Page 1

Ă…rsredovisning 2017


Årsredovisning 2017 för Sparbanken Skaraborg AB (publ) Org nr 516401-0141 Bankens 171:e verksamhetsår, varav det artonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 6 april 2018 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.


Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 3 Fem år i sammandrag ................................................................................................................... 10 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst .......................................................................... 12 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 13 Rapport över totalresultat .............................................................................................................. 13 Balansräkningar ............................................................................................................................ 14 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 15 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 16 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 17

Styrelse ......................................................................................................................................... 59 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 60 Styrelse, revisor, kontorsförteckning.............................................................................................. 63


Redovisning för räkenskapsåret 2017 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB (publ), org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2017, bankens 171:e verksamhetsår, varav det artonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Omvärldstrender Bred konjunkturuppgång och långsamt mindre expansiv penningpolitik Den globala konjunkturen stärktes under fjolåret och börserna steg på bred front, delvis stödd av låga räntor. Under inledningen av 2018 har de globala långräntorna stigit, inte minst i USA, samtidigt som den amerikanska kongressen beslutade om betydande skattesänkningar i linje med president Donald Trumps intentioner. I eurozonen ökade BNP med 2,6 procent under tredje kvartalet och arbetslösheten sjönk till den lägsta nivån på närmare 10 år. Amerikanska ekonomin visade på en fortsatt robust sysselsättningstillväxt och låg arbetslöshet (4,1 procent i december 2017) men med måttliga löneökningar. Modesta löneökningar är något som många av västvärldens centralbanker brottas med och som reser frågetecken om inflationsmålet kring två procent kan nås i närtid. Oljepriset på Brentoljan nådde i slutet av december 65 dollar per fat, den högsta nivån sedan 2014, vilket ger stöd för en högre inflation framöver. Minskade geopolitiska risker i Europa efter årets alla parlamentsval gav stöd för en utbredd optimism i näringslivet och hos hushållen. Fed, som i höstas påbörjade neddragningarna av centralbankens balansräkningar, höjde i december för tredje gången styrräntan, fed funds, under 2017 till intervallet 1,25 - 1,50 procent. ECB behöll däremot styrräntan oförändrad på noll procent men beslöt om att minska obligationsköpen ytterligare till 30 miljarder euro per månad fram till åtminstone september 2018. Uttalanden och spekulationer om att ECB ska avsluta sina obligationsköp helt efter september har stärkt euron gentemot dollarn. Även om Riksbanken blivit mer komfortabel om inflationen och om svensk tillväxt, fortsätter den expansiva penningpolitiken med fortsatta obligationsköp när förfall av statsobligationer återinvesteras. Beslutet i december var dock oenigt.

Svensk ekonomi växte på bred front. BNP steg med i genomsnitt 2,5 procent under fjolårets tre första kvartal jämfört med samma period 2016. Tillväxten drevs främst av ökade investeringar, där bostadsinvesteringarna svarade för den största uppgången. Svensk export och industriproduktion gynnades av en starkare omvärldskonjunktur och bidrog till en utbredd optimism i näringslivet. Antalet sysselsatta ökade med drygt 100 000 personer under 2017 och den öppna arbetslösheten sjönk till 6,5 procent i slutet av året jämfört med 6,9 procent 2016. Ett ökat arbetskraftsdeltagande begränsade nedgången i arbetslösheten. Trots en utbredd arbetskraftsbrist både inom den privata och offentliga sektorn ökade lönerna i måttlig takt. Inflationen steg under andra och tredje kvartalet och nådde Riksbankens inflationsmål på 2 procent delvis på grund av temporära effekter för att under slutet av året åter hamna under målet. För helåret 2017 blev dock KPIF-inflationen (konsumentprisindex rensat för fast ränta) 2,0 procent i genomsnitt. Bostadsmarknaden präglades av ett ökat utbud och i slutet av året började bostadspriserna sjunka i hela landet både för bostadsrätter och för villor om än från höga nivåer. Enligt prisstatistik från Valueguard har priserna för bostadsrätter fallit med 8,7 procent under de senaste tre månaderna medan villapriserna sjunkit med 7,1 procent. Trots fjolårets växande bostadsoro och skärpta amorteringskrav är hushållen motståndskraftiga. Hushållens konsumentförtroende har stigit samtidigt som detaljhandelns omsättning fortsatte att öka i god fart främst för sällanköpshandeln. Hushållens kredittillväxt, som växlade ned under första halvåret i fjol, vände svagt upp under andra halvåret till drygt 7 procent i årstakt i december från att ha vuxit kring 6,9 procent för ett halvår sedan. Utlåningen till bostäder ökade med 7,4 procent i årstakt i november en uppväxling från 7,1 procent i juli.

2


Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 6,5 (7,4) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto, Företagskonto och Valutakonto. Utlåningen till allmänheten ökade med 9,4 (15,6) procent. Efterfrågan på krediter har ökat vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 21,2 (0,5) procent. Den största ökningen är till privata bolån. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB ökade med 20,8 (31,6) procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 14,6 (12,3) procent. Ökningen beror på förbättring av värdet på aktierelaterade fonder och ett ökat nettoinflöde till fonder. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring AB ökade med 19,1 (12,3) procent. Bankens värdepappersprovisioner ökade med 14,3 (- 11,9) procent, vilket främst beror på att provisionsintäkterna avseende fondförmedling ökade och ökad försäljning av Garantum-produkter.

Privatmarknaden Banken möter över 45 000 kunder på bankens fem kontor samt i kundcenter/telefonbank. Fler och fler väljer även bankens digitala kanaler såsom internet- och mobilbank. Den nära kontakten och relationen med kunden är enormt viktig för banken, och en stor styrka vilket visar sig i bankens kundundersökningar. Banken är idag en fullsortimentbank och ambitionen är att banken ska arbeta vidare på den strategin. Banken erbjuder kunderna rådgivning för olika behov och skeden i livet. Råd omkring sparande, pension, boendefinansiering, trygghetsförsäkringar och sakförsäkringar. Behöver kunden hjälp med juridiska ärenden har banken jurister som även utför bouppteckningar. Beroende på kundens behov erbjuder banken olika helkundserbjudanden inom privatsidan, såsom Nyckelkund och Kapitalrådgivning. 2017 har kännetecknats av fortsatt stor kundtillströmning. Men den stora utmaningen inom privatsidan är att vårda relationen till kunden och erbjuda ekonomiska genomgångar med en rådgivare samtidigt som de digitala kanalerna utvecklas ännu mera och lotsar kunderna så att de kan hitta rätt och göra mer affärer denna väg. Bankens Kundcenter har här en nyckelroll då de ansvarar för bearbetning av bankens distanskunder. Just distanskunder är en kundgrupp som växer år för år – glädjande nog, då kunden behåller Spar-

banken Skaraborg som bank, trots flytt till annan ort. Vår verksamhet berörs också till stor del av den mängd regleringar som påverkar banksektorn. Framförallt Mifid2, som är mycket omfattande och har tillkommit med syftet att värdepappersmarknaden ska bli mera transparent, öka konkurrensen och öka kundskyddet. Det gör att banken till viss del får anpassa arbetssättet till nya förutsättningar.

Företagsmarknaden 2017 kommer förknippas starkt med förberedelser för ökade regelkrav som IFRS9, Mifid2, AML (KYC) och GDPR. En EU-anpassad lagstiftning som kommer att påverka bankens och kundernas vardag framöver. Stora insatser har gjorts och görs för att klara regelefterlevnad och utbilda kring de nyheter som införts. Konjunkturen har varit god och loket har i de flesta fall, liksom 2016, varit den nyproduktion som skett på fastighetssidan, även om banken såg en viss mättnad i slutet av året hos såväl köpare som finansiärer. Näthandeln utmanar lokala handlare och pressar lönsamheten samtidigt som den kan öppna möjligheter för kunder med näthandel att nå helt andra geografiska målgrupper än tidigare. Fortsatt lågt elpris pressar vindkraftsbolag även 2017. Mjölkproducenterna har haft det bättre 2017 än året innan även om prisökningen avstannade i slutet av året. De fallande räntorna har planat ut under året och Stiborräntan har vänt upp igen även om det inte varit några dramatiska steg. Banken har haft en bra volymtillväxt under året fördelat på såväl befintliga som nya kunder. Bankens nya MTNprogram har skapat förutsättningar för fortsatt tillväxt och gett banken möjligheter att fortsätta utvecklas. 2017 kan läggas till handlingarna som ett gott år där både antalet kunder som affärsvolym är bättre än året innan.

Årets kundevent 2017 var ett jubileumsår för Sparbanken Skaraborg. Banken fyllde 170 år och det uppmärksammades med flera aktiviteter under året, några återkommande och några unika. Året inleddes med Sveriges största lantbruksdebatt som är ett arrangemang banken har tillsam3


mans med Swedbank och sparbankerna i Skaraborg vartannat år. På jubileumsdagen den 15 maj arrangerade banken en jubileumsspardag med tårtkalas på bankens bankkontor som var mycket uppskattad. I juli bjöd banken in till en jubileumskonsert med Magnus Uggla och Hov1 i samarbete med Skara Sommarland. Det kom närmare 1400 gäster. I september anordnades en heldag på Kata Gård i Varnhem tillsammans med Västergötlands Museum vilken blev en succé med närmare 1700 besökare. Banken har haft flera kundträffar med teman som digitala tjänster, aktier och ägarplanering. I den sistnämnda får företagskunder hjälp och stöttning inför generationsskiften. Banken genomförde också en kundresa till Provence, sportlovsbio för barn/ungdomar, kundgolf, bussresor till Borgeby och Elmia och handbollsoch fotbollsträffar. Året avslutades med öppet hus på bankkontoren. Banken bjöd på glögg och pepparkakor och kunderna fick med sig en symbolisk jubileumsgåva i form av en eklövsformad pepparkaksform. Sammantaget ett spännande, roligt och lyckat jubileumsår. Kontinuerligt miljöarbete 2017 är det tio år sedan Sparbanken Skaraborg miljöcertifierades enligt ISO 14001 som ett led i bankens samhällsansvar. Under dessa tio år har det hänt mycket positivt inom miljö och hållbarhet. Pappersförbrukningen, som har en direkt miljöpåverkan, har minskat sedan bankens kunder får affärssammanställningar och avtal direkt i sin Internetbank. Kortbetalningar och Swish har gjort att behovet av kontanter ständigt minskar och därmed görs också färre transporter av kontanter. Vid ombyggnationer i bankens lokaler tas alltid hänsyn till miljöaspekter. Under året har banken uppmärksammat Earth hour och Världsmiljödagen den 5 juni.

Banken är övertygad om att ett långsiktigt hållbarhetsarbete är bra för bygdens framtid. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Fastigheter och kontorslokaler I Skara har Kundcenter (integrering av Telefonbanken och ”Kassa/expedition”) tagits i bruk fullt ut. Bytet av ventilationsanläggning i Skarafastigheten är i stort sett genomförd och kommer att vara helt klart under första kvartalet 2018. Två kontor på plan tre i Skara har hyrts ut till Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Samtidigt har uthyrningen av stiftelsens lokal på gatuplan upphört. Denna lokal finns nu disponibel för uthyrning. Varafastigheten avyttrades vid halvårsskiftet 2017. Försäljning av fastigheten har skett via dotterbolag och fusion av dotterbolaget har skett under året. Ny ägare är Jättadalen Fastighets AB. Personal Vid årets slut var det 109 anställda i banken, varav 103 banktjänstemän. Av dessa var det fem långtidsvikariat, varar ett är ”nystartsjobb”. Av bankens 98 tillsvidareanställda, var 61 kvinnor och 37 män. En anställd var föräldraledig vid årets slut. Den totala årsarbetstiden för banktjänstemännen, uppgick till 95,1 heltidstjänster. Medelåldern i banken var 47,8 år, vilket är något lägre än föregående år. Under året har nio nya medarbetare anställts och åtta medarbetare har slutat. Under hösten har en ny VD rekryterats av ett externt rekryteringsbolag. Tillträdande VD börjar i mitten av maj 2018 och avgående VD slutar sista maj 2018. Under hösten har en ny medarbetarundersökning genomförts. Resultatet visar ett ännu bättre resultat än 2016 års undersökning. Nästa medarbetarundersökning genomförs under hösten 2018.

Långa transporter av livsmedel har en negativ miljöpåverkan. Att gynna den närproducerade matindustrin är ur ett hållbarhetsperspektiv att föredra. Därför har banken valt att vid aktiviteter för personal och kunder, eftersträva att maten är närodlad och/eller ekologisk så långt detta är möjligt. Under bankens 170-årsjubileum har vi delat ut miljökassar till våra kunder, något som varit mycket uppskattat.

4


Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2017 i sammandrag (2016 inom parentes)

Rörelseresultatet ökade till 228,0 mkr (203,7)

Räntenettot ökade till 158,3 mkr (147,7)

Provisionsnettot ökade till 95,0 mkr (82,2)

Summa kostnader före kreditförluster ökade till 149,7 mkr (127,1)

Kreditförluster netto uppgår till 5,5 mkr (positivt 6,3)

In- och upplåningen ökade till 8.190,8 mkr (7.694,4)

Utlåningen ökade till 7.768,5 mkr (7.102,9)

Affärsvolymen ökade till 31.385,0 mkr (28.310,9)

Bankens resultat Rörelseresultatet för 2017, 228,0 mkr, är en ökning med 11,9 procent jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 7,2 procent till 158,3 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 101,8 mkr (80,3 föregående år). Provisionsnettot ökade med 12,9 mkr till 95,0 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 8,4 mkr till 124,0 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2017 till 5,5 mkr. Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 11.826,7 mkr, en ökning med 5,1 procent. Utlåningen ökade till 7.768,5, en ökning med 665,6 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 5.623,4 mkr, en ökning med 983,2 mkr. In- och upplåning från allmänheten ökade med 496,4 mkr till 8.190,8 mkr. Banken har under året emitterat obligationer motsvarande 300 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 4.854,9 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 617,6 mkr. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 1.449,3 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 231,9 mkr. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Bankens värdepappersportfölj uppgick per balansdagen till 2.320,7 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 7.700.000 aktier. Under året har banken förvärvat 100.000

aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.523,8 mkr (anskaffningsvärde 508,1 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste tio åren uppgått till 482,9 mkr. Bankens kapitalbas uppgår till 1.694,2 mkr per 2017-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,7 procent.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB (publ) bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2017 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 162 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens 5


funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.694,2 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,7 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapital- och likviditetsutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning och likviditetsportfölj är stor. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Under 2017 upprättade banken ett program för att emittera obligationer (MTN-program) på finansmarknaden. Programmet godkändes och registrerades av Finansinspektionen 2017-10-31. Programmet ger möjlighet till att emittera obligationer till en total volym om 1.500 Mkr. Inom ramen för detta program emitterade banken MTNobligationer motsvarande 300 mkr i november 2017. Obligationerna är upptagna till handel via en reglerad marknad. Bankens MTN är anslutna till det kontobaserade systemet hos Euroclear Sweden AB vilket innebär att inga fysiska värdepapper ges ut. Banken är sedan 2017-10-17 registrerat som ett publikt bolag.

Framtida utveckling Euroområdet har en positiv utveckling med en förväntad BNP-ökning på dryga 2 %, ökad sysselsättning, minskad skuldsättning hos hushållen, ökad disponibel inkomst för hushållen som ger en ökad konsumtion. Företagen investerar och en ökad export sker. Den Europeiska Centralbanken har minskat sina stödköp och marknaden förutspår att de första europeiska räntehöjningarna kommer under våren 2019 från den nuvarande styrräntenivån 0 %. I USA beräknas BNP-tillväxten under 2017 landa på 2,3 %. Skattereformen som kongressen röstade igenom i december 2017 bör ge utväxling i en ännu bättre BNP-utveckling under 2018 samtidigt som det statsfinansiella läget är utmanande. Landet har en arbetslöshet som är den lägsta på 17 år och brist på arbetskraft blir alltmer uppenbart för många företag. En fortsatt höjning av den amerikanska styrräntan från dagens nivå 1,50 % beräknas ske och vara närmare 2,25 % vid årets slut. Många av de större tillväxtekonomierna har under 2017 sett en ökad tillväxt som delvis beror på höjda råvarupriser och som beräknas fortsätta under 2018. Sveriges ekonomi går bra. Antalet sysselsatta i december 2017 ökade jämfört med föregående år. Styrräntan är fortsatt negativ (-0,50 %) vilket har medverkat till en hög privatkonsumtion och en prisökning på bostäder. Inflationen börjar röra sig kring 2 %, vilket enligt Riksbankens tidigare uttalanden är en önskvärd nivå och möjliggör en höjning av styrräntan. Riksbanken sneglar även på hur den Europeiska Centralbanken agerar. Allt för att inte göra den svenska kronan för stark och därmed hämma exportsidan. Prognosen är att Riksbanken under andra halvan av 2018 börjar en försiktig höjning av styrräntan för att någon gång under 2019 gå från att vara negativ till att hamna på plussidan. Som alltid när det gäller prognoser kan dessa snabbt förändras inte minst om det dyker upp politiska händelser som förändrar förutsättningarna. Sverige har val i september och valundersökningarna pekar på att det blir ett fortsatt knepigt parlamentariskt läge. Regeringen driver i nuvarande högkonjunktur en expansiv finanspolitik som ger ett överskott i offentliga finanser. Det bör innebära att investeringstakten är på en hög nivå vilket kan vara behövligt efter de senaste årens förändringar och nedskärningar. Dessutom har befolkningen ökat och med en åldersfördelning med allt fler pensionärer. 6


Detta bör innebära en fortsatt bra utveckling av sysselsättningen i landet under 2018 vilket ger bra konsumtionsmöjligheter. Prisutvecklingen på bostäder har dämpats framförallt i storstäderna och då nyproducerade bostadsrätter. Prognos för 2018 är dämpad bostadsmarknad främst i storstäderna vilken de senaste åren sett en kraftig prishöjning, utvecklingen kan dock ha stora lokala variationer. Bedömningen som görs idag är att Sverige inte har någon så kallad bostadsbubbla som spricker 2018 utan snarare en mer normaliserad marknad. Sparbanken Skaraborg har under 2017 förstärkt bankens möjligheter att även i fortsättningen vara en attraktiv bank genom att rekrytera ett antal nya medarbetare som i personliga möten kan träffa kunder. Detta i kombination med att sköta de löpande affärerna digitalt har visat sig vara lyckosamt när det gäller att skapa en god kundnöjdhet och tillväxt. Banken kommer under 2018 att fortsätta den linjen och har en förväntan om en fortsatt god tillväxt och lönsamhet. Detta skapas genom nöjda kunder och duktiga medarbetare.

7


Bolagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB (publ) ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Det finns inga begränsningar i rösträtten. Beslutanderätt och ansvar i Sparbanken Skaraborg fördelas mellan aktieägare på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bankens bolagsordning. Styrelsen väljs av årsstämman för ett år i taget. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Revisorer utses av årsstämman för ett år i taget. Sparbanken Skaraborg står under Finansinspektionens tillsyn. Årsstämman Årsstämman är Sparbanken Skaraborgs högsta beslutande organ. Vid årsstämman som normalt hålls före april månads utgång fastställs årsredovisningen och tas bl a beslut om utdelning, val av styrelse, styrelens ordförande och vice ordförande, val av revisorer, arvoden till de av årsstämman valda styrelseledamöterna och till revisorer samt andra lagstadgade ärenden. Personalrepresentanterna i styrelsen har ersättning enligt årsstämmans beslut. Årsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om bankens styrelseledamöter återfinns på bankens externa hemsida ( www.sparbankenskaraborg.se). Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och verkställande direktör lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och verkställande direktörens arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Sty-

relsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och verkställande direktör, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2017 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. årsoch delårsbokslut, riskanalys, intern kapital- och likviditetsutvärdering, återhämtningsplan, strategiplan, budget, rapporterer avseende AML, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa chef har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg med inriktning på omvärlds- och framtidsfrågor. Intern kontroll och riskhantering i den finansiella rapporteringen Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser bankens process för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på banken. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens risktagande, bedömning avseende kapitalbehov samt den finansiella rapporteringen. Grundläggande för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö som skapas genom den kultur och de värderingar som banken verkar utifrån samt de styrande dokument och grundläggande riktlinjer där befogenheter och ansvar kommuniceras. Som ett led i processen av den årliga interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs omfattande och grundliga riskanalyser av verksamheten. Dessa analyser ligger även till grund för bedömningen av riskerna i den finansiella rapporteringen och beaktas vid utformning av kontroller i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskott, internrevision och extern revision Styrelsens har under senare delen av 2017 utsett ett särskilt revisionsutskott. Detta utskott har haft ett sammanträde under 2017. Utskottets huvud8


sakliga uppgift är att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet är ett beredande organ och ska genom sitt arbete ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har haft avstämning med extern revisor två gånger under revisionens gång varav en gång utan ledningens närvaro. Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning och kontroll i banken. Internrevisionen är en från den operativa verksamheten oboeroende granskningsfunktion och är direkt underställd styrelsen. Revisorerna utses av årsstämman med uppgift att granska Sparbanken Skaraborgs årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn väljs på ett år i taget på bankens årsstämma.

9


Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2017

2016

2015

2014

2013

31 385 10,9

28 311 9,1

25 939 4,2

24 903 6,6

23 361 7,6

7 797 658

7 271 529

6 936 632

6 863 782

6 522 325

21,7

21,6

21,2

18,7

2,2

21,7

21,6

21,1

18,7

-

21,7

21,6

21,2

18,7

-

26,9

28,2

26,6

27,3

26,1

1,4

1,4

1,6

1,9

2,1

1,3

1,2

1,3

1,4

1,5

0,8

0,8

0,7

0,9

0,9

1,8

1,7

1,6

1,9

2,2

5,6

5,4

5,5

6,4

7,3

0,39

0,39

0,38

0,37

0,37

0,41

0,37

0,41

0,38

0,39

52,13

57,88

59,65

81,19

50,56

0,58

0,49

0,65

0,21

1,05

0,08

-0,10

0,16

0,05

0,08

96 5

98 5

99 5

99 5

97 5

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 5 redovisas exponeringsbelopp enl tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 5 redovisas kapitaltäckningskvot enl tidigare regelverk

Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

10


Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2017

2016

2015

2014

2013

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

158,3 95,0 8,8 121,1 383,2

147,7 82,2 9,8 84,8 324,5

154,7 77,4 7,9 82,6 322,6

182,7 72,5 8,8 71,4 335,4

187,1 67,6 5,0 67,3 327,0

-124,0 -25,7 -5,5 -155,2

-115,6 -11,5 6,3 -120,8

-111,5 -11,3 -10,1 -132,9

-112,2 -12,0 -2,9 -127,1

-108,6 -13,0 -4,3 -125,9

Rörelseresultat

228,0

203,7

189,7

208,3

201,1

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

0,1 -24,6

0,1 -22,0

0,2 -30,6

0,2 -31,7

34,4 -37,3

Årets resultat

203,5

181,8

159,3

176,8

198,2

7,3 103,5 7 768,5 2 320,7 1 554,8 28,5 43,4

9,8 194,6 7 102,9 2 178,6 1 676,3 51,4 40,0

9,4 517,9 6 146,6 2 203,2 1 330,5 53,5 44,5

8,7 324,6 5 963,7 2 117,2 1 311,8 55,2 38,8

10,9 230,8 5 625,5 2 166,8 1 160,8 58,6 44,4

11 826,7

11 253,6

10 305,6

9 820,0

9 297,8

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Avsättningar Summa skulder

80,1 8 190,8 300,0 66,0 3,6 8 640,5

301,9 7 694,4 78,6 6,4 8 081,3

334,4 7 164,0 56,0 6,6 7 561,0

232,3 6 816,3 75,3 12,0 7 135,9

292,9 6 498,5 67,9 11,4 6 870,7

Obeskattade reserver Eget kapital

1,3 3 184,9

1,4 3 170,9

1,5 2 743,1

1,6 2 682,5

1,8 2 425,3

11 826,7

11 253,6

10 305,6

9 820,0

9 297,8

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

11


Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 203.462.473 kr. Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

1.454.581.200 kr 1.026.119.444 kr 203.462.473 kr 2.684.163.117 kr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas (utdelning 7,50 kr per aktie) i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

30.000.000 kr 2.654.163.117 kr 1.026.119.444 kr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,9 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 21,7 procent (21,6 procent) före utdelning och exkluderat årets vinst. Kapitalbasen uppgår till 1.694,2 mkr (1.569,4 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 626 mkr (582 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

12


Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2017

2016

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

4

172 871 -14 606 158 265

163 805 -16 118 147 687

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

101 767 106 974 -11 930 8 783 19 319

80 323 93 696 -11 530 9 803 4 548

383 178

324 527

-124 026 -2 944 -22 706 -149 676

-115 617 -3 499 -7 961 -127 077

233 502

197 450

-5 529

6 288

227 973

203 738

117 -24 628

44 -22 027

203 462

181 755

2017

2016

203 462

181 755

Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14

-168 780 -682

268 741 -2 770

Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

-169 462 34 000

265 971 447 726

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 20 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter

13 14

Årets resultat

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat

13


Balansräkningar Per den 31 december tkr

2017

2016

7 290 379 065 103 517 7 759 274 9 194 1 941 648 1 554 787

9 830 348 425 194 556 7 125 943 -23 017 1 830 138 1 676 285

5 069 23 372 198 2 392 40 915 11 826 721

4 578 46 847 0 1 523 38 546 11 253 654

23

80 083

301 978

24 25 26

8 174 309 16 523 300 000 0 51 516 14 454

7 677 137 17 251 0 1 851 61 503 15 197

29 14,29

1 446 2 233 8 640 564

1 322 5 142 8 081 381

Obeskattade reserver

30

1 301

1 417

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

31 400 000 100 694

400 000 100 694

1 026 119 1 454 581 203 462 3 184 856 11 826 721

1 195 581 1 292 826 181 755 3 170 856 11 253 654

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Emitterade värdepapper Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld Summa skulder

Not

15 16 17 18 19 20

21 22

27 28

14


Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2017-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Balanserad vinst eller förlust

Verkligt värde reserv 1 195 582

1 292 825

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

-169 462

Årets totalresultat

-169 462

Vinstdisposition

161 755

400 000

100 694

1 026 120

Bundet eget kapital

181 755

3 170 856

203 462

203 462 -169 462

Utdelning Utgående eget kapital 2017-12-31

Årets resultat

1 454 580

203 462

34 000

-161 755

0

-20 000

-20 000

203 462

3 184 856

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2016-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Verkligt värde reserv 929 611

Balanserad vinst eller förlust 1 153 518

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

265 971

Årets totalresultat

265 971

Vinstdisposition

139 307

400 000

100 694

1 195 582

159 307

2 743 130

181 755

181 755 265 971

Utdelning Utgående eget kapital 2016-12-31

Årets resultat

1 292 825

181 755

447 726

-139 307

0

-20 000

-20 000

181 755

3 170 856

15


Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2017-12-31

2016-12-31

227 974

203 738

10 267 -2 042 2 944 5 203 -11 886 -27 538

9 494 2 817 3 499 -4 518 1 714 -22 225

204 922

194 519

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-)

-671 071 -164 571 496 444 -221 895 -3 437 -12 581

-948 296 17 043 530 356 -32 406 4 459 22 509

Kassaflöde från den löpande verksamheten

-372 189

-211 816

-21 430 -7 256 27 296

-89 718 -1 379 -

-1 390

-91 097

Emission av räntebärande värdepapper (+) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

300 000 -20 000

-20 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

280 000

-20 000

Årets kassaflöde

-93 579

-322 913

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

204 386 110 807

527 299 204 386

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+/-) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

7 290 103 517

9 830 194 556

Summa

110 807

204 386

171 665 -14 311 101 767

160 912 -13 227 80 323

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

16


Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Sparbanken Skaraborg AB (publ) med säte i Skara, bankens 171:e verksamhetsår, varav det artonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2018. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 35. e) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2017 har inte föranlett några ändringar av bankens redovisningsprinciper. f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilläm-

17


pats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att tillämpas i förtid. IFRS 9 Finansiell instrument IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Standarden innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Nedan beskrivs denna standards bedömda påverkan uppdelat på kvalitativ och kvantitativ påverkan. Bedömda effekter av införandet av IFRS Klassificering och värdering När det gäller klassificering och värdering av utlåning har banken dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. Detta innebär att banken även i fortsättningen kommer att redovisa och värdera utlåning till upplupet anskaffningsvärde. För obligationer och andra räntebärande värdepapper har banken dragit slutsatsen att dessa tillgångar klassificeras i affärsmodell blandad, värdering till verkligt värde över övrigt totalresultat, vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar. Denna klassificering innebär ingen förändring mot hur banken redovisar dessa idag. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas som följaktligen värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, men till skillnad mot IAS 39 så kommer någon omklassificering av tidigare orealiserade resultat från övrigt totalresultat till resultatet inte att göras i samband med en försäljning och realisation av tidigare orealiserat resultat. Vid försäljning kommer istället en omföring göras från fond för verkligt till balanserat resultat som en transaktion inom eget kapital. Banken har också ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde tidigare bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och fram till 2018 redovisats till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 medför att detta innehav ska värderas och redovisas verkligt värde, då något undantag för detta inte längre tillåts. Banken har utvecklat rutiner för att värdera detta innehav till verkligt värde. Effekten av denna ändring bedöms som begränsad. För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder så innebär IFRS 9 inte några förändringar jämfört med IAS 39. Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar som består i att förväntade och inte bara inträffade kreditförluster ska redovisas. De nya reglerna förväntas öka reserveringen för kreditförluster på utlåning jämfört med tidigare reservering. En allmän förväntan är att de nya reglerna också kan komma att medföra en större volatilitet i reserverna och därför också i resultatet. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att:

18


  

reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan även på lämnade lånelöften och på investeringar i skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat, reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån, i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån

Säkringsredovisning Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt IFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare. Upplysningar IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: krav vilka kommer att påverka de upplysningar som skall lämnas. Banken genomför för närvarande en gap-analys för att identifiera vilka förändringar som måste genomföras för att uppfylla dessa krav. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav. Bedömda effekter av införandet av IFRS 9 på öppningsbalansen 2018-01-01 Banken har genomfört en analys av storleken på de kvantitativa effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1 januari 2018. Dessa framgår i nedan tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering. De uppskattade effekterna är beräknade med utgångspunkt i information som till dags dato är känd. De uppskattade effekterna kan komma att ändras eftersom banken ännu inte a) fastställt samtliga ändringar i redovisningsprinciper som följer av IFRS 9 b) slutfört validering av de kvantitativa effekterna från införandet av förväntade kreditförluster TABELL Uppskattad påverkan på eget kapital vid övergång till IFRS 9 uppdelad på balanserat resultat och fond för verkligt värde Belopp i tkr

Utgående balans

Uppskattade effekt av tillämpning av

Uppskattade effekt

Uppskattad ingå-

31/12 2017

IFRS 9, förväntade kreditförluster

av tillämpning av

ende balans 1/1

IFRS9, klassifice-

2018

ring och värdering

Balanserat resultat

1 454 581

Fond för verkligt

1 026 119

Utlåning till allmän-

Obligationer och

heten

andra värdepapper

-23 474

- 6 804

0

1 424 303

6 804

0

1 032 923

värde

Som tabell ovan visar kommer de uppskattade effekterna på bankens egna kapital påverkas när IFRS9 börjar tillämpas. Effekten på bankens kapitalrelation är dock marginell, från 21,7% till 21,6%. Beloppen är efter skatt.

IFRS 15 Finansiell instrument IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018. Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Bedömningen är att standarden förutom utökade upplysningskrav inte kommer att ha någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter eller på kapitalkravet, kapitalbasen eller stora exponeringar.

19


IFRS 16 Leasing IFRS 16 ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal (däribland IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal). Enligt Rådet för finansiell rapportering behöver IFRS 16 inte tillämpas för redovisning i juridisk person. Eftersom banken bara upprättar finansiella rapporter för juridisk person och inte koncernredovisning uppkommer ingen påverkan av IFRS 16 på redovisade belopp i de finansiella rapporterna eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till

20


en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

21


o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till

22


att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 34 Finansiella tillgångar och skulder. (iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning 23


får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redovisas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen.

24


q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

25


(ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

26


(iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. t) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. u) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen BTP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

27


Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. v) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. x) Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. y) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken lämnade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna beva-

28


kas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating AA- (enligt S&P). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P). Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

29


Kreditriskexponering brutto och netto 2017 Total kreditrisk- Nedskrivning exponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

416 139 1 041 975 914 442 2 250 216 1 508 559 689 033 996 683 29 334

Summa

7 817 047

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-3 104

-13 500 -25 378 -6 597

-48 579

416 139 1 038 871 914 442 2 250 216 1 495 059 663 655 990 086 29 334

416 139 962 317 900 531 2 233 144 1 464 388 657 691 309 421 29 334

0 76 554 13 911 17 072 30 671 5 964 680 665 0

7 768 468

6 943 631

824 837

242 724 136 341 0

242 724 136 341 0

242 724 136 341 0

821 350 9 415 43 597 333 325 733 961

821 350 9 415 43 597 333 325 733 961

821 350 9 415 43 597 333 325 733 961

2 320 713

2 320 713

2 320 713

Åtaganden Utställda finansiella garantier

215 313

215 313

78 566

136 747

Summa

215 313

215 313

78 566

136 747

10 304 494

7 022 197

3 282 297

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

10 353 073

980 324 263 329

-48 579

980 324 263 329

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2

inklusive krediter till stat och kommun

3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

30


Kreditriskexponering brutto och netto 2016 Total kreditrisk- Nedskrivning exponering (före nedskrivning)

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

402 214 1 170 545 737 799 2 025 560 1 117 268 641 734 1 055 277 6 803

Summa

7 150 397

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-4 133 -13 137 -27 067 -3 134

-47 471

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

402 214 1 166 412 737 799 2 012 423 1 117 268 614 667 1 052 143 6 803

402 214 1 105 498 729 383 1 991 135 1 106 932 604 635 412 100 6 803

0 60 914 8 416 21 288 10 336 10 032 640 043 0

7 102 926

6 351 897

751 029

162 132 126 069 60 224

162 132 126 069 60 224

162 132 126 069 60 224

648 024 5 309 50 844 459 232 666 729

648 024 5 309 50 844 459 232 666 729

648 024 5 309 50 844 459 232 666 729

2 178 563

2 178 563

2 178 563

Åtaganden Utställda finansiella garantier

211 883

211 883

75 264

136 619

Summa

211 883

211 883

75 264

136 619

9 493 372

6 427 161

3 066 211

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

9 540 843

962 221 277 632

-47 471

962 221 277 632

31


Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

2017

2016

19 899 316 369 0 266 20 850

25 712 1 556 1 195 8 373 320 37 156

16 545 3 966 012 3 760 010 2 634 899 74 480 7 817 047

13 541 3 388 472 3 702 225 2 507 081 46 159 7 150 397

5 329 4 168

11 911 9 173

0 0 0

0 0 0

89 020 4 168

72 794 9 221

44 925 2 162

39 750 6 073

29 1 463

36 1 612

16 545 3 921 058 3 756 385 74 480 7 768 468

13 541 3 348 686 3 694 540 46 159 7 102 926

varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor - övriga Summa

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

32


Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. 

Kvalitativ bedömning o Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Kvantitativ bedömning o Överlevnadshorisont – ett kassabaserat likviditetriskmått. Överlevnadshorisonten visar hur länge banken skulle klara sig under en period av stress utan tillgång till finansiering. Bankens ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 60 dagar. o Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion enligt LCR beräkningsmetod. LCR kvoten ska mins uppgå till 110% o Bankens största poster i balansräkningen är ut- och inlåning. Dessa skall ha en relation som vid varje given tidpunkt inte överskrider kvoten 1,20 (utlåning/in- och upplåning). o Banken ska alltid uppfylla eventuella kvantitativa krav som ställs från myndigheter och finansinspektion. Likviditetsreserv o Bankens likviditetsreserv ska bestå av högkvalitativa tillgångar som enligt CRD IV och CRR får ingå i likviditetsreserven (Level 1 och 2 tillgångar). o Tillgångarna ska vara både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken o Tillgångarna ska vara omsättningsbara till förutsägbara värden och de ska vara tillgängliga på kort sikt. o Tillgångarna får inte vara ianspråkstagna som säkerheter eller på annat sätt som begränsar användningen som likviditet.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2017-12-31 till 675,7 mkr (433,6 mkr föregående år beräknat enligt då gällande kriterier). Överlevnadshorisonten är 134 dagar. Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 1.200,4 mkr (1.204,3). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.120,3 mkr (1.182,1). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ). LCR-kvoten uppgick per 2017-12-31 till 145,4% (112,8 %). Kvoten utlåning/in- och upplåning uppgick till 0,91 (0,92) Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring. 33


Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även bankens kassaflödesanalys belyser bankens likviditetssituation.

34


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2017 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

7 290

7 290

Belåningsbara statsskuldförbindelser

20 098

Utlåning till kreditinstitut

103 517

Utlåning till allmänheten

415 229

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

358 967

379 065

103 517

135 712

433 630

1 602 505

126 174

404 000

1 411 474

5 181 392

1 941 648

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

490

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

526 036

35 284

5 631

297 660

863 359

7 768 468

1 554 787

1 554 787

28 441

28 441

2 100

2 590

40 915 3 372 946

5 181 392

1 585 328

11 826 721

Skulder Skulder till kreditinstitut

80 083

Inlåning från allmänheten

7 586 888

Upplåning från allmänheten

80 083 297 456

280 687

8 174 309

16 523

16 523

Emitterade värdepapper

300 000

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

9 278

1 007

4 082

300 000

1 344

3 235 322

10 372

14 454

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 237 673

3 679

3 679

7 687 576

308 835

282 031

309 278

0

3 239 001

11 826 721

-7 161 540

-11 175

581 328

3 063 668

5 181 392

-1 653 673

0

35


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2016

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

9 830

9 830

Belåningsbara statsskuldförbindelser

348 425

Utlåning till kreditinstitut

194 556

Utlåning till allmänheten

422 456

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

348 425

194 556

209 675

321 602

1 300 366

4 848 827

208 706

176 568

1 349 687

70 765

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

405

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

626 842

32 875

5 671

451 661

503 841

7 102 926

24 412

1 830 138

1 676 285

1 676 285

51 425

51 425

1 118

1 523

38 546 2 998 478

4 919 592

1 753 240

11 253 654

Skulder Skulder till kreditinstitut

301 978

Inlåning från allmänheten

6 856 485

Upplåning från allmänheten

481 165

331 261

8 226

7 677 137

17 251

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

301 978

17 251

1 478

4 287

1 933

3 232 216

10 910

15 197

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 235 627

6 464

6 464

7 180 001

493 553

333 194

8 226

0

3 238 680

11 253 654

-6 553 159

-41 892

170 647

2 990 252

4 919 592

-1 485 440

0

36


Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ), Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2017-12-31 med 152,4 mkr (164,7). Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -478,4 tkr (-1.142,7) före skatt. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 50,8 mkr per 31 december 2017 (47,1 mkr per 31 december 2016). Per den 31 december 2017 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 31,8 mkr (32,9), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 1,0 år (1,1). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2017 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 493.910 tkr (644.610). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -33.756 tkr (-42.951) bestående av tillgångar om 161 tkr (99) och skulder om 33.917 tkr (43.050).

37


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2017 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

Totalt

7 290

25 176

171 488

20 098

162 303

379 065

103 517

103 517

4 511 122

2 556 839

71 068

93 260

243 375

124 687

318 063

955 227

38 491

10 881

281 258

337 728

4 957 878

3 683 554

109 559

65 017

10 043

5 023

7 714 016

170 329

262 400

Emitterade värdepapper

124 239

686 936

462 415

168 117

7 768 468

1 941 648

168 117

1 554 787

1 554 787

71 946

71 946

1 634 023 11 826 721

80 083 18 286

8 236

1 042

16 523

300 000

8 190 832 300 000

Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital 7 779 033 Total skillnad -2 821 155 Räntederivat, fast ränta erläggs -15 000 Kumulativ exponering -2 836 155

7 290

69 649

69 649

3 186 157

3 186 157

480 372 3 203 182

267 423 -157 864

18 286 105 953

8 236 678 700

1 042 461 373

0 168 117

3 272 329 11 826 721 -1 638 306 0

-35 400

-10 000

-34 000

-115 610

-115 000

-168 900

-493 910

331 627

163 763

235 716

798 806

1 145 179

1 144 396

-493 910

38


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2016 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

9 830

25 306

201 226

20 160

101 733

194 556

194 556

4 245 230

1 985 282

40 162

343 989

955 164

2 551

4 809 081

3 141 672

42 713

125 570

125 570

319 513

209 904

177 265

220 435

222 909

60 678

560 108

534 546

237 943

Total skillnad Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering

7 102 926

24 412

1 830 138

1 676 285

1 676 285

91 494

91 494

1 802 021 11 253 654

301 978 6 997 332

9 830

348 425

301 978 340 318

297 760

33 500

7 160

1 067

Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital

Totalt

7 299 310

340 318

297 760

33 500

7 160

1 067

0

-2 490 229

2 801 354

-255 047

92 070

552 948

533 479

237 943

0

-43 800

-27 000

-83 000

-136 200

-163 610

-191 000

-2 490 229

267 325

-14 722

-5 652

411 096

780 965

827 908

17 251

7 694 388

85 015

85 015

3 172 273

3 172 273

3 274 539 11 253 654 -1 472 518

0

-644 610 -644 610

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Regelbundet genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

39


Derivat och säkringsredovisning Derivat 2017 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat 2016 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

49 103 980 103 980

32 859 32 859

0 0

136 839 136 839

334 334

3 592 3 641

94 400 94 400

230 610 230 610

168 900 168 900

493 910 493 910

161 161

33 917 33 917

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

42 97 990 97 990

40 413 40 413

0 0

138 403 138 403

329 329

6 048 6 090

153 800 153 800

299 810 299 810

191 000 191 000

644 610 644 610

99 99

43 050 43 050

Derivat avsedda för riskhantering, säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 9,2 (-23,0) mkr och på säkringsinstrument (derivat) till -9,2 (23,0) mkr. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

40


Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR - ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: - räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

-592 155 583

-144 142 713

-12 802 17 893 -13 172 871

-16 960 21 208 28 163 805

183 579 2 095

178 925 1 840

-1 674 -9 399

-1 120 -12 883

-4 258 -3 533 -14 606

-5 449 -2 115 -16 118

-14 606 158 265

-16 118 147 687

1,31

1,33

1,36 1,91 0,12

1,39 1,86 0,18

101 640 127 101 767

80 250 73 80 323

11 667 41 785 7 947 1 056 30 714 13 805 106 974

11 036 35 251 7 192 1 518 26 882 11 817 93 696

-6 362 -3 552 -2 016 -11 930

-6 259 -3 168 -2 103 -11 530

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

2016 tkr

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

2017 tkr

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

41


Not 8

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

2017

2016

7 238 1 545 8 783

8 424 1 379 9 803

2 085 5 159

2 869 5 559

-9 200

23 013

9 194 1 545 8 783

-23 017 1 379 9 803

-169 462

265 971

1 791 15 843 1 685 19 319

2 788 1 760 4 548

-48 357 -17 931 -8 033 -506 -5 121 -3 777 -83 725

-46 228 -17 467 -8 650 -410 -5 223 -3 652 -81 630

-1 191 -27 209 -1 133 -1 048 -2 301 -2 774 -4 645 -40 301 -124 026

-1 643 -20 653 -1 115 -829 -1 560 -3 463 -4 724 -33 987 -115 617

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Fusionsvinst vid övertagande av dotterbolag Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -4 008 -1 291 -5 299

2017 Övriga anställda -44 349 -16 640 -60 989

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -3 650 -1 186 -4 836

2016 Övriga anställda -42 578 -16 281 -58 859

42


Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen.

Ersättningar och övriga förmåner 2017 Grundlön / styrelsearvode tkr Gerth Malmevik, ordf 194 Maria Berghem, v ordf 94 Claes Friberg 74 Thord Haraldsson 75 Barbro Mattsson 73 Lennart Pehrsson 74 Helena Södervall 73 Leif Johansson, VD 2 199 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 772 Personalrepresentanter 1 539 Övrig bankledning 2 207 (3 personer) Summa 7 374 Ersättningar och övriga förmåner 2016 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 67 Gerth Malmevik, v ordf 159 Maria Berghem 73 Claes Friberg 66 Thord Haraldsson 67 Barbro Mattsson 68 Lennart Pehrsson 66 Helena Södervall 39 Leif Johansson, VD 1 969 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 729 Personalrepresentanter 1 453 Övrig bankledning 2 252 (3 personer) Summa

7 008

Sammanträdesarvode 86 57 46 45 53 51 42 100

Övriga förmåner 26 73 189

Pensionskostnad 1 122 138

Vinstandels stiftelse 45 45 174

Summa 280 151 120 120 126 125 115 3 392 1 028 2 002

480

105 393

698 1 958

127 391

3 137 10 596

Sammanträdesarvode 18 54 42 44 55 47 55 32 126

Övriga förmåner 53 73 178

Pensionskostnad 1 622 103

Vinstandels stiftelse 45 45 168

Summa 85 213 115 110 122 115 121 71 3 689 950 1 925

-

116

739

135

3 242

473

420

2 464

393

10 758

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

43


Pensioner VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2017-12-31 är 1.446 tkr, inkl. löneskatt. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2017 2 059 69 825 71 884

2016 2 107 60 203 62 310

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1.391 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Annan revisionsverksamhet Skatterådgivning Övriga tjänster Totalt

57 40 97

55 39 94

3 7

2 8

1 4

1 4

376 34 32 0 442

392 32 0 0 424

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Operationella leasingavtal där banken är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år Mellan ett år och fem år Längre än fem år Summa

Not 11

193 1 023 609 1 825

0 258 955 1 213

-2 714 -1 336 -1 393 -2 906 -12 570 -342 -1 445 -22 706

-2 445 -1 370 -1 382 -2 623 -141 -7 961

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar Administrationskostnad MTN-program Övriga rörelsekostnader Summa

44


Not 12

Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier Årets nettokostnad för kreditförluster

Not 13

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Summa

2017

2016

-4 299 4 084 -19 328 326 13 980

-6 685 6 491 -2 780 1 765 7 807

-5 237

6 598

-451 3 156 -292

-306 5 -9 -310

0

0

-5 529

6 288

2017

2016

117 117

44 44

45


Not 14

Skatter

2017

2016

-27 537 0

-27 727 5 502

2 882 27 -

179 19 -

-24 628

-22 027

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Övrigt Redovisad effektiv skatt

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

2017

2016

-1,2% 0,0%

227 973 50 154 26 3 083 -25 901 0 -2 734 0

22,0% 0,0% 0,2% -8,7% -2,7% 0,0% 0,0%

203 738 44 822 10 401 -17 663 -5 502 -41 0

10,8%

24 628

10,8%

22 027

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

3 100

682 682

12 588

2 770 2 770

2017

2016

2 551 -318 0 2 233

5 433 -291 0 5 142

22,0% 0,0% 1,4% -11,4%

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

46


Not 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Upplupet anskaffn värde

2017 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde

2016 Redovisat värde*

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten - svenska kommuner - utländska stater

0 355 250 20 000

0 358 984 20 081

0 284 878 60 056

0 288 201 60 224

Summa

375 250

379 065

344 934

348 425

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

4 065

3 425

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Not 16

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

Not 17

2017

2016

75 772 27 745 103 517

183 409 11 147 194 556

7 808 614 8 433 7 817 047

7 143 269 7 128 7 150 397

-47 087 -1 492 7 768 468

-45 823 -1 648 7 102 926

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto

Förändringar av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2017

Individuellt värderade osäkra lånefordringar

Gruppvis värderade osäkra lånefordringar

Summa

45 823

1 648

47 471

19 328 -13 980

111 -267

19 439 -14 247

-4 084 47 087

1 492

-4 084 48 579

Ingående balans 1 januari 2016

57 340

1 639

58 979

Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2016

2 780 -7 807

103 -94

2 883 -7 901

-6 490 45 823

1 648

-6 490 47 471

Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2017

47


Not 18

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

2017 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde

2016 Redovisat värde*

817 651 76 429 862 926 146 431

821 350 82 225 869 296 168 777

646 763 59 653 855 257 203 501

648 024 65 322 865 309 227 071

1 903 437 94 042 1 903 437

1 941 648 95 103 1 941 648 1 901 660

1 765 174 45 653 1 765 174

1 805 726 46 085 1 805 726 1 788 231

39 988

41 907

39 904

40 531

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (15.000)

Not 19

Aktier och andelar

2017

2016

1 554 787 1 554 787 1 550 701 4 086

1 676 285 1 676 285 1 674 280 2 005

Antal

Börsvärde

2017 Redovisat värde

7 700 000 2 137 6

1 523 830 0 0 26 871

Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier och andelar Swedbank A-aktier Sparbankernas Försäkrings AB Indecap Holding AB Swedbank Robur Fonder AB Summa

Företag Aktier Swedbank A-aktier Sparbankernas Försäkrings AB Swedbank Robur Fonder AB Summa

Antal

Börsvärde

7 600 000 2 157

1 674 280 0 24 412

1 523 830 1 980 2 106 26 871 1 554 787 2016 Redovisat värde 1 674 280 2 005 24 412 1 700 697

48


Not 20

Materiella tillgångar Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2016 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2016

41 260 1 379 -286 42 353

92 305 0 0 92 305

133 565 1 379 -286 134 658

Ingående balans 1 januari 2017 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2017

42 353 7 256 -8 041 41 568

92 305 0 -51 612 40 693

134 658 7 256 -59 653 82 261

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2016 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2016

36 281 1 778 -284 37 775

40 783 1 721 0 42 504

77 064 3 499 -284 80 279

Ingående balans 1 januari 2017 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2017

37 775 1 783 -7 342 32 216

42 504 1 161 -25 015 18 650

80 279 2 944 -32 357 50 866

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2016 Utgående balans 31 december 2016

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2017 Utgående balans 31 december 2017

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2016 31 december 2016

4 979 4 578

48 568 46 847

53 547 51 425

1 januari 2017 31 december 2017

4 578 9 352

46 847 19 089

51 425 28 441

2017

2016

495 -292 6 2 183 2 392

427 -405 28 1 473 1 523

2 597 9 085 29 233 40 915

3 239 10 449 24 858 38 546

tkr

Not 21

Övriga tillgångar

Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

49


Not 23

Skulder till kreditinstitut

2017

2016

75 986 4 097 80 083 500 000

297 448 4 530 301 978 500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

8 142 571 31 738 8 174 309

7 663 716 13 421 7 677 137

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

434 478 1 609 615 5 771 537 1 493 285 358 679 8 174 309

306 867 1 523 107 5 379 220 1 358 939 467 943 7 677 137

16 523 16 523

17 251 17 251

300 000

-

37 558 2 352 1 633 1 339 8 634 51 516

49 139 3 411 1 747 1 236 5 970 61 503

842 13 612 14 454

1 026 14 171 15 197

1 446 2 233 3 679

1 322 5 142 6 464

1 301 1 301

1 417 1 417

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

Not 24

Not 25

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 26

Emitterade värdepapper

Emitterade värdepapper

Not 27

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 28

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 29

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa

Not 30

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Summa obeskattade reserver

50


Not 31

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Aktiekapitalet är oförändrat mot f g år, 4.000.000 aktier, kvotvärde 100. Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 32

Eventualförpliktelser och åtaganden

tkr nom belopp Eventualförpliktelser - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

Not 33

2017

2016

130 904 84 409 215 313

140 420 71 463 211 883

980 324 263 329 1 243 653

962 221 277 632 1 239 853

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

Till banken närstående personer och företag

2017 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

84 631

8 659

217

8

21

2016 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

78 196

19 156

229

40

20

Närstående avser personer i bankens styrelse och de företag som dessa kontrollerar och är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

51


Not 34 Finansiella tillgångar och skulder 2017 Redovisat värde Innehav för handelsändamål Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

24 988 26 872

Total

334 334

161 51 860

161

15 000

379 065 103 517 7 759 274

379 065 103 517 7 759 274

9 194

9 194

9 194 1 941 648 1 554 787 209 9 085 11 756 779 80 083 8 190 832 299 655 36 318 842 8 607 730

1 901 660 1 527 915 -286 9 085 7 880 784

3 808 640

0

1 941 648 1 554 787 209 9 085 11 756 779

0

80 083 8 190 832 300 000 2 352 842 8 574 109

80 083 8 190 832 300 000 36 318 842 8 608 075

33 966 0

0

33 966

0

0

Redovisat värde Innehav för handelsändamål

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Verkligt värde

Låne- och kundFinansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Totalt

348 425

26 907 24 412 329 329

51 319

99

15 000

348 425 194 556 7 125 943

348 425 194 556 7 125 943

-23 017

-23 017

-23 017 1 830 138 1 676 285 51 10 451 11 162 832 301 978 7 694 388 46 503 1 026 8 043 895

1 763 819 1 676 285 -377 10 451 7 307 556

3 788 529

0

1 805 726 1 700 697 51 10 451 11 162 832

0

301 978 7 694 388 3 411 1 026 8 000 803

301 978 7 694 388 46 503 1 026 8 043 895

43 092 0

0

43 092

0

Totalt

194 556 7 125 943

15 000 99

Total

103 517 7 759 274

15 000

2016

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Övriga skulder

379 065

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar

Verkligt värde

Låne- och kundFinansiella fordringar tillgångar som kan säljas

0

52


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. 2017 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2016 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

379 065

Summa 379 065

1 916 660

24 988

1 926 648

1 527 916

26 871 161 52 020

1 554 787 161 3 860 661

33 966 33 966

33 966 33 966

3 823 641

Nivå 1

Nivå 2

348 425

Nivå 3

Summa 348 425

1 763 816

26 907

1 790 723

1 676 285

24 412 99 51 418

1 700 697 99 3 839 947

43 092 43 092

43 092 43 092

3 788 526

53


Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2017 tkr

Nivå 1

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Summa

2016 Tkr

Nivå 2

Nivå 3

7 768 468 15 000 7 783 468

8 190 832 299 655 299 655

8 190 832

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Summa verkligt värde 7 768 468 15 000 7 783 468

Summa redovisat värde 7 768 468 15 000 7 783 468

8 190 832 299 655 8 490 487

8 190 832 300 000 8 490 832

Summa redovisat värde 7 102 926 15 000 7 117 926

7 694 388 7 694 388

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

7 102 926 15 000 7 117 926

Summa verkligt värde 7 102 926 15 000 7 117 926

In- och upplåning från allmänheten Summa

7 694 388 7 694 388

7 694 388 7 694 388

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgäng54


liga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan. Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer. Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader. Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 4.086 tkr (2.005 tkr).

55


Not 35

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:  Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.  Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.  Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 36

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2017-12-31 till 5.623 mkr (4.640 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2017-12-31 förmedlat fondsparande på 4.855 mkr (4.237 mkr) och försäkringssparande på 1.449 mkr (1.287 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 68 mkr (57 mkr).

56


Not 37

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på  bankens riskprofil  identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,  s.k. stresstester och scenarioanalyser,  förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt  ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Banken har analyserat effekterna på kapitalbasen och detta beskrivs närmare under avsnittet ”Bedömda effekter av införande IFRS9” i not 2. Effekten på bankens kapitalbas bedöms inte vara materiella och några övergångsregler kommer inte att tillämpas när det gäller engångseffekter av införandet.

57


Kapitaltäckning Kapitalbas

2017

2016

Kärnprimärkapital: Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst

400 000 100 694 1 026 120 1 454 581

400 000 100 694 1 195 581 1 292 826

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar

2 981 395

2 989 101

-1 229 777 -2 320 -55 131

-1 377 375 -2 164 -40 173

1 694 167 1 694 167

1 569 389 1 569 389

7 797 658

7 271 530

21,73% 21,73% 21,73%

21,58% 21,58% 21,58%

345 937 194 941 150 996

287 739 181 788 105 951

9,30%

9,62%

Kapitalkrav enligt pelare II

115 331

147 432

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har ett icke väsentligt innehav som ska riskvägas upp till 10 % av institutets kärnprimärkapital

298 140

298 910

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett icke väsentligt innehav Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Ytterligare värdejusteringar Förlagslån och uppskjuten skatt Kärnprimärkapital Kapitalbas Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

Lagkrav 4,50% 6,00% 8,00%

Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert

2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert

1,93%

Kärnprimärkapital tillgängligt efter lagstadgade buffertkrav

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

2017 Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

2016 Kapitalkrav

3 020 383 503 89 255 52 106 10 217 6 541 23 851 5 151 573 644

Riskvägt exponeringsbelopp 37 749 4 793 791 1 115 687 651 324 127 707 81 765 298 140 64 392 7 170 555

4 314 339 963 96 254 45 247 14 355 5 174 23 913 4 940 534 160

Riskvägt exponeringsbelopp 53 921 4 249 542 1 203 172 565 593 179 432 64 676 298 910 61 752 6 676 998

49 512 49 512

618 903 618 903

47 236 47 236

590 444 590 444

656

8 200

327

4 088

623 813

7 797 658

581 722

7 271 530

58


Bankens styrelseledamöter Malmevik, Gerth, ordf.

Vara

Berghem, Maria, v. ordf.

Lundsbrunn

Friberg, Claes

Götene

Haraldsson, Thord

Nossebro

Mattsson, Barbro

Skara

Pehrsson, Lennart

Vara

Södervall, Helena

Skara

Johansson, Leif

Broddetorp

Gustavsson, Gerth *

Skara

Arthursson, Henrik *

Lidköping

Ersättare: Mathiason, Maria *

Mariestad

Hellqvist, Maria *

Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Matesa, Damir som huvudansvarig auktoriserad revisor

Skövde

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

Kvänum

Storgatan 11

0512-579 20

0512-928 62

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Telefonbanken

63


Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se

Profile for Sparbanken

Årsredovisning 2017  

Årsredovisning 2017