Page 1

Djurgårdskyrkans kyrkotomt Oscars församling, Östermalms kontrakt, Stockholms stift kv Djurgårdskyrkan 1, Djurgårdsvägen 74, Södra Djurgården, Stockholms kommun och län, Uppland

1


Kyrkotomten till Djurgårdskyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkotomten ligger inom den del av Djurgårdsstaden och Södra Djurgården som är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården. TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Djurgårdskyrkan och kyrkotomten från sydöst. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2


Djurgårdskyrkans kyrkotomt Djurgårdskyrkan är Oscars församlings äldsta kyrka. Den uppfördes 1827–1828 på initiativ av skeppsredaren och varvsägaren John Burgman, till en början som skolhus för varvsarbetarnas barn, men byggnaden kom även att användas som gudstjänstlokal. Sedan 1880 används byggnaden enbart för sitt kyrkliga ändamål. Djurgårdskyrkans arkitekt är inte känd. Den urpsrungliga funktionen som skolhus gjorde att kyrkotomten fick en profan och enkel trädgårdskaraktär som präglar platsen än idag.

HISTORIK Under lång tid tillhörde Djurgården Hedvig Eleonora församling men redan under 1700-talet drev djurgårdsborna frågan om en egen församling och kyrka. Byggnaden som idag går under namnet Djurgårdskyrkan fungerade som kombinerad kyrko- och skollokal fram till 1867. Detta hänger samman med att kyrkan och församlingarna svarade för barnens skolundervisning ända fram till början av 1900talet. Efter fjorton år utan gudstjänst­firande, ombildades den gamla skolbyggnaden i sin helhet till kyrka 1880 och har sedan dess fungerat som djurgårdsbornas kyrka. När Hedvig Eleonora församling delades 1906 kom Djurgårdskyrkan att ingå i den nybildade Oscars församling. Kyrkans ursprungliga funktion som skolbyggnad gjorde att kyrkotomten i huvudsak hade en profan karaktär. I slutet av 1920-talet tillkom portalen i staketet mot Djurgårdsvägen efter ritningar av Kungliga Byggnadsstyrelsen, arkitekt Erik Fant. Den sakrala karaktären förstärktes när klockstapeln, ritad av byggnadsrådet Ragnar Hjorth, uppfördes på kyrkotomten 1949–1950. Några år senare restes ett kors i svart järnsmide i närheten av klockstapeln med texten: ”Åt minnet av dem som vila på Djurgårdens gamla kyrkogård”. Denna kyrkogård låg sydväst om kyrkan, utmed dagens Långa gatan, men bebyggdes med bostadshus i början av 1800-talet. Staketet kring kyrkotomten var en återkommande fråga som mellan 1906–1980 behandlades inte mindre än sexton gånger i kyrkorådet. I mitten av

1970-talet byggdes ett nytt staket som delvis utformades i överensstämmelse med det äldre staketets karaktär, med vertikala rundstavar mellan stolpar. Den befintliga portalen mot Djurgårdsgatan sparades. Samtidigt gjordes förändringar av kyrkotomtens växtlighet och markbeläggningar, åtgärder som i stor utsträckning präglar dagens utseende. Den befintliga växtligheten sågs över och nyplanteringar gjordes, bland annat mellan uthusbyggnaden och kyrkan samt vid entrén på den sydöstra gaveln. År 1983 iordningställdes uthusbyggnaden, troligen byggd i slutet av 1800-talet, som arbetsrum för musikerna och förKyrkans ursprungbands med kyrkan genom en smal gångförbindelse. Tidiga- liga funktion som re fanns flera uthus på kyrko- skolbyggnad gjorde tomten mot Långa gatan, som att kyrkotomten i då hade en mer sluten karaktär. I samband med att kyrkans huvudsak hade en grund renoverades 2013 avprofan karaktär lägsnades befintliga planteringar vid den sydvästra gaveln.

BESKRIVNING Omgivningen Djurgårdskyrkan ligger på Södra Djurgården nära Gröna Lund och Skansen. Kyrkotomten gränsar i söder till Djurgårdsstaden med sin småskaliga träbebyggelse från 1700- och 1800-talen. Närmast kyrkotomten i väster ligger det s k Bellmanshuset med sin karaktäristiska svalgång mot gatan samt den anslutande s k Långa längan i en våning. På motsatt sida Djurgårdsvägen i norr, ligger konsertoch evenemangshuset Cirkus uppfört 1890–1891.

Omgärdning Kyrkotomten har en tydlig avgränsning i form av ett trästaket. Staketet har ett gallerverk av tätt stående rundstolpar mellan grövre stolpar med enkelt snidade överdelar. Vid huvudentrén på den sydvästra gaveln möts kyrkotomten av Långa gatan. 3


Skiss till port för Djurgårdskyrkan, utarbetad av Kungliga Byggnads styrelsen 1926.

Gångsystem, belysning m.m. En grusad gångväg löper tvärs genom trädgården och förbinder Djurgårdsvägen med Långa gatan. Gångvägen övergår i en grusad entréplats framför kyrkans södra fasad. Framför kyrkans huvudentré, på den sydöstra gaveln, är marken lagd med oregelbundna plattor av öländsk grå kalksten. Sentida stolpbelysning av trä med järnlyktor av äldre karaktär finns utplacerade vid de omgivande gatorna utanför tomten.

Övriga byggnader och anläggningar På den västra delen av kyrkotomten står en klockstapel från 1950, med en öppen tjärad träkonstruktion och spåntäckt tak, ritad av Ragnar Hjorth. Klockstapeln kröns upptill av en kyrktupp. På den sydvästra delen av tomten finns en uthusbyggnad som troligen uppfördes i slutet av 1800-talet. Uthyset är förbundet med kyrkan genom en tillbyggnad från 1980-talet.

Vegetation Den västra delen av kyrkotomten upptas till större delen av gräsyta som kantas av blommande buskar, bland annat forsythia, schersmin och spirea. Kring klockstapeln växer rosenbuskar. En stor lönn i det nordvästra hörnet och de unga rönnarna mot Djurgårdsvägen, tillhör kyrkotomtens mest karaktärsska4

pande inslag. I hörnet mot Långa gatan växer en nyligen återplanterad hästkastanj. Vid den nordvästra gaveln finns en planteringsyta med kantning av skifferplattor, där det bland annat växer rododend­ron och vårlök.

Kulturhistorisk karakteristik Djurgårdskyrkan uppfördes som skolbyggnad 1827 och har trots en långvarig kyrklig användning bevarat sin ursprungliga karaktär. Kyrkan och kyrkotomten är en viktig del av den småskaliga trähusbebyggelsen i Djurgårdsstaden. Med byggnadens tydliga karaktär av bostad är klockstapeln med sin kyrktupp och det lilla smideskorset, viktiga markörer för platsens religiösa funktion. Kyrkotomten ramas in av ett trästaket som i hög grad bevarat sin utformning, åtminstone sedan början av 1900-talet. Uthusbyggnaden på den sydvästra delen av kyrkotomten är en viktig del av helhetsmiljön och bidrar till Långa gatans slutna och ålderdomliga karaktär. De blommande buskarna utmed staketet och den storvuxna lönnen har präglat platsen under lång tid och har ett stort upplevelsevärde i miljön.


Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Djurgårdskyrkan och kyrkotomtens profana karaktär är en viktig del av den enkla trähus­ bebyggelsen i Djurgårdsstaden. • Kyrkotomtens växtlighet med blommande buskar och den högvuxna lönnen i norr.

• Klockstapeln och smideskorset som markerar platsens religiösa funktion. • Det enkla trästaketet och portalen mot Djurgårdsvägen.

Kyrkotomten med sin trädgård ramas in av ett enkelt trästaket och stolpbelysning av äldre 5 karaktär.


En gångväg förbinder Långa gatan med Djurgårdsvägen och övergår i en liten entréplats framför kyrkans entré. Den enkla grusbeläggningen bidrar till miljöns ålderdomliga karaktär. Den storvuxna lönnen bakom klockstapeln har 6 präglat platsen under mycket lång tid och är ett miljöskapande inslag.


7


Översiktskarta Karta över del av Djurgården och kvarteret Djurgårdskyrkan 1 med Djurgårdskyrkan och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kyrkotomten har en enkel trädgårdskaraktär med 8 blommande buskar och friväxande träd. Intill den nordvästra gaveln finns en plantering med bland annat rododendron och vårlök.


Kronologi

KÄLLFÖRTECKNING

samling. (Rengmyr)

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen

1927. Portal med grindparti tillkommer i staketet mot

Corin, C-F, Oscars församling 50 år, Uppsala 1956

1949–1950. Klockstapeln uppförs efter ritningar av

Cramér, M, Djurgårdskyrkan: omstridd och ofta hotad. Djurgårdsbladet nr 2 2007

1827–1828. Kyrkan uppförs. (Lindhagen) 1880. Byggnaden byggs om invändigt till kyrka. (Lindhagen) 1906. Djurgårdskyrkan upptas i den nybildade Oscars för-

Djurgårdsvägen, arkitekt Erik Fant. (ATA) Ragnar Hjorth. (ATA)

2013. Kyrkans grund renoveras, vilket innebär att planteringar försvinner vid den sydöstra gaveln. (Församlingen)

Lindhagen, S, Djurgårdskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Rengmyr Lövgren, B, Den gröna stadens kyrka. Djurgårdskyrkan 175 år, Stockholm 2003.

9

Profile for Stockholms stift

Djurgårdskyrkans kyrkotomt  

Djurgårdskyrkans kyrkotomt