Page 1

Planering i Mora och Orsa 2010-2011


2

Utgivare: Stadsbyggnadsfรถrvaltningen Mora Orsa Foto: Mora kommun, om inget annnat anges. Tryck: Centrumtryck Mora AB April 2011


INNEHÅLLSFÖRTECKNING Karta med aktuella planer 4 Förord 5 Landsbygdsutveckling 6 Moras vindbruksplan 7 Mora centrum 8 Noret norra 10 Norets östra Handelsområde 11 Detaljplaner i Mora 12 Orsa centrum 16 Orsas översiktsplan 18 Orsas vindbruksplan 19 Söder om Lisselhed 20 Detaljplaner i Orsa 21 Grönklitt 22

3


4

KARTA MED AKTUELLA PLANER


FÖRORD Det pågår en omfattande planering i Mora och Orsa kommuner. I Mora planeras bl.a. för ett nytt resecentrum, en ny genomfart för vägtrafiken genom centrum och för nya bostäder på flera platser i kommunen. I Orsa ligger fokus framförallt på skidanläggningen Grönklitt med stugområden men man vill även bygga nya bostäder i attraktiva lägen. I båda kommunerna planeras för vindbruk och för hur landsbygden ska utvecklas i strandnära läge. I denna skrift presenteras ett axplock av de största och mest aktuella planerna i Mora och Orsa kommuner. Den fysiska samhällsplaneringen regleras i planoch bygglagen och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Planenheten på Stadsbyggnadsförvaltningen har hand om kommunens planering och detta sker i tätt samarbete med kommunens övriga förvaltningar. Stadsbyggnadsförvaltningen bildades den 1 januari 2011 genom att stadsarkitektkontoren i Mora och Orsa slogs samman. Med denna skrift vill vi presentera ett urval av de mest angelägna uppgifter vi arbetar med idag. Rubriker med röd bakgrund avser Mora och rubriker med gul bakgrund avser Orsa.

Håkan Persson, planchef April 2011

5


6

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGE Den 1 juli 2009 trädde den nya lagen om strandskydd i kraft. Grunden i den nya lagen är ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet. Kommunerna har emellertid fått möjlighet att i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (även förkortat LIS). Planeringen för landsbygdsutveckling i strandnära läge ska samordnas i Mora och Orsa. Den strandnära zonen är särskilt värdefull för djur och växter, eftersom övergången mellan land och vatten ger förutsättningar för en mängd olika livsmiljöer. Stränder är även viktiga för besöksnäringen. Vatten är dessutom en stark attraktionskraft när det gäller boende. Attraktiva boendemiljöer kan i sin tur påverka näringslivets och företagens lokalisering.

Strandskyddet ska långsiktigt trygga att medborgarna har tillgång till strandområden. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att tillgodose strandskyddets syften är det bl.a. förbjudet att uppföra nya byggnader. Det skyddade området är normalt 100 m från strandkanten både på land och i vattenområdet. Vid dispensprövning i bygglovet eller upphävande av strandskydd i detaljplan inom ett LISområde kan det få betraktas som ett särskilt skäl om åtgärden bidrar till att långsiktigt främja utvecklingen på landsbygden. De kriterier som ska uppfyllas är bland annat att åtgärden långsiktigt ska bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden. Tillgången till strandområden för allmänheten och att det finns goda livsvillkor för växt- och djurlivet ska dock tillgodoses långsiktigt.


MORAS VINDBRUKSPLAN Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med att ta fram en vindbruksplan som ska peka ut lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft. Vindbruksplanen ger även riktlinjer för hur etableringar ska utformas i de olika föreslagna områdena med hänsyn till bland annat natur-, kulturoch turismvärden. Vindbruksplanen har varit utsänd för samråd under hösten 2010 och den kommer att bli ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.

De frågor som avhandlas är bl.a: • Vindförutsättningar • Landskapets topografi och övergripande uppbyggnad • Landskapets historiska kontinuitet • Kultur- och naturvärden • Ornitologiska värden • Turism och friluftsliv • Förutsättningar för anslutning till elnätet • Luftfartens intressen • Försvarmaktens intressen

Vindkraftverk på Säliträdberget

Åke Lindgren

Utställning kommer att genomföras under 2011.

7


8

MORA CENTRUM CENTRUMUTVECKLINGSPLAN

GENOMFART MORA

Den fysiska strukturen, det vill säga hur bostäder, arbetsplatser, service, vägar, järnvägar och grönområden är lokaliserade till varandra, är av avgörande betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hållbar utveckling och en god livsmiljö.

Biltrafiken genom Mora är ovanligt stor för en så liten ort. Under slutet av 1990-talet pågick diskussioner om en förbifart mellan E45 strax norr om Noret och väg 70 norr om Mora men det arbetet lades på is bland annat p.g.a. höga kostnader. Vägverket (nuvarande Trafikverket) genomförde därefter en förstudie E45/väg 70 genom Mora och sedan beslutade kommunen, Vägverket och Banverket att utreda och samverka kring möjliga åtgärder. Samverkan ledde till att följande mål angavs i skriften Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter:

Under senare år har en mängd nya anspråk tillkommit i de centrala delarna av Mora. Det finns därför ett behov av att försäkra sig om att de olika projekten strävar åt samma håll. De projekt som ska samordnas är bl.a. Genomfart Mora, Resecentrum och detaljplan för Prästholmen. Därför vill man ta fram en centrumutvecklingsplan. Centrumutvecklingsplanen ska stärka centrala Moras roll som en attraktiv bostadsort, ett levande handelscentrum och tilltalande besöksmål i regionen. Centrumutvecklingsplanen ska hantera: • Trafik • Bostäder • Arbetsplatser, handel och service • Grönstruktur och dagvattenhantering • Friluftsliv och turism • Kulturmiljö • Stadsbild och gestaltning Centrumutvecklingsplanen kommer att bilda underlag för ett arbete med en förjupad översiktsplan för Mora tätort.

• Moras centrala infrastruktur skall utvecklas med fokus på hållbart resande och en hållbar stadsutveckling • Förbättrad tillgänglighet i Mora • Förbättrad kapacitet på E45/väg 70 i Mora • Tryggare och säkrare trafikmiljö Målen ska nås genom fyrstegsprincipen: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt, t.ex. utbyggt gång- och cykelvägnät och bättre kollektivtrafik. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, t.ex. uppdelning av genomfartstrafik på flera vägar. 3. Förbättringar och ombyggnationer av vägnätet, t.ex. cirkulationer. 4. Större nybyggnation, t.ex. förbifart Sandängsleden.


MORA CENTRUM RESECENTRUM Mora fungerar som en viktig knutpunkt mellan olika trafikslag för resenärer som ska resa vidare till Dalafjällen. Det finns därför behov av ett nytt resecentrum där järnväg och bussterminal samlokaliseras för att underlätta byte mellan olika transportslag. Kommunen har beslutat att det nya resecentrumet ska lokaliseras till området vid den befintliga järnvägsstationen. Ett attraktivt resecentrum kan bidra till både ortens och regionens utveckling.

PRÄSTHOLMEN Prästholmen är ett centralt beläget område i Mora och inom området finns camping, stugbyar, hotell, konferensanläggning, tennishall, fotbollsplaner, simhall, ishall, friidrottsanläggning m.m. Genom Prästholmen går vasaloppsspårets naturreservat och området omgärdas av Österdalälven och Hemulån. Kommunen vill utveckla området och har därför påbörjat ett planarbete för Prästholmen.

9


NORET NORRA Mora kommun har förvärvat 77 ha mark mellan Mora lasarett och Vattnäs. Avsikten är att planlägga för 200-400 bostäder etappvis under en längre tidsperiod. Två av områdets största kvaliteter är västerläget och sjöutsikten. Under 2009 tog kommunen tillsammans med Sweco fram ett idéunderlag för stadsutveckling i området. Enligt idéunderlaget ska området innehålla olika bebyggelsetyper för att skapa en variation av boendekvaliteter, upplåtelseformer och social blandning. Idag arbetar Stadsbyggnadsförvaltningen med en fördjupad översiktsplan och med en detaljplan för området närmast lasarettet som båda tar sin utgångspunkt i Swecos idéunderlag.

Vid korsningen mellan väg E45 och den tilltänkta förbifarten finns förutsättningar för verksamheter, såväl kontor, småindustri som handel i liten skala. Trafikstrukturen i området grundas på en huvudgata där huvudstråk för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik förläggs. Förbifarten, den så kallade Sandängsleden, placeras delvis som en bro genom området. Det kan även vara möjligt att uppföra en gång- och cykelbro mellan Noret och Sandängarna. Grönstrukturen består av gröna ”kilar” i öst-västlig riktning som öppnar sig mot Orsälven och Orsasjön eller följer de små bäckarna. Mer information finns på www.mora.se

Sweco Architets

10

Illustration från Swecos idéunderlag


NORETS ÖSTRA HANDELSOMRÅDE Sedan några år tillbaka råder stor efterfrågan på mark för sällanköpshandel i Mora. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med en detaljplan för att tillskapa ytterligare planlagd mark för handel. Största delen av Moras sällanköpshandel är belägen i Noret. Den tillkommande handeln inom detaljplanen ska inte konkurrera med handeln i Mora centrum och därför planeras här i huvudsak för skrymmande varor.

Sweco Architects AB har hjälpt kommunen med att upprätta ett gestaltningsprogram för utformning av områdets allmänna ytor. Gestaltningsprogrammet visar även hur Skålmyrsvägen ska utformas samt hur sidoområden till Hjortsåkersvägen kan gestaltas. Vidare ger programmet riktlinjer för utformning av parkeringsplatser, vegetation, belysning och markmaterial.

Sweco Architects

Skålmyrsvägen föreslås förlängas österut med en ny anslutning till Färnäs bygata. På så sätt nås handelsområdet både väster- och österifrån. Planförslaget omfattar en ombyggd trafikplats i nordöstra delen av planområdet vid väg 70.

Det nya handelsområdet i Noret

Illustration av hur grönytorna mellan den nya och den äldre delen av handelsområdet kan utformas.

11


DETALJPLANER I MORA NORRA KRÅKBERG Stadsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag för att planlägga för bostadsbebyggelse i olika varianter (småhus, radhus eller flerfamiljshus) norr om Kråkberg.

Området är en del av Morafältets israndsdelta. Det är mycket flackt och har ett öppet och glest tallbestånd och det finns dessutom rikligt med fornlämningar i området.

Sweco Architets

Avsikten är att exploatera området etappvis och på ett sätt som tar hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som finns. Maximalt bedöms 500 nya bostäder kunna inrymmas.

Den glesa tallskogen i norra Kråkberg

RÄDDNINGSSTATION PÅ SANDÄNGARNA Räddningstjänsten har genomfört en lokaliseringsutredning för att hitta en bra placering av en ny räddningsstation och nu planlägger Stadsbyggnadsförvaltningen för ändamålet. Valet föll på Sandängarna eftersom läget är strategiskt med avseende på inställelsetid vid deltidsbemanning samt med tanke på närheten till stora industrier i Östnor. Dessutom bedöms Älvgatan vara mer framkomlig än Strandgatan för att nå den östra delen av tätorten. Räddningstjänsten vill även kunna använda Sandängskanalen som räddningsväg för sin räddningsbåt.

Skanark AB

12

Den nya räddningsstationen på Sandängarna


DETALJPLANER I MORA ÖRJASTÄPPAN Stadsbyggnadsförvaltningen planerar för ny industrimark genom att utöka Örjastäppans industriområde österut. Detaljplaneområdet omfattar ca 35 hektar och är beläget vid Vinäsvägen. Mora kommun har sedan lång tid tillbaka förvärvat det aktuella markområde för framtida industriändamål. Näringslivskontoret bedömer att planförslaget möjliggör ca 250-300 nya arbetsplatser.

Den nya delen av Örjastäppans industriområde

VASAGATAN

Mondo Architects

Det kommunala bostadsbolaget Morastrand kommer att riva det så kallade Näsénshuset och flerfamiljshuset Vasagatan 39 i f.d. kvarteret Valhall och istället uppföra en vinkelbyggnad om fyra och fem våningar.

Den nya byggnaden i hörnet mellan Vasagatan och Hantverkaregatan

Rivningen av Näséns-huset är en första etapp i en tänkbar omvandling av en del av kvarteret. Detaljplanen möjliggör att de flesta av de befintliga byggnaderna inom planområdet rivs för att ersättas med byggnader om tre till fyra våningar. Det finns möjlighet till handel och kontor i bottenvåningen inom en del av planområdet.

13


14

DETALJPLANER I MORA LJUNGVÄGEN / SYD KVARNHOLSVÄGEN Syftet med detaljplanen söder om Kvarnholsvägen är att ge förutsättningar för bostäder samt en förskola inom det så kallade Canadaområdet i Morkarlby. Planområdet gränsar i norr till befintlig villabebyggelse längs Kvarnholsvägen i Morkarlby. I området kommer att rymmas omkring 18 villatomter, 14 radhustomter och ett kvarter med ungefär 20 lägenheter i flerfamiljshus. Det finns även utrymme för en förskola. Detaljplanen vann laga kraft i juli 2010. Gatan byggs ut under vintern 2011 och försäljning av tomterna kan starta sommaren 2011.

LUNDSTIGEN Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av små villor på maximalt 18 st. nya mindre fastigheter. Detaljplaneområdet omfattar ca 5 ha och är beläget inom det så kallade Canadaområdet i Morkarlby. Planen ska även säkerställa allmänhetens tillgänglighet till den bostadsnära naturmark som ligger sydväst om tomterna. Detaljplanen vann laga kraft i juli 2010. Gatan byggs ut under vintern 2011 och området kommer att byggas ut av en exploatör.

Illustrationer av de två nya bostadsområdena i Canadaområdet, i södra Morkarlby


DETALJPLANER I MORA ÖVRIGA PLANER I MORA • Förskolan Solgungan i Morkarlby • Björnramsgatan, 4- 6 lägenheter • Hållarnäsvägen, villor • Förskolan Humlan i Våmhus • Hantverkaregatan, handel • Morkarlbyvägen, handel och service • Svale idrottsplats i Vika • Båthusplatser Sollerön • Minneslund för smådjur • Mitjelåsvägen - Kniploksvägen, bostäder • Uppåkern, Sollerön, villor

15


ORSA CENTRUM CENTRUMUTVECKLING

Orsa kommun vill synliggöra Orsa centrum. Kommunen arbetar med att ta fram en ny utformning på Järnvägsgatan i Orsa centrum. Den nuvarande sträckningen och trafikmiljön harmonierar inte med gällande hastigheter, trygghet och säkerhet för alla trafikantslag. Idag är Järnvägsgatan utformad som en genomfartsgata. Den aktuella sträckan ska utformas som en lokalgata med bättre tillgänglighet, säkerhet och utrymme för de oskyddade trafikanterna. Ett ”hjärta” i samhället skapas där samhällets funktioner kommer att sammanstråla. Denna plats är tänkt som en så kallad ”shared space” där trafikslagen samsas utan regleringar men på de gåendes villkor. Tillgängligheten är en viktig aspekt i ombyggnaden av Järnvägsgatan både för lokaler och för hela den yttre miljön utifrån funktionshindrades behov.

WSP

16


WSP

ORSA CENTRUM

Skisser pรฅ mรถjlig utformning av offentliga miljรถer i Orsa centrum.

17


ORSAS ÖVERSIKTSPLAN

Marco Glijnis, Kola Productions

18

ÖVERSIKTSPLAN Under 2011 startar arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Orsa kommun. Det finns en politisk ambition att göra en innovativ översiktsplan, där de kommunala förvaltningarna involveras mer i processen än tidigare. Den kommuntäckande översiktsplanen från 1994 ska omarbetas. Vissa delar av arbetet sker med fristående tematiska delar till den kommuntäckande översiktsplanen.

LIS-planering

Orsa och Mora kommer gemensamt att arbeta fram områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge, se sidan 6.

Odlingsmark

Ett tillägg till översiktsplanen kommer att hantera odlingsmark och specifikt odlingsrösen. Målet är att klara ut förutsättningarna med Länsstyrelsen om vilka områden som bevaras och vilka som kan avvaras till förmån för exploatering.

Vindbruksplan

Arbetet med att ta fram ett tillägg till översiktsplanen fortsätter. Se nästa sida.

Grönklitt

Kommunen kommer att ta fram en fördjupad översiktsplan över Grönklitt, se sidan 22.


ORSAS VINDBRUKSPLAN Orsa kommun genomför 2010-2011 ett arbete för att ta fram en vindbruksplan. En vindbruksplan är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta innebär att översiktsplanen från 1994 uppdateras vad gäller frågan om vindkraft. Grundläggande i arbetet med vindbruksplanen är att frågor om omfattning av utbyggnad behandlas samtidigt med frågor om lokalisering. På så sätt kan utbyggnaden av vindkraft relateras till landskapet samt kommunens övriga planer för hur marken ska användas för olika ändamål i framtiden. Utgångspunkten för arbetet har varit två strategier som arbetsgruppen och konsulten arbetat fram. 1: En fortsatt etablering av vindkraft sker i anslutning till redan beviljade ansökningar. Denna strategi innebär att etableringen av vindkraft i kommunen ska ske i anslutning till områden där vindkraft redan är beviljad.

Christopher Lewis Cotrell

2: En fortsatt etablering av vindkraft bör kunna ske inom de områden som av Energimyndigheten är utpekade som riksintressen för vindkraft. Det är mycket viktigt att vindbruksplanen belyser frågan om påverkan på andra intressen i landskapet, t.ex. kultur- och naturvärden, ornitologiska värden, turism och friluftsliv och boendemiljön.

19


SÖDER OM LISSELHED LISSELHED Vid Orsasjöns östra strand beläget mellan Orsa och Mora ligger området Lisselhed. Syftet med planen är att ge möjligheten att uppföra ca 52 friliggande småhus i kommunal regi. Området ligger i västsluttning med kvällssol över Orsasjön, i ett barrskogsområde som nyligen har gallrats ut. Längs stranden ligger idag fritidshus och den nya bebyggelsen kommer att ligga längre upp i sluttningen. De befintliga byggnaderna har stått på mark som tidigare arrenderats ut men som styckades av i december 2010. För att säkra tillgängligheten till stranden så lämnas luckor i bebyggelsen, så kallade ”släpp”. Vid vissa av släppen skapas möjligheten att ha bryggor.

Ramböll Sverige AB

20


DETALJPLANER I ORSA STATIONSOMRÅDET Syftet med detaljplanen är att det ska kunna bedrivas handel i stationsbyggnaden. I dag är detaljplanen utformad för järnvägsändamål och handelsverksamhet avviker därför mot planens intentioner. Planen ska hantera förhållandet mellan Inlandsbanan och den verksamheten som ska bedrivas i den stationsbyggnaden.

HALLINGVÄGEN-VÅMHUSVÄGEN Korsningen Hallingvägen-Våmhusvägen är belastad med stora mängder trafik. Dels trafiken till och från Grönklitt och dels trafiken till den angränsande ridskolan. Det råder även dålig sikt i korsningen. Syftet med planen är att skapa en säkrare trafikmiljö.

21


Grรถnklittsgruppen

22 GRร–NKLITT


GRÖNKLITT GRÖNKLITT

Etableringstrycket på Grönklitt är högt och det innebär ett stort behov av planering. Grönklitts övergripande planering ska påbörjas under 2011 och hanteras i en ersättning av den befintliga fördjupade översiktsplanen. Översiktsplanen ska visa på en tänkt långsiktig utveckling av Grönklitt och hur man vill använda ytor och tänker sig en eventuell utvidgning av området. Fördjupningen kommer även att hantera Grönklitts förhållande till fäboden Fryksås. I Grönklitt finns en mängd projekt under utveckling, framförallt för att erbjuda boende i olika former. En plan kommer möjliggöra utveckling av centrumanläggningen, med ambitionen att göra Grönklitts centrum så bilfritt som möjligt. En detaljplan för boende med Ski-in/Ski-out läge planeras på Grönklittstoppen. Byggandet är en del av projektet Green Wood och har ambitionen att bygga miljövänligt i trä och titta på möjligheterna för effektiv energiförsörjning. Detta i en typ av område som annars domineras av direktverkande el.

Grönklittsgruppen

Grönklitt är ett expansivt område med verksamhet året runt. Allt från skidåkning till björnpark.

23


Planering i Mora och Orsa

Det pågår en omfattande planering i Mora och Orsa. I Mora planeras bl.a. för ett nytt resecentrum, en ny genomfart och för nya bostäder på flera platser i kommunen. I Orsa ligger fokus framförallt på att erbjuda bostäder i attraktiva lägen och på skidanläggningen Grönklitt. I denna skrift presenteras ett axplock av de största och mest aktuella planerna i Mora och Orsa.

Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Planenheten Besöksadress: Fredsgatan 12 Postadress: 792 80 MORA Telnr: 0250-260 00 E-post: stadsbygg@mora.se www.mora.se www.orsa.se


Planering i Mora och Orsa 2010-2011  

Det pågår en omfattande planering i Mora och Orsa. I Mora planeras bl.a. för ett nytt resecentrum, en ny genomfart och för nya bostäder på f...

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you