Page 1

Ă…rsredovisning 2016


Årsredovisning 2016 för Sparbanken Skaraborg AB Org nr 516401-0141 Bankens 170:e verksamhetsår, varav det sjuttonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 7 april 2017 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.


Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 3 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................ 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 10 Rapport över totalresultat .............................................................................................................. 10 Balansräkningar ............................................................................................................................ 11 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 12 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 13 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 14

Styrelse ......................................................................................................................................... 55 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 56 Företagsstyrning ........................................................................................................................... 58 Styrelse, revisor, kontorsförteckning.............................................................................................. 59


Redovisning för räkenskapsåret 2016 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2016, bankens 170:e verksamhetsår, varav det sjuttonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Omvärldstrender Motståndskraftig global ekonomi trots politiska risker Den globala ekonomin visade motståndskraft under 2016 trots en växande oro för populism och protektionism. Både i USA och EU stärktes tillväxten förra året medan den försvagades något i tillväxtekonomierna med Kina och Indien i spetsen. Utfallet av den brittiska folkomröstningen i somras om ett framtida utträde ur EU (Brexit) och Donald Trumps överraskande vinst i det amerikanska presidentvalet i november har hittills inte satt käppar i den globala ekonomin. De globala börserna avslutade starkt under fjolårets sista kvartal och fick ytterligare stöd då den nyvalda amerikanska presidenten planerar omfattande skattesänkningar och infrastruktursatsningar under sin mandatperiod. Detta har fått de globala räntorna att stiga och förväntningar om snabbare räntehöjningar från den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Osäkerheten om den amerikanska finans- och handelspolitiken är dock stor varför risken för bakslag på de globala finansmarknaderna inte kan negligeras. Federal Reserve höjde styrräntan i december med 0,25 procentenheter till 0,75 procent, inte minst mot bakgrund av den starka amerikanska arbetsmarknaden. Även i Euroländerna förbättrades konjunkturen under förra året, vilket är positivt för svenska exportföretag. Optimismen hos företag och hushåll har stärkts samtidigt som arbetslösheten fallit till den lägsta nivån sedan 2009. Återhämtningen stöds av en expansiv penningpolitik och i december beslutade ECB att förlänga obligationsköpen till december 2017 om än i mindre månatliga volymer. Räntehöjningen i USA och en fortsatt expansiv penningpolitik i Europa bidrog till att den amerikanska dollarn stärktes både mot euron och yenen. Oljepriset, som bottnade i början av 2016, steg till dryga 55 dollar per fat i slutet av året efter att OPEC-länderna och ett antal andra oljeproducerande stater beslutat att minska oljeproduktionen för första gången sedan 2008. Även metallpriserna steg delvis på grund av förväntningar om ökade amerikanska investeringar.

Robust svensk tillväxt men växande obalanser Svensk ekonomi uppvisade en robust tillväxt under 2016 även om den växlade ned något efter rekordåret 2015. En snabbt växande befolkning, som i januari i år passerade 10 miljoner invånare, är en viktig drivmotor till den starka svenska tillväxten. Men även Riksbankens expansiva penningpolitik, med en reporänta på -0,5 procent och förlängning av obligationsköpen, bidrog till den starka svenska konjunkturen. I genomsnitt steg BNP med drygt 3 procent under fjolårets tre första kvartal jämfört med samma period 2015. Fortfarande är det den inhemska ekonomin som driver tillväxten medan det går fortsatt trögt för exportindustrin. Bostadsinvesteringarna steg med närmare 20 procent under 2016 och antalet påbörjade lägenheter är på de högsta nivåerna sedan miljonprogrammets dagar. Bristen på bostäder är dock besvärande i stora delar av landet. Införandet av amorteringskrav på nya lån från och med i juni förra året ledde dock till en dämpning på bostadsmarknaden. Bostadspriserna steg i en måttligare takt samtidigt som kredittillväxten till hushållen svalnade. En stark arbetsmarknad och låga räntor bidrog till att hushållens konsumtion upprätthölls på en hög nivå under 2016 och antalet nyregistrerade bilar nådde nya rekordnivåer. Men samtidigt ökade tudelningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög för utlandsfödda personer jämfört med inrikes födda och bristen på arbetskraft blev allt vanligare både inom den privata och offentliga sektorn. Inflationstakten har gått Riksbankens väg även om vägen varit slingrig. Inflationstakten (KPI) var i december 1,7 procent, den högsta nivån på fyra år. Riksbankens beslöt i december om en förlängning av obligationsköpen med ytterligare ett halvår men beslutet var oenigt, där två ledamöter ville avsluta köpen helt. Förutom bättre makrodata och ett mindre stöd för ytterligare penningpolitiska lättnader stärktes den svenska kronan, vilket kan ge Riksbanken huvudbry om inflationsmålet om 2 procent ska kunna nås.

2


Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 7,4 (5,1) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto och Företagskonto. Utlåningen till allmänheten ökade med 15,6 (3,1) procent. Efterfrågan på krediter har ökat främst vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 0,5 (1,2) procent. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB ökade med 31,6 (8,9) procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 12,3 (4,1) procent. Ökningen beror på förbättring av värdet på aktierelaterade fonder medan nettoinflödet till fonder har minskat. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring AB ökade med 12,3 (8,7) procent. Bankens värdepappersprovisioner minskade med 11,9 procent (ökning 15,1) procent, vilket främst beror på att provisionsintäkterna avseende fondförmedling, courtage och försäljning av strukturerade produkter har minskat.

Privatmarknaden Sparbanken Skaraborg har valt att hänga med i den digitala utvecklingen samtidigt som banken prioriterar det personliga mötet med bankens kunder. Banken ska vara en fullsortimentsbank med ett beslutsfattande nära kunderna. Bankens löfte till våra kunder är att erbjuda dem en bättre framtid – genom att vara med och utveckla deras ekonomi och även satsa en del av bankens vinst i vårt verksamhetsområde via bankens stiftelse. Banken har ca 45.000 privatkunder och har under året fått en ökad tillströmning av privatkunder. Som fullsortimentsbank fortsatte resan med att bygga upp och underhålla relationerna med bankens kunder. Ett kvitto på att banken arbetar mot rätt håll är resultatet av den kundundersökning som genomfördes under hösten 2016. Kunderna ger banken mycket bra betyg som helhet, och dessutom högre än 2013. I konkurrentundersökningen som gjordes framkom att om en kund i en annan bank skulle byta från den banken, är Sparbanken Skaraborg förstahandsvalet. Banken har även ökat marknadsandelarna i verksamhetsområdet. Under hösten 2016 startade banken Kundcenter, som placerats i Skara. Både kassa, kundtjänst samt tidigare telefonbanken ingår. Genom Kundcenter rustar banken för framtiden, genom att snabbt kunna hjälpa kunder med ärenden som kommer via samtliga kanaler. Banken går mot tider där förväntningarna ökar från kunderna på

att kontakten med banken ska gå snabbt och enkelt, oftast via digitala kanaler. Kundcenter ansvarar för kontakten med bankens kunder som bor utanför bankens verksamhetsområde. Banken fördjupade produktsidan genom att påbörja ett samarbete med Indecap för att kunna erbjuda kunderna en heltäckande pensionslösning. Med Indecap erbjuds kunden att teckna ett efterlevandeskydd för sin premiepension fram till 65 års ålder, i kombination med en fondförvaltning. 2016 har varit till stor del ett överraskningens år, med tanke på både Brexit och presidentvalet i USA, som gav oväntade utfall liksom marknadsreaktioner. Trots det kom 2016 att bjuda på positiv avkastning för riskfyllda tillgångar. Utvecklingen på Stockholmsbörsen stannade strax under 10% (inkl utdelning). Behovet av kompetent rådgivning för kapitalstarka kunder har ökat, vår avdelning Kapitalrådgivning, ökade antal kunder med 10%.

Företagsmarknaden Det har varit en god tillströmning av nya kunder under 2016 vilket stärks av marknadsundersökningen som gjordes under hösten. Där framgår att marknadsandelen i bankens affärsområde har ökat enligt den senaste mätningen från 48 procent 2013 till 62 procent november 2016. Bankens resa fortsätter i jakten på att bli bättre och bli det givna valet som affärspartner. Branschen präglas alltjämt av en fortsatt press och några av storbankerna har förändrat sin närvaro i bankens affärsområde vilket är tråkigt. Banken anser att konkurrens är utvecklande och stimulerande. Året som gått har utmanat bankens vindkraftskunder och mjölkproducenter även om man kunde skönja lite positivare marknadssignaler i slutet av året. Banken befinner sig i en ekonomi med bra fart som t ex byggsektorn där många företag kopplade till detta har mycket god beläggning för närvarande. Fastighetspriserna fortsatte uppåt under året drivna av bl a lägre direktavkastning. Många sparare söker sig till fastighetsbranschen i jakt på avkastning på sitt kapital. Banken utmanas ständigt av nya aktörer som bl a via ny teknik och nya lösningar inom exempelvis betal- och kreditlösningar får banken att utvecklas. Pressen på räntenettot fortsatte 2016 och konkurrensen hårdnade inom vissa utvalda segment.

3


Årets kundevent I början av året arrangerade banken informationsträffar inför bankens kundresa till Katalonien i samarbete med Specialresor. Intresset var stort och under september åkte ca 100 kunder tillsammans med bankens resevärdar till norra Spanien. För andra året hade banken Sportlovsbio för skolllediga barn/ungdomar på biograferna i Skara, Vara, Götene och Nossebro då den populära filmen Big Hero visades. För fjärde året i rad genomfördes även Nyckelkundsbio under hösten då svenska komedin ”Flykten till framtiden” visades. Båda bioeventen uppskattades av kunderna. Träff med tema Ägarplanering och generationsskifte för företagare lockade många deltagare under våren. Tillsammans med Fastighetsbyrån genomfördes Hussäljarskolor för seniorer i Götene, Vara och Nossebro där information gavs om vad man behöver tänka på inför en husförsäljning. Kundgolfen 2016 gick av stapel under maj månad på Billingens GK med ungefär 100 startande. Traditionsenligt arrangerades bussresor till Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Båda med mycket stort deltagande av bankens lantbrukskunder. Lördagen den 1 oktober var det dags för Sparbankskalas. Bankens fyra kontor bjöd alla kunder på tårtfika, korv/bröd och många roliga aktiviteter. Det fanns hoppborgar, testkörning av segway, besök av blåljuskåren mm. Det blev en riktig fest och det var fullt hus på alla kontor. Kapitalrådgivningen arrangerade ett antal kundträffar under året bl a på Jula Centrallager (rundvisning), på Vara Bjertorps slott där Martin Bolander guidade kunderna i makroekonomi och en Garantumträff på Rosers Salonger fick avsluta året. Banken har även genomfört ett antal ebokföringsträffar samt Aktie-TV-träffar som har lockat många kunder under både våren och hösten. Kontinuerligt miljöarbete 2017 är det tio år sedan Sparbanken Skaraborg miljöcertifierades enligt ISO 14001 som ett led i bankens samhällsansvar. Under dessa tio år har det hänt mycket positivt inom miljö och hållbarhet. Pappersförbrukningen, som har en direkt miljöpåverkan, har minskat sedan våra kunder får affärssammanställningar och avtal direkt in i sin Internetbank. Kortbetalningar och Swish har gjort att

behovet av kontanter ständigt minskar och därmed görs också färre transporter av kontanter. Vid ombyggnationer i bankens lokaler tas alltid hänsyn till miljöaspekter. Under året har banken uppmärksammat Earth hour och Världsmiljödagen den 5 juni. Långa transporter av livsmedel har en negativ miljöpåverkan. Att gynna den närproducerade matindustrin är ur ett hållbarhetsperspektiv att föredra. Därför har banken valt att vid aktiviteter för personal och kunder, eftersträva att maten är närodlad och/eller ekologisk så långt detta är möjligt. Banken är övertygad om att ett långsiktigt hållbarhetsarbete är bra för bygdens framtid. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Fastigheter och kontorslokaler På Skarakontoret har en ombyggnad gjorts vilken innebär att telefonbanken nu finns på bottenplanet. Den tomma kontorslokal som funnits i Varafastigheten har under året hyrts ut som kontorshotell till olika hyresgäster. En försäljning av Varafastigheten har inletts och den beräknas kunna slutföras under första halvåret 2017. Personal Vid årets slut var det 109 anställda i banken, varav 103 banktjänstemän. Av dessa var fem långtidsvikariat. Av bankens 98 tillsvidareanställda, var 58 kvinnor och 40 män. Tre anställda var föräldralediga vid årets slut. Den totala årsarbetstiden för banktjänstemännen, inklusive långtidsvikariaten, uppgick till 95,4 heltidstjänster. Medelåldern i banken var 48,4 år, vilket motsvarar ungefär samma som föregående år. Under året har fyra nya medarbetare anställts och sex har slutat. Under sommaren byggdes Skarakontoret om för att möjliggöra flytten av telefonbanken och uppstarten av bankens nya Kundcenter. Från och med 2016-10-01 drivs Kundcenter under ledning av en teamledare. Några sparbanker, varav Sparbanken Skaraborg är en, har tillsammans med Milega och Proberia tagit fram en ny medarbetarundersökning. Målet var att ta fram en undersökning som inte tog för lång tid att genomföra och samtidigt gav många svar som gick att analysera på ett pedagogiskt och meningsfullt sätt. Sparbanken Skaraborg genomförde som första bank undersökningen under september månad. Resultatet var mycket bra även om det också finns en del förbättrings4


områden. Undersökningen kommer att genomföras minst en gång per år.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2016 i sammandrag (2015 inom parentes)

Rörelseresultatet ökade till 203,7 mkr (189,8)

Räntenettot minskade till 147,7 mkr (154,7)

Provisionsnettot ökade till 82,2 mkr (77,4)

Summa kostnader före kreditförluster ökade till 127,1 mkr (122,7)

Kreditförluster netto uppgår till ett positivt värde på 6,3 mkr (negativt 10,1)

In- och upplåningen ökade till 7.694,4 mkr (7.164,0)

Utlåningen ökade till 7.102,9 mkr (6.146,5)

Affärsvolymen ökade till 28.310,9 mkr (25.939,1)

Bankens resultat Rörelseresultatet för 2016, 203,7 mkr, är en ökning med 7,4 procent jämfört med föregående år. Räntenettot minskade med 4,5 procent till 147,7 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 80,3 mkr (77,3 föregående år). Provisionsnettot ökade med 4,8 mkr till 82,2 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 4,1 mkr till 115,6 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2016 till -6,3 mkr (netto återvinning). Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 11.253,7 mkr, en ökning med 9,2 procent. Utlåningen ökade till 7.102,9 mkr, en ökning med 956,3 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.640,2 mkr, en ökning med 22,2 mkr. In- och upplåning från allmänheten ökade med 530,4 mkr till 7.694,4 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 4.237,3 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 463,4 mkr. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 1.217,4 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 133,8 mkr. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.178,6 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 7.600.000 aktier. Under året har banken förvärvat 500.000 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.674,3 mkr (anskaffningsvärde 486,6 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 381,3 mkr. Bankens kapitalbas uppgår till 1.569,4 mkr per 2016-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,6 procent.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2016 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 146 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regel5


verket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.569,4 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,6 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapital- och likviditetsutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning och likviditetsportfölj är stor. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret

skydda USA med tullar, avbrutna frihandelsförhandlingar och en del odiplomatiska uttalanden. USA har haft underskott i sin budget under många år och Kina har varit en stor köpare av statspapper utgivna av USA. Det blir mycket spännande att följa utvecklingen i USA på många områden. I Europa sker en viss återhämtning i konjunkturerna som givetvis har underlättats av de låga räntorna och Europeiska Centralbankens agerande med tillgångsköp. Dessa förväntas minska under året precis som den svenska Riksbankens köp av svenska statspapper . Prognosen gällande den svenska styrräntan är att den är negativ 2017 för att under 2018 successivt höjas och kring årsskiftet 2018-2019 ligga på plus. Fram till dess kan mycket inträffa som påverkar räntan. En utmaning för de svenska politikerna är befolkningsökningen i Sverige samtidigt som det råder bostadsbrist inte bara i de större städerna utan mer eller mindre i alla Sveriges kommuner. En debatt om Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel har tagit fart genom de förändringar som skett i omvärlden senaste tiden. Banken som verkar i ett viktigt jordbruksområde hoppas att detta ska medföra ökade investeringar och arbetstillfällen i kommunerna i bankens verksamhetsområde. Sparbanken Skaraborgs affärsmodell med personliga möten och närhet till kunderna fortsätter att vara lyckosam. I bankens kund- och konkurrentundersökningar som genomfördes under 2016 året ser vi att våra marknadsandelar ökar samtidigt som även kundnöjdheten fortsätter att öka. Bankens målsättning är att även i fortsättningen attrahera nya kunder och befintliga kunder till utvecklande affärer. Kanalen kan vara personliga möten, telefon eller digitalt, det är kunden som väljer hur den vill möta banken. Banken vill utveckla kunden och dennes affärer i mötet.

Inga väsentliga händelser av väsentlig betydelse har inträffat under räkenskapsåret.

Framtida utveckling Omvärlden upplevs alltmer turbulent och osäker och därmed svårt att förutspå vad som händer i framtiden. En nytillträdd president i USA som ska försöka visa sig stark och handlingskraftig, leva upp till sitt twittrande och uttalanden under valkampanjen. Hur kommer det att påverka världen? De första reaktionerna på börserna var positiva. En traditionell republikansk politik borde innebära skattesänkningar, ökad handel och konsumtion. Det vi sett hittills pekar på en politik som ska 6


Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2016

2015

2014

2013

2012

28 311 9,1

25 939 4,2

24 903 6,6

23 361 7,6

21 707 2,9

7 271 529

6 936 632

6 863 782

6 522 325

6 267 750

21,6

21,2

18,7

2,2

2,1

21,6

21,1

18,7

-

-

21,6

21,2

18,7

-

-

28,2

26,6

27,3

26,1

22,1

1,4

1,6

1,9

2,1

2,4

1,2

1,3

1,4

1,5

1,4

0,8

0,7

0,9

0,9

0,8

1,7

1,6

1,9

2,2

1,3

5,4

5,5

6,4

7,3

7,3

0,39

0,38

0,37

0,37

0,39

0,37

0,41

0,38

0,39

0,44

57,88

59,65

81,19

50,56

70,62

0,49

0,65

0,21

1,05

0,46

-0,10

0,16

0,05

0,08

0,28

98 5

99 5

99 5

97 5

98 5

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 4-5 redovisas exponeringsbelopp enl tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 4-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl tidigare regelverk

Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

7


Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2016

2015

2014

2013

2012

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

147,7 82,2 9,8 84,8 324,5

154,7 77,4 7,9 82,6 322,6

182,7 72,5 8,8 71,4 335,4

187,1 67,6 5,0 67,3 327,0

199,5 64,8 6,8 36,9 308,0

-115,6 -11,5 6,3 -120,8

-111,5 -11,3 -10,1 -132,9

-112,2 -12,0 -2,9 -127,1

-108,6 -13,0 -4,3 -125,9

-104,5 -15,7 -15,7 -135,9

Rörelseresultat

203,7

189,7

208,3

201,1

172,1

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

0,1 -22,0

0,2 -30,6

0,2 -31,7

34,4 -37,3

-34,7 -27,2

Årets resultat

181,8

159,3

176,8

198,2

110,2

9,8 194,6 7 102,9 2 178,6 1 676,3 51,4 40,0

9,4 517,9 6 146,6 2 203,2 1 330,5 53,5 44,5

8,7 324,6 5 963,7 2 117,2 1 311,8 55,2 38,8

10,9 230,8 5 625,5 2 166,8 1 160,8 58,6 44,4

38,0 228,6 5 346,7 2 185,2 793,4 60,8 48,4

11 253,6

10 305,6

9 820,0

9 297,8

8 701,1

301,9 7 694,4 78,6 6,4 8 081,3

334,4 7 164,0 56,0 6,6 7 561,0

232,3 6 816,3 75,3 12,0 7 135,9

292,9 6 498,5 67,9 11,4 6 870,7

309,2 6 366,7 82,7 11,5 6 770,1

1,4

1,5

1,6

1,8

36,3

3 170,9

2 743,1

2 682,5

2 425,3

1 894,7

11 253,6

10 305,6

9 820,0

9 297,8

8 701,1

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8


Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 181.755.431 kr. Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

1.292.825.769 kr 1.195.581.028 kr 181.755.431 kr 2.670.162.228 kr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas (utdelning 5 kr per aktie) i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

20.000.000 kr 2.650.162.228 kr 1.195.581.028.kr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 21,6 procent (21,2 procent) före utdelning och exkluderat årets vinst. Kapitalbasen uppgår till 1.569,4 mkr (1.470,6 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 582 mkr (555 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

9


Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2016

2015

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

4

163 805 -16 118 147 687

174 742 -20 072 154 670

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

80 323 93 696 -11 530 9 803 4 548

77 311 89 543 -12 100 7 869 5 302

324 527

322 595

-115 617 -3 499 -7 961 -127 077

-111 483 -3 876 -7 353 -122 712

197 450

199 883

6 288

-10 133

203 738

189 750

44 -22 027

162 -30 605

181 755

159 307

2016

2015

Årets resultat

181 755

159 307

Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14

268 741 -2 770

-84 700 6 032

0

0

265 971 447 726

-78 668 80 639

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 20 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter

13 14

Årets resultat

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr

Poster som inte kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

10


Balansräkningar Per den 31 december tkr

2016

2015

9 830 348 425 194 556 7 125 943 -23 017 1 830 138 1 676 285

9 405 375 630 517 894 6 136 674 9 904 1 827 588 1 330 455

4 578 46 847 0 1 523 38 546 11 253 654

4 979 48 568 10 357 2 690 31 481 10 305 625

23

301 978

334 384

24 25

7 677 137 17 251 1 851 61 503 15 197

7 149 641 14 391 0 38 144 17 898

28 14,28

1 322 5 142 8 081 381

1 235 5 340 7 561 033

Obeskattade reserver

29

1 417

1 462

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

30 400 000 100 694

400 000 100 694

1 195 581 1 292 826 181 755 3 170 856 11 253 654

929 610 1 153 519 159 307 2 743 130 10 305 625

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld Summa skulder

Not

15 16 17 18 19 20

21 22

26 27

11


Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2016-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Balanserad vinst eller förlust

Verkligt värde reserv 929 611

1 153 518

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

265 971

Årets totalresultat

265 971

Vinstdisposition

139 307

400 000

100 694

1 195 582

Bundet eget kapital

159 307

2 743 130

181 755

181 755 265 971

Utdelning Utgående eget kapital 2016-12-31

Årets resultat

1 292 825

181 755

447 726

-139 307

0

-20 000

-20 000

181 755

3 170 856

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2015-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Verkligt värde reserv 1 008 279

Balanserad vinst eller förlust 996 698

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

-78 668

Årets totalresultat

-78 668

Vinstdisposition

156 820

400 000

100 694

929 611

176 820

2 682 491

159 307

159 307 -78 668

Utdelning Utgående eget kapital 2015-12-31

Årets resultat

1 153 518

159 307

80 639

-156 820

0

-20 000

-20 000

159 307

2 743 130

12


Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2016-12-31

2015-12-31

203 738

189 750

9 494 2 817 3 499 -4 518 1 714 -22 225

9 379 -978 3 876 5 800 -8 121 -43 799

194 519

155 907

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-)

-948 296 17 043 530 356 -32 406 4 459 22 509

-192 741 -95 757 347 666 102 066 -5 778 -19 206

Kassaflöde från den löpande verksamheten

-211 816

292 157

Förvärv av finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-)

-89 718 -1 379

-75 923 -2 191

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-91 097

-78 114

Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

-20 000

-20 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-20 000

-20 000

-322 913

194 043

527 299 204 386

333 256 527 299

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+/-) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

9 830 194 556

9 405 517 894

Summa

204 386

527 299

160 912 -13 227 80 323

172 670 -15 796 77 311

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

13


Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 170:e verksamhetsår, varav det sjuttonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2017. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. e) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2016 har inte föranlett några ändringar av bankens redovisningsprinciper.

14


f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när IFRS 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 2017. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information som idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande. Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Preliminärt bedöms att obligationerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klassificeringen i enlighet med IFRS 9, vilket medför att redovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett begränsat innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 kommer att medföra att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Effekten av denna ändring är svårbedömd, beräkning av ett verkligt värde har ännu inte gjorts. De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditförluster pågår. Några beloppsmässiga bedömningar av effekten har ännu inte kunnat göras. Banken använder säkringsredovisning för fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Bedömningen är att införandet av IFRS 9 inte kommer att ha en väsentlig påverkan på bankens finansiella rapporter. IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

15


Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder

16


-

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

17


(ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för 18


första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 33 Finansiella tillgångar och skulder.

(iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland 19


Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redovisas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen. q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information 20


om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. (ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

21


r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. t) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. 22


u) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en planför ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen BTP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. v) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. x) Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

23


y) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken lämnade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating AA- (enligt S&P). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P). Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifice24


ringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

25


Kreditriskexponering brutto och netto 2016 Total kreditrisk- Nedskrivning exponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

402 214 1 170 545 737 799 2 025 560 1 117 268 641 734 1 055 279 6 803

Summa

7 150 399

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-4 133 -13 137 -27 067 -3 136

-47 473

402 214 1 166 412 737 799 2 012 423 1 117 268 614 667 1 052 143 6 803

402 214 1 105 498 729 383 1 991 135 1 106 932 604 635 412 100 6 803

0 60 914 8 416 21 288 10 336 10 032 640 043 0

7 102 926

6 351 897

751 029

162 132 126 069 60 224

162 132 126 069 60 224

162 132 126 069 60 224

648 024 5 309 50 844 459 232 666 729

648 024 5 309 50 844 459 232 666 729

648 024 5 309 50 844 459 232 666 729

2 178 563

2 178 563

2 178 563

Åtaganden Utställda finansiella garantier

211 883

211 883

75 264

136 619

Summa

211 883

211 883

75 264

136 619

9 493 372

6 427 161

3 066 211

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

9 540 845

962 221 277 632

-47 473

962 221 277 632

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2

inklusive krediter till stat och kommun

3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

26


Kreditriskexponering brutto och netto 2015 Total kreditrisk- Nedskrivning exponering (före nedskrivning)

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

301 193 903 564 512 693 1 703 046 1 031 120 668 257 1 085 684 1 708

Summa

6 205 557

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-3 590 -11 056 -1 160 -39 937 -3 236

-58 979

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

301 193 899 974 512 693 1 691 990 1 029 960 628 320 1 082 448 1 708

301 193 836 777 502 008 1 682 344 1 018 077 616 186 508 643 1 708

0 63 197 10 685 9 646 11 883 12 134 573 805 0

6 146 578

5 465 228

681 350

300 557 75 073

300 557 75 073

300 557 75 073

329 692 278 820 181 765 239 289 798 022

329 692 278 820 181 765 239 289 798 022

329 692 278 820 181 765 239 289 798 022

2 203 218

2 203 218

2 203 218

Åtaganden Utställda finansiella garantier

240 640

240 640

83 405

157 235

Summa

240 640

240 640

83 405

157 235

8 590 436

5 548 633

3 041 803

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

8 649 415

901 875 208 590

-58 979

901 875 208 590

27


Oreglerade och osäkra fordringr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

2016

2015

25 712 1 556 1 195 8 373 320 37 156

14 851 9 631 3 195 16 344 28 037

13 541 3 388 472 3 702 225 1 194 671 46 161 7 150 399

6 956 3 021 211 3 128 784 2 161 514 48 606 6 205 557

11 911 9 173

23 340 5 722

0 0 0

0 0 0

72 794 9 221

92 999 5 860

39 752 6 073

53 658 3 682

36 1 612

36 1 603

13 541 3 348 684 3 694 540 46 161 7 102 926

6 956 2 967 517 3 123 499 48 606 6 146 578

varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor - övriga Summa

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

28


Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att banken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten är begränsad och även en kombination av dessa. Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2016-12-31 till 433,6 mkr (398,9). Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar (enl FFFS 2010:7) uppgår till 1.184,3 mkr (1.199,1). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.182,1 mkr (1.497,9). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ). Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring. Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på sidan 13, belyser bankens likviditetssituation.

29


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2016

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

9 830

9 830

Belåningsbara statsskuldförbindelser

348 425

Utlåning till kreditinstitut

194 556

Utlåning till allmänheten

422 456

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

348 425

194 556

209 675

321 602

1 300 366

4 848 827

208 706

176 568

1 349 687

70 765

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

405

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

626 842

32 875

5 671

451 661

503 841

7 102 926

24 412

1 830 138

1 676 285

1 676 285

51 425

51 425

1 118

1 523

38 546 2 998 478

4 919 592

1 753 240

11 253 654

Skulder Skulder till kreditinstitut

301 978

Inlåning från allmänheten

6 856 485

Upplåning från allmänheten

481 165

331 261

8 226

7 677 137

17 251

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

301 978

17 251

1 478

4 287

1 933

3 232 216

10 910

15 197

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 235 627

6 464

6 464

7 180 001

493 553

333 194

8 226

0

3 238 680

11 253 654

-6 553 159

-41 892

170 647

2 990 252

4 919 592

-1 485 440

0

30


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2015

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

9 405

9 405

Belåningsbara statsskuldförbindelser

375 630

Utlåning till kreditinstitut

517 894

Utlåning till allmänheten

409 941

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

375 630

517 894

189 782

299 754

1 185 559

4 061 542

185 082

218 855

1 383 281

17 543

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

286

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

937 240

27 740

3 742

402 890

522 351

6 146 578

22 827

1 827 588

1 330 455

1 330 455

53 546

53 546

12 761

13 047

31 482 2 944 470

4 079 085

1 419 589

10 305 625

Skulder Skulder till kreditinstitut

334 384

Inlåning från allmänheten

6 340 808

Upplåning från allmänheten

440 761

361 298

6 774

7 149 641

14 391

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

334 384

4 405

14 391

2 329

2 301

10 924

2 569

2 778 106

17 898

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

2 782 736

6 575

6 575

6 693 988

454 014

366 168

6 774

0

2 784 681

10 305 625

-5 756 748

-51 124

156 183

2 937 696

4 079 085

-1 365 092

0

31


Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2016-12-31 med 167,4 mkr (132,8). Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -1.142,7 tkr (637,0) före skatt. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 47,1 mkr per 31 december 2016 (44,2 mkr per 31 december 2015). Per den 31 december 2016 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 32,9 mkr (22,0), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 1,1 år (0,8). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2016 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 644.610 tkr (717.996). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -42.951 tkr (-19.933) bestående av tillgångar om 99 tkr ( 513 ) och skulder om 43.050 tkr (20.447).

32


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2016 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

Totalt

9 830

25 306

201 226

20 160

101 733

348 425

194 556

194 556

4 245 230

1 985 282

40 162

125 570

319 513

209 904

177 265

343 989

955 164

2 551

0

220 435

222 909

60 678

4 809 081

3 141 672

42 713

125 570

560 108

534 546

237 943

7 102 926

24 412

1 830 138

1 676 285

1 676 285

91 494

91 494

1 802 021 11 253 654

301 978 6 997 332

301 978 340 318

297 760

33 500

7 160

1 067

Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital 7 299 310 Total skillnad -2 490 229 Räntederivat, fast ränta erläggs 0 Kumulativ exponering -2 490 229

9 830

17 251

7 694 388

85 015

85 015

3 172 273

3 172 273

340 318 2 801 354

297 760 -255 047

33 500 92 070

7 160 552 948

1 067 533 479

0 237 943

3 274 539 11 253 654 -1 472 518 0

-43 800

-27 000

-83 000

-136 200

-163 610

-191 000

-644 610

267 325

-14 722

-5 652

411 096

780 965

827 908

-644 610

33


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2015 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

9 405

45 157

198 582

131 891

517 894

517 894

3 252 225

1 889 525

213 598

219 724

372 943

101 910

96 653

507 326

958 558

144 309

5 070

54 349

117 606

17 543

4 322 602

3 046 665

357 907

224 794

427 292

351 407

114 196

Total skillnad Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering

6 146 578

22 827

1 827 588

1 330 455

1 330 455

98 075

98 075

1 460 762 10 305 625

334 384 6 504 631

9 405

375 630

334 384 276 938

330 173

31 125

6 729

45

Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital

Totalt

6 839 015

276 938

330 173

31 125

6 729

45

0

-2 516 413

2 769 727

27 734

193 669

420 563

351 362

114 196

-10 000

-44 150

-220 136

-257 000

-89 610

-97 100

-2 526 413

199 164

200 431

363 994

625 746

642 842

226 898

14 391

7 164 032

62 617

62 617

2 744 592

2 744 592

2 821 600 10 305 625 -1 360 838

0

-717 996 -717 996

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

34


Derivat och säkringsredovisning Derivat 2016 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat 2015 Tkr

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

42 97 990 97 990

40 413 40 413

0 0

138 403 138 403

329 329

6 048 6 090

153 800 153 800

299 810 299 810

191 000 191 000

644 610 644 610

99 99

43 050 43 050

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

130 875 130 875

33 537 33 537

0 0

164 412 164 412

349 349

4 100 4 138

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

274 286 274 286

346 610 346 610

97 100 97 100

717 996 717 996

513 513

20 447 20 447

38

Derivat avsedda för riskhantering, säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -23,0 (9,9) mkr och på säkringsinstrument (derivat) till 23,0 (-9,9) mkr. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

35


Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR - ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: - räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

-144 142 713

53 149 843

-16 960 21 208 28 163 805

-16 982 24 842 4 174 742

178 925 1 840

189 945 1 779

-1 120 -12 883

-1 714 -15 693

-5 449 -2 115 -16 118

-5 326 -2 665 -20 072

-16 118 147 687

-20 072 154 670

1,33

1,47

1,39 1,86 0,18

1,55 2,20 0,23

80 250 73 80 323

77 180 131 77 311

11 036 35 251 7 192 1 518 26 882 11 817 93 696

10 894 27 507 6 947 1 948 30 504 11 743 89 543

-6 259 -3 168 -2 103 -11 530

-6 166 -3 395 -2 539 -12 100

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

2015 tkr

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

2016 tkr

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

36


Not 8

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

2016

2015

8 424 1 379 9 803

6 608 1 261 7 869

2 869 5 559

-659 7 286

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa

23 013

-9 923

-23 017 1 379 9 803

9 904 1 261 7 869

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

265 971

-78 668

2 788 1 760 4 548

2 787 2 515 5 302

-46 228 -17 467 -8 650 -410 -5 223 -3 652 -81 630

-45 550 -17 021 -8 496 -494 -3 980 -3 856 -79 397

-1 643 -20 653 -1 115 -829 -1 560 -3 463 -4 724 -33 987 -115 617

-1 983 -18 823 -832 -828 -1 486 -3 747 -4 387 -32 086 -111 483

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -3 650 -1 186 -4 836

2016 Övriga anställda -42 578 -16 281 -58 859

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -3 303 -1 060 -4 363

2015 Övriga anställda -42 247 -15 961 -58 208

37


Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen.

Ersättningar och övriga förmåner 2016 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 67 Gerth Malmevik, ordf 159 Maria Berghem, v ordf 73 Claes Friberg 66 Thord Haraldsson 67 Barbro Mattsson 68 Lennart Pehrsson 66 Helena Södervall 39 Leif Johansson, VD 1 969 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 729 Personalrepresentanter 1 579 Övrig bankledning 2 252 (3 personer) Summa 7 134 Ersättningar och övriga förmåner 2015 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 125 Barbro Mattsson, v ordf 63 Maria Berghem 49 Claes Friberg 39 Thord Haraldsson 50 Gerth Malmevik 47 Lennart Pehrsson 47 Leif Johansson, VD 1 847 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 730 Personalrepresentanter 1 341

Sammanträdesarvode 18 54 42 44 55 47 55 32 126

Övriga förmåner 53 73 178

Pensionskostnad 1 622 103

Vinstandels stiftelse 45 45 168

Summa 85 213 115 110 122 115 121 71 3 689 950 2 051

473

116 420

739 2 464

135 393

3 242 10 884

Sammanträdesarvode 43 46 40 44 43 43 47 84

Övriga förmåner 54 16 158

Pensionskostnad 1 773 159

Vinstandels stiftelse 34 34 111

Summa 168 109 89 83 93 90 94 3 708 939 1 694

Övrig bankledning (3 personer)

2 226

-

114

647

102

3 089

Summa

6 564

390

342

2 579

281

10 156

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

38


Pensioner VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2016-12-31 är 1.322 tkr, inkl. löneskatt. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2016 2 107 60 203 62 310

2015 70 61 561 61 631

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1.219 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag

55 39 94

59 35 94

3 7

2 8

1 4

1 4

424

412

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Operationella leasingavtal där banken är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år Mellan ett år och fem år Längre än fem år Summa

Not 11

0 258 955 1 213

0 257 955 1 212

-2 445 -1 370 -1 382 -2 623 -141 -7 961

-2 261 -1 285 -1 227 -2 542 -38 -7 353

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

39


Not 12

Kreditförluster, netto

2016

2015

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster

-6 685

-1 222

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster

6 491 -2 780 1 765 7 807 6 598

505 -19 365 217 14 394 -5 471

-306 5 -9 -310

-396 2 282 -112

0

-4 550

Årets nettokostnad för kreditförluster

6 288

-10 133

Not 13

2016

2015

44 44

162 162

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Summa

40


Not 14

Skatter

2016

2015

-27 727 5 502

-25 338 -5 502

179 19 -

158 77 -

-22 027

-30 605

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt

2016

2015

Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader

22,0% 0,0% 0,2% -8,7% -2,7% 0,0%

203 738 44 822 10 401 -17 663 -5 502 -41

22,0% 0,0% 0,2% -9,0% 2,9% 0,0%

189 750 41 745 35 408 -17 008 5 502 -77

Redovisad effektiv skatt

10,8%

22 027

16,1%

30 605

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

12 588

2 770

27 418

6 032

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt restvärde på materiella tillgångar Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

2 770

6 032

2016

2015

5 433 -291 0 5 142

5 612 -272 0 5 340

41


Not 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Upplupet anskaffn värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten - svenska kommuner - utländska stater Summa

0 284 878 60 056 344 934

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

2016 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde 0 288 201 60 224 348 425

79 769 235 320 60 085 375 174

3 425

2015 Redovisat värde* 82 462 233 208 59 960 375 630

10 630

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Not 16

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

Not 17

2016

2015

183 409 11 147 194 556

489 668 28 226 517 894

7 143 270 7 129 7 150 399

6 203 852 1 705 6 205 557

-45 825 -1 648 7 102 926

-57 340 -1 639 6 146 578

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto

Förändringar av nedskrivningar

Individuellt värderade osäkra lånefordringar

Gruppvis värderade osäkra lånefordringar

Summa

Ingående balans 1 januari 2016 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster

57 340 2 780 -7 807

1 639 103 -94

58 979 2 883 -7 901

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2016

-6 488 45 825

1 648

-6 488 47 473

52 761 19 365 -14 394

1 921 206 -488

54 682 19 571 -14 882

-392 57 340

1 639

-392 58 979

Ingående balans 1 januari 2015 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2015

42


Not 18

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2016 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde

2015 Redovisat värde*

646 763 59 653 855 257 203 501 1 765 174 45 653

648 024 89 734 865 309 227 071 1 830 138 46 085

359 205 284 532 868 150 260 108 1 771 995 50 606

359 058 321 226 867 045 280 259 1 827 588 52 113

1 765 174

1 830 138 1 788 231 41 907

1 771 995

1 827 588 1 781 425 46 163

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

40 531

17 698

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (15.000)

Not 19

Aktier och andelar

2016

2015

1 676 285 1 676 285 1 674 280 2 005

1 330 455 1 330 455 1 328 410 2 045

Antal

Börsvärde

2016 Redovisat värde

7 600 000 2 157

1 674 280 0

Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier Swedbank A-aktier Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Företag Aktier Swedbank A-aktier Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Antal

Börsvärde

7 100 000 2 191

1 328 410 0

1 674 280 2 005 1 676 285 2015 Redovisat värde 1 328 410 2 045 1 330 455

43


Not 20

Materiella tillgångar Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2015 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2015

39 505 2 191 -436 41 260

92 305 0 0 92 305

131 810 2 191 -436 133 565

Ingående balans 1 januari 2016 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2016

41 260 1 379 -286 42 353

92 305 0 0 92 305

133 565 1 379 -286 134 658

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2015 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2015

34 562 2 155 -436 36 281

39 062 1 721 0 40 783

73 624 3 876 -436 77 064

Ingående balans 1 januari 2016 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2016

36 281 1 778 -284 37 775

40 783 1 721 0 42 504

77 064 3 499 -284 80 279

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2015 Utgående balans 31 december 2015

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2016 Utgående balans 31 december 2016

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2015 31 december 2015

4 943 4 979

50 289 48 568

55 232 53 547

1 januari 2016 31 december 2016

4 979 4 578

48 568 46 847

53 547 51 425

2016

2015

427 -405 28 1 473 1 523

863 -286 21 2 092 2 690

3 239 10 449 24 858 38 546

2 617 9 870 18 994 31 481

tkr

Not 21

Övriga tillgångar

Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

44


Not 23

Skulder till kreditinstitut

2016

2015

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

297 448 4 530 301 978

334 384 0 334 384

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

500 000

500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

7 663 716 13 421 7 677 137

7 119 917 29 724 7 149 641

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

306 867 1 523 107 5 379 220 1 358 939 467 943 7 677 137

288 722 1 385 599 5 053 701 1 294 778 421 619 7 149 641

17 251 17 251

14 391 14 391

49 139 3 411 1 747 1 236 5 970 61 503

24 585 4 630 2 630 1 203 5 096 38 144

1 026 14 171 15 197

4 319 13 579 17 898

1 322 5 142 6 464

1 235 5 340 6 575

1 417 1 417

1 462 1 462

Not 24

Not 25

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 26

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 28

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa

Not 29

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver

45


Not 30

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Aktiekapital (4.000.000 aktier, kvotvärde 100) Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 31

Eventualförpliktelser och åtaganden

tkr nom belopp Eventualförpliktelser - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

Not 32

2016

2015

140 420 71 463 211 883

153 854 86 786 240 640

962 221 277 632 1 239 853

901 875 208 590 1 110 465

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

Till banken närstående personer och företag

2016 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

78 196

19 156

229

40

20

2015 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

74 730

1 972

168

32

25

Närstående avser personer i bankens styrelse och de företag som dessa kontrollerar och är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

46


Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 2016 Redovisat värde Innehav för handelsändamål Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Total

348 425

51 319 329 329

51 319

194 556 7 079 909

348 425 194 556 7 079 909

348 425 194 556 7 079 909

23 017

23 017

23 017 1 830 138 1 676 285 51 10 451 11 162 832 301 978 7 694 388 46 503 1 026 8 043 895

15 000 99 99

15 000

1 763 819 1 676 285 -377 10 451 7 307 556

3 788 529

0

1 830 138 1 676 285 51 10 451 11 162 832

0

301 978 7 694 388 3 411 1 026 8 000 803

301 978 7 694 388 46 503 1 026 8 043 895

43 092 0

0

43 092

0

Total

0

47


2015

Redovisat värde Innehav för handelsändamål

Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Totalt

375 630

53 990 349 349

53 990

4 138 4 138

517 894 6 156 482

375 630 517 894 6 156 482

375 630 517 894 6 156 482

-9 904

-9 904

-9 904 1 827 588 1 330 455 597 9 871 10 208 613 334 384 7 164 032 29 215 4 318 7 531 949

15 000 513 513

15 000

1 758 598 1 330 455 -265 9 871 6 674 078

3 464 683

0

1 827 588 1 330 455 597 9 871 10 208 613

0

334 384 7 164 032 4 630 4 318 7 507 364

334 384 7 164 032 29 215 4 318 7 531 949

20 447 0

20 447

0

Totalt

0

48


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. 2016 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2015 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

348 425 1 763 816

348 425 51 319

1 815 138

99 51 418

1 676 285 99 3 839 947

43 092 43 092

43 092 43 092

1 676 285 3 788 526

Nivå 1

Nivå 2

375 630 1 758 598

Nivå 3

Summa 375 630

53 990

1 812 588

513 54 503

1 330 455 513 3 519 186

20 447 20 447

20 447 20 447

1 330 455 3 464 683

Summa

49


Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2016 tkr

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

7 102 926 15 000 7 117 926

Summa verkligt värde 7 102 926 15 000 7 117 926

In- och upplåning från allmänheten Summa

7 694 388 7 694 388

7 694 388 7 694 388

7 694 388 7 694 388

Summa redovisat värde 6 146 578 15 000 6 161 578

7 164 032 7 164 032

2015 tkr

Nivå 1

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 3

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

6 146 578 15 000 6 161 578

Summa verkligt värde 6 146 578 15 000 6 161 578

In- och upplåning från allmänheten Summa

7 164 032 7 164 032

7 164 032 7 164 032

Summa redovisat värde 7 102 926 15 000 7 117 926

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde50


ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan. Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer. Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader. Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2.005 tkr (2.045 tkr).

51


Not 34

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:  Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.  Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.  Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2016-12-31 till 4.640 mkr (4.618 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2016-12-31 förmedlat fondsparande på 4.237 mkr (3.774 mkr) och försäkringssparande på 1.217 mkr (1.084 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 57 mkr (51 mkr).

52


Not 36

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på  bankens riskprofil  identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,  s.k. stresstester och scenarioanalyser,  förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt  ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

53


Kapitaltäckning Kapitalbas

2016

2015

Kärnprimärkapital: Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst

400 000 100 694 1 195 581 1 292 826

400 000 100 694 931 488 1 153 519

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar

2 989 101

2 585 701

-1 377 375 -2 164 -40 173

-1 073 763

1 569 389 1 569 389

1 470 631 1 470 631

7 271 530

6 936 632

21,58% 21,58% 21,58%

21,20% 21,20% 21,20%

287 739 181 788 105 951

240 746 173 416 67 330

9,62%

9,73%

Kapitalkrav enligt pelare II

147 432

133 569

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har ett icke väsentligt innehav som ska riskvägas upp till 10 % av institutets kärnprimärkapital

298 910

258 570

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett icke väsentligt innehav Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Ytterligare värdejusteringar Förlagslån och uppskjuten skatt Kärnprimärkapital Kapitalbas

-41 307

Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

Lagkrav 4,50% 6,00% 8,00%

Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert

2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert

1,46%

Kärnprimärkapital tillgängligt efter lagstadgade buffertkrav

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

2016 Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Exponeringar mot administrativa organ Övriga poster Summa Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

2015 Kapitalkrav

4 314 339 963 96 254 45 247 14 355 5 174 23 913

Riskvägt exponeringsbelopp 53 921 4 249 542 1 203 172 565 593 179 432 64 676 298 910

13 483 323 653 93 281 31 754 16 414 2 641 20 686

Riskvägt exponeringsbelopp 168 541 4 045 660 1 166 013 396 927 205 177 33 009 258 570

4 940 534 160

61 752 6 676 998

5 145 507 056

64 309 6 338 206

47 236 47 236

590 444 590 444

47 378 47 378

592 226 592 226

327

4 088

496

6 200

581 722

7 271 530

554 931

6 936 632

54


Företagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Det ankommer på styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg att föreslå ordförande och vice ordförande till bankens styrelse. Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse, ordförande och vice ordförande samt revisor för banken. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2016 har styrelsen sammanträtt vid 16 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och delårsbokslut, riskanalys, intern kapital- och likviditetsutvärdering, återhämtningsplan, strategiplan, budget, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa chef har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg med inriktning på omvärlds- och framtidsfrågor.

58


Bankens styrelseledamöter Malmevik, Gerth, ordf.

Vara

Berghem, Maria, v. ordf.

Lundsbrunn

Friberg, Claes

Götene

Haraldsson, Thord

Nossebro

Mattsson, Barbro

Skara

Pehrsson, Lennart

Vara

Södervall, Helena

Skara

Johansson, Leif

Broddetorp

Gustavsson, Gerth *

Skara

Arthursson, Henrik *

Lidköping

Ersättare: Mathiason, Maria *

Mariestad

Hellqvist, Maria *

Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Matesa, Damir som huvudansvarig auktoriserad revisor

Skövde

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

Kvänum

Storgatan 11

0512-579 20

0512-928 62

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Telefonbanken

59


Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se

Årsredovisning 2016  

Sparbanken Skaraborgs årsredovisning för 2016

Årsredovisning 2016  

Sparbanken Skaraborgs årsredovisning för 2016