Issuu on Google+

TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 7 OKTOBER 2013 TROLLHÄTTANS STADS PERSONALTIDNING NR 7 OKTOBER 2013

GLADA PÅ JOBBET – SEDAN 1962

TEMA: MILJÖ NORRLÄNNINGEN SOM FRYSER STADSPORTEN 7 / 2013

1


INNEHÅLL

LEDARE

5

Trollhättan ska vara en bärare av god miljö Vår vision – Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden – är både ett tillstånd vi vill uppnå och ett förhållningssätt. Att vara en plats för framtiden – de nyckelord vi använder för att beskriva vad det innebär att vi välkomnar förändring, vara mötesplats för nya idéer, bejaka ny teknik, stötta nya företag, delta i världens skeenden, förutsätter miljö och hållbarhet, plats för alla generationer och främja integration. Känner du igen dem?

8

Detta nummer av Stadsporten handlar just om miljö och hållbarhet. I vår miljöpolicy i MRP:n framgår att ”Trollhättan ska vara en bärare av god miljö. Det innebär att bidra till att bygga ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan, där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling.” Genom åren har politiker och anställda arbetat medvetet och engagerat enligt miljöpolicyn. Trollhättan var exempelvis en föregångare i att göra biogas av det egna avfallet och att bussarna drivs med hjälp av biogas. Vi har fått Gröna bilisters utmärkelse som bästa miljöbilskommun två år i rad. Kommer vi att bli en föregångare när det gäller elbilar?

12 Ledaren 2

Förstelärare 9

Ekologisk mat 3

Nyanställda 10

Miljöförvaltningen 4

Notiser 10

Biogas 5

Tack 10

Slättbergshallen 5

Arkiv X 11

Norrlänningen 6–7

Annonser 11

Ollonborren 8

Till sist 12

Cykeln 8

Pilen 12

Gatlampor 9

STADSPORTEN UTGES AV: Informationskontoret, 461 83 Trollhättan, Telefon: 0520-49 70 21, E-post: stadsporten@trollhattan.se. ANSVARIG UTGIVARE: Peter Asp. REDAKTÖR och grafisk form: Per Carlberg TRYCK: Mediatryck. REDAKTIONSKOMMITTÉ: Annika Wennerblom, stadsdirektör, Andreas Gleisner, Utbildningsförvaltningen, Åsa Dahlqvist, Vision, Carin Pettersson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Dan Fogelberg, Tekniska förvaltningen, Göran Cedgård, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Jeanette Åberg, Informationskontoret, Kristina Rynvall, Omsorgsförvaltningen, Lena Andersson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Lennart Andersson, Personalföreningen Rabatten, Annelie Sundblad, Miljöförvaltningen, Rose-Marie Ivarsson, Personalkontoret, Åsa Olsson, Hållbart samhälle, Åsa Zetterberg, Lärarförbundet, Henrik Larsson, Kommunal. OMSLAGSBILD: Indica Söder. FOTO OMSLAG: Sebastian Lamotte. MANUSSTOPP för nästa nr: 5 november 2013

2

STADSPORTEN 7 / 2013

Vi har politiska mål om att öka andelen ekologiska livsmedel i den mat som serveras våra brukare i skolor och omsorg. Och vi kan konstatera att med idoga arbetsinsatser så ökar andelen år från år. Visserligen varierar det på olika enheter . Ett mycket gott exempel är förskolan Ejdern där Indica Söder uppnådde hela 53 procent ekologiska livsmedel under 2012. Läs också om miljöförvaltningen som bland annat har till uppgift att utöva miljötillsyn, det vill säga att se till att lagar såsom miljöbalken och livsmedelslagen följs av både våra egna verksamheter men också företag i Trollhättan. Förvaltningen har en grannlaga uppgift i att få förståelse för lagstiftningens intentioner. Ett medvetet arbete med information och bemötande har gjort att förvaltningen förbättrat sitt nöjd kund index i den senaste servicemätning av kommunernas myndighetsutövning som SKL gör i undersökningen Insikt. Bra jobbat!

Annika Wennerblom Stadsdirektör


TEMA: MILJÖ

TEMA: MILJÖ Miljö och hållbar utveckling är högprioriterade områden för Trollhättans Stad. I detta nummer belyser vi det arbetet genom några konkreta exempel.

Indica bjuder mest ekologiskt 2012 bestod över hälften av den mat som Indica Söder serverade på Ejdern av ekologiskt inköpta livsmedel. Det var hon bäst på av samtliga förskolor i kommunen. – Vi ska ju servera så mycket ekologisk mat som möjligt. Samtidigt är barnen vår framtid, och då vill man göra det så bra som möjligt, säger hon. TEXT: PER CARLBERG FOTO: SEBASTIAN LAMOTTE

Förra året handlade Trollhättans Stad livsmedel för 42,1 miljoner kronor. Andelen ekologiska livsmedel var 15,4 procent. Sakta men säkert närmar man sig det uppsatta målet, vilket är 21 procent. 17 av stadens 44 förskolor nådde över målet 2012. Bäst av alla var förskolan Ejdern i Sjuntorp med imponerande 53 procent. Ansvarig i köket var Indica Söder, som sedan i april återfinns på Vitsippans förskola i Skoftebyn. Bakdag i köket

Vi träffar henne i förskoleköket en torsdagsmorgon, vilket är detsamma som bakdag. Hon tar fram det ekologiskt märkta 5-kilospaketet med vetemjöl och häller i köksassistenten. Mjölet är en av flera ekologiska produkter som Indica väljer i första hand. – Mjölet kostar 20 kronor mer än det vanliga paketet, berättar hon. Andra produkter som Indica alltid väljer att köpa in lite dyrare är exempelvis mjölk, smör, ost, nötkött, samt en

Bakdag på Vitsippan. Då använder Indica Söder ekologiskt vetemjöl.

del frukt och grönt. Att servera mat som i så hög grad består av ekologiska varor är genomförbart, trots en tight budget. Men Indica vill inte påstå att det vare sig är märkvärdigt eller svårt. – Nej. Jag tar vara på mycket mat som blir över, och kastar det inte i onödan. Idag serverar vi soppa, och då kan jag använda rotmos och grönsaker som är kvar från i går, säger hon. Att förskolor bakar sitt eget bröd är inte så vanligt längre, berättar hon. – Det är klart att baka tar tid, men jag bakar allting en dag i veckan. Ur ugnen kommer det Pain Riche, formbröd och frallor. – Fast jag skulle vilja lära mig mer. Smörgås och mjölk ingår ändå i mellanmålet, och därför vore det kul att kunna variera sig lite mer, säger hon. Aldrig kasta mat

På Ejdern bidrog det egna växthuset till att hålla nere utgifterna. Där bakade hon också bröd och serverade egen ekolo-

gisk müsli. Det sistnämnda har hon introducerat också på Vitsippan. Till en början var barnen lite skeptiska, men nu är åtgången större. Vad måste du dra ned på? – För att hålla budgeten kan jag inte köpa färsk fisk varje vecka, utan det blir fryst fisk mellan varven. Smaksatta filer eller pulverkrämer köper hon aldrig, och kanske kan en bidragande faktor till matfilosofin härledas till hennes egen uppväxt. – Jag fick lära mig att man aldrig skulle kasta mat, utan äta upp det som låg på tallriken. Färsk frukt serveras till samtliga måltider. Där sparar hon pengar just nu på äpplekontot eftersom Vitsippan har ett eget äppleträd, men också på grund av att hon tar med sig äpplen hemifrån trädgården, där den goda skörden skapat ett rikligt överflöd. Vi tackar Indica för besöket på Vitsippan, där barnen ett par timmar senare skulle få njuta av soppa – och nybakat ekologiskt bröd! STADSPORTEN 7 / 2013

3


TEMA: MILJÖ

Miljöförvaltningen har den minsta personalstyrkan av samtliga förvaltningar i Trollhättans Stad. Men trots sin ringa storlek har den ett stort ansvarsområde.

LITEN ENHET GÖR STOR SKILLNAD Den är vår överlägset minsta förvaltning, men gör stora insatser för vår miljö. – Vi gör väldigt många olika saker, det händer väldigt mycket varenda dag, säger Miljöförvaltningens chef Anna Kölfeldt. TEXT OCH FOTO: PER CARLBERG

Förvaltningen har bara 20 anställda, men personstyrkan är välutbildad och har bred kunskap. Den tar sig an allt från skyddsvärda träd och fladdermusprojekt till utsläpp från våra stora industrier. Man besöker enormt många arbetsplatser, arbetar med samhällsplaneringsfrågor, träffar fastighetsägare med mera. Här finns biologer, geologer och kemister – för att nämna några yrkeskategorier. Gemensamt för dem alla är att de är utbildade i miljölagstiftning och tillsynsmetodik. Ett annat gemensamt drag är att de sällan är på plats… – Den senaste undersökningen om vår svarsnivå per telefon hade sjunkit enormt, då blev jag jättestolt, säger Anna Kölfeldt. Det är ett citat som naturligtvis kräver en förklaring. – Är man ute hos en kund som betalar för vår tid ska du inte vara nåbar, förtydligar hon. Miljöförvaltningen har årligen kontakt med 1 200 av Trollhättans 4

STADSPORTEN 7 / 2013

3 000 företag. – Vi har duktiga företagare, och jag är väldigt stolt över dem. Vi har få matförgiftningsfall eller miljöolyckor. Vi arbetar mycket med att motivera företagarna, inte för vår skull, utan för sin egen. Men: – Det vi inte tycker att vi hinner med är information till allmänheten. Vi skulle vilja möta dem mer, sprida kunskap och inspirera. Attityd och bemötande

Mötet med företag och allmänhet är emellertid något som inte alltid fungerat 100-procentigt – och en viss skuld i det har Miljöförvaltningen, erkänner Anna. – Det är inte bara fördomar. Vi har inte alltid varit smidiga, utan också omständiga. Vi har kommit med pekpinnar och sagt att detta inte duger – utan att komma med förslag på hur de ska göra istället. Men det agerandet tillhör historien. Nu är kommunikation och motiverande samtal med kunder högprioriterat.

Förvaltningen arbetar i huvudsak i förebyggande syfte, vilket har sina nackdelar eftersom resultaten är svåra att se. Samtidigt skulle inte verkligheten se ut som den gjorde utan ett gediget förebyggande arbete. – Vi kan ha medverkat till att 800 nya enskilda avlopp grävts, men de syns ju inte. Det kan vara lite frustrerande, säger Anna och fortsätter: – Vi gläds över att blyhalterna minskar i mossarna i skogen, men det är ingen annan som gör, säger hon och skrattar. Ambitionsnivån är hög, men det finns mål som kan bli övermäktiga. – Ett av miljönämndens mål som blir svårt att nå är att hinna med att se till att alla enskilda avlopp blir åtgärdade innan 2020. Men ni har ju sju år på er? – Ja, men det finns 2 500 avlopp, och alla ägare till dem ska kontaktas och övertygas. När detta år är slut är vi uppe i 1 000, och vi hinner väl med 200 per år.


TEMA: MILJÖ

Två år i följd har Trollhättans Stad utnämnts till årets miljöbilkommun av organisationen Gröna bilister. Toppositionen grundar sig i Trollhättans satsning på biogasbilar i sin leasingflotta.

Topplacering – tack vare biogasbilarna

TEXT OCH FOTO: PER CARLBERG

Inriktningen på biogas inleddes emellertid långt tidigare. Redan 1996 var man först i landet med egenproducerad biogas till lokalbussarna. – Trollhättan ville tidigt profilera sig som en miljöbilskommun, säger Pernilla Bruzelius Olofsson, transportchef på Tekniska förvaltningen – och ansvarig för Trollhättans Stads leasingbilar. Hon berättar att satsningen på biogasfordon utökades vid millennieskiftet till att också omfatta personbilar. – Genom ett samarbete mellan Trollhättans Stad, Trollhättan Energi AB,

Saab och Högskolan Väst konverterades ett antal fordon till biogas. Det rörde sig om ett 50-tal Saabar med ditbyggda biogastankar. Dessutom leasades ett antal biogasbilar av märket Opel Astra. Bilarna fasades ut så småningom, men sedan sju–åtta år tillbaka i tiden är det biogas som gäller för merparten av leasingflottan – totalt cirka 140 fordon. Hur miljövänliga är de?

– Att köra på biogas jämfört med bensin minskar koldioxidutsläppen med

90 procent, säger Pernilla. Framtiden stavas också biogas. En upphandling av nya leasingfordon har genomförts, där de nya bilarna med start från oktober successivt ersätter de äldre fordonen. Senare i höst kommer Trollhättan att ingå i elbilspool, men det rör sig bara om ett fåtal fordon. – Biogas kommer alltid att vara huvudspåret i Trollhättan. Förutom att bilarna släpper ut lite koldioxid produceras biogasen också här av våra sopor. Elbilarna ser vi än så länge som ett komplement, säger Pernilla.

Energibesparingar i Slättbergshallen TEXT OCH FOTO: PER CARLBERG

K

ultur- och fritidsförvaltningen arbetar regelbundet med att se över möjligheten att göra sina anläggningar mer energieffektiva. Slättbergshallen är deras överlägset störste energislukare med sina närmare tre miljoner kilowattimmar om året i förbrukning. En liten – men effektiv – investering är ett nytt ventilationsaggregat. – Det sparar oss 30 000 kilowattimmar om året, säger anläggningschef Dan-Eric Bohm. Tidigare gick ventilationen hela tiden, men nu är den närvarostyrd med hjälp av rörelsedetektorer. – Vi har många rum som ofta står tomma. Om du exempelvis går in och hämtar en sopborste och sedan ut händer ingenting, men om du befinner dig i rummet i minst fem minuter drar ventilationen igång – och stängs av 30 minuter efter att man har lämnat rummet, berättar ishallschefen Per Ödlund. Det nya aggregatet går dessutom på fjärrvärme till skillnad från sin föregångare, och är också enklare att sköta. – Det är väldigt servicevänligt. Det är lätt att byta filter och

Ishallschefen Per Ödlund vid det nya ventilationsaggregatet.

fläkt, hur smidigt som helst, man behöver nästan inte ha verktyg med sig, säger Per. Ventilationsaggregatet sparar inga enorma pengar. Det kommer däremot investeringen i en ny kylanläggning att göra. Den 40 år (!) gamla anläggningen har snart spelat ut sin roll, och kommer förhoppningsvis att ersättas om två eller tre år. – Det är en stor investering, uppåt sex miljoner kronor. Men där kan vi spara 300 000 kilowattimmar om året. I en ny kylanläggning skulle vi även kunna få bort stor del av den mängd ammoniak, 1 200 kilo, vilken idag används som köldmedel för vardera ishall. Alternativt vi byter till annat köldmedel, säger Dan-Eric Bohm. STADSPORTEN 7 / 2013

5


R E P O R TA G E

NORRLÄNNINGEN SOM HATAR

kyla

Det är dags att revidera sina fördomar om norrlänningar. Dick Eriksson är varken tystlåten eller vägrar åka kollektivt. Och dessutom: – Jag är en norrlänning som hatar kyla, säger Trollhättans Stads nya näringslivschef. TEXT OCH FOTO: PER CARLBERG

Sorlet från övriga lunchgäster i Innovatums restaurang är konstant. Förmodligen bidrar vårt bord också till ljudkulissen när Dick Eriksson, Trollhättans Stads nya näringslivschef, ombeds berätta om sig själv. Han gör det bra och med en stor portion humor. 57-åringen är uppväxt i Skellefteå, 110 mil med bil norrut från Trollhättan. Pappa sålde fiskeredskap, och fisket blev en viktig hobby för sonen också. Men det fanns ett problem: Kylan. – Jag är en norrlänning som hatar kyla, säger Dick och förklarar: – Det är något med kapillärerna som gör att jag har dålig blodgenomströmning i händerna. Jag har alltid frusit som en hund! Värst var när det nappade under isfisket, och man var tvungen att ta av sig handskarna. Men jag var en jäkel på att borra hål… Löste alla ekvationer

I skolan visade han sig tidigt duktig i ämnet matematik. Det ledde till fortsatta studier – och kärlek. – Jag träffade min blivande fru Catarina på A-kursen i matematik i 6

STADSPORTEN STADSPORTEN76//2013 2013

Umeå. Man kan säga att det uppstod en ekvation som löstes. Var den svår? – Nej, hon hjälpte till bra… Aldrig sökt ett jobb

Den gemensamma flytten till Göteborg -79 hade inget att göra med flykt från kyla – i så fall hade nog dessutom bättre alternativ funnits. Nej, det var Catarina som hade erbjudits arbete som lärare. Dick fortsatte sina studier i matematik och statskunskap, och blev så småningom rekryterad som föreläsare och forskarassistent på institutionen för informationsbehandling – där grunden lades till IT-utvecklingen. Dick blev en entreprenör inom området. Han varvade olika chefsjobb med den gemensamma nämnaren att han aldrig sökte något av dem … … förrän näringslivschefstjänsten i Trollhättan dök upp i somras. – Det var mer efter en diskussion i goda vänners lag, där jag kom fram till att man kanske skulle göra något annorlunda, säger Dick som också fick uppmuntrande stöd från hustrun Catarina.

– Hon tyckte att det lät spännande. Nöjd med livet

Hemma i Tollered utanför Göteborg fortskrider livet. De tre döttrarna är utflugna sedan länge. Tjejerna är unika på många sätt, men framförallt en sak sticker ut:


R E P O R TA G E

BdbhsIhiciis dio molesent int pel et adis exped exeriosam rerrovit facere doloreSkellefteåbördige Dick Eriksson har peria si repro ommolestia quodi to etusa volorrunto doluptis aut laut voluptat ut landat Trollhättan. Stadens nya a dis exeruptium utemqui duntia dipsae experi idebis est, ut est idel moloreiaut näringslivschef trivs inte bara i sin officia sam comnias adic.

nya yrkesroll – utan också med livet som helhet.

– De heter Dixdotter i efternamn, det är bara de som gör det i hela världen. Namnförslaget kom från Catarina. Något annat som båda föräldrarna ville var att döttrarna skulle satsa på naturvetenskap. – Men ingen är i närheten! Två hamnade inom modevärlden, och är

jätteduktiga. Men det är ju så långt från naturvetenskap man kan komma. Den yngsta tjejen har inte riktigt landat i vad hon vill, men bara det inte blir mode, säger Dick på skoj innan han fortsätter lite allvarligare: – Men de ska veta vad vi tycker, sedan får de göra vad fasen de vill.

Hur nöjd är du med livet nu? – På en skala från ett till tio? Det är nog tio. Jag har inget annat jag drömmer om än att få fortsätta som jag gör. Jag är oerhört lycklig med den jag lever tillsammans med, och dessutom säger hon detsamma om mig.

STADSPORTEN 7 / 2013

7


TEMA: MILJÖ

FRISKT OCH FRÄSCHT PÅ FÖRSKOLA TEXT: PER CARLBERG FOTO: LISBETH GUSTAFSSON

Dennis Nyström och Pernilla Gustafsson är belåtna med miljösatsningen på förskolan Ollonborren.

U

nder sommaren har renoveringar ägt rum på förskolan Ollonborren: Nya ventilationsaggregat, nytt värmesystem, tilläggsisolering av vind och byte av belysning till LED, – Den här energieffektiviseringen halverar energiförbrukningen, säger Dennis Nyström, energi- och miljösamordnare på Trollhättans Tomt AB. Ollonborren utgör pilotprojekt i Tomt AB:s satsning på att successivt komma tillrätta med sina värsta ”energibovar” i fastighetsbeståndet. Förskolan låg topp fem av Tomt AB:s fastigheter i Trollhättan när de räknade förbrukning per kvadratmeter. Påtaglig förändring

Förskolechefen Pernilla Gustafsson kan vittna om att inomhusmiljön verkligen inte var ultimat. – Det var ojämn temperatur och dålig luft. På vissa avdelningar var det jättevarmt, samtidigt som andra avdelningar var kallare. Dessutom kunde personalen känna sig trött. Att vädra på vintern var inte så lyckat med elementen igång, och

värmekostnaderna var väldigt höga, berättar hon. När hon kom tillbaka efter semestern var förändringen påtaglig. – Ja, personalen tyckte att luften hade blivit ”härlig”. Och vi har nu regulatorer om vi behöver göra en extra vädring. Värmeskillnaden har vi ju inte märkt av så mycket än, men vi kommer att kunna justera värmen. De nya LED-lamporna lyser starkare och bättre, och har dessutom en dimmerfunktion. På utsidan har också en uppfräschning skett, byggnaden är inte längre mörkröd utan lyser nyfärgat vit. – Vi förhandlade oss till det genom att låta arbetarna dela lunch- och fikarum med oss, istället för att ställa upp en arbetsbarack, berättar Pernilla. Det positiva slutar inte heller där. Visserligen justeras hyran uppåt, men energikostnaden blir lägre. – Det blir ungefär plus minus noll jämfört med tidigare, men det känns som att vi är en vinnare eftersom vi har fått så bra miljö, säger Pernilla.

Cykeln dominerar fullständigt på Rådjuret

H

emvård Rådjuret har tillgång till ett arbetsfordon, men det används sällan. Istället är cykeln det fullständigt dominerande arbetsredskapet. – Vi vill inte ha fler bilar, säger enhetschefen Gunnel Einarsson. Rådjuret ansvarar för hemvården i det geografiskt tätbebyggda området kring Hjortmossen i centrala Trollhättan. Man utgår från Smedjegatan, och avståndet till brukarna är inte långt varför det snabbaste och smidigaste forstskaffningsmedlet är cykeln. De är drygt 80 medarbetare, varav cirka 70 dagligen gör hembesök hos brukarna. – Och av de 70 är det säkert 60 som cyklar. Resterande tio går, säger Gunnel Einarsson, en av de två enhetscheferna på Rådjuret. Maria Engvall föredrar cykeln. 8

STADSPORTEN 7 / 2013

Det finns en bil, men den står oftast still. – Det är positivt för miljön. Samtidigt är det mer rationellt för arbetet, det funkar inte med bil. Vi är inte avundsjuka på dem som har det, och det har aldrig kommit upp på någon önskelista att vi skulle har fler bilar, säger Gunnel. För undersköterskan Maria Engvall är det helt naturligt att använda sig av pedalerna för att utföra sitt jobb. Och hon uppskattar trampandet. – Det känns bra att vara ute och få frisk luft, och det är så skönt att få den där pausen och andas mellan besöken hos vårdtagarna, säger Maria. Hon slipper leta parkeringar – och miljön slipper avgaser. – Vi cyklar många korta sträckor varje dag. Hade vi använt bil skulle det bli jättemycket avgaser. Inte ens en iskall vinterdag kan hon känna avundsjuka mot kollegor i bil. – Nej. Då kan det vara snövallar. Man kanske krockar, kör av vägen – eller sitter i en bil som inte startar, säger Maria.


TEMA: MILJÖ

MILJÖVÄNLIGARE BELYSNING I GATLAMPOR TEXT: PER CARLBERG

I

Trollhättans kommun finns nästan 11 000 gatlampor. Sedan flera år tillbaka i tiden pågår ett arbete med att successivt byta ut kvicksilverlamporna mot mer miljövänliga och effektivare ljuskällor. – Vi har bytt väldigt många lampor. Förhoppningsvis kan vi vara klara 2015, men det beror på hur mycket pengar vi har för att byta, säger Lennart Sandblom, gatuingenjör i Trollhättans Stad. Början till slutet för kvicksilverlamporna i gatubelysningen inleddes redan på 90-talet i Trollhättan. Först genom att man gick ned från 125 Watt till 80 Watt. Efter det kom ersättaren högtrycksnatrium, men nu är LED huvudspåret. Men det var ingen självklar ersättare. 2008 gjordes en utvärdering av gatubelysningen som jämförde högtrycksnatrium

med LED, men den kom fram till att det då inte var ekonomiskt försvarbart att byta. Därefter har LED-lampan sjunkit i pris, vilket tillsammans med andra aspekter fick Trollhättans Stad att satsa på den. – En stor fördel med LED är att den har längre brinntid än högtrycksnatrium, och att göra färre lampbyten utmed en högtrafikerad väg är också bra ur säkerhetssynpunkt, påpekar Lennart Sandblom. Lennart har också ett bra och färskt exempel på hur mycket Trollhättans Stad sparar på både miljön och i plånboken när man byter ut kvicksilverlampan mot LED. – Vi har bytt 21 lampor i området Hulan i år. I augusti 2012 förbrukade lamporna 743 kilowatt, samma månad i år var förbrukningen 83 kilowatt. Omräknat i procent var sänkningen cirka 89 procent.

Totalt 16 pedagoger kommer under kommande två år att arbeta som förstelärare respektive utvecklingslärare.

Klart med förstelärare och utvecklingslärare TEXT OCH FOTO: ANDREAS GLEISNER

N

u är det klart vilka lärare som blir förstelärare och utvecklingslärare i Trollhättans stad. 16 pedagoger får under två år uppdraget att utveckla och förbättra undervisning och pedagogiska metoder. Förhoppningen är att det på sikt ska ge eleverna bättre måluppfyllelse. De 16 är redan idag anställda som lärare och pedagoger på utbildningsförvaltningen, men kommer i och med uppdraget som förstelärare att få ägna tid åt verksamhetsutveckling. Åtta utvecklingslärare kommer att arbeta på ett förvaltningsövergripande plan, och åtta förstelärare är knutna till ett specifikt skolområde. Edyta Nyman arbetar till vardags som lärare i matematik och NO på Åsaka skola, men kommer nu att få ägna tid åt att initiera och driva utveckling på skolor inom hela förvaltningen i rollen som en av utvecklingslärarna.

– Det känns roligt och spännande, men också lite nervöst, säger hon. Men jag har min vision, och det handlar om ett entreprenöriellt lärande där vi kan nå fram till eleverna, och jag brinner verkligen för skolutveckling. Satsningen på förstelärare och utvecklingslärare är möjlig tack vare förändringar i skollagen, och i Trollhättan har fokus legat på att hitta en bra mix av lärare med en gedigen grund i allmänpedagogik och didaktik. Mats Eriksson, utvecklare och planerare på Utbildningsförvaltningen förklarar: – Genom att satsa på att utveckla kompetenser som är allmängiltiga i läraryrket hoppas vi kunna nå framgång på ett bredare plan än om vi bara satsat specifikt på exempelvis matte. Nu utvecklar vi kunskaper som alla våra lärare har nytta av, säger Mats Eriksson. STADSPORTEN 7 / 2013

9


NOTISER

HÄR ÄR VÅRA NYA ARBETSKAMRATER SVEN ÅRLÉN, lärare, Karlstorpsskolan MARIA BRANDBERG, specialpedagog, Centrala skolområdet ANNICA SÖDERSTRÖM, fritidspedagog, Strömslundsskolan SOLVEIG OLSSON, sjuksköterska, Rådjuret KRISTER THUDÉN, upphandlare, KSF STEFAN GRIWALL, upphandlare, KSF LINDA PALMQVIST, lärare, Åsaka skola JOSÉ MONTEZA CASTILLO, lärare, Hjortmosseskolan ERIK KÄLLMAN, sjukgymnast, Tallbacken RICHARD ALLVIN, lärare, Paradisskolan LINDA AMMITZBÖLL, lärare, Kronan. Vinnarna från Novemberfestivalen 2012.

18:E NOVEMBERFESTIVALEN – FILMFEST I TVÅ DAGAR 22/11 drar vi igång årets Novemberfestival, den 18:e i ordningen. I två dagar träffas unga filmare från hela landet, regionala resurscentra, filmbranschfolk och andra filmintresserade! Festivalen startar kl. 15.00 med invigning av Anna Serner, VD Svenska Filminstitutet. Därefter bjuds besökarna på seminarier med bland andra Björn Stein (Känn ingen sorg, Storm), manus med Zara Waldebäck, regiworkshop med Maria Eriksson och Olof Leth, FilmCloud bjuder på festivalsmingel med härliga wraps, filmquiz med QuiZadillas. Under lördagen 23/11 visas alla filmer som deltar i tävlingen, varvat med Face to face med bland annat årets jury, samt avslutningsvis en pampig galamiddag och prisutdelning! Datum: 22-23/11. Plats: Folket Hus Kulturhuset. Info: www.novemberfestivalen.se

HÖSTMÖTE VISION Det är snart dags för höstmöte med fackförbundet VISION. När: 19/11 klockan 18.00 Var: Folkets Hus Kulturhuset

... till alla som uppvaktat mig i samband med min pensionsavgång

Ingrid Nilsson Sädesärlans förskola

10

STADSPORTEN 7 / 2013

Krister Thudén och Stefan Griwall är två nya ansikten på Upphandlingsavdelningen.

MER BUSKIS PÅ UPPHANDLINGEN? I augusti fick Upphandlingsavdelningen två nya medarbetare: Stefan och Krister. Det rör sig dock inte om den kända buskisduon – men det är två glada grabbar som har nära till skrattet. – Nu kommer upphandlingarna att bli roligare. Garanterat, skojar Krister Thudén. Yrkesmässigt kommer han senast från Siemens AB, där han verkade som strategisk inköpare. Man kan säga att han bytte från upphandling i privat sektor till kommunal.

– Det är ganska likvärdigt, men mer styrt här naturligtvis. Det finns inte samma utrymme att förhandla på samma sätt, säger Krister. Stefan Griwall kommer närmast från en tjänst som upphandlare i Vänersborgs kommun. Så nu har du bytt upp dig? – Ja, precis. Han delar också synen på Trollhättan som lokomotivet i området. – Ja, som drar Vänersborg efter sig…

MARIE TOG PRISET Under Trafikantveckan cyklades det sammanlagt över 200 mil. Alla deltagarna var också med i utlottningen av diverse priser. Det finaste fick förskolläraren Marie Löfgren ta emot av Cykelfrämjandets Anders Drougge: En presentcheck värd 3 000 kronor. Den kan hon använda i någon av de sex cykelbutiker som finns i Trollhättan och Vänersborg.


K U LT U R / N Ö J E

arkiv

x

Årets Julklapp för medlem i personalföreningen RABATTEN! Nu kan du köpa biobiljetter för 70 kronor styck! Var: Receptionen Trollhättans Stadshus Öppettider: Måndag–torsdag 08-16.30, fredag 08-15.00 Krav: Uppvisande av giltigt medlemskort

Dags för årets julfest! Fredagen den 29/11 klockan 18.30 Trollhättans Stad bjuder som vanligt in alla anställda och förtroendevalda till årets julfest på Swania. Perikles orkester står för underhållning och för dansmusiken. När julbordet är uppätet, runt cirka 22.00, kommer allmänheten att kunna komma in och dansa. Biljetterna kostar 150 kronor/person, inkl julbord med dans. Biljetterna kan köpas i stadshusets reception från och med 21 oktober. 400 biljetter finns. Ta gärna med jämna pengar. Först till kvarn gäller... • Du måste lämna en ifylld talong samtidigt som du köper biljetten. Du kan köpa för flera personer samtidigt men vi måste då ha en talong för var och en. • Telefonbeställning kan inte göras. • Köpt biljett kan ej återlämnas Välkommen!

Trivselkommittén består av Rose-Marie Sandstedt, Agenda 21. Birgitta Olsson, Receptionen. Britt-Inger Johansson, Personalkontoret Maria Svantesson, vaktmästare

TALONG FÖR KÖP AV BILJETT TILL JULFEST PÅ SWANIA FREDAGEN DEN 29 NOVEMBER KL 18.30

Namn: ...............................................................................................

Sven-Åke Sandblom förgyller varje nummer med läsning ur stadsarkivet. Denna gång blir det lite fakta om några broar i Trollhättan. Stallbackabron: Bredd 14 meter, längd 1 400 meter, brobanans höjd över Göta älv cirka 32 meter, Byggstart januari 1979, bron öppnades för trafik i juni 1981. Invigare: Carl XVI Gustaf. Göta älv har en bredd av cirka 500 meter vid broläget, varför elva stöd är belägna i älven. Bottenplattor har gjutits under vatten inom stålspont ner till ett djup av tolv meter under vattenytan. Monteringsarbetet utfördes av Öresundsvarvet. Entreprenadsumman var 46 miljoner kr. Malgöbron: Belägen mellan Klaffbron/Strömkarlsbron/Åkersbergsvägen. Total brolängd 48 meter, spännvidd 38 meter, nybyggnadsår 1989-1990. Byggentreprenör Skanska. Klaffbron: Klaffbron är en stålbalkbro i ett spann. Spannet är rörligt och av typ dubbelklaff. I övrigt består brons bärande delar av betong. Brons maskiner finns i brokamrarna på båda sidor av trafikkanelen. Bron öppnades för trafik 1959. Ägare till bron är Trollhättans kommun men driften sköts av Sjöfartsverket. Öppning av bron sker via fjärrmanövrening från slussarna. Total brolängd 50 meter, total bredd 21,5 meter. Spiköbron: Belägen mellan Spikön och Fagerstrand. Fri spännvidd 70 meter, total brolängd 90 meter, bredd tolv meter, färdig 1941, byggentreprenör Allmänna Betongbyggnadsbyrån.

Arbetsplats: ...................................................................................... Sven-Åke Sandblom Stadsarkivet STADSPORTEN 7 / 2013

11


SVERIGES KULTURSKATT? Det som är positivt med att åka tåg är två saker: dels får man mycket tid att reflektera över viktiga och mindre viktiga saker i livet, dels finns tidningen KUPÉ. I ett nummer av tidningen (maj, 2011) finns ett spännande uppslag om de svenska kulturarv som är på väg att försvinna ur våra liv. Efter att ha läst artikeln undrar jag om det verkligen är viktigt att vi värnar alla kulturyttringar i vårt land? I artikeln nämns exempelvis papiljotten som en redan utdöd skönhetsmetod som definitivt borde k-märkas. Med risk för att inte folk ska förstå vad en papiljott är har man försökt beskriva vad detta odefinierbara substantiv är, eller rättare sagt var. ”Papiljotter. Vadå? Jo, förr rullade kvinnor upp sitt hår på små plaströr för att det skulle lockas, och så få observationer av detta bruk har gjort sedan 2002 att folklivsforskarna är nästan helt säkra på att papiljotten numera är en utdöd skönhetsmetod.” (s.26-27) Samtidigt som jag kan hålla med folklivsforskarna och ifrågasätta behovet av detta användande anser jag att det egentligen borde finnas en marknad för just dessa i en tid då hållbar utveckling och miljötänkande är ledord i varje modern, medveten människas hjärna. För vad kan vara mer miljövänligt än en återanvändbar papiljott? Visserligen i plast, men ändå. Min saknad torde inte bli stor i fysisk mening men en pytteliten sorg skulle definitivt infinna sig. För i min barndom hade faktiskt tanterna papiljotter! Jag säger tanter för ur en 10-årings perspektiv var det mesta tantlikt som sträckte sig bortom 18-årsgränsen och den fullständigt, definitiva gränsen för när man blev tant gick vid 30 år. Då fanns det ingen återvändo, papiljotterna skulle på, gärna huckle eller schalett ovanpå dessa för att hålla dem på plats och till det bar man spetsblus och plisserad kjol. Med denna bild av en modern 30-årig kvinna, växte jag upp och blev så småningom själv 30. Inte märkligt att jag hade en hejdundrande trettioårskris med bilden av vad man ”måste” ha på sig och använda som vuxen, mitt i livet. Och ibland känns det som om krisen fortfarande varar tack vare (eller på grund av) denna kulturskatt…några år senare, typ 15. I reportaget finns fler spännande reflektioner kring vårt kulturarv som eventuellt borde värnas: Tunnbrödsrullen, raggarbråk, håll och krocket bland annat.

Anneli Stark Arbetsmarknadshandledare

Hans Ellström, Laila Johansson och Mikael Johansson är supernöjda med Pilens nya lokaler – inte minst med konferensrummet som de befinner sig i här.

Ljusare tillvaro för Pilen Alkohol- och drogrådgivningen Pilen har flyttat in i nya lokaler. Här är det ljust, fräscht och välkomnande. – Färgerna förmedlar en varm känsla, och vi märker att flera brukare blir positiva bara när de kliver in genom dörren här, säger kuratorn Hans Ellström. TEXT OCH FOTO: PER CARLBERG

Alkohol- och drogrådgivningen Pilen finns inte längre kvar i kvarteret Pilen på Drottninggatan 57, utan återfinns sedan början av september på fjärde och översta våningen i Ingenjörshuset på Gärdhemsvägen. Orsaken till flytten är att psykiatrin ville ha tillgång till samtliga lokaler, varför Pilen inledde en diskussion med Eidar om vart man skulle hysas in i stället. ”Allt är nytt”

Man fastnade för en ljus lokal på den översta våningen i Ingenjörshuset. Där vidtog sedan omfattande invändiga renoveringar: Köket vid ingången flyttades och ersattes av ett ljust välkomnande väntrum, man tapetserade med varma färger. Och så vidare. – Allt är nytt, förutom golvet, säger psykoterapeuten Mikael Johansson. I början av september öppnades dörren för brukarna, och responsen har varit god. – Flera av brukarna har uttryckt att det är ljust och luftigt och mer rymd i lokalen, berättar sjuksköter-

skan Laila Johansson. Kurator Hans Ellström upplever att den nya miljön har en lugnande inverkan på en del brukare, att stressnivån har en tendens att sjunka avsevärt. Förutsättningarna att utföra ett bra jobb förbättras därigenom – och fördelarna är fler. – Vi har fått ett stort konferensrum, vilket vi inte hade tidigare. Det ger plats för fler gruppdialoger och föreläsningar. Rummet är också utrustat med PC-kanon, säger Mikael Johansson. Lika centralt

De påpekar även att verksamheten är geografiskt lika centralt placerad nu, att det är lika långt hit från Busstorget som till Drottninggatan 57. Att tiden var mogen för en flytt står också klart. – Jag var där häromdagen när de sista sakerna skulle flyttas iväg, och lämnade tillbaka mina nycklar. Efter att ha arbetat där i 15 år kändes det bra inombords, som ett avslutat kapitel, säger Hans.


Stadsporten nr 7