Issuu on Google+

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2016 www.stim.se

”Hur fiskarna rör sig styr hur musikerna följer noterna. Fiskarna är en del av ett levande partitur och även dirigenter.” Kristin Boussard, sidan 17

Tonsättarporträtt:

Jacob Mühlrad Låtskrivarna bakom schlageryran Arkivera mera Musikbranschens egen tankesmedja

VÄCKER INTRESSE “Jag tror att många ­behöver förkunskap för att öppna öronen för konstmusik. Om man vågar tala om musiken så ger man den ett sammanhang. En fördel med nutida konstmusik är att vi som gör den fortfarande är i livet och kan förklara.”


Stockholm: tel. 08-470 58 10 | Malmรถ: tel. 040-43 23 90 www.arva.se โ€ข info@arva.se


LEDARE

FOTO : AN N I KA AF K LE R C K E R, F R E D R I K HJ E R LI N G, M AR I E LU N D G R E N

Fantastiskt år för svenskt musikskapande I dagarna presenterar Stim sin årsredovisning för 2015 och jag kan konstatera att även detta år varit ett framgångsrikt år för svenskt musikskapande. Det märks när vi läser om svenska låtskrivares, kompositörers och tonsättares genomslag i internationell press och det märks när vi studerar Stims årsredovisning. Stims intäkter nådde den nya rekordnivån 1,8 miljarder kronor och vi kunde betala ut 1,5 miljarder kronor. Dessutom passerade vi 80 000 anslutna musik­ skapare och förlag. Sammantaget ser jag detta som ett kvitto på att vi med den strategiska riktning vi slagit in på, är på rätt väg för framtiden. Målbilden är tydlig – vi ska fortsatt vara det självklara valet för svenska upphovspersoner när det gäller kollektiv förvaltning av musikrättigheter och vi ska också vara ett attraktivt val för utländska kolleger. Det blir vi genom att utveckla marknadsledande tjänster för våra anslutna och kunder, att vara kostnadseffektiva och genom att göra rätt investeringar för framtiden. Stims samarbete med eng­ elska PRS for Music och tyska GEMA för att skapa Europas första hubb för pan­europeisk licensiering av musik online är just en sådan investering, där vi ska möta de behov vi ser hos rättighetshavare och internationella kunder. En stark kollektiv förvaltning av musikrättigheter är inte bara en möjlighet utan också en förutsättning för att vårda musikens värde och att skapa långsiktig hållbarhet för dem som gör musik. Jag är glad att Stim får förtroendet att vårda musikens värde. Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

”Det gäller att bygga vidare på det andra gjort och ta små steg framåt.” Jacob Mühlrad, sidan 4

03

innehåll #2 2016 4 Från synagoga till piano

Som barn var Jacob Mühlrad djupt religiös. Sedan upptäckte han musiken och gav sig hän åt den i stället.

11 Selam öppnar världen

Selam har gått från att vara en liten lokal musikarrangör till en internationell kultur organisation med kontor i tre länder.

12 Schlagerfest

14

Stimanslutna låg bakom 12 av de 42 bidragen i årets Eurovision Song Contest.

14 Bevara för framtiden

Kungliga biblioteket ser till att dina barn- barnsbarn kan lyssna på din musik.

16 Gemensamma krafter

ICE är ett internationellt samarbete som förenklar licensieringen av musik online.

18 Trollhättebo med Grammy

Som självlärd har Tommy Black inga ramar att förhålla sig till och kör på det han tror funkar.

20 Festival med mångfald

18 21

Hesselby kammarmusikfestival blandar nya och gamla verk, kvinnligt och manligt, erfaret och nytt.

21 Spökskepp och akvariefiskar Kan en fisk vara dirigent? Det är en av frågorna som kompositören Kristin Boussard leker med.

24 Prisad webbplats

Nu förbättras webbtjänsterna på stim.se för rättighetshavare och kunder.

30 Sista ordet

Marie Ledin om musikens värden och arvet efter pappa Stikkan Anderson.

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.


04

TONSÄTTARPORTRÄTT: JACOB MÜHLRAD

paybac time – Jag har alltid känt ett stort behov av att ge mig hän, att älska något väldigt mycket. Jacob Mühlrad blev djupt religiös i tidig ålder och gick till ­rabbinen två gånger i veckan för privatlektioner. Sedan upptäckte han musiken och bytte synagogan mot piano och komponerande. Text: Sofia Hällsten Foto: Elisabeth Ohlson Wallin


TONSÄTTARPORTRÄTT

05

ck Redan vid 19 års ålder fick Jacob sin första beställning, från Kungliga Operan.


06

TONSÄTTARPORTRÄTT: JACOB MÜHLRAD

Jacob mottog ett Stimstipendium i år. ”Det är ett erkännande och en ära. Det är tufft att leva som kompositör och f­ antastiskt att Stim möjliggör att jag med flera kan fortsätta skapa.”


TONSÄTTARPORTRÄTT

’’

07

Jag har alltid känt ett stort behov av att ge mig hän.”

N

u i efterhand ser jag kopplingarna från det sociala och det rituella inom det judiska till det som jag brinner för i dag. Musiken i synagogan, den rituella upprepningen, läsningen av Toran. Det går fullt av streck och pilar från det jag föll för i judendomen och det jag intresserar mig för i musiken nu. Intresset för judendomen var inget som var pådyvlat av föräldrarna utan något Jacob gick upp i på egen hand. – Jag har alltid tyckt om att lyssna på musik och intresserade mig för tropptecken, små symboler som ger en antydan om en viss melodi. Jacob insåg först i tonåren att musik även var något som han själv kunde utöva. Han upptäckte sin talang av en slump vid en gammal synt. Ett teveprogram som spelade Fuga av Bach gav honom en nästan religiös upplevelse. – Den väckte någonting inom mig. Jag kände nyfikenhet och passion. Uppbackad av mamma började Jacob ta pianolektioner. – Jag är väldigt naiv, vilket är både bra och dåligt. Det är bra för att det får mig att ta mig över trösklar, jag är inte den som tänker att ”jag kan inte” eller ”jag vågar inte”. På första pianolektionen frågade Jacob, 15 år, sin pianolärare om han kunde få lära sig Fuga av Bach. – Hon garvade och lärde mig Spanska gitarrer. Till nästa lektion hade Jacob lärt sig låten utantill genom att ta ut den på gehör. – Så jag frågade, kan jag få lära mig Fuga nu då? Jacob har svår dyslexi och hade mycket svårt att förstå noter. Men genom att härma och imitera kunde han ett halvår senare spela upp, inte Fuga men väl Toccata av Bach, på pianolärarinnans uppvisning. Det var början på en musikalisk resa. Jacob hade en anarkistisk fingersättning men bra gehör och

improviserade fram stycken, eftersom han inte hunnit lära sig så många och inte förstod hur man läste noter. – Jag upptäckte skalor innan jag visste vad det var och för varje nytt stycke jag lärde mig desto fler byggstenar fick jag till att skapa egna verk. Några år senare ville jag inte längre spela andras musik utan komponera min egen. Fler fick upp öronen för den unge talangen. Han fick pianolektioner av stjärnpianisten Staffan ­Scheja. Och som 18-åring upptäcktes Jacob av tonsättaren Sven-David Sandström när han spelade piano på en glöggtillställning. Sven-David började ge honom privatlektioner och introducerade honom för konstmusik. – Jag greps av hur intrikat och uttrycksfull den var, samtidigt som jag ibland inte förstod någonting. De två mentorerna fick Jacob att bli säkrare på sin sak att bli kompositör i stället för konsertpianist. De fick honom också att förstå att det krävdes att man som kompositör kunde noter. Jacob hårdpluggade noter i några månader, sökte och kom in på Gotlands tonsättarskola. Så direkt efter gymnasiet flyttade han till Gotland. – Jag hamnade i någon form av chocktillstånd. Jag gick från att spela avancerade pianostycken med tanken att bli konsertpianist till att gå ner på Blinka Lilla Stjärna-nivå eftersom jag inte kunde noter. Det var tufft med noterna, att flytta hem­ ifrån, och många nya sätt att se på musik. Jacob började tänka på musik som forskning. – Det gäller att bygga på det andra redan gjort och ta små steg framåt. Ta Higgspartikeln – att vi känner till den beror på många olika forskare som steg för steg forskat. Små steg tar tid och ett kliv kräver minst en livstid! Jag är bara i början av min karriär.

F

ör att bara vara i början av sin karriär har Jacob hunnit med mycket. 25-åringen har redan komponerat för några av S ­ veriges främsta ensembler, körer och orkestrar såsom Norrbotten Neo, S ­ veriges

JACOB MÜHLRAD Ålder: 25 år Bor: Östermalm Utbildning: Gotlands tonsättarskola, Royal College of Music i London och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Om Stim-stipendiet: Jag är så sjukt tacksam för att jag fick Stimstipendiet på 25 000 kronor. Det kom verkligen lägligt. Det är tufft att leva som kompositör. Jag behöver uppgradera mina verktyg, till exempel notprogrammet, så pengarna kommer väl till pass. Samtidigt är det ett erkännande och en ära. Det är fantastiskt att Stim har stipendier som möjliggör att jag med flera kan fortsätta skapa. Om inspiration: Det finns inga måsten för hur musik ska låta. Det finns oskrivna regler och de är farliga, men jag inspireras av ceremoniell och rituell musik, judiska riter, indisk raga-musik, javanesisk gamelan. Det ger mig möjlighet att skapa nya musikaliska former. Om sin egen musiksmak: Jag lyssnar mycket på hiphop och popmusik. Jag vill egentligen inte värdera musik. Det finns mycket som är härligt att lyssna på. Det är skönt att ibland lyssna på ”guilty pleasures”, det är lite som att se Game of Thrones på teve. Det är avslappnande på ett annat sätt än till exempel klassisk musik. Om Volvo: Silvana Imams låt Varma Gator som jag har varit med och komponerat och arrangerat har valts ut som musiken till Volvos nya kampanj! Det känns otroligt kul!


08

TONSÄTTARPORTRÄTT: JACOB MÜHLRAD

’’ FYRA KOMPOSITÖRER SOM JACOB LYSSNAR PÅ: Karin Rehnqvist Pär Lindgren Djuro Zivkovic Giacinto Scelsi FYRA ARTISTER I JACOBS LURAR Erik Lundin Silvana Imam Arcade Fire Kendrick Lamar STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 32 Första registrerade verk: Nattens barn (2010) Mest spelade verk: Dracula ouvertyr Emunah Anim semiraus Ironic features Thoughts & thoughts Amidah

Jag tror att många behöver förkunskap för att öppna öronen för konstmusik.”

­ adiokör, Sofia Vokalensemble, BlåsarsymfoniR kerna, musiker ur Kungliga Filharmonikerna och ur Sveriges Radiosymfoniker, och för musiker som Staffan Scheja, Fredrik Ekdahl, Johannes Rostamo och Silvana Imam. Jacobs musik har uppförts på några av landets största scener, till exempel Kungliga Operan, Berwaldhallen, Konserthuset, Nybro­ kajen och Konstakademin. – Jag har haft turen att träffa andra som brinner för min musik. Och jag själv gillar verkligen att samarbeta och tar gärna initiativ till samarbeten. Ofta leder det ena till det andra.

R

edan vid 19 års ålder fick Jacob sin första beställning, från Kungliga Operan. I juni 2012 uruppfördes baletten Friction, ett samarbete mellan Jacob och ­koreografen Bence Janscula. Därmed blev Jacob den yngste tonsättaren någonsin som fått ett verk framfört på Kungliga Operan. Koreografen Joakim Stephenson fattade tycke för Jacobs musik och tillsammans satte de upp Avici. Jacob funderade över hur konstmusiken kunde bli mer tillgänglig och tänkte att modern konst och modern musik hör ihop. Han kontaktade Jonas K ­ leerup och konstnären Andreas Emenius vilket ledde till projektet Through and Through, ett kulturmöte nere i Kungliga Tekniska Högskolans reaktorhall. – Många känner inte till konstmusik men skulle tycka om det om de gav det ett försök. Det som finns visuellt finns också som ljud. Vi ville sätta modern konst och modern konstmusik i samma kontext och på så sätt locka nya åhörare. Eftersom det behövdes mer musik under Through and Through ringde Jacob till solofagottisten ­Fredrik Ekdahl. Det ledde sen till att Fredrik ­beställde ett verk för solofagott och stråktrio för musikerna Christian Svarfar, Eriika Nylund och ­Johannes Rostamo. Detta sattes upp i Berwald­ hallen i början av 2016. – Jag blev presenterad som den yngste tonsättaren som fått ett verk framfört på Berwaldhallen någonsin, vilket kändes nervöst. Samtidigt var det

otroligt roligt, de är mina absoluta idoler och att få samarbeta tätt ihop med dem och få fram saker som inte gjorts förut var fantastiskt. Återkommande i Jacobs musik är det religiösa och ceremoniella. Berwalduppsättningen Silent Prayer inspirerades av den heliga bönen som läses ”tyst” tillsammans i synagogan. – Fredrik fick verkligen sin fagott att predika, tala i tungor och sjunga. Det var otroligt. Nu har två av de andra beställt nya verk av mig, vilket känns jättekul. Jag ska göra en violinkonsert för ­Christian Svarvar och ett solocelloverk för Johannes Rostamo. Pianisten Staffan Scheja, en av dem som tjatade tillräckligt för att Jacob skulle lära sig noter och söka till Tonsättarskolan på Gotland, beställde ett verk av Jacob förra våren. – Jag kände att det var payback time. Att skriva för en så fantastisk pianist är en utmaning. Jag överlagrade rytmer på varandra och experimenterade med en elektronisk magnet inne i pianot som gör att tonen förevigas och inte dör ut som den gör i vanliga fall när man slår an en pianosträng. ”Tack Jacob, du har räddat mina lördagskvällar” var ­Staffans första kommentar när han såg noterna. – Men han gillade det. Det är ett extremt svårt stycke, men han klarade det så klart galant. Och nu har jag fått en beställning på ett kammarmusikverk för Judisk Kultur av hans fru Lizzie Scheja! En annan väg till framgång är att kunna prata om och väcka intresse för musiken – även det en sak som Jacob brinner för. – Jag tror att många behöver förkunskap för att öppna öronen för konstmusik. Många har förutfattade meningar eller tycker det är för svårt. Om man vågar tala om musiken och förklarar hur man tänker så ger man den ett sammanhang. Jag tycker det är sympatiskt om människor förstår hur jag tänker, och en fördel med att det är nutida konstmusik är ju att vi som komponerar den fortfarande är i livet och kan berätta om den. 2013 fick Jacob frågan om att hålla ett TEDx Talk om konstmusik som existentiell plattform. – Jag kommer fortfarande ihåg hur det var att


TONSÄTTARPORTRÄTT

”Jag har haft turen att träffa andra som brinner för min musik. Och jag själv gillar verkligen att samarbeta och tar gärna initiativ till samarbeten.”

09


10

TONSÄTTARPORTRÄTT: JACOB MÜHLRAD

Idé i byrålådan: Jag har en idé om att göra fysisk musik för döva. Det finns vissa ljudfrekvenser som kan användas i stället för vattenkanoner vid demonstrationer. Det finns mycket spännande man kan göra med ljud! En annan idé, som ligger djupare ner i lådan och nog får ligga där ett bra tag till, är en riktigt spårad hoketus-idé med två stora orkestrar. Hoketus är när man bollar mellan varandra, om vi skulle sjunga Blinka Lilla stjärna skulle du säga ”Bli”, jag ”nka”, du ”li”, jag ”lla” och så vidare. Tänk dig det med två maffiga orkestrar! Första musikminnet: Måste varit när mamma sjöng för mig när jag var liten, och så klart musiken i synagogan.

’’

På gott och ont tar jag alltid en liten risk när jag komponerar. Det är ingen poäng att köra på säkra kort.”

inte veta något alls om musik. Hur det känns och hur det är. Det har jag användning för när jag förklarar min musik och även när jag komponerar.

A

tt komponera konstmusik är ett riktigt hantverk, som för Jacobs del även innebär en hel del forskning. – Jag ägnar en del tid åt att analysera ljud, så kallad spektral analys. Jacob slår sin kopp med grönt te i marmorbordet. – Jag fokuserar ofta på klanger. Hur får man till den här klangen? För att få reda på det kan man göra en FFT-analys och får då fram en ball grafbild som jag kan plocka tonmaterial ur. Det är oerhört tidsödande, men spännande! Jag vill utforska musik. Jag intresserar mig för muntligt traderad liturgisk musik. Olika kulturer har olika skalor och stämningar, vissa kulturer har kvarts­toner som finns naturligt i naturtonserien. Jacob skissar ofta för hand, men sen måste han använda ett notprogram för att kunna hålla koll på allt och placera noterna precis rätt. – Handen kan inte rita ut noterna med tillräcklig precision. Jacob är nyfiken på det mesta och har redan hunnit undersöka många olika konstformer. – Jag tänker att det gäller att börja brett och testa så mycket som möjligt så kan man nörda in sig på något specifikt senare. Fast jag gör i och för sig både och, traderad liturgisk musik är ju minst sagt nördigt… – Man brukar säga att det är minst tio hundår innan man kan försörja sig som kompositör. Jag har haft tur och fått beställningar redan under studierna, samtidigt innebär det att jag jobbar och pluggar ungefär 200 procent… Alla har ett förhållande till den mänskliga rösten, och just det får Jacob att gå igång på körverk. – Det är fantastiskt att arbeta med levande personer, organiskt material. Alla kan knyta an till den mänskliga rösten. Fioler finns inte i alla kulturer, men språk finns överallt. Även när det kommer till körsång fokuserar ­Jacob på klangen. Han skriver på hebreiska, ett

språk han inte själv behärskar, för att få till rätt klanger. Tanken är inte att det kören sjunger ska betyda något utan att det ska låta på ett visst sätt. – Det finns en poäng att använda ett språk jag inte kan, då blir allt fokus på att hitta rätt klang. Jag har haft förmånen att jobba med Radiokören och de klarar allt, så då vågar jag verkligen experimentera. Det var en kick att få höra det live och samtidigt lite som déjà-vu. Det har funnits i mitt huvud och nu finns det på riktigt! Att vara kompositör är att vara som en arkitekt. Jag gör en ritning över en imaginär skyskrapa och en byggmästare och några byggare tar över och färdigställer det. Jag ser fram emot att jobba med Radiokören igen och har fått en ny beställning till 2018. – På gott och ont tar jag alltid en liten risk när jag komponerar. Det är ingen poäng att köra på säkra kort. Jag vill fördjupa mig och utmana mig själv för att musiken ska ta ett litet steg vidare.

E

fter många klassiska samarbeten kan det kännas avvikande med rapparen Silvana Imam, men inte för Jacob. – Vi sågs på Trädgården (en sommar­ klubb i Stockholm, reds. anm.) och klickade direkt. Hon har humor och musikaliska preferenser som påminner om mina. Silvana älskar ljud och klanger. Hon spelade upp musik hon gillar och jag spelade upp ett av mina verk och sen ville hon att jag skulle hjälpa henne med hennes skiva. Vissa låtar har jag arrangerat, andra komponerat delar till. Vi har samplat thailändska gong-gongar, arrangerat en 60-mannakör med änglaröster, kontrabasorkester och mycket mer. Det har varit jätteroligt att jobba med Silvana och producenten Nils Lundberg, extra kul att de fick varsin Grammis. Vi kommer att fortsätta samarbeta. Till sommaren går Jacob ut Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Så vad är drömmen härnäst? – Det här låter kanske lite för kaxigt, men jag lever min dröm nu. Jag skriver redan för några av nordens bästa musiker, det vill jag så klart få fortsätta göra. Samtidigt vill jag fortsätta fördjupa mig och utvecklas konstnärligt. n


VÄRLDSMUSIK

Det hela började som en klubb. I dag är Selam en arena för världsartister från Afrika, Latinamerika och Karibien med kontor i både Stockholm, Addis Abeba och Kampala.

11

mäktig resa Text: Peter Nyström

FOTO : S E LAM

N

ästa år slutar Selam att vara tonåring. Kulturorganisationen fyller 20 år. – Det har varit en mäktig resa. Selam har under sin verksamma tid utvecklats från att vara en liten lokal musik­arrangör till en internationell kulturorganisation med kontor i tre länder, säger verksamhets­ ledare och grundare Teshome Wondimu. Selam betyder ”Fred” och är en hälsningsfras på flera språk, bland annat på Amharinja ­(Etiopien). Det är en fristående kulturorganisation som ­arrangerar konserter med liveartister och DJs, driver festivaler, klubbkvällar och seminarier med fokus inställt på musik och kulturella uttryck som formats i en global värld. – Ett levande och mångfacetterat kulturliv är grunden för ett öppet och transparent samhälle, säger Osiel Ibáñez, chefsproducent på Selam. Till en början ägde Selams arrangemang rum på små klubbar – i dag rör det sig om klassiska konsertlokaler som Nalen, Stockholms Konserthus och flera av Globenarenorna, Hovet och Annexet i Stockholm. Selam äger det oberoende skivbolaget Selam Sounds, med visionen att främja och ta fram spännande och fängslande musik från hela världen. Genom olika nätverk arbetar Selam med utvecklingsfrågor inom musik i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. I dag har Selam status som internationell NGO i Etiopien och Uganda, med etablerade kontor och en musikstudio i Addis

Abeba. Ett upparbetat nätverk och samarbets­ partners finns i stora delar av Afrika. Många svenska artister, producenter och tekniker har deltagit i projekten med koppling till Afrika. – Vi driver projekt inom musikutbildning, arrangerar offentliga samtal inom kulturområdet och skapar plattformar för lokala och internationella nätverk för ökat utbyte av kunskap, kulturella uttryck och möjligheter, säger Osiel Ibáñez. Selam får stöd från Stockholms Kulturförvaltning, Statens Kulturråd och Stockholms Läns Landsting. Den internationella verksamheten har fram tills i dag finansierats av Sida, Svenska Institutet och Nordisk kulturfond. Från och med 2013 finns PostkodLotteriet och Forum Syd med som ­finansiärer och under 2014 tillkom även Musik­ verket. Selam är en ideell förening, vad driver er? – Vi anser att möjligheten att ta del av offentligt stödd kultur är en rättighetsfråga, och att ett kulturliv som angår alla främjar demokrati. Sedan tror vi på musikens förmåga att skapa möten mellan människor, med positiva effekter som resultat, säger Osiel Ibáñez. – Det har varit kul att följa musiken i globaliseringens era och se hur kulturutbudet utvecklats, säger Osiel Ibáñez. – Om 20 år hoppas jag att Selam är verksamt och etablerat med kontor i nya länder och kontinenter, med många nya utgivningar på vårt skivbolag Selam Sounds, säger Teshome Wondimu. n


EUROVISION SONG CONTEST

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Stimanslutna bakom 12 bidrag Moldavien, Ryssland, Tjeckien, Cypern, Azerbajdzjan, Malta, Israel, Litauen, Bulgarien, Norge, Georgien och Sverige – Stimanslutna låg bakom 12 av de 42 bidrag som var med och gjorde upp om vinsten i Eurovision Song Contest i år. Text: Sofia Hällsten

T

otalt 22 Stimanslutna medverkade i ­finalerna i Eurovision Song Contest. John Ballard och Ralph Charlie var med för tredje gången på fyra år. – Jag och Ralph Charlie har jobbat ihop i fem år. Vi är en perfekt kombo – jag, en gammal räv, född britt, som har varit med länge i gemet och så Ralph som är 25 år och kan bidra med det moderna. – Första gången vi var med var 2013 för Azerbajdzjan. Hold Me slutade tvåa. Inför årets tävling blev duon kontaktade av många olika länder. – Men stora länder som Ryssland vill inte att musikskaparna ska skriva för andra länder samtidigt så i år valde vi att satsa på Ryssland. Duon skrev för Ryssland och artisten Sergey Lazarev redan 2014, men sångaren hoppade av och

låtskaparna skrev istället texten till låten Shine åt de två tvillingsystrarna Tolmachevy Sisters, som slutade sjua. – Det var vi väldigt nöjda med eftersom det var en del politisk oro kring Ryssland och Ukraina och sådant påverkar omröstningen. Jag tror Sergey kände att vindarna blåste fel och därför valde att kliva av men det är roligt att vi nu fått förtroendet att skriva en låt åt honom igen. Som textförfattare för Eurovision är knepet att hitta en blandning av att få till ord som inte är urvattnade men ändå inte för svåra. – Man måste tänka att det är Eurovision, att hela Europa ska rösta. Det gäller att tänka brett och att göra hookar som så många som möjligt kan ta till sig. – När man skriver för öststaterna finns det dess­ utom en begränsning i vad de kan sjunga fonetiskt. Det går till exempel inte att ha med ord som ”enough”

FOTO: ALE XAN D E R U STI N, YAN R E N E LT, D E M ETR I S VATTI , KATE KO N D RATI EVA, K R I S M I CALLE F, R O N E N AK E R MAN, KO STAD I N K R U STEV, K I M E R LAN D S E N, MALI N LAUTE R BAC H, N I KA K R A M E R , G E D I M I NAS ŽI L I N S KAS

12


EUROVISION SONG CONTEST

13

STIMANSLUTNA I ÅRETS FINALER 1 Ryssland: You Are The Only One – John Ballard, Ralph Charlie (text) 2 Moldavien: Falling Stars – Gabriel Alares, Sebastian Lestapier, Ellen Berg (text och musik) 3 Tjeckien: I Stand – Christian Schneider (musik), Sara Biglert (text och musik) 4 Cypern: Alter Ego – Thomas G:son (text och musik) 5 Azerbajdzjan: Miracle – Amir Aly, Jakke Erixson, Henrik Wikström (text och musik) 6 Malta: Walk On Water – Lisa Desmond, Tim Larsson, Tobias Lundgren, Molly ­Pettersson-Hammar (text och musik) 7 Israel: Made Of Stars – Doron Medalie (text och musik)

FOTO: P R IVAT

”Vi är en perfekt kombo – jag, en gammal räv och så Ralph Charlie som kan bidra med det moderna.”

och ”moon”. Det är inte ovanligt att vi skriver 5–10 olika texter till samma låt innan den blir godkänd. Vad betyder då medverkan i Europas största musikfest för dem som är med och skapar låtarna? – För tio år sedan hade jag sagt att Eurovision inte spelade någon roll. Jag har haft listettor med Ace of Base och gjorde titellåten till den första Ice Age-filmen och förstod inte vad som var så stort med Eurovision. Men efter att ha varit med för första gången 2013 har jag ändrat uppfattning. Det är som fotbolls-VM. Folk är helt galna. Man blir fångad av tävlingen och rycks med. Jäklar vad vi vill vinna! – Det är hur stort som helst att komma till final. Och länderna satsar verkligen för att vinna. Sergey har ett schema som Rolling Stones inför tävlingen och åker runt och uppträder och ställer upp på intervjuer i alla möjliga länder för att få fler röster. Samtidigt är det inte bara upp till låten och artisten. Politiken spelar stor roll och människors sympatier. Ralph Charlie och John Ballard har fått förfrågningar från artister i länderna de skrivit Eurovisionlåtar för och ju fler topplaceringar de fått i tävlingen desto fler har kontaktat dem inför nästkommande år. – Så nu skulle jag helt klart säga att det spelar stor roll för mig som låtskrivare att få med en låt i Eurovisionfinalen, säger John. n

Songwriters’ Night – en manifestation för låtskrivandet När ESC kom till Stockholm var det mycket mer än en låtskrivartävling. Det var ett event, som lockade besökare till Stockholm från hela ­Europa. Och många av dessa är låtskrivare, även om det är artisterna som får störst uppmärksamhet. SKAP passade därför på att med stöd av Stims promotionnämnd och tillsammans med bland andra Auddly arrangera en egen kväll för låt­skrivarna under finalveckan i Stockholm. Lördag 7 maj träffades låtskrivare och textförfattare på A ­ bbamuseet i Stockholm, där man samtidigt invigde en ESC-utställning. Kvällen blev en manifestation för musik­ skapandet. Bland deltagarna fanns årets låt­ skrivare, tidigare ESC-vinnare och representanter från musikliv, kultur, politik och media. – Det här var ett fantastiskt tillfälle att under lättsamma former få diskutera både musikrättigheter och ansvar med dem som faktiskt befinner sig högst upp i näringskedjan: kreatörerna själva. Vi vill skapa bättre förutsättningar för alla ­aktörer på marknaden och här har ju även kreatörerna ett ansvar för att bevaka sina rättigheter, säger Niclas Molinder, vd för Auddly som var en av medarrangörerna.

8 Bulgarien: If Love Was A Crime – Joacim Bo Persson (text och musik) 9 Norge: Icebreaker – Gabriel Alares (text och musik) 10 Sverige: If I Were Sorry – Frans Jeppsson Wall, Fredrik Andersson, Michael Saxell, Oscar Fogelström (text och musik) 11 Georgien: Midnight Gold – Thomas G:son (musik) 12 Litauen: I’ve Been Waiting For This Night – Jonas Thander och Beatrice Robertsson (text och musik)


14

KUNGLIGA BIBLIOTEKET

framtids säkrat – Vi vill ha så fullständiga samlingar som det går, så länge det går. Målet är att allt vi har ska kunna ses och höras 500 år framåt i tiden, säger Karolin Engdahl, enhetschef för Film, musik och spel på Kungliga biblioteket.

Text: Sofia Hällsten Foto: Annika af Klercker

H ”Musik säger mycket om tiden vi lever i. Den kommer att vara viktig för framtida forskning.” Karolin Engdahl, enhetschef för Film, musik och spel.

är, på avdelningen för digitala samlingar på Kungliga biblioteket, samlas den del av Sveriges kulturarv som består av ljud och rörliga bilder. De audiovisuella samlingarna innehåller nästan allt som sänts, visats eller getts ut i Sverige sedan 1979. Genom inköp och donationer försöker man också täcka den svenska mediehistorien inom ljud och rörliga bilder bakåt i tiden. Kungliga biblioteket, i folkmun KB, är Sveriges nationalbibliotek och nationalarkiv för audiovisuella medier. För att få in material har de stöd i pliktlagen, e-pliktlagen och donationsavtal. Enligt lagen om pliktexemplar ska fonogram som har framställts eller importerats i minst 50 exemplar och som har gjorts tillgängliga för allmänheten lämnas till KB. – Vi gör inte detta för att vara lagens långa arm och öka den administrativa bördan för upphovs­ personer och skivbolag. Vi ser oss som en backup-tjänst för allt som görs. Det är omöjligt att veta i dag vad man skulle vilja bevara för eftervärlden, vad morgondagens forskare efterfrågar, vad som kommer att kännas typiskt 2010-tal. Tänk vad ­tråkigt om vi inte hade några stumfilmer eller gamla radiosändningar kvar? Vi hoppas att viljan att skicka in material ska öka.

Om hundra år kommer vi att prata om dagens musik i retrospektiv. Det kommer inte längre att gå att få tag i musiken enkelt, snabbt och gratis via exempelvis Spotify. – Det vi håller på med i dag, det finns ju. Men om hundra år kommer man att säga ”wow, vad bra att det är sparat”. Musik säger mycket om tiden vi lever i. Den kommer att vara viktig för framtida ­forskning, säger Karolin Engdahl. De audiovisuella samlingarna bildades 2008 ur Statens ljud- och bildarkiv som i sin tur bildades ur Arkivet för ljud och bild, en arkivmyndighet som startade 1979. – Mycket material som gjordes innan dess har gått förlorat. Vi har till exempel bara en bråkdel av all stumfilm som gjorts kvar. Det är jättetråkigt. Den nya tekniken gör att förutsättningarna ändras snabbt. Från kassett- och videoband till ­MiniDisc till skivor och USB-minnen. I KB:s uppdrag ingår att hänga med i utvecklingen både framåt och bakåt och se till att allt material kan långtidsbevaras och göras tillgängligt. – Att skicka in material till oss ger dig som låtskrivare eller kompositör möjligheten att bli spelad i framtiden – att dina barnbarnsbarn har möjlighet att lyssna på din låt. Vårt uppdrag är att bevara


KUNGLIGA BIBLIOTEKET

Johan Fält, på enheten för digitalisering, är en av flera tekniker som jobbar med att digitalisera och se till att m ­ aterial bevaras för framtiden.

15

VAD SKA SKICKAS IN? Den som gör fonogram tillgängligt för allmänheten här i landet, i vanliga fall producent/ skivbolag, har ansvar för att pliktexemplaret skickas in. Tillgängligt innebär att det bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids digitalt. Utgåvan ska omfatta minst 50 exemplar. Pliktexemplar ska lämnas inom en månad efter utgivningen och omfattar samtliga format (t.ex. cd, lp inkl. digital utgåva). Leveransen ska bestå av den färdiga produkten i dess fullständiga skick, det vill säga med omslag, förpackning och eventuell annan information. VILL DU VETA MER? På www.smdb.kb.se kan du söka bland de audiovisuella samlingarna. På www.ljudochbild.blogg. kb.se bjuds på axplock ur samlingarna och annat roligt. Har du frågor om pliktlagen eller något annat? Kontakta musik@kb.se.

materialet och vi utvecklar och anpassar hela tiden digitaliseringen. Hur går då själva processen till? – På musiksidan har vi cirka 2 000 leverantörer och vi hittar hela tiden nya. I takt med att den fysiska musiken, som cd-skivor, sjunker så blir allt mer av materialet digitalt från början och leverantörerna allt fler. När materialet kommer till KB skrivs det in, katalogiseras så att det blir sökbart i Svensk mediedatabas, SMDB, och digitaliseras. I databasen finns i dag cirka 10 miljoner timmar material och det utökas hela tiden. – Vi har digitaliserat alla cd-skivor vi har i arkiven, men ännu inte vinylskivorna eftersom de håller längre. Material från den svenska samlingen får inte ­lånas hem utan måste studeras på biblioteket eller på ett av 40 fjärrlånställen – universitetsbibliotek runt om i Sverige och ett fåtal utvalda utomlands. På KB finns ljudisolerade forskarrum med hög­ talare där man kan lyssna direkt på digitaliserat material. Mycket av det fysiska materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg. Det görs då ­digitalt on demand. Övrigt material på KB får vem som helst över 18

år ta del av, men det audiovisuella materialet kräver att personen som vill lyssna på materialet ägnar sig åt forskning som ska komma allmänheten till del. Det innebär att den som studerar eller forskar på högskolenivå, är författare eller journalist, gör research inför konstnärlig verksamhet eller behöver förbereda undervisning eller föredrag kan ansöka om tillgång till SMDB. Det som få ser är det som ligger bakom bevarandet av den digra musikskatten. Under Kungliga biblioteket byggdes på 1990-talet ytterligare fem våningar under marken. Här samlas alla böcker, tidningar och trycksaker, och där ingår även notpartitur, som tryckts i Sverige. Några kilometer längre bort, i katakomberna­ under Garnisonen, samlas cd- och lp-skivor, videoband, filmer, radioinspelningar och tv-inslag. De som arbetar med att ta fram material använder sparkcyklar för att ta sig fram i de långa korridorerna. – Här finns många skatter att gräva i för forskare, säger vår guide David Brodin, handläggare på enheten för Film, musik och spel, och pekar på gulnade fonografcylindrar och kartonger med donationer från bland annat Povel Ramels och Eric Ericsons familjer. n

”Vi har mycket som inte finns någon annanstans i världen. För den som letar efter obskyra fonogram är Svensk mediedatabas ofta första sökträffen.” David Brodin, handläggare på enheten för Film, musik och spel.


16

LICENSIERING ONLINE

ICE: internationellt samarbete som förenklar och ger fördelar över gränserna Snabbare, lättare och säkrare pengar till upphovspersonerna. Det är orsaken till bildandet av det samägda licensieringsbolaget ICE Services. Text: Krister Insulander


LICENSIERING ONLINE

S

tim har tillsammans med GEMA i Tyskland och PRS for Music i ­England byggt upp en ny internationell standard som förenklar licensieringen av musik online. Det gemensamma bolaget ICE Services Ltd är inte bundet till några geografiska gränser. – Det finns många synergier som vi direkt har nytta av i och med det nya bolaget. I stället för att vart och ett av bolagen ska licensiera, matcha innehållet i alla rapporter för alla länder och fakturera kan vi göra det gemensamt. Det blir med andra ord en hantering i stället för tre. De tre sällskapen har också system som kompletterar varandra och som vi har använt när vi byggde den nya lösningen. Det blir enklare både för oss, våra kunder och de digitala musiktjänsterna, säger Åsa Carild, som tidigare jobbat på Stim med paneuropeiska licenser och nu har rollen som affärsutvecklare på det nya bolaget med huvudkontor i London. Genom samarbetet får alla inblandade större muskler än var och en på egen hand. – Vi kan följa upp marknaden även för mindre utländska tjänster och vi får en heltäckande licensiering. Vi kan också snabbare licensiera nya tjänster. Här har Stim visserligen alltid legat långt framme men det har varit omöjligt att täcka alla tjänster, vilket innebär förlorade intäkter. Och det kan handla om ganska stora pengar – när Stim började med paneuropeisk licensiering ökade intäkterna direkt för de låtskrivare som berördes. Hon betonar samtidigt att ICE Services ”bara” hanterar licensiering för onlinetjänster. – Stim och övriga lokala upphovsrättssällskap arbetar på samma sätt som tidigare med bakgrundsmusik, cd, radio, teve, etcetera. Men för ­onlinemusiken är samarbete en förutsättning. Den har inte samma geografiska gränser som tidigare. Och ICE underlättar även för dem som vill ­licensiera nya musiktjänster. De slipper ju skaffa lika många licenser som tidigare, och vi vill ju att marknaden ska blomma, säger Åsa Carild.

ICE – varför det?

Fem frågor till Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen

Varför har Stim valt att investera i de här gemensamma bolagen? – Våra marknader förändras från att vara ­nationellt avgränsade till att vara gränslösa. Och vi tror att starka internationella affärssamarbeten ­behövs för att få den nödvändiga strategiska styrkan att kunna säkra den bästa möjliga hanteringen av våra upphovspersoners och förlags rättigheter på lång sikt. Varför just PRS for Music och GEMA? – De är två av Europas marknadsledande upphovsrättsorganisationer, som dessutom delar vår vision om att kunna erbjuda de mest effektiva administrations- och licensieringslösningarna till kunder och rättighetshavare. Varför just nu? – Vi har ju samarbetat med PRS for Music sedan 2008, och visionen för det utökade samarbetet med GEMA har vi haft sedan länge. Vi har legat i startgroparna och väntat på att EU-kommissionens konkurrensprövning skulle bli klar, vilket den blev i somras. Nu är vi klara med systemen och har satt upp ett team som ska ta samarbetet dit vi vill. Betyder detta att Stim, GEMA och PRS for Music slås ihop? – Inte alls! Vi på Stim fortsätter fokusera på att erbjuda de bästa tjänsterna för våra anslutna och förbli relevanta för Sveriges musikskapare och förlag, på samma sätt som GEMA och PRS gör det för sina medlemmar. Och samarbetet på licensierings­ sidan innefattar bara de digitala musiktjänsterna. Varifrån betalas avräkningarna för de anslutna – från ICE eller Stim? – Det två ICE-bolagen skickar informationen till oss på Stim, som betalar ut avräkningen till våra anslutna. n

17

ICE n Stim och brittiska PRS for ­ usic har sedan 2009 drivit M den gemensamma data­basen ICE. I somras gick tyska GEMA in som delägare och parterna bildade det gemensamma licensieringsbolaget ICE Services. Samtidigt bytte ”gamla” ICE namn till ICE Operations. ICE Services är den första aktören inom EU som kan erbjuda både licensiering och effektiv datahantering av alla tre sällskapens repertoarer. n ICE Operations arbetar med verkdatahantering samt med matchning och processande av data från digitala musiktjänster. n ICE Services arbetar med affärsstöd och servicetjänster samt paneuropeisk licensiering av musikrättigheter på digitala plattformar. n De två bolagen ägs till lika stor del av Stim, PRS for Music och GEMA.


18

PORTRÄTT: TOMMY BLACK

Kendrick Lamars album To Pimp a Butterfly blev fyrfaldigt prisat på Grammy awards. Trollhättebon Fredrik Halldin, mer känd under artistnamnet Tommy Black, är en av låtskrivarna bakom framgången.

doldis med Grammy Text: Sofia Hällsten Foto: Fredrik Hjerling


PORTRÄTT

J

ag har alltid varit intresserad av musik. Alltid lyssnat mycket på min mammas musik när jag växte upp och sedan köpt och lyssnat på egna skivor. När jag var 9-10 år kom hiphopen och då började jag drömma om att göra en egen låt. Det dröjde några år innan Fredrik vågade sig på att försöka. Som 15-åring började han skriva texter och melodier. Några år senare började han producera musik själv. – Det är kul att ha fått uppleva hela utvecklingen med internet, datorer och musikprogram. Det har verkligen inneburit en enorm ”Jag älskar verkligen att göra det här. Jag förändring för alla som sysslar med musik. har ingen utbildning Det är fantastiskt att det finns program som utan är helt självlärd.” gör saker åt en och det är lätt att släppa sin musik på nätet – samtidigt är det svårare att filtrera och få fram det som är bra. Att vinna en amerikansk Grammy är stort. Fredrik beskriver sig som en perfektionist och det – Jag är egentligen inte så mycket för priser. Det dröjde innan han var redo att låta andra lyssna på är lite konstigt med människor som bestämmer vad det han gjort. som är bra just nu. Men det är så klart fantastiskt – Det var när MySpace var stort. Jag lade upp kul att vinna en amerikansk Grammy. Det betyder låtar där och kom på så sätt i kontakt med rapparen jättemycket. Jag har ingen utbildning, men en Ab-Soul från Kalifornien som är en del i hiphop­ Grammy är att få papper på att det jag gör är bra. kollektivet Black Hippy. Det är viktigt för mitt cv, det väger tungt. Samtidigt De började samarbeta runt 2009 och Fredrik blev kan det kanske avskräcka independentartister som introducerad för Ab-Souls kompisar Schoolboy Q tror att jag är för dyr. och Kendrick Lamar. Sedan dess har Tommy Black Fredrik jobbade länge som personlig assistent varit delaktig på i princip vartenda skivsläpp som och i skivaffär för att kunna försörja sig samtidigt det lilla independentbolaget Top Dawg gjort. som han skrev musik. – Då var det ingen som visste vilka de här – Jag älskar verkligen att göra det här. Jag har ­artisterna var. Det kom inte jättemånga på Kendrick inte gått någon utbildning utan jag är helt självlärd. Lamars konserter, men jag förstod att han var något Jag har lagt ner så mycket möda och tid av rent extra. Nu är han så stor att det knappt går att fatta. intresse. Jag tror att det delvis är en fördel. Som Fredrik berättar att han länge haft ett öra för vad självlärd har jag inga ramar att förhålla mig till. Jag som kommer att slå. kör på det jag tror funkar. Jag får en idé i huvudet – Jag har jobbat i olika skivaffärer och ofta tipsat och sedan försöker jag hitta de rätta knapparna att mina chefer om saker jag trodde skulle slå – och trycka på för att det ska låta likadant. som sedan gjort det. – Nu behöver jag inte ha jobb vid sidan av längre, På Kendrick Lamars Grammyprisade album finns musiken har tagit över. Det ger mig så mycket inte mindre än 30 låtskrivare och 20 producenter tillbaka. Jag får vara kreativ och skapa. Musik är en namngivna. stor del av livet och stimulerar alla sinnen. – Jag skriver något, han tar det vidare, någon Vad som händer härnäst är öppet. lyssnar på det och lägger till en grej kanske på – Framöver vill jag testa andra vägar och hitta på refrängen eller hooken. Sedan kommer det kanske nya saker. Jag vill ligga före och utvecklas samtidigt tillbaka till mig igen. Det är en spännande process som musiken jag gör ska vara tidlös. Jag är väldigt och alla inblandade är perfektionister. Han har med filmintresserad så att få göra filmmusik vore kul. sig många musiker, pianister, gitarrister, låtskrivare Jag kan tänka mig att skapa vad som helst, kanske och producenter. Det är kul. en poplåt med mitt sound? n

19

TOMMY BLACK Född: 1983 Bor: Trollhättan Heter: Fredrik Halldin men går under namnet Tommy Black när han producerar musik. Aktuell med: Vann en ­amerikansk Grammy för sitt ­arbete på Kendrick Lamars skiva To Pimp a Butterfly. Tommy Black krediteras som låtskivare och producent på spåret Institutionalized. Släppte MODE7TY EP med den svenske rapparen Chapee i mars. Inspireras av: Allt som händer i livet, den 4-åriga sonen, uppväxten, musik han lyssnar på. ”Jag är ett stort jazzfan vilket ger inspiration till hiphopen. Mitt sound är ganska komplicerat, funkigt och jazzigt, med mycket färger.” STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 24 Första registrerade verk: Same Blood Compilation – Living (2010) Flest radiospelningar: Blow My High (Members Only)   Institutionalized    Plan Rökringar Chapter Six Ett ton tegel      


20

FESTIVAL FÖR MÅNGFALD

”Vi vill bredda, modernisera och överraska” I övergången mellan vinter och vår hade Hesselby kammarmusikfestival premiär. Festivalen eftersträvar mångfald och blandar nya och gamla verk, kvinnligt och manligt, erfaret och nytt. Text: Evelina Videll Foto: Mats Lefvert

HESSELBY KAMMARMUSIKFESTIVAL Kammarmusikfestivalen äger rum på vinterhalvåret på­ Hesselby Slott och bildar­ därmed en motsvarighet till Folkmusikfestivalen som in­träffar under sommaren. Kammarmusikfestivalen vill skapa en jämställd kammarmusikscen, med en bred repertoar, på ett modernt sätt. Tomas Ledin är initiativ­tagare till Hesselby Slott Musik, Hilda Sandgren är o ­ rdförande och Kjell-Åke Hamrén är festivalens ­konstnärlige ledare. Läs mer på hesselbykammarmusikfestival.se

F

estivalens initiativtagare, artisten och låtskrivaren Tomas Ledin, och arran­ görerna på Hesselby Slott Musik vill tillsammans arbeta för en mer jämställd kammarmusikscen. – Det är viktigt med en jämställd kammarmusikscen, där både musiken och framförandet av den görs av både kvinnor och män. Om vi ser tillbaka historiskt var det inte många kvinnor som fick erkännande som kompositörer under den tid de levde. Bland annat därför valde vi att satsa på fyra nyskrivna verk, varav tre är skrivna av kvinnor som är födda i tre olika decennier, säger Hilda Sandgren, producent på Hesselby Slott Musik. Marie Samuelsson, född 1956, Kristin Boussard, född 1989, och Rosanna Gunnarson, född 1993, samt Andreas Zhibaj, född 1980, fick sina verk uppförda för första gången på festivalen. – Många av de nyskrivna verken förmedlar en stämning med syftet att sätta ljud till tillvaron.

Det blir nästan filmiskt, som en hel tavla av ljud. Festivalen har ambitionen att uppvisa mångfald inte bara bland upphovspersonerna utan också bland musikerna, och samarbetar med både Kungliga Musikhögskolan och Arméns Musikkår. – För oss är det viktigt att både kända och relativt okända musiker turas om på scenen. Det är jättekul att studenter från Kungliga Musikhögskolan får chansen att spela hos oss. Det blir ett snyggt och spännande möte mellan djup och nyare erfarenhet. Ledstjärnan för festivalen är att hitta det som inte brukar framföras och spelas och därmed bredda bilden av vad kammarmusik kan vara. – Vi vill bredda, modernisera och överraska! Därför satsar vi på att göra ett varierat program och blandar både gammalt och nytt. Dels kända verk ur den klassiska skattkammaren, dels nyare musik från 1900-talet och vår egen tid. Det finns mycket musik man annars inte får höra och som vi vill tillgängliggöra. n


FESTIVAL FÖR MÅNGFALD

21

– Jag tycker att det är ett jättebra initiativ att blanda nyskrivet med gammalt material och unga musiker med mer erfarna. Det säger Kristin Boussard, 27 år, vars verk Baychimo uruppfördes på Hesselby Kammarmusikfestival. Text: Sofia Hällsten Foto: Marie Lundgren

”Jag letade efter spökskepp”

K

ristin Boussard fick idén till verket när hon vandrade på Skeppsholmen i Stockholm en dimmig dag och såg det stora skeppet af Chapman. – Dagen därpå fick jag höra om den här speciella blåskvintetten med klarinett, fagott, trumpet, horn och kontrabas som ville ha ett nyskrivet stycke av en kvinnlig kompositör. Jag letade aktivt efter spökskepp att inspireras och namnge stycket efter och hittade då Baychimo. Fartyget SS Baychimo byggdes i Sverige 1914, övergavs 1931 och sågs sedan ett antal gånger som spökskepp. – Det varierar vad min ingång till musiken är, men så fort något inspirerar mig så går det enkelt att komponera. Baychimo skrev jag på bara några veckor. Kristins verk framfördes under en eftermiddagskonsert tillsammans med verk av Bernhard Crusell (1775–1838) och Astor Piazolla (1921–1992). – Det var en jättebra mix. De tre styckena passade bra ihop. Jag tror på att blanda gammalt och nytt. När man hör dem tillsammans uppskattar man både det nya och det gamla mer. Baychimo är rätt traditionellt i sin stil så det passade bra in. Jag fick berätta lite om stycket i förväg och efteråt var det många som kom fram och var positiva och sa att de tydligt hört båtassociationer. Kristin har ett tydligt sceniskt tänkande och ­arbetar ofta med rörelser och experimenterar gärna med olika visuella uttryck. – Jag gillar att blanda lek med koncept och tänka vidare på vad musik kan vara… Mina verk får ofta en visuell effekt som i Eclysis där två män sjunger in i varandras munnar. Ett annat exempel på hennes lekfullhet är ­akvarieverket Make a Fish Come True. – Det kom till när Århus Unga Tonkonstnärer efterlyste öppna partitur, gärna grafiska. Det satte

igång mina kugghjul och jag kom på att det vore intressant med ett levande partitur. Kristin tog fram ett stycke där det grafiska partituret är skrivet på ett akvarium. Fyra musiker sitter på varsin sida om akvariet och har koll på varsin fisk. – Hur fiskarna rör sig styr hur musikerna följer noterna. Fiskarna är både en del av ett levande partitur och även dirigenter och till viss del kompositörer. Stycket kan spelas med vilka instrument som helst och låter olika varje gång. – Musikerna tycker att det är jätteroligt att spela verket. I vanliga fall är partituren ett vitt papper med noter på. Man kan få en helt annan känslomässig kontakt med ett levande djur. Kristin började spela fiol som femåring och upptäckte senare saxofonen. På gymnasiet började hon leka med musikprogrammet Cubasis. – Jag fantiserade om att bli kompositör, men tänkte att man nog inte kunde bli det. Så kom jag på att jag kanske kunde vara lärling. Jag googlade ”lärling hos kompositör” och kom i kontakt med kompositören Fredrik Högberg. Under ett års tid bodde hon hos Fredrik och lärde sig om hantverket, och även hur det funkar praktiskt med egenföretagande och marknadsföring. Därefter sökte hon sig till Musikhögskolan i Piteå där hon tog en kandidatexamen i komposition. Nu studerar hon på Kungliga Musikhögskolan på masternivå och går ut till sommaren. – Det känns bra att både ha gått som lärling och blivit skolad. Nu är planen att försöka klara mig som kompositör. Det är tufft, men mina verk har spelats på en del festivaler redan så jag hoppas det rullar på. Jag har en hel del småbusiga idéer på gång och kommer att medverka i årets omgång av ”Min granne tonsättaren” i Tyresö i september. n

STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 12 Första registrerade verk: Ecdysis Flest radiospelningar: Min eallin Intermezzo Fläsket ska brinna The Prismatic Dress Nocturne in Black and Gold


22

STIM AROUND THE WORLD: ERIC PALMQWIST

Eric Palmqwist har stått mycket på scen, men låtskrivandet har alltid varit det primära. ”Där har jag en egen plats – ett eget universum.”


STIM AROUND THE WORLD

23

Hans första egna låt hette Baka bullar och ackompanjerades av kastruller. Då var Eric Palmqwist bara åtta år. Sedan dess har allt handlat om musik och i dag skriver han låtar till artister över hela världen. – Det spelar egentligen inte så stor roll för vilken marknad jag skriver. Jag försöker bara att göra min grej.

vemodig Text: Pia Runfors Foto: Johan Bergmark

D

et har onekligen hänt en hel del sedan gotlänningen Eric Palmqwist var barn och skrev sina allra första låtar. Bland annat har han haft stora framgångar som låtskrivare i Tyskland och Latinamerika, skrivit topplistelåtar i bland annat Nederländerna, Japan och Litauen och skrivit vinnarlåtarna till både finska Idol och The Voice. Ändå kan man se en röd tråd genom åren – redan från de första barndomsalstren, menar Eric Palmqwist själv. – Jag ser att det fanns ett vemod i min musik redan då. Ja, kanske inte just i Baka bullar, men en annan låt jag skrev som barn, Ingen vän, var onekligen rätt sorglig… Trots att Eric Palmqwist kommer från ett hem där kultur och musik inte fanns naturligt, har hans liv alltid kretsat kring musik. – Det var lika självklart för mig som det var för andra att spela fotboll. Jag visste att musik var min grej, mitt sätt att uttrycka mig. Och trots att kultur inte fanns naturligt därhemma hade mina föräldrar ändå en bra skivsamling, så lite fick jag med mig. Eric bildade sitt första band redan som barn och har sedan dess varit frontfigur i både indiebandet Monostar och folkpopbandet EPs Trailer Park. De senare släppte sitt fjärde album i början av 2015. – Även om jag stått mycket på scenen så har det alltid varit låtskrivandet som varit det primära. Där har jag en egen plats – ett eget universum. Till en början skrev han bara låtar för sig själv. Det var först för cirka tio år sedan som han började skriva även till andra artister. – Jag jobbade tillsammans med Erik Nyholm från Finland och vår allra första låt blev en stor hit i Tyskland. Erik är lite mer kommersiell och jag är en indie-nörd – det blev en spännande kombo. Plötsligt öppnades andra dörrar och han lärde sig hantverket hur man skriver hitlåtar. Det ena ledde

till det andra och i dag har Eric Palmqwist skrivit framgångsrika låtar till artister över hela världen – bland annat i Japan, Finland, Ryssland, Polen, Sydafrika och Tyskland. – Visst är det lite skillnad på vad som slår på olika marknader. Och en låt kan bli väldigt olika beroende på om det är en japansk eller polsk artist som framför den. Men jag försöker att göra min grej utan att anpassa mig för mycket. Man brukar säga att ”en bra låt är alltid en bra låt” och det stämmer. Allra bäst går det i Latinamerika. Nyligen låg låtarna Valiente och Amor, Amor, Amor – som Eric Palmqwist har skrivit tillsammans med Angela Dávalos och Mats Hedström till den mexikanska sångerskan Paty Cantú (också medkompositör) – listetta i fem länder. – Det är mycket stora känslor i Latinamerika. Det är kul. Just nu klättrar den dessutom på den amerikanska billboardlistan. Men Japan är en gåta, tycker han. – Där är poplåtar något helt annat. De är mer visuella och måste ses. Jag fattar aldrig riktigt vad som funkar, ibland är de nöjda och ibland säger de bara att låten är ”too western”. En låt som blev en stor hit är Animal med den japanska tjejgruppen Girls Generation. – Men de sjunger på japanska och det enda som är kvar av min text är ordet ”animal”, haha. Jag är rätt prestigelös, så det är okej. Just nu jobbar Eric Palmqvist på sitt allra första soloalbum – på svenska. – Jag har aldrig skrivit på svenska tidigare, så det känns annorlunda. Det är skönt att bara skriva för mig själv – som omväxling. Det ger ny energi. Men den största motvikten och inspirations­källan är ändå den nio månader gamla dottern, Ruth eller Rutan, som han kallar henne. – Hon är fantastisk! Plötsligt har musiken – för första gången i mitt liv – hamnat på andra plats. n

ERIC PALMQWIST Ålder: 42 år. Född och uppvuxen: I Visby. Bor: I Stockholm. Jobb: Låtskrivare och artist. Har spelat i bandet Monostar och i ”gråtlåts”och country-coverbandet Folkvagn Allstars. Spelar i dag med EPs Trailer Park. Har dessutom alltid haft ”vanliga” jobb vid sidan av musiken, bland annat som scentekniker på Dramaten. I dag jobbar han extra med personer med funktions­ nedsättning. ”Det är en viktig motvikt till artisteriet, så det kommer jag att fortsätta med.” ERICS TRE FAVORIT­ LÅTSKRIVARE: Fleetwood Mac (Lindsey Buckingham/Stevie Nicks/Christine McVie) Neil Young Damon Albarn STIMFAKTA Antal verk hos Stim: 368 Första registrerade verk: Don’t Try To Wake Me (1991) Mest spelade på radio: Outta My Head Elän Ilman Sua Cleopatra Jee Is A Loser Slite Visby


24

NYA WEBBEN


NYA WEBBEN

25

bara början

Sveriges bästa organisationssajt – och nu ska den bli ännu bättre.

Text: Krister Insulander Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur

S

edan lanseringen i januari har nya stim.se fått flera prestigefyllda ­utmärkelser. Ändå har jobbet bara börjat. – Nu förbättrar vi successivt webbtjänsterna för inloggade rättighetshavare och kunder så att det blir enklare att själv administrera sina ärenden hos oss, säger Robert Gehring, chef för Stims medlems-, förlags- och kundservice. När Stim byggde om sin webbplats skedde det helt osentimentalt – det fanns ingen rädsla för att slakta det gamla. – Vi var väldigt medvetna om hur vi vill att vår digitala närvaro ska se ut och vi hade alla samma mål: att göra stim.se så användarvänlig som möjligt, oavsett vilken målgrupp du tillhör. Det har varit en rolig och smärtfri resa, och det är förstås kul att ha fått ett kvitto på vår satsning i form av det här priset, säger Robert Gehring. Men sajten är inte på något vis färdig. Nu börjar nämligen det stora arbetet – att se till att sidan är levande och anpassad efter användarnas behov och önskemål. – Vi kommer att göra om i princip alla de funktioner som anslutna och kunder använder när de loggar in på Mina sidor. I dag är dessa väldigt formulärsbundna, lite som en pappersvariant på webben. Nu gör vi de tjänsterna mer användarvänliga och intuitiva, säger Anders Edgren, projektledare för den nya webbplatsen. Men det tillkommer också nya funktioner, som gör det möjligt för de anslutna att själva sköta en

större del av sin administration och kunna få ut mer information än tidigare ur databasen. – Mina sidor ska vara ett verktyg där du som är inloggad bättre kan hantera dina verk, gruppera upphovspersoner, hitta dina medkompositörer med mera. Eftersom du då slipper kontakta Stim för att få den informationen innebär det samtidigt att vi blir effektivare och kan göra rätt saker, säger Anders Edgren. Även kunderna får en bättre service då de i framtiden kommer att kunna se betalningshistorik och fakturor med mera, och även kan korrigera sina licensuppgifter utan att behöva kontakta Stim. En ny tjänst som lanserades redan under våren är musikrapportering av livespelningar, där den som rapporterar kan spara och modifiera sin repertoar. Det går också att söka låtar som han eller hon har framfört men inte själv har komponerat. – Vi kommer också att skapa en modul vi kallar för ”Mina Stimpengar”, där du har möjlighet att vrida och vända på data och få grafiska presentationer av dina låtar. Det är information om vi på Stim inte har någon användning för, men som kan vara till stor nytta för våra rättighetshavare, säger Anders Edgren. På sikt är ambitionen att alla tjänsterna på Mina sidor ska samlas ihop på en personlig startsida. – Vi vill att du ska känna att du är i fokus och en del av Stim när du loggar in på stim.se, oavsett om du är rättighetshavare eller kund, säger Robert Gehring. n

BÄST I SVERIGE

Varje år släpper IDG en lista över Sveriges 100 bästa ­sajter. I år toppade stim.se ­kategorin ”organisationer”. Sajten vann även Apicas ­mätning av bästa webb­ prestanda bland de fem ­finalisterna inom samma kategori. ”Stim.se är stilren och avskalad och erbjuder tydliga ingångar för alla kategorier av besökare oavsett om man surfar mobilt eller från en stationär dator” står det bland annat i juryns motivering. Nya stim.se är byggd av Sthlm Connection och har drygt 5 000 unika besökare varje vecka.


26

POLAR MUSIC PRIZE

Utveckling, utbildning och återväxt – det är temat för årets Polar Talks.

tankesmedja Text: Sofia Hällsten

POLAR MUSIC PRIZE Polarpriset är ett internationellt musikpris instiftat av Stikkan Anderson 1989. Priset delas varje år ut till två pristagare för deras betydande insatser inom musiken. Prissumman är en miljon kronor per pris­tagare. Styrelsen för Polar Music Prize består av representanter från familjen Anderson, SKAP och Stim.

Å

Lisa Lindström.

rets Polar Music Prize går till låtskrivaren och producenten Max Martin och mezzosopranen Cecilia Bartoli. Inför prisceremonin arrangeras ”musikbranschens egen tankesmedja”

– Polar Talks. – SKAP är en av stiftarna till Polarpriset och sitter med i styrelsen. Vi uppmärksammade att det ofta finns spännande och okända historier kring pristagarna och att många intressanta människor kommer till prisutdelningen. Det kändes dumt att inte passa på och göra något mer av det, säger Alfons Karabuda, ordförande för SKAP och även ordförande i Polarprisets prisnämnd. Polar Talks bjuder in pristagare och gäster till spännande samtal som kretsar kring musikens värde. – Det blir många intressanta möten och en oväntad mix. Fokus i år är utveckling, utbildning och återväxt. Ett ämne som pristagaren Max Martin är engagerad i. – Sverige är känt för vår musikskola som många pekar ut som grunden till det svenska musik­ undret. Men hur kan vi säkra att det kommer nya musikskapare? Max Martin stödjer vår satsning på komposition i Kulturskolan vilket är ett steg i rätt riktning för att säkra nya musikskapare i framtiden. Lisa Lindström, vd på den digitala designbyrån Doberman, håller i ett panelsamtal som kretsar kring ledarskap och musikalitet. – Jag har själv sjungit i hela mitt liv och ser många paralleller mellan ledarskap och musikalitet. Att improvisera på scen och sedan iaktta publikens reaktioner för att se om det gått hem och att ta fram en prototyp har många likheter. Lisa Lindström, med erfarenhet från att leda en kreativ digitalbyrå, ser ett stort behov för företag och ledare att bli duktigare på att lyssna in både

kunden och den egna organisationen och skapa flexibla processer. – Det gäller att kunna koppla ihop rätt instrument med varandra och prova sig fram hur nya saker låter. Med sig i panelen har hon Hélène Barnekow, vd för Telia Sverige och Eva Hillered, sångpedagog och entreprenör för en liten start-up. – Att se Eva coacha en masterclass är som att genomgå en ledarskapsutbildning. Och körledare måste verkligen kunna lyssna in för att leda. Jag tror stora och små företag kan lära av både varandra och musiken. Det är dags att gå ifrån ett linjärt, produktionsstyrt ledarskap till ett musikaliskt. Det är i alla fall den hypotes jag tar med mig in i panelsamtalet. Under Polar Talks möts bland andra Örjan Strandberg, uppfinnare och musikskapare, rapparen Adam Baptiste, Emely Akuno, professor i Kenya, bankmannen Sir Roger Gifford engagerad i storbolagens ansvar för rätten till utbildning, Michelle Kadir, Sony Music, med flera. – Genom Polar Talks hoppas vi kunna bidra med något som man inte kan få någon annanstans. Det är öppet för alla men blir ofta fullsatt så boka biljett och kom i tid, avslutar Alfons Karabuda. n

FOTO : J O H AN O LS S O N, E M I L N O R D I N

POLAR TALKS Polar Talks huserar på Kulturhuset i Stockholm i samband med utdelningen av årets Polar Music Prize den 15 juni, och är öppet för alla. UR sänder samtalen och de direktsänds även digitalt. Läs mer på www.polarmusicprize. org/polar-talks

Alfons Karabuda.


I KORTHET

MINA STIMPENGAR

Tävling: Vinn Trumslag hjärtslag

Heléne Öst jobbar på Stims medlemsservice

I självbiografin Trumslag hjärtslag berättar Nike ­Markelius, trummis, sångerska, textförfattare och kom­positör, om rampljus och brödjobb men även om barnafödande, arbetslöshet och sjukdom och om hur det är att vara trummis och kvinna i en musikvärld som under många år dominerats av män. Stim-magasinet har fått tre ex av Trumslag hjärtslag, som vi lottar ut. För att ha chans att vinna vill vi att du svarar rätt på frågan: Många kopplar Nike Markelius till kultbandet Tant Strul men vad hette hennes första punkband? Mejla ditt svar samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 15 augusti, så är du med och tävlar om ett exemplar. Svaret på förra numrets tävling, vilken låtskrivare som presenterades först i fotoboken Ikoner, är Agnetha Fältskog. Vinnare och med bästa motivering är L ­ ennart Olausson, Jönköping – grattis!

FRÅGA: Vad händer med musikrapporten jag har ­skickat till Stim efter en livespelning? SVAR: När du rapporterar dina livespelningar till Stim med den nya webbtjänsten tar Stim emot dem och registrerar innehållet. Om du själv har sökt fram låtarna i webbtjänsten eller valt låtar som du tidigare rapporterat, så är rättighetshavarna redan identifierade när rapporterna kommer in till oss. I din musikrapport anger du vem som arrangerat spelningen och var den hållit hus. Arrangören loggar in i sin webbtjänst och berättar för Stim hur många besökare som varit där, vilka artister som spelat samt biljettpriset. Stim fakturerar därefter arrangören. Bland alla spelningar som ingår i fakturaunderlaget finns även din spelning med. Vi kopplar ihop din musikrapport med motsvarande uppgifter vi fått av arrangören, och fördelar sedan ut pengarna till alla rättighetshavare som skrivit text och musik till låtarna som spelats. Ibland kan detta ta lite tid – de flesta arrangörer loggar in och skickar uppgifterna kvartalsvis i efterskott, och ibland kan det hända att vi inte kan identifiera arrangören eller att denne inte hunnit teckna licens med Stim. I så fall tar vi kontakt med arrangören och fixar det. I nästa nummer berättar vi hur det funkar om du har spelat live i utlandet.

27

FST lyfter fram svenska tonsättare på Spotify Den svenska nyskrivna konstmusiken efterfrågas ofta både i Sverige och internationellt. Men den kan vara svår att hitta. Strömmade musiktjänster som Spotify förenklar för lyssnarna att hitta ny musik, men musiken är sorterad på artist – inte på kompositör. Därför har Föreningen Svenska Tonsättare lanserat det digitala sökverktyget Swedish Composers, som gör det enkelt att hitta musik av svenska tonsättare på Spotify. På swedishcomposers.se kan besökaren söka efter tonsättare och få direktlänkar till hennes eller hans verk på Spotify. Sökverktyget är ­producerat med stöd av Stims promotionnämnd.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

FOTO : DAN I E L N O R D STR Ö M

2015 – ett rekordår I dagarna släpptes Stims årsredovisning för 2015. Och vi kan konstatera att Stim uppvisar rekordsiffror både i antal anslutna och i pengar in och ut. – Stims intäkter nådde den nya rekordnivån 1,8 miljarder kronor, och vi betalade ut 1,5 miljarder till Stimanslutna upphovspersoner och musikförlag. Under året passerade vi dessutom 80 000 anslutna, säger Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen. Siffrorna bekräftar att 2015 var ännu ett framgångsrikt år för svenska musikskapare – men också att det finns en fortsatt tillit till kollektiv förvaltning och licensiering av musikrättigheter. – Konkurrensen växer eftersom alltfler vill dra nytta av musikens och musikskapandets värde. Stim följer hela tiden marknadsutvecklingen och anpassar vår verksamhet efter den. Årsredovisningen finns att ladda ner på stim.se. Den innehåller förstås hela verksamhetsberättelsen och alla siffor, men även kommentarer och förklaringar. Som komplement till årsredovisningen har Stim tagit fram en digital kortfattad årsrapport Stim 2015 – Året som gick. Där kan du ta del av höjdpunkterna under året. Läs mer på stim2015.stim.se

EU löser upp gränser för streamingtjänster Nu blir det lättare för konsumenterna att ta med sig musiken på semestern. Detta i och med EU-kommis­ sionens förslag till ”portabilitetsförordning”, som gör det möjligt för dem som lyssnar på musik eller tittar på film via streamingtjänster att få tillgång till samma utbud även när de är utomlands. För musikbranschen betyder den nya lagen dock inte så mycket eftersom det redan finns både tekniska innovationer som Spotify och en gränsöverskridande licensiering för musik, som andra kreativa sektorer inte har löst ännu. Här är Stim föregångare med ICE-samarbetet, som vi berättar om på sidan 16. Den nya portabilitetsförordningen förhandlas för närvarande i EU-parlamentet och hos EU-ländernas regeringar.

Magnus Stinnerbom prisades som Årets komponisitör Folk- och världsmusik består inte bara av låtar av okända upphovspersoner som vandrat mellan spelemän under århundranden. Genom priset Årets Kompositör vill Stim rikta uppmärksamhet mot alla de kompositörer som verkar inom genren. Det nyinstiftade priset mottogs av Magnus Stinnerbom, spelman och låtmakare på Folk & Världsmusikgalan i Västerås. Priset består av en check på 10 000 kronor och är ett initiativ av Stims promotionnämnd.


DEBATT

Debatt: Skydda kreatörernas immateriella tillgångar Var tionde person i världen spelar ett svenskt dataspel. Det svenska musikundret fortsätter att skörda framgångar över hela världen. Sverige fortsätter att ligga i topp på internationella rankningar av länders innovationskraft. Kort sagt: Sverige har en position som ett av världens mest kreativa och innovativa länder. Att lyckas på en alltmer globaliserad marknad handlar till stor del om att kreatörer och företag skyddar och värnar sina idéer och verk. Eftersom upp till 80 procent av en produkts eller tjänsts värde ligger i de immateriella tillgångarna, så som upphovsrätt, är den strategiska hanteringen av dem ytterst viktig. Det här är inte alltid så lätt för den enskilde rättighetsinnehavaren. Regeringen har därför gett Patent- och registreringsverket och Vinnova i uppdrag att öka kunskapen om immaterialrätt och immateriella tillgångar hos Sveriges kreatörer. En satsning som omfattar 80 miljoner kronor till 2019. Utöver att PRV får register- och tillsynsansvar över den kollektiva rättighetsförvaltningen och blir registermyndighet för herrelösa verk kommer PRV dessutom att fokusera på intrång i den ­digitala miljön – främst på upphovsrättsområdet. Allt för att värna upphovsrätten, minska in­trången på internet, och öka allmänhetens intresse för att lagligt ta del av immaterialrättsligt skyddat material. Genom satsningen skapar vi bättre förutsättningar för svensk näringsverksamhet som utnyttjar immateriell egendom och bidrar till att svenska kreatörer och företag kan stärka sin internationella konkurrenskraft. Det är också så vi verkar för att Sverige ska behålla sin unika plats på världskartan som det lilla landet i norr som underhåller, påverkar och förändrar världen. Mikael Damberg (S) Närings- och innovationsminister

Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

Min granne tonsättaren Den 16 juni inleds en ny omgång av Samtida Musiks projekt Min granne tonsättaren där tonsättare och deras musik lyfts fram genom aktiviteter på skolor, arbetsplatser och lokaler i tonsättarens närområde. Först ut är Lennart Westman, tonsättare och librettist, med verket A Bee or Not a Bee? – Jag bor högst upp i ett hus på Södermalm och till min glädje hittade en humla till mina lavendelblommor på balkongen för några somrar sedan. Besöket av humlan, 20 meter upp i luften, fick Lennart att börja intressera sig för bin.

Han fick upp ögonen för att hela stammen är hotad, globalt sett. – Visste du att om vi tappar pollinatörerna tappar vi också 30 procent av det vi äter? De har en oerhört viktig roll. Med verket A Bee or Not a Bee? vill han både ge njutning och få lyssnarna att få upp öronen och ögonen för problemet. – Ett bevingat uttryck är att fjärilens ving­ slag ger effekt på andra sidan jorden. Detsamma gäller våra vänner pollinatörerna. Verket är till grunden variationer över en psalm som han arbetat på tidigare. Stockholms Saxofonkvartett tillsammans med A ­ xelina Lindholm kommer att uruppföra ­verket med bi-ljud och engelsk sång i Vita Bergen och Sofia Kyrka på Södermalm i Stockholm. – Det känns kul för jag har samverkat med Sofia Kyrka sedan 2008 ungefär. De är väldigt öppna för ny musik. – Min granne tonsättaren är ett roligt sätt att profilera oss tonsättare i närområdet och bidra till att fler hittar till och lyssnar på ny musik och ljudkonst.

Dags att söka Stimstipendium

Snart är det dags för dig som vill söka 2016 års Stimstipendium. Ansökan görs på stim. se/Mina sidor och är öppen från 25 augusti fram till 26 september. Alla Stimanslutna är välkomna att söka. – Du ska bifoga minst femton minuter musik, och för konstmusikaliska verk även partitur. Om du söker inom genren ”text” ska du bifoga både text- och musikfil. Arbetsproverna ska vara verkanmälda hos Stim så tänk på att göra detta i god tid, säger Ann-Christin Biel, tf verksamhetschef på Svensk Musik och ordförande i Stimstipendiekommittén. Stim avsätter tre procent av den svenska avräkningen till stipendiemedel, där hälften går till Stim-stipendier och hälften till stipendieverksamheten hos SKAP och FST. Syftet är

att främja ny svensk musik av hög konstnärlig kvalitet. Stipendiaterna utses av en kommitté, som bedömer konstnärlig kvalitet men som också strävar efter mångfald och spridning av konstnärliga former, ålder, kön och geografisk plats. 2015 fick 92 stipendiater dela på 4 200 000 kronor i genrerna barnvisor, eam/ljudkonst, film/dataspel, folkmusik/visor, hip hop, indie, jazz/impro, konstmusik, pop, rock/ hårdrock, metal, singer songwriter, text samt ”annan genre”. Stipendierna är på tjugofem respektive femtio tusen kronor. Stipendierna delas ut den 15 december i Hörsalen i Stimhuset av Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen och styrelseordförande Kjell-Åke Hamrén.

FOTO : JAN W E STMAN (ÖVE R ST)

28


I KORTHET

29

Prisad i direktsändning – i Litauen FST-anslutne tonsättaren Jens Hedman har förärats ett Golden Stage Cross, den högsta kulturutmärkelsen i Litauen. Han prisades till­sammans med den litauiska kompositören Ruta Vitkauskaite och sopranen Åsa Nordgren för operan Confessions – A Collection of Black Scenes. Prisutdelningen skedde traditionsenligt på Internationella teaterdagen den 27 mars och direktsändes i litauisk tv.

Kristina Walles ny chefsjurist på Stim

FOTO: JAD E E LL

Låtskrivarcamp siktar mot öst Andreas Carlsson, Kanata Okajima och Johan Becker är några av de låtskrivare som i början av mars t­ räffades för att skriva låtar för Japan och Korea. – Vi bjöd in låtskrivare från både väst och öst till ett låtskrivarcamp där även vårt förlag i Tokyo ­medverkade. De berättade om den japanska marknaden och hur olika genrer fungerar där, säger Magnus Funemyr, låtskrivare och arrangör av låtskrivarcampet. Låtskrivarna har jobbat i grupper om tre, med målet att få fram låtar som japanska artister är intresserade av. – Just nu är folk igång med att producera upp demos på låtarna. Vi har fått in ungefär hälften och de låter fantastiskt. Vårt japanska förlag har lyssnat på de färdiga låtarna och kommit med förslag till förbättringar, vilket har varit väldigt värdefullt.

Kristina Walles tillträdde som chefsjurist i mars och sitter i Stims ledningsgrupp. Hon har bred erfarenhet från såväl byråarbete som näringsliv och kommer närmast från Samsung Electronics Nordic.

älskar musik i alla format..... 300 ex 12” Vinyl 43,70 kr/st 500 ex 12” Vinyl 33,70 kr/st

I priset ingår:12” Vinyl, vit innerpåse, tryckt ytterkonvolut, samt frakt till 1 adress

Uppge koden STIM16 så bjuder Dicentia på Digital Distribution till över 30 plattformar inklusive Spotify , Apple Music och Wimp värde 795:Kontakta oss på: www.dicentia.se tel: 08-477 2000 mail: info@dicentia.se vinyl annons2016.indd 1

Alla priser exkl moms

2016-02-04 13:35


30

SISTA ORDET

Marie Ledin har sedan­ starten 1989 varit verksam inom ledningen för det av fadern instiftade Polar Music Prize. 1997 tog hon över lednings­ansvaret för verksamheten. Hon har även startat skiv­bolagen The Record S ­ tation och Anderson Records samt bokförlaget Anderson Pocket.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Kjell Holmstrand Chefredaktör: Sofia Hällsten Redaktionsråd: Tina Arvidsson, J­ onas Nordin, Max Thörn, Sofia Jerneck, Cristian Jonsson, Kjell Holmstrand Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Jacob Mühlrad Omslagsfoto: Birgitta Ohlson Wallin Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2016 ISSN 2000-5628

Marie Ledin: Vi får inte glömma musikens värden

M

usik är något som följer oss alla genom livet. I mitt fall förstås yrkesmässigt, men som för de flesta andra har musiken också en ständigt närvarande roll i min vardag. Hela somrarna ljuder i mina lurar spellistor som Theo, min yngste son, satt ihop särskilt för mig och när jag senast lagade mat var det Coldplay som ­ackompanjerade mitt slamrande i grytorna. På Polar Talks i London nyligen berättade den brittiske stjärnkocken Heston Blumenthal om hur ljuden runt oss påverkar vår smakupplevelse av mat och dryck. Genom att låta deltagarna smaka på ett vin samtidigt som han spelade gitarr visade Blumenthal hur det faktiskt smakade bättre när vi hörde en låg ton än när vi hörde en hög. Ljuden vi hör när vi äter och dricker förändrar helt enkelt vår förnimmelse av smak! Något för krögarna att tänka på. Också dokumentären Music and Memory, som finns på Netflix, fick mig att fundera över musikens värden. Den handlar om hur musik förändrar livet för människor med demens. När de får lyssna på sin gamla favoritmusik i hörlurar spricker de upp, får ordning på sina tankar och kan relatera till ­musiken, minnas med musiken – leva med musiken. Det händer så mycket i dessa människors inre liv i mötet med musiken att man inte kan låta bli att gråta glädjetårar när man ser filmen. Att musik har värden, på många olika sätt, är uppenbart. Ändå kan man behöva påminna om det. En som tyckte så var min pappa, Stikkan. Han tyckte att enastående insatser på musikens område borde uppmärksammas på samma sätt som insatser inom fysik, ekonomi och litteratur kan uppmärksammas med ett nobelpris. Så pappa föreslog just det för Nobelstiftelsen och ville göra det enklare för dem genom att själv donera pengar till priset. Ändå fick han nej. Och det kan jag förstå – pappas idé rimmar inte med nobelprisets stadgar. Hursomhelst skapade han sitt

eget pris, Polar Music Prize, som sedan 1992 lyfter och påminner om musikens värden. Årets båda pristagare har stora likheter, trots stora skillnader i uttryck. Varken Max Martin eller Cecilia Bartoli är särskilt intresserade av uppmärksamhet kring sin person. Och båda är väldigt ­fokuserade på sång. Det genreöverskridande möte som när priset var nytt kunde te sig märkligt, är i dag vad som kännetecknar Polar Music Prize. Max Martins framgångar påminner oss om hur viktigt det är att dela med sig av kunskap och erfarenhet. Han brukar hänvisa till den svenska musikskolan när han får frågan om varför han har lyckats så bra runtom i världen och under årets Polar Talks kommenterar han i en masterclass snippets av sina låtar – hur kom han på det här, hur tänkte han när han producerade det där, och så vidare. Och jag tror faktiskt att han har rätt, musikskolan har betytt mycket. Men också det faktum att vi är ett land som ligger i framkant vad gäller den digitala utvecklingen. På 1980-talet fick vi lära oss att hantera datorer genom hemdatorprogram. Vi bestämde tidigt att bredband är en demokratifråga och ska finnas för alla. Det finns i dag vetenskapliga bevis för att elever som spelar instrument har lättare för skolarbetet i övrigt. Det leder till snabbare inlärning och har massor av andra goda effekter. Man måste fråga sig varför skolan inte använder musiken mer än den gör? I stället drar vi ner på musikundervisningen i Sverige. Färre elever kommer i kontakt med eget skapande och spelande. Det behöver vi ändra på. Vi får inte glömma musikens värden. Just de värden Stikkan tänkte på när han gick till Nobel­ stiftelsen den där gången för snart trettio år sedan. De värden som Max Martin pekar på när han tackar musikskolan för sin framgång. Och de värden som Music and Memory lyfter fram för dem som drabbats av demens. Kom till Polar Talks och hjälp oss uppmärksamma musikens värden du också. n


SPECIALISTER PÅ CD39OCH FÖRPACKNINGAR SEDAN 1999 Torshamnsgatan B i Kista, 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

JUST NU!

CD PRESSNING 500 CD + pappfickor:

4 200:-

500 CD + Digipak:

6 750:-

500 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

7 250:-

1000 CD + pappfickor: 1000 CD + Digipak:

1000 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

5 850:9 750:-

11 500:-

Kontakta oss på 070 823 9017, info@cmmgroup.se

Hur mycket pengar betalade Stim ut till de anslutna under 2015? Och hur mycket har intäkterna från streaming egentligen växt? Svaren, och mycket mer, hittar du i Stims årssammanfattning:

www.stim2015.stim.se

Få full kontroll över ljudet med

Med preampen ASP800 och ljudinterfacet iD14 får du inspelningar i världsklass.

För mer info ring 08-566 16 400 eller maila: mail@sennberg.se www.sennberg.se


POSTTIDNING B

Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

Tar spelkänslan till en ny nivå NYHET!

Med ny innovativ keyboardteknologi, förbättrad hammarklaviatur och utökat minne för vårt unika Nord Piano Library tar Nord Piano 3 pianokänslan till en ny nivå! Nord Virtual Hammer Action Technology simulerar hammarnas rörelse och beteende i en akustisk flygel med en otrolig precision och dynamik. Läs mer och lyssna på ljuddemos här: Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/piano3 www.nordkeyboards.com Nord Audio Demo

00:00:19

Nord Piano 3 - 23 990:- inkl. moms

NYHETER • • • • • •

88-tangenters Triple Sensor klaviatur Förbättrad hammarmekanik Nord Virtual Hammer Action Technology OLED-display 1 GB memory för Nord Piano Library 256 MB för Nord Sample Library

Följ oss: Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

#iseenord


Stim-magasinet #2 2016