Page 1

business no 2

så mår våra unga crossroads stöder utsatta eu-medborgare emma ihre om social hållbarhet blixtjobb ny chans på arbetsmarknaden familjekollot där alla kan känna sig trygga

Stöd vårt arbete för en mänskligare stad Yvonne Borg – Kommunikations- och insamlingschef tel 08-6842 3051 SMS 0704-256428, yvonne.borg@stadsmissionen.se Merete Forssberg Madshus – Ansvarig företagssamarbeten tel 08-68423053 SMS 0704-256430, merete.forssberg@stadsmissionen.se Maria Bergman Kosinski – Ansvarig företagssamarbeten tel 08-68423052 SMS 0704-256429, maria.bergman@stadsmissionen.se Elisabeth Stuart – Ansvarig arv, donationer & stiftelser tel 08-68423056 SMS 0704-256433, elisabeth.stuart@stadsmissionen.se Anders Ståhl – Ansvarig Privata gåvor tel: 08-68423057 SMS 070-4256434, anders.stahl@stadsmissionen.se Karin Bjers – Ansvarig Privata gåvor tel: 08-68423057 SMS 070-4256434, karin.bjers@stadsmissionen.se

KUNGLIGT FOKUS: ”ALLA KAN HJÄLPA TILL!”


medarbetare

välkommen

Marika Markovits, direktor, Stockholms Stadsmisson d e n h ä r t i d n i n g e n ä r p r o d u c e r a d i d e e l lt. alla medarbetare har skänkt sin tid.

Företagen bör se sig som samhällsförbättrare UNDER ÄMNET

redaktörer: ann olrin och sofia lundberg

”Företags samhällsansvar” på Wikipedia har någon kommenterat: ”Företags uppgift är att skapa ekonomiska vinster. CSR (Corporate Social Responsibility) är en form av marknadsföring och bör inte beskrivas som något annat.” Jag håller inte med. Att ta socialt ansvar är i många fall en integrerad del av affärsverksamheten. Allt fler framgångsrika företag betraktar sig själva som potentiella samhällsförbättrare. Socialt ansvarstagande borde vara en självklar del i arbetet för att skapa långsiktig lönsamhet. harvard business School-professorn Michael Porter talar om ett kapitalistiskt systemskifte där vi i stället för att hävda att det som är bra för företagen är bra för samhället, borde vända på argumentet: Det som är bra för samhället är bra för affärerna. Framsynta företag identifierar gemensamma behov och skapar tjänster och varor för att tillfredsställa dem. Att skapa samhällsnytta är att skapa förutsättningar för vinst. Tankesättet att det finns en konflikt mellan vinstintresset och ett gott samhälle är förlegat och felaktigt.

skribenter, fotografer och formgivare: david linder viktor j fremling marika sivertsson albin wiberg rickard kilström ingrid arinell mikaela leander

2 mission business no 2

l i n d a fa g e r l i n d caroline engvall anna tribbler tone knibestöl emira ramic evelina carborn jonathan kärre

socialt ansvarstagande behöver inte vara krångligt och handlar ofta om att gräva där man står. Det kan vara att som Ica Maxi i Nacka skänka överskottet på färskpotatis under midsommarveckan till barnfamiljer som lever i utsatthet. Eller att som fastighetsägare ansluta sina fastigheter till Nattjouren. Stockholms Stadsmission har sedan många år långsiktiga samarbeten med företag i fastighetsbranschen som ser sin affär som både samhällsförbättrande och vinstdrivande.

»Många av de verksamheter vi bedriver i dag hade varit ­omöjliga utan våra samarbetspartners, givare och ambassadörer i näringslivet.«

den röda tråden mellan kärnverksamheten och projekt i den ideella sektorn är inte alltid självklar. Men på Stockholms Stadsmission ser vi att allt fler företag ser sig som samhällsförbättrare och har en genuin önskan om att göra skillnad. Under 2013 har vi haft över 1 000 företag som har engagerat sig i vårt arbete på olika sätt. Många av de verksamheter vi bedriver i dag hade varit omöjliga utan våra samarbetspartners, givare och ambassadörer i näringslivet. Vi tackar dem alla. Tillsammans kan vi göra Stockholm till en mänskligare stad.

mission business no 2 3


innehåll

business

No 2

8

Brist på bostäder Stadsmissionens årliga hemlöshetsrapport visar på en lång rad brister i den politiska samordningen av hemlöshetsfrågorna. Samtidigt växer problemen.

25

Ny livslust Möt tre personer vars liv har fått en positiv vändning sedan de kom i kontakt med Stockholms Stadsmission.

12

Den goda kraften finns i alla Kronprinsessan Victoria är övertygad om att alla människor kan bidra med någonting i kampen mot utanförskap.

28

Sommar och skratt Hökö i Stockholms skärgård förvandlas varje sommar till en fristad för familjer som lever i utsatthet. Här får barn vara barn.

17

Tre i en För att möta det ökade behovet av stöd och råd har Ungdomsmottagningen, Terapicenter och Mottagningen för Unga Män flyttat in i samma lokaler.

34

Barn och unga mår allt sämre Stockholms Stadsmission har kartlagt den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar.

MISSION BUSINESS No 2 2013 är en annonsbilaga från Stockholm Stadsmission. Det är ett magasin om insatser som gör skillnad. Adress: Stortorget 3, Box 2266, 103 17 Stockholm Hemsida: www.stadsmissionen.se Innehållsansvarig: Marika Markovits Projektledare: Merete Forssberg Madshus, merete.forssberg@stadsmissionen.se Produktion: OlrinLundberg, olrinlundberg@gmail.com Tryck: Trydells Samtliga medarbetare i denna tidskrift har bidragit ideellt med sitt arbete.

4 mission business no 2

18

Hjälp när allt är främmande Projektet Crossroads stöttar EU-medborgare i kris. Fotograf Victor J Fremling följde verksamheten under en dag.

36

Hållbar helhet För Emma Ihre, ansvarig för hållbarhetsfrågor på finansdepartementet, handlar hållbarhet om så mycket mer än bara miljö.


utsikt

Värdegrundsarbete

Mot ett mänskligare Stockholm stockholms stadsmission har inte bytt värdegrund! Den har varit densamma sedan starten för snart 160 år sedan. Men det senaste året har det gamla dokumentet från 2004 reviderats, gåtts igenom och tryckts i ett värdegrundsdokument under namnet Mänskligare Stad. Arbetet drivs utifrån fyra områden: Uppdrag, Samhällssyn, Människosyn och Inre kultur. – Värdegrundsarbetet är mycket viktigt för Stockholms Stadsmission, säger Lena Endre, som sitter i Stockholms Stadsmissions styrelse. – Att jobba i vår verksamhet är att vara utsatt. Det krävs att man ständigt har de här frågorna aktuella. När man ska hjälpa människor krävs en ickedömande attityd. I verksamheten träffar jag ständigt människor med en otroligt fin och kärleksfull inställning till livet. Men värderingar är något som vi alla behöver jobba med hela tiden, säger Lena Endre, som betonar att värdegrundsarbetet är en motor även i styrelsearbetet. För att nå ut i organisationen har tio värdegrundsinspiratörer, anställda och volontärer, fått uppdraget att leda samtal/ diskussioner/workshops. Under året har det hållits luncher och seminarier som alla anställda i organisationen blivit inbjudna till. Alla chefer ska också få pedagogisk utbildning i hur man kan arbeta med dokumentet. Till hjälp finns en samtalsguide och ett pedagogiskt arbetsmaterial.

Stockholms Stadsmission genom tiderna

1850-TALET

– Under 2014 öppnar vi flera nya verksamheter för barn och unga. Det är ett gyllene tillfälle för företag att engagera sina medarbetare och investera i ett projekt från början för att kunna följa det över tid. Det berättar Merete Forssberg Madshus, ansvarig för företagssamarbeten på Stockholms Stadsmission. Planerade gåvofinansierade projekt är bland annat en ny ungdomsverksamhet i Flemingsberg, att erbjuda sommarkollo till ännu fler barn samt en ny verksamhet för papperslösa och asylsökande.

Lena Endre är ­skådespelerska, ­regissör och styrelse­ ledamot i Stockholms Stadsmission. F O T O : S TA D S M I S S I O N E N

Ur Mänskligare Stad: ”Stockholms ­Stadsmission vill gå längre än vad en ­rättighetsbaserad respekt innebär. Det är i upplevelsen att vara älskad och i att kunna älska som människovärde och livsvilja föds.”

VETA MER? Om du vill veta mer om hur ditt företag kan samarbeta med Stockholms Stadsmission kan du ringa eller mejla till: Merete Forssberg ­Madshus, 08-68 42 3053, merete.forssberg@­ stadsmissionen.se Karin Bjers, 08-68 42 3068, ­karin.bjers@stadsmissionen.se Maria Bergman Kosinski, 08-68 42 3052, ­maria.bergman@­ stadsmissionen.se

1863

1853

Stockholm är en stad i förändring. Det bor cirka hundra tusen personer i staden, men på några årtionden ska invånar­ antalet fördubblas.

VARA MED FRÅN BÖRJAN?

Stadsmissionen öppnar sitt första barnhem för pojkar.

Stockholms Stadsmission bildas den 9 december.

1857

Stadsmissionen öppnar skolor för utsatta barn.

1908

1880-TALET

Stadsmissionen är med och startar arbetshem på Kungsholmen, med syftet att återanpassa fångar till ett liv utanför murarna.

Café riktat till nödställda hemlösa män öppnar.

mission business no 2 5


utsikt

Pod cast

FÄRSKPOTATIS OCH PANTBURKAR ica maxi i nacka ville vara med och hjälpa till i samhället där det behövs som mest och samtidigt ha en lokal förankring. Stockholms Stadsmission blev den självklara ­samarbetspartnern. Under ­midsommarveckan gick all inkomst från såld färskpotatis oavkortat till verksamheterna för barn och unga inom Stockholms Stadsmission. – Vi valde färskpotatis eftersom det är en populär produkt.Det gör att många kunder är med och bidrar. , säger Thomas Frick, butikschef på Ica Maxi Nacka. Under midsommarveckan slog Ica Maxi Nacka försäljningsrekord och Frick tror att färskpotatiskampanjen bidrog till att så många kunder valde att handla där.

– Inför jul ska vi göra om det, men med värmeljus i stället, fortsätter Frick. Butiken har nu utökat sitt stöd och gjort Stockholms Stadsmission till förmånstagare på pantmaskinerna. – Vi ville se en lokal förankring, för vi trodde att det skulle öka viljan att skänka sin pant, berättar Thomas Frick. Något som verkar stämma, då det på en halv månad har generat 15 000 kr. – Det är helt fantastiskt, tycker Merete Forssberg Madshus, ansvarig för företagssamarbeten på Stockholms Stadsmission. – Det här är ett perfekt exempel på hur man kan integrera socialt ansvarstagande i sin kärnaffär för att skapa gemensamma vinster.

Ove Sundberg och Per Collins.

HALLÅ DÄR, PER COLLINS Under hösten 2013 dök en tvättäkta Ica-handlare upp som statist i Solsidan. Per Collins från västkusten vann statistrollen i auktions­ husets Lauritz välgören­ hetsauktion till förmån för Stockholms Stadsmission. Vilken karaktär fick du spela? – Jag fick spela pappan i en familj som döpte sitt barn strax innan Felix och Mia kom för att döpa sin son.

= 15 000 kr

Hur kändes det att vara med under ­inspelningen? – Kul, det var väldigt roligt att ta del av det inifrån. Gänget bakom Solsidan, skådisar och medarbetare, verkar väldigt proffsiga och jag upplevde att allt gick fort och enligt plan.

På en halv månad genererade Ica Maxis hjälp 15 000 kr.

HÖRT PÅ TWITTER Nyfiken på vart dina skänkta pengar tar vägen? Eller på vad som händer på Stockholms gator på nätterna? Nu kan du följa Stockholms Stads­ mission på twitter@nattjouren

#Nattjouren hade fint samarbete med Skyddsvärnet i kväll. Ung kvinna, förtvivlad, fick stöttning och sedan skjuts hem av NJ. Kvinna som frös fick hjälp av #Nattjouren att kontakta socjour, fick kläder och varmt att dricka. NJ körde sen till boende för natten.

1930

1910-TALET

6 mission business no 2

När Stockholms Stadsmission upphandlade ny företags­ hälsovård var ett av kraven att även deltagare i verksam­ heterna skulle omfattas. Betania uppfyllde inte bara kraven på en professionell och modern företags­ hälsovård utan kunde även erbjuda en probono-del för 100 000 kronor riktad till de människor som Stockholms Stads­mission möter i sina verksamheter varje dag.

Resonemang om livet och relationer är en del av innehållet.

SÄNG FÖR LÅNGVÄGA GÄSTER Vinternatt är ett härbärge för hemlösa som kommer från ett EU-land, inte har permanent uppehållstillstånd och därmed inte omfattas av­socialförsäkringssystemet eller tak över huvudet-garantin i Stockholm. Just nu finns det många hemlösa EU-medborgare i Stockholm. Människor som far extra illa under de kalla vintermånaderna. Från november till slutet av april finns det därför två akuta härbärgen i Hjorthagen och Värtan som tillsammans erbjuder 40 varma sängplatser. Projektet drivs av Stockholms Stadsmission tillsammans med Frälsningsarmén.

1980

1932

Tar över driften av konvalescent­ hemmet Ribbinge­ bäck i Uppland.

Tar över Sociala råd- och hjälpbyrån vid Centralsta­ tionen från Svenska kyrkans diakonistyrelse. Stock­ holms Stadsmission driver den till avvecklingen våren 1998.

öppnas en nykterhets­ vårdsbyrå.

2003

2001

1985–1993

1946

»Jag valde att vara ­hemlös. För mig ­personligen var det ett kliv ut i vuxen­ världen. Men att välja det kan också vara ett under­medvetet skrik på hjälp.« Rapparen Ken Ring i en intervju i Aftonbladet.

2010

öppnas den fjärde första ungdomsmot­ tagningen i Sverige av Stockholms Stads­ mission.

1933

Platsförmedlingen startas som en del i Stockholms Stads­ missions långsiktiga arbete för utsatta.

Stockholms Stadsmis­ sion öppnar inackor­ deringshem för män, vid Mosebacke.

det råder radiofeber i Sverige. Du har väl inte missat Stockholms Stadsmissions egen podcast? I programmen får du möta bland andra Tomas och Boris som resonerar kring livet och relationer. Båda har levt länge i hemlöshet, och det var också så de lärde känna varandra. De kommer att ge perspektiv på livet genom att berätta om sina erfarenheter av hemlöshet och missbruk, om sina uppväxter, om vänner och om svårigheterna att få den hjälp de skulle behöva. – Jag tycker att det är viktigt att berätta om hur vården för missbrukare fungerar i dag. Den fungerar dåligt och det är många personer som dör och begår självmord, säger Boris. – Och jag vill ge min syn på sakers tillstånd här i världen. Mycket är helt uppåt väggarna, fyller Tomas i. Programmen finns att ladda ner i Itunes. Idé och produktion står kommunikationsbyrån Sverige AB och Olle Palmlöf för. Sponsrar gör Lindorff. I L L U S T R AT I O N : S T O C K E R T E A M

Varför tycker du att det var viktigt att bidra med pengar till Stockholms Stadsmission? – Vårt engagemang i Stadsmissionen är med anledning av att vi vill stötta det lokala. Stadsmissionen gör skillnad för vår stad och för alla som lokalt behöver stöd, det tycker vi är viktigt.

Ungt par som är hemlösa söker upp #Natttjouren Vi förmedlar och länkar vidare till vår dagverksamhet. De behöver kontakta myndigheter.

100 000

Lyssna på Stadsmissionen

öppnar Stockholms Stadsmission två dagcenter och två natthärbärgen för hemlösa män och kvinnor: Stadsmissionsgården, Klaragården, Nattugglan och Nattis för kvinnor.

1992

Första annons­ kampanjen för arbetet med hemlösa.

öppnar Terapicenter för Unga.

öppnar eget hus för hemlösa, Bostället.

2002

öppnas kollektiv­ boende för män med dubbel­ diagnos, kallat Basen.

2009

s atsar Stockholms Stadsmission på en mottagning för unga män, MUM, med enbart manliga terapeuter.

2013

s tartar Stockholms Stadsmission Unga Station, som bland annat har förskola för unga föräldrar.

Tre verksamheter för ung hälsa flyt­ tar in på samma adress..

2012

Projektet Blixtjobb inleds för att ge hemlösa arbete för dagen.

mission business no 2 7


insikt

HEMLÖSHETSRAPPORTEN:

34 000 människor i Sverige saknar ett hem Det finns i dag ingen nationellt antagen plan för hur arbetet mot hemlöshet ska bedrivas och samordnas i Sverige. Det är, enligt rapporten, oacceptabelt i ett läge när hemlösheten ändrar karaktär och allt fler människor i Sverige riskerar att stå utan bostad eller i värsta fall utan tak över huvudet.

för en stor grupp socialt utsatta, människor som Stockholms Stadsmission ofta kommer i kontakt med, är bristen på tak över huvud det i särklass största problemet för den dagliga överlevnaden. Stadsmissionen presenterade under hösten hemlöshetsrapporten, Hemlös 2013. I år är den politiska styrningen i fokus.

FÖRTYDLIGA DET POLITISKA ANSVARET

BYGG FÖR ALLA MÄNNISKOR

stockholms stadsmissions analys är att en stor anledning till bostadsbristen är att det inte framgår vilka som är ansvariga för bostadsförsörjningen, vare sig i den befintliga lagen eller i lagförslaget. Inte heller finns det några sanktionsmöjligheter om kommunerna inte lyckas tillhandahålla bostäder till samtliga invånare. Rapporten menar att en ännu tydligare lag om detaljerade riktlinjer för bostadsförsörjningen skulle tvinga fram fler bostäder.

det bör i plan- och bygglagen ställas krav på landets kommuner att de i sina översiktsplaner redovisar hur behovet av bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet inom kommunen ska tillgodoses samt hur människor med social problematik och svag ekonomi ska tillförsäkras bostad. Till exempel borde stadsplaner inkludera lägenheter med hyresnivåer anpassade till människor med svagare ekonomi. Försökslägenheter bör ingå i alla detaljplaner och i allt bostadsbestånd, liksom lokaler för social verksamhet.

B

Bostad Först ger kraft att ta tag i problemen te xt: m ik a e l a l e a n d e r

8 mission business no 2

MÖJLIGGÖR SUBVENTIONER VID NYBYGGEN

ett problem som uppstod i samband med Sveriges inträde i EU är att EU inte tillåter att staten lämnar subventioner vid nybyggnationer som skulle kunna underlätta för svaga grupper som har svårt att betala marknadsmässiga hyror. Men detta har andra länder löst genom att til�lämpa EU:s regler för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) för att därigenom möjliggöra statligt stöd till sociala åtgärder på bostadsmarknaden.

Försökslägenheter bör ingå i alla detaljplaner och i allt bostadsbestånd.

ostad först är en modell som Hemlöshetsrapporten lyfter fram som ett exempel på en lösning. Utgångspunkten för Bostad först är att oavsett vilka problem man har, ska man ha rätt till en bostad. Med ett tryggt boende finns förutsättningarna för att komma tillrätta med andra bekymmer. – Bostad först skapar stabilitet för den boende, säger Hans Swärd, professor på Socialhögskolan i Lund som forskar på Bostad först-modellen. Det

TAK-ÖVER-HUVUDETGARANTI FÖR ALLA

ett konkret förslag i rapporten är att införa en nationell tak-över-huvudetgaranti för att förhindra att människor tvingas sova på gatan. Det här finns i ett flertal kommuner men borde samordnas så att samma villkor gäller överallt. Samtidigt ska man inte stanna vid den akuta fasen. Akutboenden bör omvandlas till trygga, mer långsiktiga dygnet-runt-boenden.

SÄNK KRAVEN FÖR HYRESKONTRAKT

utvecklingen mot allt högre formella inträdeskrav på den ordinarie bostadsmarknaden måste brytas. Man kan till och med tänka sig att via lagstiftning tvinga bostadsbolagen acceptera hyresgäster som i dag inte godkänns eftersom de har för låg och osäker inkomst.

FÖRBJUD VRÄKNING AV BARN

GE STÖD TILL BOSTAD FÖRST-VERKSAMHETER

STÄRK BOSTADSBIDRAGEN

GE HEMLÖSHETSSAMORDNAREN FÖRLÄNGT UPPDRAG

trots en nationell nollvision om vräkningar av barn ligger antalet vräkningar i Sverige fortsatt på en alldeles för hög nivå. Det legala skyddet för barn bör stärkas så att det i praktiken blir omöjligt att vräka barn. Samtidigt bör kommunernas förebyggande arbete kraftigt trappas upp. Många vräkningar sker till följd av mycket små hyresskulder och hade kunnat undvikas genom ett tidigare och tydligare ingripande från socialtjänst och andra kommunala aktörer.

trots att både inkomster och bostadskostnader har ökat sedan i slutet av 1990-talet har nivåerna i bostadsbidraget inte följt utvecklingen. Det gäller både nivån för högsta bidragsgrundande inkomst samt nivån för högsta bidragsberättigade bostadskostnad. För att vända utvecklingen krävs ett helhetsgrepp där inkomstgränser och boendekostnadsgränser noga analyseras och möjligheten att indexera nivåerna utreds.

skapar en större behandlingsmotivation och ger större chanser till framgångsrik rehabilitering. Det som skiljer Bostad först från andra boendemetoder är att man får ett förstahandskontrakt direkt, och så länge hyran betalas in i tid får man bo kvar, oavsett vilka vänner man bjuder hem eller vilka missbruksproblem man har. Precis som på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gör att den boende får känna på förtroende och lära sig att ta eget ansvar.

flera svenska kommuner har inlett försöksverksamheter med Bostad först som modell. Men för att förmå fler att ta steget behöver regeringen göra mer. Regeringen bör avsätta resurser för att bygga upp en nationell kunskapsbank om hur kommuner på bästa sätt går tillväga för att inleda egna Bostad förstverksamheter.

den särskilde hemlöshetssamordnaren har bidragit till att skapa ökad politisk medvetenhet om den utmaning som hemlöshet innebär för samhället. För att säkerställa att de relationer som byggts upp och de processer som inletts fortsätter bör regeringen förlänga samordnarens uppdrag.

Därmed kan den boende också tala öppet om sina problem och söka hjälp utan att riskera kontraktet. All hjälp är frivillig och baseras på vad den boende behöver för att kunna bo kvar. i praktiken skiljer sig dock kraven för lägenhet lite mellan olika kommuners projekt. I Stockholm har man valt att låta den boende ha ett andrahandskontrakt i nio månader och krav på att träffa en stödperson minst

en gång i veckan. Om hyresvärden inte upplever några problem med hyresgästen, om hyran har kommit in i tid och om eventuella skulder har börjat avbetalas får den boende ett förstahandskontrakt. Även efter att kontraktet övergått till ett förstahandskontrakt fortsätter stödet. De flesta boende efterfrågar mer än en träff i veckan, och de har också möjlighet att nå en stödperson dygnet runt. De kan behöva hjälp med att hantera mission business no 2 9


insikt

ekonomi eller missbruk, men också sådana frågor som ingår i ett vanligt liv, såsom konflikthantering, städrutiner eller bara att våga öppna posten. Trots att det är individanpassat med möjlighet till dygnet-runt-stöd är Bostad Först en kostnadseffektiv metod. – Bostad först har visat sig vara ett enklare, och därmed sannolikt billigare, system än de vi haft tidigare, berättar Hans Swärd. den direkta kostnaden för att driva Bostad först är lägre än konventionella metoder, och internationella rapporter visar på stora samhällsekonomiska vinster. Rapporterna visar att de boendes missbruk ofta minskar, att besöken hos akutsjukvården och psykiatrin minskar och att polisingripanden minskar. Dessutom lyckas många återetablera kontakt med sina familjer. Även om Bostad först verkar lovande, är det långt kvar tills hemlöshet bekämpas med främst denna metod. I dagsläget finns metoden på fem orter i Sverige, och 75 personer har erbjudits boende. Stockholms Stadsmission har i Hemlös 2013 tagit med Bostad Först som en lyckad metod mot hemlöshet och hoppas att det satsas mer på detta i framtiden.

DET HÄR ÄR BOSTAD FÖRST Vad? Ett eget boende som första steg i rehabilitering, i stället för tvärt om. För vem? Långvarigt hemlösa som på grund av svårare problem med till exempel missbruk, skulder eller psykisk eller fysisk ohälsa inte är aktuella för andra metoder. Var finns det? Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Örebro. Hur många har fått hjälp? Totalt 75 personer, varav 30 i Stockholm. Var finns lägenheterna? Lägenheterna sprids ut och man undviker att lägga en lägenhet i ett område eller en portuppgång där det redan finns problem. Bara en lägenhet per hus kan bli tillgänglig för Bostad Först.

10 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

Nina Lundström, Folkpartiets bostadspolitiska talesperson.

»Alla hemlösa är inte likadana« – alla hemlösa är inte ett fall för socialtjänsten. Men det är en vanlig uppfattning. Nu krävs ett helikopterperspektiv och att berörda instanser går in och tar sitt ansvar. Det säger Folkpartiets bostadspolitiska talesperson Nina Lundström angående Stockholms Stadsmissions rapport Hemlös 2013 . – Socialnämnden ansvarar inte för bostadsbyggande, arbetsförmedling eller utbildning, förtydligar Nina. Men det är alla områden som är viktiga för att förebygga hemlöshet. Hemlöshet ser väldigt olika ut, och därför måste också lösningarna vara olika. nyckelorden tror hon är småskalighet och individanpassning. Att det finns flera olika typer av boenden, så att alla kan få den bostad och eventuellt stöd som passar just dem. Att bo i ett ”vanligt” hus gör det lättare att komma in i samhället. – Det här är något som prövats i Bostad först-modellen, men jag skulle gärna se att även andra grupper av hemlösa fick den här, till exempel de som är hemlösa på grund av våld i nära relationer. – Men det är också viktigt att förebygga hemlöshet, så att situationen aldrig uppstår, fortsätter

hon. Vi behöver bra strukturer för att fånga upp de som riskerar att hamna i hemlöshet. Vi saknar framförhållning och långsiktig planering inom kommunerna. Därför måste fler kommunala nämnder och förvaltningar samarbeta än vad som sker i dag. precis som Stockholms Stadsmission anser hon att det behövs förändringar för att något ska hända. – Vi måste ligga på våra kommunföreträdare att genomföra de förändringar som Stadsmissionen föreslår. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige måste ta sitt ansvar. Och vi vet genom regeringens hemlöshetssamordnare att de strategidokument Stadsmissionen vill se hos alla kommuner ger effekt genom ökat samarbete. den enda punkten Nina inte håller med om är när det kommer till EU-subventionerade boenden för socialt utsatta. – Att ha en hel byggnad eller ett område, där folk kvalificerar sig genom sitt utanförskap, det skapar segregation. Det isolerar problemen inom ett område, vilket skapar oro och motkrafter i omgivningen.

Veronica Palm, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

»Jag skäms« jag skäms. Jag skäms över att vi lever i ett samhälle där vi har så mycket rikedom – och så klarar vi inte av att se till att alla har någonstans att bo. Det är inte värdigt Sverige. Det säger Veronica Palm, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, efter att ha läst Stockholms Stadsmissions rapport Hemlös 2013. Precis som Stockholms Stadsmission efterlyser hon ett större nationellt tryck på kommunerna och mer samarbete mellan instanser. – Problemen beror inte på djävulskap, de beror på okunskap. Kommunerna förstår inte vilka verktyg de sitter på, vad de kan göra. Så ska det ju egentligen inte vara, men saker rullar på, nya lagar kommer som man är osäker på hur de ska tillämpas, det är inte den mest akuta frågan och så vidare, och då försummas den. Det är därför rapporter som Hemlös 2013 måste komma varje år, för att tvinga media och politiker att lyfta frågan. för att få kommunerna att göra mer tror hon på ett ökat nationellt tryck. – Jag tror att en statlig hemlöshetsstrategi ger ett viktigt tryck, även om man inte har några sanktionsmöjligheter. Men har vägrat upprätta en ny strategi när den förra löpte ut. Vi har en hemlöshetssamordnare, och den bör absolut vara kvar, men det räcker inte med en tjänsteman som åker runt och besöker kommuner. För att förklara varför en nationell strategi behövs nämner

hon exemplet vräkning, eller avhysning. Som det är nu kan kommuner med stöd av lagen kräva att en hyresvärd meddelar socialtjänsten i så pass god tid innan en avhysning ska ske att de har tid att sätta in en åtgärd. Har inte hyresvärden gjort det har den heller ingen rätt att avhysa hyresgästen. Vissa kommuner använder sig utav den här metoden, men långt ifrån alla. Men givetvis behövs det också byggas fler bostäder. – Vi måste göra processen från plan till färdigt hus mycket snabbare. Vi har utrett regelverket i tio år, vi vet vilka förändringar vi kan göra. Nu är det dags att genomföra dem. även om det är tydligt att det finns mycket kvar att göra, är det en sak som har förändrats, som Veronica verkligen uppskattar. Att det kommer mer och mer vetenskapliga rapporter om lösningar på hemlöshetsfrågan, som berörda tar till sig av. – Ett problem i hemlöshetsdebatten är att det har handlat mer om tyckande och moral än vetenskap. Det finns fortfarande en syn att samhället ska styra den hemlöse. Ingen säger till mig att jag inte får dricka vin, eller att jag inte har råd att skaffa en hund, men som hemlös kan det vara regler för att få ett boende. Men nu har några kommuner introducerat Bostad först, en metod som faktiskt är vetenskapligt granskad och bevisad som effektiv. Det är bra att vetenskapen äntligen får komma in i debatten. För mig som politiker är det viktigt att beslut fattas baserade på vetenskap, inte på moralism!

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 11


eldsjäl

Hon brinner för att finnas där för människor och engagemanget går inte att ta miste på. Möt kronprinsessan Victoria, beskyddare av Stockholms Stadsmission.

”Jag beundrar de människor som ger av sig själva”

H

on. En av Sveriges mest hårdbevakade personer. Både av allmänhet, media och Säpo. Han. En man som levt som hemlös i många år och som få vågat tilltala eller ens titta på. De vet båda vad det innebär att leva i ett samhälle utan att kunna delta på samma villkor som andra. Snart ska de äta lunch. Hon i svarta jeans, höga klackar och en kavaj som det glittrar om. Han i svarta jeans och en röd t-shirt med två små hål och en fläck som inte gick bort. Vad ska de prata om? – Jag vet inte, hon får väl fråga mig. Jag är inte så nervös, det kan väl inte vara så farligt, hon verkar rar den där prinsessan, säger Mats. – Jag vill höra om hans situation och om hur det har varit för honom. Jag vet att han har haft en lång period inom hemlöshet och att han provat på olika typer av boenden, säger ”den där prinsessan” som är Sveriges omtyckta kronprinsessa i egen hög person. det första mötet blir hjärtligt och det finns ingen spänning eller nervositet mellan dem. Kronprinsessan skojar och ställer frågor, samtalet glider direkt in på Mats situation. Han är tacksam över att ha fått ett boende och drömmer nu om ett riktigt jobb. – Jag förstår att du längtar efter en mer långsik-

12 m i s s i o n b u s i n e s s 2 . 2 0 1 3

text sofia lu nd b e r g fo t o ev e li na ca r b o r n

Kronprinsessan hälsade och pratade med många under besöket, både hemlösa och anställda.

tig lösning, en större trygghet, ler hon och det är svårt att ta miste på hennes empati. Det är fredag förmiddag, solen orkar inte riktigt upp denna senhöst, de låga strålarna gör fasaderna gyllengula. Kronprinsessan är på besök på Lundagatan 55 och ska bland annat äta lunch med Mats. Bakom stängda dörrar. Kronprinsessan är noga med att inte låta innehållet i samtalet sippra ut i media. syftet med besöket är att få information om Blixtjobb och Bostad först. I lokalerna, där även Remake sitter, pågår verksamheten som vanligt. Några deltagare sitter i sofforna i entrén och trängs med en tidningsbläddrande Säpovakt som hela tiden håller sig nära och byter plats vartefter kronprinsessan rör sig i lokalerna. Han lyfter blicken från tidningen så fort någon rör sig. Medveten om varje händelse i rummet. Under förmiddagen har kronprinsessan Victoria mött representanter från Stockholms Stadsmission och två deltagare i Blixtjobb. Ett projekt som går ut på att erbjuda tillfälliga jobb till hemlösa. m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 13


eldsjäl

KRONPRINSESSAN VICTORIA

»Att plötsligt hamna i en kris kan drabba vem som helst.«

Ålder: 36 år. Familj: Maken prins Daniel och prinsessan Estelle snart 2 år. Beskyddarskap i urval: Barndiabetesfonden, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet sällsynta diagnoser, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Stockholms Stadsmission, Svenska kyrkans internationella arbete, Kronprinsessan Victorias fond, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott. Noterat: När en skräddare från Remake kommer fram och vill visa sina skapelser stannar kronprinsessan, trots att adjutanten i bakgrunden viftar att det är tid för fotografering. Hon tar sig tid att beundra klänningar sydda av herrbyxor och skojar om att hon ska låta sy om prins Daniels.

– Vi pratade faktiskt om möjligheten att anlita Blixtjobb i Hovets verksamheter. Kanske att vi kan hitta en lösning som fungerar i framtiden. Det är inte helt enkelt. Men det är en mycket bra verksamhet och en fin chans för individer som har halkat snett. Kronprinsessan berättar att hon har funderat mycket på utsatthet och att hon tycker att klimatet i samhället är hårt med tuffa krav på individer. – I det hårda klimatet är det lätt att tappa bort medmänskligheten. Att plötsligt hamna i en kris kan drabba vem som helst, och det tycker jag att man ska vara väldigt ödmjuk inför. Just den tanken. När man kommer i kontakt med människor i utsatthet eller personer som har problem på olika sätt. Det kunde vara jag, det kunde vara en familjemedlem. Det är viktigt att våga se individen och ge människor en chans. kronprinsessan har varit beskyddare för Stockholms Stadsmission sedan 2010. Det är ett uppdrag som betyder väldigt mycket för henne. – Det som är så fantastiskt med Stockholms Stadsmission är att det är en bred organisation. De är också väldigt duktiga på att prova nya lösningar, just för att kunna hjälpa så många som möjligt. Bostad Först till exempel, är tydligen en tanke som är hämtad från USA och som har fallit väl ut även i Sverige. Det handlar hela tiden om en strävan efter det ultimata sättet att hjälpa. Och den här verksamheten verkar än så länge vara en lösning som fungerar. Jag hoppas på det. hon har besökt verksamheterna många gånger och ser kunskap och perspektiv som de viktiga lärdomarna. – Jag blir väldigt engagerad. Jag har fått träffa så många fina och starka personligheter varje gång jag har besökt Stockholms Stadsmission. Det är både personer som har fått rätsida på tillvaron och personer som ännu inte har det. I sin sårbarhet är de otroligt starka individer. Individer som gör intryck. Det finns en önskan om att själv få hjälpa till. Hon berättar att hon anser att vi alla har ett ansvar

14 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

Kronprinsessan fick möjlig­ het att prata med före detta hemlösa Mats över en lunch.

för att vårt samhälle ska bli lite varmare, lite mer kärleksfullt. Än har hon inte arbetat som volontär, men det är ingen främmande tanke. Tvärtom. – Vi har pratat om olika möjligheter för hur det skulle vara möjligt. Det är en målsättning. den främsta lärdomen från verksamheten är hur viktigt det är att ta ett helhetsgrepp om personen som lever i utsatthet. – Det går inte att bara ta hand om det psykiska, det går inte att enbart ta hand om hälsan eller om boendebiten. Tiden för att se helheten måste finnas, för att se över hela situationen. Det tar väldigt mycket tid och engagemang, men i längden sparar samhället ändå på det eftersom man lyssnar. Det är viktigt att se individen, hela individen. Engagemanget finns där hela tiden, i de olika

verksamheter hon stödjer och i den egna stiftelsen, Kronprinsessparets stiftelse, som nyligen lämnade ett bidrag till Stockholms Stadsmission. – Jag hoppas att vår stiftelse ska kunna göra skillnad. Den är ännu väldigt ung, men på sikt hoppas jag att vi har stöttat och hjälpt till på områden som verkligen har behövt hjälp, och att vi också har förvaltat det så att vi konkret ser att vi har gjort skillnad. Vi har en expertgrupp som tittar på de verksamheter som söker bidrag och utvärderar behovet. Där tittar vi bland annat på var vi tror att pengarna gör mest nytta och att de följer de kriterier vi har. Men sedan är det också så att vi, genom det arbete vi gör när vi reser runt i Sverige och träffar olika organisationer och projekt, kommer i kontakt med sådant som vi vill vara med och stötta. Faller det inom ramen för det som stiftel-

sen ska göra, och om expertgruppen tycker att det är bra, ger vi ibland bidrag. Men det är fler än bara prins Daniel och jag som avgör. På den hypotetiska frågan om var hon skulle skänka en miljon om hon bara hade en timme på sig svarar hon först inte. – Oj, nu blev jag tyst, säger hon till slut och skrattar. – Jag vet faktiskt inte. För av respekt för pengarna och av respekt för mottagarna så vill jag veta att de kommer användas på allra bästa sätt. Jag skulle nog vilja få lite mer information först och ta reda på var de behövs allra mest. en egenskap som kronprinsessan beundrar hos människor är den att kunna ge av sig själv. – Många tror att välgörenhet är mer komplim i s s i o n b u s i n e s s n o 2 15


eldsjäl

Om Blixtjobb Många som lever i hemlöshet har kapacitet att arbeta men är ändå inte välkomna på arbetsmarknaden. Eftersom Stockholms Stadsmission vet att ett arbete ofta är en bra hjälp på vägen mot ett stabilare liv startades verksamheten Blixtjobb. Där får deltagarna möjlighet att utföra ett arbete för dagen på uppdrag av företag och få lön utbetald samma dag.

»Jag har fått träffa så många fina och starka personligheter varje gång jag har besökt Stockholms Stadsmission.« cerat än vad det är. Man kan lätt hitta någonting att bidra med och det behöver inte ta så mycket tid. Titta dig omkring och se de behov som finns nära dig. Jag beundrar de människor som ger av sig själva, som har det i sig naturligt. – Som en vän till mig, hon är fyrabarnsmamma och har det minst sagt rörigt hemma men ändå försöker hon alltid prioritera sitt volontärarbete. Hon känner att det ger henne så mycket. Det tycker jag är härligt. Styrkan i välgörenhet är att det finns så många olika sätt att hjälpa till på. Det kan ibland också vara att sträcka ut handen till någon som man känner, någon i bekantskapskretsen. Hela kungafamiljen har ett starkt engagemang för hållbarhet, och hovets verksamheter präglas både av ett miljötänk och av ett socialt engagemang. – Vi vill att vårt engagemang ska prägla hela verksamheten. Att det ska vara ett allmänt miljötänk och miljömedvetande. Där gäller det att hela tiden hänga med i vad som är bäst och se till att 16 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

kontinuerligt uppdatera rutiner. Vi försöker också ta emot praktikanter i den mån det är möjligt. Det gäller att det finns en bra handledare på plats och att det fungerar i verksamheten. Därför blir det framförallt i den offentliga delen, så som visningsdelen och förvaltning. Till sist, vill kronprinsessan skicka med en tanke till läsarna? – Jag tror att det är viktigt att vara medmänsklig. Att hela tiden sträva efter att försöka vara en god medmänniska. Mervärdet i det man får genom att hjälpa andra är stort. Det är viktigt att inte stå bredvid och se på, utan att bidra med det som man kan. Med pengar, expertis eller tid. Alla kan hjälpa till. Så lämnar Mats och kronprinsessan lokalerna efter några intensiva timmar. Hon på väg till en galamiddag på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin tillsammans med resten av kungafamiljen. Han på väg till sin nya egna lägenhet, glad efter mötet med kronprinsessan och hoppfull inför framtiden. – Min nya lägenhet har utsikt över Mälaren. Precis som Haga slott. Vi har det bra vi, ler han.

Om Bostad Först Projektet Bostad Först syftar till att ta fram boendelösningar för människor som lever i hemlöshet. Grundtanken är att en egen bostad är en mänsklig rättighet som inte ska villkoras av exempelvis medverkan i behandling. Modellen har sitt ursprung i USA där den varit väldigt framgångsrik. I New York, där hemlöshet är ett stort problem, hade drygt 80 procent av hemlösa som ingick i ett Bostad Först-projekt lyckats behålla sin bostad vid en uppföljning fem år senare.


guiden

TRE I EN Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport 2013 visar att 24 procent av unga mellan 18 och 25 år mår psykiskt dåligt. En åtgärd för att förbättra situationen är Ung hälsa, en samverkan mellan ungdomsmottagning, terapicenter och mottagningen för unga män. te x t : jo nat h a n k ä r r e

UNGDOMSMOTTAGNING

1975 TERAPICENTER

2003

I samband med att Stadsmissionen lägger ner ett HVB-hem upplever Sussa Johnsen, Jan Löwdin och Camilla Sörbacken att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Därför startar de Stadsmissionens Terapicenter som erbjuder samtalsterapi för ungdomar. Mottagningen hade kapacitet att ta emot 40 personer i veckan. Redan efter tre månader var samtliga platser upptagna.

2005

För att öka kapaciteten börjar man med volontärverksamhet. Legitimerade terapeuter ställer upp gratis.

2006

Terapicenter flyttar till Fleminggatan och får fler lokaler och mottagningsrum för att härbärgera den växande verksamheten. Samtidigt växer antalet volontärterapeuter.

Om Ung hälsa • Ung hälsa får bidrag ur Kron­ prinsessparets bröllopsfond. Medlen ska användas för att öka kunskapen om den sexuella häl­ san hos unga människor i ett par förorter utanför Stockholm, och också att öka kunskapen om HBTQ-frågor och heders­ problematik.

I en frigjord tid identifieras ett behov: Unga människor behöver någonstans att vända sig för att få råd och hjälp kring sin sexuella hälsa. Stockholms församlingar startar en av Sveriges första ungdomsmottagningar.

1980

Stadsmissionen tar över verksamheten med ekonomiskt stöd från Stockholms kommuner och landsting.

1994

Stadsmissionens Ungdomsmottagning får nya lokaler i Gamla stan. Trots att alla kommuner nu har egna ungdomsmottagningar är behovet stort.

MOTTAGNINGEN FÖR UNGA MÄN

UNG HÄLSA Ung hälsa invigdes 19 september 2013. Stadsmissionens Terapicen­ ter, Ungdomsmottagningen och Mottagningen för unga män flyttar in under samma tak. Varje vecka kliver 200–250 personer in genom dörrarna till verksamheten.

• Volontärerna är ofta nypensio­ nerade terapeuter som inte vill sitta på en privatmottagning utan tillhöra ett sammanhang. Eller unga terapeuter med grundutbildning som vill meritera sig för legitimations­ utbildning.

• Verksamheten på Terapicenter och Mottagningen för unga män är dels grupp-l och dels individuell terapi. Stockholms Stadsmission driver verk­ samheten själva med hjälp av gåvomedel och en delfinansie­ ring från fonder och stiftelser, bland annat Postkodlotteriet.

Projektet är ett försök att få bukt med problemet att män i betydligt lägre utsträckning än kvinnor söker hjälp när de mår dåligt. Personalen består uteslutande av manliga terapeuter.

2009

Män tvekar ofta att söka hjälp när de mår dåligt. Därför öppnas en särskild mottagning för unga män i Gamla stan, med hjälp av medel från Arvsfonden. På grund av ett missförstånd beskrev tidningarna verksamheten som en mottagning för unga män med dataspelsberoende, vilket ledde till väldigt högt patienttryck.

Vad är Ung hälsa? Ung hälsa är en samverkan mellan Stadsmissionens ungdomsmottagning, Terapicenter och Mottagningen för unga män. Här får besökarna hjälp med både den fysiska och psykiska hälsan och möjligheten att gå i terapi. Genom att öka samarbetet mellan verksamheterna kan Stadsmissionen få en bättre bild av ungdomarnas livssituation och större möjlighet att erbjuda hjälp.


crossroads

Mötesplatsen Att hamna i ett främmande land och bli fast. Utan språket, inkomst och boende. Det är verklighet för många av de människor som vänder sig till Crossroads. foto: v ik tor j f re ml in g t e x t : v i k t o r j f r e m li ng o ch s o f i a lu nd b e r g

ett öppet europa ger många fördelar. Vi kan resa fritt mellan länderna och prova på att arbeta i olika länder och kulturer. Men det är inte alla som lyckas hitta ett jobb och en försörjning. Ibland krossas drömmen om ett bättre liv redan vid ankomsten. Crossroads är ett råd- och stödcenter som vänder sig till utländska EU-medborgare som har halkat snett i tillvaron. Syftet är att motverka fattigdom och social utestängning. De som besöker verksamheten får tillgång till basbehovsstöd, information om rättigheter och 18 mission business no 2

skyldigheter, utbildning och förmedling av kontakt till andra organisationer, myndigheter och företag. Över hundra frivilliga arbetar som tolkar, översättare, utbildare, jurister, psykologer och med andra stödinsatser. Det är Stockholms Stadsmission som driver verksamheten på Nordenflychtsvägen i Stockholm, men bakom satsningen står en rad aktörer i ett unikt samarbete. Bland annat Arbetsförmedlingen, Europeiska Socialfonden, Frälsningsarmén, Stockholms stad, City-

kyrkan, Läkare i världen, Ny gemenskap, Röda Korset och S:t Claras kyrka. Fotograf Viktor J Fremling följde med Cecilia Giordani under en dag på jobbet. Hon är en av fem EU-vägledare och hennes ansvarsområden är kurser och aktiva deltagare vilket innebär att hon bland annat förmedlar kontakt till arbetsgivare och genomför rekryteringsträffar. Allt för att EU-medborgarna ska få rätsida på livet. Cecilia fungerar också som kontaktperson för ambassader och kulturföreningar.

07.30 Cecilia är på plats på Cross­ roads på Kungsholmen. Många deltagare är redan på plats och köar för att få komma in och tvätta.

mission business no 2 19


crossroads

07.34 Cecilia hälsar på kocken och får en stor kram som välkomsthälsning.

08.00 Klockan har slagit åtta och dörren till centret har öppnat. Cecilia ställer sig i dörren och välkomnar alla, nya och bekanta ansikten dyker upp. De som vill får en kram.

20 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

08.06

08.15

Hälsningsfraser på många olika språk möter besökaren i entrén. Inne i lokalerna är det alltid ett myller av människor och kulturer.

Många deltagare behöver hjälp med pappersexercis. Den svenska byråkratin benas ut och EU-vägledarna förklarar på deltagarens språk vad som gäller.


crossroads

12.20 En journalist från Sveriges Radio är på plats och intervjuar en deltagare om den kommande vintern.

13.30 Cibelle är EU-vägledare och ansvarig för att samordna volon­ tärarbetare som vill komma och hjälpa till på centret. Det är människor med stora hjärtan som kommer till oss och hjälper till, berättar hon.

14.05 Cecilia ger en choklad­ kaka till en av deltagarna som varit lite nere, i dag fyller hon år och Cecilia ville överraska henne.

12.00 Alla jobb som läggs ut på nätet skrivs ut och sätts på ”Jobbväggen”. Det viktigaste stryks under och EU vägledarna hjälper till och förklarar.

22 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

mission business no 2 23


crossroads

14.35 Läraren Elisabeth undervisar alla som vill i svenska språket.

Cecilia Giordani kommer från Argentina och har tidigare jobbat som lärare. – Livet har bestämt att jag ska göra det här jobbet. Det var något större än mig som bestämde det här. Jag får så mycket fin energi av deltagarna, det gör mig riktigt glad. Det känns verkligen som att jag gör någon nytta, säger hon och skrattar.

Deltagarna har smyckat ut lokalerna för att göra det mera hemtrevligt

24 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

Speglarna står på rad för deltagare som vill fräscha till sig.


3 röster

Bakom varje person som lever i utsatthet finns en unik historia. Möt Khokon, Marie och Mats som alla har haft tuffa perioder i livet.

LIVSÖDEN Khokon har sökt efter sin familj, men vet bara deras namn, och har minnen av deras ansikten. Det blir oerhört svårt att hitta dem. Men under sökandet träffade han sin flickvän, som också kommer från Bangladesh.

KHOKON, 22 ÅR ÄNTLIGEN TRYGG – jag började gråta när jag fick se all den fina maten. Jag kunde inte ens gå fram till bordet, jag bara grät och grät. Khokon lämnades av människosmugglare i Solna i augusti 2008, han var 17 år. Han hade överlevt en tortyrliknande marsch till fots mellan Turkiet och Grekland, han hade hållits gisslan och misshandlats så illa att förövarna till sist insåg att han verkligen inte hade någon familj som skulle betala lösen för honom. Han hade blivit forslad omkring i livsfarliga utrymmen, inlåst, sparkad på och skuren med kniv. Khokon var rädd, där på Solna station. Men när han bjöds på sin första måltid på Migrationsverkets ungdomsboende kände han att det var över. Nu arbetar Khokon heltid på Grillska Huset. – När jag kom kunde jag ingenting. Men de lär mig allt, jag får mer och mer ansvar, säger han stolt.

Grillska Huset Den som förlägger sin konferens till Grillska Huset bidrar till ett mänsk­ ligare Stockholm. Det gör även den som beställer sin catering, köper sitt bröd, äter sin lunch, eller fikar där. I verksamheten får ungdomar från Stadsmissionens verksamheter, möjlighet till praktik och arbete, och kan sedan gå vidare till jobb inom restaurangbranschen. Grillska Huset är också miljöcertifierat och strävar efter att använda närodlade råvaror.

khokons familj levde på en strand i Bangladesh där de sålde smycken till turister. När en turistande familj erbjöd sig att ta med honom till Dakar som hemhjälp följde han med. Några månader senare åkte Khokon tillbaka till stranden. Ett hotell hade byggts på platsen där de hade sitt läger. Familjen fanns ingenstans, de hade blivit bortkörda. Khokon var tio år. – Jag grät och skrek i flera timmar. De var borta. Jag åkte tillbaka till familjen i Dakar men de blev strängare och jag lämnade dem efter några år. Det var början på ett antal år då Khokon for obeskrivligt illa. Den bästa tid han berättar om är när han sålde blommor i gatukorsningar i Grekland. – Här på Grillska sparar jag jättemycket av min lön, jag började jobba heltid förra året i mars och jag hoppas på fast anställning. Jag har köpt en bostadsrätt i Hallunda och jag har tagit körkort. Himlen var glad när jag tog körkort…!

T E X T O C H F OTO : M A R I K A S I V E RT S S O N

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 25


3 röster

3 röster

T E X T O C H F O TO : M A R I K A S I V E RT S S O N

MATS, 53 ÅR DET VÄRSTA ÄR KVAR han är en medelålders man som bor ensam i en etta i en förort till Stockholm. Prydligt klädd i blårutig skjorta, jeans och skinnjacka. Slätrakad sånär som på mustaschen. Lägenheten är full av blommor som han noggrant sköter om. Han ser fram mot tvättiden varje vecka, den fasta rutinen. Och det går inte en dag utan att han tänker på sin dotter, 22-åringen som han övergav när hon var fem i samband med att förhållandet med mamman tog slut. – En gång såg jag henne på t-centralen. Hon och en kompis kom fram och frågade efter cigg. Unga tjejer. Jag sa nej såklart. Då frågade hon om jag hette Matte. Jag sa ja och frågade varför hon undrade. Först sa hon ingenting. Jag frågade igen. Då sa hon att hon var min dotter. Det svartnade för ögonen på mig. Jag tappade fattningen. Min polare sa att jag skulle krama henne men jag kunde inte ens röra mig. Han lovade att ringa henne någon dag men har ännu inte kommit sig för. Det var tio år sedan nu. Han skäms. För han är också en man som har levt i hemlöshet i 17 år. Som har missbrukat hasch och amfetamin sedan ungdomsåren i Rågsved på 1970-talet. Som har suttit inne för narkotikabrott upprepade gånger. Som har en svår kronisk sjukdom och saknar alla tänder.

– Morsan var ensam med mig och brorsan när vi växte upp. Mig kallade hon för Skrapet, jag kom till världen efter en misslyckad abort. lägenheten som Mats bor i är en del av projektet Bostad Först, en boendemodell för människor som lever i hemlöshet. Modellen utgår från att en egen bostad är en mänsklig rättighet och den villkoras inte av behandling för missbruket. De boende erbjuds i stället frivilligt stöd i den egna bostaden. För Mats är det fortfarande lång väg kvar innan alla bitar är på plats. Han har ännu inte vågat trappa ner på amfetaminet. – Jag är rädd för vad som händer med kroppen om jag slutar. Jag kanske dör då. Min kropp är van vid missbruket. Men fängelsetiden då? Ledde inte den till automatisk avtändning? – Om du visste hur det går till där. Det finns alltid någon som langar. Alltid. Men jag funderar på att sluta nu. Jag ska bara lära mig bo först. Det är så de säger, stödpersonerna. Men vem fan glömmer bort hur det är att bo i ett riktigt hem. Det kan jag säga, att det var väl det enda jag tänkte på under åren på gatan. Det enda jag drömde om. Och nu har jag ett hem. Äntligen.

MARIE, 55 ÅR BLIXTJOBB BETYDER ALLT Läs mer om projektet Bostad Direkt i artikeln om Stadsmissionens hemlös­ hetsrapport på sidan 8.

– Det är nog lättare att vara hemlös i Sverige än i andra länder. Det finns ett skyddsnät som hjälper oss. Det går alltid att få ett mål mat någonstans. Man behöver inte vara hungrig, säger Mats.

en spänstig kvinna i 50-årsåldern rör sig med bestämda steg mot Stockholms Stadsmissions bil. Det är Blixtjobbaren Marie, en av två i gänget med körkort. Hon är en orolig själ med stark arbetslust. Får hon inte arbeta måste den energin hanteras på något annat sätt. – Just nu betyder Blixtjobb allt. Jag får äta varje dag. Min självtillit, förmågan att leva i mig själv, har återvänt. Jag får ta ansvar. Folk litar till mig. marie har ganska nyligen förlorat allt i livet. Men i somras fick hon kontakt med Blixtjobb. Hon är på väg tillbaka. – En och en halv timme varje dag är jag arbetsledare för ett gäng städare, med ansvar för materialet. Och jag rycker in som chaufför när något sådant behöver ordnas. Hon får lön enligt kollektivavtal, arbetskamrater och uppskattning. Och numera får hon träffa sitt barnbarn. – Jag har vaknat av att hon har suttit på min mage och jollrat … den känslan kan jag inte beskriva. Det finns ingenting ljusare. Marie började med amfetamin som tolvåring,

Blixtjobb Genom Blixtjobb får människor i hemlöshet möjlighet till enklare tillfälligt avlönade arbeten. Arbete och sysselsättning gör skillnad på flera sätt. Förutom lön ger ett arbete en förbättrad social tillvaro, en stärkt självkänsla vilket leder till att människor blir delaktiga i samhället. Före­ tag, ideella föreningar och privatpersoner kan använda sig av Blixtjobb för uppdrag som till exempel städning, målning, enklare bygg- och flyttjobb, bud, reklamut­ delning, parkarbeten med mera. Blixtjobb erbjuder bland annat en utbildning till de företag som ingår samar­ bete med verksamheten. Omkring 110 personer är inskrivna i verksamheten och man söker hela tiden efter nya företag och upp­ dragsgivare.

Efter nästan 40 år av drog­ missbruk börjar livet ordna upp sig för Marie.

bjuden av en äldre man. Hon har knarkat från barndomen och genom hela livet. Samtidigt har hon skött det egna företaget, villan med trädgård, hästarna, lantstället med strandtomt i skärgården, skjutsat dottern till tävlingar runt om i landet ... Nog anade vänner och grannar, men ingen frågade. Efter nästan 40 år av drogberoende skildes hon från sin vardag av en stroke, en skilsmässa och en hjärtinfarkt i snabb följd. Dotterns dagliga vård och träning hjälpte Marie tillbaka efter stroken, men när dottern fick barn bröt hon med sin mamma. Droger och alkohol hade tagit över när allt annat försvann. – Hon är så klok. Och det är så jag har uppfostrat henne, säger Marie, som har både stolthet och sorg i blicken när hon berättar hur hon blev bortstött. Dottern tar hand om sitt barn och det anser Marie är rätt. Det tänker hon också göra, nu när relationen är återfunnen: – Jag ska klara det här. Jag ska finnas där för min dotter och mitt barnbarn, min dotter vill gärna hjälpa mig men det ska hon inte längre. Det är jag som är mamma. Och mormor.

T E X T O C H F O T O : S O F I A LU N D B E R G

26 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 27


reportaget

Oasen som ger trygghet

På Stockholms Stadsmissions familjekollo får familjer en fristad från ­vardagens problem. Här finns utrymme för lek, skratt, sol, bad och gemenskap. Så att deltagarna kan återvända hem utvilade, med positiv energi. t e x t : so fi a lun db erg fo t o : r i kar d ki lström

V

attnet slår upp i glittrande kaskader när båten far fram över fjärden. Det är högsommar och vi är på väg till Hökö söder om Trosa. En ö i Stockholms vackra skärgård. Ett båthus, en flytbrygga, skogsstigar och hagar med mufflonfår, röda små stugor, grönt saftigt gräs och barn som leker vid vattenbrynet på en liten sandstrand.

vi kliver i land i en idyll. Det är ingen som skriker och bråkar eller gör bomben så att det skvätter på de andra. Ingen som stör. Sex mammor och en mormor är här med sina barn och barnbarn. De vuxna vilar sig i solstolar eller på klipporna, alla med vakande ögon på de badande barnen. Men bakom den harmoniska fasaden döljer sig upplevelser utöver det vanliga. Det här är Stockholms Stadsmissions familjekollo. Här blir familjer som har haft det tufft på olika sätt bortskämda med serverade måltider varje dag och aktiviteter som får barnen att skratta. – Det här är första gången sedan jag kom till Sverige som jag ser mina barn glada och trygga. Titta så glada de ser ut, säger en mamma med stora ögon som till brädden är fyllda med tårar. Hon torkar bort tårarna med tröjärmen. För bara ett halvår sedan låg hon på sjukhuset med

28 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 29


reportaget Stärkande aktiviteter och positivt tänkande är ledord för kollot, där tv-apparater, datorer och digitala spel inte behövs.

brutna ben i hela kroppen. Med sprucken läpp, blåmärken och ett öga som inte längre fungerade. Barnen var med i rummet när pappan slog. Nu har hon skyddad identitet. Exmannen som misshandlade henne går fortfarande fri i väntan på rättegång. – Jag är fortfarande blind på ena ögat, men jag hoppas att det ska bli bättre. Nu vill jag bygga upp ett liv, börja jobba, skaffa nya vänner. Mitt gamla liv har jag helt brutit med. på en klippa sitter en annan mamma och ler åt dottern som får åka ring bakom kollots snabba båt. Skrattet ekar över vattnet. – Oj, nu trillar hon av, säger mamman och det rycker i benen. Hon hoppar upp till stående, vill dit och hjälpa till. Den tioåriga dottern är yngst av sex barn. I vagnen som står placerad i skuggan av en björk vilar även ett barnbarn. En äldre dotter födde, bara sjutton år gammal, den lilla som nu börjar närma sig två år. – Det har varit svårt ekonomiskt. Jag vill att alla barnen ska få en bra uppväxt, att de ska få delta i aktiviteter som deras kompisar. Ett tag jobbade jag dubbelt inom vården, från åtta på morgonen till tio på kvällen. De äldre barnen fick passa de yngre. Det gick bra ett tag, men till slut gick jag in i väggen och blev sjukskriven. Och blev tvungen att låna för att klara av ekonomin. Flera barn har flyttat hemifrån nu. Men hon ligger efter med avbetalningar och många år på existensminimum väntar innan hon är i kapp. – Det är fantastiskt att få möjlighet att ge barnen ett bra sommarlov, det här är en upplevelse som de kan ta med sig i höst och vinter när det blir mörkt. Och de har någonting att berätta om för kompisarna. Mamman kommer från en liten ort i Sverige, långt från Stockholm. Där finns familj och natur, en plats att bo och koppla av på. – Men att få råd med tågbiljetter är nästan omöjligt. Det är så nära men ändå så otroligt långt borta. Jag är otroligt tacksam för att jag fick en plats här. Och på sportlovet fick vi åka med till Stadsmissionens kollo på Kebnekaises fjällstation, där fick barnen för första gången prova på att åka skidor. Det är viktigt för dem, de får vara normala och göra sådant som alla deras kompisar gör.

en krona. Så mycket tar Bonnier Fastigheter betalt för att hyra ut ön till Stockholms Stadsmission. Uthyrningen sker några år i taget. – Bonnier gör en otrolig insats för många människor genom att låna ut den här platsen. Effekten av vistelsen på lägret påverkar familjen positivt även sedan de kommit hem, berättar Karin Österling som är föreståndare på Hökö. Hon visar oss runt bland de röda byggnaderna. Vi får kika in i en liten stuga där våningssängarna är bäddade med röd- och vitprickiga lakan och där en tonårs­kille som inte vill bada ligger och läser Harry Potter. – Oj, du läser fortare än vad jag gör. Är du redan på andra delen? Bra jobbat, ler Karin Österling, och dröjer sig kvar för att prata lite med honom. Han är viktigare än journalisterna. Som det ska vara. Det finns inga tv-apparater på kollot, inga datorer och inga digitala spel. Bara gemenskap och stärkande aktiviteter. Och positivt tänkande. – Vi jobbar alltid med dagens ord. I dag är ordet gemenskap, i går var det glädje. Vi gör ofta lite aktiviteter kring orden, så i morse efter frukosten fick deltagarna gå ihop två och två och leta efter fem saker som de har gemensamt. Det är viktigt att vi hela tiden jobbar mot det positiva, och stärker föräldrarnas jag-känsla.

»Jag vill att alla barnen ska få en bra uppväxt, att de ska få delta i aktiviteter som deras kompisar.«

30 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

”Vi vill att alla som lämnar ön ska göra det med lite bättre självkänsla och med en förmåga att tänka och agera i positiv riktning.”

Karin Österling som är före­ ståndare på Hökö har sett att möjligheten att få komma på läger har påverkat familjer positivt även sedan de kom­ mit hem.

det är lika många ledare som familjer på ön. Det behövs. Dels för att genomföra aktiviteter, städning och annat praktiskt. Dels för att verklim i s s i o n b u s i n e s s n o 2 31


reportaget

Så funkar Stockholms Stadsmissions familjekollo Sedan 2006 har Stockholms Stadsmission fått hyra ön Hökö av Bonnier Fastighe­ ter för en symbolisk summa. På ön finns små stugor och radhus som tidigare har fungerat som semesterby för Bonniers anställda. Familjer i behov kan ansöka om en veckas vistelse på ön. Deltagandet är behovs­ prövat och de som är där lever under tuffa sociala och/eller ekonomiska för­ hållanden. Kollot syftar till att stärka deltagarnas jag-känsla och bidra till en positiv utveckling i deras liv. Unga station erbjuder förutom verksamheten på Hökö även koloniverksam­ het under sommarlov, höst­ lov, sportlov och påsklov. Bland annat i samarbete med Kebnekaise fjällsta­ tion samt på Stockholms Stadsmissions kollogård Vännebo.

»När jag klev i land trodde jag att jag hade kommit till paradiset. Skriv det. Att det här är paradiset.« gen nå fram med stöd som stärker. – Vi vill att alla som lämnar ön ska göra det med lite bättre självkänsla och med en förmåga att tänka och agera i positiv riktning. Det är vårt mål. Kolloverksamheten på Hökö är uppdelad på fyra perioder som alla är drygt en vecka. Ibland är det bara mammor, ibland några pappor. Nästan alltid ensamstående föräldrar. Några blir vänner för livet. – Många som kommer hit har inget socialt nätverk. Här får barnen knyta band med andra barn i samma situation. Och föräldrarna hittar ofta varandra i våra aktiviteter, det kan vara lite trevande i början men sedan släpper det, berättar Karin Österling. På sandstranden samlar en femårig flicka fiskar med håv. Hon lägger dem i en gul hink, en efter en. De sprattlar och hon skrattar när det kittlar i handflatan. – Du kanske ska bli fiskare när du blir stor? frågar jag. – Ja kanske, eller spion, säger flickan som om 32 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

det vore det vanligaste yrket i världen. Hon stannar upp och tänker en stund, men återgår snart till jakten på de små fiskarna. – Jag ska bli kolloledare, säger en pojke som sitter och ritar med kritor på en stenhäll. Jag frågar om han trivs, om vad som är bäst. – Allt är bäst, säger han bestämt. vi lämnar ön i solnedgången. Tonårspojkar­na vill basta, några andra barn vill fiska. De försöker komma överens om en aktivitet, men ledarna ler och hjälper till att förverkliga båda önskemålen. De bär ved till bastun. Agnar mask på metspöet. Precis när vi ska kliva ned i båten kommer en mamma fram. Hon är blyg men har någonting hon måste säga innan vi åker. – När jag klev i land trodde jag att jag hade kommit till paradiset. Skriv det. Att det här är paradiset. Jag har bett ledarna att tänka på mig nästa år. Så att jag får komma tillbaka. Det här är det bästa som har hänt mig. m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 33


debatt

DÄRFÖR MÅR UNGA DÅLIGT Unga mår allt sämre. Har inga vuxna att prata med. Misstror myndigheter. Nu presenterar Stockholms Stadsmission en heltäckande rapport som har kartlagt den psykiska ohälsan bland unga i Sverige. T E X T: C A R O L I N E E N G VA L L

”Saker man pratade igenom och gick vidare med tidigare, blir plötsligt psykiatri.”

rubrikerna är svarta: den psykiska ohälsan och psykiska utsattheten bland unga ökar. Många vill helst inte se, men Stockholms Stadsmission blundar inte för det faktum att unga mår allt sämre och vill i sin nya ungdomsrapport ta reda på varför – och vad vi kan göra åt det. – Vi ser det som en skyldighet. att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva de mönster och systemfel som tydligt framträder i behandlingen och omhändertagandet av unga som mår psykiskt dåligt, säger Stockholms Stadsmissions direktor Marika Markovits. Hon hoppas att rapporten kan bidra till ökad dialog mellan unga och vuxna, och utifrån de ungas perspektiv, skapa bättre tillgänglighet för såväl förebyggande stöd som behandling. Men siffrorna är svarta. I rapporten uppger var fjärde ung att de mår psykiskt dåligt. Rädsla att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar

på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några orsaker. Förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad och värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har också betydelse. Det visar sig också att minst 44 procent av unga som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av de som mår psykiskt dåligt saknar en vuxen att prata med. för att komma till rätta med problemet föreslår Stockholms Stadsmission fem åtgärder: Inför en terapicheck till alla unga året de fyller 16 år. Förändra 18-årsgränsen inom hälso- och sjukvårdens psykiatri och socialtjänsten till en flexibel åldersgräns. Utökat samtalsstöd på ungdomsmottagningar i hela Sverige.

 ler öppna verksamheter/mötesplatser som unga F kan vända sig till för information och stöd. Rimliga arbetsvillkor och rätt kompetens för socialsekreterare inom socialtjänsten som möter unga som lever i psykisk utsatthet. men det finns hopp. Stockholms Stadsmission satsar nu på verksamheten Ung Hälsa, som innebär att tre verksamheter – Terapicenter, Terapimottagningen för unga män och Ungdomsmottagningen – blir en samlad enhet. Genom den satsningen vill Stockholms Stadsmission utveckla sitt arbete med att se till den ungas hela livssituation, där både den psykiska och fysiska hälsan ingår. – Syftet är att, genom samverkan, verka brett för att förebygga fysisk och psykisk utsatthet och ohälsa och stärka ungas identitetsutveckling och tro till sina egna resurser, säger Marika Markovits.

Jenny Klefbom, psykolog:

Inger Ekbom, socionom:

”Man borde införa Rut för psykologisk behandling”

”Socialt arbete är i kris”

som tvingas ta ut fullt pris från våra jenny klefbom är psykolog som patienter. Det har antagligen att göra möter många familjers tankar och med att den psykiska ohälsan är stor problem, både på egen mottagning och att politikerna fattar att det skulle och i TV4:s Nyhetsmorgon. Hon ser att bli en stor kostnad - men självklart är samhället har ”psykiatriserats”. sparar man pengar på lång sikt. Jag – Vi svenskar har blivit bättre att tycker att man borde införa Rut-avsöka professionell hjälp när vi mår Jenny Klefbom, drag för psykologisk behandling. psykiskt dåligt och det är bra på många ­psykolog och känd från TV4:s Nyhets­ sätt. Baksidan av medaljen är att vi inte morgon. Hur tror du att framtiden kommer att bli längre på ett naturligt sätt söker stödet för de unga? hos vårt nätverk. Saker man pratade – Min spåkula är alltid positiv, så igenom och gick vidare med tidigare, jag tror att psykisk vård kommer att jämställas blir plötsligt psykiatri, säger Jenny Klefbom. med den kroppsliga vården och omfattas av offentlig finansiering i högre utsträckning, bli mer Stadsmissionens rapport föreslår olika åtgärder mot tillgänglig. Men jag hoppas också på att trenden den psykiska ohälsan bland unga, bland annat en att helt vanliga livsproblem, till exempel dödsfall, terapicheck. Vad tycker du om det? att någon gör slut, att man blir osams med någon – Jag tycker att målet i stället borde vara att slutar att psykiatriseras. Har vuxna tid, och har psykoterapi och psykologisk behandling subman kompisar som bryr sig, kan man faktiskt ta sig ventionerades på samma sätt som till exempel igenom livet utan hjälp från professionella, säger sjukgymnastik eller att gå hos en logoped. Det är Jenny Klefbom. liksom bara vi bland de legitimerade vårdgivarna

34 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

Fakta Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport är en sammanställning av aktuell forskning om unga som lever med psykisk ohälsa i Sverige. Rapporten innehåller också Stockholms Stadsmissions egen enkätundersökning bland unga 18-25 år om deras egenupplevda syn på psykisk ohälsa.

i stället mår sämre än tjejerna och inger ekbom är socionom, psykotedärmed också är mer utsatta. Även om rapeut och författare. Hon jobbar i dag killarna saknar förmågan, och ibland på Unga Station och Unga Hälsa. Som kanske även viljan, att uttrycka detta. metodutvecklare har hon bland annat Tjejerna har bättre betyg och har lättare utvecklat Unga Stations hälso- och beför språket och de har det lättare att rättargrupper. Inger har varit med och skaffa sig laglig sysselsättning. skrivit Stadsmissionens ungdomsrapInger Ekbom, socionom – Jag tror absolut att det kan vara port och har många tankar om ungas och medförfattare till Stadsmissionens så. Tjejer är ofta mer vana vid att utpsykiska ohälsa. ungdomsrapport. trycka sig men upplever ibland att – I dag finns det så många livsval, så de inte har så mycket makt. många ideal och förväntningar på hur man ska vara. På ett sätt man kan säga att mycket är möjligt som inte var möjligt förr, men Många unga upplever misstro mot myndigheter och befintliga hjälpinsatser, enligt rapporten. många är väldigt ensamma i alla möjligheter. Varför, tror du? – För att möta en ung människa eller en Varför vill inte barn prata med vuxna, som rapporten familj behöver man skapa ett förtroende och berättar? en relation. Barn- och ungdomspsykiatrin – Jag tror att många vuxna inte hänger med i allt som pågår. Många gånger pratar man olika språk. Då och socialtjänsten har otrolig tidspress. Man ges inte förutsättningar att göra ett bra jobb – kan man som ung tänka att den vuxne inte förstår. socialt arbete är i kris. Vi litar också mycket på olika evidensbaserade metoder. Då kan vi bli Rapporten uppger ju att tjejerna mår sämre än kilblinda och köpa det rakt av och glömma bort larna, men exempelvis Stadsmissionen i Göteborg att relationen är minst lika viktig som den upplever att bland andra och tredje generationens metod man plockar fram. invandrare är förhållandena tvärtom; att killarna

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 35


perspektiv

När vi pratar om hållbarhet står miljön ofta i fokus. Men frågan är mycket större än så. » Det är lika ohållbart att exploatera människor«, säger Emma Ihre, ansvarig för hållbarhetsfrågor på finansdepartementet. t e x t : i ng r i d a r i ne ll fo t o : v i k t o r j f r e ml i n g

Bolagen måste

tänka nytt SEDAN 2011

jobbar Emma Ihre med hållbart företagande inom bolag med statligt ägande. Som en del av det arbetet har hon koordinerat och drivit arbetet med att identifiera sju områden som bolagsstyrelserna ska integrera i sitt styrelsearbete. Det handlar bland annat om mänskliga rättigheter, antikorruption och mångfald. – Vi vill visa att hållbarhet inte enbart är en miljöfråga. Det handlar mycket om sociala frågor och affärsetik, om hur människor respekteras och värderas, säger Emma Ihre. företagen måste arbeta strategiskt med frågorna, och därför är det angeläget att få in rätt personer i styrelserna. – Styrelseledamöterna måste inte vara etikgurus eller miljöexperter, men det är viktigt med folk som förstår att hållbarhet är en affärsstrategisk fråga. I många bolag finns ett stort engagemang, men om styrelsen inte förstår frågan kommer det aldrig hända något på riktigt. Ett hållbarhetsområde där svenska företag behöver bli bättre är mångfald, menar Emma Ihre, och nämner hamburgerrestaurangen Max som ett gott exempel. – Där har man tagit in folk med diagnoser som adhd och aspberger eftersom man ser att de har unika kompetenser. Det blir en tydlig win-winsituation. I en bransch med hög personalomsättning har

36 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2

Max rekryteringar gett personal som stannar kvar länge och känner lojalitet med sin arbetsgivare. Dessutom ger mångfald ofta ett bättre arbetsklimat, menar Ihre. För bolagen gäller det att tänka nytt, och rekrytera på bredare bas. Äldre personer kan exempelvis komplettera slitna småbarnsföräldrar – både när det gäller kompetens och vilka tider på dagen de har möjlighet att arbeta. – Har du personer som talar olika språk kan det ge bättre service till kunder. Och alla kanske man inte behöver prata perfekt svenska. vilka hållbarhetsområden bolagen väljer att prioritera beror på vilken typ av affärer de sysslar med. – För Systembolaget med leverantörer i högriskländer kan det handla om att jobba med affärsetik och arbetsvillkor hos leverantörer. För ett företag som LKAB kanske det är viktigare att minska energianvändningen, och att öka mångfalden. Hon tror att hållbarhetsfrågorna kommer att ges allt högre prioritet i framtiden. Företagen måste arbeta strategiskt med frågorna, och därför är det angeläget att få in rätt personer i styrelserna. – Styrelseledamöterna måste inte vara etikgurus eller miljöexperter, men det är viktigt med folk som förstår att hållbarhet är en affärsstrategisk

»Har du personer som talar olika språk kan det ge bättre service till kunder.« EMMA IHRE Ålder: 42 år Bor: Gustavsbergs hamn. Familj: Stor. Tidigare uppdrag: Finansanalytiker KPA Fond & Finans, finansstrateg Internbanken Stockholms stad, verksamhetsansvarig Amnesty Business Group, Amnesty, rådgivare Ethix SRI Advisors[EI6].

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 37


perspektiv

fråga. I många bolag finns ett stort engagemang, men om styrelsen inte förstår frågan kommer det aldrig hända något på riktigt. – när frågorna nu väl har kommit in i styrelserummen och det finns tydliga krav från ägaren tror jag att det kommer hända saker ganska snabbt. I statens ägarpolicy för 2013 står att statligt ägda bolag ”ska agera föredömligt inom området hållbart företagande”. Och på vissa sätt ligger de också i framkant. – Vi har en bra balans i styrelserna, där är ungefär 50 procent kvinnor, att jämföra med det privata näringslivet där runt 25 procent i styrelsen är kvinnor, säger Emma Ihre. Hon lyfter fram jämställdhet som ett område där Sverige inte har kommit tillräckligt långt. – I ett internationellt perspektiv är vi långt fram, men det är inte jämställt. Bara fem procent av ordförandena i de noterade börsbolagen är kvinnor*. Jag tror att man missar väldigt mycket kompetens. Förra året bjöd finansmarknadsminister Peter Norman in företagsledningar för att presentera statens förväntningar, och bolagen fick i uppdrag att ta fram strategiska uppföljningsbara hållbarhetsmål kopplade till deras affärsverksamhet eller samhällsuppdrag. Nu är hållbarhet det första som diskuteras på kvartalsmötena. Och bara där har man kommit en bit på väg, menar hon. – Företagsledningen måste kunna argumentera för sina mål och ha strategier, inte bara säga: ”Vi ska ha 40 procent kvinnor.” * Källa SIS Ägarservice

HÅLLBART FÖRETAGANDE Inkluderar sju områden som bolag med statligt ägande ska integrera i sin verksamhet: mänskliga rättigheter, affärsetik, jämställdhet, mångfald, antikorruption, miljö och arbetsvillkor.

38 m i s s i o n b u s i n e s s n o 2


7 frågor

Helena Hildebrand, Uni4 Marketing

»Det är allas skyldighet att ta ett socialt ansvar« te xt o ch fo t o : li nd a fa g e r li nd

H

elena Hildebrand arbetar som områdesansvarig för Mellanöstern på bolaget Uni4 Marketing, som exporterar sågade trävaror till Nordafrika och Mellanöstern. Bolaget ägs av de fyra skogskoncernerna: SCA Timber, Holmen Timber, Södra Timber och Martinsons Trä.

1

På vilket sätt samarbetar ni med Stockholms Stadsmission?

– Vi anlitar dem för Blixtjobb, det vill säga tillfälliga snabba jobb. I ungefär ett års tid har personer anslutna till Stockholm Stadsmissions Blixtjobb gått bud åt oss med viktiga dokument till flera olika banker och till Stockholms Handelskammare. Sedan har vi precis börjat använda personer från Blixtjobb för fönsterputsning också.

2

Hur startade samarbetet?

3

Varför vill Uni4 Marketing göra detta?

– Uni4 Marketing startade år 2000 och under ett par år skänkte vi bidrag till många olika organisationer. 2010 fick vi en ny vd som ville rensa upp lite och lägga fokus på ett lite större projekt i stället. Jag hade läst om Blixtjobb och kände att det var en bra sak att stödja.

– Visst hade vi kunnat valt att stödja något projekt i Afrika eller Mellanöstern, med tanke på att det är de marknader som vi exporterar till, men vi kände att det finns mycket att göra även här hemma. Vårt kontor ligger på Södermalm i Stockholm och här ser man ofta utsatta människor och de brister som finns i vårt samhälle.

4

På vilket sätt har Blixtjobb passat er?

– De jobb vi använder Blixtjobb för är snabba budleveranser som inte kräver någon tidigare erfarenhet.

Sedan får vi också en trygghet i att det finns en handledare som ser till att allt går rätt till.

5

Fanns det en oro att använda personer som lever i utsatthet och/eller missbruk?

– Ja, det fanns det, det handlade ju trots allt om leverans av värdepapper. Men där lugnade Stockholm Stadsmission oss. Vi fick även en del frågor från styrelsen, som var lite oroliga i början, men efter att vi berättat om Blixtjobb så stödjer även de detta. Hittills har allt fungerat klockrent och vi har inte haft några negativa upplevelser alls.

6

Vad skulle du ge för tips till andra företag som är nyfikna på att använda Blixtjobb?

– Prata med projektledarna för Blixtjobb på Stockholms Stadsmission eller med något av de företag som redan använder denna tjänst. Vi valde även att kontakta de banker och andra företag som skulle ta emot leveranserna så att de skulle veta om att buden sköts av personer som lever i utsatthet och/eller missbruk. För oss är det viktigt att de får ett bra bemötande. Och det har de verkligen fått. Flera av våra bud har berättat om hur gulliga personerna är som tar emot deras bud. Det tror jag betyder mycket för dem.

7

Tycker du att det är viktigt att företag tar ett socialt ansvar?

– Ja, absolut. Det är allas skyldighet att ta ett socialt ansvar, men hur man väljer att göra det kan ju skilja sig åt.

Helena Hildebrand Ålder: 47 Familj: Gift. Yrke: Områdesansvarig för Mellanöstern på Uni4 Marketing.

m i s s i o n b u s i n e s s n o 2 39

Mission Business no. 2  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you