__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2018 www.stim.se

”Min drivkraft är att berätta historier.” Sofia Hallgren, sidan 20

Soundcheck:

Cherrie Hiphop hype När musik gör dig sjuk 100 år med konstmusik

inspiratören ”Jag vet vad jag vill säga och göra. Och att jag vill inspirera och påverka.”


Amuse is a re-imagined record label, giving free music distribution to everyone.


ledare

Viktiga steg för rättvisan Musikbranschen är på många sätt en manlig värld. Kvinnor är underrepresenterade i både kreativa och ledande roller, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Tittar vi på könsfördelningen bland Stimanslutna så är hela 80 procent män, endast 20 procent kvinnor. Det i sin tur leder till att det främst är män som får pengar från Stim. Det vill vi ändra på. Därför har Stim gått in som partner i det internationella jämställdhetsprojektet Keychange. Tillsammans med organisationer runt om i Europa vill vi öka jämställdheten i musikbranschen genom att ge kvinnor mer utrymme både på och bakom scenen. Läs mer på sidan 13. Under året har Stim i samarbete med andra organisationer arbetat hårt för att påverka lagarna för upphovsrätt på internet. Vi lyssnar allt mer på musik via digitala plattformar. Samtidigt är lagarna nästan 20 år gamla och behöver uppdateras, så att de som ger plattformarna värde också får rimlig ersättning. I september vann musikskaparna en viktig delseger i Europaparlamentet när ett nytt kompromissförslag gick igenom. Mycket arbete återstår innan förslaget blir verklighet, men det var ändå ett viktigt steg mot en långsiktigt hållbar musikmarknad. Jag vill rikta ett stort tack till alla Stims anslutna som engagerat sig i denna fråga – ni har gjort er röst hörd! I det här numret möter du också Cherrie, en av våra största R&B-stjärnor. En målmedveten kvinna som vill inspirera och påverka. För henne har musiken varit räddningen under en tid då hon led av depression. Så är det inte alltid, tyvärr. Prestationspress, hård konkurrens och osäker inkomst är några av orsakerna till ohälsa i branschen. Men det finns hjälp att få. Läs mer på sidan 17.

Foto: F redrik Hjerli n g

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

”Saker har hänt runt om mig som jag måste prata om.”

Cherrie, sidan 4

10

03

innehåll #2 2018 4 Krigarsjälen

Uppväxten var tuff, men förde ändå med sig mycket gott. Nu vill Cherrie hylla sina rötter och de erfarenheter hon fått under sin resa från Somalia till Finland och Sverige.

10 Gatans musik

Hiphop är i dag en av världens största och mest kommersiella musikformer. Men den kommer ändå alltid att tillhöra gatan och spegla utanförskapet.

13 Tonartsbyte

Genom att delta i det internationella jämställdhetsprojektet Keychange hoppas Stim på fler kvinnor i ledande och kreativa roller i musikbranschen.

14 100-åringen

I hundra år har Föreningen Svenska Tonsättare, FST, arbetat för att främja den musikaliska mångfalden. Nu firar de detta med evenemang runt om i hela landet.

16 Bottennapp

Situationen för låtskrivare och artister är ofta tuff. Det kan leda till stress och ­psykisk ohälsa. Men det finns hjälp att få.

14 16

20 Bildberättelse

Att skapa musik till reklamfilm handlar till stor del om att förmedla känslor och sätta toner till bilder. Men det innebär också hårt arbete och en balansgång mellan ego och kreativitet.

24 Delseger i EU

I september vann musikskaparna en viktig delseger när ett kompromissförslag om en modernisering av upphovsrätten ­röstades igenom i Europaparlamentet.

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 26.


04

soundcheck: cherrie

Hon har snabbt tagit plats som en av Sveriges största R&B-stjärnor. Krigarsjälen Cherrie. Hon gör det genom att förena vackra melodier med starka budskap från sitt ursprung, förorten och utanförskapet. – Jag gör min grej. Det är väl det som gör mig unik.

krigarsjäl Text: Pia Runfors Foto: Elisabeth Ohlson Wallin


-

soundcheck

05

”Jag har alltid älskat R&B. Samtidigt finns en sådan berättar­ kraft, pondus och ärlighet i hiphopens texter som jag gillar.”


06

soundcheck: cherrie

’’

Jag vill hylla mina rötter och alla kulturer och erfarenheter jag fått på vägen – från Somalia, Finland och Sverige.”


soundcheck

D

et finns mycket att säga om Cherrie, ­eller Sherihan ­Abdulle som hon egentligen heter. Hon sjunger som en gudinna. Och hon har musiken i sig. Men framför allt är hon en ung mål­ medveten kvinna, med sitt eget produktionsbolag och en tydlig plan för vad hon vill förmedla. Den planen har hon haft sedan hon gav ut sitt första album. – Jag vet vad jag vill säga och göra. Och att jag vill inspirera och påverka. Lite som Araweelo, som givit namn åt hennes eget produktionsbolag, tillika hennes andra album. Även titelspåret på albumet heter Araweelo. – Araweelo var en somalisk härskarinna i uråldrig folksägen. Jag hörde den som en saga när jag var barn. Araweelo var rätt hemsk egentligen, kastrerade män och såna saker, men jag har alltid fascinerats av henne och tycker att hon är inspirerande. En stark somalisk kvinna som vågar ta plats. – Vi somalier har en fantastiskt rik historia och en kultur med mycket poesi. Vi är talangfulla människor med starka rötter. Om jag bara kan få en enda unge att förstå det och känna stolthet så är jag nöjd.

M

ed sitt debutalbum Sherihan ville hon stå upp för och backa sina medsystrar i Rinkeby, dit hon flyttade när hon var nio år. På det andra albumet, som kom ut i juni, pratar hon mer om sitt ursprung – som somalisk kvinna uppvuxen i Finland och Rinkeby. En på många sätt tuff uppväxt, men som ändå har fört med sig mycket gott. – Den har härdat mig och även gjort mig stark. Saker har hänt runt om mig som jag känner att jag måste prata om. Det är mer än bara musik för mig. Jag vill skapa en förståelse och på så vis försöka förändra. Hon gör det genom att kombinera den melodiösa R&Bn med samhällsengagerade texter som mer för tankarna till hiphop. – Jag har alltid älskat R&B. Där finns de vackraste och finaste melodierna. Samtidigt finns en sådan berättarkraft, pondus och ärlighet i hiphopens texter som jag gillar.

Och det passar henne bättre än att skriva kärlekssånger, vilket är det ”normala” inom R&B.

C

herries föräldrar flydde från inbördeskriget i Somalia 1990 och kom till den lilla staden Lojo i Finland. – Finland tog emot väldigt få flyktingar och det innebar att vi fick mycket stöd. Vi hade bostad och ekonomiskt stöd. Mina föräldrar utbildade sig och fick bra jobb. På så vis var det bra. Samtidigt innebar landets restriktiva flykting­ politik och det begränsade antalet flyktingar att det fanns mycket vardagsrasism. – Det var skitjobbigt socialt. Vi var bland de första från Somalia och många såg ner på oss. Flykting­ förläggningar brändes ner och vi var rädda. Det har gjort att hon i dag har ett rätt skevt förhållande till åren i Finland. – Jag var alltid ”the odd one”. Den som stack ut. Det fick mig att hata att vara somalier. Jag visste inte var jag hörde hemma och kände ingen identitet någonstans. – Samtidigt har det härdat mig. I dag blir jag inte så påverkad av främlingsfientlighet utan skakar av mig och gör min grej. Hon ser också hur åren i Finland har präglat henne positivt. – Där tittade jag alltid utåt, strävande någon annanstans. Det har gjort att jag kan se framåt och bortom min nuvarande plats. På helgerna åkte familjen till Helsingfors, två och en halv timme bort, och köpte Bollywood-filmer. – Jag är uppvuxen med de där filmerna och de där indiska tonerna hörs också på mitt nya album – tillsammans med afrikanska rytmer och även amerikansk R&B.

P

å somrarna åkte familjen ofta till ­Sverige dit hennes mostrar med familjer flytt. Och till slut blev mammans längtan efter gemenskapen så stor att hon tog med sig barnen och flyttade till Sverige. Pappan stannade kvar och föräldrarna skiljde sig. Men livet blev inte så lätt i bostadsbristens ­Sverige. Familjen flackade runt och bodde på vandrarhem, jourhem och i andra hand i bland annat Märsta, Solna, Hjulsta, Tensta och Vällingby. Till slut hittade de hem. Till Rinkeby. Eller Byn, som Cherrie själv säger. Det blev den första plats där hon inte kände sig utanför. Där fanns en gemenskap. Hon hittade också tryggheten hos

07

Sherihan ”Cherrie” Abdulle Ålder: 27 år Bor: i Bromma Karriär i korthet: Släppte debutsingeln Tabanja 2015 och nominerades året därpå till Årets nykomling och Årets musikvideo på Grammis­ galan. Debut­albumet Sherihan kom ut 2016 och hon vann priser för Årets hiphop/soul på P3 Guld- och Grammis­galan. Har även gjort Europa­turné med den brittiska rapparen Stormzy, varit sommarpratare i P1 och medverkat i SVT:s uppmärksammade serie Cherrie – ut ur mörkret. Aktuell med: sitt andra album Araweelo som släpptes 15 juni, dagen efter Ramadans slut. Turné i både Sverige och utlandet. I Cherries hörlurar just nu: ”Jag har den australiensiska sångerskan Nai Palm på repeat!”


08

soundcheck: cherrie

’’

Man kan nog säga att musiken räddade mig. Jag skrev för att få ur mig saker och musiken började betyda något.”

Sherihan, 2015

Araweelo, 2018 Låtskrivare som Cherrie beundrar: Marvin Gaye, Missy Elliott och Candice Nelson. Stimfakta Cherrie: Antal verk hos Stim: 51 Först registrerade verk: En dag Flest radiospelningar: Tabanja Aldrig igen 163 för evigt Varma gator Lämna han

sina kompisar – ett stort gäng tjejer, alla från olika länder och kulturer. Men det blev också rätt stökiga och destruktiva tonår. Men var kom då musiken in i bilden? Och framför allt när? – Jag visste tidigt att jag var duktig på att sjunga. Att jag hade talang. Men det fanns ändå aldrig på kartan att jag skulle kunna bli artist. Det fanns inte i min värld, i min identitet. Jag trodde nog inte att jag förtjänade något sånt. – Dessutom var jag storasyster i familjen och det fanns inte tid och utrymme för drömmar. Det var liksom bara så det var. Det var först under det sista året på gymnasiet som musiken började ta plats. – Jag led av kronisk depression och låste in mig hemma i lägenheten i flera månader. Allt var rätt mörkt på den tiden och musik var det enda som jag inte tyckte var jobbigt. Vändningen kom när en kompis, Leslie Tay, tog med Cherrie till sin studio. De spelade in en demo och hon insåg att det faktiskt ”inte lät så kass”. – Så man kan nog säga att musiken räddade mig. Jag skrev för att få ur mig saker och musiken började betyda något. Det kändes bra.

D

et lät bra, dessutom. Hon skrev låten Intro, om vägen från Finland till Rinkeby, och la ut den på YouTube. Responsen blev omedelbar. Redan samma dag gjorde hon sin första intervju. – Allt bara kom och det gick bra för mig. Från start, konstaterar hon. – En av de första låtar jag skrev var Låta bli. Där bearbetade jag min depression och jag tycker fortfarande att det är en av de bästa låtar jag gjort. Jag insåg att jag kunde vara personlig, sända ut mina känslor och sedan få kärlek tillbaka. Det var häftigt att känna det stödet. Det inspirerade. Ett år senare släppte hon singeln Tabanja som snabbt blev en viral succé. Hypen var ett faktum. Och året därpå gav hon ut albumet Sherihan och kammade bland annat hem priser för Årets hiphop/soul – både på P3 Guld- och Grammis­galan.

Hon har dessutom haft kontroll på sin egen karriär och produktionen redan från start. Varit independent och byggt upp ett eget produktions­ bolag och en studio. Men trots att hon har en egen studio händer det att hon fortfarande skriver och producerar sin musik hemma i sängen. Under täcket. – Det började när jag nyligen hade gått en kurs och lärt mig att producera själv. Jag hade ingen isolerad studio där jag kunde spela in, så det fick bli hemma, under täcket. Det blev en helt annan grej. Jag var helt själv och lät melodier komma ur mina drömmar. – När du vaknar ur en dröm är du i ett så sårbart tillstånd och saknar mentala spärrar, så det blev väldigt känslosamt. Sedan tänkte jag att jag skulle ta med mig låten och spela in den i en studio. Men det blev inte samma sak, så jag behöll inspelningen från sängen. Resultatet blev Mig själv/menat, en kärlekslåt som ofta spelas på bröllop.

I

dag är Cherrie inte bara en av de största R&B-artisterna hemma i Sverige. Hennes ­musik spelas över hela världen. Men hur kommer det sig att hon gör succé också internationellt när hon nästan uteslutande sjunger på svenska? – Min musik kommer från hjärtat och det verkar publiken känna. Många säger till mig ”I don’t understand the words, but I can feel them”. – Det är lätt att prata känslor med R&B. Men jag vill inte bara att det ska vara nice musik. Därför har jag backat tillbaka till vad jag själv behövde när jag var i Finland. Vad berörde mig då? På så vis blir min musik stark och känslosam. Det nya albumet är inte heller så mörkt som det förra. – När man lyssnade på mitt första album ville jag att det skulle kännas. Den här gången vill jag att det ska kännas bra. Jag mår mycket bättre nu och jag vill hylla mina rötter och alla kulturer och erfarenheter jag fått på vägen – från Somalia, Finland och Sverige. Det är en nostalgi som jag vill ska kännas. I dag lever Cherrie sin dröm. Och hon vet att hon förtjänar den. Det är också något hon vill förmedla till alla unga där ute. – Jag vill säga att de ska tro på sig själva. De är bra som de är. Jag önskar att någon hade sagt det till mig när jag var yngre. n


hiphop

Hiphopen har alltid varit gatans musik. Samtidigt har den bĂśrjat ta plats i det kulturella finrummet. Bland annat har Yung Lean gjort en danskonsert tillsammans med koreografen Eleanor Bauer och Cullbergbaletten.

Foto : urban j Ăś rĂŠ n

10


11

hiphop

hiphop hype

I dag är hiphopen världens största musikgenre och har till och med sprungit förbi rocken i antal streams. Hiphop har även börjat smyga sig in i de musikaliska finrummen. Men den ­kommer ändå alltid att vara gatans musik. Tuff och många gånger hård, men samtidigt så ­mammaälskande och sårbar. Text: Pia Runfors

I

ngen annan musikgenre följer samhälls­ utvecklingen på samma sätt som hiphopen. Det som började i Bronx i New York, utvecklades snabbt till en kultur som satte ljuset på sociala problem, utanförskap och orättvisor. När hiphopen sedan kom till Sverige i början av 1980-talet blev det även här gatans musik som gav en röst till de unga i städernas utanförskaps­ områden. Sedan dess har hiphop-musiken blivit en av världens mest kommersiella musikformer. Den har också utvecklats till en lång rad olika stilar och förgreningar, bland annat crunk, trap, gangstarap, boom bap, hyphy och rap metal. För att bara ge några exempel. – Men de flesta hiphopare har ändå sina rötter i underklassen, säger Pontus Gustavsson, pappa till podcasten Gatuslang och en av Sveriges främsta hiphopnördar. – Det som förändrats är framför allt den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen har skapat helt nya möjligheter och gjort det enklare att sampla musik. Det finns till och med appar som mixar musikspår automatiskt. Pontus Gustavsson startade Gatuslang 2012 och

har sedan dess hunnit intervjua över 120 hiphop-­ profiler – allt från stora frontfigurer till mindre uppmärksammade rappare och producenter. Han har också varit en drivande kraft bakom communityn Whoa, samtidigt som han skriver själv och rappar. I avsnitt 101 av Gatuslang intervjuade han till och med sig själv – med hjälp av Tommie Jönsson från podcasten DJ 50 spänn. – Hiphopkulturen består i grunden av fyra delar – rappen, DJ, breakdance och graffiti, och i början höll dessa mer ihop. De var sammanfogade och skapades på samma plats, i samma tid och av samma människor. I dag har de splittrats – lite som fyra syskon som flyttat till olika städer. Det är lite synd, säger Pontus Gustavsson.

I

Sverige har de fyra delarna vägt lite olika tungt i olika tider. – När hiphopen först kom till Sverige på 1980-talet var det framför allt dansen som var det centrala. Alla ville lära sig breakdancens olika moves och det arrangerades olika battles i breakdance. Sedan dog den trenden ut, musiken tog successivt över och DJ:n fick kultstatus. – Två av Sveriges största rappare i slutet av

Neneh Cherry


hiphop

’’ Lite hiphophistoria n Hiphopen har sina rötter i Bronx, New York, och många ser DJ:n Afrika Bambataa som hiphopens fader. Han mixade skivor på olagliga gatufester där ljudanläggningen tjuv­ kopplades från områdets gatulampor. n Den låt som förde hiphopen

från New Yorks svarta grannskap ut i den stora världen var Rapper’s Delight med ­Sugarhill Gang, som baserades på Chics discodänga Good Times. Innan dess hade det mesta skapats live med DJ och rappare. n I början av 1980-talet v­ isade Grandmaster Flash & The Furious Five med sitt album The Message att hiphop inte bara är festmusik utan ett redskap för att belysa samhällets orättvisor. n I grunden består hiphop av fyra delar; rap, DJ, breakdance och graffiti.

I ingen annan musikgenre är text­författandet och språkanvändningen så central som i hiphopen.” Pontus Gustavsson

1980-talet var faktiskt tjejer, Leila K och Neneh Cherry. Jag skulle gärna se fler tjejer inom hiphopen, det går typ bara en på 100 killar i dag, säger Pontus Gustavsson. I början av 1990-talet introducerade gruppen Just D hiphop på svenska för en bred publik, och något år senare kom The Latin Kings. Det var dock först mot slutet av 1990-talet som svensk hiphop fick sitt riktigt stora genombrott hos den breda publiken. – Det var Petter som tog den svenska låtskatten och hittade det svenska uttrycket för hiphopen.

A

tt hiphopen i dag börjat bli folklig ­betyder dock inte att den lämnat utanförskapet. Inte alls. Som musikform växer sig hiphopen visserligen allt större för varje år och kommersiellt sett skördar den stora framgångar. Den har till och med passerat rocken i antal streams och blivit störst i världen, enligt det amerikanska dataanalysföretaget Nielsens årliga mätning. Just nu är Drake den mest streamade artisten på Spotify. Och av alla artister på Way out West i augusti var Fricky den som streamats mest i Sverige, följd av Kendrick Lamar. Här finns också pengar att tjäna. Enligt ­Forbes årliga lista över de bäst betalade musikerna i världen är Jay-Z, Sean ”Diddy” Combs och Dre, är i dag inte bara de rikaste hiphoparna i världen utan några av de rikaste musikerna alla kategorier. Faktum är att hiphopen numera smugit in i de

musikaliska finrummen. Till exempel uppträdde Ken Ring ­nyligen i Konserthuset och Yung Lean med Kullbergbaletten. – Men även om hiphopen sugs in i populärkulturen och blir allt mer accepterad av etablissemanget är den ändå alltid gatans musik. I och med att hiphopen följer sin tid kommer den dock att ta sig lite olika uttryck, tror Pontus Gustavsson. – I dag finns till exempel flera artister i svensk hiphop med somaliska rötter och de tar såklart med sig sin musikskatt in i den svenska hiphopen – både vad gäller samplingar och språk. De kan ju inte göra samma grej som Petter, som har sina rötter i Sverige. Alla har sitt ursprung och därmed sin wibe och sina berättelser.

D

et kan dock tyckas lite märkligt att ingen hiphopare fått en Grammis i kategorin Årets textförfattare förrän 2016. Då fick Erik Lundin till och med två – för Årets textförfattare och Årets hiphop/soul. – Frågar du mig borde hiphopare ha kammat hem priset för Årets textförfattare de senaste tio åren, säger Pontus Gustavsson. Men det kommer att förändras, tror han. – För i ingen annan musikgenre är textförfattandet och språkanvändningen så central som i hiphopen. Låttexterna speglar samhällsutvecklingen och samtiden bättre än någon annan genre. n

Foto , P ONTU S: San na-Maria Cacatian

12


jämställt

13

Genom att vara aktiv i jämställdhetsprojektet Keychange vill Stim bidra till att snedfördelningen mellan könen minskar.

kvinnligt tonartsbyte

Kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade i både kreativa och ledande roller i musikbranschen i Europa. Det håller inte. Därför har Stim gått in som partner i det internationella jämställdhetsprojektet Keychange. Tillsammans tog organisationerna flera steg mot en ökad jämställdhet under Way Out West i augusti. Text: Pia Runfors

Foto: K eychan g e

K

eychange är en kollektiv kraftsamling av organisationer och festivaler i sju länder, för att öka jämställdheten i musikbranschen och ge kvinnor mer plats på musikscenen. Det behövs. Av Stims drygt 86 000 anslutna musikskapare är bara 20 procent kvinnor. Och det är ändå mer än i övriga deltagande länder, där andelen är ännu mindre. På musikfestivalerna är andelen kvinnliga headlines endast 10 procent och kvinnliga artister 22 procent. Genom att gå in som partner i Keychange hoppas Stim bidra till att den snedfördelningen minskar. – Om vi ska få till en förändring i branschen är just den här typen av samarbetsinitiativ så viktiga. I Keychange ser vi en möjlighet att bidra till förändring, så det känns självklart att vara en del av detta, säger Lina Heyman, Head of Rightsholder Relations på Stim. Målet är att skapa en bättre och mer inkluderande musikindustri för nuvarande och framtida generationer. För att lyfta kvinnliga talanger har de deltagande länderna valt ut starka artister som programläggs under Keychange-festivalerna. Svenska artister

är Gnucci, IMAN, TMRW*, Pale Honey och VAZ. I projektet ingår även kvinnliga nyckelpersoner och innovatörer. De utvalda från Sverige är Malin ­Ingrid Johansson, Theodora Nordqvist, Anna Cristoffersson, Anna Ingler och Cecilia Vaz.  Artisterna och innovatörerna finns med i Keychange-projektets nätverk och kommer att delta i creative labs, paneldebatter, interna möten och workshops på de olika festivalerna under hela projektets gång.   Även Way Out West deltar i Keychange-­projektet och arrangerade under årets festival både workshops och panelsamtal där man diskuterade arbetet mot en jämställd livebransch. Stim var även med och arrangerade ett mingel och delade ut Keychange Inspiration Award till Popkollo, ett musikläger som riktar sig till tjejer och transpersoner som älskar musik. Flera av de kvinnor som ingår i nätverket deltog också i festivalen. – Genom att ge kvinnor från olika europeiska länder möjlighet att träffas och bygga nätverk bidrar Keychange till att öka medvetenheten i frågan. Inte bara i Sverige, utan i flera europeiska länder, säger Lina Heyman. n

Det här är Keychange Keychange är ett internationellt projekt för att öka jämställdheten i musikbranschen. Det EU-stödda nätverket leds av PRS for Music Foundation. I Sverige drivs projektet av Musikcentrum Sweden/Öst i samarbete med Stim och Way Out West. Keychange investerar i nya kvinnliga talanger och uppmanar festivaler att skriva på en försäkran om att program­ lägga 50 procent kvinnor på sina scener senast 2022. Hela nätverket består av 60 kvinnor i musikbranschen, till exempel artister, musik­skapare, producenter, managers och andra företagare i musikvärlden. Deltagarna kommer från Sverige, Spanien, Island, Tyskland, Estland och Storbritannien, tio personer från varje land. Under 2018 bygger deltagarna nätverk, deltar i samarbeten och programläggs på festivaler som ingår i Keychange. I slutet av projektet presenterar nätverket ett gemensamt manifest i Europaparlamentet.


14

fst 100 år

Hundra år med svensk konstmusik

Anna Eriksson, Jag sätter den på snooze (2012) från FST:s 100-årsalmanacka.

I hundra år har Föreningen Svenska Tonsättare arbetat för att tillgängliggöra och sprida såväl ny som äldre svensk musik och främja den musikaliska mångfalden, i Sverige och internationellt. Nu firar de detta tillsammans med hela musik- och kultursverige. Text: FST

Invigningen av FST:s och STIM:s sammanträdeslokal den 22 januari 1937.

FST:s första kvinnliga medlem Helena Munktell fanns med bland grundarna 1918.

1918 1918: Föreningen Svenska Tonsättare (FST) grundades 1918 av ett trettiotal av sekelskiftets verksamma tonsättare. Målet var att tillvarata svenska tonsättares konstnärliga, ekonomiska och sociala intressen. 1919: Första protokollet, justerat den 3 januari 1919. Hållet vid konstituerande sammanträde med Föreningen Svenska Tonsättare på hotell Continental fredagen den 29 november 1918. Antal medlemmar var år 1918 till antalet 34. I dag är föreningen en sammanslutning av totalt 419 medlemmar, varav 384 professionella tonsättare inom det konstmusikaliska området.

1937 1921–1923: Sveriges första upphovsrättslagstiftning Tanken att skaparen av musik skulle få betalt när musiken framfördes offentligt framstod runt 1920 som absurd, både hos en bredare allmänhet och människor med stort musik- och kulturintresse. Detta utnyttjades skickligt i förklenande syfte av såväl näringsidkare som privatpersoner som fortsatt ville njuta av musiken helt gratis. I massmedia trycktes satirteckningar där giriga tonsättare kräver betalt av allt från vaktparaden till utfattiga gatumusikanter. Det ansågs också egendomligt att tonsättarna genom sin förening gjorde anspråk på att kunna påverka hur och var deras musik förekom. Likaså att de ansåg sig ha rätt att bli namngivna som upphovspersoner och att inte få sina verk omarbetade eller förkortade. I dag är detta en självklarhet – inte bara juridiskt utan även i det allmänna medvetandet. Så

hade det med all säkerhet inte varit om inte samma kärntrupp som bildade FST 1919 var delaktig i formuleringen av Sveriges första upphovsrättslagstiftning. Och som 1923, tillsammans med nya allierade, bildade upphovsrättssällskapet Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, för bevakning och hantering av tonsättares upphovsrätt och royalties. Första kvinnliga medlemmen var Helena Munktell, en av grundarna 1918. Sara Wennerberg-Reuter och Elfrida Andrée valdes in 1921.

1946: Nordiska samarbeten har betytt mycket för FST. De fem nordiska ländernas tonsättarföreningar grundade tillsammans Nordiskt komponistråd 1946. Initiativet går delvis tillbaka till de nordiska musikfesterna som hållits redan på 1880-talet. Detta är bakgrunden till Nordiska musikdagarna, en av världens äldsta musik­ festivaler som arrangeras vartannat år i något av de nordiska länderna. Utöver de nordiska samarbetena etablerades under 1970och 80-talen väl utvecklade samarbeten även med ett antal östeuropeiska tonsättarföreningar. Dessa initiativ var viktiga för konstnärlig mobilitet och ett komplement till de mer informella samarbetena med Västeuropa och USA under samma period.


15

Martin Jonsson Tibblin, FST:s ordförande.

Konstmusikens bredd Den svenska konstmusiken rymmer allt från opera, orkesterverk och kammarmusik till ljudkonst, elektronisk musik och improvisation. Mycket av den musik som erbjuds av FST:s medlemmar i dag hade inte 1918 års instiftare kunnat föreställa sig ens i sina vildaste fantasier. Under 1900-talet har för­eningens medlemmar, förutom de vokala och instrumentala formerna, även drivit upp unika alster inom bland annat grafisk notation, seriell musik, text-ljudkomposition, elektroakustisk musik, musik med starka improvisationsinslag, aleatorik, akusmatik, ­ljudinstallationer, happenings och artificiell musikalisk intelligens.

Foto: E lisabeth Ohls o n Walli n

F oto: Marcus W ran g ö

fst 100 år

Priser och stipendier FST delar ut tre priser: Rosenbergpriset (instiftat 1982) om 75 000 kronor tilldelas en särskilt betydelsefull eller nyskapande tonsättare. Interpretpriset (instiftat 1982) om 50 000 kronor tilldelas dirigent, ensemble eller enskild musiker som utmärkt sig för tolkning och framförande av nyskriven musik av svenska tonsättare. Musikens Möjliggörare (instiftat 2010) om 50 000 kronor tilldelas en producent, konsertarrangör, eller annan person eller institution som gjort insatser för att få till stånd komponerande eller framförande av ny musik. De stipendier som Stim-anslutna upphovspersoner kan söka från FST och Stim utgör i dag mycket viktiga stöd för tonkonstnärer inom konstmusiken.

Föreningen svenska tonsättare ger ut en CD-box med lysande ting av glömda tonsättare i anslutning till sitt 75-årsjubileum.

1993 Könsfördelningen är i dag 79 procent män och 21 procent kvinnor. I en tid då konst­ musiklivet i stort har upplevt en stark könsutjämning under andra hälften av 1900-talet hör tonsättarkollektivet tillsammans med dirigenterna till de yrkeskategorier som har en relativt stor obalans könsmässigt. FST:s medlemsbas speglar i detta avseende en situation som främst påverkas av utbildning och tidig etablering av yngre tonsättare. Detta är strukturer som FST sedan många år på olika sätt arbetar för att förändra.

Nyskapande kammar­ musikdag i samarbete med ­Konserthuset Stockholm, 2018.

2018 2018: Hedersledamot Varje år utses hedersmedlemmar som FST särskilt vill uppmärksamma för insatser inom konstmusiken. År 2018 invaldes Kungliga Musikaliska Akademiens preses Susanne Rydén som FST:s hedersledamot. 2018: Födelsedagen På själva födelsedagen den 29 november anordnas ett större evenemang i Stockholm som kommer att fyllas med musik och ett program som engagerar ett stort antal tonsättare, musiker och ensembler. Det kommer att spegla svensk musikhistoria genom hundra år. För att högtidlighålla föreningens jubileum kommer konserter att hållas på på många platser i landet och även i bland annat Aten och Berlin. Följ jubileumsprogrammet på https://fst100.fst.se/#fst100


16

psykisk ohälsa


psykisk ohälsa

17

rock bottom

Kan musik göra dig sjuk? Ja, faktiskt. Situationen för musikskapare och artister är ofta tuff, vilket kan resultera i stress och psykisk ohälsa. Men det finns hjälp att få. Text: Pia Runfors Illustration: SaraMara

A

tt vara låtskrivare är ofta ett ensamt jobb med tuffa arbetsvillkor. Det är tajta deadlines, prestationspress, hård konkurrens och osäker inkomst. Om du dessutom är artist blir det ofta ännu mer stress, med mycket resor och sena kvällar. – När du turnerar har du nya arbetsplatser varje kväll. Det innebär också nya arbetsgivare – som sällan ens ser sig själva som just arbetsgivare, utan som beställare. Det är klart att det skapar ett glapp och en stress, säger Ragnar Berthling, vid Musikcentrum Öst, som arbetar för att förbättra villkoren för musiker i landet. Han hänvisar också till en undersökning gjord av musikbranschen i Storbritannien. Den visar att psykisk ohälsa är tre gånger vanligare bland musiker än i samhället i stort. Enligt studien har runt 70 procent av musikerna i Storbritannien upplevt panikattacker, stark ångest eller depression. Ragnar Berthling är övertygad om att bilden är ungefär densamma i Sverige. – Jag kan faktiskt inte komma på någon annan kreativ bransch där man tar så dåligt hand om dem

som skapar innehållet. Alla frilansjobb innebär naturligtvis en viss stress och osäker inkomst, men jag vet inget annat jobb där du jobbar ensam på samma sätt. – Vi ser tydligt hur bristen på långsiktighet i branschen skapar en stress. Det är en väldigt stor skillnad mot att ha en anställning. För då har du en plan för ditt arbete och om du inte hinner klart det du ska kan du skjuta upp det till morgondagen. Bland musiker finns naturligtvis de som har stöd, till exempel ett management som hjälper dem. Men det räcker inte, menar Ragnar Berthling. – Det beror på vilken nivå du ligger på och delvis i vilken genre. Inom till exempel jazz och folkmusik ligger oftast ansvaret för bland annat bokningar, ekonomi, och PR på artisterna själva. Det är inte alls säkert att du som kreatör ens är bra på de bitarna, säger Ragnar Berthling. – Allt detta skapar en fragmenterad yrkessituation. Det säger sig självt att det i sin tur skapar en långsiktig stress som är nötande. Om musikern och kreatören i stället kan få stöttning så att alla dessa bitar fungerar, ger det naturligtvis ett annat lugn. På så vis frigörs tid så att hen kan fokusera på det hen är bra på – musik.

Karin Engquists råd för att undvika ­psykisk ohälsa: n Börja med en fysisk aktivitet

som får dig att vara någon annanstans än i själva prestationen. Gärna något som tar ner sinnets spinneffekt till en lugnare nivå, till exempel yoga, thai chi, basal kroppskännedom, alexanderteknik eller liknande. Ren fysisk aktivitet, där du får anstränga kroppen och höjer puls och blir svettig är också ett bra komplement till att få ner stressnivån. n Ta hjälp av kollektivet runt

dig. Till exempel kan du med hjälp av en annan person ägna en stund efter varje framträdande till återkoppling. Det ger oftast en mer realistisk bild av uppträdandet och skapar ett större lugn. n Skapa tid för återhämtning. n Var vaksam på signalerna

och sök hjälp.


psykisk ohälsa

Hit kan du vända dig för att få hjälp: Artist- och musiker­hälsan har specialkompetens om artisters och musikers arbetsvardag. Deras team kan ge råd och hjälp vid smärtor, belastningsskador, muskelspänningar, stress, nervositet/ rampfeber, mentala hinder, ångest och depression och vid hörselbesvär. Artist- och musikerhälsan startade i Malmö, men i dag finns även mindre nätverk i Stockholm och Göteborg. https://www.artistmusikerhalsan.se/ Suicide Zero är en ideell ­organisation som arbetar aktivt för att förebygga och minska antalet självmord i Sverige. Bland annat vill de minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa och öka kunskapen kring självmordsbenägenhet. De har även samlat information om var du kan få hjälp – om du själv mår psykiskt dåligt eller om du känner någon som gör det. Sjukvårds­rådgivningen 1177 svarar på frågor, bedömer vårdbehov, ger råd och vägleder till rätt vård. På webbplatsen 1177.se finns också tusentals faktatexter om sjukdomar och hälsa. Hjälplinjen 0771-220060 erbjuder kris- och stödsamtal samt råd och hänvisning via telefon. Du kan ringa om alla psykiska problem, svåra livssituationer och hjälp med att sortera tankar och känslor.

’’

Jag kan faktiskt inte komma på någon annan kreativ bransch där man tar så dåligt hand om dem som skapar innehållet.” ragnar berthling

K

arin Engquist är allmänläkare, som vidareutbildat sig kring rörelseorganens funktion och behandling samt i KBT. Hon påbörjade musikerutbildning på cello och har alltid hållit på med musik på sin fritid. Hon har på så vis kommit i kontakt med många musiker som lider av olika typer av ohälsa. Det ledde till att hon startade Artist- och musikerhälsan för 22 år sedan. Hon menar att kreatörer ofta ställer mycket höga krav på sig själva. – Det är ganska sällan de går hem och känner sig nöjda med det de har presterat. Snarare verkar det perfektionistiska förhållningssättet mer eller mindre vara inbyggt både i utbildningarna och i ­yrkeslivet. Det säger sig självt att det skapar en stress, att alltid försöka vara på väg att göra det bättre. Det här är väldigt tydligt inom den klassiska genren, men finns i alla genrer, säger hon. Resultatet blir ofta tydlig påverkan på hälsan – ibland både fysiskt och psykiskt. – Det vanligaste när de kommer till mig, är någon typ av smärtproblematik, men det kan likväl vara mer av psykologisk natur. Jag märker ju att det hänger nära samman med stress. När vi känner stress inrättar vi vår kropp och våra rörelser med instrumentet på ett sätt som ofta ger överbelastning av vissa strukturer och då kan ge smärta. – Många musiker kan också berätta om hur stressen och pressen kan leda till viss självmedicinering med till exempel alkohol. Ibland blir konsekvensen att man till slut måste ta timeout.

D

en där onda cirkeln vill Karin Engquist bryta. Bland annat vill hon skapa en ­större medvetenhet hos kreatörerna själva. För om man är medveten om vad som kan skapa ohälsa, så blir det mer självklart var början till förändring ska ske och på det viset lättare att hantera och åtgärda. I och med att många kreatörer lider av orimligt höga prestationskrav är det också viktigt att ta stöd utifrån. Om du är en musiker som står på scenen kan det vara klokt att ta sig tid för återkoppling efter varje framträdande. Att tillsammans med en

mentor eller vän reflektera över hur det gick. – På så vis kan artisten oftast landa i en mer realistisk och sann bild av framträdandet och ­förhoppningsvis känna sig mer tillfreds med vad hen har uppnått just nu. Det är också viktigt att tänka över turnéplanen och se till att det finns tid för återhämtning. säger Karin Engquist.

B

åde Karin Engquist och Ragnar Berthling vill nu förbättra situationen för landets musiker och musikskapare. De hoppas att branschen och utbildningarna ska bli mer uppmärksamma på de arbetsförhållanden som dagens kreatörer lever med och ta större ansvar. – Det är inte enkelt, men jag tror att lösningen ligger i att olika parter i branschen går samman och försöker ta ett långsiktigt grepp. Att de skapar en struktur som mer liknar den man har med en arbetsgivare och som ger bättre trygghet, säger Ragnar Berthling. – För den professionella stöttningen är svag i ­Sverige i dag, framför allt på agentursidan. Då ­måste branschen som helhet ta ett större ansvar. Utbildningarna kan också hjälpa till, menar Karin Engquist, som har jobbat i många år som studentläkare på Musikhögskolan i Malmö. – De kan bland annat göra eleverna medvetna om problematiken och att redan under studietiden arbeta med personlig utveckling och stresshantering med tanke på de konstnärliga utmaningarna. Som musiker är det också avgörande vilken kunskap du har om hur kroppen fungerar i en musikersituation och vad kroppen behöver för god funktion och åter­ hämtning. – Att vara sin ”egen” och ta ansvar för allt från själva ”musikprodukten” till hur det ska se ut på scenen, var man ska bo och så vidare är ju en ­”multitaskingsituation” som är extra krävande. n Ragnar Berthling

Foto: M usikce ntrum Öst

18


Nu lanseras iD44 frĂĽn Audient!

FĂśr mer info ring 08-566 16 400 eller maila: mail@sennberg.se www.sennberg.se


20

så jobbar jag

Många musikskapare lockas i dag av att göra musik till reklamfilm. Men vad kan du förvänta dig och hur går arbetet till? Stim-tidningen har pratat med tre skapare av reklammusik. De har alla olika erfarenheter och olika sätt att arbeta. Men gemensamt för dem alla är drivkraften att berätta och förmedla en känsla. Den som vill in i genren för att tjäna pengar eller för att få en låt att slå igenom är helt fel ute, menar de alla tre. Text: Pia Runfors

reklamfilmsm Philip Ekström: ”Hjärtat måste alltid vara med.”

Han kommer från popens värld och är känd genom den egna gruppen The Mary Onettes. Men när Philip Ekström skapar musik till reklamfilm blir det något helt annat – mer filmiskt. Det är ingen slump. – Jag ville bredda min kreativa plattform och komma bort från popen lite. Och filmmusik var det som lockade mig. Det finns ett fint uttryck i filmmusik, en idé kring uppbyggandet av musiken som jag gillar. Det började med en långfilm tillsammans med den amerikanska regissören Drake Doremus. I dag, cirka fyra år senare, ligger hans fokus främst på reklammusik. Han är en av de mer etablerade i branschen och jobbar med stora kunder som Audi, BMW, SAS, Gant, Volvo, Oriflame, Scania och Alcro. Mestadels jobbar han med regissören Anders Jeden­fors och Philips bror, Henrik Ekström, är nästan alltid med och skriver musiken. – I regel är det Anders som gör hela jobbet med att pitcha in vår idé och vision till kunden och produktionsbolaget. Det är jag tacksam för, jag kan bara glida in när det är dags för själva skapandeprocessen. När Philip Ekström sedan komponerar musiken gör han det utifrån en känsla – precis som när han gör musik till ”vanlig” film. Han jobbar då tätt tillsammans med Anders Jedenfors.

– Oftast skriver jag eller vi musiken först och därefter gör Anders själva filmen. Då har han med sig min musik och utgår från den. Men det är ingen reglerad process utan vi är öppna för allt. Om processen är den omvända – alltså om Philip Ekström ska sätta musik till en redan befintlig film – blir det sällan lika bra, tycker han. – Då har oftast produktionsteamet med sig en referenslåt och vill att jag ska närma mig den när jag komponerar. Det blir inte lika bra. Därför brukar jag numera köra på min magkänsla och göra något annat än referenslåten. Det blir oftast bättre och alla blir dessutom mer nöjda i slutändan. – Sedan är det ibland många som vill gå in och pilla lite i låten. Alla vill ju berättiga sin existens i projektet. Men då gäller det att stålsätta sig och stå på sig. Jag är noggrann och vet ju hur jag vill att det ska låta. Ja, bevisligen funkar den skapandeprocess som han och Anders Jedenfors arbetat fram. Bland annat har deras reklamfilm Make Life a Ride för BMW vunnit pris på den tyska PR-festivalen ”Die Klappe”. Men hans framgångar inom reklamfilmen hade aldrig kommit utan Mary Onettes. – Mary Onettes etablerade mig som låtskrivare, gav mig en position. Annars hade det nog inte gått. För Philip Ekström har aldrig pengarna varit en drivkraft – även om de är välkomna och bidrar till att han inte behöver stressa fram låtar till den egna gruppen. – Jag tror att hjärtat alltid måste vara med. Jag skulle till exempel ha svårt att skriva musik utifrån


så jobbar jag

smusik att den ska slå igenom i en reklamfilm. Det blir för konstruerat för mig. – Dessutom tjänar jag ju Stim-pengar på min reklammusik. En del produktionsbyråer är okunniga om detta och tror att det kostar pengar att registrera verket hos Stim. Då brukar jag bara förklara att det är tvärtom och då brukar det funka.

Sofia Hallgren: ”Jag hjälper regissören att berätta en historia.” Planen var att skriva pop-hits. Men efter tre år på musikhögskolan och en kurs i filmmusik tänkte Sofia Hallgren om. – Jag insåg att det passar mig betydligt bättre att komponera musik till olika typer av film. Att jobba i team, mot en bild. Sofia Hallgren har en klassisk bakgrund och har bland annat spelat trumpet i orkestrar. Hon har även skrivit pop. Men med tiden kändes det ändå lite trist och begränsat med ett instrument och en genre. Så under studietiden började hennes tankar glida över till att komponera filmmusik. – Min drivkraft är att jag gillar att berätta historier. För det är det det handlar om, jag skapar musik till en bild. I dag jobbar hon heltid på ljud- och musikproduktionsbolaget Red Pipe och komponerar musik till såväl film och reklamfilm som dataspel. Kunder är bland annat ICA, Elektrolux, Scania, Unicef och

spelbolag som THQ och King. Tillsammans med kollegan Björn Palmberg har hon nyligen skrivit musiken till långfilmen Uppsalakidnappningen. – Tidsmässigt är fördelningen mellan reklamfilm, film och dataspel ganska jämn. Det är kul för det ger en bredd och en variation. Jag gillar också att vi är ett team som jobbar mot ett gemensamt mål. Numera känner jag mig faktiskt mer som en film­ arbetare än som en musiker. Oftast får hon en brief och en grovklippning att sätta musiken till. – Det ger mig en bild av vad jag ska förmedla och med vilken känsla. Ju tidigare jag kommer in i processen, desto bättre. Det minskar eventuella missförstånd. Men när man har jobbat tillsammans ett tag blir det såklart lättare. Då vet jag vad de förväntar sig av mig. Inte sällan blir det mycket stråkar när Sofia Hallgren komponerar. Lite mer klassiskt, orkester och jazz. Det har blivit lite av hennes signum. – Men jag jobbar ofta i team med kompositören Björn Palmberg och vi kompletterar varandra bra eftersom vi har så olika bakgrund. Han kommer från indiepopen och jag kommer mer från det klassiska hållet och så är vi bra på olika instrument. Vi kan hjälpa varandra. Sofia Hallgren har alltid varit noga med att registrera sina verk hos Stim – såväl tidigare då hon skrev klassiskt och pop, som nu när hon skriver musik till reklamfilm och dataspel. – Det är inga konstigheter. Man måste bara ta reda på sändningskoderna. Skillnaden i dag är att

21

Ur BMW:s reklamfilm Make Life a Ride.

’’

Man måste vara medveten om att det ligger mycket jobb bakom varje reklamfilms­ jobb.”


23

så jobbar jag

Intresserad av ­r eklambranschen? Att ta sig in i reklambranschen som musikskapare är inte det lättaste. Oftast handlar det om talang, tajming, kontakter och gärna lite tur. Det finns därför ingen tydlig väg in i genren utan står du helt utan kontakter får du helt enkelt börja kontakta reklambyråer och produktionsbyråer med arbetsprover. Du kan även kontakta icke etablerade regissörer som vill ha musik till sina filmer. Många regissörer extraknäcker som reklamfilmsregissörer och då kan det vara bra att ha en redan fungerande relation. Eftersom synkroniserings­ avgiften för musik till reklamfilm förhandlas direkt med beställaren och inte genom NCB är det viktigt att ha villkor och pris helt klara redan före produktionsstart. På så vis kan du undvika missförstånd. Beställaren har oftast en egen budget från kund att förhålla sig till och vill gärna redan från start spika en budget. När reklamfilmen laddas upp av produktionsbolaget till Adtoox (eller liknande service) skapas en sändningskod. Det är viktigt att skicka den koden till Stim – tillsammans med verknummer, verktitel, TV-kanaler som reklamen sänds i och vilken tidsperiod den sänds. Den informationen mejlas till radio-tv@stim.se så att reklamfilmen kan matchas med verket.

’’

Kreatören eller regissören har oftast en idé om hur de vill att det ska låta. Vi försöker att tolka detta och samtidigt sätta vår egen prägel.”

jag inte behöver göra det själv. I och med att jag är anställd är det andra som gör det åt mig. Hon har flera tips till den som är nyfiken på reklamfilmsgenren. – Det är bra att vara bred och kunna flera genrer, men var ändå medveten om vad som är just din styrka och nisch. Våga också testa och utforska. Och nätverka – det är alltid viktigt i musikbranschen. – Var också medveten om att det ligger mycket arbete bakom varje reklamfilmsjobb. Om man tror att man ska kunna tjäna snabba pengar tror jag att man ska byta jobb helt. Hon tror inte heller att det är rätt väg att gå för att få en låt att slå igenom. – I dag matas vi med så mycket musik överallt, så jag är inte säker på om det funkar så längre.

Malcolm Pardon: ”Hitta balansen mellan ditt ego och din kreativitet.” Balkan-jazz ena dagen och Hollywood style score nästa dag. Så kan livet se ut för den som skriver reklam­ musik. Och det är just det som är en av de stora fördelarna, tycker Malcolm Pardon. – Det finns en variation som är både kul och utmanande. Man måste kunna hantera ganska många olika uttryck. Sedan är det många viljor som ska tillgodoses under processens gång, så man måste alltid vara beredd på att det kan bli en del tvära kast i processen. Malcolm Pardon är den ena halvan av låtskrivarduon DeadMono. Den andra är kollegan Fredrik Rinman och de har jobbat regelbundet med reklammusik i cirka tio år. De har bland annat gjort musik åt H&M, Skoda, Klarna, Ramlösa, ­McDonalds, Kelda, Stadium, Aco, Statoil och Kicks. – Vi håller på med en massa olika projekt – ibland gör vi reklam och ibland film eller tv. Vi har även våra egna projekt som vi jobbar med när det finns tid. Jag skulle tro att de flesta som gör reklammusik har ungefär samma situation som vi.

De olika projekten innebär ofta helt olika sätt att jobba. – När det gäller reklam så har kreatörerna eller regissörerna oftast en idé om hur de vill att det ska låta i form av en referens eller idévärld. Vi försöker att tolka detta på bästa sätt och samtidigt sätta vår prägel på det. Vanligen gör vi detta till en bild eller till en grovklippning. Sedan kan det ibland vara så att vi skickar musikförslag innan filmen spelas in, men det hör inte till vanligheterna. – När vi skapar musik för våra egna projekt, så är det egentligen bara vår vilja och vårt uttryck som ska fram. Det kan vara befriande och förlösande emellanåt, speciellt om vi suttit med ett reklamjobb innan där det blivit några turer fram och tillbaka. Numera är det många som vill in i den här genren för att de tänker att det finns pengar att tjäna – eller för att de ser det som en chans att få en låt att slå. Då är man fel ute, tror Malcolm Pardon – Nyckeln till att få det att funka är precis mot­ satsen. Om man tror att man kan komma in och göra snabba pengar, så missar man nog poängen. I de flesta projekt vi jobbar med finns både höga ­kreativa ambitioner och duktiga människor. Har man inte tålamod att driva igenom ett sånt ­tids­krävande arbete, och bara är där för pengarna, så tror jag att man ganska snabbt blir genom­ skådad. – Jag skulle nog säga att det viktigaste är att hitta balansen mellan ditt ego och din kreativitet. Ofta får man bakläxa på det man gör och då gäller det att ta in det på rätt sätt och kunna kavla upp ärmarna på nytt. Även när man känner att det var det bästa man någonsin gjort. I slutänden ska du ju ändå försöka tolka någon annans önskemål på bästa sätt, men sätta din prägel på det. Det är inte alltid det lättaste. Och glöm inte att rapportera in dina verk direkt när du är klar. – Det är lätt att glömma annars. Det finns också sändningskoder som du kan få av exempelvis din uppdragsgivare, det vill säga produktionsbolaget eller reklambyrån, om det sänds på till exempel TV. Det kan underlätta mycket för Stim att hålla koll på verket. n


upphovsrätt

24

Flera musikskapare har tagit ställning för moderniseringen av upphovsrätten. Här skickar Max Martin och Shellback en uppmaning till ledamöterna i Europaparlamentet att stå upp för rättvisa villkor i musikbranschen och värna framtidens svenska musikunder.

Delseger för musikskapare i Europaparlamentet Digitaliseringen har skapat nya fantastiska sätt att sprida musik och annat kreativt innehåll. Samtidigt är lagarna för upphovsrätt på internet nästan 20 år gamla och b ­ ehöver uppdateras. Därför arbetar EU för att modernisera reglerna och i en uppmärksammad omröstning i september vann musikskaparna en viktig delseger. Resultatet av omröstningen blev att ett nytt kompromissförslag gick igenom med stor majori-

Foto: Gustav B o n des o n

YouTube inför låtskrivarcredits I början av året införde Spotify en funktion som informerar om låtskrivare och producent till varje låt. Nu gör YouTube samma sak. Det innebär att musikskapare äntligen får cred för sitt arbete på två av de absolut största plattformarna för musik i dag. Det är inte en dag för tidigt, menar Alfons Karabuda, ordförande i SKAP, som drivit på

tet. Det innebär en framgång för musikskaparna och stärker deras position i det fortsatta arbetet. Beslutet innebär flera viktiga steg framåt. Dels genom transparenstriangeln som handlar om ökad insyn, skäliga ersättningar och rätt för kulturskapare att omförhandla e­ ller återkalla rättigheter. Dels genom artikel 13 som innebär att de internetplattformar som tjänar pengar på att sprida upphovsrättsskyddat material också ska vara ansvariga för materialet de tillhandahåller –

utvecklingen för att förbättra tjänsterna och plattformarna och på så vis bidragit till en global förändring i frågan. – Upphovspersonerna har sedan flera år tillbaka skaffat sig en allt starkare position och röst, mycket tack vare vårt europeiska samarbete i ECSA, som vi fått förtroendet att leda. Med denna position gick det hyfsat lätt att initiera samtal på högsta nivå med YouTube. Där gav vi goda argument till varför de måste arbeta med credits och lämnade även ett konkret förslag på hur vi tillsammans skulle kunna arbeta fram ett förslag. Då var det svårt för dem

i stället för användarna som det är i dag. – Vi är oerhört glada över denna delseger, även om mycket arbete återstår. Europaparlamentet röstade i dag för en mer konstruktiv fördelning mellan de som skapar innehållet och de stora plattformarna som tjänar pengar på det. Det är viktigt för kulturskaparna, för kulturen, för konsumenterna och för Europas ekonomi som helhet, säger Karsten Dyhrberg Nielsen, vd på Stim.

att backa, säger han. För upphovsrättspersonerna innebär förändringen både glädje och lättnad. – När det är allt svårare att få det ekonomiska att gå ihop blir den ideella rätten med credit ännu viktigare. Hur ska låtskrivare annars kunna få möjlighet att synas och skapa fler samarbetsmöjligheter och uppdrag, säger Alfons Karabuda. Genom att stärka rättigheterna för de individuella kreatörerna kan Stim och den kollektiva förvaltningen bli starkare och visa att musiken har ett högt värde.


Digital Mixing Redefined. Again.

N

ot to sound boastful, but when the new Series III was completed, even we were blown away. Or as Jim Odom, our founder put it, “We expected to knock it out of the park,

One-touch Multitrack Capture™ SD Card recording without a computer—leave the laptop at home.

but we knocked it all the way to New Orleans.” Nine years in the making, StudioLive 32 is beyond everything else in its price point and surpasses anything we’ve ever created. Yet it remains at the head of the class for ease of use and sound quality.

Totally re-designed Fat Channel with State Space Modeling now has vintage EQs and compressors in an all-new UI.

From XMAX preamps, 7-inch color touch screen and a 55 x 55 AVB networking interface, to 1.6-billion (with a “b”) DSP instructions per second and 40 inputs, the complete StudioLive 32 feature list is nothing short of mind-boggling. Head to musiciansfriend.com to learn how we’ve

100mm touch-sensitive motorized faders maintain that intuitive 1:1 fader-per-channel workflow which StudioLive mixer are famous for.

leap-frogged our competition again.

Foto : xx

Includes new versions of Studio One®, Capture™, QMix® UC, and UC 2.0 —all with groundbreaking integration.

©2016 PreSonus Audio Electronics, Inc. All Rights Reserved. PreSonus, StudioLive, QMix, and Capture are trademarks or registered trademarks of PreSonus Audio Electronics, Inc. Studio One is a registered trademark of PreSonus Software Limited.

nad@nordicaudio.eu • www.nordicaudio.eu


i korthet

Mina Stimpengar FRÅGA: Jag har gjort musiken i en reklam. Hur får jag pengar? SVAR: Varje reklam som sänds i radio och tv har en ID-kod unik för just den reklamen. Vi tar emot rapportering från de kanaler vi avräknar. I denna rapportering får vi information om vilka ID-koder som har använts, när de använts och i vilka kanaler. Det vi inte får från kanalerna är vilket verk som är kopplade till ID-koden. Som musikskapare behöver du anmäla verket som använts och sedan registrera den reklamkod verket använts i. Detta gör du enkelt på stim.se/musik-i-reklam genom något av formulären i högerspalten. Själva reklamkoderna hittar du vanligtvis hos reklambyrån eller mediebyrån. Vi slår sedan ihop dina anmälda verk med bifogad ID-kod för att

Johanna Skogström är Broadcast Manager på Musikrapportering & Administration

kunna räkna ut en total musiktid för just denna reklam och lägga in dessa för utbetalning. I tv avräknar vi dessa kanaler: TV3, TV4, TV4 Lokal, Kanal 5, Kanal 5 Lokal, TV6, Sjuan, Kanal 9, Kanal 11 och TV12. I radio avräknar vi NENT Group (tidigare MTG) samt Bauers kanaler. Vi avräknar för närvarande inte reklam online eller i playtjänster. Utbetalningar för reklam sker två gånger per år: i juni och december. För att hinna betala ut dina pengar behöver vi information om din eller dina reklamkoder innan första april respektive första oktober. Vår primära utbetalning är för föregående halvår (i decemberavräkningen 2018 betalar vi ut för första halvåret 2018) men även halvåret innan går en gång till ifall nya koder inkommit. Utöver dessa har du även möjlighet att reklamera tre år

bakåt i tiden ifall du inte fått betalt tidigare. För reklam som sänts utomlands behöver vi samma information som för Sverige med tillägget vilket land det rör sig om. Vi skickar då ett krav till vårt systersällskap i nämnda land som ser ifall just den reklamfilmen sänts, för att sedan skicka pengar till oss att fördela på verket. Om du undrar över något kan du alltid mejla oss på radio-tv@stim.se. Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Nya test med fingerprinting Stim jobbar kontinuerligt för att förbättra möjligheterna för musikskapare att få rätt intäkter när deras musik spelas – även när det gäller bakgrundsmusik. Just nu pågår ett pilotprojekt där Stim testar dosor som lyssnar av vilken musik som spelas på bland annat restauranger, barer och i butiker. Informationen matchas sedan mot Stims databas. – Vi har nu testat flera olika leverantörer av dosor och hittat en som k ­ larar att matcha hela 90 procent av den bakgrundsmusik som spelas, säger Adina Broström, Head of general licensing på Stim. – Men tekniken är ny så det krävs en del arbete innan vi är helt i hamn. Vi jobbar nu tillsammans med leverantören för att dosorna ska anpassas till vår verksamhet och ge så korrekta uppgifter som möjligt. Hittills har tekniken testats på ett 20-tal restauranger, men planen är att skala upp testerna ytterligare, för att kunna utvärdera hur kvaliteten och kostnaderna påverkas när tekniken används i full skala. Tanken är att informationen från dosorna ska vara ett komplement till de tidigare källorna av information om bakgrundsmusik, inte ersätta dessa. – På så vis hoppas Stim kunna få mer exakt information, så att fördelningen av intäkterna blir ännu bättre. Tekniken skapar ju ständigt nya möjligheter så framtiden ser ljus ut.

25

Nytt avtal med YouTube I början av året tecknade Stim, genom sitt internationella bolag ICE, ett multi­ territoriellt avtal med Facebook. Och nu har man även slutit avtal med YouTube. Avtalet gäller till och med 31 mars 2020 och omfattar även YouTubes nya abonnemangstjänster som lanserades i juni i år. YouTube är den senaste stora leverantören av digitala tjänster som blir fullt licensierade under ICE Core. Avtalet bidrar till att säkra att Stims medlemmar får ersättning när deras musik används. Det innebär även en licensiering av nya territorier och täcker YouTubes lansering av abonnemangstjänster. Avtalet täcker över 130 områden i Europa, Mellanöstern, Afrika och Indien och gäller för en lång rad olika typer av musikanvändning såsom musikvideor, videoklipp uppladdade av fans, videobloggar, konsertvideor och tv-liknande format med musik i bakgrunden. ICE är Stims samarbete för gränsöverskridande licensiering och förvaltning av musikrättigheter. Licensen omfattar för närvarande Stim, PRS, MCPS, och GEMA samt ett antal större independent-förlags aggregerade repertoarer.

Pappers­ stopp för live­ rapportering Från och med 1 september 2018 blir musikrapporteringen helt digital och görs direkt på Mina sidor på Stim.se. Det innebär att Stim slutar att ta emot rapportering av liveframträdanden på papper eller e-post. På så vis blir rapporteringen mer effektiv samtidigt som miljöpåverkan minskar.


26

i korthet

Nominera till styrelsen, NäMMU och val­bered­ningen Våren 2019 hålls nästa medlemsstämma i Stim. Några av de frågor du som är medlem kan vara med och bestämma om är Stims styrelse och valberedning samt Stims nämnd för främjande av musikalisk mångfald och upphovsrätt, NäMMU. Sista datum för att lämna dina nomineringar är den 1 januari 2019! Du hittar instruktioner och formulär för att nominera på www.stim.se. Kom ihåg att ange till vilken funktion du nominerar kandidaten och ge en kort motivering. Tänk också på att Stim eftersträvar jämställdhet och mångfald i styrelse, valberedning och nämnder. Under våren arbetar sedan valberedningen med att ta fram ett förslag om tillsättning av nya ledamöter i styrelse, NäMMU och valberedning. Valberedningens förslag skickas sedan ut till alla medlemmar och publiceras på Stim.se inför årets ordinarie medlemsstämma.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Chefredaktör: Pia Runfors Redaktionsråd: Tina Arvidsson, Mari Dahlén, Adina Kranz, Ida Staxenius, Gilda Romero, Marit Woody, Jonas Nordin, Cristian Jonsson och Joel Lindström. Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Cherrie (Sherihan Abdulle) Omslagsfoto: Elisabeth Ohlson Wallin Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2018 ISSN 2000-5628

Pris i jämställdhet till Popkollo Under Way Out West belönades Popkollo – musiklägret som riktar sig till tjejer och transpersoner som älskar musik – med utmärkelsen Keychange Inspiration Award. Priset hedrar och uppmärksammar kvinnor som på ett extraordinärt sätt bidragit till musikens utveckling och som är förebilder för kommande generation samt för Keychanges internationella nätverk av kvinnliga

musikskapare, innovatörer och framtida nyckelpersoner i musikindustrin. Popkollo får priset för att man har varit en pionjär för att stödja och inspirera gräsrotsnivåer av kvinnor, trans­personer och icke-binära artister i musik. I 15 år har de varit en sann förebild för andra musikorganisationer och en drivkraft för att säkra en mer jämställd bransch i framtiden.

Foto : P o pko llo/ M usik s o m m ötesplats

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se


97% av kundbetygen på Thomann.de för EBS PG-10 är 5 av 5. Övriga 4:or (av totalt 63 omdömen enl 23/2, 2018)

PCF DELUXE

Standardversionen av EBS revolutionerande platta, kompakta och prisvärda patchkablar. Finns i fyra längder, samt nu även som stereokabel i längderna 28 och 58 cm!

EBS 30 ÅR 2018! Köp boken på e b s s w e d e n .t i c ta i l . c o m

PREMIUM GOLD (PG)

Ännu kompaktare och lyxigare modell av de platta patchkablarna. Förmodligen världens mest kompakta patchkabel, i kombination med fantastisk prestanda och prislapp!

DC-90F, DC distribution

Nya supersmidiga DC-distributionskablar med platta kontakter. Använd tillsammans med EBS AD9 Pro för att fördela DC ström till hela pedalbordet!

Se hela EBS sortiment på w w w.ebssweden.com


Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

THE ORIGINAL RED KEYBOARDS Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

NEW!

A refined modern classic

Nord Electro 6 combines our award-winning emulations of vintage electro mechanical and acoustic instruments in an ultra-portable package.

Nord Electro 6D 61 (physical drawbars)

With 3 independent sound sections and a streamlined user interface we’re proud to present the most powerful and flexible Electro ever - a refined modern classic.

Nord Electro 6D 73 (physical drawbars)

OLED Display

Seamless Transitions

2X Memory

for Sample Library

Nord Electro 6 HP Organ Engine

www.nordkeyboards.com/electro6

Split Point Crossfades

Follow us! #iseenord

Profile for Stim

Stim-magasinet 2-2018  

Stim-magasinet 2-2018  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded