Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #1 2019 www.stim.se

”Vi har en lång historia av att män alltid har fått gå före, men nu kommer en våg av förändringar.” Atena Banisaid, sidan 16

Soundcheck:

Pionjären – På den tiden hade det ett löjets skimmer över sig att sjunga rock på svenska, sådant sysslade vissångare och schlagerartister med. Men jag vet inte om jag egentligen var först med det.

Pugh Rogefeldt Ditt företag, dina pengar Kvinnliga musikproducenter Koreografen och kompositören


ledare

Arbete för ökad jämställdhet i branschen Stims siffror över anslutna musikskapare visar att branschen på många sätt är en manlig värld. Vi vill därför driva på arbetet för en ökad jämställdhet i branschen. ­Baserat på Stims unika data kan vi på sidan 22 presentera listan över Sveriges mest framgångsrika kvinnliga låtskrivare. Det känns både viktigt och roligt. De banar väg för att fler kvinnor ska våga satsa på musikskapandet. På sidorna 16–17 kan du läsa om ett annat viktigt initiativ för jämställdhet – ett mentorsprogram för kvinnliga musik­ producenter. Programmet är ett exempel på ett samarbete som bygger en grund för förändring och en mer jämställd representation framöver. Och samarbete är ju själva grundtanken med en medlemsorganisation – att man tillsammans skapar en stark röst som är viktig att lyssna på. Stim har nu snart 90 000 anslutna. Den samlade kraften har verkligen behövts i kampen om era rättigheter på de stora plattformarna, som med alla sina resurser gått ut hårt mot förslaget om ett nytt Copyrightdirektiv. Direktivets syfte är att skapa bättre möjligheter till ersättning online, men debatten har varit tuff och kantad av en mängd felaktigheter och dystopiska överdrifter kring förslagen. Läs mer om vårt arbete på sidan 21. Vi vet inte i skrivande stund om förslaget har gått igenom, men det har inte rått brist på engagemang. I mars gick Stim ut tillsammans med 22 andra svenska organisationer i #kulturskaparuppropet för direktivet. Tillsammans representerar vi mer än 150 000 personer som verkar i den kreativa sektorn. När vi agerar gemensamt händer det bra saker.

”Om man nu ska försöka placera mig i ett fack så är jag i grund och botten en rockmusiker.” Pugh Rogefeldt, sidan 4

innehåll #1 2019 4 Pionjären

För femtio år sedan släpptes Pugh Rogefeldts debutplatta Ja, dä ä dä! För att få betydelsen i texterna att nå fram valde han bort engelska och den svenska rockmusiken som vi känner den i dag var uppfunnen.

12 Din business

Skapa den arbetsro du behöver för din kreativitet genom att ta kontroll över ditt företag.

12

15 Business och viljestyrka

1996 grundades skivbolaget Redline Recordings av The Salazar Brothers. Genom stark vilja och fokus på målet är de ett exempel på att det går att starta från tomma händer.

16 Mentorskap

För att råda bot på obalansen mellan kvinnor och män i producentvärlden har Sony/ATV Music Publishing Scandinavia och Musikmakarna startat ett gemensamt mentorsprogram för kvinnliga producenter.

18 Lekstuga

16

Koreografen Alexander Ekmans och kompositören Mikael Karlssons sam­ arbete började för snart tio år sedan. De betonar vikten av lekfullhet och att våga släppa taget.

21 Värde för Sverige

Låtskrivare och kompositörer måste få betalt för det de har skapat. Därför arbetar Stim hårt för att förbättra situationen och flytta fram musikskaparnas position.

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

Foto: F r ed r i k Hj e r lin g

03

22 Svenska kvinnor

År 2018 blev ett nytt succéår för svensk musik. Bakom framgången finns en lång rad kvinnliga musikskapare.

18

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 22.


04

soundcheck: pugh rogefeldt

För femtio år sedan uppfanns den svenska rockmusiken som vi känner den i dag. Då släpptes Pugh Rogefeldts debutplatta Ja, dä ä dä! Själv var han dock inte medveten om att han skapat något unikt. Stim-magasinet samtalade med pionjären om låtskriveri, musik som skramlar och konstnärlig frihet.

pionjär Få låtskrivare och artister lyckas hålla på i femtio år och fortfarande vara relevanta.

Foto: dennis blombe r g /war ne r m u sic sw eden

Text: Krister Insulander


r

soundcheck

05

Ja, dä ä dä!, 1969

E

’’

n vårdag i slutet av sextiotalet spelade Torbjörn Rogefeldt in fyra låtar på en hyrd band­spelare hemma i Västerås tillsammans med sin bror Ingemar och en kompis. Låtarna – varav en var Små lätta moln – ­skickade han till de stora skivbolagen i Stockholm. Och en som nappade var Anders Burman på skivbolaget Metronome. – Vi klickade direkt. Han var entusiastisk och det var tydligt att han visste vad han snackade om. Han påstod att rockmusik med svenska texter var unikt och ville göra en hel LP-skiva. Så jag fick i uppdrag att åka hem och skriva fler låtar, säger Pugh Rogefeldt. Att han skrev på svenska beror helt enkelt på att han tyckte det var enklare. – När jag började skriva låtar hade jag hur många musikaliska idéer som helst, men texterna var knepigare. Jag försökte först skriva på engelska men det blev inte bra. Jag var inte så slängd i språket så jag satte ihop fraser från olika engelska låtar. Och jag gillade inte grejen med tomma ord som skulle låta bra tillsammans med musiken, jag tyckte det var viktigt att betydelsen i texterna gick fram. Så han började skriva svenska texter till sina rocklåtar – något som hans band hemma i Västerås inte var särskilt förtjusta i. – På den tiden hade det ett löjets skimmer över sig att sjunga rock på svenska, sådant sysslade

När jag började skriva låtar hade jag hur många musikaliska idéer som helst, men texterna var knepigare.”

vissångare och schlagerartister med. Men jag vet inte om jag egentligen var först med det, jag var influerad av både Cornelis Vreeswijk och Povel Ramel – Gräsänkling Blues låg trots allt inte så långt ifrån det jag höll på med. Och Ove Törnqvist hade också varit där och nosat, även om det var mer femtiotalsstuk över hans musik.

D

et har pratats och skrivits mycket om Pugh Rogefeldts svenska rocktexter. Men även musikaliskt var Ja, dä ä dä! banbrytande med sin psykedeliska rock. – Mina musikaliska influenser var brit­popen – Beatles, Stones, Kinks och de banden. Men jag gillade även skräpgrupper, typ Pretty Things. De var punkiga långt före punken och jag har alltid gått igång på rock som skramlar. Den enda musik som jag inte är så intresserad av är den som är för fixad och överarrangerad. Jag är mer inne på det primitiva, det ursprungliga. Resultatet blev en varierad platta, som till stor del improviserades i studion. – Anders Burman kom på den briljanta idén att sätta ihop mig med Jojje Wadenius och Janne ”Loffe” Carlsson när låtarna i stort sett var färdigkomponerade. Och de var exakt rätt musiker för plattan. Låtarna spelades in live i studion med Jojje Wadenius på bas och Loffe Carlsson på trummor, ibland i form av långa jamsessioner. – Det är mycket tack vare dem som resultatet blev så bra. Framför allt ska Jojje Wadenius ha stor kredd, han arrangerade låtarna och gjorde

Torbjörn ”Pugh” Rogefeldt Artistnamnet är inspirerat av konstnären Pug Karlsson, som Rogefeldt kände. Ålder: 71 år Bor: i Visby Karriär i korthet: låtskrivare och rockmusiker. Har sedan debuten med Ja, dä ä dä! släppt femton studioalbum, ett livealbum, elva samlingsplattor, en EP med tolkningarna från teveprogrammet Så mycket bättre samt ett tjugotal singlar. Han var även med i ”supergruppen” Grymlings, som fick en stor hit med Pughs låt Mitt bästa för dig.


soundcheck: pugh rogefeldt

I Pughs hörlurar just nu: Post Malone, Billie Eilish och grungeband från nittiotalet. De tre bästa svenska LP-skivorna: Cornelis Vreeswijk Tio vackra visor och Personliga Person Ulf Lundell Kär och galen Magnus Uggla Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt De fem bästa svenska låtskrivarna: Per Gessle Amanda Jenssen Carl Michael Bellman Sarah Klang Benny Andersson Fem egna favoriter: Grävmaskinen Marion Aindto Dinosaurie Här kommer natten Mona Stimfakta Pugh Rogefeldt Antal verk hos Stim: 247 Första registrerade verk: Tillbaka (Lars Wellander, Mats Ronander, Pugh Rogefeldt) Flest radiospelningar: Mitt bästa för dig Dinga Linga Lena Snart kommer det en vind Stockholm Nattmara

’’

Min publik och musikkritikerna får stå ut med att inte riktigt veta var de har mig.”

pålägg på gitarr och piano. Det var bara vi tre som lirade på plattan plus sångerskan Turid Lundqvist, som medverkade på Små lätta moln. Tekniker var Mikael B. Tretow. Några låtar som spelades in kom aldrig med på skivan och de kommer aldrig att se dagens ljus. – Tyvärr finns inte det materialet kvar. Det hade varit roligt att kunna ge ut dem i samband med femtioårsjubileet, men de är borta för alltid. När Ja, dä ä dä! kom ut fick den inte någon uppmärksamhet till att börja med. Varken Pugh eller Anders Burman trodde heller att plattan hade någon kommersiell potential, de såg den mer som ett experiment. – Jag tänkte att det var ju kul att få göra det här fast nu får jag väl gå ut och söka mig ett vanligt jobb. Men så började ungdomsredaktionen på Sveriges Radio spela låtarna och då small det till ordentligt. Så vad känner du när du lyssnar på plattan i dag – hade du velat göra den på något annat sätt? – Jag har ju levt med den i femtio år och tiden efter att den kom ut hade jag gärna gjort en del saker annorlunda. Men när jag lyssnar på den nu känner jag att både spelsättet, arrangemangen och min röst är väldigt tidstypiska. Och det ska man inte peta i.

J

a, dä ä dä! följdes av ett kommersiellt framgångsrikt sjuttiotal med plattor som Pughish, Pugh on the Rocks, Bolla och Rulla och liveplattan Ett steg till, som sålde i över 100 000 exemplar. Och ingen platta är den andra lik. – Min publik och musikkritikerna får stå ut med att inte riktigt veta var de har mig. Jag har influerats av allt från punken – jag blev fullständigt golvad när jag hörde God Save the Queen med Sex Pistols första gången – till Charlie Pattons deltablues från tjugotalet. En annan influens var grungebanden i början av nittotalet. – Band som Alice in Chains, Nirvana och Soundgarden var helt fantastiska. Några låtar på min platta Människors hantverk från 1991 är influerade av grungen.

Men han skulle inte definiera sig som en grunge­artist. Heller. – Om man nu ska försöka placera mig i ett fack så är jag i grund och botten en rockmusiker – ­ingen vissångare eller schlagersångare. Men för mig är inte det där intressant, det viktiga är att jag får behålla min konstnärliga frihet.

E

fter framgångarna på sjuttiotalet sjönk skivförsäljningen. Men Pugh Rogefeldt har aldrig varit uträknad och 1990 fick han en jätteframgång med bandet Grymlings, som han bildade tillsammans med Göran Lagerberg, Mikael Rickfors och Magnus Lindberg. Skivans stora hit blev låten Mitt bästa för dig, komponerad av Pugh. På Grymlingsplattan finns även Där gullvivan blommar, som Pugh skrev tillsammans med Mikael Rickfors – ett av de få tillfällen då han har samarbetat med andra låtskrivare. – Det fattades en låt till plattan. Då spelade Micke upp melodin på orgel och jag skrev en text. Och det var väl en typ av samarbete. Men annars har det inte funkat när jag provat att skriva tillsammans med andra. Jag är nog lite för udda som låtskrivare och artist. Ett annat undantag är när Pugh fick några inspelade tejper och texter från den okände låtskrivaren Ulf Lundell, som då ännu inte hade fått skivkontrakt och undrade om Pugh var intresserad av hans låtar. – Låtarna var inte riktigt min grej men texterna var geniala. Så med hans tillstånd satte jag musik till texten En gång tog jag tåget bort. Och när jag skulle spela in plattan Het i början av åttiotalet hittade jag hans texter igen – bland annat fantastiska Aftonfalken, som jag skrev musik och en tredje vers till.

D

et är i dag tio år sedan Pugh ­Rogefeldt gav ut en platta med eget material. Men han har inga planer på att gå i pension. – Jag har turnerat mycket och det tar både tid och kraft. Men precis just nu håller jag faktiskt på att skriva och spela in musik till

Foto: Mar ia Sam u elsson

06


soundcheck

07

”När jag lyssnar på Ja, dä ä dä! i dag känner jag att både spelsättet, arrangemangen och min röst är väldigt tidstypiska.”


soundcheck: pugh rogefeldt

fem gamla klassiker till:

De senaste åren har Pugh turnerat mycket, och det är tio år sedan han gav ut en platta med eget material. Men just nu har han två olika projekt som han planerar att släppa under 2019.

Pughish, 1970

Hollywood, 1972

Pugh on the rocks, 1973

Bolla och rulla, 1974

Ett steg till, 1975

flera plattor, så det är lite av en ketchupeffekt. Jag har två olika projekt som jag planerar att släppa under 2019. Och de är stilmässigt vitt skilda från varandra. Faktum är att han befinner sig i Sandkvie Studio i Visby när vi genomför den här intervjun. Han är dock lite hemlig om den musikaliska inriktningen, men berättar att han bland annat försöker göra egna tolkningar av gamla kristna låtar. – Jag är inte troende, men det finns fantastiskt mycket bra material inom den genren. Så vi experimenterar med det just nu. Under året blir det förstås också en del firande. Få låtskrivare och artister lyckas ju hålla på i femtio år och fortfarande vara relevanta. – Jag planerar ett större framträdande i Stockholm där vi kommer att koncentrera oss på debutplattan. Just nu har jag kontakt med musiker som har anknytning till mig och min musik – för mig är detta viktigt. Vi får se så småningom vad det blir av det.

P

ugh Rogefeldt är Stimansluten sedan många år och får i dag mycket hjälp av Stim med att ha koll på sina rättigheter. – Jag är ingen administrativ män­ niska och har säkert gått miste om mycket pengar under åren genom att inte bry mig. Så var det ända tills Stim hörde av sig och sade till mig att jag måste skärpa mig och utnyttja de ­tjänster de kan erbjuda i stället för att bara trampa på som en annan konstnär. Och i dag har jag järnkoll, med stor hjälp från Stim. n

ww

Tävling: Vinn signerad platta Vill du ha ett signerat ex av Ja, dä ä dä!? Ja, dä vill du! Med anledning av 50-årsjubileet av Pugh Rogefelts Ja, dä ä dä! så har vi fått ett äkta välspelat ex av skivan från en anonym donator i Stimhuset att ge till en lycklig ­vinnare. Pugh har signerat så klart. Tävlingsfrågan lyder: Pugh hamnade på frimärkes­ serien En hyllning till rockens 50-årsjubileum!, som gavs ut år 2004. Förutom Pugh så gjordes det frimärken av Ulf Lundell, Jerry Williams, Eva Dahlgren, Louise Hoffsten, Sahara Hotnights, Tomas Ledin och Elvis Presley. Pugh intervjuades i samband med det i en av våra största dagstidningar, och en av frågorna var: Vilket märke rockar mest? Vad tror du han svarade? Fundera och skriv svaret till red@stim.se med en motivering till varför just du ska vinna senast den 2 maj, så väljer redaktionen ut det rätta svar som har den bästa motiveringen.

Foto: Daniel åhs kar lsson

08


Amuse is a re-imagined record label, giving free music distribution to everyone.


soundcheck: pugh rogefeldt

Per Gessle

Miss Li

DJ Shadow

Jojje Wadenius

Ulf Lundell

Lisa Wall

Ola Salo

Joakim Thåström

Joakim Thåström Spelade med Imperiet in en cover på Pughs bearbetning av Brecht/ Weills Surabaya Johnny.

Andra om Pugh

– Hela plattan är fantastisk. Jag önskar att jag varit en fluga på väggen i Metronome-studion när det begav sig. Så säger Per Gessle om Ja, dä ä dä! Vi frågade honom och några andra ­musikprofiler vad Pughs debutplatta har betytt för dem. – Min första Pugh-platta var Pughish, som jag ibland tycker är den bästa svenska LPn någonsin. Denna kärlek ledde till Hollywood, Bolla och rulla och live-albumet Ett steg till. Jag var förresten på konserten, femton år gammal, på Teatern i Halmstad där albumet spelades in. En fantastisk upplevelse, säger Per Gessle som själv jubilerar som artist i år. Han kom med andra ord in i Ja, dä ä dä!-bubblan långt senare, efter att ha varit Pugh-fan i många år. – Min spontana känsla var såklart att detta var The Mother till Pughish, som jag då kunde utantill. Samma härliga musikaliska galenskap, samma häpnadsväckande språkliga nyfikenhet. Underbart löst och generöst producerat av Anders Burman. Pugh hade en avlägsen bror i Captain Beefheart, men annars kan jag inte komma på någon som gjort något liknande lika bra. Fast Pugh var bättre i min bok. Två av de finaste låtarna jag vet finns på Ja, dä ä dä!: Små lätta moln och Här kommer natten, men hela plattan är fantastisk. – Allt detta utspelade sig när jag började skriva låtar på egen hand och jag influerades såklart enormt mycket av allt jag lyssnade på. På den svenska sidan var det Pugh och John Holm. I den andra skivbacken stod T. Rex, David Bowie och Leonard Cohen. Fint.

Linda ”Miss Li” Karlsson Medverkade tillsammans med Pugh i teveprogrammet Så mycket bättre. Jag tycker den är lätt ”topp tre bästa svenska skivan genom tiderna” och jag

kan ärligt säga att jag aldrig hade tackat ja till att vara med i Så mycket bättre om jag inte fått tolka Här kommer natten eller nån annan låt från just det här albumet. Den har format både mig och min artistkarriär på många sätt. DJ Shadow Amerikansk artist och DJ som samplade Love, Love, Love från Ja, dä ä dä! i den moderna klassikern Endtroducing från 1996. I found the Pugh Rogefelt album in the basement of the very same record store featured on the cover of my album. The store was one of my muses, and spending time searching in the massive basement was like a quest for wisdom. Any time I was stuck, or needed inspiration, the basement provided an answer. In this case, I was in a pensive mood, and was looking for something to represent the aimless frustration I was feeling. The guitar feedback and mad, clattering drums on the Rogefeldt album spoke to me, and I tried to seize on that angry energy as a way of expressing raw emotion... which, after all, is the ambition of any artist. I’m very thankful that the album made its way to me, and I hope I have served as a ”bridge of discovery” for new listeners to Pugh’s music.     Jojje Wadenius Spelade gitarr, bas och piano samt arrangerade musiken på Ja, dä ä dä! För min del bidrog Ja, dä ä dä! till att jag blev mer erkänd som musiker – plattan blev ju väldigt uppmärksammad. Jag, Pugh och trummisen Janne ”Loffe” Carlsson skapade mycket av innehållet på plattan genom improvisation. Det mesta av materialet var visserligen komponerat av Pugh, men samtidigt tillförde vi andra två väldigt mycket. Så rent musikaliskt var inspelningarna en plattform där jag kunde experimentera en hel del. Det var en kul inspelning men vi tänkte inte så mycket på det just då – vi var otroligt fokuserade. Ulf Lundell Textförfattare till några av Pughs låtar, bland annat Aftonfalken. Pugh var för mig föregångsartisten som skrev på svenska. Jag har djup beundran för Taube och Vreeswijk men Pugh

var min generation. Om det är som jag tror, att han inte är invald i Swedish Music Hall of fame, då vet jag inte vad jag själv har där att göra. En pionjär och ett vackert egensinne. Jag nynnar då och då fortfarande på Små lätta moln. Kanske den finaste låten om svensk sommarförlösning på senare år. Lisa Wall Musikjournalist på Sveriges Radio, programledare P1 Kultur. ”De satt bra i munnen.” Det är orsaken till att den första svenska rockplattan såg dagens ljus och bländade oss andra. Det som satt bra var konsonanterna. Och det måste ha varit som att vara upptäcktsresande och ”hitta” en ny kontinent. Det var ju precis vad han gjorde! Tobbe vågade överge tidens baby, yeah och runda wa-wa – och gav svenskan tillbaka till svenskarna. Även om det ibland är mer onomatopoesi än poesi. Det är lekfullt jävlar-anamma rakt igenom, en direkthet som punchar ett hål rakt genom tiden. Plattan stoltserar med en av tidernas bästa svenska låtar Här kommer natten som börjar mitt i improviserat larm för att sen bli en strukturerad fabel för en ny generation som både svänger och hotar: kall och underbart lång. Da-beda-be-da-da-da! Varde: rock på svenska. Ola Salo En av de artister som hyllar Pugh i boxhäftet till Pugh 2003. Det som fångade mig var att det var en skiva med sån ohämmad lekglädje. Ordvrängeri och halsbrytande vertikala melodier. Ett fantastiskt infallsrikt lir från de tre suveräna musikerna. Det var en skiva som osade av bjussig livslust och gränslös fantasi, och det tyckte jag var oerhört inspirerande att lyssna på i det sena 90-talet då samtids­musiken kännetecknades av distans och beräknande.  Med tanke på hur musikklimatet ser ut i dag känns Ja, dä ä dä! av samma anledning ännu mer relevant. Den påminner om att musik ska va kul. Och att det egentligen inte finns några regler för hur en låt ska va, det är helt upp till vad du känner för.

Foto: Ande r s Roos, S onny B oy G u stavsson, D i g boston , dennis blombe r g, S ofia Lu ndell, Mattias Ahlm, David Kihlbe r g och Amanda O oms.

10


! T E N YH

DITT LJUD I VARJE SITUATION MED NYA

EBS MICRO BASS 3

Ett helt nytt analogt ‘multi-verktyg’ för basister – med integrerad teknik från ett par av EBS mest älskade förstärkare.

PRESTANDA: SIGNALSTYRKA ENLIGT PROFESSIONELL STANDARD FÖR MIXERBORD (+/-15 VOLT). 2-KANALER (DRIVE & CLEAN) SOM KAN KÖRAS PARALLELLT ELLER I SERIE. DUBBLA XLR-UTGÅNGAR (POST & PRE EQ ELLER STEREO). BLEND KONTROLL MELLAN KANALERNA. NY, FÖRBÄTTRAD HÖRLURSFÖRSTÄRKARE. AUX INGÅNG. EFFEKT LOOP (MONO ELLER STEREO). KOMPRESSOR. INBYGGD STÄMAPPARAT. TVÅ OLIKA DRIVE-MOTORER MED TRE OLIKA DRIVE KARAKTÄRER. BRIGHT, CHARACTER & BYPASS FILTER (CLEAN). 9V DC ADAPTER INKLUDERAD. INTRODUKTIONSPRIS: 3865:-

Mer detaljerad information på hemsidan, ebssweden.com. Vi förbehåller oss rätten till ändringar.

Se hela EBS sortiment på w w w.ebssweden.com


12

business


business

13

Som musikskapare är du troligtvis duktig på det kreativa. Men glöm inte att du även måste ha lite koll på din business. Genom att ta kontrollen över ditt företag kan du nämligen skapa den arbetsro du behöver för att göra just det du är bäst på – musik. Text: Pia Runfors Illustration: SaraMara

koll på din business

A

tt vara musikskapare innebär för många att också vara egen företagare. Det är en kombination som inte alltid är helt självklar. Å ena sidan vill du vara fri i ditt skapande. Å andra sidan gäller det att hitta en marknad och att ha kontroll över ekonomin så att du kan överleva. – Självklart ska du som musikskapare kunna fokusera på din musik. Men som företagare har du alltid ett ansvar för att driva ditt företag och det kräver ofta lite framförhållning. Det kommer du aldrig undan. Därför är det viktigt att ha koll på och fokusera på rätt saker, säger Christoffer Sander, rådgivare på Danske Bank med särskild erfarenhet av kunder från den kreativa sektorn.

Tänk till i starten Om du är i startskedet av din karriär bör du bland annat fundera över vilken bolagsform som är bäst för dig – enskild firma, aktiebolag eller handelsbolag. Vilket du väljer beror lite på din situation och dina möjligheter. – Många musikskapare börjar sin karriär med att skriva en låt och vet kanske inte vad det ska

leda till. Då kan det vara bra att börja med en enskild firma. Det är den enklaste företagsformen, som är lätt att starta. – Men med en enskild firma är det du som privatperson som har ansvar för företagets alla förpliktelser, till exempel skulder och ingångna avtal. Företaget är med andra ord tätt samman­ flätat med dig som privatperson. Ett aktiebolag innebär däremot att du inte har samma personliga ansvar, utan bolaget är en egen juridisk person. Det är därför lättare att hålla isär bolagets ekonomi och din egen privata. – Aktiebolag är den vanligaste bolagsformen i dag, men den kräver en kapitalinsats på 50 000 kronor och det är naturligtvis inte alla som har. Många musikskapare börjar därför med enskild firma och går över till aktiebolag när verksamheten växer, säger Christoffer Sander. En annan fördel med aktiebolag är att du har större möjlighet att styra över ett eventuellt överskott, alltså om det blir pengar över när du har betalt alla utgifter, till exempel genom utdelning. – Att låta pengarna ligga på ett bankkonto är en minusaffär just nu. Så om du sedan får ett överskott, fundera över hur du kan återinvestera


14

business

’’ tips och hjälp Verksamt.se är ett sam­ arbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket för dig som ska starta, redan driver, vill utveckla eller ska avveckla ett företag. De erbjuder även kostnadsfria kurser och rådgivning. Driva-eget.se är en sajt och en tidning som ger inspiration och goda råd till dig som ­driver eget företag eller funderar på att starta eget. Företagande.se är en mötesplats för småföretagare och entreprenörer. Innehållet skapas till största del av medlemmarna själva och av experter. Musikerförbundet, SKAP eller FST erbjuder också en del rådgivning till sina medlemmar.

Musikbranschen är en osäker bransch och om du gjort ett album vet du aldrig hur det kommer att sälja.”

i företaget. Kanske i ett piano eller i fonder? En tredje bolagsform är handelsbolag, en sorts blandning av aktiebolag och enskild firma. Den kräver att ni är minst två delägare och bolaget är i sig en juridisk person. Men delägarna har ett större personligt ansvar gentemot utom­ stående jämfört med i ett aktiebolag. Var noga med pappersarbetet Bokföring, skatt, moms, avgifter, tillstånd, försäkringar och pension. Det är praktiska detaljer som kan få många småföretagare att vilja stoppa huvudet i sanden. Det är naturligtvis ingen bra idé. För om pappersarbetet inte sköts kan det få förödande konsekvenser. – Den enklaste lösningen är att ta hjälp av en redovisningskonsult. Det kostar naturligtvis lite pengar, men om du har råd är det ofta en bra hjälp, säger Christoffer Sander. Om du inte har råd eller vill hålla nere kostnaderna – digitalisera. – Digitaliseringen och redovisningsprogrammen har gjort det möjligt för företagare att klara många delar själv. Då blir det enklare att sköta betalningar, utlägg, kvittoredovisning med mera. Det viktiga är att du har kontroll över din egen ­business. Då får du mer arbetsro så att du kan ägna dig åt det du är bäst på – musiken. Det är till exempel klokt att göra en prognos och en budget över året så att du vet hur du ska fördela dina utgifter. – Min erfarenhet är att en del far iväg lite i början av karriären och fokuserar på fel saker – som att hyra en lokal eller köpa dyr utrustning. Ta det i stället lugnt och investera med förstånd. Väx med balans Som musikskapare kommer intäkterna ofta klumpvis och då kan det vara svårt att få ihop tillräckligt till löpande kostnader. Då gäller det att lyfta blicken, tänka långsiktigt och se intäkter och utgifter över tid.

– Musikbranschen är en osäker bransch och om du gjort ett album vet du aldrig hur det kommer att sälja. På så vis kan det vara svårt att göra en prognos över intäkterna. Det du däremot oftast vet är vilka utgifter du har, till exempel lön. Då får du fokusera på det och låta det styra. Dra inte på dig ett hyresavtal innan du har råd med det. – Mitt råd är också: väx med balans. Det kan så klart låta lite tråkigt men du kommer aldrig undan att du måste ha likviditeten för att kunna investera. Så ta ett steg i taget. För att få en karriär som är hållbar över tid är det också bra att bredda sin verksamhet. Ju fler intäktskällor och kunder du har desto tryggare. – Du kan till exempel både vara artist och skriva musik åt andra. Eller skriva reklammusik parallellt med andra musikprojekt. Pensionen, ditt eget ansvar I Sverige har vi ett pensionssystem som är uppbyggt på att den allmänna pensionen kompletteras med tjänstepension. Om du är anställd i ett företag med kollektivavtal, vill säga. – Men som egenföretagare är det ingen annan som bryr sig. Du måste ta ansvar för din pension själv och det är många som glömmer bort eller skjuter upp. Då riskerar du att stå där med bara en allmän pension som kan bli svår leva på. Så om du har möjlighet, försök att sätta av pengar till pensionen. Det är en bra skattemässig möjlighet som ger dig en frihet att själv välja när du ska gå i pension. Även försäkringar är en viktig del i ditt företagande. Om du saknar försäkringar saknar du också skydd mot till exempel sjukdom, skadad egendom, olyckor eller brott. Därför är det viktigt att du tecknar bra företags- och personförsäkringar. – Om du är ny som företagare är det inte så lätt att ha koll på allt. Då är det bra att veta att det finns rådgivare som kan vara behjälpliga utan kostnad. Det ligger ju i vårt intresse att ditt bolag växer på ett sunt sätt, säger Christoffer Sandler. n


business

15

Talang räcker inte hela vägen. För att lyckas måste du även ha en vision, sätta tydliga mål och, framför allt, jobba hårt. Det säger musikproducenten, musikern och dj:n Hugo ”Salla” Salazar. Text: Pia Runfors

Foto: O live r M artin

S

Salazar Brothers

alla och hans bröder Masse och Chepe Salazar – eller The Salazar Brothers som de även kallar sig – är ett lysande exempel på att det går att börja med två tomma händer men ändå lyckas – tack vare att de hade en plan.  Salla och Chepe grundade skivbolaget Red­line­ ­ Recordings 1996, efter att ha slagit igenom och släppt den första plattan med The Latin Kings. Så småningom hängde även lillebror Masse på.  De var unga och saknade både erfarenhet och pengar. Men de visste vad de ville.  – Vi ville jobba med musik. Och vi visste tidigt att vi ville ha en egen label. Det var det eller inget, berättar Salla.   – Många skrattade åt oss och sa att vi inte skulle klara det. Men vi hade vår idé och var själva övertygade om att vi kunde klara det. Gjorde beräkningar och skissade upp en trappmodell över hur vi skulle kunna växa.  Att det skulle ta tid och innebära mycket jobb hade de med i beräkningen.  – Vi hade vårt mål och fokuserade på det, inte på hindren längs vägen. Det gav oss motivation. Men vi var noga med att ta ett trappsteg i taget. Till exempel sommarjobbade vi för att få råd att köpa utrustning. Vi tog aldrig några lån, vilket på längre sikt gav oss större frihet. – Vi visste också att vi ville bygga en bred grund med flera ben att stå på. Antingen växer man

snabbt och smalt, eller långsamt och brett. Vi valde det sistnämnda för att få ett långsiktigt hållbart företag.  I och med att bröderna inte hade någon erfarenhet av att starta och driva företag hittade de på hur det skulle gå till.  – Vi har liksom uppfunnit vår egen väg. Jag har alltid gillat att rita våra idéer – allt från planer och budget till design av t-shirts eller egna videos. Det har funkat bra för oss.  De har även förnyat sig längs vägen. Efter en paus i början av 2000-talet tog de nya tag och breddade sig ytterligare, bland annat genom nya samarbeten och projekt både i Sverige och i utlandet.  I dag, 23 år efter starten, är Redline Recordings­  Sveriges ledande hiphop-label med artister som Labyrint, Linda Pira, Mohammed Ali, Gee Dixon, Dani M och Kartellen. Deras fokus är nya talanger och låt­skrivare. – Vi visste redan på 90-talet att hiphopen skulle bli stor. Det har tagit lite tid, men vi har trott på vår idé. I vår uppväxt lärde vi oss att man måste jobba hårt för att få pengar och nå sina mål. Det har vi haft nytta av. Därför har det också varit viktigt för oss att visa våra föräldrar att vi klarade det.  I dag håller Salla och Massa också workshops i förorterna runt om i Sverige för att inspirera unga.  – Det är viktigt för oss att dela med oss av vad vi kan och vad vi lärt oss längs vägen.  n

Sallas tips till dig som vill starta eget 1. Formulera din vision och bestäm delmål flera år framåt.  2. Gör en plan över hur du ska nå dit. Fokusera inte på hinder, lägg i stället ner mycket jobb på att knyta rätt kontakter. Bestäm vad du kan göra själv och vilka uppgifter du måste ta hjälp med.  3. Bygg upp företaget sakta. Om du gör bra saker, kommer du så småningom att locka till dig bra människor.  4. Allt du gör kan förbättras. Så gå alltid tillbaka i efterhand och täpp till luckorna. 


16

mentorskap

Zerrin Sarac och Linnéa Björn vågar ta plats som producenter.

Teknisk kompetens och skarpa lägen ger självförtroende – det vet Zerrin Sarac och Linnéa Björn. Efter en termin i Musikmakarnas och Sony/ATV Music Publishing Scandinavias mentorsprogram för kvinnliga producenter vågar de nu kalla sig producenter.

att våga A

tt vara producent handlar väldigt mycket om att våga. Nu har jag självförtroendet att göra det, säger Zerrin Sarac. Att det råder en obalans mellan kvinnor och män i producent­ världen har länge varit ett faktum i musikbranschen – trots det har det ännu inte skett någon större förändring. Mot den bakgrunden har Sony/ATV ­Music Publishing Scandinavia och Musikmakarna nu startat ett gemensamt mentorsprogram för kvinnliga musikproducenter. Det berättar Atena Banisaid som är en av initiativtagarna från Sony/ATV.  – Vi har en lång historia av att män alltid har fått

gå före, men nu kommer en våg av förändringar. Det här mentorsprogrammet är en del i det. Vi vill inte bara snacka, vi vill agera, säger hon. Mentorsprogrammet drog igång i september i år och hittills har det arrangerats fyra träffar där studenterna har fått möta etablerade producenter som är knutna till Sony/ATV. Förutom samtal och diskussioner om yrket har de även fått möjlighet att producera för, och tillsammans med artister.    – Det här är en start till att kunna säga: ”Jag är kompetent, jag kan det här. Jag är en producent!” Det är enormt viktigt för att kvinnor ska våga ta för sig, säger Atena Banisaid.

Foto: u r ban j ö rén

Text: Malin Letser Foto: Felicia Yllenius


mentorskap

’’

Zerrin Sarac och Linnéa Björn pluggar på Musikmakarna, en yrkeshögskoleutbildning inom musikproduktion, och är två av de sju studenter som deltar i mentorsprogrammet. De berättar att de redan har fått en otrolig boost och ett stort tekniskt kunnande. – Vi har fått träffa och prata med sångaren och producenten Becky and the Birds, det var riktigt fett. Vi har även fått jobba tillsammans med producenten Jeff Roman (producerat för Jireel och Denz, reds. anm) och fått i uppgift att producera låtar. Det har varit otroligt givande, säger Zerrin Sarac. Linnéa Björn håller med och tillägger att mentors­ programmet har gett henne ett stärkt själv­förtroende.  – Den här tiden har fått mig att inse att rollen som

Verkligheten är fortfarande den att majoriteten producenter är män. Därför har vi valt att jobba utifrån bra förebilder snarare än utifrån kön.” Atena Banisaid

producent främst handlar om att våga vara kreativ. Det finns ingen mall som du måste passa in i, du behöver inte göra som alla andra. Det handlar bara om att hitta din grej, säger hon. En av de viktigaste lärdomarna som Zerrin Sarac och Linnéa Björn kommer att ta med sig från ­mentorsprogrammet är att våga ta plats.   – Numera vågar jag kalla mig producent. Det beror på att jag har blivit tekniskt kunnig och fått självförtroende, säger Linnéa Björn.  Zerrin Sarac håller med om att den tekniska kunskapen ger självtillit på flera plan. –  Även om jag inte kommer att producera hela tiden i framtiden kommer jag inte att vara den där tjejen som sitter tyst längst bak i studion. Jag kommer att ta för mig mycket mer, och om jag får en idé vet jag att jag kan prodda själv. En annan viktig lärdom från mentorsprogrammet är att producentens roll inte enbart är teknisk, det handlar om väldigt mycket mer.   – I grunden handlar det om att ha en vision som du vill förmedla. Det du gör behöver inte vara tekniskt perfekt, det handlar snarare om att kunna göra något som är intressant – att skapa nya ljud till världen, säger Linnéa Björn.  Atena Banisaid på Sony/ATV berättar att mentorsprogrammet kommer att fortsätta under våren och att de därefter har planerat för ett nytt program under hösten 2019. – Vi ser det här som ett långsiktigt projekt för att skapa verklig förändring i branschen, säger hon. Till skillnad från många andra mentorsprogram som är riktade mot kvinnor berättar Atena Banisaid att deras fokus är att göra programmet så verklighetsbaserat som möjligt. Det innebär bland annat att deltagarna inte enbart arbetar med kvinnliga producenter. – Verkligheten är fortfarande den att majoriteten producenter är män. Därför har vi valt att jobba utifrån bra förebilder snarare än utifrån kön. Du måste våga säga vad du tänker och tycker alldeles oavsett var du är – även om det är i ett rum med enbart män. n

17


18

danspartners

Lekfullhet, kärlek till konstformen och att våga släppa taget – alltid med verket i fokus. Det är fundamentet för samarbetet mellan koreografen Alexander Ekman och kompositören Mikael Karlsson, som har resulterat i flera kritikerhyllade föreställningar över hela Europa. Och de har fortfarande inte slutat leka. Text: Krister Insulander Foto: Helena Lindroth

A

tt hitta en samarbetspartner där allt funkar är inte alla förunnade. Men när Alexander Ekman och Mikael Karlsson träffades i New York för snart tio år sedan klickade det direkt – först på det personliga planet, sedan på det konstnärliga. – Vi hade faktiskt varit kompisar i flera år när Alexander bad att få höra min musik. Då hade jag redan sett några av hans stycken i New York City och tyckte de var helt fantastiska. Så jag hjälpte honom med ljud till en föreställning med Cedar Lake, ett danskompani i New York. Det gick bra, så han bad mig skriva ett stycke till en föreställning på Operan i Stockholm. Och på den vägen är det, säger Mikael Karlsson. Alexander Ekman hade tidigare uteslutande jobbat med existerande musik – något som är enklare men också begränsande.

lek

kamrater


danspartners

– Det är en otrolig vinst som koreograf att hitta en kompositör som du klickar med. Verket får en spänning som du aldrig kan uppnå när du använder befintlig musik. När de skapar ett verk inleder de oftast processen med att träffas i Mikaels studio i Harlem i New York där de testar intressanta ljud. – Allt börjar med en lek utan att någon av oss vet vart det ska ta vägen. De bästa samarbetena är när vi provar oss fram utan att ha några förväntningar på resultatet, det är då de roligaste idéerna kommer fram, säger Alexander. När de har enats om ett koncept skriver Mikael grova musikaliska skisser, som de bollar med varandra. – Det viktigaste när vi jobbar ihop är att bara släppa taget, att våga vara löjliga och pinsamma. Ibland rullar vi runt på golvet och skrattar för att det är så dåligt. Det mesta kastas bort, men mycket av det som kommer fram i ”galenskaps­ tillståndet” är det som också funkar. För en nittiominuters föreställning skriver jag säkert tre-fyra timmars musik.

N

ågra vattentäta skott mellan musiken och koreografin är det inte, även om rollerna är tydliga. – Alexander skulle aldrig kalla sig kompositör och vice versa. Men jag tror på en superöppen process där den bästa idén i rummet måste vinna, säger Mikael. Båda betonar också vikten av att känslan måste förmedla visionen av verket, samtidigt som det är viktigt att inte vara för fastlåst. – Det är en av utmaningarna – att ha en plan och samtidigt vara öppen för nya saker. Annars försvinner flowet och själv försöker jag alltid bryta mönster, säger Alexander. En annan utmaning är att man börjar jämföra med det man har gjort tidigare. – Jag och Mikael känner varandra så väl och litar på varandra. Men när man har skapat så mycket tillsammans finns det en risk att man börjar bli ”duktig” och referera till det som man vet funkar. Och då försvinner den lekfullhet och naivitet man hade från början. När en god bit av stycket är klart jobbar Mikael sedan vidare med musiken tillsammans med musikerna. – Jag tycker om att leda processen, men en musiker vet alltid mer om sitt instrument än vad jag gör. Jag lär mig av dem samtidigt som de också får lite ägandeskap. Musiken blir bättre och

spel­glädjen ökar när den får studsa runt bland en massa människor som vill musiken väl.

J

ust nu arbetar Mikael och Alexander med verket Eskapist, som har premiär på Stockholmsoperan i april. – Ordet ”eskapist” har en negativ klang men jag vill lyfta fram de positiva sidorna, att vara normbrytande och våga fantisera, säger Alexander. Musiken är denna gång till stor del elektronisk och framförs inte av en orkester – något som gör uppsättningen tekniskt enklare. Midsommarnattsdröm, som gick upp våren 2015, var då den ljudtekniskt mest avancerade uppsättningen i Operans historia. – När jag använder inspelad musik är det dock inte tänkt att den ska ersätta ett liveband eller en orkester. Jag mixar och mastrar alla mina inspelningar själv – det är en del av min kompositionsprocess eftersom jag ofta blandar elektronik och liveinstrument. Och jag jobbar gärna med de extremer som finns tillgängliga vid inspelning: extremt detaljerat surroundljud, hörselvillor, mängden ”luft” i ljudet, mikrojustering av pitchen etc, säger Mikael. – Målet för mig och Alex är inte att man ska identifiera sig med stycket. Det handlar om att hamna någonstans där vi aldrig har varit förut.

T

ill sist: har ni några tips till de kompositörer som vill jobba med dans- och balettmusik? – Börja med att gå på föreställningar – allt måste börja i en kärlek till konstformen. Varför vill du skriva för dans? Är du beredd att släppa kontrollen för att jobba i ett stort team? Och se i så fall till att hitta koreografer du gillar, följ deras ­arbete och bli vän med dem – det går inte att komma efter en föreställning och lämna ett visitkort, säger Mikael och Alexander instämmer: – Musikskaparen måste förstå att han eller hon är del av en grupprocess där alla skapar för verket – publiken sitter ju inte där med slutna ögon. Man ska också komma ihåg att publiken har betalat och förväntar sig att ha en bra kväll, menar Mikael: – Allt som sätts upp på en scen är underhållning i någon form. Om man inte är beredd att ta det perspektivet ska man inte ge sig in i den här branschen. Men om man älskar hur folk tar emot en sådan upplevelse finns det inget bättre än att jobba med dans. n

19

Alexander Ekman n Dansare och koreograf,

35 år, uppvuxen i Stockholm. n Utbildad på Operans

balett­elevskola. n Debuterade som koreograf

hos Cullbergbaletten 2005. n Har skapat omkring 45 verk

över hela världen, ofta med egen scenografi. Mikael Karlsson n Kompositör, 43 år,

upp­vuxen i Gävle. n Verksam i New York sedan 2000. n Tog en master som klassisk kompositör på Aaron Copland School of Music 2005. n Har, förutom sina klassiska kompositioner, skrivit musik till datorspel och samarbetat med popartister som Anna von Hausswolff, Lykke Li, ­Mariam Wallentin och A ­ ndreas Kleerup. Fem gemensamma verk Tyll Midsommarnattsdröm Play A Swan Lake Eskapist Stimfakta Mikael Karlsson Antal verk hos Stim: 36 Första registrerade verk: The River Styx Flest radiospelningar: Until we bleed Älskar dig till döds I was wrong How many more of these?


Sono från Audient – äntligen ett ljudinterface för gitarrister

www.sennberg.se


Upphovsrätt

21

Musikbranschen skapar värde för Sverige Musikbranschen i Sverige stärker ­landets varumärke och bidrar till ­tillväxten. Men precis som i andra ­branscher är den svenska musiksektorn i behov av fungerande lagstiftning för att kunna utvecklas. Stim arbetar hårt för att förbättra situationen och flytta fram musikskaparnas position. Text: Alexandra Carmback Foto: Johan Olsson

D

en svenska musiksektorn omsätter i dag nästan elva miljarder kronor. Exportframgångarna spelar en central roll för svensk tillväxt och visar vägen för svensk exportindustri. Men det är få som känner till att musikskapare genererar arbetstillfällen. Nästan vart tredje av de kulturella och kreativa företagen exporterar. Förutom de arbetstillfällen som framgångarna skapar så bidrar musikbranschen till att stärka Sveriges varumärke. Det finns även en mängd småföretagare och entreprenörer som får god draghjälp av internationellt verksamma låtskrivare och artister. Att Sverige har både framgångsrika musik- och teknikbranscher skapar goda synergieffekter. – Förutsättningarna för att Sverige ska fortsätta att vara en världsledande musiknation, där den nya tekniken går hand i hand med den kulturella skaparkraften, skapas här och nu. Lagstiftares villighet, konsumenters medvetenhet och teknikens möjlighet kan ge oss en än mer blomstrande musikindustri, säger Karsten Dyhrberg Nielsen. – När konsumtion av musik ökar måste även upphovspersonerna få del av det värde som musiken skapar. Låtskrivare och kompositörer måste få betalt för det de har skapat, precis som det fungerar i andra branscher. Sverige har fantastiska musikskapare som bidrar till både kultur och ekonomi. De vill inget annat än att nå ut med sin musik, men de måste ha rimliga förutsättningar. Det är viktigt även för dem som lyssnar på musiken eller använder den i sin affärsverksamhet. Det är mot denna bakgrund som Stim arbetar

för att flytta fram rättighetshavarnas position. När denna text skrivs är det slutförhandlingar om EU:s upphovsrättsdirektiv, som varit en av Stims prioriterade frågor de senaste åren. – Genom hårt arbete och deltagande från många av våra medlemmar har vi sett flera delvinster i denna långa process, men vi har också mött hårt motstånd. Dels från plattformarna själva som inte är villiga att ta ansvar, dels från många som har färgats av en ganska snedvinklad debatt med mycket felaktigheter om vad förslagen egentligen innebär. Det saknas också kunskap hos många politiker om hur både plattformarna och musikbranschen fungerar, som är en bransch där digitaliseringen verkligen har kommit långt. Stim arbetar för att få bästa möjliga lagstiftning i mål, säger Karsten Dyhrberg Nielsen. n

Musikbranschen i siffror n I de kulturella och kreativa

näringarna finns det i dag 130 000 verksamheter. n Totalt finns det 231 000 personer som på något sätt är sysselsatta i sektorn. n Mellan 2010–2016 ökade antalet företag i sektorn med 15 000 stycken. n Musikbranschen i Sverige omsatte 10,7 miljarder kronor år 2017. Musikexporten stod för 2,1 miljarder kronor. n 20 procent av den svenska musikbranschens omsättning är exportintäkter.


i korthet

Rättelse – Petter fick Grammis redan 1999 I förra numret av Stim-­ magasinet stod det felaktigt i artikeln ”HipHop Hype” att ingen hiphopare fått en Grammis i kategorin Årets textförfattare förrän 2016. Detta är naturligtvis fel. Redan 1999 vann Petter en Grammis för Årets textförfattare för texterna på albumet Mitt sjätte sinne som släpptes 1998. Det var en av tre Grammis som Petter kammade hem det året.

Läs Stimmagasinet digitalt! Stim-Magasinet finns för alla digitalt. Men eftersom Stim nu har nästan 90 000 anslutna musikskapare och förlag krävs det mycket papper och porto för att trycka och skicka hem till alla anslutna. Stim vill värna om både miljön och Stims ekonomiska resurser och har därför från och med det här numret minskat upplagan av Stim-magasinet. Stim-magasinet finns förstås för alla digitalt, även om du inte får det i brevlådan längre. Njut av magasinet här: https://issuu.com/ stim-­magasinet.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Chefredaktör: Alexandra Carmback Redaktionsråd: Cristian Jonsson, Tina Arvidsson, Joel Lindström, Ellinor Perlefelt, Anton Waltari, Mari Dahlén, Marit Woody, Anna Cokorilo, Mathias Strömberg, Jonas Nordin, Tobias Dahlström. Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Pugh Rogefeldt Omslagsfoto: Cornelia Nordström Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2019 ISSN 2000-5628

Mina Stimpengar Joel Lindström arbetar på Stims medlemsservice FRÅGA: Hur gör jag för att inte missa ersättning från Spotify? SVAR: Det absolut viktigaste för att inte missa någon ersättning från Spotify och andra onlinetjänster är att registrera ett verk så fort det är färdigt – åtminstone i samband med att låten släpps. Anledningen är att vi tar betalt från Spotify en ganska kort tid efter en avslutad streamingperiod. En annan orsak är att vi bara får ta betalt från Spotify för de verk som vi vet tillhör våra Stim-anslutna upphovspersoner och förlag. Utan verkregistrering, ingen betalning. Om verkregistreringen kommer in för sent för en viss streamingperiod kommer vi att ta betalt vid ett senare tillfälle. Det resulterar i en betydande fördröjning av ersättningen. Andra viktiga detaljer att tänka på för att säkra ersättningen från Spotify och andra onlinetjänster är att: n Alltid ange artistnamn vid verkregistrering. n Ange eventuella alternativa titlar. n Kolla att den digitala distributören eller skivbolaget som släpper låtarna anger information om upphovs­ personer i releasens metadata. n Kontrollera stavning av titel och artistnamn så att den är identisk med vad som presenteras på Spotify eller andra onlinetjänster. P.S. du kan komplettera en existerande verkregistrering i efterhand, till exempel om en ny artist spelar in din låt, om du vill ändra stavning eller om vi ska lägga till alternativa titlar. Vi kan också lägga till ISRC-kod (inspelningens ID-kod). Skicka informationen inklusive titel och verknummer till medlem@stim.se så hjälper vi dig.

Tove Lo toppar listan Musikbranschen är på många sätt en manlig värld. Kvinnor är underrepresenterade i både kreativa och ledande roller, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Ur det perspektivet tycker Stim att det är viktigt att lyfta fram Sveriges mest framgångsrika kvinnliga låtskrivare. Tove ”Tove Lo” Nilsson toppar listan över de mest framgångsrika kvinnliga låtskrivarna under året som gick. Bakom 2018, ett nytt succéår för svensk musik, finns en lång rad kvinnliga musikskapare. First Aid Kit, Noonie Bao och Robyn är bara några av våra låtskrivare som sätter Sverige på musikkartan. – Vi vill lyfta fram dessa fantastiska förebilder i branschen. De är stora inspirationskällor och banar väg för att fler kvinnliga musikskapare ska våga satsa på musiken. Därför har vi valt att presentera den här listan, säger Lina Heyman, Head of Rightsholder relations på Stim.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Mest framgångsrika kvinnliga låtskrivarna 2018

Bli medlem med rösträtt!

1. Tove ”Tove Lo” Nilsson Wolf Cousins/Warner/Chappell Music Scandinavia

En ansluten musikskapare eller ett anslutet musikförlag kan ansöka om medlemskap i Stim. Som medlem i Stim är du en aktiv del i vår föreningsdemokrati och kan delta vid Stims årsstämmor. Det innebär en möjlighet att aktivt påverka Stims verksamhet och besluta i frågor som är viktiga för dig och andra musikskapare och musikförlag. För att kunna bli medlem som musikskapare ska du under minst tre år i följd årligen ha fått utbetalningar från Stim med minst 200 kronor. Vill du ansöka om medlemskap ska du mejla namn, personnummer/organisationsnummer och postadress till rostratt@stim.se. Ansökningarna behöver processas i särskild ordning – vill du hinna gå på den stämma som är i maj, se till att skicka din ansökan senast den 30 april. Varmt välkommen som medlem!

2. Jonnali ”Noonie Bao” Parmenius Sony/ATV Music Publishing 3. Robin ”Robyn” Carlsson Robynsongs/Universal Music Publishing 4. Zara Larsson Publishing Company TEN 5. Laleh Pourkarim GML Production 6. Charlee Nyman Lux Like Publishing/Sony/ATV Music Publishing 7. Melissa Horn Manus 8. Klara Söderberg (First Aid Kit) Jagadamba/Kobalt Music 9. Johanna Söderberg (First Aid Kit) Jagadamba/Kobalt Music 10. Karin Dreijer Andersson Universal Music Publishing

Foto: xx FOTO : Daniel N o r dstr ö m, u nive r sal

22


TRY OUT EMUSIC - TÄBY/STOCKHOLM Prata med Micke Söderström

MUG - GÖTEBORG Prata med Mathias Karnblad

ALL NEW info@fitzpatrick.se

S3 PRO S7 PRO and THE S9 www.dexibell.com


Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

THE ORIGINAL RED KEYBOARDS Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

“Best Musical Instrument Hardware 2017” NAMM TEC Award 2018

“Verdict: 9,5 of 10” Future Music Magazine January 2018

Det ultimata instrumentet för livemusikern OLED Displays

Seamless Transitions

2X Memory for Piano Library

Nord Stage 3 HP76

Rek. pris 32 990:- inkl. moms

Synth Engine

Organ Engine

Läs mer och lyssna till ljuddemos här: Nord Audio Demo

Nord Stage 3 Compact (med fysiska drawbars)

Rek. pris 29 990:- inkl. moms

00:00:19

Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/stage3 www.nordkeyboards.com

Nord Stage 3 88

Rek. pris 35 990:- inkl. moms

Profile for Stim

Stim-magasinet #1 2019  

Stim-magasinet #1 2019