__MAIN_TEXT__

Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #1 2016 www.stim.se

”I början hade jag ingen aning om att barns röster har ett begränsat omfång. Men barnen brydde sig inte, de sjöng i alla fall.” Georg Riedel, sidan 12

Musikfantasier ”Är man född med så ­mycket musik inom sig är det klart att det sipprar ut. Jag drömde aldrig om att bli läkare eller sjuksyster eller något annat som barn brukar fantisera om.”

Vid pianot:

Gullan Bornemark Hits for kids En ny medievärld Upphovsrätten och kulturministern


Stockholm: tel. 08-470 58 10 | Malmรถ: tel. 040-43 23 90 www.arva.se โ€ข info@arva.se


LEDARE

Bron mellan skapande och nyttjande

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G

Barnmusik, som är temat för det här numret av Stim-magasinet, är musik som betyder mycket för oss – på olika sätt och under olika faser i livet. Det är inte ovanligt att vi lyssnar på samma musik med våra barn som vi själva hörde när vi växte upp. Men det är också vanligt att vi tillsammans med barnen lyssnar på ny musik, som vi inte alls relaterar till vår egen barndom. Det är en tillfredställande tanke att Stim har funnits med under hela livet för en legendarisk musikskapare som Gullan Bornemark, men också möjliggör för nya förmågor att bygga vidare på den svenska barnmusikskatt som bara blir större och större. Det är just där Stim gör sin största nytta – att både ge dig som skapar musik ersättning för ditt arbete, och att säkerställa mångfald och utveckling i musiklivet. Det är att göra samhällsnytta. Sverige har länge varit ”bäst i klassen” inom IT och digitala startups. Nya tjänster växer fram snabbare än både lagstiftning och marknaden kan hänga med. Om dessa digitala barnsjukdomar handlar en artikel om en förvirrad mediemarknad på sidan 18. Till sist vill jag hälsa dig som är medlem välkommen till Stims årsstämma den 25 maj. Stims styrka och legitimitet, som bro mellan dig som skapar musiken och de aktörer som nyttjar den, bygger på att vi har ditt förtroende och ditt uppdrag. Stim har idag många anslutna musik­ skapare, men få medlemmar med rösträtt. Bli medlem och gör din röst hörd! För att bli medlem med rösträtt ska du ha varit Stimansluten i fem år och fått utbetalningar de senaste tre av dessa. Mejla namn, personuppgifter och postadress till rostratt@stim.se, så skickar vi ansökningshandlingar. Välkommen som medlem!

”Jag drömde aldrig om att ägna mig åt annat än musik.”

Gullan Bornemark, sidan 4

03

innehåll #1 2016 4 Arvet efter Alice

Gullan Bornemark såg Alice Tegnérs sista offentliga konsert. Sedan dess var det inget snack.

10 Det gåtfulla folket

Att skriva för barn är inte som att skriva för… oss andra. Stim-magasinet lät experterna förklara.

12 Musikskatt

12

Få – om någon – ligger bakom fler klassiska barnvisor än Georg Riedel. Här berättar han om sina egna favoriter.

14 Musikalisk kameleont

Konstmusik för barn – funkar det? Jodå. Kristina Forsman är bevis på detta.

15 Prisbelönta

Någon i jazzbandet Oddjob fick en barnslig idé. Den resulterade i prestige fyllda priser, både i Sverige och Frankrike.

16 Sväng och upprepningar

Musikterapeuten Ulf Jederlund förklarar hemligheten bakom barns sätt att ta till sig musik.

18 Den nya världen

Inget är sig likt i tevevärlden. Roller, affärs- modeller, visningsfönster och tittarbeteen- den förändras. Och mitt i allt detta står Stim.

18

20 Stim around the world

Asaf Avidan har aldrig varit i Sverige, men han har varit Stimansluten i tio år. Han förklarar varför.

24 Ministermöte

Alice Bah Kuhnke och Niclas Malmberg är ett par av de största makthavarna för Stimsfären. Vi har tagit dem på pulsen.

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

30 Sista ordet

Musikern, låtskrivaren och debattören Nike Markelius efterlyser en ny musikrörelse.

24

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.


04

VID PIANOT: GULLAN BORNEMARK

barna sinne Varför ska man skriva barnvisor när Alice Tegnér redan har skrivit dem? Det finns flera skäl, enligt Gullan Bornemark, 88, som på 60-talet ­revolutionerade den svenska barnkulturen med klassiker som Gubben i lådan, Min ponny, Herr Gårman och Sudda, sudda, som blev en otippad schlagerhit och guldskiva 1968. Text: Patric Elmén Foto: Daniel Nilsson


VID PIANOT

05

Gullan Bornemarks “inre Gullan” berättade tidigt för henne att hennes liv skulle kretsa kring musiken.


06

VID PIANOT: GULLAN BORNEMARK

’’

Gullan Bornemark har ibland blivit anklagad för att vara en snusförnuftig hemmapedagog, när budskapen egentligen har varit att vi inte ska tjata på barnen.

Musiken förmår ta fram de bästa egenskaperna hos oss.”


VID PIANOT

J

ag älskar Alice Tegnér och Felix Körling, han med Nej, se det snöar, Tomtegubben som hade snuva och Ett gammalt fult och elakt troll det var en gång, och hade inga tankar på att ersätta dem då jag först började komponera i början av 50-talet. Men för mig har musiken alltid varit ett pedagogiskt verktyg. Jag vill främja inlärning, rörelse, koordination, rytm, avslappning och – inte minst – koncentration. Och jag tyckte att barnvisan kunde behöva kompletteras lite, säger Gullan Bornemark medan hon med precisa pianistfingrar serverar kaffe i sitt ombonade vardagsrum i hemmet i gamla Limhamn strax utanför Malmö. Historien om den svenska barnvisans två stora kvinnor löper samman i Gullan Bornemarks uppväxtstad, Härnösand, där hon som barn fick uppleva Alice Tegnérs sista offentliga konsert, vilken gjorde starkt intryck på henne. Men den ofrånkomliga musikerbanan var redan påbörjad efter att fadern, rektor vid Tekniska Läroverket, åkt till Stockholm för att köpa sin uppenbart musikaliskt begåvade tvååring ett piano, som fick fraktas per båt upp till Härnösand. Pianostämmaren kom med färja från Åbo och passade på att stämma pianon efter hela norrlandskusten då han ändå var på plats. – Är man född med så mycket musik inom sig är det klart att det sipprar ut. Jag drömde aldrig om att bli läkare eller sjuksyster eller något annat som barn brukar fantisera om. Min ”inre Gullan” berättade tidigt för mig att mitt liv skulle kretsa kring musiken, säger hon.

B

redvid henne står det Steinwegpiano läroverksrektorn köpte – fortfarande i nyskick. Pianot delar rum med ­Steinwayflygeln hon dagligen gör teknikövningar på. Regelbundet spelar hon och livskamraten Valter Bornemark

(de firade nyligen krondiamantbröllop efter 65 års äktenskap) dubbelpiano på syskoninstrumenten. Vardagsrummet andas musik. I bokhyllan: Idel musikerbiografier från alla historiska epoker, partitur och digra vinylboxar ur den klassiska katalogen, opera, Bach, Beethoven. Sohlmans musiklexikon, förstås. Instrument på väggar och bord: valthorn, fagott, bouzouki, nyckelharpa, fiol, altfiol, en gammal cister i dålig form; en hybrid mellan luta och gitarr, som Valter Bornemark, 89, planerar att renovera. Cello och notställ i södra hörnet. Valter behärskar de flesta. Gullan Bornemarks liv kretsar fortfarande mycket aktivt kring musiken. Då hon inte förbereder sig för en nära förestående konsertafton spelar hon in en platta med sina favoriter ur den egna katalogen i sonen Dan Bornemarks studio i Höganäs. – Det är sondöttrarna, Hjördis, 12 år, och Signe, 10 år, som står för sången. Min egen röst har sänkts en ters med åldern, så jag får avstå, säger hon. Inspelningen finansieras med Fonogramstöd från Kulturrådet, som bedömer det som ett ”kulturpolitiskt värdefullt fonogram”, en bekräftelse på hennes ställning som portalfigur inom den svenska barnkulturen. Själv är hon lika överraskad som glad. – Jag tycker det är fantastiskt att Kulturrådet väljer att satsa på en gammal dam som jag och gläds verkligen över att få chansen att ge ut några tidigare outgivna barnvisor, säger hon.

S

om 18-åring inledde Gullan ­Bornemark sina studier vid Musikhögskolan i Stockholm, bland annat för kompositören Oskar Lindberg, som hon beundrade mycket. Fyra år senare stod det musikdirektör på visitkortet. 1951, efter bara ett år som musiklärare på Flickskolan i Malmö, sa hon upp sig för att starta Blåklockans musiklek – vilken hon sedan skulle driva under 56 år, till dess att hennes knän sa stopp. – Återigen var det min ”inre Gullan” som

07

GUNHILD BORNEMARK Ålder: 88 Bor: Limhamn Karriär: Musiklärarexamen vid Musikhögskolan i Stockholm, 1950, och kyrkomusiker­ examen vid Musikhögskolan i Malmö, 1977. 1952–2007, musikskolan Musikleken Blåklockan. Första visboken, Gubben i Lådan, gavs ut 1962. Radio- och tv-karriär med start under 60-talet. Favoriter: Bach och ­Beethoven. ”Just nu Bach Matteuspassion och ­Beethovens Eroica i Ess-dur. Sagolika. Och snart får jag träffa dem båda och fråga hur de tänkte.” Fritid: ”Musik och musik. Sudoko och korsord till­ sammans med Valter. Och så har jag Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa på nattygsbordet.” Om psalm 799 i psalm­ boken: ”Jag har översatt norska och tyska kyrkovisor för barn. Efter diskoteks­ branden i ­Hisingsbacka 1998 skrev jag en ekumenisk psalm för att hedra alla de barn och ­ungdomar som dog. Den heter Att mista en vän. Övrigt: Har absolut gehör. ”Det är en gåva att höra en symfonis alla toner och att uppleva musiken på djupet.”


08

VID PIANOT: GULLAN BORNEMARK

STIMFAKTA GULLAN Antal verk hos Stim: 376 Första registrerade verk: Barnkalas Flest radiospelningar: Mango tango Kiwi Sudda sudda Valpen min Ananas jazz

berättade vad jag skulle göra. Det var förstås uppseendeväckande att en ung flicka avslutade en fast anställning för att starta eget i en bransch, musiklek, som inte ens existerade. Men jag var fast i min övertygelse. Jag ville jobba med barn och med musiken som pedagogik. Jag ansåg att det ska vara roligt att lära sig nya saker och jag var säker på att jag var något på spåren – och när jag fördjupade mig i Maria Montessoris forskning, som slår fast att barn lär sig genom att leka, fick jag min bekräftelse, säger hon. Ryktet om Blåklockan spreds först till Malmös musikerfamiljer. Och efter en artikel i Sydsvenskan fylldes alla hennes veckodagar. Eftersom Gullan Bornemark hade nya idéer så räckte de klassiska barnvisorna inte längre till. – Gubben i lådan blev den allra första barnvisa jag skrev och jag fick omedelbar bekräftelse på att barn ville agera, improvisera och leka till den här typen av visor, säger hon. Således skrev hon fler. Och fler. I början av 60-talet framförde hon och två blåklockebarn ett par visor i Sveriges Radio. Och då tog det fart. Småbarnskvartar i radion blev till barn-tv som Tutirutan, Den Glada Butiken och Anita och ­Televinken. Almkvist & Wiksell gav ut hennes första sångbok, som omedelbart fick tryckas i ny upplaga. Gullan Bornemark blev Gullan för alla Sveriges barn. – Radio och tv hade ett väldigt genomslag på den här tiden och plötsligt började jag få brev från tidigare obekanta människor. Det var en omvälvande upplevelse, som nog nådde en kulmen i slutet av 60-talet, säger hon.

H

on syftar på guldskivan som hänger på väggen över stereoanläggningen i vardagsrummet. 1968 blev barn­ klassikern Sudda sudda (… bort din sura min) en högst otippad schlagerhit, vilket hon själv härleder till att tangorytmen ”slog an”. – Ja, den fungerade. Men tillsammans med Är du vaken, Lars? är det också visan som lärde mig att ironi inte fungerar i barnvisor. En del anklagade mig för att vara en snusförnuftig hemmapedagog när budskapen egentligen handlade om att vi inte ska tjata på barnen, säger hon. Så hur komponerar man bra musik till barn då?

Ja, heter man Gullan Bornemark är dramaturgin viktig. – Det kan till exempel hända något på slutet av visan, så att man kan bygga upp en förväntan hos barnen medan man spelar och sjunger. Jag suger åt mig som en svamp av det som barn berättar om, då det ju bevisligen engagerar. Det förhållningssättet ligger till exempel bakom sånger som Min ponny och Det är så härligt att gå i solen, som yppades av min egen pojke Sven när han var liten, säger hon. Hemmagnabb och aktuella händelser har också stor identifikationsfaktor, vilket just Sudda sudda och Är du vaken, Lars? visar. – Och en av mina barnvisor som jag tycker allra bäst om, Månstegen, skrev jag 1969 efter Neil Armstrongs första steg på månen. Den slog an en ton av förundran hos barnen.

E

n Gullan Bornemark-låt kan också utveckla barnens koordination och motorik, liksom lära dem att beräkna avstånd och rörelse, varför hon ofta tänker sig en kompletterande koreografi som i lyckade fall lär barnen att visa hänsyn och värna sin integritet. – Som alla andra musiker är jag fullständigt övertygad om musikens kraft, att den förmår att ta fram de bästa egenskaperna hos oss. Det ser jag som en självklarhet. Liksom att musiken förmår att trösta, vilket jag också vill att mina visor ska göra. Precis som en Povel Ramel, en Robban Broberg eller en Frank Zappa gillar hon att leka med ord och motsatser. – Maten har gått sönder – vi ska laga den, eller Strumpan springer ifrån dig – vi ska stoppa den gör inte barnen perplexa. Tvärtom. De tycker att dubbeltydigheter är roliga, vilket utvecklar barnens språk och förmåga att tänka i abstraktioner. För Gullan Bornemark är komponerande en grannlaga uppgift. Det kräver full uppmärksamhet, säger hon samtidigt som Valter Bornemark i förbifarten, in transit från hallen mot köket, påpekar att hon inte ens tolererar att han hostar då hon gör musik. – Nä, jag vill helst inte bli störd då jag skriver, medger hon med ett skratt. Jag vill få in flera av de element jag nämnt i både texten och musiken. Sen finns det tusen sätt att arrangera melodin och att passa in texten. Innan jag är nöjd ska det pusslet stämma perfekt. Lusten och lyckan att skapa musik går inte att hejda. Så varför skulle man göra det? n


VID PIANOT

’’

Lusten och lyckan att skapa musik går inte att hejda.”

09

För Gullan Bornemark är barnvisans dramaturgi viktig; att man bygger upp en förväntan hos barnen under låtens gång.


10

TEMA: ATT SKRIVA FÖR BARN


ATT SKRIVA FÖR BARN

11

det gåtfulla folket ”Barn är ett folk och de bor i ett främmande land”, sjöng Olle Adolphson redan 1964. Men hur skriver man då musik som når fram till det här gåtfulla folkslaget? Stim-magasinet har träffat några låtskrivare och kompositörer för att få deras bästa tips. Och så har vi pratat med en musikterapeut med koll. Text: Krister Insulander Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur


12

TEMA: ATT SKRIVA FÖR BARN

Han är pappa till några av våra mest älskade barnvisor. Men själv hade jazzmusikern och kompositören Georg Riedel ingen aning om att han ruvade på en svensk musikskatt för barn. Det var en slump – eller snarare en olycka – som ledde honom in i barnvisornas värld.

Georg Text: Pia Runfors Foto: Fredrik Hjerling

GEORG RIEDEL 82 år, född i dåvarande Tjeckoslovakien. Kom till Sverige vid fyra års ålder, spelade fiol men gick sedan över till kontrabas. Har samarbetat med Jan Johansson, bland annat på skivan Jazz på Svenska – Sveriges mest sålda jazzskiva. Har komponerat massor av musik för barn, inte minst till teveserier och filmer efter Astrid Lindgrens böcker, men också konstmusik – bland annat en opera efter August Strindbergs Hemsöborna. Har fått en mängd priser och utmärkelser, senast Årets Guldkatt 2014. STIMFAKTA GEORG Antal verk hos Stim: 1 883 Första registrerade verk: À La Carte Flest radiospelningar: Fififi-filura Idas sommarvisa Bara en liten hund Vem är inte rädd ibland Du käre lille Snickerbo

H

an har över 1 800 musikverk ­registrerade hos Stim, och siffran ökar hela tiden. Trots sina 82 år är Georg Riedel nämligen fortfarande i allra högsta grad aktiv. Just nu tonsätter han tre svenska poeters texter och ska senare framföra dessa t­ illsammans med dottern Sarah Riedel och ­Bohuslän Big Band. Många av Georg Riedels verk är jazz och konstmusik, men flera hundra är också barnvisor. Och flera av dessa kan definitivt räknas som en del av vår nationalskatt. För vad vore väl Sverige utan till exempel Idas sommarvisa, Du käre lille Snickerbo, Sjörövarfabbe och Världens bästa Karlsson? Men det hade faktiskt kunnat gå helt annor­ lunda. För det första föddes Georg Riedel i Karlsbad i nuvarande Tjeckien. Han flydde undan det an­ tågande kriget tillsammans med sina föräldrar och kom till Sverige 1938. Hade det inte skett hade han sannolikt aldrig träffat Astrid Lindgren, och många kända visor hade inte blivit komponerade. För det andra jobbade Georg Riedel som jazzmusiker och jazzkompositör, och hade aldrig skrivit en barnvisa när en tragisk olycka plötsligt skulle leda honom i en ny riktning. Hans vän och kollega Jan Johansson hade just inlett arbetet med att ­komponera filmmusiken till Här kommer Pippi Långstrump när han omkom i en bilolycka. Snart ombads Georg Riedel att avsluta vännens arbete.

– Jag var väldigt tveksam. Vi var ju nära vänner och det kändes svårt och känslosamt att hantera arvet efter Jan. Dessutom var det en helt ny genre för mig, berättar Georg Riedel. – Samtidigt hade jag under några år närt en ­liten dröm om att få komponera musik till barnfilm. Jag hade gjort mycket filmmusik, men aldrig till barn. Hur det gick vet vi. Det blev början på ett långt samarbete med Astrid Lindgren – totalt skrev Georg Riedel musiken till nio av hennes filmer. – Då, i början, hade jag ju ingen aning om att barns röster har ett begränsat omfång. De kan inte ta lika höga och låga toner som vi vuxna. Men barnen brydde sig inte, de sjöng ju i alla fall. Så det funkande, säger Georg Riedel. – Det kändes roligt att få göra något så lekfullt. Och jag upptäckte att jag hade ett inneboende melodiskt sinne som fungerade väldigt bra till barnvisor. Astrid Lindgren-filmerna ledde också vidare till fler samarbeten med svenska barnboksförfattare. Bland annat har han tonsatt många barnvisor åt Lennart Hellsing, Barbro Lindgren och Ulf Stark. Och han har skrivit signaturmelodin till teveserien Alfons Åberg av Gunilla Bergström. – När jag skriver för barn låter jag oftast texter­ na styra hur melodierna blir. Och så gör jag i regel lite enklare melodier så att barnen klarar att sjunga v­ isorna. Men jag blandar ändå gärna det lite enklare med något komplext. Dessutom brukar jag


ATT SKRIVA SOUNDCHECK FÖR BARN

09 13

Georg Riedel tonsätter just nu tre svenska poeters texter, som kommer att framföras tillsammans med dottern Sarah Riedel och B ­ ohuslän Big Band.

’’

Mitt sinne för melodier fungerar väldigt bra till barnvisor.”

smyga in lite jazz, för att indoktrinera dem lite… När Georg Riedels egna barn var små fick de inte sällan äran att provsjunga hans låtar. – På så vis fick jag bättre kläm på om de fungerade. En gång när jag bad min dotter att sjunga en ny låt sa hon ”Men pappa… Ekorr’n satt i granen finns ju redan!” Han hade skrivit en melodi som var alltför lik Alice Tegnérs barnvisa och det fick han minsann höra. Det var bara att börja om på nytt.

Av alla barnvisor Georg Riedel gjort är han lite extra nöjd med Fattig bonddräng. – Jag tycker också att Bananskivan, där jag tonsatte texter ur Lennart Hellsings Bananbok, blev väldigt bra. På Hellsings begravningsceremoni i slutet av 2015 framförde Georg Riedel Vaggvisa för liten grön banan till sång av dottern Sarah Riedel. – Det var på önskan av Lennart själv och blev mycket känslosamt och fint. n

SÅ RAPPORTERAR DU aVilka regler gäller för ­rapportering och betal­ ning när artister åker runt på skolor och spelar egna eller andras låtar? Inom barnomsorgen räknas den musik som framförs som ”utbildning”. Och för musik som framförs i utbildningssyfte i förskola, grundskola och gymnasium krävs inget tillstånd från upphovs­ personerna. Den musiken tar Stim alltså inte betalt för och kan därför inte heller betala ut pengar för. De som är ute och spelar i sådana sammanhang bör alltså inte rapportera dessa framträdanden till Stim. Viss musik som framförs inom den öppna förskolan kan däremot kräva tillstånd. För musik som är att betrakta som “konserter” på skolor och gymnasier krävs däremot tillstånd och då ­licensierar Stim musiken. Stim har avtal med kommunerna om de kommunala skolorna, medan friskolor får teckna egna licenser. Då är det vanlig “livelicens” som gäller. För framträdanden i dessa sammanhang går det utmärkt för artisten att rapportera på stim.se


14

TEMA: ATT SKRIVA FÖR BARN

Från tramporgel i kyrkokören till musiksagor för barn. Tonsättaren, trombonisten och musikläraren Kristina Forsman ser sig som en musikalisk kameleont. Och tack vare en kusin och ett brorsbarn kom hon att komponera konstmusik för barn.

Kristina Text: Sofia Hällsten Foto: Viktor Gårdsäter

KRISTINA FORSMAN 45 år Född i Umeå Har bland annat studerat komposition på Kungliga ­Musikhögskolan i Stockholm. Medlem i Föreningen ­Svenska Tonsättare. Tilldelades 2012 Carin Malmlöf-Forsslings pris, som stimulerar svensk konstmusik.

STIMFAKTA KRISTINA Antal verk hos Stim: 102 Första registrerade verk: B 5 Nr 1 (1996) Flest radiospelningar: Berg-slagen version 1 för bleck, såg, slag Rain-Refrain Rör mig berör mig Akkasi! Mellan Kyrie och Gloria

V

ilken är din musikaliska­ ­bakgrund? – Jag är uppvuxen i något som kallas evangeliska fosterlands­ stiftelsen inom svenska kyrkan. Det innebär att jag har lyssnat och sjungit mycket sedan barnsben. Psalmer, klanger, tramporgel, barnkörläger. Sedan blev det blockflöjt, cello och trombon. Jag är utbildad musiklärare vid Musikhögskolan Ingesund och till tonsättare och kompositör på Gotlands Tonsättarskola respektive Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Jag har stått framför, i och bakom alla konstellationer jag skriver för – från storband, brass och körverk till symfonier. Jag har undervisat allt från blöjbarn på förskolan till studerande vid Musikhögskolan. Jag är helt enkelt en kameleont som gillar allt. Under sin uppväxt bodde Kristina Forsman i perioder i Etiopien. – Språk och musik hänger ihop. Att lyssna in språk och andra kulturer gör en öppensinnad. Jag tänker inte på det, men det är klart att den miljön har inspirerat mig. Bland annat använde jag en ensträngad fiol, ett typiskt etiopiskt instrument, i mitt examensarbete. Det man lyssnar på som barn påverkar en. Det märker jag när jag ber mina elever i årskurs 4–9 att beskriva ljud från sin barndom. De kan nynna en melodi från speldosan de hade när de var små och sjunga vaggsångerna som deras föräldrar sjöng för dem. Hur kommer det sig att du skrev musiksagan Tanketallen? – Det började med att jag skrev en låt åt min näst yngsta kusin. Han gillade maskar så jag skrev låten Algot och jag. De andra sångerna i sagan skrev jag till mitt brorsbarn. Jag blir inspirerad av barn. De filosoferar över livet och är kluriga. Hur skiljer sig barn från vuxna musik­ lyssnare? – Det går inte att generalisera egentligen. Det

finns barn som lyssnar koncentrerat och tar till sig både helheten och detaljerna på samma sätt som det finns vuxna som gör det. En skillnad är att vuxna har lite lättare att höra helheten medan barn oftare fastnar för detaljer. – Man ska inte underskatta barn. Det är vi vuxna som definierar vad som är svårt och lätt. Udda taktarter är inget konstigt för barn. Jag har även jobbat som trombonlärare och barn som testar en trombon för första gången prövar det mesta och får det att låta som nutida konstmusik. Vad måste man tänka på när man skriver för barn? – Vad gäller sång, så är en bra och tydlig melodi viktig plus att den ska kunna sjungas i rätt tonart. Det får inte vara för lågt och inte för långt. Jag har en hitlåt Som en val på land som jag skrev till Vem har tid? Texten är delvis skriven av barn, det är korta strofer och en svängig melodi som sätter sig lätt. – Det vinnande konceptet är att det ska beröra, ivara lagom långt, melodiskt och rytmiskt och även spännande och klangrikt. Detta gäller för övrigt musik både för barn och vuxna. n


ATT SKRIVA FÖR BARN

15

För jazzbandet Oddjob ledde en barnslig idé i turnébussen till prestigefyllda musikpris i både Sverige och Frankrike. Text: Sofia Hällsten Foto: Daniel Månsson

Oddjob J

azzbandet Oddjob har tagit emot Grammisar både för Årets Jazz och Årets Barnalbum. Stim-magasinet pratar med Per ”Ruskträsk” Johansson, som nu kan blanda spelningar dagtid för barn med kvällsgig för vuxna. Hur kom ni in på barnmusik? – Det finns faktiskt ett tydligt tillfälle när det ­startade. Vi satt i vår turnébuss i Tyskland och ­pratade barnmusik. Alla har barn och vi pratade om vad våra barn gick igång på – robotdans etcetera. Idén att vi skulle göra en seriös jazzskiva för barn med bra instrumental musik växte fram. Arbetar ni på olika sätt när ni skriver för olika grupper? – Nej, vi arbetar alltid likadant. Första gången vi sågs i replokalen och skulle komma igång med barnskivan var det otroligt kul. Vi fick en extra kick av att det var en ny infallsvinkel. Vi kom fram till att musiken skulle vara för så små barn som möjligt. Alla barn gillar djur, så vi utgick från olika djur och improviserade kring det – kängurun, ekorren, flodhästen… Sedan förtydligade vi några

låtar lite i efterhand med bland annat djungelljud, vattenskvalp och flodhästflämt. – Goran Kajfes hade kontakt med en engelsk illustratör, Ben Javens, som han skickade de första låtarna till. Vi fick tillbaka bilder på klockrena söta djur. Det ledde till att vi skrev en kort historia utifrån hur vi uppfattade musiken och gjorde en fin bok som följer med om man köper skivan. Sedan utvecklade Alphaville i sin tur vidare illustrationerna till interaktiva animationer. När vi spelar för barn är Helene Berg med som VJ. Jazzoo har tilldelats både Grammis och Grand Prix du Disque i Paris för bästa barnalbum, vad är hemligheten? – Jag tror blandningen är en styrka. Det är fartigt, flummigt, lugnt och studsigt. Vi vill skapa musik som är improviserad, lekfull och som utmanar och inspirerar barnen. Hur skiljer sig barn från vuxna musik­ lyssnare? – Det är jätteroligt att spela för barn. Vi har en bra och hängiven vuxen publik som är glad och återkommande, men det är något särskilt med att få direktrespons från flera hundra förskolebarn. Det är aldrig tråkigt att spela. Vad måste man tänka på när man skriver för barn? – Låtarna ska inte vara för långa och kanske är musiken lite tydligare än den vi gör annars, fast det får inte bli övertydligt. Vi har inga låttexter utan musiken berättar allt tillsammans med bilderna. Vad händer härnäst? – Snart kommer kortfilmer som bygger på låtarna från Jazzoo att visas på SVT:s Barnkanalen. Alpha­ville har animerat och vi har skrivit manus tillsammans. Eftersom det är ordlöst har det redan sålts till flera länder. Jag är fruktansvärt stolt över Jazzoo. Vi kommer absolut att skriva för barn igen, när vi får tid. n

ODDJOB Goran Kajfes trumpet, effekter, congas Per Ruskträsk Johansson saxofoner, basklarinett, slagverk Peter Forss elbas, kontrabas, synthbas Daniel Karlsson piano, orgel och synth Janne Robertsson trummor, slagverk Helene Berg live visuals Jazzoo


16

TEMA: ATT SKRIVA FÖR BARN

Schysst sväng och många upprepningar. Gärna med en liten humor­ knorr på vägen. Det är ett bra recept för att gå hem hos småbarnen. Det är tydligt när vi tittar på populära barnvisor genom åren.

”visorna måste svänga!” TIO KLASSISKA BARNSKIVOR Gullan Bornemark ligger bakom en av de riktigt klassiska svenska barnskivorna: Sudda Sudda. Och Georg Riedel har också många klassiker på sitt samvete. Men det finns fler. Här är några av dem.

Lars Ekborg, Yvonne Lombard m.fl: Krakel Spektakel Skivan Texter av Lennart Hellsing, musik av Knut Brodin. Utkom 1955. Kalle Stropp och Grodan Boll med deras vänner (soundtrack) Text och musik: Thomas Funck. Utom 1956. Alice Babs, Titti Sjöblom och Torsten Tegnér: Sjung med oss mamma Text och musik Alice Tegnér. Utkom 1963.

D

e flesta av oss gillar ju musik, oavsett ålder. Men vi har olika sätt att lyssna och ta till oss musik, och därmed även lite olika preferenser. – Små barn lyssnar ofta med hela kroppen och tar in helheten. Fördomsfritt och med alla sinnen. De är också spontana och uttrycker sig gärna simultant med egna uttryck. Vuxna och äldre barn kan naturligtvis också göra det, men vi tänker mer och är mer analytiska när vi lyssnar på musik. Lyssnar mer specifikt till exempelvis till texten, ett arr eller en gitarr. Det säger Ulf Jederlund, psyko­ terapeut, musikterapeut och lärar­ utbildare. Han har skrivit boken Musik och språk, ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande, som handlar om barns musikaliska, icke-verbala och språkliga utveckling och om hur dessa hänger samman och påverkar Ulf Jederlund varandra. – Barn är sociala varelser och för de lite mindre barnen är musik inte primärt en estetisk upplevelse utan ett känslomässigt uttryck. Deras primära språk är det icke-verbala – och musiken är därför ett sätt för dem att uttrycka sina känslor, kommunicera och samspela socialt, säger han. Det sociala sammanhanget är också viktigt för

barns intryck. Om mamma och pappa spelar och sjunger en viss typ av musik brukar också barnen tycka om denna. – Det innebär att barnen också i viss mån kan kultiveras. Om en förskola till exempel spelar ­mycket klassisk musik eller mycket afrikansk trummusik brukar barnen tycka mer om sådan musik, säger Ulf Jederlund. Om vi tittar på de barnvisor som blivit populära bland de mindre barnen, kan vi se flera gemensamma nämnare. – Visorna har i regel korta repetitiva mönster, ofta i fyra takter. Och de har många upprepningar. En av de kompositörer som verkligen har lyckats är Georg Riedel.  – Till exempel är Lille katt en fantastisk visa som barnen älskar. Den har många upprepningar och dessutom en konkret text som berör barnen. Ja, kon som sket på broa, du vet, säger Ulf Jederlund. Georg Riedel har även skrivit andra låtar till Astrid Lindgrens texter, som är på en lite vuxnare nivå. – Till exempel Fattig Bonddräng. Jag gråter själv när jag hör texten, men det kräver en viss livs­ erfarenhet för att kunna ta den till sig. Berättelsen är dessutom ganska lång, så små barn har lite svårare att hänga med i den. Riedels stora framgångar bland både barn och

FOTO : STO C K H O LM S U N IVE R S ITET

Text: Pia Runfors


ATT SKRIVA FÖR BARN

17

TRE LÅTSKRIVARE TIPSAR

Kerstin Forslund

Hur når man fram till barnen med sin musik? Och vilken är den största skillnaden mot att skriva för vuxna? Vi frågade tre Stimanslutna låtskrivare, som har komponerat musik för barn.

Kerstin har skrivit text och musik till bland annat Jag ställer bilar och Kommer mamma snart från skivan med samma namn.

Niclas Malmberg Miljöpartiets kultur- och mediepolitiske talesperson ligger bakom låtar som Skyll inte på mig och Bacillskräck, den sistnämnda från filmen Didis dag. – Texten och känslan måste vara relevant för barn. När man skriver musik för vuxna kan man som vuxen ha sig själv som kompass, men barnmusiken måste höras genom ett barns öron. Så utgå från barnet i dig själv, lek och ha roligt, men eftersträva så hög konstnärlig kvalitet som möjligt. Det går inte att tumma på kvaliteten bara för att lyssnarna är yngre.

Anders Ågren Anders ”Kråkan” Ågren är delaktig i de flesta låtarna i Tomas och Jujja Wieslanders berättelser om Mamma Mu och Kråkan. Tjing Tjång Långkalsång, Sura Faster Ella och Svart Banan är andra kända låtar.

– Den största utmaningen är att kunna ta fram barnet sig själv, och tänka sig in i barnets situation här och nu. Annars skriver man lätt utifrån den vuxnas perspektiv. Barnet känner då inte igen sig och får svårt att ta till sig både text och musik. Barnen är fyllda av små känselspröt och känner direkt om det är äkta eller inte. Och så ska man förstås ”prata med barnen” – en bra kontakt är alltid bra och går hem.

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G , M I M M I ÅG R E N G R U N D STR Ö M , MAR IA OTTO S S O N

– Barn är ju otroligt direkta. Är det inte bra så säger dom det eller går därifrån. Man måste hitta något som attraherar, textmässigt eller m ­ elodiskt. Själv är jag otroligt road av ordlekar. I Sverige har man sommarlov, i Mexico har man tacolov tack och lov. Skriv om sådant som rör d ­ eras värld! Min senaste skiva Fingret På Näsan handlar om en dag på för­skolan, där har barn massor av referenser. Chansen att de texterna fastnar och används i vardagssysslorna är större än en barnlåt om pensionsfonder.

vuxna, beror främst på två saker, tror Ulf Jederlund. – Visst är han en fantastisk kompositör med en fin känsla. Men det handlar också om Astrid Lindgrens texter – de når verkligen fram. Båda vänder sig både till barn och vuxna på ett fantastiskt sätt. Det är när texten och musiken förstärker varandra ömsesidigt, som man lyckats komponera en riktigt bra låt för barn. Andra som har lyckats nå barnen är Jujja och Tomas Wieslander, som tillsammans skapade barn­böckerna Mamma Mu & Kråkan och har skrivit bland annat Kaninvisan, Mamma Mu och Ketchup ska prutta. Wieslanders samarbetade ofta med barn när de gjorde musik och skrev visor ”för hela ­kroppen”. Det är också namnet på ett av deras album. – Visorna måste svänga! Rytmen är viktig för små barn, likaså upprepningarna, berättade Jujja ­Wieslander i en intervju med Stim-magasinet år 2010. – Det är verkligen ett stort ansvar att skriva för

barn eftersom de är så totalt öppna. I princip sväljer de vad de blir serverade – därför måste det vara något bra. Wieslanders sånglekar är fyllda av upprepningar och musiken är ofta utpräglat rytmisk. – Dessutom har de ofta en humoristisk knorr. Deras sånger är både fina och roliga, och det älskar barnen, säger Ulf Jederlund. Även Alice Tegnér var inne på samma spår av enkelhet, menar Ulf Jederlund. – Bä bä vita lamm har en enkel melodi och en konkret text som upprepar sig. Och den har ju funkat i rätt många år nu… När barnen passerar förskoleåldern och uppåt blir pulsen och rytmen kanske ännu viktigare.  – Vill du gå hem hos barn från sju-åttaårsåldern och uppåt kan det vara en god idé med ett stadigt beat och en tydlig bas. Så länge beatet finns där verkar inte genren vara så viktig om man tittar på barns musikpreferenser – barn har en bred musikalisk smak. Precis som vuxna, säger Ulf Jederlund. n

Hans Alfredson: Hans Alfredson nästan sjunger egna bitar för barn (även känd som Blommig Falukorv) Text och musik Hasse Alfredson. Utkom 1965. Jojje Wadenius: Goda’ Goda’ Texter av Barbro Lindgren, musik av Jojje Wadenius. Utkom 1969. Robert Broberg: Mysik & Hållisång från Lattjobolaget Pling & Plong Text och musik Robert Broberg. Utkom 1970. Toots Thielemans & ­Beppe Wolgers: Dunderklumpen! Texter av Beppe Wolgers, musik av Toots Thielemans. Utkom 1974.

Nationalteatern: Kåldolmar och kalsipper. Text och musik: Ulf Dageby, Anders Melander, Hans Mosesson och Peter Wahlqvist. Utkom 1976. Electric Banana Band: Electric Banana Band Texter av Lasse Åberg, musik av Janne Schaffer. Utom 1981. Lekisjazz: Lekisjazz Text: Elin Trogen och Karin Carnrot (musiken är klassiska franska barnvisor). Utkom 2011.


18

STIM OCH MEDIEMARKNADEN

Lina Heyman, Kristian Karadiovski (uppe till höger), Jonas Larsson (till höger) och övriga ­medarbetare på Stims avdelning för nya ­medier för en ständig kapp­ löpning med tiden.

en ny medievärld


STIM OCH MEDIEMARKNADEN

19

Istället för musik: Förvirring hette en platta Bob Hund släppte 1996. Och om man ska sammanfatta dagens tevemarknad är just förvirring ett bra ord. Förvirring och förnyelse. Men musiken finns kvar. Och mitt i allt detta står Stim. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

L

ina Heyman ansvarar för Stims avtal på tevemarknaden. Och den skiljer sig radikalt mot hur den såg ut för bara fem år sedan. – Branschen är i total förändring. Alla aktörer har vaknat till och insett att det är en ny medievärld vi lever i – och alla söker sin egen lösning på hur de ska hantera den nya verkligheten. Några valde tidigt att satsa på digitala online-­ tjänster medan andra länge har försökt hålla fast vid den gamla affärsmodellen. Men teknik­skiftet är oundvikligt, de som spjärnar emot tappar marknads­andelar, säger hon. Bland dem som förändrat marknaden finns förstås SVT Play, som var omvälvande när tjänsten lanserades. Sedan ett par år har alla de stora teve­ husen egna Play-tjänster och 2013 kom den globala konkurrensen i form av Netflix och HBO, vilket ytterligare skyndade på utvecklingen. – Företagen har nya roller jämfört med den tidigare rådande affärsmodellen. Du som var teve­distributör i går kan i dag vara leverantör av bredband och telefoni, och kanske också producera egna program. Och om du i går var ett svenskt tevehus kan du i dag vara en lokal del av ett globalt företag, säger Lina Heyman. Vad som gör detta extra spännande, menar hon, är att Sverige är något av en testmarknad för de nya tjänsterna. – Vi har it-infrastrukturen, svenskarna har råd att investera i ny hårdvara och vi är kända för att snabbt ta till oss ny teknik och nya beteenden. Dessutom är Sverige så litet att marknaden är lätt att utvärdera. Så det är ingen slump att Netflix och HBO tidigt lanserades i Sverige. För Stims del innebär detta ytterligare en ut­ maning. Eftersom Sverige ligger så långt fram går det ju inte att titta på hur andra länder har gjort. – Vårt uppdrag är att licensiera där det behövs och att ta betalt för det. Och det gäller att hitta de smidigaste lösningarna, som tar vara på rättighetshavarnas intressen. Lina Heyman konstaterar att sättet vi tittar på teve eller rörlig bild också har förändrats enormt.

’’

Vi tittar mer och mer på rörlig bild men vi gör det på många olika tjänster och ­skärmar. Och antalet ökar ständigt. – För tio år sedan tittade vi på teve ­mellan 19 och 22 på kvällen och vi valde mellan ett ­fyrtiotal kanaler. Det gör vi fortfarande. Men ovanpå detta har du det enorma utbudet av on­linetjänster, YouTube, sociala medier och tidningar med egna tevekanaler. Allt detta är rörlig bild med musik. Och allt detta ska licensieras. Lina Heyman och hennes kollegor ägnar därför en stor del av sin arbetstid åt att förhandla med teveaktörer och diskutera lösningar för hur de nya formaten ska licensieras. – En viktig del av vårt arbete är också kunskaps­ inhämtning och att informera nya aktörer. Det finns en vilja att betala för rättigheterna hos de allra flesta, samtidigt finns en osäkerhet om vad den pågående förändringen kommer att innebära för just dem, vilket naturligtvis kan fördröja diskussionen. Andra aktörer saknar kunskap. De tutar och kör, och då måste vi börja med att förklara hur upphovsrätten fungerar och vilka vi representerar. I takt med att aktörerna på marknaden blir fler minskar också summorna från var och en, använd­ ningen sprids över flera tjänster. För samma antal spelningar av ett stycke musik kan Stim i dag behöva gå till fem aktörer i stället för en. Det kräver resurser men också en hög förståelse för tevemarknaden. – Vi måste visa vad vi kan erbjuda och göra det praktiskt och enkelt för både dem och för våra rättighetshavare, säger Lina Heyman. Så till sist: vad innebär detta för alla Stim-­ anslutna upphovspersoner och förlag? – Det finns en potential här – nyttjandet ökar försiktigt, men förändringsprocessen gör att det kan ta längre tid innan avtal sluts och pengarna kan utbetalas. Den digitala tekniken gör det också möjligt för oss att få ett bättre underlag över vilken musik som spelas var. Men det handlar om enorma datamängder som ska bearbetas. Och i andra änden får det inte kosta mer att fördela pengarna än vad vi får in, säger Lina Heyman. n

De som försöker spjärna emot teknikskiftet tappar andelar på marknaden.”


20

STIM AROUND THE WORLD: ASAF AVIDAN

Asaf Avidan är en av Is­ raels stora sångare och låtskrivare. I Sverige är han dock fortfarande ganska okänd – även om One Day/Reckon­ ing Song blev en stor hit för några år sedan.


STIM AROUND THE WORLD

21

Den israeliske sångaren och låtskrivaren Asaf Avidan kan helt klart konsten att beröra – med en röst som når ända in själen och låtar som andas bluesig ångest. – Jag skriver aldrig bara för mig själv utan mina låtar måste ut. Det är en del av mitt sätt att uttrycka mig. Text: Pia Runfors Foto: Ojoz Yutaka

absorberar A

saf Avidan har aldrig haft en spelning ­eller en release i Sverige – inte ens satt sin fot här. Ändå har han varit Stim­ ansluten i närmare tio år. – Det är onekligen lite märkligt. Sverige är ett av få länder jag inte har spelat i. Men när jag började jobba med musik fick jag tips från en svensk kille på produktionsbolaget Chrysalis/BMG om att Stim är den bästa upphovsrättsorganisationen. Jag lyssnade på hans råd och det har jag aldrig ångrat. Tvärtom. Stim är en seriös och bra organisation som är mån om sina låtskrivare, säger Asaf Avidan. – I övrigt har jag egentligen ingen relation till Sverige. Eller… jo, jag dejtade en svensk tjej i typ fem minuter någon gång för länge sedan, haha. Men jag har numera en agent i Skandinavien, så jag hoppas få komma till Sverige och spela snart. Även om One Day/Reckoning Song blev en stor hit för några år sedan, så är Asaf Avidan knappast bekant för de bredare massorna i Sverige. – Hmmm, det oroar mig lite att det är just den ­låten som är känd i Sverige. För det är en DJ-­ version och inte alls jag. I övriga Europa, USA, Kanada – och inte minst i hemlandet Israel – är Asaf Avidan betydligt mer känd. Efter genombrottet 2006 var han under flera år frontfigur och sångare i folkrock- och bluesbandet Asaf Avidan & the Mojos, Och sedan något år tillbaka satsar han åter på en solokarriär. Totalt har det under hans åtta år på musikscenen blivit sex album och ett hundratal konserter per år över hela världen. Förvånansvärt nog var det först vid 26 års ålder som Asaf Avidan började skriva musik. Fram tills dess hade han knappt ens sjungit eller hållit i en gitarr. Inte ens för sig själv. – Jag var en framgångsrik animatör och helt fokuserad på att det var mitt sätt att utrycka mig. Så jag gav aldrig musiken en chans. Det hela ändrades efter ett smärtsamt uppbrott

från den dåvarande flickvännen. Det fick honom att omdefiniera sin längtan att uttrycka sig och han tog fram gitarren. Han kunde visserligen bara några få ackord, men det räckte för att komma igång. – Självklart var det en överraskning att jag så snabbt blev populär. Samtidigt visste jag så fort jag började skriva musik att mina låtar var bra och ­värda att spelas för andra. Att stå på scenen är dessutom en del av mitt behov att uttrycka mig. Jag skulle aldrig skriva bara för mig själv. Låtarna måste ut och jag är tacksam att andra uppskattar dem. Ett litet frågetecken längs vägen var dock hans röst – eller snarare Asaf Avidans bristande tilltro till den. – Jag trodde att den var helkass och tänkte därför att jag ”bara” skulle bli låtskrivare åt andra. Men så uppträdde jag på en liten pub och jag minns uttrycket i deras ansikten så fort jag öppnade munnen. Min röst var väl inte den de väntade sig av en mager, vit, ung, judisk kille. Det gav mig självför­ troende och fick mig att förstå att min röst inte måste tämjas till något annat. Idag är Asaf Avidans unika och känslosamma röst ett signum och beskrivs ofta som en korsning mellan Janis Joplin och Robert Plant. – Numera tänker jag att min sångröst är mer jag än den jag har när jag pratar. Den känns mer hemma och uttrycker det jag känner – melankoli och sorg. Eller… jag älskar ju livet, men ur känslan att älska kommer också rädslan att förlora och det är där min sorgsenhet kommer ifrån. Och det är även där jag hämtar många av mina låtar. För ett halvår sedan köpte Asaf Avidan ett hus på den italienska ostkusten och han har nu en lång ledighet. – Jag känner att jag behöver nya upplevelser för att kunna skriva. Och det är det jag gör nu – absorberar. Men det är ändå inte så lätt, jag har ju haft fullt upp i åtta år så det här är lite ovant. n

ASAF AVIDAN Ålder: 35 år. Född och uppvuxen: i Israel. Bor: i Italien. Karriär: Tre soloalbum (Now that you’re leaving, Different Pulses och Gold Shadow) samt tre album med Asaf Avidan & the Mojos (The Reckoning, Poor Boy/Lucky Man och Through the Gale). ASAFS SVENSKA FAVORITLÅTSKRIVARE: ”Jag måste erkänna att jag är dåligt uppdaterad. Men jag älskar José Gonzales unika stil. Sedan känner jag naturligtvis till ABBA, Roxette, Ace of Base och The Cardigans. Men tipsa mig gärna om nyare talanger för jag inser att det är lite pinsamt.”

STIMFAKTA ASAF Antal verk hos Stim: 123 Första registrerade verk: Every Body Flest radiospelningar: Reckoning Song Maybe You Are Reckoning Song (One Day)


22

KONSERTREPERTOAREN

Debattens vågor gick höga när Kvast och FST i somras presenterade sin rapport om vad som spelas i svenska konserthus. Men vad hände sedan? Och hur åstadkommer vi förändring? Stim-magasinet träffade Kvasts ordförande Maria Lithell Flyg. Text: Krister Insulander

KVAST Förkortning för Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare. En ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska framföras på de svenska konsertscenerna. Startades våren 2008 på initiativ av tonsättaren Karin Rehnqvist. Har bland annat tagit fram databasen ”Repertoar­ banken” med verk av ­kvinnliga tonsättare. www.kvast.org MARIA LITHELL FLYG Född och uppvuxen söder om Stockholm. Utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Har skrivit kör-, kammar- och orkestermusik framförd av bland annat Radiokören, stråkorkestern Musica Vitae, Kammarensemblen, ­Norr­köpings symfoni­orkester och tyska Ensemble Recherche. Ordförande i Kvast. STIMFAKTA MARIA Antal verk hos Stim: 85 Första registrerade verk: Björnen sover Flest radiospelningar: Here and Now Running I bersån Reser väggar Blessing and Curse

I

slutet av sommaren 2015 presenterade Kvast ­­(Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare) och Föreningen Svenska Tonsättare en rapport om vilken repertoar som spelas i svenska konserthus. Till skillnad från tidigare år inne­ fattade undersökningen även operahusen och mätte också ”durata”, det vill säga verkens längd. Och resultatet var nedslående för alla som vill lyfta fram nutida svensk musik – inte minst den som skrivits av kvinnor. – Över 96 procent av musiken hade komponerats av män, bara tio procent är nutida musik och bara tio procent av repertoaren är komponerad av svenska tonsättare. De svenska orkestrarna ger oss en ganska snäv världsbild, där framför allt döda män från Tyskland, Österrike och Ryssland är starkt överrepresenterade, säger Maria Lithell Flyg. Förklaringarna till att det ser ut som det gör är flera, menar hon: – Under romantiken lyftes tonsättarna fram som ”de gudomligt inspirerade genierna”. Och kvinnor skrivs ju ofta bort i historieskrivningen. De var dessutom ofta förbjudna att vara yrkesverksamma av sina män, som exempelvis Alma Mahler. De som är kvar i denna musikaliska kanon är därför huvudsakligen män. I dag betraktas i stället dirigenten som den stora stjärnan, och de flesta dirigenter som anlitas är män. Detta är även en av orsakerna till bristen på repertoarförnyelse, tror Maria Lithell Flyg: – Dirigenterna åker runt och gästspelar, ofta med kort repetitionstid. Då tar de gärna den enkla vägen och spelar det alla känner till och kan. När vi i Kvast har rest runt och pratat med orkestrarna får vi ungefär samma ursäkter från de flesta: det tar tid att lära in stycken vi inte har hört, det är svårt

att hitta partitur, det finns inte pengar och publiken är inte intresserad. Men här tror jag att de biter sig själva i svansen. Det är som om Dramaten bara skulle spela pjäser av Strindberg och Shakespeare. Men det finns en stor publik som är nyfiken på att höra ny musik. Sådant är alltså läget i dag. Men hur åstadkommer vi förändring? – I de nationella kulturpolitiska målen står bland annat att man vill främja konstnärlig förnyelse och skapa bättre villkor för den nyskapande kulturen. Och när man som fri ensemble eller tonsättare ­söker medel från Konstnärsnämnden är kraven på att leva upp till målen väldigt höga. Samtidigt är det ingen som på samma sätt kontrollerar att institutionerna – som får 95 procent av de statliga medlen – lever upp till kraven. Vi har uppvaktat Kulturministern och föreslagit att de ställer lika hårda krav på institutionerna som på oss i det fria kulturlivet, säger Maria Lithell Flyg och fortsätter: – Med offentliga medel bör man inte följa minsta motståndets lag utan vara en utmanande kraft, erbjuda kultur för alla och vara nyskapande. Och det kan ju omöjligt vara nyskapande att spela Brahms år efter år. Dessutom behöver regeringen skjuta till mer pengar, så att orkestercheferna inte längre kan komma med ekonomiska argument för att inte spela ny, svensk musik. Kvast har dragit sitt strå till stacken, genom att bygga upp databasen ”Repertoarbanken” med verk av kvinnliga tonsättare från hela världen. – Kvast är en ideell förening utan verksamhets­ bidrag. Men vi gör vad vi kan för att vara en blåslampa på de styrande. Det kommer alltid att finnas en drivkraft underifrån, och vi gör vad vi kan för att den kraften ska synas mer. n

FOTO : P ETE R Ö H LAN D E R

döda tyska män


I KORTHET I tre dagar stängde 45 låtskrivare in sig på ett antal hotell­rum i Stockholm för att skapa morgon­dagens hits.

23

Låtskrivare får egen Eurovisionkväll Eurovision Song Contest är ju en tävling för låtskrivare. Men det är artisterna som får störst uppmärksamhet. Detta vill SVT, Stockholm Business Region och SKAP ändra på. Därför bjuder de nu in alla låtskrivare och textförfattare till ett eget event under finalveckan i Stockholm, lördag 7 maj. Kvällen blir en manifesta­ tion för musikskapandet, där de tillresta musikskaparna är VIP-gäster. Övriga inbjudna gäster är tidigare ESC-­ vinnare och representanter från musikliv, kultur, politik och medier.

FOTO : E M I L N I LS N YLAN D E R

Stockholm Songwriting Camp 2.0 En gång är ingen gång, två gånger är en tradition. Så när låtskrivare från hela världen träffades i Stockholm för andra året i följd får vi väl betrakta det som en tradition. Och det var succé i år igen. I januari förra året samlades 45 låtskrivare och producenter från åtta länder på Djurgården i Stockholm, för att skriva låtar i tre dagar tillsammans med personer de sällan eller aldrig träffat. Stockholm Songwriting Camp hette lägret, som bland annat resulterade i två Eurovisionbidrag – Makedoniens Autumn Leaves av Joacim Persson och Azerbajdzjans Hour of the Wolf av Nicolas Rebscher, Nicklas Lif och Lina Hansson. Bakom satsningen står Auddly, Abba The Museum, Stockholm Business Region och Stims promotionnämnd. I februari var det dags igen, och årets deltagare kom från elva olika länder, bland annat Jamaica, Sydsudan, Sverige och England. Flera av dem har redan skrivit för stora namn som Rihanna, Avicii, One Direction och Kylie Minogue. – Min dröm var att fylla ett helt hotell med talangfulla låtskrivare och se nya låtar utvecklas. Att se det hända var magiskt, säger Niclas Molinder, grundare av Auddly och initiativtagare till Stockholm Songwriting Camp. Till skillnad från många andra låtskrivarläger kräver Stockholm Songwriting Camp inga förlagsrättigheter till låtarna – allt som skrivs tillhör låtskrivarna själva. – Stockholm Songwriting Camp ger Stimanslutna låtskrivare möjlighet att skriva på en internationell scen med samarbetspartners från hela världen. Vi är glada över att kunna stötta ett så viktigt initiativ, säger Fredrik Wetterqvist, ordförande i Stims promotionnämnd. En nyhet för i år var att allmänheten bjöds in till

ABBA The Museums biograf för att närvara vid två seminarier, som arrangerades i samarbete med Stim och SKAP. ­Del­tagarna fick lyssna på ett panelsamtal om musikrättig­heter samt en diskussion om hur låtskrivare kan för­bereda sig för branschen. Medverkade gjorde Little Jinder och Nils Svennem-Lundberg. Moderator var musik­journalisten Ametist Azordegan.

Benny Andersson och Björn Ulvaeus tillsam­ mans med Niclas Molinder, grundare av Auddly och initiativ­ tagare till Stockholm Songwriting Camp.

Tyck till om nya Stim.se Sedan en dryg månad ligger stims nya webbplats ute. Den nya sajten är mindre informa­ tionstung och anpassad för mobiler och läsplattor, och under året kommer vi att förbättra och utveckla fler webbtjänster. Vår förhoppning är att det ska vara lättare att hitta. Men vad tycker du? Gå in och tyck till på vår Facebooksida: www. facebook.com/stimsweden


24

MUSIK OCH POLITIK

Alice &Niclas Samarbete och kommunikation. Så vill kulturminister Alice Bah Kuhnke stärka upphovsrätten. Stim-magasinet besökte kulturdepartementet för att prata musik, upphovsrätt och demokrati med Alice Bah Kuhnke och Miljöpartiets kulturoch mediepolitiske talesperson Niclas Malmberg. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

N

är vi träder in i Alice Bah Kuhnkes besöksrum blir det väldigt tydligt vilket departement vi besöker. Här finns rikligt med konsthantverk, tavlor och skulpturer – samtliga av svenska konstnärer – som regelbundet byts ut mot nya. Men Stim-magasinet är inte där för att prata konst. Inte heller om den humanitära situationen i världen, trots att ämnet är svårt att undvika. I skrivande stund överskuggar detta allt annat på regeringsnivå, inklusive kulturen. Vi var där för att ta reda på vilka krav och förväntningar musikskapare i Sverige kan ha på politiken de närmaste åren. Inte minst på upphovsrätten, där många har bilden av ett Miljöparti som historiskt har haft en negativ syn. – Jag tycker inte att den bilden stämmer – även om det förstås finns olika åsikter hos oss, precis som inom alla partier. Vi vill att fler än i dag ska kunna försörja sig som kulturarbetare. Och då är upphovsrätten en förutsättning, säger Alice Bah Kuhnke. Däremot har partiet inte velat jaga en generation som laddat ner upphovsrättsskyddat material illegalt, menar Niclas Malmberg: – Vi ville i stället fokusera på att hitta ett system som gör att rättighetshavarna får betalt, vilket

visade sig inte vara så enkelt. Men marknaden, med Spotify i spetsen, har faktiskt skapat förutsättningar för att lösa detta. Upphovsrättsfrågorna står dock ständigt på agendan, inte minst i en tid där tekniken och omvärlden ständigt ändrar på förutsättningarna. – Men lagar som inte följs blir meningslösa och underminerar själva syftet, säger Alice Bah Kuhnke. Därför är det lika viktigt som lagstiftning att vi ständigt visar på upphovsrättens betydelse. När man väl förklarar så förstår ju alla att musiken kostar pengar att framställa. Det är inte kärnfysik och det är uppenbart att människor har en god vilja och vill göra rätt. Här gör Stim en viktig insats genom att lyfta de frågorna. I november 2015 bjöd Alice Bah Kuhnke in personer från olika delar av branschen till det första rundabordssamtalet om hur man kan skapa bättre förutsättningar för alla dem som verkar inom den digitala musiken. – Tillsammans kan vi arbeta för att stärka upphovsrätten, inte minst genom att informera om vad som gäller. Inte bara ungdomar utan även många företag har svårt att skilja på vad som är lagligt och inte. Jag fick många positiva reaktioner från del­ tagarna och de här samtalen fortsätter.


MUSIK OCH POLITIK

25

ALICE BAH KUHNKE 44 år Uppvuxen i Horda utanför Värnamo, bor i Nacka Kultur- och demokratiminister sedan valet 2014. Har arbetat bland annat som programledare, reporter, ­generaldirektör för ungdomsstyrelsen samt hållbarhets­ chef på ÅF. Lyssnar på: ”Är periodare. Just nu mycket blues, jazz, soul och svensk pop.” NICLAS MALMBERG

Så förutom detta – vad gör regeringen för att stötta det svenska musikskapandet? – Vi har genomfört en historiskt stor höjning av kulturbudgeten, där vi bland annat har ökat ­bidraget till den kommunala kultur- och musik­ skolan med 100 miljoner. Det ska inte hänga på att man har rika föräldrar, alla ska kunna skapa och ta till sig musiken. Om det sedan resulterar i e­xport­ succéer är det en extra bonus. Någon av dessa ungdomar kan ju vara en ny Max Martin, säger Alice Bah Kuhnke. – Men även övriga kultursatsningar spiller över på dem som skriver musik, säger Niclas Malmberg, som själv är Stimansluten upphovsperson. Vi inves­ terar till exempel i svensk film, som ju innehåller mycket originalmusik. Alice Bah Kuhnke poängterar att det är viktigare än någonsin att satsa på kulturen, som situationen ser ut i Europa i dag: – Om det är något som Sverige, Europa och världen behöver i dag så är det mer kultur. Vi behöver sammanhang, förståelse och tolerans. Jag kommer därför i vår att lägga fram den första kulturarvs­ propositionen någonsin till Sveriges Riksdag. ­Kultur och demokrati är två sidor av samma mynt – det första fascister gör är att försöka påverka bilden av

historien genom att angripa den fria konsten som ifrågasätter, och journalister som granskar. Även här kommer vi in på vikten av samarbete – dels mellan Alice Bah Kuhnke, som är minister i en S-ledd regering, och Niclas Malmberg, som representerar Miljöpartiet i riksdagen. Men också med den demokratiska oppositionen, som den parlamentariska situationen ju kräver. – Och vi behöver en bred uppslutning bakom att Sveriges kulturarv är mångkulturellt, säger Niclas Malmberg. Till sist: vad har ni själva för relation till musiken? – Alla konstarter är unika, säger Niclas Malmberg. Men musiken har en särställning eftersom den talar direkt till känslorna och är understödjande till andra konstarter – spel, film och så vidare. Den finns i vår vardag hela tiden. – Jag har gått i kulturskolan och spelat både piano, klarinett, blockflöjt, gitarr och tvärflöjt. Jag har gehör och kan läsa noter, men det blev aldrig någon musiker av mig. Däremot har den utvecklat mig som människa och jag lever i ett hem där det ständigt spelas musik. Så till den grad att mitt bästa soundtrack ibland kan vara tystnaden, säger Alice Bah Kuhnke. n

45 år Bor i Vattholma, norr om Uppsala Riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson för Miljöpartiet sedan 2014. Var kommunalråd i Uppsala 2002–2010. Ledamot i presstödsnämnden och Stimansluten kompositör. Lyssnar på: ”Beatles på Spotify, som just släppts, och på instrumenteringen av musikalen Att få stanna kvar om ensamkommande flyktingbarn, där jag skrivit musik och Claudia Unda står för texterna. Den har premiär i Uppsala 12 februari.”


DEBATT

Debatt: Stoppa byråkratin för musikens entreprenörer De kreativa näringarna växer i Sverige och sysselsätter i dag fler personer än vad fordonsindustrin gör. Det handlar inte minst om musikindustrin. Nästan 83 procent av företagen inom kreativa näringar är enmansföretag och de flesta har också ett annat arbete vid sidan av musiken. Vardagen för dessa entreprenörer präglas dock i hög grad av byråkrati, snåriga regler och krångel som tar tid och försvårar. När jag fick ansvar för de kreativa näringarna inom Moderaterna i riksdagens näringsutskott bestämde jag mig för att jobba för att underlätta för musiker och andra kreatörer. Jag har sedan dess startat riksdagens nätverk för de kreativa näringarna med syfte att höja kunskapen och prioriteringen av sektorn inom den nationella politiken. Den illegala nedladdningen har dock försvårat många musikers möjlighet att kunna leva på sina verk. Att hitta vägar för musiker att försörja sig även i den nya digitala tidsåldern är därför en av politikens viktigaste uppgifter de närmaste åren. Den svenska lagstiftningen kring immaterialrätten ska stärkas och följa med i den tekniska utvecklingen. Framtidens jobb finns till stora delar inom den kreativa näringen med mängder av drivna, skickliga och innovativa entre­ prenörer. Men då krävs det både bättre villkor för branschen och bättre möjligheter att skydda sitt material. Vi kommer alltid att stå upp för upphovsrätten och möjligheten att tjäna pengar på sitt musikskapande. Alliansregeringen kopplade på ett medvetet sätt kulturens roll till frågor om jobb. Jag hoppas kunna bidra till att ­musiker och andra kreatörer kan få betalt för sitt skapande och att fler kreativa jobb kan skapas i Sverige. Jörgen Warborn (M) Riksdagsledamot med ansvar för de kreativa näringarna Näringsutskottet

Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

Kajsa Magnarsson, Lo Kristenson, Madeleine Jonsson Gille och Marta Forsberg undervisar i konstmusik och ljudkonst.

Konstmusiksystrar ­undervisar i ljudkonst Konstmusiksystrar är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik upp till 30 år, som definierar sig som kvinnor eller trans­ personer. Kvinnor är fortfarande i minoritet på kompositionsutbildningarna i ­Sverige, och för att balansera detta arrangerar Konstmusiksystrar egna kurser – nu närmast i Göteborg 4–5 juni. Då håller fyra unga tonsättare från nätverket en kurs inom konstmusik och ljudkonst för tjejer 13–19 år. www.konstmusiksystrar.se

Markus Nees ny vd för ICE Operations Markus Nees tillträdde i januari som vd för ICE Operations, som registrerar och administrerar musikskaparnas och musikförlagens miljontals verk. Markus Nees har en lång yrkesbakgrund inom IT. De senaste femton åren har han arbetat på det globala IT-företaget Computer Sciences Corporation med ansvar för både outsourcing, konsulting och systemintegration. För närvarande är han bosatt i Berlin, dit ICE Operations under året kommer att flytta verksamheten från Alvik. ICE Operations ägs av Stim, brittiska PRS for Music och tyska GEMA. De tre parterna har även bildat det gemensamma licensieringsbolaget ICE Services. De två systerbolagen är först inom EU att kunna erbjuda både licensiering av alla tre sällskapens repertoarer och effektiv datahantering.

FOTO : F R E D R I K W E N N E R LU N D (D E BATT), KA J SA M AG NAR S S O N, DAV I D G RAN STR Ö M O C H N I K E B E R G MAN (KO N STM U S I KSYSTRAR). R O B E RT E LD R I M, M E D L J U S (MAR K U S N E E S )

26


I KORTHET

27

92 stipendiater fick 4,2 miljoner En av årets höjdpunkter för ett hundratal Stim­ anslutna upphovspersoner är utdelningen av årets Stim­stipendier, som denna gång ägde rum på Stimhuset den 15 december. 2015 valde stipendiekommittén ut 92 s­ tipendiater inom olika genrer. De får dela på 4,2 miljoner kronor. Stim­ stipendierna är ett led i Stims kulturpolitiska verksamhet och uppmuntrar till fortsatt ­arbete med att skapa ny musik utanför topplistorna. I augusti går det att ansöka om 2016 års stipendier.

FOTO: J U LIA WAG N E R

Årets komponist utses vid Folk & Världs­ musikgalan

Popkollo satsar på kvinnliga producenter Teknik ses fortfarande som en manlig domän. Det menar den ideella organisationen Popkollo, som därför nu startar Popkollo Producent – en ny inriktning i utbudet hos de 26 kollon som arrangeras i sommar för tjejer mellan 14 och 18 år. Dessutom har Popkollo sedan i höstas ett producentprogram, som är en bred introduktion till musikproduktion och ljudteknik. Läs mer på www.popkollo.se.

När Folk & Världsmusikgalan arrangeras för sjunde gången i början av april delar man ut pris i en helt ny kategori: Årets komponist. Priset går till en Stimansluten komponist som genom sina kompositioner uppmärksammats för hög konstnärlig kvalitet och nyskapande med koppling till traditionella uttryck. Priset delas ut på initiativ av Stims promotionnämnd. Läs mer på www.folkgalan.se.

älskar musik i alla format..... 300 ex 12” Vinyl 43,70 kr/st 500 ex 12” Vinyl 33,70 kr/st

I priset ingår:12” Vinyl, vit innerpåse, tryckt ytterkonvolut, samt frakt till 1 adress

Uppge koden STIM16 så bjuder Dicentia på Digital Distribution till över 30 plattformar inklusive Spotify , Apple Music och Wimp värde 795:Kontakta oss på: www.dicentia.se tel: 08-477 2000 mail: info@dicentia.se

Alla priser exkl moms


490:(exkl. moms)

PROFESSIONELL MASTERING HAR SITT PRIS. Men nu har alla råd via Cuttingrooms webbaserade Online Mastering. Martin Ankelius, masteringstekniker i Studio 3: ”Musik handlar om känslor och din musik kommer bedömas av fans, A&R’s, radiostationer och journalister. Du får ofta bara en chans. Snubbla inte på mållinjen och låt hundratals timmar av kreativt skapande förstöras av en för tunn bas, vass diskant eller en för hårt limiterad ’hemma-mastering’. Låt oss hjälpa dig få lyssnaren att fokusera på det viktigaste av allt: musiken.” Cuttingroom har tekniken, kunskapen och känslan för att få din musik att låta så bra som möjligt i alla medier som t.ex Spotify, iTunes och radion. Just nu får du som STIM-medlem 62 kr rabatt per låt om du bokar mastering på adressen cuttingroom.se/stim. Pris med rabatt 490 kr (612 kr inkl. moms)*. Läs mer och boka på cuttingroom.se/stim *Ordinarie pris 552 kr/låt exkl. moms. Erbjudandet gäller under hela 2015.

We love your music.

Få full kontroll över ljudet med

Med preampen ASP800 och ljudinterfacet iD14 får du inspelningar i världsklass.

För mer info ring 08-566 16 400 eller maila: mail@sennberg.se www.sennberg.se


I KORTHET

MINA STIMPENGAR

Tävling: Vinn foto­ boken Ikoner

Sara Kilander ansvarar för Stims område ­Rättighetshavare. FRÅGA: Vad är ”Online unmatched”, som det står på min utbetalning?

Boken Ikoner innehåller fler än 600 foton ur fotografen Larsåke Thuressons arkiv. Från början av 1960-talet fram till mitten av 70-talet fotograferade han hundratals svenska och utländska grupper och artister – många av bilderna hamnade så småningom på skivomslag. Ikoner innehåller unika foton på låtskrivare och artister som Cornelis Vreeswijk, Beatles, Ted Gärdestad, Rolling Stones, Birgit Nilsson, The Who, Jimi Hendrix, Frank Zappa, Tom Jones, Björn & Benny och Janis Joplin. Boken innehåller dessutom ett stort antal artistbiografier och bildtexter samt åtta essäer författade av bland annat Stims styrelseledamot Leif Pagrotsky, radiolegendaren Lennart Wretlind, modejournalisten Lotta Lewenhaupt, journalisten Fredrik Strage samt producenten och författaren Bengt Palmers. Stim-magasinet har fått ett ex av Ikoner, som vi lottar ut. För att ha chans att vinna vill vi att du svarar rätt på frågan: Vem är den artist/låtskrivare som presenteras allra först i boken? Mejla ditt svar samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 31 mars, så är du med och tävlar om ett exemplar. Svaret på förra numrets tävling, vad John Seabrooks bok som blev Hollywoodfilm hette, var Flash of Genius. Tre av er visste detta och får ett signerat ex av The Song Machine: Jacob Andersson, Nathalie C. Andersson och Bosse Johansson – grattis!

SVAR: En del av den musik som spelas på onlinetjänster har Stim inte kunnat matcha med någon upphovsperson, men vi får ju fortfarande betalt för dem. En andel av dessa pengar skickar vi vidare till direkt­licensierade sällskap och musikförlag. De pengar som återstår analogi­ fördelar vi på upphovspersonerna för alla matchade Stim-registrerade verk som spelas på onlinetjänsten – i första hand Spotify – utifrån respektive andel. För 2015 har vi dessutom gjort ett test där vi har läst in och lagt ihop den långa svansen av oidentifierade verk från tolv månaders musikrapporter från Spotify. I och med att de då ackumuleras kommer fler verk över det tröskelvärde på cirka 100 kronor där de administrativa kostnaderna inte längre ”äter upp” utbetalningen. Detta är dock ett stort manuellt arbete – att matcha all musik för alla onlinetjänster skulle kräva att 63 personer arbetade ett helt år. Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

FOTO : F R E D R I K HJ E R LI N G, EVA E D SJ Ö (TH )

Ny licens för låttexter på webben Att söka efter låttexter, noter och ackord på webben är oerhört populärt – ”lyrics” är ett av de mest sökta orden i världen. Dessvärre saknar ett stort antal av dessa sajter tillstånd att publicera materialet. Därför har Musikförläggarna nu – med stöd av Stims promotionnämnd – skapat en mikrolicens för dem som vill lägga upp låttexter, noter och ackord på sin webbplats. Licensen vänder sig till mindre sajter, till exempel bloggar och föreningssajter. För att kunna teckna Musikförläggarnas mikrolicens ska sajten vara: l Icke-kommersiell (och fri från annonser) l Politiskt och religiöst obunden l Innehålla max 20 verk (låttexter, noter eller ackord) l Max 10 000 unika besökare per år – Vi tar inte bara betalt, vi ställer också krav på att ägarna till sajterna anger vem som skrivit text och musik till de låtar som läggs upp, som den ideella rätten föreskriver, säger Elisabet Widlund, vd på Musikförläggarna. Musikförläggarna har skannat igenom nätet efter svenska sidor som är aktuella för en mikrolicens och mejlat dem. 300 kronor per år kostar licensen. ­Intäkterna kommer att fördelas till rätt personer, det vill säga låtskrivaren eller dennes musikförlag. Läs mer på musikforlaggarna.se

Nytt nätverk lyfter fram kvinnliga producenter ”Girls Up Front” är slagorden hos det kvinnliga kollek­ tivet Femtastic. Och därifrån har också Upfront Producer Network hämtat sitt namn. Nätverket har bildats på ­initiativ av Femtastic, består av kvinnliga musikproducenter och drivs i nära samarbete med Record Union. Syftet är att visa musikbranschen att det finns många väldigt kompetenta musikproducenter som är kvinnor. – Vi har fått en grym stöttning från musikbranschen och en väldigt bra respons generellt. Det är många som har längtat efter ett nätverk som detta, säger Anna ­Ingler, projektledare och en av initiativtagarna.

29

Upphovs­ personer + konsumenter = sant Nu har det hänt – för första gången samarbetar före­ trädare för upphovspersoner och konsumenter för att påverka EU:s beslutsfattare. Det är Author’s Group – en sammanslutning av europeiska intresseorganisationer för kompositörer, journalister, författare, regissörer och m ­ anusförfattare – som i januari arrangerade ett seminarium tillsammans med den europeiska konsument­ organisationen BEUC. – Under många år har konsumenter och upphovs­ personer framställts som två grupper med motsatta intressen. Men nu börjar alla förstå att vi står på samma sida. De som skapar innehåll och de som tar del av det har samma intresse av en ­fungerande lagstiftning och en transparent bransch, säger Alfons Karabuda, ordförande i SKAP och ECSA (European Composer & Songwriter Alliance).

Love Antell och Amanda Werne prisade av SKAP I februari delade SKAP för sjunde året ut två priser på Manifestgalan – Sveriges enda oberoende musikgala. Priset för årets textförfattare gick till Love Antell medan Amanda Werne, känd under artistnamnet Slowgold, blev årets kompositör.


30

SISTA ORDET

Nike Markelius är musiker, kompositör, textförfattare, sångerska, skribent och debattör.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Kjell Holmstrand Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Kjell Holmstrand, ­Jonas Nordin, Max Thörn, Tina Arvidsson, Sofia Jerneck, Cristian Jonsson Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Gullan Bornemark Omslagsfoto: Daniel Nilsson Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2016 ISSN 2000-5628

Nike Markelius: Den odödliga musiken

V

iss populärmusik från vissa tidsåldrar tycks odödlig, medan annan fladdrar förbi utan att fastna. Det går inte att generalisera när det gäller musik, smaken är olika och det kommer nog att finnas låtar från samtiden också som går till historien – men det var ändå något speciellt med årtiondena som följde efter det att rockmusiken på allvar fått fäste i mänskligheten. Det spelas mycket populärmusik från till exempel 70- och 80-talen på offentliga platser. Unga vuxna står i barerna i dag och lyssnar till samma låtar som vi stod i barerna och lyssnade till när vi var unga vuxna för trettio år sen. Då var musiken ny, nu är den gammal, men likväl ny för alla nya generationer som upptäcker den. Det är underbart. Hur kommer det sig att den här musiken står sig så väl fortfarande? Varför känns inte musik som produceras i dag lika innerlig? Eller är det reaktionärt att ens påstå något sådant? Den bråda tid vi lever i nu påverkar stora delar av musikproduktionen negativt. Den virala åtkomligheten av låtar som kablas ut i snabb takt, snurrar runt på listor några veckor, glöms bort och ersätts av nya och så vidare. Det faktum att fysiska skivor ersätts av datafiler. Att hela idén med album som konstverk ersätts av låtar som säljs en och en. Att maskiner tar över riktiga musikers arbete. Att musikfiler komprimeras och förlorar sin ljudkvalitet på vägen. Det har blivit en slit-och-släng-industri. Det snabba förfarandet mellan upphovshanden och publikörat påverkar musikens kvalitet och känsla. Personligen går jag inte igång på musik som är datagjord. När det är maskiner som spelar träffar det sällan hjärtat, även om det är en människa som programmerat maskinerna. För mig är musik när människor möts och musicerar. Det är då det händer. I dynamiken, lyssnandet och svänget som

uppstår i rummet – det är då det blir magiskt. Jag har haft förmånen att producera musik så länge att mina första album, som jag trummade och sjöng på, spelades in analogt och gavs ut på vinyl. Jag har upplevt övergången till att arbeta digitalt och ge ut musiken på cd, och nu till att musiken når sina lyssnare genom framförallt nedladdning. Det finns tekniska fördelar med det, men det som gjorde musiken mer glödande förr tror jag handlar om kulturklimatet i samhället. Då genomströmmades vi musiker av vetskapen om att musikens närvaro i samhället kan vara större än bara underhållning för stunden. Den progressiva musiken var viktig i politiska sammanhang, bedrövelsen hos till exempel flyktingar och förtryckta grupper lindrades med sånger. Även glamrockarna, (som många ansåg var en mot­ reaktion mot proggen) som till exempel Bowie och New York Dolls, och fullblodsrockers som Stones, Hendrix och Joplin, kom med sin kaxiga spel­ glädje och sina coola attityder att också bli politiskt ­viktiga, för att de kunde ingjuta mod i sin publik. Det är kanske lättare att se nu i efterhand, men alla dessa band och artister bidrog till ett lekfullt, dynamiskt och livebaserat musikklimat, just för att de lirade tillsammans med en sån kioskvältande övertygelse och kraft. Vi lever i en tid som skriar efter en ny musik­ rörelse. Jag hoppas att det ska komma något liknande som 70-talets proggrörelse och 80-­talets punkrörelse. Fast något helt nytt. Musik som spelas av lyssnande brinnande människor som både kan och vill förändra världen. Jag skönjer både k ­ ompetent experimentlusta och glödande s­ amhällsengagemang hos flera av den unga generationens band, som till exempel Dolores Haze, V ­ agina Dentata och Saqwerty. Och de har ­framtiden för sig. n


SPECIALISTER PÅ CD39OCH FÖRPACKNINGAR SEDAN 1999 Torshamnsgatan B i Kista, 08-545 706 70, info@cmmgroup.se

JUST NU!

CD PRESSNING 500 CD + pappfickor:

4 200:-

500 CD + Digipak:

6 750:-

500 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

7 250:-

1000 CD + pappfickor: 1000 CD + Digipak:

1000 CD + Jewel box, 8-sid booklet, inlay:

5 850:9 750:-

11 500:-

Utbildar inom:

Music Production Songwriting

Audio Production

Kontakta oss på 070 823 9017, info@cmmgroup.se

Music Business

Audio Engineering

Högskoleutbildningar | YH-utbildningar | CSN-stöd

CAPSTAN STUDIOS

En helt analog musikstudio.

Spela in, mixa och mastra 100% analogt hos Capstan Studios i Stockholm. All utrustning från inspelning till färdig master är helt analog av högsta kvalitet. Pris 280kr/timme(inkl.moms) inkl. tekniker. För frågor eller bokningar kontakta David Stiby på tel 076-651 26 92 eller david@capstanstudios.se

CAPSTAN STUDIOS.SE

www.sae.edu |

saeinstitutesthlm


POSTTIDNING B

Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

Sedan introduktionen år 2001 har Nord Electro varit det självklara valet när det kommer till autentiska emuleringar av klassiska elektromekaniska och akustiska instrument i ett portabelt format. Med 1 GB minne för Nord Piano Library, 256 MB för Nord Sample Library, Split och Layer-funktionalitet samt med en stor kristallklar display är Electro 5-serien en kraftfull uppdatering av dess föregångare.

MIPA AWARD 2015 “BEST STAGE KEYBOARD”

NEW!

NYHETER • Stor OLED-skärm • Split och Layer • 1 GB för Nord Piano Library • 256 MB för Nord Sample Library • Utökad Sample Synth-del • Principalorgel och B3 pedalbas • Alla effekter nu i stereo • Rördist och Vibe-effekt • Separat Delay och Reverb • Set List-funktion

Nord Electro 5D 61 - 15 990:- inkl. moms

Nord Electro 5D 73 - 17 990:- inkl. moms

Nord Electro 5 HP73 - 20 990:- inkl. moms Följ oss:

Läs mer och lyssna till ljuddemos här: Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/electro5 www.nordkeyboards.com Nord Audio Demo

00:00:19

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Profile for Stim

Stim-magasinet #1 2016  

Stim-magasinet #1 2016