Page 1

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se

Sankt

Lukas

psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige •Vår/Sommar 2011

Nya värdegrunden

Ingen hyllvärmare

Vinn en somma bok för rläsnin g!

Elvis och stödjande vänner satte

stopp för matmissbruk Viktigt med stöd till människor

med psykisk ohälsa Nöjd personal och låga sjukskrivningstal

positiv effekt av HR-arbete Få en bättre semester med

relationshandledning Att skriva poesi är

nästan som ett under Legitimering och evidens

även inom missbruksvården 1 Skapandets• psykoterapeutiska verkan • Utan ord - ingen utveckling • Motivationsfönster kraft till förändring • Terapi för ädlre avlastar och utvecklar Möten väcker livslust • Krukmakarpengar, vägen ger tillbaka för interner • Ideellt arbete


Direktorn har ordet

En bok betyder så mycket Visst är det väl skönt att få ge sig hän i läsandet av en god bok, att få drömma sig bort i dramat som utspelar sig på sidorna och låta egna inre bilder skapas. Text: Anders Persson

N

är jag får stunder av vila och semester så väljer jag ofta att ha en bok i min hand. Det kan vara en bok som jag längtat efter att få hänge mig åt, men ibland är bokvalet bara ett resultat av ett infall när jag passerar en affär som säljer pocket på en järnvägsstation. Vid påsk väljer jag för det mesta en kriminalroman, på senare år har det blivit norska deckare och böckerna ska helst vara på originalspråket (i Norge finns det sedan över 80 år tillbaka en tradition att läsa en påskekrim). Under sommarhalvåret går det åt en hel del böcker och då är jag all-läsare. De senaste böckerna som lever kvar i min inre värld och fortfarande engagerar mig är … • Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson – en fantastiskt rolig berättelse som också på ett vackert sätt beskriver det positiva med åldrandet och hur det kan gestalta sig. • På andra sidan solen av Maria Ernestam – ett relationsdrama med två färgstarka kvinnor i fokus. • Svalorna flyger så högt att ingen längre kan se dem – ett familjedrama i nutid där parets son hamnat i koma. • Connected – en bok som beskriver våra mänskliga relationer och sociala nätverk och deras betydelse i våra liv. Författare: Nicolas A Christakis och James H Fowler. Varför är böcker viktiga för mig? En del av svaret stämmer bra överens med det som nämns i några av artiklarna och intervjuerna i detta nummer. Läsandet i sig ger utrymme för att låta fantasin få fritt spelrum att skapa inre miljöer och tankar kring dramat som utspelar sig i den tryckta texten. Bokens berättelse vävs samman med mitt eget liv och författarens frågor blir mina egna: Hur relaterar jag till de som lever närmast mig? Hur fri är jag i förhållande till egna och andras krav på livet? Vad påverkas jag av och har jag kanske lyckats påverka någon annan människa i positiv riktning genom mitt sätt att vara? Vi behöver andra människor, inte minst som stöd i livet för att orka gå vidare när vi tycker att vi kört fast. De som står oss närmast är naturligtvis viktigast, men vi kanske också behöver professionella samtalspartners för att skapa goda relationer eller utvecklas i vårt arbete. Under vissa tider i livet kan vi också behöva andlig vägledning, något som du kan läsa mer om i den tidning du håller i handen. Enligt den medeltida munken Ignatius så är vi alla pilgrimer på livets resa och behöver en stav som stöd när marken känns osäker – staven kan också symbolisera en tro, en andlig vägledare, en medmänniska, en psykoterapeut eller en handledare. Komplettera gärna din önskan om ”vägvisare” med några i pappersformat, i form av en bok – eller varför inte en tidning!

Direktor Anders Persson

2

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas

foto: Åke Paulsson

ISSN 2000-6551

Tryck: EDITA Västerås

Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor,

Papper: Multiart silk, FSC märk

e-post: anders.persson@sanktlukas.se

Distribution: Posten som Posttidning B

Redaktör & skribent: Lena Bergquist, kommunika-

Upplaga: 5000ex

tör S:t Lukas, e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se

Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm.

Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist

Tel. 08-616 03 80, Fax. 08-669 47 19,

Foto förstasidan: Medlemmen Ann-Britt Grimberg,

e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se


Tips för en god relation

Birgitta Andersson, leg psykoterapeut, verksamhetschef och leg psykoterapeut Karin Degerfelt på S:t Lukas mottagning, Gotland. På mottagningen arbetar även leg psykoterapeut Gun-Britt Lindblad.

Få en bättre semester med

Text: Lena Bergquist

relationshandledning När du börjar din karriär inom ditt yrke kan du förhoppningsvis få stöd av en mentor eller handledare. När du blir förälder har du kontinuerlig kontakt med mödravårdscentralen och det finns till och med krafter som verkar för att det ska bli lag på hundkörkort innan familjen får utökas med Max eller Smulan. När vi gifter oss, för att leva med vår partner ”för resten av våra liv”, vem hjälper oss då på äktenskapets serpentinvägar, genom hårnålskurvor och inför farliga möten på smala vägar utan skyddsnät?

P

å S:t Lukas i Visby erbjuder man par- eller familjepsykoterapi med legitimerad familjeterapeut, men man ser också mycket av relationsproblem i de individuella terapierna och samtalskontakterna. – Många par med relationsproblem borde söka hjälp tidigare än vad de gör. Det finns risk att man, om man väntar för länge, skadar förtroendet för varandra så mycket att det är svårt att fortsätta relationen, säger Birgitta, leg psykoterapeut och verksamhetschef på S:t Lukas i Visby. För många är det en stor hjälp att reda ut konflikter med en tredje neutral part i rummet. Psykoterapeuten ser till att parterna får prata till punkt och att man lyssnar på varandra, det kan låta självklart men är inte alltid det. Problemet kan också vara det omvända – att den ena parten inte vill eller förmår samtala och förblir tyst. Med hjälp av samtalsledaren får hon eller han hjälp att reflektera och utrymme att uttrycka sig inom ordnade former. – Många par skulle inte behöva skiljas och uppleva svåra separationer om de kunde

söka och få samtalshjälp i tid. De behöver samtala om vilka förväntningar man har på varandra, kanske en form av relationshandledning i konfliktlösning redan tidigt i relationen, innan små problem växer och blir stora. Är det så att relationsproblemen ökar med ett alltmer inrutat vardagsliv? Mycket arbete, många fritidsintressen och familjeliv ställer stora krav på prestation. Många som söker hjälp uppger att de känner sig stressade och inte har tid för sig själva och sin partner. – När semestern startar och vi får fem veckor tillsammans så kommer ofta gamla och olösta konflikter upp i samtalen. Spänningar, som tidigare dolts av mycket arbete, behöver lösas innan man kan mötas känslomässigt igen. Sommarens ofta ökade användning av alkohol gör inte samtalskulturen bättre, menar Birgitta.

• Skjut inte upp samtalet om problem och konflikter till helgen eller semestern. • Se till att vardagen innehåller positiva och spännande händelser så att inte allt roligt ska göras under några få semesterveckor. • Skyll inte på den andre – utan försök se om du på något sätt har bidragit till problemen. • Har du svåra erfarenheter som du inte bearbetat – gör dig medveten om hur dessa påverkar din nya relation. • Båda parter bör arbeta för att vara ödmjuka inför den andre/andra. Visa intresse och avsätt tid för att se de behov som finns. • Se den andra/andre som en hjälp och inte som ett hot, samarbeta kring att lösa problemen. • Var beredd på att söka hjälp om båda parter – eller den ena partnern – inte tycker att relatio nen utvecklas åt rätt håll. • För hög alkoholkonsumtion löser inga problem i vardagen och inte heller på semestern. Birgitta anser att många ger upp sin relation och sitt äktenskap för tidigt. – Vissa par som ger upp tror inte att det finns möjlighet att nå varandra längre, men i det läget kan parterapi ge bra verktyg för samtal och konfliktlösning, innan man provat det är man inte färdig med relationen, avslutar Birgitta.

Tidiga svåra upplevelser i barn- och ungdomen samt erfarenheter från tidigare förhållanden kan också göra det svårare att mötas i en ny relation. De bästa förutsättningarna för ett bra förhållande är när paret är medvetna om vad det är som påverkar dem, så att de kan skilja det som varit från hur det är i den nuvarande situationen.

Foto: Lena Bergquist

Foto: Lena Bergquist

(och en bra semester)

Boka samtal före eller under semestern

Gotland och Öland tar emot om det krisar Relationshandledning och familjeterapi erbjuds på de flesta S:t Lukasmottagningar i Sverige. Det kan räcka med ett samtal hos en psykoterapeut för att få verktyg att hantera en konflikt. Förutom Gotland så tar även mottagningen på Öland emot samtal under sommaren. Fler mottagningar kan ha öppet under din semester, gå gärna in på S:t Lukas hemsida och leta efter den mottagning som är närmast dig. www.sanktlukas.se

3


Stress och press skapar missbruksproblem för miljarder Det är skillnad på bruk och missbruk, det är vi alla överens om. Men vart gränsen går har vi ofta olika uppfattningar om, speciellt om någon som svarar på frågan valt att missbruka alkohol, narkotika, läkemedel, mat, spel eller sexpartners. Listan kan göras lång på vilka ämnen, objekt, situationer eller händelser som går att utnyttja till den grad att man till slut blir fysiskt sjuk eller förstör sina närmaste relationer och sitt övriga sociala nätverk. För stunden handlar det ofta om att ta till missbruk för att slippa oro och ångest, en taktik som nästan undantagslöst leder till mer av den vara man försöker fly ifrån.

Foto: Regeringskansliet

Förutom det personliga lidandet så kostar missbruket av alkohol, narkotika och läkemedel tillsammans cirka 150 miljarder om året enligt Missbruksutredningen som initierades av regeringen under 2009 och startades under 2010. Missbruksvården ökar, dock inte i samma grad som antalet behövande och behandlingsmöjligheterna ser väldigt olika ut inom landstingen. Det beror med andra ord på var du råkar bo i Sverige om ditt enda alternativ är behandling på psykiatrisk mottagning eller om du får möjlighet att välja ett behandlingshem med en behandlingsmetod som passar just dig.

Regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson kräver Gerhard Larsson var vd och koncernchef i Samhall 1979-99, Landshövding i Västernorrlands län 2000-2008. Han var ordförande för landets första narkotikakommission och medverkade i utformningen av nuvarande Sociallag och Hälso- och sjukvårdslagarnas tillkomst på 80-talet. Sedan hösten 2009 har han arbetat med missbruksutredningen på uppdrag av regeringen. Läs mer om utredningen på www.sou.gov.se/missbruk.

4

evidens, certifiering och legitimering även inom missbruksvården Evidensbaserade metoder, legitimerade psykoterapeuter och certifierade vårdare ska leda till bättre behandlingar för dem som lider av beroende och missbruk. För tillfället är vårdkvalitén ojämn både när det gäller medicinering och samtal, ibland erbjuds ingen vård alls. – Stödet kommer fram alldeles för sent till missbrukare, vi räknar med att fyra av fem är okända för vården, så ser verkligheten ut enligt de undersökningar vi tagit del av, säger Gerhard Larsson, Text: Lena Bergquist Missbruksutredningens utredare.


D

e ”okända” består till viss del av en växande grupp medelålders som dricker vin till middagen på vardagkvällar, går på after work, tar ett par öl under ishockeymatchen och en whisky när de kommer hem. Sammantaget blir slutmängden alkohol för mycket. Man räknar med att 900.000 personer i Sverige vacklar mellan riskbruk och missbruk, 330.000 av dessa är alkoholberoende. För första gången undersöker man också hur stort läkemedelsberoendet är och resultaten visar att cirka 65.000 personer har blivit missbrukare på grund av beroendeframkallande medicin och cirka 10.000 av dopningspreparat. Andra former av beroende, till exempel användande av mat, spel och sex i sådan grad att beteendet leder till sjukdom och/eller social misär, räknas inte in i resultatet. Utredningen kommer att leda till ett antal lagändringsförslag och råd från Gerhard Larsson som är förvånad över hur ojämnt resurserna fördelas i landet när det gäller missbruksvården. Han är tveksam över om alla landsting verkligen lever upp till den vårdgaranti som finns. Regler och lagar tillämpas väldigt olika i jämbördiga kommuner. Han är övertygad om att man måste ställa mycket högre krav på själva vården, den ska vara evidensbase-

Motivationsfönster ger

rad i framtiden, gärna före 2013. – Jag har besökt flera behandlingshem där man på webben utannonserat att tolvstegsprogrammet tillämpas, men vid besöken har jag funnit lika många varianter på tolvsteg som antal hem. Jag har också mött behandlare som använder sig av kognitiv beteendeterapi trots att de bara gått på en tvådagars orienteringskurs. Gerhard Larsson anser att missbruksvården saknar de ramar som behövs för att kunna ge en bra och kvalitetsmässigt säker vård i hela Sverige. Vissa aktörer erbjuder redan i dag evidensbaserade metoder och anställer bara diplomerad eller certifierad personal, medan andra driver verksamhet som är mycket tveksam. Det är inte rimligt att det ska bero på var man bor, om man ska få en rimlig chans att bli fri från sitt beroende. – Det finns en svaghet i hela vårdsystemet. Vårdpersonal i Sverige är ofta engagerade, men deras teoretiska kunskaper om missbruk och beroende är ofta bristfälliga, det prioriteras inte i deras utbildningar. På 80-talet fanns det utbildade socialläkare som hade bra kompetens när det gäller missbruk, den utbildningen är borta sedan länge. Det är svårt att förstå varför man inte tidigare åtgärdat bristerna när behovet bara ökar, säger han.

Missbruk i fokus 2011 Under hela 2011 kan vi förvänta oss stor uppmärksamhet kring utredningens resultat. De förslag om lagförändringar som Gerhard Larsson lägger fram berör en halv miljon människors möjligheter att komma tillbaka till ett kreativt liv med familj och arbete. En del av dessa missbrukare är tonåringar som ännu inte kommit i kontakt med vården. De som arbetar inom missbruksvården kommer förstås också att påverkas av utredningens förslag. Vi kan förvänta oss klarare riktlinjer när det gäller medicinbehandling, legitimerad personal i samtalsrummen och cer tifierade behandlingshem.

Text: Lena Bergquist

kraft till förändring M

issbruk börjar ofta med att man använder alkohol för att reducera stress eller ångest. Det kan handla om att man har ett belastande arbete eller så använder man droger för att bli mindre blyg eller hämmad i sociala sammanhang. Alkohol brukar vara inkörsporten till andra droger och kvarstår ibland som en del i ett blandmissbruk. Det är hjärnans naturliga belöningssystem som påverkas och förändras under missbruket och undersökningar visar att även spelmissbrukare får liknande förändringar i hjärnan.

– Belöningssystemet har en biologisk bakgrund. Vi får en dopaminkick när vi till exempel har ätit eller älskat för att vi ska motiveras att for tsätta äta oss mätta och säkra släktets for tlevnad. Vid missbruk kidnappas belöningssystemet av drogen eller aktiviteten så att man till sist endast upplever belöningar när man ägnat sig åt sitt beroende. Om man slutar med sitt missbruk signalerar kroppen att den vill ha mer dopamin, dessa signaler kallar vi för abstinenssymtom, berättar Christina.

Foto: Gunnar Hilm

Missbruk är ett multifaktoriellt syndrom som har biologiska, psykologiska och sociala orsaker. Vissa personer är därför mer sårbara och hamnar lättare i riskzonen för substansrelaterat missbruk som alkohol och narkotika, menar psykolog Christina Scheffel Birath som arbetar vid Institutionen för Kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet samt på Beroendecentrum, Stockholms läns landsting.

Man kan behandla alkoholmissbruk med mediciner som till exempel Antabus, som tillsammans med alkohol skapar obehagliga biverkningar. Medel som Naltrexon och Akamprosat tar istället bort ruset av, eller suget efter alkohol. Men den viktigaste komponenten i behandlingen är, enligt Christina, att i samtal med missbrukaren hitta något i personens liv som skapar

5


motivation till att sluta missbruka. – Min erfarenhet av samtalsbehandling med missbrukare är att man ska fokusera på det lidande som patienten är i just nu. Som behandlare ska man inte ha en konfrontativ stil eller skapa skuldkänslor. En bra evidensbaserad metod är att stärka patientens egen motivation. Kan man hitta personens motivationsfönster, det i livet som patienten fortfarande anser är värt att kämpa för, så vinner man mycket. En psykodynamisk behandling bör inte ges till aktiva missbrukare eftersom de inte kan använda sig optimalt av en sådan behandling. Däremot finns forskning som visar på bra resultat av psykoterapi efter en längre stabil nykterhet. Christina försöker i sina samtal att på ett positivt, intresserat och klargörande sätt undersöka och leta efter ledtrådar som visar vad som är viktigast i patientens liv. Ett vanligt motivationsfönster är ofta relationen till partnern och barnen. Christinas doktorsavhandling handlar om kvinnor med alkoholmissbruk. – Forskning visar att lågutbildade kvinnor, och på annat sätt socialt utsatta kvinnor, erhåller bättre behandlingsresultat om de behandlas i kvinnospecifika grupper. Högutbildade kvinnor med ett bra socialt nätverk får gott resultat även i blandade grupper. Kvinnor upplever att de får mer hjälp av behandlingar än män, men män svarar sämre på behandlingar överhuvudtaget. Det har visat sig att kvinnor i högre grad än män genomför sina behandlingar på ett mer genomgripande sätt. Män slutar ofta sin ordinerade samtalsserie innan den är klar och tar inte sina tabletter som de blivit rekommenderade. Det är därför viktigt att informera, speciellt män, en extra gång om vikten av att vara aktiv tills behandlingen är klar. Christinas forskning visar bland annat att gruppen kvinnor som söker behandling för

ningen, vilket antagligen inte känns så särskilt lockande, speciellt inte om du är ung.

sina alkoholproblem är en heterogen grupp. Två undergrupper kunde beskrivas – dels de som var mer psykologiskt stabila, dels en grupp som hade mer psykologiska problem. Den sista gruppen hade till exempel mer ångest och var mer stresskänsliga, de led också mer av ensamhet. Båda grupperna hade lika allvarliga alkoholproblem, men gruppen kvinnor med mer psykisk ohälsa behövde en intensivare behandling för att uppnå lika goda resultat som gruppen med en mer normal psykisk hälsa.

Christina forskar vidare inom området kvinnor och missbruk, just nu med ett projekt som syftar till att öka kunskapen om huruvida missbrukande kvinnor har varit utsatta för mäns våld i större utsträckning än andra grupper av kvinnor. Syftet är dels att undersöka gruppen, dels att bidra till att utveckla behandlingsprogram som kan anpassas till de eventuellt dubbla problemen – missbruk och utsatthet för våld.

Den viktigaste faktorn, för att nå en lyckad behandling, är att missbrukaren själv får välja behandlingsmetod. Vissa personer behöver åka iväg till ett behandlingshem på annan ort, medan andra patienter hittar sin motivation i vardagslivet. Unga missbrukare kanske väljer gruppterapi med ungdomar i samma ålder, andra kan inte tänka sig något annat än individuella samtal. – Vissa patienter väljer till exempel att söka sig till organisationer som erbjuder Minnesotamodellen och tolvstegsprogrammet, där många behandlare har egen erfarenhet av missbruk. Det viktiga är att patienten får möjlighet att välja en behandling som passar hans eller hennes problematik, det ger det absolut bästa resultatet enligt undersökningar.

Förändringar i hjärnan vid spelmissbruk Neurotransmittorn dopamin frisätts och hjärnans belöningssystem aktiveras hos individer som satsar pengar i spel med vinstchans. Diagnosticerade spelmissbrukare uppvisar liknande störningar i hjärnans belöningssystem som missbrukare av till exempel kokain.

Missbruksvården inom alla landsting lever inte upp till detta. Intentionerna kanske är bra på ett politiskt plan, men i verkligheten kan den vård man erbjuder snarare skapa ett motstånd mot att genomgå behandling, menar Christina. – I de större universitetsstäderna finns det ofta fler behandlingsalternativ att välja mellan, därmed har patienten större chans att hitta något som passar och därmed bli fri från sitt missbruk. Bor du på någon liten ort i norra Sverige kanske den enda möjligheten är att bli remitterad till psykmottag-

Spelberoendes riksförbund Spelberoendes riksförbund är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av föreningar för spelberoende och anhöriga som vill verka för att förebygga och avhjälpa spelberoende. www.spelberoende.se

Foto: Photodisc

Alkohol och mediciner gör att vi klarar jobbet?

6

Var femte förvärvsarbetande dricker så mycket att de befinner sig i riskzonen, var tjugonde är beroende av smärtstillande mediciner eller sömnmedel. Det visar Missbruksutredningens diskussionspromemoria 2010 respektive statistik från SoRAD, Stockholms Universitet.


Foto: Anna Pia Karlsson

roende istället, men jag känner inte något behov av det. I dag står jag ut med stress och oro på ett bättre sätt.

Anna Pia Karlsson var matmissbrukare i många år, nu äger hon ett café och ett Elvismuseum samt en frisersalong i Östmark utanför Torsby.

Elvis och stödjande vänner satte

stopp för matmissbruk Anna Pia Karlsson hade en dröm i tonåren: att hon skulle få stå på scen och sjunga inför publik, som Elvis Presley. Intresset för kläder, frisyrer och smink var stort, precis som för många andra av hennes kamrater i Östmark, där hon växte upp. När det var dags att byta skola och börja gymnasiet, valde hon att gå vårdlinjen i Torsby. Anna Pia tyckte från början att prestationskraven var höga och att hon kände sig stressad. Hon ville verkligen klara sin utbildning till undersköterska och få bra betyg. Efter första året på gymnasiet hade Anna Pia gått upp tjugo kg i vikt och hennes liv var rejält tilltrasslat. Text: Lena Bergquist – Jag hade prestationsångest inför skoluppgifterna, blev mobbad för min övervikt och hade en pojkvän som inte var bra för mig. Jag kände mig oerhört ensam inför allt jag skulle klara av. Den enda gången jag njöt av livet var faktiskt när jag åt… och jag åt allt jag kom över. Jag hade verkligen ett stört förhållande till mat, berättar Anna Pia. Tredje året på gymnasiet vägde hon, som är 162 cm lång, hela 120 kg. Hon hade brutit med pojkvännen och ville egentligen inte gå ut, inte visa sig för någon. Inom sig själv hade hon fortfarande bilden av en normalbyggd artonåring, snyggt klädd med en mikrofon i handen. Spegeln berättade något helt annat. – Jag visste hela tiden att jag åt för mycket och på fel sätt, men jag kunde inte göra något åt det. Livet var så stressigt och jobbigt, njutningen jag kände när jag fick äta mina tre bakelser minskade stresskänslan och mitt dåliga mående. Det handlade om att överleva just då. Skillnaden mellan vem jag ville vara och den person jag såg i spegeln kändes overklig.

Man kan gott säga att Anna Pias liv har förändrats radikalt sedan gymnasietiden. En starkt motiverande faktor och idol var och är Elvis Presley. När Anna Pia var tretton år besökte hon och hennes familj Memphis i USA för att uppleva idolen Elvis Presleys hemstad. Det besöket satte outplånliga spår. Med sig hem hade hon som ung tonåring en vilja att skapa lite glittrig Elviskänsla även på hemorten Östmark utanför Torsby. Med tiden växte en idé om ett Elvismuseum i hembyn. Omöjligt, kanske andra skulle tänka och släppa idén, men Anna Pia visste av erfarenhet att mycket mer är möjligt än man tror. Hon tog lån för ett par år sedan och startade Café Memphis med frisersalong och museum. – Det går helt fantastiskt bra, både med caféet och mitt liv. Jag hade aldrig känt mig så stressad i hela mitt liv som när jag tog stora lån för att starta mitt företag, men det har jag klarat bra. Ett skäl kan vara att jag har många fler positiva kontakter med människor nu för tiden än jag hade i skolan, jag har fler vänner och stöttande personer omkring mig, det är viktigt. Jag känner mig glad, trivs med mig själv och min vikt. Jag är helt enkelt inte ensam om problemen längre.

Anna Pia tror att gymnasietiden skulle kunna ha varit annorlunda om någon lärare, Efter gymnasiet försökte Anna Pia motiosom hon hade förtroende för, vågat samtala nera mera, hon gick på gym och deltog i med henne om övervikten. De borde ha Vikt Väktarna. Men övervikten kändes helt förstått att hon hade det svårt. Men alla enkelt övermäktig att klara av. Vändundvek att ta upp ämnet, så därför ningen kom för ungefär tre år undvek även hon att prata sedan då hon valde att om det. Ett skäl kan vara infria sina drömmar – Övervikten att jag har många fler positioch utbilda sig till förstörde min tonfrisör, hon gick va kontakter med människor nu för årstid och jag har en utbildning i tiden än jag hade i skolan, jag har fler fortfarande ett Stockholm med överviktsproblem vänner och stöttande personer omkring som jag måste intentionen att öppna egen mig, det är viktigt. Jag känner mig glad, lösa. När man går frisersalong. Hon trivs med mig själv och min vikt. Jag ner mycket i vikt så bestämde sig måste man operera är helt enkelt inte ensam om också för att göra en bort överflödig hud. magsäcksoperation. Det Jag har kontakt med en problemen längre. kändes som hennes enda plastikkirurg i Stockholm som möjlighet att nå en normal vikt. har lovat att hjälpa mig. Det handlar – Jag fick till slut möjlighet att göra en maginte om att jag är fåfäng, utan bara om att säcksoperation och tog den chansen. På ett kunna göra som alla andra i min ålder, till och ett halvt år har jag gått ner 50 kg och exempel att använda baddräkt på stranden. i dag är jag nöjd med min vikt. Jag vet att Men innan det blir möjligt måste jag spara vissa personer som har varit matberoende ihop en hel del pengar, det är dyrt med byter drog och blir till exempel alkoholbeplastikoperationer.

7


Foto: Rönnskärsverken

Nöjd personal och låga sjukskrivningstal

positiv effekt av HR-arbete Att arbeta med personalfrågor på Rönnskär i Skellefteå innebär vitt skilda arbetsuppgifter, berättar Eva Lindberg som är HR-chef på Boliden Rönnskärsverken sedan tre år. Hennes arbetsdag kan variera från akuta individärenden som ska hanteras direkt, till lönerevisioner och förhandlingar av nya avtal för stora grupper. Uppgifterna skiftar, men medarbetarna står alltid i centrum. Text: Lena Bergquist gare har i närmare tio års tid arbetat med att ta fram ett bra arbetssätt. De senaste åren har vi haft få långtidssjukskrivna, det kan till viss del bero på Försäkringskassans ändrade regler, men det största skälet är att vi numera har ett bra förebyggande rehab-arbete.Vi tar kontakt med de sjukskrivna snabbt och erbjuder andra arbetsuppgifter som de klarar av för tillfället. Det gäller att göra tiden hemma och sjukskriven så kort som möjligt, säger Eva.

– Att arbeta med HR-frågor är intressant och varierande på många sätt, men det mest tillfredsställande för mig är nog när jag lyckas lösa ett stort problem för en anställd. Det kan handla om tillfällig omplacering för att förhindra långtidssjukskrivning eller att utreda otrivsel på arbetsplatsen, resultatet får ofta stor betydelse för den enskilde, arbetsplatsen och ibland även för hans eller hennes familj.

Foto: Rönnskärsverken

Rönnskär har lagt ner mycket energi på att arbeta fram en modell för att minska antalet långtidssjukskrivningar och det arbetet har gett resultat. – HR-chefer, företagsläkare och rehabhanläg-

Eva Lindberg är HR-chef på Boliden Rönnskärsverken. Hon har studerat på Personalvetarlinjen i Umeå och tidigare arbetat som chef på ett kommunalt utvecklingsbolag i Skellefteå.

8

Eva Lindberg sitter i Rönnskärs ledningsgrupp och har möjlighet att komma in med HR-frågorna tidigt i olika processer. I hennes uppgifter ingår också att stödja ledare och chefer i deras möte med personalen, bland annat i samband med de årliga utvecklingssamtalen som alla anställda erbjuds. – Det är mycket inspirerande att arbeta med ledarutveckling, våra ledare och chefer är en härlig blandning av människor med olika erfarenheter. Utbildningarna kan handla om arbetsgivaransvar, arbetsmiljö, rehabilitering och samtalsmetodik.Vi har vid flera tillfällen engagerat S:t Lukas i Skellefteå som har ansvarat för utbildning i krishantering på jobbet. Boliden Rönnskär driver även flera stora övergripande utvecklingsarbeten,

som till exempel ”New Boliden Way” där man arbetar med gemensamma värdegrundsfrågor för att skapa en sammanhållen företagskultur på de olika arbetsplatserna i Sverige, Finland, Norge och Irland. Ett annat stort projekt handlar om ”gruppåtagande och medbestämmande”. – För tio år sedan drog vi igång de första grupperna med personal som delade ungefär samma arbetsvillkor. De uppmanades att tillsammans med sina ledare planera arbetet, utvärdera det och komma med förslag på förändringar och förbättringar. Det har tagit lång tid att utveckla modellen, men nu har vi femtio grupper som arbetar aktivt med att skapa bra förhållanden på arbetsplatsen. Vi kan se att det ökade medbestämmandet leder till bättre trivsel på arbetsplatsen och ett kreativt nytänkande som annars inte skulle ha varit möjligt, säger Eva. Hur mäter ni hur framgångsrika ni är i HR-arbetet? – Man har lyckats bra med sitt HR-arbete när personalen anser att de arbetar i ett bra arbetslag, på en bra arbetsplats och att det är roligt att gå till arbetet. Vi mäter även sjukfrånvaro och olycksfall samt vart annat år görs en medarbetarundersökning ”Min åsikt” där alla får tycka till om frågor som handlar om arbetsförhållande, arbetsmiljö, samarbete, min närmaste chef, utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Hur tycker du att dina resurser förvaltas som HR-personal? – En fördel med att ha lång erfarenhet av personalfrågor är att man vet var bristerna finns och vad man behöver för att kunna göra ett bra jobb. Jag har till exempel tillgång till handledning, vilket jag använder vid behov. Vid två tillfällen om året åker HR-personalen iväg ett par dagar för att få tid och utrymme att utveckla de egna frågorna.Vi som arbetar med HR på Rönnskär har olika ansvarsområden och får därmed vidareutbildning inom dessa under året, det kan handla om friskvård, personalvård, arbetsmiljö eller jämställdhet och likabehandling. Jag tycker absolut att vi lever som vi lär, avslutar Eva Lindberg.

Salutogent ledarskap innebär att man som ledare utgår från vad som skapar hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Hälsa och välbefinnande ökar motivationen och effektiviteten på arbetsplatsen.


Foto: S:t Lukas i Skellefteå

eller på arbetsplatsen. En annan positiv faktor är att organisationen är uppbyggd så att det är kor ta vägar till beslut när det gäller erbjudande om samtals- eller krisstöd. – Uppfattar en arbetsledare att det finns akut behov av samtal så kan han eller hon ringa direkt till oss, det innebär att personalen snabbt får det stöd de behöver. Det är bra för den som är utsatt, men det är också bra för de kollegor som han eller hon arbetar med. Den här generösa hållningen gör Boliden till en attraktiv arbetsplats där personalen är engagerade i sina jobb och stannar kvar.

Bo Lundblad är leg psykolog, leg psykoterapeut samt lärare och handledare i psykoterapi. Han arbetar bland annat med att stödja företags HR-avdelningar med till exempel utbildningar i krishantering och samtalsmetodik. En av uppdragsgivarna är Boliden Rönnskärsverken.

S:t Lukas i Skellefteå är med

från förebyggande arbete till kris och katastrof S:t Lukas mottagningar finns på ett drygt fyrtiotal orter i Sverige. De erbjuder psykoterapi för enskilda, men också stöd när det gäller olika arbetsgivares arbete med personalfrågor, så kallade HR-frågor. S:t Lukas i Skellefteå har bland annat ett avtal med Boliden som innebär att de bistår med utbildningar i stresshantering och krisberedskap, handledning för ledare och chefer samt stöd- och krissamtal för all personal. Text: Lena Bergquist – HR-frågor i företag omfattar den totala bilden av personalens hälsa, det handlar både om det fysiska och psykiska välmåendet hos personalen. Det är avgörande för ett företags ekonomiska utveckling om personalens resurser tas tillvara på ett bra sätt, säger Bo Lundblad, leg psykolog och leg psykoterapeut på S:t Lukas mottagning i Skellefteå.

De har fyra anställda psykoterapeuter och får uppdrag från ett tiotal företag i regionen. Bo Lundblad tycker att Boliden är långt framme när det gäller HR-frågor. De arbetar för att skapa ett så bra arbetsklimat som möjligt och erbjuder därför personalen samtalsstöd oavsett om problemen uppstått hemma

Bo Lundblad berättar att mottagningen är delaktig i alla faser av HR-arbetet. När det gäller förebyggande personalvård kan det handla om utbildningar i till exempel stresshantering och krishantering. Vid akuta problem erbjuder man samtalsstöd, krisstöd och konfliktbearbetning. Långsiktig utveckling ges i form av handledning och chefsstöd. – De flesta företag i dag erbjuder personalen någon form av företagshälsovård, men ibland omfattar den vården bara fysiskt och medicinskt stöd. Man mäter blodtryck och gör konditionstester samt vårdar arbetsskador. Det är ett gammalt sätt att se på HR-frågor, i dag borde också det psykiska måendet beaktas och tillgång till stödsamtal vara en självklar del i personalvården. På samma sätt är det med chefshandledning, som förr kanske betraktades med viss skepsis, i dag vet man att handledning bidrar till att man utvecklas bättre som ledare. På Boliden Rönnskärsverken arbetar många inom processindustrin, det är ett utsatt arbete där det finns risk för olyckor. På sådana arbetsplatser är det extra viktigt att personalen mår så bra som det är möjligt och om olyckan är framme – att man arbetat förebyggande och har en god krisberedskap. – Boliden Rönnskärsverken uppdaterar varje år sina ledare och chefer i krisberedskap och krishantering. Vi har också ett avtal som innebär att vi på S:t Lukas finns tillgängliga för stödsamtal om det blir akut kris. Det skapar en trygghet både för chefer och personal. Det kostar hundratusentals kronor att anställa ny personal med allt vad det innebär, att ta hand om sin personalstyrka är betydligt mer kostnadseffektivt, avslutar Bo Lundblad.

9


Övningsexempel ur Mentaliseringsboken Öva mentalisering – Fokusera på dina medmänniskor ”Välj en människa som du tycker om. Fundera först över om du har tilldelat henne en färdigskriven roll eller om du kan se henne mer klart och oförvanskat. Beskriv sedan personen så utförligt och så mångsidigt som möjligt för dig själv: hennes historia och aktuella situation, hennes utseende och personlighet och allt annat som du kan komma på. Försök att hålla dina åsikter om personen utanför beskrivningen.”

Trygg Hansas undersökning visar att fyrtio procent av småföretagarna säger att de skulle drabbas svårt om en av medarbetarna blev sjuk mer än två veckor. Frånvaron skulle i många fall innebära övertidsarbete för de andra. Ett bra förebyggande hälsoarbete på arbetsplatsen skapar med andra ord trygghet och stabil ekonomi.

Vågar inte säga som det är En undersökning som omfattade fyra tusen personer från Sverige, Norge, Danmark och Finland visade att endast hälften av de som arbetar på våra svenska arbetsplatser skulle kunna tänka sig att uttrycka en obekväm åsikt på jobbet. Knappt hälften kan tänka sig att ingripa för att utreda orättvisor på arbetsplatsen. Svenskarna undvek konflikter i högre grad än arbetstagarna i Norge, Danmark och Finland. Undersökningen gjordes av försäkringsbolaget Moderna. (Källa TT)

10

Foto: Maria Annas

Sjukfrånvaro skapar otrygghet

Per Wallroth är fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut och författare till Mentaliseringsboken som kom förra året. Han arbetar på S:t Lukas mottagning i Uppsala.

Mentalisering

Text: Per Wallroth

Nyfikenhetens och ickevetandets metod Jag träffar en ung man för första gången och inleder samtalet med att fråga varför han söker psykoterapi. Han tvekar lite och berättar sedan att han lätt får för sig att andra tycker illa om honom, vilket gör att han ofta stannar hemma från både föreläsningar och fester.

V

i pratar en stund om detta, och jag får veta att han känner sig ensam och isolerad och dessutom är på väg att bli underkänd och förlora sitt studielån. Så blir han tyst och jag frågar vart han tog vägen. Han säger att han tänker på sin pappa, som dog i en bilolycka i våras. Jag ska just säga någonting om att det måste ha varit hemskt, när han fortsätter och berättar att han tyckte illa om pappan, som ofta var riktigt elak och vid några tillfällen blev

våldsam. Det jobbiga är inte att pappan är död, utan att omgivningen förväntar sig att han ska sörja, när han i själva verket tycker att det är skönt att slippa sin plågoande. Det här samtalet ägde rum för flera år sedan. Jag fortsatte att träffa den unge mannen i ett par år och det visade sig efter hand att han hade mycket sammansatta känslor när det gällde den döde fadern. Det är emellertid inte det som är poängen,


mentaliseringsförmågan. Det sker bäst utan min egen reaktion – att jag reflexmäsom terapeuten undviker expertrollen sigt förutsatte att jag visste precis vad han och i stället har en icke-vetande, nyfiken kände. Så gör nog de flesta av oss alldeles och undersökande hållning. Terapeutens för ofta, vare sig vi är psykoterapeuter eller Senast lästa bok? engagemang och uppriktiga inte. Vi låter oss styras av psykolo– J. K. Rowlings Harry Potter and the intresse kan väcka konfigiska teorier och förutfattade philosopher’s stone. Jag älskar Harry dentens nyfikenhet och meningar i stället för att Alla människor Potter-böckerna och har börjat läsa göra att han eller hon ställa frågor och lyssna har spännande tankar och om hela serien på engelska. vågar börja tänka och till våra medmänniskor. intressanta erfarenheter och Hur kopplar du av bäst? känna kring sina egna Många gånger utgår – Jag behöver resa bort för att kunna tankar och känslor. vi från att de tänker ofta kan vi få ta del av dem om släppa arbetet ordentligt, helst till storDet är emellertid och känner på precis vi bara är öppna och frågvisa och städer som London eller New York där inte bara terapeuter samma sätt som vi. det finns mycket att se och göra. inte slentrianmässigt förutsätter som har glädje av Vad gör dig glad/ ger dig energi? en mentaliserande Peter Fonagys idéer att vi redan vet. – Jag fylls av glädje och energi när jag hållning. Den hjälper oss om mentalisering kan får nära känslomässig kontakt med en alla att må bra och den hjälpa oss att undvika den annan människa kan göra livet rikare genom fällan. Den brittiske psykoanaSvårast existentiella frågan att att bereda vägen för genuina möten lytikern och anknytningsforskaren besvara? och uppriktiga samtal, såväl i som utanför ser det som utmärkande för oss män– Valets ofrånkomlighet. Livet ställer terapirummet. Alla människor har spänniskor att vi kan inta ett metaperspektiv oss alla inför en rad svåra valsituationande tankar och intressanta erfarenheter och reflektera kring våra egna och andras ner där det inte finns några tydliga och ofta kan vi få ta del av dem om vi bara tankar och känslor. När vi gör det blir vi rätt – och fel. är öppna och frågvisa och inte slentrianpåminda om att samtidigt som det finns mässigt förutsätter att vi redan vet. stora likheter mellan oss, så har var och en sitt eget perspektiv och tolkar verkligheten på sitt eget sätt, eftersom alla har olika erfarenheter, kunskaper och intressen. Vi kan använda våra egna känslor och erfarenheJon G. Allen, Peter Fonagy & Anthony W. Bateman: ter som referenser och skapa hypoteser Mentalizing in Clinical Practice om vad som rör sig i en annan människas (American Psychiatric Publishing, 2008) inre, men vi kan aldrig veta säkert. Mentaliseringsförmågan har en avgörande Göran Rydén & Per Wallroth: Mentalisering: betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa Att leka med verkligheten och för att vi ska kunna fungera bra tillsam(Natur och Kultur, 2008) mans med andra. De flesta av oss utvecklar den här förmågan tidigt i livet i samspelet Per Wallroth: Mentaliseringsboken med anknytningspersonerna, det vill säga (Karneval förlag, 2010) föräldrarna eller vilka det nu är som tar hand om oss. Det som krävs är att anknytningsTor Wennerberg: Vi är våra relationer : personerna mentaliserar kring barnet och Om anknytning, trauma och dissociation behandlar det som en egen individ med en (Natur och Kultur, 2010) egen vilja och egna tankar och känslor och på så sätt lär barnet att det har ett inre. www.mbtsverige.se www.mentalisering.se Enligt Fonagy handlar psykoterapi i hög grad om att utveckla eller återupprätta

4 frågor till Per Wallroth

Lästips

Foto: Ron Bracale

Det tredje ögat – Självkännedomens punkt God självkännedom kan, enligt brittiska forskare, påverkas av hur mycket grå hjärnsubstans du har mellan ögonen, innanför pannbenet. Ett test visade att de som hade mest grå hjärnsubstans just där också gjorde bättre självskattningar av sin förmåga. Resultatet bekräftas av att patienter som fått stroke på samma ställe blir mindre medvetna om sina intryck från omvärlden och gör därmed mindre adekvata självskattningar. Det är också den punkten ”Det tredje ögat” som är fokus för olika meditationstekniker vars mål är att få kontakt med sin andlighet. Metoden går ut på att meditera och fokusera på just den punkten som har olika namn inom världsreligionerna, till exempel Det gudomliga allseendets öga och Shivas öga. (Källa SVD, vetenskap)

11


Det kom... ett mail

Är jag framme nu? Foto: Orvar Homann

Det kom ett mail till S:t lukas från en konfident som undrar: ”Är jag framme nu?”

funnits en trygg och varm famn intill när jag känt mig rädd, vilsen och osäker.

Min bakgrund är att jag är 32 år, uppvuxen i Gävle men sedan ett och ett halvt år boendes i Stockholm. Jag har en kandidatexamen i pedagogik och arbetar med ansvar för kundvård på ett fastighetsbolag. Jag älskar träning, djur och natur och brinner för personlig utveckling.

Så, är jag framme nu? Ja, jag tror nog det. Eller? Min kloka och fina pojkvän brukar säga att det är ok att ombestämma sig och jag tror faktiskt att jag gör det nu.

Ä

r jag framme nu? Färdig? Redo att leva livet fullt ut utan oro, rädsla och osäkerhet? Ja, jag tror det. En regnig kväll i slutet av oktober satt jag uppkrupen bland kuddarna i min benvita soffa, med tända ljus intill och läste tidningen Leva. Jag djupdök i ett spännande reportage om olika terapimetoder och fastnade vid citatet ”Ett samtal med en vän är som att få en fisk men att gå i terapi är som att lära sig fiska själv.” Det är verkligen sant. Genom terapin på S:t Lukas har en ny värld öppnat sig för mig. När jag tänker på hur jag har förändrats de senaste åren, med stöd från terapin, så är det många saker som dyker upp inuti

12

mig. Jag är mer närvarande och uppskattar det lilla i vardagen i mycket större utsträckning än tidigare. Jag har blivit mer modig. Lyssnar på vad jag känner och vågar oftare säga nej utan att ursäkta mig. När det ibland blir fel så är jag snällare med mig själv och jag har börjat acceptera och uppskatta att det inte är meningen att allt ska vara perfekt. För vad är egentligen perfekt? Jag upplever mig själv som mer i nuet och mindre självupptagen. Jag känner mig levande och vågar älska. Längs vägen på min inre resa har jag lyft på många tunga stenar, krupit nära med förstoringsglas och granskat vad som funnits där under. Det har ofta varit jobbigt, riktigt jobbigt. Men värt varenda sekund och krona. Och det har alltid, genom terapin,

Nej, jag är nog inte framme. Och kommer nog aldrig att bli klar. Meningen med livet är väl ändå att upptäcka både mig själv och andra, om och om igen. Att traska framåt i lagom takt, lyfta på en sten här och där längs vägen och våga möta mina rädslor när de dyker upp. Och även njuta av solen och vinden och känna livsglädjen bubbla i magen. Vilken härlig känsla. Med den härligheten i kroppen släpper jag nu taget om min rädsla för att inte ha skrivit den här texten tillräckligt perfekt. Jag kryper upp bland kuddarna i min benvita soffa och övar närvaro genom att njuta av en tallrik med spaghetti, pesto och parmesanost. Tack för att du ville läsa, jag önskar dig allt gott. Johanna (som vill vara anonym)


Det handlar om ordens betydelse för hur vi mår och vilka vi blir

Skapandets psykoterapeutiska verkan

Foto: Photodisc

Skrivandet och läsandet håller våra själar och hjärtan i trim.Vi blir lite mer beresta i vårt inre, ökar vår förståelse för andra och blir tydligare. Ord och bilder används som hävstänger in i det allra heligaste, för något måste vi ta spjärn emot om vi ska få syn på oss själva. Hur går det till när orden formerar sig och bildar meningsbärande enheter som synliggör det som tidigare var trassliga bokstavsnystan i vårt inre? Författarna Joanna Rubin Dranger, Arne Johnson och Owe Wikström berättar hur de lever med skrivandet och vad det gör med dem. Bo Sigrell, professor i psykologi, psykoanalytiker och författare, inleder med att undersöka det kreativa skapandet utifrån ett psykoterapeutiskt perspektiv.

Text: Bo Sigrell

Foto: Bo Segrell

D

Bo Sigrell, psykoanalytiker, professor i psykologi och författare.

orden aldrig kan fånga. När man försöker e flesta har en gång skrivit dagbok. Ofta sätta ord på upplevelsen så fragmenteras den finns det ett lås på dagboken. Meningen och försvinner. är att det som står där skall förbli hemligt. Det är skrivarens privata tankar som sätts på Ett annat skäl till att vi inte hittar orden pränt. Många kan vittna om att dagboksskrikan vara att känslorna är behäftade med vandet har en psykoterapeutisk inverkan. obehag. Det är något man ryggar Man har någon att anförtro sig undan ifrån, därför har man åt. Man kan skriva om det Författare väckinte vågat eller kunnat man skäms för och sånt pröva eller berätta om som man aldrig skulle er hos läsaren samma de här upplevelserna. vilja anförtro en annan konstellation av omedvetna De upplevs som allt person. Det känns som tankar som motiverat författaren mer farliga och fören lättnad att få avstörande, eftersom de börda sig något av sina själv. Det måste finnas en form är oprövade i verkliga innersta tankar. Men av samresonans för att väcka relationer. Alla känslor det finns tankar, känslor, en estetisk upplevelse. som är oprövade växer i upplevelser och fantasier, den inre världen och förstosom vi inte ens lämnar ut ras i fantasin. i dagboken. Skälet är att det handlar om ett område vi har svårt Freud formulerade tidigt begreppet psykisk att sätta ord på.Vi anar dunkelt att det rör smärta. På samma sätt som vi försöker sig om något viktigt. Det visar sig i drömmar, undvika fysisk smärta söker vi undvika psykisk naturupplevelser eller i gränsområdet mellan smärta. Men då undviker man, eller kommer vakenhet och sömn.Vi har en känsla av att inte i kontakt med, delar av sig själv. Det kan det finns så mycket i den här upplevelsen leda till en känsla av tomhet eller så letar sig som inte helt kan formuleras. Något som

13


Foton: Wikipedia

lokalisera sina inre konflikter och bearbeta dessa i sitt skapande. Det är en spänningsfylld och ofta ångestladdad bearbetning av de inre konflikterna. Man kan också säga att artisten försöker återskapa en tidigare brist. Det finns en grundläggande ångest över att ha förstört något gott och konstnären försöker därför skapa något som upplevs som helt nytt. Hela skapelseprocessen har därför en psykoterapeutisk funktion.

Bo Sigrell har i sin senaste bok undersökt tre författarskap:Tove Ditlevsen, Edith Södergran och Gunvor Hofmos. den psykiska smärtan fram på andra vägar, i form av fysiska symptom eller ångest och oro. Psykoterapi syftar till att patienten skall komma i kontakt med alla delar av sig själv. I början av terapin berättar man om sin historia, ofta har denna stelnat nästan till en myt. Det är berättelse nummer ett. Efter en tid nyanseras levnadsbeskrivningen och nu uppstår berättelse nummer två.Vi berättar alltid en historia om oss själva för oss själva och för varandra. Man kan säga att vi lever i vår historia eller till och med att vi lever vår historia. Ett mål med psykoterapin är att öka antalet berättelser. Dagboksskrivandet är privat och hamnar i allmänhet i skrivbordslådan. Man kan beskriva den psykoterapeutiska effekten av denna typ av författarskap som katarsis.

En annan sak är det konstnärliga författandet som får oss engagerade och som väcker starka känslor. Freud var ambivalent när det gällde litteratur och litterärt skapande. Å ena sidan beskriver han litterärt skapande som en fortsättning av barnets lek i den vuxnes liv, dagdrömmen. Människan ger aldrig upp något som skapat lustkänslor.Vi byter ut en aktivitet, leken, mot en annan, dagdrömmen. Å andra sidan framhåller Freud att psykoanalysen inte kan förklara hur själva den litterära skapelseprocessen tar sin form, samt att litteratur är något förmer än upprepning och sublimering. Senare analytiker har framhållit att konstnären i hög grad skiljer sig från dagdrömmaren. Den senare undviker konflikt med hjälp av fantasier och omnipotenta önskeuppfyllelser, medan konstnären försöker, omedvetet,

Att dikta sig fri från verkligheten Bo Sigrells senaste bok utkom 2010 och heter Att dikta sig fri från verkligheten, den behandlar frågan om hur en författares omedvetna kan uppfattas av läsarens omedvetna. Tove Ditlevsen, Edith Södergran och Gunvor Hofmos skrivande speglas utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv.

14

Jag har reflekterat om konst och litteratur i allmänhet, men mina tankar går mest till lyrik, ett område jag arbetat med. För att processen skall ha en psykoterapeutisk funktion måste författaren ha mod att närma sig hittills outforskade områden av sin inre värld. Det gäller både lustfyllda och sårbara områden. Sorgen är ett sådant område. Att förlora någon eller att ha blivit lämnad är en smärtsam process, därför försöker vi förneka förlusten och undvika sorgen. Genom att förneka förlusten tror vi oss, omedvetet, att slippa sorgen och glömma smärtan. Men det är tvärtom. Genom att genomföra ett smärtsamt sorgearbete kommer vi i vår inre värld fortsätta ett samtal med den vi förlorat.Vi glömmer inte. Sorgen lär oss inte att glömma, den lär oss att minnas. Det är något som präglar mycken litterärt skapande och många dikter. Författaren gestaltar och genomför med hjälp av sina dikter ett sorgearbete, som får en psykoterapeutisk inverkan.

Owe Wikström Att älska livet mer än dess mening, Arne Johnsson Reidjz, Joanna Rubin Dranger Fröken Märkvärdig och karriären (CD). Läs mer om författarna på sidorna 15-18.

Vinn böcker & film

Vi lottar ut sex böcker och tre kortfilmer på cd till er läsare.Vill du delta i utlottningen? Skicka ett vykort till Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm. Glöm inte att skriva på kortet vilken bok eller CD-skiva du önskar samt ditt namn och din adress. Sänd kortet så att det når oss senast den 26 april, då drar direktor Anders Persson nio vinnare. Om just du har vunnit kan du se på vår hemsida www. sanktlukas.se. Boken eller CD-skivan har du i brevlådan under v 18.


Utan ord – ingen utveckling

Text: Owe Wikström

Foto: Mia Carlsson

fått i terapirum eller längst ned i en kyrkbänk. Några år försökte jag skapa teori kring detta undanglidande som kallas psykoterapi och själavård. Jag satt i månader i Benares i Indien och snackade med Shivatroende rikshadrivers, drack öl med kollegor runt världen och klurade kring transkulturalitet och andra djupheter. Sen hände det något i det sena 1990-talet. Då upptäckte jag ett annat skrivsätt. Jag insåg att essayens skrivande – på försök – var nog så viktig som det exakta. Essayen utgör ett slags grundforskning. Fakta filtreras genom en personlig röst utan att passera akademins krav på precision. Författarpositionen behövde inte döljas. Jag grävde ned mig i Dostojevskijs böcker, Bachs musik och Miles Davies solon – helt ignorerande forskningens stilideal.Texten blev en symbios av iakttagelse och personlig reflexion. De horisontella Owe Wikström är författare, professor i reliresorna blev till vertikala. Jag såg Seneca pasgionspsykologi, präst och leg psykoterapeut. sera strax utanför Lido di Ostia utanför Rom och i Petersburg åt jag lunch med RaskolniSannolikt förblir nog både läsankov, vi åt löksoppa. Samtidigt är Raskolnikov det och skrivandet det viktigaste bara en fiktiv romanfigur. sättet att hålla ledan borta, att få grepp om våra inre världar. Delad Under allt detta – som en molande ton – har jag alltid hört saknaden efter Gud eka läsning bildar gemenskaper kring – både inom mig och i alla dessa samtal. Men det outsagda, ger mat för själen hur skriva om sånt? Långsamhetsboken blev ett slags preludium, Ikon- och Sonjaböckerna och ord för det undflyende. lite annorlunda.Vemodet i portugisisk fado och finsk tango ledde mig över till muag ligger på soffan i min skrivarlya. sikens tröst. I vintras återvände Utanför gnistrar solen. På jag till Aljosja och Ivans golvet gympadojor. På skriv...utan orden, snack om ”Att älska Livet bordet en grå halsduk mer än Meningen” och och en påse nötter. utan den stillsamma, drev trons dårskap. I höstas kom min långsamma och repetitiva Denna vinter sliter tjugonde bok. Jag läsningen, ingen personlig utjag med en tuffare startade för 35 bok om Prousts syn år sedan med veckling och ingen inre vila. Utan på skönheten, muinomvetenskapliga dem öppnas inte dörren till den siken och dess tröst. träiga rapporter zon i verkligheten som berikar Hans helt sekulära och avhandlingar, sen stil fascinerar mig lika kom en massa lärolivsintensiteten. mycket som Paul Auster böcker och obegripliga eller Stig Dagermans kapitel i samlingsvolymer. texter. Några forskningsår kastade Men i pauserna – när jag kastar jag lasso över de erfarenheter jag

J

mig på soffan – återvänder jag till Orden, Stororden, Störstordet. De hörs i mitt inre. Om dem talar jag numera sällan – men har dem desto mer inom mig – scenerna kring Mästaren, tilliten, den stabila. Jag har ett slags vördnad eller genans inför det gudomliga. Ändå tänker jag på Den Evige jämt. Men jag misstror dem som är så självklara i sina ställningstaganden. Mer befryntad är jag med de förundrade. Därför har jag en kluvenhet över att alltför exakt orda om det som är min och alla medkristnas innersta identitet – mötena med Gud. Ofta hör jag för många ord och för lite språk. Jag hyllar dröjandet och återhållsamheten. Jag pekar åt ett visst håll och antyder. Jag förundras över dem som kommit fram, men en del av dem verkar ha lång väg att gå. Alltså umgås jag med den stora litteraturen där frågorna skaver djupt, där längtan är oceanisk, där aningen är lika central som framkomsten. Människa först kristen sen. Så utan orden, utan den stillsamma, långsamma och repetitiva läsningen, ingen personlig utveckling och ingen inre vila. Utan dem öppnas inte dörren till den zon i verkligheten som berikar livsintensiteten. Det är nödvändigt att gå genom väggar. Nu tar jag lite nötter, ordnar en stark kopp kaffe och går rakt in i Prousts Paris och jag lyssnar på Vinteuls lilla sonat som den beskrivs inne i femte delen av På spaning efter den tid som flytt. Konstigt att musiken hörs så levande. Det är ju bara ord. Eller?

ok för Vinn en b sning! sommarlä

Vi lottar ut tre exemplar av Owe Wikströms bok ”Att älska livet mer än dess mening – betraktelser och övningar”, Natur och Kultur, 2010.

15


Poeten Arne Johnsson

Att skriva poesi är nästan som ett under Text: Lena Bergquist

”Ibland, när jag läser det jag skrivit, känner jag att jag fångat det jag väntade på, andra gånger har jag inte nått tillräckligt djupt. Det kan handla om minnen från barndomen eller insikter om vilka bevekelsegrunder man haft i livet, till exempel när det gäller hur man behandlat människor eller orsakerna till varför man själv har blivit behandlad på ett visst sätt.”

16

Foto: Rolf Karlsson


Hur ser din skrivprocess ut? – Förra våren satt jag ensam i en hel månad och skrev diktsamlingen Reidjz. Min rutin var att sätta mig ner varje morgon för att skriva, förväntansfull och trevande sökte jag efter vad jag ville formulera, men med en stark förvissning om att jag till kvällen skulle ha en text färdig. Det är nästan som ett under att min själs inre hemligheter kommer till mig i sådan form att det blir till poesi. Har skrivandet en terapeutisk effekt? – Jag får syn på mig själv i mina texter, men jag har aldrig tänkt att skrivandet skulle vara terapeutiskt eller fungera som terapi. Jag skriver om livet, hur det kan vara, och har mig själv som exempel på en människa som upplever. Ibland, när jag läser det jag skrivit,

Foto: Institutionen för nordiska språk

Arne Johnsson är bibliotekarie på Lindesbergs bibliotek och författare med 12 diktsamlingar bakom sig. Han har bland annat fått Svenska Dagbladets litteraturpris (2007).

Skämtsam svenska på golvet Marie Nelson är forskare vid Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska. Hennes forskning handlar om hur man med svenska som andraspråk klarar av sitt arbete och det svenska språket. Undersökningen visar att tjänstemännen skriver E-post till varandra och ”arbetarna” talar med varandra när de möts på kafferasterna. Man skojar med varandra, berättar historier om vad som hänt och pratar med sin närmaste chef när han eller hon går förbi.Tjänstemännen fikar

känner jag att jag fångat det jag väntade på, andra gånger har jag inte nått tillräckligt djupt. Det kan handla om minnen från barndomen eller insikter om vilka bevekelsegrunder man haft i livet; till exempel när det gäller hur man behandlat människor eller orsakerna till varför man själv har blivit behandlad på ett visst sätt. Förstår du dig själv bättre genom att läsa det du skriver? – När man skriver en bok så är det oftast så att det finns en underliggande bok i boken. Ett tema som andra upptäcker och visar på, ibland kan man läsa recensioner där en sådan underliggande nivå lyfts fram. Mina teman har varit saknad, minnen från barndomen och parallelliteten mellan våra yttre och inre världar, när jag går på en gata i Lindesberg kan jag i mitt inre vara i Indien och när jag är i Indien är mina dagdrömmar fyllda av livet i Lindesberg. Ett annat tema är tomheten bakom till exempel dagdrömmar och minnen som jag kan uppleva som scenografier på en teaterscen. Men tomheten kan också stiga fram som ett eget väsen, något som faktiskt har en form – en upplevelse som närmar sig ett andligt uttryck. När det gäller kompositionsteknik brukar jag i efterhand se att dikterna beskriver en utveckling och en sorts process; från till exempel omedvetenhet till seende och insikt. Diktsamlingen Reidjz kom ut i höstas. Själva lanseringen har också varit en process för

mig, där jag hanterat min oro för hur boken kommer att mottas. Det liknar känslan man har när barnen ska ut i världen och stå på egna ben, man önskar att deras insatser kommer att bedömas utifrån deras egna förutsättningar. I Reidjz kan jag se att det hänt något nytt som jag inte riktigt vet vart det tar vägen, det ska bli spännande att sätta sig ner och skriva igen, i vår eller kanske om ett år… eller två.

k för o b n e n Vin sning! sommarlä

Vi lottar ut tre exemplar av diktsamlingen Reidjz, Symposion förlag, 2010.

ofta själva vid datorn och får anvisningar och uppmuntran via mejl från sin närmaste chef. Den mest kreativa ordbehandlingen sker med andra ord på golvet, utan dator, i mötet med arbetskamraterna. Läs mer om Marie Nelsons forskning på www.nordiska.uu.se/personal/marienelson.

Terapi på bok Terapisamtal i bokform är ovanliga. Artisten Caroline af Ugglas och hennes psykolog Ulf Karl Olov Nilsson har tillsammans gett ut boken Hjälp, vem är jag? Ugglas berättar i boken om sitt lidande i form av depressioner, fobier, ångest och medicinering. Nilsson, som inte bara är psykolog, leg psykoterapeut och psykoanalytiker utan också poet, menar att boken kan ses som hans senaste diktsamling. Psykologiska och existentiella frågor bearbetas på ett mångfacetterat sätt i boken.

Foto: Piratförlaget

Vad driver dig att skriva? – Jag tycker det är roligt att skriva och känner skaparlust, det har jag gjort sedan ungdomen. Om jag inte valt att bli författare hade jag använt någon annan konstform som uttryck. Jag skapar i princip aldrig spontant, driven av att dokumentera det jag känner för stunden, utan bestämmer mig för när det är dags att skriva. För mig är form och komposition väldigt viktigt.

Hjälp, vem är jag? – Anteckningar från en terapi Caroline af Ugglas och Ulf Karl Olov Nilsson (Ukon).

17


Inre upplevelser får form i ord och bild ”Det är lätt att säga att alla människor har samma värde, men i verkligheten bedömer vi ofta människor efter hur de har lyckats i världen, hur mycket de tjänar och hur de ser ut. Genom att skapa boken fick jag möjlighet att fundera, formulera, verbalisera och visualisera hur jag ser på begreppet människovärde.” Text: Lena Bergquist

J

oanna Rubin Dranger är mångsysslare samt professor i Illustration på Konstfack. Hennes tecknade roman Fröken Märkvärdig och Karriären från 2001 filmatiserades under 2010. Den handlar om en ung kvinnas prestationsångest och otillräcklighetskänslor under positionsjagande föräldrar och samhälle – En sorglustig historia med ett gott slut. Vad får dig att vilja skriva och illustrera? – Det kan vara något som jag har en åsikt om eller upprörs över och som jag vill uttrycka mig om, det kan också vara

18

något jag inte förstår som jag vill bearbeta med hjälp av bild och text. Ett exempel på bearbetning är barnboken Arg som kom 1989 och som jag skrev tillsammans med min vän Anna Karin Cullberg. Vi satt och fikade på ett café och samtalade om hur svårt och komplicerat det är med ilska och att vara arg. Då bestämde vi oss för att utforska ämnet genom att skapa boken Arg. Serieboken för vuxna ”Askungens syster & andra sedelärande berättelser” som kom 2006, var en mer politisk bok som tar upp frågor om genus och makt i samhället.

Foto: Anna Widoff

Hur påverkar skrivprocessen dig? – Det påverkar mig mycket, speciellt när jag ritar figurerna. De kommer till mig med en speciell känsla och bär på ett budskap som jag skriver ner. Under tiden kan jag känna mig allt från dyster, mörk och nästan deprimerad till fantastiskt glad och ljust gul som när jag skrev barnboken Glad som handlar om den sortens gladkänsla som kommer av att man finns till. På vilket sätt kan skrivandet och illustrerandet ha en terapeutisk effekt? – Den tecknade romanen Fröken märkvärdig och karriären, som jag skrev för tio år sedan, kom delvis till som en bearbetning av min frustration över vår tids bedömning av människor utifrån vad de presterar, inte vilka de är. Det är lätt att säga att alla människor har samma värde, men i verkligheten bedömer vi ofta människor efter hur de har lyckats i världen, hur mycket de tjänar och hur de ser ut. Genom att skapa boken fick jag möjlighet att fundera, formulera, verbalisera och visualisera hur jag ser på begreppet människovärde. Att boken är färdig för länge sedan betyder inte att frågan är utagerad för mig, den finns kvar och gör sig påmind ibland, men jag kan uttrycka mig på ett annat sätt tack vare arbetet med boken. Man kan också se det från läsarens perspektiv. Jag har fått hundratals mejl och brev från olika delar av världen, brevskrivarna berättar att de känner igen sig i Fröken Märkvärdig och att de har fått nya perspektiv på livet tack vare att de läst boken eller sett filmen, det känns oerhört bra.

3 filmer Vi lottar ut tre animerade kortfilmer Fröken Märkvärdig och Karriären som CD. Serieboken blev till kortfilm 2010.

VD film D n e n in V


S:t Lukas värdegrund

Text: Leni Björklund

ingen hyllvärmare Ny värdegrund? Har inte S: t Lukas haft det förut? Jo, självklart! Och en stark sådan! Annars hade inte förbundet överlevt och utvecklats under sina drygt sjuttio år. Men vi behövde ett värdegrundsdokument i modern språkdräkt, med avstamp i dagens verksamhet. På förra årets förbundsstämma klubbades den nya värdegrunden, ett arbete som engagerat alla förbundets föreningar och mottagningar.

Foto: Lena Bergquist

M

en värdegrundsdokument, säger kanske någon, är det inte något som det gått inflation i – dokument som tas fram med buller och bång, trycks i en vacker broschyr och sedan glöms bort i det viktiga dagliga arbetet? Jo, så kan det naturligtvis bli, men om arbetet med att tydliggöra en organisations värdegrund får vara en del i en aktiv process – och bildar basen i ett fortsatt utvecklingsarbete – då kan effekterna bli djupgående. Jag ska arbeta för att det senare ska gälla S: t Lukas värdegrundsarbete. Själva värdegrundsdokumentet berättar viktiga saker om vår organisation. Den beskriver vår idégrund, hur vi ser på vår uppgift idag och hur vi vill möta framtiden och utvecklas. Och inte minst, hur vi med olika uppdrag inom S:t Lukas ska uppträda och verka för att omgivningen ska få rätt uppfattning om vår organisation och vad den står för.

S:t Lukas • betonar alla människors

okränkbarhet och lika vär de • möter människor med öppenhet och respekt infö r deras sätt att leva sina liv • visar respekt och öppenh et för människors olika trosriktningar och and liga sökande • ser människan som kun skapssökande och meningsskapande • utgår från att tidigare och nuvarande erfarenheter och relationer påverkar vår självförståelse, vår hälsa och våra valmöjligheter för framtiden • inser vikten av att arbeta med existentiella frågor som för soning, frihet, skuld och ansvar • ser människan som en helhet som påverkas fysiskt och psykiskt av medvetna och omedvetna tankar och kän slor, relationer och sociala sammanhang

kan vi lägga allvarliga, etniska konflikter som vi inte längre kan blunda för, många söker sig till vårt land för att få en fristad när mänskliga rättigheter kränks i hemländerna. Det finns sannerligen brister i vad samhället klarar av när det gäller att lösa dessa problem och det innebär många uppgifter för Vi är en idéburen organisation vars arbete syftar till att lära idéburna frivilliga! Det är där S:t Lukas ska vara – och uppfattas av samhället mer om hur de upplevelser människor har omgivningen – som en tydlig aktör inom den idéburna påverkar deras uppfattningar om sig själva och sektorn, en organisation som utvecklar mötesplat”Vi har nu samspelet med omgivningen. Aktiva medlemser för det goda samtalet, samtidigt som vi erbjutydliggjort mål och mar har arbetat för att fler ska acceptera der tjänster av hög kvalitet inom psykoterapi. människans existentiella behov och kunna Vi har även ett brett spektrum av tjänster visioner i vårt gemensamma möta medmänniskorna i de kriser som hör som ökar den enskildes och samhällets förvärdegrundsdokument och med till mänskligt liv. Många har kämpat för att måga att klara socialt, emotionellt, existentidet som bas ska vi nu fortsätta psykoterapi ska bli en accepterad utbildning ellt och etiskt krävande situationer. att syna vår organisation och våra och behandling – och tillsammans har de arbetsformer. Allt detta för att vi nått betydande framgångar. Detta är S: t LuS: t Lukas ska vara en vetgirig organisation, ska kunna vara mer relevanta kas gemensamma arv och det ska förvaltas öppen för forskning och nya välgrundade på ett sätt som svarar mot den tid vi verkar i. metoder som hjälper oss att bättre nå våra för människor här och nu.” Nu är psykoterapin inrymd i landets högskolemål. Verksamheten får gärna ge överskott. De utbildning och yrket är accepterat, det svarar mot ska vi i så fall använda till att ge fler kvalificerat en del av de problem S: t Lukas önskat möta. stöd i kritiska lägen – inte till privat vinstutdelning. Vi har nu tydliggjort mål och visioner i vårt gemensamma Omvärlden fortsätter att förändras och vi blir varse nya brister värdegrundsdokument och med det som bas ska vi nu fortsätta där samhället inte räcker till. Vi lever i en globaliserad värld med att syna vår organisation och våra arbetsformer. Allt detta för att betydande folkomflyttningar, stark teknisk kunskapsutveckling som vi ska kunna vara mer relevanta för människor här och nu. Vår innebär enorma möjligheter – och risker – och som definitivt uppgift är stor och viktig, den ger inte utrymme för att vi ska tillåta kräver stor förmåga till omställning och anpassning. Till allt detta att värdegrundsdokumentet blir en hyllvärmare!

19


Ann-Britt Grimberg är styrelsemedlem i Västerås S:t Lukas-förening och arbetar på Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. I sitt arbete möter hon dagligen människor som bland annat råkat ut för diskriminering och orättvisor. De med psykisk ohälsa får allt sämre möjligheter att göra sina röster hörda, anser hon.

A

nn-Britt Grimberg är medlem i S:t Lukas i Västerås och styrelsemedlem i föreningen sedan 2004. Hon blev uppringd en kväll av dåvarande ordförande Marianne Ytterberg från valberedningen i S:t Lukas i Västerås som frågade om hon ville arbeta i styrelsen för S:t Lukas. – Jag hade ingen aning om vad S:t Lukas var, men jag tyckte att det som Marianne Ytterberg berättade lät väldigt bra. Styrelsen sökte efter engagerade personer med helt nya kontaktytor.Jag hade arbetat inom

ABF Västmanland i över tjugo år och de senaste fem åren som studieombudsman och jag var även fackligt aktiv under den perioden. Ungefär i samma veva som jag fick erbjudandet om att bli styrelsemedlem blev jag arbetslös på grund av en omorganisation. Ser man det positivt så innebar det att jag hade mycket tid över att lägga på styrelsearbete, berättar Ann-Britt. Det var då det, nu arbetar Ann-Britt på Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

S:t Lukasmedlem Ann-Britt Grimberg

Viktigt med stöd till

människor med psykisk ohälsa Text: Lena Bergquist, Foto: Åke Paulsson

Ann-Britt Grimberg är styrelseledamot i S:t Lukas Västeråsförening. Hon arbetar på RSMH som projektledare bland annat med projektet ”Våga ta plats- För-Två Tusen Systrar” som vill öka möjligheterna för kvinnor med psykisk funktionsnedsättning att bevaka sina intressen och ta 20 egna och driva sina krav.

(RSMH). Arbetet som projektledare fick hon tack vare sin erfarenhet av folkbildningsarbete, men också tack vare hennes utbildning på Axelssons gymnastiska institut till Diplomerad Friskvårdskonsult. För tillfället arbetar hon med kvinnoprojektet ”Våga ta plats-För-Två Tusen Systrar” och friskvårdsprojektet ”Hälsa och livsstilstilsfrågor” som ska råda bot på en vanlig diagnos hos dem som har psykisk ohälsa, Metabol sjukdom. Sjukdomen består av flera brister, som till exempel övervikt, höga blodfetter, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. – I dag är människor med psykisk ohälsa väldigt utsatta. Möjligheterna till rätt vård minskar eftersom resurserna dras in. De som har psykiskt funktionsnedsättning har svårt att göra sin röst hörd. RSMH arbetar för att medlemmarna ska få rätt diagnos


så snabbt som möjligt och inte efter tio år, som flera av våra medlemmar har erfarenhet av. RSMH arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. RSMH vill ge människor med psykiskt ohälsa möjlighet att mötas på platser där de känner sig trygga. Det kan handla om att delta i kurser och studiecirklar/självhjälpsgrupper om hälsa och matlagning eller att gå på ett av föreningens föredrag. Många som lider av psykisk ohälsa tycker att det är lättare att delta i möten där arrangörerna och deltagarna själva har kunskap om och/eller erfarenhet av psykisk ohälsa. – Just därför är våra 130 lokalföreningars arbete så viktigt, säger Ann-Britt. Om inte våra föreningar ordnar anpassade aktiviteter, så finns det i värsta fall inga möjlig-

heter alls för våra medlemmar att delta i ordinarie utbud av aktiviteter. Det är ett stort engagemang som våra medlemmar lägger ner inom våra lokala föreningar och distrikt. – Jag anser att det pågår en nedrustning i samhället när det gäller utsatta människor. Kommunerna, landstingen och regeringen minskar våra bidrag på många orter, så vi måste lägga ner RSMH föreningar och distrikt. I vissa fall tar man bort bidrag, som här i Västerås, och kräver att de som har psykisk ohälsa själva ska skriva långa projektansökningar för att få bidrag, det fungerar naturligtvis inte. Jag gillar inte orättvisor och jag hjälper gärna till med det lilla jag kan bidra med. Ann-Britt vet av egen erfarenhet hur lätt det är att halka av den tunna tråd som skiljer psykisk hälsa från ohälsa. När hon

blev arbetslös kändes det som om marken försvann under hennes fötter och som om alla möjligheter var stängda. – Jag deltog i arbetet för att omorganisera ABF:s verksamhet lokalt i Västmanland och arbetade hår t för att få mina kollegor omplacerade så att de inte skulle bli arbetslösa. När omorganisationen i princip var klar fick jag på sittande möte veta att jag själv inte skulle få jobba kvar för att jag var för ”dyr”, de ville ha någon ”billigare”. Efter tjugotvå år på samma arbetsplats kändes det obegripligt, jag blev så illa behandlad, kränkt och förolämpad. Efter det mådde jag väldigt dåligt. Psykisk ohälsa är något som alla kan drabbas av, då är det bra att det finns några som vill och kan föra ens talan, avslutar Ann-Britt Grimberg.

Europeiska frivilligåret 2011 S:t Lukas föreningars verksamhet bygger på frivilligt arbete och engagemang. I år uppmärksammas allt frivilligt arbete i hela Europa under det ”Europeiska frivilligåret”. Bland annat kan vi få veta mer om frivilligarbetet på en mässa i Stockholm den 8-14 augusti. I Sverige är det Ungdomsstyrelsen som samordnar aktiviteterna nationellt. Internationella frivilligdagen har firats den 5 december i över 25 år. Vill du veta mer om Europeiska frivilligåret, läs mer på www.ungdomsstyrelsen.se.

21


Terapi för äldre

Text: Lena Bergquist

avlastar och utvecklar Äldre i dag är mer fysiskt och intellektuellt aktiva än sina föregångare visar Sahlgrenska Akademiens studie H70 i Göteborg, de har högre allmänbildning och bättre koll på sin hälsa. Tiden efter pensioneringen kallas i reklamen numera för ”passionstiden” och äldre med ungdomligheten i behåll får heta ”ungdomlingar”. Forskning inom området gerotranscendens som gjorts av sociologiprofessor Lars Tornstam vid Uppsala Universitet visar att många äldre med åren utvecklar en förändrad syn på tillvaron och sig själva – erfarenhet och perspektivförskjutning gör att man upplever livet på ett annat sätt. Vi möter med andra ord utmaningar och utvecklas under hela vårt liv. På många S:t Lukasmottagningar erbjuder man enskild terapi och gruppterapi för äldre. I Uppsala, berättar psykoterapeut Christina Hall, är samtalen subventionerade och kostar under hundralappen.

D

et förändrade perspektivet ger oss möjlighet att göra en omvärdering av svåra tidigare upplevelser. Vi kan bearbeta dem så att vi får en möjlighet att försonas med det som varit. Leg psykolog och leg psykoterapeut Christina Hall, S:t Lukas i Uppsala har god erfarenhet av äldre konfidenter i terapi.

– Vi har under flera år erbjudit äldre från och med 65 år att samtala med oss på S:t Lukas i Uppsala. Vi informerade primärvårdens kuratorer och distriktsläkare, vi annonserade även på vårdcentralerna om vår samtalstjänst. Det finns ett stort uppdämt behov av att samtala, berättar Christina. S:t Lukas i Uppsala erhöll i höstas bidrag från en fond, vilket gjorde att de kunde subventionera avgiften. Det kostade konfidenterna bara 60 kr per samtal och de fick möjlighet att gå upp till tio gånger. – En del hade länge känt behov av att prata om händelser de upplevt, bland annat sådana som de känt skuld och skam över i decennier. Vissa ville berätta om saker som ligger närmare i tiden och om hur de har det i dag. För oss i vår generation är det mer accepterat att gå i psykoterapi, så var det inte förr. Det kan vara en av orsakerna till att det finns ett stort behov av samtal bland äldre som inte fått den möjligheten förut.

22

Christina har också träffat en del nyblivna pensionärer som har varit väldigt driftiga och jobbat mycket. De har inte hunnit eller velat ta hand om de problem som skapats under livet, plötsligt så finns det tid att fundera över det som blev bra och det som blev sämre. – Utvärderingarna visar att våra äldre konfidenter är väldigt nöjda och får ut mycket av samtalen. Det är ytterst meningsfullt att gå i psykoterapi som äldre. Det kan inskränka på personligheten att bära på skam och skuld som i stället skulle kunna bearbetas och omvärderas. Det upplevs också som väldigt givande att få stöd i sin fortsatta personliga utveckling även om man är pensionär. Vår förhoppning är att kunna erbjuda liknande villkor för äldre under 2011.

Bra musik frisätter hormoner Hormoner har som bekant stor betydelse för hur vi upplever tillvaron och hur vi interagerar med den. Forskning visar att musik som ger oss gåshud av välbefinnande aktiverar dopamin – ett hormon som medverkar i skapandet av våra känslor och som ingår i hjärnans belöningssystem. Mängden dopamin som frigörs styrs av hur kroppen reagerar på musiken. Lyssnar vi till musik som inte skapar någon form av fysisk reaktion frisätts inte heller något dopamin. Studien har gjorts med hjälp av en ny form av PET- och magnetkamera. (McGill University, Montreal, Kanada).


Vanliga samtalsämnen (även) när äldre går i terapi • Acceptans av åldrandet • Oro för barn och barnbarn

Glad äldre man. Foto: Photodisc

• Sorg vid förluster av nära anhöriga och vänner

Relationer, samtal och sociala aktiviteter förebygger depression hos äldre Meningsfulla sociala aktiviteter förebygger depression hos äldre och bör därför ingå vid planeringen av äldreboenden. Psykosociala interventioner har en tydlig förebyggande effekt på depressiva symptom hos äldre, konstaterar forskaren Anna Forsman, doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV. Depression är det vanligaste psykiska funktionshindret bland äldre såväl globalt som i

Intuitivt engagemang Lars-Erik Björklund vid Linköpings universitet har disputerat i ämnet ”intuition” och menar att god intuition bygger på att vi minns hur vi reagerat på händelser och vad resultatet blev av vårt agerande. Med dessa kunskaper lagrade i vårt minne kan vi helt omedvetet registrera att en liknande händelse är på gång och börja agera långt före alla andra som befinner sig i samma situation. Björklunds doktorsavhandling visar dock att din intuition begränsas av hur engagerad du är. Det du sett, hört och känt lagras i din omedvetna ”databas” endast om du varit engagerad i det som hänt. Läs mer på www.liu.se/liu-nytt.

Utmattningsdepression ger funktionsnedsättningar Forskaren och psykologen Agneta Sandström vid Umeå Universitet har med hjälp av magnetröntgenkamera undersökt människor med diagnosen utmattningssyndrom. En frisk kontrollgrupp och en grupp med diagnosen depression ingick i studien. Endast de patienter med diagnosen utmattningsyndrom hade funktionsnedsättningar i frontalloben på det ställe som härbärgerar möjlighet till fokuserad uppmärksamhet och långsiktig planering. Patienterna med diagnosen

• Sorg vid förluster av förmågor • Händelser som skapat skam och skuld • Minnen från hur det var • Hur situationen ser ut i dag

Norden. Forsmans senaste studie belägger att meningsfulla sociala aktiviteter, anpassade efter de äldres individuella förmåga, förebygger depression. I och med att andelen äldre i befolkningen ökar bör arbetet med detta folkhälsoproblem prioriteras, menar Anna. Länk till artikeln: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20935250.

utmattningssyndrom hade också, till skillnad från de andra grupperna, ett större påslag av stresshormonet kor tisol under längre tid av dagen. Läs mer om Agneta Sandströms doktorsavhandling på Umeå Universitets hemsida www.kost.umu.se.

Vad har du i väskan… … borde vi kanske fråga vår kollega när han eller hon kommer till avtalat möte kånkandes på en stor tung portfölj. Forskning vid Harvard och Yale University visar att vi omedvetet uppfattar en person med tung väska som förtroendegivande, oavsett om det är tegelstenar eller lagböcker som ligger i portföljen. Forskningsområdet heter ”kroppsbaserad kognition”och reder ut hur material, former och ytor påverkar oss. Organiska former gör oss mer sociala och byter vi ut de hårda stolarna vid förhandlingsbordet mot mjuka fåtöljer blir samtalet lugnare och mer resonerande. (Källa SVD).

23


Andlig vägledning enligt Ignatius Boken, ”Andlig vägledning i ignatiansk anda” kom 2009,Verbum förlag. Författare är prästerna Eva Sjödén, Leif Selling och Lars-Edvin Nilsing, Härnösands stift.

Att vara en bra ledare för andra innebär vanligtvis att du vet vad som är gruppens mål, när ni ska vara färdiga och hur ni tar er dit. Är det andlig vägledning du arbetar med så är varken vägen eller målet självklart, vare sig för dig eller den du vägleder. Tidsåtgång för projektet – Livslångt! Det finns många metoder för andlig vägledning, den Ignatianska metoden är en av dem. Mer om den berättar prästerna Eva Sjödén och Leif Selling samt präst och leg psykoterapeut Lars-Edvin Nilsing, Härnösands stift.

Foto: Maria Eddebo

Text: Lena Bergquist

Övningar i vardagslivet De övningar som ingår i den ignatianska andligheten sker under en 30 dagars retreat där det ingår ett dagligt möte med en vägledare. Man kan också välja en modell där övningarna sker under tre tiodagarsretreater. Om pilgrimen inte har möjlighet att avsätta den tiden, kan hon eller han göra övningarna i vardagen under längre tid. Tanken är att man under retreaten ska skapa ett nytt förhållningssätt till livet som man sedan använder i vardagslivet. Med inlevelse betraktar man i bön, meditation och kontemplation scener ur Jesu liv som man associerar till händelser från ens eget förflutna: smärtsamma minnen, rädslor, drömmar och glädjeämnen vävs samman med evangeliet. En individuell process som bygger på en personlig relation till Gud startar.

24

E

va Sjödén är präst och andlig vägledare, hon har valt att arbeta utifrån en metod som följer helgonet Ignatius av Loyolas bok ”Andliga övningar”. Metoden som har sitt ursprung i romersk-katolska kyrkan är vanlig i England och används inom den anglikanska kyrkan och i ekumeniska och interreligiösa sammanhang. Kurser i ignatiansk andlighet har hållits ekumeniskt i Sverige under lång tid. För ett år sedan kom boken ”Andlig vägledning i ignatiansk anda” skriven av Eva Sjödén och hennes två kollegor Leif Selling och Lars-Edvin Nilsing, alla tre från Härnösands stift. Tanken med boken var att göra Ignatius övningar lättillgängliga, boken är skriven på svenska med ett modernt språkbruk och är anpassad till vår lutherska tradition. – Andlig vägledning är en dimension av den själavård som bedrivs i alla kyrkor, det finns många olika sätt och metoder att arbeta efter. Jag kom i kontakt med Ignatius av Loyolas andliga övningar för sexton år sedan. Hans sätt att se på andlighet och andlig utveckling passade mig perfekt – grundtanken är att mötet med Gud, och den fördjupning som sker i en sökande människa, pågår i det vardagliga livet och inte på bestämda platser någon annanstans. Varje människa har en egen väg att gå i livet, vi är alla pilgrimer som behöver vägledning, säger Eva Sjödén.

Grundtanken i ignatiansk andlighet är att Gud finns i varje människa och att vi kan välja att uppmärksamma Guds tilltal, den inre röst som leder oss i riktning mot en positiv utveckling för oss själva och våra medmänniskor. Lyssnar vi till den rösten följer vi den gode andens väg, vilket leder till att vi känner förtröstan i vardagen. Lyssnar vi inte kan det leda till att vi mår dåligt och hamnar i misströstan. – Känslan av hoppfull förtröstan och hopplös misströstan är tydliga signaler som berättar åt vilket håll vi är på väg. Viktiga hjälpmedel när man lyssnar inåt är urskiljning, att upptäcka och undanröja det som hindrar en positiv utveckling. Det kan handla om blockeringar av mental karaktär eller till exempel erfarenheter som skapat rädsla och dåligt självförtroende. Din Gudsbild kan också bli ett hinder om inte den utvecklas tillsammans med dig. Att fördjupa relationen till Gud är som att lära känna en annan människa bättre, Gudsbilden blir med tiden mer mångfacetterad och fördjupad. Ignatius bild av Gud är Kärlek, ett ljus som inte kan övervinnas av det onda och aldrig släckas. Eva Sjödén menar att det anliga ledarskapets utmaning är att vägledaren inte vet hur pilgrimen ska gå för att komma ”hem”. Det handlar om att gå tillsammans, ställa klargörande frågor och hjälpa pilgrimen att se de egna hindren på vägen. För vägledaren handlar det om att på ett intresserat och kärleksfullt sätt hjälpa den vägledda att hitta den gode andens röst inom sig själv. För att kunna vara så objektiv som möjligt ingår det i den ignatianska traditionen ett stödjande nätverk av handledare. – Alla som söker sig till Ignatius andliga väg får tillgång till en vägledare och vi som är vägledare har också tillgång till handledning. Många av oss, som arbetar med människor i vårt vanliga yrkesliv, har även arbetshandledning. Alla människor är pilgrimer på sin egen väg och behöver någon som står utanför och ser mer än vad vi själva gör ibland.


Finns det gemensamma nämnare mellan

Foto: Maria Eddebo

Lars-Edvin Nilsing, arbetar som präst i Härnösands stift, han är S:t Lukasmedlem och leg psykoterapeut inom S:t Lukas. Han började sin steg 1- utbildning på S:t Lukas i Göteborg redan på 70-talet, på 90-talet gick han vidareutbildningen vid Umeå universitet, med inriktning mot Lacansk teori, för att bli legitimerad. Text: Lars-Edvin Nilsing

D

et finns många kopplingar mellan psykoterapi och andlig vägledning, jag skulle vilja uttrycka det så att det handlar om att se människan utifrån olika fokus. Erik Ewalds (teol dr och själavårdare) förklarade en gång treenigheten med att vi kan se på Gud genom tre fönster: Skapelsen, Jesus och Den Helige Ande, men det är samma Gud vi möter. På samma sätt kan vi se på människan genom olika fönster: kroppen, själen och anden. Även om fönstren ser olika ut är det samma människa vi ser där ”inne”. Denna grundsyn på människan delade redan Ignatius. Mycket förenklat skulle man kunna säga att fokus i en terapi är jaget, min relation till mig själv och min livshistoria. I själavården är fokus på vad Gud och tron gör i mitt liv, medan fokus i andlig vägledning är vem Gud är i mitt liv. Samtalen kan vi likna vid en tennismatch: Terapisamtalet är singeln där spelarna (terapeut - konfident) står på var sin sida om nätet. Själavårdssamtalet och den andliga vägledningen är en dubbelmatch, vägledaren är inte en motspelare på andra sidan nätet utan en medspelare som står på samma sida som pilgrimen. Spelplanen har också utökats med två korridorer, bön och bibelläsning, motspelare är Gud och de trosföreställningar pilgrimen har. Oavsett om vi spelar singel (terapi) eller dubbel (andlig vägledning) har vi samma bollar, racket och slagteknik, det vill säga ord och samtalsteknik är de samma i en terapi som i andlig vägledning.

I en terapi är ramarna viktiga: tiden och platsen. Man har inte heller någon social kontakt utöver samtalstimmen och terapeuten avslöjar inget om sitt liv. Konfidentens liv står i centrum. Att man i andlig vägledning står på samma sida – med fokus på vem Gud är och inte på vem jag är – innebär att man kan ha en bekant, kollega eller vän som andlig vägledare. För att veta vem Gud är i mitt liv måste jag veta vem jag själv är. När någon vän på genomresa ringer från sin mobil och frågar hur de hittar vårt hus, måste jag alltid fråga: Var är du någonstans? Vägvisningen måste ta sin utgångspunkt där den andre är. Detta tar Ignatius fasta på, därför är den första veckan i ignatiusretreaten inriktad på att pilgrimen ska lära känna sig själv genom att ta reda på sina nyckelpersoner och nyckelberättelser, kort sagt medvetandegöra sig om sin livshistoria. Vi arbetar med samma sak inom klassisk psykodynamisk terapi – att upptäcka vem jag är. Både när det gäller psykoterapi och andligt sökande måste jag jobba medvetet och omedvetet med undanträngda minnen och motstånd. Eftersom terapeuten och vägledaren ser in genom olika fönster får de lite olika perspektiv på det de ser och därför använder de olika begrepp. Freud talar om överföringar, motöverföringar och bortträngningar. Ignatius talar om tröst, misströstan och urskiljning. Begreppen är inte så kongruenta att man kan göra en ordlista av Freuds begrepp men de ligger väldigt nära varandra ibland. Som terapeut har jag ibland nytta av Ignatius och som andlig vägledare har jag nytta av Freud och Lacan. Övriga veckor i den ignatianska retreaten är mera inriktade på ”här och nu” och har få likheter med terapin och dess olika former. Orsaken är att fokus under dessa veckor inte är pilgrimen utan Gudsbilden. Terapins mål är att jag ska förstå mig själv bättre och eventuellt förändra mig. Den andliga vägledningens mål är att lära känna Gud. Men i alla tider har detta, att lära känna Gud, alltid lett till att jag också lär känna mig själv bättre. Även om målet inte är att få pilgrimen att ändra livsstil så blir detta ofta en konsekvens. Att upptäcka vem Gud är leder till bestående förändringar av livsinnehåll, livsstil och livsmål.

Foto: Discearninghearts.com

psykoterapi och andlig vägledning?

Ignatius av Loyola föddes 1491 på slottet Loyola i Spanien, han dog 31 juli 1556 i Rom. Ignatius var baskisk adelsman och utbildades för att tjänstgöra vid hovet. Han omfattade sin tids ridderliga ideal och deltog i vissa strider. Då han låg sårad efter en strid läste han om Jesus och helgonens liv och bestämde sig för att ägna sitt liv åt att tjäna Jesus. Efter studier i latin, naturvetenskap, filosofi och teologi i Spanien och Paris prästvigdes han. Från 1534 levde han tillsammans med andra studenter i en gemenskap, han skrev då bland annat sina Andliga övningar. År 1540 godkände påven Paulus III hans orden Jesu sällskap eller Jesuitordern. Han blev kanoniserad 1622.

Ignatius övningar på svenska fängelser Eva Sjödén arbetar även som fängelsepräst på Kriminalvårdsanstalten Saltvik, där använder hon ignatiansk vägledning som metod för ökad självkännedom. På Kumla-anstalten erbjuds Ignatius hela retreatövning som omfattar fyra veckor. Väntetiden för att få delta i retreaten är för närvarande ett år. På Skänningeanstalten och halvvägshuset i Vadstena erbjuds också andlig vägledning enligt Ignatius. På dessa fängelser har det visat sig att goda förändringar kan ske för dem som deltagit i Ignatius övningar.

25


Foto: Gustave Dore ur Dantes inferno

Fundamentalism är en tro på en religions eller ideologis grundläggande och ursprungliga lära. En fundamentalist är konservativ på så sätt att han eller hon sätter ideologin eller tron före samhällsutveckling, även om läran fundamentalisten tror på från början var en anpassning till den tidens samhällssyn.

Att vägleda någon som har allt att förlora Andliga vägledare kan möta fundamentalister och extremister som vill ha det ”rätta” svaret på existentiella frågor, berättar LarsEdvin Nilsing. Gemensamt för de personer som till slut väljer att söka sig till extrema rörelser är att de hamnat i en livskris. Hur hanterar man detta som andlig vägledare, när konfidenten behöver ett ångestreducerande svar på de existentiella frågorna som skaver? Prästen och leg psykoterapeuten Lars-Edvin Nilsing ger sin syn på frågan. Text: Lars-Edvin Nilsing

P

sykoanalytikern Jacques Lacan menar att alla människor har en yttersta förebild/ ideal/idé som vi strävar emot. Han benämner den ibland som ”stora A”. För den troende människan är detta Gud, för politikern kan det vara en vänster- eller högerideologi, utan att personen blir fundamentalist. Hos fundamentalisten finns en rädsla för förnekandet, hans stora A är mycket skört. Om stora A ifrågasätts eller kritiseras kan det falla samman, och då faller allt även för fundamentalisten. Är stora A stark, så är han eller hon också stark. Fundamentalisten får en identitet som saknats under uppväxten eller förlorats genom en kris. Det är därför förorters utanförskap eller kriser i livet kan ligga till grund för fundamentalism. Men ut-

26

anförskap och identitetskriser kan upplevas trots att personen växt upp i lyx, som vissa fundamentalister bevisligen gjort. Rädslan får två konsekvenser: Stora A är den absoluta sanningen som inte får ifrågasättas. Jag är utvald att till sista blodsdroppen strida för den! Summan av dessa idéer är att jag blir ett med mitt stora A och har därmed blivit sanningen själv. Denna ”logik” finns hos oss alla och syns både inom religiösa, etniska och politiska grupper. Hur vägleder man en sådan person mot öppenhet istället för slutenhet? Ignatius andliga vägledning kan ibland verka flummig. Du ska söka Gud inom Dig, säger

vi. Men om då den Gud jag ser inom mig är en gud som är nitälskande och inte tål någon oförrätt och har gjort mig till redskapet? Här är vägledarens uppgift oerhört viktig. Hon/han ska, utan att använda pekpinnar, visa dels på Jesu föredöme och väg, dels på att sanningen inte är enkel utan högst personlig. Vårt förhållande till Jesus, ja till alla stora A, ska inte vara underkastelse utan kärlek. Det är inte lydnad utan kärlek stora A kräver. Detta måste handledare hjälpa pilgrimen att inse. De flesta människor kan acceptera att vår kärlek ser olika ut, att vi visar den på olika sätt och att den inte går att mäta. Jesus frågar till exempel sina lärjungar hur olika grupper ser på honom. Han kräver ingen enhetlig syn.

Vägledningens delmål i ett samtal med en ”fundamentalist” är... • • • •

att få honom eller henne att inse att han/hon är älskad för sin egen skull. att andra kan ifrågasätta både honom/henne och hans/hennes stora A utan att han/hon eller stora A går under. att ett verkligt stort A försvarar sig själv om det behövs. att andra kan vara lika helhjärtade fast de visar det på andra sätt.


Handledning i ignatiansk anda

Foto: Maria Eddebo

Leif Selling är präst och en av författarna till boken Andlig vägledning i ignatiansk anda. Han berättar att handledning är en självklar del av den Ignatianska metoden, eftersom även den som vägleder är en pilgrim och medvandrare i livet. Text: Leif Selling tillsammans i grupp, först därefter ger vi teorin för övningen ifråga. Vår utbildning är på cirka sexton dagar, fördelat på fyra tillfällen under tre terminer. Mellan kurstillfällena finns det uppgifter att göra för egen del i den egna församlingen, samt litteraturstudier och inlämningsuppgifter. Vi kallar den andlige vägledaren för följeslagare och konfidenten för pilgrim. För att själv vara följeslagare/andlig vägledare behöver man också vara pilgrim.

Till kompetensen hör också handledning, det borde vara en självklarhet i all själavård, Leif Selling men är tyvärr inte så. I vårt sammanhang har vi betonat vikten av handledning ör att arbeta med andlig vägledning som en omistlig del av kompetensen som själavårdstradition behöver man och kvalitetssäkringen. Handledning kan en vidareutbildning som ger övning i ske enskilt eller i grupp. Enskild samtalsteknik, formen är lite handledning är att föredra, annorlunda än i traditionell men där det inte går själavård. ”Till kompeär grupphandledning Förutom utbildning tensen hör också handett bra alternativ. i den ignatianska ledning, det borde vara en Fokus är på vad traditionen, är det självklarhet i all själavård, men är som händer med viktigt med erfarenhet av samtal, tyvärr inte så. I vårt sammanhang mig som andlig vägledare och övningar och att har vi betonat vikten av handledinte pilgrimen och man har genomför t ning som en omistlig del av dennes berättelse en längre retreat kompetensen och kvalitetssom ju lyder under på cirka åtta dagar. tystnadsplikten. I vårt I vår utbildning av säkringen.” sammanhang, i Härnöandliga vägledare betonar sands stift, med stora avstånd vi erfarenhet före teori. Ett kan det våra svårt att få till handexempel är när deltagarna får göra ledning, men den ska prioriteras. övningar och sen reflektera själva och

F

Ros-programmet möjlig behandlingsform även för hatbrott? Antalet anmälningar till polisen om hatbrott har nästan fördubblats sedan 2004. Hatbrott grundar sig i extrema uppfattningar om människor som till exempel har annan hudfärg, sexuell läggning eller annan religion än extremisten själv. Av cirka 5800 anmälda hatbrott 2009 handlade 75 procent om främlingsfientlighet, övriga hatbrott begicks på grund av religiösa eller homofobiska skäl. För de dömda finns under fängelsetiden få möjligheter att erhålla behandling som är riktad mot de problem som är grunden till hatbrott. Gruppen anses vara svårmotiverad och därför finns inte några speciella behandlingsprogram för den typen av brott. S:t Lukas mottagningar deltar i rehabiliteringen av andra grupper av interner, till exempel de som är dömda för sexualbrott. Behandlingsmodellen kallas Ros-programmet och erbjuder bland annat gruppsamtal och enskild psykoterapi. S:t Lukas mottagning i Västerås arbetar i Ros-programmet vid Tillbergaanstalten. Ros är en förkortning av Relation och samlevnad. Läs mer om Ros-programmet i höstens Sankt Lukas tidning. Läs mer om brottstatistik på Brottsförebyggande rådets hemsida www.bra.se

Samtal kring handledning – Erfarenheter och reflektioner Samtal kring handledning är en bok om handledning, förändringsarbete och systemiskt tänkande. Den har tillkommit parallellt med att Charlotte Arnoldsson har gått i handledning för Hardy Olson, socionom, leg psykoterapeut och handledare i psykoterapi och psykosocialt behandlingsarbete. Författarna väver samman personliga erfarenheter, teorier och metoder. I boken aktualiseras också frågeställningar kring etik och människosyn . I Samtal kring handledning beskrivs bland annat: • vad handledning är • handledning i förhållande till psykoterapi, arbetsledning och coachning • hur handledning kan struktureras • grunderna i systemteori och systemiskt tänkande • sammanhangsmarkering. Förlag: Studentlitteratur. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

27


Flera områden inom vården kommer att vara föremål för utvärdering på våra sjukhus och vårdcentraler i framtiden, bland annat bemötandet från sjukvårdspersonalen och om patienten uppfattar miljön som läkande eller om den förmedlar en negativ känsla. För de patienter som vistas länge i sjukvårdsmiljö, till exempel äldre personer, är det livsviktigt att miljön upplevs som positiv. Foto: Photodisc 28


Undersökning visar att

få vårdmiljöer är läkande

Foto: Brita Nordblad

Sankt Lukas skrev i förra numret om Brita Nordblads studie om vårdmiljöns betydelse för tillfrisknandet. Här kommer en lägesrapport från intervjustudien ”Finns den läkande vårdatmosfären?”. Text: Brita Nordblad

Brita Nordblad, planeringsledare inom primärvården i Göteborg.

S

om en del i en Masterutbildning i Folkhälsovetenskap vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) i Göteborg så genomför jag en intervjustudie med titeln ”Finns den läkande vårdatmosfären? – En kvalitativ studie om betydelsen av vårdmiljö och bemötande för patienter i primärvård”. I min studie intervjuade jag tolv patienter vid en Primärvårdsrehabiliteringsenhet i Majorna, Göteborg.

sjukhus pågår för närvarande ett forskningsprojekt där effekterna av patientrummets interiör och utformning ska undersökas på en intensivvårdsavdelning. Det pågår överhuvudtaget mycket forskning i ämnet och förhoppningsvis kommer vi inom en snar framtid kunna räkna vårdmiljön som en aktör i vårdandet och vara varsamt medvetna om hur den fysiska miljön bör gestaltas.

Jag är ännu inte färdig med min studie, men jag kan berätta att ämnet vårdatmosfär, som innehåller både vårdmiljö och bemötande, lockar till samtal. De flesta människor har erfarenheter av sjukvården och det gäller både miljö De flesta mänoch bemötande. Tyvärr kan få vårdmiljöer niskor har erfarenheter av skryta med att de sjukvården och det gäller både uppfattas som läkande. I detta finns miljö och bemötande. Tyvärr kan få en potential för vårdmiljöer skryta med att de uppfattas vården att kunna uppfattas som som läkande. I detta finns en potential långt bättre av allt för vården att kunna uppfattas fler. Av de personer som jag samtalat som långt bättre av allt fler. med har de flesta några guldkorn att berätta bland sina bemötandeerfarenheter och miljödito och dessvärre också några skräckexempel. Att vårdens olika ingredienser bedöms ”sammantaget”, åtminstone vid ett och samma vårdtillfälle, det får vi räkna med. Därför är det viktigt Är du intresserad av att läsa hela att så många ingredienser som möjligt blir intervjustudien när den är färdig? belysta för att vården skall kunna bli bättre I kontakta Brita Nordblad under och mer effektiv. våren på hennes mejladress: brita.nordblad@vgregion.se Idag är vårdmiljö en fråga som sakta väckts

Vill du läsa hela?

ur sin slummer. I Borås på Södra Älvsborgs

S:t Lukas Uppsala har en psykologiblogg med känsla Linda Hellquist jobbar som PTP-psykolog på S:t Lukas i Uppsala. I hennes arbetsuppgifter ingår också att arbeta med S:t Lukas internetbaserade kommunikation. – Vi har under hösten 2010 startat en Facebookgrupp för mottagningen där jag bland annat skriver om psykologi, samtalsterapi och existentiella frågor utifrån olika ämnen som berör mig i vardagen. Underrubriken är ”En psykologiblogg med känsla” och just detta är vår önskan; att bloggen ska vara ett forum med texter utifrån psykologisk kunskap men på ett lättförståeligt sätt som är engagerande, även för dem som inte brukar läsa facklitteratur om psykologi. I bloggen kommer jag även att skriva om våra medlemskvällar och referera till olika ”intervjuer” med medarbetare här på S:t Lukas i Uppsala. Viktigt att påpeka är att jag förstås aldrig skriver om mottagningens psykoterapeutiska verksamhet kring enskilda individer, där råder som alltid sekretess. Jag tar tacksamt emot frågor, kommentarer och tips – min önskan är att skapa en dialog med mina läsare. Besök gärna S:t Lukas blogg: www.lukaspsykologen.se

29


S:t Lukas på kundbesök S:t Lukas Sverige har anställt marknadsföraren Agneta Gewert som på halvtid, tillsammans med Stockholms mottagnings verksamhetschef Marianne Lindell Fjaestad, ska arbeta fram marknadsföringsplaner och genomföra dem. Vilken är den viktigaste uppgiften för dig under våren och vad innebär den uppgiften? – Jag ska sprida kunskap och kännedom om verksamheten. Uppgiften innebär att jag söker upp blivande kunder inom utvalda branscher som har verksamhet på ett flertal orter runt om i landet. Jag bokar ett besök för att presentera S:t Lukas Sveriges erbjudanden. Ann Heberlein

Foto: S:t Lukas

Vad hoppas du att arbetet ska leda till? – Bearbetningen av marknaden ska leda till att vårt varumärke blir mer känt. I dagsläget har jag kontaktat ett 60-tal företag och femton procent av dem kände till oss vid första kontakten. De HR-personer jag pratat med på de utvalda företagen känner mest till våra utbildningar. Vid kontakten med företagen kan vi se omedelbara resultat, alla får en snabb introduktion om S:t Lukas. Jag följer upp samtalet genom att skicka ett brev och en folder. Detta ökar kännedomen om oss och ger på sikt fler kunder.

S:t Lukas folder till personalansvariga på företag.

S:t Lukas kalender på hemsidan

Helén Kerzendörfer direktor assistent.

Så här i början av året vill man gärna planera sin verksamhet för det kommande året. Möten är en stor del av verksamheten och för att underlätta informationsflödet gällande till exempel verksamhets-, chefs-, ordförande- och fullmäktigemöten kan man gå in på S:t Lukas hemsida. Högst upp, längst till höger i navigationsfältet hittar du rubriken ”Om oss”, välj sedan ”Kalender”.

För att titta på vad nästa månad erbjuder klicka på ”Nästa>>” uppe i högra hörnet av kalendern. Det är inte bara möten på riksnivå som ligger inlagda i kalendern utan här hittar du även andra sammankomster och aktiviteter som S:t Lukas-föreningarna anordnar. Så nästa gång du vill ha reda på när eller var ett möte tar plats, informera om en aktivitet eller sammankomst, använd Kalendern!

30


Läs mer om våra lekmän u och ans tbildningar för tällda in och sam om kyr fund. ww ka w.sankt lukas.se

S:t Lukas själavårdsinstitut inbjuder till

1. Psykoterapeutprogram 90 hp - helgförlagd Psykoterapeutprogram, 90 hp • Psykodynamisk individualpsykoterapi. Halvtidsutbildning ca

Start vt helger/år 2011 i Göteborg och Stockholm med start i maj 11-12 2011. Handledning ges regionalt. Ansökan senast 31/3.

Inriktning individualpsykoterapi • Gruppsykoterapi i Stockholm. Halvtidsutbildning ca 11-12 Start i Stockholm, och helger/år i Stockholm Lund med start i majGöteborg 2011. Handledning ges regionalt. Ansökan senast 31/3. Inriktning gruppsykoterapi Start i Stockholm i psykoterapi, 60 hp 2. Grundutbildning • Göteborg, Luleå och Stockholm med start ht 2011. Inriktning familjeterapi Ansökan senast 31/3. Start i Stockholm • Lund med start april 2011. Ansökan senast 28/2

Till samtliga program ansökan senast 15 oktober

3. Handledar- och lärarutbildning i psykoterapi, 45 hp

Grundutbildning psykoterapi Ca 2 tillfällen/termin à två dagar ii Stockholm. Handledning

Start vt 2011 ges regionalt. Start ht 2011. Ansökan senast 31/3. Meri information du på www.esh.se/sanktlukas Start Luleå ochfårLund, ansök senast 30 oktober

Nätverksträff för själavårdare – Generationsperspektiv i själavården –

Tid: Onsdagen den 13 april 2011 kl. 10 – 16 Plats: Immanuelskyrkan i Stockholm Program: Sankta Anna –vem är hon för oss idag ? ett själavårdsperspektiv. Monika Sjögren Nordgren, präst och författare till boken Sankta Anna Jesu mormor

Hur hel kan man bli? Larsåke W Persson talar utifrån sin senaste bok med samma titel.

Kostnad: 450 kr inkl lunch och kaffe, inbetalas pg 14 69 28 -7 (ange ”nätverksträff ”) Anmälan: 08-580 337 33 eller anne.magnusson@sanktlukas.se Välkommen! Anne Magnusson, S:t Lukas själavårdsinstitut e-post: anne.magnusson@sanktlukas.se

08-555 050 46, anita.stenmark@esh.se

Mer information och ansökningsblanketter: www.esh.se/sanktlukas eller 08-555 050 46

Som medlem skapar du möjligheter för många

Som medlem stödjer du din lokala förening och mottagning. Det innebär att vi tillsammans med dig kan fortsätta föra det offentliga samtalet om personlig utveckling och existentiella frågor. Vill du veta mer om vad S:t Luka s erbjuder inom HR? Beställ de n här informatio nsfoldern geno m att mejla till info@ sanktlukas.se

Vill du veta mer om var din lokala förening finns? Gå in på

www.sanktlukas.se 31


POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm

Pilgrimsvandring

Hantverk

Hiphop Konflikthantering Bilda online Dialoggrupper Familjeverkstan

I Bilda finns många rum för livstolkning. Läs mer på www. bilda.nu 32

St-lukas-2011-1