Issuu on Google+

ELBILSBOOM

Teslas Josephine Adorelle om utvecklingen av bilar och laddare.

NYA BOSTÄDER

Fler järnvägsspår mellan Stockholm och Uppsala kan ge 100 000 bostäder.

HANDELSKAMMARTIDNINGEN 3

2016

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA

VÄRLDEN I FOKUS 40 PUNKTER FÖR EN MER INTERNATIONALISERAD HUVUDSTADSREGION Senaste nytt på webben: chamber.se


Sveriges första och enda ledarskapsutbildning inom mänskliga rättigheter och hållbarhet är ett svar på de växande krav på att agera utifrån ett vidare samhälls­ perspektiv som dagens chefer möter. De ramverk som styr företags och organisatio­ ners hållbarhetsarbete blir alltmer omfattande och detaljerade. Genomförandet av ramverken kan inte längre delegeras ut till hållbarhets­ eller CSR­funktioner utan är idag en del av ledarskapets kärna.

utbildningen

anna lindh academy utbildar chefer som arbetar i organisationer med internationell verksamhet från privat, offentlig och idéburen sektor. Syftet är att stärka deltagarnas ledarskap och att bidra till en dialog om mänskliga rättigheter och hållbarhet över sektorsgränserna.

Business Sweden, Coop, Försvarsmakten, Idrott utan gränser, Kvinna till Kvinna, Läkare utan gränser, Massive Entertainment, Peab, Röda Korset, Scouterna, Sida, Skanska, Swedbank, Telia, Teskedsorden, Utrikesdeparte­ mentet, Volvo AB och Världsnaturfonden.

i årets ledarskapsprogram deltar:

ANSÖK SENAST DEN 15 NOVEMBER ALL INFORMATION FINNS PÅ ANNALINDHACADEMY.SE

Anna Lindh Academy är Sveriges första, och hittills enda, utbildning i värderingsstyrt ledarskap med fokus på mänsk­ liga rättigheter. Akademin är en partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs utan vinstintresse. Anna Lindh Academy verkar i den tradition av svenskt ledarskap för demokrati och mänskliga rättigheter som personifierats av personer som Dag Hammarskjöld, Raoul Wallenberg, Folke Bernadotte och i senare tid av Anna Lindh.


VÄLKOMMEN

FRAMGÅNGSRIKA STÄDER ÄR GLOBALA STÄDER

INNEHÅLL

Brexit, statskuppsförsöket i Turkiet och terrorattentatet i Nice är bara några av de senaste månadernas dramatiska händelser. ägg till det förändrad maktbalans i Mellanöstern, Ryssland, ny teknik och demografiska skiften så har du ytterligare sådant som påverkar oss, utan att vi nödvändigtvis kan påverka det. En fråga svenska politiker bör ställa är vilka beslut de kan fatta som gör oss bättre rustade att möta förändringar. Att få ordning på bostadsmarknaden och göra smarta investeringar i infrastruktur borde vara självklart. Ett annat område som vi har identifierat genom ett samarbete är att regionen har potential att bli mer internationell. Vår självbild är att vi är globala, men det finns faktiskt en hel del kvar att önska. Exporten, importen, investeringarna och resorna behöver öka. Fler företag måste ut på den internationella marknaden. Det skulle stärka vår konkurrenskraft. Regionen behöver locka till sig fler talanger.

L

ATT FORTSÄTTA internationali-

seringen av huvudstadsregionen är viktigt inte minst mot bakgrund av städernas framträdande roll i den globala ekonomin. Städer fungerar som växthus för idéer och innovation. Så få som 600 städer beräknas generera hela 60 procent av den globala tillväxten fram till år 2025. Stockholm är Sveriges exportmotor och nav för globala affärer. Drygt 40 procent av de stora exportföretagen har Stockholm som sin hemvist. En av Stockholms styrkor är att regionen inte är beroende av endast en handfull produkter eller tjänster. Bredden skapar både styrka och motståndskraft. Trots det möter huvudstadsregionen betydande utmaningar. En första är sviterna från de senaste årens ekonomiska turbu-

lens. Stockholms utrikeshandel har ännu inte återhämtat sig. En andra utmaning är att de små och medelstora företagen är alltför lokala i sina affärer. Dessa företag utgör 95 procent av näringslivet i Stockholms län men endast 26 procent av varuexporten (tyvärr saknas statistik för tjänstehandeln). En tredje utmaning handlar om att Stockholm har ett begränsat utbyte med tillväxtmarknader. Fortfarande dominerar det problemtyngda Europa. I början på hösten presenterade vi en omfattande strategi med förslag på åtgärder inom åtta olika områden som tillsammans skulle stärka regionen. Till exempel föreslår vi talangvisum, förbättrad flyginfrastruktur, att vårdexport ska underlättas och att regionen borde ha en egen utrikesminister. Tillsammans med offentliga och andra privata aktörer kommer vi att försöka se till att så mycket som möjligt av förslagen blir verklighet. För oavsett vad som händer i världen kommer Handelskammaren att driva på för att huvudstadsregionen ska stå bättre rustat i den internationella konkurrensen.

12

SÅ KAN REGIONEN BLI GLOBALARE

Stockholmsregionen måste bli mer internationaliserad. Det konstaterar Stockholms Handels­kammare som har tagit fram en strategi för en mer global huvudstadsregion. 06 Upprustade Rinkebystråket får Handelskammarens stadsmiljöpris 2016. 08 Fler järnvägsspår mellan Märsta och Uppsala kan ge 100 000 nya bostäder. 18 Företagen: Därför är vi medlemmar. 21 Här är alla nya medlemmar sedan sist. 22 Förmånerna till dig som är medlem. 23 Debatt: För eller emot en flygskatt? 24 Här möttes vi på Handelskammaren. 27 Trender, nyheter och konstigheter.

SPANA IN CHAMBER.SE FÖR DE SENASTE NYHETERNA

Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares ­medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, f­ örvaltning, ­organisationer, massmedier och opinionsbildare. Adressuppgifter på sidan 22.

MARIA RANKKA VD, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE MIKAEL WOLF ORDFÖRANDE, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se Prenumerationsärenden: Petra Tieu petra.tieu@chamber.se 08-555 100 35 Produktion: OTW • otw.se Redaktörer: Jonas Fond • jonas.fond@otw.se Carl Hjelm • carl.hjelm@otw.se Layout: Kristian Strand kristian.strand@otw.se Omslag: OTW och Shutterstock Tryck: Åtta.45 Tryckeri Repro: Done Annonser: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se 08-555 100 01

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge ­­artiklar, foto och illustrationer krävs ­­redaktionens medgivande. ­Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

sthlm no 3 2016 • 3


Ett brett utbud elbilar för alla typer av verksamheter

Renault TWIZY

Faktisk räckvidd 55-80 km Från

62 900 kr

Renault ZOE

Faktisk räckvidd 120-170 km Från

215 900 kr

Renault KANGOO Z.E. Faktisk räckvidd 80-125 km Från

203 000 kr

Nu är räckvidden absolut inget hinder längre. Med vårt breda utbud av elbilar hittar du smarta nya användningssätt – med oslagbar bränsleekonomi och räckvidd som räcker och blir över. Välkommen till renault.se och läs mer om de modellalternativ som passar er verksamhet bäst. Batterihyra från: ZOE 549 kr/mån, Twizy 399 kr/mån, Kangoo Z.E. 760 kr/mån exkl. moms. Förbrukning enligt NED körcykeln: ZOE 146 Wh/km, Twizy 58 Wh/km, Kangoo Z.E.155 Wh/km. Fullständiga villkor för batterihyra på www.renault.se. Lokala avvikelser kan förekomma. Renault reserverar sig för eventuella tryckfel. Bilarna på bilden kan vara extrautrustade.

renault.se


PÅ GÅNG

NYHETER

BÄST JUST NU ENLIGT

INGMARIE HALLING, MUSEICHEF, ABBA THE MUSEUM

Vad är bäst med ­ tockholm just nu? S – Det finns inget ”just nu”. Vintern är magisk, våren är hoppfull och full av energi, sommaren är bara ljuvlig och hösten är lugnet. Vi har årstider!

Ingmarie Halling var, innan hon blev chef på ABBA The Museum, curator på museet.

Vad skulle kunna bli bättre i Stockholm? – Förenkla byggandet av bostäder till unga människor. Alla har inte föräldrar som kan köpa ettor till sina barn. Sedan tycker jag att det är näst intill tjänstefel av stadens politiker att vi inte använder vattenvägarna mer för persontransporter. Jag åker båt till och från jobbet varje dag och det har helt förändrat mitt behov av transporter.

Av: Mats Lundström Foto: Christine Olsson

Varför är Stockholm bästa staden att bo i? – Ju mer jag reser, desto mer älskar jag att bo i Stockholm, Katarinavägen tar andan ur mig året runt. Det är den vackraste huvudstaden i världen med Vancouver på andra plats. Stockholm har en fantastisk historia med underbar arkitektur av alla sorter.

sthlm no 3 2016 • 5


NYHETER

STADSMILJÖ­ PRISET

En fin och ljus entré till stadsdelen. Så beskriver Ann-Margarethe Livh (V), bostadsborgarråd i Stockholms stad och ordförande i Familjebostäder, det nya Rinkebystråket. Hon har bott i Rinkeby i 35 år och anser att området ”börjar återhämtas”.

TUSEN SMAKER SKA LOCKA TILL RINKEBY

Efter flera års byggtid invigs nu Rinkebystråket – som är vinnare av Stockholms Handelskammares stadsmiljöpris 2016. Infartsleden till stadsdelen har förvandlats till en levande handelsgata med service och mötesplatser. T E X T: N I L S S U N D S T R Ö M F O T O : M A G N U S G L A N S

nya butiker, kaféer och restauranger ryms längs nya Rinkebystråket som invigs av fastighetsägaren Familjebostäder med stor fest den 30 september. Redan i juni tilldelades Rinkebystråket årets stadsmiljöpris av Stock­holms Handelskammare.

28

61%

– Jag är glad över den här utmärkelsen. Gatan ger en ljus bild av Rinkeby när du kommer in. Det känns fräscht och levande, säger Ann-Margarethe Livh (V), bostadsborgarråd i Stockholms stad samt ordförande i Familjebostäder som ägs av Stockholms stad.

Så många av stockholmarna som jobbar i näringslivet har i dag sin anställning inom de privata tjänstenäringarna, enligt Stockholms­barometern för andra kvartalet 2016. För 15 år sedan var endast en femtedel av stockholmarna anställda inom de privata tjänstenäringarna.

6 • sthlm no 3 2016

Hon och hennes parti har dock haft invändningar mot projektet. Det gäller dels intilliggande nya bostadsområdet Rinkebyterassen som Vänsterpartiet anser kunde ha blivit större om en större del av E18 hade däckats över, dels att Rinkebystråket blev så stort. – Man kunde ha byggt om mer varsamt och i etapper. Jag är orolig över kundunderlaget, säger Ann-Margarethe Livh som själv bor i Rinkeby sedan 35 år. – Nu gäller det för oss att se till att det funkar, att det kommer rätt affärer och restauranger. LÄNGS STRÅKET, som mark-

nadsförs under devisen ”1 000 smaker”, finns bland annat

Stockholms Handels­ kammare har varje år sedan 1995 delat ut stadsmiljöpriset till projekt som förskönat och förbättrat Stock­ holm. I motiveringen till Rinkebystråket fram­ hålls hur Familjebostä­ der och Stockholms stad har gett den tidigare trafiksepare­ rade stadsdelen nytt liv genom butiker, lokaler och ”ett gaturum som inbjuder såväl till promenader som till en pratstund.”

en nordafrikansk restaurang. Ann-Margarethe Livh tror att en sådan profilering kan locka folk från ”alla möjliga håll”. Precis som andra restauranger med matkultur från andra länder lockar gäster till Hökarängen, Tensta och Akalla. Vilka erfarenheter från det här tar du med dig till andra områden? – Man ska inte vara rädd för att tänka utanför boxen, men samtidigt inte förändra områdets själ. Så har man tänkt i Hökarängen och så tänker man i Bagarmossen, säger Ann-Margarethe Livh som också lyfter fram vikten av samråd med de boende, kundundersökningar och analyser.

VARANNAN FOOD TRUCK HAR FÖRSVUNNIT ålig lönsamhet på grund av för höga avgifter och för många food trucks i förhållande till antalet tillåtna platser har gjort att mer än varannan food truck har försvunnit från Stockholms gator det senaste året. – Politikerna måste öppna upp city och tillgängliggöra fler platser samt utöka serveringstiden, säger Lotta An­ dersson, projektledare på Stockholms Handelskammare. Varje nytt tillstånd för en Food truck ger minst ett nytt jobb. Food trucks i Stockholm har skapat cirka 600 nya jobb på bara några år.

D


NYHETER

HALLÅ DÄR ... … Anna Wersäll, näringspolitisk expert på Stockholms Handels­ kammare, som i höst går i pension efter 27 års arbete med trafikfrågor, stads­ utveckling och näringspolitik på Handelskammaren. T E X T: N I L S S U N D S T R Ö M

Vad är du mest stolt över? – Överenskommelsen i Stockholmsförhandlingen hösten 2013 om att bygga ut tunnel­ banenätet var en väldigt stor framgång. Vi var först med att säga att tunnelbanan behöver byggas ut när alla andra sa att den var färdigbyggd.

Två glada elcyklister på den nya cykelmotorvägen vid Norr Mälarstrand. Sträckan har nyligen breddats rejält vilket både Handelskammarens vd Maria Rankka och miljöminister Karolina Skog (MP) är nöjda med.

”ELCYKLING KRÄVER NYTÄNKANDE” Stockholms cykelleder byggs ut i allt snabbare takt, men mer behöver göras. Det menar miljöminister ­Karolina Skog (MP) och får stöd av Handelskammarens rapport om elcyklar. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : M A G N U S G L A N S

et är viktigt att samhällets aktörer fångar upp den här trenden för den kräver ett nytänkande. Cykelinfrastrukturen behöver till exempel anpassas för de nya elcyklarna. De går ju ofta fortare än vanliga cyklar, säger miljöministern efter att ha tagit en elcykeltur med Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, genom de centrala delarna av Stockholm. Handelskammarens rapport

D

visar att cykelinfrastrukturen är eftersatt i huvudstaden och kranskommunerna. Potentialen för ett ökat cykelpendlande är stor, bland annat tack vare elcyklar. Det märks inte minst på försäljningen som ökar dramatiskt. REGERINGEN ARBETAR just nu med en nationell cykelstrategi som ska förbättra förutsättningarna. När den är klar kan inte miljöministern säga, men hon tar med sig mycket av erfarenheterna från Malmö där cykling länge har prioriterats. Bredare cykelbanor, bort med stolpar och hinder, bättre vinterunderhåll och säkra ­cykelparkeringar är några förslag som finns i Handelskammarens rapport. Karolina Skog håller med: – Glöm inte heller hälso­ aspekten. Det är farligare att inte cykla än att cykla, säger hon.

Något som har utvecklats mindre bra under de här åren? – Det finns väldigt mycket restriktioner på mark som inte får bebyggas och därmed byggs bostäder på redan använd mark. Vi håller på att bygga bort hamnar och terminaler för att klara det ökade bostadsbyggandet. Vi gör oss också av med företags­områden som Horns­ berg, L ­ iljeholmen, Ulvsunda och Slakthusområdet. Det är något jag oroas över. Staden måste fungera också, vi kan inte bara bo. Vill du se fler områden enligt ABC-modellen? – Man ska vara försiktig att blanda bostäder och arbets­ platser som stör varandra. Men samtidigt måste man freda a­ rbetsplatser som stör. ­Stockholms två oljehamnar, Loudden och Berg, trycks nu utåt utan att man egentligen har något alternativ för hur man ska försörja Stockholm med bränsle. Till sist, vad ska du göra nu? – Jag ska ta hand om barn­ barnen. Det är det viktigaste. sthlm no 3 2016 • 7


NYHETER

SLUTSATSER I RAPPORTEN ”FRAMTIDENS STATIONSSAMHÄLLEN” Arlanda kommer att växa rejält närmaste ­decennierna­ vilket bäddar för ett växande behov av bostäder och ­kommunikationer. Med fyra spår mellan Märsta och Uppsala samt förbättrad förbifart vid Arlanda kan nya stationssamhällen skapas ­utmed järnvägen: Odensala, Knivsta, Alsike, Nysala och Bergs­brunna.­­Samhällena kommer att få cirka 20 000 ­invånare per ort. Mindre och strategiskt placerade samhällen med goda kommunikationer öppnar för tillväxt och livskvalitet. De ombyggnader och nya spår som krävs för utökad ­pendeltågstrafik mellan Stockholm och Uppsala borde läggas in i Trafikverkets åtgärdsplanering för 2018–2029. En förhandlingsperson bör omgående tillsättas för att samla stat, kommuner och marknadens aktörer kring projektet.

andelskammaren i Uppsala och Stockholm har under flera år drivit frågan om utbyggnaden av spårkapaciteten mellan städerna. En utbyggnad som även kan möjliggöra 100 000 bostäder utmed sträckan i så kallade stationssamhällen.

H

RAPPORT: SPÅR KAN GE 100 000 NYA BOSTÄDER Med fler järnvägsspår mellan Märsta och Uppsala kan regionen få 100 000 nya bostäder. Det visar en rapport som presenterades vid en träff hos Handelskammaren i slutet av maj. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) förklarade samtidigt att han tror på fortsatt integrering av regionen. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : K E N TA R O O T R Y M A N / T T

Integreringen av Stockholm-Uppsalaregionen kommer att fortsätta, förklarade civilminister Ardalan Shekarabi (S).

8 • sthlm no 3 2016

RAPPORTEN ”Framtidens

stationssamhällen” visar att genom att bygga ut spårkapaciteten kan regionen knytas samman bättre vilket ger ett ökat befolkningsunderlag, högre tillväxt och bättre konkurrenskraft. I stationssamhällena utmed sträckan ges dessutom möjlighet att leva klimatsmart och värna om naturresurserna. – Bostadsbristen är vår regions största tillväxthinder trots att det finns stora obebyggda områden mellan Stockholm och Uppsala. Här finns en bostadspotential som vi inte har råd att avstå från, förklarade Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, när den nya rapporten presenterades vid en after work på Handelskammaren i Stockholm.

ARDALAN SHEKARABI medver-

kade vid tillställningen. Han höll i stort med om slutsatser-

na i rapporten, men kunde inte säga något specifikt trots att socialdemokraterna i valrörelsen hade lovat att en utbyggnad av Ostkustbanan ska vara igång 2025. Civilministern berättade kortfattat om den regionreform som regeringen vill genomföra med betydligt färre regioner än dagens 20. – Reformen är inte det enda. Det behövs en reform även i den offentliga sektorn. Byråkratin har ökat de senaste 20 åren och många i samhället känner av den ökande administrativa bördan, förklarade civilministern. MARIA RANKKA undrade varför utredningen Indelningskommittén har förslagit att dela på Uppsala och Stockholm trots att det är en integrerad region. – Ska Uppsala verkligen tillhöra norra Sverige? frågade hon. – Integreringen av Stockholm-Uppsala-regionen kommer att fortsätta, förklarade Ardalan Shekarabi utan att direkt svara på frågan. Han var dock positiv till att Handelskammaren engagerar sig. – Det är bra att näringslivet ställer krav och jag tror att det är farligt om de här frågorna bara diskuteras av det offentliga samhället.


NYHETER

57 000 NYA JOBB I STOCKHOLM

POLITIKERNA HÖLL SIG PÅ SPÅRET

Underhållningsfaktorn var hög när Handelskammaren ordnade en ”På spåret”-tävling för regionalpolitiker med anledning av rapporten ”Framtidens stationssamhällen”. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : M AT T I A S B A R D Å

Moderaterna: Kristoffer Tamsons, Cecilia Brinck och Fredrik Ahlstedt

Socialdemokraterna: Bertil Kinnunen, Erika Ullberg och Jan Vale­skog

et var en annorlunda och livad after work som Stockholms Handelskammare nyligen anordnade. Bakgrunden var dock av allvarligare slag. Bostadsbristen och de instabila kommunikationerna hämmar regionen Stockholm-Uppsala, vilket flera medverkande företagare vittnade om. – Senaste året har vi rekryterat 700 personer och det är ingen tvekan om att Uppsala­ pendeln är mest central för oss. Hälften av kandidaterna är ifrån Stockholm och eftersom tågen inte kommer i tid eller inte går alls faller många av dem bort, berättade Mathias Hedlund från den digitala resebyrån Etraveli som har sin verksamhet i Uppsala.

D

REGIONALPOLITIKERNA från Fotnot: De fyra enhörningarna är Skype, King, Spotify och Mojang. Låten som är skriven av Uppsala-artisten Veronica Maggio var ”Jag kommer”.

de olika blocken tog plats i vagnarna. Och precis som i SVT-programmet ”På spåret”

delades lagen upp i en första­ klassvagn och en dressin. På frågorna om tågkommunikationerna visade sig de politiska blocken från Uppsala och Stockholm stå på samma sida. – Vi är överens om att bättre kommunikationer kan generera 100 000 bostäder, menade Jan Valeskog (S), Stockholms biträdande finansborgarråd för exploatering och infrastruktur. – Någon form av privat samverkan behövs för att förverkliga de nya spåren mellan städerna. När det gäller infrastrukturinvestering är det hela tiden en dragkamp och då är samarbetslösningar nödvändiga, hävdade Cecilia Brinck (M), oppositionsborgarråd i Stockholm. I DEN MER lättsamma delen av tävlingen var det lite si och så med svaren, men skratten var desto fler. Frågor som vilka enhörningsföretag (digitala företag som sprängt miljardvallen) regionen har producerat genom åren satte de medverkande politikerna på det hala. De hade också svårt att placera vilken låt från Uppsala som musikerduon Charlotte Olsson & Ashkan Azadi framförde live. Vem som vann? Den borgerliga dressinen tog hem tävlingen med 6-4.

JOBBEN i Stockholms län förväntas öka med 57 000 fram till 2018. Bäst blir jobbmöjligheterna inom data, teknik och naturvetenskap, hälsooch sjukvård, utbildning samt bygg och anläggning. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Det blir under 2016–2017 lättare att få jobb inom de flesta yrkesområden. – Konjunkturen i Stockholms län är stark och jobbtillväxten är bred, säger Pia Ackmark, marknadschef på Arbetsförmedlingen Stockholm-Gotland.

74% SEDAN ÅR 2000 har 74 procent av alla nya jobb skapats i Stockholmsregionens kärna: Stockholms stad, Solna, Sundbyberg och Nacka. Det visar en ny rapport från landstinget. Nästan tre fjärdedelar av jobbtillväxten under 2000–2014 skedde i länets mittkommuner. Kommunerna i norr och söder stod för 12 respektive 14 procent av arbetsplatstillskottet. Enligt rapporten beror det på att Stockholmsregionen blir mer och mer tjänstedominerad. Den regionala ekonomin bestod 2014 till 86 procent av tjänster, vilket är en ökning från 81 procent 2000. sthlm no 3 2016 • 9


NYHETER

– Jag förstår inte var han har hämtat sina siffror. I mitt fö­ retag arbetar vi med personlig assistans direkt mot kunderna. Inom den branschen ligger vinsterna på 2 till 4 procent, säger Ingrid Wikström. FÖRETAGET som arbetar med

Uppsala är en attraktiv stad för unga, men majoriteten tror inte att det finns några spännande jobb eller tillräckligt med bostäder i ­kommunen. Det visar en ny rapport från ­Handelskammaren i Uppsala. T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M

Just nu pågår en kommunal process för en ny översiktsplanering i Uppsala. I samband med det har Handelskam­ maren tagit fram en rapport som visar på flera områden där Uppsala behöver utvecklas och förbättras. Uppsala har en stark tillväxt och majoriteten av invånarna trivs, men den omfattande bostadsbristen genomsyrar svaren. – Uppsala lever kvar i gamla strukturer när det gäller byggandet. Unga vill bo i en levande stadskärna och en direkt åtgärd skulle vara att förtäta de centrala delarna genom att bygga på höjden. Släpp låsningen om att de centrala delarna inte får röras, säger Jennie Claesson, ansvarig för rapporten. Enligt rapporten tror att åtta av tio i åldern 18–34 år inte att de kommer att hitta stimulerande jobb i Uppsala. – Uppsala behöver attrahera fler spännande företag för att få kom­ petensen att stanna, säger Jennie Claesson.

”BORDE HANDLA OM KVALITET – INTE VINSTER” Debatten om vinster i välfärdsföretag borde i stället handla om kvalitet. Det säger Ingrid Wikström, ägare till Nära AB, som är upprörd över utredaren Ilmar Reepalus uttalande om vinstbegränsningar i välfärden. T E X T: T H O M A S Ö S T B E R G F O T O : M A G N U S J Ö N S S O N

tredningen som ska presenteras den 1 november blev ett hett debattämne redan i september. I intervjuer har Ilmar Reepalu sagt att vinsterna i välfärds­ företagen bör ligga under 10 procent och att vinstnivåerna i dag är upp till fem gånger så höga som inom den marknads­ drivna tjänstesektorn.

U

10%

Ilmar Reepalu som utreder ­frågan om ­vinster i välfär­ den anser att de bör ligga under 10 procent.

FÖR HENNE är vinstbegräns­

ningar en principfråga. Så länge en organisation levererar verksamhet av bra kvalitet spe­ lar vinstens storlek ingen roll. – Debatten borde fokuseras på kvalitet. Om företag skapar flexibla lösningar och billigare administration ska de inte straffas för det. Kommunerna har så stora, tröga och dyra or­ ganisationer att de själva inte kan leverera LSS-verksamhet för 288 kronor i timmen, säger hon.

Den digitala revolutionen innebär en historisk möjlighet att utjämna orättvisor i skolan. D I LSA D E M I R BAG - ST E N , V E R K S A M H E TS A N S VA R I G , S T I F T E L S E N B E R ÄT TA R M I N I S T E R I E T I E N D E B AT TA R T I K E L I M E T R O .

Foto: Sveriges Radio

FÅ UNGA TROR PÅ FRAMTID I UPPSALA

Ingrid Wikström, ägare till Nära AB, är starkt kritisk till förslaget att begränsa vinsterna i välfärdsföretag.

personlig assistans startade hon i Vallentuna för 21 år sedan. Syftet var främst att ge kunderna bättre möjligheter att leva sina liv på egna villkor. Vinsten kom i andra hand. – Vi är flexibla och anpassar oss efter kundens behov. Det hade aldrig kommuner och landsting gjort om inte företag hade drivit på utvecklingen. Då hade fortfarande alla pressats in i en fyrkantig mall, säger Ingrid Wikström.

NYSTARTAD SKOLA FICK MINIDATORER RAPPORTEN ”UNGA UTMANAR UPPSALA” Rapporten beskriver tre av­ görande faktorer: att studera, bo och arbeta i Uppsala. Undersökningsföretaget Demoskop har intervjuat 603 personer i Uppsala, från 18 år och uppåt.

10 • sthlm no 3 2016

tockholms Handelskammare har skänkt en ­klassuppsättning av minidatorn ­­­Quirkbot till nystartade Järvaskolan i Stockholm för att främja programmering i skolan. Programmerare är redan nu ett bristyrke och digital kompetens kommer att krävas i många yrkesområden. – Kodning håller på att bli den nya läsförståelsen. För att säkra Sveriges och Stockholmsregionens konkurrenskraft måste digital utbildning bli en naturlig del av skolunder­ visningen – och det redan från start, säger Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare och vice ord­förande i Stockholms stads programmeringskommission.

S


NYHETER

Universitetet

Östlig förbindelse, utredning

Med en östlig förbindelse skulle Stockholm få en komplett ringled. Trafikverket arbetar med två förslag för en trafiktunnel för vägtrafik och kollektivtrafik som sträcker LIDIN GÖ och Värtan samt förbinder Norra sig mellan Nacka och Södra länken.

Lilla värtan Brunnsviken

Solna centrum

SO L N A

Ropsten

HJORTHAGEN Norra länken

AKTUELL LED I

Värtahamnen Huvudsta Västra skogen

Gärdet

VASASTA D EN Ulvsundasjön

Frihamnen

Odenplan

GÄRDET

Stadion Rådmansgatan

Sankt Eriksplan

100 ÅR

Östlig förbindelse

Tekniska högskolan

Karlaplan

ÖSTERMALM

NO R R MA LM Stadshagen

Essingeleden

A LV I K

Hötorget

Östermalmstorg

KUNGSHO LMEN

Kristineberg

Fridhemsplan

A l te

Thorildsplan

Alvik

T-Centralen

Gamla stan

STOR A ES S I N G EN Slussen Hornstull

L IL J E H O LMEN

Zinkensdamm

Vasadjupet

Mariatorget

ti

Medborgarplatsen

TA NTO LUND EN

SÖ D ER MALM N ACKA

Liljeholmen Aspudden

Järla

Skanstull

Örnsberg

Sickla

Årstaviken

HAMMARBY SJÖSTAD

M ID SO M M A RK RA N SE N Midsommarkransen

Å R STA

Telefonplan Förklaring

t un n e l

DJURGÅRDEN

GA MLA STA N

Riddarfjärden

r na

erg

M A RIE B ER G L IL L A ESSIN G E N

A l te

vb

Rådhuset

rnativ sän kt u n n e l

Kungsträdgården

Södra länken

Gullmarsplan

Ytläge

Skärmarbrink Hammarbyhöjden

Globen

Tunnel

ENSKED E GÅ R D

Tänkt trafikplats

Blåsut

Enskede gård 500 m

Järlasjön

Saltsjön

En östlig för­bindelse i Stockholm, eller öster­leden som ­förbindelsen ­tidigare har kallats, har diskuterats sedan 1920-talet i olika s­ träckningar. Trafikverket tittar nu på två olika ­alternativa ­lösningar för en östlig för­bindelse, en sänk­tunnel eller en bergtunnel i Saltsjön. Trafikverket har inlett det formella arbetet med en vägplan. Om alla tillstånd ges kan byggstart ske 2022 och trafiköppning ske 2031, enligt ­Trafikverket.

Sandsborg

”PRIVATFINANSIERA EN ÖSTLIG FÖRBINDELSE”

Stockholm växer och behöver en komplett ringled runt stan. En östlig förbindelse bör ­privatfinansieras genom ­offentlig-privat samverkan, enligt en ny rapport från ­Stockholms Handelskammare. T E X T: N I L S S U N D S T R Ö M G R A F I K : T T N Y H E T S B Y R Å N

tbyggnaden EN KOMPLETT ringled skulle av trafiksysminska biltrafiken i innertemet i Stockstaden med 11 procent. Det holm har inte ger utrymme att bygga bättre hållit jämna infrastruktur för bussar, cyklar steg med och gående, betonar Anna befolkningsutvecklingWersäll. en. Det skapar stora Trafikverket tittar på problem för pendlare två alternativa lösningar och storstadens arbetsför en östlig förbindelse, marknad. En östlig en bergtunnel eller en Karin Wanngård förbindelse med en sänktunnel i Saltsjön. vägtunnel från Frihamnen till Kostnaden för en bergtunnel Sickla skulle allra bäst avlasta beräknas till 17,7 miljarder gatuutrymmet i innerstaden, kronor medan en sänktunnel

U

Anna Wersäll

visar rapporten från Stockholms Handelskammare. – Först då får man full effekt av Södra och Norra länken och stora avlastningar av vägtrafiken i innerstaden, på Essinge­ leden, men även på Värmdöleden och Roslagsleden, säger Anna Wersäll, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

beräknas till ytterligare nästan 3 miljarder kronor. – Mycket av leden kan finansieras med någon form av avgiftssystem, antingen genom trängelskattsystemet eller genom en brukaravgift för just den här vägen, säger Anna Wersäll. Hon föreslår att projektet frigörs från infrastruktursatsningarna i Sverigeförhandlingen och att Stockholms stad i stället driver på för att bygga leden i en offentlig-privat samverkan. KARIN WANNGÅRD (S), finansborgarråd i Stockholms stad, håller inte med: – Östlig förbindelse anser vi vara ett statligt projekt. Både finansiering och bedömning på vilket sätt projektet kan klara nationella miljömål är således ett statligt ansvar, säger Karin Wanngård. sthlm no 3 2016 • 11


DOKUMENT

MER GLOBAL REGION – ETT MÅSTE HANDELSKAMMAREN: HUVUDSTADSREGIONEN RISKERAR ATT HALKA EFTER Stockholm är Sveriges exportmotor. Men regionen är långt ifrån så pass internationell som många tror och hoppas. – Vi behöver bli mycket mer globala, säger Stockholms Handelskammares chefekonom Andreas Hatzigeorgiou. T E X T: M I K A E L B E R G L I N G

12 • sthlm no 3 2016


DOKUMENT

EXPORT FRÅN STOCKHOLM (miljoner kronor per år) 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 illsammans 50 000 med den amerikanska 2011 2012 tankesmedjan Brookings Institution har Handelskammaren tagit fram en strategi för hur Stockholm ska bli mer de europeiska länderna sedan konkurrenskraftigt och flera år tillbaka kännetecknas globalt. Några av förslagen av stora ekonomiska problem hittar du på nästa uppslag. och svag tillväxt. Är inte Stockholm redan en – Jag tror att många företag internationell stad? är väldigt försiktiga när de – Jo, men det räcker inte. lägger upp sina affärer. De När vi jämför oss med relebörjar med att sälja på hemvanta städer runt om i världen mamarknaden för att därefter står vi oss väl. Men risken är kanske våga sig ut till de övriga att vi tappar i konkurrenskraft skandinaviska länderna och och halkar efter om vi inte blir möjligen Tyskland. bättre. För att vi ska klara oss i Men det är väl bra? den globala konkurrensen – Jo, men det är inte där behöver huvudstadsreden framtida ekonomisgionen blir än mer inka tillväxten kommer ternationell. Exporten, att finnas. Vi handlar importen och investetill exempel mycket mer ringarna måste öka. Fler med Norge än vad vi gör Andreas företag måste ta steget Hatzigeorgiou med Kina trots att den ut på den internationella kinesiska marknaden marknaden. Regionen behöver är så mycket större. Dessutom locka till sig fler internatiodrivs den globala tillväxten i nella talanger. Utbytet med de allt högre grad av de nya tillviktigaste tillväxtmarknaderväxtmarknaderna, till exempel na bör öka. Listan kan göras mycket längre, säger Andreas Hatzigeorgiou. Stockholms län står för en betydande andel av den svenska utrikeshandeln. Det är procent av Sveriges framför allt de stora företagen varuexport kommer som svarar för exporten, en från Stockholms län, där export som ofta är inriktad på 23 procent av ­Sveriges Europa. Utbytet med tillväxtbefolkning bor. marknaden är förhållandevis begränsat, trots att många av

T

30%

2013

2014

2015

Indien och Kina. Vi behöver därför bli mycket bättre på att handla med dem. – I Stockholmsregionen har en stor andel av befolkningen sina rötter i andra länder än Sverige. De kan vi använda när vi bygger broar till de framtida tillväxtmarknaderna. ANDREAS Hatzigeorgiou lyfter fram Iran som ett bra exempel. I Sverige finns det cirka 100 000 människor med rötter i Iran, varav många bor i Stockholmsregionen. – Iran, med 80 miljoner invånare, är en marknad som under många år har varit stängd mot omvärlden men som nu håller på att öppnas. Landet har hög potential. Efterfrågan och behoven är enorma och omfattar det mesta. Samtidigt finns det i Iran en välutbildad

1%

av Sveriges befolkning har iransk bakgrund (är antingen född i ­landet eller så är minst en av föräldrarna det).

befolkning och ekonomiska resurser att betala för högkvalitativa varor och tjänster från bland annat Stockholm. Jag tror att vi har mycket goda möjligheter om vi agerar rätt, och det gäller inte bara Iran. Vad bör man göra? – En rad åtgärder, allt från att bygga ut Stockholms hamnar, Arlanda och annan infrastruktur, till att förändra skatteregler, förmå ett internationellt toppuniversitet att öppna filial i Stockholm och förbättra möjligheterna för globala talanger att komma till Stockholm. – Sverige och Stockholm är redan relativt öppet för arbetskraftsinvandring. Folk som har ett jobb kan komma hit och börja arbeta här. Men man kan inte komma hit lika lätt om man har en mycket bra affärsidé och vill pröva sina vingar. Det borde vara möjligt och det kan vi ordna genom att införa talangvisum. Vilken åtgärd är viktigast? – Det finns inte en enskild åtgärd som är viktigast. Vi måste göra flera saker samtidigt. Det gäller dessutom inte bara att hitta nya länder och marknader att ha utbyte med. Vi måste också hitta nya sektorer som vi kan öppna upp för internationella affärer. – Vård och hälsa är ett område som vi kan göra mycket för att internationalisera. Jag tror till exempel att vi skulle kunna sälja vårdtjänster till bland annat Mellanöstern och Sydostasien sthlm no 3 2016 • 13


DOKUMENT

40

där efterfrågan är väldigt stor på hög­kvalitativ vård och där det också finns möjligheter att betala. Men det gäller då att riva de politiska hinder som förhindrar en sådan utveckling. Varför vill du att Stockholm ska ha en egen handelsminister? Sverige har ju redan en, Ann Linde (S)? – Städer spelar en allt viktigare roll i den globala ekonomin. Det är speciellt städer som Stockholm och Uppsala, städer i ”mellanviktsklassen”, som driver utvecklingen. Samtidigt tänker företagen dessutom i växande utsträckning i ”städer”, i stället för länder, när de väljer var de ska verka. Då är det rimligt att Sveriges exportmotor Stockholm får en egen handelsminister, en handelsresande för staden som kan åka med företag och marknadsföra staden i utomlands.

PUNKTER FÖR EN MER GLOBAL REGION Bättre flygförbindelser. Utbyggnad av Arlanda. Förlängd expertskatt. Attraktivare näringsklimat. Och en egen handelsminister. Här är 40 åtgärder som kan öka inter­national­ iseringen av Stockholm och göra regionen till en ännu viktigare global aktör.

11

1 Utnyttja Brexit. Locka huvudkontor från London till Stockholm med hjälp av ett attraktivt näringslivsklimat, bra infrastruktur, goda direktflygförbindelser med andra viktiga städer och en fungerande bostadsmarknad.

kronor per (kinesisk) invånare är Stock­ holms export till Kina. Till Norge uppgår den till drygt 5 300 kronor per (norsk) invånare.

SJU RÖSTER OM EN MER GLOBAL HUVUDSTADSREGION 1

2

3

4

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att fler svenska företag ska bli exportföretag?

Krävs det några speciella åtgärder för att stimulera utbytet med de viktigaste tillväxtmarkna­ derna?

Vad krävs för att huvud­ stadsregionen ska locka till sig fler växande utländska företag?

Vad krävs för att huvud­ stadsregionen ska locka till sig fler globala talanger?

14 • sthlm no 3 2016

2 Bygg ut de internationella flygförbindelserna. Satsa på fler internationella direktlinjer till och från Asien, Nordame­ rika och Europa.

Lös frågan om ”preclearance” så att 3

Arlanda får ameri­ kansk inresekontroll. Utse en egen handels­ minister för Stockholm. Det kan öppna fler dörrar i världen för huvudstadsregionen

4

PETER JOHANSSON, V E R K S A M H E T­ S A N S VA R I G FÖ R FORSKNING & I N N O V AT I O N , T E K N I K F Ö R E TA G E N 1 Konkurrenskraftig skattepoli­ tik, att inte regelverk försvårar eller fördyrar verksamheten, bra investeringsklimat, fokuserad och kvalitativ FoI samt bra utbildning. 2 Exportstödet i Sverige behöver utgå mer ifrån företagens behov.

och vässa stadens varumärke globalt. 5 Starta ett ”Stockholm house of global talent”, ett servicekontor där den som kommer hit kan få hjälp med information och myndighetskontakter.

6 Inför ett speciellt visum för investerare och entreprenörer (liknande det som finns i Storbritannien).

7 Ge arbetssökan­ de med examen från något av världens 200 högst rankande universitet automa­ tiskt ett års visum för att söka arbete i Sverige.

8 Låt nyexaminera­ de internationella studenter från svenska universitet stanna ett år i Sverige för att söka arbete (i stället för dagens sex månader).

9 Effektivisera talanghanteringen. Ansvaret för att bevilja arbetstillstånd bör hanteras i en särskild ordning på Migrationsverket.

10 Bygg ut Arlanda med ytterligare en landningsbana.

De statliga exportfinansieringsin­ strumenten bör förstärkas. Mindre företag önskar en anpassning av lånevillkor och instrument. 3 Som i alla större städer är det ofta bostadsfrågan som är utmaningen. Att kunna erbjuda boende till personal är avgörande. 4 Stockholm är i många avseenden attraktivt. Den stora utmaningen är att hitta bostäder till personal.


DOKUMENT

23 Främja avancerade företagstjänster.

Utveckla en strategisk syn på flyget i regionen.

Stärk hamnarna och farlederna. Masthamnen och Stadsgården bör reserveras för hamnändamål. Horstensleden bör anläggas för att ge en snabbare, säkrare och mer kapacitets­ stark insegling till Stockholm.

29 Se vårdexport som något positiv. Den kan på sikt öka både ­kapacitet och kvalitet i hälsooch sjukvården förutom att den innebär en förstärkning av hälsooch sjukvårdens ekonomi.

11

Förbättra kryssningstrafiken. Masthamnen och Stadsgården måste utvecklas och förmågan att välkomna kryssnings- och färje­ passagerare bör förbättras. 12

Öka kunskapen i världen om möjligheterna att arbeta i Sverige.

Svenskar som har bott utomlands bör kunna omfattas av expertskatten. Samma sak bör gälla för utländska medborgare som tidigare har studerat i Sverige.

15

16 Öka internationaliseringen av det svenska utbildningsväsendet. Senast 2020 bör ett utländskt toppuniversitet ha öppnat en filial i Stockholm.

13

Förläng expertskatten till fem år, på sikt eventuellt ännu längre. Sänk nivån för när det kan bli aktuellt med expertskatt från dagens 89 000 kronor i månadslön. 14

24 Stärk Stockholm som finansiellt centrum.

Utöka marknadsföringen av möjligheterna till studier och arbete i Sverige.

17

Korta handläggningstiderna för utländska studenter som ansöker om att få studera i Sverige. 18

ERICA SJÖLANDER U T R E D N I N G S C H E F, I F M E TA L

1 Ett mer långsiktigt och aktivt lokalt exportfrämjande. Det skulle inte heller skada om det blev billigare för företagen att ta sig ut på nya marknader. 2 Nätverksbyggande. Vi måste lägga mer tid och resurser på att

25 Öka vårdexporten. Lös upp de politiska knutarna.

19 Stipendier till utländska studenter ska i ökad utsträckning fokusera på talangfulla studenter som kan matchas mot och etableras på den svenska arbetsmarknaden och mindre på bistånd.

20 Ge internationella skolor tydliga och goda förutsättningar.

26 Marknadsför Stockholmsregionens samlade vårdexporterbjud­ ande till utländska vårdgivare och försäkringsbolag.

Freda välfärdssektorn från skadliga politiska ingrepp. Ge privata företag inom vård och omsorg tydliga spelregler.

27

Förenkla tullhanteringen. Minska administrativt krångel vid bland annat uppgiftslämning, kontroll och tillståndshantering.

30

31 Importera mera och enklare. Exporten blir i större utsträckning beroende av import. Därför måste importens betydelse få en mer framstående plats i arbetet med att främja internationalisering.

Nya frihandels­ avtal bör i högre utsträckning fokusera på att eliminera tullar och andra hinder för import- och insats­varor. 32

Öka digitaliseringen av handeln.

36 Förbättra skyddet för utländska inves­teringar. Gör skiljedomsförfarande till standard när nya handelspolitiska avtal tecknas.

Inrätta ett ”Team Stockholm” för att förbättra sam­ordningen av huvudstadsregionens internationaliseringsarbete. I ”Team Stockholm” bör det ingå såväl offentliga som privata aktörer.

37

38 Inrätta en samlad webbplats och en gemensam mobilapp för besöksnäringen i Stockholms­ regionen.

hello

33

Förbättra infrastrukturen till hamnarna. Bygg en östlig vägförbindelse mellan Värtan och Sickla. 21

22

28 Inför tillfälliga medicinska visum för planerad vård som ett slags snabbspår för vårdsökande in i Sverige.

Ge företagens huvud­kontor och dess ­förutsättningar en central plats i det fortsatta ­arbetet med regeringens exportstrategi.

bygga långsiktiga relationer på plats i tillväxtländer. 3 Stockholm växer redan så det knakar och borde därför fokusera på att identifiera och aktivt attrahera företag som fyller kritiska hål i den regionala värdekedjan. 4 Bygga bostäder. Tillgång till billigt och flexibelt boende är prioritet 1, 2, 3 …

Öppna upp tjänstehandeln, inte minst inom telekommunikation, utbildning, besöks­ näring och vård.

34

35 Främja dataflöden. På sikt behövs det ett globalt ramverk som reglerar – och främjar – dataflöden över gränser.

PETER LARSSON SAMHÄLLSPOLITISK DIREKTÖR , SVERIGES INGENJÖRER

1 Det svenska samhället kan stötta med en politik som gynnar export generellt, men även mer specifika åtgärder som exportfrämjande organ kan stå för. 2 En unik idé för en produkt eller tjänst måste presenteras på ett

39 Gör engelska till ett officiellt språk i Stockholm. Förbättra informationen på kinesiska, franska, spanska och tyska.

40 Utse en nattborgmästare i Stockholm med uppgift att fungera som en brygga mellan nattens entreprenörer och staden.

sådant sätt att mottagaren förstår nyttan med densamma. Detta bör sedan leda till gemensamt agerande mellan företag, organisationer och myndigheter. Ofta saknas denna koordinering som vi ser att många andra länder har. 3 4 En blandning av fysiska möjligheter som bostäder, kommunikation och kulturella motsvarigheter som handlar om en mångfald av utbud. sthlm sthlmno no332016 2016 • 15


DOKUMENT

ASTRA ZENECA:

BOSTÄDER ÄR DET STORA PROBLEMET

Generösare ”expertskatt” och en bättre fungerande bostadsmarknad. Det skulle öka Stockholms attraktionskraft, enligt Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund. – Det stora problemet i Stockholm är bostadssituationen. Det är bland annat svårt att på ett vettigt sätt hitta hyresrätter åt internationella medarbetare. rots att läkemedelsföretaget Astra Zeneca är verksamt i över 100 länder, sker nästan 40 procent av produktionen i Södertälje. Företaget har med andra ord mycket stor betydelse för Sverige och Stockholmsregionen.

T

JACOB LUND säger att det är mycket som är bra i Stockholmsregionen. – Stockholm är kanske världens vackraste stad och ligger i en spännande region där det händer mycket. Kompetensen

SAMUEL ENGBLOM SAMHÄLLSPOLITISK C H E F, TC O

1 Att stärka Sveriges konkurrenskraft. Välutbildad och kreativ arbetskraft skapar varor och tjänster som kan konkurrera på världsmarknaden. 2 För enskilda företag kan exportfrämjandet fylla en viktig roll.

16 • sthlm no 3 2016

är hög både när det gäller arbetskraften och många utbildnings- och forskningsinstitutioner. Regionen har en ganska bra infrastruktur med flera flygplatser. Det finns en närhet till relevanta aktörer inom både näringsliv och offentlig förvaltning som är positiv. – Samtidigt är Stockholm en väldigt svensk stad. Det finns andra städer i Europa som känns mer internationella, som till exempel har fler EU-institutioner och mer internationell profil på företagen. Varför är det så? – Sverige har haft väldigt många stora och välskötta företag och har nog präglats väldigt

Ett annat sätt är studenter från till exempel Asien och att dessa får kontakt med svenska företag under sin tid här. 4 Stockholm måste vara en 3 region som både skapar och lockar till sig kompetenta och kreativa människor. För det krävs till exempel trygghet och tillgång till barnomsorg, skolor, kultur och rekreation. Bostadssituationen måste förbättras.

31%

Så mycket har ­ tockholms varu­ S export till USA minskat sedan 2003.

mycket av det. De svenska företagen har kanske traditionellt haft en mer svensk profil än många andra globala företag, till exempel om man tänker på sammansättningen i ledningsgrupper. Men jag tror att det håller på att ändras. Inte minst för många av de nya

J O N AS F RYC K LU N D TF CHEFEKONOM, SVENSKT NÄRINGSLIV

1 Fokusera på att stärka den inre marknaden. Europa är alltjämt det första steget för de flesta företag som internationaliserar. Att den inre marknaden brister särskilt för digitala tjänster är till stor nackdel för oss.

företagen är det självklart att tänka globalt. Har ni misslyckats vid internationell rekrytering på grund av bostadsbristen? – Nej, inte ännu. Men har vi mest rekryterat internationell personal till vår forskningsanläggning i Göteborg. Vi håller dock på att bygga en fabrik i Södertälje för produktion av biologiska läkemedel. Till den ska vi rekrytera en del internationellt. Vad behöver man göra, förutom att förbättra bostadsmarknaden, för att göra Stockholm mer attraktivt ur ett internationellt perspektiv? – Styrkan i det akademiska

2 Vi behöver få tillbaka vår nyfikenhet. Vi måste veta mer om tillväxtmarknaderna än vad tillväxtmarknaderna vet om oss. 3 Höga marginalskatter och inlåsningseffekter på arbetsmarknaden försvårar kompetensförsörjningen vid nyetableringar. Personaloptioner behövs. 4 Bostadsmarknaden fungerar inte, det är hög tid att ta tag i en sådan reform.


Foto: Björn Leijon

DOKUMENT

”Ofta väljer de forskare som vi rekryterar mellan att flytta, förutom till Sverige, till platser som Cambridge, Bostonområdet eller Schweiz. Där finns det en hel del internationella skolor som håller högre klass än de svenska”, säger Jacob Lund, kommunikationsdirektör på Astra Zeneca.

är så klart viktigt, men också att det finns ett bra ekosystem runt oss, att det finns flera andra solida och bra aktörer inom life science så att de som vi attraherar har andra möjligheter om de en dag skulle vilja göra något utanför vårt företag. – Vi tycker också att man ska förenkla och sänka kraven när det gäller expertskatten och

LENA HAGMAN CHEFEKONOM, ALMEGA

1 Ökad samverkan mellan innovativa tjänsteföretag och högskolor skulle skapa förståelse för vilka nya kompetenser som behövs. 2 Marknadsföra nya innovativa tjänsteföretag i Sverige på tillväxtmarknaderna och skapa goda

95%

procent av näringslivet i Stockholms län består av små och medelstora företag. Tillsammans svarar de för en fjärdedel av varuexporten.

förlänga maxperioden från tre till fem år. Vid internationell rekrytering är även kvaliteten på de internationella skolorna viktiga. De internationella skolorna i Sverige är inte dåliga, men är inte i världstoppen.
 Hur får man igång exporten till nya marknader? – Börja i rätt ända. Det innebär att man ska göra det

handelsrelationer. 3 God tillgång på kompetens är avgörande för tillväxtföretag. Att kompetensbristen stiger motverkar etableringar i storstadsregionerna. Fler hyresrätter bör byggas i tillväxtområden. 4 Sverige behöver kompetensinvandring, framför allt för att möta behoven från den kraftigt växande kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn.

samtidigt som flera länder har signalerat om att de tänker sänka den. Några har även tagit beslut om det. Storbritannien har till exempel sagt att landet kommer att sänka sin bolagsskatt till 17 procent från 2020. De har även en så kallad patentbox som gör det skattemässigt fördelaktigt att forska och ta fram produkter där. – Det finns även länder i Asien som har mycket fördelaktiga villkor för den som Gör det så attraktivt som bestämmer sig för att investera och bygga nytt möjligt för företag att ha där. När vi tittar på var tillverkning i Sverige. vi ska investera är detta JACOB LUND K O M M U N I K AT I O N S D I R E K T Ö R , A S T R A Z E N E C A mycket viktiga faktorer för oss, precis som kompetensförsörjningen. så attraktivt som möjligt för Jacob Lund betonar nödföretag att ha tillverkning i vändigheten av bra samverkan Sverige. Det är ju först då man mellan industri, akademi och har något att exportera. offentlig verksamhet. – För oss är det till exempel – Det fanns en tid då både vi viktigt att Sverige har en konoch många andra läkemedelskurrenskraftig bolagsskatt. bolag trodde att vi kunde lösa Vilken den väl är? allt själva. Så är det inte. För – Nja. I dag ligger den att lyckas behöver vi riktigt bra svenska bolagsskatten på en samarbete med akademi, vården genomsnittlig europeisk nivå och offentliga institutioner.

MAGNUS HENREKSON PROFESSOR I N AT I O N A L­E K O N O M I OCH VD, INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING 1 Att de är villiga att ta in nya delägare med industriell kompetens och i många fall att de kan tänka sig att sälja bolaget till en kapitalstark aktör som har kompetens och resurser att ta steget ut på de globala marknaderna.

2 Att odla positiva attityder hos nyckelpersoner i svenska företag vad gäller att jobba på och med utländska marknader. 4 Bra bostadsmarknad, hög 3 kvalitet på skolor, hälsovård och sociala tjänster, bra infrastruktur, rimlig skattenivå för nyckelpersoner med höga löner, förmånlig beskattning av personaloptioner och att intressanta företag fortsätter att komma fram i Stockholm.

sthlm no 3 2016 • 17


TEMA

TEMA

TESLA SATSAR PÅ BILAR – OCH LADDSTOLPAR

Norden är Teslas största marknad i Europa. Mindre känt är att elbilstillverkaren även satsar på att bygga ut infrastrukturen för laddning. – Vi har släppt alla våra patent fria med syftet att sätta fart på utvecklingen av elbilar, säger Josephine Adorelle på Tesla i Sverige. A V M AT S L U N D S T R Ö M F O T O M A G N U S G L A N S

rots att en Tesla Model S kostar nästan en miljon kronor (beroende på utrustningsnivå) dominerar det amerikanska företaget den svenska elbilsmarknaden. I juli månad rullade 1 661 Tesla Model S på svenska vägar enligt statistik från laddinfra.se. Bara den betydligt billigare Nissan Leaf är fler till antalet.

T

FRAMGÅNGEN BEROR bland

annat på att Tesla satsar på att bygga en infrastruktur för laddstolpar. – Vanligtvis sköts merparten av laddningar i hemmet eller vid arbetsplatsen, men för mer avlägsna destinationer bygger vi ett nätverk av laddstolpar med betydligt högre kapacitet för snabbladdning, berättar Josephine Adorelle.

18 • sthlm no 3 2016

Vid snabbladdarstationerna kan en Tesla S laddas från 0 till 80 procent på cirka 40 minuter. Stolparna finns utmed de större vägarna i Sverige. De gör det möjligt att exempelvis köra sträckan mellan Göteborg och Stockholm. TESLA ÄR inte ensamma

om att bygga nätverk. Bland andra sysslar Vattenfall med en utbyggnad, liksom Clever som ägs av Öresundskraft och Jämtkraft. Utbyggnaden handlar inte bara om att täcka vita fläckar geografiskt. Det handlar också att underlätta för laddning i flerfamiljsfastigheter. Sajten laddkoll.se har till exempel gjort en undersökning som visar att fler bostadsrättsägare kan tänka sig att köpa elbil om det finns laddningsmöjligheter i fastigheten.

Josephine Adorelle, projektutvecklare på elbilstillverkaren Tesla.

ELEKTRIFIERING AV FORDON Elektrifiering är en stark trend i fordonsbranschen. Här berättar några av Stockholms Handelskammares medlemmar om sitt arbete för en mer ­fossiloberoende fordonsflotta.


TEMA

DYRT MED ELBIL I SVERIGE I Sverige är elbilar dyra ­jämfört med fossildrivna bilar. I Danmark och Norge är skillnaden betydligt mindre. olkswagen Golf finns som elbil och som vanlig bensindriven bil i alla nordiska länder vilket gör att prisskillnaderna kan jämföras. I Sverige kostade en standard-Golf förra året 174 900 kronor medan elvarianten kostar 349 900 kronor, en prisskillnad på ungefär 100 procent, trots supermiljöbilspremien på 40 000 kronor. Motsvarande skillnad i Danmark är 48 procent medan den i Norge är negativ – minus 1 procent. Det betyder att det i Norge är billigare att köpa en eldriven Golf än en bensindriven. Förra året såldes därför 8 943 el­ drivna Golf i Norge – i Sverige bara 278.

V

Vi bygger ett nätverk av laddstolpar med betydligt högre kapacitet för snabbladdning. JOSEPHINE ADORELLE PROJEKTUTVECKLARE TESLA

ORSAKEN TILL skillnaderna är grannländernas större incitamentsprogram för att uppmuntra köp av elbilar. Den svenska premien är uppenbarligen inte tillräcklig om elbilsförsäljningen ska skjuta fart. Josephine Adorelle på Tesla menar att det nya förslaget om ett bonus-malus-system som presenterades i våras också är otillräckligt. – Om regeringen menar allvar skulle det behövas en bonus på 90 000 kronor och en malus på 800 kronor per gram utsläppt koldioxid för fossildrivna bilar för att nå ett likvärdigt försäljningspris som i exemplet med WV Golf. Vi tror att det är viktigt att bonusen är hög i början. Om elbilsförsäljningen ökar snabbt kan bonusen sänkas med tiden eftersom ökade volymer innebär sänkta priser, säger hon.

RENAULT: REGERINGEN BORDE GÖRA MER Elbilsmarknaden har ännu inte lossnat i Sverige. Synd, tycker Alain Thoral på svenska Renault som menar att regeringen borde göra mer för att få igång försäljningen. säkerheten kring incitamentsprogram och hur statsmakten kommer att styra upp försäljningen av elbilar håller än så länge tillbaka en förväntad försäljningsökning. Supermiljöbilspremien på 40 000 kronor som finns sedan tidigare räcker inte. – Med mindre än 1 procent sålda elbilar från nybilsmarknaden ligger Sverige redan efter både Norge och Danmark som har infört kraftfullare bonusprogram, konstaterar Alain Thoral som Alain Thoral leder försäljningen av Renaults elbilar i Norden. Räknas laddhybridbilar in kommer Sverige upp i en andel på 2 procent, men hybrider betyder förstås inte alls lika mycket för att sänka koldioxidutsläppen.

O

DEN FRANSKA biltillverkaren har med fyra bilmodeller 25 procent av elbilsmarknaden inom EU. I år räknar Alain Thoral med att Renault kommer att sälja 600 elbilar i Sverige. Han uppmanar statsmakten att komma till skott när det gäller ett kraftfullt incitamentsprogram. Regeringens nyligen presenterade bonus-malus-förslag kommer inte att kunna träda i kraft förrän tidigast 2018. – Om Sverige menar allvar med en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 går det inte att vänta längre. Varför inte starta ett premieprogram redan 2017? säger Alain Thoral. Renault är också en ny medlem i Handels­ kammaren och Alain Thoral hoppas på att kunna knyta nya kontakter för att promota en elbilsintroduktion på allvar. – Som representant för ett nyetablerat franskt företag här i landet ser jag fram emot att träffa andra företag och personer från det offentliga Sverige. sthlm no 3 2016 • 19


TEMA

Volvokoncernen satsar på de tre viktigaste trenderna just nu: eletromobilitet (elddrivna fordon), connectivity (uppkopplade fordon) samt automation (helt eller delvis självkörande fordon).

”STÖRRE UTMANINGAR FÖR TYNGRE FORDON”

eldrivna fordon missgynnas. berg Science Park och LindholDet är också viktigt att satsa men Science Park. på forskning och utveckling, – Bussarnas räckvidd är särskilt demonstration av 20 kilometer och batterierna nya lösningar. Ett exempel är laddas på sex minuter vid fordonsforskändstationerna. Handels­ ningsprogramDessutom är de Det är inte bara personbilar som elektrifieras. Det går framåt även met FFI som är tystgående och kammaren är när det gäller andra typer av transporter. samarbete det finns hållplaten viktig organistion ett – Självklart innebär elektrifieringen större utmaningar för mellan myndigser inomhus för och opinionsbildare heter, akademi tyngre fordon, men inga lösningar kan uteslutas, säger Andreas ökad komfort, och näringsliv. något som tidigare för Volvo. Svenungsson, SVP och ansvarig för samhällskontakter på AB Volvo. Det är viktigt att var omöjligt med T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M F O T O : V O LV O regeringen fortsätter att satsa fossildrivna bussar, säger Anoffensivt på utvecklingen av dreas Svenungsson. olvokoncertransporter på längre distanser framtidens transportsystem I hamnen i Long Beach i Los nen är en av har utmaningar när det gäller i höstens forskningsproposiAngeles pågår ett elvägsförsök tion, säger Andreas Svenungsvärldens batterikapaciteten. När där eldrivna hybridlastbilar största det gäller stadstrafik son. tar elektriciteten från tillverkare är det något enklare luftledningar under av lastbilar, och hybridisering är HAN ÄR nöjd med att vara färd. Detta gör att förbussar, anläggningsmaskiner vanligt, till exempel medlem i Stockholms Handelsbränningsmotorn inte och motorer, med varumärken inom busstransporter, kammare: behöver användas och Andreas som Volvo, Renault Trucks och distributionsfordon – Handelskammaren är en noll-emission uppnås på Svenungsson Mack. eller sopbilar, berättar viktig organisation och opisträckan. I Stockholm Andreas Svenungsson säger han och nämner några nionsbildare för Volvo, våra körs hybridbussar (plug-in) att Volvokoncernen är väl posiprojekt. kunder och anställda. Det mellan Karolinska Universitionerad inom de tre viktigaste arbete kammaren lägger ner tetssjukhuset och Ropsten i trenderna just nu: elektroI GÖTEBORG pågår projektet på viktiga samhällsfrågor som samarbete med en rad aktörer. mobilitet (elddrivna fordon), ElectriCity där morgondagens digitalisering, infrastruktur PRECIS SOM för eldrivna perconnectivity (uppkopplade kollektivtrafik testas tillsamoch transporter, näringslivets sonbilar behövs incitament för fordon) samt automation mans med 13 aktörer. Det är internationalisering och hanatt ny teknologi ska få fäste. (helt eller delvis självkörande del är oerhört viktigt för såväl en helt elektrifierad busslinje, – Styrmedlen måste vara fordon). knappt en mil lång, mellan två Volvos som Sveriges konkurteknikneutrala så att inte – Elektrifieringen av tyngre av Chalmers campus, Johannerenskraft.

V

20 • sthlm no 3 2016


MEDLEM

VÄLKOMNA!

HÄR ÄR VÅRA NYA MEDLEMMAR AZALEA NORDIC AB / DAY INTERNATIONAL AB / PREVAS AB / UBI GLOBAL ANNORLUNDA CATERING AB / MAINLOOP AB / MIKAS LOOKS AB / RECADERO AB / VIRMEDA AB EINAR MATTSSON AB : EINAR MATTSSON PROJEKT AB / VAJM AB / LINKEDIN SWEDEN AB DIAVERUM SWEDEN AB / VICKY NÖJESPRODUKTION AB EYES PRODUCTIONS STOCKHOLM AB / KEAB GRUPPEN AB GOLDWARE LANKONSULT AB / MIDROC PROPERTY DEVELOPMENT AB HALLÅ DÄR MATHLEAKS / TRUE WORKOUT (TRUE AB) / ARGUMENT AB VILLA NEST AB / MODERN PR LENA BERG AB MITTLAND TRADE & COMMERCE BREMLERBRICK / ALTIRA AB / LRCH HOLDING AB PARADISET – SVERIGES GODASTE MATMARKNAD AB SONY MOBILE COMMUNICATIONS AB / LEOVEGAS AB SCANDICFRUIT AB / MINMETALS NORTH-EUROPE AB VICKY VON DER LANCKEN VD, VICKY NÖJESPRODUKTION AB FRENTAB ENTREPRENAD & SÖNER AB / SVENSKA MÖTEN INVESTOR AB : EQT PARTNERS AB / FASTIGHETSNYTT FÖRLAGS AB Varför gick ni med i Stockholms SCANDIC HOTELS, STOCKHOLM CITY / GEFAB PRODUKTION AB Handelskammare? GLOBAL PHARMA CONSULTING (GPC) AB / NORDICED AB – Jag tycker som företagledare att det är en utmärkt mötesplats M.J.B SERVICES AKTIEBOLAG / ADVOKAT ROLF ÅBJÖRNSSON AB om man vill hitta nya affärskonSOLELIA GREENTECH AB / BETULA UTVECKLING AB takter både på hemmaplan och internationellt. PRONT EXPO PROJEKT AB / CFOL AB SBD CONSULTING / CHAINVINE LTD UK PONTE FIORE AB / LEVAY MULTIMEDIA AB MICOCON AB (GLOBAL PMI PARTNERS SWEDEN) / ATLAS COPCO AB SELLDIX AKTIEBOLAG / TICWORKS AB / KONFERENSPOOLEN Så många nya medlemmar har tillkommit i Stockholms NATURVENTION SWEDEN AB / CANDIDATOR AB / COPUNO SWEDEN AB Handelskammare sedan SHARING CAPABILITIES / ANYSHOP EUROPE HANDELSBOLAG förra numret av Handelskammartidningen. FREDRIK ERIKSSON RESTAURANG AB – LÅNGBRO VÄRDSHUS KÄLLSTA SÖDER / PARKANDO TECHNOLOGIES AB DEN NORDISKA HELLENSKA STIFTELSEN ”HELLENIC FOUNDATION” / AUDIO SQUAD AB FREDRIK ERIKSSON ASPLUND AB / OYSTER ADVISORY / AFFÄRSPROGRESS AB DAGAB INKÖP & LOGISTIK AB / 46ELKS AB / VASAMUSEETS RESTAURANG AB TEMPEST SECURITY AB / NYMAN RUDENSTAM ADVOKATBYRÅ AB BETALO AB / SWEDISH STANDARDS INSTITUTE (SIS)

75

sthlm no 3 2016 • 21


MEDLEM

MEDLEMSFÖRMÅNER

Handelskammaren är en borgmästare för huvud­stadsregionen. Tillsammans med våra medlemmar ­arbetar vi för att öka Stockholms och Uppsalas attraktivitet både för människor och företag. Här är några av de förmåner ditt företag får som medlem.

RABATTERADE UTBILDNINGAR

ENTRÉKORT TILL STOCKHOLMS­MÄSSAN

EXKLUSIVT MEDLEMSPAKET

KOSTNADSFRIA SEMINARIER

Effektivisera och förbättra före­ tagets styrelsearbete med hjälp av Styrelseakademiens rabatterade utbildningar för medlemmar. Läs mer på styrelseakademien.se.

Som medlem får du ett exklusivt entrékort för två med fritt inträde till samtliga mässor arrangerade av Stockholmsmässan.

Visa att ni är medlem i Handelskammaren med vårt ­exklusiva medlemspaket. I paketet ­ingår medlemsblock, ­ skylt och nyckel­ring.

Företagets anställda går ­kostnadsfritt på våra ­frukost­­möten och seminarier.

EFFEKTIV KOMPETENSUTVECKLING

SPAR TID OCH ­PENGAR MED ATA-CARNET

Driva Företag, en kompetensutvecklande seminarieserie med kunskapsintensivt innehåll och toppföreläsare, ger dig verktygen du behöver som företagare, kombinerat med nät­ verkande över frukost.

Som medlem i Handelskammaren får ditt företag rabatterat pris på internationella ­handels­­dokument.

ETT AXPLOCK AV VÅRA EVENEMANG:

AFFÄRSNYTTA OCH KONTAKTER Handelskammaren är en av de ledande mötes­platserna för f­ öretagare, politiker och opinionsbildare. Många händer skakas, ­visitkort utväxlas och nya affärskontakter tas på Handels­kammaren. Vi har ett stort utbud av frukostar, luncher och i­nternationella­seminarier under året.

Julmöte och årsmöte Årets viktigaste ­evenemang där näringslivets toppar möter ledande politiker i ett informellt sammanhang med mat, dryck och mingel.

”Do business with ...” Seminarier med f­ okus på ­internationella affärsmöjligheter på nya marknader.

CCC – FÖR DE STÖRSTA MEDLEMMARNAS VD:AR Chamber CEO Club är ett ­nätverk med högkvalitativa­ möten om ­regionens ­ utveckling. Kika i nyhetsbrev eller ­evenemangskalendern vad som är på gång.

SIST MEN INTE MINST ...

FLYTTAR?

Spotifys Martin Lorentzon slår larm om Stockholms bostadskris.

HANDELSKAM

BYGGHINDER

Naturreservat stoppar bygget och överklaganden av 100 000 bostäder.

MARTIDNING EN 2

2016

EN TIDNING OM

HUVUDSTADSREGIONE

N STOCKHOLM-UPPSALA

BYE BYE, BRITAIN SÅ DRABBAS

REGIONENS EKONOMI Senaste nytt

AV ETT BRITTISKT

på webben: chamber.se

UTTRÄDE UR

?

EU

Som medlem kan du följa aktuella frågor som vi driver genom Handelskammartidningen STHLM och medlemsbrevet #Capital.

Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm / Besöksadress: Brunnsgatan 2 / Telefon: 08-555 100 00 / E-post: info@chamber.se E-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se / Postgiro: 898-7 / Bankgiro: 160-3711 / Kontorstid: 8.30–17.00 / Hemsida: chamber.se Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan 13, 753 21 Uppsala • 018-50 29 50 • 018-55 44 58 / Verkställande direktör: Maria Rankka / Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse Styrelse: Michael Wolf, styrelseordförande • Per-Olof Söderberg, vice ordförande och kassaförvaltare, Söderberg & Partners • Erica Wiking-Häger, vice ordförande, Mannheimer Swartling Advokatbyrå Urban Edenström, vice ordförande, Stronghold Invest • Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice • Eva Gidlöf, Mondrago Consulting • Eva Swartz Grimaldi, Bianchi Café & Cycles Johan Karlström, Skanska • Jonas Persson, Microsoft • Birgitta Stymne Göransson, Cyngor • Lars Svensson, SH Bygg, sten och anläggning • Maria Veerasamy, Svenskt Tenn Medlemsinformation: Anna Malmgren, 08-555 100 07 / Press: Andreas Åström, 08-555 100 01 / Internationell handel: Marianne Dott, 08-555 100 37 / Källkodsdeponering: Evelina Wahlström, 08-555 100 47 Handelsintyg, tull och carneter: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • 08-555 100 20 • handelsdokument@chamber.se / Affärsnätverk: Caroline Wilhelmsson, 08-555 100 05 Analys och policy: Andreas Hatzigeorgiou, 08-555 100 02 / Skiljedomsinstitutet: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • Annette Magnusson • 08-555 100 52

SOM MEDLEM HAR DU MÅNGA MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL STOCKHOLMS OCH UPPSALAS UTVECKLING. VAR MED OCH PÅVERKA GENOM OSS! Kontakta Anna Malmgren för mer information, anna.malmgren@chamber.se.

22 • sthlm no 3 2016


D E BAT T

DEBATTEN Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta fram förslag på skatt på flygresor. Behövs en specifik flygskatt? Foto: Peter Phillips

RASMUS LING

MATS PERSSON

R I K S D A G S L E D A M O T O C H S K AT T E P O L I T I S K TA L E S P E R S O N ( M P )

R I K S D A G S L E D A M O T O C H E K O N O M I S K-­ P O L I T I S K TA L E S P E R S O N ( L )

JA Därför att ... OMSTÄLLNING till alternativa transporter och bioflygbränsle lyfter oss närmare klimatmålen. Klimatet är vår tids ödesfråga, och om vi ska nå målet från klimattoppmötet i Paris måste vi öka takten. Flygets klimatpåverkan är stor och ökar dessutom. De styrmedel som finns i dag räcker inte till, och en skatt på flygresor är en del av lösningen för att vända trenden med ökade utsläpp från flyget. Regeringen har tillsatt en utredning som just nu jobbar med att ta fram förslag till skatt på flygresor. Skatten ska utformas så att den uppmuntrar oss resenärer att välja mer miljövänliga alternativ och få flyget att bära sina egna klimatkostnader. Den ska också samverka med regional- och näringspolitiska mål så att alla delar av Åre Östersund landet bevarar sin konkurrenskraft. Airport UTÖVER att göra resor med låga utsläpp mer attraktiva är det också viktigt att ställa om till förnybara flygbränslen. Lösningar som exempelvis Fly Green Fund, där du kan betala för att ersätta vanligt flygbränsle med biobränsle, är ett intressant sätt att skapa den omställning som behövs. En omställning till bioflygbränslen kan även bidra till att Vi behöver jobb växer fram i den gröna energivända trenden sektorn i hela landet. Det måste vara enkelt att leva i med ökade utsläpp ett Sverige där vi minskar utsläppen kraftigt. Jag har lätt att förstå den från flyget som väljer flyget om det är billigare än tåget. Genom satsningar på snabbare och mer tillförlitlig järnvägstrafik och andra hållbara transporter, skatt på flygresor samt omställning till bioflygbränslen kan vi vända trenden och närma oss klimatmålen samtidigt som vi har en sund ekonomisk utveckling.

NEJ Därför att ... ARBETE och ekonomisk tillväxt är grunden för välstånd. Den tilltagande globaliseringen ökar konkurrensen och pekar på betydelsen av att Sverige, som en liten öppen ekonomi i norra Europa, har attraktiva ekonomiska villkor. Goda kommunikationer är en viktig del i detta. Ett konkurrenskraftigt passagerarflyg inom Sverige och till utländska destinationer är livsviktigt för det svenska näringslivet. Det är inte minst tydligt i Mälardalsregionen där flygplatserna har en viktig roll också för företag i andra delar av Sverige. I det läget väljer regeringen att föreslå en nationell flygskatt. Det kan innebära inställda avgångar, nedläggning av hela flyglinjer eller flyttande av flygtrafik till flygplatser utanför Sverige. Det är som om regeringen inte ser att ett försvagande av Sturup flyttar trafik till Kastrup. Det är bekymmersamt. EN VIKTIG liberal princip är devisen att ”förorenaren ska betala”. Transporternas negativa påverkan på klimat och miljö ska bäras Regeringens av användare och brukare. För förslag om en att stimulera övergången till nationell flygskatt klimatneutrala bränslen och energieffektiva fordon behövs ­riskerar att försvaga ekonomiska styrmedel. LuftSveriges konkurrenskraft farten ska därför, i likhet med andra fossilberoende transportslag, beskattas utifrån sin klimatpåverkan. Men eftersom flyget är ett internationellt transportmedel måste en sådan beskattning ske på global eller europeisk nivå. Därför riskerar regeringens förslag om en nationell flygskatt att försvaga Sveriges konkurrenskraft i en tid när den globala konkurrensen ökar. Det för Sverige i fel riktning.

HÅLLER DU MED? TYCKER DU ATT RASMUS LING ELLER MATS PERSSON HAR RÄTT? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare sthlm no 3 2016 • 23


VIMMEL

1

ÅRSMÖTET FYLLDE BERNS

2 3

4

Den 1 juni var det dags för Stockholms Handelskammares årsmöte. I år träffades medlemmarna på China Teatern och Berns. Bland talarna fanns Michael Wernstedt, Raoul Wallenberg Academy, Laurent Leksell, Leksell Social Ventures, och Michael Wolf som berättade om projektet ”Welcome Talent”.

5

6

7

10

11

Foto: Magnus Glans

9

8

1. Michael Wolf, ordförande, Stockholms Handelskammare. 2. Laurent Leksell, Elekta. 3. Anne Ramberg, Sveriges ­advokatsamfund, och Sven Unger, Mannheimer och Swartling.

24 • sthlm no 3 2016

4. Pia Clark, Stockholms Borgerskap, med Mats Sundbom, Silver Life och Catharina Roos, Co-drivers. 5. Michael Wernstedt, ­ Raul Wallenberg Academy. 6. Lisa Gunnarsson, Linkedin, och Johan Karlström, Skanska.

7. Amalia Berglöf, Raul Wallenberg Academy. 8. Urban Edenström, Stronghold, och Birgitta Stymne Göransson, Cyngor.

10. Ewa Swartz Grimaldi, Bianchi Café & Cycles, Veronica Boxberg Karlsson, Nära, Lars-Åke Tollemark, Unibail Rodamco, Magnus Widell, Gröna Lund, och Michael Wernstedt.

9. Karin Lind-Mörnesten, Swedish Care International, och Helena ­Skåntorp, Lernia AB.

11. Maria Veerasamy, Svenskt Tenn AB, och Anna-Karin Laurell, Bukowski Auktioner AB.


VIMMEL

1

1. Maria Ranka 2. Ming Wai Lau, Chinese Estates Holdings Limited. 3. Masafumi Sato, Japans ambassad, och Benny Wu, Excellence Hotels AB. 4. Nils Bildt, Teleopti AB. 5. Frédéric Cho, Frédéric Cho Advisory AB.

2 3

4

6. Britt Nilsson och Bo Pang Aldrin, Azalea Nordic AB. 7. Oscar Lundberg, SEB och Elisabet Söderström, Sweden-China Trade council.

5

6

HONGKONGS FRAMTIDA ROLL Hur ser Hongkongs roll som ”superconnector” ut i dag och i framtiden? Det diskuterades på Handelskammarens lunchseminarium den 8 juni.

7

8. Jan Broman, Fotografiska. 9. Felix Marquardt, Youthonomics. 10. Marita Bildt, Six year plan AB.

8

11. Lunchseminariet på Stockholms Handelskammare lockade många nyfikna. 12. Tommy Sundqvist, Enersave AB och Cristoffer Odin, Lucapps AB.

Ming Wai Lau, ordförande för Chinese Estates Holdings Limited, delade med sig av sina erfarenheter till seminariets deltagare.

11 12

10

13

13. Patric Sjöberg, vd, Stockholmsmässan.

Foto: Björn Leijon

9

sthlm no 3 2016 • 25


VIMMEL

3

4

2 5

MED FOKUS PÅ VÄRLDHANDELN På Världshandelsdagen som Handelskammaren arrangerade den 30 augusti diskuterades bland annat huvudstadsregionens roll i den globala handeln.

1

Under dagen presenterades Stockholms exportoch internationaliseringsstrategi. EU- och handelsminister Ann Linde talade om handel och internationalisering och Maria Rankka om globala städers roll inom handel och tillväxt.

6 9 10

7 8

2. Anna Landerholm Granberg, KPMG, Christine Rydberg, Stockholms Handels­ kammare, och Birgitta Bergvall-Kåreborn, Luleå tekniska universitet. 3. Helena Waker, ­Agenturföretagen.

11 26 • sthlm no 3 2016

4. Andreas ­Hatzigeorgiou, Stockholms Handels­kammare, och Ylva Berg, Business Sweden.

7. Ann Linde, ­ EU- och handelsminister, Magnus Welander, Thule, och Fredrik Erlandsson Thule.

5. Per Södersten, Mando, och Cecilia Bergh, Mando.

8. Ann Linde, EU- och handelsminister.

6. Marie Larsson och Eva Häussling, Svenskt Näringsliv.

9. Joel Eklund, Tepe, och Helen Richenzhagen, Tepe.

10. Anette Heilbrunn Saxby, Stockholms läns landsting, och Paul Lindqvist, Stockholms läns landsting. 11. Stefan Haglund, Företagsuniversitetet, och Daniela Lannsjö, Företags­ universitetet. Foto: Magnus Glans

1. Grünewaldsalen, Konserthuset.


BAROMETERN

PEJL PÅ LÄGET Bussbiljetter under huden, rymningsturism och hawaiiansk fisksallad. Här är ett axplock av allt det pratas om i huvudstadsregionen just nu. T E X T: C A R L H J E L M

STOCKHOLM

Bär SL-biljetten under huden

Sverige har flest människor med inplanterade mikrochips under huden. De läsbara ­chipsen har hittills främst ­använts till att låsa upp ­bostaden eller kontoret, eller att checka in på gymmet. Nu tittar även SL på ­möjligheten att ha biljetten under huden.

Största uteserveringen öppnar på Riddarholmen

BACKEN KAN BLI DUBBELT SÅ HÖG

Nästa sommar öppnar S ­ tockholms största uteservering på Evert ­Taubes terrass på Riddarholmen. Det är Stureplansgruppen och ­Statens Fastighetsverk som hoppas att serveringen ska bidra till mer folkliv på ön mitt i Stockholm. Stureplansgruppen öppnade för två år sedan i Gamla riksarkivet på Riddarholmen.

Flottsbrobacken i Huddinge kan bli 100 meter högre. Det är nämligen en av punkterna som undersöks i utredningen av förut­ sättningarna för ett vinter-OS i Stockholm 2026. Andra punkter som utreds är att höja Hammarby­ backen med 20 meter och en helt ny hoppbacke i Tullinge.

27/10

Liljeholmsbadet i Stockholm fick nyligen stänga på grund av att skicket var så dåligt att det inte var säkert att bada där. Nu konstaterar fastighets­ kontoret att en renovering av badet är svår och dyr, och rekommenderar i stället att bygga en replika av badet eller ett liknande bad anpassat till dagens behov.

FÅ DRAGHJÄLP AV ENTREPRENÖRER

SNABBMAT SKAPAR KROGTRENDER Stockholms mattrender skapas inte bara på finkrogarna. I stället är det ofta snabbmat som driver utvecklingen, konstaterar DN. Några av de senaste trenderna är japanska ramennudlar, pannkaksrätten okonomiyaki och den hawaiianska fisksalladen poke.

I Stockholms H ­ andelskammares­ nätverk ”Entreprenörer” kan n­ ystartade företag, som behöver draghjälp för vidare ­expansion, få hjälp av drivna och e­ tablerade ­entreprenörer. Den 27 ­oktober a­ rrangeras en nätverks­träff i ­Handelskammarens ­lokaler. ­”Entreprenörer” är ett blandat nätverk, både för drivna och erfarna ­entreprenörer och de som just har startat upp en verksamhet.

STÖRSTA MÖTESPLATSEN FÖR TULLFRÅGOR Den 13 oktober är det dags för Tulldagen, Sveriges största mötesplats för tullfrågor, som arrangeras av Stockholms Handelskammare. I år talar bland annat T ­ herese Mattsson, generaltull­direktör på Tullverket, Stefan Fölster på Reform­institutet ­berättar om ­robo­trevolutionen, och Andreas ­Hatzigeorgiou,­ chefs­ekonom på ­Handelskammaren, talar om Stockholms international­ iseringsstrategi.

TURISTERNAS NYA FAVORIT: ATT RYMMA Så kallade rymningsspel har b ­ livit en ny favorit bland ­Stockholms turister. Spelen, som även kallas ”exit games”, går ut på att en grupp tillsammans på en timme ska lösa ett uppdrag för att ta sig ut ur ett rum. I Stockholm finns bland annat Roomescape Stockholm, Questrooms, Quezzle och Escape Stories.

BRA!

VAD HÄNDE HÄR?

VILL SE REPLIKA AV LILJEHOLMSBADET

Nätverksträff för unga affärskvinnor

Stockholms Handels­ kammare arrangerar en träff för nätverket ”Women for business” för unga affärskvinnor den 4 oktober. Nätverket har skapats för affärskvinnor mellan 30 och 40 år som har hunnit ta steget ut i arbetslivet och vill ha en plattform för professionell och personlig utveckling.

Andreas Hatzigeorgiou

VÄRLDEN sthlm no 3 2016 • 27


POSTTIDNING B AVSÄNDARE

Handelskammartidningen STHLM Box 16050 103 21 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)


Sthlm #3 2016