Page 1

Danderyds kyrkogård Danderyds församling, Solna kontrakt, Stockholms stift Danderyd 2:18, 2:17, 2:266 och 3:55, Danderyds socken och kommun, Stockholms län, Uppland

1


Danderyds kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: Danderyds kyrka och kyrkogård sedd från ovan Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2


Danderyds kyrkogård Danderyds kyrka uppfördes omkring 1400 som en liten enskeppig gråstenskyrka. Kring kyrkan finns en kyrkogård som troligen utvidgades första gången på 1600-talet. Under 1600-talet byggdes också kyrkan ut och fick sin nuvarande form. Idag har den ljusa spritputsade fasader med släta vita dörr- och fönsteromfattningar. Sadeltaket täcks sedan 1930-talet av skiffer.

HISTORIK Under medeltiden låg Danderyds församling i ­Danarös skeppslag, vilket möjligen betydde ”grav­ röset över danskarna”. Vilket av Danderyds fornminnen som detta syftade på är dock okänt. Under hela senmedeltiden var församlingen sannolikt underställd S:ta Clara kloster i Stockholm och från 1520 låg Danderyd och norra Lidingö församlingar som annex under Täby. År 1653 blev ­Danderyd ett eget pastorat och till detta hörde även delar av Lidingön, som tillhörde Djursholms gods ägor. ­Lidingö blev en egen församling 1907. Redan 1314 omnämns att en kyrka fanns på ­platsen, vilket innebär att den nuvarande kyrkan kan ha haft en föregångare. Den nuvarande ­kyrkan uppfördes kring 1400 och utvidgades på 1500- och 1600-talen. När kyrkogården anlades är oklart, men sannolikt i samband med kyrkans uppförande. ­Kyrkogården utvidgades på 1620-talet då även stigluckan i väster tillkom. Utvidgningar av kyrko­ gården har sedan skett vid ett flertal tillfällen. Klockstapeln på kyrkogårdens östra sida uppfördes 1728. Vid en utvidgning av kyrkogården 1896 revs den kallmurade gråstensmuren i väster medan muren ­behölls i de andra väderstrecken. En ny mur ordnades medan stigluckan i väster tillkom på 1600-talet. År 1916 utvidgades kyrkogården söder om den gamla muren, efter ritningar av arkitekt Lars Israël Wahlman. Kyrkogården utvidgades ytterligare redan 1922, då ett gravkapell uppfördes, även detta efter Wahlmans ritningar. Det gångsystem som då upprättades finns till stora delar kvar idag. År 1976 byggdes ett bisättnings- och blomsterrum intill kapellet, ritat av arkitekt Uno Söderberg. Vid en utvidgning 1925 kom bergshöjden i öster att ingå, medan ett område norr om den gamla

muren ingick i 1936 års expansion. År 1971 ordnades en parkeringsplats norr om detta område. Även 1940-talets utvidgning ritades av arkitekt Lars Israël Wahlman, som dessutom utformade den nya angöringen till kyrkogården. En ny mur i väster av huggen fogad sten anlades, som kröntes med ett smidesstaket. En trappa i granit som leder upp mot kyrkogården anlades och obeliskliknande belysningsstolpar placerades på muren. De smidesarmaturer som finns på flera ställen på den äldsta delen av kyrkogården, formgavs av konsthantverkaren Knut Hallgren (1893–1973). När dessa tillkom är dock oklart, möjligen på 1950-talet. Söder om kyrkan utfördes ytterligare två större utvidgningar under 1960 och -70-talen, utformad på typiskt sätt för sin tid med häckavgränsade kvarter. Utvidgningen 1967 ordnades efter förslag av trädgårdsarkitekten Carl-Olof Orback och Anläggningstekniska byrån. Vid nästa utvidgning, 1971, sattes skulpturen Livsbåten, formgiven av skulptören Torolf Engström, upp. Från början var tanken att skulpturen skulle placeras i kyrkogårdens nordvästra hörn, men huruvida detta skedde är oklart. Skulpturen har nu sin plats Under 1600-­talet i minneslunden. Ett förslag byggdes ­kyrkan till minneslund som sedan godkändes, utformades av ut och fick sin trädgårdsarkitekterna Sven nuvarande form. Hermelin och Ingrid Wedborn 1970, men den togs i bruk först 1979. På 1960-talet uppfördes byggnader vid kyrkogårdens nordöstra hörn för kyrkogårdsexpedition och förråd. De revs 2011 för att lämna plats åt det nya Församlingens Hus, ritat av arkitekt Helena Tallius Myhrman.

BESKRIVNIN Omgivning Danderyds kyrka och kyrkogård ligger intill den tungt trafikerade E18 mellan Stockholm och Norrtälje. Den gamla landsvägen löper längs med kyrko­ gården i väst. I anslutning till kyrkan ligger även 3


Utsnitt ur storskifteskarta från 1789. Källa: Lantmäteriet.

kommunens enda sammanhängande jordbrukslandskap. Det öppna landskapet berättar tillsammans med bevarad äldre gårdsbebyggelse om Danderyds socken före villasamhällenas tid. Det intilliggande Ekebygravfältet vittnar om att området varit bebyggt sedan förhistorisk tid. Sockenkyrkans placering speglar områdets centrala betydelse. I direkt anslutning till kyrkogården söder om kyrkan ligger Berga gård, sannolikt en gård sedan vikinga- och medeltid, med nuvarande mangårdsbyggnad från 1700-talet. Den utgör ett exempel på kommunens mindre herrgårdar.

Omgärdning och grindar Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan, omgärdas tillsammans med en trädkrans av en kallmurad gråstensmur förutom i väster. På muren finns växtlighet i form av sedum och gräs och mot söder är den till stora delar överväxt med vildvin. Längs hela den västra sidan finns istället en mur av delvis huggen fogad sten med flera öppningar. Murens översida täcks på vissa ställen av betong och på andra av gräs. Öppningen längst mot norr har dubbla smidesgrindar dekorerade med löv i samma material, vilka återkommer vid murens två öppningar längre åt söder. Däremellan finns en öppning med dubbla träportaler samt huvudingången vid kyrkans västportal. Vid huvudingången leder en trappa av huggen granit upp mot kyrkogården och på muren står två belysningsstolpar av granit krönta av lyktor i kopparplåt. På muren i anslutning till huvudin4

gången finns både ett staket av smide och en häck av karragan. Kyrkogårdens stiglucka från 1600-talet ligger mitt för kyrkans västportal. Stigluckan befinner sig innanför dagens västra mur och markerar således murens tidigare utsträckning. Längs kyrkogårdens norra sida fortsätter muren av fogad huggen sten. Muren har tre öppningar varav en är försedd med trappa och smidesräcke. Den östra öppningen är bred och flankeras av grindstolpar utan grindar. Stolparna är av huggen sten och täcks av sadeltak av spån samt dekorationer i smide i form av ett kors och en snäcka. Längs hela den norra sidan innanför muren, växer en lång rad oxlar. I söder och öster omgärdas kyrkogården av blandad växtlighet samt ett Gunnebostaket med öppningar i form av järngrindar.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. De grästäckta kvarteren delas av genom mestadels grustäckta gångar samt ett stort antal häckar av varierande sort och utformning. Ett stort nät av gångar har under åren tillkommit på kyrkogården. Några av de större är asfalterade, medan de flesta är täckta med grus. Några är också belagda med huggna stenplattor. Närmast kyrkan, innanför muren, finns flera gravvårdar med stenram och mellan dessa löper grusade gångar. Från en öppning i muren kring kyrkan i söder leder en grusad gång kantad av prydnadsapel. De två större utvidgningarna åt detta håll, har


avgränsande häckar mellan kvarteren och trädplanteringar i långa rader. I dess södra del ligger ”Barnkullen” eller ”Barnlunden”, som är terrasserad med sten. Även kvarteren i sydost utmärks av häckar och träd i långa rader, medan kvarteret på kullen intill klockstapeln sträcker sig i halvcirkelformade formationer av gravvårdar tillsammans med lägre spireahäckar och gångar med huggen sten. Längst i sydost finns ett kvarter för muslimska gravar. Kyrkogårdens östra delar är gräsbevuxna och planerade för att kunna utvidgas i framtiden. På delar av dem har nyligen ett nytt kvarter ordnats, som indelas av halvcirkelformade häckar med ett träd i mitten omgivet av en cirkelformad bänk. Här och var på kyrkogården finns enkla bänkar av två stenblock med en träskiva på. Förutom belysningsstolparna vid kyrkans huvudentré är den gamla delen av kyrkogården försedd med till synes sporadiskt utplacerad belysning i form av smäckra lyktstolpar av järn. Smala fyrkantsjärn bär upp en

sexkantig lykta med svagt grönfärgat glas. I övrigt finns ingen belysning på kyrkogården förutom strålkastare som lyser på kyrka och klockstapel.

Gravplatser och gravvårdar Då Danderyds kyrkogård har utvidgats vid ett flertal tillfällen från 1600-talet och fram till idag, speglar detta även gravvårdarnas utformning från olika tider. I de flesta kvarteren har gravvårdarna rygghäckar, men det finns även områden med urngravar, där vårdarna utgörs av liggande mindre hällar omgivna av gräs. Närmast kyrkan finns de största och mest påkostade gravvårdarna varav de flesta har stenram och omges av grus. Här finns också några gravvårdar med kättingar och en med ett smidesstaket. Även strax utanför den äldsta delen av kyrkogården i söder finns några rader av stenramsomgärdade grus- och gräsgravar. Här vilar Johan Lindström Saxon (1859–1935) som var redaktör på flera olika

Ingången i väster med mur och belysningsstolpar formgivna av Lars Israël Wahlman. I 5 bakgrunden syns stigluckan från 1600-talet.


Kvarter i sydost med tujahäckar och hängalmar.

6

Nyare kvarter i öster.


tidningar i landet, hembygdsvän samt initiativtagare till bildandet av Svenska vegetariska ­föreningen 1903. Här vilar även hans andra fru Anna Saxon (1866–1941) samt deras söner Anders Saxon (1890– 1919) och Lars Saxon (1900–1950). Arkitekt Lars Israël Wahlman, som planerade delar av kyrkogården och ritade gravkapellet på Djursholms begravningsplats, är också begravd på kyrkogården. På den östra delen av kyrkogården vilar Sigge Fürst, känd skådespelare från 1930-talet fram till 1970-talet. Värt att nämna är att författaren Stig Dagerman ursprungligen begravdes på kyrkogården, men stoftet flyttades sedan till Älvkarleby kyrkogård i Uppland.

Minneslund

Minneslunden ligger på kyrkogårdens sydöstra del. I centrum har en damm med perennrabatter anlagts med bl a begonia, funkia, daggkåpa och vass. Marken är täckt av gatsten och några bänkar i trä finns utplacerade med utsikt mot den stora gräsytan där askan strös. Ytan omges dels av buskar och träd, dels av ett trästaket. Här står också Torolf Engströms bronsskulptur ”Livsbåten”. En mindre minneslund, Barnlunden, på kyrkogårdens sydöstra del består av en sluttande gräsyta och en skulptur kallad ”Solblomman”, omgiven av bland annat björkar och rhododendron. Skulpturen är i brons och formgiven av Axel Wallenberg.

7 Gravvårdar på den äldsta delen närmast kyrkan med häckar, stenramar och smidesstaket


Johan och Anna Saxons gravvård

Sigge Fürsts gravvård samt en av kyrkogårdens 8 äldsta gravvårdar från 1770, där Eric Sundberg vilar (1709-1770).


Vegetation

Övriga byggnader och anläggningar

Danderyds kyrkogård har en rik vegetation med ett stort antal buskar och träd av olika sorter. Trädkransen kring den äldsta delen av kyrkogården består av beskurna lindar. Längs vägen och parkeringen i norr har en rad av oxlar planterats. Främst utmärker sig dock kvarterens många och långa häckar av tuja, cotoneaster och liguster planterade tillsammans med träd som oxel, björk och hängalm. Detta förekommer i några olika varianter, ibland i raka rader, ibland i böljande former eller som mindre kvadratiska planteringar med träd som en central punkt som på den södra delen av kyrkogården. Ett flertal tujahäckar togs bort under 2013 då de drabbats av svampsjukdom och flera kan komma att behöva tas bort. Dessa kommer att ersättas med flera olika alternativa växtmaterial för att öka den biologiska mångfalden. Även i minneslunden är vegetationen tät, med bland annat rhododendron och höga tujor vid sittplatserna. Kring gräsytan står fritt växande träd och buskar som björk och en rönnsumak. Kyrkogården inramas också på flera ställen av lummig och något vildvuxen vegetation, främst längst i söder och öster.

På kyrkogården finns ett gravkapell som byggdes 1922 efter ritningar av arkitekt Lars Israël Wahlman. Detta kallas för Lilla kapellet och används som ett andaktsrum vid mindre begravningar. Intill gravkapellet finns ett bisättnings- och blomsterkapell vilket tillkom 1976 och ritades av arkitekt Uno Söderberg. Båda byggnaderna har spritputsade fasader avfärgade i gult, vita släta dörr- och fönsteromfattningar samt sadeltak täckta av skiffer. Gravkapellet är från början delat i två delar genom en vitputsad välvd gång där trappor av granit leder från kyrkogårdens ena sida till den andra. Vid renoveringen av Lilla kapellet 2015 glasade man in den välvda gången och anlade en gångbrygga längs kapellets västra långsida. På kyrkogårdens södra del, intill minneslunden, finns en mindre byggnad som numera används som besökstoalett och verkstad. Byggnaden är troligen från början av 1900-talet och har sina ursprungliga spröjsade fönster bevarade. Huset har stående brunmålad lockpanel och sadeltak täckt av betongtegel. Församlingens hus på den nordöstra delen av kyrkogården har fasader av vit puts och flera långa fönsterband. Vid entrén finns en cirkulär gatstens-

Minneslund med damm och skulpturen ”­Livsbåten”.

9


På kyrkogårdens södra del finns ett stort antal träd av oxel och björk tillsammans med ligusteroch cotoneasterhäckar.

10 Gravkapellet med bisättnings- och blomsterkapell.


belagd plats, delvis omsluten av byggnaden som har stora fönsterpartier och är klädd med träpanel. Intill huvudbyggnaden finns två mindre byggnader, en fordonshall och ett kallförråd. De är båda klädda med liggande brunmålad fjällpanel och har sadeltak med svart betongtegel respektive plåttäckt pulpettak.

Klockstapel Den nuvarande klockstapeln uppfördes 1728 och ersatte då en äldre klockstapel. Klockstapeln står strax öster om kyrkan, på en bergshöjd med björkar, stigar och stenbänkar utplacerade här och var. Stapeln som har en korsform är av den sena uppländska torntypen med en tjärad lockpanel och spånklädd svängd huv. I klockstapelns vindflöjel av järn är byggnadsåret 1728 utstansat.

Runstenar Vid kyrkobyggnadens västra gavel står Jarlabankes runsten som ristades av den kände runristaren Fot. Stenen var ursprungligen placerad vid brofästet av Jarlabankes bro i Täby. Innan den ställdes upp vid kyrkan 1915, var den inmurad i kyrkans södra ­yttervägg.

uppländsk modell är ett viktigt och karaktärsskapande inslag på kyrkogården. Flera av de utvidgningar som gjorts på kyrkogården och ett bisättningskapell från tidigt 1900-tal är utförda efter ritningar av Lars Israël Wahlman, som vid tiden var en av Sveriges största arkitekter. Kyrkogårdens gravvårdar har ett stort kulturhistoriskt värde. De är en provkarta på gravskick och gravkonst från 1700-talet och fram till idag samt är i flera fall av samhälls- och lokalhistoriskt intresse.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkogårdens bogårdsmur med stiglucka i väster. • Kyrkogårdens beskurna lindar från 1700-talet. • De klippta häckarna tillsammans med träd av ­olika sort. • Klockstapeln från 1728. • Bisättningskapellet från tidigt 1900-tal efter ritningar av arkitekt Lars Israël Wahlman. • Gravvårdar av konstnärligt samhälls- och lokalhistoriskt intresse.

Konstnärlig utsmyckning I Barnlunden finns en skulptur av Axel Wallenberg kallad ”Solblomman”. Skulpturen utgörs av en pelare krönt av en sol i koppar där ett litet barn vilar. En skulptur finns även i minneslunden, formgiven av Torulf Engström 1971, kallad ”Livbåten”. På en sockel av huggen sten står en båt i koppar som styrs bland vågorna av en man. Skulpturen är döpt och framställd efter dikten Livsbåten av Pär Lagerkvist.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kyrkogårdens bogårdsmur med stiglucka från 1600-talet utgör värdefulla inslag i kyrkomiljön och som talar om hur kyrkogården har sett ut och hur den har förändrats genom utvidgningar under åren. Lindarna på kyrkogården planterades på 1700-talet och är ett utmärkande och värdefullt inslag i miljön invid kyrkan. Även de tydliga kvartersindelningarna där raka klippta häckar tillsammans med uppstickande träd av olika sort men ofta med en hängande form, är särskilt karaktäristiska för kyrkogården. Här finns dessutom stora delar av gångsystemet som planerades i början av 1900-talet, fortfarande bevarat. Klockstapeln från början av 1700-talet av sen

Klockstapeln från 1728.

11


Kronologi 1400–1499. Kyrkan uppförs. Juel, 1947 Omkring 1620. En stiglucka uppförs och kyrkogården ­utvidgas. Juel, 1947, Kilström, 1991 1630–1635. Gravmonument över Svante Banér och Ebba Grip utförs inne i kyrkan. Juel, 1947

1939. Omläggning av kyrkogårdstrappan från Norrtäljevägen samt anordnande av belysning vid trappan enligt Wahlmans förslag. ATA 1945. Utvidgning av kyrkogården söder om kyrkan enligt Wahlmans förslag. ATA

1728. Klockstapel uppförs. Juel, 1947

1967. Utvidgning av kyrkogården söderut efter förslag av trädgårdsarkitekten Carl-Olof Orback och Anläggningstekniska byrån. Kilström, 1991. ATA

1896. Kyrkogården utvidgas åt väst varvid gamla västra bogårdsmuren rivs. ATA

1969. Förslag till ekonomibyggnader på kyrkogården ­efter ritningar av arkitekt Staffan Kjellin. ATA

1916. Kyrkogården utvidgas söder om gamla kyrkogården efter ritningar av L I Wahlman. Juel, 1947

1970. Förslag till minneslund utformad av trädgårdsarkitekterna Sven Hermelin och Ingrid Wedborn godkänns. ATA

1700-tal. Trädkransens lindar planteras. Sundström, 2008

1922. Utvidgning av kyrkogården i enlighet med Wahlmans ritning. ATA. 1923. Bisättningskapell med likkällare uppförs efter ­ritningar av L I Wahlman. ATA 1925. Utvidgning av kyrkogården åt den del där klockstapeln står. ATA 1936. Del av den gamla kyrkogårdsmurens n ­ ordvästra murparti rivs. Kyrkogården utvidgas norr om gamla ­muren. ATA

1971. Kyrkogården utvidgas. Monumentet ­”Livbåten” sätts upp. Parkeringsplats anordnas norr om kyrkan. ­Kilström, 1991. ATA 1979. Minneslunden tas i bruk. Boëthius 1980 1990. Tillbyggnad av bisättningskapell efter Uno Söderbergs ritningar. ATA 2015. Gravkapellet renoveras. Församlingen

Källförteckning ATA Antikvariska-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM Stockholms läns museum, arkivet Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholm 1980. Juel, Eric, Upplands kyrkor, Band I, Danderyds kyrka, Uppsala, 1947

12

Sundström, Lisa. Danderyds kyrka. I: Låt kyrkorna ­berätta. ­Kulturhistoriskt skyddade kyrkor inom Stockholms stift. ­Stockholms 2008. Uppgifter från församlingen

Profile for Stockholms stift

Danderyds kyrkogård  

Danderyds kyrkogård