Olaus Petri kyrkas kyrkotomt

Olaus Petri kyrkas kyrkotomt Oscars församling, Östermalms kontrakt, Stockholms stift kv Stångkusken 1, Armfeltsgatan 2, Ladugårdsgärdet, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Olaus Petri kyrkas kyrkotomt är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet

Omslagsbild: Olaus Petri kyrka och kyrkotomt.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Olaus Petri kyrkas kyrkotomt Olaus Petri kyrka byggdes 1957–1959 och utformades tillsammans med tomtenav arkitekt Peter Celsing (1920–1974) med arkitekt Stig Forsberg som medarbetare. Den till ytan begränsade kyrkotomten infogades bland bostadskvarter och fick en diskret utformning som medvetet smälte samman med de omgivande flerbostadshusen. Andra kyrkor ritade av Celsing är S:t Tomas i Vällingby, Nacksta i Sundsvall och kyrkan i Boliden. Bland hans mest kända profana verk kan Kulturhuset, Filmhuset och Riksbanken i Stockholm särskilt nämnas.

Åren 2008–2010 genomfördes en renovering av yttertrappan och terrassplanet till kyrkorummets entré, vid den nordvästra gaveln. Vid församlingslokalernas huvudentré mot Armfeltsgatan tillkom samtidigt en permanent ramp i anslutning till den befintliga yttertrappan. Rampen som gjöts i betong fick en ytbeläggning av granit och försågs med smidesräcken lika de befintliga.

BESKRIVNING Omgivningen

HISTORIK

Oscars församling hade redan under 1940-talet sökt efter en lämplig kyrkotomt i området kring Tessinparken på Östermalm. Ursprungligen fanns tanken att bygga en kyrka vid Kampementsbacken, som var under planläggning vid mitten av 1950-talet. Den slutgiltiga placeringen blev däremot i området sydost om nuvarande Lidingövägen. Området, som låg i närheten av Tessinparken, hade planlagts 1931 och sedan dess genomgått en kraftig exploatering med bostadsbebyggelse. År 1955 fick Peter Celsing i uppdrag av Oscars församling att upprätta ritningar till den nya kyrkan på Gärdet.

Den gällande stadsplanen kom att påverka gestaltningen av både kyrka och kyrkotomt, eftersom det aktuella kvarteret var avsett för bostäder. Församlingen fick ge upp sin tanke på en friliggande kyrka med församlingslokaler. Istället skapade Celsing en lätt bågformad byggnad, som utseendemässigt mer liknade ett bostadshus, där kyrkorum och församlingslokaler kombinerades med bostadslägenheter, kontorslokaler, barnavårdscentral, daghem och garage. Mot Armfeltsgatan utformades kyrkotomten med enkla gräsbevuxna förgårdar i likhet med omgivande flerbostadshus. Några befintliga ekar sparades och fick markera tomtens gräns mot väster. Framför sydvästfasaden placerades en rektangulär klockstapel av betong, även den ritad av Celsing ochett högt kors av vitmålad betong restes vid kyrkans norra gavel.

Olaus Petri kyrka ligger i stadsdelen Ladugårdsgärdet i nordöstra delen av Stockholms innerstad.

Kyrkotomten är belägen i kröken av Armfeltsgatan, nära ett litet trädbevuxet parkområde. Områdets planstruktur karakteriseras av öppna grönytor, alléer och monumentala platsbildningar. Öster om kyrkotomten ligger Tessinparken och Erik Dahlbergsgatan med sin trädallé. Större 1955 fick Peter Celsing delen av områdets moderuppdrag att upprätta nistiska bostadsbebyggelse ritningar till den nya är uppförd under 1930-talet kyrkan på Gärdet. Stadsmen bostadskvarteren närplanen kom att påverka mast kyrkotomten är byggda gestaltningen av både under 1940-, 1950- och 1960-talen. Norr om kyrkyrka och kyrkotomt. kan ligger försvarsmaktens stabsbyggnad i rött tegel.

I väster ligger det angränsande bostadsområdet Starrbäcksängen med bågformade bostadshus från 1990- och 2000-talen.

Omgärdning Mot öster följer kyrkotomten Armfeltsgatan utmed hela byggnadens längdriktning. I norr och väster gränsar kyrkotomten till ett planterat gångstråk, i anslutning till bostadsområdet Starrbäcksängen Här fungerar lekplatsens inhägnad med trästaket och trädraden av storvuxna ekar som gränsmar­­­ke­ring.

3

Stadsplan för del av Ladugårdsgärdet 1931. Det var i detta område, tätt bebyggt med flerbostadshus, som den nya kyrkotomten placerades och bebyggdes 1957–1959. Kyrkotomten är markerad med röd ram på plankartan. Från Stockholms stadsbyggnadskontor.

Gångsystem, belysning m.m.

Kommunikationerna till och från kyrkan sker i huvudsak genom den asfalterade Armfeltsgatan, där gångytorna närmast kyrkan är lagda med betongplattor. Rörelsen på den norra och västra delen av tomten sker i huvudsak via grusade gångstråk som är förbundna med bostadsområdet. Nivåskillnaden mellan den östra och västra delen av tomten tas upp av en trappa nära byggnadens norra gavel. Vid den norra gavelfasaden löper ytterligare en trappa med barriärer av betong som förbinder marknivån med ett terrassplan, med direkt entré till kyrkorummet. Trapporna har ursprungliga räcken och handledare av smidesjärn. Stolpbelysning av varierande ålder och karaktär finns utplacerad vid de grusade gångstråken samt längs med Armfeltsgatan.

Vid kyrkans norra gavel växer lägre buskar, som delvis döljer betongkorsets sockel. Intill det vita korset står en späd men relativt högvuxen björk. Den östra delen av kyrkotomten ansluter utseendemässigt till de omkringliggande bostadskvarteren med enkla gräsytor vid byggnadens fasader. Kyrkotomtens enda plan­tering finns vid den östra entrén mot församlingslokalerna och består av en liten rektangulär yta med kantsten av granit, bland annat planterad med rododendron.

Övriga byggnader och anläggningar På kyrkotomtens västra del står en klockstapel av betong, genombruten av tre kvadratiska öppningar med kyrkklockor, ritad av Peter Celsing.

Vegetation

Konstnärlig utsmyckning

Knotiga ekar utmed gångstråket i väster är ett av platsens mest karaktärsskapande inslag. På den västra delen av kyrkotomten finns en gräsbevuxen förgård med en lekplats som omges av de stora träden.

Nordost om kyrkan står ett högt kors av vitmålad betong, sannolikt ritat av Peter Celsing. Korset är tillsammans med klockstapeln, det enda som markerar platsens kyrkliga funktion.

4

Kulturhistorisk karakteristik Kyrkotomtens anonyma gestaltning och begränsade utbredning har en karaktär som liknar de omgivande bostadskvarteren. Peter Celsings utformning av kyrka och kyrkotomt påverkades i hög grad av den gällande stadsplanen från 1931, som föreskrev ett bostadshus på platsen. Mot den bakgrunden illustrerar kyrkomiljön en viktig del av Stockholms stadsplanehistoria, samtidigt som den representerar de nya stadsdelskyrkornas strävan efter närhet till sina församlingsmedlemmar. Kyrkobyggnadens

delade funktion, arkitektoniska utformning och placering är ovanlig för Svenska kyrkans gudstjänst­ lokaler, även i ett nationellt perspektiv.

Korset och klockstapeln av betong har en viktig symbolisk betydelse som de enda tydliga mar­ körerna för platsens kyrkliga funktion. De storvuxna ekarna i norr respektive väster har stora upplevelsevärden och är kyrkotomtens mest utpräglade karaktärsdrag.

Den till ytan begränsade kyrkotomten har störst utbredning åt norr och väster. De grova ekarna i anslutning till lekplatsen bär på stora 5 upplevelsevärden och är ett av platsens mest karakteristiska inslag.

Kyrkotomten mot sydost. Det höga korset av 6 vitmålad betong är en av få symboler som markerar platsens religiösa funktion.

7

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens anonyma karaktär som till sin utformning liknar de omgivande bostadskvarteren.

• De miljöskapande ekarna på den västra och norra delen av kyrkotomten.

Kyrkotomtens västra del upptas till större del av 8 en lekplats. Här står även klockstapeln i betong, utformad av byggnadens arkitekt Peter Celsing.

• Korset och klockstapeln av betong som markerar platsens kyrkliga funktion.

• Trappornas ursprungliga smidesräcken.

• Den rektangulära planteringen vid den östra entrén.

Översiktskarta Karta över del av Östermalm med kvarteret Stångkusken 1 med Olaus Petri kyrka och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Mot Armfeltsgatan har kyrkotomten ett utseende som liknar de omgivande bostadskvarteren,9 med enkla gräsytor vid fasaderna samt mindre planteringar.

Kronologi 1931. Stadsplan fastställs för området sydost om Lidingö­vägen. (Jermsten)

1955. Peter Celsing får i uppdrag att rita den nya kyrkan

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv

av Oscars församling. (Celsing)

Celsing, P, Kyrka på Gärdet, Stockholm, Arkitektur, nr 7 1960

1957–1959. Kyrkan uppförs. (Jermsten)

Jermsten, E, Olaus Petri kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008

2008–2010. Ramp byggs till entrén mot Armfelts­gatan och trappa samt terrassplan vid den nordvästra gaveln renoveras. (SSM)

Larsson, L-O (red.), Peter Celsing. En bok om en arkitekt och hans verk, Stockholm 1980 Ridderstedt, L, Adversus populum. Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975, Uppsala 1998

10