Page 1

Boo gamla kyrkogård Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift X väg nr, Boo socken, Nacka kommun, Stockholms län, Södermanland

1


Boo gamla kyrkogård är skyddad enligt 4 ­kapitlet kultu­r­ miljölagen. TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Boo gamla kyrkogård har blandad vegetation och karaktären av naturtomt. Foto: Mattias Ek

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2


Boo gamla kyrkogård Sockennamnet Boo kommer av gården Boo som donerades av Gustav Vasa till krigaren Jacob Bagge. Läget på gården är strategiskt vid Baggenstäket, det gamla inloppet till Stockholm. Gårdens ålder är godkänd. Hur och varför Boo gamla kyrkogård kom till, är oklart. Kyrkogården fanns innan det ­ursprungliga Boo kapell uppfördes på 1630-talet. Kapellet var innan 1923 då Boo kyrka byggdes den enda gudstjänstlokalen i trakten. Det brändes ner av ­ryssarna 1719 och ersattes av ett nytt 1724. Kapellet ­ligger på andra sidan Baggenstäket och en fiskare fick ­därför ro över begravningsföljet till kyrkogården på andra sidan vattnet. Så småningom började man ­begrava gårdsägarna på Värmdö kyrkogård istället. Från mitten av 1800-talet till 1912 då kyrkogården i Boo anlades, var Boo gamla kyrkogård församlingens enda. Från början var Boo kapellförsamling till Värmdö och sedan till Gustavsberg. Boo blev en egen församling med kyrkoherde först 1923 då Boo kyrka hade byggts. Fram till 1942, då Stockholms stift b ­ ildades, tillhörde Boo Uppsala ärkestift medan resten av det som idag är Nacka kommun tillhörde Strängnäs stift. Kyrkogården ligger också inom natur­reservatet Skogsö, som förutom att det är ett naturskönt område med stor betydelse för det rörliga friluftslivet, även har stora kulturhistoriska värden.

HISTORIK År 1635 byggde Olov Bure ett kapell vid Boo gård. I ett brev till kyrkoherden i Värmdö nämns Boo gamla kyrkogård, som en plats där fattiga kan begravas. Sannolikt kan alltså traditionen av att begrava folk på udden mittemot Boo gård vara äldre än Boo gårds första kapell. Boo gårds ålder är okänd men år 1282 omnämns i ett brev från kungen ”Hargsö med alla tillhörigheter”, detta Hargsö kan vara en äldre benämning på Boo gård, eller området därikring. Kyrkogården kan från början ha varit en begravningsplats för sjömän som avlidit till havs på båtar

som passerat området. Med tiden blev kyrkogården vilorum för områdets fattiga och personer som av andra anledningar inte kunnat fraktas till de intilliggande församlingarnas kyrkor. Begravningssällskapet kunde då ros över, en tjänst som tillhandahölls av fiskaren som bodde i fiskartorpet vid stranden nedanför Boo gård. Det finns flera intressanta historier om Boo gamla kyrkogård. Bland annat berättas att man här begravde stupade ryssar i massgrav efter Ryssarnas anfall år 1719, då också Boo gårds äldre kapell brändes ner. Ungefär ett decennium tidigare, år 1710, drabbades Stockholm av ett kraftigt utbrott av pesten efter att ett skepp från Pärnu i Estland seglat in i Erstaviken och burit med sig smittan. En tredjedel av områdets befolkning ska ha dött och platsbristen på Stockholms kyrkogårdar blev akut. Det är troligt att Boos gamla fattigkyrkogård fick nyttjas för att begrava flera av pestens offer. Kyrkogården finns i äldre kartmaterial från 1680 och 1704. Den är även u ­ tmärkt på en geometerisk avmätning 1722–1723 som kyrkogård till Boo kapell. Hur kyrkogårdens utKyrkogården kan sträckning var från början är okänt, men den har troli- från början ha varit gen utvidgats i ”senare tid”. en begravningsplats Vid 1800-talets mitt blev för sjömän som Boo gamla kyrkogård populär som begravningsplats avlidit till havs. för andra än områdets fattiga. Detta kan avläsas på flera av de gravstenar som står kvar än idag, och som är resta över på olika sätt framstående sockenbor. Kyrkogården var tidigare omgärdad av ett staket i trä men fick en ny inhägnad 1935, då troligen i form av ett gunnebostängsel liksom idag. 1944 restaurerades kyrkogården på privat initiativ. Det var ingenjör Fritz Egnell, bosatt på Velamsunds gård, som uppmanat kyrkorådet att kyrkogården skulle sättas i ett ”värdigare skick och för framtiden vårdas”. Förutom Fritz Egnell så bidrog flera andra personer som hade sina gravplatser på kyrkogården med pengar till projektet. Restaureringen genomfördes av Magnus Johnssons plantskola i Södertälje.

3


Utsnitt ur karta från år 1704 där kyrkogården syns i bildens nedre mitt. Källa: Lantmäteriet

Redan på 1940-talet upphörde man med att upplåta nya gravplatser på kyrkogården. Idag sker begravningar på Boo gamla kyrkogård sällan, och då endast i redan existerande familjegravar. Under de senaste åren har inte mycket skett på kyrkogården, men1986 renoverades bryggan och taket på begravningskapellet har underhållsmålats ett antal gånger.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Omgivning Boo gamla kyrkogård ligger på Skogsö, S­ altsjöbaden, och omges av vatten och ett skogsområde. Från Skogsövägen som går genom ett villaområde med omväxlande äldre och nyare villabebyggelse, leder en enkel väg genom ett skogsparti fram till kyrkogården. Någon parkering finns inte och skyltningen till kyrkogården är sparsam. Kyrkogården är belägen i en västsluttning som vetter mot Baggenstäket. Mittemot, på andra sidan vattnet, ligger Boo kapell och Boo gård.

4

Omgärdning och grindar Kyrkogården omgärdas av ett Gunnebostängsel med två öppningar, en i öster och en i väster. Vid den ­östra finns en enkel grind i smidesjärn, medan en dubbel grind i samma material och utförande ­leder ut från kyrkogården till en brygga av b ­ etong i ­väster. Båda flankeras av smala grindstolpar i ­huggen granit.

Gravkvarter och gångsystem, belysning Kyrkogården består av en sammanhängande ängsliknande gräsyta som delas av genom en gångväg. Någon striktare indelning i kvarter finns således inte. Gångvägen är smal och på vissa delar endast i form av en upptrampad stig, medan den på några ställen är grusad. Denna gångväg slingrar sig från ingången i öster och i en ögla vid den västra delen av kyrkogården där den även sticker av mot grindarna vid bryggan. Vid öglan finns ett antal trappsteg med sättsteg av granit för att förenkla stigningen i terrängen. På några ställen finns enkla bänkar uppställda, i form av en smal bräda som vilar på två huggna stenplattor. Kyrkogården saknar belysning.


Staket med grindar i väster, bryggan i förgrunden.

Kyrkogårdens enkla gångväg.

5


Sättsteg av granit.

6 Område i söder med tätare placering av ­gravvårdar.


Marken sluttar i söder.

Kyrkogårdens äldsta gravvård, från 1737.

7


Gravplatser och gravvårdar Kyrkogården har 47 gravar vilka på delar av kyrkogården står relativt glest, medan de har en tätare placering i söder. Den äldsta stenen på kyrkogården där texten går att utläsa är från 1737, rest över uppbördsmännen vid Stäketbommen Anders Walme och Olof Åberg, samt deras hustru Maria Ulff. Gravvården består av en stor liggande gravhäll. En sten över Pehr Fahlander, direktör vid ”Björknäs glas- och spegel fabrique” som låg i närområdet, och hans arvingar finns kvar sedan 1771 då den ska ha rests. Fahlander själv vilar dock troligen inte här, då han avled i Ljustorp i Medelpad år 1796. Guld­smed Magnus Dahlqvist köpte Boo gård år 1829 och var därmed den förste ofrälse ägaren till gården. Hans gravvård finns på kyrkogården och bär inskriften ”Fostrad i kojan, modig i striden,

8

Guldsmeden Magnus Dahlqvists gravvård.

idog i arbetet, flärdlös i lifvet, lugn i döden”. Dottern ­Sofia gifte sig med Carl Hampus Montgomery och även de båda är begravda här. Flera ur släkten Montgomery, ägare till bland andra Boo gård och godset Erstavik, ligger begravda på Boo gamla kyrkogård. Även förre ägaren till säteriet Kummelnäs, August Fredrik Smith med hustru Carolina Charlotta Smith vilar här i familjegravar från 1800-talet. Författarinnan Ester Blenda Nordström (1891– 1948), som skrev många flick- och ungdomsböcker som var populära på 1920- och 30-talen, är begravd här. Även Frans Hugo Westerberg (1873–1954), en av de fiskare som under åren kontrakterades av Boo församling att transportera kistor och begravningsgäster över sundet, vilar här med sin hustru och son under en gravvård som består av ett smideskors. Fis-


karen kom till Boo 1910 och familjen bodde i fiskarstugan nedanför Boo herrgård.

Vegetation Kyrkogården har främst en karaktär av ä­ ngsmark och här växer blandade trädsorter, så som gran, rönn, lönn, ek, björk och lind. Här finns även ­enstaka buxbom och tuja som planterats. Kring släkten Egnells gravplats växer en avenbokshäck samt måbär och kring ett mausoleum beläget i söder har cypresser växt sig väldigt höga. På kyrkogården förekommer även ormbunkar som växer utspritt i de helt grästäckta kvarteren, som till vissa delar har en karaktär av äng. I söder övergår kyrkogården i det omgivande skogspartiet, där endast det genomsiktliga stängslet markerar början och slutet på begravningsplatsen.

Övriga byggnader och anläggningar På kyrkogården finns ett mausoleum som restes runt år 1800, vilket tillhör familjen Cederström från Brunns gård på Ingarö. Detta är troligen s­ amma ­Cederström som bekostat byggandet av I­ ngarö ­kyrka, som invigdes 1792. Mausoleet är uppfört i sandsten och har ett tälttak täckt av svart plåt. ­Öppningen in till gravplatsen är sedan tidigare igenmurad bakom den dubbla järnporten. Nyckeln till ­porten är enligt sägnen kastad i Baggensfjärden.

Område i söder med tätare placering av ­gravvårdar.

9


10 cypresser kring mausoleet i söder. Höga Här syns även släkten Egnells gravplats.


Kulturhistorisk karakteristik Boo gamla kyrkogård har en speciell historia med anor långt tillbaka i tiden, både som viloplats för områdets fattiga liksom för sjömän som dött till havs och människor av högre rang, vilket bland annat ­avspeglar sig i kyrkogårdens gravvårdar. Detta ger kyrkogården ett högt kulturhistoriskt värde. Begravningsplatsen omges av skogspartier och Baggensfjärden vilket ger den ett skyddat och ­litet undanskymt läge. Detta tillsammans med den ängslika naturtomten med spridda träd av olika sort ­skapar en särskild atmosfär. Avsaknaden av ­egentliga gravkvarter tillsammans med m ­ ausoleet och andra äldre gravvårdar skapar en starkt ­ålderdomlig prägel och därmed höga miljöskapande ­värden samt upplevelsevärden.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården •  Karaktären av naturtomt med ängsmark • Kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar av ­konstnärligt, person- och lokalhistoriskt intresse. • Mausoleet

Familjen Cederströms mausoleum från 1800-talet.

11


KÄLLFÖRTECKNING Ivar Forss, kyrkogårdsförvaltningen Boo församling Maja Brantås, kyrkogårdsförvaltningen Boo ­församling Håkan Hedin, kyrkogårdsförvaltningen Boo församling Lilja, Kersti, Boo kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Stockholms stift. Stockholm 2008. Östling, Carl-Oscar, Den gamla kyrkogården. Boo församling. Nacka 1993 Brandel, Sven, m fl. Sveriges kyrkor, Boo kyrkor, band 1, häfte 3, Stockholm 1949

12

Kronologi 1630-tal. Boo kapell uppförs (Östling 1993) 1935. Ny inhägnad (ATA) 1944. Restaurering på privat initiativ av Fritz Egnell, ­plantering. (ATA) 1986. Bryggan renoveras (Boo församling)

Profile for Stockholms stift

Boo gamla kyrkogård  

Boo gamla kyrkogård