomin. I relation till de övriga centrala koordineringsformerna, nätverk och organisation (hierarki) ställs i detta projekt vad som kallas konvaluering. Konvalueringar avser sociala formationer i vilka koordinering sker med hjälp av värdering och utvärderingar av alternativ. Inom ekonomin sker detta inom marknader. En utgångspunkt för projektet är att för tredje gången

de tendenser vilka kallas ”ekonomisering” och ”marknadisering” pågår även utanför ekonomin. – Vi saknar dock teoretiska redskap att analysera dessa processer, och målet är ökad teoretisk kunskap, säger Patrik Aspers. Inom projektets ram kommer en rad olika empiriska delprojekt att utföras, dels på marknader dels utanför den ekonomiska sfären, till exempel hur kvalitet inom högre utbildning bestäms. Projektet är inriktat på grundforskning och ämnar utreda grundformerna för koordinering utifrån värdering och utvärdering.

Studier av unga människors livschanser Jens Rydgren vid Sociologiska institutionen får 1 500 000 euro för ”Individual Life Chances in Social Context: A Longitudinal Multi-Methods Perspective on Social Constraints and Opportunities”. Projektet syftar till att studera kontextuella effekter på unga människors livschanser, såsom utbildning, arbetsmarknad och hälsa. – Vi är i synnerhet intresserade av betydelsen av deras sociala nätverk och de resurser som finns inbäddade i sådana nätverk. Vi har precis samlat in första vågen av en longi­tudinell surveyundersökning av personer födda 1990, till vilken vi har kopplat registerdata på individ- såväl som aggre­

Jens Rydgren gerad nivå (grannskap och skolor), och vi kommer att följa upp med en ny våg om drygt två år, säger Jens Rydgren. Urvalet är selekterat på föräldrarnas födelseland, och består av en grupp av ungdomar med minst en förälder född i Iran, en grupp med minst en förälder född i forna Jugoslavien och en grupp med två svenskfödda föräldrar. Berk Hess vid Institutionen för biokemi och biofysik får 899 000 euro för “Million­ core Molecular Simulation”. Anslaget är sökt från Stockholms universitet men Berk Hess kommer att flytta över det till KTH, där han kommer att vara verksam. Han fortsätter att vara affilierad som forskare vid Stockholms universitet. Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Ny utlysning av ERC-anslag det europeiska forskningsrådet,

ERC, utlyser en ny omgång stöd för etablerade och framstående forskare (Advanced Investigator Grant, ERC-AdG-2011). ERC stödjer banbrytande grundforskning inom alla vetenskapsområden.

Sista ansökningsdatum: Physical Sciences and Engineering 9 februari 2011 Life Sciences 10 mars 2011 Social Sciences and Humanities 6 april 2011

Patrik Aspers

Forskningsservice erbjuder råd i samband med skrivandet av ansökan och även extrakonsultation, genomgång av projektbudget, hjälp med administrativ information under ansökningsprocessen och kontraktsförhandlingar samt vägledning under projektets gång, till exempel i samband med projektredovisning. För mer information kontakta Maryam Hansson Edalat på maryam@fs.su.se.

Universitetsnytt December 6/2010

13


FORSKN I NG

Årets anslag från Vetenskapsrådet har Vetenskapsrådet tillkännagivit vilka som får anslag i rådets stota utlysning 2010. Inom humaniora och samhällsvetenskap får 122 forskare dela på 379 miljoner kronor. Mest går till Uppsala universitet med 24,1 miljoner kronor. Därefter kommer Stockholms universitet som får 23,6 miljoner till 26 olika projekt. Lunds universitet kommer på tredje plats med 18,7 miljoner. Nära 972 miljoner kronor fördelas till nya projekt och anställningar inom naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning de kommande fyra åren. Ungefär en fjärdedel av de som sökt projektmedel har beviljats pengar. Dessutom fördelar Vetenskapsrådet ut 140 miljoner inom de två strategiska områdena energi samt informations- och kommunikationsteknik. Lunds universitet ligger i topp både när det gäller forskningsmedel och flest beviljade ansökningar. Därefter kommer Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universiunder november

tet. Stockholms universitet är på fjärde plats, och får därmed mest av lärosätena som inte har teknisk fakultet. Universitetet får 46 anslag om totalt 32,8 miljoner kronor. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap har även beslutat om fyra rådsforskaranställningar. Inom astropartikelfysik går den till Chad Finley vid Stockholms universitet och inom bioinformatik till Erik Lindahl vid KTH/Stockholms universitet. Inom det utbildningsvetenskapliga området är Stockholms, Göteborgs och Uppsala universitet de mest framgångsrika lärosätena. Fyra ansökningar om forskarskolor kom in, varav tre beviljades. En av dessa är en forskarskola i yrkesdidaktik vid Stockholms universitet. Sex projekt vid universitetet beviljades även projektbidrag.

Anslag till databas Inom medicin och hälsa fördelar Vetenskapsrådet drygt 843 miljoner kronor under tre år.

Mest framgångsrika lärosäte är Karolinska Institutet med 479 beviljade ansökningar om totalt 111 miljoner kronor första året. 28 ansökningar från Stockholms universitet beviljas med totalt 4,4 miljoner kronor första året. För den kommande femårsperioden beviljar Vetenskapsrådet närmare 200 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur. Totalt beviljades 24 ansökningar, varav 5 bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning och 10 bidrag till stora databaser. Två bidrag går till Stockholms universitet. Elizabeth Thomson vid Demografiska avdelningen får totalt 6,3 miljoner kronor för databasen ”En svensk Generations and Gender Survey”. Christian Bohm, Fysikum, får anslag för dyrbar vetenskaplig utrustning > 2 Mkr för ”Mjuk- och hårdvaruutveckling för EXFELs styrsystem (fortsättning)”. Anslagets storlek visas ej. Text: per larsson

Utplanteringar hotar den biologiska mångfalden som odlats i fångenskap planteras ut i miljo­ ner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogs­ bruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt minska en arts genetiska variation och försämra dess anpassningsförmåga. Det visar Anna Palmé i sin avhandling vid Zoologiska institu­ tionen. Hon har studerat utplanteringarna av i första hand gräs­ and, rapphöna, fasan, öring, röding, lax, sik, gran och tall. Men effekterna av utplanteringarna är svåra att följa upp eftersom genetisk information saknas för många arter. – Det är viktigt att den genetiska mångfalden bevaras så att arter har möjlighet att anpassa sig till förändringar i mil­ jön, säger Anna Palmé. Spridning av främmande gener sker i en sådan omfattning att det kan utgöra ett reellt hot mot vår naturliga genetiska mångfald. Paradoxalt nog leder utplanteringar inte till att mångfalden ökar utan att den minskar, till exempel genom att lokala bestånd konkurreras ut av de utplanterade individerna. växter och djur

För att förstå de genetiska effekterna av mänskliga aktivite­ ter krävs information om naturliga genetiska mönster hos arten. Endast ett fåtal svenska arter har undersökts genetiskt, vilket försvårar en effektiv övervakning. – Vi har till exempel kunnat identifiera att två genetiskt väl­ digt olika populationer av öring lever sida vid sida i en mycket liten fjällsjö, säger Anna Palmé. Individer från de olika popula­ tionerna parar sig inte med varandra trots att de tillhör samma art och ser likadana ut. Det här ger en ny dimension till den art­ fattighet vi ofta uppfattar att svenska fjällsjöar har. Troligen bidrar dessa populationer på olika sätt till ekosystemets funk­ tion som helhet. Anna Palmé har även kartlagt genetiken hos gäddan i Östersjön och resultaten visar att gäddan sprider sina gener inom geogra­ fiskt begränsade områden, vilket gör arten lämplig för lokal för­ valtning. Ett sådant nyttjande skulle skydda mot skadliga gene­ tiska förändringar som annars kan orsakas av fiske. Avhandlingen har fått stor uppmärksamhet i olika dags­ tidningar, men även i facktidskrifter som Jakt & Jägare samt Miljörapporten. Text: Eva Albrektsson illustration: istockphoto

14

Universitetsnytt December 6/2010


FORSKN I NG

Universitetets forskningsdatabas klar för pilotinstitutionerna syftet med universitetets forskningsdatabas är att göra information om forskningen vid

universitetet tillgänglig och sökbar via internet. Projektet går nu in i en ny fas då det är dags för pilotinstitutionerna Fysikum och Filmvetenskapliga institutionen att lägga in innehåll. Under 2011 kommer fler institutioner att bjudas in att delta löpande. I databasen kopplas uppgifter om forskningsanslag, forskare och projektbeskrivningar samman och presenteras på ett enhetligt sätt. Det är också möjligt att skapa listor för olika kanaler, exempelvis kan en institution, presentera alla forskningsprojekt på sin webbplats. – I nuläget innehåller databasen uppgifter om alla forskningsprojekt som beviljats anslag. Det rör sig om tusentals kontrakt, men informationen behöver kompletteras, förklarar Daniel Holmberg, projektledare vid Forskningsservice. Pilotinstitutionerna är först ut med att lägga in beskrivningar av den pågående forskningen och information om medverkande forskare. – Forskarna kommer själva att kunna redigera texter om de projekt som de deltar i och sina egna sidor. Ett drömscenario för nästa år är att alla verksamma forskare vid universitetet loggar in sig i databasen och skriver några rader om sig själva och lägger upp en bild. Det behöver inte ta mer än fem minuter av din tid, säger Daniel Holmberg. Enligt Daniel Holmberg är fördelarna med en gemensam forskningsdatabas många. – Institutioner och forskare kan själva presentera den pågående forskningen för forskningsfinansiärer, potentiella samarbetspartners och internt vid universitetet. Vidare information: Daniel Holmberg, projektledare vid Forskningsservice, telefon 08-16 4940 eller e-post daniel@fs.su.se Text: Linda Carlsson Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur

Om forskningsdatabasen • Projekt – Pågående forskning beskriven av forskarna själva. • Forskningskontrakt – Importerade uppgifter om forskningskontrakt från ekonomisystem och forskningsfinansiärer (det senare via Sweden ScienceNet) • Personer – personal inom Stockholms universitet verksam i pågående forskning.

Forskare satte stopp för lögndetektorer publicerade Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Stockholms universitet, och Anders Eriksson, professor i fonetik vid Göteborgs universitet, en artikel i specialtidskriften ”The International Journal of Speech, Language and the Law”. Artikelns titel var ”Charlatantry in forensic speech science: A problem to be taken seriously” och där redogjorde de för de senaste 50 årens forskning om lögndetektorer. Slutsatsen var att det inte finns något som helst vetenskapligt stöd för att röstbaserade lögndetektorer skulle fungera. Det brittiska förlaget Equinox, som ger ut tidskriften, blev uppvaktat av det israeliska företaget Nemesysco Limited, som tillverkar lögndetektorer. Efter att företaget krävt att artikeln skulle dras in beslutade förlaget att göra så, dessutom hotade Nemesyscos att stämma artikelförfattarna för förtal. Historien har sedan fått stor uppmärksamhet, inte minst i media. Såväl brittiska som svenska tidningar har skrivit, likaså tidskrifterna Science och Nature. Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien har också uttalat sig till stöd för forskarnas frihet att publicera sina resultat. Tidigare i år var Francisco Lacerda inbjuden till London för att tala inför bland annat ett utskott i parlamentet. Nyligen meddelade Department of Work and Pensions att den brittiska regeringen överger planerna på att införa den typ av lögndetektorer för att avslöja bidragsfuskare som Lacerda och Eriksson kritiserade. Departementet har efter omfattande studier inte kunna visa att tekniken är tillförlitlig. – Det finns ingen vetenskaplig grund för principerna som Nemesysco hävdar ligger bakom röstbaserade ”emotionsdetektorer”. Department of Work and Pensions seriösa undersökning blev en välkommen men mycket dyr och onödig bekräftelse av det som Anders Eriksson och jag hade påstått, säger Francisco Lacerda. för tre år sedan

Text: Per Larsson

Universitetsnytt December 6/2010

15


1

5

3

6

4 2

16

Universitetsnytt December 6/2010


10 12

7

11

9

foto: Eva Dalin (detaljbilder)

8

Känner du ditt universitet? Runt om på universitetet finns många konstverk, byggnader och detaljer värda att stanna upp och titta litet extra på. Vår fotograf har tagit bilder på några av dem för vår jultävling.

Tävla om fina priser! Vet du var bilderna är tagna? I så fall kan du vara med och tävla om fina priser. Skriv ned var bilderna är tagna och skicka svaren till redaktionen. Antingen på per.larsson@kommunikation.su.se eller till Universitetsnytt, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm. (I svaren ska du ange så tydligt som möjligt var bilden är tagen. Att till exempel enbart skriva ”Södra huset” räcker inte.) Svaren ska vara inne senast fredag den 21 januari. De fem först öppnade rätta svaren (eller de med flest rätt svar) får priser i form av universitetets profilprodukter. 1:a pris: Jacka eller hood-tröja 2:a–5:e pris: Pikétröja eller termos Samtidigt vill vi på redaktionen önska

God jul och Gott nytt år! Universitetsnytt December 6/2010

17


AR B ETSPLATS

Framtidens Albano – forskning omsatt i praktik Bakom den gröna visionen för Albano står flera forskare vid universitetet och KTH, som samtidigt lagt grunden för ett nytt vetenskapligt fält.

och två av hans kolleger vid Stockholm Resilience Center, SRC, hösten 2009 studerade det första förslaget till framtidens Albanoområde, var det en skuffelse. – Vi såg ingenting av urbanekologiska tankar och blev väldigt besvikna. Förslaget byggde på traditionell stadsbyggnad där grönområden används som makeup, enbart för att försköna, säger Stephan Barthel. Tillsammans med Henrik Ernstson och Johan Colding vid SRC samt docenten i arkitektur Lars Marcus och två andra KTH-forskare tog han fram en alternativ utformning. Gruppens tankar och idéer var så intressanta att byggherren, Akademiska Hus, bjöd in dem till ett samtal. när stephan barthel

Stephan Barthel

– Det resulterade i att vi fick i uppdrag att lägga fram en vision för området, berättar Stephan Barthel.

Jobbade på fritiden Till en början jobbade Stephan Barthel och övriga forskare på sin fritid. Med ett anslag på sju miljoner kronor från Formas, kunde projektet lyftas in som en del av EU-projektet SUPER – som handlar om hinder och möjligheter att inkludera ekosystemtjänster i stadsbyggnad. Visionen för Albano, som presenterades för Akademiska Hus i somras (och för läsarna av Universitetsnytt i nr 5/2010), har sin grund i den forskning som bedrivs vid SRC. Naturvård och lärande för levande

Idag kan inte grod- och kräldjur ta sig över motortrafikleden till de livsnödvändiga våtmarkerna kring Brunnsviken. Det nya Albanoområdet ska tillgodose behovet av nya våtmarker och förbindelsen dem emellan.

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Nötskrikan är oumbärlig för eklandskapets fortlevnad. Det nya Albanoområdet byggs så att nötskrikan ska trivas och svara för spridandet av ekollon.

Albano är idag en grusgrop på ett nedlagt industriområde, men kan bli ett föredöme för hur byggprojektet kan ge mer till naturen än vad det tar.

KRÄFTRIKET

Pollinatörer – bin, humlor och fjärilar – är en förutsättning för växter och organismers fortlevnad. Dessa är nu på tillbakagång runt om i världen. Forskning visar att trädgårdar med stor artrikedom kan gynna beståndet av pollinatörer. Sådana planeras nu i Albano.

ALBA NOVA

KI

ROSLAGSTULL

Sociala stråk Spridningsstråk Vattenburna spridningsstråk

18

Universitetsnytt December 6/2010

KTH

Albanos strategiska läge knyter ihop Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet till ett sammanhållet universitetsområde.


AR B ETSPLATS

Nu ställs Albanoförslag ut Den 2 december gick stadsbyggnadskontoret ut med samrådshandlingar för Albano. Förslaget ställs ut i AlbaNova och Tekniska nämndhuset och finns även på stadens hemsida. Programsamrådet är en del av den demokratiska processen i stadsplaneringen och syftar till att belysa projektet ur olika synvinklar. Samrådet pågår fram till slutet av januari. Se planhandlingarna på: http://planer.sbk.stockholm.se.

ekosystem i staden är hörnstenar. Men vi­sionen innehåller också en tydlig social dimension, ”progressiv stadsbyggnad”, enligt Stephan Barthel. – Ett grundproblem inte bara i Stockholm utan med urbaniseringen globalt är att människor förlorar kontakt med naturen. Praktisk kunskap försvinner. Därför vill vi släppa in olika grupper på campus. Exempelvis ska experimentträdgårdar bidra till att djur och växter trivs. Samtidigt kommer lokala trädgårdsodlare att bidra till att Albanoområdet förvaltas aktivt, konstaterar Stephan Barthel, som hoppas få se ett levande campus. – Om vårt förslag blir av kommer området att bli attraktivt för resten av staden. Området ska leva, även på helger och sommarkvällar. I dag är Frescati helt dött efter klockan sex.

Nytt forskningsfält Visionen har vuxit fram successivt. Först som ett sidoprojekt på fritiden för deltagande forskare och senare under möten med arkitekter och byggherre. Det har varit ett givande och ett tagande, konstaterar Stephan Barthel. – Projektet har krävt mycket energi av oss, men det har också givit mycket spinoff. Kanske är ett nytt forskningsfält på väg att födas. Ännu finns inga pengar beviljade, men gruppen har ansökt om totalt femtio miljoner kronor i forskningsstöd. – Vi kallar det nya forskningsområdet för socialekologisk stadsbyggnad. Många av idéerna återfinns i visionen för Albano. Hur mycket av visionens förslag som genomförs vid byggstart 2012 återstår att se. Sedan i somras deltar Stephan Barthel i stadsbyggnadskontorets expertgrupp. I möten med bland annat stadsbyggnadskontor och planarkitekt försöker han försvara visionen. Stephan Barthel beskriver mötena som konstruktiva men tuffa, ”en clash mellan olika ide­ ologier”. Sen återstår för Stephan Barthel, som från årsskiftet blir heltidsanställd postdoc vid Historiska institutionen, att omvandla allt det arbete han lagt ner till relevant forskning. Det blir en stor utmaning. Det blir vad man kallar aktionsforskning, där man först bedriver en förändring och sen ställer sig vid sidan om och analyserar och beskriver insikter. Text: Henrik Lundström Foto: Eva Dalin grafik: Magnus Bergfast/Gullers grupp

Universitetets nya svenska webbplats I mitten av december beräknas den nya centrala webbplatsen på svenska, www.su.se, att rullas ut. En tydligare struktur med färre ingångar i olika profilfärger gör det enklare för besökare att hitta på webbplatsen.

Något av det som är nytt Kontaktuppgifter och relaterade webbsidor, webbplatser, portaler eller stödsystem finns alltid på högra sidan av webben. Sökfunktion som söker såväl på webbsidorna som i den webbaserade utbildningskatalogen (SISU) och i den digitala personalkatalogen (SUKAT). Resultatet presenteras i tre kolumner och du väljer den med det resultat som är relevant i sammanhanget. Google-licensen för sökningen är uppgraderad för bättre sökresultat. Startsidan innehåller nu även en kalender där evenemang och seminarier för en extern målgrupp (inklusive studenter) marknadsförs. Alla webbredaktörer, för en webbplats i publiceringsverktyget Polopoly version 9, kommer själva att kunna markera sin webbsida för det specifika arrangemanget så det blir synligt i kalendern och på startsidan (www.su.se). Startsidan innehåller genvägslänkar för de prioriterade målgrupperna: presumtiva studenter, alumner, journalister och medarbetare. Ordvalet på och inom respektive ingång är processat i arbetsgrupper och i samklang med övriga svenska universitets uttryckssätt. En webbplatsundersökning, motsvarande den som gjordes efter förra stora omgörningen, görs i maj 2011. Undersökningen, inkomna synpunkter, webbstatistik samt användartester ska ligga till grund för kontinuerlig innehållsutveckling. Fem eller sex olika arbetsgrupper kommer att minst två gånger per år och grupp att träffas för vidareutveckling av struktur, terminologi och innehåll. Se www.su.se/medarbetare/service/information-marknadsforing/ kanaler/webbplatser/svenska-externa Text: Marie Jackalin

Tidsplan för driftsättningar av webbplatser inom projekt Webb2010 Medarbetarwebbplatsen, www.su.se/medarbetare: • Juni 2010 Universitetets svenska webbplats, www.su.se: • December 2010 Institutioner och övriga webbplatser: • Från och med februari 2011

Universitetsnytt December 6/2010

19


AR B ETSPLATS

Frihet som företagare Disputerade humanister och samhällsvetare behövs även utanför akademin. I alla fall enligt Milda Rönn, som startat eget. humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna en gemensam ”framtidsdag” för doktorander. Här är det tänkt att de som snart avslutar sin avhandling ska få information om yrkeslivet efter disputationen och hur de kan förbereda sig. Drygt 20 doktorander hade samlats vid årets upplaga av Doktoranddagen för att höra bland andra representanter från Forskningsservice tala om hur man skriver en framgångsrik ansökan och vilket stöd det går att få. Representanter från Trygghetsstiftelsen, Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond fanns även på plats. En programpunkt handlade om det stöd universitetet, i form av SU Innovation, kan erbjuda till doktorander. SU Innovations Christina Bendz hade Milda Rönn till sin hjälp för att illustrera hur en doktorand kan ta steget till egenföretagare. Milda Rönn disputerade 2009 vid Institutionen för nordiska språk med en avhandling om kommunikativa hinder för delaktighet vid en teaterhögskola. Men redan innan disputationen hade hon kontaktat SU Innovation för att få hjälp att starta varje höst ordnar

Mildas tips till nydisputerade Fastna inte i enbart undervisning vid institutionen. Försök hitta samarbeten och forskningsprojekt. Vänta inte på att andra ska bjuda in dig. Du är din egen och kan ta initiativ. Vänta inte på beslut om forskningsmedel. Gör mindre studier vid sidan om. Bryt med rollen som student och doktorand. Utnyttja att du har ett nytt läge när du disputerat. Kanske söka jobb vid ett annat lärosäte eller en annan institution? Eller starta eget?

20

Universitetsnytt December 6/2010

ett företag. Tanken var att erbjuda organisationer och företag hjälp med sin kommunikation utifrån teorier, metoder och resultat från samtals- och textforskning. Milda har haft sitt företag Praxikon i snart två år. Hon har flera olika typer av uppdrag: hon utför undersökningar med uppföljande utvecklingsarbete, håller i workshops och handleder. Dessutom söker hon forskningsmedel parallellt. Besöker man Praxikons webbplats är känslan att det är ett etablerat företag med flera anställda. Men än så länge är det en enskild firma som består av Milda. Till sig har hon knutit en referensgrupp med tidigare forskarkolleger, liksom några konsulter hon lärt känna (och sin lillebror som är retorikstudent) samt skådespelare från Teaterhögskolan där hon gjorde sin avhandlingsstudie. Att ha ett nätverk att hänvisa till är viktigt, enligt Milda. – Det är ett stort steg att kunna säga ”vi” istället för ”jag” när man möter en kund.

Skapar självkänsla Milda ser flera anledningar till att doktorander och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora ska starta företag. Det är en alternativ karriärväg – och att tänka på det sättet skapar stor självkänsla, enligt Milda. Det är också ett sätt att kunna fortsätta forska. Hon arbetar praxisnära och kan använda resultaten för att skriva vetenskapliga artiklar. Som egen företagare känner hon sig även friare i sin forskning. Milda säger att det finns ett stort behov av kompetens inom humaniora och samhällsvetenskap i samhället idag, bland annat eftersom vi i hög grad lever i ett ”tjänstesamhälle” och ett ”pratsamhälle”, där information och kommunikation fått en dominerande roll. Dessutom börjar man efterfråga konsulter som kan bidra till en reell förändring av organisationer. Den som verkar som forskare kan tillföra en kompetens och ett oberoende som ”vanliga” konsulter inte kan, enligt henne. Milda gav en del tips för den som vill starta eget. Ett par sådana är att börja i liten

skala och att ordna finansiering under uppstartsåret, som nydisputerad kan det handla om att undervisa. Ett annat råd är att inventera branschen och skapa kontakter. Det är vidare viktigt att identifiera och formulera de behov som potentiella kunder kan ha. Anpassa pris efter syfte. Det är heller inte fel att börja med mindre uppdrag eftersom de kan användas som referenser. Om du är strategisk ser du även till att skaffa kunder som kan generera fler jobb inom en större organisation eller bland deras samarbetspartners. Texter: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Tålamod viktigt för nydisputerad ing-marie back danielsson

lade fram sin avhandling 2007. Den handlar om hur människokroppen gestaltas på olika sätt under yngre järnålder i Skandinavien. Direkt efter disputationen blev hon som alla färdiga doktorander vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur erbjuden en månads anställning vid institutionen (idag är det två månader). Därefter hade Ing-Marie under cirka ett års tid flera mindre stipendier för kortare forskningsprojekt. – Jag blev mycket glad då jag efter detta år fick ett tvåårigt postdoc-stipendium från Ahlström och Terserus stiftelse. För närvarande har jag förmånen att inneha en tvåårig postdoc-tjänst som finansieras av Humanistiska fakulteten. Ing-Maries främsta tips till nydisputerade är att ha tålamod. Det kan ta tid att hitta ett nytt jobb eller att finna nya forskningsmedel, men det brukar alltid lösa sig till slut! Alltså är det viktigt att oförtrutet fortsätta med ansökningar till såväl arbetsgivare som forskningsfinansiärer.


AR B ETSPLATS

Lärarhögskolans studenter på ett USB-minne till nedläggningen 31 december 2007 registrerades 78 960 personer i studiedokumentationssystemet Lärdok vid Lärarhögskolan i Stockholm. Där lagrades bland annat uppgifter om examina, registreringar, studieresultat och tillgodoräknanden. I samband med Lärarhögskolans integration överfördes uppgifter till studiedokumentationssystemet Ladok vid Stockholms universitet. När en myndighet läggs ned finns även en lagstadgad skyldighet att arkivera de register som finns. Studentavdelningen vid universitetet kontaktade 2009 Stockholms stadsarkiv för att höra hur man skulle gå till väga. Svaret blev att alla uppgifter i Lärdok inte behövde arkiveras. För att minska mängden data skulle universitetet göra en så kallad gallringsutredning för att se vad som behövde bevaras. I samarbete med universitets centrala arkivfunktion ledde Ylva Andersson vid Studentavdelningen arkiveringsprojektet. Resultatet blev bland annat ett omfattande dokument som redovisade vad som skulle bevaras från Lärdok. Gallringsutredningen gick till Riksarkivet som tillsammans med handläggare från stadsarkivet granskade utredningen – och biföll förslagen. Lärdok innehöll 383 olika tabeller, varav flera inte använts överhuvudtaget. Förutom dessa tabeller var det även bland annat loggar, uppgifter om användarbehörigheter och mellanlagringstabeller som föreslogs gallras. Resultatet av arbetet blev både digitala matriklar för närmare 79 000 studenter och 75 tabeller som ska bevaras för framtida uppföljning i forskningssyfte. Det finns nu sparat på ett USB-minne. Fredagen den 26 november levererade Ylva Andersson och universitetets chefsarkivarie Agneta Witte Åström USB-minnet vid en enkel ceremoni på stadsarkivet på Kungsklippan. Lärdok blir där tillgängligt både för den som vill ha ut en så kallad digital matrikel över studentens studier samt tabeller för forskningsändamål. Däremot kommer studieintyg från Lärdok avseende tidigare studier vid Lärarhögskolan att kunna tas ut från Ladok vid Stockholms universitet. Arbetet med den digitala arkiveringen av Lärdok har väckt stort intresse inom arkivvärlden. Det är första gången som digital arkivering sker av handlingar från ett större lärosäte som lagts ned. Därmed fanns inga bra referenser att använda sig av för vad som skulle bevaras. Den gallringsutredning som Ylva Andersson i samarbete med chefsarkivarien och sin chef Jerker Dahne samt kolleger inom Ladokgruppen skrivit blir därmed en pionjärhandling på området. Från stadsarkivets sida har man sagt att hanteringen av Lärdok kan lägga ribban för hur annan studiedokumentation ska arkiveras framöver. För universitetet återstår att slutarkivera data från andra system vid Lärarhögskolan i Stockholm. Främst är det administrativa system som hanteras av Personalavdelningen respektive Ekonomiavdelningen. från hösten 1993

Stefan Fogelvik, Stockholms Stadsarkiv, K-G Sabel och Ylva Andersson (med USB-minne), Studentavdelningen, Håkan Lövblad, Riksarkivet, Agneta Witte Åström, arkivfunktionen inom Tekniska avdelningen och Martin Ståhl, Stockholms stadsarkiv.

Ny kollektion för dig som är anställd I SU-butiken, i Arrheniuslaboratoriet, 1 tr ned finns nu nya produkter: t-shirts, pikétröjor, hoodtröjor, kontorsmaterial, julkort och smycken.

www.butiken.su.se

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt December 6/2010

21


AR B ETSPLATS

Framtidens chefer För att säkerställa att programmet innehöll relevanta teman fick deltagarna beskriva vilka förväntningar de hade. Förväntningarna kommer att användas som en del av utvärderingen av programmet.

chefsbroschyr som beskriver vilket stöd Personalavdelningen kan erbjuda chefer i form av kompetensutveckling och konsultativt stöd. Utbildningarna Morgondagens akademiska ledarskap (MAL) och Nyfiken på ledarskap finns även kvar tillsammans med ett antal fördjupningsutbildningar – Vi arbetar nu mer systematiskt. Det finns en röd tråd som löper genom utbildningarna. Tidigare var det mer av punktinsatser. Vår strävan är också att skapa möten mellan olika chefer så de kan få inspiration av varandra och utbyta erfarenheter, säger Karin Steffensen som är den andra arrangören.

Talare från universitetet

Mer kunskap om regler

I block två finns en del nya inslag som att skapa effektiva team, säkerhet och krishantering samt studenters rättigheter. Det finns även en fördjupningsdel om ekonomi. I block tre används internatformen igen. Där delas deltagarna upp i de som är verksamma inom akademin respektive förvaltningen och även i vilken chefsposition man har i organisationen. Forskare vid Psykologiska institutionen leder internatet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Bland talarna finns bland annat en före detta prefekt, och en konstnärlig ledare kommer att tala om att hantera ”stjärnor”. – Ambitionen har varit att använda fler personer inom universitetet som talare och här har vi lyckats bra. Detta är även viktigt för att ge chefsprogrammet en nära anknytning till Stockholms universitet som organisation och synliggöra vår specifika kultur säger Rebecca Brinch vid Personalavdelningen som är en av de två arrangörerna. Andra nyheter är ett välkomstbrev från ledningen till nya chefer och en ny

En av dem som går utbildningen är Olof Olsson som är biträdande föreståndare för Stockholm Resilience Centre. Där ingår han i ledningsgruppen och fattar många operativa beslut. För två år sedan rekryterades han från miljöforskningsstiftelsen Mistra för att komplettera ledarskapet vid SRC. Tidigare har han inte haft några egentliga chefspositioner.

I programmet ”Att vara chef” får nya chefer vid universitetet verktyg för sin chefsroll. i våras intervjuade Personalavdelningen chefer inom universitetet för att se vilka behov som finns inom ledarskaps- och prefektutbildningar. Vid intervjuerna framkom behov av förnyelse. Utbildningarna har därför förändrats till hösten. En nyhet är att de nu är till för alla kategorier av chefer, både vid institutioner och inom förvaltningen. Bland de punkter som efterfrågades fanns befattningsbeskrivningar, vilka mandat man har som chef, kunskap om ledarskap, praktiska övningar (till exempel svåra samtal), mentorskap och att få träffa universitetsledningen. Det fanns även behov av att reflektera kring förhållandet forskning kontra chefskap eftersom det är vanligt att prefekter går ur forskargruppen en tid för sitt chefsuppdrag och sedan går tillbaka igen. I slutet av september startade chefsprogrammet ”Att vara chef”. Programmet är indelat i tre block, varav två har ägt rum i höst och det tredje fortsätter till våren. 50 deltagare går chefsprogrammet. Syftet med programmet är att stärka chefers förmåga och lust att utöva sitt ledarskap i det spänningsfält och den dynamik som finns i den akademiska miljön. Ett annat syfte är att ge chefer kunskap om och verktyg att hantera ansvar, lagar, regler ekonomi och arbetsmiljö samt att utveckla chefens personliga och kommunikativa ledarskap.

– Jag har tidigare haft roller som idégenererare men har nu en annan mer organisationsbyggande roll, vilket är lärorikt. Varför sökte du chefsutbildningen? – Bland annat för att får mer kunskap om regler och rutiner inom universitetet. Vad hoppas du få ut av den? – Jag hoppas bland annat få mer kött på benen vad som ingår i prefektrollen. Men det är även bra och viktigt att lära känna andra chefer vid universitetet samt personer inom centrala administrationen. Felicia Markus, tillförordnad kanslichef vid Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, går också utbildningen. När hon började arbeta som utbildningsledare vid fakultetskansliet i april 2009 blev hon samtidigt ställföreträdande kanslichef. Nu är hon tillförordnad kanslichef sedan augusti och fram till mitten av januari 2011 medan ordinarie kanslichef är föräldraledig. Innan dess har hon inte haft några chefspositioner mer än att ha lett egna fältarbeten med deltagande studenter och arkeologer under forskarutbildningstiden. Vad hoppas du få ut av utbildningen? – Kunskap om lagar och regler som jag behöver känna till, fördjupad kännedom om hur universitetet fungerar – till exempel när det gäller ekonomi och arbetsrätt. Dessutom ser jag det som personlig utveckling; det är ett bra tillfälle att reflektera över ledarskap.

Olof Olsson

22

Universitetsnytt December 6/2010

Felicia Markus

Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin


AR B ETSPLATS

Vad gör du som chef? – En föreståndare har samma roll som en prefekt, med den enda skillnaden att föreståndaren är chef över en centrumbildning eller ett institut, medan prefekten är chef över en institution. Innehållet är dock detsamma, det vill säga att vara just chef och ytterst ansvarig för institutionens ekonomi, personal och forsknings- och utbildningsverksamhet. Som föreståndare/ prefekt är man också institutionens länk till fakulteten, och min chef är dekanus vid Humanistiska fakulteten. Föreståndareller prefektskapet är inte ett yrke eller en anställning, det är ett uppdrag som utförs utanför eller inom den ordinarie anställningen; själv har jag 40 procents avsättning för föreståndarskapet inom min anställning som professor.

– Min främsta uppgift är att leda det administrativa och delar av det tekniska arbetet vid institutionen samt stötta TApersonalen i deras arbete. Jag är också ekonomiansvarig och har hand om budget och resultatuppföljning av anslagsmedel samt uppföljning och redovisning av externa forskningsprojekt, däribland ett stort antal EU-projekt. Därutöver är jag ansvarig för avtal och kontrakt, har hand om institutionens upphandlingar, ser till att vi genomför och följer upp de årliga riskanalyserna, har hand om byggkontakten vid ombyggnationer, är arkivansvarig, genomför inventering samt ser till att vi sammanställer en årsredovisning. Jag är också involverad i Science for Life Laboratory, där jag sitter som universitetets administrativa representant.

Niclas Abrahamsson, föreståndare för Centrum för tvåspråkighetsforskning

Ann Nielsen, administrativ chef vid Institutionen för biokemi och biofysik

– Min uppgift som sektionschef är att planera och samordna verksamheten inom sektionerna. Det handlar om budgetoch personalplanering inklusive uppföljning. De verksamheter som jag ansvarar för gäller stöd och service till studenter och institutioner. Jag sitter i ledningsgruppen för Studentavdelningen. Jag arbetar också med studievägledarfrågor på nationell nivå genom att jag sitter med i en samverkansgrupp för väg­ledare och ansvarar för en nybildad Region Öst för vägledare. Vidare har Studentavdelningen fått uppdraget att vara sammankallande i en grupp som ska utarbeta en organisationsmodell för informationsdisken i det nya kårhuset. Jag leder den gruppen. Birgit Marklund Beijer, biträdande avdelningschef och sektionschef för Studie- och karriärvägledning, Karriärcenter, studieinformation respektive Studentstöd vid Studentavdelningen

God jul önskar US-AB www.us-ab.com • tel: 08-790 74 00 Universitetsnytt December 6/2010

23


AR B ETSPLATS

Samordningsinstitutioner för lärarutbildningen

Samlad information

Efter nyår får fakulteterna det fulla verksamhetsansvaret för både de nya och de nuvarande lärarutbildningarna. Speciella samordningsinstitutioner har även utsetts. förslaget om vilka enheter som skulle få sam-

ordningsansvar togs fram av beredningsgruppen för den framtida lärarutbildningen, som nu ombildas till Samordningsgruppen för lärarutbildning. Utgångspunkten var att det finns behov av förstärkt samordning i jämförelse med det hittillsvarande systemet för så kallat hemvistansvar. Institutioner/centra med ett ämnesdidaktiskt ansvar bedöms också vara mest lämpliga för samordningsansvar. Samordningsinstitutionerna ska samordna de nya lärarutbildningarna, men även de hittillsvarande så kallade profilerna. De nuvarande utbildningarna mot grundskolans senare år och gymnasieskolan kommer att sorteras in i samma organisation av samordningsansvar utifrån principen att en utbildnings huvudämne bestämmer i vilken ämnesdidaktisk enhet den hör hemma. Exakt hur de nuvarande utbildningarna mot grundskolans tidigare år ska fördelas beslutas i början av december. Samordningsinstitutionerna blir Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för språkdidaktik (idag Insti­ tutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (under 2011 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (under 2011 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap) samt Institutionen för pedagogik och didaktik – den institution som bildas genom sammanslagningen av Pedagogiska institutionen och Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete. (Av utrymmesskäl finns inte plats att ange vilka utbildningar respektive institution har samordningsansvar för. Detta anges

24

Universitetsnytt December 6/2010

på medarbetarwebben. Se adress i lilla blå rutan uppe till höger.) Samordningsansvaret innebär ansvar för planering och övergripande uppföljning av utbildningen, särskilt progression och samordning av de kursansvariga institutionernas arbete, samt ansvar för framtagande av utbildningsplan och för initierande av kursplanearbete. Det innebär också ansvar för studentadministrativa frågor och informationsansvar avseende den/de inriktning/ar

Alla beslut och artiklar om förändringarna av lärarutbildningen finns samlade på Medarbetarewebben, www.su.se/ medarbetare. Gå in under Från ledningen, klicka på Utvecklingsprojekt och därefter på Lärarutbildning, organisation.

som omfattas av samordningsansvaret. Ett viktigt ansvar är också det för verksamhetsförlagd utbildning inom den/de inriktning/ar som omfattas av samordningsansvaret. Ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen förs över till fakulteterna och samordningsinstitutionerna ges ett utökat ansvar även för den verksamhetsförlagda utbildningen. Texter: Cecilia Parkert

Förändring av VFU-organisationen när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen blir det en ny organisation,

som också bygger på idén med samordningsinstitutioner. Tidigare har kommunerna haft kontakt med regionsamordnare, som har funnits vid universitetets regionala utvecklingscentrum, RUC, och med profilområdeslärare vid institutionerna. Nu kommer båda motsvarande funktioner att finnas vid institutionerna. Regionsamordnarna ersätts av en funktion med arbetsnamnet ”VFU-ansvariga på institutionen” och profilområdeslärarna av ”VFU-kurslärare”. De VFU-ansvariga ska ansvara för kontakten med kommuner i en viss region, precis som regionsamordnarna har gjort hittills. Skillnaden blir att den VFUansvariga också blir ansvarig för VFU:n vid sin institution och på så sätt kommer att kunna arbeta mer integrerat med VFU-kurslärarna samt att de VFUansvariga tillsammans har ett samordningsansvar av den samlade verksamhetsförlagda utbildningen. Vid institutionerna finns även fortsättningsvis ämnesorienterade VFUkurslärare – tidigare kallade profilområdeslärare. Det högsta ansvaret för lärarutbildningen, inklusive VFU:n, kommer den så kallade Samordningsgruppen att ha. Den består av en ordförande som utses av rektor, de fyra dekanerna – eller den dekanen utser – samt två studentrepresentanter och en representant för regionens kommuner. Till Samordningsgruppen inrättas ett VFU-utskott som blir dess rådgivande och beredande organ för övergripande och principiella frågor. Även ett forskningsutskott inrättas. Det utgör ett forum för kontakter och samtal mellan regionens kommuner och universitetet när det gäller frågor som rör utbildning på forskarnivå och gemensamma skolutvecklingsprojekt. Frågor som rör placering av studenter i verksamhetsförlagd utbildning hanteras även fortsättningsvis av VFU-sekretariatet, som framöver finns vid Studentavdelningen.


AR B ETSPLATS

har ända sedan han tillträdde som rektor för snart sju år sedan gjort regelbundna besök vid alla institutioner och institut. Under hösten är det Samhällsvetenskapliga fakulteten som får besök. Universitetsnytt följde med på besöket vid Nationalekonomiska institutionen en eftermiddag i november tillsammans med rektor, prorektor, förvaltningschef, dekan, prodekan samt en representant för fakultetskansliet. Efter handskakande var det dags för kaffe, bullar och lussekatter. Prefekten Jonas Häckner hade samlat sex av sina kolleger för att berätta om olika aspekter av verksamheten.Här fanns också en representant för ämnesrådet respektive doktorandrådet Inför besöket hade fakultetskansliet skickat ut ett underlag med nyckeltal med bland annat bokslut, statistik över personal och publiceringar samt institutionens strategidokument. Besökarna fick även med sig utskrifter av den power pointpresentation som prefekten gav. Jonas Häckner inledde med att gå igenom strategiplanen. Såväl på punkterna om att forskningen ska vara nationellt ledande och internationellt framstående samt att de externa forskningsanslagen ska öka lever man upp till målen. Detsamma gäller målen inom utbildningen. Det är många sökande till varje utbildningsplats – institutionen har inte behövt annonsera på många år – och studenterna har lätt att få jobb efter examen. Statistiken för institutionens publiceringspoäng visar en nedgång. Jonas Häckner förklarade det med att man i januari inte hann redovisa sina publiceringar till 25 januari som universitetet kräver, och därmed fick låga siffror i den universitetsgemensamma sammanställningen. – Tittar man på de faktiska publiceringarna under 2009 så ser man dock att institutionen står sig mycket väl i en jämförelse med kåre bremer

Prefekten Jonas Häckner visade nyckeltal för institutionen.

Rektor på besök Trånga lokaler var en fråga som kom upp vid besöket på Nationalekonomiska institutionen. andra institut och institutioner vid fakulteten, enligt Jonas Häckner.

Salar med brister Frågan kom även om det är möjligt att ”kalla” (direktrekrytera) en professor från ett annat lärosäte. Svaret från Kåre Bremer blev att den möjligheten nu kommer att finnas, men ska användas restriktivt. Andra frågor som kom upp är hur kompetensen hos TA-personalen ska redovisas på ett bra sätt och vilken beredskap universitetet har för att möta minskade ungdomskullar. Universitetsledningen fick även veta att de små undervisningssalarna och grupprummen i Södra huset inte är anpassade för nationalekonomi och statistik. Där behövs flera tavlor att göra beräkningar på, något som saknas idag. Rektor sade att institutionen bör skriva till förvaltningen och beskriva problemet. Förvaltningschefen Ann-Caroline Nordström lade till att det

Hur hitta till rätt Hus E? Den första november i år började en ny kurs i Hus E. Den dagen kom ett femtontal frustrerade studenter till Lärostudions reception i Hus E i Södra huset och undrade var deras seminarierum låg. Rumsnumret gjorde att vi förstod att de skulle ha gått till Hus E i Arrheniuslaboratorierna. Scenariot upprepas varje gång nya kurser startar. Och det gör de åtta gånger om året. Vi gör naturligtvis vårt bästa för att trösta studenterna när det går upp för dem att de hamnat i fel Hus E. Men vad kan universitetet göra för att se till att studenterna hamnar i rätt Hus E vid första försöket? Ulrike Klingemann, Lärostudion

här är en viktig aspekt som ska tas med i planeringen för Albanoområdet, dit ekonomerna ska flytta om några år. Lokalfrågan är idag akut vid institutionen. Man finns idag på plan 2, 7 och 9 i A-huset men ändå börjar bristen på kontorslokaler bli ett stort problem. I och med att vi är så trångbodda så har vi problem att rekrytera ny personal trots god ekonomi. Dessutom tvingas doktoranderna att sitta långt ifrån resten av institutionen, vilket gör att de inte integreras i verksamheten på ett tillfredsställande sätt, säger Jonas Häckner. Efter dryga timmen avslutades besöket med att rektor tackade och sade sig vara imponerad av hur institutionen skött bemanningen senaste tio åren. – Det är ett kanonbra jobb ni gör! Lycka till i fortsättningen! Text: Per Larsson Foto: Eva Dalin

insändare

Svar: Varje entré har en unik adress med nummer och gatunamn. I samband med besöksadresser i informationsmaterial och inbjudningar bör även namn på byggnaden uppges. Ett exempel från Södra huset i Frescati: Studentavdelningen, Universitetsvägen 14 A , Södra huset, Hus A plan 3 . Instruktionen finns även i manualen för visuell identitet/ skrivriktlinjer, se www.su.se/visuellidentitet Helena Bruzelius, Kommunikationsenheten

Universitetsnytt December 6/2010

25


NAMN OC H NYTT

26

Universitetsnytt December 6/2010

Område A Södra huset, Huvudbiblioteket, Aula Magna, Allhuset, Bloms hus, Skära villan, JMK, Småbrukarhemmet, Skogstorpet Område B Arrhenius, KÖL, Geovetenskap, Frescati backe, Röda villan, Manne Siegbahn, Botan, Wallenberg, Frescativägen 52 Område C Konradsberg, Sveaplan, Drottninggatan 116, Kräftriket, Frescati hage Avtal har tecknats med följande leverantörer för; Städtjänster ISS för samtliga tre områden Golvvård Rengörare Näslund (område A och B) och Förenade Service (område C) Fönsterputs Tomina för samtliga tre områden.

www.su.se/plagieringshandboken

kopiering

examinationen

ta

skrivande

används

arbete

inlämnade

metoder

misstanke

betyg

fått

hjälp

helt

många

fall

kanske

studenter

tid förmåga

problem

själva

uppgift

behöver

vidare

samarbete

Stockholms

får

följa

studentens

ska

mer in feedback

skrivit

universitet

rektor

gör

bara

lärare

andras

ge

studenternas

läraren

lära

kopiera

finns exempel eget se

även

ge

student

vilseleda

information

Att motverka plagiering En handbok för lärare vid Stockholms universitet

lärarna

material

ta

bra

uppgiften

Stockholms

förmåga

helt

många

hjälp

grunder

innebär

fått

måste

färdigheter

tidigare

text många

be källhänvisningar

kanske

mindre

korrekt

fall

många

egen

uppgift

visar

styrka

texten

tillämpa

uppgifter

be

använda

vidare

vissa

metoder

olika fusk

textmatchningsverktyg

skriva

se

normer får

rektor

delar

gör

genom

akademiskt

används

arbete

inlämnade

skrivande

misstanke

använder

sitt

kunskap

styrka

göra

examinationen

redan

egen

visar

uppgifter

visa

kommer

redan

utkast

idéer kunskaper

vilseledande

studenter

universitet

kopiering

citat

studenter

citering

kapitel upptäcka

arbeten

utkast

endast

information arbeten gäller

tillämpa

vissa

kursen

betyg

försök akademiskt bör läraren del

viktigt

exempel

del

läraren använda

skriva

delar

normer

akademiskt

universitet

ofta

bara

ofta

citering

upptäcka

annan

kunskaper

gäller

kapitel

information

kunskaper

kunskap

fusk

annat verktyg

lära

lärarna

källor

dock lämnar

institutionen

vilseleda

andras frågor grundad

genom

exempel

citat

akademiska

information kontrollera

kommer

sitt

plagiering

studenterna

kursen

ge student

visa

ärendet

finns regler

Studenten

också

citat

bör

viktigt

kunskap

texter

andra

exempel

lära

kopiera

göras

samarbete

följa

studentens

grunder

färdigheter

korrekt

vidare

Stockholms

handlar åtgärder

problem

göra

uppgift

behöver

ska

skrivit

fråga

I förra numret av tidningen skrev vi om den handbok som tagits fram vid Stockholms universitet för att motverka plagiering. Handboken finns nu i bäddringsbart format på webben.

uppgift

själva

mer in feedback

studenternas

läraren

idéer

Plagieringshandboken på webben

texten

Avtalen trädde i kraft 2010-11-01 med en minsta löptid på två år och option på ytterligare max två år. För vidare information, kontakta Lennart Persson vid Tekniska avdelningen, lennart.persson@lokalservice.su.se.

dock lämnar

Enligt ett rektorsbeslut ska Stockholms universitet klimatkompensera sina tjänsteresor med flyg från och med 1 juli 2010 och 1,5 år framöver. Därefter ingår flygsektorn i det europeiska systemet för utsläppshandel. Universitetets resebyrå VIA Travel har ingått ett avtal med U&W [you&we] som är en ledande aktör på marknaden för frivillig klimatkompensation. Stockholms universitet har nu fått det första certifikatet för de projekt man klimatkompenserar för. Universitetet har klimatkompenserat för 548 ton koldioxid vid flygresor under tredje kvartalet 2010. Detta görs genom stöd till ett energiprojekt i Karnataka, Indien, där jordbruksavfall omvandlas till förnybar el som ersätter el

Sonja Kovalevsky var Sveriges första kvinnliga professor och då vid Stockholms högskola. Hon var också världens första kvinnliga professor i matematik. Sonja Kovalevskydagarna arrangeras varje år för matematikintresserade gymnasister i syfte att öka intresset för matematik inför val av högskoleutbildning. Årets evenemang var det elfte i ordningen och anordnades 12–13 november av Matematiska institutionen i samarbete med Vetenskapens Hus. 135 gymnasister deltog. De fick bland annat höra föreläsningar om Sonja Kovalevsky och om vad man kan bli man om man läser matematik.

Upphandlingen av städtjänster, golvvård och fönsterputs är nu klar. En uppdelning har gjorts i tre områden:

vilseledande

Universitetet får certifikat för klimatkompensation

Sonja Kovalevskydagarna för blivande matematiker

Städtjänster, golvvård och fönsterputs upphandlade

universitet

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har flyttat till nya lokaler i en tillbyggnad av hus E i Arrheniuslaboratorierna. Den 10 november var det invigning. Rektor Kåre Bremer, dekanus Stefan Nordlund och prefekt Bengt-Olov Molander invigningstalade. Efteråt var det rundvandring i lokalerna och presentation av institutionens verksamhet vid olika stationer.

Invigning av nya lokaler i Arrheniuslaboratorierna

Den 11 november fick Stockholms universitet besök från Pekings universitet, ett av världens högst ansedda universitet. Delegationen leddes av universitetets rektor Zhou Qifeng. Delegationen åt lunch med rektor Kåre Bremer på Spökslottet. Under eftermiddagen besöktes olika institutioner. Rektorerna skrev under ett nytt utbytesavtal som även ska inkludera studentutbyte, förutom det forskarutbyte som finns i det tidigare avtalet. Det ursprungliga avtalet skrevs under 1980 och är ett av de första akademiska avtalen mellan ett nordiskt land och Kina.

handlar åtgärder

Besök från Pekings universitet

www.zeit.de/excellenceranking

bra

Stockholms universitet har fått ett nytt filialbibliotek: Arrheniusbiblioteket. Det är Biologibiblioteket och Kemiska biblioteket som har samlat sin verksamhet i före detta Kemiska bibliotekets lokaler. Den 22 oktober firades det med en invigning. Professor Gunnar von Heijne, prefekt Sören Nylin och överbibliotekarie Catarina EricsonRoos invigningstalade. Studentorkestern Kårsdraget stod för musikunderhållningen.

Årets upplaga av tyska CHE ExcellenceRanking visar att 130 lärosäten i Europa erbjuder utomordentligt forskningsstarka och internationella program för masterstudenter och doktorandstudenter i ämnen biologi, kemi, fysik och matematik. De hör därmed till ”Excellence Group” i CHEs ExcellenceRanking 2010. Stockholms universitet tillhör exellensgruppen i biologi och kemi. I Sverige identifieras 10 universitet med åtminstone en excellent avdelning Centrum för Högskolutvecklingen (CHE) är en oberoende tysk institution som arbetar för reformer i högskolsystemet.

göras

Arrheniusbiblioteket invigt

Högt betyg till biologi och kemi

kunskaper

Resultaten från Eduniversals undersökning ”Worldwide Business Schools Ranking 2010” har publicerats och visar att Företagsekonomiska institutionen är rankad på andra plats i Sverige som en ledande Business School. Undersökningen bygger på svar från 1 000 dekaner och prefekter för Business Schools i 153 länder som svarat på frågan: vilken/vilka Business Schools skulle du rekommendera för den som önskar att studera i det givna landet.  Handelshögskolan i Stockholm kom på första plats i Sverige.

från kol. På certifikatet står också att projektet förutom klimatnytta också har skapat hundratals arbetstillfällen, bättre närmiljö och positiva hälsoeffekter.

Företagsekonomiska institutionen får bra betyg


NAMN OC H NYTT

Fredspristagare talade i Aula Magna

Den 22 november gästades Stockholms universitet av Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris år 2003. Hon talade inför över 600 åhörare i Aula Magna. Shirin Ebadi gjorde en svidande vidräkning med situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran och påpekade att regimens behandling av medborgarna strider mot landets konstitution och internationella konventioner som Iran har undertecknat. Hon sade vidare att det för närvarande ser mörkt ut för Irans framtid. Men på lång sikt är hon optimistisk. – Folket har nått en politisk mognad. Erkännandet av de mänskliga rättigheterna har spritt sig i de breda folklagren.

Mattias Klum anställs vid universitetet National Geographic-fotografen och filmaren Mattias Klum kan numera även titulera sig Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. – Mattias Klum har under sin karriär som fotograf och filmare studerat och skildrat många av världens allra artrikaste ekosystem, de människor som lever där, och vägar till hållbart brukande och utveckling. Hans fantastiska bilder och erfarenheter från fältet kompletterar vår forskning och kommunikation, och blir ett värdefullt inslag i de kurser och övriga aktiviteter vi arrangerar, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. Mattias Klum anställs på 10 procent som Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre med avsikten att bygga ett långvarigt samarbete.

I korthet Yvonne Hirdman, professor emerita i genushistoria och affilierad professor i historia vid universitetet, har fått Augustpriset i kategorin ”Årets svenska fackbok” för ”Den röda grevinnan” som är en biografi över modern Charlotte Hirdman. Petter Asp blir ny innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rätts­ vetenskap för perioden 1 januari 2011 till 31 december 2014. Anna Götlind anställs som professor i historia. Niclas Abrahamsson anställs som professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning. Jan Backman, professor i geologi, har fått Assar Haddings pris som delas ut av Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund. Ulla Hammarstrand, kanslichef vid Lärarutbildningskansliet, har utsetts till prefekt för Meteorologiska institutionen från och med årsskiftet. Ann-Charlotte Smedler har befordrats till professor i psykologi.

Hallå där…

Patrizia Calefato blir affilierad professor vid Konstvetenskapliga institutionen.

Lotta Ungerth, IT-chef vid Stockholms universitet sedan i somras.

Jens Ljunggren anställs som professor i historia, särskilt idrottshistoria.

Vad har du arbetat med tidigare? – Jag har varit både IT-chef i statlig förvaltning och affärsområdeschef i näringslivet under 20 år nu. Vilka är de viktigaste erfarenheter du tar med dig från tidigare jobb? – Det är kanske vanan av att kunna tala med alla människor inom alla delar av en organisation. Vad ser du som din viktigaste uppgift som IT-chef? – Att erbjuda rätt lösningar som ger ett effektivt IT-stöd till den stora merparten av alla anställda och våra studenter.

Pris i miljörätt utdelat Den 6 oktober delades 2009 års Elizabeth Haub Prize ut på Spökslottet till Donald W. Kaniaru. Elizabeth Haub Prize är ett av världens mest välrenommerade priser i miljörätt. Juristen Donald W. Kaniaru från Kenya har gjort avgörande insatser för att få till stånd ett stort antal internationella avtal inom ramen för Förenta Nationernas miljöprogram, UNEP. I egenskap av ordförande för den statliga myndighet som granskar det kenyanska miljödepartementets arbete har han även bidragit till att utveckla landets miljöarbete. I samband med prisutdelningen kungjordes att mottagaren av 2010 års Elizabeth Haub Prize är professor Daniel B. Magraw från USA, före detta ordförande och VD för Center for International Environmental Law (CIEL).

Ulrik von Essen har befordrats till professor i offentlig rätt. Peter Davies är ny affillierad professor vid Pedagogiska institutionen. Christian Helms Jørgensen blir gästprofessor i yrkesämnenas didaktik. Gunnar Åsén är ny professor i didaktik med inriktning mot förskoledidaktik. Timo Mäntylä anställs som professor i kognitiv psykologi. Foto: Mia Olvång Staffan Westermark Eva Dalin Samuel Svensäter

Hur har den första tiden varit? – Det har varit en spännande tid fylld av möten med nya människor.

Håkan Fischer anställs som professor i humanbiologisk psykologi.

www.su.se/medarbetare Universitetsnytt December 6/2010

27


samtalet

Akademisk karriär – ofta en krokig bana Akademiska karriärvägar är ofta krokiga. Inflexibla regler försvårar även för forskare som lämnar akademin att komma tillbaka igen.

Medverkande Emma Bäck, doktorand i psykologi. Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, särskilt i tyskspråkig litteratur. Gunnar Thorsén, forskare i analytisk kemi.

autonomipropositionen som syftar till att ge lärosätena större självständighet, och vid årsskiftet avregleras det centrala regelverket för läraranställningar, samtidigt som en ny akademisk karriärväg tas fram vid Stockholms universitet. För att diskutera de nya förändringarna och hur den egna karriärvägen sett ut samlade Universitetsnytt tre personer som kommit olika långt i den akademiska karriären. i juni antog riksdagen

Hur har er egen akademiska karriär sett ut? Elisabeth Wåghäll Nivre: Min karriärväg har minst sagt varit brokig. Jag var lärare i svenska och tyska när jag åkte till USA i mitten på 80-talet. Svenska institutet förmedlade lektorer till amerikanska universi-

tet. Jag skulle undervisa i svenska men blev samtidigt antagen som doktorand i tyska. För mitt amerikanska universitets del innebar det att de fick en gratis svensklärare samtidigt som min forskarutbildning finansi­ erades med så kallade teaching fellowships. Jag disputerade sedan 1992 och fick arbete på ett amerikanskt college. Efter något år skickades jag till Tyskland med en grupp amerikanska tredjeårsstudenter. Då blev längtan efter att arbeta i Europa stor och jag sökte ett lektorat vid Högskolan i Karlskrona. Därefter flyttade jag till Växjö där jag arbetade och 2004 kom jag till universitetet. Gunnar Thorsén: Min akademiska karriärväg har inte heller varit helt rak. Jag gjorde grundutbildningen vid universitetet och fortsatte med doktorandstudier som var färdiga år 2000. Därefter började jag arbeta på ett bioteknikföretag i Uppsala där jag var på forskningsavdelningen i fem år. När företaget tvingades göra stora nedskärningar blev jag arbetslös, men fick en förfrågan om att söka mig tillbaka hit eftersom jag hade rätt kunskapsprofil.

Vill man göra universitetskarriär gäller det att snabbt söka sig till en grupp som är duktig och arbetar inom ett hett ämne, enligt Gunnar Thorsen.

28

Universitetsnytt December 6/2010

Emma Bäck: Jag hade jobbat som forskningsassistent innan jag kom in på doktorandutbildningen. Samtidigt sitter jag med i lärarförslagsnämnden för professorer. Har ni själva upplevt problem i karriärsystemet? Gunnar Thorsén: Karriärsystemet som det sett ut hittills är inflexibelt. Det sägs att man ska kunna gå mellan till exempel industrin och universitetet. Men det fungerar inte i praktiken. Försvinner man från universitetet saknar man de meriter som behövs för att till exempel söka en lektorstjänst. För min del hade det varit omöjligt att få en anställning som lektor. Vill man göra universitetskarriär gäller det att snabbt söka sig till en grupp som är duktig och arbetar inom ett hett ämne. Det är naturligtvis en stor fördel om de dessutom vet hur man söker och får pengar. Det här är bra att känna till redan innan man disputerar. Elisabeth Wåghäll Nivre: Inom humaniora ser det lite annorlunda ut. De flesta är fortfarande ensamvargar och är inte vana att arbeta i en forskargrupp. Däremot kan de söka sig till en större forskningsmiljö. Men jag håller med om att systemet inte är tillräckligt flexibelt. Min egen bakgrund såg ju annorlunda ut eftersom jag arbetade så länge utomlands. Istället för att någon intervjuade mig eller ens ville prata med mig blev det mycket formalia när jag sökte anställning i Sverige. Jag bedömdes helt utifrån de papper jag skickade in. Det gjorde att jag egentligen inte visste vad det var för jobb jag sökte. De som anställde mig visste ju heller inte vem de fick. I USA bygger anställningar i högre grad på att institutionen är involverad. Institutionens uppgift är att rekrytera de bästa personerna. Nu har det ändå blivit bättre i Sverige då man har provföreläsningar och intervjuer.


Hur bra lyckas dagens system respektive det nya systemet fånga upp erfarenheter från näringslivet vid tjänstetillsättningar inom akademin? Emma Bäck: Det kan vara svårt för en akademiker som valt en annan karriärväg att ta sig tillbaka till akademin. Jag är inte säker på om det är bra eller dåligt, å ena sidan bygger den akademiska världen i första hand på vetenskaplig meritering och undervisningserfarenhet, men å andra sidan kan det vara värdefullt att ta in andra erfarenheter och perspektiv. Huvudsaken måste vara att rätt kompetens säkerställs. Elisabeth Wåghäll Nivre: Hos oss är det mycket lätt att fastna. Därför borde det vara möjligt för den som vill lämna akademin för en tid att sedan komma tillbaka. Det är rentav nyttigt. Vi behöver nytänkande. Ni vill alla se en större flexibilitet. Finns det några förändringar ni nu främst tycker man bör göra? Elisabeth Wåghäll Nivre: Genom att systemet verkar bli mindre formalistiskt nu så tror jag att det blir bättre. I min roll som prefekt tycker jag att personliga egenskaper borde få väga tyngre vid tjänstetillsättningar. Det borde inte gå att få en anställning oavsett på vilken nivå det gäller om man är omöjlig att samarbeta med. Vi behö-

ver helt enkelt bli bättre på att fånga upp detta tidigt i anställningsprocessen. Emma Bäck: Precis som Elisabeth så tycker jag inte bara att man ska ta hänsyn till de sakkunnigas åsikter, utan att också lärarförslagsnämnderna får större frihet. Man behöver komplettera med annat. Gunnar Thorsén: Jag vill även se en förändring när det gäller forskningsanslagen. Idag kan folk ibland sitta på projektpengar som de inte kan använda till lön. Samtidigt finns det forskare som har lön men inga pengar att forska för. Det måste bli lättare att få tag på pengar som täcker både lönen och projekten. Hur ser ni på förslaget till nytt regelverk för läraranställningar vid universitetet? Emma Bäck: Det är positivt. Men man vet ju inte så mycket förutom att universitetet får bestämma mer själv. Vad det blir av det har vi inte sett. Det kanske inte händer så mycket? Elisabeth Wåghäll Nivre: Jag tycker att man måste fundera på vad som händer med gästlektorer. Det är bra att kunna ta hit lite yngre personer från andra länder under en tid. Gunnar Thorsén: Ja, att vara kvar på en institution för länge blir snävt. Det är viktigt med gästlektorat. Hur bra tycker ni att pedagogisk skicklighet och erfarenhet tas till vara vid tjänstetillsättningar? Gunnar Thorsén: Man pratar om att lärare i grund- och gymnaiseskolan ska få legitimation. Det gör det konstigt att kravet på kurser i högskolepedagogik tas bort. Här om någonstans borde det finnas ett regelverk.

Emma Bäck

Elisabeth Wåghäll Nivre

Gunnar Thorsén Men det vore en fördel om flera av institutionens medarbetare fick yttra sig i samband med en anställning. Kanske kunde fler personer få sitta som åhörare vid intervjuerna och sedan samtala med lärarförslagsnämnden.

”Det kan vara svårt för en akademiker som valt en annan karriärväg att ta sig tillbaka till akademin.” Emma Bäck

Emma Bäck: Jag håller inte riktigt med där. Kurserna är bara en formalitet som inte säger så mycket om pedagogisk skicklighet, tycker jag. Om man saknar högskolepedagogisk utbildning när man söker ett lektorat kan man få ett kortare förordnande på ett år som sedan förlängs till tillsvidare anställning när man gått utbildningen. Jag menar också att det bör finnas andra formella krav som till exempel ett kvantitativt mått som anger hur många timmar man minst ska ha undervisat för olika tjänster samt kvalitativa mått som snitt för kursutvärderingar. Om detta inte passar i alla ämnen kan det med ett nytt regelverk anpassas för olika discipliner. Elisabeth Wåghäll Nivre: Det behövs olika mätmöjligheter. Att ha gått en kurs i högskolepedagogik är en sådan. Jag vet också att många som gått kurserna tycker att de varit bra. Betydelsen av pedagogisk kompetens får inte försvinna. Jag vill också gärna se ett system där all disputerad personal förväntas undervisa och forska lika mycket av sin tid. Då slipper man skevheten som jag ibland upplever med det nuvarande systemet. Text: madeleine salomon Foto: Eva Dalin

Universitetsnytt December 6/2010

29


I N ENGLISH

New regulations at Stockholm University we will have a new Higher Education Act and Higher Education Ordinance. Many of the previous sections have been removed, including those regulating organisational and staffing structures. It is intended that universities and colleges will be able to make their own decisions on such issues. I believe this a good thing. During the autumn we have worked to develop the regulations we ourselves must implement to replace what is no longer regulated nationally. The University Board has taken a policy decision to retain the same organisational structure throughout 2011 that we have today, with the four Faculties. This decision also means that the organisational structure from 2012 onwards will be determined in the spring. It is my view that we need Deputy ViceChancellors in the natural sciences, humanities/social sciences areas and we also need to strengthen strategic leadership in the combined humanities/social sciences area. I will return to this topic several times. The University Board has also decided on the employment structure we will have

for university lecturers. In the new Higher Education Ordinance the only stipulations are for professors and senior university lecturers. There are no stipulations for other categories of lecturers and no stipulations about promotional opportunities, but these are included in our new employment sturucture plan. Much is in accordance with what exists today. Similarly to the majority of universities and colleges, we plan to introduce a career path of associate lecturer-senior lecturer-professor. This means entitlements for associate lecturers and senior lecturers to be promoted to senior lecturer and professor, respectively, conditional to fulfilling the prerequisite criteria established by Stockholm University and the Faculty Board concerned. We will of course also continue to advertise senior lecturer and professorship positions as we do today. At Stockholm University in particular – I am not sure to what extent this will apply at other seats of learning – tenured researchers will also have the same entitlements as senior lecturers to be promoted to the position of professor, naturally provided that they fulfil the predefined criteria also with regard to teaching skills.

It is my intention that Stockholm University staff members should feel that the University is protecting their career development opportunities. That is why we are conferring the same entitlements to talented researchers that talented university lecturers have to be promoted to professor. The predetermined criteria will however be high. It will not be any easier to be promoted than it is today, but more people will be given the opportunity. I hope than many will succeed. I would like to conclude by wishing all colleagues a Merry Christmas and Happy New Year!

Increased autonomy for the University

one containing provisions for education at basic and advanced levels and the other for education at post-graduate research level. The third group is reviewing the future organisation of the University. In November the University Board decided that the current organisational structure at the University, with the collegially appointed four Faculty Boards, would remain in place throughout 2011. At the meeting of the University Board on 3 December the Vice-Chancellor informed about the work to determine the new organisation from 2012 onwards. The University Board will decide on the organisation for 2012 during the spring of 2011.

on two occasions and was targeted towards researchers within the humanities and social sciences areas. The workshop was held by Maria Kuteeva, representing the Centre for Academic English (CAE), and Philip Shaw, professor at the English Department. Before attending the workshop the participants were asked to answer a few questions. The answers revealed what they regarded to be the most difficult things about writing in English. Problems with vocabulary and grammar were among the answers provided. In connection with the workshop CAE started a Stockholm University network for peer review of articles written in English. The network can be found on Mondo under “Publishing Research in English”. All registered Mondo users can submit requests for someone to review their articles. Stockholm University researchers and lecturers who would like to access the network can contact the Centre for Academic English at cae@english.su.se. CAE plans to hold the “Publishing Research in English” workshop again. CAE

at the turn of the year

Stockholm University has appointed three working groups in the light of the parliamentary decision in June that the national regulation of the country’s seats of learning will to a great extent cease from the turn of the year. This has created the opportunity to make major changes to internal working policies. One working group has been appointed to review lecturer appointments. The second working group is working with issues concerning education at the University. This working group will compile two supporting documents for submission to the ViceChancellor,

30

Universitetsnytt December 6/2010

Publishing in English is gaining in importance What should you consider when publishing in international journals? How can you achieve a better language “flow” when writing in English? These were some of the issues addressed at the “Publishing Research in English” workshop at the beginning of October. The workshop was held

Kåre Bremer, Vice-Chancellor vice.chancellor@su.se


I N ENGLISH

Tips when writing articles: 1. Target your audience and the journal in the first hand. 2. Study the journal thoroughly to see what style of rhetoric is commonly used in the articles. 3. Work together with colleagues as much as possible and ask for feedback. 4. Write several drafts of the article. 5. Indicate the aim of a section in its initial sentence.

Eminent education areas In January 2009 a decision of the ViceChancellor gave the Faculties until the end of 2010 to identify eminent areas of education. Educational areas with the potential to become areas of excellence were also to be reported. In addition, the Faculties were tasked with documenting the actions they indented to take to enable the areas of potential to develop. This is the first time a summary has been compiled of the eminent education areas at Stockholm University. The areas identified should be those considered to be national leaders and in the vanguard internationally. The lists compiled by the Faculties will form the basis for a contextual assessment by the Stockholm University management and the Deans of the Faculties about the final list for the University as a whole.

The truth about lie detectors Three years ago Francisco Lacerda, professor of phonetics at Stockholm University, and Anders Eriksson, professor of phonetics at the University of Gothenburg, published an article in the specialist journal “The International Journal of Speech, Language and the Law”. The title of the article was “Charlatantry in forensic speech science: A problem to be taken seriously” and it documented the past 50 years of lie detector research. The conclusion was that there is no scien-

tific support that a voice-based lie detector should work. The British publishers Equinox, who publish the journal, then became a focus of attention of the company Nemesysco Limited, a manufacturer of lie detectors. After the company demanded that the article be retracted the publishers decided to comply with this request, but Nemesysco also threatened to sue the authors of the article for libel. The story has attracted great attention, not least from the media. Articles have appeared in both the Swedish and English press, as well as in the journals Science and Nature. Earlier this year Francisco Lacerda was invited to London to speak in front of, among others, a parliamentary working committee. The UK Government recently announced that the Department of Work and Pensions has abandoned plans to use the lie detector technology criticised by Lacerda and Eriksson, which has previously been used in trials to help identify fraudulent benefit claimants. The Department, following extensive trials, was not able to demonstrate the reliability of the technique. “There is no scientific basis for the principles that Nemesysco claim underlie the voice-based ’emotion detector’. The serious investigation of the Department of Work and Pensions was a welcome, but very expensive and unnecessary, confirmation of what Anders Eriksson and I have been saying,” said Francisco Lacerda.

and Biophysics received 899,000 EUR for “Millioncore Molecular Simulation”.

Three ERC grants awarded to Stockholm University

Closing date for applications:

For the third year the European Research Council (ERC) has awarded research funding in the form of initial funding (Starting Grants) to young top researchers. A total of 2,873 applications were submitted. The success rate was approximately 15 percent, meaning that 427 researchers were awarded funding. Three researchers at Stockholm University were grant recipients. Patrik Aspers at the Department of Sociology received almost 1.5 million EUR for “Coordination by Evaluations and Valuations: Market Logic Inside and Outside the Economy”. Jens Rydgren at the same Department received 1.5 million EUR for “Individual Life Chances in Social Context: A Longitudinal Multi-Methods Perspective on Social Constraints and Opportunities”. Berk Hess at the Department of Biochemistry

Nobel Peace Prize Laureate speaks at Stockholm University On Monday November 22, Dr Shirin Ebadi, who won the Nobel Peace Prize in 2003, spoke to an audience of over six-hundred at Stockholm University’s Aula Magna. “We Iranians can improve the situation regarding human rights in Iran ourselves. But we don’t expect the west to help the regime censor people,” Ebadi said. Shirin Ebadi made a scathing indictment of the situation regarding human rights in Iran, pointing out that the regime’s treatment of its citizens is contrary to the Constitution and international conventions that Iran has signed. For example, girls over the age of 9 and boys older than the age of 15 are subject to the same judicial sentences as adults even though Iran has signed the UNCRC. Harrowingly, Iran is also the country in the world that sentences the most children to death.

Call for ERC applications The European Research Council (ERC) announces a new call for applications from established and eminent researchers (Advanced Investigator Grant). Physical Sciences and Engineering, 9 February 2011 Life Sciences, 10 March 2011 Social Sciences and Humanities, 6 April 2011 The Research Liaison office offers advice in connection with writing the applications and also additional consultation, review of project budgets, help with administrative information during the application process and contract negotiations and guidance while the project is ongoing, for example in connection with project reporting. For further information please contact Maryam Hansson Edalat, maryam@fs.su.se. Editor: Paul Parker Photo: Orasis foto, Staffan Westerlund

▼ ▼

also plans to hold other courses and workshops in scientific writing on campus during 2011.

info@su.se www.su.se/english/news Universitetsnytt December 6/2010

31


Forskarprofilen: erika kihlman

Bland medeltida svenskar i Wien Lite vilsen efter två års studier i religionskunskap och filosofi vid Umeå universitet ställde Erika Kihlman sig frågan: Vad var egentligen allra roligast i gymnasiet? ”Latin” blev svaret, och på den vägen är det. nämnds handlingar. Av dem framgår att Björn verkade orädd, nästan fräck och inte var rädd för att göra väsen av sig. Forskningsprojektet går under beteckningen SLUUM, Svenska Lärde vid Utländska Universitet under Medeltiden och leds av professor Olle Ferm. Erika flyttade till Stockholms universitet 1989, sedan 2000 har hon arbetat här på heltid. Hon trivs, dessutom har hon haft flyt med finansieringen. – Jag har förmånen att vara här där folk är hjälpsamma och det är lätt att komma i kontakt med andra forskare att samarbeta med.

Erika Kihlman är forskare och lärare vid Institutionen för franska, italienska och klassiska språk. det är sättet som det latinska språket fung-

erar och hur det är uppbyggt som intresserar. Jag gillar också att det är svårt, latin är lite som att lösa rebusar, motiverar Erika Kihlman sitt yrkesval. Latin är en viktig länk till forskning som rör äldre tider, inte bara historieämnet utan även områden som litteraturvetenskap, politisk teori och medicin. Texter från antiken har traderats genom att kopiera handskrifter. Även felen kom med i processen. Idag finns det alltså en 2000-årig lång kedja av avskrivna handskrifter att ta ställning till när en ny edition ska ges ut. Forskningsprogrammet Ars edendi har bland annat som mål att ta fram en metod för hur vissa typer av medeltida texter ska ges ut idag. Det handlar om liturgiska texter, kommentarer, encyklopediska verk och antologier, texter som hade stort infly-

tande på den medeltida tankevärlden. Att de kopierats i ett stort antal versioner har gjort det svårt att tillgängliggöra dem på ett tillförlitligt sätt. Ofta har de därför lämnats outgivna. Projektet påbörjades 2008, löper under åtta år och finansieras av Riksbankens J ubileumsfond. Erika berättar att hon i ett annat forskningsprojekt följer svenska elevers studier under 1300- och 1400-talet. Just nu arbetar hon med skriftliga källor från Wien. – Det går till och med att se vilka som skrivit in sig i kåren. En av dem var Björn Magnusson (cirka 1409–1465), eller Bero Magni som var hans latinska namn. Han blev kvar i Wien, gjorde en akademisk karriär och slutade som lärare, berättar hon. Björn läste teologi och filosofi och hans kommentar till Aristoteles finns bevarad. Erika har gått igenom dåtidens fakultets-

Var hamnar studenter som läser latin och klassiska språk? – Vissa blir lärare, andra gör en akademisk karriär eller blir bibliotekarier på specialbibliotek som Riksarkivet eller Kungliga biblioteket. Hur upplever du språkintresset bland allmänheten? – Tämligen stort. En tidning som ”Språk” har jag svårt att se under 80-talet. Det har dock inte påverkat söktrycket här. Går det trender i val av språk bland studenter? – Ja, absolut! Nu är asiatiska språk populära, studenter ser kanske till sin framtida arbetsmarknad. Det kulturella intresset spelar nog också in, avslutar Erika Kihlman. Text: Magnus Atterfors Foto: Per Larsson

Se även webbfilmen ”Handens berättelser” med Erika Kihlman på www.su.se/ forskning, under Videoarkiv.

Universitetsnytt nr6 10 låg  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you