Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #3 2013 www.stim.se

”Musikskapare, ni måste höja era röster.” Jan Gradvall, sidan 30

Musikskapandet i första hand “Jag har aldrig sett mig som sångerska eftersom jag alltid uppträtt vid pianot där låtskrivandet kommit i första hand.”

i studion:

Edda Magnason Mästare på filmmusik Hurra! Stim 90 år Dags för Stim Music Expo


GET   YOUR MUSIC   ON SPOTIFY   & ITUNES • Keep all rights & get 100% of your royalties • get DisCoVereD By our taleNt sCouts • ChaNCe to get a reCorD Deal With uNiVersal MusiC

SIGN UP AT   SPINNUP.COM

get DistriButeD, get DisCoVereD!


ledare

FOTO: r i c kar d e r i ksson, PAR LO P H O N E M U S IC SW E D E N, pete r c ede r li ng , vi kto r går dsäte r

Ni gör det verkliga jobbet Jag är väldigt glad över mitt nya arbete. En av mina första utmaningar var att beskriva ansvarsområdet i ett enda ord. Vi arbetar ju med allt från medlems­ kontakter och internationell digital licensiering, till fördelningsprinciper, avräkningshandlingar och mycket mer. Jag landade i att vår del av Stim ska heta Operations för att visa bredden i upp­draget att hantera så pass skilda områden inom en av världens ledande och mest innovativa upphovsrättsorga­ nisationer, med över 70 000 anslutna. Vårt arbete i musikskaparnas tjänst kännetecknas av en mångfald av kreativa tonsättare, låtskrivare, textförfattare och musikförlag – individer som fått vår ekonomiska intresseförening att växa och blomstra ända sen den startades av tre eldsjälar i en lägenhet vid Tegnérlunden 1923. En annan viktig framgångsfaktor för Stim är att den tekniska utvecklingen av våra tjänster möter marknadens efterfrågan: vi ska kunna hantera kraftigt ökade volymer data kostnadseffektivt, snabbt kunna licensiera nya musiktjänster, administrera utbetalningar och finnas till hands för ett växande antal anslutna. Teknikutvecklingen inom Stim har inget egenvärde utan syftar till en enda sak: att göra det möjligt att utföra vårt åtagande gentemot er anslutna. Det är ni som gör det verkliga jobbet. Det är ett heders­-­ upp­drag att även i framtiden få se till att ni får betalt för det arbetet.

”Erfarenheterna från filmarbetet har utveck­ lat mitt låtskrivande på ett positivt sätt.” Edda Magnason, sidan 4

03

innehåll #3 2013 4 Edda Magnason

Känd för rollen som Monica Z, men nu med fullt fokus på tredje plattan.

10 Musik i film

Möt Johan Söderqvist, en av våra mest framgångsrika filmtonsättare.

14 Hurra för Stim!

10

Stim fyller 90 år. Häng med på en resa genom historien.

20 Dags för Stim Music Expo

Tungt startfält på årets musikbranschevent den 21 oktober.

22 En dag med...

Försäljning och Marknad ser till att licenspengarna kommer in.

24 Mina Stimpengar

Stims Maria Edgren svarar på frågor.

27 I korthet

Jesper Nordin i Marseille, prisbelönt i Japan, och marimbamusik.

27 Tävling

14

Sara Kilander Chief Operating Officer, Stim

Vinn Petters nya bok 16 rader.

29 Debatt

Lars Ohly: Kulturarbetare ska aldrig tvingas arbeta gratis.

29 Noterat

Stimanslutna musikchefer och Nordiska rådets musikpris.

30 Sista ordet

Gästkrönikör Jan Gradvall om vikten av att synas i media.

20

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.


04

i studion: edda magnason

Edda Magnasons musik­ skapande har fått vänta under filmarbetet, men 2014 släpps hennes tredje album.


i studion

’’

05

Erfarenheterna från filmarbetet har utvecklat mitt låtskrivande på ett positivt sätt. Det är svårt att beskriva exakt hur, men det kommer förhoppningsvis att visa sig när skivan är klar.”

edda! I rollen som Monica Zetterlund har Edda Magnason slagit igenom på bred front. Nu är det fullt fokus i studion inför släppet av tredje egna albumet. För det är vid pianot och i låtskrivandet hon har sin hemmaplan. Text: Lotta Örtnäs Foto: Viktor Gårdsäter


06

i studion: edda magnason

Edda Magnason i studion tillsammans med producenten Conny Wall.

FOTO : ADAM TO NÉR


i studion

’’ E

Det var skönt att gå direkt från filminspelningen in i musikstudion.”

dda rörde inte pianot på ett år. – Det är jättekonstigt, men jag saknade det inte. Kanske för att filmproduktionen ändå innehöll så mycket musikaliskt arbete. Innan vi ens startade film­ inspelningen så spelade vi in hela soundtracket. Det var oväntat kul att få fronta som sångerska. Jag har aldrig sett mig som sångerska eftersom jag alltid uppträtt vid pianot där låt­ skrivandet kommit i första hand. När vi träffas i centrala Stockholm är det ett tag kvar till filmpremiären, men redan i januari fanns Edda Magnason med på Aftonbladets lista över 2013 års stjärnor: ”Edda Magnason har redan två album bakom sig. Men när filmen om Monica Zetterlund har premiär i september, med Edda i väldigt porträttlik huvudroll, kan vi nog ana att ganska många även upptäcker hennes egen Björk/ Kate Bush-minnande musik.” Hon har på kort tid gått från en relativt anonym tillvaro, till Cannesfestival och uppmärksamhet i medier. Det mesta som skrivs om Edda handlar om huvudrollen i filmen Monica Z. Hennes eget musikskapande har fått vänta under den tid filmarbetet pågått. Just nu verkar Edda mest uppslukad av arbetet med nya plattan som ska släppas i början av 2014. Ögonen lyser när hon pratar om hur härligt det är att vara i studion. Det är där hon befinner sig så ofta hon kan, parallellt med marknadsföringen av filmen. – Det var skönt att gå direkt från filminspel­ ningen in i musikstudion. På så vis slapp jag kanske det som kallas ”post production blues”, när man har varit inne i ett intensivt projekt och plötsligt ska ut i verkligheten igen. Erfarenheterna

från filmarbetet har utvecklat mitt låtskrivande på ett positivt sätt. Det är svårt att beskriva exakt hur, men det kommer förhoppningsvis att visa sig när skivan är klar. Det började redan när Edda var liten, vid pianot hemma i Fyledalen i Skåne. Hon upptäckte att det var kul att hitta på egna melodier och började ta pianolektioner i kommunala musikskolan. Vid 12 års ålder gjorde en konsert med pianisten Stina Backlund ett omvälvande och bestående intryck. – Stina Backlund var helt enastående häftig i sin röda flamencoklänning, spelandes eldiga spanska stycken, ensam vid flygeln. Jag minns det fort­farande. När jag växte upp tyckte jag att konsert­pianist eller klassisk kompositör var det finaste man kunde bli. Senare hamnade jag också på Gotlands Tonsättarskola en sväng, men insåg rätt snabbt att popvärlden passade mig bättre. Det direkta och livet runt omkring. Det där med att plocka lite här och där och sätta ihop till ett eget universum har alltid tilltalat mig.   Sedan dess har hon skapat sig en karriär som låtskrivare och pianist, även om hon inte slog in på spåret med konstmusik och en klassisk repertoar. Det här blir Eddas tredje album efter den självbetitlade debuten för tre år sedan. Andra plattan Goods kom 2011. – Mitt nya album känns som en naturlig fortsättning på mina tidigare plattor och det jag ville åstadkomma med mina portainspelningar* i tonåren. Förra albumet var spretigare. Även om det fortfarande finns spår av allt från soul och folkmusik till filmmelodram så är helheten mer nerkokad och ljudbilden något mer sammanhäng­ ande än tidigare.   Eddas musik har ett helt eget och originellt ut­ tryck som inte gärna låter sig placeras i ett fack

07

EDDA MAGNASON Ålder: 29 Bor: Stockholm, ibland Malmö. Karriär: Har spelat piano, ­sjungit och skrivit låtar sedan hon var liten. Utbildad på Gotlands Tonsättarskola. När hon var 18 år användes hennes demoinspelningar i svenska filmen Hot Dog. Edda har släppt två album med eget material. 2010 kom debuten Edda Magnason och året därpå uppföljaren Goods. Aktuell: Huvudrollen i filmen Monica Z som hade premiär i september. Från slutet av ­oktober medverkar Edda med piano och sång i dansföre­ ställningen The Feeling Of ­Going på Malmö Opera, ­baserad på musik av Jónsi från Sigur Rós. Edda släpper sitt tredje album med egenskrivet material efter årsskiftet. ANTAL VERK HOS STIM: 52 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Past MEST SPELADE VERK: Handsome Jona Snow Playbird Sounds of Arrivals Text och musik: Edda Magnason diskografi:

Edda Magnason, 2010

Goods, 2011


08

i studion: edda magnason

Edda är i studion så ofta hon kan parallellt med marknadsföringen av Monica Z.

EDDA MAGNASON OM … Stims betydelse: – Jag gick med i Stim när jag var 17 år och hade fått med låtar i filmen Hot Dog. Det var en bekant som hade hört de demoinspel­ningar jag gjort på min portastudio* och tipsade filmproduktionen. Det var mäktigt att sitta i salongen och höra det jag hade spelat in hemma på rummet. För några år sedan fick jag Stimstipendium och det hade jag nytta av vid inspelningen av förra albumet Goods. … det isländska arvet: – Min pappa kommer från Island och jag åker dit en gång om året för att besöka släkten. Efter gymnasiet var jag på Island och jobbade ett halvår. Jag har en självklar koppling dit, det har varit som ett andra hem. Det var ett sammanträffande att Sverrir Gudnason, som jag spelar mot i Monica Z, också har isländskt ursprung. Islänningar är lite speciella i det att de känner stor samhörighet med varandra när de träffas utanför Island. De påminner lite om värmlänningar på det sättet och där känner jag igen mig i värmländskan Monica Zetterlund.

eller en genre, och hon har jämförts med bland andra Björk. – Det gör mig jätteglad att nämnas i samma andetag som Björk. Hon kommer alltid att vara en inspirationskälla för mig, dessutom var hon kan­ ske den allra första stora artist som så obe­hindrat rörde sig i alla genres som en egen genre i sig. Hon har gjort lika mycket för popen som Michael Jackson, säger Edda. Andra låtskrivare och artister som inspirerat henne genom åren är Esbjörn Svensson, Joni Mitchell och Maria João. Men hon har också lyssnat på allt från Maria Kalaniemi till The Doors och Gnarls Barkley. En oväntad mix, som kan vara en av ledtrådarna till den musik Edda själv komponerar. För Edda handlar låtskrivandet både om att följa lusten och att ha disciplin. Framför allt tycker hon att musik är ett ypperligt sätt att hitta sig själv. – Av den anledningen går det inte att tipsa ­andra om hur de ska göra för att skriva låtar. Var och en måste hitta sin egen väg, hitta sig själv, ­precis som i livet. För mig har det varit bra att inte

slå igenom på en gång. Då slipper man ha allas ögon på sig och kan få jobba ostört och prova sig fram. Det är bra för utvecklingen att allt man skriver inte måste bli bra, säger Edda. I rollen som Monica Z gör Edda inte bara film­ debut – hon sjunger också alla låtar i nya arrange­ mang av Peter Nordahl. Det gav henne möjlighet att utforska låtskrivare som Hasse och Tage, Beppe Wolgers och Olle Adolphson. – Det är intressant att Monica Zetterlund hade så många sidor i sitt artisteri. Allt från den vackra, drömska sångerskan omgiven av tunga jazz­ legender, till hon som rev av fräcka folkvisor och ren buskis i löständer. Hon gjorde helt enkelt det hon kände för. Jag hade inte lyssnat så mycket på Monica innan jag fick rollen, men när jag väl började studera in mig så insåg jag att jag kände igen det mesta. Är man uppvuxen i Sverige så är det med Monica Zetterlund som med Pippi Långstrump och köttbullar – man har det i sig från barnsben. n

* Ett slags mycket enkla demoinspelningar.

FOTO : ADAM TO NÉR

… en musikalisk dröm: – Det vore kul att någon gång i livet få göra en konsert tillsammans med en symfoniorkester.

’’

Det där med att plocka lite här och där och sätta ihop till ett eget universum har alltid tilltalat mig.”


i studion

09

FEM LÅTAR I EDDAS SMARTPHONE: Concierto De Aranjuez (adagio), Sketches of Spain – Miles Davis Text och musik: Joaquin Vidre Rodrigo Retrograde – James Blake Text och musik: James Blake Litherland Lighthouse – Tonbruket Text och musik: Johan Lindström Human Nature – Michael Jackson Text och musik: John Bettis, Steven M Porcaro Is Your Love Big Enough – Lianne La Havas (liveversionen) Text och musik: Lianne Charlotte Barnes, Matthew Hales, Jerome John William Mason

“För mig har det varit bra att inte slå igenom på en gång. Då slipper man ha allas ögon på sig och kan få jobba ostört och prova sig fram.”


10

filmmusik

’’

Musiken ska inte ta plats på bekostnad av filmen.”

Johan Söderqvist har skrivit filmmusik i mer än 20 år.

film är musik I studion vänder han på skapandeprocessen och destillerar hundratals inspelningstimmar till ett tiotal minuter. Ett angreppssätt som skapat storverk och gjort honom efterfrågad världen över. Möt Johan Söderqvist, en av Sveriges mest framgångsrika filmtonsättare. Text: Anders Löf Foto: Rickard Eriksson


filmmusik

11

JOHAN SÖDERQVIST Ålder: 47 Bor: Utanför Stockholm Karriär: Utbildad vid Musikhögskolan i Stockholm. Spelade klaviatur i olika jazzoch folkmusikband innan han började tonsätta filmer. Skrev sin första filmmusik 1991 till filmen Agnes Cecilia. Har sedan dess tonsatt en stor mängd filmer och tv-serier, inklusive nio filmer av Oscarsbelönade regissören Susanne Bier. Förutom att filmerna fått fina priser har Johans musik också nominerats och prisbelönats i stora internationella sammanhang som Cannesfestivalen, bland annat musiken till Susanne Biers Bröder och Tomas Alfredsons Låt den rätte komma in.

”Hollywood har upptäckt att det finns mycket begåvning från Skandinavien. Nu ska gänget bakom Kon-Tiki göra den nya Piratesfilmen. Det handlar om tajming.” ”Tomas Alfredsson som regisserade Låt den rätte komma in är otroligt klok, och modig nog att lita på dem han jobbar med. ­Vågar man så vinner man.”

ANTAL VERK HOS STIM: 567.

E

FOTO: CAR L C H RI STIAN RAAB E / N O R D I S K F I LM, H OYTE VAN H OYTE M A/ SAN D R EW M ETR O N O M E

ftersom Thor Heyerdahl åkte över Stilla Havet mot Polynesien tänkte jag att det skulle vara ­häftigt med klangen av en snäcka. Jag letade över hela jorden − och när jag till slut hittade en fantas­ tisk snäckblåsare så visade det sig att han bodde i Stockholm. Han heter Tommy Adolfsson och jag bjöd in honom till studion och vi hittade ett sätt att blåsa i hans snäckor som fick det att låta helt uråldrigt, 10 000 år gammalt. Filmmusikmakaren Johan Söderqvist sitter i sin trädgård och berättar entusiastiskt om hur han hittade ”signaturljudet” till ett av sina senaste ­projekt, den Oscarsnominerade filmen Kon-Tiki. − Jag letar alltid efter en palett, något som är specifikt för just den film jag arbetar på. Det be­ höver inte vara ett specialinstrument, det kan lika gärna vara ett vanligt piano. I tv-serien Twin Peaks spelas bara några ackord men man förs direkt till just den specifika världen. Johan började sin bana som kompositör av film­ musik 1991. Under de 20 år han varit verksam har han upplevt hur hela medievärlden förändrats. – När jag började fanns det bara två, tre kanaler. Nu är det dvd, Blu-ray, on demand-lösningar och tusentals tv-kanaler. Filmer som förr bara visades i Sverige och Norge kan nu visas var som helst. Kon-Tiki är såld till 70 länder. Det är helt andra förutsättningar för kompositörer vad gäller ­royaltypengar nuförtiden eftersom det finns många fler medier. De två första filmer som Johan tonsatte var

FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Bombay Kebab

Agnes Cecilia och Freud flyttar hemifrån. Musiken från de filmerna samlade han på en skiva som vann en Grammis 1993. Sedan dess har Johan bliv­ it prisad både på hemmaplan och internationellt för sitt arbete med filmer som bland andra Låt den rätte komma in, Bröder, Efter bröllopet och Kungen av Bastöy. − Jag brukar inte tycka om att se filmerna jag jobbat med men av en slump såg jag Freud flyttar hemifrån på tv här om året och det var faktiskt riktigt kul. Det kanske är en inkubationstid på 20 år innan det känns okej att se det man har arbetat med igen. Freud flyttar hemifrån markerar också starten på Johans samarbete med den danska super­ regissören Susanne Bier. Söderqvist och Bier har därefter jobbat med ett tiotal filmer tillsammans. Den näst senaste var Hämnden som vann en Oscar och en Golden Globe för bästa utländska film 2011. − Det är kul att återkomma och jobba med många filmer med samma regissör. Till slut uppstår ett förtroende som gör att man får större kreativ frihet eftersom man litar på varandra och inte behöver bevisa något. Men Oscarsgalor och röda mattor känns långt borta när vi sitter och fikar i solen i Johans lum­ miga trädgård några mil utanför Stockholm. För 20 år sedan bestämde sig familjen Söderqvist att det fick vara nog med storstadsstressen och flyt­ tade ut på landet. Nu bor familjen i ett stort rött trähus med tillhörande studio där både Johan och hans fru Ann-Christin, som bland annat gör musikaliska

FEM FRAMGÅNGSRIKA FILMER Kon-Tiki Hämnden Låt den rätte komma in Efter bröllopet Bröder FEM SKIVOR I JOHANS SMARTPHONE: Mysterious Traveller − Weather Report Ballads − John Coltrane Space Oddity − David Bowie Old Hag You Have Killed Me − Bothy Band RAN − Toru Takemitsu


12

filmmusik

SÅ FÅR DU BETALT FÖR DIN FILMMUSIK Gary Alderson jobbar som hand­läggare på Stim och har många års erfarenhet av ­rättighetsfrågor gällande musik i film. Hur fungerar rättigheterna till filmmusik? − Det beror på vilken typ av film det handlar om. Långfilm, reklamfilm, instruktionsfilm och så vidare. Ersättningarna varierar beroende på vad filmen har för ändamål, hur populär den blir och vilka intäkter den genererar.

Johan Söderqvist är en ivrig samlare av udda instrument och han letar alltid efter nya ljud. Men det kan lika gärna räcka med två ensamma pianotoner.

Vilka olika typer av ­ersättningar har man rätt till? − Ersättningen till upphovs­ männen går i flera led. Först ­synkroniseringsersättning, kopieringsersättning, spridnings­ ersättning och till sist visnings­ ersättning. Vad krävs för att få använda musik i till exempel ­långfilm? – För att använda musik i en långfilm krävs alltid tillstånd från rättighetshavarna. Det är ett individuellt ställningstagande varje gång och upphovsmannen har vetorätt. Varför kan det vara problem att få ut ersättning från vissa länder? – Upphovsrätten är inte helt identisk i alla länder och olika upphovsrättsorganisationer har utvecklat olika bestämmelser beroende på den lokala­ ­lagstiftningen. Vi vill att det ska bli lika bra service utomlands som i Sverige och vi jobbar med det samarbetet.

barnböcker, kan arbeta hemifrån. Idylliskt är ett ord som knappt räcker till. − En av de saker som jag är mest stolt över är att jag har fått människor från hela världen att komma ut hit för att jobba med mig. Men mycket av det dagliga arbetet sker via Skype. Det är den tekniska revolutionen som har gjort det möjligt för mig att bo så här. Tankarna går till Ernst Kirchsteiger när Johan ger oss en rundtur på gården. Han visar precis var man ska stå för att se ner till sjön från tomten. Det är en bit dit, men bara att ha möjligheten att se vatten är en källa till inspiration och lugn för Johan som är uppvuxen nära vatten. − Att flytta ut på landet är något av det bästa jag har gjort. Trots bekvämligheten i att kunna jobba hem­ ifrån kan det också vara lite förrädiskt. Oftast blir det en tur till studion för att jobba även på kvällar och helger. Det blir lätt intensivt. Filmmusik är ett tidskrävande arbete och Johan jobbar alltid mot deadlines. − Jag har inte riktigt tid att ha kreativ ångest.

I stället för att stirra på ett tomt notpapper börjar jag ofta att spela in olika instrument eller musiker. Jag försöker vända på den kreativa processen. − Jag brukar se på det som en tratt. Det börjar med mycket och sedan blir det finare och finare. Det kan ta mycket tid men jag gillar att jobba från mycket till lite, det passar mig. Johans arbetsprocess börjar med att han spelar in väldigt mycket många ljud och slingor från olika instrument som han sedan klipper ihop till ljud och melodier och manipulerar i datorn. Till en enda film kan massor av timmar av inspelnin­ gar ha destillerats till ett tiotal minuter. − När man sen väl hittat filmens ”musikaliska värld”, blir det mer av att skriva musik på ett traditionellt sätt med melodier och orkester och sådant. Man vill komma in i ett ”flow”. När det funkar är det en fantastisk känsla. Då är det värt alla sena arbetstimmar. − Regissören Juan Carlos Medina (som Johan gjorde filmen Painless med 2011, red. anm.) sa en kul sak om mig: ”Du är inte främst en kompositör, du är en empirisk forskare”. Det är så jag känner­


filmmusik

Trots bekvämligheten i att kunna jobba hemifrån kan det också vara lite för­ rädiskt. Oftast blir det en tur till studion för att jobba även på kvällar och helger.

’’

Stråkar i film är svårt att komma bort ifrån – de ger en värme och emotionalitet som kan vara svår att få till på något annat sätt.”

­ ig ibland. Först tar jag fram en massa ljud, m sedan kommer teman, melodier och orkestrering naturligt ur det. Tack vare framgångarna med filmer som Låt den rätte komma in och Hämnden har Johan numera många förfrågningar om att jobba utanför ­Sveriges gränser. − Det görs ju inte så många filmer i Sverige. Så det kan vara bra att ha en bredare bas att stå på och att kunna göra projekt även i till exempel Frankrike, Danmark, Norge och USA. Det finns tydliga skillnader på musikaliskt tycke och smak om man jämför Norden med andra delar av världen. − Har man 40 minuter orkestral musik i en film så kan amerikaner tycka att det nästan inte är någon musik alls. Samtidigt kan samma film få kritik i Sverige för att det är för ­mycket musik och att den är för stor och känslosam. Att efterfrågan på filmmusik från Sverige ökat utomlands är såklart övervägande positivt men det finns också kvarstående problem. − Det finns många länder där rättighetspengar­

na fastnar på vägen och det kan vara lite störande. Vi kan skicka satelliter till Mars, men inte fixa ett synkroniserat ersättningssystem inom Europa. Men överlag är Johan väldigt nöjd med det arbete som Stim gör för sina anslutna. − Det känns verkligen som att det är vår ­organisation och när världen blir mer och mer globaliserad blir det än viktigare att ha en stark organisation. Jag älskar Stim! En av anledningarna till att Johan har blivit så efterfrågad utomlands kan vara all den tid och ­energi han lägger ner på att till varje projekt finna just den filmens specifika musikaliska ton eller färg. − Ironiskt nog går många av timmarna i studion åt till att göra musik som inte alltid hörs direkt i filmen, men som förhoppningsvis känns. − Jag gillar musik som berör men inte nöd­ vändigtvis tar fokus. Musiken ska inte ta plats på bekostnad av filmen. Men det är fantastiskt när det blir som i till exempel Gudfadern, när musiken tillsammans med filmen ger en större upplevelse. Det är alltid målet och drömmen. n

13

Filmmusikens historia Filmen har egentligen aldrig varit stum. Redan de första offentliga visningarna av rörliga bilder i slutet av 1800-talet hade oftast ett musikaliskt ackompanjemang. De mindre biograferna hade en pianist eller ett par musiker. De större biograferna kunde anställa egna orkestrar som snabbt blev en attraktion i sig. Normalt musiksattes en stumfilm med olika, mer eller mindre kända musikstycken. Omkring 1915 började filmbolagen skicka med förslag på passande musik och noterna distribuerades tillsammans med filmrullarna. Originalmusik blev snart mer och mer vanligt till de största amerikanska produktionerna. Det här var också en tid då hitlåtar föddes. Vissa filmlåtar kunde sälja en miljon exemplar bara i form av noter. När den bärbara grammofonen lanserades i slutet av 1910-talet vann skivor snabbt i popularitet över noter. En av de första som använde speciellt skrivna ledmotiv i sina filmer var Charlie Chaplin. I och med ljudfilmens genombrott 1929 skapade de största filmbolagen egna musikavdel­ningar. Tidens mest framgångs­rika låtskrivare kontrakterades. Det vanligaste var dock att låtarna togs fram av musik­förlagen s­ narare än av en filmstudio. B ­ olagen anlitade de bästa kompositörerna och textförfattarna. Cole Porter och Irving Berlin i USA, Jules Sylvain och Kai Gullmar i Sverige. Det uppstod en lavin av hits som framfördes i radio och av dans­orkestrarna. Många av låtarna är fortfarande evergreens medan filmerna ­glömdes snabbt. Så här fungerade det under i princip hela 1930-talet tills Orson Welles 1940 beställde ett score (den sammanlagda musiken i en film) till Citizen Kane från nykomlingen Bernard Herrmann (se bild). Inga hits eller ledmotiv, bara ett stort score. Snart anlitades även namn­kunniga kompositörer för att illustrera ­filmerna med stora orkestrala scores. Det blev prestigefyllt att skriva filmmusik. Kompositören fick till slut sitt välförtjänta erkännande i förtexterna och fick ibland även stå med på affischen. JONAS NORDIN Läs en mer utförlig artikel om filmmusikens historia på www.stim.se.


14

stim 90 år

I år firar Stim 90 år i upphovsrättens tjänst. Mycket har hänt sedan 1923 och vi passar på att ta en historisk resa genom åren. Häng med! Text: Jonas Nordin och Peo Thyrén

m i t S d e 90 år m

FOTO:STI M

Ett antal tonsättare tog i mars 1914 ett initiativ att bilda en tonsättarförening och på dess grund starta en ”inkassobyrå”. Försöket att få med kollegerna i projektet misslyckades, och det återstod endast en ”spillra” fast besluten att tillsam­ mans genomföra sin idé: Kurt Atterberg, Natanael Berg, Ture ­Rangström och Oskar Lindberg, här vid en arbetsmåltid i ­Restaurang Fenix, nuvarande Citykyrkan i Stockholm. Mot­ ståndet övergick allt eftersom till entusiasm för projektet. FST, Föreningen svenska tonsättare, bildades 1918 och Stim 1923.


stim 90 år

1930

1923

Stim bildades och omsatte 15 000 kronor första året.

1925

Radiotjänst startade reguljära radiosändningar i Sverige. De första fem åren direktsändes all radio. Inget material finns sparat från dessa år.

1927

De första elektriskt inspelade grammofonskivorna producerades i Sverige. Dansmusik fick upphovsrättsligt skydd.

1928

Kurt Atterberg, en av Stims grun­ dare vann oväntat en internationell musiktävling med Dollarsymfonin. Prissumman var på 10 000 dollar, vilket då var flera årslöner omräknat till svenska förhållanden. Dollar­ symfonin var också den första svenska ­symfoni som gavs ut på skiva.

1930

Den första svenska ljudfilmen För hennes skull hade premiär. Flera experiment hade gjorts åren innan, men det här var den första svenskspråkiga film som hade ljud helt igenom och som var producerad i Sverige.

Sveriges Radio var bland de första radiobolagen i världen som använde Stille-Marconis gigantiska stålbandspelare. Att man var tidigt ute berodde på att de tre kilometer långa stålbanden tillverkades i Sverige. Stålbandspelarna användes uteslutande av radiobolag. Maskinen vägde nämligen flera ton och var stor som en ­våningssäng. Banden vägde 20 kilo och hade en speltid på 30 minuter.

1931

Emanuel Jonassons Gökvalsen, skriven 1913, spelades detta år in av 18 olika internationella orkestrar och solister. Gökvalsen räknas allmänt som den första svenska musikexporten. Den gavs ut i över hundra olika internationella utgåvor åren 1918–56.

1932

Skivbranschens första stora kris. Antalet producerade grammofon­ skivor i Sverige sjönk drastiskt från 104 miljoner 1927 till sex miljoner 1932. Orsaken var radions ökande popularitet och de ekonomiskt dåliga tiderna.

1934

Den tyska supergruppen The Comedian Harmonists spelade in Sten Axelssons och Åke Söderbloms Kan du vissla Johanna (Kannst Du pfeifen, Johanna).

1940

När Finland anfölls av Sovjetun­ ionen blev frågan om Stims evakue­ ring viktig. 1940 fick Stim ta över slottet Helgerum utanför Västervik. Man köpte bland annat “50 st unghöns jämte en tupp” för 185 kr och byggde växthus, för att till viss del kunna vara självför­ sörjande om kriget kom till Sverige.

FOTO:S CAN P I X SW E D E N, SVT B I LD

1941

Andra världskriget pågick samti­ digt som amerikanska The Andrew ­Sisters fick en hit med The Shrine of Saint Cecilia – en engelsk version av Min soldat som Nils ”Jokern” Pernes hade skrivit musiken och den svenska texten till.

Håkan Westergren och Inga Tidblad i För hennes skull.

1946

Skyddstiden för musikalisk upp­ hovsrätt – alltså det antal år som upphovsrättsersättning betalas ut för ett verk efter det att upphovsmannen har avlidit – förlängdes från 30 till 35 år.

15

Dylan på vift En solig junidag 1991 skulle Bob Dylan ge den första av sina två konserter på Cirkus i Stockholm. Som vanligt när det gäller större konserter med utländska artister eller grupper skickade Stim medarbetare för att rapportera vilken repertoar som framfördes. Stim­medarbetarna Joakim Jähnke och Roger Lindström promenerade på väg mot Cirkus längs Strandvägen när de såg fotografer som samlats kring en liten man som irrade omkring på gatan. Det visade sig vara Bob Dylan som smitit från sina livvakter och gett sig ut på egen hand. Men han hade gått vilse. Stim­ medarbetarna lyckades befria honom från fotograferna och hjälpa honom på rätt väg. När de kom fram till Djurgårdsbron stannade de en bilist som var villig att skjutsa Dylan den sista biten till Cirkus. Dylan tyckte att Joakim och Roger skulle åka med, så alla klämde in sig i bilen. Utanför Cirkus möttes de av Dylans manager och den svenska konsertarrangören – båda rätt förvånade över att Stimmedarbetarna kom i sällskap med Dylan. För Joakim och Roger blev det en dag de inte glömmer i första taget. Stim räddade Pluras jul ”Så småningom, några dagar före julafton 1979, damp en postanvisning på 65 000 ­kronor från Stim ned i brevlådan. Då hade jag tillbringat hela dagen med att vandra runt på Stockholms gator, mellan F ­ rälsningsarmén, Filadelfia­kyrkan och liknande institutioner och försökt tigga mat och p ­ engar. När jag kom hem låg avin där. Jag löste ut den, åkte ned till Åhléns och köpte en liten tv. Se, det var väl en fin julsaga?” Utdrag ur krönika av Plura Jonsson i tidningen Hem & Hyra februari 2012


16

stim 90 år

Många nollor ”1980 gick jag andra året på gymnasiet, hade nyligen fyllt 18 och bodde fortfarande hemma hos mina föräldrar. Mitt band Noice hade ett år tidigare släppt sitt debutalbum Tonårsdrömmar. Efter att vi varit med i ett populärt tv-program slog vi igenom stort. Albumet hade sålts i närmare 100 000 exemplar och vi hade genomfört en framgångsrik folkparksturné. Jag hade skrivit de flesta låtarna på plattan, men hade ingen aning om att man som låtskrivare fick betalt från Stim, om man var med där. Skrev bara låtarna för att det var kul, och för att vi inte skulle behöva spela en massa covers, som vi hade gjort i början. Några dagar föra jul kom jag hem från skolan, och ett kuvert från Stim låg och väntade på mig. Kuvertet innehöll ett utbetalningskort på 250 000 kr. Jag visade det för min pappa. Han blev ­upprörd och trodde att något måste ha blivit fel. Han lyfte luren för att ringa till Stim och säga att det hade blivit två nollor för mycket på ut­betalningsavin – men fick då veta att beloppet stämde.” Peo Thyrén

1948

Vinylskivor började säljas i Sverige, och den första svenskproducerade

dök upp 1950.

1952

Perry Como toppade amerikan­ ska Billboardlistan med Gunnar ­Hoffstens Utan dig (I Confess) som såldes i ­ 750 000 exemplar.

1953

De första svenska EP-skivorna kom ut i handeln. EP:n hade fyra spår. Singelskivor med två spår var ovanliga i Sverige till en bit in på 1960-talet.

1954

Percy Faiths orkester fick en ­världs­hit med Swedish Rhapsody skriven av Hugo Alfvén.

1960 1961

Ny upphovsrättslag. Skyddstiden förlängdes från 35 till 50 år.

Radio Nord startade sina sändnin­ gar och utmanade radiomonopolet med lättare underhållning, reklam och hit­ listor efter utländsk modell. Året därpå förbjöds stationen, och Sveriges Radio startade P3 och Melodiradion som en motreaktion. En konsekvens blev att intäkterna till de som skrev musik inom den lättare underhållningsgenren ökade.

1963

The Beatles åkte till Sverige på sin första utlandsturné. Här fick de träffa Lill-Babs och vara förband till SvenIngvars och Trio me’ Bumba.

Önskade min egen låt

1964 återvände The Beatles till Sverige för två konserter. Här vid en presskonferens på Foresta Hotel i Stockholm den 28 juli 1964.

1955 1958

Sveriges Radio startade reguljära tv-sändningar. P2 startade.

Den första svenska stereoskivan kom. De sista 78-varvsskivorna, ”stenkakorna”, gavs ut i Sverige.

1968

Stims resultat passerade 20 mil­ joner kronor. För första gången innehöll resultatet inte bara framförandeintäkter utan också mekaniska intäkter för skivförsäljning.

1969

Sverige fick en andra tv-kanal, TV2. Det ökade inkomstmöj­ ligheterna ytterligare för musikskaparna.

FOTO : BJ Ö R N LAR SFOTO S O N : AS ADAM K/s canp TO NÉR ix

”Jag är en medelålders man som i sena tonåren gick med i Stim då jag skrivit engelska texter åt en lokal rockmusiker i den lilla ­bruksorten i Gästrikland. Han spelade in en singel som vi förväntansfullt ­skickade till lokal­ tidningar och lokalradio. Dock verkade skivan inte falla producenter och radio­pratare på läppen då den aldrig spelades. Jag beslutade mig för att hjälpa skeendet på traven och började insända önskningar om att singeln skulle spelas i olika ­pseudonymer. Jag lyckades under ett halvår få den spelad så många gånger att jag sedan kunde motta min första utbetalning. Det möjliga brottet i detta är nu förhoppningsvis pre­skriberat, men stoltheten i att vara ­Stimansluten finns fort­farande kvar i mitt hjärta.” Per Agne Eklund


stim 90 år

1974

ABBA fick sitt stora internationella genombrott när de vann Eurovision Song Contest med Waterloo, skriven av Benny Andersson, Stikkan Anderson och Björn Ulvaeus. Finalen var i Brighton i England.

17

Stims vd Kenth Muldin är också styrelse­ordförande i CISAC, en samarbets­ organisation för upphovsrätts­ organisationer från hela världen.

1977 1977

Lokalradion började sändas från 24 stationer i Sverige.

FOTO: vi kto r går dsäte r, P O LAR M U S IC I NTE R NATI O NAL/ U N IVE R SAL M U S IC , PAR LO P H O N E M U S IC SW E D E N

Den första låten skriven av Stim­anslutna nådde första­ platsen på USA-listan Billboard Hot 100. Det var Dancing Queen, skriven av Benny Anders­ son, Stikkan Anderson och Björn Ulvaeus, och inspelad av ABBA.

1979 1980

Närradions försökssändningar inleddes.

För första gången i Sverige dömdes en person till fängelse för brott mot upphovsrättslagen. Han hade framställt över 16 000 illegala skivor.

1984 1984

Radio och tv började sändas via satellit och kabel i Sverige.

Kompositören Torgny Söderberg och textförfattaren Britt Lindeborg vann Eurovision Song Contest med sitt bidrag Diggi-loo Diggi-ley, som framfördes av Herreys.

1987 1989

Sverige fick kommersiell tv i och med starten av TV3.

Per Gessle fick en USA-etta med egenskrivna The Look, som han och Marie Fredriksson framförde tillsammans som Roxette. The Look följdes av ytterligare Gessle-kompo­ nerade alster på USA-listans förstaplats: Listen to Your Heart, (skriven i samarbete med Mats Persson), It Must Have Been Love och Joyride.

Kenth Muldin: Samarbete nyckel till framtiden Allt sedan starten 1923 har Stim kryssat sig fram genom både med- och motgångar – ABBA och det svenska musikundret, satellit-tv, internet och pirat­ kopiering. I dag ligger Stim i framkant av utvecklingen i världen. Men hur ser framtiden ut och vilka visioner har Stim? Vi har pratat med Kenth Muldin, vd på Stim sedan tio år tillbaka. – Jag är väldigt optimistisk. Trots att Sverige är ett litet land ligger vi långt framme internationellt. Det hoppas och tror jag att vi kan fortsätta att göra, säger Kenth Muldin. Framgångarna tillskriver han främst Stims medlemmar. – De ställer höga krav på oss, vilket är bra för det driver oss framåt.

– Men nyckeln till framgångarna ligger naturligtvis också i att män­ niskor verkligen vill lyssna på musik. Musik i alla typer av verksamheter ökar hela tiden och ju lättare det blir att använda musiken, desto större blir den. Det är en fantastisk grund som gör att Stim har haft möjlighet att genomleva en rad olika teknikskiften. För Stim har under åren onekligen gått igenom en del stora förändring­ ar. Den lilla garderob på Östermalm, som en gång fungerade som Stims kontor, har i dag vuxit till en om­ fattande verksamhet med cirka 65 medarbetare i kärnverksamheten, samt ett antal dotterbolag och över 71 000 anslutna. – När jag började på Stim i mitten av 1990-talet hade TV3 nyligen börjat sända på satellit från London, vilket startade en het debatt om kommer­ siella kanaler och tariffnivåer. Och


18

stim 90 år

’’

Den teknik som många trodde var ett hot har i stället frälst oss.” För ju större volymer, desto billigare blir det. Kenth Muldin tror dock inte att vi under den närmaste framtiden kommer att få se några nya tekniska revolutioner eller skiften vad gäller distribution av musik. Spotify är i dag i särklass störst och kommer säkerligen att utvecklas ytterligare. Även Wimp utvecklar nya tjänster.   – Vad som är grundläggande för Sverige i framtiden är att framgångssagan fortsätter för våra talangfulla låtskrivare som lyckas även internationellt. Den svenska musikbranschen har byggt upp en positiv kultur att bygga vidare på. Men det är ändå en utmaning att lyckas. – Vi får dock inte bli för fokuse­ rade på den internationella ex­ pansionen. För Stim är det viktigt att också effektivisera och ha bra kontroll på vår verksamhet i Sverige så att låtskrivarna har fortsatt för­ troende för oss. Vi har ett beroende­ förhållande som vi måste vårda. Lika stolt som Kenth Muldin är över de svenska låtskrivarna, lika hoppfull är han vad gäller artisterna. – De gånger svenska artister får samma framgångar på scenen som våra låtskrivare i studion blir det svenska musikundret oslagbart, exempelvis med ABBA, Roxette och Swedish House Mafia. Vad gäller övriga världens utveck­ ling är han mer osäker. – I många delar av världen är det inte självklart med upphovsrätt och tyvärr undrar jag om detta kommer att förändras under min livstid. I Sverige däremot är upphovsrätten en naturlig del av samhället och lagstiftningen. Vi tycker att det är rimligt att upphovsmannen får betalt så hon eller han kan skriva ny musik. Det känns bra. n Pia Runfors

Dag ”Denniz Pop” Volle ­startade Cheiron-studion, vid Frid­hems­ plan i Stockholm. Under resten av 90-talet blev den en av popvärldens allra viktigaste platser. Här skapas musik och texter som en hel värld dansar till eller hör på radio. Låt­skrivarna som skapade musikhistoria på denna plats var, för­ utom Denniz Pop, bland andra Jörgen ­Elofsson, Max Martin, Andreas Carlsson, Kristian Lundin, Rami Yacoub, Alexander Kronlund, Per Magnus­ son, David Kreuger, Herbie Crichlow, Douglas Carr och Jake Schulze.

1993

Sverige fick kommersiell radio. Det innebar att intäkterna till Stim ökade avsevärt.

1995

Systemet med ISWC-koder infördes. Det är ett system för att över hela världen kunna identifiera musikaliska verk, som en sorts motsvarighet till personnum­ mer. ISWC står för International Standard Musical Work Code. Den allra första ISWC-koden gavs till ABBA:s Dancing Queen, och är T-000.000.001-0. Det var Stimmedarbetaren Göran Carlsson som låg bakom att det blev så.

1995

Sverige gick med i EU. Upphovsrättslagstift­ ningen, basen för Stims verksamhet, bestäms därigenom till stora delar av EU. Stimgitarren och Platina­ gitarren har delats ut årligen sedan 2002 ­respektive 2004.

FOTO: vi kto r går dsäte r, st i m

senast i början av 2000-talet hade vi några tuffa år kring fildelning och upphovsrätt på nätet. – Men musikbranschen vände på det och hittade en lösning med bra och fungerande musiktjänster och en prisnivå som kunderna är nöjda med. Den teknik som vi trodde var ett hot har med andra ord istället frälst oss. Det känns fantastiskt bra. Framväxten av legala, prisvärda tjänster gör att piratdebatten har klingat av. I alla fall i Sverige. – Vi var tidiga med att hantera debatten om fildelning och upp­ hovsrätt på internet. De flesta andra länder i Europa, till exempel ­Tyskland och Frankrike, tampas med detta först nu, flera år senare. Stim har också varit tidigt ute med gemensamma IT-lösningar över landsgränserna. Sedan länge är Stim navet för rättigheterna i Norden. Numera är det dock framför allt marknaden utanför Norden som expanderar. – Vi insåg att den svenska ­hemma­marknaden är så liten att vi måste ha bra IT-system tillsammans med andra. Det har gjort att vi har kunnat ligga steget före. Vi skapade tidigt administrativa system för flera länder samt olika marknader och regelverk. – Det gör oss unika och denna fördel har gjort att Stim mår bra. Och när vi mår bra mår också våra anslutna bra, eftersom resultatet tillfaller dem. 2007 bildade Stim och PRS, engelsmännens motsvarighetet till Stim, bolaget ICE och utvecklade ett gemensamt system för administra­ tion av rättigheter. – Nu hakar även tyskarna på vårt samarbete och ytterligare länder har visat intresse. Trots att vi konkur­ rerar kan vi alltså samarbeta, vilket vi tror är en nyckel till framtiden.

1991


stim 90 år aren Producenten och låtskriv vid le Vol ” Pop nniz Dag ”De mixerbordet 1994.

19

Populärt koko

1996 1997 2002

Skyddstiden utökades från 50 till 70 år efter upphovsmannens död.

­ atavolymerna som verkdokumentationen, d musik­rapporteringen och avräkningen kräver.

Sverige klev upp som tredje största musikexportnation i världen.

2009

För första gången i Stims historia minskade de mekaniska intäkter­ na. Anledningen var att skivförsäljningen avtog.

2002

Den första Stimgitarren delades ut till Arvikafestivalen. Den har sedan dess delats ut årligen som en uppmuntran till kunder som använder musik på ett genom­ tänkt sätt i sin verksamhet och som varit nog­ granna med att musikskaparna ska få ersättning för sitt arbete.

2004

Per Gessle tilldelades den första Platinagitarren av Stim. Den har därefter delats ut årligen till upphovsmän med exceptionella framgångar under året.

2005 FOTO: benkt eu r en i uss canp i x

Upphovsrättslagen reviderades baserat på ett EU-direktiv. I lagen markerades att musikskaparens ensamrätt och ekonomiska rätt gällde såväl i den gamla analoga världen som i den nya digitala.

Stim Music Expo hölls för första gången. Detta skedde på Nalen i Stockholm och evenemanget blev en succé redan från starten.

2009

Start för det världsomspännande samarbetsprojektet Global ­Reper­ toire Database, med ambition att skapa en global databas för rättigheterna till all världens musik. EU-kommissionen är initiativtagare och Stim har en ledande roll i projektet tillsammans med dot­ terbolaget ICE.

2012

Stimlåtskrivarna Thomas G:son och Peter Boström vann Eurovision Song Contest med Euphoria, framförd av Loreen. Finalen var i Baku i Azerbajdzjan.

2012

Stims utbetalningar till upphovs­ män och musikförlag ökade med nära 10 procent jämfört med året innan. Utbetal­ ningarna var nästan 1,3 miljarder kronor, vilket var mer än någonsin tidigare. Fler än 70 000 musikskapare är anslutna till Stim.

2006

2013

2007

2013

Stims resultat passerade för första gången 1 miljard kronor. In­täkterna från utlandet slog rekord.  ICE, International Copyright Enterprise, bildades som ett bolag gemensamt ägt av Stim och Stims engel­ ska motsvarighet PRS for Music. ICE hanterar

Tillsammans med de brittiska och tyska motsvarigheterna PRS for Music och GEMA lanserar Stim ett projekt för att förenkla licensiering och hantering av nationella såväl som europatäckande musikrättigheter. Stimlåtskrivaren Max Martin får sin sextonde etta på Billboard Hot 100 med Roar (inspelad av Katy Perry).

Innan ABBA slog igenom ­innehöll det blygsamma ­penningflödet till Stim från utlandet under många år huvudsakligen pengar för två verk: Emanuel Jonassons Gökvalsen och Hugo Alfvéns Midsommarvaka. Biografen Göken i Stockholm hade ett gökur som gol i C-dur och i biograforkestern extraknäckte musikfanjunkaren Emanuel Jonasson som trumpetare. En kväll 1913 roade han sig med att utveckla gökurets enkla ”koko” till en liten melodi som blev Gökvalsen. Den spelades flitigt utomlands, bland annat i Japan i samband med en tv-serie, och som paussignal av British Telecom. Till Jonassons släktingars förvåning kom det i många år efter upphovs­ mannens död överraskande och stora utbetalningar från Stim. ”Piratradion” Radio Nord noga med Stimavtal I magasinet Företagsminnen 2-2013 skriver journalisten Jan Kotschack om sin far, ”radiopiraten” Jack Kotschack, som utmanade radiomonopolet med båtburna Radio Nord: ”För femtio år sedan förändrades musiklyssnandet lika radikalt som när Spotify kom. 1960–62 nära nog fördubblade Stim sina intäkter från musik i radio och tv. Största ökningen kom från Melodiradion, som var ett direkt svar på konkurrensen från den båtburna Radio Nord.” Radio Nord var noga med att skriva avtal med Stim redan innan sändningarna kom igång. Till en början betalade den svenska delen av verksamheten en klumpsumma på 5 000 kronor i månaden för rätten att få kopiera musik till band. Senare höjdes summan till 20 000 kronor. Det var ett ovanligt kontrakt som berodde på att Radio Nord sände från utländskt territorium då skeppet gick under nicaraguansk, och senare panamansk, flagg.


20

stim music expo

Snart är det dags för Stim Music Expo på München­bryggeriet i ­Stock­ holm. Årets musikbranschevent bjuder på panelsamtal, hitmakare, ­framtids­spaning och möjlighet att träffa andra musikskapare, tonsättare och ­branschkollegor. Dessutom utdelning av Platinagitarren och en feedback­panel, där professionella låtskrivare ger respons på inskickade bidrag.

Stim Music Expo 2013 Carl Falk och Rami Yacoub: ”Jättestort att få Platinagitarren” utveckla projekt från början. Det har vi gjort med bland andra One Direction. Där har vi varit med och tagit fram musikstilen till ett band som det sen har gått väldigt bra för.   På vilket sätt kompletterar ni ­varandra som låtskrivarteam? Rami: Vi kompletterar varandra väldigt bra! Vi har olika styrkor och svagheter vilket resulterar i en bra balans när vi jobbar. Carl: Jag lägger till och Rami plockar bort. Ni är förebilder och mentorer för unga upphovsmän. Vilka låtskrivare inspireras ni själva av? Rami: Jag har ingen särskild som jag kan nämna. Det finns så många duktiga låtskrivare och det kommer ny, bra musik hela tiden. Musiken inspirerar mig.   Carl: Genom åren har jag inspire­ rats av allt från Joey Tempest till Bono. Allra mest inspireras jag av mina svenska låtskrivarkollegor. Det är mer låtarna man inspireras av. Vad har ni för planer framöver? Rami: Jag vill aldrig nämna några artister innan allt verkligen är klart och låtarna är utgivna. Fram till dess kan det alltid spricka. Nu drar vi igång efter att ha varit lediga några veckor under sommaren. Vi kommer att skriva med bland andra Ina Wroldsen och Wayne Hector. Sen åker vi till LA och pitchar låtar till artister. Carl: Att fortsätta på samma linje som förut. Bygga upp vårt team med våra yngre förmågor Albin Nedler och Kristoffer ­Fogelmark, och inte glömma att ha kul.

Foto: RIC KAR D E RI KS S O N

Tidigare mottagare av Platinagitarren 2004 Per Gessle 2005 Joakim Berg 2006 Lars Winnerbäck 2007 Benny Andersson 2008 Michel Zitron, Sophia Somajo och Vincent Pontare 2009 Robyn 2010 Max Martin 2011 Lykke Li 2012 Johan ”Shellback” Schuster

Vid Stim Music Expo får låtskrivar- och ­producentteamet Carl Falk och Rami ­Yacoub ta emot Stims utmärkelse ­Platinagitarren för exceptionella fram­ gångar under året. Carl och Rami är teamet bakom monsterhits som Starships (inspelad av Nicki Minaj) och What Makes You Beautiful (inspelad av One Direction). Vad betyder det att få Stims ­Platinagitarr? Rami: Jag tycker det är jättestort att få Platinagitarren. De som tilldelats den tidigare är sådana som man ser upp till och respekterar oerhört mycket. Det är en stor ära att få denna utmärkelse. Carl: Det känns extra kul att få Platina­ gitarren när man vet vilka som fått priset tidigare. Det är en stor bekräftelse på att vi gjort något rätt, och det är roligt att det även har uppmärksammats och uppskattas av Stim. Jag är jätteglad över att få bli en i det sällskap som har fått Platinagitarren tidigare. Vad är det bästa som hänt er i ­karriären hittills? Rami: Svår fråga, men jag skulle säga att det är att jag och Calle fördes samman och fick en väldig skjuts med One Direction. Efter att ha jobbat mycket med Backstreet Boys hade jag aldrig tänkt göra pojkband igen. Det känns stort att ha fått tillbaka pojkband på kartan igen och framförallt mig och Calle. Carl: Mycket har hänt, men den kanske viktigaste saken som har hänt är att vi fick tanken att börja jobba tillsammans och


stim music expo

tim S Music xpo 2 013 E

21

München­bryggeriet i Stockholm Måndag 21 oktober

Program (med reservation för ändringar)

8.15 Dörrarna öppnas 9.00 Fem snabba frågor till Kenth Muldin, vd Stim 9.15 Inledningstal av Sarah Dawn Finer.

Foto: e r i k by e r i k, M AD S MAU R STAD, O skar N äslund, N O O M I RI E D E L

Ametist Azordegan: ”Jag kan bidra med radioperspektivet” Musikjournalisten och radioprogramledaren Ametist Azordegan ingår i feedbackpanelen under Stim Music Expo. Panelen kommer att ge input på fem inskickade bidrag. Vilken betydelse tror du att feedback har när det gäller att utvecklas som låtskrivare? – Jag tror den är viktigare för dem som siktar på att slå igenom brett, och kommersiellt. De som gärna vill hamna på högre ­rotation i radio kan vara intresserade av feedback som utvärderar deras verk utifrån de regler och preferenser hitmakeriet och radio har. Vad lyssnar du på i en låt när du ska ge feedback? – Framför allt den ljudmässiga kvalitén, håller inte den så spelar det ingen roll hur bra refrängen är. Därefter bedömer jag låten efter dess ”mål”. Säger den i sound och uttryck att den vill beröra en massa så lyssnar jag efter hur väl den gör det, eller vill den vara mer kreativt smal och ”intressant”, ja då lyssnar jag efter andra saker som innovation och verkshöjd i relation till låtens genretillhörighet. Det är en massa variabler jag använder och vilka beror på låtens och verkskaparens syfte. Är det skillnad på att ge feedback och att recensera musik? – Det är inte så stor skillnad, i båda fallen handlar det om att göra en bedömning och sätta verket i ett större sammanhang. Vad betyder Stim för dig? – Stim är väldigt viktig, jag önskar att fler undergroundartister och de som sysslar med smalare genrer anslöt sig i högre grad.

9.30–9.40 En förändrad musikvärld Daniel Johansson (Trendmaze). 9.40–10.30 Panelsamtal: Den digitala musikrevolutionen Medverkande: Jonathan Forster (Nordic Managing Director Spotify), Johan Lagerlöf (vd X5 Music), Loth Hammar (Digitaliseringskommissionen), Tomas Ericsson (vice vd och strategichef Stim), Georg Riedel (legendarisk tonsättare av jazz och konstmusik, samt Astrid Lindgren-filmer). 10.30–11.00 Så skrev vi musiken Patrik Berger och Linus Eklöw berättar historien bakom Icona Pops världshit I Love It. 11.00–12.00 Panelsamtal: Musik i film, tv och reklam Medverkande: Jean-Paul Wall (filmmusikkompositör), Alfons Karabuda (ordförande SKAP), Fredrik Lomäng (fördelningschef Stim), Ragnar Grippe (tonsättare), Jan Gradvall (kultur­ journalist). 12.00–13.00 Lunch 13.00–14.00 Få feedback på din musik Medverkande: Ralf Gyllenhammar ­(sångare i hårdrockbandet Mustasch), Josephine Forsman (Sahara Hotnights och Casablanca), Johan Åberg (låtskrivare och manager), Ametist Azorde-

gan (musikjournalist och programledare SR), Martin Q Larsson (ordförande FST). 14.00–14.15 Rapportera livemusik – så funkar det Sara Kilander och Victor Larsson från Stim. 14.15–15.00 Bobby Ljunggrens musikbranschskola Bobby Ljunggren delar med sig av sina bästa tips för hur man ska lyckas i musikbranschen och hålla sig kvar länge. Han har 30 års erfarenhet som framgångsrik kompositör, skivbolags­ ägare och musikförläggare. 15.00–15.30 Kaffepaus 15.30–16.30 Så skrev jag musiken Timbuktu berättar historien bakom Alla vill till himmelen men ingen vill dö. 16.30–16.45 Utdelning av Platinagitarren och vinnarintervju Årets mottagare av Platinagitarren: Rami Yacoub och Carl Falk. 16.45–19.00 Mingel med eftersnack

ÅRETS MODERATORER Petra Markgren Wangler, Per SindingLarsen och Kristoffer Triumf. SÅ HÄR ANMÄLER DU DIG Köp din biljett på www.stim.se/ music­expo. Biljetten kostar 395 kr + serviceavgift. Studentbiljett 240 kr + serviceavgift. I priset ingår en lättare lunch och fika. Antalet biljetter är begränsat. På webben kan du också läsa hela programmet.

Få feedback på din musik Urvalsprocessen: I september bjöd vi in alla Stimanslutna att skicka in låtar. Fem låtar väljs ut slumpvis. Om din låt kommit med kontaktar vi dig senast 15 oktober. På Stim Music Expo 21/10: De fem låtarna spelas upp och­ ­texten projiceras på storbild på scenen. Samtliga i panelen får göra ett uttalande om låten och produktionen. Den som gjort låten får även möjlighet att svara på frågor från panelen. Panelen: Medverkande i panelen är bland andra Ralf Gyllenhammar, Josephine Forsman, Ametist Azordegan och Johan Åberg.

Timbuktu.

Josephine Forsman.

Georg Riedel.


22

en dag på jobbet

– Framför allt handlar det om att öka förståelsen för musikens värde, säger Nicklas Sigurdsson, chef för Försäljning och Marknad på Stim.

försäljning och marknad Alla som spelar musik offentligt måste ha en licens från Stim. Två viktiga kuggar i maskineriet är Stims avdelning Försäljning och Marknad samt kundservice. Deras uppgift är att svara på kundernas frågor och se till att licenspengarna kommer in. Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

S

tims existensberättigande är att vi lyckas licensiera och samla in den ersättning som upphovsmännen har rätt till. Det är de intäkterna som gör det meningsfullt att vara med i Stim, säger Nicklas Sigurdsson, chef för Försäljning och Marknad på Stim. För att få in licenspengar jobbar Försäljning och Marknad framför allt med att sprida informa­ tion till alla som spelar musik offentligt: konsert­ arrangörer, digitala tjänster, tv-bolag, radio­

kanaler, restauranger, barer, frisörer, hotell, gym, skolor, kyrkor med mera. – Vi gör utskick till olika segment. Det kan till exempel vara frisörer, matbutiker eller andra ar­ betsplatser som spelar musik. Våra kampanjer är oftast brevutskick som följs upp av telefonsamtal. Vi jobbar med att våra kunder ska ha en positiv uppfattning om oss och att de ska inse värdet av att ha musik i sin affärsverksamhet, säger Nicklas. Nicklas Sigurdsson började på Stim i april och håller fortfarande på att bli varm i kläderna. Han


en dag på jobbet

23

– Målet är att Stim­ licensen ska bli en naturlig del i alla våra kunders verksamhet, säger Victor Larsson på Stims kundservice.

’’

Kunderna blir positivt överraskade när de förstår att det är billigt och enkelt att göra rätt för sig.”

tog jobbet för att han tyckte det verkade spän­ nande. – Jag tyckte det lät intressant att jobba på Stim ­eftersom att det händer mycket i musikvärlden och med Stim som organisation. Framför allt handlar det om att öka förståelsen för musikens värde, säger Nicklas. Vardagen som försäljnings- och marknadschef på Stim innebär många möten både inom och utanför organisationen. – Jag är ny och för mig är det viktigt att lära känna mitt team och verksamheten så att vi kan driva saker och ting framåt, och jag försöker träffa så många kunder som möjligt. Det kan vara allt från stora företag som Spotify, till kyrkor och sam­ fund eller livemusikarrangörer. Nyligen genomförde Stim en omorganisation för att samla alla intäktsgenererande funktioner under ett och samma tak. Det är den verksam­ heten som Nicklas är ansvarig för. – Det gäller bakgrundsmusik, live, media och online. Jag ska säkerställa att våra upphovsmän får betalt för sina verk och sitt arbete. För några år sedan sjönk intäkterna från skivförsäljningen och det talades om musik­ branschens död. Men tack vare nya lös­ningar ökar musikanvändandet och det gör i sin tur att intäkterna ökar. – Generellt är det många anställda på Stim som på ett eller annat sätt har musik som hobby eller till och med en del av sitt levebröd. För min egen del kan jag se att i och med digitala tjänster så

lyssnar jag mycket mer på musik i dag än för bara några år sedan. Victor Larsson jobbar på kundservice. Mycket av hans arbete går ut på att informera kunderna om vilka regler som gäller när man spelar musik offentligt. – Många som hör av sig tror att det ska vara krångligt och dyrt. De blir positivt överraskade när de förstår att det är billigt och enkelt att göra rätt för sig, säger Victor. Den vanligaste frågan Victor får är vilken licens som gäller för den verksamhet man bedriver. Det mesta kan man läsa sig till på Stims webbplats men det finns en stor osäkerhet ute bland kunderna. – Det är skönt att hjälpa folk och jag gillar att förklara hur saker fungerar. Vi har olika pris­ modeller där vi har räknat ut vad man ska betala, bero­ende på vad man driver för verksamhet och hur musiken används. Vårt mål är att Stimlicensen ska bli en naturlig del i den verksamhet man har. Förutom att hjälpa till gillar Victor att jobba för en organisation som inte drivs av vinstintresse. – Jag brukar skämtsamt säga att vi är den sista sant socialistiska utposten. Det finns inga feta direktörer eller aktieägare. Vi jobbar för att dela ut pengar till dem som verkligen gör jobbet, ­upphovsmännen. För Nicklas som har lång erfarenhet av för­ säljning inom branscher som drivs av vinstintresse är inte skillnaderna så stora. − Alla branscher har sina personligheter men i mångt och mycket är det samma problem­ formuleringar man ställs inför. Vi måste hålla kostnaderna nere och få upp intäkterna annars får inte upphovsmännen lika mycket pengar i plån­ boken, säger Nicklas. n

Stimlicens – så funkar det Enligt upphovsrättslagen har alla musikskapare rätt till ersättning om deras musik spelas offentligt. Det innebär att alla som spelar musik offentligt måste ha en licens från Stim. Det gäller konsertarrangörer, digitala tjänster, tv-bolag, radio­ kanaler, restauranger, barer, frisörer, hotell, gym, skolor, kyrkor med mera. Vad man ska betala beror på vilken verksamhet det är och hur musiken används. Licenspengarna som kunderna betalar fördelas sedan till de upphovsmän och förlag som äger rättigheterna till musiken. Allt fler blir medvetna om att de kan förstärka sin verksamhet genom musik, på samma sätt som man arbetar med utform­ ning av lokaler, belysning och kundbemötande. Förutom att stärka profilen och varumärket kan musik till exempel skapa lugn i tandläkarens väntrum, åstadkomma en privat sfär i en lyhörd miljö och minska känslan av oljud i en slamrig lokal. På www.stim.se/kunder kan man räkna ut vad en licens kostar för en viss verksamhet. Det går också bra att kontakta Stims kundservice på ­ 08-783 88 30 (telefontid måndag–torsdag 09.00–16.00 och fredag 09.00–14.00) eller kundservice@stim.se.


24

notiser

Mina Stimpengar

Max Martin får sextonde USA-ettan De nästan overkliga fram­ gångarna fortsätter för Max Martin när han nu får sin sextonde etta på Billboard Hot 100. Det är med Roar (inspelad av Katy Perry) som Max Martin för sextonde gången placerar sig högst upp på världens mest respekterade topplista. Som en jämförelse kan nämnas att ABBA nådde förstaplatsen i USA vid ett tillfälle (med Dancing Queen), och att Roxette låg etta vid fyra tillfällen – vilket också är en makalös bedrift.

Album­släpp av ­ tipendiater s I slutet av förra året fick Eskils­tunabandet SAQWERTY Stimstipendium. Nu har de släppt debut­ albumet Let It Out. I december sker utdelningen av 2013 års Stimstipendier.

Fler kvinnor i Mello Melodifestivalen kommer i år att arbeta för att få fler kvinnliga upphovsmän att delta i tävlingen. I Stim är cirka 20 procent av medlemmarna kvinnor och Melodifestivalen vill inte vara sämre. Därmed ska minst 20 procent av de utvalda bidragen ha en eller flera kvinnliga upphovsmän.

September­ utbetalning inkluderar juniersättning

FRÅGA: Hur ska jag göra för att få betalt när min musik spelas live?

Samarbete med ­jazz­legenden Cobham Låtskrivaren Karin Åberg har nyligen släppt debut­ albumet Winterchild, en EP med fem låtar. Senare i höst kommer även en singel som är resultatet av ett samarbete med trummisen och jazzfusionlegenden Bill Cobham. – Bill spelar trummor på min kommande singel ­Falling For You, som är en lugnare jazz/poplåt. Han är en gammal vän till familjen och jag frågade om han ville spela på en av mina låtar. Jag mejlade ljudfilerna och han spelade in trummorna i sin studio i Bern i Schweiz. Sedan har allt mixats här i Sverige, säger Karin Åberg. Under 2012 turnerade Karin Åberg i Tyskland tillsammans med artisten Tommy Finke, en turné som finansierades genom crowdfunding. Karin har bland annat studerat komposition vid Institutet för musik och medier i Piteå samt musikproduktion och surroundljud vid Linnéuniversitetet i Växjö. Läs mer på ­ www.karinabergmusic.com.

Nya kunder till ICE Stims nederländska motsvarighet Buma/Stemra har skrivit på ett femårigt avtal med ICE Services AB, som är ett dotterbolag till Stim och brittiska PRS for Music. ICE kommer att hantera Buma/Stemras upphovs­ rättsliga dokumentation för såväl inhemsk som internationell repertoar. Dessutom har den ­nordiska konstellationen Polaris Nordic – som består av upphovsrättsorganisationerna Koda (Danmark), TONO (Norge) och Teosto (Fin­ land) – under­tecknat ett Letter of Intent med ICE. Avsikten är att teckna ett femårigt avtal för upphovsrättstjänster med start i slutet av 2015.

SVAR: Om du spelar live – dina egna verk eller andras – kan du rapportera vilka låtar du spelat och vem som varit arrangör för konserten via Mina sidor på Stim.se. Din musikrapport är nödvändig för att vi ska kunna betala ut ersättning. Man behöver inte vara ansluten till Stim för att musikrapportera. Alla musiker som spelar live är välkomna att rapportera via vår webbtjänst. Om din musik spelats live utomlands får vi i många fall information om det. Men det kan ta tid innan pengarna kommer till Sverige, upp till ett och ett halvt år är inte ovanligt. Du kan hjälpa oss att bevaka din ersättning, bland annat genom att lämna din låtlista till den lokala arrangören. Tyvärr kan vi inte garantera att du får betalt för livespelningar utomlands, då det är Stims motsvarighet i respektive land som samlar in pengarna. Vid konstmusik, kammar- eller orkestermusik är det konsertarrangören som ska musikrapportera. Vid spelningar med utländska artister och grupper i Sverige är det också konsertarrangörens skyldighet att lämna in en låtlista till oss. Vid liveframföranden i radio och tv rapporterar radiostationer samt tv-kanaler direkt till oss. Du kan musikrapportera upp till tre år efter en ­spelning. Om du saknar ersättning för ett framförande som har rapporterats eller som du vet har framförts, kan du skicka in en reklamation inom tre månader från det att du fått avräkningshandlingen från Stim. Ersättning för livemusik betalas ut två gånger per år, i juni och i december. Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Opera om nätdejting Tonsättaren Lennart Westman skriver på en opera om nätdejting. I annan himmel är ett passionerat kärleksdra­ ma i nutid, och i slutet av oktober ges tre ­publika testföreställ­ningar med några nyckelscener ur operans första akter på vetenskapscentret  Tom Tits Experiment  i Södertälje. Läs mer på www.nyopera.se.

FOTO : M ARI W I D ETO FT, P E O TH YRÉN

Du som fick Stimpengar i september märkte kanske att ersättning för live­spelningar ingick. Normalt skulle detta ha betalats ut i juni. Framflytt­ ningen beroddepå att vår verksamhet just nu befinner sig i en systemomställ­ ningsfas som vi gör för att effektivisera hanteringen av dina framtida Stimpengar.

Maria Edgren arbetar på Stims Medlemsservice.


Rätta till akustiken i ditt studiorum! London 12a Studio Kit: • Komplett studiokit ”in a box” • Kontrollerar problematisk bas • Absorberar oönskade reflektioner • Enkel installation utan lim För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättra akustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), där den delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallade mottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade paneler kontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor. All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor. Montera själv! Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på medföljande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlim som förstör väggarna. Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg i valfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plug samt rätt bit till borrmaskinen.

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms ®

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se Angivet pris är rekommenderat cirkapris.


i korthet

27

Sjung för hjärtat

Fredrik Olsson på musikförlaget Razor Boy Music Publish­ ing var den som placerade låten i Japan. Till höger om honom de prisbelönta låtskrivarna Johan Becker, Sebastian Thott, Didrik Thott och Sharon Vaughn, samt Robert Gehring, Stim.

Musik för drabbade i Fukushima I Japan har Rising Sun, skriven av Stimanslutna Johan Becker, Sharon Vaughn och bröderna Didrik och ­Sebastian Thott, toppat listorna. Låtskrivarna har till­ delats det prestigefulla priset Foreign Work Award 2013 av JASRAC, den japanska motsvarigheten till Stim, efter att Rising Sun genererat mest royalties i Japan av alla verk skapade av utländska låtskrivare förra året. Vinnarlåten hette ursprungligen Runaway men med japansk sångtext av Atsushi fick den en ny titel. Singeln är inspelad av den japanska popgruppen Exile och är utgiven till förmån för offren för Fukushimakatastrofen. Låten har sålts i över en miljon nedladdn­ ingar som ringsignal till mobiltelefoner och en halv miljon singlar. Rising Sun kammade också hem pris för årets musikvideo på japanska MTV Video Music Awards.

FOTO: P E O THYRÉ N, F R E D D I E SAN D STR Ö M , n i c las löfg r en

Tävling: Vinn Petters bok Hiphopveteranen Petter kämpade med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Vändningen kom när han läste sin första bok på Komvux. Då tändes lusten att själv börja skriva. I boken 16 rader har Petter samlat de mest betydelse­ fulla texterna ur sin stora produktion. Till varje text har han skrivit kommentarer om hur han tänkte och kände när texten kom till. För att ha chans att vinna Petters bok behöver du svara på följande fråga: Petters stora hit Det går bra nu skrev han tillsammans med en Stimlåtskrivare som senare har samarbetat med flera stora internationella artister, och även varit med och skrivit en låt som blev etta på Englandslistan. Vad heter Petters medkom­ positör? Mejla ditt svar till red@stim.se så är du med och tävlar om en av tre böcker. I förra numret frågade vi vad bandet hette som Eric Clapton framförde låten Layla med. Svaret är Derek and the Dominos. Vi har dragit fem vinnare som får boken Han sitter därnere mellan Clapton och Hendrix. Grattis till Mikael Kähäri i Kopparberg, Stig Asp i Stock­ holm, Åsa Grahn i Karlstad, Martina Åkesson Wollbo i Visby och Peter Albertsson i Jönköping.

Jesper Nordin uruppförs i Marseille I slutet av september uruppfördes tonsättaren J­ esper Nordins nya verk Sappho’s Legacy vid Operan i ­Marseille av sammanlagt trehundra musiker, vokal­ solister och körsångare. Verket är en beställning från det franska kulturministeriet och bland de deltagan­ de musikerna märks några av Frankrikes främsta ensembler för nutida musik – L’Itinéraire, Musicatreize och Proxima Centauri. Marseille är en av årets kultur­ huvudstäder i EU och i år arrangeras närmare 500 evenemang i staden.

100 konserter med marimba För några år sedan gav Edition Suecia ut not­häftet Five Swedish Marimba Pieces. Nu har Stim­ anslutne Daniel Berg, marimbasolist och kammar­ musiker, framfört hela 100 konserter med fyra av de fem verken. Tonsättare till verken i nothäftet är Miklós Maros, Ole Lützow-Holm, Sergei DmitrievViluman, Heimer Sjöblom och Staffan Storm.

När människor sjunger i kör stiger och sjunker deras hjärtrytm i samma takt. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin som granskat körsångens hälso­ effekter. Forskarnas hypotes är att hälsoeffekterna uppstår genom att sång ger en lugn och regelbunden andning vilket har en dramatisk effekt på hjärtvariabiliteten – något som i sin tur antas vara bra för hälsan.

Stims vd om­ vald i CISAC Stims vd Kenth Muldin har blivit omvald som styrelseordförande för CISAC (The International Confederation of Authors and Composers Societies). Utnämningen presenterades i samband med toppmötet World Creators Summit i Washington, USA, i juni. CISAC är en samarbetsorganisation för upphovsrättsorganisationer från hela världen – inte enbart inom musikens område, utan även exempelvis bildkonst och litteratur.

En minuts musik eller en timmes arbete Rapporten En minuts musik eller en timmes arbete visar att speltiden av svensk nykomponerad konstmusik sjunker, framför allt på de statsfinansierade institutionerna, att ekonomin för att komponera ny musik i Sverige är stilla­stående och att komponister i Sverige ersätts sämre än sina kollegor i Norge, Danmark och Tyskland. Rapporten har tagits fram av Föreningen Svenska Tonsättare (FST) och SKAP och är det första steget mot ett nytt avtal om ersättning för kompositions­ arbete. Den finns att läsa i sin helhet på www.fst.se och www.skap.se.


CMM Group är specialister på CD, DVD kopiering och tryck sedan 1999

Gör din egen digipack

CD-förpackning Nu kan du beställa otryckta digipacks i liten upplaga, 10 st/ låda, 12 klisteretiketter. Designen gör du själv och skriver sedan ut på medföljande klisteretiketter eller låt kreativiteten flöda!

Nu startar vi Biskops Arnö Låtskrivarutbildning Text är lika viktigt som musik! ”You don’t need a weatherman to know which way the wind blows” ”Together we can walk the wrong way home”

www.biskopsarno.se Ansökan senast 15 oktober Kursstart 7 januari 2014. Mer information på hemsidan

www.cmmgroup.se info@cmmgroup.se tel 08-545 706 70

1_89x122mm i-create_CMM.indd 1

+46 (0)171-826 70 biskopsarno.se

Torshamnsgatan 39 B i Kista,

2010-05-21 16:12:44


noterat

FOTO : pet r a hellbe r g, r i ksdagen, svt, alexa vac hon

Debatt: Kulturarbetare ska aldrig tvingas arbeta gratis När jag skriver detta lyssnar jag på några favoriter på Spotify. Vilken tillgång till musik jag har i min dator! Förr i tiden kunde jag lyssna på radio eller på mina plattor, nu kan jag nästan leta fram vad som helst på nätet. Danko Jones, Rachmaninov, Nina Ramsby! Det måste vara det bästa som hänt konstnärer och artister: Att fler nu med lätthet kan få tillgång till deras verk. Vilken konstnär vill inte bli sedd, vilken författare inte läst, vilken kompositör inte lyssnad till? Därför måste varje diskussion om digitalisering och upphovsrätt börja med att konstatera hur fantastiskt det är att publik över hela världen i dag har lättare tillgång till konst och musik än någonsin i historien. Med den utgångspunkten kan vi på allvar börja diskutera digital allemansrätt, upphovsrätt och ersättning till kultur­ skapare. Kulturarbetare ska aldrig tvingas arbeta gratis. Vi som uppskattar deras verk ska också se till att de får betalt för sitt arbete. Det är så vi i Vänsterpartiet tänkt när vi diskuterat idén om digitala bibliotek. Precis som biblioteken sprider litteratur skulle digitala ­bibliotek kunna sprida konst, e-böcker, musik och filmer till alla. Och som biblioteksersättningen garanterar författare betalning, bör vi hitta former för betalning till övriga konstnärer genom de digitala biblioteken. Kultur är bäst när den sprids till många. Naturligtvis behövs också en mer aktiv kulturpolitik som förbättrar konstnärers möjlighet att leva på sitt konstnärskap och förbättrar villkoren för kultursektorn – men då krävs också en mindre trött regering än den nuvarande.

Musikförsälj­ ningen upp

Stimanslutna Sarah och Nils nya musikchefer Stimanslutna Sarah Riedel och Nils Landgren blir två av åtta konstnärliga chefer på det nya Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I sina nya roller kommer de att vara med och forma verksamheten – Sarah som musikchef och Nils som konstnärlig ledare för musik.

Nordiska rådets musikpris 2013

Är du också politiker och skulle vilja debattera i Stim-magasinet? Skicka din debattartikel på högst 1 500 tecken till red@stim.se. Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som har skrivit debattartikeln.

The Knife och stråktrion T ­ rio ZilliacusPerssonRaitinen från Sverige är nominerade till Nordiska rådets musikpris 2013, och vinnaren kommer att presenteras i direkt­ sändning i alla de nordiska länderna den 30 oktober.

Under det första halvåret 2013 gick den totala musikförsäljningen i Sverige upp med tolv procent, från drygt 446 miljoner kr i försäljning 2012 till nästan 500 miljoner kr 2013. Det rapporterar Ifpi Sverige. Den digitala försäljningen ökade med 33 procent jämfört med samma period förra året och står nu för 75 procent av den totala försäljningen. Hela 94 procent av den digitala försäljningen kommer nu från strömmade musiktjänster.

Sjöleopar­­d­ens känsla för saxofon

Trio Zilliacus­ PerssonRaitinen.

The Knife.

Lars Ohly Kulturpolitisk talesperson, Vänsterpartiet

När sjöleoparden Casey på Taronga Zoo i Sydney, Australien, får lyssna på saxofonmusik svarar han med en sång som han annars använder för att markera revir eller attrahera honor. I den vetenskapliga studien om hur djur reagerar på olika ljud har djurskötaren Steve Westnedge bidragit med de saxofonsolon som visar att musik väcker känslor även hos sjöleoparder. Han har också spelat för djurparkens elefanter, men vad de tycker framgår inte av artikeln i australiensiska ABC News.

Saknar du dina SAMI-pengar? Utan musiken tystnar Sverige!

29

Vi saknar inspelningslistor! Inspelningslistorna ligger till grund för din ersättning – utan dem vet vi inte vilka som medverkat på inspelningen, och vem som har rätt till ersättning när den spelats. Har du varit med på en inspelning där inspelningslistor inte skickats in till SAMI? Fyll i inspelningslistan online på: sami.se/inspelningslista


30

sista ordet

Jan Gradvall är journalist och författare. Han är även ordförande i juryn för Stims Platinagitarr 2013.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Eva Modin Chefredaktör: Lotta Örtnäs Redaktionsråd: Karin Jihde,­ Peo Thyrén, Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Edda Magnason Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Tryckeri: Ljungbergs, Klippan ISSN 2000-5628

H

ur viktigt är det egentligen att få ­uppmärksamhet i tidningar och media för det man gör? De flesta har nog två olika svar på den frågan. Det yttre svaret: ”Inte alls viktigt, jag vet själv bla bla bla”. Det inre svaret: ”Jätteviktigt. Det är först då som omgiv­ ningen, inte minst mamma och pappa, förstår att jag är duktig på det jag gör”. Det är därför märkligt att ni svenska musik­ skapare gör så lite för att få publicitet. Jag har skrivit om populärmusik i över 30 år. Jag har de senaste åren också varit engagerad som moderator på Stim Music Expo och i år varit ordförande i juryn för Platinagitarren. Vad som är slående när man sätter sig in i svensk populärmusik, studerar dess historia och samtid, är Det Stora Glappet. Å ena sidan: hur exceptionellt bra och framgångsrika svenska låtskrivare är. Å andra sidan: hur förhållandevis lite det står om detta i svenska dagstidningar. När årets Platinagitarrpristagare Carl Falk och Rami Yacoubs låt Starships åt Nicki Minaj slog alla tiders rekord på Billboard – varken Elvis eller Beatles har haft en låt som legat 21 veckor på Topp 10 – borde det resulterat i helsidor. Det blev det inte. Det blev en notis, publicerad några månader senare. När Max Martin hade skrivit fyra av de fem översta låtarna på Billboards Topp 5 – en närmast overklig bedrift, värd en bukett med Jerringpris och Bragdguld – var det något jag själv råkade notera när jag gjorde research och skrev en tweet om det på Twitter. Då vaknade resten av media. Till och med tv och radio ringde mig och ville att jag skulle komma och prata om det. Max Martin pratar som bekant inte. Vad beror Det Stora Glappet på? Ointresse hos media? ­Absolut inte, de spaltmil som skrivits om det svenska musikundret visar att en bra story alltid är en bra story.

Problemet handlar om information: att ingen skickar ut någon pressrelease om det. Det finns journalister som är lata och okunniga, det är sant, men de blir allt färre. Tidningskrisen har gjort att det är ungefär hälften så många jour­ nalister i dag som kan leva på sitt jobb, jämfört med för 10-15 år sedan. Snart bara en tredjedel. Verkligheten för fast anställda journalister är att de snarare har ont om tid. Påfallande mycket – jag skulle påstå 95 procent – av vad som står i svenska dagstidningar i dag är sådant som redaktionen tagit del av via nyhetstips eller pressreleaser. De som skickar ut dessa pressreleaser om musik är skivbolag och konsertarrangörer. Och de företräder inte låtskrivare. Här behövs verkligen en förändring. Inte bara för att ni svenska låtskrivare ska få den plats i media och i historien som ni förtjänar, utan för att missionera om låtskrivandets betydelse. Värdet av låtskrivande. Icke oväsentligt när utvecklingen i media visar en minskad vilja att betala för musik. Detta magasin är ett utmärkt exempel. Jag ­tackade ja till att skriva denna gästkrönika för att jag tycker Stim-magasinet är en bra tidning som ger mig viktig information. Första gången jag ­hittade en intervju med Shellback var till exempel i Stim-magasinet. Däremot får jag inte Stim-magasinet själv. Jag började läsa tidningen för att min fru får den i brevlådan. Hon är manusförfattare och får den för att hon har verk registrerade hos Stim, ett par låttexter hon skrivit till Radioteatern. Så sprid magasinet i större cirklar. Var mer ­offensiva mot media. För att göra en parafras på refrängen i en Stim-registrerad klassiker: ni måste höja era röster för att höras.* n

* Citat från Vi måste höja våra röster, med text av Margareta Garpe och Suzanne Osten, och musik av Gunnar Edander.

FOTO : J on as li nell

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display Telefon: 0911-25 79 01 E-post: martin.carlsson @display-umea.se

Jan Gradvall: Musikskapare, ni måste höja era röster


En klassiker har blitt ny

NYHET!

Med innovativa nya livefunktioner, avancerade layer- och synkroniseringsmöjligheter, nya filtermodeller och mångsidiga effekter är nya Nord Lead 4 en flexibel synt som trivs lika bra på scen som i studion. OSCILLERA! Nord Lead 4 är en virtuell analog synt med 2 oscillatorer per röst och 4 slottar. Nytt är Wavetables med formanter, Hard/Soft Sync, bruskälla med eget filter och äkta Unison-läge för köttiga leads!

MODULERA! 2 LFO:er och en Modulations Envelope låter dig styra allt från filter till effekter och har mycket flexibla triggningsmöjligheter.

FILTRERA! Nord Lead 4 har hela 7 filtertyper inklusive ett extremt brant

Nord Lead 4 - 49-tangenters syntklaviatur Rek. pris: 14 990;-

48 dB lågpassfilter, två fläskiga simuleringar av Transistor- och Diode Ladderfilter och en kraftfull Drive för att dista ljudet internt i filtret.

DEFORMERA! Färga dina ljud med simulerad rörampsdistortion, sample-rate reduktion, kamfiltrering, en Talk Box-effekt och kompressor. Varje slot har även ett lättrattat delay med analog-mode samt reverb.

SYNKRONISERA! Arpeggiatorer, LFO:er och delay kan alla enkelt

Nord Lead 4R - Rackmonterbar table-topversion Rek. pris: 12 990;-

synkas till den interna Master Clock-funktionen eller en extern sequencer.

IMPROVISERA! Flexibla Morphfunktioner ger dig oslagbara möjligheter att påverka ditt sound medan du spelar! Ändra enkelt flera av syntens parametrar på en gång - antingen steglöst med modhjul och velocity - eller ögonblickligen med de nya kraftfulla Impulse Morph-knapparna.

Lyssna till ljuddemos på Listen to the Nord Stage 2 at www.nordlead4.com Nord Audio Demo

www.nordkeyboards.com

00:00:19

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Följ oss: facebook.com/nordkeyboards


Posttidning B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm

STIM_Magazine_210x235mm_300dpi_CMYK_outl.pdf

1 1 0 6 0 7 7 0 0

1

2013-04-29

16:21


Stim-magasinet #3 2013  

Stim-magasinet är Stims medlemstidning som utkommer fyra gånger per år. Läs mer på http://www.stim.se

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you