Page 1

INBLICK

GOVERNANCE

ÅRSMAGASIN

1

S T I F T ELS EN F Ö R Å B O A K A D E M I S R

SAARA INKINEN TOG AVSTAMP I BIOPLAST – FÖR BÄTTRE FRAMTID ÄR UNIVERSITETEN I KRIS? MIKKO HUPA OCH LASSE SVENS SVARAR FREDRIK PETERSSON: SLUTA BYGGA MURAR!

1•2016


INNEHÅLL

INBLICK

INBLICK

INNEHÅLL

INNEHÅLL

28 >>> SÅA SOM ARBETSPLATS

»I MITT ARBETE VET INBLICK 1•2016

JAG SÄLLAN PÅ MORGONEN HURDAN DAGEN KOMMER ATT BLI.« ELLEN SÖDERLUND

STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI SR

Fastighetsassistent

S. 4–5 LEDARE S. 6–11 VI MÅSTE TA STÄLLNING TILL VÅR HISTORIA

S. 12–13 NOTISER S. 14–19 RÄTT PAKETERAD FORSKNING GER SAMHÄLLET MEST SAARA INKINEN KOORDINERAR FORSKNINGSINSTITUTETS VERKSAMHET VID SÅA.

3

2

P E R B RA H E - P R I S TA G A R E N , Å A- L E K T O R N F R E D R I K P E T E R S S O N L Ä R U T K R I T I S K T TÄ N K A N D E .

14

>>> FORSKNING

S. 20–21 CHEMICUM BLIR GEOHUS F A S T I G H E T S D I R E K T Ö R B I L L A N C K A R B E R ÄT TA R OM RENOVERINGEN AV EN AKADEMIBYGGNAD.

S. 24–27 FRÅN KRIS TILL NYA MÖJLIGHETER REGERINGENS NEDSKÄRNINGAR LEDER TILL T U N G A B E S L U T. I N T E R V J U M E D R E K T O R M I K K O H U PA O C H S K AT T M Ä S TA R E L A S S E S V E N S .

S. 28–31 ARBETSPLATSEN MED STANS BÄSTA UTSIKT E L L E N S Ö D E R L U N D , L O T TA S U N D E O C H C H R I S T I A N B A C K H O L M B E RÄT TA R O M S Å A S O M A R B E T S P L AT S .

6 >>> FREDRIK PETERSSON

Stiftelsen för Åbo Akademi sr, Observatoriet, Vårdberget, 20700 Åbo Tfn 020 786 1410, fax 020 786 1439

REDAKTION a n s va r i g u t g i va r e :

S.32–35 GOVERNANCE

Lasse Svens, Ulrika Grägg l ay o u t o c h r e d i g e r i n g : Paradigm o m s l a g : Jani Laukkanen stiftelsenabo.fi • på facebook och instagram som stifelsenabo • läs också på skriftly.fi


INBLICK

INBLICK

LEDARE

LEDARE

STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI SR

Stiftelsen förverkligar sin huvud­uppgift genom att årligen överlämna ett bidrag om 10–15 miljoner euro till Åbo Akademi.

4

Vetenskaplig forskning stöds bl.a. genom att upprätthålla Donnerska institutet för religionshistorisk och kultur­historisk forskning samt Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut. Stiftelsen stöder finlandssvenskt kulturarbete bl.a. genom att upprätthålla Sibelius­museum, museet ”Ett hem” och Kankas gård samt genom att ställa teaterbyggnaden till Åbo Svenska Teaters disposition. Stiftelsen utdelar årligen stipendier ur de av stiftelsen förvaltade stipendiefonderna samt övriga anslag för stipendier via andra organisationer, men i huvudsak via Åbo Akademi. Stiftelsen utdelar även årligen Per Brahe-­ priset, Ralf Törngren-priset och Donnerska institutets forskarpris.

LEDARE

Vi vill skapa framtid >> l a s s e s v e n s Skattmästare

D

således snart 99 år av historia bakom sig. Stiftelsen har under åren mottagit 416 donationer som har bildats om till fonder som stiftelsen förvaltar. Förmögenheten i fonderna utgör stiftelsens kapital och är grunden för stödet till Åbo Akademi. Vår uppgift är att förvalta fonderna så att donatorns vilja verkställs och även följa upp vilka effekterna av donationen har varit. Detta utgör grunden till god förvaltning. Att skapa framtid förpliktar. Man kunde ju tänka sig att vi skulle vara tillfreds med det som byggts upp under åren. Stiftelsens understöd till Åbo Akademi är trots allt i särklass bland universiteten i Finland. Kärnan i vår verksamhet är professionell förmögenhetsförvaltning. Men att skapa framtid innebär även att de medel som vi tillställer Åbo Akademi används till ändamål som ökar universitetets konkurrenskraft. Forskningsinstitutet som presenteras i denna Inblick har en viktig roll i att styra medlen till strategiska satsningar. Att skapa framtid håller även inom sig tanken om nya donationer. Då måste vi vara kända för allmänheten. Vi måste också ha ett gott rykte och framför allt måste det finnas förtroende för att vi förvaltar donationer väl. Allt detta sätter press på kommunikationen och transparensen i stiftelsens verksamhet. Eftersom vår uppgift är att stöda Åbo Akademi har även universitetets profil en stor betydelse. Den gemensamma målsättningen är att genom nya donationer

understöda Åbo Akademis vision “Att vara det gränsöverskridande universitetet med högsta vetenskapliga anseende inom sina profilområden och en svenskspråkig miljö för internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning”. Åbo Akademi fungerar i unika miljöer i centrum av Åbo, Vasa och Jakobstad. Under åren har stiftelsen haft en aktiv roll i att skapa dessa utbildningsmiljöer. I den nationellt värdefulla kulturmiljön invid Åbo domkyrka och Aura å äger och förvaltar stiftelsen ett betydande antal historiska byggnader som förr i tiden var stordonatorernas hem, och utgjorde en betydande del av det kapital som donerades till stiftelsen. Denna miljö är en del av Åbo Akademis identitet som vi värnar om med omsorg och uppgraderar systematiskt för att motsvara dagens behov av utbildningsmiljöer. Denna miljö förpliktar, men samtidigt skall vi vara visionära då vi gör nya investeringsbeslut om de kommande utbildningsmiljöerna – för som sagt, vi skall ju skapa framtid! Foto: Magnus Wikström

en ekonomiska omgivningen i Finland har varit utmanande under en längre tid och det finns inga tecken på en snabb förändring i den utvecklingen. Som ett resultat av detta har den offentliga skuldsättningen fortsatt att öka, vilket bidragit till kraftiga anpassningsåtgärder för att balansera statsekonomin. Denna utveckling har även drabbat utbildningssektorn och därmed även universiteten. Minskat anslag från staten under de kommande åren har resulterat i kraftiga kostnadsinbesparingar och ökad fokusering på extern finansiering. Stiftelsens för Åbo Akademi primära uppgift är att stöda Åbo Akademi. I denna omgivning är vårt understöd speciellt viktigt, ett ansvar som vi är måna om att axla till 100 procent. Vi har som målsättning att bibehålla vårt stöd till Åbo Akademi på samma nivå som tidigare år trots att den ekonomiska omgivningen även sätter press på stiftelsens avkastningsnivå. Vårt stöd till akademin år 2015 var cirka 16 miljoner euro. Vi eftersträvar en realavkastning på 4 procent som grund för medelanvändningen. Medelanvändningen avser finansiering av den egna verksamheten samt utdelning för att förverkliga stiftelsens ändamål. Under året uppdaterades stiftelsens strategi. Att “skapa framtid”, god förvaltning och aktiv kommunikation utgör kärnan i strategin. Stiftelsen för Åbo Akademi grundades 1917 och har

5

Stiftelsens ändamål är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stöda och främja finlandssvenskt kultur­arbete, särskilt vetenskaplig forskning.


INBLICK

INBLICK

PER BRAHE-PRISET

PER BRAHE-PRISET

Vi måste ta ställning till vår historia FERNSTRÖM

FOTO JANI

LAUKKANEN

6

Historikern, ÅA-lektorn Fredrik Petersson drar sig inte för att medge att människan inte verkar kapabel att lära sig av historien. Misstag upprepas gång på gång. – Om vi ser till det som händer i Europa idag så är det är inte första gången som detta händer och det är inte första gången som människor är tvingade till flykt. Flykten är inte frivillig.

oss att inte bygga murar. Historiskt sett har murar aldrig fungerat särskilt bra – tänk på Kinesiska muren och Berlinmuren. Dagens motsvarigheter är muren på tågstationen i Kastrup, Ungerns taggtrådsstängsel eller Israels barriär på Västbanken samt Donald Trumps tanke om en mur mellan Mexiko och USA. Tanken om ett öppet samhälle går sönder och blir fragmentarisk. Med van hand förenar Fredrik Petersson historia med dagsaktuell politik. Men uppriktigt överraskad blev han över att utses till 2015 års Per Brahe-pristagare. Han erkänner att han inte ens visste att det fanns ett sådant pris: – Efter samtalet från Lasse Svens, skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi, gick jag på nätet för att kolla att det existerar ett sådant pris. Jag blev jätteglad och kände mig hedrad. – Nästa reaktion var att jag sprang in till min dotter och ropade: Pappa har fått pris! – VI BORDE HA LÄRT

Fredrik Petersson föddes i Växjö och växte upp i Upplands Väsby strax norr om Stockholm, tog magisterexamen vid Södertörns högskola i Stockholm och doktorerade i Åbo 2013. När han sedan för andra gången anlände till Åbo 2014 var det för att börja undervisa i allmän historia vid Åbo Akademi. ÖSTER OM ÖSTERSJÖN.

7

TEXT SAARA


INBLICK

PER BRAHE-PRISET

”Vår värld idag är främst ett resultat av tiden efter andra världskriget, och världen utvecklas snabbt just nu.”

8

En annan undervisningsmetod som han förespråkar är studiecirklar. – Under ett kursmoment introducerade jag studenterna till utmaningen att läsa en angiven bok som en studiecirkel. Studenterna blev indelade i grupper om fem, och de fick tre dagar på sig. Jag tycker att en del av min uppgift på akademin är att förbereda eleverna på arbetslivet, där man kan ställas inför en utmaning och realistisk förväntan att skriva en rapport med tre dagars förvarning, säger Petersson. – Meningen är inte att de läser varje rad, utan hur vi läser och tar till oss det vi läser samt resonerar kring det hela. Han hänvisar också till den rådande kritiken mot unga: unga människor anses inte läsa tillräckligt. – Det är upp till oss lektorer att ta mer ansvar. Vi måste kräva mer läsning. Det är ett av det allra viktigaste målet för vårt yrke: att fostra kritiska tänkare.

Fredrik Petersson mottog 2015 års Per Brahe-pris. Prissumman på 12 000 euro bekostar familjens efterlängtade USA-resa. T I L L N E W Y O R K , WA S H I N G T O N O C H B O S T O N .

ANTIKOLONIALISMEN SOM HJÄRTESAK

Petersson var hemma i Stockholm och även om tonårsdottern är svår att imponera på, går hans undervisning väl hem bland studenterna. Per Brahe-priset ges till yngre forskare ”vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd”. Stiftelsens styrelse motiverade valet genom att lyfta fram Fredrik Petersson som ”omtyckt pedagog och författare” och hyllade hans insatser för att utveckla universitetet. – Förutom den personliga äran är det glädjande för ämnet historia vid Åbo Akademi, säger Petersson. FÖRELÄSNINGSMANUS I BAKGRUNDEN

Fredrik Petersson har arbetat fram en tydlig rutin som lektor. – Jag börjar med att skriva föreläsningen som ett manuskript, men när jag håller föreläsningen

läser jag inte innantill. Jag markerar och lägger på minnet vad det är som inte fungerar under tiden och gör ändringar och tillägg efter föreläsningen. Om jag får en chans att hålla en liknande föreläsning längre fram har jag något konkret att utgå ifrån nästa gång. Petersson använder gärna bilder och film i undervisningen. Också starka historiska händelser får större genomslagskraft via stödet i bildform. – När vi under grundkursen gick igenom totalitära system under 1920–1930-talen fokuserade vi på Hitlers, Stalins och Mussolinis styren och deras ideologier. Vid en föreläsning förvarnade jag om att vi drar över den angivna tiden. Varvat med föreläsningen såg vi även på kortare filmklipp som skildrade hur Hitler, Stalin och Mussolini lät och agerade när de höll sina tal. Trots varningen om tidsanvändningen hann jag inte med allting, men några studenter berättade att de gärna hade suttit kvar och lyssnat ändå.

Fredrik Petersson har publicerat många artiklar och böcker. Hjärtefrågan är antikolonialismen under 1900-talets historia, en politisk och social befrielserörelse som inspirerade och bidrog till att kolonier i Afrika, Sydamerika och Asien blev självständiga efter det andra världskriget. – Kolonialismen och imperialismen i den form den tog sig uttryck på 1800-talet var fruktansvärd och fick katastrofala globala konsekvenser. Drivkrafterna bakom var politiska, ekonomiska och kulturella. Konkret sett plundrade europeiska kolonialmakter dessa områden. Även om det är svårt att rangordna vilka som blev värst utsatta så kan vi lyfta fram Afrika som det mest tydliga fallet, till exempel Kongo och Sydvästafrika. Visst bidrog kolonialismen till en utbyggnad av infrastruktur och att man grundade skolor, men processerna löpte längs med varandra: utsugning respektive uppbyggnad. Filmmakare i synnerhet i Hollywood upprätthåller minnet av slaveriets hemskheter i det kol-

PER BRAHE-PRISET

lektiva, historiska medvetandet. Men förtrycket lämnade bredare avtryck än så. – Slaveriet var den värsta konsekvensen av kolonialism. Men jag likställer slaveriet med det oerhörda förtryck som skedde på plats i själva kolonierna. Man straffade, fängslade och spionerade på människorna där. Man berövade dem deras människovärde. En tredje, hemsk konsekvens var utsugningen: man uttömde landets naturresurser. E N G E L S K B Y R Å­K R A T I LEVER VIDARE I INDIEN

Petersson ger andra exempel. Han besökte Indien och bland annat Taj Mahal i Agra 2013. – Taj Mahal är ett bra exempel på hur kolonierna plundrades. Vår guide pekade ut en punkt högst upp på Taj Mahals kupol där det tidigare suttit en stor diamant. Generationer av skolbarn i Indien får det berättat för sig att diamanten bröts loss och skickades till Englands drottning när britterna fick makt över Indien. Vilken uppfattning Indien måste ha av väst! Ett par kilometer ifrån Taj Mahal ligger det röda fortet i Agra, som byggdes på 1100-talet. – Fortet är en både en artefakt för indisk historia men också en urtyp för förtryck och utsugning, säger Petersson upprört. Det erövrades av britterna på 1800-talet och förstördes i vissa avseenden, till exempel skrapade man bokstavligen bort förgyllningen från utsmyckningar enbart för att smälta ner den och föra hem den till Storbritannien. Spåren av den brittiska kolonialismen har även format den indiska kulturen på många andra sätt. – Det som britterna lämnade efter sig har maximerats tiofalt i Indien. Tedrickande är rituellt betonat och cricketspelandet vanligt. Även byråkratin som följde med det brittiska styret har ändrat form i det indiska samhället, anser Fredrik Petersson. – Den brittiska byråkratin förfinades och gjordes än mer oöverstiglig och obegriplig, men nu utspelar den sig i Indien! Den tekniska framgången under informationsåldern kan inte enbart tillskrivas ett västligt inflytande.

9

INBLICK


”Jag har själv svårt för nationstanken. Vad är en nation? Erfarenheten visar att nationalism kan bli ett gift.”

INBLICK

PER BRAHE-PRISET

Fredrik Peterssons

BOKTIPS PANKAJ MISHRA >> From the Ruins of Empire

10

– Vår värld idag är främst ett resultat av tiden efter andra världskriget, och världen utvecklas snabbt just nu. Fredrik betonar att alla tankar på att försöka hävda att kolonisationen även förde någonting gott med sig är ett uttryck för eurocentriskt tänkande, ett synsätt som starkt måste ifrågasättas. Människorna i Indien uttrycker inte någon tacksamhet till det brittiska imperiet, och de har ingen orsak att vara tacksamma heller för den delen. ANTIKOLONIAL A R G U M E N TAT I O N

Fredrik Peterssons doktorsavhandling från 2013 trycktes upp som bok i två volymer under titeln Willi Münzenberg, the League against Imperialism, and the Comintern, 1925–1933. Den fann en bred internationell läsarkrets och uppfattas som det ledande verket om den antiimperialistiska organisationen LAI. Upplagan är slutsåld. – Just nu håller jag på och skriver en bok om antikolonialistiska kampanjer från mellankrigstiden, säger Pettersson. Jag tittar närmare på vilka ämnen det var man lyfte fram i kampanjerna. Det är också intressant med själva kampanjformen. – Man kan tro att det är Amnesty och Green­ peace som börjat med brevskrivar- och påtryckningskampanjer, men det stämmer inte. Upplysningsverksamhet av det här slaget började långt innan. – Antikoloniala rörelser i Europa uppmärksammade under mellankrigstiden hur den franska och brittiska kolonialismen tog sig praktiska uttryck i Mellanöstern, oftast med våldsamma inslag och förtryck som ledande

The Revolt Against the West and the Remaking of Asia 2013 Boken visar hur tänkare och aktivister i Asien uppfattade västvärlden och den moderna kolonialismen samt lyfter fram en historia som vänder på globala perspektiv i sin kritik av Europa som centrum.

ADAM HOCHSCHILD >> Kung Leopolds vålnad svensk översättning 2001 Hochschild skildrar en mörk och hänsynslös resa in i hur Belgiens kung Leopold II skaffade sig kontroll över Kongo i Afrika under 1800-talet och drev det mer eller mindre som ett privat företag. En relevant och tankeväckande historia.

KARL SCHLÖGEL >> Terror och dröm: Moskva 1937 svensk översättning 2011 Ger läsaren en inblick i hur det var att leva med terror som norm och fenomen i Stalins Sovjetunionen. Schlögel skärskådar terrorns rationalitet för att visa hur terrorn existerade sida vid sida med vardagslivet i Moskva.

PER BRAHE-PRISET

slagord i kampanjerna. Till exempel 1925 lanserade vänsterradikala organisationer tillsammans med intellektuella i Tyskland kampanjen ”Mot grymheterna i Syrien” som protesterade mot Nationernas förbunds misslyckande att ta ställning mot den franska militärens blodiga undertryckande av ett stamuppror i regionen. Likheter finns i dagens samhälle, både med kampanjens innehåll som uppmärksammade den pågående oron i Mellanöstern, och med det sätt på vilket kampanjen fördes. Idag byggs dock liknande kampanjer upp främst genom sociala medier istället för att tryckas på papper. I F RÅ G A S ÄT T E R N AT I O N S TA N K E N

Ett envist sätt att se på världen är att se civilisation som ett självändamål, som positiv utveckling. – Vad är civilisation egentligen? Vi måste ställa oss den frågan. Europa måste fråga sig det. Vi måste ta ställning till vår egen historia, annars kommer gamla idéer att fortsätta att löpa runt i sitt kretslopp. När Petersson resonerar kring dagens politiska läge tar han avstamp i kolonisationen av Afrika, the scramble for Africa, då kolonialmakterna delade upp landområden mellan sig. Vissa nationsgränser ritades längs befintliga geografiska linjer, som vattendrag och bergskedjor, medan vissa områden delades mitt itu med linjal utan hänsyn till bosättningen. Inte sällan drogs linjen rakt igenom stammar och språkområden. I efterhand är det en svindlande tanke: Afrika saknade nationsgränser innan europeiska koloniherrar skar upp kontinenten. Per Brahe-pristagaren ser på utvecklingen i dagens värld med frustration. Många konflikter, inklusive flyktingkrisen, bygger på existensen av nationsgränser och en sammanflätad tanke där nation likställs med identitet. – När min fjortonåriga dotter tänkte på flyktingsituationen konstaterade hon att det skadar att ha gränser. Jag har själv svårt för nationstanken. Vad är en nation? Erfarenheten visar att nationalism kan bli ett gift, menar Fredrik Petersson.

11

INBLICK

B O R T F RÅ N I N VA N D A TA N K E S ÄT T. Vi måste ställa oss frågan:

vad är civilisation? Vad är en nation? Vad betyder det när man bygger murar? Fredrik Petersson utmanar sig själv och sina elever till kritiskt tänkande.


NOTISER

INBLICK

felt, Watteau” vid Konstmuseet Sinebrychoff i Helsingfors under tiden 28.5–28.9.2015. Bägge utställningarna kuraterades av den franska konstvetaren Laura Gutman. I målningens ses en ung dam som lättjefullt poserar med en fjärilshåv. Motivet är iscensatt i parken vid Maisons-Lafitte, ett slott beläget utanför Paris, där Gunnar Berndtson vistades tillsammans med Albert Edelfelt i början av 1880-talet. Berndtsons målning är en tidstypisk representant för just dena tidsepok då borgerskapet vurmade för nyrokokons lättjefulla uttryck. Målningen visar också prov på Berndtsons mästerliga och realistiska penselföring när han skildrar dräktens blänkande silkestyg. Konstverket valdes som pärmbild till publikationen ”Nyrokokon och Norden” (red. Laura Gutman, Laura Kuurne) som utkom i samband med utställningarna. Målningen kan i vanliga fall ses på museet ”Ett hem” i Åbo som är öppet maj-september och under december månad. >> Museet ”Ett hem”, Biskopsgatan 14 i Åbo, www.etthem.fi

KONSTVERK LÅNADES UT

12

Stiftelsen lånar årligen ut konstverk ur sin konstsamling till museer och utställningar. Utställningarna ger ofta ny information om konstverket eller konstnären, vilket i sin tur berikar konstverkets historia. Utlåningen ökar också kännedomen om stiftelsens konstsamling. Den lilla oljemålningen Trädgårdsidyll (bild) av Gunnar Berndtson (1854–1895) kunde ses på två olika utställningar under året som gick. Målningen visades först på utställning ”Markisinnan och baronen – nyrokokon och Norden” vid Serlachiusmuseerna i Mänttä 24.1–26.4.2015. Valda delar av utställningen fortsatte till utställningen ”Rokoko – nordiska tolkningar, Berndtson, Edel-

Egentliga Finlands stiftelser i Observatoriet

D

en internationella stiftelsedagen firas i cirka tjugo europeiska länder den 1 oktober och sedan 2014 även i Finland. Stiftelsedagen synliggör stiftelsernas mångfald och stiftelsernas varierande verksamhet. Målsättningen med dagen är att erbjuda stiftelser och fonder en möjlighet att presentera sig själva för sin omgivning. På initiativ av Stiftelsen för Åbo Akademi, Turun Yliopistosäätiö, Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet och Finska Kulturfondens fond i Egentliga Finland kallades ett sjuttiotal fonder och stiftelser till ett gemensamt möte dagen innan stiftelsedagen, 29.9.2015. Avsikten med mötet var att synliggöra mångfalden av stiftelser i regionen och initiera ett kommande samarbete för arrangemang av nästa års Stiftelsedag 1.10.2016. Sammankomsten i Observatoriet, som samlade representanter från 24

Melissa Petters, flöjt och Tuomas Taanila, gitarr, framförde delar av Béla Bartóks romanska folk­danser. De berättade också om vad erhållna stipendier har betytt för dem personligen och hur stipendier kan påverkar och stöda musiker i deras yrkesval. Foto: Hanna Stengård-Nybom

stiftelser, var ett avgörande steg i samarbetet mellan de lokala stiftelserna. Närvarande vid möte var även Liisa Suvikumpu, VD för Delegationen för stiftelser och fonder. Hon engagerade mötesdeltagarna genom sitt eget anförande och genom gruppdiskussioner. Hon konstaterade att det fortfarande är rätt så okänt för många finländare vad stiftelsernas arbete går ut på. Hon uppmanade deltagarna att synliggöra nyttan av det som skapas med stipendierna som delas ut. Firandet av stiftelsedagen ger stiftelserna ett utmärkt tillfälle att synliggöra denna nytta och samtidigt berätta om stiftelsens verksamhet och samhälleliga insatser. Vid stiftelsernas möte fick deltagarna även konkreta bevis på hur de utdelade understöden och stipendierna skapar förutsättningar för konstnärer och forskare. Stiftelsen för Åbo Akademi uppmärksammade själva Stiftelsedagen 1.10.2015 med öppet hus både i kansliet i Observatoriet och i Donnerska institutet i Humanisticum.

NOTISER

Arkitekt Bryggman firas i år

Chemicum 1948–50. Foto: ÅAb’s bildsamlingar, fotograf okänd

Chemicum var stiftelsens andra stora nybygge efter Boktornet från 1935, också det ritat av Erik Bryggman. De första ritningarna för Chemicum uppgjordes redan 1937 trots att byggnaden stod klar först 1951. Ursprungligen tänkte man bygga ett betydligt större komplex än det vi ser idag. Hela kvarteret vid Tavastgatan skulle ha upptagits av flera etappvis uppförda delar. Längs med Tavastgatan skulle en långsträckt byggnadslänga i fyra våningar resa sig, kompletterat med mindre byggnadskroppar på innergården och en boktornsliknande kub, innehållande föreläsningssalar och auditorier i flera våningar. Arkitekten Erik Bryggman (1891– 1955) är från Åbo. Han är känd för många fina klassiska och modernistiska arkitektoniska verk, främst belägna i Åbo med omnejd. Han var tillsammans med Alvar Aalto en av den funktionalistiska arkitekturens pionjärer i Finland. Erik Bryggmans jubileumsår firas under hela året 2016. Mera information om programmet finns på www.bryggman.fi >> Se artikel om Chemicum på s. 20.

13

INBLICK


INBLICK

FORSKNINGSINSTITUTET

INBLICK

FORSKNINGSINSTITUTET

Rätt paketerad forskning ger samhället mest FERNSTRÖM

FOTO JANI

LAUKKANEN

14

15

TEXT SAARA

När forskningen paketeras rätt kan samhället och industrin bäst utnyttja den. Så beskriver Saara Inkinen sitt arbete vid Åbo Akademi. Hon jobbar med teknologiöverföring, även kallad kommersialisering. >>

Saara Inkinen ser gärna att färskpasta och ost i framtiden förpackas i komposterbara bioplaster som hon själv varit med om att utveckla. – Problemet med skyddsgasen som ska hålla maten färsk är att den tränger sig igenom den gamla typens bioplast. Men nu har vi alltså utvecklat ett nedbrytbart förpackningsmaterial som håller tätt. PA S TA P L A S T.


T

16

DET BÖRJADE MED BIOPLAST

Inkinens främsta forskningsområde är bioplaster. – Innan jag började vid akademin arbetade jag inom ett företag som utvecklade nya nedbrytbara polymerer och jag skrev mitt diplomarbete om dem, säger Saara Inkinen. Senare doktorerade hon inom kemisk polymerkemi. Forskargruppen hon ingick i hade tagit sig an ett problem: – Färskpasta och ost är exempel på två livsmedel som förpackas i skyddsgas. Förpackningarna görs vanligtvis av icke-nedbrytbara plaster och det har funnits ett behov att utveckla komposterbara förpackningar som kan hålla skyddsgasen inne i förpackningen, förklarar Saara Inkinen. Forskargruppen lyckades ta fram en lösning: ett komposterbart förpackningsmaterial som är tätt. Bioplasten är inte ännu i produktion. Men forskningen gjordes i ett projektkonsortium tillsammans med flera företagspartners, och Saara Inkinen ser stora möjligheter till att färska livsmedel en dag kläs i ett miljövänligt material utvecklat inom akademin. I sitt arbete inom Åbo Akademi med teknologiöverföring har Saara Inkinen givetvis nytta av sin forskarbakgrund – och av att ha egen erfarenhet av att patentera en uppfinning.

J A K T E N PÅ F I N A N S I Ä R E R .

TEKNOLOGIÖVERFÖRING GÖR FORSKNINGEN EKONOMISKT LÖNSAM – Uppfinningar är ett resultat av forskning, säger Inkinen, och mitt arbete inom Åbo Akademi går ut på att hjälpa forskarna att vidareutveckla och paketera sina uppfinningar i ett sådant format att samhället och industrin kan utnyttja dem. – Det är denna arbetsprocess, som går ut på att raffinera produkten så att den kan överföras till samhället, som kallas för kommersialisering eller mer specifikt för teknologiöverföring, förklarar Saara Inkinen. I vissa fall talar man också om kunskapsöverföring, till exempel när produkten är ett servicekoncept. – Traditionellt har forskare inom till exempel kemi, teknik och IT jobbat mycket med industrier. Men vi ska beakta och förbättra den samhälleliga betydelsen och växelverkan även inom andra forskningsområden. E T T M Å L : S K A PA E G N A F Ö R E TA G

Ett av målen är att uppmuntra forskarna att själva våga sig ut i företagarvärlden. – Nu börjar det bli allt vanligare även i Finland att forskarna själva grundar företag och kan få inkomster av sin uppfinning, och det är den utvecklingen vi stöder. I USA har det pågått betydligt längre. Se bara på Silicon Valley! Trenden kan skönjas även i Åbo. – Ett nytt exempel på ett sådant företag i Åbo är CutoSense. Teamet bestod av medlemmar från Åbo Akademi, Tampereen teknillinen korkeakoulu

De två engångsglasen har samma egenskaper i bruk. Skillnaden märks inte förrän efteråt. Det mindre kärlet består av PET-plast, som behöver decennier för att brytas ner. Det större kärlets råvara är biobaserat och produkten är 100 % komposterbar. KLART OLIKA.

Årligen utför en handfull studenter sitt diplomingenjörs- eller doktorsarbete i teknisk polymerkemi vid ÅA. Doktorand Chen Tan utvecklar ett biologiskt nedbrytbart lim för andra än de mer sedvanliga vetenskapliga ändamålen. – Det är meningen att limmet ska användas av vanliga människor i vardagen, säger Chen Tan.

Kommersialiseringsexpert Maria Sippola-Thiele (t.v.) är mitt i ett möte med Saara Inkinen och professor John Eriksson tillsammans med en grupp forskare. – Forskarna har undersökt och utvecklat behandlingsmetoder för vissa typer av HPV-relaterad cancer. Nu söker vi investerare, förklarar Sippola-Thiele.

F Ö R VA R D A G S B R U K .

Nedbrytbar plast förvaras och transporteras som granulat. FA S TA K O R N .

17

eknologie doktor Saara Inkinen är den som koordinerar Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut. Hennes två anställningar – dels inom teknologiöverföring vid akademin och dels vid forskningsinstitutet – stöder varandra. År 2012 var det hon som fick Stiftelsens för Åbo Akademi finansiering för att besöka Kellogg School of Management i Chicago. Målet med att stiftelsen årligen sänder någon dit är att ge forskaren eller forskarna utbildning och praktisk erfarenhet i teknologiöverföring och entreprenörskap. Inkinen hade disputerat året innan, 2011, och hennes diplomingenjörsexamen från 2006 fanns också i bagaget. – Jag var intresserad av kommersialisering redan under min forskartid och hade fått erfarenhet av samarbete med företag, men efter min tid vid Kellogg ville jag komma ännu närmare industrin.


LEDARE

INBLICK

FORSKNINGSINSTITUTET

och Aalto-universitetet. De kombinerade ma­ terial­­teknik, mjukvara och elektronik till ett koncept som möjliggör behandling av kroniska sår, som orsakas bland annat av diabetes. Andra uppfinningar som fötts vid ÅA är till exempel nya videokonverteringsmetoder, eller nya metoder för att behandla vissa cancerformer, och printbara sensorer. De sistnämnda kan infällas i livsmedelsförpackningar för att visa matens färskhet, eller användas för diagnostik inom sjukvården. Även printerutrustning och speciella printmaterial har utvecklats vid ÅA. – De här är några exempel – men det finns väldigt mycket spännande forskning och uppfinningar vid akademin som kunde nämnas. HAR KOLL PÅ SPETSENHETER OCH STIPENDIER

18

När Saara Inkinen inte arbetar med patentfrågor och kommersialisering koordinerar hon inom Stiftelsen för Åbo Akademi forskningsinstitutets aktivitet. – Forskningen vid Åbo Akademi är värdefull ur ett globalt perspektiv. Forskningsinstitutets uppgift är att stöda den forskningen. Institutet stöder för akademin strategiskt viktiga funktioner. Det är till exempel spetsenheterna vid Åbo Akademi, forskarstipendier och andra stipendier. Hon beskriver kortfattat de aktuella spetsenheterna så här: – Spetsenheterna just nu är BrainTrain inom psykologi, som handlar om att träna minnet. Inom religionsvetenskap finns en enhet som studerar unga vuxna och religion ur ett globalt perspektiv. Inom det Processkemiska centret (PCC) forskar man i framtida förädling av skogens biomassa. Vid Centret för funktionella material (FunMat) forskar man i hur man kan styra och kontrollera celler med hjälp av skräddarsydda funktionella material. FORSKNING OCH FRAMTID

Man kan inte veta hurdana utmaningar framtiden medför för samhället. Därför måste man bedriva bred forskning som kan lösa både de närmaste årens och framtidens problem, menar Saara Inkinen. UTBLICK.

Inkinens båda arbetsfält berör aktuella forskningsområden – till exempel behövs nya innovationer i nedbrytbar plast i en tid då nyhetsrapporteringen om mängden plast i våra oceaner ökar. Vidare blir religionens påverkan på unga på ett nytt sätt en aktuell fråga i en tid då radikaliserade religiösa grupper gjort sig allt mer dominanta i nyhetsflödet världen över.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT – Forskningsinstitutet grundades av Stiftelsens

för Åbo Akademi delegation 1972. Verksamheten stöder sig på ett flertal donationer. Forskningsinstitutet befrämjar vetenskaplig forskning vid Åbo Akademi genom strategiska forskningssatsningar och forskarstipendier. För tillfället är den totala finansieringen som riktas till Åbo Akademi via Forskningsinstitutet ca 3,5 miljoner euro, varav bidraget till de s.k. spetsenheterna utgör 1,0 miljoner euro. Institutet förvaltas av en styrelse som för tillfället har åtta medlemmar. Styrelsens ordförande är professor Daniel Tarschys (statsvetenskap, Stockholms universitet) och de andra medlemmarna är rektor Mikko Hupa (Åbo Akademi), professor Meri Larjavaara (franska språket, Åbo Akademi), vicerektor Niklas Sandler (Åbo Akademi), Stiftelsens för Åbo Akademi skattmästare Lasse Svens, professor Camilla Wide (nordiska språk, Turun Yliopisto), biskop Björn Vikström (Borgå stift) och VD Lilian Wikström (Karolinska Institutet Inno­ vations AB, Sverige). Institutets koordinator och styrelsens sekreterare är teknologie doktor Saara Inkinen. Forskningsinstitutet har sina utrymmen i Humanisticum på Biskopsgatan 13 i Åbo.

Men det är viktigt att tänka på att vi inte kan förutspå framtiden. Vi kan inte veta idag exakt hurdant kunnande vi kommer att behöva om hundra år, eller om tusen år. Därför måste vi ha tillräckligt bred vetskap om allt. Vi kan inte vara beredda på allt. Men vi ska säkra att vi har en tillräckligt bred bas samt förmåga att vara flexibla och utvecklas med tiden. Inkinen tillägger att det ändå finns vissa globala problem som man redan nu kan fokusera på. – Vi har en åldrande population och måste vara beredda på vad det innebär. Det behövs forskning om globala hälsoproblem och epidemier. Vår miljö mår dåligt och kemiska och teknologiska uppfinningar behövs för att minska utsläpp som har stor miljöpåverkan. Vidare är minoritetsforskning en hot topic i världen om man tänker på samhället just nu, säger Saara Inkinen.

19

INBLICK


INBLICK

RENOVERING

INBLICK

RENOVERING

<<< ÅT E R G Å N G T I L L G U LT. Det

var stadsbildsarkitekten som tillsammans med museicentralens representant tog fram den gamla gula kulören och rappningsmodellen. << F O R T FA RA N D E K O P PA R .

Yttertaket var slitet och byttes ut. Materialet är det samma: kopparplåt. < T R Y G G A R E T RA P P H U S .

Räcket satt för lågt för att uppfylla dagens krav. Det löstes genom att låta det ursprungliga räcket sitta kvar och ha dubbla räcken.

20

STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI RENOVERAR I AKADEMIKVARTEREN

Chemicum blir Geohus Det hus Åbostudenterna känner som Chemicum genomgår som bäst en storrenovering och får ett ordentligt lyft – till och med bokstavligen i och med att byggnaden pålats. Under höstterminen 2016 flyttar geologer och arkeologer från såväl Åbo Akademi som Turun yliopisto in. Huset byter då namn till Geohuset. renoveringsprojekt kräver en hel del specialkunskap och -arrangemang, berättar fastighetsdirektören vid Stiftelsen för Åbo Akademi, Bill Anckar. – Chemicum byggdes 1948–50 för att den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid ÅA behövde ändamålsenliga utrymmen. Tomten hade köpts av Stiftelsen för Åbo Akademi kort efter att ÅA grundades. Det fanns tidigare, intressant nog, en byggnad på tomten som användes av just ÅA:s geologer tills byggnaden revs för att ge plats för Chemicum. Chemicum är en tidstypisk modernistisk byggnad. Den är väldigt stilren med enkla, raka linjer. – Chemicum hade inte genomgått någon omS Å H Ä R S T O RA

fattande renovering sedan den byggdes, och hade stått tom i många år som en följd av ett akut renoveringsbehov i kombination med oklarheter kring byggnadens framtida användningsändamål. Hustekniken var totalt uttjänt och alla ytor var slitna och nedgångna. Mögel- och andra inomhusluftproblem hade uppdagats i vissa utrymmen i de översta våningarna. Vi gick in för en totalsanering som innebär en omrappad fasad, ett nytt yttertak, nya fönster och nya ytmaterial i alla utrymmen. Dessutom förnyar vi hustekniken, dvs. värme-, vatten-, avlopps-, ventilations- och elsystemen så att de uppfyller dagens krav. Byggnaden har nu pålats för att inte sjunka ytterligare. >> SÅA äger många fastigheter som är skyddsobjekt. Hur går samarbetet med myndigheterna till? – Vi upplever att det är viktigt att involvera byggnadsinspektionen och museicentralen/museiverket i våra byggnads- och renoveringsprojekt i ett möjligast tidigt skede. Vi sparar både tid och pengar då vi känner till deras synpunkter och kan ta skydds­aspekterna i beaktande redan från början. – Inte sällan har fastighetsägaren och musei­ myndigheterna motstridiga ambitioner gällande

renoveringens art och omfattning. Fastighets­ ägaren och användaren utgår från verksam­ hetens behov och vill i första hand skapa ända­ måls­enliga utrymmen som uppfyller dagens stränga krav på utrymmeseffektivitet och -flexibilitet, energiprestanda, trygghet samt luft­ kvalitet. Museimyndigheterna betraktar i första hand fastigheten ur en bevaringssynpunkt, men medger samtidigt att användning är det bästa skyddet. I regel resulterar dialogen med musei­ myndigheterna i en förnuftig kompromiss där man såväl förnyar, bevarar som återställer. >> Vad ansåg museicentralen att man skulle bevara i Geohuset? – Chemicum har planerats av Erik Bryggman och byggnaden är skyddad i detaljplanen. Skyddet gäller husets fasad och yttertak samt biblioteket och trapphuset. En del av den ursprungliga fasaden har bevarats. Där rappningen förnyades önskade stadsbildsarkitekten och museicentralens representant att den ursprungliga gula kulören och rappningsmodellen skulle användas. Huset har haft en ljus – dock kraftigt nedsmutsad – fasadkulör under de senaste decennierna. Museicentralen önskade också att de ursprungliga armaturerna och läsborden i biblioteket skulle bevaras och åter tas i bruk. Likaså har valet av ytmaterial i vissa utrymmen styrts av de ursprungliga inredningslösningarna.

Vesa Loikas

>> Har lokalerna specialanpassats till undervisningsämnet? – Renoveringsplanerna har uppgjorts i samarbete med den undervisande personalen. Utrymmes­ lösningen har därmed skräddarsytts efter den nya verksamhetens behov - dock så att den existerande rumsindelningen långt har kunnat bevaras och en tillräcklig utrymmesflexibilitet garanteras. Som exempel på verksamhetsinitierade anpassningsåtgärder kan nämnas tvättrummet och lagret för långa borrningsrör och -verktyg. Geologer och arkeologer behöver dessutom slipa olika material, och därför behövs det specialutrymmen med kraftigt utsug för att få ut slipdammet. Vi tror och hoppas att såväl studenterna som den forskande och undervisande personalen kommer att uppskatta de ändamålsenliga, nyrenoverade lokalerna. >> Trappräcket i spiraltrappan måste höjas för att uppfylla modern standard. Fanns det andra detaljer som måste uppdateras? – Då en byggnad från 50-talet totalsaneras är det otaliga nya bestämmelser som måste följas. De finländska myndigheterna ställer väldigt stränga krav i form av byggbestämmelser och -föreskrifter. Bland annat krävs ingångar och planlösningar som är anpassade för rörelsehindrade. I samband med planeringen av Geohuset har detta förstås beaktats, och man kan nu komma in i byggnaden också via en rullstolsramp.

21

foto:


22

>> Geologerna och arkeologerna vid Turun yliopisto och Åbo Akademi delar lokalerna. Tror du att det blir vanligare att dela lokaler på det här sättet? – Antagligen. Åtminstone finns det goda skäl för det i dagens ekonomiska klimat. Specialutrustningen är dyr och genom att samanvända bl.a. före­ läsningssalar och laboratorieutrymmen uppnås en klart bättre utnyttjandegrad av hyreslokalerna. Verksamheten sker förstås separat, men man kan tänka sig att det också uppstår synergieffekter då man på detta sätt skapar ett forum för informations- och meningsutbyte mellan vetenskapsmän inom olika enheter och universitet. Vetenskapsmännen på ÅA och TY har ju redan länge samarbetat nära, så någon drastisk ändring är det inte. Trots allt kan det vara bra att betona vikten av att ÅA bevarar sin identitet som ett svenskspråkigt universitet trots det allt närmare samarbetet med TY. >> Vad gillar du själv med Geohuset? – Jag har varken studerat eller vistats i huset, och rent arkitektoniskt och känslomässigt står nog de historiska byggnaderna vid Biskopsgatan och åstranden mig närmare. Chemicum har redan en längre tid varit i så dåligt skick att det tidvis varit utmanande att se byggnadens värde och potential. Nu då Geohuset har fått ett rejält ansiktslyft är situationen en annan.

STIFTELSENS FASTIGHETER s t i f t e l s e n ä g e r o c h f ö r va lta r en

brokig fastighetsmassa som totalt omfattar en lägenhetsyta om ca 148 000 m2. Marknadsvärdet på stiftelsens totala fastighetsinnehav uppgår till drygt 340 miljoner euro, vilket representerar ca 64 % av stiftelsens förmögenhet. Att stiftelsen har en förhållandevis fastighetstung placeringsportfölj förklaras långt av historiska skäl samt av det faktum att forskningsoch undervisningsverksamheten vid ÅA innebär ett stort utrymmesbehov. I fastighetsportföljen ingår förutom renodlat kommersiella fastighetsplaceringar även allmännyttiga byggnader som upplåts till bidragstagare förmånligt eller vederlagsfritt. Värdet på dessa icke-avkastande fastigheter är ca 77 miljoner euro. De olika fastighetsslagen representerar följande andelar av fastighetsportföljens totala marknadsvärde:

INBLICK

RENOVERING

LEDARE

Det finns också många fina detaljer i huset, till exem­pel trapphuset. Biblioteket har vackra detaljer i en byggnad som annars är ganska enkel, men funktionell. Huset har sitt speciella arkitektoniska värde. >> Geohuset är snart klart och studenterna flyttar i höst. Vad är nästa byggnadsprojekt? – Stiftelsen har totalsanerat många byggnader under det senaste decenniet, så den stora renoveringsskulden som belastat i synnerhet våra utbildningsfastigheter i Åbo har nu minskat avsevärt. Det finns ändå några fastigheter som måste renoveras inom de närmaste åren. Nästa objekt blir sannolikt Reuterska huset. Det har fungerat som ÅA:s kursboksbibliotek tidigare, men står nu tomt. Planeringen är i full gång och vi hoppas på ett investeringsbeslut under våren 2016. Som framgår av den fastighetsstrategi som Åbo Akademi nyligen gjort upp och som sträcker sig fram till år 2025 finns det också visioner om ett campuscenter på Gadoliniatomten. Inom de närmaste månaderna är avsikten att tillsammans med ÅA:s ledning närmare diskutera projektets omfattning och tidtabeller. Möjligtvis kommer Gadoliniaprojektet också att beröra Handelshögskolans byggnad på Henriksgatan. text:

23

INBLICK

Saara Fernström

Undervisningsutrymmen 48,7 % Affärslokaler 19 % Kontor 12,4 % Bostäder 14,9 % Markområden och övrigt 4,9 % Stiftelsen äger och förvaltar bl.a. ett betydande antal historiska byggnader som är belägna i den nationellt värdefulla kulturmiljön invid Åbo domkyrka och Aura å. Dessa byggnader var tidigare stordonatorernas hem, och utgjorde en betydande del av det kapital som donerades till stiftelsen för snart 100 år sedan. Hemmen omvandlades till undervisningsutrymmen i takt med att akademins utrymmesbehov växte. Dessa byggnader intar en särställning i stiftelsens fastighets­ portfölj. De fungerar som ståtliga minnesmärken över stor­ donatorernas generositet och engagemang för ett svenskspråkigt universitet i Åbo, och bildar samtidigt ett kulturarv som stiftelsen värnar om. Såväl stiftelsens som ÅA:s målsättning är att en betydande del av forskningen och undervisningen vid ÅA också i framtiden kommer att äga rum i dessa historiska byggnader.

Fastighetsdirektör Bill Anckar studerade till ekonom och ekonomie doktor vid Åbo Akademi. – Jag har bott och trivts i Åbo hela mitt liv. Foto: Maria Grönroos ÅBOBO.


INBLICK

INBLICK

SÅA

LEDARE

Från kris till nya möjligheter TEXT. SOFIA

TORVALDS

FOTO MARIA

GRÖNROOS

Först föddes Stiftelsen för Åbo Akademi, sedan Åbo Akademi. I snart hundra år har de levt sida vid sida, sett akademin utvecklas från ett litet regionalt universitet till en internationell mötesplats för toppforskare. I dag är universiteten i kris på grund av regeringens nedskärningar, men skattmästare Lasse Svens och rektor Mikko Hupa vet att vägen måste bära framåt.

det är vårt främsta syfte. Vi står för 10–15 procent av akademins helhetsbudget, och det är en be­ tydande summa i dagens universitetsomgivning, säger Svens. 25

24

E

fter Åbo brand förlorade staden sitt universitet. År 1828 flyttades Kejserliga Akademien till Helsingfors och heter i dag Helsingfors universitet. Det var en stor förlust – Kungliga Akademien hade ju grundats redan år 1640 som det tredje av de fyra svenska riksuniversiteten. I nästan tre århundraden hade Åbo varit en universitetsstad. Men det var först i början av 1900-talet, under storfurstendömets sista år, som man målmedvetet började samla medel för att återupprätta akademin. Trettiofem engagerade personer skapade en stiftelse för att grunda och upprätthålla en högskola med svenskt undervisningsspråk. Så föddes Stiftelsen för Åbo Akademi år 1917 – och ett år senare hade staden ett universitet igen. – Jag tror att de 35 donatorerna skulle vara ganska nöjda om de såg vad de fått till stånd. Åbo Akademi var i början ett litet regionalt universitet – i dag är akademin ett internationellt erkänt forskningsuniversitet, med toppforskning på många olika områden. Utöver det finns ju stiftelsen kvar med sin förmögenhet, säger Lasse Svens, skattmästare för Stiftelsen för Åbo Akademi. Stiftelsens grundplåt var cirka 3 470 000 finska mark – en summa som i dag motsvarar cirka fyra miljoner euro. Den summan har nu vuxit till 550 miljoner euro, och gör Stiftelsen för Åbo Akademi till en av landets tio största stiftelser. – Vår uppgift är att upprätthålla Åbo Akademi,

MÅNGA FRAMSTEG – OCH ETT BAKSLAG

Redan på 50-talet konstaterade stiftelsen att det var svårt att driva ett universitet med helt privata medel, och med åren tog staten över såväl finansiering som makt. I dag har Åbo Akademi – liksom de andra universiteten – drabbats hårt av regeringens nedskärningar i universitetsfinansieringen. För Åbo Akademis del innebär det att budgeten måste krympa med drygt fem procent. Till utgången av år 2017 ska personalen minskas med nästan 100 personer. Är Åbo Akademi i kris? – Alla universitet i Finland är egentligen i någon sorts kris, säger Mikko Hupa, rektor för Åbo Akademi. – Vi har fattat smärtsamma beslut och räknar med att kunna gå vidare. Det svåraste är kanske att anpassningskraven kommit i så snabbt tempo. Det är svårt för ett universitet att snabbt rea­ gera på stora förändringar i ekonomin. Det går till exempel inte att bara lämna bort ett ämne – där finns ju elever från första till femte årskursen som man måste ta hand om. Därför har universiteten till och med tvingats till uppsägningar.

N YA N A M N , E TA B L E RA D E F O R M E R . Mikko

Hupa, rektor för Åbo Akademi och Lasse Svens, skattmästare för Stiftelsen för Åbo Akademi, tillträdde sina tjänster i januari 2015. Men premissen för samarbetet fastställdes för snart hundra år sedan: alla insatser ska stöda forskningen vid Åbo Akademi.


INBLICK

SÅA

nistrativa processer och organisationsprocesser blev nyligen auditerade – det är en tung process där en oberoende panel kollar hur universiteten sköter sin administration och bedömer verksamhetens kvalitet. Den klarade vi galant, vilket visar att den nya organisationen sitter bra. I fjol inte bara uppfyllde utan överskred Åbo Akademi sina mål gällande hur många nya magistrar och doktorer som tog sin examen. – Om vi inte hade behövt ta smällen från regeringen hade allt sett riktigt bra ut, säger Hupa.

26

FINANSIERING FÖR FRAMTIDEN

F O R T S AT T F O K U S . Senast år 2017 ska nedskärningarna ha verkställts. Sedan gäller det att gå vidare och se till att Åbo Akademi bevarar sin konkurrenskraft i det långa loppet, menar Mikko Hupa och Lasse Svens.

Samtidigt har akademin under de senaste åren gjort framsteg på många plan. – Vi har mycket på gång, det är länge sedan vi planerat så mycket och jobbat så intensivt på många olika områden, säger Hupa. Kandidatutbildningarna har gjorts om till så kallade ”breda” kandidatutbildningar. Tidigare fanns det 60 olika utbildningsalternativ att söka sig till, nu finns bara tjugo. – Det ger studenterna möjlighet att känna efter innan de låser sig till en viss linje. Också magisterutbildningarna ska bli färre och bredare. Dessutom har akademin numera bara fyra fakulteter i stället för tolv, som förr. – Det har också varit en mycket positiv sak, ansvarsfördelningen har blivit tydligare. Våra admi-

Men nu måste alltså också Åbo Akademi skära ner, trots att universitetet har en egen stiftelse i ryggen. Att stiftelsens uppgift inte kan vara att hindra de aktuella personalminskningarna är både skattmästare Lasse Svens och rektor Mikko Hupa överens om. Stiftelsens uppgift är att se till att Åbo Akademi bevarar sin konkurrenskraft i det långa loppet, inte att täppa till läckor i dag. – Givetvis är stiftelsens stöd i dag ännu viktigare än tidigare. Vi försöker se till att vi inte sänker vår bidragsnivå trots att det finns vissa utmaningar på den fronten. Vår uppgift är att se till att vår förmögenhet avkastar maximalt så att vi kan hålla vår bidragsnivå. Utöver det försöker vi aktivt samla in nya medel, säger Svens. Mikko Hupa menar att stiftelsen redan länge varit en konkurrensfördel för Åbo Akademi. – Den finansiering vi får från stiftelsen är ingen akuthjälp vid nedskärningarna. Men den är oerhört viktig för oss och en fördel, om vi använder de pengar vi får klokt och strategiskt. Det kräver lite disciplin av oss att inse att pengarna ska användas målmedvetet, de är inte något man tar till då andra pengar inte räcker till. Hupa påpekar att pengarna från stiftelsen gjort det möjligt att satsa på forskning inom strategiskt viktiga styrkeområden. – En annan lika viktig sak är att vi har kunnat bevara vår bredd i ganska små ämnen, sådana där vi har få studenter men som vi upplever att är viktiga för vår akademi. Lasse Svens tror att utvecklingen allt mer glider åt att universiteten i allt högre grad måste söka extern finansiering. – Jag tror att det kommer att gå som ute i världen, att universiteten måste jobba allt hårda-

SÅA

”Vi ska vara en professionell organisation, en eftertraktad arbetsplats, en inspirerande miljö.” re med att skaffa finansiering. Jag tror inte att understödet från staten helt faller bort, men en större del av det kommer att vara beroende av den verksamhet man har. Det behövs också annan extern finansiering för att garantera en utveckling. Där gäller det för universiteten att vara aktiva och bygga upp ett system för att aktivera alumner (tidigare studenter), knyta kontakter till näringslivet och bygga upp nätverk. EN CAMPUSMILJÖ AT T V A R A S T O LT Ö V E R

Åbo Akademi har arbetat hårt med att profilera sig tydligare – och det är också ett önskemål som Undervisnings- och kulturministeriet kommit med. – Universiteten ska se över sitt kunnande och sin profilering, alla ska inte ha allt. Vi har definierat tre profilområden som visar var vår forskning är starkast. De är inte statiska, men det är viktigt att vi vet var vi är starka just nu. Samtidigt ska vi ha en mekanism som gör att vi upptäcker om något nytt håller på att gro någon annanstans, något som kan visa var vi är starka i framtiden, säger Hupa. Åbo Akademis profileringsområden är process- och materialteknik, läkemedelsutveckling och diagnostik samt minoritetsforskning. Mikko Hupa har varit rektor för Åbo Akademi sedan januari 2015. Han hoppas kunna vara med och utveckla akademin så att det blir ett gräns­överskridande universitet med högsta vetenskapliga anseende inom sina profilområden. – Vi är redan nu mycket internationella, men vi kan bli det i ännu högre grad. En del av det framgångskonceptet är att Åbo är en omtyckt studiestad. Akademin har ungefär tusen internationella gäststudenter. – Vår erfarenhet är att studenterna som kommer hit trivs jättebra. En orsak till att vi får så

många förfrågningar är den trevliga campusmiljön. Åbo är en av de få städer där universitetet ligger i den gamla, fina delen av stan, inte i någon förstad. Det är något man själv kan bli blind för – man är ju så van vid att det är så – men är det en sak vi kan vara stolta över. Mikko Hupa hoppas nu att akademin ska kunna bygga ut campusområdet, eftersom både Gadolinia och Axelia börjar vara i akut behov av renovering. OCH SNART BLIR DET FEST!

Skattmästare Lasse Svens påminner om att stiftelsen nästa år firar sitt hundraårsjubileum. – Man kunde ju luta sig bakåt och vara nöjd, men min vision är att vi skapar framtid, att vi ser till att vi i framtiden kan ta en ännu större roll i att stöda Åbo Akademi. För jag tror ju att akademin kommer att behöva de pengarna. Vi försöker hjälpa universitetet att utvecklas inom de områden där det är konkurrenskraftigt. Liksom Hupa tillträdde också Svens i januari 2015. Hans mål är att höja ribban för dem som jobbar med Stiftelsen för Åbo Akademi. – Vi ska vara en professionell organisation, en eftertraktad arbetsplats, en inspirerande miljö. Vi vill bli bättre på att kommunicera både internt och externt, och bygga vår verksamhet kring god förvaltning och kring att vi är transparenta. Det är inga skumma saker vi sysslar med, säger han. Han vill komma bort från den stereotypa bilden av stiftelseherrar som myglar i kulisserna. – Stiftelser måste bli bättre på att berätta om sig själva. För att skapa framtid behöver vi nya donationer, och då måste folk veta vad vi gör. Blir det en stor fest nästa år, då Stiftelsen för Åbo Akademi fyller hundra? – Nej, inte stor. Lämpligt stor, skrattar Svens, och påpekar att Åbo Akademi fyller hundra år 2018, och det ska firas ordentligt. Hur de här 100-årsjubileerna firas ger kanske en vink av hur relationen mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och Åbo Akademi ser ut. Också när det drar ihop sig till fest ställer sig stiftelsen diskret i bakgrunden och låter Åbo Akademi framträda i hela sin glans, höjer 100-årsskålen för universitetet utan att göra något större väsen av sig själv. Det är som det ska vara.

27

INBLICK


INBLICK

INBLICK

LEDARE

LEDARE

Stiftelsen för Åbo Akademi är en arbetsplats med stor bredd då det gäller personalens arbetsfält, utbildning, erfarenhet och ålder. Tre nyanställda berättar om sina arbetsuppgifter vid stiftelsen, som sedan 2008 verkar i den vackra Observatoriebyggnaden på Vårdberget. TEXT SAARA

FERNSTRÖM

FOTO JANI

LAUKKANEN

29

28

Arbetsplatsen med stans bästa utsikt CHRISTIAN BACKHOLM

Bort från kvartalsekonomin

C

hristian Backholm ansvarar för stiftelsens placeringar. Han blev placeringsdirektör vid Stiftelsen för Åbo Akademi i oktober 2015 efter att ha arbetat som senior portfölj­förvaltare vid SEB Kapitalförvaltning i Helsingfors. Åbo är honom ändå välbekant. – Jag studerade i Åbo i tiderna och trivdes otroligt bra. Jag läste nationalekonomi i ASA-huset och bor nu på Fabriksgatan där intill. Så jag är bokstavligen tillbaka i bekanta Akademikvarter. Det känns fint! Långsiktigheten är det som mest skiljer stiftelsevärlden från bankvärlden, tycker Christian: – Som bankir lever man tätt i kvartalsekonomin. Men i en stiftelse jobbar man med ett längre perspektiv.

Christians närmaste arbetskamrat är förutom skattmästare Lasse Svens portföljanalytiker Daniel Raukunen, som sitter i samma rum i Observatoriet. Miljön lugnar och inspirerar, tycker Christian: – Jag har jobbat i otroligt fina byggnader också tidigare, men det här är den absolut finaste arbetsplatsen jag någonsin har haft. Om man jobbar med ett tidvis hektiskt arbete som placeringar och portföljförvaltning fungerar den här miljön och byggnaden som en lugnande motvikt. Arbetet är stressande men miljön avstressande. – Och jag tycker att det kan gälla Åbo överlag. Min känsla är att människorna här är mer avslappnade och på gott humör. ”Mieli lepää”, som man säger på finska.


INBLICK

INBLICK

LEDARE

LEDARE

ELLEN SÖDERLUND

Hyr lägenhet av oss!

L O T TA S U N D E

Ekonom blir stiftelseexpert

L

otta Sunde studerade redovisning vid Åbo Akademi när hon fick anställning vid stiftelsen i oktober 2015. Hon blev färdig ekonom till julen. Hon arbetar som junior controller i tätt samarbete med husets två controllers Malena Lassus och Elina Latvakangas. – I praktiken sköter jag främst bokföringen och hanterar fakturor, säger Lotta. Trots att en del kurser vid akademin också har behandlat stiftelsers ekonomi säger Lotta att det har varit en lärorik start med mycket nytt. – Stiftelsen är en liten organisation, vilket gör

att arbetsuppgifterna är mångsidiga. Jag får se olika delar av stiftelsens verksamhet. Att arbetsuppgifterna är så varierande är kanske det bästa med mitt arbete. Själva arbetsplatsen ligger på femtio meters höjd. – Backen är det enda jobbiga med den här arbetsplatsen, skrattar Lotta, men tillägger att Observatoriebyggnaden är en fantastisk plats att jobba i. Det känns fint att stiftelsen jobbar för en bra sak. – Stiftelsen har en viktig uppgift att stöda akademin, kulturen och att bevara gamla byggnader.

31

30

E

llen Söderlund rekryterades i september 2015, precis innan hon utexaminerades som statsvetare i december. Hon arbetar som fastighetsassistent och delar rum med projektchef Mika Soinio. – Jag assisterar i de flesta fastighetsärenden – särskilt om det gäller hyreslägenheter, säger Ellen. Före Ellens tid anlitade stiftelsen en utomstående hyresförmedlare. – Numera sköter vi också förmedlingen själv. Jag ansvarar för allting som gäller uthyrningen av våra hyreslägenheter – jag tar bilderna, skriver annonstexterna och visar också lägenheterna för de intresserade. Efteråt sköter jag också kundkontakten. – Det är typiskt för blivande statsvetare att arbeta under studietiden. Jag har arbetat bl.a. på studiestödsavdelningen vid Åbo Akademi och på Arcadas antagningsservice. Det har visat sig att jag har haft stor nytta av att ha arbetat med kundservice tidigare. – Att jag sedan sökte arbete vid stiftelsen hänger ihop med att jag kände till vad den gör. Det känns bra att man upprätthåller gamla byggnader, satsar på kultur och stöder Åbo Akademi. Och arbetsbilden verkade passa mig precis: det är fart och fläng i det här jobbet, så man blir inte bara sittande vid en skärm. I mitt arbete vet jag sällan på morgonen hurdan dagen kommer att bli. – Själva arbetsplatsen är otroligt speciell. Jag är glad varje gång jag kliver in i Observatoriebyggnaden. Vyn är så vacker. Genom vissa fönster ser man ut över hela Åbo!


INBLICK

GOVERNANCE

Det belånade marknadsvärdet på stiftelsens förmögenhet var 457,4 miljoner euro vid utgången av 2015, vilket kan jämföras med 476,3 miljoner euro vid utgången av år 2014. De vederlagsfria akademifastigheterna är inte inkluderade i detta värde.

Avkastningar för olika förmögenhetsklasser år 2015

Indexavkastning

Finska aktiemarknaden

15,9 %

Globala aktiemarknaden

10,6 %

Företagsobligationer av hög kreditkvalitet

0,1 %

Finska fastigheter

6,3 %

Räntenetto

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Hyresnetto

Dividender

300 200

Ränteplaceringar

Aktier

Med beaktande av verkställda låneamorteringar om 10 miljoner euro samt erhållna och utbetalda bidrag uppgick portföljens totalavkastning till 1,3 % år 2015. Portföljens blygsamma totalavkastning belastades speciellt av en negativ marknadsvärdesförändring i fastighetsplaceringarna som realiserades i samband med försäljning av stiftelsens fastighetsinnehav i Hansakvarteret. Den långsiktiga realavkastningen ligger nu på 6 % på årsbasis, vilket kan ställas i relation till målsättningen att nå en realavkastning på 4 % med tiden.

Totalavkastning (p.a.) 7,6 %

8,0 %

1,6 % 6,0 %

Stiftelsens disponibla förmögenhet, d.v.s. portföljvärdet exklusive fastigheter som på grund av strategiska beslut inte genererar marknadsmässig avkastning, låg per utgången av året fördelad i enlighet med nedanstående uppställning. Balansens slutsumma uppgår per 31.12.2015 till 387,3 miljoner euro. Fondkapitalet har under året minskat med 4,8 miljoner euro. Placeringsportföljen,

miljoner

%

Fastighetsplaceringar

264,3

58 %

Aktier

139,7

31 %

Private Equity

20,6

4%

Absolut avkastning

21,8

5%

Ränteplaceringar

11,0

2%

Totalt

457,3

100 %

31/12/15

Placeringsportföljen 4%

5 % 2%

Fastighetsplaceringar

Aktier

3,2 %

4,0 %

1,3 %

2,0 %

1,5 %

0,0 %

Private Equity 5,9 %

1,8 %

31 %

1,4 %

Absolut avkastning

58 %

Ränteplaceringar

-0,2 % 2015

10 år Realavkastning

20 år Inflation

Portföljen genererar också ett betydande kassaflöde. Intäkter i form av dividender samt ränte- och hyresintäkter uppgick år 2015 till 26,3 miljoner euro och övriga intäktsförda kassaflöden till 1,1 miljoner euro, totalt 27,4 miljoner euro jämfört med 29,9 miljoner euro år 2014. Av de ovan nämnda intäktsslagen uppvisade dividendintäkterna en minskning om 30,5 %, ränteintäkterna en minskning om 28,6 % och hyresintäkterna en ökning om 5,7 %.

AKTIEPLACERINGAR Den disponibla portföljens aktieexponering om 31 % består huvudsakligen av finska noterade aktier. Värdet på den totala aktieexponeringen uppgick till 160,3 miljoner euro vid utgången av år 2015. De finska noterade aktiernas andel av totalbeloppet uppgick till 134,7 miljoner euro. Värdet på stiftelsens ägarandel i Sponda Abp, som bokas genom holdingbolaget Ab Palsk Oy, upp-

33

32

tillväxt under 2015 och fortsätter att göra så under 2016. I den finländska ekonomin skedde egentligen ingen stor förändring mot det bättre under år 2015 även om tillväxt­ takten på 0,4 % var en förbättring efter tre års fallande totalproduktion. Världsekonomins tillväxttakt var dryga 3 % år 2015 och kommer att fortsätta på ungefär samma nivå under 2016. Andra hälften av 2015 samt början av 2016 har dominerats av stor volatilitet på aktiemarknaderna samt mycket låga räntor. Oron gällande Kinas framtid har kastat en skugga över världsekonomin, vilket främst har synts som oro på börserna. Samtidigt har det kraftigt sjunkande olje­priset satt speciellt oljeproducenterna i en svår situa­ tion. Trots allt blev 2015 ett bra börsår. Detta tack vare den rekordlåga räntenivån samt bristen på alternativ till aktieplaceringar. Den globala aktiemarknaden avkastade 10,6 % medan Helsingforsbörsen steg 15,9 %.

2006

2005

miljoner euro

500

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Världsekonomins tillväxttakt försvagades något under 2015, främst som en följd av att Ryssland och Brasilien mötte stora motgångar, bland annat på grund av sjunkande råvarupriser. Även i Kina mattades tillväxten av. USA:s ekonomi växte trendmässigt med 2,5 % under år 2015. Den goda sysselsättningsutvecklingen bidrog till att amerikanska centralbanken i december höjde styrräntan för första gången sedan början av finanskrisen, men industriproduktionens svaghet samt turbulensen i världsekonomin fortsätter att sätta käppar i hjulen för den amerikanska ekonomin. Euroområdets tillväxtutsikter har förbättrats under 2015. Den kraftiga nedgången i oljepriset, försvagningen av eurons valutakurser och Europeiska centralbankens stimulansåtgärder stödde euroområdets ekonomiska

10 000

400

Fastighetsplaceringar

ALLMÄNT

15000

0

0

S

20000

600

100

tiftelsens kapitalförvaltning är koncentrerad till tre huvudområden: fastigheter, aktier och ränteplaceringar. Fastighetsplaceringar görs som direktinvesteringar i fastigheter eller som placeringar i fastighets- och bostadsbolag. Aktie- och ränteplaceringar görs huvudsakligen genom direkta investeringar i noterade finska aktier och företagsobligationer, men även fondplaceringar förekommer. För att uppnå en högre grad av riskspridning investeras medel även i fonder med fokusering på absolutavkastning.

Direktavkastning

5000

Förmögenhetens värde

Stiftelsens kapitalförvaltning

GOVERNANCE

tusen euro

INBLICK


INBLICK

Aktieplaceringarnas fördelning enligt region* Norden Europa

8%

USA Övriga

16 %

58 %

Aktieplaceringarnas fördelning enligt bransch

20 %

11 %

Basindustri

10 %

Industrivaror och -tjänster Konsumtionsvaror och -tjänster Finans

27 %

Fastigheter Kraftförsörjning

34

27 %

de av 0,8 miljoner euro jämfört med 1,5 miljoner euro året innan. De återstående låneförbindelserna uppgår till totalt 5,0 miljoner euro. Den genomsnittliga, årliga avkastningen i form av en intern räntefot (IRR) uppgår till 7,9 %.

FASTIGHETSPLACERINGAR

* Baserat på innehavens försäljningsintäkter per 31.12.2015.

5%

GOVERNANCE

gick till 26,9 miljoner euro per utgången av 2015. Bland övriga innehav kan Aktia Abp (24,2 miljoner euro), Stockmann Abp (19,0 miljoner euro) och Fiskars Abp (16,9 miljoner euro) nämnas. Aktieinnehaven genererade en dividendavkastning om 6,5 miljoner euro och aktieportföljens totalavkastning uppgick till 11,8 %. Exkluderat Stockmanns negativa avkastning om 2,7 % uppgick aktieportföljens totala avkastning till 14,1 %. Marknadsvärdet för stiftelsens innehav i icke-noterade bolag uppskattas uppgå till 8,2 miljoner euro per årsskiftet. Stiftelsens innehav i Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas, som motsvarar en ägarandel om 18,45 %, är värderad till 3,5 miljoner euro. Värdet på innehavet i Ab Kelonia Oy, som är en gemensam investeringsplattform för ett antal finlandssvenska stiftelser och föreningar, uppgår till 3,2 miljoner euro. Samarbetet med andra finlandssvenska stiftelser och föreningar fortsatte under året i form av placeringslån beviljade till Ab Kelonia Placering Oy. Avkastningsmässigt är dessa lån kopplade till investeringar i s.k. private equity-­fonder. Under året beviljades dylika lån till ett vär-

I slutet av år 2015 omstrukturerade Stiftelsen för Åbo Akademi, Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas och Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo sitt ägande i köpcentret Hansa i Åbo genom att sälja sitt omfattande fastighetsinnehav i Hansakvarteret till ett kapitalplaceringsbolag i kommanditbolagsform som grundats för att effektivera, förenhetliga och standardisera förvaltningen av de fastigheter som utgör köpcentret. De underliggande fastighetstransaktionerna gjordes utgående från låga värderingar som reflekterar detaljhandelns svåra marknadsläge, vilket under de senaste åren tagit sig uttryck i sjunkande uthyrningsgrader och snitthyror. Således uppvisar fastighetsportföljen i sin helhet en negativ totalavkastning trots att nettoavkastningen som härrör från de kommersiella fastigheternas operativa verksamhet var god. Det uppskattade marknadsvärdet på stiftelsens totala fastighetsinnehav uppgick vid årsskiftet till 340,7 miljoner euro (2014: 357,1 miljoner euro). De icke-avkastande fastigheternas andel av detta värde är ca 76,5 miljoner euro (22,4 %). Den icke-avkastande fastighetsportföljen omfattar huvudsakligen allmännyttiga byggnader som upplåts vederlagsfritt till bidragstagare, i första hand Åbo Akademi. I slutet av verksamhetsåret uppgick den totala lägenhetsytan i stiftelsens fastigheter till drygt 148 000 m2, varav ca 45 500 m2 utgjordes av det icke-avkastande fastighetsbeståndet. Stiftelsens kommersiella fastighetsinnehav uppvisade vid utgången av räkenskapsperioden ett marknadsvärde om 252,5 miljoner euro, varav ca 60 % utgörs av objekt som varit föremål för extern värdering. De kommersiella fastighetsplaceringarnas nettoavkastning steg från 5,5 % (2014) till 6,6 %, och nådde nu sin klart högsta nivå under de senaste decennierna. Stiftelsen rapporterar också fastigheternas och de övriga tillgångsslagens avkastning utgående från en kassaflödesbaserad beräkning. Enligt denna beräkning uppgick det kommersiella fastighetsbeståndets direktavkastning år 2015 till 5,3 % och totalavkastningen till -6,2 %. De olika fastighetsslagen representerade vid årsskiftet följande andelar av fastighetsportföljens totala marknadsvärde:

Styrelsen består av Gisela Knuts, Peter Boström, Timo Ketonen, Jan Lång, Stefan Wallin och Susanna Korpivaara, samt Johan Kronberg som saknas på bilden. Foto: Magnus Wikström

Fastighetsportföljens fördelning enligt marknadsvärdet 5%

Undervisningsutrymmen Affärslokaler

15 %

Kontor Bostäder

12 %

49 %

Markområden, övriga

Vid utgången av räkenskapsperioden belastades fastig­ heterna med externa lån till ett belopp om ca 77 miljoner euro, vilket motsvarar 22,6 % av marknadsvärdet på det totala fastighetsinnehavet. Under året inleddes endast ett större renoveringsprojekt; totalsaneringen av fastigheten Chemicum på adressen Akademigatan 1 i Åbo.

RÄNTEPLACERINGAR

19 %

Fastighetsportföljens fördelning enligt region 5%

Åbo Österbotten

18 %

Övriga

Marknadsvärdet på stiftelsens räntebärande placeringar inklusive kassa uppgick vid årsskiftet till 19,4 miljoner euro. Lånefordringar på närstående fastighetsbolag utgjorde 8,4 miljoner euro av detta totalbelopp. Ränteplaceringarnas totalavkastning uppgick till 0,1 %. Under året erhölls 1,7 miljoner euro i form av ränteintäkter, vilket kan jämföras med 2,4 miljoner euro år 2014. Räntekostnaderna uppgick till 2,0 miljoner euro.

ALTERNATIVA PLACERINGAR 77 %

Stiftelsens investeringar i absolutavkastningsfonder uppgick vid utgången av året till 21,8 miljoner euro. Dessa investeringar genererade en avkastning om 6,9 % för året som helhet.

35

13 %

INBLICK

GOVERNANCE


NÄSTA NUMMER Inblick utkommer två gånger i år. Höstens nummer bjuder på bland annat följande:

BON APPÉTIT, ÅBO!.Restaurang Hus Lindman och Café Fika drivs av krögaren Henrik Ulfstedt.

ATT FÖRVALTA STIFTELSE­ PENGAR. Intervju med placeringsdirektör Christian Backholm.

FINLÄNDSKA KONSTSKATTER. Stiftelsen för Åbo Akademi har en konstsamling som i huvudsak består av porträtt och andra inhemska verk från 1800och 1900-talen. I höstens Inblick presenterar intendent Ulrika Grägg några pärlor av kända finländska konstnärer.

Santeri Salokivi ”Paris”, 1919, oljemålning.

Foto: Jani Laukkanen

stiftelsenabo.fi

Profile for Stiftelsen för Åbo Akademi

Inblick 2016  

Inblick 2016  

Advertisement