Page 1

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se

Psykoterapi, existentiella samtal och utbildning i hela Sverige • Våren/Sommaren 2014

Existentiell filmfestival i Falun

med lyckligt slut Religionsdialog Kanske har alla

rätt – eller fel? Positiv närhet

och positiv distans

• Ann, vår nya ekonom • Om Existentiell filmfestival • Utvärdering av Nicodemus • Ny förening - S:t Lukas i Norra Kalmar • Idéburen vård kan bli viktig valfråga • Om övergrepp - från trauma till minne

n e n n i V k för g ! bo rlä1snin vå


Direktorn har ordet

Att möta alla hjärtan Vi har lämnat Alla hjärtans dag - Valentindagen - bakom oss, eller Vänskapens dag som den kallas i Finland. Det är en dag som främst associeras med romantik och förälskelse men som också kan få stå för vikten av att vårda våra relationer, i familjen, till vänner, till medmänniskan. Alla hjärtan är viktiga att möta, inte minst de brustna som söker helhet. I den meningen är alla dagar ”alla hjärtans dag” för S:t Lukas. Att möta alla hjärtan innebär också att kunna ha en dialog med dem som inte känner och tänker som vi själva, som till exempel de som bekänner sig till en annan religion. Vårt samhälle präglas av mångfald; olika språk, religioner och traditioner, vi måste därför finna vägar att mötas med öppenhet och respekt för varandra. Rädslan för det okända, det annorlunda, behöver namnges och bearbetas. Främlingsfientlighet är något som leder till stora negativa konsekvenser över hela världen. I det här numret av Sankt Lukas har du möjlighet att läsa mer om hur man med hjälp av tillitsfulla relationer och en god religionsdialog kan skapa bättre samhälls- och samtalsklimat. Ett annat sätt att arbeta med livsfrågor är att delta i Existentiell Filmfestival i Falun den 10-11 april, där S:t Lukas i Falun är en samverkanspart. Tillsammans med andra intresserade kan du se på filmer som handlar om annorlundaskap, utsatthet, nära relationer, kärlek, åldrande, döden, tro, godhet och ondska - kort sagt allt som det innebär att vara människa. Det är som bekant i samtalen med andra som vi blir till och på Existentiell Filmfestival är det existentiella samtalet i fokus. Årets tema är lyckligt slut, vilket verkar lovande. Både mångkulturella och existentiella teman hittar vi också i olika exempel på program landet runt, ett sätt för S:t Lukas att i dialoger bidra till större öppenhet och förståelse människor emellan. På förbundsnivå fortsätter bygget av en organisation som är tydlig utåt i sitt budskap om människors rätt till psykoterapi, rätt att bli sedda i sin helhet och komplexitet. Vi arbetar samtidigt med våra inre samverkansformer för att stärka oss ekonomiskt, freda och utveckla det terapeutiska och förebyggande arbetet. Flera spår samtidigt. Som avslutning lånar jag några rader av Thomas Tranströmer, ur Mörkerseende 1970. Två sanningar närmar sig varandra. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Den som märker vad som håller på att hända ropar Förtvivlat: ”Stanna! vad som helst, bara jag slipper känna mig själv.” Det finns en båt som vill lägga till – försöker just här den kommer att försöka tusentals gånger.

Anne Magnusson, tf direktor

2

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas

Tryck: åtta.45

Ansvarig utgivare: Anne Magnusson, tf direktor

Papper: Multi Offset

e-post: anne.magnusson@sanktlukas.se

Distribution: Posten som Posttidning B

Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas

Upplaga: 5 500 ex

e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se

Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm

Framsidesbilder: Lena Bergquist, Tomas Axelsson,

Tel. 08-616 03 80

Mattias Pettersson

Fax. 08-669 47 19

Grafisk form: Åke Paulsson, Lena Bergquist

e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se


Kriminalvården har speciella fängelser för kvinnor: Hinseberg utanför Örebro, Färingsö utanför Stockholm, Sagsjön i Göteborg, Ljustadalen norr om Sundsvall, Ringsjön utanför Ystad samt anstalten Ystad. Den 1 oktober 2013 fanns det 243 intagna kvinnor i landet, vilket var 5,6 procent av det totala antalet intagna (www.kriminalvarden.se).

S:t Lukas erbjuder frigivna kvinnor samtal om livet Text: Lena Bergquist Foto: Erika Baraldi

Erika Baraldi är leg. psykolog och arbetar på S:t Lukas mottagning i Stockholm. Hon erbjuder stödsamtal eller psykoterapi till kvinnor som har varit frihetsberövade inom Kriminalvården, som befinner sig inom frivården eller blivit frigivna. Vissa kvinnor har lätt att ta sig tillbaka till ett gott liv, medan andra har svårt att göra sina röster hörda i samhället; de saknar arbete, bostad och erbjuds inte den vård de behöver. Med bidrag från Stiftelsen Drottning Sophias Skyddshem har Förbundet S:t Lukas fått möjlighet att stödja kvinnor som önskar samtal efter fängelsevistelse. Leg. psykolog Erika Baraldi arbetar med konfidenter som kommer från Färingsöanstalten, samt de som dömts till skyddstillsyn inom frivården. Liknande verksamhet finns inom S:t Lukas Göteborg, där leg psykoterapeut Ingalill Ferm arbetar och inom S:t Lukas Malmö i Ystad.

Foto: Kriminalvården

S:t Lukas i Stockholm tar emot frigivna kvinnor över 18 år. De som kommer till S:t Lukas har vitt skilda bakgrunder, men de har en gemensam problematik. – De unga som är runt 20 år har ofta problem med arbetslöshet, bostadsbrist och destruktiva förhållanden där de blir utnyttjade. De äldre har ofta under längre tid befunnit sig i social misär med missbruk och kriminalitet, vissa har också förlorat vårdnaden om sina barn, säger Erika. Kontakten börjar med att Kriminalvården skickar ansökningar till S:t Lukas i Stockholm. Erika träffar kvinnorna under två bedömningssamtal, Hur mår intagna kvinnor? En del intagna kvinnor lider av förhöjd aggressivitet och adhd, var femte är deprimerad och över hälften av kvinnorna upp till 18 år har upplevt trauma, det har kriminalvårdens Jenny Yourstone, forskare och doktor i psykologi och Diana Wenander, utredare

de kommer gemensamt överens om det är möjligt och meningsfullt att inleda en psykoterapi eller en serie stödsamtal. – Kvinnan måste ha tillräckligt stort förtroende för mig så att samtalen blir konstruktiva och meningsfulla. Jag gör en bedömning om hennes önskemål är att öka förståelsen för sin situation eller om hennes önskemål är av praktisk art. Många vill ha hjälp i samtalen med Arbetsförmedlingen, hyresvärdar och sjukvården. Ett annat vanligt önskemål är att få hjälp med att leta efter anhöriga eller tidigare förtrogna som de tappat kontakten med. Kvinnorna vill återupprätta relationen, förklara sig eller i vissa fall be om förlåtelse. Det är inget som S:t Lukas kan hjälpa till med, målet för samtalen är att stärka konfidenten så att hon själv kan ta itu med sitt liv. Om Erika och konfidenten enas om att det är samtal som kvinnan behöver, träffas de en tredje gång för att komma överens om vad samtalen ska handla om och mål för samtalsserien. – Det viktigaste som vi kan göra är att reflektera över livet tillsammans och och forskningsassistent, kommit fram till i studien ”Psykisk ohälsa och aggressivitet: Förekomst och betydelse för behandlingsresultat och återfall bland kriminalvårdsdömda”. – Hela studien är klar nu i mars, då har vi bland annat analyserat färdigt en hälsoenkät som omfattar fysisk och psykisk hälsa, upplevd hälsa och socialt kontaktnät. Studien kommer att

skapa en tillitsfull relation. Många kvinnor jag möter har inte en sådan relation med sig från sin barndom, utan måste förvärva den i vuxen ålder. De är ofta besvikna på myndigheter och på bemötandet från exempelvis psykiatrin, där de bara får ett fåtal samtal - tillräckligt många för att de ska känna sig lite bättre. Sedan tar kontakten med psykiatrin slut och de faller tillbaka i psykiskt dåligt mående. Vi på S:t Lukas erbjuder fortsatt trygg kontakt, vilket gör att kvinnorna får tid att bygga upp ett gott inre objekt som säger att de är värda ett arbete, en lägenhet och en bra relation utan inslag av missbruk och våld. Erikas erfarenhet är att kriminalitet kan vara ett rop på hjälp. När ingen lyssnar på tonåringen kan hon bete sig på ett sätt som gör att omvärlden lyssnar och reagerar. – Det är tragiskt att samhället inte kan erbjuda unga människor möjlighet att hitta rätt i livet innan det går så långt att de döms till fängelse. Det handlar om att erbjuda verktyg som ger självrespekt, upprättelse och ett fullvärdigt liv för de kvinnor som i dag inte har någon röst i samhället fungera som ett verktyg för att på sikt minska återfall i brott bland kvinnor, säger Jenny Yourstone. Studien är ett samarbete mellan Kriminalvårdens nätverk för kvinnliga klienter och FoU-Stockholmsgruppen, utvecklingsenheten. Läs mer om studien på www.kriminalvarden.se/Press/ Nyheter/2012/Psykisk-ohalsa-blandintagna-kvinnor/

3


Foto: Tore Skytén

”Det är inte alltid särskilt lätt att ringa ett samtal och prata ut, det kan kännas bättre för en del att få skriva ut allting. Och att ni tar det på allvar är så sjukt betydelsefullt.”

Nicodemus, S:t Lukas samtalschatt för unga, tog förra året emot 900 samtal från unga mellan 13-25 år. Utvärderingar och enkäter visar att Nicodemus fyller en viktig funktion eftersom chatten innebär att man kan vara anonym. Det har också visat sig att många unga har lättare för att skriva än att prata om svåra frågor.

I de enkäter som de unga fyllt i på nätet, är det många som önskar att Nicodemus ska utöka tillgängligheten med flera dagar och längre öppettider. Under 2013 har Nicodemus haft sammanlagt 900 samtal med unga människor i åldrarna 13-25 år. I genomsnitt blir det 21 chattsamtal per tillfälle med ungdomar från hela landet, i enstaka fall har även unga svenskar i utlandet hört av sig. Av alla som loggar in och

Texten är ett sammandrag ur projektredovisningen för Nicodemus, skrivet av Tore Skytén som är projektledare. Hela texten hittar du på: www.sanktlukas.se.

gatan i Stockholm, cirka två dagar i veckan.

Foto: Lena Bergquist

5 frågor till S:t Lukas nya ekonom

S:t Lukas har anställt en ny ekonom. Ann Lindberg, arbetar 50 procent på Förbundskansliet på Långholms-

4

År 2012 och 2013 beviljades förbundet S:t Lukas ekonomiskt bidrag från Timmermansordern (50.000 + 120.000) och Helge Ax:son Johnson stiftelse (50.000 + 50.000) för att konstruera och vidareutveckla internetportalen Nicodemus. I oktober 2012 fanns det ett fungerande samtalsforum på internet där det fördes skarpa samtal med unga människor mellan 13-25 år. Under 2013 har projektgruppen utökats med en terapeut och det är nu sammanlagt tre terapeuter som arbetar med Nicodemus; två manliga och en kvinnlig, en har legitimation. Samtalsforumet håller öppet varje helgfri måndag mellan kl.19 och kl.22.

för samtal är det en viss övervikt för flickor, några med invandrarbakgrund. De flesta samtal är skarpa samtal; livsviktiga samtal med unga människor som till exempel har tappat viljan att leva. Samtalen kan också handla om depression, ensamhet, ätstörningar, missbruk, självdestruktiva handlingar, mobbning och bekymmer med nära relationer. Flera samtal handlar om krav och förväntningar från skola och omgivning och inte minst de hårda och tuffa krav som ungdomarna ställer på sig själva. Ibland har det även handlat om suicidprevention och då har återkommande samtal med Nicodemus varit en livlina och ett steg till att söka sig vidare och få hjälp. Mängden samtal på Nicodemus samt våra enkätsvar vittnar om att det finns ett stort behov och att många unga människor behöver hjälp och stöd i livet. På Facebook finns möjlighet att skapa riktade annonser för en begränsad summa pengar, vilket vi har använt oss av. I genomsnitt visas vår annons för över 120.000 personer inom den aktuella målgruppen

Var bor du? Jag bor på en liten hästgård i Almunge, öster om Uppsala.

sedan 1993. Mina tidigare arbetsplatser är Judiska församlingen, Svenska kyrkan i Norrtälje-Malsta församling och på Price Waterhouse Coopers. Jag har egen firma sedan tio år där jag erbjuder mina ekonomitjänster.

Vad har du för bakgrund? Jag har studerat till civilekonom och gick ut universitetet i Stockholm 1991.

Vad du gillar med S:t Lukas: Jag gillar att jobba inom den ideella sektorn.

Var har du jobbat förut? Jag har jobbat inom den ideella sektorn

Hur kontaktar man dig enklast? Mejla mig på ekonomi@sanktlukas.se


Foto: Ylva Axelsson

”Det är rätt vanligt i terapier att patienter beskriver en känsla eller ett händelseförlopp genom att referera till en film. Filmen som medium står också nära drömmens språk; båda kommunicerar med bilder som går att tolka på olika sätt.” Ylva Axelson

Ylva Axelson är leg. psykoterapeut och symboldramaterapeut, hon arbetar på S:t Lukas Dalarna i Falun. S:t Lukas Dalarna samverkar med Existentiell Filmfestival.

Ylva Axelson S:t Lukas Dalarna

Filmreflektör på Existentiell Filmfestival Text: Lena Bergquist Ylva Axelson har arbetat som leg. psykoterapeut på S:t Lukas Dalarna sedan 1995. Hon har varit filmreflektör vid Högskolan Dalarnas Existentiella Filmfestival sedan starten 2003 och har bokstavligt talat levt med festivalen under långa tider. Hennes man Tomas Axelson, universitetslektor i religionsvetenskap med medieinriktning, startade Existentiell Filmfestival och har ansvarat för den fram till i år då Stefan Björnlund tar över projektledarskapet. Filmreflektörerna har en viktig uppgift i Högskolan Dalarnas Existentiella Filmfestival. I arbetet ingår att titta på filmen i förväg och planera en tio minuter lång reflektion som delges publiken efter filmen. Reflektörernas roll är att öppna upp olika perspektiv i filmen för att göra den lättare att samtala om, berättar Ylva Axelson. – Först visar vi filmen för publiken, sedan berättar två eller tre reflektörer

om filmen utifrån sin speciella kompetens. Jag utgår från ett psykologiskt perspektiv och använder även min erfarenhet som symboldramaterapeut när jag reflekterar över bilder och livsberättelser. De andra reflektörerna kan exempelvis vara teologer, författare, samhällsdebattörer eller personer från filmbranschen. Vi brukar även ha en moderator med oss som fördelar ordet.

Att vara filmreflektör liknar det terapeutiska arbetet, menar Ylva. Filmer speglar ofta en eller flera livshistorier där personerna brottas med existensen på gott och ont. – Det är rätt vanligt i terapier att patienter beskriver en känsla eller ett händelseförlopp genom att referera till en film. Filmen som medium står också nära drömmens språk; båda kommunicerar med bilder som går att tolka på olika sätt. Jag har många gånger haft nytta av de filmer jag sett i mitt patientarbete. Med åren har det blivit en hel del filmer som Ylva reflekterat kring. Gemensamt för de bra filmerna är att de är psykologiskt trovärdiga, att de tar livet på allvar och att de inger någon form av hopp. Hon nämner Barnet av Jean Pierre och Luc Dardenne (2004), Pans Labyrint av Guillermo del Toro (2006) och filmen Hotell av Lisa Langseth (2013). – I alla de här filmerna brottas huvudrollsinnehavarna med sin identitet och som publik bevittnar man en utvecklingsprocess. Dessa filmer är väldigt bra att använda som underlag för samtal om den egna existensen. Men om jag själv ska välja en film en fredagskväll, blir det inte en av dessa, då väljer jag gärna en riktigt bra feelgood-film med mycket hjärta och mycket hopp

Tips på filmer att samtala om med existensen i centrum: Barnet av Jean Pierre och Luc Darden (2004) och Pans Labyrint av Guillermo del Toro (2006) och filmen Hotell av Lisa Langseth (2013).

Feelgood-filmer: En oväntad vänskap (2011), Station Agent (2003), Amelie från Montmartre (2001), Chocolat (2000)

5


Årets Existentiella Filmfestival är den 10-11 april, på Högskolan Dalarnas Mediehus i Falun

Existentiell Filmfestival i Falun

Elfte festivalen med lyckligt slut Text: Lena Bergquist

Stefan Björnlund är ny projektledare för Existentiell Filmfestival vid Högskolan Dalarna. Han efterträder Tomas Axelson, universitetslektor i religionsvetenskap med medieinriktning, som startade Existentiell Filmfestival 2004. Stefan Björnlund har varit med sedan starten och menar att Existentiell Filmfestival är något helt annat än andra filmfestivaler – När jag studerade filmvetenskap på Högskolan i Dalarna för tio år sedan startade Tomas Axelson arbetet med den första filmfestivalen. Sedan dess har jag deltagit som publik, reflektör och som en del i den programgrupp som bestämmer vilka filmer som ska visas och vilka reflektörer som ska delta i samtalet om filmerna. För mig kommer festivalen som en befrielse varje år; tänk att i två dagar få fördjupa sig i bra filmer och samtidigt få möjlighet att samtala med andra som tycker det är lika givande som jag, säger Stefan Björnlund och lyser upp av bara tanken. Existentiell Filmfestival är den mötesplats där deltagarna får möjlighet att analysera film och samtidigt dra paralleller till sina liv – samtalet kommer nära varje deltagare, men sker på en gemensam nivå, menar Stefan. – Samtalen ligger långt från en vardaglig värdering av film som är relativt godtycklig; huruvida en film är bra eller dålig utifrån betraktarens öga. Vi diskuterar mer med filmen som utgångspunkt; vi talar om vems perspektiv filmen utgår ifrån, teman och relation till vår samtid. Samtalet om filmen berör också filmens existentiella dimension; vilka livsfrågor tas upp?

6

Och vad väcker filmen för känslor och tankar i mig och hos de andra som sitter i publiken? Stefan Björnlund nämner filmen Schindlers list som ett bra exempel på en film som har ett tydligt perspektiv, det var också den film som han skrev sin B-uppsats om och ville analysera när han läste filmvetenskap. Stefan menar att Schindlers list, i regi av Steven Spielberg, i huvudsak oproblematiskt ses genom tyskarnas ögon och inte genom offrens. En film som däremot utmanar bödlars syn på sig själva, och som visas under årets

festival, är The Act of Killing i regi av Joshua Oppenheimer. Filmen handlar om massakern på kommunister i Indonesien 1955-1966. Bödlarna, fria män idag, får möjlighet att reflektera över sina brott genom att iscensätta dessa i filminspelningar från välkända Hollywood-genrer. – Den är jobbig att se, men otroligt skarp i den skildring den gör av vikten av fiktionen för rättfärdigandet, hur män som utför ohyggliga handlingar skriver om sig själva till hjältar i historien – och hur de även skriver om sina minnen. Att delta i filmsamtalen efter visningen av filmerna innebär att man förhoppningsvis blir en mer medveten och ifrågasättande människa. Man får ta del av andras analyser och reflektioner; människor med annorlunda bakgrunder än vad man själv har haft. Det vidgar publikens tolkningsramar och perspektiv. Händer det att du går på en vanlig (ointelligent) ”pang-pang-rulle” med dina vänner? – Mina vänner var rätt så kritiska när jag började läsa filmvetenskap för tio år sedan. De ironiserade över att jag framöver bara skulle se tjeckisk dockfilm från seklets början, men så har det givetvis inte blivit. Grundkänslan i att uppleva filmer som jag hade tidigare, den hängivenheten försvinner inte bara för att man får nya verktyg om hur vi analyserar och tolkar filmer. Alla filmer är värda att diskutera, även de high concept-filmer som förmodli-


Foto: Lena Bergquist

Stefan Björnlund har läst kommunikationsvetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap vid Högskolan i Dalarna. Han har varit redaktör för filmtjänsten Cinestar och arbetar numera med att regissera musikvideos. Filmer han minns som avgörande för sitt yrkesval är Dr Caligaris Kabinett av Robert Wiene och serien Twin Peaks skapad av bland andra David Lynch. gen räknas som ”pang-pang-rullar”. Det är intressant att analysera den form seriehjälten har tagit de senaste åren. Hjältarna har blivit mörkare och mer komplexa i sina roller i förhållande till hur de var innan terrorattacken den 11 september i New York. Även i dessa starkt fiktiva universum gör verklighetens brott sig ibland påminda. Årets tema är Lyckliga slut; hur tänker du kring det? – Vi har en stark vilja att författa lyckliga slut. Vi vill ofta att filmen ska spegla det hopp vi själva har och behöver inför framtiden. Tänker man närmare på vad ett lyckligt slut

innebär, så inser man att det inte alltid är så lätt att bestämma vilket slut som kan innebära lycka eller olycka. Våra festivalfilmer är värda att diskuteras i förhållande till just sina slut, men även vägen dit. Om man riktar filmblicken framåt ser Stefan Björnlund ett uppsving när det gäller tv-serier. Det finns numera små hemmaklubbar i Stockholm där man bjuder in sina vänner och visar en del av en serie och samtalar om den. – Diskussionen dyker ibland upp kring frågan om tv-serien är den nya romanen. Tv-seriens omedelbarhet öppnar för diskussioner liknande bokklubbens. Min egen favorit är fortfarande

Twin Peaks som sändes mellan 1990 och 1991 i trettio avsnitt. Den följer mig genom livet, som filmatiseringen av en krock mellan en dröm och en mardröm. Jag hoppas att vi får chans att diskutera tv-serier på nästa existentiella filmfestival, avslutar Stefan Björnlund

7


Mer religionsdialog blir det på S:t Lukasdagarna i Umeå den 3-4 april. Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd och professor Mohammad Fazlhashemi samtalar om temat: Religionsdialog – konfliktfyllt eller berikande?

”Det är här den positiva närheten kommer in som kan göra en samexistens möjlig. Grundstommen i positiv närhet utgörs av en fast plattform bestående av demokrati och respekten för mänskliga fri- och rättigheter.”

Positiv närhet och positiv distans – grunden för en god interreligiös dialog Det har alltid varit viktigt att kunna föra en dialog mellan människor som har olika kulturella och religiösa övertygelser. I och med oron i många länder och de stora flyktingströmmarna som följer i konflikternas spår, ökar möten mellan människor som har olika kulturell- och religiös bakgrund. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, berättar utifrån sitt perspektiv om religionsdialogen i dagens Sverige. Vad var det som fick dig intresserad av ditt forskningsområde? Jag är född och uppvuxen i Iran, men kom som 16-åring till Sverige som ung gäststudent. Läste svenska och sociologi men fortsatte efter tre terminers studier med idéhistoria. När jag antogs som doktorand i idéhistoria i slutet av 1980-talet ville jag skriva min avhandling

om ett ämne som hade beröringspunkter med min kulturella bakgrund. Min dåvarande handledare, Ronny Ambjörnsson, var öppen för idén och då skrev jag min avhandling om en muslimsk tänkare vid namn al-Ghazali (1058-1111). Avhandlingen handlade om hans politiska tankegångar, han banade väg för realpolitiska föreställningar i islamisk politisk teori på 1100-talet e.Kr. Efter disputationen fortsatte jag inom

Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han kom till Uppsala 2013 från Umeå universitet där han tjänstgjorde som professor i idéhistoria. År 2012 förordnades Mohammad Fazlhashemi av regeringen som ledamot i Migrationsverkets etiska råd. Han arbetar just nu med tre parallella projekt: Ett bokprojekt om furstespeglar i 1600-talets Persien, det andra projektet handlar om mottagandet av filosofiska skrifter tillhörande muslimska tänkare i medeltidens Sverige, det tredje projektet utforskar modern shiitisk politisk teori som avvisar det islamistiska perspektivet. Foto: Mattias Pettersson

8


samma forskningsfält, men bytte tidsfokus till modern tid. Min första bok efter disputationen, Exemplets makt, handlade om bilden av Europa i Iran under perioden mellan 1850 till 1980. Därefter har jag fortsatt att forska om framväxten av politiska tankegångar bland muslimska tänkare under vår samtid. I det arbetet har jag också studerat teologiska och filosofiska tankegångar som ligger till grund för muslimska tänkares föreställningar kring demokrati, mänskliga rättigheter och politisk islam. Vad anser du är målet med en religionsdialog? – Det grundläggande i en interreligiös religionsdebatt är att de inblandade i dialogen följer olika trosinriktningar. Det är klart att någon total konsensus i trosfrågor inte är möjlig. Däremot vore det önskvärt om man kunde komma överens om ömsesidig respekt och konsensus kring grundläggande etiska frågor som exempelvis respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, som omfattar allt från trosoch åsiktsfrihet till andra former av medborgerliga rättigheter. Hur går det för religionsdialogen i Sverige i dag? – Den dialog som sker inom det akademiska fältet går inte riktigt att beteckna som interreligiös, eftersom det är det vetenskapliga studiet som står i fokus. De dialoger som sker på konfessionell basis kommer inte så sällan till stånd utifrån ett reaktivt perspektiv. Någonting har skett, ett problem har uppstått och man vill lösa det på något sätt och då tror man att den interreligiösa dialogen kan vara till hjälp. Jag betvivlar inte att man kan få någonting positiv ur detta, men jag skulle önska att initiativet istället ägde rum ur ett proaktivt perspektiv. Det vill säga att istället för att vara problemstyrd borde man arbeta målstyrt. Ett exempel på en interreligiös dialog som har gett konstruktiva resultat? – Bildandet av det nyaste studieförbundet i Sverige, det muslimska

Mohammad Fazlhashemi har publicerat flera böcker: Vems islam: De kontrastrika muslimerna (2008) Tro eller förnuft i politisk islam (2011) och Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika (2013) studieförbundet Ibn Rushd. Detta har kunnat ske tack vare ett nära samarbete mellan kristna studieförbund som i praktiken har ”fostrat” och hjälpt muslimska företrädare att skapa en liknande verksamhet. Hur för man en dialog mellan två länder när förhållandet mellan stat och religion skiljer länderna åt - om man till exempel jämför ett sekulärt samhälle som Sverige med Iran, där religiösa lagar gäller och politiker i huvudsak är religiösa ledare och har religiösa mål. – Den här föreställningen kan låsa varje försök till dialog. Man kan tro att det är hopplöst innan man ens börjar. Det intressanta är att det pågår och har pågått en intensiv debatt bland religiösa tänkare och företrädare i Iran kring relationen mellan staten och de religiösa institutionerna. Efter 35 års erfarenhet av ett teokratiskt styre växer antalet kritiker bland iranska teologer och religiösa tänkare stadigt. Det finns naturligtvis de som fortfarande stödjer detta, men i min forskning och i ett par av mina böcker lyfter jag fram sådana tänkare och företrädare som är starkt kritiska till teokrati som styrelseform. Många av dem pläderar för demokrati och en åtskillnad mellan staten och religiösa institutioner och ifrågasätter de religiösa ledarnas bestämmanderätt över politiska eller andra frågor. En av dem som jag har skrivit om är den iranske Storayatollan Motazeri (19282009). Han var en trogen försvarare

av det teokratiska styret, men när han insåg dess brister blev han en av dess främsta kritiker och fick betala ett högt pris för det - han sattes i husarrest i drygt fem år. Den interna dialogen bland muslimska tänkare visar att man inte har att göra med en enda tolkning utan att det finns en mångfald av tolkningar och föreställningar. Detta kan användas i dialogen med de politiker eller religiösa företrädare, i exempelvis Iran, som försvarar den teokratiska modellen. Religionsdialog – konfliktfyllt eller berikande? Det är rubriken på samtalet mellan ärkebiskop Anders Wejryd och dig den 4 april under S:t Lukasdagarna i Umeå. Vad är ditt svar på den frågan? (fortsättning nästa sida)

S:t Lukas i samarbete med Ibn Rushd Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd deltog i planeringen av S:t Lukas själavårdsutbildning för fängelseimamer som pågått under 2013-2014. De tolv imamerna som har deltagit avslutar sin utbildning under våren 2014. S:t Lukas själavårdsutbildningar fick uppdraget av Sveriges muslimska råd och Kriminalvården. För mer information om S:t Lukas själavårdsutbildningar, kontakta ansvarig Anne Magnusson, anne.magnusson@ sanktlukas.se

9


10

tion och segregation. En individ som identifierar sig som religiös (i det här fallet muslim) ska ha möjlighet att behålla sin religiösa identitet utan att bli tvungen att ta till sig majoritetssamhällets tvångströja. Det innebär att en individ med muslimsk identitet ska åtnjuta samma rättigheter som andra för att kunna delta i samhällslivet, på arbetsmarknaden och i andra sammanhang. Att bevara en muslimsk identitet ska emellertid inte ske på bekostnad av underminering av demokratins grundregler och respekten för mänskliga rättigheter. Hur ser du på framtiden för Sverige som ett mångreligiöst och mångkulturellt land? – Drygt en femtedel av landets befolkning har annan etnisk/utländsk bakgrund, det viktigaste är vad man ska göra med detta faktum. Det finns många ljusglimtar. Många aktörer inom de sociala, kulturella och politiska fälten och religiösa institutioner arbetar aktivt inom detta område. Deras arbete utgår från rättsstatens egalitära universalism som slår fast alla människors lika värde och visar respekt för människans person oavsett vilken bakgrund de än har. Det finns också alarmerande tecken som inte går att blunda för. Det handlar om främlingsfientliga partier och grupper som för en systematisk kamp mot främst islam och muslimer. Det handlar om en avhumanisering och demonisering

Foto: Violet Petersson

Foto: Photodisc

– Det beror på vilken utgångspunkt man har; är utgångspunkten att övertala motparten om den egna religionens förträfflighet och syftet är att bevisa felaktigheterna i den religion motparten följer, kan man förvänta sig en aggressiv motreaktion. Om man däremot ersätter denna utgångspunkt med begreppsparet positiv närhet och positiv distans kan man förvänta sig någonting positivt ur dialogen. Det finns en mångfald av identifikationsramar som gör att människor kan välja mellan olika identiteter i olika sammanhang. En förutsättning för att mångfalden ska kunna samverka och samexistera, utan att riskera att hamna i värderelativism, är att de inblandade verkar utifrån gemensamma normer och värderingar. Det är här den positiva närheten kommer in som kan göra en samexistens möjlig. Grundstommen i positiv närhet utgörs av en fast plattform bestående av demokrati och respekten för mänskliga fri- och rättigheter. Men för att samexistens och ett undvikande av värderelativism inte ska leda till likriktning och konformism, eller till marginalisering och utanförskap, behövs en positiv distans som gör det möjligt att behålla en kulturell, religiös autonomi som garanterar en personlig identitet och integritet. Det gäller att kunna skapa en balans mellan närhet och distans, det vill säga att finna en gyllene medelväg mellan assimila-

av muslimer som om de vore totalt väsensskilda från etniska svenskar, de framställs som en sorts homo islamicus som inte hör hemma i den svenska kontexten. I detta hatbudskap ingår framställningen av muslimer som en monolitisk grupp som agerar samfällt i alla frågor. De framställs också som ett potentiellt hot inom de sociala, kulturella, religiösa, ekonomiska och politiska områdena. Med tanke på det stigande stöd som det öppet islamfientliga partiet Sverigedemokraterna har fått sedan det kom in i riksdagen är jag bekymrad över den framtida utvecklingen

S:t Lukas Norra Kalmar län en mötesplats Föreningen S:t Lukas i Norra Kalmar län startade i höstas, ordförande i föreningen är Violet Petersson. – Jag var medlem i föreningen i Kalmar tidigare, men den mottagningen är numera vilande. Därför valde jag att verka för en ny S:t Lukas förening som arbetar inom området Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Västervik, berättar Violet. Föreningen erbjuder möten med kunskaps- och erfarenhetsutbyte i fokus, det kan till exempel vara tjänstemän och yrkespolitiker som träffas. Under våren erbjuds tre sådana samtal, ett i början av mars och två i april. För den som vill bli medlem i S:t Lukas Norra Kalmar län går det att kontakta ordförande Violet Petersson på telefon 070-628 62 82


Kanske har alla rätt – eller fel?

Foto: Sven Halvardsson

Sven Halvardson är teol. dr, högskolelektor och docent i religionssociologi. Han undervisar och forskar vid Teologiska högskolan i Stockholm inom ämnesområdet Teologi och Omvärld. Sven Halvardsons bok från 2012 heter ”Kanske alla har rätt – eller fel” och handlar om religionsmöten.

Sven Halvardson är teol. dr, högskolelektor, docent i religionssociologi. Han undervisar och forskar vid Teologiska högskolan i Stockholm inom ämnesområdet Teologi och Omvärld. Sven Halvardssons senaste bok från 2012 heter ”Kanske alla har rätt – eller fel” och handlar om religionsmöten. Boken lottas ut till er läsare, läs mer på sidan 14. Titeln på boken är ett direktcitat från en av drygt femtio informanter som deltog i min undersökning om tro och religionsmöten. ”Kanske alla har rätt – eller fel” speglar den osäkerhet som finns i Sverige som sekulärt land. En del som har en kristen tro med sig från barndomen reflekterar inte speciellt mycket över den, utan tar den för självklar tills de utmanas av att möta andra sanningsanspråk. De som är sekulära funderar sällan över sin livstolkning tills de ställs inför svåra livsfrågor. Sven Halvardson menar att vikten av religionsdialog i vårt pluralistiska samhälle ökar. På Teologiska högskolan i Stockholm har antalet kurser i ämnet ökat och antalet önskemål om

föredrag som handlar om religionsdialog blir fler. Bland annat ska han hålla ett föredrag på S:t Lukas i Järfälla om ”En kväll om religionsmöten och religionsdialog”. – Olika religioner finns sida vid sida i vårt nutida samhälle och det är viktigt att möten över gränser kommer till stånd. Jag tror att i ett fungerande pluralistiskt samhälle krävs att vi bygger broar och skapar goda relationer. Det handlar om att ha en god vilja, nyfikenhet på den andre, vara ärlig och att spela med öppna kort. Leder samtalen till en vänskaplig och tillitsfull relation så finns det stora chanser till en bra religionsdialog som även kan ta tag i svårare frågor. Det som hindrar en tillitsfull relation är dolda agendor, rädsla, misstro och fördomsfulla föreställningar om den andre. I sitt forskningsarbete har han rest och studerat religionsdialog i Storbritannien, som han menar ligger långt före oss i Sverige. Sven Halvardson har även studerat tro och dialog i Mellanöstern och i Asien, bland annat i Pakistan. – Kristna i andra delar av världen kan både ha det lätt och svårt, beroende på var de bor. Generellt sett har många kristna det svårt i Mellanöstern, det är därför de tvingas att fly till bland annat Sverige. Det är ofta svårt för minoriteter som är i underläge, som muslimerna är i västvärlden. Religionsdialog kan vara ett redskap för att skapa större förståelse och tolerans, menar Sven Halvardson

Minoriteter utsatta i världen Konflikter i världen - brist på dialog och acceptans - skapar lidande för minoritetsgrupper med annorlunda kulturella och religiösa övertygelser än majoriteten har. Hela 80 procent av all religiös diskriminering i världen riktas mot kristna och det sker i 139 av världens länder. Ett aktuellt exempel är förföljelsen av kopter i Egypten. (Källa: DN 13 okt 2013)

11


Leta efter kulturhälsoboxen på din vårdcentral! I samarbete med 1.6 miljonerklubben, Postkodlotteriet och Uppsala universitet presenteras nya svenska forskarrön som visar att utmattade kvinnor mår bättre, tänker bättre och får bättre kontakt med sina känslor efter olika kulturaktiviteter. Resultaten visar att kultur kan spela en stor roll för att minska utmattning och påverka känslosortering. Kulturens användningsområde kan därmed utökas med ett nytt medicinskt, psykologiskt, sociologiskt och inte minst samhällsekonomiskt nyttoperspektiv.

Under 2012 och 2013 har det unika projektet Kulturpalett på vårdcentraler ägt rum på fyra vårdcentraler i Stockholms län. Dans, musik, film, teater, bild och stillhetsövningar har paketerats i separata paket och presenterats för utmattade kvinnor. Kulturproducenter har erbjudit kulturaktiviteterna i vårdcentralernas konferensrum under tolv veckor, en gång per vecka. Utvärderingar visar att patienternas självskattade hälsa har ökat och att graden av utmattning har minskat i aktivitetsgruppen jämfört med kontrollgruppen som inte fått någon kulturaktivitet. Dessutom visar utvärderingen att minskad utmattningsgrad är kopplad till ökad känslosortering. Kulturaktiviteterna har bidragit till att kvinnorna har börjat differentiera sina känslor, det vill säga att de lärt sig att

känna skillnad på olika känslor hos sig själva. Resultaten visar även att vårdpersonalen önskat vara delaktiga i kulturaktiviteterna. ”Man kan inte må bättre än sin vårdgivare”, som en av projektets patienter sa. Vårdgivarna signalerar på olika sätt att de är överbelastade och patienterna känner av detta. Det är viktigt att sprida kunskap från projektet Kulturpaletten på vårdcentraler så att så många som möjligt får del av informationen. Därför har man skapat en kulturhälsobox som delas ut till alla vård- och hälsocentraler i Sverige. Boxen består av en samlad bokserie bestående av sex skrifter som vardera representerar de olika kulturhälsoområdena dans, musik, bild, teater, film och stillhet, skrivna av spjutspetsforskare, författare och kulturproducenter. En av dem som har skrivit en text i Kulturboxen är forskaren och religionspsykologen Cecilia Melder som vi har mött tidigare i tidningen Sankt Lukas i sin egenskap av forskare inom området Existentiell hälsa. Källa: Kulturhälsoboxens hemsida: http://www.kulturhalsoboxen.se/

S:t Lukasmottagningen i Örebro firar 50 år Det första styrelsemötet i den lokala St Lukas föreningen i Örebro hölls i april 1961. Det dröjde dock till 1964 innan en mottagning eller som man då kallade det ”rådgivningsinstitut” öppnade. Därför är det 50-års jubileum i år och det kommer lokalföreningen att uppmärksamma med en jubileumsfest lördagen den 8 november. Det planeras för både historiska återblickar och framåtblickar samt en god social samvaro för inbjudna. Mottagningen har i 40 år använt samma lokaler men efterhand som mottagningen vuxit har mera utrymme i samma fastighet inköpts. Idag arbetar tio personer på mottagningen som också har en filial i Lindesberg. Föreningen som har drygt hundra medlemmar är också aktiv med föreläsningsverksamhet som ofta bedrivs i samarbete med andra organisationer. Håkan Wistrand, ordförande, S:t Lukas Örebro

Ett stycke av vägen - Möten i livets slutskede Boken vänder sig till vården, kyrkan, anhöriga och människor som vill fundera över våra mänskliga livsvillkor med betoning på livet och döden, lidandet, kampen och meningen. Boken handlar om att inför döden försonas med människor, sig själv, hur livet blev och att det snart är slut och att försonas med Gud. Hopp och livsmod är inte bara viktigt för de döende utan också för oss som inte ännu ser slutpunkten för våra liv. Boken vill visa döendes problemområden, hur vi som finns nära kan vara till stöd, hur vi själva kan påverkas i mötena och hur vi kan bearbeta vår egen dödsångest. Agnete Kinman är överläk are em. och präst i Svenska kyrkan och har flera decenniers erfarenhet av möten med döende. Har genomgått S:t Lukas 3-åriga utbildning i Enskild själavård .

Agnete Kinman är läkare sedan 44 år och präst i Svenska kyrkan sedan 12 år. Hon har arbetat i flera decennier med döende människor. På 1990-talet gick hon den 3-åriga utbildningen i Enskild Själavård på S:t Lukas själavårdsinstitut och hon har även arbetat sex år i styrelsen för S:t Lukas i Östergötland på 2000-talet gunilla thurfjell, fil dr

ISBN 978-91-7517-527-0

9 789175 175270

12

Agnete Kinman

Ett StycKE A v vägEn

I dödens väntrum speglas livets mening, rikedom men även människans tvivel och ofullkomlighe t. tankar kring tröst och tro samt modet att i nära medmänsklig dialog möta livets alla dimensioner ställs på sin spets i boken. Att försonas med hur livet blev och att det snart är slut liksom att med sig själv och sina försonas nära, kan vara avgöran de för att nå inre frid och att våga släppa taget om mod livet. Att möta andra genom sig själv och sig själv genom andra, det är vad denna bok ytterst handlar om. Möten som innehåller frågor om livets storhet dödens smärta, men utan och allmängiltiga svar. Möten där den professionella kunskapen och erfaren heten ger stöd och trygghe t men där otillräcklighet är en följeslagare en I samtalen, eller den lyssnan de tystnaden, vilar de personliga svaren, tron, tvivlet, vreden och trösten . Med stor respekt för olika trosuppfattningar, ler avsaknad av tro, införliv elas de individuella perspek tiven från patienter på ett tolerant och livsbeja kande sätt. Agnete Kinman gestalta r med sina erfarenheter som såväl läkare som präst ett ödmjukt, respektfullt på och förtroendefullt sätt, med bibehållen tystnad plikt, möten kring döden, smänniska till människa. Boken är konkret hållen och med stort djup och bredd. Bokens innehåll är väsentl igt för alla inom medici nsk vård och själavård, inte minst under utbildn ing och de första åren i berörda yrken. Innehå också av stort värde för llet är alla som arbetar inom äldrevård samt anhörig inte minst alla individ a och er som vill reflektera kring och personligt förhålla till döden. sig

Agnete Kinman

Foto: Recito Förlag

Författare: Agnete Kinman, Recito förlag 2013

Ett StycKE Av vägEn Möten i livets slutskede


Malmöstudenter samtalar om livets mening Foto: Sten Högberg

Studentpastor Sten Högberg, Malmö högskola, planerar att skapa en pilotstudie för att utveckla en samtalsgrupp på Malmö högskola. Tanken är att hjälpa intresserade studenter att hitta verktyg för att kunna bearbeta sina livsfrågor och hitta ett meningsfullt liv. – Vi har valt Meningsfullt Liv som rubrik eller Vad skapar ett meningsfullt liv - istället för att använda rubriken Existentiell hälsa. Samtalen handlar inte om behandling av problem utan siktar på studenter i en normalsituation. Ett normalt läge för en student är att befinna sig i ett paradigmskifte där gamla värden och världsbilder ifrågasätts och trycket att anta nya synsätt är starkt. Var och en har olika sätt att ta sig igenom detta skifte. En samtalsgrupp kring existentiell hälsa kan vara en mötesplats för att dela erfarenheter kring hur man orienterar sig i en förändring av världsbilden. Samtalsgruppen riktar sig till sekulära och troende av skilda trosuppfattningar. Alla ska kunna få ut något av mötesplatsen och samtalet, berättar Sten Högberg. Han siktar på att komma igång med en grupp som träffas åtta gånger på kvällstid, ledd av en kurator från Studenthälsan och en präst eller pastor från Universitetskyrkan. Vill du veta mer om pilotstudien, kontakta Sten Högberg på mejl: sten.hogberg@mah.se Sten Högberg är också ledamot i S:t Lukas Malmös styrelse

PÅ JOBBET Idealmedarbetaren avslöjas i test Det finns fem positiva egenskaper som arbetsgivare bör uppmärksamma när det är dags för rekryering av personal: emotionell stabilitet möjligheten att hantera påfrestningar, utåtriktning - grad av energi i sociala situationer, vänlighet - vilken stil som medarbetaren har i sina relationer, målmedvetenhet - med

vilken grad av struktur och intensitet löser medarbetaren sina uppgifter och öppenhet - intellektuell öppenhet, fantasirikedom, nyfikenhet och tankemässig flexibilitet. Företaget Assesio har utvecklat ett personlighetstest som speglar dessa fem egenskaper

Tydlig chef skapar bra arbetsmiljö

har studerat 9 440 anställda i elva olika organisationer. Hennes resultat visar att om medarbetarna vet vilka mål, förväntningar och krav som ställs på dem, leder det till god hälsa på arbetsplatsen och bra resultat. Det avgörande för hur en arbetsplats upplevs är chefens förmåga att vara tydlig på ett positivt sätt. Cathrine Reineholms avhandling lades fram 2013 och heter Psychosocial work conditions and aspects of health.

Med. dr Cathrine Reineholm vid Linköpings universitet har undersökt vad olika psykosociala arbetsvillkor har för samband med god hälsa. Hon

Läs mer på: www.imh.liu.se/samhallsmedicin/rar/medarbetarna/reineholm_ cathrine?l=sv

Idéburen vård kan bli en viktig valfråga Idéburen vård och social omsorg kan växa mer, potentialen är stor men tillväxten hindras visar en ny rapport. – Nu krävs politisk vilja att lösa finansieringsfrågorna, säger Famnas generalsekreterare Lars Pettersson. Vinster i välfärden är en het politisk fråga som ser ut att få uppmärksamhet i kommande valrörelse. Både vårdens och omsorgens kvalitet kritiseras på många håll. Sektorn för idéburen vård och social omsorg, som allmänheten välkomnar, kan vara en betydande del av lösningen – om den bara får utrymme att utvecklas. Famnas 47 medlemmar består i huvudsak av ideella föreningar och stiftelser, Förbundet S:t Lukas är en av dessa medlemmar. Medlemsorganisationerna omsatte under förra

året 4 366 miljoner kronor, vilket Den idéburna sektorn står idag för är en ökning med 2,2 procent, att omkring två procent av landets tojämföra med 6,2 procent året innan. tala vård och omsorg, men siffran – Våra organisationers vilja är diffus eftersom att växa är hög, den redovisas i men hindren är för kategorin privata många. Möjligheten aktörer, alltså tillTillväxtrapport till finansiering är sammans med vinstför idéburen vård inte alls densamma drivande företag. och social omsorg som för vinstdri– Idéburna aktörer 2013 vande bolag, menar borde redovisas Pettersson med stöd separat. Då skulle av den tillväxtrapalla se de faktiska port som Famna nu resultaten mycket presenterar. bättre, säger Kerstin – Vi fastanställer Eriksson som är personal till mycket näringspolitiskt högre grad än annan vård. Det gör ansvarig på Famna. skillnad på vårdkvalitén. Ägarformen har en stor betydelse för Läs Famnas rapport: vårdens kvalitet, menar Pettersson. www.famna.org Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org

13


Karin Persson har under 40 år engagerat sig för kvinnors liv och lidande i sitt arbete som leg. psykolog och psykoterapeut. Hon har skrivit flera böcker, den senaste utkom 2013 och är en personlig essä om relation och makt och hur den som är utsatt för övergrepp kan bearbeta det som hänt. Genom boken får vi följa sagan om Rödluvan som ger stöd på vägen från trauma till minne av det i vårt inre som skrämdes så illa. Karin har tidigare skrivit tre böcker tillsammans med Ingrid Hedström, DN-journalist och deckarförfattare: Kris i familjen, Studentlitteratur. Kvinnors Kriser, Natur och Kultur. Kvinnors krafter, Natur och Kultur. På egen hand har hon gett ut; Relation och Trauma, Natur och Kultur, Krilon förlag.

Karin Persson

Foto: Karin Persson

Om övergrepp - från trauma till minne

Karin Persson är 67 år och pensionär, hon är sedan 70-talet bosatt på Gotland. Där har hon arbetat inom vuxenpsykiatri, barnpsykiatri och på S:t Lukas. Hon har också under två perioder - om två år vardera - arbetat i Nicaragua och Ecuador tillsammans med våldsutsatta kvinnor.

Vinn en bok!

Vi lottar ut böckerna ”Kanske alla har rätt - eller fel”, skriven av Sven Halvardson och ”Men varför...? sa Rödluvan till Vargen”, skriven av Karin Persson. Skicka ett vykort med ditt namn och din adress till Förbundet S:t Lukas och skriv vilken av böckerna du önskar, Box 172 40, 117 33 Stockholm. Senast den 1 april ska ditt kort vara hos oss, då drar tf. direktor Anne Magnusson de två vinnarna. Vinnarna av boken har den i brevlådan senast vecka 15

14

Min bok är en till synes liten bok, men den handlar om något stort - en förfärligt smärtsam, men möjlig process som går från övergrepp och traumatisering till acceptans och framtidstro. I skrivandet upptäckte jag att processen gick parallellt med och fick stöd av Rödluvesagans tema. Det är inte min historia men ett ansvarstagande för många av de berättelser jag lyssnat till och psykoterapeutiska processer jag deltagit i som leg. psykolog och psykoterapeut under 40 verksamma år. Man kan se mitt arbete som en obruten ”kvinnokamp” för likamakt och möjligheter. För att kunna förstå hur en erfarenhet kan skapa den förstörelse som benämns trauma, måste vägen gå över det värsta för att nå fram till det bästa… till att återigen kunna tänka ”framtid” och inte förbli vid att envist försöka

förändra det förflutna, inte envist försöka skapa en annan utveckling än den som blev, inte envist försöka blunda för den förstörelse som blev resultatet. Att dessutom under vägen närsynt granska det som utvecklas och det som förstörs när en relation i förtroende utnyttjas för gränsöverskridande övergrepp, är som att ge sig ut på sagans betydelsefulla men skrämmande och äventyrliga skogsvandring. Vilka förtroenderelationer måste utforskas? De sexuella övergrepp som vuxna förtroendepersoner utsätter barn i alla åldrar för, det våld som vuxna förtroendepersoner utsätter de barn och vuxna för, vilka ingår i ett omsorgs- och kärlekskontrakt, det våld som vuxna förtroendepersoner utsätter omvårdnadsberoende barn och vuxna för. Nu vet vi vad det är som vi måste tala om

S:t Lukas Utbildning Aktuella kursstarter Själavårdskurser: • Själavård till vardags, start 4/9, Frötuna Gård • Fortbildning i Enskild själavård, start 13/10, Hjortsbergagården

Arbetslivets psykologi: • Det professionella samtalet – för chefer och arbetsledare. 17-18/3och 28/4. S:t Lukas Göteborg

Psykoterapeutisk fördjupning • Psykodynamisk korttidsterapi. Månd. 28/4, 5/5, 12/5, 19/5. S:t Lukas Göteborg

S:t Lukasdagarna 3-4/4, Umeå Se www.sanktlukas.se/utbildning, för frågor ring 08-616 03 81


Landet Runt S:t Lukas Uppsala

Lukascafé: Existentiella samtal - Språk för livet

Lars Björklund, präst och författare, samtalar, spelar och berättar. Mer info ges av lotta.soderholm@sanktlukas.se. Gratis för medlemmar i S:t Lukas Uppsala Dag och tid: 9 april kl. 18.00 Plats: Papa Sisto, Drottninggatan 5, Uppsala

Filmkväll: Eternal sunshine of the spotless mind Filmen visas och presenteras av Harry Moilanen, präst och psykoterapeut. Diskussion med Camilla von Below, leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Gratis för medlemmar i S:t Lukas Uppsala Dag och tid: 22 april kl. 18.00 Plats: Fyrisbiografen Uppsala

S:t Lukas Ekerö

Ungdomar i dag – hemligheter och ensamhet Föreläsning med Ulrica Stigberg och Carolin Engvall, Fryshuset. Dag och tid: 25 mars, kl. 19 Plats: Ekebyhovskyrkan, Ekerö

S:t Lukas Örebro

Mäns våld mot kvinnor

Föreläsning med Kersti Freed Klevmar. Föreläsningen följs av S:t Lukas Årsmöte. Dag och tid: 25 mars kl. 19.00 Plats: Centrumgården, Köpmangatan 19, Örebro

S:t Lukas Umeå

Den dolda dörren - om undran inför döden

Owe Wikström, professor, präst, psykoterapeut och författare talar om sin nya bok. Dag och tid: 16 mars kl. 18-20 Plats: Umeå stads kyrka (samverkan med Din bok m.fl.)

S:t Lukas Järfälla

Bildskapare och bildbetraktare - erfarenheter som möts. Kan bilden hjälpa oss att uttrycka tankar, känslor och tillstånd?

Kajsa Svensson, textilkonstnär, visar bilder och berättar om sitt skapande. Samtalet leds av konstnären Lena H Malmsten (i samverkan med Bilda). Dag och tid: 15 maj, kl. 18.30 Plats: Hyllan på biblioteket i Jakobsberg

S:t Lukas Västerås Eskilstuna

Compassion-fokuserad terapi

Föreläsning med psykologen och författaren Christina Andersson, S:t Lukas Stockholm (i samverkan med Studief Vuxenskolan). Dag och tid: 7 april, kl. 18.30-20.00 Plats: S:t Lukas, Biskopsgränd 3, Västerås Kostnad: 50:-

Existentiellt tänkande och psykoterapi

Föreläsning med Bengt Gustafsson. Dag och tid: 8 maj kl. 9-12 Plats: Kyrkbacksgården, Västerås Kostnad: Kostnad 500 kr (+ moms), För medlemmar i S:t Lukas 300 kr (+ moms) Anmälan: vasteras@sanktlukas.se

Konsumera till varje pris?

Samtal mellan Maria Wetterstrand o Lennart Bondesson. (i samverkan med Bilda o ch Konsthallen, Örebro) Dag och tid: 28 april kl. 18.30 Plats: Örebro konsthall, Olaigatan 17, Örebro Kostnad: 80:-

S:t Lukas Göteborg

Musikens möjligheter för glädjen i livet – och som lindring för smärta och sorg

Musikterapeut Birgitta Andersson (i samverkan med Sensus). Dag och tid: 10 april kl. 18.00 Plats: Lilla salen, Frölunda Kulturhus, Valthornsgatan 13, Västra Frölunda Kostnad: 30:-

Det mångreligiösa Göteborg

Studiebesök på Thailändska Buddhistiska Templet, Hisingen. Guidning av Phra Adjan Phongsak Sovaro och religionsvetaren Marcus Nilsson, Sensus. Mer info www.watphagbg.se/sv/ (i samverkan med Sensus). Dag och tid: 24 april kl. 18.00 Plats: Skändlavägen 75, Hisingen

S:t Lukas Kristianstad

Smällen – om att se möjligheter och inte begränsningar

Föreläsning med teologen och författaren Kent Revedal. Dag och tid: 7 april kl. 18.30 Plats: Östermalmskyrkan, Lasarettsboulevarden 6 Kostnad: 50:-, medl. och ungdomar under 25 år fri entré

S:t Lukas Norra Kalmar

Samtal om föräldrastöd och hälsoekonomi

Stefany Kniepmeyer, Socionom och samordnare i Västerviks kommun, informerar om föräldrastöd och hälsoekonomi. Dag och tid: 3 april kl. 16-19 Plats: Campus i Västervik

Samtal om demens

Geriatriker Desiree Westberg föredrar om demens. Dag och tid: 28 april kl. 16-19 Plats: Campus i Västervik Kontakta Violet Petersson på telefon 070-628 62 82.

15


POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm

Existentiell Filmfestival 10–11 april 2014 Dalarna Tema: LYCKLIGT SLUT? hotell • rust and bone • återträffen jakten • melancholia • the act of killing amour • never let me go delta i samtal med anna odell • lisa langseth • dan josefsson stefan jarl • tomas sjödin • ann heberlein kg hammar med flera

HÖGSKOLAN DALARNAS MEDIEHUS • FALUN www.du.se/existentiellfilmfestival 16

St Lukas Nr 1 2014  

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se. Psykoterapi, existentiella samtal och utbildning i hela Sv...