Page 1

DÃ…K 2017


2


HEJ DÄR! Här har vi samlat grundläggande information kring vad som gäller vid Distriktsårskonferensen, tips och idéer inför, och lite hur arbetet är upplagt för att vi ska få en effektiv och demokratisk process genom mötet! Därför kallar vi det för Dåkumentet 2017. Smart va? Hela detta Dåkument innehåller DÅK-handlingar och information kring vistelsen i Påskallavik. Alla handlingar följer dagordningens ordning och du hittar mer instruktioner och tips på hur du ska läsa dokumenten allt efter som. Det är viktigt att du som ombud läser igenom hela häftet och förbereder dig inför den 18:e februari. Om ni är fler ombud eller ersättare i din SSU-klubb, träffas gärna någon gång innan helgen för att gå igenom samtliga delar och diskutera hur ni ser på de olika frågorna som kommer att behandlas. Kom ihåg att syftet med hela årsmötet är att ni som ombud ska vara med och påverka verksamheten, att alla dokument är slagkraftiga och att ni kan gå med på allt som står. Alla planer, motioner och propositioner är till för att ändras, diskuteras och debatteras! Passa på att bestämma framtiden för SSU Värmland och påverka vilken riktning framtiden tar vilka frågor vi ska fokusera på under 2017! Du finner även mer praktisk information längre bak i dokumentet. Är du osäker på alla mötesbegrepp som används finns det också en mötesordlista längst bak med de vanligaste begreppen som kan vara bra att ha koll på. Under årskonferensen kommer vi i år att anta ett politiskt principprogram som ska ligga till grund för vårt verksamhetsår. Likaså kommer verksamhetsplanen att behandlas där vi sätter mål för vad vi ska göra under 2017. Läs igenom och kom med förändringar! Någon speciell kurs som behöver hållas eller kanske någonting annat som SSU Kalmar län ska göra? Fundera och kom med förslag! Krångligt? Lugn, vi kommer gå igenom allt igen under distriktsårskonferensen och förklarar mer efter hand vi kommer till dessa punkter i möteshandlingarna!

Isabell Lindalen Ombudsman SSU Kalmar län

3


INNEHÅLL

(Ta dig tid att läsa avsnitten i lugn och ro) Schema& arbetsordning 5 Dagordning 6 Verksamhetsberättelse 8 Ekonomisk berättelse 11 Revisorernas berättelse 15 Politiskt workshop 17 Reformprogram 18 Principprogram 20 Verksamhetsplan 23 Motioner 25 Stadgar 31 Val av distriktets olika uppdrag 35 Fastställande av antalet ledamöter till distriktsstyrelsen 35 Val av distriktsstyrelse 36 Val av revisorer 37 Val av valberedning 37 Fastställande av ombudstak 37 Ordlista 38

4


SCHEMA LÖRDAG 18:E FEBRUARI PRELIMINÄRT SCHEMA

09.00 Incheckning samt fika 10.00 Konferensens öppnande 11.30-13.00 Workshop 13.00-14.00 Lunch

14.00 Mötesförhandlingar 16.00-16.30 Paus 16.30-19.00 Mötesförhandlingar 19.00-20.00 Middag

ARBETSORDNING

1. Inlägg görs från talarstolen. Sålänge det inte är ett facebook-, instagram- eller twitterinlägg. Det får man göra vart man vill.

2. Ordet begärs genom att sträcka upp handen och visa siffran på röstkortet tydligt för presidiet.

5. Endast ombuden har rösträtt. Vid omröstning ska ombudskort/röstkort användas, vilka kvitteras vid incheckningen. Vid personval till SSU Värmlands distriktsstyrelse tillämpas sluten omröstning.

3. Förslag och yrkanden nedtecknas skriftligt och lämnas till presidiet, likaså eventuella reservationer. Lappar för detta finns att tillgå under mötet.

4. Årskonferensen använder två talarlistor. De som anmäler sig som talare för första gången har förtur.

6. Samtliga närvarande som är medlemmar i SSU har yttrande- och förslagsrätt.

7. Talartiden är begränsat till 3 minuter under ens första inlägg i talarstolen och 1 minut under andra och tredje inlägget.

5


DAGORDNING §1

Distriktsårskonferensens högtidliga öppnande

§2

Faställande av ombudsförteckning

§3

Val av mötespresidium (väljer vem som ska leda mötet och vem som ska skriva protokollet. Justerarna kommer under mötet vara extra noggranna med vilka beslut som tas, för att sedan skriva under och intyga att protokollet är korrekt. )

3.1 3.2 3.3 3.4

Mötesordförande Sekreterare Minst (2) Justerare Minst (2) Rösträknare

§4

Årsmötets behöriga utlysande (Distriktet har till uppgift att informera om när årskonferensen hålls. Om kommunerna fått reda på detta i enlighet med stadgan kan årskonferensen hållas.)

§5

6

Faställande av dagordning (Vill någon tillägga en punkt som ska tas upp på mötet ska detta framföras nu.)

§13

Politiskt principprogram (Här behandlar vi uppkomna förslag kring principprogrammet och går sedan till beslut.)

§ 14

Verksamhetsplan 2017 (Verksamhetsplanen faställer vilket uppdrag styrelsen har i uppgift att genomföra under kommande verksamhetsår.)

§ 15

Motioner (Här behandlas de förslag som ni medlemmar tidigare skickat in.)

§ 16

Stadgar (se Mötesordlista.)

§ 17

Faställande av antalet ledamöter till styrelsen

§ 18

Val av distriktsstyrelse (Om votering begärs sker val av distriktsstyrelsen sker genom sluten omröstning)

18.1 18.2 18.3 18.4 18.5 18.6 18.7

Ordförande Kassör Studieledare Facklig ledare Feministisk ledare Internationell ledare Ledamöter

§6

Faställande av arbetsordning (Arbetsordningen och information kring detta kan du se på föregående sida.)

§7

Gästerna har ordet

§8

Verksamhetsberättelse (Genomgång om vad som geneomförts under föregående verksamhetsår i SSU Kalmar län.)

§ 19

Val av revisorer (Revisorer har till uppgift att granska vår ekonomi och verksamhet.)

§9

Ekonomisk berättelse (Genomgång om hur det står till med ekonomin och vilka ekonomiska utmaningar vi står inför i framtiden.)

§ 20

§ 10

Revisorernas berättelse (Revisorerna presenterar sin genomgång av vår ekonomi och om allt har gått rätt till.)

Val av valberedning (Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från medlemmarna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda det personval som ska äga rum på nästkommande DÅK.)

§ 11

Styrelsens ansvarsfrihet (Detta gäller framförallt det ekonomiska och att styrelsen exempelvis inte har fuskat eller betett sig olämpligt med medlemmarnas pengar. Revisorerna granskar detta och kommer med förslag om beslut.)

§ 21

Faställande av ombudstak (Idag finns det möjlighet för 31 ombud att delta under SSU Kalmar län distriktsårskonferens. Under denna punkt är du med och bestämmer om antalet ska öka, minska eller vara kvar på samma nivå.)

§ 12

Reformprogram (Här behandlar vi uppkomna förslag kring reformprogrammet och går sedan till beslut.)

§ 22

Ordlista

§ 23

Avtackning av avgående styrelselemedlemmar

§ 24

Distriktsårskonferensens högtidliga avslutande


§8

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Styrelsens föredragande: Klara Linder Verksamhetsåret 2016 startade med distriktsårskonferens den 20 februari. En ny distriktsstyrelse valdes och Klara Linder blev omvald till posten som ordförande. Distriktsårskonferensen tog ställning i flera frågor rörande bl.a. hälsa och kollektivtrafik. Just kollektivtrafiken blev också den fråga som diskuterats mest under verksamhetsåret bland länets medlemmar. Under året har distriktet fokuserat mycket kring medlemsvärvning och varit ute på flera aktiviteter för att nå ut med SSU:s budskap till ännu fler. Länet står starkt i medlemsantal men ser fortsatt stort potential i ökning och ägnande därför stor del av hösten till att stärka distriktet kontinuitet kring skolbesök och annan typ av medlemsrekrytering. Att öka det lokala engagemanget var sedan årets start en viktig grund för distriktet. Styrelsen har under året arbetat hårt för att öka antalet klubbar i länet. Under 2016 lades grunden för bland annat SSU Smedby, SSU Borgholm samt SSU Emmaboda. Studier har som alltid varit en central del i verksamheten. Distriktet har själva anordnat grundkurser för nya medlemmar men också deltagit på både förbundets och andra distrikts arrangerade grund–och fördjupningskurser. Likt traditionen fanns självklart SSU representerat på den finaste av alla dagar, 1 maj. Tuva Karhu, Maja Velke, Djamila Kamavea, Erik Holm, Denja Eliassi och Klara Linder var våra ungdomstalare för året. 2016 var det 5 år sedan det ofattbara hände på Utøya. Distriktet anordnade ett panelsamtal med riksdagsledamöter, ledarskribenter samt SSU:are för att minnas och hedra. Panelsamtalet var viktigt i påminnelsen om varför vår kamp för alla människors lika värde är så viktig och fortsätta kämpa för de som inte längre kan. Året bjöd även på ännu en upplaga av Youngster! SSU deltog i en debatt med andra ungdomsförbund och värvade samtidigt nya medlemmar. Kalmarsund Pride var som alltid ett lyckat evenemang! SSU:s och Socialde-

8


mokraternas sektion var som vanligt gladast, störst och högljuddas i kampen för allas rätt till att älska vem man vill. Efter ett i övrigt tungt politisk år kan SSU Kalmar län sträcka på ryggen och konstatera att distriktet behållit sin verksamhets kontinuitet och går starkt in i 2017. Med ovanstående text tackar 2016-års distriktsstyrelse för förtroendet och ställer sina platser till förfogande.

Klara Linder Robin Lenz Martin Odéhn Elin Sejnehed Maja Velke Matilda Jonasson Thunman Tove Jansson

#ssu2016 9


10


§9

EKONOMISK BERÄTTELSE

Styrelsens föredragande: Robin Lanz Efter ett tungt sparår 2015 har verksamhetsåret 2016 kunnat bjuda på en lite generösare ekonomisk planering. Spåren från den kraftigt misskötta ekonomin under valåret 2014 sitter dock djupt och i början av verksamhetsåret fanns det fortfarande en ganska stor skuld till partidistriktet. Under året har vi haft möjlighet att ha en anställd under 11 av 12 månader vilket har boostat verksamheten både från distriktet men framförallt i klubbarna. Men en kostnad på ungefär två tredjedelar av budgeten har anställning varit den största utgiften för distriktet. Utöver utgifter för anställd och fasta utgifter (hyra, bankkostnader, telefon etc.) har utgifterna främst gått till studier men även kampanj och styrelsearbete. Två egna grundkurser anordnades under året och medlemmar från distriktet fick möjligheten att åka både till Östergötland och Skaraborg för grund- och fördjupningskurser. De totala utgifterna för studier och de totala intäkterna från studiestimulanser (från SSU-förbundet och ABF) skiljer sig knappt. Summan av intäkter under verksamhetsåret uppgick till 610 292,60 kr. Summan av utgifter uppgick till 565 066,63 kr. Detta innebar ett resultat på 45 225,97 kr. Delar av överskottet kunde användas till att betala av resten av skulden till partidistriktet vilket innebär att SSU-distriktet äntligen är skuldfritt hos partidistriktet. Detta ger goda möjligheter till att under nästa verksamhetsår börja lägga undan en del inför valåret 2018. Nedan följer resultat- och balansrapport för verksamhetsåret samt den budget som styrelsen har arbetat utifrån och de faktiska intäkterna och utgifterna för varje område.

YRKANDE

I enlighet med ovanstående text yrkar distriktsstyrelsen att den ekonomiska berättelsen godkänns och läggs till årets handlingar

Robin Lenz

Kassör, Kalmar läns SSU-distrikt

11


Balansrapport Tillgångar Ing balans 4,00 kr

Period 0,00 kr

Utg balans 4,00 kr

Kundfordringar Klubbfordringar Nybro Fordran Karamellerna Klubbfordran Hultsfred Fordran Telenor Fordran Skatteverket Fordran Partidistriktet Förutbetalda hyresavgifter Summa fordringar

-4 980,28 kr 917,25 kr 2 000,00 kr 1 950,00 kr 0,00 kr 0,00 kr 0,00 kr 5 825,00 kr 5 711,97 kr

0,00 kr 0,00 kr 608,00 kr 0,00 kr 585,00 kr 1 774,00 kr 24 605,65 kr -5 825,00 kr 21 747,65 kr

-4 980,28 kr 917,25 kr 2 608,00 kr 1 950,00 kr 585,00 kr 1 774,00 kr 24 605,65 kr 0,00 kr 27 459,62 kr

Kassa Bank, checkräkningskonto Bank Placeringskonto Summa kassa och bank

1 629,00 kr 187 316,95 kr 491,34 kr 189 437,29 kr

580,00 kr -9 194,68 kr 0,00 kr -8 614,68 kr

2 209,00 kr 178 122,27 kr 491,34 kr 180 822,61 kr

Aktier och andelar Omsättningstillgångar Fordringar

Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar

Summa tillgångar

195 149,26 kr 13 132,97 kr 208 282,23 kr 195 153,26 kr

13 132,97 kr

208 286,23 kr

-230 860,67 kr 127 522,92 kr -103 337,75 kr

0,00 kr 0,00 kr 0,00 kr

-230 860,67 kr 127 522,92 kr -103 337,75 kr

0,00 kr -8 375,10 kr -150,00 kr -10 200,00 kr -1 640,00 kr -2 000,00 kr -3 475,00 kr -14 165,00 kr -42 741,95 kr 0,00 kr 0,00 kr -9 068,46 kr

-7 489,00 kr 0,00 kr 0,00 kr 2 330,00 kr 0,00 kr 0,00 kr -2 475,00 kr 12 214,50 kr 42 741,95 kr -612,79 kr -2 675,00 kr -11 291,81 kr

-7 489,00 kr -8 375,10 kr -150,00 kr -7 870,00 kr -1 640,00 kr -2 000,00 kr -5 950,00 kr -1 950,50 kr 0,00 kr -612,79 kr -2 675,00 kr -20 360,27 kr

-91 815,51 kr

32 742,85 kr

-59 072,66 kr

-195 153,26 kr

32 742,85 kr

-162 410,41 kr

0,00 kr 45 875,82 kr

45 875,82 kr

Eget kapital avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Redovisat resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder

Personalens källskatt Skuld SSU Kalmar Skuld Axis Mundis Skuld SSU Västervik Skuld SSU Norrliden Skuld SSU Oskarshamn Skuld SSU Vimmerby Övriga krotfr skulder Skuld Partidistriktet Skuld SSU Smedby Skuld SSU Mönsterås Ber uppl sociala avgifter

Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Beräknat resultat

12


Resultatrapport Rörelsens intäkter Intäkter lotteri Landstingsbidrag Anslag Partidistriktet SSU Förbundsanslag Övr. ersättn och intäkter Studiestimulanser SSU Studiestimulanser ABF Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader Lokalhyra Arrangemangshyra Lokaltillbehör hyrd lokal Städ Programvaror Förbrukningsmaterial Resekostnader Kontorsmaterial Mobiltelefon Övr kostnader Bankkostnader Förtäring Konferenskostnader Projektkostnader Reklam/kampanjkostnader Uppvaktning och gåvor Avgifter till närstående organisationer Summa rörelsekostnader Personalkostnader Löner Skattefri milersättning Skattepliktig milersättning Arbetsgivaravg löner ers Summa personalkostnader

Resultat verksamhet Resultat från finansiella investeringar Utdelning aktier/andelar

Summa resultat finansiella investeringar

Resultat

Ackumulerat 760,00 kr 149 579,00 kr 310 000,00 kr 116 290,00 kr 1 013,60 kr 28 250,00 kr 4 400,00 kr 610 292,60 kr -29 157,00 kr -7 700,00 kr -24 242,35 kr -7 088,75 kr -4 660,00 kr -662,85 kr -26 594,50 kr -2 696,00 kr -5 910,00 kr -5 500,44 kr -1 380,00 kr -20 277,68 kr -11 302,00 kr -250,00 kr -5 318,90 kr -655,95 kr -11 260,00 kr -164 656,42 kr -283 469,20 kr -17 286,40 kr -13 548,80 kr -86 105,81 kr -400 410,21 kr

45 225,97 kr 649,85 kr

649,85 kr

45 875,82 kr

13


Budget 2016 2016 Budget

2016 Faktisk

Varians (Skillnad)

Intäkter Anslag Partidistriktet Anslag SSUFörbundet

310 000,00 kr

310 000,00 kr

0,00 kr

116 190,00 kr

116 290,00 kr

100,00 kr

Landstinget

149 000,00 kr

149 579,00 kr

579,00 kr

26 850,00 kr

32 650,00 kr

5 800,00 kr

Studiestimulanser Övrigt Summa

0,00 kr

1 773,60 kr

1 773,60 kr

602 040,00 kr

610 292,60 kr

8 252,60 kr

400 000,00 kr

400 410,21 kr

410,21 kr

295 000,00 kr

283 469,20 kr

-11 530,80 kr

Utgifter Anställd Löner Arbetsgvaravgift

85 000,00 kr

86 105,81 kr

1 105,81 kr

Skattefri milersättning Skattepliktig milersättning

8 300,00 kr

17 286,40 kr

8 986,40 kr

8 300,00 kr

13 548,80 kr

5 248,80 kr

Hälsoförmån

3 400,00 kr

0,00 kr

-3 400,00 kr

89 820,00 kr

91 307,54 kr

1 487,54 kr

24 000,00 kr

29 157,00 kr

5 157,00 kr

25 000,00 kr

24 242,35 kr

-757,65 kr

Lokalvård

7 000,00 kr

7 088,75 kr

88,75 kr

Kontorsmaterial

4 000,00 kr

2 703,00 kr

-1 297,00 kr

Expeditionen Hyra Lokaltillbehör hyrd lokal

Bankkostnader

1 500,00 kr

1 380,00 kr

-120,00 kr

Telefon Datorprogramkostnade r

7 020,00 kr

5 910,00 kr

-1 110,00 kr

3 300,00 kr

4 660,00 kr

1 360,00 kr

Medlemsavgifter

13 000,00 kr

11 260,00 kr

-1 740,00 kr

Övriga kostnader

5 000,00 kr

4 906,44 kr

-93,56 kr

15 000,00 kr

11 287,43 kr

-3 712,57 kr

Kampanj Resekostnader

2 151,00 kr

Förtäring

3 757,68 kr

Reklam/Kampanj

5 318,90 kr

Förbrukningsmaterial

Studier

59,85 kr

35 000,00 kr Resekostnader

4 517,14 kr

Övriga kostnader

594,00 kr

Arrangemangshyra

7 700,00 kr

Konferenskostnader Uppvaktning och gåvor

7 220,00 kr 39,95 kr

Projektkostnader Klubbstöd DÅK

250,00 kr 3 000,00 kr

0,00 kr

-3 000,00 kr

13 300,00 kr

13 264,78 kr

-35,22 kr

Material

494,00 kr

Resekostnader

2 207,00 kr

Förtäring

8 822,78 kr

Konferenskostnader Uppvaktning och gåvor

1 525,00 kr

Distriktsstyrelsen

216,00 kr 15 000,00 kr

Förbrukningsmaterial

-2 421,75 kr

102,00 kr 8 044,50 kr

Förtäring Uppvaktning och gåvor

1 474,75 kr

Konferenskostnader

2 557,00 kr

400,00 kr

5 000,00 kr

3 389,33 kr

Resekostnader

1 684,00 kr

Förtäring

1 705,33 kr

Summa utgifter

14

12 578,25 kr

Resekostnader

Klubbhjälp

-2 170,91 kr

12 508,00 kr

Förtäring

Resultat

32 829,09 kr

576 120,00 kr

-1 610,67 kr

565 066,63 kr

-11 053,37 kr

25 920,00 kr 45 225,97 kr

19 305,97 kr


ยง 10

REVISORERNAS BERร„TTELSE

15


16


POLITISKT WORKSHOP WORKSHOP Under eftermiddagen ska vi anta ett reform- och politiskt principprogram. Två program med politiska inriktningar som distriktsstyrelsen jobbat fram. För att uppmana till diskussion och förankra de politiska förslagen på bästa möjliga sätt, kommer ombuden nu att delta i en workshop kring programmen. Här har ombuden möjlighet att fundera och diskutera i grupp tillsammans med ansvarig från distriktstyrelsen. Efter workshopen sätter sig distriktstyrelsen ner och resonerar kring vad som bör läggas till, ändras eller tas bort. När mötesförhandlingarna under eftermiddagen återupptas har ombuden chans att lämna in ytterligare yrkanden.

17


§ 12

REFORMPROGRAM

Kustjärnväg

Styrelsens föredragande: Matilda Jonasson Thunman Kollektivtrafiken i Kalmar län kräver en utveckling, för både landsbygdens och miljöns skull. Kalmar läns SSU-distrikt vill ha en kustjärnväg från Karlskorna till Stockholm som går via Kalmar, Oskarshamn och Västervik. På så sätt förenklar vi pendling via kollektivtrafik i vårt län vilket bidrar till ett mer attraktivt län.

Fler priskategorier

Styrelsens föredragande: Elin Sejnehed KLT har tre priskategorier idag och samtliga är indelade efter ålder, en skolungdom (7-19år) betalar ca 60% av en vuxenbiljett. Problemet är att åldersgränsen ligger i den ålder där vi redan ser att ojämlikheten är stor. Vi tycker att det är viktigt biljettsystemet blir mer flexibelt, då det ger fler personer möjlighet att röra sig i länet med kollektivtrafik.

Slopa zon-systemet och förlänga tiden på biljetten Styrelsens föredragande: Klara Linder

Hos KLT är Kalmar län indelat i 99 zoner och för varje zon du reser genom stiger priset. Ett system fritt från zoner gör resandet attraktivare för resenärer. Vidare skulle en biljett med längre giltighetstid göra det lättare för människor att ta bussen vid kortare ärenden. Detta är system som plockats upp av flera av Sveriges stora städer med goda resultat.

Mer resurser till ungdomsmottagningar Styrelsens föredragande: Maja Velke

Ungdomsmottagningen är en unik vårdmottagning som ger gratis vård och stöd till ungdomar upp till 25 år. Idag är köerna orimligt långa och därmed äventyras ungdomars hälsa och välmående. Kalmar läns SSU-distrikt kräver kraftigt höjda resurser till ungdomsmottagningarna så att verksamheten kan genomföras på ett lämpligt sätt.

18


Decentraliserad återvinning

Styrelsens föredragande: Tove Jansson För att öka återvinningen tycker vi att det är rimligt att öka tätheten på sopstationerna utanför Kalmar läns tätorter. Personer på gles och landsbygd bör ges ökade möjligheter att lättare ta sig till sopstationer för att kunna återvinna. Detta borde öka återvinningen och därmed också främja en grönare livsstil.

19


§ 13

PRINCIPPROGRAM

Vägen till att bygga ett bättre samhälle går via reformer. Vi tror att med ökad frihet för individen skapar vi ett bättre, öppnare och mer solidariskt samhälle. Frihet för oss är ett liv fritt från rasism, sexism, ojämlikhet och andra förtryck. Vi menar att ett gott samhälle byggs på solidaritet och medmänsklighet. Vår vision är att Kalmar län ska bli ett bättre län för alla, vårt fokus är ungdomar. Vi ser utmaningar som unga kämpar med i sina dagliga liv såsom arbetslöshet, psykisk ohälsa och svårigheter i skolan. För oss är det självklart att politiken måste finnas där för att ge svar på dessa frågor. Vi i SSU Kalmar län vill se en politik som är progressiv med fokus på frågor som berör många unga. I skolan börjar allt De unga som är engagerade i SSU ska börja sina liv i en skola som är stabil, kunskapsinriktad och med hög måluppfyllelse. Segregationen inom skolan tar vi på allvar och vi ser det som en viktig uppgift för huvudmännen att bryta skolsegregationen. I takt med att arbetsmarknaden förändras och människors arbeten inte nödvändigtvis sker på kontorstider ser vi också en vits i att samhälleliga funktioner som förskola och vård följer med i den utvecklingen för att stärka alla människors rätt till en god välfärd. Vi ser inte varför en undersköterska som jobbar natt ska ha sämre möjligheter att få förskoleplats än en tjänsteman som jobbar mellan 8-16 på vardagarna. I arbetslösheten gror hopplösheten Arbetslöshet är inte bara ett problem rent ekonomiskt för människor, utan i dess fotspår följer också hopplösheten. För oss är det självklart att alla ska ha ett tryggt och givande jobb att gå till, oavsett om du bott i Sverige hela ditt liv, eller om du är nybliven svensk. För oss är också gles- och landsbygdsperspektivet viktigt. För att hela Sverige ska leva menar vi att det är självklart att se till att det finns jobbtillfällen även på mindre orter. Det är av yttersta vikt att hela landet lever, Sverige ska inte bara leva i storstäder och på större orter. Vi tror att utlokalisering av olika statliga verksamheter och myndigheter visar på goda exempel, såsom E-hälsomyndigheten som placerades i Kalmar län. En levande miljö Miljön är ständigt under hot och miljöfrågorna är många. Vi ser allvarligt på tex. övergödningen av Östersjön som påverkar oss i Kalmar län bland annat i och med den ökade algblomningen. Ska Sverige lyckas bryta sitt beroende

20


av smutsig energi såsom olja och kol behövs det satsningar på grön teknik och hållbara alternativ. Vi ser med glädje på en utbyggnad och modernisering av kollektivtrafiken och på grön energi. En välfärd för alla - efter behov För oss är det en självklarhet att välfärden finns åt var och en efter behov. Vi anser att det är dags att satsa ytterligare för att förbättra välfärden. Den psykiska ohälsan bör tas på yttersta allvar. Därför tycker vi att det är viktigt att fortsätta satsa på att korta köerna och öka antalet patientplatser. Vi ser också med oro på att vården ännu inte är helt jämställd. Fortfarande lämnar till exempel förlossningsvården och läkarnas kunskap om sjukdomar som drabbar personer med livmoder mycket att önska. På regionalt plan ser vi gärna att tillgängligheten hos ungdomsmottagningarna ökar. Det är viktigt att mottagningarna finns där när unga har möjlighet att besöka dem för att de ska fungera på så effektivt och bra sätt som möjligt.

21


22


§ 14

VERKSAMHETSPLAN

Styrelsens föredragande: Isabell Lindalen

Ett nytt verksamhetsår stundar och med nya erfarenheter i bagaget är det distriktets starkaste övertygelse att 2017-års verksamhet har mycket goda förutsättningar för en positiv utveckling. Vi ska kommunicera att SSU är en organisation som representerar, intresserar och levererar till alla unga som sympatiserar med oss. Samla, skola, påverka är det som sammanfattar varför SSU finns till och det är också genom uppfyllelsen av detta som vi levererar allra bäst. SSU Kalmar län ska blicka långsiktigt och rustas med politisk kraft. Vårt mål är att SSU ska vara det självklara valet för unga som vill engagera sig under 2017. Samla Det är viktigt att SSU är det självklara politiska alternativet för Kalmar läns alla unga människor. Vi måste vara många som engagerar oss. För detta krävs en stark organisation med höga ambitioner att växa i såväl medlemsantal som i antalet aktiva SSU-klubbar. Vårt mål är att fortsätta expandera och göra SSU Kalmar län känt på alla nivåer i alla kanaler. Det är oerhört viktigt att drivna medlemmar får ett starkt stöd att såväl stimuleras och engageras. - SSU Kalmar län ska ha en fungerande och uppdaterad hemsida - SSU Kalmar län ska finnas på sociala medier, såsom Facebook och Instagram. - SSU Kalmar län ska uppmuntra och vara behjälpliga till skolbesök ute i våra kommuner och klubbar, samt besöka skolor där det ännu inte finns en SSU-styrelse. - SSU Kalmar län ska växa till 300 ombudsgrundande medlemmar. - SSU Kalmar län ska erbjuda kontinuerliga träffar för nya medlemmar. - SSU Kalmar län ska finnas aktivt i samtliga 12 kommuner. - SSU Kalmar län ska öka klubbverksamheten och stötta drivna med- lemmar att starta nya klubbar.

23


Skola För att vi ska kunna stimulera våra medlemmar under året är det viktigt att vi erbjuder aktuell studieverksamhet. Alla våra medlemmar ska känna att de fått möjligheten att utvecklas politisk. Att erbjuda våra medlemmar studier är ett av distriktets viktigaste verksamhetsmål. Vi ska erbjuda våra medlemmar att gå grundkurser, SSU 1-3, men även erbjuda temakurser. - SSU Kalmar län ska genomföra tre SSU 1:or, tre SSU 2:or och tre SSU 3:or - SSU Kalmar län ska genomföra en kommunledarutbildning för nya förtroendevalda. - SSU Kalmar län ska uppmuntra och stödja egna studier i kommunerna. - SSU Kalmar län ska erbjuda medlemmar att delta på kurser i andra distrikt och bjuda in andra distrikt att delta på våra kurser. - SSU Kalmar län ska delta på förbundets kurser. - SSU Kalmar län ska kontinuerligt rapportera in studieverksamhet till ABF och uppmana till lokala samarbeten med ABF. Påverka Att påverka är målet och vårt huvudfokus. Detta är varför vi både samlas och skolar oss till goda socialdemokrater. Kunskapen vi får använder vi för att kunna påverka. Det ska vi göra genom kampanjer både på kommunnivå och distriktsnivå samt ett aktivt deltagande i mediadebatten. - SSU Kalmar län ska uppmuntra och stötta lokala kampanjer ute i kommunerna. - SSU Kalmar län ska vara det ungdomsförbundet som syns och deltar mest i mediadebatten genom tex insändare, debattartiklar och på nyhetsplatser. - SSU Kalmar län ska vara drivande i uppstart av ett mentorskapspro- gram med Socialdemokraterna i Kalmar län.

24


uu § 15

MOTIONER

Motioner är upplagda på ett sätt där motionsskrivaren först inleder med en text med argument om varför motionen ska antas. I slutet finns ett sk yrkande där det klart och tydligt står vad avsändaren vill ha genomfört. Kom ihåg att det enbart är detta yrkande ni som ombud kan ta ställning till och ändra, avslå eller bifalla. Samtliga motioner har lästs av distriktsstyrelsen som också har kommit med kommentarer till dem och därefter ett förslag till beslut. Antingen vill styrelsen bifalla, avslå, se motionen som besvarad, eller bifalla med vissa ändringar i yrkandepunkterna (se Mötesordlista).

25


INFÖRANDET AV HBTQ-PASS PÅ GRUNDKURSERNA Emma Svensson Ordförande SSU Västervik Vi i SSU har stora potentialer till att sprida kunskap vidare. Våra grundkurser är fantastiska för medlemmarna. Vi saknar däremot ett pass enligt mig, HBTQ-rörelsen. I en tid då HBTQ-rörelsen utvecklas med stora steg står SSU Kalmar län för stilla. Ute i klubbarna på medlemsmöten har jag upplevt tydliga cis-normer. 2010 gjorde MUCF (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) en omfattande undersökning som tydde på att unga som identifierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner mår generellt sett sämre än andra ungdomar. Dessa ungdomar har i större utsträckning lägre självkänsla, känner otrygghet, dålig tillit till andra människor och får enligt undersökningen oftare självmordstankar än andra ungdomar. 25 procent homo- och bisexuella kvinnor i åldern 16-29 uppgav att de försökt begå självmord i jämförelse mot 8 procent hetrosexuella kvinnor i samma åldersgrupp. Än idag mår unga HBTQ personer psykiskt sämre än andra ungdomar. Införande av HBTQ-pass skulle leda till att våra medlemmar får stärkt självkänsla och förhoppningsvis bättre självförtroende. Ett tydligt tecken på detta är alla skolor som har börjat arbeta utifrån en normkritisk värdegrund. Ungdomarna upplever tryggare och fördomsfria mötesplatser. Alla våra medlemmar ska få känna att dom kan vara sig själva i vårt distrikt. SSU är duktiga på att prata om psykisk ohälsa, nu är det dags att vi gör mer åt saken. Vi måste kämpa för HBTQ frågorna under hela året. Inte bara i prideparaden en gång per år. Därför yrkar jag för: att att

26

HBTQ- pass ska ingå i alla våra tre grundkurser inom Kalmar län. Ettan bör innehålla grundläggande kunskaper och sedan bli allt mer djupgående i tvåan och trean. Vikten av att känna till köns tilldelningar i samhället ska upplysas extra mycket (mentalt, socialt, juridiskt och tilldelat biologiskt kön). Pronomenrunda ska införas i presentationsrundor. Självklart ska man bara svara på frågan om man vill.


Distriktsstyrelsens utlåtande

Styrelsens föredragande: Elin Sejnehed HBTQ, ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. Samhällets normer är förtryckande gentemot HBTQ-personer och detta i bildas SSUs medlemmar för att få en bredare förståelse för de olika förtryck som finns i samhället. Vi i SSU Kalmar läns distriktsstyrelse tycker det är bra att motionären lyfter HBTQ-perspektivet och vi tycker också att det är viktigt att arbetet för att belysa förtryck ständigt förs. Med det sagt vill vi förtydliga att det i SSUs studiemallar står följande: “En del av kursen ska också förklara andra förtryckande strukturer utöver de ekonomiska och hur de samverkar med varandra. Här ska bland annat mer avancerade feministiska analyser av samhället förklaras.“ 1 Detta innebär att vi idag utbildar inom HBTQ i SSU 3. Införandet av pass om HBTQ även i SSU 1 och SSU 2 ser inte distriktsstyrelsen som önskvärt. Vi ser hellre en ökad inkludering av normkritik i vårt dagliga arbete, i klubbar och på distriktsaktiviteter. Att införa pronomenrundor skulle bli problematiskt inte bara rent organisatoriskt, utan även vid inkluderingen av nya medlemmar. Det framgår inte i motionen hur eller när dessa pronomenrundor ska komma att ske, vilket gör att ett beslut skulle innebära att det måste bli ett permanent inslag på alla distriktets möten och aktiviteter. Att ha pronomenrundor är inte fel i sak, och det kan vara något positivt, men det måste anpassas utefter situation och deltagare. Att starta grundkurser och möten med en pronomenrunda där nya medlemmar deltar skulle dock kunna få motsatt effekt, då det kan bli exkluderande på ett kunskaps- eller känslomässigt plan. Ändringar i studiemallar beslutas via förbundskongressen, SSU:s högsta beslutande organ. Det är möjligt för enskilda medlemmar att driva frågor till den, liksom SSU:s distrikt. Därför yrkar distriktsstyrelsen att distriktsårskonferensen beslutar: att SSU Kalmar län avslår motionen i sin helhet.

1

https://www.ssu.se/wp-content/uploads/2014/10/studiemallar-for-grundkurser-2013.pdf

27


DJUPARE DISKUSSIONER OCH FÖRELÄSNINGAR MOT SEXUELLT VÅLD Emma Svensson Ordförande SSU Västervik Katarina Wennstams böcker är populära. Jätteviktigt att vi pratar om samtycke och våldtäktskultur men allt för ofta lägger vi tjejer skulden på oss. Det är inte vårt fel att vi blir sexuellt ofredande när vi har minimala åtsittande kläder. Våldtäktskulturen är ett mansproblem, pojkar föds in i det. I tidningarna läser vi detaljerat om hur en kvinna blev våldtagen. Allt ljus kastas i störst utsträckning på offret inte gärningsmannen. Under 2015 anmäldes 18 100 sexualbrott, varav 5 920 rubricerades som våldtäkt enligt BRÅ (brottsförebyggande rådet). I somras fick vi stå och titta på när en våg av sexuellt ofredande härjade runt om på olika festivaler i Sverige. Till allra största del utfördes dessa brott av män. Vi måste börja prata mer om samtycke. För även om vi är ett feministiskt ungdomsförbund sker detta inom arbetarrörelsen. Berättelser från utsatta kvinnor i arbetarkommunerna finns. Stötta killar ute i klubbarna så dom vågar stå upp mot mansnormer. Sprida vidare kunskapen både inom och utanför socialdemokraterna. Sprider vi som Sveriges mest inflytelsefulla ungdomsförbund vidare budskapet kan vi i SSU få fler att tänka till. I vårt fantastiska land ska ingen behöva gå rädd hem i mörkret. Därför yrkar jag för: att

28

Som organisationen FATTA MAN! arbetar tycker jag Kalmar län ska ta efter. Diskussioner och föreläsningar speciellt inrik- tade på män mot sexuellt våld, för samtycke.


Distriktsstyrelsens utlåtande Styrelsens föredragande: Maja Velke

På SSU:s hemsida står det att SSU är Sveriges största feministiska ungdomsförbund. Där går det även att läsa följande: ”Patriarkatet gör sig påmint både i det offentliga rummet och den privata sfären. Kvinnors frihet begränsas såväl fysiskt som psykiskt. Mäns våld mot kvinnor sker främst inom hemmets väggar, men kvinnors utrymme i det offentliga rummet begränsas också eftersom hotet även gör sig påmint där. Att gå hem själv på kvällen eller gå på festival med sina kompisar ska inte vara förknippat med rädslan för att utsättas för sexualiserat våld.” 1 Precis som många andra organisationer är SSU medvetna om den våldtäktskultur som finns, och vi delar motionärens frustration över att det görs så lite för att stoppa den. SSU Kalmar län har som ambition att sprida feminismen, bland annat genom sina grundkurser. Feminismen som rörelse är enorm, och tyvärr är våldtäktskulturen inte det enda som måste diskuteras. Därför är det så viktigt med organisationer som FATTA, som ägnar all sin tid åt just de frågorna. FATTA MAN är en del av FATTA, som just arbetar för att inkludera män i kampen mot sexuellt våld och skadliga könsnormer – något som är avgörande för att bekämpa det. 2 SSU kan vara en viktig del i arbetet mot våldtäktskultur, och vi tror på vikten av utbildning och diskussion då just den här frågan har mer att göra med en konservativ mentalitet och farliga könsstereotyper än några rent politiska åtgärder – även om en extremt viktig samtyckeslag nu är på gång. Men vi kan inte arbeta på samma sätt som FATTA, då hela deras organisation bygger på en fråga, medan SSU har ett helt program som ska täcka upp alla de politiska frågor som är relevanta för samhället. Det är dock ett mycket viktigt område och idén är bra. Dessvärre framgår det inte riktigt exakt vad det är motionären vill ska göras, vilket gör det svårt att bifalla motionen. Det finns möjligheter att bjuda in föreläsare, anordna studiecirklar eller diskussionskvällar då just det här ämnet tas upp, både på klubb- och distriktsnivå. Därför yrkar distriktsstyrelsen att distriktsårskonferensen beslutar: att att avslå motionen i sin helhet. att att SSU Kalmar län under verksamhetsåret 2017 har en aktivi- tet som riktar in sig på temat våldtäktskultur.

1 2

https://www.ssu.se/politik/feminism/ Hämtat den: 03-02-2017 http://fatta.nu/fatta-man/ Hämtat den: 03-02-2017

29


q

q

30


§ 16

STADGAR

§5 SSU-distriktet SSU-kommunerna sammansluter sig i distrikt, vars områden fast- ställs av förbundskongressen. SSU-distriktet har till ändamål; att inom det område som förbundsstyrelsen fastställt samordna alla till förbundet anslutna SSU-kommuner, att samordna arbetsgi- varansvaret samt skolningsarbetet inom det fastställda området, att upprätthålla ett nära samarbete med SSU-kommunerna och förbundsstyrelsen jämte närstående organisationer inom verk- samhetsområdet, samt att värva fler medlemmar till SSU. MOMENT 5.1 Distriktsstyrelsen Årskonferensen ska välja en styrelse för ett (1) år. Styrelsen är ansvarig för verksamheten, administrationen och demokratin i organisationen. Distriktsstyrelse ska bestå av minst sju (7) ledamöter och bör bestå av ett udda antal ledamöter. Ord- förande och kassör väljs särskilt. I styrelsen ska ansvariga för studier samt för protokoll och organisationsfrågor för facklig/politisk verksamhet utses. Distriktsstyrelsen ska också utse ans- varig person för medlemsregistret. Distriktsstyrelsen är mellan årskonferenserna distriktets högsta beslutande organ och ansvarar för studier, personalansvar och för att det upprättas en verksamhetsplan i distriktet. Styrelsen är inför årskonferensen ansvarig för förvaltningen. Distriktssty- relsen ska tillsända en redogörelse för verksamheten och den ekonomiska förvaltningen till förbundsstyrelsen senast den 15 maj. Distriktsstyrelsen ska sammanträda minst sex (6) gånger per år. Styrelsen ska inför årsmötet skriftligen avge redogörelse över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekono- miska förvaltningen. Extra styrelsesammanträde ska hållas om en tredjedel (1/3) av styrelsens ledamöter så fordrar. En styrelse är beslutför då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

MOMENT 5.2 Distriktsstadgar Distriktets årskonferens skall fastställa stadgar för distriktet. Dessa ska utgå från förbundets normalstadgar för distrikt och eventuella tillägg får ej strida mot förbundsstad- garna. Tvister rörande tolkning och tillämpning av stadgarna hänskjuts till förbundsstyrelsen. I de fall distriktet ej antagit egna stadgar gäller förbundets normalstadga. MOMENT 5.3 Verksamhetsår Om ej annat beslutats gäller att verksamhetsåret utgörs av kalenderår. Distrikt kan efter godkännande av förbundsstyrelsen arbeta efter brutet verksamhetsår/räkenskapsår. I detta fall avs- lutas räkenskaperna per den 30 juni.

§6 Distriktsårskonferens Distriktets högsta beslutande organ är årskonferensen. Distrik- tets årskonferens väljer distriktsstyrelse och revisorer jämte ersättare för dessa. Årskonferensen ska sammanträda på tid och plats som bestäms av distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelsen är ansvarig inför årskonferensen och ska till denna avge rapport över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Distriktets årskonferens ska hållas före utgången av mars månad respektive september månad i det fall brutet verksamhetsår gäller. Kallelse ska vara SSU-kommunerna tillhanda senast åtta (8) veckor före dagen för årskonferensen. På årskonferensen ska följande frågor behandlas: a) Styrelsens berättelse b) Revisorernas berättelse c) Frågan om ansvarsfrihet d) Förslag och styrelsens utlåtande över dessa e) Förslag från styrelsen f) Stadge enliga val g) Ombudstak till nästkommande årskonferens h) Stadgar

31


SSU-kommunerna äger rätten att till varje distriktsårs-konferens sända ett (1) grundombud, utöver detta kan SSU-kommunen erhålla fler ombud som står i proportion till dess medlemsantal. Ombudsfördelningen utgår från det antal ombudsgrundande medlemmar som betalt sin medlemsavgift senast den 31 de- cember föregående år. I SSU-kommuner med klubbar fördelas ombuden proportionerligt. I de SSU-kommuner där det både förekommer medlemmar som ej är med i klubbar och medlemmar som är med i klubbar fördelas ombuden proportionerligt mellan kommunen och klubbarna. Regler för ombudsfördelning ska finnas i SSU-kommunens stadgar. Fördelningen måste vara proportionerlig och även ge representation åt de medlemmar som inte är med i någon klubb. I SSU-kommuner utan styrelse ansvarar distriktsstyrelsen för att medlemmarna kal�las till ett av distriktsstyrelsen arrangerat valmöte. I SSU-kommuner med styrelse ansvarar denna för att medlemmarna kallas till ombudsval. Röstlängd fastställs av styrelsen utifrån förbundets medlemsregister vid samma tidpunkt som kallelsen skickas ut, en (1) vecka före ombudsvalet. Ombudsval kan genomföras på ett ordinarie medlemsmöte. Valda ombud och ersättare ska vara inrapporterade till distriktet 3 veckor. SSU-distriktets årskonferens fastställer ombudstaket för nästkommande årskonferens. Inom detta ombudstak fördelar sedan distriktsstyrelsen antalet ombud mellan de olika SSU-kommunerna proportionellt. Distriktets regler för ombudsfördelning kan överklagas till förbundsstyrelsen som slutligt avgör frågan. En representant från förbundsstyrelsen äger rätt att närvara vid distriktets årskonferens och har där yttranderätt. Distriktsstyrelsen, funktionärer och revisorer ska närvara vid årskonferensen och har där yttrande- och förslagsrätt. Medlem tillhörande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund som kan styrka medlemskap har tillträde till årskonferensen.

32

Endast ombud, som valts av SSU-klubb eller SSU-kommun tillhörande distriktet, har rösträtt. Distriktsstyrelsens ledamöter samt i SSU-distriktet anställda ombudsmän kan ej väljas som ombud. MOMENT 6.1 Distriktsårskonferens i mindre distrikt Distriktsårskonferens kan i distrikt som den 31 december föregående år har färre än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar besluta att på nästkomma nde distriktsårskonferens inte tillämpa den representativa fördelningen av ombud såsom stadgas i §6. I sådana fall gäller istället att samtliga medlemmar i distriktet, utom distriktsstyrelsens ledamöter samt i SSU- distriktet anställd personal, har rösträtt på årskonferensen. Skulle SSU-distriktet före nästkommande årskonferens ha uppkommit i fler än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar står distriktsårskonferensens beslut ändock fast. I övrigt gäller samma regler som i §6. MOMENT 6.2 Valberedning Årskonferensen väljer en valberedning om minst två (2) ledamöter varav en (1) sammankallande. Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kom- munerna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på det kommande årskonferens. MOMENT 6.3 Rapport om verksamheten Distriktsstyrelsen ska till förbundsstyrelsen avge rapport om verksamheten samt berättelse över den ekonomiska förvaltnin- gen. Förbundsstyrelsen äger rätt att ta initiativ till och medverka vid granskning av distriktets räkenskaper och är skyldiga att göra detta då ansvarsfrihet ej beviljats av distriktsårskonferensen. MOMENT 6.4 Kallelse Kallelse till ordinarie årskonferens ska av distriktsstyrelsen utsändas till SSU-kommunerna senast åtta (8) veckor före konferens- ens öppnande. Vid extra årskonferens senast fyra (4) veckor före konferensens öppnande.


MOMENT 6.5 Frågor att behandla Alla frågor avsedda att behandlas på distriktets ordinarie årskonferens ska vara distriktsstyrelsen skriftligen tillhanda senast fyra (4) veckor före årskonferensen. Vid extra årskonferens senast två (2) veckor före konferensens öppnande. MOMENT 6.6 Utsändning av konferenshandlingar Förslag jämte distriktsstyrelsens utlåtande över dem samt distriktsstyrelsens förslag ska vara ombud och SSU-kommun tillhanda minst två (2) veckor före årskonferensen. Vid extra årskonferens senast en (1) vecka före konferensens öppnande. MOMENT 6.7 Kostnader för årskonferensen Ombudens, distriktsstyrelsens och revisorernas resor bestrids ur distriktskassan eller på sätt som årskonferensen beslutar. MOMENT 6.8 Extra årskonferens Extra årskonferens kan sammankallas av distriktsstyrelsen eller då minst en tredjedel (1/3) av distriktets medlemmar, enligt den 31 december, så begär. Extra årskonferens kan endast behandla de frågor som föranlett dess inkallande. Vid extra årskonferens fastställer distriktsstyrelsen motionstid och tider för ombudsval.

33


34


VAL AV DISTRIKTETS OLIKA UPPDRAG Förutom oss medlemmar och klubbar är Distriktsstyrelsen det viktigaste organet för SSU Kalmar län. Det är styrelsen som har ansvaret för SSU Kalmar län och att den verksamhet som ni ombud på DÅK:en beslutar om. Styrelsens uppdrag för året 2017 bestämmer ni i Verksamhetsplanen. Dessutom finns andra uppdrag reglerat i SSU Kalmar läns stadgar, bland annat arbetsgivaransvar över distriktets anställda. Vi kommer under mötet välja en ny styrelse och därmed också en ordförande och kassör. De sistnämnda kommer väljas var för sig eftersom de har en viktig och central roll i SSU Kalmar läns styrelse. Samtliga medlemmar i distriktet har haft möjlighet till att nominera vilka personer de tycker ska sitta i styrelsen. Under DÅK:en 2016 valdes en valberedning som i år har haft uppgiften att samla in alla nomineringar och utifrån olika kriterier lägga förslag på vilka personer som de, i samverkan med medlemmarna, ser som lämpliga att leda SSU Kalmar län under 2017.

§ 17

FASTSTÄLLANDE AV ANTALET LEDAMÖTER TILL DISTRIKTSSTYRELSEN

Valberedningens föredragande: Anton Sejnehed

Förslag

Valberedningen föreslår distriktsårskonferensen: att

SSU Kalmar läns distriktsstyrelse 2017 skall bestå av 7 ledarmöter

35


§ 18

VAL AV DISTRIKTSSTYRELSE

Valberedningens föredragande: Anton Sejnehed Vi föreslår en styrelse som kan leda SSU Kalmar län genom SSU:s 100 åriga firande, men också genom valrörelsen 2018. Den styrelse som vi föreslår består av medlemmar med olika bakgrunder och erfarenheter. I valberednings arbete har det varit viktigt att se hur vi stärker SSU inför kommande år och i framtiden. Vi har därför tittat noga på sammansättningen i styrelsen och strävat efter att få en styrelse med blandade erfarenheter både från SSU och andra föreningar. För valberedningen har det också varit viktigt att styrelsen ska representera hela Kalmar län. SSU är inte bara Socialdemokraternas ungdomsförbund utan också LO:s ungdomsförbund, vi har därför valt att förstärka den fackliga representationen i styrelsen. Det är genom samverkan mellan det politiska och fackliga leden vi når framgång i samhället. Inför kommande valrörelser tror vi att det kommer vara en styrka för SSU att ha ett starkare band till facket. Inför distriktskongressen är det enbart två föreningar som har nominerat till distriktsstyrelsen samt några medlemmar som har gjort enskilda nomineringar. Valberedningen har därför arbetet för att hitta fler kandidater till distriktsstyrelsen och revisionen. Vi är övertygade om att vårt förslag till distriktsstyrelse under ledning av Tove Jansson kan leda till att SSU Kalmar län står starkt och är redo för valrörelse 2018.

Med anledning av ovanstående föreslår valberedningen följande personer till 2017 års disktriktsstyrelse:

36

Tove Jansson - Ordförande Elin Sejnehed - Kassör samt Studieledare Emma Svensson - Feministisk ledare Rezan Eliassi - Internationell ledare Pontus Franzen - Facklig ledare Naemi Hammarstedt - Ledamot Oliver Persson - Ledamot


§ 19

VAL AV REVISORER

Valberedningens föredragande: Anton Sejnehed Revisorerna har till uppgift att granska SSU Kalmar läns ekonomi och verksamhet. Valberedningen har efter ett gediget arbete kommit fram till följande förslag till revisorer samt revisorersättare:

Doris Johansson - Revisor Johan Nyman - Revisor Linus Hellman - Revisor Malin Anell - Ersättare Marcus Fridlund - Ersättare Martin Andersson - Ersättare

§ 20

VAL AV VALBEREDNING

Årskonferensen väljer en valberedning om minst tre (3) ledmöter varav en (1) sammankallande. Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kommunerna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på den kommande årskonferensen. Ombudsmannen har till uppgift att bereda ett förslag till valberedning. Följande personer är föreslagna till 2017 års valberedning:

Klara Linder (sammankallande) Hmida Benetallah Matilda Jonasson Thunman

§ 21

FASTSTÄLLANDE AV OMBUDSTAK

Styrelsens föredragande: Klara Linder Distriktsårskonferensen faställer varje år ombudstaket inför nästkommande årskonferens. Ombudstaket för 2017 var 31 stycken ombud. I enlighet med ovanstående text yrkar distriktsstyrelsen att ombudstaket för 2018 års distriktsårskonferens faställs till 31 ombud

37


§ 22

ORDLISTA

är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning).

Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Ajournera Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.

Besvarad En motion anses besvarad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda.

Ansvarsfrihet En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.

Dagordning Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordningen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista. I vissa fall görs skillnaden att föredragningslistan omfattar endast en dag medan dagordningen omfattar flera.

Att-sats Kärnan, själva kravet, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att. Avslag Förkastande av yrkande, motion eller proposition. Beslut Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om. Beslutsgång Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller detta

38

Bifall Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Motsatsen kallas avslag. Bordläggning Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte.

Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna. Förslagsrätt Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla medlemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och den nationella organisationen. Försöksvotering Brukar göras sedan votering begärts för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning. Justera Kontroll av att mötesprotokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett

protokoll är inte giltigt förrän efter justering. Justering görs av person som mötet valt till justerare. Jämkning Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena. Kallelse Meddelande till medlemmarna om tid och plats för årsmötet. Konsensus När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga. Kontrapropositionsvotering Voteringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse- eller utskottsförslaget) i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget. Kontrareplik Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemöts av en replik. Lägga något till handlingarna Innebär att ärendet noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exempel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna. Majoritet Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara relativ, d v s innebära det förslag som har fått fler röster än övriga förslag; absolut majoritet (enkel majoritet), då det krävs flertalet av det sammanlagda antalet avgivna röster;


eller kvalificerad, då det krävs 2/3 eller 3/4 eller 4/5 av de avgivna rösterna. Vid stadge- eller avgiftsbeslut är kvalificerad majoritet vanlig (anges oftast i stadgar). Mandatperiod Tidsperiod, i SSU ett år, som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för. Motion Förslag (oftast skriftligt) till tex. årsmötet från enskild person eller grupp av personer. Nominering Förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot. Omröstning Röstning. Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp av röstsedlar. Sluten omröstning förekommer vid personval. Ordningsfråga Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i debatten, ajournering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan. Paragraf Man brukar dela in protokollet i paragrafer, d v s olika delar som behandlar en sak var. Plenum Förhandlingar i plenum, innebär att alla röstberättigade samlas i kongressalen för att fatta beslut.

betyda förslag. Propositionsordning Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet. Protokoll Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett möte. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokoll skrivs helst ut på dator eller maskin och protokollen förvaras på säkert ställe. Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt. (se Justerare) Redaktionskommitté Kommitté som, under distriktsårskonferensen, gör förslag till uttalanden samt justerar förslag till text inför beslut etc. Remiss Överlämnande av ärende till någon instans, t ex styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning. Jämför återremiss. Replik Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontrareplik.

Presidium De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.

Reservation Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation skall tas till protokollet. En annan form av reservation är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet.

Proposition Styrelsens förslag till årsmöte, distriktsmötet. Proposition kan också allmänt

Revision Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfattar främst den ekono-

miska förvaltningen men även verksamheterna i övrigt, s k sakrevision. Revi sionen görs av revisorer som väljs av årsmötet. Revisor Se revision. Röstlängd Förteckning över de röstberättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet. Rösträkning Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering). Rösträknare De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna, vid eventuell försöksvotering eller sluten omröstning (votering). Rösträtt Rätt att rösta på t ex styrelse- eller årsmöte. Sakupplysning Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan. Stadgar Handling som fastställer under vilka former en förening skall arbeta. Stadgarna skall finnas tillgängliga för varje medlem. Stadgeändring kan oftast ske endast genom kvalificerad majoritet. Streck i debatten Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras. Ordförande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presentera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare

39


får sätta upp sig på talarlistan. Styrelse De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena. Suppleant Ersättare i t ex styrelse. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. Suppleanterna kallas till alla sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. Talarlista Lista, som förs av mötesordförande, över de som begärt ordet under ett möte. Tilläggsatt-sats Ett tillägg till tidigare yrkande, motion eller proposition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkandets, motionens eller propositionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga. Valberedning Kommitté, i regel utsedd av årsmötet, för utarbetande av förslag till val av bl a styrelseledamöter vid kommande årsmöte. Verksamhetsplan Plan för hur föreningen/organistionen skall arbeta under det närmaste året/åren. Verksamhetsberättelse Redogörelse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkännande. Votering Räkning av rösterna. Skall alltid göras då någon begär det. Då votering begärs görs först en s k försöksvotering genom handuppräckning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Jämför acklamation

40

Yrkande Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte. Yttrande Styrelsens utlåtande över exempelvis en motion. Återremiss Ett utrett förslag återförvisas för ytterligare utredning.


41


#ssu100 #ssu2017 42

DÅK2017  

Här finner du 2017-års möteshandlingar.